2750465GD02Sk1291989/90Sk129motmotMotion 1989/90:Sk129 av Bengt Kindbom (c)MotionMotionSkU12901990-05-10 00:00:002014-10-14 12:38:512014-10-14 00:00:00med anledning av prop. 1989/90:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1990/91, m.m. (kompletteringsproposition)av Bengt Kindbom (c)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02Sk129/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02Sk129https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02Sk129
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Motion till riksdagen<br />
1989/90: Sk 129</p>
<p style="margin-left:3px;">av Bengt Kindbom (c)</p>
<p style="margin-left:3px;">med anledning av prop. 1989/90:150 Förslag till<br />
slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret<br />
1990/91, m.m. (kompletteringsproposition)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Centerpartiet är motståndare till förändrat huvudmannaskap för folkbokföringen.</p>
<p style="margin-left:3px;">När riksdagen på hösten 1987 fattade beslut om att flytta över uppgifterna<br />
som lokal folkbokföringsmyndighet från pastorsämbetena till de lokala skattemyndigheterna<br />
skedde detta under vissa bestämda förutsättningar.</p>
<p style="margin-left:3px;">1. Försäkringskassornas medverkan</p>
<p style="margin-left:3px;">En grundläggande förutsättning för 1987 års riksdagsbeslut var att försäkringskassorna<br />
skulle ges en framtida roll i folkbokföringsarbetet. Syftet härmed<br />
var främst att ge en tillfredsställande närservice till allmänheten. I själva<br />
verket får det anses klart att detta var en förutsättning för att det skulle vara<br />
möjligt att få majoritet för beslutet vid omröstningen i kammaren.</p>
<p style="margin-left:3px;">Av skatteutskottets betänkande (SkU 1987/88:16) framgår hur man inom<br />
utskottet förutsatt att försäkringskassornas medverkan i folkbokföringsarbetet<br />
skall ske.</p>
<p style="margin-left:3px;">I regeringens nu föreliggande proposition avfärdas försäkringskassornas<br />
medverkan på drygt två rader där det sägs att kassorna skall medverka i folkbokföringsarbetet<br />
"genom att informera, tillhandahålla blanketter, hjälpa<br />
enskilda att fylla i blanketter samt att kontrollera anmälningar”.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det är utomordentligt anmärkningsvärt att de av riksdagen klart uttalade<br />
riktlinjerna beträffande försäkringskassornas medverkan inte blivit fullföljda<br />
i förberedelsearbetet. Det bör därför framstå som självklart att riksdagen<br />
redan på denna grund måste ompröva sitt ställningstagande till folkbokföringsreformen.</p>
<p style="margin-left:3px;">2. Merbelastningen på statsbudgeten</p>
<p style="margin-left:3px;">Riksdagen har vid sitt beslut om folkbokföringsreformen på hösten 1987 förutsatt<br />
att merbelastningen på statsbudgeten till följd av reformen skulle<br />
komma att uppgå till ca 250 miljoner kr. per år. Vilket års prisnivå som därvid<br />
avses, framgår inte. Om man utgår från att det är 1986 års prisnivå som<br />
avses skulle, såsom också framhålles i regeringens nu föreliggande förslag,<br />
den av riksdagen sålunda fastlagda nivån ligga på drygt 295 milj. kr. Detta<br />
belopp är också precis det belopp organisationskommittén räknat fram som<br />
driftkostnad för den nya, tillkommande organisationen.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr SkI27-131</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Emellertid har kommittén förbisett att ta med ett antal kostnadsposter<br />
som har otvetydigt samband med reformen.</p>
<p>I första hand är det här fråga om de kostnader som har samband med den<br />
av riksdagen förutsatta medverkan av försäkringskassorna.</p>
<p>Redan regeringens nu föreliggande proposition förutsätter en viss, om än<br />
mycket begränsad insats från kassornas sida. Bl.a. menar regeringen ju att<br />
dessa skall ”informera” och ”kontrollera anmälningar”. Även om arbetsuppgifterna<br />
är blygsamma till sin omfattning måste man ändock räkna med utbildningsinsatser<br />
och måhända med en viss personalökning. Helt annorlunda<br />
skulle det dock ställa sig om organisationskommittén och regeringen i<br />
sitt förberedelsearbete utgått från de av riksdagen beslutade riktlinjerna för<br />
den nya folkbokföringsorganisationen. Eftersom försäkringskassorna, med<br />
sina 437 lokalkontor, enligt dessa förutsattes bli integrerade och få en aktiv<br />
roll i folkbokföringsarbetet skulle den totala kostnadsbilden helt säkert ha<br />
blivit annorlunda och hamnat på sammantaget högre nivå än vad som nu redovisas.<br />
Skall man såsom riksdagen alltså förutsatt, åstadkomma en ny folkbokföringsorganisation<br />
som uppfyller rimliga krav på närservice måste man<br />
alltså räkna tillkommande kostnader som sannolikt är mycket betydande.</p>
<p>Vidare bör här påpekas att regeringen i propositionen anger att reformen<br />
medför engångsutgifter om 320 miljoner kr. För att få en rättvisande bild av<br />
reformens verkliga kostnad och för att kunna få en jämförelse med nuvarande<br />
kostnadssituation för folkbokföringen, bör engångskostnaden periodiseras<br />
på ett lämpligt antal år. Fördelat på 15 år efter annuitetsmetoden<br />
skulle den periodiserade årliga kalkylkostnaden komma att uppgå till ca 45<br />
miljoner kr. Denna kostnad bör givetvis även belasta kalkylen när man bedömer<br />
om reformen håller sig inom den kostnadsram riksdagen angivit.</p>
<p>Ytterligare en kostnadspost som är att hänföra till statsbudgeten har regeringen<br />
i propositionen valt att föra vid sidan av kostnadsberäkningen. Det<br />
gäller det framtida handhavandet av de nuvarande kyrkobokföringsarkiven<br />
som förses med material t.o.m. 30 juni 1991.</p>
<p>Enligt regeringen skall denna fråga utredas av arkivdepåkommittén varvid<br />
man förutsätter att övertagandet av kyrkobokföringsarkiven skall ske inom<br />
den ram för den totala merbelastningen på statsbudgeten som riksdagen lagt<br />
fast. Kostnaden för arkiven har, enligt vad som uppgivits från regeringskansliet,<br />
beräknats uppgå till 23 miljoner kr. per år. Eftersom den av riksdagen<br />
beslutade kostnadsramen redan tagits i anspråk för driften av det nya systemet,<br />
måste handhavandet av kyrkobokföringsarkiven uppenbarligen bli en<br />
kostnad som tillkommer utöver ramen.</p>
<p>Sammanfattningsvis kan effekterna på statsbudgeten anges enligt följande:</p>
<p>1. Merbelastning årligen på statsbudgeten enligt 290 milj.kr.</p>
<p>propositionen.</p>
<p>Merkostnader för försäkringskassornas 65 milj.kr.</p>
<p>medverkan för att uppnå den servicenivå riksdagen<br />
förutsatt. Okänt belopp. Kan i ett räkneexempel<br />
upptas till mellan 50 och 100 milj.kr.</p>
<p>Uppskattas här till 150000 kr.<br />
per lokalkontor.</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1989/90<br />
Sk129 '</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>4</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>2. Periodiserad kostnad för engångsutgifter 45 milj.kr.</p>
<p>3. Kostnad för arkiv 23 milj.kr.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Summa årlig merbelastning enligt av riksdagen 423 milj. kr.</p>
<p>givna förutsättningar eller 45 % högre än den av riksdagen<br />
givna ramen 290 milj.kr.</p>
<p>Av statsverkets nuvarande kostnader för folkbokföringsverksamheten, som<br />
i organisationskommitténs anslagsframställning uppges till 81 milj.kr. per år,<br />
avses i den nya organisationen 71 milj.kr. kvarstå. Summa kostnader i det<br />
nya folkbokföringssystemet således 423 + 71 = 494 milj .kr. per år i ett exempel<br />
med de angivna förutsättningarna.</p>
<p>I samma anslagsframställning anges totalkostnaden för den nuvarande organisationen<br />
till 485 milj.kr. En ny organisation enligt riksdagens riktlinjer<br />
skulle således bli 9 milj.kr. billigare med de förutsättningar som anges i räkneexemplet.<br />
Hänsyn har då inte tagits till den rationaliseringspotential som<br />
finns i nuvarande delvis mycket orationella system och inte heller har belastats<br />
de kostnader som under alla förhållanden kommer att finnas kvar hos<br />
de kyrkliga kommunerna.</p>
<p>3. Samhällsekonomiska effekter</p>
<p>Förutom de statsfinansiella effekter som följer en folkbokföringsreform<br />
uppkommer samhällsekonomiska effekter i vidare mån. Främst består dessa<br />
i de personal- och lokalkostnader som de nuvarande huvudmännen i de<br />
kyrkliga kommunerna har. Dessa resurser kommer dels att behöva tas i anspråk<br />
för den kvarstående kyrkobokföringen som församlingarna behöver<br />
för sina egna behov men till stor del är det fråga om kostnader-främst då för<br />
lokaler - som inte kommer att kunna avvecklas ens på lång sikt. I centerns<br />
partimotion (mot. 1989/90:Fi74) har dessa kostnader angivits till 180 milj.<br />
kr. per år. Detta belopp är sannolikt i underkant eftersom det senare visat<br />
sig att pastoraten av olika skäl kommer att behålla den större andel (cirka<br />
hälften) av den nuvarande kontorspersonalen än vad som tidigare antagits.<br />
Detta innebär i sin tur problem för skatteförvaltningen att bemanna den nya<br />
organisationen med kompetent personal.</p>
<p>Sammanfattningsvis kan beträffande det läge som folkbokföringsreformen<br />
befinner sig i, följande sägas.</p>
<p>Organisationskommittén inom regeringskansliet har inte lyckats i sina försök<br />
att presentera en godtagbar ny folkbokföringsorganisation. Det nu föreliggande<br />
förslaget uppfyller inte den av riksdagen förutsatta servicenivån till<br />
allmänheten. Därjämte har kostnaderna för statsbudgeten underskattats genom<br />
att utgiftsposter lagts vid sidan av kalkylen. Men har alltså i dubbelt<br />
avseende inte fullföljt vad riksdagen förutsatt.</p>
<p>Om försäkringskassorna skulle ha getts den roll i folkbokföringen som<br />
riksdagen angett skulle den sammanlagda kostnaden för en ny folkbokföringsorganisation,<br />
redan vad gäller statsbudgeten, bli högre än vad som är<br />
fallet med den nuvarande organisationen där de kyrkliga kommunerna ansvarar<br />
för huvuddelen av finansieringen.</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Skl29</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>I det trängda läge som statens ekonomi och samhällsekonomin befinner<br />
sig vore det oförsvarligt av riksdagen att anslå medel till en ny folkbokföringsorganisation</p>
<p>- där riksdagens uttalade förutsättningar i dubbel mening inte infriats,</p>
<p style="margin-left:16px;">- när i det rådande statsfinansiella läget en helt onödig och onyttig kostnadspost<br />
påförs statsbudgeten,</p>
<p>- när en samhällsekonomisk merkostnad är helt ofrånkomlig.</p>
<p>Respekten för av riksdagen beslutade riktlinjer och självklara hänsyn till den<br />
samhällsekonomiska situationen kräver att folkbokföringsreformen stoppas<br />
eller ges en väsentligen annan inriktning. Riksdagen bör därför avslå regeringens<br />
framställning om anslag under sjunde huvudtiteln till folkbokföringsreformen<br />
370 milj.kr.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:30px;">att riksdagen avslår proposition 1989/90:150 bil. 4 sjunde huvudtiteln<br />
punkt 3.</p>
<p>Stockholm den 10 maj 1990</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Skl29</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Bengt Kindbom (c)</p>
</div>
</div>
</div>
11att riksdagen avslår proposition 1989/90:150 bil. 4 sjunde huvudtiteln punkt 3.avslag= utskottet1989/90:SkU33?11att riksdagen avslår proposition 1989/90:150 bil. 4 sjunde huvudtiteln punkt 3.?INLInlämning1990-05-10 00:00:00inträffat13BBordläggning1990-05-14 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1990-05-15 00:00:00inträffat2089241104007Bengt Kindbomc1undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1989/90:1502014-11-23 00:03:19motkatMotionskategori-2014-11-23 00:03:19statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02Sk1292019-05-28 10:55:33tilldelatTilldelatSkatteutskottet2014-11-23 00:03:19GD02Sk129av Bengt Kindbom (c)mot_198990_sk_129.pdf143416pdfmed anledning av prop. 1989/90:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1990/91, m.m. (kompletteringsproposition)https://data.riksdagen.se/fil/13E899DF-BC1D-4F8C-ACCA-1BE9A085E359