2743083GD02K6061989/90K606motmotMotion 1989/90:K606 av Olof Johansson m.fl. (c)MotionMotionKU60601990-01-16 00:00:002014-10-14 12:34:452014-10-14 00:00:00Kyrka-statav Olof Johansson m.fl. (c) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02K606/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02K606https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02K606
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Motion till riksdagen</p>
</div>
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5"><p>av Olof Johansson m.fl. (c)<br />
Kyrka-stat</p>
</div>
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_45"><p style="text-align:right;">Mot.</p>
<p style="text-align:right;">1989/90</p>
<p style="margin-left:343px;">K606-608</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Folkkyrkan</p>
<p>Den svenska folkkyrkan vilar på en månghundraårig religiös, kulturell och<br />
historisk tradition i vårt land. Den uppslutning som finns kring svenska kyrkan<br />
- endast en ringa del av medborgarna har utnyttjat möjligheten till utträde<br />
- vittnar om att den omfattas av stort intresse. Att svenska kyrkan skall<br />
förbli en öppen folkkyrka inom ramen för ett bevarat samband mellan kyrkan<br />
och staten har också fått stor uppslutning - senast bekräftad i en av Församlings-<br />
och pastoratsförbundet genomförd enkät. Av de församlingar som<br />
svarat på enkäten stöder 95 % ett bevarat samband, det vill säga den linje<br />
som centerpartiet företräder.</p>
<p>Lika entydiga har svaren varit vid många tidigare tillfällen de senaste decennierna,<br />
oavsett om det gällt remissvar på offentliga utredningar eller opinionsmätningar.<br />
Den demokratiskt underbyggda majoritetsuppfattningen<br />
angående svenska kyrkans ställning i vårt land har alltså vid upprepade tillfällen<br />
kommit till uttryck.</p>
<p>Folkkyrkan spelar en central roll i många människors religiösa liv. De<br />
kyrkliga handlingarna dop, vigsel och begravning utnyttjas av det stora flertalet.<br />
En folkkyrka får aldrig sätta upp gränser som snävar in kyrkan och gör<br />
den till en kyrka för ett mindretal. Den öppenhet som folkkyrkan visar mot<br />
alla som söker sig till den är högt skattad. I samband med riksdagens beslut<br />
om den svenska kyrkans organisation på lokal- och stiftsplan fastslogs bl.a.<br />
följande grundläggande principer:</p>
<p style="margin-left:11px;">- Teologiskt finns församlingens centrum i gudstjänsten och det församlingsliv<br />
i övrigt som präglas av ordets förkunnelse och sakramentens förvaltning.</p>
<p style="margin-left:11px;">- Den territoriella församlingen är den grundläggande enheten i svenska<br />
kyrkan.</p>
<p>Folkkyrkan i dess nuvarande utformning har inte - som det ibland hävdas utgjort<br />
något hinder för religionsfriheten, vilken för övrigt är garanterad i<br />
vår grundlag.</p>
<p>De kyrkliga samfunden har - i vissa fall i samarbete - alltmer engagerat<br />
sig i barnomsorgs- och förskoleverksamheten. Det är viktigt att de alternativ<br />
som kyrkorna kan erbjuda inom barnomsorgen erhåller ett likvärdigt stöd<br />
från samhället. Behovet av diakoni är stort i vårt samhälle och även här kan<br />
kyrkorna fylla det som stat och kommun inte förmår tillgodose. 1</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr K606-608</p>
</div>
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_49" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Ekumenik Mot. 1989/90</p>
<p>Praktiskt ekumeniskt samarbete mellan svenska kyrkan, fria samfund och ^606<br />
invandrarkyrkor förekommer både lokalt och på stiftsnivån. Skolevangelisation,<br />
sjukhuskyrkoverksamhet, andlig vård på kriminalvårdsanstalterna,</p>
<p>RIA-verksamhet (rådgivning i alkoholfrågor) och den ekumeniska Uveckan<br />
är några exempel på detta. Samarbetskyrkor är ännu ett exempel på<br />
en form av tillämpad ekumenik.</p>
<p>Den nya psalmboken är resultatet av ett riksekumeniskt samarbete. Mellan<br />
svenska kyrkan och ett antal samfund förs för närvarande samtal om utveckling<br />
och fördjupning av samarbetet. Bandet mellan kyrkan och staten är<br />
alltså inget hinder för ekumenisk samverkan. Centerpartiet har också aktivt<br />
medverkat till att frikyrkorna skall åtnjuta samhällets stöd.</p>
<p>Inte heller för invandrargrupper, som bekänner sig till andra trosuppfattningar<br />
eller tillhör andra kristna kyrkor, har folkkyrkan utgjort något hinder.</p>
<p>Tvärtom har det ofta visat sig att invandrare och flyktingar fått ett aktivt stöd<br />
från människor verksamma i folkkyrkan.</p>
<p>Centerpartiet anser det vara viktigt att de fria samfunden - inte minst mot<br />
bakgrund av de vikande medlemstal som de flesta frikyrkor uppvisar - liksom<br />
invandrarkyrkorna erhåller samhällets stöd i form av statsbidrag.</p>
<p>Kyrka - stat</p>
<p>Inom centerpartiet anser vi att det är av stort värde att den svenska folkkyrkan<br />
kan bevaras och vidareutvecklas. Vi anser att detta skall ske inom ramen<br />
för den samverkan som nu finns mellan kyrka och stat. Ett brytande av dessa<br />
band, med dess ekonomiska och organisatoriska konsekvenser skulle allvarligt<br />
kunna skada förutsättningarna att bedriva religiös verksamhet riktad till<br />
folket i hela vårt land, utan att några fördelar skulle vinnas.</p>
<p>Vissa krafter vill driva frågan om avgörande förändringar i relationerna<br />
mellan staten och kyrkan. I riksdagen har sedan många år tillbaka krävts att<br />
kyrkan skall ”skiljas från staten”.</p>
<p>Inom svenska kyrkans församlingar och pastorat finns det ingen majoritet<br />
för ett skiljande. På dessa nivåer står förtroendevalda, lekmän, kyrkfolk och<br />
präster verkligheten närmast och vet vad som skulle hända om de grundläggande<br />
förutsättningarna skulle förändras. Aktuella opinionsundersökningar<br />
visar också att en majoritet av svenska folket vill behålla sambandet kyrkastat.<br />
Där finns ett stöd för den öppna folkkyrkan - ett stöd som dessutom<br />
ökat under senare år.</p>
<p>Eftersom det årligen i riksdagen förekommer förslag om skiljande finns<br />
det anledning att på nytt aktualisera ett uttalande om ett bibehållet samband<br />
mellan kyrka och stat.</p>
<p>En för hela folket så stor och avgörande fråga som förändrade villkor för<br />
den svenska folkkyrkan får enligt vår bestämda mening inte avgöras utan att<br />
medborgarna direkt tillfrågats om sin åsikt. Det bör skapas garantier för att<br />
så sker. Vi föreslår därför, att riksdagen redan nu tar ett beslut om att inga<br />
grundläggande förändringar i det nuvarande folkkyrkosystemet får genomföras<br />
utan att medborgarna i en folkomröstning ges möjlighet att ta ställning.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Demokrati Mot. 1989/90</p>
<p>Ytterligare en princip som slogs fast i samband med det inledningsvis<br />
nämnda riksdagsbeslutet om kyrkans lokala organisation var:</p>
<p style="margin-left:12px;">- Den dubbla ansvarslinjen av prästerlig ämbetsförvaltning och folkligt förankrad<br />
självstyrelse genomförs nu på samtliga nivåer inom svenska kyrkan.</p>
<p>De olika formerna för lekmäns medverkan i gudstjänstutformning, beslutsfattande<br />
och övrig kyrklig verksamhet är en stor tillgång. I en folkkyrka är<br />
detta alldeles naturligt och utgör en grundläggande förutsättning för bredden<br />
och öppenheten.</p>
<p>De band som finns mellan kyrkan och samhället har givit kyrkan en demokratisk<br />
förankring som positivt påverkat kunskapen om och förståelsen för<br />
de kyrkliga frågorna. Dessa band har inte varit något hinder för predikstolens<br />
frihet eller för den fria förkunnelsen inom ramen för den svenska kyrkans<br />
ställning som ett evangeliskt lutherskt trossamfund. Inom den öppna<br />
folkkyrkans ram har också olika uppfattningar i teologiska och liturgiska frågor<br />
kunnat komma till uttryck utan att den grundläggande gemenskapen<br />
rubbats.</p>
<p>Ett brytande av sambanden mellan kyrka och stat och ett upphävande av<br />
lagstiftningen om församlingarna skulle i ett slag ta bort garantin för den demokratiska<br />
uppbyggnaden och lekmännens möjlighet till inflytande. Detta<br />
utgör ytterligare ett skäl att bibehålla sambandet mellan kyrka och stat.</p>
<p>Folkbokföringen</p>
<p>Centerpartiet anser att svenska kyrkan skall ha fortsatt ansvar för folkbokföringen.<br />
Folkbokföringspersonalen har hög kompetens. Det nuvarande systemet<br />
är decentraliserat, ger arbetstillfällen också i sysselsättningssvaga områden<br />
och är därmed mindre sårbart. Allmänheten garanteras dessutom en<br />
god service. Frågor av fiskal karaktär bör däremot flyttas över till exempelvis<br />
lokala skattemyndigheten.</p>
<p>Socialdemokraterna har i riksdagen fått stöd av folkpartiet och vänsterpartiet<br />
kommunisterna för ett principbeslut om ett ändrat huvudmannaskap<br />
för folkbokföringen fr o m den 1 juli 1991. Beslutet togs mot kyrkomötets<br />
uttalande och utan att ha föregåtts av ett ordentligt utredningsarbete som<br />
brukar karaktärisera reformer i vårt land. Bristerna i beslutsunderlaget gör<br />
sig nu gällande.</p>
<p>Nu har den statliga organisationskommittén arbetat fram sina förslag.<br />
Skatteförvaltningen tar i praktiken över hela ansvaret och försäkringskassorna<br />
ställs helt utanför.</p>
<p>När det gäller arkivhållningen klarar inte staten av att ta ansvar för riksdagens<br />
beslut utan man ber nu om kyrkokommunernas hjälp.</p>
<p>Svenska kyrkans förvaltningsnämnd har gjort kvalificerade beräkningar<br />
utifrån organisationskommitténs ekonomiska underlag och det visar sig att<br />
statens kostnader kommer att uppgå till 340 miljoner kronor årligen.</p>
<p>Till detta kommer att pastoraten får kostnadsansvaret för kvarstående<br />
verksamhet som beräknas till 180 miljoner kronor per år.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr K606-608</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Genom beslutet ökar de samlade kostnaderna för folkbokföring och kyr- Mot. 1989/90<br />
kobokföring med 200 miljoner kronor per år i förhållande till reformering K606<br />
av nuvarande ordning på sätt som föreslogs i statskontorets rapport 1986.</p>
<p>Svenska folket får betala och servicen försämras genom att folkbokföringen<br />
flyttas från cirka 1.130 pastorsexpeditioner till ett par hundra lokala skattemyndigheter.<br />
Samtidigt som kampanjen ”Hela Sverige skall leva” genomförs,<br />
förbereds borttagandet av cirka 1.500 arbetstillfällen spridda över hela<br />
landet.</p>
<p>Med hänvisning till de ökade kostnaderna och till att frågan fortfarande<br />
befinner sig i en utredningsfas är det naturligt att på nytt pröva lämpligheten<br />
av att genomföra reformen.</p>
<p>Genom den av riksdagen beslutade reformen för kyrkans lokala organisation<br />
har de administrativa resurserna kraftigt förstärkts på pastoratsplanet.</p>
<p>Svenska kyrkan har nu t o m större förutsättningar än när riksdagsbeslutet<br />
om huvudmannaskapsförändringen togs att tillhandahålla kvalificerade folkbokföringstjänster<br />
åt samhället samtidigt som det egna kyrkobokföringsbehovet<br />
tillgodoses. Folkbokföringens datorisering kan ske jämsides med planerad<br />
utveckling och genomförande av kyrkans datastrategi.</p>
<p>Kyrkomötet 1989 beslutade att svenska kyrkan skulle arbeta för att folkbokföringen<br />
skall ligga kvar hos pastoraten.</p>
<p>Utöver de ekonomiska effekterna finns det anledning att särskilt peka på<br />
de ökade integritetsrisker som gör sig gällande om reformen genomförs.</p>
<p>Riksdagen bör därför med ändring av tidigare beslut uttala att svenska<br />
kyrkan skall bibehålla huvudmannaskapet för folkbokföringen. Centerpartiet<br />
återkommer i annat sammanhang om bl a anslag till kyrkofonden.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:31px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att nuvarande<br />
relationer mellan kyrka och stat skall bevaras,</p>
<p style="margin-left:31px;">2. att riksdagen - därest yrkande 1 avslås - beslutar uttala att inga<br />
grundläggande förändringar i de nuvarande relationerna mellan<br />
kyrka och stat får vidtas utan att frågan underställts medborgarna i en<br />
allmän folkomröstning,</p>
<p style="margin-left:31px;">att riksdagen beslutar upphäva beslutet med anledning av proposition<br />
1986/87:158 om ny organisation för folkbokföringen, samt uttala<br />
att svenska kyrkan även i framtiden skall utföra folkbokföringen.1]</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:6px;">1) 1989/90:Sk901</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Stockholm den 16 januari 1990<br />
Olof Johansson (c)</p>
<p>Görel Thurdin (c)</p>
<p>Karin Söder (c)</p>
<p>Gunilla André (c)</p>
<p>Börje Hörnlund (c)</p>
<p>Agne Hansson (c)</p>
<p>Per-Ola Eriksson (c)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>Karl Erik Olsson (c)<br />
Bertil Fiskesjö (c)<br />
Gunnar Björk (c)<br />
Pär Granstedt (c)<br />
Karin Israelsson (c)<br />
Larz Johansson (c)</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1989/90<br />
K606</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_57" />
</div>
</div>
11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att nuvarande relationer mellan kyrka och stat skall bevarasuppskov= utskottet1989/90:KU39?11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att nuvarande relationer mellan kyrka och stat skall bevaras?22att riksdagen - därest yrkande 1 avslås - beslutar uttala att inga grundläggande förändringar i de nuvarande relationerna mellan kyrka och stat får vidtas utan att frågan underställs medborgarna i en allmän folkomröstning?22att riksdagen - därest yrkande 1 avslås - beslutar uttala att inga grundläggande förändringar i de nuvarande relationerna mellan kyrka och stat får vidtas utan att frågan underställs medborgarna i en allmän folkomröstninguppskov= utskottet1989/90:KU39?INLInlämning1990-01-25 00:00:00inträffat13BBordläggning1990-02-06 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1990-02-07 00:00:00inträffat2059100119006Olof Johanssonc1undertecknare0811237096101Gunilla Andréc2undertecknare0880162479603Gunnar Björkc3undertecknare0405574090504Per-Ola Erikssonc4undertecknare0213606215200Bertil Fiskesjöc5undertecknare0470593486100Pär Granstedtc6undertecknare0274710563201Agne Hanssonc7undertecknare0525479453308Börje Hörnlundc8undertecknare0263142725304Karin Israelssonc9undertecknare0583060288605Larz Johanssonc10undertecknare0483420372909Karl Erik Olssonc11undertecknare0706916743101Karin Söderc12undertecknare0763802658906Görel Thurdinc13undertecknaremotgrundMotionsgrund2014-11-24 04:18:37motkatMotionskategori-2014-11-24 04:18:37statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02K6062019-05-28 10:51:15tilldelatTilldelatKonstitutionsutskottet2014-11-24 04:18:37GD02K606av Olof Johansson m.fl. (c) mot_198990_k_606.pdf172346pdfKyrka-stathttps://data.riksdagen.se/fil/65E6CB8E-3CEE-41E5-A37C-95025B39CFC2