2758409 GD02N446 1989/90 N446 mot mot Motion 1989/90:N446 av Olof Johansson m.fl. (c) Motion Motion NU 446 0 1990-01-23 00:00:00 2014-11-04 15:07:53 2014-11-04 00:00:00 Energifrågor av Olof Johansson m.fl. (c) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02N446/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02N446 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02N446 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br /> 1989/90:N446</p> <p>av Olof Johansson m.fl. (c)<br /> Energifrågor</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:12px;">I. Sammanfattning</p> <p>Utgångspunkten för centerpartiets energipolitik är de nära sambanden mellan<br /> energianvändning, ekonomisk utveckling och miljö. I motionen konstateras<br /> att det är nödvändigt för en långsiktigt hållbar utveckling att såväl nationellt<br /> som globalt ställa om energisystemet mot energihushållning och utnyttjande<br /> av förnybar energi.</p> <p>Huvudpunkterna i centerns energipolitik kan sammanfattas enligt följande:</p> <p style="margin-left:12px;">- Lägre energianvändning genom energihushållning och hög effektivitet i såväl<br /> produktion som användning av energi</p> <p style="margin-left:12px;">- Ersättning av importerade miljökrävande energislag och övergång till en<br /> uthållig energiförsörjning baserad på i huvudsak inhemska, förnybara och<br /> miljövänliga energikällor</p> <p style="margin-left:12px;">- Avveckling av kärnkraften</p> <p>I motionen konstateras att regeringen på intet sätt följer upp de energipolitiska<br /> besluten om en förnyelse av energisystemet i konkret handling. Mot<br /> denna bakgrund föreslås i motionen en förnyelseplan med ett konkret åtgärdsprogram<br /> som visar att fastlagda energi- och miljömål är förenliga och<br /> kan genomföras om den politiska viljan finns. Åtgärdsprogrammet skapar<br /> förutsättningar för att besluten om avvecklingen av kärnkraften, bevarandet<br /> av de fyra stora älvarna och koldioxidtaket kan genomföras utan att sysselsättning<br /> och välfärd hotas.</p> <p>Målet för förnyelseplanen är att - genom energihushållning, effektivare<br /> energianvändning, effektivare el- och värmeproduktion samt ökad användning<br /> av förnybar energi - långsiktigt nå en slutlig energianvändning på ca 300<br /> TWh, varav ca 100 TWh el och därmed en balanserad pris- och kostnadsutveckling<br /> på elområdet. Detta möjliggörs med följande åtgärdsprogram:</p> <p style="margin-left:12px;">* Riktlinjer för kärnkraftens avveckling läggs fast och en avvecklingsplan för<br /> kärnkraften upprättas. Avvecklingen kan inledas genom att reaktorerna i<br /> Barsebäck och Ringhals 2 tas ur drift så snart det är möjligt bl.a. av juridiska<br /> skäl.</p> </div> <div class="block ml_3" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>* Förutsättningar skapas för uppbyggnad av en energimarknad med många Mot. 1989/90</p> <p style="margin-left:9px;">aktörer genom ökad konkurrens, effektivare energianvändning och utnytt- N446</p> <p style="margin-left:9px;">jande av förnybar inhemsk energi</p> <p>* Begränsad introduktion av naturgas</p> <p style="margin-left:9px;">* Inrättande av energins utvecklingsfond, finansierad med en avgift på 2<br /> öre/kWh el. Detta skapar långsiktigt en årlig resurs på ca 2 miljarder kr. I<br /> inledningsskedet är intäkterna ca 2,5 miljarder kr. Fonden är tillgänglig för<br /> alla, dvs. stöd kan ges till aktuella projekt oavsett vem som är beställare</p> <p style="margin-left:9px;">* Riktlinjer för en miljöanpassad energibeskattning fastläggs som bygger på<br /> punktbeskattning, koldioxidskatt och stimulerar effektiv användning och<br /> produktion av energi, utnyttjande av inhemsk förnybar energi som biobränslen,<br /> vind, sol samt avskaffande av mervärdeskatten på energi</p> <p style="margin-left:9px;">* Åkermark som inte behövs för produktion av livsmedel skall användas för<br /> odling av bl a energiskog och energigrödor, t.ex. som råvara för en inhemsk<br /> produktion av alternativa drivmedel, biobränslen m.m.</p> <p style="margin-left:9px;">* Byggande av fullskaleanläggningar för produktion av bioetanol avsett som<br /> drivmedel. Bioetanol befrias från skatt</p> <p style="margin-left:9px;">* Möjligheter till stöd för avancerade energiprojekt öppnas och 100 milj. kr.<br /> avskiljs från energins utvecklingsfond för detta ändamål.</p> <p style="margin-left:9px;">* Direktverkande el skall inte tillåtas i nyproducerade bostäder och lokaler<br /> samt krav ställas på alternativa uppvärmningsmöjligheter i de fall elström<br /> i nyproduktion används för uppvärmning i luft- och vattenburna värmesystem.</p> <p style="margin-left:9px;">* Statsbidrag skall utgå till återuppbyggnad av den kommunala energirådgivningen.</p> <p>Inledning</p> <p>Det finns ett mycket nära samband mellan ekonomisk utveckling, sysselsättning,<br /> energianvändning och en god miljö. Den övergripande målsättningen<br /> måste därför vara att varje energikälla som skall användas i större omfattning<br /> och under längre tid måste ingå i naturens eget energikretslopp. Uppfylls<br /> inte detta krav kommer såväl den ekonomiska tillväxten att förkvävas<br /> som omfattande miljöskador att uppstå.</p> <p>Förbränning av icke förnybara (fossila) energislag som kol, olja och naturgas<br /> innebär en mycket kraftig påverkan på miljön genom de ökande utsläppen<br /> av bl.a. koldioxider, kväveoxider och svaveldioxider. Den ökande koldioxidhalten<br /> medför temperaturökningar, som efterhand på ett drastiskt sätt<br /> kan förändra vårt klimat och därmed förutsättningarna för allt mänskligt liv.<br /> Koldioxidproblemet är en global företeelse och det är nödvändigt att varje<br /> land bidrar till att minska förbränningen av fossila bränslen. En övergång<br /> från olja till kol har i dessa hänseenden en negativ effekt. Förbränning av<br /> biobränslen ger inte sådana effekter på den omgivande naturmiljön. Lika<br /> mycket koldioxid som binds vid återväxten frigörs vid förbränningen, förutsatt<br /> att avverkning och tillväxt balanseras.</p> <p>Detta innebär att - för en ekologiskt hållbar utveckling - den ekonomiska<br /> tillväxten i framtiden måste vara mindre energikrävande än tidigare. En effektiv<br /> energianvändning och övergång till förnybar energi måste därför ut</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>göra huvudinriktningen i globala och nationella energiplaner om en långsik- Mot. 1989/90</p> <p>tig miljömässig och ekonomiskt hållbar utveckling skall kunna åstadkom- N446</p> <p>mas. Samhällets åtgärder måste därför inriktas på att främja ökad användning<br /> av förnybar energi och effektivare energianvändning.</p> <p>Modern teknik ger stora möjligheter för effektivare energianvändning,<br /> vilket ofta är ekonomiskt lönsamt eftersom energieffektiva lösningar vanligen<br /> innebär minskade kostnader. Genom en kraftfull satsning på effektivare<br /> energianvändning, kan Sverige liksom andra länder få den tid som krävs för<br /> att hinna utveckla ett lågenergisamhälle baserat på i huvudsak förnybara<br /> energikällor, vilket måste vara grunden för de globala och nationella energisystemen<br /> i framtiden.</p> <p>En säker, ekologiskt riktig och ekonomiskt livskraftig energitillförsel, som<br /> kan underlätta en rättvis utveckling, är en absolut nödvändighet och möjlig<br /> att bygga upp. Detta förutsätter dock en medveten politisk vilja och avsevärt<br /> större framtidsansvar än vad majoriteten av politiska beslutsfattare hittills<br /> har förmått visa.</p> <p>De konkreta politiska åtgärderna måste därför ha en klar långsiktig inriktning<br /> och fullfölja fattade beslut i enlighet med fastlagda energi- och miljöpolitiska<br /> mål. Detta innebär även att reformer på andra politikområden inte<br /> får ges en sådan inriktning att fastlagda energi- och miljöpolitiska mål äventyras.<br /> Det krävs bl.a. beslut som skapar de reella förutsättningarna för en<br /> energimarknad med många och oberoende aktörer, där energihushållning,<br /> effektiv energianvändning och utnyttjande av förnybar och miljövänlig<br /> energi stimuleras inom ramen för en fungerande social och miljöanpassad<br /> marknadsekonomi.</p> <p>Av central betydelse för att nå de energipolitiska målen är de ekonomiska<br /> incitamenten och styrmedlen. Skatter och avgifter måste utformas så att de<br /> främjar utnyttjandet av förnybara och miljövänliga energislag. Den av miljöskäl<br /> och samhällsekonomiska skäl motiverade förnyelsen av energisystemet<br /> måste även bli privatekonomiskt fördelaktig. Det måste även bli lönsamt<br /> för den enskilde att spara och hushålla samt använda förnybar energi.</p> <p>Det är bättre att genom ekonomiska stimulanser och styrmedel åstadkomma<br /> en eftersträvad utveckling än genom förbud och reglering.</p> <p>En medveten politik enligt centerpartiets modell för övergång till förnybar<br /> energi och effektivare energianvändning är den bästa garantin för både en<br /> positiv ekonomisk utveckling och en bra miljö. En energipolitik, som är ensidigt<br /> inriktad på att främja ökad energitillförsel, kommer att leda till krav på<br /> allt större investeringar för att förebygga skador på miljön och till slut nå en<br /> nivå där dessa kostnader inte längre kan bäras. Samhällsekonomin kommer<br /> att kollapsa i försöken att åtgärda uppkomna miljöskador.</p> <p>Utvecklingen i t.ex. Japan har visat att påståendet att ekonomisk utveckling<br /> förutsätter ökad energianvändning är en myt. En långsiktig, stabil ekonomisk<br /> utveckling och ökande välfärd förutsätter i stället en kontinuerligt<br /> minskande energitillförsel av icke förnybar energi. Vid en ökande energianvändning<br /> kommer det att krävas investeringar i allt dyrare energiproduktion<br /> med ett allt högre pris på energi som följd. Det är därför av såväl ekonomiska<br /> som miljömässiga skäl nödvändigt att energipolitiken både på kort<br /> och lång sikt inriktas på övergång till förnybar energi och effektivare ener- 12</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>gianvändning. Vi utvecklar i en särskild motion vikten av och åtgärder för<br /> en effektivare energianvändning.</p> <p>En sådan politik skapar i sin tur förutsättningar för en balanserad prisutveckling<br /> på energi och underlättar därmed en positiv ekonomisk utveckling<br /> och en konkurrenskraftig svensk industri. Ekonomiska styrmedel som premierar<br /> utnyttjande av förnybar energi och effektivitet i användning och produktion<br /> kommer långsiktigt att vara en fördel för den svenska industrin.</p> <p>Energi- och miljöpolitiska mål</p> <p>Riksdagen beslutade 1980 att kärnkraften skall vara avvecklad senast år 2010<br /> (proposition 1979/80:170, NU 1979/80:70). Vidare har riksdagen beslutat att<br /> avvecklingen skall inledas med att två reaktorer - en i RinghalsverV et och<br /> en i Barsebäcksverket - tas ur drift 1995 och 1996 (proposition 1987/88:90,</p> <p>NU 1987/88:40).</p> <p>Riksdagen har även beslutat att de fyra stora älvarna, Torne älv, Kalix älv,</p> <p>Pite älv och Vindelälven ej skall vara prövbara för utbyggnad (proposition<br /> 1985/86:3, BoU 1986/87:3).</p> <p>Riksdagen har också beslutat att som ett nationellt delmål bör inte koldioxidutsläppen<br /> öka utöver den nivå de har i dag (proposition 1987/88:85,</p> <p>JoU:23).</p> <p>II Kärnkraften, energipolitiken och<br /> socialdemokratin</p> <p>Den socialdemokratiska energipolitiken före regeringsskiftet 1976 var storskalig<br /> och produktionsinriktad. De energipolitiska beslut som då fattades innebar<br /> bl.a. att världens mest omfattande kärnkraftprogram per capita antogs<br /> - ett program som den socialdemokratiska regeringen drev igenom med<br /> stöd av en politisk majoritet i riksdagen. Den oförbehållsamma tron och<br /> massiva satsningen på kärnkraft och användning av fossila bränslen som kol<br /> och olja parades samtidigt med en djup misstro mot möjligheterna att hushålla<br /> med energi och introducera inhemsk förnybar energi såsom t.ex. inhemska<br /> bränslen.</p> <p>Centerpartiet motsatte sig av miljö- och säkerhetsskäl utnyttjande av<br /> kärnenergi för civil energiproduktion och partiets energipolitik förlöjligades<br /> av kärnkraftspartiernas företrädare. ”Centern tror att man kan basera energiförsörjningen<br /> på kottar och pinnar” hette det bl.a. Följderna av en kärnkraftavveckling<br /> skulle bli katastrofala för sysselsättning och välfärd, menade<br /> man. "Med centerns energipolitik kommer vi att få återgå till backstugusittarnas<br /> och de flämtande sterarinljusens Sverige”, uttalade kärnkraftförespråkarna<br /> tvärsäkert.</p> <p>Ölyckan i Harrisburg</p> <p>Lovsången till kärnkraften fick ett abrupt slut när olyckan i Harrisburg inträffade.<br /> Den efterföljande folkomröstningen och riksdagens beslut innebar<br /> också att kärnkraften skulle vara avvecklad senast år 2010. 13</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p> <p>N446</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Energipolitikens mål Mot. 1989/90</p> <p style="margin-left:339px;">N446</p> <p>Riksdagen har sedermera, i flera energipolitiska beslut under 1980-talet,<br /> preciserat de mål som skall styra energipolitikens inriktning. De gällande<br /> riktlinjerna för energipolitiken bygger ursprungligen främst på den inriktning<br /> som lades fast när 1981 års energipolitiska beslut togs av riksdagen på<br /> förslag av den dåvarande centerledda regeringen. I de propositioner som<br /> den socialdemokratiska regeringen därefter lagt har dessa riktlinjer i princip<br /> upprepats, vilket föredraganden särskilt understryker i proposition<br /> 1984/85:120 med förslag om riktlinjer för energipolitiken som låg till grund<br /> för 1985 års energipolitiska beslut.</p> <p>De energipolitiska besluten och framförallt kärnkraftavvecklingen började<br /> dock efterhand att ifrågasättas av framförallt industrins företrädare. I<br /> april 1986 inträffar olyckan i Tjernobyl och opinionen mot användning av<br /> kärnkraft växer kraftigt igen.</p> <p>Från centerpartiets sida ställde vi krav på omedelbara åtgärder för att inleda<br /> avvecklingen med en urdrifttagning av Barsebäck och Ringhals 2. Riksdagens<br /> majoritet avstyrkte dessa krav med hänvisning till att en utvärdering<br /> av olyckans konsekvenser för det svenska kärnkraftprogrammet skulle ske.</p> <p>Miljö- och energiministern gav dock i tal och artiklar uttryck för till synes<br /> kraftfulla ambitioner i syfte att förändra energipolitikens inriktning. I en<br /> DN-artikel den 2/10 1986 framhöll Birgitta Dahl att ”vi har inom den närmaste<br /> tiden en historisk möjlighet att, efter år av konflikter på energiområdet,<br /> åstadkomma en nationell samling kring en förändring av vårt energisystem.<br /> Då kan vi inte fantasilöst och fastlåst bygga vidare på den traditionella<br /> energikulturen.” Miljö- och energiministern fortsatte: ”Vi måste spänna bågen<br /> högre och anstränga oss till det yttersta både när det gäller hushållning<br /> och nya alternativ.” Alla måste ställa upp på denna uppgift - politiska partier,<br /> folkrörelser, myndigheter, kraftföretag, industrin, kommuner, forskare,<br /> tekniker etc - fastslog Birgitta Dahl. ”De av oss som sviker förväntningarna<br /> kommer att förverka sitt förtroende hos människorna.”</p> <p>Birgitta Dahl angrep också i en DN-artikel den 26/1 1987 både kärnkraftförespråkare<br /> och kärnkraftmotståndare. ”Det är konstigt att så många människor<br /> på det här området är alldeles förstockade. Ibland kallar jag dem för<br /> jesuiter och de sista dagars heliga”.... ”Vi står nu faktiskt inför en historisk<br /> möjlighet att vända det här skeppet och den möjligheten bör vi ta”...”Korn<br /> igen senare så skall ni få se att vi vågar vända upp och ned på saker och ting<br /> på energiområdet”.</p> <p>Ännu i 1989 års budgetproposition gällde de riktlinjer med i princip<br /> samma formuleringar som antagits 1981 och med följande lydelse:</p> <p>Riktlinjerna för energipolitiken innebär att samhällets behov av en billig och<br /> säker energiförsörjning skall tryggas genom ett energisystem som i största<br /> möjliga utsträckning är grundat på varaktiga, helst förnybara och inhemska,<br /> energikällor. En effektiv energianvändning och en intensifierad energihushållning<br /> skall främjas. Stränga krav skall ställas på säkerhet och omsorg om<br /> miljön vid användning och utveckling av all energiteknik. Kärnkraften skall<br /> användas under en övergångsperiod. Senast år 2010 skall den sista reaktorn<br /> tas ur drift.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Den socialdemokratiska regeringen har således fram till regeringsombild</p> </div> <div class="block ml_52"><p>14</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>ningen 1990 i ord ställt sig bakom målsättningen att en omställning av energi- Mot. 1989/90</p> <p>systemet mot energihushållning och utnyttjande av förnybar energi skall ske N446</p> <p>samtidigt som kärnkraften avvecklas.</p> <p>90-talsprogrammet</p> <p>Den socialdemokratiska partistyrelsen hävdar däremot i det s.k. ”90-talsprogrammet”,<br /> som presenterades under 1989, att riksdagens energi- och miljöpolitiska<br /> beslut innebär skarpa målkonflikter. I ”90-talsprogrammet” hävdas<br /> att dessa beslut innebär stora problem att fullfölja kärnkraftavvecklingen.<br /> De beslut som avses är att två reaktorer skall avvecklas 1995-96,<br /> konkurrenskraften för den elintensiva basindustrin skall bibehållas, koldioxidutsläppen<br /> inte får öka samt att ingen utbyggnad av de fyra stora älvarna<br /> får ske.</p> <p>1 den politiska debatten har kritiker av den socialdemokratiska regeringens<br /> energipolitik, bl.a. från konservativt håll, citerat 90-talsprogrammets redovisning<br /> av riksdagens beslut med syftet att ytterligare förstärka bilden av<br /> att de fattade besluten är motstridiga i syfte att få till stånd en omprövning<br /> av något eller några av de fastlagda målen. De politiska mål som då ställs<br /> mot varandra är följande:</p> <p>* Avveckling av kärnkraften</p> <p>* Ingen utbyggnad av de fyra stora älvarna</p> <p>* Koldioxidutsläppen får inte öka</p> <p>* Tryggad sysselsättning</p> <p>Det grundläggande syftet för dessa debattörer är att försöka utnyttja splittringen<br /> inom regeringen och socialdemokratin i synen på energipolitikens inriktning<br /> med åtföljande handlingsförlamning. Målsättningen är också att<br /> övertyga den allmänna opinonen om att målen är oförenliga och nya beslut<br /> fattas och då avses oftast kärnkraftavvecklingen, men även besluten att bevara<br /> de fyra stora älvarna och taket för koldioxidutsläppet.</p> <p>De fyrås gäng</p> <p>Splittringen inom regeringen och det socialdemokratiska partiet blev också<br /> helt uppenbar när man tvingades tillsätta en särskild grupp bestående avfyra<br /> personer; statsministern, ansvarigt statsråd och LO-ledningen. Den regeringsombildning<br /> som genomförts därefter kan inte tolkas på annat sätt än<br /> att den storskaliga och kärnkraftvänliga linje som LO-ledningen drivit också<br /> numera är regeringens.</p> <p>I realiteten innebär det ett erkännande av att positiva uttalanden i propositioner<br /> och av regeringsföreträdare angående nödvändigheten av en förnyelse<br /> av energisystemet med en ökad användning av inhemsk förnybar<br /> energi och effektivare energianvändning inte varit allvarligt menade. De var<br /> uppenbarligen bara ett led i strävandena att försöka dölja att man i grunden<br /> har samma synsätt som präglade 1970-talets socialdemokrati.</p> </div> <div class="block ml_52"><p>15</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Ny kärnkraftdebatt Mot. 1989/90</p> <p style="margin-left:339px;">N446</p> <p>Det har nu emellertid förflutit snart fyra år sedan olyckan i Tjernobyl. Konsekvenserna<br /> av olyckan börjar falla i glömska och debatten kring kärnkraftens<br /> risker blir allt mindre. Detta skapar på nytt ett utrymme för kärnkraftens<br /> anhängare att ifrågasätta avvecklingsbeslutet av t ex miljöskäl, sysselsättningsskäl<br /> eller ekonomiska skäl beroende på vilka intressen man representerar.<br /> Debatten om vilka miljö- och säkerhetsrisker användning av kärnenergi<br /> medfört har på nytt ebbat ut.</p> <p>I uttalanden och artiklar argumenterar nu företrädare för forskningsinstitutioner,<br /> storindustri, fackförbund, myndigheter m.fl. allt intensivare för att<br /> de gällande riktlinjerna skall rivas upp och nya riktlinjer för energipolitiken<br /> antas. Mer eller mindre explicit uttalad är målsättningen för dessa debattörer<br /> att få riksdagen att ändra beslutet att kärnkraften skall avvecklas.</p> <p>Ett exempel på denna argumentering är en artikel i DN den 9/1 1990 av<br /> Vattenfalls generaldirektör. I artikeln sägs som en självklarhet att energi,<br /> ekonomi och miljömålen är oförenliga. Hela artikeln präglas av den traditionella<br /> storskaliga syn där det är ett axiom att hög elanvändning är en förutsättning<br /> för ekonomisk tillväxt och en avveckling av kärnkraften förutsätter<br /> en massiv introduktion av fossileldad kondenskraft. Energisparande är farligt<br /> eftersom för täta hus och dåligt ventilerade lokaler orsakar allergier och<br /> andra besvär. Möjligheterna att utnyttja el effektivare finns knappast och en<br /> lägre elanvändning skulle leda till sänkt levnadsstandard, misär etc. Artikelförfattaren<br /> efterlyser avslutningsvis en energidebatt som innehåller mer<br /> ”realism än önsketänkande”. Han avser då förmodligen alla politiker, debattörer,<br /> forskare och enskilda som ifrågasatt kraftbolagens syn och argumentering<br /> och som förordat en decentraliserad energimarknad med många aktörer,<br /> effektiv energianvändning och utnyttjande av inhemsk förnybar energi.</p> <p>Artikeln är ett bland många exempel på en energidebatt liknande 1960- och<br /> 1970-talets.</p> <p>Det primära för detta debattinlägg och andra liknande torde dock inte<br /> vara omsorgen om miljön och samhällsekonomin, utan att förhindra att avvecklingsbeslutet<br /> om kärnkraften genomförs. En avveckling av kärnkraften<br /> och uppbyggnad av en energimarknad med många aktörer skulle medföra<br /> att Vattenfall och övriga stora kraftbolag inte ensamma kan kontrollera utvecklingen<br /> på energimarknaden.</p> <p>Regeringsombildningen</p> <p>Den genomförda regeringsombildningen har också inneburit att kärnkraftförespråkarna<br /> nu ser uppenbara möjligheter att få en förändring av energipolitikens<br /> inriktning och då framförallt beslutet om avvecklingen av kärnkraften<br /> upprivet. Birgitta Dahl har som miljö- och energiminister i kraftfulla<br /> ordalag, om än inte i handling, accepterat folkomröstningens resultat och<br /> riksdagens beslut. Rune Molin har hittills inte aktivt ställt upp bakom riksdagens<br /> beslut.</p> </div> <div class="block ml_51"><p>16</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Budgetpropositionen</p> <p>I årets budgetproposition tas inte energifrågorna upp utan där aviseras endast<br /> att regeringen avser att återkomma hösten 1990 med en proposition<br /> samtidigt som ett omfattande antal utredningar pågår. Regeringen aviserar<br /> vidare att förslag skall läggas om en förändrad energibeskattning i samband<br /> med etapp 2 i skatteomläggningen. Vi tar i en särskild motion upp anslagsfrågor<br /> och andra frågor som budgetpropositionen nu föranleder.</p> <p>De uttalanden som föredraganden dock gör innebär emellertid glidning<br /> bort från den syn och de formuleringar som präglade 1981 års energipolitiska<br /> beslut och även återgivits i följande propositioner. Föredraganden understryker<br /> att ”den pågående omställningen av energisystemet har som syfte att<br /> landets behov av energi varaktigt skall kunna tillgodoses på ett sätt som är<br /> förenligt med samhällsekonomiska, sociala och miljöpolitiska mål. Centrala<br /> inslag i omställningen är en avveckling av kärnkraften till år 2010, minskade<br /> utsläpp av försurande och klimatpåverkande ämnen samt ett fortsatt skydd<br /> för de fyra outbyggda huvudälvarna. En förutsättning för att omställningen<br /> skall kunna genomföras är att tillgängliga energiresurser utnyttjas väsentligt<br /> effektivare än i dagens system. Kravet på hushållning gäller i särskilt hög<br /> grad användningen av el.”</p> <p>Ickepolitiken</p> <p>Den socialdemokratiska regeringspolitik som förts sedan regeringsskiftet<br /> 1982 innebär emellertid att de konkreta insatserna för att fullfölja de ovan<br /> refererade riksdagsbesluten om målen för energipolitiken inte har följts upp<br /> med åtgärder i syfte att förnya energisystemet och skapa förutsättningar för<br /> en avveckling av kärnkraften.</p> <p>Betecknande för regeringens politik på energiområdet under hela denna<br /> period är i stället - såsom också framgår av budgetpropositionen - att nya<br /> utredningar, nya handlingsprogram, nya arbetsgrupper, mer forskning och<br /> mer utveckling beställs under förespegling av att man vill vidta kraftfulla åtgärder<br /> för att främja en förnyelse av energisystemet.</p> <p>1 realiteten har man fört en politik som drivit utvecklingen i motsatt riktning.<br /> I stället för att främja introduktion och användning av inhemsk förnybar<br /> energi har beslut fattats som försvårar en sådan utveckling. De konkreta<br /> åtgärder som vidtagits på skatte-, energi- och miljöområdena är klart oförenliga<br /> med de energipolitiska beslut som fattats och de många uttalanden som<br /> t ex den förra energi- och miljöministern gjort.</p> <p>Denna politik har medfört att utvecklingen på energiområdet går åt helt<br /> motsatt håll med en ökad inlåsning i ett miljöstörande och storskaligt energisystem<br /> och allt sämre konkurrensmöjligheter för t ex inhemska bränslen.</p> <p>Exempelvis har nära 2 000 milj. kr. satsats på att öka produktionen av kärnkraftsel<br /> genom bytet av ånggeneratorer och turbinrotor i Ringhals 2 samt<br /> effekthöjningarna i Ringhals 1 och Forsmark 3. Dessa åtgärder har inget som<br /> helst stöd i de inledningsvis redovisade riktlinjerna för energipolitiken och<br /> strider mot riksdagens övergripande energibeslut. Däremot har regeringen<br /> föreslagit neddragningar i anslaget till utbyggnaden av kraftvärme, som har<br /> en hög utnyttjandegrad av använd energiråvara. 17</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p> <p>N446</p> </div> <div class="block ml_56" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:12px;">Exempel på åtgärder som direkt motverkat förnyelsen är indragningen av Mot. 1989/90</p> <p>investeringsstödet till större eldningsanläggningar för inhemska bränslen och N446</p> <p>förprojektering och investeringar i små vattenkraftverk som upphörde i och<br /> med utgången av 1986. Detta medförde att riksdagen i anledning av motioner<br /> från centern hemställde om förslag med stödåtgärder för inhemska<br /> bränslen. Regeringen vidtog emellertid ingen åtgärd i anledning av riksdagens<br /> beslut. Stödet till kommunal energirådgivning upphörde i och med utgången<br /> av år 1985. Energisparbidrag beviljas inte från och med den 1/7 1987.</p> <p>Investeringarna i kraftvärmeutbyggnaden har dragits ned. Det mest långtgående<br /> beslutet ur dessa synpunkter är dock riksdagens beslut om införande<br /> av moms på energi. Samtidigt har dock betydande resurser satsats på kärnkraften.<br /> Den totala nominella investeringen i programmet är i storleksordningen<br /> 50 miljarder. Det mest anmärkningsvärda är att man trots beslutet<br /> om avveckling valt att byta ut ånggeneratorerna i Ringhals 2 till en kostnad<br /> på över 1 miljard kr.</p> <p>Av budgetpropositionen framgår vidare att regeringen bedömer att den<br /> totala slutliga energianvändningen skall öka med 10 TWh 1990 och 1991.</p> <p>Detta tyder på att regeringen inte har för avsikt att vidta några avgörande<br /> åtgärder syftande till att effektivisera energianvändningen. Regeringen är<br /> även på väg att helt rycka undan marknaden för biobränslen genom att tillåta<br /> en allt större naturgasintroduktion. Användningen av inhemska bränslen<br /> minskar. Föredraganden ser vidare mer påtagliga satsningar på energiskog<br /> och energigrödor som möjliga först i slutet av 1990-talet. Installerad kraftvärme<br /> utnyttjas långt under sin potential. Regeringen har slutligen medgivit<br /> att effekten i Ringhals 1, Forsmark 3 och Oskarshamn 3 höjs och att produktionskapaciteten<br /> ökas med 1,6 TWh totalt.</p> <p>1990 års budgetproposition är därmed ett tydligt exempel på skillnaden<br /> mellan de mål den socialdemokrtiska regeringen bekänt sig till och den politik<br /> som förts.</p> <p>Skillnaden mellan regeringens deklarationer och dess handlingar på det<br /> energipolitiska området kan antingen ha sin grund i att regeringen medvetet<br /> vill förhindra att fastlagda energipolitiska beslut genomförs, alternativt inte<br /> kan motstå de krav som ställs av de dominerande aktörerna på energimarknaden.<br /> Den kan också vara betingad av motsättningar inom regeringen och<br /> kampen mellan de intressen som t.ex. företräder kortsiktigt ekonomiskt tänkande<br /> och de som företräder ett mer långsiktigt. Klart är att nödvändiga beslut<br /> som syftar till att förnya energisystemet inte tas och möjligheterna att på<br /> ett ekonomiskt och miljömässigt riktigt sätt genomföra kärnkraftavvecklingen<br /> alltmer försvåras. Bristen på klara riktlinjer leder till att omställningen<br /> avstannar. Ingen vet vilka förutsättningar som kommer att gälla. Berörda<br /> aktörer har ofta redan drabbats av att regeringen låtit energimarknaden<br /> utvecklas i en felaktig riktning.</p> <p>Detta är mycket allvarligt. Förtroendet för den beslutade energipolitiken<br /> undergrävs. Det blir efter hand helt omöjligt att få t ex kommunerna - som<br /> har ett avgörande inflytande - att frivilligt göra insatser för energipolitikens<br /> genomförande. De stora förluster som många kommuner gjort - på grund<br /> av att de litat på att energipolitiken skulle fullföljas - försvårar alltmer samarbetet<br /> mellan kommunerna och staten. 18</p> </div> <div class="block ml_53" /> <div class="block ml_1" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Skatteomläggningen</p> <p>Energibeskattningens utformning är ett annat exempel på hur fattade politiska<br /> beslut och regeringens konkreta agerande är på kollisionskurs. I propositionen<br /> om energiskatter hösten 1983 uttalade regeringen:</p> <p>* att oljan på sikt kommer att bli allt dyrare oavsett tillfälliga prisvariationer</p> <p>* att en inte oväsentlig realprisstegring på oljeprodukter vid behov bör</p> <p>åstadkommas genom skatteändringar och</p> <p>* att inhemska bränslen skattemässigt skall gynnas framför andra bränslen.</p> <p>Regeringen slog också fast att uttalandet var avsett att ge energianvändarna<br /> klara besked om hur statsmakterna avser att utnyttja skattesystemet och att<br /> riksdagen inte skulle ta ställning enbart till de aktuella skattesatserna utan<br /> också till vilka riktlinjer som skall gälla för den framtida energiskattepolitiken.<br /> Riksdagen beslutade enligt regeringens förslag.</p> <p>Den regeringspolitik som därefter förts har överhuvudtaget inte beaktat<br /> de riktlinjer för energibeskattningen som riksdagen på regeringens förslag<br /> har beslutat om. Det låga oljepriset har tillåtits slå igenom och marknadsförutsättningarna<br /> för inhemska bränslen har ryckts undan. En betydande kapital-<br /> och kunskapsförlust pågår inom sektorn inhemska bränslen, samtidigt<br /> som oljeanvändningen ökar inom sektorn uppvärmning. Under hösten 1989<br /> har också riksdagens majoritet mot centerpartiets vilja beslutat om betydande<br /> förändringar i formerna för beskattning av energiområdet som går<br /> stick i stäv med de fastlagda energi- och miljöpolitiska målen. Riksdagens<br /> beslut innebär att energiområdet med vissa undantag beläggs med mervärdeskatt.</p> <p>Förslaget om att momsbelägga energiområdet var en uppenbar eftergift<br /> för folkpartiet från regeringens sida i syfte att få en riksdagsmajoriet för finansieringen<br /> av skatteomläggningen. De propåer om moms på energi som<br /> tidigare framförts har avvisats av socialdemokraterna. I proposition<br /> 1983/84:28 om energibeskattningen anför föredraganden omfattande argument<br /> mot införande av moms. I propositionen understryks svårigheterna att<br /> kombinera moms med punktskatter, de minskade möjligheterna att styra<br /> energianvändningen inom industrin, problem för skatteadministrationen<br /> m.m. Föredraganden konstaterar också att ”övergången till mervärdeskatt<br /> på energi skulle allvarligast drabba låginkomstagare som företrädesvis bor i<br /> hyreshus”.</p> <p>I proposition 1989/90:50 argumenterar föredraganden i det närmaste på<br /> ett helt motsatt sätt och kraven på likformighet i skattesystemet har helt fått<br /> bestämma förslagens utformning. De invändningar föredraganden reste<br /> 1983 gällde uppenbarligen inte 1989.</p> <p>En riksdagsmajoritet bestående av socialdemokraterna och folkpartiet biträdde<br /> regeringens förslag.</p> <p>Enligt vår mening innebär riksdagens beslut att möjligheterna för samhället<br /> att uppfylla fastlagda energi- och miljöpolitiska mål kraftigt försvåras, eftersom<br /> möjligheterna att styra energianvändningen minskar liksom utrymmet<br /> för miljöavgifter och en offensiv miljöpolitik.</p> <p>Energimoms innebär även att kostnader som idag bärs av konsumenterna</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>i utlandet vältras över på de svenska konsumenterna. Den drabbar framförallt<br /> boendet som också genom andra ökade pålagor får bära en stor del av<br /> skatteomläggningen. Ökade boendekostnader medför behov av ökade bostadssubventioner.<br /> vilket ökar transfereringarna i ekonomin. Skatteomläggningen<br /> kommer genom mervärdebeskattningen av energi i konflikt med de<br /> energi- och miljöpolitiska besluten och ger dessutom en oacceptabel fördelningspolitisk<br /> profil.</p> <p>Omläggningen av energibeskattningen innebär även att möjligheterna för<br /> biobränslen kraftigt försämras, eftersom någon skatt nu normalt inte utgår<br /> vid användningen av dessa bränslen. Förutom de energi- och miljökonsekvenser<br /> cnergimomsen innebär är den ett direkt hot mot landsbygdens utveckling<br /> och jordbrukets framtid. Den regionalpolitiska kommittén har<br /> också föreslagit att biobränslen skall undantas från mervärdeskatt om energiområdet<br /> skulle momsbeläggas. I en särskild motion krävde vi från centerpartiets<br /> sida att biobränslen skulle undantas om regeringens förslag angående<br /> energimoms skulle vinna riksdagens bifall. Riksdagen avslog motionen.</p> <p>Centermotioner</p> <p>I förhållande till de förslag som centerpartiet lagt, saknar således propositionen<br /> den konkretion och framtidsinriktning som krävs för att ekologiskt riktig<br /> förnyelse och omställning av energisystemet skall kunna ske. Centerpartiet<br /> har i flera motioner väckt förslag på energiområdet och fortsatt kampen för<br /> en förnyelse och omställning av energisystemet.</p> <p>I motionerna har lagts förslag som syftat till att förstärka användningen av<br /> inhemsk energi. Vi har betonat vikten av att skatter och avgifter på energi får<br /> en utformning så att inhemska energikällor, energisparande och en effektiv<br /> användning av energi gynnas. Vi har vidare krävt förstärkt stöd till energiforskning<br /> och i särskilda motioner presenterat vår syn på oljeersättningen,<br /> kolanvändningen, vattenkraften, alternativa drivmedel, försörjningstryggheten<br /> på energiområdet, den kommunala energiplaneringen, utformningen<br /> av lagen om kärnteknisk verksamhet, naturgas, Vattenfall, solenergin m.m.</p> <p>I samband med 1985 års energipolitiska beslut presenterade centerpartiet<br /> en partimotion (1984/85:2878), med vår syn på hur förnyelsen av energisystemet<br /> skulle ske och avvecklingen av kärnkraften genomföras. Dessa krav<br /> har sedan fullföljts i motioner under föregående mandatperiod<br /> (1985/86 :N447,1985/86:N563 (Kärnkraftolyckan i Tjernobyl), 1986/87:N551<br /> och 1987/87:N178 i anledning av proposition 1986/87:159). I dessa motioner<br /> har vi utförligt redovisat vår syn på bl a hur avvecklingen av kärnkraften skall<br /> genomföras. Vi har därvid betonat betydelsen av att avvecklingen omgående<br /> inleds i syfte att skapa det nödvändiga utrymmet på energimarknaden för<br /> att förnyelsen skall kunna komma till stånd. Vi har också i dessa motioner<br /> kritiserat regeringen för att genom skilda beslut rycka undan grunden för att<br /> den inhemska, förnybara och miljövänliga energin skall bli konkurrenskraftig.<br /> Vi lade från centerpariets sida i samband med proposition 1987/88:90<br /> förslag om ett särskilt åtgärdsprogram för en förnyelse av energisystemet<br /> som vi tidigare presenterat (mot 1987/88:N38; NU 1987/88:40). I denna mo</p> </div> <div class="block ml_42"><p>Mot. 1989/90</p> <p>N446</p> </div> <div class="block ml_53" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">tion finns utförligt redovisat centerns syn och tidigare ställningstaganden så- Mot. 1989/90</p> <p style="margin-left:3px;">väl i regeringsställning som i opposition. En utförlig redovisning finns även N446</p> <p style="margin-left:3px;">över socialdemokraternas agerande i de energipolitiska frågorna. Vi har<br /> även lagt motsvarande förslag till 1988/89 års riksmöte (mot 1988/89:N478).</p> <p style="margin-left:3px;">Regeringens bristande vilja och oförmåga att i konkret handling följa upp<br /> fattade energipolitiska beslut är mycket allvarlig. Förtroendet för den beslutade<br /> energipolitiken undergrävs och i det vakuum som uppstår tar kraftbolagen<br /> och industrin ledningen för en politik som syftar till en omprövning av<br /> fastlagda mål och en återgång till ett traditionellt och storskaligt miljöstörande<br /> energisystem.</p> <p style="margin-left:3px;">Mot bakgrund av den pågående debatten om det framtida energisystemetet.<br /> regeringsombildningen samt avsaknaden i årets budgetproposition av<br /> förslag till åtgärder för förnyelse av energisystemet, återkommer vi med vårt<br /> förslag till åtgärdsprogram för att fullfölja fastlagda energi- och miljömål.</p> <p style="margin-left:3px;">1 denna motion presenteras, inför det energipolitiska beslut som avses fattas<br /> hösten 1990, konkreta beslutskrav så att avvecklingen av kärnkraften<br /> skall kunna inledas omgående och förnyelsen av energisystemet få reella förutsättningar.<br /> Här föreslås ett konkret åtgärdsprogram som visar på möjligheterna<br /> att förena fastlagda energi- och miljömål samt uttrycker en reell och<br /> medveten politisk vilja att uppfylla besluten om:</p> <p style="margin-left:3px;">* Avveckling av kärnkraften</p> <p style="margin-left:3px;">* Ingen utbyggnad av de fyra orörda älvarna</p> <p style="margin-left:3px;">* Inga ökade koldioxidutsläpp</p> <p style="margin-left:3px;">* Trygg sysselsättning</p> <p style="margin-left:3px;">III Centerns plan för förnyelse av energisystemet</p> <p style="margin-left:3px;">Inledning</p> <p style="margin-left:3px;">Allmänt</p> <p style="margin-left:3px;">Centern presenterade 1987 en plan för förnyelse- och energisystemet och<br /> föreliggande motion bygger på denna plan med de förändringar som är motiverade<br /> av utvecklingen därefter.</p> <p style="margin-left:3px;">Förnyelseplanen förutsatte en avvecklingsperiod på 10-15 år. Avvecklingen<br /> genomförs stegvis med en direkt övergång till effektivare energianvändning<br /> och förnybar energi. Avvecklingen skall vidare genomföras på ett<br /> sådant sätt att användningen av kol och olja ej behöver öka utan efterhand<br /> kan minskas.</p> <p style="margin-left:3px;">Det bör också understrykas att avvecklingen av kärnkraften är en del i<br /> förnyelsen av energisystemet. Urdrifttagning av reaktorer blir en logisk följd<br /> på grund av att de inte behövs i det nya energisystemet.</p> <p style="margin-left:3px;">Samtidigt vill vi framhålla att den energipolitik, som regeringen fört, avsevärt<br /> försvårar möjligheterna att kunna genomföra omställningen av energisystemet<br /> inom angiven tidsperiod. Avsaknaden av åtgärder, som stimulerar<br /> förnyelsen och en effektivare energianvändning med en lägre total energianvändning<br /> som följd, cementerar allt hårdare fast det befintliga elförsörj- 21</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>ningssystemet. Den socialdemokratiska ickepolitiken försvårar, förlänger Mot. 1989/90</p> <p>och fördyrar den nödvändiga omställningen och riskerar därmed att förlänga N446</p> <p>användningen av kärnkraften med de risker för miljö och människor det innebär.</p> <p>De energipolitiska målen skall i första hand uppnås genom stimulanser<br /> och frivilliga insatser tillsammans med att den sociala och miljöanpassade<br /> marknadsekonomins incitament utnyttjas. Förbud och detaljinriktad reglering<br /> av verksamheten kan endast accepteras som nödfallsåtgärder. Administrativa<br /> styrmedel riskerar ofta att upplevas som byråkratiska och onödiga<br /> och får ofta ej den effekt som avses.</p> <p>Det är också angeläget för såväl företag, myndigheter, kommuner som enskilda<br /> att statsmakterna ger möjligheter till en långsiktig planering och god<br /> framförhållning som klart markerar vilken huvudsaklig inriktning pris- och<br /> skattenivåer på energi skall ha. Man måste klart ange vilka långsiktiga stödmöjligheter<br /> som finns och ange en markerad politisk vilja samt målsättningar<br /> med fattade beslut. Den nuvarande osäkerheten om energisystemets<br /> framtid skapar oro hos både enskilda och företag för stigande priser och brist<br /> på energi genom att energianvändningen tillåts öka, vilket kraftföretag och<br /> annan industri, fackförbund m fl tar som intäkt för att ifrågasätta de fattade<br /> besluten.</p> <p>Elanvändningen</p> <p>Tillgången på el till ett rimligt pris är en viktig faktor för industrins utveckling.<br /> Vi bedömer att industrins elanvändning totalt kommer att öka något,<br /> vilket överensstämmer med industrins egen bedömning. Industrin kommer<br /> att ha tillgång till den el som behövs.</p> <p>De möjligheter till effektiviseringar som finns inom industrin och övrigsektorn<br /> skall tas till vara.</p> <p>Den eltunga industrins rätt till restitution av energiskatt måste utformas<br /> så att den gynnar en effektivare användning av el.</p> <p>Även efter kärnkraftsavvecklingen kommer direktverkande elvärme att<br /> finnas kvar i befintligt bostadsbestånd. I samband med ombyggnad och<br /> större reparationer bedöms betydande övergång ske till andra uppvärmningsalternativ.<br /> Bättre isolering och värmeåtervinning kommer att väsentligt<br /> sänka energibehovet för uppvärmning. I nyproducerade bostäder skall direktverkande<br /> elvärme ej tillåtas och krav ställas på alternativa uppvärmningsmöjligheter<br /> om elström utnyttjas för värme i luft- eller vattenburna värmesystem.</p> <p>Vi föreslår att en energins utvecklingsfond inrättas (se nedan). Från fonden<br /> kommer bidrag att ställas till förfogande för att stimulera till effektivare<br /> energianvändning och ökad användning av förnybar energi.</p> <p>Med föreslagna åtgärder bedöms elanvändningen för uppvärmning under<br /> omställningsperioden minska från nuvarande 30 TWh 1988 (exkl avkopplingsbar<br /> el och el till värmepumpar i fjärrvärmenät) till 10-12 TWh. Elvärme<br /> skall på sikt i huvudsak användas i mycket energisnåla hus och i kombinerade<br /> system där elen inte används under tider av hög belastning i elsystemet.</p> <p>Hushållselen förutsätts minska något genom bl.a. nyttjande av energisnåla<br /> lampor och hushållsmaskiner.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Vårt förslag innebär således att - genom effektiviseringar och val av andra Mot. 1989/90<br /> uppvärmningsformer med en minskad andel elvärme inom övrigsektorn som N446</p> <p>följd - elanvändningsnivån långsiktigt kan stanna vid ca 100 TWh. Den slutliga<br /> elanvändningen, exkl. avkopplingsbar el och överföringsförluster, var<br /> 1988 drygt 120 TWh.</p> <p>Elproduktionssystemct</p> <p>Basen i elproduktionssystemet utgörs av vattenkraften. Parallellt med avvecklingen<br /> av kärnkraften sker en omfattande satsning på kraftvärme och<br /> mottrycksanläggningar, vilken till betydande del är småskalig. Ett effektivare<br /> elproduktionssystem skapas genom den ökande samproduktionen av<br /> elvärme jämfört med den kondenskraft som avvecklas. Okad användning av<br /> gas och sänkning av drifttemperaturerna i fjärrvärmenäten ökar också utbytet<br /> av el. Ytterligare tillskott av elproduktion erhålls genom en icke oväsentlig<br /> utbyggnad av vindkraften och på sikt utnyttjande av solenergin.</p> <p>Vårt förslag innebär att behovet av nytillkommande produktionskapacitet<br /> begränsas i förhållande till kraftindustrins och politiska centralisters alternativ<br /> med satsning på ny storskalig kondenskraft. Detta medför i sin tur att<br /> den genomsnittliga kostnadsökningen för elproduktionen kan hållas nere. Ju<br /> mindre behovet är av nytillkommande dyr elproduktion utöver den befintliga<br /> billiga vattenkraften och kraftvärmen för att täcka elanvändningen,<br /> desto lägre blir den genomsnittliga kostnaden för elproduktionen. Detta<br /> gynnar konsumenten genom ett lägre elpris. I dagsläget subventionerar billig<br /> vattenkraft nya dyra anläggningar, som t ex de två sista kärnkraftsreaktorerna<br /> Oskarshamn 3 och Forsmark 3 med 10-15 öre per producerad kWh.</p> <p>Bränsleanvändningen</p> <p>Centerns förnyelseplan möjliggör att användningen av kol och olja ej behöver<br /> öka. Efterhand skall den totala användningen av kol och olja i stället<br /> minska genom effektiviseringar och en successiv utbyggnad av en marknad<br /> för inhemska förnybara bränslen. Detta arbete intensifieras under omställningsperioden<br /> och fortsätter även sedan kärnkraften utmönstrats ur energiförsörjningssystemet.</p> <p>Ökad och effektivare användning av biobränslen och avfall ger ett totalt<br /> energitillskott i storleksordningen 50 TWh utöver de ca 64 TWh som för närvarande<br /> utnyttjas. Vi tar från centerpartiets sida upp möjligheterna att utnyttja<br /> biobränslen i en särskild motion.</p> <p>Vi föreslår inte någon omfattande användning av torv, eftersom brytningen<br /> av torv är förenad med miljöproblem. Förgasning av torv direkt i<br /> mossen är ett alternativ som bör utvecklas.</p> <p>Naturgas</p> <p>Naturgas introduceras i begränsad omfattning på ett sådant sätt att marknaden<br /> för biobränslen inte störs. Detta innebär att naturgasen främst är ett alternativ<br /> till energiförsörjningen i de tre storstäderna. Biobränslen måste<br /> prioriteras framför naturgasanvändning. 23</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Sol</p> <p>Utvecklingen på solenergiområdet har under de senaste åren gått mycket<br /> snabbt. Mot denna bakgrund bedöms att solvärmen under omställningsperioden<br /> kommer att bli ett mycket konkurrenskraftigt alternativ som vid sekelskiftet<br /> skulle kunna ge ett tillskott på ca 7 TWh för uppvärmning.</p> <p>Vatten- och vindkraft</p> <p>Vattenkraften utgör basen i det framtida elproduktionssystemet och bedöms<br /> kunna svara för en genomsnittlig årsproduktion av minst 66 TWh. 1989 var<br /> produktionen ca 70 TWh. Förbudet att bygga ut de fyra stora norrlandsälvarna<br /> skall ligga fast.</p> <p>Vindkraften bedöms kunna ge ett tillskott på 5-10 TWh kring sekelskiftet.</p> <p>Transportsektorn</p> <p>1 förnyelseplanen förutsätts även att de möjligheter till en effektivare och<br /> lägre energianvändning som finns inom transportsektorn tas till vara. Användningen<br /> av oljeprodukter måste av både ekonomiska skäl och miljöskäl<br /> minskas och alternativa drivmedel tas fram. Stimulanser för att genomföra<br /> en omfattande introduktion av bioetanol måste därför vidtas. På lite längre<br /> sikt bedöms vätgasen kunna användas som drivmedel i större skala. Centerpartiet<br /> tar i en partimotion upp behovet av en mer miljöanpassad trafikpolitik.</p> <p>Ur såväl energi- som miljösynpunkt måste järnvägstrafiken främjas genom<br /> ökad användning av t.ex. kombitrafik. Utvecklingen av nya, energisnåla<br /> och miljövänliga motorer måste ges hög prioritet.</p> <p>Tekniska förutsättningar</p> <p>Datatekniken och dess möjligheter till effektiv styrning och övervakning är<br /> en viktig förutsättning för genomförandet av förnyelseplanen. Däremot har<br /> inte i planen vägts in någon ny, okänd teknik som förutsättning för att omställningen<br /> av energisystemet skall kunna genomföras före sekelskiftet. Därefter<br /> bedöms det vara realistiskt att räkna med bidrag från ny, idag inte prövad,<br /> teknik.</p> <p>Åtgärdsprogram för genomförande av förnyelseplanen</p> <p>Målet för förnyelseplanen är att - genom energihushållning, effektivare<br /> energianvändning, effektivare el- och värmeproduktion samt ökad användning<br /> av förnybar energi - långsiktigt nå en slutlig energianvändning på ca 300<br /> TWh, varav 100 TWh el. Detta möjliggörs med följande åtgärdsprogram:</p> <p>Kärnkraftens avveckling</p> <p>Riktlinjerna för kärnkraftens avveckling läggs fast och en avvecklingsplan<br /> för kärnkraften upprättas. Avvecklingen kan inledas genom att reaktorer i<br /> Barsebäck och Ringhals tas ur drift så snart det är möjligt bl.a. av juridiska 24</p> </div> <div class="block ml_42"><p>Mot. 1989/90</p> <p>N446</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>skäl. Riksdagen bör fatta ett principbeslut om avvecklingsplanen och begära Mot. 1989/90</p> <p>att regeringen snarast återkommer med förslag till en särskild lag om avveck- N446</p> <p>ling av kärnkraften. I övrigt tar vi upp vissa frågor om kärnkraften i en särskild<br /> motion.</p> <p>Elmarknadens aktörer</p> <p>Enligt vår mening måste energipolitiken inriktas så att så många aktörer som<br /> möjligt får möjlighet att delta i förnyelseprocessen av energisystemet på något<br /> så när lika villkor. Självfallet ställs helt skilda krav på samhällets insatser,<br /> beroende på vilken strategi man väljer för att avveckla kärnkraften.</p> <p>Kraftbolagen förordar, uppenbarligen med regeringens goda minne, att<br /> kärnkraften ersätts med en storskalig kolkondenskraftproduktion i syfte att<br /> därigenom även i fortsättningen ha full kontroll över energimarknaden.</p> <p>Centerpartiets modell bygger däremot på en strategi som syftar till ett<br /> energisystem byggt på en kombination av effektivare energianvändning och<br /> till väsentlig del småskalig energiproduktion baserad på inhemsk förnybar<br /> energi.</p> <p>1 det första fallet finns redan en organisation klar inom kraftföretagen och<br /> industrin. Billig vattenkraft kommer att direkt få lämna bidrag för att täcka<br /> kostnaderna för de nya kraftverksanläggningarna. Den totala resursåtgången<br /> blir betungande och den framtida bränsleanvändningen flerfaldigt<br /> större än i centerpartiets alternativ. En uppbyggnad av energisystemet enligt<br /> industrins - och sannolikt även regeringens - modell kommer dock till synes<br /> att kunna ske utan subventioner, eftersom kostnaderna täcks av vinster i befintliga<br /> produktionsanläggningar och ökande elpriser.</p> <p>Centerns modell innebär möjligheter för en mångfald intressenter på<br /> energimarknaden. Samtidigt saknas då det direkta sambandet mellan aktörerna<br /> och de resurser som tillgång på billig vattenkraft ger. Ett sådant energisystem<br /> innebär att den nu monopolliknande energimarknaden luckras upp.</p> <p>Möjligheterna att behärska energimarknaden och ta ut allt högre energipriser<br /> begränsas. Vårt förslag om uppdelning av Vattenfall skall bl a ses mot<br /> denna bakgrund. Regeringen har hittills låtit kraftbolagen medvetet cementera<br /> den nuvarande maktstrukturen på energimarknaden, vilket har medfört<br /> att andra, från kraftbolagen oberoende aktörer, inte kunnat hävda sig. Centerns<br /> förnyelseplan innebär att en differentierad energimarknad med många<br /> aktörer kan utvecklas och detta kan mot bakgrund av den energipolitiska<br /> utvecklingen under det gångna decenniet också ses som en demokratisk nödvändighet.</p> <p>Energibeskattningen</p> <p>En miljöanpassad och framtidsinriktad energibeskattning innebär således att<br /> miljövänlig och förnybar energi gynnas på bekostnad av miljöförstörande<br /> importerade energislag. I enlighet med de riktlinjer vi ovan redovisat bör en<br /> överföring av skattebelastningen ske från arbetskraft till energi och råvaror<br /> inom ramen för ett oförändrat skattetryck. En sådan omläggning av skatteuttaget<br /> skapar incitament för hushållning med våra naturresurser och stimulerar<br /> till ökande sysselsättning. 25</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:12px;">Detta innebär att vi förordar en konsekvent övergång till att skatter/avgif- Mot. 1989/90</p> <p>ter på el och värme tas ut i produktionsledet för att stimulera till effektivise- N446</p> <p>ring och begränsning av utsläpp i produktion, distribution och konsumtionsled.<br /> Huvuddragen i det skattesystem som vi föreslår skall införas är följande:</p> <p style="margin-left:12px;">1. Energi beläggs inte med moms utan skatte- och avgiftsuttaget pä energi<br /> skall bygga på miljöanpassad punktbeskattning, kombinerat med miljöavgifter<br /> och en koldioxidavgift på minst 25 öre/kg C02 som gynnar effektiviseringar<br /> och användningen av inhemsk förnybar miljövänlig energi. Belastningen<br /> på olika energislag måste därefter anpassas efter vilka möjliga<br /> alternativ som står till buds.</p> <p style="margin-left:12px;">2. Nuvarande konsumtionsbeskattning av el slopas och och ersätts av vattenkraftsskatt,<br /> uranskatt och lika beskattning och avgifter på bränslen oavsett<br /> om de används för värme eller elproduktion.</p> <p style="margin-left:12px;">3. Avgifter införs på utsläpp av svavel och kväve i samband med förbränning.</p> <p style="margin-left:12px;">4. Nuvarande skattesatser för bensin bibehålls och därutöver läggs en koldioxidavgift.</p> <p>5. Biobränslen, vindkraft, vågkraft och el från solceller skall vara skattefria.</p> <p style="margin-left:12px;">6. Den koldioxidavgift, vilken uttas i samband med elproduktion, återbetalas<br /> till producenterna, men med lika belopp per kWh till all el som har<br /> producerats med bränsle, med undantag för kärnkraftproducerad el.</p> <p style="margin-left:12px;">7. Den energiintensiva industrins nedsättning av energiskatt och koldioxidavgift<br /> utformas så att den ökar lönsamheten vid effektivare energianvändning.</p> <p>Vi återkommer till den närmare utformningen av energibeskattningen när<br /> den aviserade energiskattepropositionen presenteras.</p> <p>Effektivare elproduktion - satsning på kraftvärme</p> <p>Centerns förnyelseplan för energisystemet förutsätter att nytillkommande<br /> elproduktion till betydande del sker som samproduktion av el och värme s.k.<br /> kraftvärme. Möjligheterna till en ökad kraftvärmeproduktion finns hos<br /> kommuner, företag och fastighetsägare. Dessa bör få samma möjlighet att<br /> medverka i utbyggnaden av elproduktionen och på samma villkor som kraftbolagen.<br /> Byggande av nya kraftverk innebär med nuvarande prissättningssystem<br /> att kostnaderna initialt delvis täcks med intäkterna från befintlig<br /> kraftproduktion, främst vattenkraft. Får andra aktörer möjlighet att delta i<br /> utbyggnaden av tillkommande elproduktion innebär detta att kraftbolagen i<br /> motsvarande mån kan minska sitt byggande av nya anläggningar och därmed<br /> kan bära ett högre pris för elströmmen från nya anläggningar utan att få en<br /> större totalkostnad för sin verksamhet.</p> <p>För att påskynda omställningen av elproduktionen hör således kraftbolagen<br /> åläggas skyldighet att ta emot elström, dels från kraftvärmeverk och<br /> mottrycksanläggningar under september—april, dels under hela året från<br /> små vind- och vattenkraftverk. De enskilda producenterna får ett garanterat<br /> pris för den elström man levererar, som ligger strax under den långsiktiga<br /> marginalkostnaden för ny elproduktion.</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Prissättningssystemet på el</p> <p>Elprisets utveckling kommer att bestämmas av kostnaderna för och omfattningen<br /> av ny elproduktion. Kort kan förutsättningarna för elprisets utveckling<br /> uttryckas så, att ju större andel den befintliga vattenkraften utgör av den<br /> totala produktionskapaciteten och ju mindre behovet är av ny dyr elproduktion,<br /> desto långsammare kommer kostnaderna för elen att öka.</p> <p>Det finns emellertid en betydande osäkerhet och oro såväl inom svenskt<br /> näringsliv som bland enskilda konsumenter för att elpriset skall stiga mycket<br /> kraftigt med förnyelsen av vårt energisystem.</p> <p>Denna oro beror delvis på den sammanblandning i den allmänna debatten<br /> som finns kring effekterna av stigande kostnader för elproduktion respektive<br /> effekterna av att övergå till ett nytt prissättningssystem. Elpriset har hittills<br /> i princip speglat genomsnittskostnaden för all elproduktion. Detta innebär<br /> att äldre, billig vattenkraft i betydande omfattning subventionerat den väsentligt<br /> dyrare elkraften. Särskilt uttalat har detta förhållande varit avseende<br /> de två sista i produktion tagna kärnkraftverken, Oskarshamn 3 och Forsmark<br /> 3. Utan denna subvention skulle t ex förlusterna för produktionen i<br /> Forsmark 3 de första driftsåren uppgått till i storleksordningen 1 000 milj.<br /> kr.</p> <p>Avgörande för hur mycket genomsnittskostnaden stiger i elproduktionen<br /> är utvecklingen av den framtida elanvändningen. En optimal satsning på effektivare<br /> energianvändning och ersättning av el med andra energislag, där<br /> det är miljömässigt och samhällsekonomiskt fördelaktigt, kan begränsa den<br /> slutliga framtida elanvändningen till 100-110 TWH/år.</p> <p>Detta innebär att någon satsning på dyr kondenskraft för att ersätta kärnkraften<br /> inte behövs, utan den framtida elproduktionen kan baseras på vattenkraft,<br /> bränsleeffektiv kraftvärme och mottrycksproduktion samt vindkraft.<br /> Detta ger en mycket lägre genomsnittlig elproduktionskostnad än om<br /> elanvändningen tillåts stiga till 150 TWh och en energislösande och dyr kondenskraft<br /> tvingas fram.</p> <p>Det är alternativet med en hög elanvändningsnivå och krav på byggande<br /> av nya kolkondenskraftverk som kommer att leda till kraftigt ökande elpriser.<br /> Kraftbolagens och industrins energipolitik, om den genomförs, leder<br /> förr eller senare till en elprischock som varken samhället eller de enskilda<br /> människorna kommer att kunna bära utan betydande uppoffringar. Med<br /> detta alternativ blir det en prisutveckling på el som leder till att eltunga företag<br /> och branscher riskerar att slås ut.</p> <p>Det är centerpartiets alternativ som skapar förutsättningar för en gynnsammare<br /> prisutveckling på el. Detta innebär en effektivare elanvändning<br /> och en nytillkommande elproduktion främst baserad på bränslesnäl samproduktion<br /> av el och värme, kombinerad med insatser för att långsiktigt nedbringa<br /> den slutliga elanvändningen på årsbasis till ca 100 TWh.</p> <p>Energins utvecklingsfond</p> <p>En omställning och förnyelse av energisystemet i enligt med vår syn förutsätter<br /> tillgång på betydande ekonomiska resurser. Enligt vår mening bör därför<br /> en energins utvecklingsfond byggas upp, finansierad med en avgift på 2</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>öre/kWh på ali el i produktionsledet. Intäkterna, som långsiktigt bedöms Mot. 1989/90</p> <p>kunna uppgå till 2 miljarder kr årligen och i dagsläget till ca 2,5 miljarder, N446</p> <p>bör inte inordnas i statsbudgen utan fondens verksamhet och finansiering<br /> administreras vid sidan av denna. Det bör i detta sammanhang sägas att<br /> minst motsvarande resurser skulle behöva avsättas för att finansiera antingen<br /> fortsatt utbyggnad eller förnyelse av storskaliga anläggningar om inte<br /> den förnyelse av energisystemet som främjas av energins utvecklingsfond<br /> kommer till ständ.</p> <p>Fondens huvuduppgifter bör vara att genom villkorliga lån och bidrag<br /> stödja investeringar som syftar till energihushållning och effektivare energianvändning<br /> och alternativ energiproduktion såsom t.ex. solenergianläggningar,<br /> små vind- och vattenkraftverk, eldningsanläggningar för biobränslen,<br /> anläggningar för kraftvärmeproduktion m.m. baserade på inhemska<br /> bränslen m.m. Fonden tar helt över de uppgifter som den nyligen inrättade<br /> energiteknikfonden och teknikupphandlingsstödet har. Detta innebär att<br /> den kan ge stöd till projekt, vars ändamål är att utveckla eller förbereda introduktion<br /> av ny teknik inom energiområdet. Vidare bör fonden kunna ge<br /> stöd till teknikupphandling av eleffektiva och elersättande produkter, processer<br /> och system inom hela elanvändningsområdet och miljöskyddsteknik.</p> <p>Möjligheter att ge stöd till projekt som nyttjar redan kommersiell teknik bör<br /> också finnas. Bidragsnivån beräknas variera från 15 upp till 50%.</p> <p>Fonden bör även kunna komplettera det befintliga stödet till energiforskningen.<br /> Fondens verksamhet bör samordnas av statens energiverk. I det<br /> praktiska arbetet för verksamheten bör olika sektorsorgan utnyttjas samt regionala<br /> och lokala myndigheter inom skilda stödberättigade områden, t.ex.<br /> länsbostadsnämnder, kommunernas förmedlingsorgan och utvecklingsfonderna.<br /> Det är av avgörande betydelse att fondens verksamhet präglas av en<br /> positiv vilja att ta tillvara alternativens möjligheter och ett obyråkratiskt och<br /> flexibelt handlingssätt.</p> <p>Utnyttja tillgänglig åkermark för energiproduktion</p> <p>Åkermark som inte behövs för produktion av livsmedel bör utnyttjas för<br /> bl.a. odling av energiskog och energigrödor bl.a. som råvara för en inhemsk<br /> produktion av alternativa drivmedel, biobränslen m.m.</p> <p>En ökad andel odling för energiändamål kan även ur försörjningsberedskapssynpunkt<br /> vara av betydelse, eftersom åkermarken då kan bevaras för<br /> en framtida produktion av livsmedel, vilket i krislägen är av stor betydelse.</p> <p>Fullskaleanläggningar för produktion av bioetanol</p> <p>Ett första angeläget steg i introduktionen av etanol är uppförande av fullskaleanläggningar<br /> med produktion av bioetanol som drivmedel. Bioetanol bör<br /> vidare befrias från skatt.</p> <p>Stöd till avancerade energiprojekt</p> <p>Möjligheter till stöd för avancerade energiprojekt med högt risktagande och<br /> av stort värde ur miljösynpunkt öppnas och 100 milj. kr. avskiljs från energins<br /> utvecklingsfond för detta ändamål.</p> </div> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Förbud mot direktverkande el</p> <p>I proposition 1989/90:100 föreslås att det skall krävas bygglov för installation<br /> av direktverkande el. Enligt vår mening skall direktverkande el inte tillåtas<br /> i nyproducerade bostäder och lokaler samt krav ställas på alternativa uppvärmningsmöjligheter<br /> i de fall i nyproduktion elström används för uppvärmning<br /> i luft- och vattenburna värmesystem. Vi tar upp denna fråga i en särskild<br /> motion.</p> <p>Återinför kommunal energirådgivning</p> <p>Statsbidrag skall utgå till återuppbyggnad av den kommunala energirådgivningen<br /> enligt samma principer som tillämpades när den på förslag av den<br /> socialdemokratiska regeringen avskaffades.</p> <p>Sammanfattande slutsatser</p> <p>Enligt vår bedömning möjliggör den inriktning och de insatser som åtgärdsprogrammet<br /> omfattar en långsiktig slutlig energianvändning på 300 TWh,<br /> varav 100 TWh el. Vi vill dock understryka att den verkliga utvecklingen<br /> kommer att vara beroende av vilken inriktning besluten på energiområdet<br /> får. Det krävs beslut som skapar reella förutsättningar för en energimarknad<br /> med många och oberoende aktörer, där energihushållning, effektiv energianvändning<br /> och utnyttjande av förnybar och miljövänlig energi stimuleras<br /> inom ramen för en fungerande social och miljöanpassad marknadsekonomi.</p> <p>Det krävs att aktörerna på energimarknaden får klara besked om vilka<br /> förutsättningar som gäller för deras verksamhet. Det krävs att låt-gå-politiken<br /> på energiområdet upphör. Den förda politiken, där alternativen missgynnats<br /> och betydande inlåsningar i det befintliga energisystemet blivit följden,<br /> är nu på väg att helt rycka undan förutsättningarna för en omställning<br /> mot energihushållning och i huvudsak utnyttjande av inhemsk förnybar<br /> energi.</p> <p>Centerns förslag till åtgärdsprogram ger nödvändiga förutsättningar för en<br /> energimarknad med många och fristående aktörer, som aktivt medverkar till<br /> att en ekologiskt riktig förnyelse och omställning av energisystemet skapas.<br /> Fastlagda energi- och miljöpolitiska mål kan uppfyllas genom att kraftfulla<br /> insatser genomförs för att effektivisera energi- och elanvändningen, t ex miljöanpassade<br /> skatter och avgifter, inrättande av energins utvecklingsfond,<br /> satsning på samproduktion av el och värme, utnyttjande av tillgänglig åkermark<br /> för energiproduktion m m. Bostäder och lokaler kan värmas på ett effektivt<br /> sätt och onödiga kostnader och stora höjningar av elpriset kan undvikas.<br /> Förnyelsen av energisystemet kan då genomföras så att industrin och<br /> transportsektorn får den el som behövs till ett konkurrenskraftigt pris.</p> <p>Energi- och elanvändningen kan då begränsas så att de fyra orörda älvarna<br /> kan bevaras och kärnkraften avvecklas med tillräcklig produktionskapacitet<br /> och leveranstrygghet samt att något behov av ny fossileldad kondenskraftproduktion<br /> ej uppkommer. Koldioxidtaket kan upprätthållas.</p> <p>Användning av biobränslen och annan inhemsk förnybar energi innebär<br /> att belastningen på miljön minskar. Arbete skapas framförallt i de områden</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>som har den lägsta sysselsättningsgraden. Importen av miljöstörande fossila<br /> bränslen minskar med positiva effekter för samhällsekonomi, miljö och säkerhet.</p> <p>Åtgärdsprogrammet skapar förutsättningar för en mer balanserad prisoch<br /> kostnadsutveckling på elområdet och därmed bättre möjligheter för<br /> konkurrensutsatt elintensiv industri att bedriva sin verksamhet, än en hög<br /> elanvändning enligt regeringens och kraftföretagens modell. Sysselsättningen<br /> tryggas i dessa företag, ofta lokaliserade till regionalt utsatta regioner.</p> <p>En utveckling enligt centerns modell förutsätter dock att regering och riksdag<br /> förmår fatta beslut som skapar förutsättningar för en förnyelse av energisystemet.<br /> Det krävs att regeringen är villig att fullfölja de mål som tidigare<br /> fastlagts. Det krävs handling nu.</p> <p>Varje år som nuvarande resursslöseri fortsätter, försvåras och fördyras en<br /> ekologiskt riktig förnyelse av energisystemet. Om dagens generationer inte<br /> övergår till handling kommer den att fortsätta att låna av det miljökapital<br /> som tillhör kommande generationer och överlåta till dem en skuld som aldrig<br /> kan återkrävas. Dessa generationers dom över oss kommer att bli hård.</p> <p>Enligt vår mening måste dagens beslutsfattare ta sitt ansvar nu och snabbt<br /> och effektivt se till att förnyelsen av vårt energisystem påbörjas för att förbättra<br /> miljön, stärka ekonomin, öka sysselsättningen med bättre regional<br /> balans som följd och avveckla kärnkraften. Riksdagen bör mot denna bakgrund<br /> hos regeringen begära förslag i överensstämmelse med förslagen i förnyelseplanen<br /> och åtgärdsprogrammet för omställning av energisystemet med<br /> den inriktning som förordas i föreliggande motion.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:30px;">1. att riksdagen hos regeringen begär ett åtgärdsprogram för förnyelse<br /> av energisystemet, byggt på effektivare energianvändning och<br /> utnyttjande av inhemsk förnybar miljövänlig energi - och i enlighet<br /> med riksdagens tidigare beslut trygga sysselsättningen, avvecklingen<br /> av kärnkraften, bevarande av de fyra outbyggda älvarna och upprätthållande<br /> av målet att koldioxidutsläppen inte får öka - enligt vad som<br /> anförts i motionen,</p> <p style="margin-left:30px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det i<br /> yrkande 1 begärda åtgärdsprogrammet skall innebära att riktlinjer för<br /> kärnkraftens avveckling läggs fast och en avvecklingsplan för kärnkraften<br /> upprättas samt att avvecklingen inleds genom att reaktorerna<br /> i Barsebäck och Ringhals tas ur drift så snart det är möjligt av bl.a.<br /> juridiska skäl,</p> <p style="margin-left:30px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det i<br /> yrkande 1 begärda åtgärdsprogrammet skall innebära att förutsättningar<br /> för en energimarknad med många aktörer skapas genom ökad<br /> konkurrens, satsning på effektivare energianvändning och utnyttjande<br /> av inhemsk förnybar energi,</p> <p style="margin-left:30px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det i</p> </div> <div class="block ml_42"><p>Mot. 1989/90</p> <p>N446</p> </div> <div class="block ml_51"><p>30</p> </div> <div class="block ml_53" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_7"><p>yrkande 1 begärda åtgärdsprogrammet skall innebära att energins ut- Mot. 1989/90</p> <p>vecklingsfond inrättas, finansierad med en avgift på 2 öre/kWh el i N446</p> <p>produktionsledet,</p> <p>[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det i<br /> motion 1989/90:N446 yrkande 1 begärda åtgärdsprogrammet skall innebära<br /> att riktlinjer för en miljöanpassad energibeskattning fastläggs<br /> som bygger på punktbeskattning, koldioxidavgift och stimulerar effektiv<br /> användning och produktion av energi, såsom utnyttjande av inhemsk<br /> förnybar energi som biobränslen, vind och sol samt avskaffande<br /> av mervärdeskatten på energi,1]</p> <p>5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det i<br /> yrkande 1 begärda åtgärdsprogrammet skall innebära att en begränsad<br /> introduktion av naturgas sker,</p> <p>6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det i<br /> yrkande 1 begärda åtgärdsprogrammet skall innebära att åkermark<br /> som inte behövs för produktion av livsmedel skall användas för odling<br /> av bl.a. energiskog och energigrödor,</p> <p>7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det i<br /> yrkande 1 begärda åtgärdsprogrammet skall innebära att fullskaleanläggningar<br /> för produktion av bioetanol byggs,</p> <p>8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det i<br /> yrkande 1 begärda åtgärdsprorammet skall innebära att möjligheter<br /> till stöd för avancerade energiprojekt med högt risktagande och stort<br /> värde ur miljösynpunkt öppnas,</p> <p>[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det i<br /> motion 1989/90:N446 yrkande 1 begärda åtgärdsprogrammet skall innebära<br /> att att direktverkande el inte skall tillåtas i nyproducerade bostäder<br /> och lokaler samt krav ställas på alternativa uppvärmningsmöjligheter<br /> i de fall elström i nyproduktionen används för uppvärmning i<br /> luft- och vattenburna värmesystem,2]</p> <p>[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det i<br /> motion 1989/90:N446 yrkande 1 begärda åtgärdsprogrammet skall innebära<br /> att statsbidrag skall utgå till återuppbyggnad av den kommunala<br /> energirådgivningen.2]</p> </div> <div class="block ml_52"><p>31</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Stockholm den 23 januari 1990<br /> Olof Johansson (c)</p> <p>Karl Erik Olsson (c)</p> <p>Bertil Fiskesjö (c)</p> <p>Gunnar Björk (c)</p> <p>Pär Granstedt (c)</p> <p>Karin Israelsson (c)</p> <p>Per-Ola Eriksson (c)</p> </div> <div class="block ml_42"><p style="margin-left:4px;">Mot. 1989/90</p> <p style="margin-left:4px;">N446</p> </div> <div class="block ml_22"><p style="margin-left:7px;">Görel Thurdin (c)<br /> Karin Söder (c)<br /> Gunilla André (c)<br /> Börje Hörnlund (c)<br /> Agne Hansson (c)<br /> Larz Johansson (c)</p> </div> <div class="block ml_2"><p>1 1989/90:Sk660</p> <p>2 1989/90:Bo534</p> <p>gotab 96104, Stockholm 1990 32</p> </div> </div> </div> 1 1 att riksdagen hos regeringen begär om ett åtgärdsprogram för förnyelse av energisystemet, byggt på effektivare energianvändning och utnyttjande av inhemsk förnybar miljövänlig energi -- och i enlighet med riksdagens tidigare beslut trygga sysselsättningen, avvecklingen av kärnkraften, bevarande av de fyra outbyggda älvarna och upprätthållande av målet att koldioxidutsläppen inte får öka -- enligt vad som anförts i motionen uppskov = utskottet 1989/90:NU44 ? 1 1 att riksdagen hos regeringen begär om ett åtgärdsprogram för förnyelse av energisystemet, byggt på effektivare energianvändning och utnyttjande av inhemsk förnybar miljövänlig energi -- och i enlighet med riksdagens tidigare beslut trygga sysselsättningen, avvecklingen av kärnkraften, bevarande av de fyra outbyggda älvarna och upprätthållande av målet att koldioxidutsläppen inte får öka -- enligt vad som anförts i motionen ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det i yrkande 1 begärda åtgärdsprogrammet skall innebära att riktlinjer för kärnkraftens avveckling läggs fast och en avvecklingsplan för kärnkraften upprättas samt att avvecklingen inleds genom att reaktorerna i Barsebäck och Ringhals tas ur drift så snart det är möjligt av bl.a. juridiska skäl ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det i yrkande 1 begärda åtgärdsprogrammet skall innebära att riktlinjer för kärnkraftens avveckling läggs fast och en avvecklingsplan för kärnkraften upprättas samt att avvecklingen inleds genom att reaktorerna i Barsebäck och Ringhals tas ur drift så snart det är möjligt av bl.a. juridiska skäl uppskov = utskottet 1989/90:NU44 ? 3 3 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det i yrkande 1 begärda åtgärdsprogrammet skall innebära att förutsättningar för en energimarknad med många aktörer skapas genom ökad konkurrens, satsning på effektivare energianvändning och utnyttjande av inhemsk förnybar energi uppskov = utskottet 1989/90:NU44 ? 3 3 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det i yrkande 1 begärda åtgärdsprogrammet skall innebära att förutsättningar för en energimarknad med många aktörer skapas genom ökad konkurrens, satsning på effektivare energianvändning och utnyttjande av inhemsk förnybar energi ? 4 4 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det i yrkande 1 begärda åtgärdsprogrammet skall innebära att Energins Utvecklingsfond inrättas, finansierad med en avgift på 2 öre/kWh el i produktionsledet ? 4 4 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det i yrkande 1 begärda åtgärdsprogrammet skall innebära att Energins Utvecklingsfond inrättas, finansierad med en avgift på 2 öre/kWh el i produktionsledet uppskov = utskottet 1989/90:NU44 ? 5 5 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det i yrkande 1 begärda åtgärdsprogrammet skall innebära att en begränsad introduktion av naturgas sker uppskov = utskottet 1989/90:NU44 ? 5 5 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det i yrkande 1 begärda åtgärdsprogrammet skall innebära att en begränsad introduktion av naturgas sker ? 6 6 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det i yrkande 1 begärda åtgärdsprogrammet skall innebära att åkermark som inte behövs för produktion av livsmedel skall användas för odling av bl.a. energiskog och energigrödor ? 6 6 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det i yrkande 1 begärda åtgärdsprogrammet skall innebära att åkermark som inte behövs för produktion av livsmedel skall användas för odling av bl.a. energiskog och energigrödor uppskov = utskottet 1989/90:NU44 ? 7 7 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det i yrkande 1 begärda åtgärdsprogrammet skall innebära att fullskaleanläggningar för produktion av bioetanol byggs uppskov = utskottet 1989/90:NU44 ? 7 7 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det i yrkande 1 begärda åtgärdsprogrammet skall innebära att fullskaleanläggningar för produktion av bioetanol byggs ? 8 8 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det i yrkande 1 begärda åtgärdsprogrammet skall innebära att möjligheter till stöd för avancerade energiprojekt med högt risktagande och stort värde ur miljösynpunkt öppnas. ? 8 8 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det i yrkande 1 begärda åtgärdsprogrammet skall innebära att möjligheter till stöd för avancerade energiprojekt med högt risktagande och stort värde ur miljösynpunkt öppnas. uppskov = utskottet 1989/90:NU44 ? INL Inlämning 1990-01-25 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-02-06 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-02-07 00:00:00 inträffat 2 059100119006 Olof Johansson c 1 undertecknare 0811237096101 Gunilla André c 2 undertecknare 0880162479603 Gunnar Björk c 3 undertecknare 0405574090504 Per-Ola Eriksson c 4 undertecknare 0213606215200 Bertil Fiskesjö c 5 undertecknare 0470593486100 Pär Granstedt c 6 undertecknare 0274710563201 Agne Hansson c 7 undertecknare 0525479453308 Börje Hörnlund c 8 undertecknare 0263142725304 Karin Israelsson c 9 undertecknare 0583060288605 Larz Johansson c 10 undertecknare 0483420372909 Karl Erik Olsson c 11 undertecknare 0706916743101 Karin Söder c 12 undertecknare 0763802658906 Görel Thurdin c 13 undertecknare motgrund Motionsgrund 2014-11-23 06:40:31 motkat Motionskategori - 2014-11-23 06:40:31 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02N446 2019-05-28 10:54:48 tilldelat Tilldelat Näringsutskottet 2014-11-23 06:40:31 GD02N446 av Olof Johansson m.fl. (c) mot_198990_n_446.pdf 803485 pdf Energifrågor https://data.riksdagen.se/fil/E7D5C7FB-1DAC-4AD4-BD21-8681F6583989