2750507GD02N151989/90N15motmotMotion 1989/90:N15 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c)MotionMotionNU1501989-11-16 00:00:002014-11-04 15:04:532014-11-04 00:00:00med anledning av prop. 1989/90:43 om kapitalkravet i banker och andra kreditinstitutav Per-Ola Eriksson m.fl. (c)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02N15/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02N15https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02N15
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Motion till riksdagen<br />
1989/90:N 15</p>
<p>av Per-Ola Eriksson m.fl. (c)</p>
<p>med anledning av prop. 1989/90:43 om<br />
kapitalkravet i banker och andra<br />
kreditinstitut</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Inledning</p>
<p>Centerpartiet redovisade redan i våras under den allmänna motionstiden sin<br />
syn på de framtida kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut i samband<br />
med att den s.k. kapitaltäckningsgruppen presenterade sina överväganden.<br />
Vi kan konstatera att ett flertal remissinstanser, i likhet med vad<br />
centern redovisade i sin motion 1988/89:N349, anger en rad invändningar<br />
mot arbetsgruppens förslag. Oaktat dessa synpunkter från ett flertal remissinstanser<br />
förelägger nu regeringen riksdagen förslag om nya kapitaltäckningsregler<br />
som följer den s.k. Baselkommitténs och tillika svenska kapitaltäckningsgruppens<br />
förslag. Det innebär med några få undantag att de synpunkter<br />
och invändningar på förslagen till nya kapitaltäckningsregler som<br />
centern tidigare redovisat i hög grad kvarstår.</p>
<p>Reglerna om kapitaltäckning finns reglerade i den s.k. bankrörelselagen.<br />
Bankerna skall enligt denna lagstiftning till skydd för insättarna ha ett visst<br />
lägsta eget kapital i förhållande till den kreditrisk som är förenad med en<br />
banks tillgångar samt ingångna garantiförbindelser och andra åtaganden på<br />
kapitalmarknaden. För finansbolag, fondkommissionsbolag, kreditaktiebolag<br />
och hypoteksinstitut finns motsvarande regelverk.</p>
<p>Förslagen från den s.k. Baselkommittén om skärpta kapitaltäckningsregler<br />
för kreditinstitut skall ses mot bakgrund av utvecklingen på kapitalmarknaden<br />
under senare delen av 1970-talet och början av 1980-talet. Internationaliseringen<br />
och den fortsatta avregleringen av kapitalmarknaden har bl.a.<br />
lett till att den internationella utlåningen från främst bankerna ökat snabbare<br />
än vad som skett på de inhemska marknaderna. Detta har i hög utsträckning<br />
skett genom utlåning genom andra stater och till andra länders<br />
banker - placeringar som i regel varit förenade med låga kapitalkrav. Därmed<br />
har bankernas balansräkning kommit att växa alltför snabbt i förhållande<br />
till kapitalbasens utveckling. Bankernas soliditet har därmed minskat.<br />
Samtidigt har avregleringen av kapitalmarknaden och utvecklingen i banksystemet<br />
inneburit att den traditionella utlåningen delvis kommit att ersättas<br />
med nya låneinstrument. Eftersom flera av dessa åtaganden inte i traditionell<br />
mening har redovisats i bankernas balansräkningar har de också kommit<br />
att undgå gällande kapitalkrav.</p>
<p>De av Baselkommittén i juni 1988 antagna reglerna syftar främst till att</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>dels öka soliditeten hos internationellt verksamma banker, dels skapa en Mot. 1989/90</p>
<p>harmonisering av kapitaltäckningsreglerna på banker och andra kreditinsti- N15</p>
<p>tut i de olika länderna för att möjliggöra en konkurrens på lika villkor. Utarbetandet<br />
av reglerna har skett i nära samarbete med representanter för<br />
Europeiska gemenskapen, EG, i syfte att uppnå överensstämmelse med de<br />
regler som där håller på att utarbetas. Flera länder i den s.k. tiogruppen som<br />
står bakom Baselkommitténs förslag är också anslutna till EG.</p>
<p>Propositionen</p>
<p>Centerpartiet har ingen erinran mot huvuddragen i de på Baselkommittén<br />
baserade regeringsförslagen. Den allmänna utvecklingen på den internationella<br />
kapitalmarknaden och avregleringen av valutamarknaden utgör starka<br />
skäl för att eftersträva likformiga kapitaltäckningsregler mellan berörda länder.<br />
I likhet med flera remissinstanser vill vi dock understryka att skäl knappast<br />
finns för Sverige som ett land i den s.k. tiogruppen, som icke-medlem i<br />
EG ensidigt genomföra skärpta kapitaltäckningsregler som ännu inte gäller<br />
vare sig inom tiogruppen eller inom den Europeiska gemenskapen. Aven om<br />
beslut är att vänta inom kort i EG-parlamentet avseende de nya kapitaltäckningsreglerna,<br />
och dessa avses börja att tillämpas fullt ut vid utgången av år<br />
1992, är det viktigt att hänsyn tas till hur reglerna slutligen kommer att utformas<br />
inom EG. Om Sverige före den slutgiltiga EG-regleringen inför hårdare<br />
kapitalkrav än EG-länderna utgår centerpartiet från att en erforderlig<br />
svensk anpassning snabbt kan vidtas när bilden inom främst den Europeiska<br />
gemenskapen klarnat. Vidare vill centerpartiet, mot bakgrund av de redovisade<br />
förslagen av nya kapitaltäckningsregler och med hänsyn till de olika förhållanden<br />
som trots allt kan råda mellan de olika ländernas kapitalmarknader,<br />
i likhet med riksbanken och andra remissinstanser understryka att enhetliga<br />
kapitaltäckningsbestämmelser för olika institutgrupper knappast garanterar<br />
en fullständig konkurrensneutralitet mellan olika kreditinstitut. Det<br />
är med hänsyn till detta som vi i det följande vill redovisa en rad avvikande<br />
synpunkter.</p>
<p>Centerns syn på de nya kapitaltäckningsreglerna</p>
<p>Centerpartiet konstaterar att förslagen leder till skärpta kapitalkrav för alla<br />
kreditinstitut utom för de nuvarande finansbolagen. De nya kapitaltäckningskraven<br />
kan leda till betydande konsekvenser och en oönskad strukturomvandling<br />
i första hand på den svenska bostadskreditmarknaden. Därför<br />
anser centerpartiet att mer genomgripande analyser avseende effekterna på<br />
kreditgivningen till fastighets- och bostadsmarknaden borde ha genomförts<br />
innan ett regeringsförslag presenterades. Centerpartiet anser det t.ex. anmärkningsvärt<br />
att bottenkrediter i kontors-, industri- och jordbruksfastigheter<br />
enligt förslagen skall jämställas med blancokrediter.</p>
<p>Skapandet av enhetliga kapitaltäckningsregler leder framför allt till att<br />
kreditaktiebolagen tillsammans med hypoteksinstituten blir de kreditinstitut<br />
som drabbas hårdast av de nya reglerna. De bankanknutna kreditaktiebolagen<br />
tillsammans med hypoteksinstituten utgör en helt dominerande långivare<br />
till bostadsmarknaden. De skärpta kapitaltäckningsreglerna för dessa 5</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>kommer därför att driva upp räntenivån på kreditgivningen till bostads- och Mot. 1989/90</p>
<p>fastighetsmarknaden. Samma utveckling kommer också att gälla krediter N15</p>
<p>belånade i jord- och skogsbruksfastigheter. Följden blir skärpta villkor för<br />
enskilda villaägare, fastighetsägare och lantbrukare.</p>
<p>De svårigheter till anpassning som följer av bundna räntevillkor vid långfristig<br />
kreditgivning kombinerat med de nya kraven på kreditaktiebolag och<br />
hypoteksinstitut avseende ökad kapitalbas, ersättningen av nuvarande upplåningsrättsregler<br />
med kapitaltäckningskrav, alltför kort övergångstid och<br />
koncernrelaterade kapitaltäckningsregler leder till oacceptabla fördyringar<br />
av kreditmarknaden vad gäller fastigheter. Mot bakgrund av att kapitaltäckningsreglerna<br />
avseende den långfristiga fastighetsbelåningen ännu inte fastlagts<br />
inom EG anser centerpartiet de i propositionen redovisade förslagen<br />
alltför långtgående.</p>
<p>Längre övergångstid</p>
<p>Centerpartiet anser att längre övergångstider för krediter mot bunden ränta<br />
bör ges. Enligt förslaget i propositionen skall alla institut tillämpa de nya<br />
kraven fr.o.m. 1993. Detta gäller även bostadsinstitut och andra institut som<br />
lämnar lån mot bunden ränta. Instituten i fråga har hävdat att det behövs<br />
en betydligt längre övergångstid när det gäller de räntebundna krediterna.</p>
<p>Någon möjlighet att höja räntorna på redan utlämnade lån enbart till följd<br />
av nya kapitalkrav finns inte. Detta innebär att kraven på utökade räntemarginaler<br />
för nyutlåningen blir desto större. Instituten har gjort beräkningar<br />
som antyder att räntorna på nyutlåningen skulle behöva höjas med 4-6 %<br />
om hela bördan av kravet på nya kapitaltäckningsregler skulle läggas på nyutlåningen.<br />
Detta är naturligtvis orimligt.</p>
<p>Vi anser att det ligger i allas intresse att övergången till det nya systemet<br />
sker så smidigt som möjligt, vilket förutsätter en längre övergångstid än den<br />
som föreslagits - troligen mellan fem och tio år. Genom en förlängning av<br />
övergångsperioden till de nya kapitaltäckningsreglerna skulle den gamla<br />
bundna lånestocken för kreditinstituten få fortleva med de hittillsvarande<br />
kapitaltäckningsreglerna och successivt ändras när villkoren för krediterna<br />
så medger. Härigenom skulle effekterna av en fördyring av nyfinansiering av<br />
fastighetsmarknaden delvis kunna motverkas. Centern anser det orealistiskt<br />
och otillfredsställande att lägga hela bördan av de nya kapitalkraven på nyutlåningen,<br />
vilket blir följden av regeringens förslag.</p>
<p>Påfrestningar på jordbruksnäringen</p>
<p>En höjning av kapitaltäckningskravet för krediter med säkerhet i jordbruksfastigheter<br />
från 1 till 8% (upp tili 75% av fastighetsvärdet) och från 4 till<br />
8 % (mellan 75 och 100 % av fastighetsvärdet) är inte motiverad om man tar<br />
hänsyn till specifikt svenska förhållanden och erfarenheter. Att genomföra<br />
denna höjning vore en ren svensk eftergift, ett pris som får betalas för den<br />
svenska anpassningen till EG. Från flera remissinstanser har redovisats en<br />
rad starka skäl för att jordbrukskrediter inte är mer riskfyllda än bostadskrediter.<br />
Exempel på sådana skäl är små förluster i svenskt jordbruk i förhållande<br />
till omvärlden, jordbruksfastigheter har ett bestående och ökande 6</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>värde, gynnsamma produktionsförutsättningar, kombinationen jordbruk Mot. 1989/90</p>
<p>och skogsbruk skapar riskutjämning, en genomsnittligt hög klass på såväl N15</p>
<p>byggnadsbeståndet som maskinparken samt ett väl utvecklat fastighetsväsende.</p>
<p>En höjning av kapitaltäckningskravet till 8 % leder till räntehöjningar, eftersom<br />
kreditgivarna måste bygga upp mer eget kapital. Enbart det höjda<br />
kapitaltäckningskravet beräknas medföra räntehöjningar i storleksordningen<br />
1-1,5 %. Detta drabbar en näring som redan är hårt pressad och som<br />
just nu genomgår en omstrukturering och avreglering.</p>
<p>Centerpartiet anser det därför vara viktigt att lagstiftaren i detta sammanhang<br />
söker alla vägar för att underlätta omställningen till en ny jordbrukspolitik.<br />
Regeringens uttalande i propositionen om att de höjda kapitalkraven<br />
kan vara berättigade just därför att förluster torde bli vanligare i framtiden<br />
torde knappast vara ett skäl för att särbehandla jordbruksfastigheter. Först<br />
förändras jordbrukspolitiken med syfte att bringa ner överskottsproduktionen,<br />
minska den totalt brukade arealen och minska antalet aktiva lantbrukare.<br />
Därefter höjs kravet på kreditgivarens egna kapital för att skydda mot<br />
de konkurser som blir en naturlig följd av den nya politiken. Sammantaget<br />
leder detta till en lantbruksfientlig politik.</p>
<p>Mot bakgrund av de specifikt svenska förhållanden som ovan redovisats,<br />
och som uppenbarligen skiljer kreditsituationen för svenskt jordbruk från<br />
jordbruket i främst USA men även övriga Europa, bör möjligheter finnas<br />
att inom ramen för den svenska anpassningen av kapitaltäckningsreglerna<br />
reducera kapitaltäckningskravet för krediter mot säkerhet i jordbruksfastighet<br />
från 8 till 4 % av fastighetsvärdet. Därmed skulle jordbruksfastigheter<br />
likställas med villor.</p>
<p>Om kapitalkravet inte formellt kan reduceras till 4 % anser centerpartiet<br />
att alla möjligheter bör utnyttjas för att lindra effekterna av de höjda kraven.</p>
<p>Exempel på sådana möjligheter kan vara att bostadsfastigheter på fastigheter<br />
taxerade som jordbruk ur kapitaltäckningssynpunkt bör jämställas med<br />
andra bostadsfastigheter. Detta kan åstadkommas genom anvisningar från<br />
bankinspektionen. Det kan antas att bostadsvärdets andel av jordbruksfastighetsvärdet<br />
i Sverige i dag genomsnittligt är ca 25 %. Med den ovan föreslagna<br />
ordningen reduceras kapitaltäckningskravet till i genomsnitt 7 %.</p>
<p>Oaktat utvecklingen inom EG anser centerpartiet att åtgärder bör vidtas<br />
för att delvis motverka de icke önskvärda effekterna som de skärpta kapitaltäckningsreglerna<br />
får på främst bottenkrediter i jordbruksfastigheter. En<br />
modell vore att införa någon form av bottengaranti från statens sida utan<br />
kostnad för fastighetsägaren. Detta skulle reducera kapitaltäckningskravet<br />
eftersom krediter med statlig garanti inte kräver någon kapitaltäckning. Om<br />
garantier skulle motsvara ca 25-30% av fastighetsvärdet skulle det faktiska<br />
kapitaltäckningskravet reduceras i motsvarande mån. Någon faktisk risk för<br />
förluster för staten till följd av en sådan garanti skulle knappast föreligga.</p>
<p>Ett sådant system skulle eventuellt kunna tidsbegränsas i syfte att klara omställningen.</p>
<p>En kombination av att behandla bostaden i jordbruksfastighet som andra<br />
bostadsfastigheter ur kapitaltäckningssynpunkt kombinerat med någon form</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>7</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>av bottengaranti eller statlig grundgaranti på minst 20 % skulle vara ett sätt Mot. 1989/90</p>
<p>att lindra effekterna av ett alltför högt kapitaltäckningskrav på jordbruksfas- N15</p>
<p>tigheter.</p>
<p>Färre aktörer på kreditmarknaden</p>
<p>Från centerns sida anser vi att det ligger i allas intresse att övergången till det<br />
nya kapitaltäckningssystemet sker så smidigt som möjligt. Detta förutsätter<br />
dock som vi tidigare redovisat en längre övergångstid än den som föreslås i<br />
propositionen. Om så inte sker kan effekterna bli inte bara väsentligt dyrare<br />
nyfinansiering av bostäder och lantbruk, utan kan dessutom leda till en<br />
mycket snabb och oönskad omstrukturering av den svenska kreditmarknaden.<br />
Nämnas kan att hittills i år har antalet självständiga bostadsinstitut<br />
minskat med 25 %, från 8 till 6. Troligen kommer denna utveckling att påskyndas<br />
ytterligare om omställningsperioden blir så kort som föreslagits.</p>
<p>Från centerns sida förordar vi därför en övergångstid på minst fem och högst<br />
tio år.</p>
<p>Vi tror inte att den svenska kreditmarknaden kommer att fungera bättre<br />
om det t.ex. skulle kvarstå tre självständiga bostadsinstitut. Ju färre institut<br />
desto mindre blir konkurrensen och en oligopolsituation skapas. De positiva<br />
effekterna av en avreglerad kapitalmarknad skulle härmed sättas på spel.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs</p>
<p style="margin-left:30px;">1. att riksdagen i anledning av proposition 1989/90:43 som sin mening<br />
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att<br />
tidpunkten för införandet av de nya kapitaltäckningsreglerna anpassas<br />
efter utvecklingen internationellt,</p>
<p style="margin-left:30px;">2. att riksdagen i anledning av proposition 1989/90:43 som sin mening<br />
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att<br />
de nya kapitaltäckningsreglerna inte får leda till negativa strukturförändringar<br />
på den svenska kreditmarknaden,</p>
<p style="margin-left:30px;">3. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:43 i denna del<br />
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om<br />
övergångsreglerna vad avser kreditgivning vid lån med bunden ränta<br />
vid införandet av de nya kapitaltäckningsreglerna,</p>
<p style="margin-left:30px;">4. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:43 i denna del<br />
beslutar att kapitaltäckningskravet för krediter med säkerhet i jordbruksfastigheter<br />
bestäms till 4 % i enlighet med vad som anförts i motionen,</p>
<p style="margin-left:30px;">5. att riksdagen - därest yrkande 4 ej vinner riksdagens bifall - beslutar<br />
att kapitaltäckningskraven för bostadsbyggnad på jordbruk<br />
kombinerat med en statlig grundgaranti jämställs med krediter med<br />
säkerhet i annan bostadsfastighet i enlighet med vad som anförts i motionen.</p>
<p>Stockholm den 16 november 1989</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Per-Ola Eriksson (c)</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Börje Hörnlund (c)<br />
Göran Engström (c)<br />
Gunhild Bolander (c)<br />
Ivar Franzén (c)</p>
<p>Jan Hyttring (c)</p>
<p>Kersti Johansson (c)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>Roland Larsson (c) Mot. 1989/90</p>
<p style="margin-left:169px;">N15</p>
<p>Marianne Andersson (c)</p>
<p>Kjell Ericsson (c)</p>
<p>Håkan Hansson (c)</p>
<p>Sven Olof Petersson (c)</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>9</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_45"><p>■</p>
</div>
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_49" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_47" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_40" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_25" />
</div>
</div>
11att riksdagen i anledning av proposition 1989/90:43 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att tidpunkten för införandet av de nya kapitaltäckningsreglerna anpassas efter utvecklingen internationellt?11att riksdagen i anledning av proposition 1989/90:43 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att tidpunkten för införandet av de nya kapitaltäckningsreglerna anpassas efter utvecklingen internationelltavslag=utskottet1989/90:NU15?22att riksdagen i anledning av proposition 1989/90:43 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att de nya kapitaltäckningsreglerna inte får leda till negativa strukturförändringar på den svenska kreditmarknadenavslag=utskottet1989/90:NU15?22att riksdagen i anledning av proposition 1989/90:43 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att de nya kapitaltäckningsreglerna inte får leda till negativa strukturförändringar på den svenska kreditmarknaden?33att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:43 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om övergångsreglerna vad avser kreditgivning vid lån med bunden ränta vid införandet av de nya kapitaltäckningsreglerna?33att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:43 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om övergångsreglerna vad avser kreditgivning vid lån med bunden ränta vid införandet av de nya kapitaltäckningsreglernaavslag=utskottet1989/90:NU15?44att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:43 i denna del beslutar att kapitaltäckningskravet för krediter med säkerhet i jordbruksfastigheter bestäms till 4 % i enlighet med vad som anförs i motionenavslag=utskottet1989/90:NU15?44att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:43 i denna del beslutar att kapitaltäckningskravet för krediter med säkerhet i jordbruksfastigheter bestäms till 4 % i enlighet med vad som anförs i motionen?55- därest yrkande 4 ej vinner riksdagens bifall - att riksdagen beslutar att kapitaltäckningskraven för bostadsbyggnad på jordbruk kombinerat med en statlig grundgaranti jämställs med krediter med säkerhet i annan bostadsfastighet i enlighet med vad som anförs i motionen.?55- därest yrkande 4 ej vinner riksdagens bifall - att riksdagen beslutar att kapitaltäckningskraven för bostadsbyggnad på jordbruk kombinerat med en statlig grundgaranti jämställs med krediter med säkerhet i annan bostadsfastighet i enlighet med vad som anförs i motionen.avslag=utskottet1989/90:NU15?INLInlämning1989-11-16 00:00:00inträffat13BBordläggning1989-11-17 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1989-11-20 00:00:00inträffat20405574090504Per-Ola Erikssonc1undertecknare0754692641206Marianne Anderssonc2undertecknare0306428620407Gunhild Bolanderc3undertecknare034408872004Ivar Franzénc4undertecknare0430662617406Jan Hyttringc5undertecknare0525479453308Börje Hörnlundc6undertecknare0123485846301Kersti Johanssonc7undertecknare0890087624410Sven-Olof Peterssonc8undertecknare0379333062002Kjell Ericssonc9undertecknare0366083752400Göran Engströmc10undertecknare0338066970018Håkan Hanssonc11undertecknare0391621769505Roland Larssonc12undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1989/90:432014-11-23 03:43:34motkatMotionskategori-2014-11-23 03:43:34statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02N152019-05-28 10:54:25tilldelatTilldelatNäringsutskottet2014-11-23 03:43:34GD02N15av Per-Ola Eriksson m.fl. (c)mot_198990_n_15.pdf266876pdfmed anledning av prop. 1989/90:43 om kapitalkravet i banker och andra kreditinstituthttps://data.riksdagen.se/fil/D9CD254A-F495-4FC9-9EDB-06F1D5ABD90E