2758400GD02N4631989/90N463motmotMotion 1989/90:N463 av Inger Schörling m.fl. (mp)MotionMotionNU46301990-01-25 00:00:002014-11-04 15:08:132014-11-04 00:00:00Effektiv elanvändningav Inger Schörling m.fl. (mp) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02N463/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02N463https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02N463
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1989/90:N463</p>
<p>av Inger Schörling m.fl. (mp)<br />
Effektiv elanvändning</p>
</div>
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot.</p>
<p style="margin-left:6px;">1989/90</p>
<p style="margin-left:6px;">N463-471</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>I denna motion beskriver vi en rad möjligheter för kraftbolagen, distributörerna<br />
och slutanvändarna att samverka för att uppnå effektivare användning<br />
av elenergi och därigenom minska elförbrukningen och slippa stora, riskfyllda<br />
investeringar i nya stora kraftverk och kraftledningar.</p>
<p>Vi kräver statliga åtgärder för</p>
<p>- att sådana möjligheter analyseras, prövas och utvärderas</p>
<p style="margin-left:11px;">- att göra det lönsamt för kraftbolag, distributörer och slutanvändare att<br />
satsa på effektivare användning av elenergi</p>
<p style="margin-left:11px;">- att informera och ge råd till alla typer av elförbrukare om bättre energihushållning<br />
och effektivare elanvändning.</p>
<p style="margin-left:11px;">- att Vattenfall åtminstone på försök skall tillämpa de metoder för att uppnå<br />
effektivare elanvändning som motionen beskriver.</p>
<p>Stort behov av effektivare energianvändning</p>
<p>Oberoende av partifärg bör alla kunna enas om att det blir allt viktigare att<br />
alla hushållar med energi och använder den så effektivt som möjligt. Det<br />
kostar mycket att bygga nya anläggningar för att generera elström och för<br />
att förstärka ledningsnätet, ofta mer - vilket vi vill visa i den här motionen än<br />
vad det kostar att i stället SPARA motsvarande energi med hjälp av effektivare<br />
energianvändning.</p>
<p>Därtill kommer miljöaspekten; nästan all energiproduktion har olika miljömässiga<br />
nackdelar: koldioxidutsläpp som medverkar till växthuseffekten,<br />
andra utsläpp som skadar ozonskiktet och försurar mark och vatten, skapande<br />
av radioaktivt avfall osv.</p>
<p>Utgå från användarnas behov av energi</p>
<p>Energiförsörjningsproblemet har vanligen helt enkelt betraktats som en<br />
fråga om hur man får mer energi, av vilken typ som helst, från vilken källa<br />
som helst, till nästan vilket pris som helst. I mitten av 1970-talet började ett<br />
nytt synsätt växa fram i USA, vi kan kalla det: Slutanvändning - lägsta kostnad.<br />
Det har börjat tillämpas och visar sig vara värdefullt i flera länder.Detta<br />
synsätt utgår från användarens behov av energi: till vad, hur mycket, i vilken<br />
form, i vilken skala, från vilken källa och ställer frågan: Hur tillfredställer</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr N463-471</p>
</div>
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_43" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>man användarens behov av energitjänster till lägsta kostnad. Med energit- Mot. 1989/90</p>
<p>jänst avses det som förbrukaren ska använda energin till, t ex belysning, upp- N463</p>
<p>värmning av lokaler, smältning av stål, pumpning av pappersmassa. Till ett</p>
<p>och samma energitjänst behov kan det åtgå olika mycket energi beroende på</p>
<p>hur effektivt man använder energin. Samma gäller eltjänster, som är aktuella</p>
<p>här.</p>
<p>Effektivare energianvändning lönar sig ofta bäst</p>
<p>Investeringsanalys baserad på slutanvändning och lägsta kostnad kan leda<br />
till beslut om marginalinvesteringar antingen för att öka energitillförseln eller<br />
för att förbättra effektiviteten i energianvändningen.</p>
<p>Marginalinvesteringar i ökad effektivitet kommer i praktiken nästan alltid<br />
löna sig på en marknad med fri och hederlig konkurrens på lika villkor, eftersom<br />
de kostar så lite. Denna fria marknad föreligger inte idag, bl a beroende<br />
på’att kraftbolagen har leveranstvång - de måste förse sina abonnenter med<br />
el - och på monopolliknande förhållanden när det gäller överföring och försäljning<br />
till konsument. Ändå är möjligheterna redan nu stora för energibesparing,<br />
för de flesta kan de verka förvånansvärt stora. Och ännu större möjligheter<br />
öppnar sig:</p>
<p style="margin-left:12px;">- om riksdagen beslutar om förbättrade villkor för effektiv energiteknik och<br />
dess finanisering</p>
<p style="margin-left:12px;">- om riksdag och regering ändrar skatter och skatteregler för olika energislag<br />
och distributionsformer så att det blir lönsamt för kraftbolagen, eldistributörerna<br />
och slutanvändarna både att ändra sina beteendemönster för<br />
energianvändning</p>
<p style="margin-left:12px;">och att investera i apparater, maskiner och utrustning som är mer energieffektiva<br />
- dvs förbrukar mindre energi för att utföra åtminstone samma<br />
nytta, samma energitjänst.</p>
<p>Potentialen för besparingar är mycket stor</p>
<p>Det finns studier som visar att Sverige kan halvera sin energiförbrukning<br />
inom en 30-årsperiod, även med fortsatt materiell tillväxt. Vattenfall har bekostat<br />
en omfattande rapport ”Electricity” och varit värd för en internationell<br />
kongress med samma namn, båda för att dokumentera ny teknik för<br />
energigenerering och erfarenheter och möjligheter att använda elenergi mer<br />
effektivt.</p>
<p>Vattenfall har också aktivt medverkat i det avsnitt som handlar om Sverige:<br />
Challenge of choices... som fritt kan översättas:</p>
<p>”Utmaningen att välja - tekniska möjligheter för den svenska elsektorn”.</p>
<p>Där presenteras fyra olika scenarier, möjliga framtidsbilder, för energianvändningen<br />
år 2010 och tre scenarier för energitillförseln. Alla bygger på att<br />
kärnkraften är helt avvecklad år 2010 enligt riksdagens beslut.</p>
<p>Användarscenarierna bygger på att till år 2010 kommer gammal utrustning<br />
av alla slag att ha bytts ut av åldersskäl och ersatts med den eleffektivaste<br />
utrustning som nu finns på marknaden eller effektivare, utan någon<br />
extra kostnad. Behovet av de eltjänster, dvs de energitjänster som utförs<br />
med hjälp av elenergi antas ha ökat till 194 TWh-ekvivalenter, dvs med ca 2</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>50% till år 2010. Det motsvarar en årlig ökning av BNP med 1,9% i genom- Mot. 1989/90</p>
<p>snitt, enligt finansdepartementets långtidsutredning. Vattenfall har i detalj N463</p>
<p>definierat den mängd nybyggnation, industriell produktion, hushållsutrustning<br />
mm som ligger i denna materiella tillväxt.</p>
<p>Elförbrukningen skulle dock ”bara” bli ca 96 TWh år 2010 i det användarscenario<br />
som man kallar ”högeffektiv teknik”. Med det menar man teknik<br />
som har kunnat demonstreras och som är så långt utvecklad att man vet vad<br />
den kostar. Kombinerar man detta användarscenario med ”miljövänliga<br />
bränslen”, dvs. det tillförselscenario som bygger på störta möjliga användning<br />
av biobränslen, minskar koldioxidutsläppen från kraft- och värmesektorn<br />
med 35%!</p>
<p>Vad kan hända till 1996?</p>
<p>Låt oss göra tankeexperimentet att omställningen till eleffektivare utrustning<br />
vore genomförd redan 1996... Då kan man ur resultaten i Challenge of<br />
choices räkna fram att:</p>
<p>1. Om man i Sverige redan om 6 år i full skala skulle använda den mest<br />
effektiva slutanvändartekniken som redan finns på marknaden skulle elförbrukningen<br />
kunna vara ca 86 TWh, mer än 40% lägre än behovet av eltjänster<br />
som då har ökat till ca 150 TWh-ekviv. Ändå skulle användaren få minst<br />
samma eltjänst.</p>
<p>2. Om man redan om 6 år skulle använda högeffektiv teknik, skulle elförbrukningen<br />
ungefär halveras, till ca 75 TWh.</p>
<p>I verkligheten skulle en sådan omställning naturligtvis ta längre tid, och<br />
under den tiden hinner troligen både konsumtionsmönster och -volym ändras,<br />
och dessutom leder den tekniska utvecklingen till ännu högre energieffektivitet.<br />
Omställningen går olika snabbt inom olika samhällssektorer och<br />
för olika typer av utrustningar. Det intressanta är att omställningstakten kan<br />
påverkas med ekonomiska styrmedel. Vi anser att det är rimligt att anta att<br />
elförbrukningen 1996 skulle kunna bli åtminstone 15-20% lägre än behovet<br />
av eltjänster, dvs 120 -130 TWh även om behovet av eltjänster skulle stiga<br />
med så mycket som 2% per år. Dessutom kan en stor del av elvärmen, minst<br />
10 TWh, ha ersatts med andra bränslen.</p>
<p>Potentialen för fördubblad effektivitet i slutlig elanvändning är särskilt<br />
viktig därför att den motsvarar både stora kapitalbesparingar - man slipper<br />
ju bygga nya kraftverk - och stora miljöförbättringar som också innebär<br />
stora uteblivna kostnader.</p>
<p>Miljöpartiet kräver att framgångsrika metoder ska prövas</p>
<p>Vi anser att vi i Sverige åtminstone ska pröva de metoder som visat sig framgångsrika<br />
i andra länder för att främja satsning på eleffektiv utrustning - om<br />
det inte finns bättre förslag. Därför kräver vi att följande metoder provas:</p>
<p>1. att bevilja statliga lån eller räntebidrag som innebär att företag, organisationer<br />
och konsumenter som skaffar eleffektiv utrustning eller medverkar<br />
till att deras kunder gör det, betalar samma ränta på sina investeringar som<br />
Vattenfalls kalkylränta för investeringar i nya kraftverk.</p>
<p style="margin-left:11px;">2. att ge Vattenfall direktiv att införa s.k. två- eller flerprissystem eller 3</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1* Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr N463-471</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>motsvarande i sina tariffer för att motivera sina kunder att använda el effektivare.<br />
Tvåprissystemet innebär att kunden betalar bara en viss andel, t ex<br />
50% av normal taxa för den första halva delen (eller en annan andel) av sin<br />
normalförbrukning, för återstoden betalar hon normalt pris plus motsvarande<br />
pålägg, i vårt exempel 50%. Metoden kan upplevas som orättvis mot<br />
sparsamma, redan eleffektiva kunder.</p>
<p>En liknande möjlighet är att en industri får en rejäl rabatt på sitt normala<br />
pris för den elförbrukning som är fysikaliskt nödvändig för en viss funktion<br />
eller tillverkningsmetod, med den mest eleffektiva metod som kan visas fungera,<br />
och får ett rejält påslag på normalpriset för överskjutande förbrukning.</p>
<p>Man kan, som i Kalifornien, sätta en lägre tariff för de förbrukare som har<br />
valt energieffektiva modeller för viss typ av utrustning, motsvarande förhöjd<br />
tariff för de som har valt energislösande modeller och normal tariff för mellangruppen.</p>
<p>2. att ge Vattenfall direktiv att införa s.k. två- eller flerprissystem eller<br />
motsvarande i sina tariffer för att motivera sina kunder att använda el effektivare.<br />
Tvåprissystemet innebär att kunden betalar bara en viss andel, t.ex.<br />
50 % av normal taxa för den första halva delen (eller en annan andel) av sin<br />
normalförbrukning, för återstoden betalar hon normalt pris plus motsvarande<br />
pålägg, i vårt exempel 50 %. Metoden kan upplevas som orättvis mot<br />
sparsamma redan eleffektiva kunder.</p>
<p>En liknande möjlighet är att en industri får en rejäl rabatt på sitt normala<br />
pris för den elförbrukning som är fysikaliskt nödvändig för en viss funktion<br />
eller tillverkningsmetod, med den mest eleffektiva metod som kan visas fungera,<br />
och får ett rejält påslag på normalpriset för överskjutande förbrukning.</p>
<p>Man kan som i Kalifornien sätta en lägre tariff för de förbrukare som har<br />
valt energieffektiva modeller för viss typ av utrustning, motsvarande förhöjd<br />
tariff för de som har valt energislösande modeller och normal tariff för mellangruppen.</p>
<p>3. att ge Vattenfall direktiv att göra avtal med så kallade energitjänstföretag<br />
som förser sina kunder med energi tjänster och investerar i eleffektiv utrustning<br />
för detta mot ersättning i form av delad vinst, t ex enligt principerna<br />
i figuren.</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1989/90<br />
N463</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>K R fiFT</p>
<p>bOLPiG</p>
</div>
<div class="block ml_16"><p>ftefafninj</p>
<p>C I fvré-ruJcninj</p>
</div>
<div class="block ml_19"><p>tt ia.Kor</p>
</div>
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_14"><p>uirnsfn</p>
</div>
<div class="block ml_29"><p>FOfL&£U.MR.£<br />
Sou 06.LTA,p.</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p style="margin-left:3px;">FAJ FRC-f-\ ^'3'fep‘Wc<br />
T Jfl/JSTFcteT<br />
KC</p>
</div>
<div class="block ml_15"><p style="margin-left:88px;">Oel gv Vinst</p>
</div>
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_29"><p>nj för e/fjcLnskr</p>
</div>
<div class="block ml_29"><p>FÖfc&RU</p>
</div>
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_8" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:11px;">4. att införa normer som anger högsta tillåtna elförbrukning för de vanli- Mot. 1989/90</p>
<p>gaste typerna av hushållsapparater, pumpar och fläktar mm samt försälj- N463</p>
<p>ningsförbud för elapparater vars elförbrukning överstiger den mest energieffektiva<br />
modellens med mer än ett visst procenttal. Motsvarande ”standards”</p>
<p>tilllämpas i USA, där kongressen gjort lag av ett avtal som tillverkarna och<br />
miljöorganisationerna förhandlat fram mellan sig.</p>
<p>5. att införa obligatorisk konsumentinformation på alla elapparater om<br />
vad den aktuella modellens elförbrukning kostar i jämförelse med den eleffektivaste<br />
modellen som finns på marknaden, omräknad till samma nyttiga<br />
kapacitet (t.ex. liter i kyl- och frys, dels per gång vid normal användning,<br />
dels per år. Helst ska även kapitalkostnaden räknas in, med uppgivet riktpris,<br />
normal livslängd, skatt och låneränta.</p>
<p>6. att införa ekonomiska incitament, belöningssystem, som innebär att köparna<br />
av de energisnålaste apparaterna får en viss rabatt, som betalas av elleverantören<br />
som ju tjänar på att slippa bygga nya kraftverk. Kan kombineras<br />
med eller ersättas av tariffsystem enligt p 2. Även de distributörer och affärer<br />
som medverkar kan ”belönas”. De kunder som lämnar sin gamla apparat till<br />
affären för skrotning och de affärer som medverkar bör belönas extra. Likaså<br />
kan de tillverkare som gör de mest energieffektiva utrustningarna i sitt<br />
slag få en effektivitetsbonus, gärna knuten till den energibesparing som den<br />
erbjuder.</p>
<p>7. att föreskriva att alla energiförbrukningsräkningar skall innehålla lättläst<br />
information om elförbrukningen och vad den kostar, hur den har ändrats<br />
under de senaste åren och vart man kan vända sig om man vill ha information<br />
om hur man kan spara och använda energi effektivare.</p>
<p>8. att utforma och sprida aktuell och effektiv information som hjälper<br />
kraftbolag, eldistributörer och elförbrukare samt tillverkare, distributörer<br />
och försäljare av elutrustning att bli mer medvetna om hur de kan sänka<br />
energiförbrukningen och vad de kan tjäna på det.</p>
<p>9. att ge stöd till fortsatt utveckling, utprovning och demonstration i full<br />
skala både av eleffektiv utrustning och metoder för att uppmuntra människor<br />
att använda dessa metoder. Statliga verk och företag bör vara föregångare<br />
genom att satsa på den mest energieffektiva utrustning som finns tillgänglig.</p>
<p>10. att göra det lättare för små leverantörer av elkraft att mot låg ersättning<br />
överföra el på ledningsnätet.</p>
<p>11. att tillåta ett företag som skapar överskott av elenergi inom ett område<br />
att överföra och själv förbruka eller sälja detta överskott till andra förbrukare,<br />
var som helst.</p>
<p>12. att föreskriva att kraftbolag måste välja den metod som ger lägsta totala<br />
kostnad för att uppfylla sin skyldighet att leverera el till sina kunder. Ett<br />
sätt att uppnå detta är att sätta upp motsvarande villkor för koncession.</p>
<p>Detta bör kombineras med att kraftbolaget måste begära in anbud på den<br />
mängd energi som man behöver ha fram vid varje beslutstillfälle. Skulle det<br />
därvid visa sig att det går att klara en ändring av elbehovet, inklusive normala<br />
överföringsförluster och säkerhetsmarginaler genom investeringar i effektivare<br />
energianvändning, skall tillstånd till kapacietsutbyggnad ej lämnas.</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>5</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:10px;">Vattenfall skall ges direktiv om att redovisa vilka minskningar av elfor- Mot. 1989/90</p>
<p>brukningen som kan förväntas om en lämplig kombination av ovanstående N463</p>
<p>åtgärder tillämpas, år för år, från och med 1992.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Byt elvärme mot billigare och miljövänligare värmekällor</p>
<p>Slutligen kan elförbrukningen minskas genom att vissa förbrukare som kan<br />
använda andra energislag utan effektivitetsförlust gör det. En viktig grupp<br />
är de som idag har elpannor och vattenburen värme och som kan byta till en<br />
värmepanna som eldas med biobränsle. De bör uppmuntras att göra detta<br />
med hjälp av rejäla räntebidrag. De som redan har kombipanna kan direkt<br />
gå över till annat bränsle.</p>
<p>I vissa tätbebyggda områden är det lämpligt att investera i fjärrvärmecentraler,<br />
som eldas med biobränslen. Då skall man få räntebidrag för nödvändiga<br />
investeringar.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:30px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om behovet av att göra det lönsamt att satsa på effektiv<br />
energiteknik,</p>
<p style="margin-left:30px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om statliga lågräntelån eller räntebidrag för energieffektiv<br />
utrustning,</p>
<p style="margin-left:30px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om prissättning för att uppmuntra effektivare elanvändning,</p>
<p style="margin-left:30px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om avtal med energitjänstföretag,</p>
<p style="margin-left:30px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om att införa normer för elförbrukning för de vanligaste<br />
typerna av utrustning,</p>
<p style="margin-left:30px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om obligatorisk konsumentinformation på alla elapparater,</p>
<p style="margin-left:30px;">7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om ekonomiska incitament för energisnål elutrustning,</p>
<p style="margin-left:30px;">8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om mer informativa elräkningar,</p>
<p style="margin-left:30px;">9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om behovet av information om effektiv elanvändning,</p>
<p style="margin-left:30px;">10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om stöd till fortsatt utveckling och staten som föregångare,</p>
<p style="margin-left:30px;">11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om att överföra el på ledningsnätet,</p>
<p style="margin-left:30px;">12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om att välja efter lägsta totala kostnad, 6</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_6"><p style="margin-left:11px;">13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo- Mot. 1989/90</p>
<p>tionen anförts om redovisning av förväntade minskningar av elfor- N463</p>
<p>brukningen.</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Stockholm den 25 januari 1990<br />
Inger Schörling (mp)</p>
<p>Krister Skånberg (mp)</p>
<p>Claes Roxbergh (mp)</p>
<p>Åsa Domeij (mp)</p>
</div>
<div class="block ml_22"><p style="margin-left:6px;">Lars Norberg (mp)<br />
Roy Ottosson (mp)</p>
</div>
<div class="block ml_51"><p>7</p>
</div>
</div>
</div>
11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att göra det lönsamt att satsa på effektiv energiteknikuppskov= utskottet1989/90:NU44?11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att göra det lönsamt att satsa på effektiv energiteknik?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statliga lågräntelån eller räntebidrag för energieffektiv utrustning?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statliga lågräntelån eller räntebidrag för energieffektiv utrustninguppskov= utskottet1989/90:NU44?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prissättning för att uppmunta effektivare elanvändninguppskov= utskottet1989/90:NU44?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prissättning för att uppmunta effektivare elanvändning?44att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avtal med energitjänstföretag?44att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avtal med energitjänstföretaguppskov= utskottet1989/90:NU44?55att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa normer för elförbrukning för de vanligaste typerna av utrustninguppskov= utskottet1989/90:NU44?55att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa normer för elförbrukning för de vanligaste typerna av utrustning?66att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatorisk konsumentinformation på alla el-apparater?66att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatorisk konsumentinformation på alla el-apparateruppskov= utskottet1989/90:NU44?77att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiska incitament för energisnål el-utrustninguppskov= utskottet1989/90:NU44?77att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiska incitament för energisnål el-utrustning?88att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mer informativa elräkningar?88att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mer informativa elräkningaruppskov= utskottet1989/90:NU44?99att riksdagen som sin mening ger regeringen ill känna vad i motionen anförts om behovet av information om effektiv elanvändning.uppskov= utskottet1989/90:NU44?99att riksdagen som sin mening ger regeringen ill känna vad i motionen anförts om behovet av information om effektiv elanvändning.?1010att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till fortsatt utveckling och staten som föregångare?1010att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till fortsatt utveckling och staten som föregångareuppskov= utskottet1989/90:NU44?1111att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att överföra el på ledningsnätetuppskov= utskottet1989/90:NU44?1111att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att överföra el på ledningsnätet?1212att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att välja efter lägsta totala kostnad?1212att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att välja efter lägsta totala kostnaduppskov= utskottet1989/90:NU44?1313att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om redovisning av förväntade minskningar av elförbrukningen.uppskov= utskottet1989/90:NU44?1313att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om redovisning av förväntade minskningar av elförbrukningen.?INLInlämning1990-01-25 00:00:00inträffat13BBordläggning1990-02-06 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1990-02-07 00:00:00inträffat20144653147601Inger Schörlingmp1undertecknare0708340640717Åsa Domeijmp2undertecknare0773185460005Lars Norbergmp3undertecknare0267143098400Claes Roxberghmp4undertecknare093487175616Roy Ottossonmp5undertecknare0110409174800Krister Skånbergmp6undertecknaremotgrundMotionsgrund2014-11-23 09:56:41motkatMotionskategori-2014-11-23 09:56:41statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02N4632019-05-28 10:54:50tilldelatTilldelatNäringsutskottet2014-11-23 09:56:41GD02N463av Inger Schörling m.fl. (mp) mot_198990_n_463.pdf252998pdfEffektiv elanvändninghttps://data.riksdagen.se/fil/D7017E55-224F-4566-9888-B849E78F8AFD