2748731 GD02Sk108 1989/90 Sk108 mot mot Motion 1989/90:Sk108 av Carl Bildt m.fl. (m) Motion Motion SkU 108 0 1990-05-02 00:00:00 2014-10-14 12:38:41 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1989/90:111 1989/90 av Carl Bildt m.fl. (m) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Sk108/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Sk108 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02Sk108 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_45" /> <div class="block ml_4">Motion till riksdagen 1989/90: Sk 108 av Carl Bildt m.fl. (m) v ’ Mot. med anledning av prop. 1989/90:111 1989/90 Reformerad mervärdeskatt Skl08 </div> <div class="block ml_4">Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 2 3. De indirekta skatternas roll 3 4. Mervärdeskattesystemet 3 4.1 Principer för uttag av mervärdeskatt 3 4.2 Anpassning till EG-regler 4 5. Effekter av regeringens förslag om basbreddning 5 5.1 Bostäder 5 5.2 Hotell- och restaurangverksamhet 5 5.3 Persontransporter 6 5.4 Kultur och nöjen 6 5.5 Massmedia 6 5.6 Vård och omsorg 7 5.7 Utbildning 7 6. Tekniska förändringar av mervärdeskatten 7 7. Offentlig upphandling 7 8. Importbeskattning 8 8.1 ”Taxfreeförsäljning” av vissa tjänster 9 9. Beskattning av fartyg och flygplan 9 10. Energibeskattning 10 10.1 Koldioxidskatt 10 10.2 Beskattningsbara emissioner 10 10.3 Uttag av skatten 11 11. Svavelavgift 12 12. Skatten på omsättning av vissa värdepapper 13 13. Hemställan 14 </div> <div class="block ml_4">1. Sammanfattning Moderata samlingspartiet avvisar den i propositionen föreslagna breddningen av mervärdeskattebasen, som skulle innebära ett kraftigt höjt skatteuttag. Samtidigt ökar den redan alltför höga inflationstakten ytterligare. Det är inte uteslutet att en nödvändig anpassning till EGs inre marknad medför ett behov av harmonisering av mervärdeskattebasen till vad som gäl- 1 </div> <div class="block ml_4">1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Skl08 </div> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_49" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_14" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">ler inom gemenskapen. Innan beslut tas om detta bör emellertid EGs egna beslut avvaktas. I det fall en kommande breddning av mervärdeskattebasen leder till ökade skatteintäkter bör detta utnyttjas till att sänka skattesatsen till i storleksordningen 19—20%. Genom att den föreslagna momsbreddningen avvisas drabbas inte idrottsrörelsen och andra ideella organisationer av de stora kostnadsökningar som exempelvis den nya momsen på resor innebär. I motionen föreslås vidare åtgärder som syftar till att skapa ett helt konkurrensneutralt mervärdeskattesystem. Vi föreslår förenklingar genom att tullens hantering av importmomsen i allt väsentligt upphör. Tidigare gällande reduceringsregler avseende hotell- och restaurangbranschen bör återinföras så att Sverige inte ytterligare försämrar sin konkurrenskraft mot omvärlden. Moderata samlingspartiet har länge föreslagit införande av en koldioxidskatt samtidigt som de flesta nuvarande punktskatter inom energiområdet avskaffas. I motionen föreslås att en koldioxidskatt införs med 46 öre/kg emitterad koldioxid. Samtidigt föreslås alla nuvarande punktskatter inom energiområdet (inklusive elskatten och den nuvarande särskilda skatten på oljeprodukter, kol och bensin) i sin helhet avskaffas, med undantag för en del av bensinskatten. Den senare sänks med 0,68 kr./l, vilket betyder att skattebelastningen inte ökar. I motionen föreslås vidare att intäkterna av den svavelavgift som bör införas skall återföras till miljöförbättrande åtgärder. Beloppet bör således inte som föreslås i propositionen gå in i statskassan som en ren skatt. En särskild fond kan införas i syfte att administrera intäkterna från denna typ av avgifter. Fondmedlen från svavelavgiften bör i första hand användas för kalkning av skogsmark och forskning. I motionen föreslås också skatten på omsättning av aktier och vissa andra värdepapper slopas från den 1 juli 1990. 2. Inledning Sverige har världens högsta skattetryck. De negativa effekterna av det svenska skattesystemet har blivit uppenbara för praktiskt taget alla. Det är positivt att regeringen föreslår minskade marginalskatter. Det av regeringen, med stöd av folkpartiet, framlagda förslaget kan emellertid knappast betecknas som århundradets skattereform i den betydelsen att det skulle representera ett klart trendbrott i förhållande till de senaste sextio årens skattepolitik. Förslaget uppvisar ett stort antal brister. Det grundläggande felet med förslaget är att skatte- och utgiftstrycket ökar. Moderata samlingspartiet förordar en skattereform som utgår från att statsmakternas andel av den totala ekonomin kan minska. Det skulle medföra sänkt skattetryck, vilket ger ökade inkomster för hushållen och förutsättningar för förstärkt tillväxt och utveckling. Moderata samlingspartiets syn på inkomstbeskattningen redovisas i en särskild partimotion med anledning av proposition 1989/90:110.1 denna presenterar vi även våra övergripande principer för beskattningens omfattning och utformning. </div> <div class="block ml_43">Mot. 1989/90 Skl08 </div> <div class="block ml_53">2 </div> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">3. De indirekta skatternas roll Regeringen och folkpartiet har för att sänka marginalskatterna lagt förslag om betydande ökningar av de indirekta skatterna. Regeringens förslag innebär att en lång rad varor och tjänster som för närvarande inte omfattas av mervärdeskattesystemet i forsättningen kommer att bli föremål för beskattning. Sverige har världens högsta mervärdeskatt. Under hösten kommer skatten som ett resultat av den senaste uppgörelsen mellan socialdemokraterna och folkpartiet att uppgå tili en femtedel av en varas pris. Moderata samlingspartiet kommer att avvisa förslaget om en s.k. tillfällig höjning av mervärdeskatten. Vi avvisar också förslagen om att utöka mervärdebeskattningen till nya områden. Den föreslagna basbreddningen i kombination med slopande av gällande reduceringsregler avseende fastighetsområdet kommer att leda till väsentligt ökad skattebelastning för många medborgare. Förslagen kommer att ge kännbara negativa samhällsekonomiska effekter. Konsumentprisindex stiger till följd av regeringens förslag om en höjning av indirekta skatter. En extra prishöjning på ca 3,5 procentenheter under 1991 blir följden. I det ekonomiska läge som vårt land befinner sig i är det oansvarigt att öka inflationen genom att utöka omfattningen av de indirekta skatterna. Riksdagens beslut om att slopa reduceringsreglerna avseende hotell- och restaurangnäringen den 1 januari i år har inneburit stigande kostnader för allmänheten och därmed en minskad efterfrågan. Regeringens förslag om en ytterligare, som tillfällig rubricerad, höjning av mervärdeskatten kommer allvarligt att förstärka dessa negativa effekter. 4. Mervärdeskattesystemet 4.1 Principer för uttag av mervärdeskatt Debatten kring skatternas snedvridande effekter har koncentrerats till de direkta skatterna, och främst inkomstskatten. Det är naturligt i ett land med så höga inkomstskattesatser som i Sverige. Detta leder emellertid ofta till att man bortser från att även den indirekta beskattningen i Sverige är extremt hög och att detta orsakar problem. Uttag av mervärdeskatt har många rent tekniska fördelar i jämförelse med andra skatteformer. Det är en konsumtionsskatt som belastar den slutlige användaren av en vara eller tjänst. För företag och näringsidkare påverkar inte skatten deras inbördes förhållanden eller konkurrensen mellan svenska och utländska företag. Allt fler länder har upptäckt att en låg mervärdeskatt är en lämplig skatteform. Men i Sverige är inte mervärdeskatteuttaget lågt. Ett högt uttag av indirekta skatter leder till att landets invånare försöker finna medel att undgå även mervärdebeskattningen. Regeringens förslag att utöka det antal tjänster riktade till allmänheten som omfattas av beskattningen kommer sannolikt att leda till att en ökad andel av tjänsteproduktionen inte kommer att skatteredovisas. </div> <div class="block ml_44">Mot. 1989/90 Skl08 </div> <div class="block ml_53">3 </div> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Den indirekta beskattningen har nått en nivå där det inte längre är möjligt att omfördela skattebördan från direkt inkomstbeskattning till indirekt konumtionsbeskattning. 4.2 Anpassning till GG-regler Moderata samlingspartiet anser att Sverige fullt ut bör deltaga i den Europeiska gemenskapen. Inom EG skapas för närvarande en gemensam inre marknad. 1993 är det meningen att varken konsumenter eller producenter skall besväras av gränshinder mellan medlemsländerna. Inom Gemenskapen har man ännu inte bestämt sig för hur en slutlig harntonisering av den indirekta beskattningen skall ske. Just nu har de olika länderna möjlighet att tillämpa olika skattesatser, men eftersom konsumenter kommer att ha frihet att inköpa en vara var som helst inom EG kommer det att uppstå ett behov att utjämna mervärdeskatteuttaget i de olika länderna. Hur detta kommer att ske är ännu oklart. Mervärdeskattebasen är betydelsefull inom EG eftersom skatteuttaget för gemensamma ändamål inom EG beräknas på denna bas. För närvarande finns det vissa direktiv om på vilket sätt en framtida mervärdeskattebas skall utformas. I de nu pågående diskussionerna om att skapa EES (European Economic Space) mellan EFTA-länderna och EG ingår inte en harmonisering av mervärdeskattens bas. Detta kommer senare att bli aktuellt - senast i samband med en svensk medlemsanslutning till EG. Då kommer en basbreddning av mervärdeskatteuttaget att bli nödvändig för att möjliggöra ett deltagande i den gemensamma marknaden. Det råder emellertid fortfarande stor osäkerhet om hur den framtida indirekta beskattningen inom EG skall gestalta sig. Sverige bör därför avvakta en basbreddning till dess att EG har tagit slutlig ställning till den harmonisering av de indirekta skatterna som enligt planerna skall genomföras den 1 januari 1993. De ökade skatteintäkter som blir följden av en EG-konform basbreddning av mervärdeskatten bör enligt moderata samlingspartiet användas för att sänka den nuvarande mervärdeskattesatsen. Då skulle basbreddningen kunna ske utan att hushållens skattebelastning från mervärdeskatten ökar. En sådan åtgärd skulle inte heller få någon nämnvärd effekt på konsumentprisindex. Minskningen av försäljningsvolymen i de branscher som blir utsatta för en nypåförd eller höjd skatt skulle mildras. En allmän sänkning av mervärdeskattenivån är från konkurrenssynpunkt nödvändig i samband med ett svenskt deltagande i EG. Mot denna bakgrund kunde vi inte ställa oss bakom riksdagens beslut om att den 1 januari i år slopa reduceringsreglerna avseende hotell- och restaurangverksamhet och att införa mervärdeskatt vid tillhandahållande av vatten samt för tjänster avseende avloppsrening och sophämtning. En breddning av den s.k. mervärdeskattebasen och slopande av reduceringsreglerna innebär att Sverige i de aktuella branscherna applicerar en mervärdeskattesats som vida överstiger vad som är vanligt inom EG. Därmed bidrar denna basbredd </div> <div class="block ml_43">Mot. 1989/90 Sk 108 </div> <div class="block ml_53">4 </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">ning till att Sverige i praktiskt hänseende fjärmar sig än mer från förhållandena inom de olika EG-länderna. Vi avvisar därmed också huvuddelen av de förslag regeringen lägger i propositionen beträffande en breddning av basen för uttag av mervärdeskatt. Vi finner det dock motiverat att genomföra vissa tekniska förändringar inom mervärdeskattesystemet som syftar till att skapa rättvisare konkurrensvillkor samt förenkla handläggningen av skatterna. Med hänsyn till att den på punktskatter baserade energibeskattningen medförde många problem, och inte minst med tanke på att energibeskattningen saknar ordentlig koppling till miljöfrågorna, är det motiverat att redan före ett avtal med EG genomföra en genomgripande reformering av energibeskattningen. Ett inslag bör därvid vara energibeskattningens inordnande i mervärdeskattesystemet. Ett annat bör vara en koldioxidskatt. Vårt förslag i detta avseende återfinns i avsnitt 10 nedan. 5. Effekter av regeringens förslag om basbreddning 5.1 Bostäder Regeringens förslag innebär att de nuvarande reduceringsreglerna för byggnadsverksamhet, den s.k. byggmomsen, avskaffas. Detta är ett av flera inslag i uppgörelsen mellan socialdemokraterna och folkpartiet som innebär att skattebelastningen på boendet ökar. Att avskaffa byggmomsen leder till att kostnaderna för nyproduktion av småhus och lägenheter ökar och även att underhållskostnaderna stiger. Som ovan understrukits bör en generell breddning av mervärdeskattebasen inte nu genomföras. Vi avvisar därför slopandet av de nu gällande reduceringsreglerna avseende fastighetsområdet. På så sätt undviks en omfattande skattehöjning avseende bostadsmarknaden. Det nya statliga investeringsbidrag som regeringen vill införa för att lindra effekterna av regeringens eget förslag behövs inte heller. Uttagsbeskattning av tjänsteprestationer avseende fastighetsunderhåll behöver inte införas. 5.2 Hotell- och restaurangverksamhet De tidigare begränsningsreglerna för hotell- och restaurangverksamhet avskaffades vid årsskiftet. Detta beslut, som vi motsatte oss, har fått olyckliga konsekvenser. Redan nu har omsättningen sjunkit med ca 8 procent jämfört med föregående år. Att öka skatteuttaget inom hotell- och restaurangverksamhet ökar kostnaderna för utländska turister i Sverige. Prisstrukturen i Sverige är sådan att många utländska turister redan förut uppfattat Sverige som ett dyrt land att besöka. De nu genomförda skattehöjningarna kommer avsevärt att öka kostnaderna för både utländska och svenska turister i Sverige. Resultatet kan förväntas bli att färre utländska turister besöker Sverige och att fler svenskar väljer att förlägga sin semester utanför Sverige. I flertalet EG-länder förekommer differentierade skattesatser beträffande hotell- och restaurangverksamhet. Denna s.k. turistmoms ligger på en avsevärt lägre nivå än den svenska. </div> <div class="block ml_44">Mot. 1989/90 Sk 108 </div> <div class="block ml_53">5 </div> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">Mot bakgrund härav föreslår vi att de före den 1 januari 1990 gällande reduceringsreglerna avseende hotell- och restaurangverksamhet återinförs fr.o.m. den 1 juli 1990. Uttagsbeskattning av tjänsteprestationer avseende serveringstjänster bör inte införas mot bakgrund av att vi vill återinföra reduceringsreglerna beträffande hotell- och restaurangverksamhet. 5.3 Persontransporter Regeringens förslag innebär att all inländsk personbefordran skall belastas med mervärdeskatt. Denna del av regeringens förslag har väckt förvånande liten uppmärksamhet. Det blir dyrare att utnyttja kollektivtrafiken. I ett slag kommer kostnaden att åka tåg, buss, flyg eller taxi att stiga med mellan 15 och 20 procent. En järnvägsbiljett mellan Stockholm och Malmö höjs med 65 kr. Vi avvisar, som nämnts, förslagen även i denna del. 5.4 Kultur och nöjen I propositionen har regeringen reviderat reglerna för skattebeläggningen av kultur och nöjen. Det är uppenbart att regeringen av fruktan för en opinion bland kulturskapare gjort avsteg från utgångspunkten att mervärdeskattebasen i princip skall omfatta alla varor och tjänster. Inom kultur- och nöjesområdet kommer gränsdragningen mellan skattepliktig och skattebefriad verksamhet att vara mycket svår att följa. Om lagstiftningen skulle följa förslaget i propositionen kommer teater- och biografföreställningar att vara undantagna från mervärdeskatt medan däremot konserter och cirkusföreställningar skall beläggas med skatt. Det är svårt att förstå bevekelsegrunderna för regeringens förslag. Varför en biljett till en rockfilm skulle vara mera berättigad till befrielse än en konsert med Göteborgsfilharmonikerna kommer säkerligen att vara svårt att förstå både för kulturskapare och kulturkonsumenter. Vi avvisar överenskommelsen mellan regeringen och folkpartiet även vad gäller mervärdebeskattningen på kultur- och nöjesområdet. 5.5 Massmedia Även inom massmediaområdet återfinns ett antal märkliga gränsdragningar. Förslaget innebär att dagstidningar skall vara befriade från mervärdeskatt medan kabel-tv skall belastas med skatt. Sveriges Radios verksamhet undantas på grund av företagets public service-roll, men samtidigt konstateras i prospositionen att mervärdeskatt skall utgå för Televerkets programinsamling och programdistribution. Det innebär således att TV-licensen måste höjas i motsvarande grad. Eftersom regeringen vidare i propositionen konstaterar att närradioverksamheten, som ju på grund av regeringens politik inte får sälja reklamtid, inte skall räknas som yrkesmässig verksamhet medför förslaget att närradioföreningarna kommer att drabbas av ökade kostnader. </div> <div class="block ml_43">Mot. 1989/90 Skl08 </div> <div class="block ml_53">6 </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">5.6 Vård och omsorg Effekterna av regeringens förslag innebär en utvidgning av beskattningsområdet inom vård och omsorg. Enligt nuvarande regler är dessa områden helt undantagna från mervärdeskatt. Förslaget kommer att medföra ökade kostnader för många människor. Konkurrenssnedvridande effekter uppkommer. Alternativmedicinsk behandling, friskvård och fotvård är exempel på behandlingsformer inom vårdområdet som kan bli föremål för mervärdebeskattning enligt förslaget. Konkurrenssnedvridning kan också uppkomma beroende på vem det är som utför tjänsten. 5.7 Utbildning Inom utbildningsområdet kommer också problem att uppstå. Så kallade kumulativa skatteeffekter kan uppkomma. Det beror till stor del på att det föreslagna undantaget avser den som direkt tillhandahåller utbildningen åt elever. Det får till följd att ett företag som bedriver mervärdeskattefri utbildning och som upphandlar lärarkompetens från andra utbildningsföretag eller från konsulter drabbas av en ingående skatt som inte är avdragsgill. 6. Tekniska förändringar av mervärdeskatten I syfte att undvika konkurrenssnedvridningar och för att stärka industrins konkurrensförmåga vill vi redan i dagsläget göra vissa förändringar i mervärdeskattesystemet. Dessutom vill vi av förenklingsskäl till väsentlig del avveckla tullens nuvarande hantering av den s.k. importmomsen. De av regeringen föreslagna förändringarna avseende redovisning av mervärdeskatt, konstitutionella frågor och en anpassning av beskattningsvärdet till ett internationellt synsätt bör också enligt vår uppfattning genomföras redan nu. Likaså instämmer vi i regeringens förslag om att undantaga vissa kassettidningar och tjänst som avser gravöppning eller gravskötsel från skatteplikt. 7. Offentlig upphandling I det nuvarande mervärdeskattesystemet förekommer en konkurrenssnedvridning mellan offentlig egenregiverksamhet och upphandling. Denna snedvridning är ett allvarligt problem för många som försöker etablera företag inom sektorer som domineras av statlig eller kommunal verksamhet. Från moderat håll har vi ett stort antal gånger framhållit att detta ensidiga gynnande av offentlig verksamhet inte är acceptabelt. Det är nödvändigt att snarast åstadkomma sådana förändringar som tar bort dessa negativa effekter. I princip delar vi därför regeringens uppfattning i denna fråga. Det av regeringen föreslagna systemet med avdragsrätt för statliga myndigheters och kommuners kostnader för mervärdeskatt är baserat på ett system som med goda erfarenheter införts i Danmark. Vi biträder regeringens förslag i denna del. Detta löser de flesta problemen på området. En av effekterna är att alla </div> <div class="block ml_44">Mot. 1989/90 Sk 108 </div> <div class="block ml_53">7 </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">inköp till en kommun i princip måste räknas exklusive mervärdeskatt. I vissa speciella situationer medför detta en komplikation. Skattefria tjänster som exempelvis sjukvård och utbildning som bedrivs i privat regi kommer enligt regeringens förslag även i fortsättningen att vara undantagna från mervärdeskatteplikt. Det innebär att ett privat sjukhem som säljer sina tjänster till ett landsting inte debiterar någon mervärdeskatt. Samtidigt är en del av de varor och tjänster som vårdhemmet köper belagd med mervärdeskatt. Då kan ett enskilt vårdhem för det upphandlande landstinget framstå som dyrare än egenregiverksamhet eftersom landstingets egen verksamhet inte belastas med mervärdeskatt för upphandlade varor och tjänster. Regeringen föreslår därför att kommunerna kompenseras genom ett särskilt statsbidrag vid upphandling av skattefria tjänster hos vissa näringsidkare. Denna åtgärd löser emellertid inte alla problem. I den mån en privat näringsidkare bedriver en skattefri verksamhet av angivet slag direkt mot konsument uppkommer en konkurrenssnedvridning. Statsbidraget måste därför utformas på så sätt att den skattefria verksamheten förblir konkurrensneutral oavsett på vilket sätt den bedrivs. Det kanske säkraste sättet att få en lösning på detta problem är att införa s.k. teknisk mervärdeskattskyldighet. Regeringen bör återkomma med förslag i denna fråga som skapar den konkurrensneutralitet som vi efterlyser. När det gäller kommunernas anskaffning av varor och tjänster kan man befara att det kommer att föreligga ett visst köpmotstånd från kommuner och landsting fram till den 1 juli 1991. Det kan få negativa konsekvenser för många företag som har en stor andel av sin försäljning riktad mot kommunsektorn. Regeringens förslag gynnar däremot förvärv av byggnadstjänst. Kommunerna kan skjuta på slutbesiktning av pågående byggnadsprojekt till efter den 1 juli 1991 och därmed uppnå stora skattefördelar av engångskaraktär. Regeringen bör även i detta hänseende återkomma med förslag om övergångsregler som inte skapar negativa konsekvenser på marknaden. 8. Importbeskattning Regeringens förslag att införa importbeskattning av vissa importerade tjänster bör accepteras. De nuvarande problemen med konkurrenssnedvridningar gentemot i utlandet bedriven verksamhet begränsas därmed. Enligt förslaget skall mervärdeskatt vid import av tjänster erläggas av dem som inte bedriver en yrkesmässig verksamhet. Redovisning skall göras direkt till skattemyndigheterna. Tullen kommer inte att belastas med denna uppgift. Administrationen förenklas därmed. Tillvägagångssättet står i överensstämmelse med vad som gäller inom EG. Regeringen borde emellertid även ha föreslagit förändringar avseende importbeskattningen av varor. Under hela den tid mervärdeskatten varit i kraft i vårt land har man diskuterat möjligheten att slopa importbeskattning som berör personer som är registrerade till mervärdeskatt. Enligt nuvarande ordning erlägger importören mervärdeskatt till tullverket i samband med import av varor. Denna skatt </div> <div class="block ml_44">Mot. 1989/90 Sk 108 </div> <div class="block ml_53">8 </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">utlöser direkt en avdragsgill ingående mervärdeskatt hos importören. Det till tullen inbetalade beloppet utlöser således automatiskt ett krav hos länsskattemyndigheten. Vi föreslår, i enlighet med vad som framkommit i utredningen om indirekta skatter, att importbeskattning av varor bör slopas för hos länsskattemyndigheten mervärdeskatteregistrerade skattskyldiga som också är registrerade som kreditimportörer hos tullverket. Denna uppfattning har också framförts av flera remissinstanser. En sådan åtgärd får till följd att mellan 85 och 90 procent av varuimporten till vårt land inte blir föremål för någon importbeskattning. En betydande samhällsekonomisk vinst kan därmed åstadkommas. Tullverket kan använda sin personal effektivare. Näringslivet gör administrativa vinster. De ofta förekommande bekymren med tulltillägg elimineras. Det är också ett första steg i en anpassning till ett kommande EG-avtal utan gränskontroll. Denna förändring bör genomföras med verkan från den 1 januari 1991. 8.1 ”Taxfreeförsäljning” av vissa tjänster I samband härmed bör man också skapa förutsättning för en s.k. taxfreeförsäljning av vissa tjänster. Det händer att utländska bil- och båtägare drabbas av olika missöden som får till följd att bilen eller båten måste repareras vid besöket i Sverige. Det finns ett mindre antal båtvarv på västkusten som har specialiserat sig på vinterunderhåll av norska fritidsbåtar. När dessa tjänster utförs i Sverige utgår svensk mervärdeskatt. När utlänningen kommer tillbaka till sitt hemland med bilen eller båten kan denne också få erlägga mervärdeskatt i sitt hemland. Denna form av dubbelbeskattning hör inte hemma i ett modernt mervärdeskattesystem. I avvaktan på ett samarbetsavtal med EG och de nordiska länderna bör åtgärder vidtagas så att ifrågavarande tjänst beskattas där den i huvudsak skall konsumeras, således i hemlandet. 9. Beskattning av fartyg och flygplan Fartyg och flygplan är för närvarande befriade från mervärdeskatt. Med hänsyn till att vi vill slopa importbeskattningen av varor är det nödvändigt att avvakta slopandet av skattefriheten beträffande fartyg och luftfartyg tills ett samarbete med EG är etablerat. Det finns ytterligare ett skäl till denna ståndpunkt. Eftersom många av våra konkurrentländer tillämpar motsvarande skattefrihet som vi f.n. gör skulle konkurrenssnedvridande effekter uppkomma med regeringens förslag. Visserligen torde huvuddelen av dem som inför fartyg eller flygplan bedriva mervärdeskattepliktig verksamhet, men eftersom dessa drabbas av en likviditetsförlust i samband med att de måste erlägga mervärdeskatt finns det risk att ett ensidigt borttagande av skattefriheten från svensk sida kan få till följd att färre fartyg och flygplan införs till landet. Verksamhet kan i ökad omfattning förläggas till utlandet. </div> <div class="block ml_45">Mot. 1989/90 Skl08 </div> <div class="block ml_53">9 </div> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">Ett redan ansträngt svenskt fiske kommer också att drabbas av negativa effekter av denna åtgärd, eftersom deras kostnader stiger. Vi avvisar således förslaget att nu slopa skattefriheten för fartyg och luftfartyg. 10. Energibeskattning Det nuvarande systemet för energibeskattning motsvarar inte tidens krav. Energi har i Sverige traditionellt varit föremål för särskild beskattning. Orsaken har varit att energi uppfattas som ett lämpligt beskattningsobjekt. Men beskattning av energi kan inte längre betraktas som en huvudsakligen skatteteknisk fråga. Grunden för ett modernt energibeskattningssystem måste vara att skatten skall ha en miljöstyrande effekt. Moderata samlingpartiet har sedan flera år förespråkat miljöavgifter. Den miljöinriktade energibeskattning som vi förordar har samma syfte - att minska de negativa miljöeffekterna. I samband med utredningen om indirekta skatter presenterade den moderate ledamoten ett energibeskattningssystem som grundas på en koldioxidrelaterad beskattning. De globala klimatfrågorna är de troligen allvarligaste miljöproblem som hotar vår planet. Det finns omfattande vetenskapliga indicier som pekar på att den ökande koldioxidhalten i atmosfären kommer att leda till höjd temperatur vilket kan komma att ge upphov till svåra klimatstörningar. Sveriges riksdag beslutade den 6 juni 1988 om ett koldioxidtak. Socialdemokraterna motsatte sig detta beslut och försöker för närvarande att få riksdagspartierna att ändra uppfattning om principbeslutet. Beslutet om ett koldioxidtak måste följas av aktiva åtgärder för att påverka val av energiformer. Därigenom kan Sverige vara ett trovärdigt föregångsland i den globala kampen för att rädda jordens klimatbalans. Moderata samlingspartiet står i princip bakom beslutet om att införa mervärdeskatt inom energiområdet, för att inte hämma en fortsatt fjärrvärmeutbyggnad upprepar vi vårt krav att skattesatsen avseende tillhandahållande av värme fastställs till noll procent, det kommer att få en väsentlig betydelse för en fortsatt utbyggnad av fjärrvärmen och därmed bidraga till miljöförbättringar. 10.1 Koldioxidskatt Grunden för den svenska energibeskattningen bör vara en skatt på emissioner av koldioxid. Därtill bör energisektorn inordnas i mervärdeskattesystemet. De nuvarande punktskatterna inom energiområdet (inklusive elskatten och den nuvarande särskilda skatten för oljeprodukter, kol och bensin) bör i sin helhet avskaffas, med undantag för en del av bensinskatten. Koldioxidskatten bör utgå med 46 öre per kg emitterad koldioxid. 10.2 Beskattningsbara emissioner Koldioxidskatter bör omfatta alla koldioxidemissioner från fossila bränslen. Det innebär att även rå- och spillolja bör beskattas. </div> <div class="block ml_43">Mot. 1989/90 Skl08 </div> <div class="block ml_52">10 </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Det finns enligt vår mening ingen anledning att ta ut skatt på koldioxid från icke-fossila bränslen. För närvarande är det bara aktuellt med inhemska icke-fossila bränslen eller sådana bränslen som importeras från våra närmaste grannländer. I Sverige liksom i dessa länder kommer framställning av biobränslen endast att accepteras om återväxten motsvarar avverkningen. På så sätt kommer inte koldioxid att tillföras atmosfären. Ett särfall utgör torvbränslen. Torv kan i strikt mening inte betraktas som ett fossilt bränsle, men det finns många likheter. Visserligen kan man hävda att det vid måttliga uttag av torv ändå sker en nettotillväxt av torvtillgångarna i Sverige. Man kan också hävda att torvbrytning kan skapa förutsättningar för senare skogsplantering. Men med hänsyn till de stora miljövärden som många torvmossar har anser vi att det finns anledning att ha en försiktig inställning till omfattande exploatering av de svenska torvtillgångarna. Regeringen bör ta initiativ till en fortsatt utredning angående en framtida koldioxidbaserad beskattning avseende torv. Etanol och metanol kan i Sverige förväntas framställas huvudsakligen från icke-fossila råvaror. I den mån fossila råvaror helt eller delvis används måste koldioxidskatt erläggas. Inga kategorier av förbränningsanläggningar bör undantas från skatten. 10.3 Uttag av skatten Av praktiska skäl bör skatten tas ut vid försäljning av bränsle på samma sätt som nu sker med punktskatterna på energi. Möjligheterna att rena bort koldioxid genom att binda det till någon bestående substans är ännu mycket begränsade. Skattesystemet bör dock ta hänsyn till dessa möjligheter. De regler för återbetalning av koldioxidskatten som regeringen föreslår bör kunna tillämpas även för den av oss föreslagna formen för koldioxidbeskattning. Inom vissa industriella processer, t.ex. stål- och cementframställning, är det nödvändigt att använda bränslen för att utnyttja kolet i dessa. I vissa industriella processer binds kolet till det framställda ämnet - då kan återbetalningsreglerna vara tillämpliga. Även i andra fall bör koldioxidskatten kunna reduceras om det för den industriella processen är nödvändigt att specifikt nyttja grundämnet kol. Några andra reducerings- eller nedsättningsregler bör inte finnas. Det innebär att den nuvarande spärregeln som gör att allmän energiskatt inte behöver överstiga 1,7 procent av de tillverkade produkternas försäljningsvärde bör avskaffas i samband med övergången till den av oss föreslagna nya formen för energibeskattning. Det kan emellertid i vissa branscher föreligga svårigheter att anpassa bränslevalet efter nya förhållanden. Det bör därför finnas möjlighet att under en övergångstid åtnjuta en viss nedsättning. Etablerad gasolanvändning inom vissa industrier och yrkesmässig växthusodling kan vara exempel på näringsgrenar där en sådan övergångsperiod måste aktualiseras. Bränsle för utrikes sjö- eller flygfart bör inte belastas med koldioxidskatt. För inrikes flygtrafik bör gälla en schablonmässigt beräknad koldioxidskatt </div> <div class="block ml_45">Mot. 1989/90 Sk 108 </div> <div class="block ml_53">11 </div> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">som motsvarar 46 öre per utsläppt kg koldioxid. Anledningen till att vi liksom regeringen förordar en schablonmässig beräkning beror på de praktiska svårigheterna att beskatta inhemskt flygbränsle för maskiner som trafikerar både Sverige och andra länder. Den schablonmässiga beräkningen bör dock så nära som möjligt följa den verkliga bränsleförbrukningen för den aktuella plantypen. De i propositionen angivna genomsnittliga utsläppen av koldioxid från olika bränslen bör i övriga fall kunna ligga till grund för beräkningen av skatten. Eldningsolja av olika klasser ger upphov till olika stora koldioxidutsläpp. Detta bör avspeglas i beskattningen. Koldioxidskatten för bensin kommer enligt vårt förslag att uppgå till 1,26 kr/l, vilket skulle innebära en ökning med 68 öre/l. Eftersom skattebelastningen på bensin inte ska öka måste bensinskatten sänkas med motsvarande belopp eller med 0,68 kr/l. I syfte att förstärka miljöeffekterna vill vi stimulera till användning av bättre brännoljekvaliteter. Moderata samlingspartiet förordar i likhet med regeringen att brännolja indelas i miljöklasser. Någon nedsättning av punktskatterna på mindre miljöskadlig brännolja är emellertid inte möjlig, eftersom vi föreslår att alla punktskatter på energi avskaffas i sin helhet. 1 stället föreslår vi om de i propositionen angivna villkoren uppfylls att ett stimulansavdrag lämnas. För miljöklass 1 bör stödet utgå med 350 kronor per m3 och för miljöklass 2 med 150 kronor per m3. 11. Svavelavgift Svavel förekommer i de flesta eldningsoljor och kol. Vid förbränningen frigörs svavel som sedan faller ner i form av svavelsyrlighet. De första skadorna av svavelnedfall märktes redan tidigt under 1960-talet. Trots att svavelhalterna i de eldningsoljor som används i Sverige successivt har sänkts har försurningsskadorna blivit allvarligare. Inte bara insjöar är påverkade. Grundvattnet i delar av vårt land har blivit betydligt surare. Det finns indikationer på att försurat brunnsvatten orsakar skador och sjukdomar. I delar av Sverige är försurningsskadade skogsbestånd vanliga. Skogstillväxten försämras och på sikt hotar hela det ekologiska systemet att bryta ihop. Om inte försurningsskadorna kan motverkas kommer viktiga delar av natur- och odlingslandskapet att förstöras. En stor del av nedfallet av försurande ämnen kommer från emissioner i andra länder. Det gäller i hög grad svavelnedfall. Internationella överenskommelser måste leda till att andra länder i Europa vidtar åtgärder mot svavelutsläppen. Dessvärre kommer det att ta ett antal år innan de östeuropeiska länderna har möjlighet att minska svavelemissionerna. Trots att Sverige har kommit längre än de flesta andra länder är det motiverat att ytterligare minska de inhemska svavelutsläppen. Försurningsskadorna är omfattande. Det enda sättet att helt undvika skador är att minska luftföroreningar. I det korta perspektivet är det dock möjligt att vidta åtgärder som minskar skadeverkningarna av försurande nedfall </div> <div class="block ml_43">Mot. 1989/90 Skl08 </div> <div class="block ml_52">12 </div> <div class="block ml_54" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">och som delvis återställer skadade områden eller objekt. Sådana åtgärder, till exempel kalkning av sjöar, förekommer redan. Ytterligare åtgärder kommer att krävas i framtiden. Kostnaden för dessa åtgärder bör vila på dem som släpper ut försurande ämnen. Regeringen har föreslagit att en svavelskatt på 30 kronor/kg svavel skall införas. Denna svavelskatt kommer visserligen att ha en styrande effekt, men de medel sorn inflyter kommer att tillfalla statskassan. I stället för en svavelskatt bör därför, enligt vår mening, en svavelavgift tas ut. Intäkterna från denna avgift bör återföras till miljöförbättrande åtgärder. De av regeringen föreslagna reglerna för uttag av svavelskatt bör i huvudsak kunna appliceras även på en svavelavgift. En särskild fond bör skapas för att administrera influtna medel. Naturvårdsverket bör vara huvudman för denna fond. Fonden bör inte ackumulera kapital. De årligen influtna fondmedlen bör i första hand användas för sjö- och skogsmarkskalkning, åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten i försurningsskadade vattentäkter samt forskning. 12. Skatten på omsättning av vissa värdepapper I propositionen föreslår regeringen att skatten på aktier och vissa andra värdepapper halveras. Den 1 januari 1984 infördes en enprocentig omsättningsskatt på handeln med aktier och vissa andra värdepapper. I juli 1986 fördubblades skatten. Motivet angavs i båda propositionerna vara dels statsfinansiellt, dels fördelningspolitiskt. Därutöver åberopade regeringen den mycket kraftiga kursuppgången på Stockholms fondbörs. Ingen av de båda propositionerna hade föregåtts av utredning, remissbehandling eller lagrådsgranskning, vilket dels upprörde aktörerna på de aktuella marknaderna, dels ledde till mycket skarp kritik från främst moderata samlingspartiets företrädare i samband med riksdagsbehandlingen. Under den tidsperiod då omsättningsskatten införts och utvidgats har utländska aktiemarknader vidtagit ett flertal åtgärder för att sänka sina transaktionskostnader. I exempelvis London genomfördes i detta syfte en viktig avreglering 1986 som kallades ”The Big Bang". Förändringar i omvärlden innebär att transaktionskostnaderna i Sverige nu är tre gånger så höga som i exempelvis London och New York. Kritiken mot omsättningsskatten har under årens lopp hårdnat och blivit mer och mer utbredd. Förra hösten krävde en enhällig börsstyrelse ett omedelbart slopande av skatten särskilt med hänsyn till att en mycket stor del av omsättningen av svenska aktier nu sker utomlands. Nedanstående tabell visar hur omsättningen på svenska aktier har utvecklats på Stockholms Fondbörs respektive på utländska börser. </div> <div class="block ml_44">Mot. 1989/90 Skl08 </div> <div class="block ml_53">13 </div> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">Tabell (miljarder kronor) </div> <div class="block ml_43">Mot. 1989/90 </div> <table class="skannad"><tr><td> </td> <td>Omsättningen av svenska aktier 1986 1987 1988 </td> <td>1989 </td> </tr><tr><td>Stockholms Fondbörs </td> <td>141 </td> <td>125 </td> <td>116 </td> <td>108 </td> </tr><tr><td>Utländska börser </td> <td>20 </td> <td>30 </td> <td>50 </td> <td>75 </td> </tr><tr><td>(uppskattning) </td> <td> </td> <td> </td> <td> </td> <td> </td> </tr></table> <div class="block ml_3">Källa: Aktiefrämjandet </div> <div class="block ml_3">Om man tar hänsyn till kursuppgången på aktierna har omsättningen på Stockholms Fondbörs under dessa fyra år reellt minskat med mer än 50 procent. Enligt Aktiefrämjandet har den minskade omsättningen 1989 fått till följd att bolagsskatter på fondhandeln och reavinstskatter fallit med cirka 3 miljarder kronor jämfört med första halvåret 1986. Omsättningsskatten ger en bruttointäkt på endast 2,2 miljarder kronor. Nettoförlusten för staten uppgår således till cirka 800 miljoner kronor. Ett av de viktigaste skälen till att införa omsättningsskatten på aktiehandel sades vara det statsfinansiella. Det har nu visat sig att skatten leder till ett nettounderskott för statskassan. Den minskade omsättningen leder vidare till att försörjningen av riskkapital för mindre och medelstora företag försämras. EG kommer i samband med pågående harmonisering att utveckla en fri kapitalmarknad utan transaktionsskatter. Det är ytterligare ett skäl till att avveckla denna konkurrenssnedvridande skatt. Moderata samlingspartiet föreslår därför att skatten på omsättning av vissa värdepapper avskaffas med verkan från den 1 juli 1990. Det torde ankomma på vederbörande utskott att utarbeta erforderlig författningstext. 13. Hemställan Med hänvisning till det anförda hemställs 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en anpassning av mervärdeskatteuttaget till de regler som kommer att gälla inom EG, 2. att riksdagen avslår propositionen till den del den avser en generell mervärdebeskattning av varor och tjänster, 3. att riksdagen avslår propositionen till den del den avser ett slopande av gällande reduceringsregler inom fastighetsområdet, 4. att riksdagen avslår propositionen till den del den avser uttagsbeskattning av vissa fastighetsarbeten i egen regi, 5. att riksdagen beslutar att återinföra reduceringsreglerna för hotell- och restaurangverksamhet fr.o.m. den 1 juli 1990, 6. att riksdagen avslår propositionen till den del den avser uttagsbeskattning av serveringstjänster, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lika villkor för verksamhet inom kultur- och nöjesområdet liksom för massmedia, </div> <div class="block ml_43">Skl08 </div> <div class="block ml_52">14 </div> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_3" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_7">8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konkurrensneutralitet mellan privat och offentlig verksamhet, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om övergångsregler i samband med att offentlig sektor inte skall belastas med mervärdeskatt, 10. att riksdagen beslutar att tullens hantering av importbeskattning av varor avvecklas i enlighet med vad som i motionen anförts, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ”taxfreeförsäljning" av tjänster, 12. att riksdagen avslår propositionen till den del den avser ett slopande av skattefriheten avseende fartyg och flygplan, 13. att riksdagen beslutar att mervärdeskatten skall vara 0% vid tillhandahållande av värme, 14. att riksdagen beslutar att införa en koldixodutsläppsrelaterad punktskatt i enlighet med vad som anförts i motionen, 15. att riksdagen beslutar att koldioxidskatt inte skall utgå för vissa industriella processer i enlighet med vad som anförts i motionen, 16. att riksdagen beslutar att den s.k. 1,7-procentsregeln skall upphöra att gälla i samband med övergången till den av oss föreslagna nya formen för energibeskattning, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anpassningen av bränslevalet efter nya förhållanden i vissa branscher, 18. att riksdagen beslutar att bränsle för utrikes sjö- eller flygfart inte skall belastas med koldioxidskatt, 19. att riksdagen beslutar införa en schabloniserad koldioxidskatt pä bränsle för inrikes flygtrafik i enlighet med vad som anförts i motionen, 20. att riksdagen beslutar att sänka bensinskatten med 68 öre per liter i enlighet med vad som anförts i motionen, 21. att riksdagen beslutar att införa stimulansavdrag avseende brännolja i miljöklass 1 med 350 kr. per m3 och i miljöklass 2 med 150 kr. per m3 i enlighet med vad som i motionen anförts, 22. att riksdagen beslutar att införa en svavelavgift i enlighet med vad som anförts i motionen, 23. att riksdagen beslutar att inrätta en särskild fond för att administrera influtna svavelavgifter, 24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fondmedlens användningssätt, 25. att riksdagen beslutar att skatten på omsättning av vissa värdepapper skall avskaffas fr.o.m. den 1 juli 1990. </div> <div class="block ml_43">Mot. 1989/90 Sk 108 </div> <div class="block ml_52">15 </div> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">Stockholm den 2 maj 1990 Carl Bildt (m) Lars Tobisson (m) Anders Björck (m) Rolf Clarkson (m) Ann-Cathrine Haglund (m) Gullan Lindblad (m) Sonja Rembo (m) </div> <div class="block ml_23">Ingegerd Troedsson (m) Görel Bohlin (m) Rolf Dahlberg (m) Gunnar Hökmark (m) Bo Lundgren (m) Arne Andersson (m) i Ljung </div> <div class="block ml_43">Mot. 1989/90 Skl08 </div> <div class="block ml_3">gotab 96605, Slockholm 1990 </div> </div> </div> 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande en anpassning av mervärdeskatteuttaget till de regler som kommer att gälla inom EG avslag = utskottet 1989/90:SkU31 ? 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande en anpassning av mervärdeskatteuttaget till de regler som kommer att gälla inom EG ? 2 2 att riksdagen avslår propositionen till den del den avser en generell mervärdebeskattning av varor och tjänster ? 2 2 att riksdagen avslår propositionen till den del den avser en generell mervärdebeskattning av varor och tjänster avslag = utskottet 1989/90:SkU31 ? 3 3 att riksdagen avslår propositionen till den del den avser ett slopande av gällande reduceringsregler inom fastighetsområdet avslag = utskottet 1989/90:SkU31 ? 3 3 att riksdagen avslår propositionen till den del den avser ett slopande av gällande reduceringsregler inom fastighetsområdet ? 4 4 att riksdagen avslår propositionen till den del den avser uttagsbeskattning av vissa fastighetsarbeten i egen regi ? 4 4 att riksdagen avslår propositionen till den del den avser uttagsbeskattning av vissa fastighetsarbeten i egen regi avslag = utskottet 1989/90:SkU31 ? 5 5 att riksdagen beslutar att återinföra reduceringsreglerna för hotell- och restaurangverksamhet fr.o.m. den 1 juli 1990 avslag = utskottet 1989/90:SkU31 ? 5 5 att riksdagen beslutar att återinföra reduceringsreglerna för hotell- och restaurangverksamhet fr.o.m. den 1 juli 1990 ? 6 6 att riksdagen avslår propositionen till den del den avser uttagsbeskattning av serveringstjänster ? 6 6 att riksdagen avslår propositionen till den del den avser uttagsbeskattning av serveringstjänster avslag = utskottet 1989/90:SkU31 ? 7 7 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lika villkor för verksamhet inom kultur- och nöjesområdet liksom för massmedia avslag = utskottet 1989/90:SkU31 ? 7 7 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lika villkor för verksamhet inom kultur- och nöjesområdet liksom för massmedia ? 8 8 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående konkurrensneutralitet mellan privat och offentlig verksamhet ? 8 8 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående konkurrensneutralitet mellan privat och offentlig verksamhet avslag = utskottet 1989/90:SkU31 ? 9 9 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om övergångsregler i samband med att offentlig sektor inte skall belastas med mervärdeskatt avslag = utskottet 1989/90:SkU31 ? 9 9 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om övergångsregler i samband med att offentlig sektor inte skall belastas med mervärdeskatt ? 10 10 att riksdagen beslutar att tullens hantering av importbeskattning av varor avvecklas i enlighet med vad i motionen anförts ? 10 10 att riksdagen beslutar att tullens hantering av importbeskattning av varor avvecklas i enlighet med vad i motionen anförts avslag = utskottet 1989/90:SkU31 ? 11 11 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande "taxfree-försäljning" av tjänster avslag = utskottet 1989/90:SkU31 ? 11 11 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande "taxfree-försäljning" av tjänster ? 12 12 att riksdagen avslår propositionen till den del den avser ett slopande av skattefriheten avseende fartyg och flygplan ? 12 12 att riksdagen avslår propositionen till den del den avser ett slopande av skattefriheten avseende fartyg och flygplan avslag = utskottet 1989/90:SkU31 ? 13 13 att riksdagen beslutar att mervärdeskatten skall vara noll procent vid tillhandahållande av värme avslag = utskottet 1989/90:SkU31 ? 13 13 att riksdagen beslutar att mervärdeskatten skall vara noll procent vid tillhandahållande av värme ? 14 14 att riksdagen beslutar att införa en koldioxidutsläppsrelaterad punktskatt i enlighet med vad som anförts i motionen ? 14 14 att riksdagen beslutar att införa en koldioxidutsläppsrelaterad punktskatt i enlighet med vad som anförts i motionen avslag = utskottet 1989/90:SkU31 ? 15 15 att riksdagen beslutar att koldioxidskatt inte skall utgå för vissa industriella processer i enlighet med vad som anförts i motionen avslag = utskottet 1989/90:SkU31 ? 15 15 att riksdagen beslutar att koldioxidskatt inte skall utgå för vissa industriella processer i enlighet med vad som anförts i motionen ? 16 16 att riksdagen beslutar att den s.k. 1,7 %-regeln skall upphöra att gälla i samband med övergången till den av oss föreslagna nya formen för energibeskattning ? 16 16 att riksdagen beslutar att den s.k. 1,7 %-regeln skall upphöra att gälla i samband med övergången till den av oss föreslagna nya formen för energibeskattning avslag = utskottet 1989/90:SkU31 ? 17 17 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anpassningen av bränslevalet efter nya förhållanden i vissa branscher avslag = utskottet 1989/90:SkU31 ? 17 17 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anpassningen av bränslevalet efter nya förhållanden i vissa branscher ? 18 18 att riksdagen beslutar att bränsle för utrikes sjö- eller flygfart inte skall belastas med koldioxidskatt ? 18 18 att riksdagen beslutar att bränsle för utrikes sjö- eller flygfart inte skall belastas med koldioxidskatt avslag = utskottet 1989/90:SkU31 ? 19 19 att riksdagen beslutar införa en schabloniserad koldioxidskatt på bränsle för inrikes flygtrafik i enlighet med vad som anförts i motionen avslag = utskottet 1989/90:SkU31 ? 19 19 att riksdagen beslutar införa en schabloniserad koldioxidskatt på bränsle för inrikes flygtrafik i enlighet med vad som anförts i motionen ? 20 20 att riksdagen beslutar sänka bensinskatten med 68 öre per liter i enlighet med vad som anförts i motionen ? 20 20 att riksdagen beslutar sänka bensinskatten med 68 öre per liter i enlighet med vad som anförts i motionen avslag = utskottet 1989/90:SkU31 ? 21 21 att riksdagen beslutar att införa stimulansavdrag avseende brännolja i miljöklass 1 med 350 kr. per m3 och i miljöklass 2 med 150 kr. per m3 i enlighet med vad som i motionen anförts avslag = utskottet 1989/90:SkU31 ? 21 21 att riksdagen beslutar att införa stimulansavdrag avseende brännolja i miljöklass 1 med 350 kr. per m3 och i miljöklass 2 med 150 kr. per m3 i enlighet med vad som i motionen anförts ? 22 22 att riksdagen beslutar att införa en svavelavgift i enlighet med vad som anförts i motionen ? 22 22 att riksdagen beslutar att införa en svavelavgift i enlighet med vad som anförts i motionen avslag = utskottet 1989/90:SkU31 ? 23 23 att riksdagen beslutar att inrätta en särskild fond för att administrera influtna svavelavgifter avslag = utskottet 1989/90:SkU31 ? 23 23 att riksdagen beslutar att inrätta en särskild fond för att administrera influtna svavelavgifter ? 24 24 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande fondmedlens användningssätt ? 24 24 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande fondmedlens användningssätt avslag = utskottet 1989/90:SkU31 ? 25 25 att riksdagen beslutar att skatten på omsättning av vissa värdepapper skall avskaffas fr.o.m. den 1 juli 1990. avslag = utskottet 1989/90:SkU31 ? 25 25 att riksdagen beslutar att skatten på omsättning av vissa värdepapper skall avskaffas fr.o.m. den 1 juli 1990. ? INL Inlämning 1990-05-02 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-05-03 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-05-04 00:00:00 inträffat 2 0622185335615 Carl Bildt m 1 undertecknare 0275356156309 Arne Andersson m 2 undertecknare 037063714405 Anders Björck m 3 undertecknare 0668927708809 Görel Bohlin m 4 undertecknare 0156214148697 Rolf Clarkson m 5 undertecknare 0544569681404 Rolf Dahlberg m 6 undertecknare 0333810623907 Ann-Cathrine Haglund m 7 undertecknare 0584386800218 Gunnar Hökmark m 8 undertecknare 0816308745507 Gullan Lindblad m 9 undertecknare 0537484650407 Bo Lundgren m 10 undertecknare 0872218435908 Sonja Rembo m 11 undertecknare 0245320188502 Lars Tobisson m 12 undertecknare 0925516323103 Ingegerd Troedsson m 13 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1989/90:111 2014-11-23 08:04:56 motkat Motionskategori - 2014-11-23 08:04:56 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02Sk108 2019-05-28 10:55:31 tilldelat Tilldelat Skatteutskottet 2014-11-23 08:04:56 GD02Sk108 av Carl Bildt m.fl. (m) mot_198990_sk_108.pdf 504060 pdf med anledning av prop. 1989/90:111 1989/90 https://data.riksdagen.se/fil/B964AE35-7303-4F8F-9449-B11EABE7AB4A