2758444 GD02N411 1989/90 N411 mot mot Motion 1989/90:N411 av Sten Svensson (m) Motion Motion NU 411 0 1990-01-22 00:00:00 2014-11-04 15:07:23 2014-11-04 00:00:00 Stimulans av småskalig energiproduktion av Sten Svensson (m) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02N411/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02N411 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02N411 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen</p> </div> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_4"><p>av Sten Svensson (m)</p> <p>Stimulans av småskalig energiproduktion</p> </div> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_44"><p style="text-align:right;">Mot.</p> <p style="text-align:right;">1989/90</p> <p style="text-align:right;">N411-413</p> </div> <div class="block ml_4"><p>På elkraft som produceras i vissa vattenkraftverk utgår enligt lagen<br /> (1982:1201) från 1 januari 1983 en produktionsskatt med två öre per kWh.<br /> Denna extra företagsbeskattning ger ett medelvattenår en miljard kronor till<br /> statskassan.</p> <p>Ett skäligt krav är att en del av denna skatt går tillbaka som ekonomiskt<br /> stöd till småskalig, miljövänlig energiutbyggnad som solenergi, biobränslebaserad<br /> kraftvärme, vindkraft och vattenkraft samt biotopförbättrande åtgärder<br /> för att hindra skador på fisket vid vattenkraftsutbyggnad. Användande<br /> av skatten på detta sätt är i realiteten på sikt självfinansierande genom<br /> den miljönytta som erhålls genom de förnyelsebara energitillgångar som fås<br /> och genom att sårbarheten i energisystemet minskas.</p> <p>Småskalig energiutbyggnad är ur regionalekonomisk och beredskapssynpunkt<br /> mycket angelägen. Elproduktion nära förbrukningsstället har flera<br /> fördelar. Stora överföringsförluster på el sparas. Det lokala samhället vid elproduktionsanläggningen<br /> kan i viss mån undvika att drabbas av störningar<br /> i produktionen i samband med avbrott på det stora riksnätet för el. Lokal<br /> kompetens bibehålles. Ur beredskapssynpunkt är mindre anläggningar värdefulla.</p> <p>Med den beprövade teknik som vattenkraften idag erbjuder uppnås en total<br /> verkningsgrad på 85 procent. Vattenkraften är inhemsk förnyelsebar och<br /> lagringsbar i vattenmagasin. Vattnet transporterar sig självt från turbin till<br /> turbin utan att förbrukas. Inga farliga miljöutsläpp, ingen lagring eller läckage<br /> av miljöfarligt avfall föreligger. Kraftverkens livslängd är vid gott underhåll<br /> 60-70 år.</p> <p>Vattenkraften är helt överlägsen andra energislag och nationalekonomiskt<br /> mycket angelägen och försvarbar där miljöhänsyn genom lagstiftning inte<br /> sätter stopp. Med dagens teknik och miljömedvetande är det också möjligt<br /> på ett helt annat sätt än förr att anpassa byggandet/utbyggnaden av elkraftverk<br /> till ekologiska och miljömässiga krav.</p> <p>Vid utbyggnad av småskaliga vind- och vattenkraftverk sker idag av kostnadsskäl<br /> att en vanlig elmotor används som generator (asynkrongenerator)<br /> vilken är helt beroende av att det finns spänning i nätet. Eftersom denna typ<br /> av generatorer är helt beroende av att distributionsnätet är funktionsmässigt<br /> intakt för att fungera är det ur beredskapssynpunkt en mindre tilltalande in</p> </div> <div class="block ml_53"><p>1</p> </div> <div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. NrN4U-413</p> </div> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_48" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>vestering. Även vid störningar i övrigt försvinner nyttan av lokalt produce- Mot. 1989/90</p> <p>rad energi - närområdet påverkas negativt av störningar på annat håll. Onö- N411</p> <p>diga produktionsbortfall och störningar i viktiga samhällsfunktioner kan inte<br /> undvikas med asynkrongenerator för elproduktion.</p> <p>Trots att prisskillnaderna mellan generatortyperna stiger mycket med<br /> storleken - generellt sett är synkrongeneratorn 75—150 procent dyrare - får<br /> man inte bortse från de stora kostnader som uppstår när viktiga samhällsfunktioner<br /> faller bort vid elavbrott. Dessa fakta gör att merkostnaderna för<br /> en uthållig elproduktion med synkrongeneratorer inte är så stora som det i<br /> förstone verkar.</p> <p>Det är mycket angeläget att ett helkostnadstäckande bidrag utgår från vattenkraftsskatten<br /> för att täcka prisskillnaden. Ur ekonomisk synvinkel är det<br /> synnerligen viktigt att kunna producera energi när den bäst behövs, t.ex. under<br /> vinterhalvåret. Elavbrott är också mest besvärande under denna årstid.</p> <p>Den säkerhet som många små vattenkraftverk med sina vattenmagasin utgör<br /> är här viktig.</p> <p>Vatten är för ekologi, människor och allt levande en avgörande resurs.</p> <p>Små vattenkraftsanläggningar - rätt anlagda - kan också ge miljömässiga<br /> fördelar, betydande och bestående skönhetsvärden. Sjösänkningar, utdikning<br /> av mossar och våtmarker med avsikt att vinna ny jordbruks- och skogsmark<br /> fortsätter ännu i rask takt. Detta har fått till följd att naturens förmåga<br /> att magasinera vatten helt bragts ur balans. Betydande ekonomiska störningar<br /> genom översvämningar, kraftiga vårfloder, och vad detta för med sig<br /> av förstörelse, är en följd av detta. Självklart påverkas också energiproduktionen<br /> av vattenkraft.</p> <p>Bristen på helhetssyn, där man väger in ekologiska och naturmässiga skadeverkningar,<br /> ekonomiska aspekter och påverkan på energiproduktion med<br /> mera är i denna fråga fatal. Här behövs en bättre samverkan mellan berörda<br /> myndigheter för att återställa naturens egen goda ordning. Vi svenskar klagar<br /> på hur man i Sydamerika skövlar regnskogen. Själva dikar vi ut våtmarker<br /> i högt tempo och förstör viktiga naturresurser. I Syd- och Mellansverige<br /> har vi dikat ut sumpskogen och våtmarken med ca 80 procent som ekologiskt<br /> har samma funktion som regnskogen. Detta sammantaget har skapat förödande<br /> konsekvenser för djurlivet och utgör i förlängningen ett hot mot människan<br /> själv.</p> <p>Följande exempel från Skaraborgs län kan ytterligare belysa frågan. Det<br /> gäller vattendraget Flian, som förbinder Hornborgasjön med Vänern. Flian<br /> har en energipotential på 15 Gigawattimmar (GWh). Idag produceras endast<br /> 3 GWh.</p> <p>På grund av sjösänkningarna av Hornborgasjön och utdikningen av Åsle<br /> mosse har magasineringsförmågan förlorats, med följd att vattnet vid våroch<br /> höstflod rinner rakt ut till Vänern. En förödande långsam och dyrbar<br /> handläggning av restaureringsprojektet Hornborgasjön, där avsikten är att<br /> delvis återställa sjön, nu inne på 25:e året, har medfört att vattenkraftsproduktionen<br /> längst Flian inte kunnat inriktas på större elproduktion. Ovisshet<br /> om tidsaspekter och resultat av restaureringsåtgärderna har medfört att värdefulla<br /> energiresurser här inte kunnat tas till vara. Ekonomin för en kraftut</p> </div> <div class="block ml_52"><p>2</p> </div> <div class="block ml_54" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">byggnad har på grund av detta inte förelegat. Ett samhällsekonomiskt slö- Mot. 1989/90<br /> seri! ‘ N411</p> <p style="margin-left:3px;">Ett medelvattenår betalar Gullspångs Kraft till staten 30 miljoner kronor<br /> med den extra vattenkraftsskatten. Med dessa pengar riktade direkt till<br /> denna region kunde den av vattenkraftsutbyggnad värdefulla utrotningshotade<br /> Gullspångsrödingen och laxen räddas samt naturvårdsprojektet ”Laxfond<br /> Vänern” säkerställas.</p> <p style="margin-left:3px;">Ett sätt att spara pengar med bibehållen nytta när det gäller små vattenkraftverk<br /> är att ha en mer flexibel inställning beträffande stöd och bidrag till<br /> anläggande och renovering. Läget här är att det varit lättare att få ekonomiskt<br /> stöd till nya kapitalkrävande anläggningar medan den som för betydligt<br /> mindre kostnader velat få stöd till renovering av äldre anläggningar ofta<br /> nekats bidrag. Mindre bidrag för upprustning av äldre anläggningar - som<br /> ger samma nytta som nya kostsamma anläggningar på samma plats - bör<br /> prioriteras. Det är ett oacceptabelt resursslöseri att kasta ut fullgod utrustning<br /> som med mindre resurser kan fås i fullgott skick. Mindre kapitalkostnader<br /> innebär att anläggningen snabbare betalar sig.</p> <p style="margin-left:3px;">En fullvärdig restaurering av Hornborgasjön och sjön Östen borde ha<br /> kunnat säkerställas med medel genererade i området. Det hade inneburit en<br /> regionalpolitisk! riktig satsning. En restaurering av strategiska våtmarker,<br /> där detta är möjligt, återställer vattenbalansen i området, hindrar översvämningar,<br /> ger ekologin en chans samt ger möjlighet till elproduktion. Ur beredskapssynpunkt<br /> är det speciellt angeläget att det jordbrukstäta länet har tillgång<br /> till många små energiproducerande enheter. I dylika projekt finns dessutom<br /> en miljö-, turism- och näringspotential som snabbt ger investerade<br /> pengar tillbaka.</p> <p style="margin-left:3px;">Utbyggnad av ny energiproduktion kräver stora kapitalinvesteringar. Oftast<br /> tar det 10—15 år innan det blir plus i inkomstkolumnen. För att få till<br /> stånd en stimulans för nybyggnad krävs alternativa låne- och bidragsmöjligheter<br /> anpassade till de olika energislagens amorteringsförmåga. Ett tänkbart<br /> förslag kan t.ex. innehålla följande komponenter:</p> <p style="margin-left:14px;">• Under tio år amorteringsfritt lån med rak ränta på 4 procent.</p> <p style="margin-left:14px;">• Produktionsbidrag baserat på årsmedelsproduktionen.</p> <p style="margin-left:14px;">• Helkostnadstäckande bidrag till mellanskillnadskostnaden på asynkronoch<br /> synkrongeneratorer.</p> <p style="margin-left:14px;">• Projekt som kan generera prima kraft bör prioriteras.</p> <p style="margin-left:14px;">• Mycket viktigt är att det blir kontinuitet i lånen så att en jämn sysselsättning<br /> tryggas för tillverkningsindustrin.</p> <p style="margin-left:14px;">• En långsiktighet i besluten som gör att den som satsar på småskalig energiproduktion<br /> vet vad som gäller för lång tid framåt är en grundförutsättning<br /> för resultat.</p> <p style="margin-left:3px;">Från dessa utgångspunkter bör stimulansåtgärderna för energiproduktion<br /> vid småskaliga enheter förstärkas. Riksdagen bör därför hos regeringen begära<br /> förslag med den innebörd som angivits i motionen.</p> <p style="margin-left:14px;">Hemställan</p> <p style="margin-left:14px;">Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:40px;">att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till förstärkta sti</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:14px;">1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr N411-413</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p style="margin-left:29px;">mulansåtgärder för småskalig energiproduktion i enlighet med vad Mot. 1989/90<br /> som anförts i motionen. N411</p> <p>Stockholm den 22 januari 1990</p> <p>Sten Svensson (m)</p> </div> <div class="block ml_51"><p>4</p> </div> </div> </div> 1 1 att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till förstärkta stimulansåtgärder för småskalig energiproduktion i enlighet med vad som anförts i motionen. uppskov = utskottet 1989/90:NU44 ? 1 1 att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till förstärkta stimulansåtgärder för småskalig energiproduktion i enlighet med vad som anförts i motionen. ? INL Inlämning 1990-01-25 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-02-06 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-02-07 00:00:00 inträffat 2 0247000811207 Sten Svensson m 1 undertecknare motgrund Motionsgrund 2014-11-23 01:31:15 motkat Motionskategori - 2014-11-23 01:31:15 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02N411 2019-05-28 10:54:45 tilldelat Tilldelat Näringsutskottet 2014-11-23 01:31:15 GD02N411 av Sten Svensson (m) mot_198990_n_411.pdf 179449 pdf Stimulans av småskalig energiproduktion https://data.riksdagen.se/fil/E28DDE13-3AD1-465A-9A41-99B4961ED9CC