2758421GD02N4321989/90N432motmotMotion 1989/90:N432 av Inger Schörling m.fl. (mp)MotionMotionNU43201990-01-23 00:00:002014-11-04 15:07:402014-11-04 00:00:00Förbränningsanläggningar för fossila bränslenav Inger Schörling m.fl. (mp) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02N432/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02N432https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02N432
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Motion till riksdagen<br />
1989/90:N432</p>
<p>av Inger Schörling m.fl. (mp)<br />
Förbränningsanläggningar för fossila bränslen</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Sammanfattning</p>
<p>För att Sverige skall ta sitt globala miljöansvar när det gäller växthuseffekten<br />
föreslår vi att en ny lag stiftas som förbjuder uppförande av fossilbränsleanläggningar<br />
med en planerad årlig energiomfattning överstigande 10 GWh.</p>
<p>Växthuseffekten</p>
<p>Det är sedan länge bekant att halten av koldioxid i atmosfären påverkar dess<br />
genomsläpplighet för värmestrålning så, att stigande halt av koldioxid ökar<br />
reflektion av den långvågiga värmestrålningen från jorden ut i rymden.<br />
Detta brukar kallas växthuseffekten, eftersom det leder till en ökad temperatur<br />
på jorden. Mänsklighetens ökade bruk av fossila bränslen leder till att<br />
stora kvantiteter kol förs från jordens innandöme ut i atmosfären i form av<br />
koloxid. Nedhuggning och förbränning av jordens skogar har samma effekt.<br />
Sammanhangen framgår bäst av figur (Fig.l, ur ref. 1) på nästa sida.</p>
</div>
<div class="block ml_2" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Figur 1. Jordens kolmängder och flöden i milliarder ton respektive milliarder ton per<br />
år</p>
</div>
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_16"><p style="text-align:right;">FÖRMULTNING<br />
4</p>
</div>
<div class="block ml_21"><p>FOTOSYNTES</p>
<p>NETTO</p>
</div>
<div class="block ml_30"><p>■RNA</p>
</div>
<div class="block ml_31"><p>FOTOSYNTES NETTO</p>
</div>
<div class="block ml_17"><p>VÄXTLIGHET</p>
<p>827</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>LIV I HAVET</p>
</div>
<div class="block ml_35"><p>BLANDN.</p>
</div>
<div class="block ml_33"><p>VATTENUTBYTE<br />
J f-GRANS </p>
</div>
<div class="block ml_27"><p>•PERATUR</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>-TEM</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>LÖSTA ORGANISKA<br />
ÄMNEN<br />
1 000 - 3 000</p>
</div>
<div class="block ml_15"><p style="text-align:right;">DÖDA ORGANISKA<br />
ÄMNEN (HUMUS)</p>
<p>1 000 - 3000</p>
</div>
<div class="block ml_32"><p>OCEANDJUPEN<br />
34 000 000</p>
</div>
<div class="block ml_12"><p>(0,5-5)</p>
</div>
<div class="block ml_35"><p>KARBO</p>
<p>NATER</p>
</div>
<div class="block ml_21"><p>SEDIMENT<br />
20 000 000</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Följden blir att koldioxidhalten i luften stiger. Av figur 2 (enl. ref. 1) framgår<br />
att en extrapolation av nuvarande trender leder till en fördubbling av den<br />
förindustriella nivån före mitten av nästa århundrade. Inte ens en frysning av<br />
användningen av fossila bränslen vid dagens nivå är tillräcklig för att undvika<br />
stora ökningar redan före år 2050.</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>N432</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_31" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Figur 2. CO2 i luften. Skilda scenarier enligt US Department of Energy</p>
</div>
<div class="block ml_7"><p style="margin-left:7px;">1200<br />
1100<br />
1000<br />
900<br />
800 700<br />
600<br />
500 400<br />
300 200<br />
100<br />
0</p>
</div>
<div class="block ml_11"><p style="margin-left:6px;">4 X (*)</p>
</div>
<div class="block ml_11"><p style="margin-left:6px;">3*(*)</p>
</div>
<div class="block ml_12"><p style="margin-left:6px;">2*M</p>
</div>
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_17"><p>Syntetiska bränslen ersätter<br />
ali olja. Kol ersätter gas.</p>
<p>4,3 % tillväxt per är<br />
55 % C02 till luften</p>
</div>
<div class="block ml_17"><p>Historisk blandning av<br />
bränsle.</p>
<p>4,3 % tillväxt per är<br />
55 % C02 till luften</p>
</div>
<div class="block ml_14"><p style="margin-left:6px;">Naturgas ersätter all kol och<br />
50 % av oljan.</p>
<p style="margin-left:6px;">4,3 % tillväxt per är<br />
55 % C02 till luften</p>
</div>
<div class="block ml_27"><p>1 ökning av fossil<br />
bränsleanvändning<br />
efter 1985.</p>
</div>
<div class="block ml_11"><p style="margin-left:6px;">Förindustriell nivå (*)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="margin-left:10px;">O Energiscenario enligt USA:s<br />
Energidepartement (NEP 2)<br />
40 % C02 till luften.</p>
</div>
<div class="block ml_21"><p>Nu<br />
_J </p>
</div>
<div class="block ml_10"><p style="margin-left:21px;"> 1 1 1— 1 1 1 </p>
<p>1900 1925 1950 1975 2000 2025 2050 Ar</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:72px;">1</p>
</td>
</tr><tr><td><p>■ Uppskattad</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">1 1</p>
<p style="margin-left:8px;">Uppmätt</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">Beräknad '</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_3"><p>Redan dagens nivå med 20 % ökning av koldioxidhalten från förindustriell<br />
nivå har med hög sannolikhet påverkat världens klimat. En temperaturhöjning<br />
på 1 å 2°C har iakttagits. Världshavens nivå har höjts ca 25 cm beroende<br />
på temperaturhöjningen, och nederbördsmängderna minskar i de tropiska/subtropiska<br />
områdena, samtidigt som de ökar i de mera polnära, dvs. på våra<br />
breddgrader. Detta framgår med all tydlighet av de genomsnittsvärden som<br />
redovisas i nedanstående diagram (Fig. 3, enl. ref. 2)</p>
<p>Kort sagt: torka i Afrika, Södra Asien och södra USA, stora nederbördsmängder<br />
bl.a. hos oss. Vår existens sätts på spel om Golfströmmen skulle<br />
minska eller om polarisarna skulle börja smälta.</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>N432</p>
</div>
<div class="block ml_51"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_11" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Figur 3. Nederbördsindex för olika breddgradzoner på norra halvklotet</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>N432</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>0.6</p>
<p>0.5</p>
<p>0.4</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>§ 0.6</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>a.</p>
<p style="text-align:right;">0.4</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>0.75</p>
<p>0.50</p>
<p>0.25</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>De kunskaper man i dag har om koldioxidhaltens effekter har kompletterats<br />
med kunskap om andra gaser, som också bidrar till växthuseffekten: kolväten,<br />
dikväveoxid, freoner, ozon. Åtskilliga av dessa gasutsläpp är relaterade<br />
till mänsklighetens energianvändning, vilket manar till ytterligare ansträngningar<br />
att reformera energianvändning och industriella metoder så att<br />
utsläppen minimeras. Riksdagen har också insett detta och deklarerat att politiken<br />
skall utformas så, att utsläppen av koldioxid till luften ej får öka<br />
(Jordbruksutskottets betänkande 23 1987/88 rskr. 373).</p>
<p>Trots att detta beslut fattades för 19 månader sedan har regeringen inte<br />
återkommit till riksdagen med konkreta förslag att genomföra politiken. Enligt<br />
miljöpartiet de grönas uppfattning är dock detta krav otillräckligt. FN:s<br />
chefsklimatolog uttalade den 23 maj 1989 att mänsklighetens utsläpp av<br />
växthusgaser måste minskas med 85 % och det är industrivärlden som har<br />
det dominerande ansvaret. Kravet på sikt måste vara balans, d.v.s. att atmosfärens<br />
koldioxidhalt stabiliseras på en acceptabel nivå. Målet måste vara att<br />
bruket av fossila bränslen skall upphöra. Detta kan ändå ej återföra koldioxidhalten<br />
till förindustriell nivå. Endast bränslen där årsförbrukningen<br />
motsvaras av en årlig tillväxt kan accepteras.</p>
<p>Kortsiktig målsättning</p>
</div>
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_4"><p>Med sorg och beklämning har miljöpartiet de gröna noterat att statliga myndigheter<br />
och inte ens regeringen tycks ta riksdagens krav, en frysning av kol</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_21" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>dioxidutsläppen på nuvarande nivå, på allvar. De stora förbrukarna: kraftindustrin,<br />
bilismen och uppvärmningssektorn planerar för fortsatt användning<br />
och expansion när det gäller bruket av fossila bränslen. Miljöpartiet menar<br />
därför att riksdagen genom lagstiftning måste förhindra byggandet av nya,<br />
större förbränningsanläggningar, att bromsa användningen av fossila bränslen<br />
inom trafiken. I små anläggningar som villapannor rekommenderar vi<br />
andra åtgärder som redovisas i annat sammanhang.</p>
<p>Det finns anledning att diskutera kärnkraftsavvecklingen i detta sammanhang.<br />
Vid en långsam avveckling kan biobränslen och andra icke fossila<br />
energiformer jämte effektiv elanvändning ersätta kärnkraften utan att en<br />
ökad användning av fossila bränslen skall behöva ske. Vid en snabb avveckling<br />
enligt miljöpartiets förslag måste temporärt användningen av befintliga<br />
oljekraftverk ökas men några nya anläggningar erfordras ej.</p>
<p>Stopp för all projektering och byggande av fossileldade<br />
kraftanläggningar</p>
<p>Statens vattenfallsverk och Sydkraft projekterar stora fossilbränsleanläggningar<br />
jämte storskaliga demonstrationsanläggningar. Vattenfall planerar<br />
minst fyra stora fossilbränsleanläggningar. Sydkraft planerar gaseldade anläggningar<br />
vid Barsebäck.Det är miljöpartiet de grönas uppfattning att kärnkraftsavvecklingen<br />
kan och skall genomföras snabbt (på tre år) och att därvid<br />
inga nya produktionsanläggningar för elkraft hinner byggas eller behöver<br />
byggas. På sikt skall nuvarande fossileldade olje- och kolkraftverk avvecklas<br />
och ersättas med elhushållning, övergång till andra energiformer samt elproduktion<br />
baserad på vindkraft och biologiska bränslen. Vi beklagar att energiministern<br />
i årets budgetproposition uttalar: ”När det gäller inriktningen av<br />
Vattenfalls investeringar ansluter jag mig i huvudsak till Vattenfalls förslag.”<br />
Miljöpartiet kan ej ansluta sig till miljö- och energiministerns uppfattning<br />
utan föreslår att riksdagen genom en ny lag förbjuder projektering och byggande<br />
av förbränningsanläggningar för fossila bränslen som är avsedda för<br />
en årlig energiomsättning överstigande 10 GWh/år.</p>
<p>Referenser:</p>
<p>1. ”The Global 2000”, Volume 1, The Summary report. Pergamon Press,<br />
New York, USA 1981.</p>
<p>2. Precipitation Fluctuations över Northern Hemisphere Land Areas<br />
since the Mid-19th Century. Science, Vol. 237, 10 July 1987.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:30px;">att riksdagen beslutar att i lag förbjuda projektering och byggande<br />
av anläggningar avsedda för förbränning av fossila bränslen med en<br />
planerad årlig energiomsättning överstigande 10 GWh.</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>N432</p>
</div>
<div class="block ml_51"><p>14</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Stockholm den 23 januari 1990<br />
Inger Schörling (mp)</p>
<p>Claes Roxbergh (mp)<br />
Elisabet Franzén (mp)<br />
Krister Skånberg (mp)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p style="margin-left:168px;">Mot. 1989/90</p>
<p style="margin-left:168px;">N432</p>
<p>Lars Norberg (mp)</p>
<p>Eva Goés (mp)</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>15</p>
</div>
</div>
</div>
11att riksdagen beslutar att i lag förbjuda projektering och byggande av anläggningar avsedda för förbränning av fossila bränslen med en planerad årlig energiomsättning överstigande 10 GWh.uppskov= utskottet1989/90:NU44?11att riksdagen beslutar att i lag förbjuda projektering och byggande av anläggningar avsedda för förbränning av fossila bränslen med en planerad årlig energiomsättning överstigande 10 GWh.?INLInlämning1990-01-25 00:00:00inträffat13BBordläggning1990-02-06 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1990-02-07 00:00:00inträffat20144653147601Inger Schörlingmp1undertecknare0401344912307Eva Goësmp2undertecknare0773185460005Lars Norbergmp3undertecknare0611811040102Elisabet Franzénmp4undertecknare0267143098400Claes Roxberghmp5undertecknare0110409174800Krister Skånbergmp6undertecknaremotgrundMotionsgrund2014-11-23 07:20:13motkatMotionskategori-2014-11-23 07:20:13statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02N4322019-05-28 10:54:47tilldelatTilldelatNäringsutskottet2014-11-23 07:20:13GD02N432av Inger Schörling m.fl. (mp) mot_198990_n_432.pdf322050pdfFörbränningsanläggningar för fossila bränslenhttps://data.riksdagen.se/fil/6C2F9492-84BF-495C-BD68-5EB1618F6E31