2748746 GD02Sf54 1989/90 Sf54 mot mot Motion 1989/90:Sf54 av Kristina Svensson och Magnus Persson (båda s) Motion Motion SfU 54 0 1989-01-01 00:00:00 2014-10-14 12:38:00 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1989/90:105 om samordnat flyktingmottagande och nytt system för ersättning till kommunerna, m.m. av Kristina Svensson och Magnus Persson (båda s) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Sf54/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Sf54 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02Sf54 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1989/90:Sf54</p> <p>av Kristina Svensson och Magnus Persson (båda s)</p> <p>med anledning av prop. 1989/90:105 om samordnat<br /> flyktingmottagande och nytt system för ersättning till<br /> kommunerna, m.m.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Propositionen om ändrade statsbidrag för flyktingmottagande ger kommunerna<br /> möjligheter till ett mer flexibelt och friare sätt att använda ekonomiska<br /> resurser än nuvarande statsbidragssystem gör. Propositionen föreslår<br /> vidare att bosättningslån skall ersätta bidrag. Detta är exempel på positiva<br /> förändringar i det kommunala flyktingmottagandet.</p> <p>Det föreslagna systemet inger dock vissa farhågor eftersom det inte tar<br /> hänsyn till den regionala obalansen som finns vad gäller arbetsmarknaden.<br /> Effektiva insatser för att snabbt få ut flyktingar i arbete och egen försörjning<br /> är ett av huvudmålen med förslaget, men förutsättningarna att lyckas med<br /> detta varierar naturligtvis beroende på var i landet man bor.</p> <p>I Värmland är förutsättningarna för ett offensivt integrationsarbete väsentligt<br /> sämre än i storstadsregionerna. Visserligen har Värmland till följd<br /> av detta också en hög sekundärflyttning, men med tanke på bostadssituationen<br /> på de orter där arbetstillfällena finns är det inte alldeles enkelt att bara<br /> flytta för att få jobb.</p> <p>En undersökning av nio Värmlandskommuner som haft flyktingmottagande<br /> sedan 1986-1987 visar att av mottagna 614 vuxna flyktingar i arbetsför<br /> ålder hade i januari 1990 90 personer stadigvarande eller tillfälligt arbete.<br /> 89 personer befann sig i arbetsmarknadsutbildning eller särskilt utbildningsprojekt<br /> riktat till flyktingar, ca 135 personer hade flyttat och resterande ca<br /> 300 personer uppbar socialt bistånd. Till detta kommer barnen som i de undersökta<br /> kommunerna uppgår till hela 60 % av mottagna flyktingar. Detta<br /> beror med all sannolikhet inte på att Värmlandskommunerna skulle göra<br /> särskilt dåliga insatser i flyktingarbetet. Tvärtom finns ett stort engagemang<br /> och höga ambitioner hos den personal som arbetar i denna verksamhet. Förklaringarna<br /> får i stället sökas i arbetsmarknadssituationen samt i den situation<br /> enskilda människor i exil befinner sig.</p> <p>Flyktingar beskrivs i den offentliga debatten ofta som en resursstark<br /> grupp, vars kunskaper och livskraft skall tillvaratas i det svenska samhället.<br /> Att besitta resurser innebär dock inte att man skulle sakna behov av stöd i<br /> vissa situationer. Att gå i exil innebär en livskris, en möjlighet till utveckling,<br /> men också en temporär försvagning av den egna kapaciteten. Traumatiska<br /> upplevelser före och under flykten, svåra separationer från nära anhöriga<br /> och uppbrott från en känd kulturmiljö innebär en desorientering i tillvaron<br /> som måste beaktas i flyktingarbetet. Barn och vuxna reagerar ofta olika och</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">har olika bearbetningsmöjligheter i dessa situationer, och familjekriser är ut- Mot. 1989/90</p> <p style="margin-left:3px;">omordentligt vanliga i flyktingfamiljer, ofta med tillfälliga eller varaktiga Sf54</p> <p style="margin-left:3px;">serparationer som följd. Detta begränsar ytterligare den enskildes möjligheter<br /> att orientera sig och känna trygghet i det nya samhället. Dessutom uppskattas<br /> andelen flyktingar som på grund av tortyr eller liknande upplevelser<br /> kräver särskilda rehabiliteringsinsatser till ca 25%.</p> <p style="margin-left:3px;">Flyktingarna utgör en värdefull resurs, men en resurskrävande sådan, och<br /> det vore lika destruktivt för verksamheten att överbetona arbetskraftsaspekten<br /> som det är att underskatta dessa människors kapacitet.</p> <p style="margin-left:3px;">Propositionen föreslår att det nya schablonbidraget fastställs till 115 000<br /> kr. för vuxen och 70 000 för barn.Detta engångsbelopp skall ersätta:</p> <p style="margin-left:3px;">- tidigare schablonbidrag för kommunens merkostnader</p> <p style="margin-left:16px;">- ersättning för utgivet socialt bistånd under tillståndsåret samt maximalt<br /> ytterligare 3 år</p> <p style="margin-left:16px;">- särskilt bidrag som tidigare kunnat sökas separat för olika former av utvecklingsarbete,<br /> samarbetsprojekt m.m. samt</p> <p style="margin-left:3px;">- bidrag till kostnader för genomgångsbostäder.</p> <p style="margin-left:3px;">Att basera en generalschablon på genomsnittliga beräkningar av kostnaden<br /> i hela riket kan vara ogynnsamt för glesbygdskommuner och kommuner<br /> drabbade av arbetslöshet. Risken är uppenbar att farhågor om ökade kommunala<br /> kostnader verkar hämmande på dessa kommuners benägenhet till<br /> fortsatt flyktingmottagande. Detta vore naturligtvis mycket allvarliga konsekvenser<br /> för svenskt flyktingmottagande.</p> <p style="margin-left:3px;">Hemställan</p> <p style="margin-left:3px;">Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:31px;">att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regionala<br /> obalanser beaktas vid utformandet av nytt statsbidrag för flyktingmottagandet.</p> <p style="margin-left:3px;">Stockholm dén 15 mars 1990</p> <p style="margin-left:3px;">Kristina Svensson (s) Magnus Persson (s)</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr S/53-60</p> </div> <div class="block ml_52"><p>5</p> </div> </div> </div> 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regionala obalanser beaktas vid utformandet av nytt statsbidrag för flyktingmottagandet. avslag = utskottet 1989/90:SfU21 ? 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regionala obalanser beaktas vid utformandet av nytt statsbidrag för flyktingmottagandet. ? INL Inlämning 1990-03-15 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-03-16 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-03-19 00:00:00 inträffat 2 0235331390700 Kristina Svensson s 1 undertecknare 0818989495009 Magnus Persson s 2 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1989/90:105 2014-11-23 03:55:32 motkat Motionskategori - 2014-11-23 03:55:32 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02Sf54 2019-05-28 10:55:23 tilldelat Tilldelat Socialförsäkringsutskottet 2014-11-23 03:55:32 GD02Sf54 av Kristina Svensson och Magnus Persson (båda s) mot_198990_sf_54.pdf 98482 pdf med anledning av prop. 1989/90:105 om samordnat flyktingmottagande och nytt system för ersättning till kommunerna, m.m. https://data.riksdagen.se/fil/2FE22B8E-40F7-4A57-93DD-026DAE12426D