<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2758447</hangar_id>
 <dok_id>GD02N404</dok_id>
 <rm>1989/90</rm>
 <beteckning>N404</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1989/90:N404 av Carl Bildt m.fl. (m)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>NU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>404</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1990-01-17 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 15:07:18</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Sveriges energipolitik</titel>
 <subtitel>av Carl Bildt m.fl. (m) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GD02N404/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GD02N404</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02N404</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1989/90:N404&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Carl Bildt m.fl. (m)&lt;br /&gt; 
Sveriges energipolitik&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;1. Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tillhör 1990-talets viktigaste politiska uppgifter att ge den svenska energimarknaden&lt;br /&gt;
förutsättningar att möta ett växande behov av el. En ökad&lt;br /&gt; 
elanvändning är ett naturligt inslag i ett avancerat industri- och välfärdssamhälles&lt;br /&gt;
utveckling och i arbetet för en bättre miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidtaket kan respekteras vid en fortsatt användning av kärnkraften&lt;br /&gt; 
och om oljeanvändning ersätts med framför allt biobränslen och naturgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fortsatt användning av kärnkraften kan det växande behovet av el mötas&lt;br /&gt;
med bl.a. hushållning och effektiviseringar samt kraftvärme och kraftproduktion&lt;br /&gt;
baserad på biobränslen och naturgas. Tillståndsprövning för fossil&lt;br /&gt;
kraftproduktion måste ske utifrån kravet att energisektorn skall bidra till&lt;br /&gt; 
att koldioxidtaket respekteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens uttalande om att en förtida avveckling skall inledas 1995 och&lt;br /&gt; 
1996 strider mot resultatet av 1980 års folkomröstning. För att ge svensk&lt;br /&gt; 
energipolitik en stabilitet bör riksdagen snarast uttala att någon förtida avveckling&lt;br /&gt;
inte skall ske och att folkomröstningens resultat åter skall läggas till&lt;br /&gt; 
grund för energipolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varken folkomröstningen eller reaktorernas tekniska livslängd ger anledning&lt;br /&gt;
att i dag fastställa någon slutpunkt för kärnkraftverkens livslängd.&lt;br /&gt; 
Detta bör avgöras av myndigheternas säkerhetskrav och den ekonomiska&lt;br /&gt; 
livslängd som dessa krav leder till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjerna för den svenska energipolitiken under 1990-talet bör enligt&lt;br /&gt; 
vår mening vara:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;• att ge den svenska energimarknaden förutsättningar att inom ramen för&lt;br /&gt; 
en effektiv energihushållning möta ett växande behov av el,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;• att begränsa användningen av fossila bränslen. Målet att reducera den&lt;br /&gt; 
svenska oljeanvändningen till 40 procent av den totala energianvändningen&lt;br /&gt;
skall fullföljas. Härigenom öppnas möjligheter för framväxten av&lt;br /&gt; 
inhemska och förnybara energikällor på kommersiell grund,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;• att det svenska energisystemets utveckling skall bidra till att riksdagens&lt;br /&gt; 
målsättning om ett tak för koldioxidutsläppen uppfylls,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;• att säkerheten och kvaliteten i det svenska kärnkraftssystemet utvecklas&lt;br /&gt; 
ytterligare. Därigenom ökar Sveriges möjlighet att bidra till det internationella&lt;br /&gt;
säkerhetsarbetet, till fördel också för vår egen säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;• att den svenska energimarknaden ges möjligheter och förutsättningar att&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;fungera som en normal marknad med många olika aktörer. Priserna bör Mot. 1989/90&lt;br /&gt; 
bestämmas av tillgång och efterfrågan inom ramen för befintliga lagar och N404&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;ett beskattningssystem som tar hänsyn till olika energislags miljökonsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Energipolitikens förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska energipolitiken präglas i dag av stor oreda. Socialdemokraterna&lt;br /&gt; 
är splittrade och måste som minoritetsregering söka samverkan och kompromisser&lt;br /&gt;
med andra partier, samtidigt som de saknar en egen energipolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den osäkerhet som skapats genom regeringens inkonsekventa energipolitik&lt;br /&gt; 
och den förra energiministerns brist på verklighetsförankring har kompletterats&lt;br /&gt;
med en osäkerhet om vad socialdemokraterna överhuvudtaget har för&lt;br /&gt; 
energipolitisk vilja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kompromisslöshet i frågan om den förtida avvecklingen som tidigare&lt;br /&gt; 
präglat regeringens företrädare skapade en misstro mot regeringens politik&lt;br /&gt; 
i det svenska samhället och gjorde beslutet om en s.k. kontrollstation meningslöst:&lt;br /&gt;
”Jag har lärt mig att riksdagen och regeringen måste fatta oåterkalleliga&lt;br /&gt;
beslut. Det skall inte vara en omprövning 1990.” (Birgitta Dahl Veckans&lt;br /&gt;
Affärer nr 47 1988)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nytillsatte energiministern Rune Molin har tidigare i klara ordalag&lt;br /&gt; 
anslutit sig till den socialdemokratiska energipolitikens kritiker och liksom&lt;br /&gt; 
andra företrädare för LO underkänt regeringens uttalade avsikt att förtidsavveckla&lt;br /&gt;
två reaktorer. Samtidigt har han emellertid uttryckligen ställt sig&lt;br /&gt; 
bakom tesen att all kärnkraft skall vara avvecklad 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan hösten 1989 handläggs regeringens energipolitik av en särskild krisgrupp&lt;br /&gt;
bestående av Ingvar Carlsson, Stig Malm, Birgitta Dahl och Rune Molin.&lt;br /&gt;
Den nye energiministern har i avvaktan på denna partigrupps arbete förklarat&lt;br /&gt;
att han avser att arbeta för en förtida avveckling 1995 och 1996, men&lt;br /&gt; 
att en sådan beror på konsekvenserna för välfärd och sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den förtida avvecklingen 1995 och 1996 vet socialdemokraterna&lt;br /&gt;
således numera inte vad de vill. Kravet på att all kärnkraft skall vara&lt;br /&gt; 
avvecklad senast år 2010 viker de emellertid uttryckligen inte ifrån. Den förtida&lt;br /&gt;
avvecklingen skulle skapa betydande bekymmer för elförsörjning, miljö&lt;br /&gt; 
och samhällsekonomi. Den totala kärnkraftsavvecklingen - som förutsätter&lt;br /&gt; 
en start några år efter 1995 och 1996 - är ett direkt hot mot det svenska välfärdssamhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Avvecklingsbeslut i strid med folkomröstningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av statens energiverk och statens naturvårdsverk gemensamt genomförda&lt;br /&gt;
utredningen om ett miljöanpassat energisystem visade att en kärnkraftsavveckling&lt;br /&gt;
fram till 2010 gör en miljöanpassning av det svenska energisystemet&lt;br /&gt;
ekonomiskt omöjligt. Utredningen visar samtidigt att en energipolitik&lt;br /&gt;
som ger rimliga förutsättningar för hushåll, näringsliv och samhällsekonomi&lt;br /&gt;
leder till oacceptabla miljökonsekvenser. Den återgång till fossila&lt;br /&gt; 
bränslen som kärnkraftsavvecklingen tvingar fram är inte förenlig med kravet&lt;br /&gt;
från 1980 års folkomröstning att:&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;För att bl.a. minska oljeberoendet och i avvaktan på att förnybara energikäl- Mot. 1989/90&lt;br /&gt; 
lor blir tillgängliga används högst de 12 kärnkraftsreaktorer som idag är i N404&lt;br /&gt; 
drift, färdiga eller under arbete. (Valsedel för linje 1 och 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Professor Lars Bergman vid Stockholms Handelshögskola har på uppdrag&lt;br /&gt; 
av finansdepartementet utrett de samhällsekonomiska konsekvenserna av&lt;br /&gt; 
kärnkraftsavvecklingen tillsammans med nu gällande mål för minskade luftföroreningar&lt;br /&gt;
(bilaga 9 till LU90). Hans utredning visar att kärnkraftsavvecklingen&lt;br /&gt;
kommer att påverka den ekonomiska tillväxten i Sverige på ett sådant&lt;br /&gt; 
sätt att Sverige under de kommande 20 åren inte kommer att kunna nå upp&lt;br /&gt; 
till en ekonomisk tillväxt på två procent, vilket är den tillväxtnivå som t.ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ATP-systemet kräver. Det innebär att nuvarande energipolitik också är ett&lt;br /&gt; 
hot mot svenskarnas framtida välfärd. Avvecklingens effekter på den ekonomiska&lt;br /&gt;
tillväxten innebär att Sverige även de kommande 20 åren kommer att&lt;br /&gt; 
vara ett av de länder som har den lägsta ekonomiska tillväxten bland västvärldens&lt;br /&gt;
industriländer. Det kommer att medföra negativa konsekvenser för&lt;br /&gt; 
de enskilda hushållen och för Sveriges förmåga att angripa miljöproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens energiverk har i en rapport om avvecklingens konsekvenser för&lt;br /&gt; 
sysselsättningen (Elpriser och svensk industri - statens energiverk 1988:7)&lt;br /&gt; 
visat att kärnkraftsavvecklingen kommer att riskera sysselsättningen för&lt;br /&gt; 
uppemot 150 000 löntagare i framför allt de sysselsättningsmässigt mest utsatta&lt;br /&gt;
regionerna. Företag kommer att tvingas flytta verksamhet till länder&lt;br /&gt; 
med normala elpriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa konsekvenser för ekonomi och sysselsättning står i en mycket klar&lt;br /&gt; 
motsatsställning till folkomröstningens otvetydiga krav på att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kärnkraften avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av&lt;br /&gt; 
elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. (Valsedel&lt;br /&gt; 
för linje 1 och 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kärnkraftinspektion och statens strålskyddsinstitut har i sitt nyligen&lt;br /&gt; 
avgivna yttrande till regeringen gemensamt konstaterat att det inte av säkerhetsskäl&lt;br /&gt;
finns någon grund för att utpeka någon svensk reaktor för förtida&lt;br /&gt; 
avveckling. Expertgruppen för kärnkraftens säkerhet konstaterade efter&lt;br /&gt; 
Tjernobyl att denna olycka inte gav någon anledning att ompröva den&lt;br /&gt; 
svenska kärnkraftens säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta sammantaget visar att varken folkomröstningsresultatet eller säkerhetsskäl&lt;br /&gt;
stödjer tanken på att förtidsavveckla kärnkraften. Folkomröstningen&lt;br /&gt;
fastställde nämligen att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetssynpunkter blir avgörande för den ordning i vilken reaktorerna tas&lt;br /&gt; 
ur drift. (Valsedel för linje 1 och 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill uppenbarligen inte att frågan om kärnkraftens framtid skall&lt;br /&gt; 
avgöras i samband med 1990 års kontrollstation i riksdagen. Den omfattande&lt;br /&gt; 
utredningsverksamhet som nu pågår kommer endast indirekt att få påverka&lt;br /&gt; 
riksdagens beslut. Regeringspartiets ställningstagande kommer i stället att&lt;br /&gt; 
baseras på interna politiska bedömningar inom en liten krisgrupp i partiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana är förutsättningarna för Sverige att klara 1990-talets energipolitiska&lt;br /&gt; 
utmaningar med socialdemokraterna vid regeringsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;2.2 En meningsfull kontrollstation Mot.&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;N404&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det enda sättet att göra 1990 års kontrollstation meningsfull är att lata den&lt;br /&gt; 
vara en omprövning av avvecklingsbeslutet som sådant. Detta skulle också&lt;br /&gt; 
vara i överensstämmelse med det växande stöd för kärnkraften som i dag kan&lt;br /&gt; 
konstateras. Bland svenska folket växer nämligen majoriteten för ett fortsatt&lt;br /&gt; 
användande av kärnkraften även efter 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När denna opinion hinner ikapp de politiker som i dag isolerat sig från&lt;br /&gt; 
verkligheten kommer en nödvändig omprövning. Moderata samlingpartiet&lt;br /&gt; 
är i dag den enda parlamentariska basen för en sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Energi- och elförbrukningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av oljekriserna under 1970-talet var en kraftigt minskad oljekonsumtion.&lt;br /&gt;
De höga oljepriserna och risken för akuta bristsituationer skapade&lt;br /&gt; 
en ökad medvetenhet om behovet att minska den totala energiåtgången.&lt;br /&gt; 
Energihushållningen under 1970-talet skedde i huvudsak utan stödåtgärder&lt;br /&gt; 
och blev framgångsrik. Energianvändningen blev mer effektiv. Oljan ersattes&lt;br /&gt;
med elkraft. Denna övergång framkallades framför allt av att elkraft är&lt;br /&gt; 
flexibel och därigenom möjliggör energisnåla applikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I diagrammen nedan åskådliggörs hur el- och oljeförbrukningen har förändrats&lt;br /&gt;
i förhållande till den totala energitillförseln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10"&gt;&lt;p style="margin-left:47px;"&gt;Elförbrukning samt totalt tillförd&lt;br /&gt; 
energi i Sverige 1973-1988&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_38"&gt;&lt;p&gt;Tätört&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;1973 1976 1979 1962 1985 1988&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Elförbrukningen har ökat och utgör en allt mer betydande del av den&lt;br /&gt; 
svenska energiförbrukningen. 1988 uppgick den svenska energitillförseln till&lt;br /&gt; 
446 TWh. Elförbrukningen uppgick samma år till 138,8 TWh, dvs drygt 30&lt;br /&gt; 
procent av den totala energitillförseln. Andelen energi som härrör från&lt;br /&gt; 
råolja och andra oljeprodukter har successivt minskat, men utgör ändå när&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_32" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_26" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_26" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_26" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_27" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_27" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_30" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_30" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_30" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_30" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_32" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_32" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_36" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_36" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_36" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_37" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_37" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_38" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;text-align:right;"&gt;100&lt;br /&gt; 
0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1973 1976 1979 1982 1985 1988&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:137px;"&gt;Kalla: Energifakta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mare 45 procent av den totala energitillförseln. Vi vidhåller att målet bör&lt;br /&gt; 
vara att denna andel skall utgöra högst 40 procent av den totala energitillförseln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Olika energikällor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kärnkraft är den billigaste och mest miljövänliga energikällan. Vid sidan av&lt;br /&gt; 
kärnkraft och vattenkraft är koleldade kraftverk det billigaste alternativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbränningstekniken och mer effektiva reningsmetoder har utvecklats,&lt;br /&gt; 
men trots detta innebär kolkraften oacceptabla miljöstörningar. Förbränning&lt;br /&gt;
av kol ger, förutom utsläpp av olika föroreningar, upphov till betydande&lt;br /&gt; 
mängder slagg och aska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All förbränning ger upphov till koldioxidutsläpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utbyggnad av naturgasnätet pågår. Gasen kräver dock ett dyrbart distributionsnät.&lt;br /&gt;
I de fall gas används som ersättning för olja och kol uppnås&lt;br /&gt; 
miljömässiga förbättringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biomassa är ett vittomfattande begrepp. Biomassa kan dels utgöras av&lt;br /&gt; 
skogsbiprodukter i form av grenar och kvistar, dels särskilt odlade energigrödor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbränning av biomassa ökar definitionsmässigt inte koldioxidhalten i atmosfären&lt;br /&gt;
eftersom samma mängd koldioxid tas upp av växterna. Däremot&lt;br /&gt; 
kan biomasseförbränningen ge upphov till andra luftföroreningar. Småskalig&lt;br /&gt; 
förbränning av biomassa är svår att kontrollera och kan lätt ge höga utsläppsvärden&lt;br /&gt;
av t ex kolväten och kväveoxider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i dag används mycket biomassa i form av lutar och avfall inom&lt;br /&gt; 
skogsindustrin. Energiskog och andra energigrödor kan på sikt bli ett intressant&lt;br /&gt;
alternativ. Storskalig användning av energiskog eller energigrödor kan&lt;br /&gt; 
emellertid ha negativ inverkan på miljön. 10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;am 2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;Olja i energitillförseln samt totalt&lt;br /&gt; 
tillförd energi i Sverige 1973-1988&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;N404&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;TWh&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_27" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_26" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_26" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_26" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_26" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_27" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_27" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_27" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_30" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_30" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_30" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_30" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_30" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_32" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_32" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_32" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_32" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_32" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_36" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_36" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_36" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_37" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_37" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_37" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_38" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Förbränning av sopor och avfall kan också ge vissa mängder energi. Sop- Mot. 1989/90&lt;br /&gt; 
förbränningen bör dock ske i anläggningar som kan uppfylla högt ställda N404&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;miljökrav.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Det finns endast ett fåtal energiproduktionsalternativ som inte innebär&lt;br /&gt; 
förbränning. De förnyelsebara energikällorna inkluderar bia vatten-, vind-,&lt;br /&gt; 
våg- och solkraft. Vindkraften kan ge vissa marginella tillskott till den&lt;br /&gt; 
svenska energiproduktionen. Forskningen kring de övriga förnyelsebara&lt;br /&gt; 
energikällorna har under de senaste tio åren varit omfattande. Många problem&lt;br /&gt;
återstår fortfarande att lösa: energiproduktionen är dyr och en mängd&lt;br /&gt; 
tekniska problem måste lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;4. Elavvecklingens konsekvenser&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Kärnkraftsavvecklingen kan bli liktydig med en avveckling av halva den&lt;br /&gt; 
svenska elanvändningen. Detta har framförts som ett möjligt framtidsalternativ&lt;br /&gt;
av Kjell-Olof Feldt i en artikel där han pläderade för kärnkraftsavvecklingen.&lt;br /&gt;
Därigenom är kärnkraftsavvecklingen en fråga som handlar om mer&lt;br /&gt; 
än energipolitik. Den handlar om Sveriges framtid som industri- och välfärdsnation.&lt;br /&gt;
En elkraftsbrist skulle innebära oacceptabla påfrestningar för&lt;br /&gt; 
såväl den svenska miljön som samhällsekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Den skulle inte bara omöjliggöra en fortsatt expansion av den svenska teknologiskt&lt;br /&gt;
kvalificerade basindustrin utan också tvinga fram betydande nedläggningar&lt;br /&gt;
och utflyttningar.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;För industrin är elenergin nödvändig. Fluvuddelen av elkraften förbrukas&lt;br /&gt; 
inom processindustrin, främst massa- och pappersfabriker, samt den kemiska&lt;br /&gt;
industrin. I motsats till vad som ofta hävdas används huvuddelen av&lt;br /&gt; 
elkraften även inom massa- och pappersindustrin, inte för processvärme,&lt;br /&gt; 
utan för drift av pumpar, fläktar och liknande. Den är därvidlag av avgörande&lt;br /&gt;
betydelse för arbetsmiljö och hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;I nedanstående tabell visas ökningen av industrins elförbrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Industrins elförbrukning fördelad på industribranscher&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;TWh&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;1973&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;1988&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;ökning i %&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Gruvor&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;2,1&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;2,4&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Livsmedelsindustri&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;1.2&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;2,5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Textil- och beklädnadsindustri&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;0,4&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;0,4&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Trävaruindustri&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;1,2&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;1,9&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Massa- och pappersindustri&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;13,0&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;20,2&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Kemisk industri&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;5,6&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;7,3&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Jord- och stenvaruindustri&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;1,3&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;1,3&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Järn-, stål- och metallverk&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;8,0&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;8,1&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Verkstadsindustri&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;4,1&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;6,9&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Småindustri, hantverk och övr.&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;1,6&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;2,3&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;SUMMA exkl avkopplingsbara elpannor&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;38,7&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;53,8&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Källa: Energiverket&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Elförbrukningen ökar inom praktiskt taget alla branscher. De s.k. elinten- vlot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;siva industribranscherna, främst massa- och pappersindustrin, svarar för en 9404&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stor del av förbrukningen. Även i en bransch med låg energiförbrukning per&lt;br /&gt; 
anställd som verkstadsindustrin ökar elförbrukningen kraftigt. Det beror&lt;br /&gt; 
delvis på att elkraft ersätter andra energislag, delvis på att moderna företag&lt;br /&gt; 
har en allt mera mekaniserad och automatiserad produktion. Även förbättringar&lt;br /&gt;
av arbetsmiljön ökar elförbrukningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle Sveriges elanvändning under de kommande 20 åren minskas eller&lt;br /&gt; 
tryckas ner på grund av elbrist skulle detta självfallet få konsekvenser för&lt;br /&gt; 
den ekonomiska tillväxten, utöver de konsekvenser som följer av kärnkraftsavvecklingen&lt;br /&gt;
som sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sämre tillgång på elkraft i framtiden innebär att energihushållningen&lt;br /&gt; 
försämras. I praktiken skulle detta innebära en övergång till direkt användning&lt;br /&gt;
av fossila bränslen, t.ex för husuppvärmning, vilket ökar utsläppen av&lt;br /&gt; 
koldioxid, kväveoxider och svavel. Om man utgår från naturvårdsverkets&lt;br /&gt; 
nya gränsvärden för nya anläggningar skulle en ersättning av 25 TWh el med&lt;br /&gt; 
olja leda till följande utsläpp: koldioxid 4 300 000 ton, kväveoxider 19 000&lt;br /&gt; 
ton, svavel 1 900 ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kärnkraftsavvecklingen kommer, om den genomförs, att leda till bristande&lt;br /&gt;
tillgång till elkraft med konsekvenser för välfärd och näringsliv. Den&lt;br /&gt; 
svenska miljön skulle drabbas genom en försämrad energihushållning och&lt;br /&gt; 
ökad lokal fossil förbränning. Kärnkraftsavvecklingen skulle dessutom&lt;br /&gt; 
tvinga fram en ersättning i form av nu befintliga alternativ, där de fossila&lt;br /&gt; 
bränslena dominerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Miljökonsekvenser av en kärnkraftsavveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökonsekvenserna av en kärnkraftsavveckling kommer att bli betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De direkta miljökonsekvenserna har Birgitta Dahl inte velat utreda. I sina&lt;br /&gt; 
direktiv till statens energiverk och naturvårdsverket uteslöt Birgitta Dahl uttryckligen&lt;br /&gt;
scenarier med fortsatt användande av kärnkraft. Det gör att miljökonsekvenserna&lt;br /&gt;
i alternativ utan kärnkraft inte kan jämföras med alternativ&lt;br /&gt;
med kärnkraft. En ny utredning bör därför göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökonsekvenserna framgår emellertid indirekt i rapporten om ”Ett miljöanpassat&lt;br /&gt;
energisystem” som presenterades i december i fjol av statens naturvårdsverk&lt;br /&gt;
och statens energiverk. I rapportens alla framtidsscenarier har&lt;br /&gt; 
antagits en omfattande ökning av naturgasanvändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ett scenario med rimlig tillväxt förutspår rapporten att kolanvändningen&lt;br /&gt; 
kommer att öka med över sju gånger! Även oljeförbrukningen kommer att&lt;br /&gt; 
öka kraftigt. För att kunna undvika de negativa miljökonsekvenserna skulle&lt;br /&gt; 
elpriset behöva höjas till nästan en och en halv krona per kWh! Oljepriset&lt;br /&gt; 
skulle behöva höjas till ca 4 500 kronor per kubikmeter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ur miljösynvinkel farligaste faktorn är emellertid kolsatsningen. De&lt;br /&gt; 
samlade konsekvenserna av att kärnkraften ersätts med kol och att användningen&lt;br /&gt;
av fossila bränslen ökar kommer att bli att koldioxidutsläppen ökar&lt;br /&gt; 
med upp till 157 procent! Sverige skulle mot denna bakgrund knappast&lt;br /&gt; 
kunna agera i internationella sammanhang för begränsningar av koldioxidutsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Trots att miljökraven beträffande utsläpp av kväveoxid från nya energi- Mot. 1989/90&lt;br /&gt; 
producerande anläggningar redan är höga kommer utsläppen vid hög ekono- N404&lt;br /&gt; 
misk tillväxt att öka med ca 50 procent. Om utsläppen i stället skulle minska&lt;br /&gt; 
i motsvarande grad skulle kostnaderna uppgå till ca sju miljarder kronor om&lt;br /&gt; 
året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koleldade kraftverk ger upphov till stora avfallsmängder. I fallet med hög&lt;br /&gt; 
tillväxt tiodubblas mängderna av restprodukter, aska samt avsvavlingsprodukter&lt;br /&gt;
m.m. jämfört med i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att om kärnkraften skall ersättas med&lt;br /&gt; 
dyrbara fossila bränslen kommer också miljöproblemen att förvärras på en&lt;br /&gt; 
rad områden. Rapporten visar att Sverige vid en kärnkraftsavveckling kan&lt;br /&gt; 
tvingas in i en utveckling mot en mycket omfattande förbränning av fossila&lt;br /&gt; 
bränslen för att klara minimala krav på ekonomisk tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oroande tecken tyder på att kärnkraftsavvecklingen kan komma att ske&lt;br /&gt; 
på bekostnad av någon eller några av de orörda älvarna. LO-ordföranden&lt;br /&gt; 
Stig Malm har förklarat att han kan tänka sig att någon eller några av de&lt;br /&gt; 
orörda älvarna exploateras. ”Jag tycker inte att man ska dra sig för att projektera&lt;br /&gt;
två av dem och bygga ut dem” sade han i Magasinet, TV2 den 21&lt;br /&gt; 
september 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Ekonomiska konsekvenser av kärnkraftsavvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under alla omständigheter innebär en avveckling höjda elpriser. De rörliga&lt;br /&gt; 
och i detta sammanhang relevanta kostnaderna för att producera elkraft i de&lt;br /&gt; 
två reaktorer som nu hotas av nedläggning under 1990-talet ligger på under&lt;br /&gt; 
10 öre/kWh. Kostnaderna för att producera el i kolkondenskraftverk ligger&lt;br /&gt; 
på över 30 öre/kWh. Enbart att lägga ner två reaktorer under 1990-talet&lt;br /&gt; 
skulle innebära en belastning för det svenska folkhushållet på ca två miljarder&lt;br /&gt;
kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den stora avvecklingen av kärnkraft fram till år 2010 skulle ge ännu mera&lt;br /&gt; 
dramatiska förändringar. Enligt energiverkets och naturvårdsverkets ovan&lt;br /&gt; 
redovisade analys skulle ett miljövänligt energisystem kräva att elpriserna&lt;br /&gt; 
fyrdubblades jämfört med dagens nivå. Även i ett miljömässigt oacceptabelt&lt;br /&gt; 
system skulle elpriserna mer än fördubblas som ett resultat av kärnkraftsnedläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elprishöjningarna kommer att få bäras av såväl hushåll som industri. Hushållen&lt;br /&gt;
kommer att påföras kraftigt höjda kostnader. Uppvärmningskostnaderna&lt;br /&gt;
för en normal villa kommer att öka med tusentals kronor per år. Elprishöjningarna&lt;br /&gt;
kommer att medföra allvarliga konsekvenser för den&lt;br /&gt; 
svenska industrin, och dessa konsekvenser kommer indirekt att drabba hushållen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsatt industriutflyttning och nedläggning av svenska industrier blir en&lt;br /&gt; 
oundviklig följd av den socialdemokratiska energipolitiken. Elprishöjningarna&lt;br /&gt;
kommer att få snabbast genomslag i den elintensiva basindustrin. Det&lt;br /&gt; 
är värt att notera att detta i första hand kommer att drabba Bergslagen och&lt;br /&gt; 
Norrland - regioner som redan är sysselsättningsmässigt utsatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska hushållen och andra småkonsumenter har - till skillnad från&lt;br /&gt; 
industrin - internationellt sett låga elpriser. Många av våra konkurrentländer&lt;br /&gt; 
har dock lägre elpriser för den elintensiva industrin.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Elpriser för den elintensiva basindustrin i några med Sverige jämförbara länder&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Tabell 2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;N404&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Norge&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Kanada&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;USA&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Västtyskland&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Frankrike&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Storbritannien&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Finland&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12"&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;6-10&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;7-25&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;10-15&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;12-15&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;14-16&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;17-20&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;18-19&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13"&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;3-9 öre per kWh&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Källa: ÅF Energikonsult&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De vid en kärnkraftsavveckling stigande svenska prisernas effekter på&lt;br /&gt; 
svensk samhällsekonomi skall ses mot elpriserna i dessa länder och mot det&lt;br /&gt; 
faktum att den framtida tillgången till elkraft kommer att vara god i många&lt;br /&gt; 
av våra konkurrentländer med stabila eller i vissa fall sjunkande priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Dagens konsekvenser av regeringens politik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i dag ser vi handfasta konsekvenser av regeringens politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av produktionskostnaderna för den elintensiva industrin kan&lt;br /&gt; 
hänföras till elkonsumtionen. För ett företag som Stora betyder en höjning&lt;br /&gt; 
av elpriset med ett öre att elkostnaderna ökar med 70 miljoner kronor per&lt;br /&gt; 
år. För den elintensiva industrin är det därför angeläget att försöka effektivisera&lt;br /&gt;
sina processer i syfte att nedbringa elkonsumtionen, även utan nya prishöjningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vid måttliga elprishöjningar hotas stora delar av den svenska basindustrin.&lt;br /&gt;
Redan i dag äger en industriutflyttning till andra länder rum, till länder&lt;br /&gt;
som kan ge industrin klara besked om de framtida förutsättningarna.&lt;br /&gt; 
Den osäkra energipolitiska situationen i Sverige anförs som avgörande skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränges aluminium har meddelat att företaget avser att investera 2,7 miljarder&lt;br /&gt;
kronor i en ny aluminiumfabrik, som på grund av regeringens energipolitik&lt;br /&gt;
kommer att byggas på Island. Skogsindustrikoncernen Stora har av&lt;br /&gt; 
samma skäl beslutat att investera 140 miljoner kronor i Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska kemiindustrins nyinvesteringar i produktionsanläggningar i&lt;br /&gt; 
Sverige har avmattats; under 1988 och 1989 beräknas investeringar i storleksordningen&lt;br /&gt;
2 miljarder kronor ha uppskjutits eller bordlagts på grund av&lt;br /&gt; 
regeringens miljö- och energipolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I slutet av september beslutade Avesta AB att lägga ned en utredning om&lt;br /&gt; 
att investera i ett nytt stålverk. Företagets befintliga verksamhet - framför&lt;br /&gt; 
allt standardståltillverkningen - hotas av höjda elpriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivskontoret i Sundsvall har gjort en analys som visar att regeringens&lt;br /&gt;
energipolitik i bästa fall leder till att 1 000 arbetstillfällen försvinner i&lt;br /&gt; 
Sundsvallsregionen. I värsta fall kan 7 500 arbetstillfällen försvinna.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;5. Elanvändningen måste kunna öka!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektriciteten är en förutsättning för det moderna samhället. Det finns ett&lt;br /&gt; 
klart samband mellan ekonomisk tillväxt och ökad elanvändning. Traditionellt&lt;br /&gt;
har den svenska elanvändningen ökat i en takt som varit dubbel mot&lt;br /&gt; 
den ekonomiska tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektriciteten medger en effektiv energihushållning. Ökade satsningar&lt;br /&gt; 
och utvecklingen av bättre teknik för elanvändning kommer att öka elektricitetens&lt;br /&gt;
användbarhet och attraktivitet som energibärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska basindustrierna är till stor del elintensiva. Deras tillväxt och&lt;br /&gt; 
den ekonomiska tillväxten förutsätter att deras volymexpansion kan möjliggöras&lt;br /&gt;
genom god tillgång till elkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En god tillgång till el är en förutsättning för att Sverige skall kunna ta vara&lt;br /&gt; 
på de möjligheter som framtidens näringsliv och välfärdssamhälle ger. Det&lt;br /&gt; 
är också en viktig förutsättning för en ansvarsfull och effektiv energihushållning.&lt;br /&gt;
Mot den bakgrunden är det en viktig politisk uppgift att göra det möjligt&lt;br /&gt;
med en fortsatt ökning av elanvändningen inom ramen för den totala&lt;br /&gt; 
energianvändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Elbehovet i framtiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska elbehovet uppgår för närvarande till ca 140 TWh per år. Den&lt;br /&gt; 
elintensiva industrin förbrukar hela 40 TWh per år. Industrin använder totalt&lt;br /&gt; 
54 TWh elkraft årligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrin ökade sin elförbrukning med 35 procent mellan åren 1982 och&lt;br /&gt; 
1988 - från 40 TWh 1982 till 54 TWh 1988. Denna ökning motsvarar ungefär&lt;br /&gt; 
tre mindre kärnkraftsreaktorer. Under 1980-talet har industrin successivt ersatt&lt;br /&gt;
sina oljebaserade processer med elförsörjda produktionsmetoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 Hushållningsåtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I varje marknadsekonomi är det naturligt att en köpare försöker minimera&lt;br /&gt; 
åtgången för att på sätt minska sina kostnader. Det har varit drivkraften&lt;br /&gt; 
bakom många av de energibesparingsåtgärder som genomförts under 1970och&lt;br /&gt;
1980-talen. Ny energisnål teknik har successivt tagits i bruk. De mera&lt;br /&gt; 
uppenbara besparingsåtgärderna har nu till stor del genomförts. Den stora&lt;br /&gt; 
besparingspotentialen finns bland projekt där det krävs stora kapitalinsatser&lt;br /&gt; 
för att uppnå minskade förbrukningskostnader. Att i sådana lägen stödja&lt;br /&gt; 
energibesparing genom offentliga subsidier innebär att det finns en risk för&lt;br /&gt; 
suboptimering. Sådana energibesparingsåtgärder kan vara kontraproduktiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna genomföra besparingar krävs ofta goda kunskaper. Enskilda&lt;br /&gt; 
individer och företag som har liten erfarenhet av energibesparing kan därför&lt;br /&gt; 
ofta inte avgöra vilken teknik som skall användas. Det öppnar en marknad&lt;br /&gt; 
för företag att sälja sina kunskaper. Det kan ske genom att företaget med&lt;br /&gt; 
kunskaper kan få en del av den ekonomiska fördelen med minskad energiförbrukning.&lt;br /&gt;
Även kraftföretag kan agera på en sådan marknad. För ett&lt;br /&gt; 
kraftföretag kan det också vara lönsamt att hjälpa kunder att undvika effekttoppar&lt;br /&gt;
- då behöver inte kraftföretaget göra stora marginalinvesteringar i&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;överförings- eller produktionskapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingsåtgärder kommer att leda till att elen utnyttjas effektivare. Ny&lt;br /&gt; 
utrustning kommer att ersätta mindre effektiv äldre utrustning. Det är dock&lt;br /&gt; 
orealistiskt att tro att all elförbrukande utrustning snabbt kan bytas till den&lt;br /&gt; 
senaste snåla tekniken. Utbytet kommer att ske successivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2 Ökad elefterfrågan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även med väsentligt ökad eleffektivitet kommer elefterfrågan att öka. Ju&lt;br /&gt; 
effektivare elenergin används desto mera attraktivt kommer det också att&lt;br /&gt; 
vara att utnyttja elkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom kommer elefterfrågan att öka av en råd andra skäl. Mera el är&lt;br /&gt; 
nödvändig i det fortsatta arbetet för en bättre miljö. Nya, effektiva och mer&lt;br /&gt; 
miljövänliga produktionsprocesser fordrar ofta ökad elanvändning. Miljövänliga&lt;br /&gt;
transportsystem - eldrivna bussar, tåg och bilar - fordrar ökad elanvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bättre arbetsmiljö, inklusive ett borttagande av monotona arbetsuppgifter,&lt;br /&gt;
och förbättrad inomhusmiljö - bl.a. effektiv ventilation för att minska&lt;br /&gt; 
allergirisken - fordrar ökad elanvändning. Arbetsbesparande maskiner och&lt;br /&gt; 
annan elutrustning i hushållen fordrar också ökad elanvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det moderna industrisamhällets utveckling förutsätter i allt högre grad elkraft&lt;br /&gt;
som bärare av energi. Nya teknologier har kunnat växa fram tack vare&lt;br /&gt; 
elkraften. Den fortsatta utvecklingen av det moderna samhället kommer i&lt;br /&gt; 
växande utsträckning att bygga på elkraft i stället för andra energiformer.&lt;br /&gt; 
Elanvändningen har under de senaste åren ökat enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elanvändningens utveckling i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prima elanvändning, temperaturkorrigerat (enl Vattenfalls metod)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År Årlig ökning Elanvändning&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;1983&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;8%&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;106 TWh&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;1984&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;7%&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;114 TWh&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;8%&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;123 TWh&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;1986&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;2%&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;124 TWh&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;4%&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;129 TWh&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;1,5%&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;131 TWh&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;1,5%&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;133 TWh&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Källa: Vattenfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fram till mitten av 1980-talet ökade elförbrukningen markant. Detta kan&lt;br /&gt; 
delvis förklaras med konvertering till elvärme inom hushållssektorn. Även&lt;br /&gt; 
industrin ökade sin elförbrukning. Under de senaste åren är det huvudsakligen&lt;br /&gt;
industrin som stått för den ökade efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inga tecken som tyder på att elbehovet kommer att minska under&lt;br /&gt; 
1990-talet, tvärtom. Vattenfalls generaldirektör, Carl-Erik Nyqvist, har uttalat:&lt;br /&gt;
16&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;N404&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Om vi ser på elbehovet i ett 20-årigt perspektiv dvs fram till 2010, så räknar Mot. 1989/90&lt;br /&gt; 
vi inom Vattenfall med minst 10-20 procents ökad elefterfrågan. Detta gäller N404&lt;br /&gt; 
även om vi är framgångsrika med att spara, hushålla och effektivisera. Vi&lt;br /&gt; 
ser framför oss nya elsnåla processer och apparater. Men vi ser också nya&lt;br /&gt; 
användningsområden för el exempelvis på miljö- och transportområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;I diagrammet nedan visas en uppskattning inom vilket intervall som elförbrukningen&lt;br /&gt;
kan väntas ligga under resten av 1990-talet. Det är angeläget att&lt;br /&gt; 
framtidens ökade elbehov täcks. I annat fall kommer den svenska ekonomin&lt;br /&gt; 
att stagnera - och i värsta fall utvecklas negativt.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Diagram 3&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:51px;"&gt;Elanvändningen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;TWh&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;—— Fast elanvändning&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;  Temperaturkorr. elförbrukning&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt; Prognos Vattenfall(planeringsniv4)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;V/M Osäkerhetsintervall Vattenfall&lt;br /&gt; 
T Prognos Statens Enetgiverk&lt;br /&gt; 
4 oktober 1988&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;1980&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19"&gt;&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25"&gt;&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12"&gt;&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;6. Växthuseffekten är ett hot mot jordens klimat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växthuseffekten anges numera allmänt som det allvarligaste hotet mot den&lt;br /&gt; 
globala miljön. En rad olika gaser - koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas)&lt;br /&gt; 
och CFC (freoner) - bidrar till växthuseffekten. Dessa växthusgaser har förmågan&lt;br /&gt;
att släppa igenom den kortvågiga solstrålningen från rymden, men&lt;br /&gt; 
absorberar eller reflekterar den långvågiga värmestrålningen från jordytan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet blir en oönskad temperaturhöjning, som på sikt kan få förödande&lt;br /&gt; 
konsekvenser. Växthuseffekten kan leda till klimatförändringar som hotar&lt;br /&gt; 
de grundläggande levnadsbetingelserna på jorden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80 procent av världens energiförsörjning baseras på förbränning av fossila&lt;br /&gt; 
bränslen. Vid all förbränning bildas växthusgasen koldioxid. Koldioxidhalten&lt;br /&gt;
i atmosfären har stigit från ca 275 ppm före industrialiseringen till ca 350&lt;br /&gt; 
ppm idag. Om inget radikalt görs för att vända denna negativa utveckling&lt;br /&gt; 
kommer halten att ligga på ca 550 ppm år 2050. De totala emissionerna av&lt;br /&gt; 
koldioxid i världen har mer än fördubblats sedan slutet av 1950-talet. Detta 17&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_45" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_26" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;beror framför allt på ökad användning av fossila bränslen, men även på för- Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändrad landanvändning och avskogning. N404&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN-kommissionen ”Vår gemensamma framtid”, som avslutade sitt arbete&lt;br /&gt; 
i början av 1987, slog fast att växthuseffekten är ett av de allvarligaste hoten&lt;br /&gt; 
mot den globala miljön. Växthuseffekten kan endast bemästras genom kraftfulla&lt;br /&gt;
internationella insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På initiativ av Kanadas konservativa regering samlades en konferens i Toronto&lt;br /&gt;
sommaren 1988. Syftet med konferensen var att försöka finna strategier&lt;br /&gt;
för att bekämpa klimatförändringarna. Konferensens huvudrekommendation&lt;br /&gt;
var att snarast ta bort alla freoner och långsiktigt minska koldioxidutsläppen&lt;br /&gt;
med 50 procent. Koldioxidutsläppen bör, enligt Toronto-konferensen,&lt;br /&gt;
minska med 20 procent fram till år 2005. Våren 1988 fattade Sveriges&lt;br /&gt; 
riksdag, på moderat initiativ, ett beslut om en frysning av koldioxidutsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska koldioxidutsläppen har minskat med ca 35 procent mellan&lt;br /&gt; 
1973 och 1988 (diagram 4). Minskningen beror främst på kärnkraftsanvändningen.&lt;br /&gt;
Utbyggnaden av kärnkraften har inneburit att olja har kunnat ersättas&lt;br /&gt;
med kärnkraftsproducerad elkraft. Kärnkraften har således lett till minskade&lt;br /&gt;
koldioxidutsläpp, men även andra miljöförstörande utsläpp har reducerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_39"&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Transport&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Industri.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;gruvor&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Process&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;relaterat&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Fjärrvärme&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Elproduk&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;tion&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Källa: IVL&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Diagrammet visar att emissionerna inom samtliga sektorer utom transport&lt;br /&gt; 
och fjärrvärme har minskat dramatiskt sedan 1973. Inom transportsektorn&lt;br /&gt; 
har i stället emissionerna ökat med två procent per år och utgör nu en dryg&lt;br /&gt; 
tredjedel av koldioxid-utsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;I industrisektorn har emissionerna minskat med drygt 50 procent för att 18&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9"&gt;&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;Koldioxidemission (milj. ton C)&lt;br /&gt; 
efter förbrukarkategori&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1973 1975 1960 1965 1966 1967 1988&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_27" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_26" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_36" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0"&gt;&lt;p style="margin-left:266px;"&gt;■&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1987 utgöra en femtedel av emissionerna. I energisektorn har under perio- Mot. 1989/90&lt;br /&gt; 
den 1973—88 fjärrvärmeproduktionens koldioxidemissioner ökat med en N404&lt;br /&gt; 
tredjedel medan elproduktionens bidrag har minskat med drygt 80 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Dessa sektorer bidrog 1988 med tolv respektive tre procent av de totala koldioxid-emissionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I sektorn ”Övrigt”, som innefattar bostäder, service m.m., har minskningen&lt;br /&gt;
varit ca 60 procent. År 1988 stod denna sektor för drygt en femtedel&lt;br /&gt; 
av koldioxidutsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Minskningen av koldioxidutsläppen sedan början av 1970-talet har varit&lt;br /&gt; 
betydande. Det är angeläget att denna positiva utveckling inte bryts.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Omsorgen om den internationella miljön kräver att koldioxidutsläppen på&lt;br /&gt; 
sikt minskas. Endast då kan de oroande klimatförändringarna avvärjas. Det&lt;br /&gt; 
måste vara en utgångspunkt också för svensk energipolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;7. En energipolitik för 1990-talet&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;7.1 Riktlinjer för energipolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Riktlinjer för den svenska energipolitiken under 1990-talet bör enligt vår&lt;br /&gt; 
mening vara:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;• att ge den svenska energimarknaden förutsättningar att inom ramen för&lt;br /&gt; 
en effektiv energihushållning möta ett växande behov av el,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;• att begränsa användningen av fossila bränslen. Målet att reducera den&lt;br /&gt; 
svenska oljeanvändningen till 40 procent av den totala energianvändningen&lt;br /&gt;
skall fullföljas. Härigenom öppnas möjligheter för framväxt av inhemska&lt;br /&gt;
och förnybara energikällor på kommersiell grund,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;• att det svenska energisystemets utveckling skall bidra till att riksdagens&lt;br /&gt; 
målsättning om ett tak för koldioxidutsläppen uppfylls,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;• att säkerheten och kvaliteten i det svenska kärnkraftssystemet utvecklas&lt;br /&gt; 
ytterligare. Därigenom ökar Sveriges möjlighet att bidra till det internationella&lt;br /&gt;
säkerhetsarbetet, till fördel också för vår egen säkerhet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;• att den svenska energimarknaden ges möjligheter och förutsättningar att&lt;br /&gt; 
fungera som en normal marknad med många olika aktörer. Priserna bör&lt;br /&gt; 
bestämmas av tillgång och efterfrågan inom ramen för befintliga lagar och&lt;br /&gt; 
ett beskattningssystem som tar hänsyn till olika energislags miljökonsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;7.2 Åtgärder för 1990-talets energiförsörjning&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;7.2.1 Folkomröstningen bör åter läggas till grund för 1990-talets&lt;br /&gt; 
energipolitik&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;En förtida avveckling 1995 och 1996 av två reaktorer skulle ge negativa konsekvenser&lt;br /&gt;
för välfärd och sysselsättning. Sverige skulle redan under mitten&lt;br /&gt; 
av 1990-talet drabbas av betydande problem med elförsörjningen. Denna insikt&lt;br /&gt;
har redan i dag lett till en betydande och för svensk samhällsekonomi&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;skadlig utflyttning av investeringar. Det finns inte i dag förnybara energislag Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som under ekonomiskt rimliga former kan ersätta kärnkraften. En förtida N404&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kärnkraftsavveckling under 90-talet skulle därför leda till att kärnkraften i&lt;br /&gt; 
strid med folkomröstningen ersattes av fossila bränslen till men för svensk&lt;br /&gt; 
miljö och samhällsekonomi. Till detta kommer att det inte i dag går att låta&lt;br /&gt; 
säkerhetssynpunkter vara avgörande för i vilken ordning reaktorerna skall&lt;br /&gt; 
tas ur drift, eftersom det enligt kärnkraftinspektionen inte finns några skillnader&lt;br /&gt;
mellan reaktorerna av betydelse för säkerhetsbedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens uttalande om att en förtida avveckling skall inledas 1995 och&lt;br /&gt; 
1996 strider därför mot resultatet av 1980 års folkomröstning. För att ge&lt;br /&gt; 
svensk energipolitik stabilitet bör riksdagen snarast uttala att någon förtida&lt;br /&gt; 
avveckling inte skall ske och att folkomröstningens resultat åter skall läggas&lt;br /&gt; 
till grund för energipolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.2 Kärnkraftens tekniska livslängd skall avgöra tidpunkten för&lt;br /&gt; 
avvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen påstod efter folkomröstningen i sin proposition 1979/80:170 om&lt;br /&gt; 
vissa energifrågor, att en majoritet av de röstande hade uttalat sig för att&lt;br /&gt; 
högst de tolv kärnkraftsreaktorer som var aktuella skulle användas ”under&lt;br /&gt; 
sin tekniska livslängd, vilken bedöms vara ca 25 år”. Riksdagens näringsutskott&lt;br /&gt;
konstaterade i sitt betänkande med anledning av propositionen (NU&lt;br /&gt; 
1979/80:70) att reaktorernas livslängd ansågs vara ca 25 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kom att ligga till grund för riksdagens beslut, som inte var folkomröstningens,&lt;br /&gt;
att kärnkraften skulle vara avvecklad till år 2010. I sitt betänkande&lt;br /&gt;
för två år sedan (NU 1987/80:40) konstaterar näringsutskottet emellertid:&lt;br /&gt;
”Hittillsvarande analyser motsäger inte det ursprungliga konstruktionsvillkoret&lt;br /&gt;
att en reaktortanks livslängd är minst 40 år.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I USA förs i dag en diskussion om att reaktorernas tekniska livslängd, utan&lt;br /&gt; 
inverkan på säkerheten, skulle kunna vara 60 år. Det finns varken mot bakgrund&lt;br /&gt;
av folkomröstningen eller reaktorernas tekniska livslängd någon anledning&lt;br /&gt;
att i dag fastställa en slutpunkt för kärnkraftens livslängd. Denna&lt;br /&gt; 
bör enbart avgöras av myndigheternas säkerhetskrav och den ekonomiska&lt;br /&gt; 
livslängd som dessa krav leder till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.3 Energipolitiken skall föras inom ramen för koldioxidtaket och&lt;br /&gt; 
skyddet av de orörda älvarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag inget parlamentariskt stöd för en ändring av naturresurslagen&lt;br /&gt; 
i syfte att bygga ut någon eller några av de orörda älvarna. Det finns därför&lt;br /&gt; 
ingen anledning att lägga vattenkraften till grund för en diskussion om hur&lt;br /&gt; 
kärnkraften skulle kunna ersättas eller hur den framtida ökningen av elbehovet&lt;br /&gt;
skall kunna mötas. Sverige har redan i dag en stor andel elproduktion ur&lt;br /&gt; 
vattenkraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidtaket kan respekteras inom ramen för en politik som bygger på&lt;br /&gt; 
fortsatt användning av kärnkraften och som gör det möjligt att ersätta oljeanvändning&lt;br /&gt;
med framför allt naturgas och biobränslen. Med bibehållen&lt;br /&gt; 
kärnkraft kan koldioxidutsläppen bemästras. Sedan 1973 har koldioxidut&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51"&gt;&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_46" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;släppen reducerats med 35 procent tack vare att kärnkraftsproducerad elkraft&lt;br /&gt;
ersatt oljeförbränning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biobränslen kan spela en viktig roll framför allt i kommunal värmeproduktion.&lt;br /&gt;
Genom att ersätta olja kan de bidra till minskade koldioxidutsläpp.&lt;br /&gt; 
Förutsättningen är att biobränslen kan produceras på kommersiella villkor.&lt;br /&gt; 
Naturgas som används för att ersätta andra fossila bränslen minskar utsläppen&lt;br /&gt;
av koldioxid till skillnad från naturgas som byggs ut för att ersätta kärnkraft.&lt;br /&gt;
Ökad elanvändning leder till en effektivare energianvändning och kan&lt;br /&gt; 
därigenom bidra till minskade koldioxidutsläpp. Vid fortsatt användning av&lt;br /&gt; 
kärnkraften är det möjligt att inom koldioxidtakets begränsning möta det&lt;br /&gt; 
växande behovet av el med bl.a. hushållning, effekthöjningar samt kraftvärme&lt;br /&gt;
baserad på biobränslen och naturgas samt annan naturgasbaserad elproduktion.&lt;br /&gt;
Tillståndsprövning för fossil kraftproduktion måste ske utifrån&lt;br /&gt; 
kravet att energisektorn skall bidra till att koldioxidtaket respekteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.4 Säkra eltillförseln!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tillhör en av 1990-talets viktigaste politiska uppgifter att ge den svenska&lt;br /&gt; 
energimarknadens förutsättningar att möta ett växande behov av el. En&lt;br /&gt; 
ökad elanvändning är ett naturligt inslag i ett avancerat industri- och välfärdssamhälles&lt;br /&gt;
utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En strategi för att säkra eltillförseln bör bygga på att kraftproducenterna&lt;br /&gt; 
ges möjligheter att på marknadsekonomiska grunder möta efterfrågan på el.&lt;br /&gt; 
Det kommer att leda till växande insatser för en effektivare elanvändning,&lt;br /&gt; 
bl.a. för att minska toppar i användningen. Elpriset kommer att användas&lt;br /&gt; 
som en regulator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även med en effektivisering av elanvändningen kommer efterfrågan på&lt;br /&gt; 
el att öka. Energipolitiken måste därför syfta till att ge kraftproducenterna&lt;br /&gt; 
förutsättningar att möta en elefterfrågan som kring mitten av 1990-talet kan&lt;br /&gt; 
vara upp till 155 TWh och under 2000-talets första decennium mellan 150&lt;br /&gt; 
och 170 TWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kärnkraften och vattenkraften är en viktig bas för att möta denna framtida&lt;br /&gt; 
efterfrågan. Dagens samlade produktionskapacitet kan beräknas till 145&lt;br /&gt; 
TWh. Med bibehållen kärnkraft blir kraftföretagens uppgift och energipolitikens&lt;br /&gt;
utmaning att möta den ökade elefterfrågan utan att dessutom ersätta&lt;br /&gt; 
halva vår nuvarande elanvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekthöjningar av kärnkraftverk och förbättring av vattenkraftverk kan&lt;br /&gt; 
ge ytterligare eltillskott. Detta kan ske utan försämrad säkerhet. Regeringen&lt;br /&gt; 
bör ta initiativ till samtal med kraftindustrin för att klargöra att den är beredd&lt;br /&gt;
att behandla tillståndsansökningar i detta syfte i en positiv anda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftvärme baserad på framför allt naturgas men även biobränslen bör&lt;br /&gt; 
också kunna ge vissa tillskott under 1990-talet. Samma sak gäller vindkraften.&lt;br /&gt;
Den kan inte spela någon stor roll om det gäller att ersätta kärnkraft&lt;br /&gt; 
men väl när det gäller att tillföra marginell kapacitet. Detta bör självklart&lt;br /&gt; 
ske under marknadsmässiga former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot slutet av 1990-talet kan naturgasproducerad elkraft tas i bruk. Det&lt;br /&gt; 
kan ske inom ramen för koldioxidtaket om energipolitiken ges de riktlinjer&lt;br /&gt; 
som beskrivits ovan.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;N404&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;7.2.5 Ett nytt energibeskattningssystem Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:339px;"&gt;N404&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett energibeskattningssystem som tar hänsyn till de olika energislagens miljöpåverkande&lt;br /&gt;
effekt bör införas. Det bör utformas så att det bildar en ram&lt;br /&gt; 
för energimarknadens aktörer inom vilken dessa fattar decentraliserade beslut&lt;br /&gt;
efter marknadsekonomiska kriterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande punktskatter på energi bör tas bort helt och hållet, med undantag&lt;br /&gt;
för bensinskatten, som dock bör reduceras. Miljöavgiftsutredningens&lt;br /&gt; 
(MIA) majoritet har föreslagit nya miljöavgifter ovanpå 50 procent av dagens&lt;br /&gt;
energiskatter. MIA:s utredningsförslag skulle leda till kraftigt förhöjd&lt;br /&gt; 
beskattning av energi, vilket i sin tur skulle leda till betydande problem för&lt;br /&gt; 
svenska företag. Vårt förslag innebär däremot att nuvarande energibeskattning&lt;br /&gt;
fördelas mindre slumpmässigt än i dag och med större hänsyn till miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som punktskatterna avskaffas vill vi innefatta energisektorn i&lt;br /&gt; 
momssystemet. Energi blir därmed en vara som beskattas som andra varor,&lt;br /&gt; 
frånsett att miljökonsekvenserna leder till särskild beskattning. Med ett undantag&lt;br /&gt;
beläggs all energi med moms. Med hänsyn till konkurrensen mellan&lt;br /&gt; 
fjärrvärme och enskild värmeproduktion föreslår vi att fjärrvärmeleveranser&lt;br /&gt; 
skall beläggas med s.k. noll-moms, vilket innebär att fjärrvärmekunder inte&lt;br /&gt; 
betalar någon moms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår en koldioxidskatt som står i proportion till gjorda utsläpp. För&lt;br /&gt; 
biobränslen skall därför inte utgå någon koldioxidskatt. Vidare föreslår vi&lt;br /&gt; 
miljöavgifter för svavel och kväve.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag innebär också att elkraft inte påförs någon skatt förutom&lt;br /&gt; 
moms. Kärnkraften betalar de avgifter som i dag är lagstadgade för lagring&lt;br /&gt; 
av avfall och demontering m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beskattningssystem enligt dessa riktlinjer ger förutsättningar för en&lt;br /&gt; 
omvandling och utveckling av det svenska energisystemet utan politisk detaljstyrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.6 Marknadsanpassa energisystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens svenska energisystem är ett resultat av en energimarknad som kunnat&lt;br /&gt;
växa fram under marknadsnära former. I framtiden kommer det att behövas&lt;br /&gt;
fler aktörer. Dessa små aktörer kan var för sig lämna mindre bidrag&lt;br /&gt; 
till den totala energiförsörjningen än vad som tidigare varit normalt. Deras&lt;br /&gt; 
marknadstillträde bör underlättas genom att hinder för den fria konkurrensen&lt;br /&gt;
undanröjs. Detta kan bland annat beröra formerna för prisbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör låta utreda vad som kan göras för att avreglera energimarknaden.&lt;br /&gt;
En privatisering av Vattenfall, som föreslås i en gemensam borgerlig&lt;br /&gt;
trepartimotion, är ett exempel. Förändringar i prisbildningen kan vara&lt;br /&gt; 
ett annat.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;8. Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;N404&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförts angående folkomröstningen om kärnkraft år 1980 som&lt;br /&gt; 
en grund för den svenska energipolitiken,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om de miljömässiga&lt;br /&gt;
konsekvenser som skulle följa av en avveckling av den svenska&lt;br /&gt; 
kärnkraften,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförts angående vikten av att elkraftsförsörjningen säkras,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförts angående kärnkraftsreaktorernas livslängd,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att någon&lt;br /&gt; 
förtida avveckling av kärnkraften inte skall ske, i enlighet med vad&lt;br /&gt; 
som i motionen anförts,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförts angående tillståndsprövning för fossilbränslebaserad&lt;br /&gt; 
kraftproduktion,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförts angående marknadsanpassning av energisystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 17 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Carl Bildt (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Lars Tobisson (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p style="margin-left:171px;"&gt;Ingegerd Troedsson (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Anders Björck (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Görel Bohlin (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Rolf Clarkson (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p style="margin-left:171px;"&gt;Rolf Dahlberg (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Ann-Cathrine Haglund (m) Gunnar Hökmark (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Gullan Lindblad (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Bo Lundgren (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Sonja Rembo (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p style="margin-left:171px;"&gt;Arne Andersson (m)&lt;br /&gt; 
i Ljung&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51"&gt;&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Innehåll Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:340px;"&gt;N404&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sammanfattning  6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Energipolitikens förutsättningar  7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Avvecklingsbeslut i strid med folkomröstningen   7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 En meningsfull kontrollstation  9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Energi- och elförbrukningen  9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Olika energikällor  10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Elavvecklingens konsekvenser  11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Miljökonsekvenser av en kärnkraftsavveckling  12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Ekonomiska konsekvenser av kärnkraftsavvecklingen  13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Dagens konsekvenser av regeringens politik  14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Elanvändningen måste kunna öka!  15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Elbehovet i framtiden  15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 Hushållningsåtgärder  15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2 Ökad elefterfrågan  16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Växthuseffekten är ett hot mot jordens klimat  17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. En energipolitik för 1990-talet  19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Riktlinjer för energipolitiken  19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Åtgärder för 1990-talets energiförsörjning  19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.1 Folkomröstningen bör åter läggas till grund för 1990-talets&lt;br /&gt; 
energipolitik  19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.2 Kärnkraftens tekniska livslängd skall avgöra tidpunkten för&lt;br /&gt; 
avvecklingen  20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.3 Energipolitiken skall föras inom ramen för koldioxidtaket och&lt;br /&gt; 
skyddet av de orörda älvarna  20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.4 Säkra eltillförseln!   21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.5 Ett nytt energibeskattningssystem  22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.6 Marknadsanpassa energisystemet  22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Hemställan  23&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;gotab 99504, Slockholm 1990&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_30" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_27" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående folkomröstningen om kärnkraft år 1980 som en grund för den svenska energipolitiken</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>uppskov</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1989/90:NU44</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående folkomröstningen om kärnkraft år 1980 som en grund för den svenska energipolitiken</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen hos regeringen begär en utredning om de miljömässiga konsekvenser som skulle följa av en avveckling av den svenska kärnkraften</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen hos regeringen begär en utredning om de miljömässiga konsekvenser som skulle följa av en avveckling av den svenska kärnkraften</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>uppskov</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1989/90:NU44</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående vikten av att elkraftsförsörjningen säkras</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>uppskov</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1989/90:NU44</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående vikten av att elkraftsförsörjningen säkras</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående kärnkraftsreaktorernas livslängd</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående kärnkraftsreaktorernas livslängd</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>uppskov</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1989/90:NU44</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att någon förtida avveckling av kärnkraften inte skall ske, i enlighet med vad i motionen anförts</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>uppskov</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1989/90:NU44</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att någon förtida avveckling av kärnkraften inte skall ske, i enlighet med vad i motionen anförts</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående tillståndsprövning för fossilbränslebaserad kraftproduktion</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående tillståndsprövning för fossilbränslebaserad kraftproduktion</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>uppskov</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1989/90:NU44</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående marknadsanpassning av energisystemet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>uppskov</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1989/90:NU44</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående marknadsanpassning av energisystemet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1990-01-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1990-02-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1990-02-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0622185335615</intressent_id>
<namn>Carl Bildt</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0275356156309</intressent_id>
<namn>Arne Andersson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>037063714405</intressent_id>
<namn>Anders Björck</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0668927708809</intressent_id>
<namn>Görel Bohlin</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0156214148697</intressent_id>
<namn>Rolf Clarkson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0544569681404</intressent_id>
<namn>Rolf Dahlberg</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0333810623907</intressent_id>
<namn>Ann-Cathrine Haglund</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0584386800218</intressent_id>
<namn>Gunnar Hökmark</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0816308745507</intressent_id>
<namn>Gullan Lindblad</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0537484650407</intressent_id>
<namn>Bo Lundgren</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0872218435908</intressent_id>
<namn>Sonja Rembo</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0245320188502</intressent_id>
<namn>Lars Tobisson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0925516323103</intressent_id>
<namn>Ingegerd Troedsson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>13</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text> </text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 23:11:53</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 23:11:53</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GD02N404</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 10:54:44</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 23:11:53</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GD02N404</dok_id>
<subtitel>av Carl Bildt m.fl. (m) </subtitel>
<filnamn>mot_198990_n_404.pdf</filnamn>
<filstorlek>854515</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Sveriges energipolitik</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/2F8B6C1B-F386-43C4-BBBE-0BA2EB48B14F</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>