2748934 GD02N59 1989/90 N59 mot mot Motion 1989/90:N59 av Lars Werner m.fl. (vpk) Motion Motion NU 59 0 1990-03-26 00:00:00 2014-11-04 15:08:35 2014-11-04 00:00:00 med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågor av Lars Werner m.fl. (vpk) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02N59/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02N59 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02N59 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1989/90:N59</p> <p>av Lars Werner m.fl. (vpk)</p> <p>med anledning av prop. 1989/90:88<br /> Vissa näringspolitiska frågor</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Propositionen</p> <p>I propositionen behandlas vissa frågor om näringspolitiken. Den sägs vara<br /> första steget i ett arbete inom regeringen att utveckla en långsiktig sammanhållen<br /> strategi för att främja näringslivets utveckling och ekonomisk tillväxt.<br /> De åtgärder som föreslås avses verka på medellång sikt. Dessutom redovisar<br /> man områden som sägs vara särskilt angelägna att beakta i en näringspolitik<br /> som skall leda till ökad tillväxt. De områden som behandlas i propositionen<br /> är småföretagsutveckling, teknikpolitik, statligt företagande och internationella<br /> investeringar. Infrastruktur och transportsystem behandlas i en särskild<br /> bilaga till propositionen och kommenteras i en annan motion.</p> <p>Allmänt</p> <p>Den politik som regeringen fört under 1980-talet har i flera avseenden varit<br /> framgångsrik. Den har emellertid också varit problematisk på andra väsentliga<br /> samhällsområden. Politiken har inte kunnat förena tillväxt och balans i<br /> ekonomin med utvecklad social rättvisa. Kvinnorna och de offentligt anställda<br /> har blivit 80-talets förlorare. Den svenska ekonomin har blivit allt<br /> mer beroende av ett fåtal stora företag och branscher. Exportberoendet har<br /> ökat. Regional obalans har uppstått. Näringslivets förnyelse har fördröjts<br /> och den offentliga verksamheten har fått stå tillbaka.</p> <p>Vpks utgångspunkter</p> <p>En framtidsinriktad näringspolitik måste noggrant avväga kravet på tillväxt<br /> i ekonomin mot andra vitala samhällsintressen, som ekologiska hänsyn, rättvisa,<br /> solidaritet och omsorg. Tillväxt är inget självändamål. Det är endast om<br /> tillväxten är förenlig med de ovan nämnda samhällsintressena och befrämjar<br /> demokratin som den är värdefull.</p> <p>Småföretagsutveckling</p> <p>Vi delar regeringens uppfattning om småföretagens centrala roll för förnyelse<br /> och utveckling av näringslivet. Liknande synpunkter har tidigare<br /> framförts av vpk. De avgörande industriella investeringarna är kostsamma</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>och måste därför av naturliga skäl ske i stor skala. Vpk har föreslagit inrät- Mot. 1989/90</p> <p>tande av samhällsfonder och uppbyggnad av en stark samhällsstyrd industri- N59</p> <p>sektor som ett viktigt inslag i en ny näringspolitik. Vi har också betonat utrymmet<br /> för småföretag av olika slag, privata eller i form av produktionskooperativ.</p> <p>Det är som underleverantörer som småföretagen på sikt hävdar sig bäst<br /> men då måste de samarbeta kring utveckling av nya produkter och produktionsmetoder.<br /> Stora företag kan - genom att de förfogar över betydande resurser<br /> - få effektiv produktion i långa serier. De har ofta större möjligheter<br /> än mindre företag att tillgodogöra sig ny teknik, bygga upp kompetens m.m.</p> <p>Men småföretagen har också stora fördelar. De har mindre administration.</p> <p>De har i många fall möjlighet att lägga om produktion med kort varsel och<br /> ta hem order som består av korta serier. För att småföretagen skall kunna<br /> utvecklas måste de kunna tillgodogöra sig ny teknik. Samarbete mellan småföretag<br /> kan innebära fördelar för alla. Samhälleligt stöd kan vara en ovärderlig<br /> hjälp och vi delar regeringens bedömning i många stycken av vilka åtgärder<br /> som främjar småföretagens utveckling.</p> <p>Vi delar regeringens uppfattning att de regionala utvecklingsfondernas<br /> målgrupp bör utvidgas till att omfatta all småföretagsamhet. Däremot anser<br /> vi inte att fondernas styrelser skall utses på ett nytt sätt. Vi delar landstingens<br /> och utvecklingsfondernas egen uppfattning att den nuvarande ordningen på<br /> ett bra sätt sörjer för regional och lokal anknytning. Därför bör den bibehållas<br /> och vi anser att riksdagen bör göra ett tillkännagivande om detta.</p> <p>Finansieringsfrågor</p> <p>Det är angeläget att små och medelstora företag garanteras ett jämnt tillflöde<br /> av riskvilligt kapital. Det privata kapitalets strävan efter investeringar<br /> som främst ger hög och snabb avkastning gör att det inte på ett tillfredsställande<br /> sätt kan garantera småföretagen riskkapital. Det kan därför vara befogat<br /> att samhället engagerar sig i kapitalförsörjningen via nya regionala riskkapitalbolag.</p> <p>Vi avvisar däremot förslagen att dra in en miljard av utvecklingsfondernas<br /> medel till staten och begränsa deras verksamhetsformer. Här delar vi bl.a.<br /> Landsorganisationens uppfattning och argument. Även detta bör ges regeringen<br /> till känna.</p> <p>Kompetensutveckling</p> <p>Kompetensutveckling inom småföretagen är viktig. Här delar vi regeringens<br /> allmänna uppfattning.</p> <p>Beträffande tekoindustrins utveckling har vpk senast vid allmänna motionstiden<br /> 1989/90 i motion N:334 utförligt behandlat frågan och vi hänvisar<br /> till motionen. Detsamma gäller den träbearbetande industrin som vpk tagit<br /> upp i motion 1987/88:N294 där vi begärde nya insatser för att öka förädlingsgraden<br /> inom svensk sågverksindustri. Vi hänvisar till bl.a. denna motion.</p> </div> <div class="block ml_51"><p>16</p> </div> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Standardisering Mot. 1989/90</p> <p style="margin-left:342px;">N59</p> <p>Standardisering är inte enbart en fråga om tekniska och rationella lösningar.<br /> Standardiseringens innehåll berör också frågor om demokrati och nationellt<br /> självbestämmande, frihandel kontra arbetsmiljö. Den berör säkerhet och<br /> mycket annat.</p> <p>Bakgrunden till de aktuella förslagen om standardisering är utvecklingen<br /> inom EG med anledning av upprättandet av EG:s inre marknad vid utgången<br /> av 1992 samt förändringar i Romfördraget i och med antagandet av<br /> Enhetsakten från 1987. Förändringen av EG:s regler innebär dels att det<br /> överstatliga inslaget stärkts och dels att ökad makt överlämnats åt de privaträttsliga<br /> standardiseringsorganen, organ som behärskas av de stora transnationella<br /> bolagen. De europeiska standardiseringsorganens beslut blir normbildande<br /> och ersätter i praktiken de nationella arbetarskyddsföreskrifterna,<br /> som avser olika produkter och tekniska anordningar. Även Sverige, som bestämt<br /> sig för att anpassa sig till EG:s inre marknad, tvingas underordna sig<br /> standardiseringen.</p> <p>Grundläggande för standardiseringen är varornas fria rörlighet över gränserna,<br /> och om ett företag sätter sin prägel på en teknisk standard så innebär<br /> detta ett oerhört försprång framför konkurrenterna. Inget land kan efter att<br /> standardiseringsorganen har sagt sitt lägga ytterligare krav på maskiners<br /> konstruktion, t.ex. på nya manöverdon eller nödstopp. Därmed uppstår en<br /> konflikt mellan frihandel och arbetsmiljökrav.</p> <p>Efter de nya bestämmelserna i EG har den europeiska standardiseringsprocessen<br /> gått mycket fort och blivit mycket omfattande. Den är så omfattande<br /> att de fackliga organisationerna i praktiken inte har någon möjlighet<br /> att påverka utvecklingen, trots att deras medlemmar är i högsta grad berörda.<br /> Språksvårigheterna är ett allvarligt hinder. Den svenska regeringens<br /> vilja att engagera sig i frågan har hittills varit begränsad.</p> <p>Det är en allvarlig brist att de europeiska standardiseringsorganen enbart<br /> omfattar Västeuropa. De övriga länderna tvingas därmed att ensidigt och<br /> utan inflytande anpassa sina bestämmelser till vad standardiseringsorganen<br /> bestämt. Vpk anser att FN:s ekonomiska kommission för Europa, ECE, där<br /> även de östeuropeiska staterna finns representerade, borde ha det övergripande<br /> ansvaret för standardiseringen och att Sverige bör ta initiativ till detta.</p> <p>Standardiseringskommissionen i Sverige, SIS, domineras genom sin uppbyggnad<br /> av stora och rika företag, medan de fackliga organisationerna har<br /> svårt att göra sig gällande. I propositionen föreslås att det statliga stödet till<br /> standardiseringen även i fortsättningen skall utformas enligt företagens prioriteringar.<br /> Detta finner vi mycket olyckligt. Det finns enligt vår uppfattning<br /> starka skäl för att öka det demokratiska inflytandet över SIS verksamhet.</p> <p>Det kan ske genom ett statligt avtal som ger fackföreningsrörelsen, miljörörelsen<br /> och konsumentrörelsen ökat inflytande i SIS styrelse och som preciserar<br /> och övervakar det föreslagna målrelaterade bidraget. Avtalet bör också<br /> innehålla bestämmelser som löser fackets utbildningsproblem, frågan om reskostnader<br /> m.m. Det statliga avtalet kan med fördel anknyta till den danska<br /> modellen med arbetsmiljöråd.</p> </div> <div class="block ml_52"><p>17</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>FFV Mot. 1989/90</p> <p style="margin-left:339px;">N59</p> <p>Vi anser inte tiden vara mogen för överförande av FFV till aktiebolag. Vi<br /> anser att både ur försvarspolitisk och ekonomisk synvinkel bör produkter av<br /> vitalt försvarsintresse ligga inom ett affärsverk. Affärsverkformen ger regering<br /> och riksdag möjlighet till insyn och styrning. Insyn och möjlighet att påverka<br /> borde vara en självklarhet för landets kontroll av vitala försvarsprodukter.<br /> Riksdagen bör därför avslå regeringens begäran att affärsverket FFV<br /> upphör som affärsdrivande verk m.m.</p> <p>Statliga företag</p> <p>Regeringen ger uttryck för behovet av en mera aktiv statlig ägarpolitik för<br /> att främja tillväxten i landet. En sådan behövs också av andra skäl. Ett aktivt<br /> och framgångsrikt statligt ägande förutsätter att staten som ägare kan agera<br /> på ungefär samma villkor som andra ägare. Vi ser bildandet av ett statligt<br /> förvaltningsbolag som ett sätt att effektivisera det statliga ägandet. Det bör<br /> också öppna möjligheter för ett utvidgat statligt ägande men för att vpk skall<br /> acceptera den nya ägandeformen krävs en utformning som garanterar riksdagen<br /> god insyn i verksamheten och beslutsrätt vid viktiga förändringar av<br /> ägandet. Det innebär bl.a. att formuleringar om insyn och beslutsrätt skall<br /> vara tvingande och t.ex. lyda: ”Regeringen, som genom sitt ombud representerar<br /> staten på förvaltningsbolagets bolagsstämma, skall kontinuerligt informera<br /> riksdagen om förändringar i förvaltningsbolagets aktieinnehav. Vidare<br /> skall regeringen höra riksdagen innan beslut fattas som innebär att förvaltningsbolaget<br /> inte längre innehar röstmajoriteten i något av de nu helägda<br /> företagen.”</p> <p>Internationalisering</p> <p>I propositionen redogörs för omfattningen och utvecklingen av näringslivets<br /> investeringar i utlandet och för utländska investeringar i Sverige. Regeringen<br /> hänvisar till tidigare positiva bedömningar av internationalisering av<br /> ägandet och hänvisar dessutom till internationella regler som begränsar den<br /> svenska handlingsfriheten vad beträffar reglering av ägandet. Det enda regeringen<br /> föreslår är intensifierat samråd med de internationellt inriktade storföretagen<br /> om frågekomplexet. Reglerna måste anpassas till internationella<br /> principer, och man säger att de fackliga organisationernas möjlighet till information<br /> och förhandlingar i samband med företagsförvärv måste öka.</p> <p>Riksdagen bör begära förslag av regeringen om nya regler för utländskt<br /> förvärv av svenska företag.</p> <p>LO har beträffande utländskt ägande starkt ifrågasatt om detta tillfört något<br /> positivt förutom ett bidrag till pluralism. LO anser att de utländska aktieägarna<br /> visat osedvanlig instabilitet. TCO anser å sin sida att det ligger i nationens<br /> intresse att de största företagen förblir i svensk ägo. Vpk delar de fackliga<br /> organisationernas syn på internationaliseringen av ägandet och anser att<br /> regeringen bör ta fram förslag som gör det möjligt att bevara de största och<br /> viktigaste företagen i svensk ägo och som garanterar de fackliga organisatio</p> </div> <div class="block ml_52"><p>18</p> </div> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>nema stort inflytande vid företagsköp och försäljning. Regeringen bör också Mot. 1989/90</p> <p>återkomma till riksdagen med förslag som begränsar möjligheterna att fritt N59</p> <p>investera utomlands.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:28px;">1. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändrade riktlinjer för<br /> val av styrelse till de regionala utvecklingsfonderna,</p> <p style="margin-left:28px;">2. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändrade riktlinjer för<br /> de regionala utvecklingsfondernas och Stiftelsen Norrlandsfondens<br /> verksamhet,</p> <p style="margin-left:28px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om svenskt initiativ till alleuropeisk lösning av standardiseringen<br /> i Europa,</p> <p style="margin-left:28px;">4. att riksdagen begär att regeringen skall utarbeta ett statligt avtal<br /> som demokratiserar SIS verksamhet i enlighet med vad som anförts i<br /> motionen,</p> <p style="margin-left:28px;">5. att riksdagen avslår regeringens begäran att ombilda FFV till aktiebolag,</p> <p style="margin-left:28px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om statligt ägande,</p> <p style="margin-left:28px;">7. att riksdagen av regeringen begär förslag om nya regler för utländskt<br /> förvärv av svenska företag,</p> <p style="margin-left:28px;">8. att riksdagen av regeringen begär förslag som begränsar möjligheten<br /> att fritt investera utomlands.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Stockholm den 26 mars 1990<br /> Lars Werner (vpk)</p> <p>Berith Eriksson (vpk)</p> <p>Bo Hammar (vpk)</p> <p>Ylva Johansson (vpk)<br /> Rolf L Nilson (vpk)</p> </div> <div class="block ml_23"><p>Lars-Ove Hagberg (vpk)<br /> Margo Ingvardsson (vpk)<br /> Bertil Måbrink (vpk)</p> </div> <div class="block ml_52"><p>19</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_7" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_29" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_47" /> <div class="block ml_47" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_46" /> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_47" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_47" /> <div class="block ml_52" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_7" /> <div class="block ml_24" /> <div class="block ml_12" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_16"><p>,</p> </div> <div class="block ml_38" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_36" /> <div class="block ml_51" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_52" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_10" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_45" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_11" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_36" /> <div class="block ml_36" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_48" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_38" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_51" /> <div class="block ml_50" /> <div class="block ml_35" /> <div class="block ml_35" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_29" /> <div class="block ml_24" /> <div class="block ml_56" /> </div> </div> 1 1 att riksdagen avslår regeringens förslag till ändrade riktlinjer för val av styrelse till de regionala utvecklingsfonderna avslag Bifall 1989/90:NU30 ? 1 1 att riksdagen avslår regeringens förslag till ändrade riktlinjer för val av styrelse till de regionala utvecklingsfonderna ? 2 2 att riksdagen avslår regeringens förslag till ändrade riktlinjer för de regionala utvecklingsfondernas och Stiftelsen Norrlandsfondens verksamhet ? 2 2 att riksdagen avslår regeringens förslag till ändrade riktlinjer för de regionala utvecklingsfondernas och Stiftelsen Norrlandsfondens verksamhet avslag = utskottet 1989/90:NU30 ? 3 3 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenskt initiativ till alleuropeisk lösning av standardiseringen i Europa avslag = utskottet 1989/90:NU30 ? 3 3 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenskt initiativ till alleuropeisk lösning av standardiseringen i Europa ? 4 4 att riksdagen begär att regeringen skall utarbeta ett statligt avtal som demokratiserar SIS verksamhet i enlighet med vad som anförs i motionen ? 4 4 att riksdagen begär att regeringen skall utarbeta ett statligt avtal som demokratiserar SIS verksamhet i enlighet med vad som anförs i motionen avslag = utskottet 1989/90:NU30 ? 5 5 att riksdagen avslår regeringens begäran att ombilda FFV till aktiebolag avslag = utskottet 1989/90:NU35 ? 5 5 att riksdagen avslår regeringens begäran att ombilda FFV till aktiebolag ? 6 6 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt ägande ? 6 6 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt ägande delvis bifall = utskottet 1989/90:NU35 ? 7 7 att riksdagen av regeringen begär förslag om nya regler för utländskt förvärv av svenska företag avslag = utskottet 1989/90:NU30 ? 7 7 att riksdagen av regeringen begär förslag om nya regler för utländskt förvärv av svenska företag ? 8 8 att riksdagen av regeringen begär förslag som begränsar möjligheten att fritt investera utomlands. ? 8 8 att riksdagen av regeringen begär förslag som begränsar möjligheten att fritt investera utomlands. avslag = utskottet 1989/90:NU30 ? INL Inlämning 1990-03-26 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-03-28 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-03-29 00:00:00 inträffat 2 0856559235708 Lars Werner vpk 1 undertecknare 0558681738602 Lars-Ove Hagberg vpk 2 undertecknare 0555321980101 Bo Hammar vpk 3 undertecknare 0601901584501 Margó Ingvardsson vpk 4 undertecknare 0519019074802 Bertil Måbrink vpk 5 undertecknare 011731125914 Ylva Johansson vpk 6 undertecknare 0401511670506 Berith Eriksson vpk 7 undertecknare 0320093489709 Rolf L Nilson vpk 8 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1989/90:88 2014-11-20 00:42:01 motkat Motionskategori - 2014-11-20 00:42:01 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02N59 2019-05-28 10:54:55 tilldelat Tilldelat Näringsutskottet 2014-11-20 00:42:01 GD02N59 av Lars Werner m.fl. (vpk) mot_198990_n_59.pdf 135200 pdf med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågor https://data.riksdagen.se/fil/13EEB711-2548-4155-ADF0-B9D71D3771DA