2745820 GD02Kr501 1989/90 Kr501 mot mot Motion 1989/90:Kr501 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt Motion Motion KrU 501 0 1990-01-17 00:00:00 2014-11-04 15:04:30 2014-11-04 00:00:00 Miljöinformation om turistorter av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Kr501/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Kr501 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02Kr501 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br /> 1989/90: Kr501</p> <p>av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt<br /> (båda s)</p> <p>Miljöinformation om turistorter</p> </div> <div class="block ml_3"><p>En massiv turistvåg tycks svepa fram över världen. Vid ett interparlamentariskt<br /> möte i Haag 1989 talade man till och med om en ”turistrevolution”.<br /> Enligt ”World Tourism Organization” (WTO) kommer turismen att vara<br /> världens ledande exportindustri vid sekelskiftet. Detta skulle innebära att de<br /> belopp som kommer att genereras av turistutbytet mellan världens länder<br /> snart kommer att överskrida omsättningen inom världens oljehandel - f.n.<br /> världens största exportindustri.</p> <p>Turistindustrin erbjuder både löften och hot för framtiden. Dess betydelse<br /> för mindre utvecklade länder är uppenbar. I en värld där tillverkning och<br /> handel blir alltmer beroende av högteknologi och automatik, kommer turismen<br /> otvivelaktigt att i stor utsträckning vara hänvisad till människor som kan<br /> göra arbetet. Eftersom turismen är så arbetsintensiv och växer så snabbt, är<br /> turismen på väg att bli en ny arbetkraftskälla i många utvecklingsländer. Enligt<br /> det amerikanska institutet ”Wharton Econometric Forecasting Associates”<br /> är en av 16 arbetare räknat på världsvid bas verksam i turistnäringen.<br /> Resor och turism är enligt institutet världens största industri räknat i termer<br /> av sysselsättning och man hävdar också att länderna blivit 166 miljarder US$<br /> rikare i form av skatteintäkter som kommer från turismen. Enligt WTO kan<br /> turistresorna förväntas öka med 40% inom det närmaste decenniet. Än så<br /> länge drar de europeiska länderna in mer turistintäkter än någon annan region<br /> (46 % av de totala intäkterna).</p> <p>Den industriella världen och de socialt sett mest utvecklade länderna har<br /> också det största ansvaret för den fortsatta utvecklingen av turismen. Ty medaljen<br /> har också en baksida. Och den baksidan heter exploatering och miljöförstöring.<br /> Det gäller att finna en balanspunkt mellan investeringar i turistkomfort<br /> och bevarande av ofta unika miljövärden.</p> <p>Turismen expanderar i både utvecklingsländer och även vissa industriländer<br /> (t.ex. Medelhavsländerna) så snabbt att den redan åstadkommit i vissa<br /> fall obotliga skador på miljön. Miljöförstöringen har gått så snabbt att frågan<br /> blivit en högsta angelägenhet i UNDP:s program för att skapa balans mellan<br /> turism och miljö. Organisationen har just färdigställt en turistutvecklingsplan<br /> med hjälp av WTO.</p> <p>Att behovet av sådan planering är stort visar inte minst situationen på Cypern<br /> - ett turismål som inte minst lockar ett stort antal resenärer från de</p> </div> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot.<br /> 1989/90<br /> Kr501—507</p> </div> <div class="block ml_3"><p>1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Kr501-507</p> </div> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_48" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>skandinaviska länderna. I UNDP-rapporten sägs bl.a. om Cypern att i nästan<br /> varje exploaterat område är miljön utsatt för en så svår belastning att<br /> ytterligare påfrestningar kan leda till en katastrof. ”Ibland undrar jag, om vi<br /> inte är på väg att sälja våra själar”, säger föreståndaren för Cyperns fiskeridepartement.<br /> Andreas Demetropoulos. Och representanter för miljörörelsen<br /> hävdar att de flesta turister som kommer till Cypern inte har något att<br /> erbjuda. "De kommer bara för att köpa våra naturresurser, vår sol, vårt hav<br /> likt produkter på en stormarknad. Sen försvinner de. De vet ingenting om<br /> våra förhoppningar, om våra nationella problem, vår kamp för frihet eller<br /> vår historia.”</p> <p>Dessa exempel kan mångfaldigas. Att miljön är en begränsad resurs vid<br /> turistexploatering måste i betydligt större utsträckning än hittills beaktas<br /> också av svenska researrangörer av olika kategorier.</p> <p>På frågan om svenska reseföretag bedriver någon målinriktad miljöinformation<br /> till de svenska utlandsturisterna har man svarat att ingen information<br /> om miljöproblemen i turistländerna lämnas, utom när akuta problem uppstår.<br /> Ett exempel på en sådan akut situation är algblomningen i Adriatiska<br /> havet sommaren 1989.</p> <p>Detta förhållande måste betecknas som djupt otillfredsställande. Sverige,<br /> som i många avseenden varit ett föregångsland på miljöområdet, måste ta<br /> ett betydligt större ansvar för de påfrestningar vi själva utsätter miljön för<br /> vid turistresor i andra länder. Vår miljömedvetenhet måste ta sig praktiska<br /> uttryck även då vi befinner oss på rekreations- och semesterresor i länder,<br /> där miljöbelastningarna redan nått smärtgränsen. Ett sådant större ansvar<br /> bör med fördel kunna läggas på de svenska företag som arrangerar turistresor<br /> utomlands. Dessa bör uttyckligen åläggas att lämna sina kunder en fyllig<br /> och tydlig information om miljösituationen i respektive turistland samt även<br /> mana turisterna till varsamhet med natur och miljö i dessa länder.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:30px;">att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om skyldigheten för svenska researrangörer att informera<br /> om miljösituationen i turistländerna.</p> <p>Stockholm den 17 januari 1990</p> <p>Bengt Silfverstrand (s) Birthe Sörestedt (s)</p> </div> <div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1989/90<br /> Kr501</p> </div> <div class="block ml_53"><p>2</p> </div> <div class="block ml_45" /> <div class="block ml_52" /> </div> </div> 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skyldigheten för svenska researrangörer att informera om miljösituationen i turistländerna. uppskov = utskottet 1989/90:KrU28 ? 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skyldigheten för svenska researrangörer att informera om miljösituationen i turistländerna. ? INL Inlämning 1990-01-25 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-02-06 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-02-07 00:00:00 inträffat 2 0241621108903 Bengt Silfverstrand s 1 undertecknare 0753292035001 Birthe Sörestedt s 2 undertecknare motgrund Motionsgrund 2014-11-23 06:27:56 motkat Motionskategori - 2014-11-23 06:27:56 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02Kr501 2019-05-28 10:54:08 tilldelat Tilldelat Kulturutskottet 2014-11-23 06:27:56 GD02Kr501 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt mot_198990_kr_501.pdf 100957 pdf Miljöinformation om turistorter https://data.riksdagen.se/fil/D7425D6D-F3CD-4E87-AAC8-B7449D9E8714