2771136GD02N781989/90N78motmotMotion 1989/90:N78 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c)MotionMotionNU7801990-06-13 00:00:002014-11-04 15:08:462014-11-04 00:00:00med anledning av prop. 1989/90:153av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02N78/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02N78https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02N78
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1989/90:N78</p>
<p>av Per-Ola Eriksson m.fl. (c)<br />
med anledning av prop. 1989/90:153</p>
<p>Värdepappersfonder</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Avregleringen av de finansiella marknaderna har fortgått under hela 80-talet.<br />
Den successiva internationella finansiella integrationen har bidragit till<br />
att effektivisera kapitalmarknaden. Kreativiteten och omfattningen av de finansiella<br />
innovationerna har varit och är betydande. Nya värdepapper som<br />
ersatt eller kompletterat traditionell bankupplåning, tillkomsten av penningmarknaden<br />
har utgjort ett viktigt led i utvecklingen av kreditmarknaden.<br />
Bankcertifikat, företagscertifikat, statsskuldsväxlar, riksobligationer och derivatinstrument<br />
som optioner och terminer utgör alla exempel på instrument<br />
som bidragit till en effektivare och bättre fungerande kapitalmarknad.</p>
<p>Nya finansiella institut har dessutom vuxit fram och gränserna mellan<br />
olika slag av institut har successivt suddats ut. Exempel på detta är tillkomsten<br />
av penningmarknadsinstitut, kreditförsäkringsbolag, rentingbolag samt<br />
olika former av kollektiva former för sparande i företrädesvis aktier och obligationer.<br />
Ett annat område utgörs av den pågående harmoniseringen av regelverk<br />
och integrationen mellan bank- och försäkringsbranscherna. Med<br />
säkerhet befinner vi oss än så länge här bara i ett inledningsskede i den pågående<br />
finansiella integrationen.</p>
<p>Avgörande för den pågående utvecklingen är också valutaregleringens avskaffande<br />
och de ökade möjligheterna för direktinvesteringar utomlands<br />
utan valutarestriktioner.</p>
<p>Aktiefonderna</p>
<p>Tillkomsten av 1974 års aktiefondslag utgjorde ett led för att öka möjligheterna<br />
för en bred allmänhet och småsparare att med begränsad riskexponering<br />
och större riskfördelning spara i aktier. Utgångspunkten för lagens tillkomst<br />
var behovet av att skydda dem som investerar i aktiefonder. En grundförutsättning<br />
var att lagen skulle undanta de enskilda investerarna från personligt<br />
ansvar för fondens skulder i samband med verksamheten. Områden<br />
som därför regleras i aktiefondslagen är fondens fristående roll i förhållande<br />
till förvaltande bolag, att de enskilda spararna i fonden betraktas som gemensamma<br />
ägare av däri ingående värdepapper, ett visst minsta aktiekapital<br />
för fondbolaget samt regler för förvaringen av fondegendomen.</p>
<p>En form av aktiefonder - aktiesparfonder - infördes 1979 genom att möjlighet<br />
gavs att skattespara med vissa skatteförmåner i aktier. Syftet var att</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot.</p>
<p style="margin-left:6px;">1989/90</p>
<p style="margin-left:6px;">N78</p>
</div>
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_2"><p>1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr N78</p>
</div>
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_47" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>stimulera allmänheten att spara i aktier och att tillföra svenskt näringsliv ytterligare<br />
riskkapital.</p>
<p>1983 infördes allemanssparande! i syfte att främja ägarspridning och motverka<br />
makt- och ägarkoncentration i näringslivet. Detta skulle ske genom att<br />
antalet fonder skulle öka och att deras ägande skulle begränsas.</p>
<p>Antalet aktiefonder uppgår idag till ca 300 där huvuddelen utgörs av vanliga<br />
aktiefonder. Dessa är av olika slag och med skiftande inriktning såsom<br />
penningmarknadsfonder, obligationsfonder, räntefonder och avkastningsfonder.</p>
<p>Internationella utvecklingen</p>
<p>Utvecklingen internationellt går mot att skapa enhetliga regler även på värdepappersmarknaden.<br />
Inom Europeiska Gemenskapen pågår en samordning<br />
sedan 1985 avseende regler för kollektiva investeringar i överlåtbara<br />
papper.</p>
<p>Ny lag om värdepappersfonder</p>
<p>I regeringens proposition 1989/90:153 om värdepappersfonder föreläggs<br />
riksdagen förslag till en ny aktiefondslag benämnd lag om värdepappersfond.<br />
Bakgrunden till förslaget är behovet av en anpassning av aktiefondsreglerna<br />
till dagens avreglerade kapitalmarknad och till minimikraven inom</p>
<p>EG.</p>
<p>Centerpartiet kan i huvudsak acceptera propositionens förslag om en<br />
minskad detaljstyrning av fonderna, en friare placeringsinriktning och riskprofil<br />
samt utvidgade placeringsmöjligheter för fonderna. Detsamma gäller<br />
såväl förslaget om att ge utländska rättssubjekt rätt att äga svenska fondbolag<br />
liksom de skärpta kraven på ökad information. Endast registrerade fonder<br />
föreslås därför få tillstånd att driva fondverksamhet. Lagregleringen av<br />
aktiesparfonder upphävs.</p>
<p>En fungerande kapitalmarknad viktig för näringslivet</p>
<p>Tillkomsten av aktiefondslagen 1974 innebar att ökade möjligheter för småsparare<br />
och allmänhet att med relativt begränsad riskexponering och betydande<br />
riskfördelning spara i aktier. Utvecklingen av aktiesparfonderna och<br />
allemansfonderna har sedermera haft liknande syfte. En kombination av<br />
ökat hushållssparande med en ökad tillgång till riskkapital för näringslivet är<br />
målsättningar som än idag har högsta aktualitet.</p>
<p>I synnerhet gäller detta riskkapitalförsörjningen för små och icke börsnoterade<br />
företag. Hittills har de mindre och medelstora företagen i hög grad<br />
varit hänvisade till den traditionella kreditmarknaden för sitt kapitalbehov.<br />
Avsaknaden av en fungerande riskkapitalmarknad för dessa har utgjort en<br />
allvarlig hämsko för tillväxten och förnyelsen i svenskt näringsliv. Kombinationen<br />
ett stigande ränteläge med ett skatte- och avgiftssystem som missgynnar<br />
dessa företag har varit en orsak till den låga produktivitetsutvecklingen.</p>
<p>Tvärtemot situationen för de mindre och medelstora företagen har avregleringen<br />
och förnyelsen av kapitalmarknaden under det gångna decenniet till</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>N78</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_51" />
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>uteslutande del tillgodoräknats de börsnoterade bolagen. Även om ett antal Mot. 1989/90<br />
börsintroduktioner skett, har de vare sig till antal eller omfattning återspeg- N78<br />
lat det behov som funnits - framförallt i de s.k. tillväxtföretagen inom fram- •<br />
tidsinriktade högteknologiska branscher.</p>
<p>Riksdagens beslut, med anledning av regeringens proposition 1989/90:88<br />
om vissa näringspolitiska frågor, att inrätta ett antal storregionala riskbolag<br />
är enligt vår mening helt felaktigt. Det innebär ett ökat institutionellt ägande<br />
av småföretagen och står i strid med vårt mål om ett spritt och enskilt<br />
ägande. En reformering och utvidgning av aktiefondssystemet kan däremot<br />
öppna nya möjligheter och vara en väg för riskkapitalförsörjningen i icke<br />
börsnoterade företag.</p>
<p>Ge allmänheten möjlighet att spara i mindre företag</p>
<p>Centerpartiet instämmer i propositionens förslag att både öka värdepappersfondernas<br />
placeringsinriktning, riskprofil och placeringsmöjligheter. Det senare<br />
företrädesvis i derivatinstrument som optioner och terminskontrakt.</p>
<p>Detta är också förslag som helt ligger i linje med de av EG antagna minimireglerna<br />
för sådana fonder.</p>
<p>Fortfarande innebär dock regeringens förslag att endast 10% av värdepappersfondernas<br />
riskprofil får omfatta icke börsnoterade papper.</p>
<p>Från centerpartiets sida har vi tidigare - bl a i motion 1989/90: N 57 om<br />
vissa näringspolitiska frågor - framfört förslag om inrättande av särskilda<br />
riskkapitalfonder med en högre andel icke börsnoterade papper som för den<br />
enskilde skulle medge särskild avdragsrätt i inkomstdeklarationen. En kompletterande<br />
lösning - för att ytterligare underlätta handeln med icke noterade<br />
aktier - är att utveckla systemet med allemansfonder.</p>
<p>Centerpartiet anser därför att det inom ramen för förslaget till ny lag om<br />
värdepappersfonder bör öppnas möjligheter för värdepappersfonder med en<br />
högre andel icke börsnoterade papper än vad den nuvarande 10-procentsregeln<br />
medger. En anpassning av lagförslaget - företrädesvis i 18-24 §§ skulle<br />
skapa sådana möjligheter. Det bör ankomma på vederbörande utskott<br />
att utarbeta ny lagtext.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det ovan anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:153 som sin<br />
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet<br />
av inrättande av särskilda riskkapitalfonder för att stimulera sparande<br />
i icke börsnoterade värdepapper med syftet att främja riskkapitalförsörjningen<br />
för mindre företag,</p>
<p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:153 i denna del<br />
beslutar om ändring i förslaget till lag om värdepappersfonder i syfte<br />
att öppna möjligheter för ett ökat sparande i icke börsnoterade värdepapper<br />
i enlighet med vad som anförs i motionen.</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>3</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Stockholm den 13 juni 1990</p>
<p>Per-Ola Eriksson (c)</p>
<p>Börje Hörnlund (c)</p>
<p>Roland Larsson (c)</p>
<p>Sven-Olof Petersson (c)</p>
<p>Kjell Ericsson (c)</p>
<p>Håkan Hansson (c)</p>
<p>Marianne Andersson (c)<br />
i Vårgårda</p>
</div>
<div class="block ml_22"><p style="margin-left:171px;">Mot. 1989/90</p>
<p style="margin-left:171px;">N78</p>
<p>Kersti Johansson (c)</p>
<p>Göran Engström (c)</p>
<p>Gunhild Bolander (c)</p>
<p>Ivar Franzén (c)</p>
<p>Jan Hyttring (c)</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>gotmb 96930. Stockholm 1990</p>
</div>
<div class="block ml_51"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_48" />
<div class="block ml_0" />
</div>
</div>
11att riksdagen i anledning av proposition 1989/90:153 som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om behovet av inrättande av särskilda riskkapitalfonder för att stimulera sparande i icke börsnoterade värdepapper med syftet att främja riskkapitalförsörjningen för mindre företaguppskov1989/90:NU44?11att riksdagen i anledning av proposition 1989/90:153 som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om behovet av inrättande av särskilda riskkapitalfonder för att stimulera sparande i icke börsnoterade värdepapper med syftet att främja riskkapitalförsörjningen för mindre företag?22att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:153 i denna del hos regeringen beslutar om ändring i förslaget till lag om värdepappersfonder i syfte att öppna möjligheter för ett ökat sparande i icke börsnoterade värdepapper i enlighet med vad som anförs i motionen.?22att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:153 i denna del hos regeringen beslutar om ändring i förslaget till lag om värdepappersfonder i syfte att öppna möjligheter för ett ökat sparande i icke börsnoterade värdepapper i enlighet med vad som anförs i motionen.uppskov1989/90:NU44?BBordläggning1990-06-13 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1990-06-13 00:00:00inträffat2INLInlämning1990-06-13 00:00:00inträffat130405574090504Per-Ola Erikssonc1undertecknare0754692641206Marianne Anderssonc2undertecknare0306428620407Gunhild Bolanderc3undertecknare034408872004Ivar Franzénc4undertecknare0430662617406Jan Hyttringc5undertecknare0525479453308Börje Hörnlundc6undertecknare0123485846301Kersti Johanssonc7undertecknare0890087624410Sven-Olof Peterssonc8undertecknare0379333062002Kjell Ericssonc9undertecknare0366083752400Göran Engströmc10undertecknare0338066970018Håkan Hanssonc11undertecknare0391621769505Roland Larssonc12undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1989/90:1532014-11-24 05:50:04motkatMotionskategori-2014-11-24 05:50:04statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02N782019-05-28 10:54:58tilldelatTilldelatNäringsutskottet2014-11-24 05:50:04GD02N78av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) mot_198990_n_78.pdf136843pdfmed anledning av prop. 1989/90:153https://data.riksdagen.se/fil/5B678672-B65D-45D6-8EDC-55B1480956B7