2743078 GD02K605 1989/90 K605 mot mot Motion 1989/90:K605 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt Motion Motion KU 605 0 1990-01-15 00:00:00 2014-10-14 12:34:44 2014-10-14 00:00:00 Ett enhetligt valsystem vid kommun- och landstingsvalen av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02K605/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02K605 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02K605 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1989/90: K605</p> <p>av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt<br /> (båda s)</p> <p>Ett enhetligt valsystem vid kommun- och<br /> landstingsvalen</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Sett i ett helhetsperspektiv tillgodoser det svenska valsystemet i allt väsentligt<br /> kraven på proportionell rättvisa. Summerar man emellertid erfarenheterna<br /> efter snart 20 år med nu gällande författningsreform, framträder dock<br /> klart vissa brister i systemet. Det gäller bl.a. det förhållandet att mandatfördelningen<br /> till kommunfullmäktige sker efter andra regler än vid val till riksdag<br /> och landsting.</p> <p>Detta dilemma åskådliggörs på ett förtjänstfullt sätt i proposition 1968:27<br /> med förslag till partiell författningsreform:</p> <p>Problemen vid utformningen av proportionella valsystem sammanhänger till<br /> väsentlig del med att man inte kan driva det rättvisetänkande som varje proportionell<br /> metod är uttryck för så långt att andra värden i det politiska livet<br /> kommer i fara. En rättvis fördelning av mandaten i folkrepresentationen får<br /> inte köpas till priset av ett valsystem som uppmuntrar till partisplittring och<br /> därigenom riskerar att förlama handlingskraften hos de demokratiska institutionerna.<br /> Demokratins arbetsduglighet är inte mindre viktig än rättvisan i<br /> valsystemet. Problemet är hur man skall kunna förse ett proportionellt valsystem<br /> med lämpligt utformade spärrar mot småpartier.</p> <p>Vid val till riksdagen bestämde man sig för en spärr innebärande att endast<br /> partier som fått 4 % av rösterna i hela riket skulle få delta i mandatfördelningen.<br /> Vid val till landstinget är motsvarande spärr 3%. Mandatfördelningen<br /> sker liksom vid riksdagsvalet enligt ett system med fasta valkretsmandat<br /> och utjämningsmandat. Vid val till kommunfullmäktige finns inte motsvarande<br /> spärregel.</p> <p>Vid en jämförelse med länder som t.ex. Danmark m.fl., där stor partisplittring<br /> med ofta återkommande politisk handlingsförlamning förekommer,<br /> kan man utan vidare hävda att småpartispärren i riksdagsvalet varit till<br /> stort gagn för den svenska demokratin. Också på landstingsnivån har det inneburit<br /> stora fördelar att man i regel kunnat skapa handlingskraftiga majoriteter<br /> och sällan varit prisgiven åt”enfrågepartier”, vars vågmästarroll knappast<br /> tillfört demokratin några nya värden.</p> <p>Resonemanget är till övervägande delen också relevant på den kommunala<br /> nivån. Det brukar förvisso ofta hävdas att den nivå som ligger närmast<br /> människorna - kommunfullmäktige - bör kunna ge utrymme för en större<br /> mångfald opinioner än vad som förekommer i rikspolitiken, men det kan</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>vara svårt att finna några rimliga skäl till varför olika valsystem skall råda Mot. 1989/90<br /> mellan landsting och kommuner. K605</p> <p>Under 80-talet har det också visat sig att ett ganska stort antal småpartier,<br /> vilka inte sällan bygger hela sin existens på en enda fråga, fått ett oproportionerligt<br /> stort inflytande över kommunpolitiken som helhet. Detta förhållande<br /> accentuerades ytterligare efter 1988 års val. I en del fall har dessa småpartier<br /> t.o.m. kommit att spela en avgörande roll för viktiga kommunalpolitiska beslut,<br /> vilket långt ifrån alltid varit till gagn för kommuninvånarna.</p> <p>Dessutom får valkretsarnas antal och storlek betydelse vid mandatfördelningen<br /> i kommunvalen. I stora valkretsar med många mandat blir fördelningen<br /> rättvisare, bl.a. kan småpartier med väsentligt lägre väljarandel än<br /> 3 % erhålla mandat, medan små kretsar med få mandat gynnar de stora partierna.<br /> Ett enhetligt valsystem för landstings- och kommunvalen skulle ge<br /> väljarna bättre möjligheter att avläsa sin valhandling i redovisat valresultat.</p> <p>Redan kommunalvalskommittén föreslog i sitt betänkande SOU 1971:4Kommunala<br /> val - att ett system med utjämningsmandat och småpartispärr<br /> skulle införas vid såväl landstings- som kommunfullmäktigevalen. Det är<br /> med hänsyn till den partistruktur som utvecklats i många kommuner under<br /> 1980-talet angeläget att åter aktualisera en synkronisering mellan valsystemen<br /> i landsting och kommuner.</p> <p>1983 års demokratiberedning behandlade frågan om proportionaliteten i<br /> de kommunala valen men stannade för att förorda att nuvarande valsystem<br /> till kommunfullmäktigevalen bör tillämpas ”tills ytterligare erfarenheter<br /> vunnits”. Utredningen var inte enig. I prop. 1986/87:91 om aktivt självstyre<br /> anfördes bl.a. att en eventuell förändring av detta system ”måste bygga på<br /> ytterligare erfarenheter”. Någon närmare analys av sakläget innehåller vare<br /> sig propositionen eller konstitutionsutskottets betänkande 1987/88:23, som<br /> behandlar denna proposition samt motioner i ämnet.</p> <p>Demokratiberedningen kom i sin utredning av det kommunala valsystemet<br /> fram till att ett valsystem med fasta valkretsmandat och utjämningsmandat<br /> skulle innebära större rättvisa.</p> <p>Konstitutionsutskottet avslog 1989 motioner i samma ämne utan någon<br /> närmare analys av vad den negativa partistrukturen på det kommunala planet<br /> de facto betytt för demokratins verkningsförmåga. De erfarenheter som<br /> under 80-talet gjorts av det nuvarande valsystemet i kommunerna torde vara<br /> tillräckliga för att en förändring mot större enhetlighet mellan kommun- och<br /> landstingsvalen skall framstå som synnerligen välmotiverad. Bilden visar entydigt<br /> att partisplittringen ökar och med denna den politiska handlingsförlamningen<br /> i många kommuner. Efter snart 20 års erfarenheter av ett valsystem<br /> på kommunal nivå, vilket, i motsats till vad som är fallet i landstingen,<br /> ofta visat sig instabilt och orättvist beroende på valkretsarnas storlek och antal,<br /> är det nu hög tid att pröva ett enhetligt valsystem vid kommun- och<br /> landstingsvalen.</p> </div> <div class="block ml_52"><p>13</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:29px;">att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om övergång till ett enhetligt valsystem vid kommun- och<br /> landstingsvalen.</p> <p>Stockholm den 15 januari 1990</p> <p>Bengt Silfverstrand (s) Birthe Sörestedt (s)</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90<br /> K605</p> </div> <div class="block ml_52"><p>14</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_35" /> <div class="block ml_36" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_38" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_11" /> <div class="block ml_9" /> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_41" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_51" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_37" /> <div class="block ml_11" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_29" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_13" /> </div> </div> 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om övergång till ett enhetligt valsystem vid kommun- och landstingsvalen. uppskov = utskottet 1989/90:KU39 ? 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om övergång till ett enhetligt valsystem vid kommun- och landstingsvalen. ? INL Inlämning 1990-01-25 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-02-06 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-02-07 00:00:00 inträffat 2 0241621108903 Bengt Silfverstrand s 1 undertecknare 0753292035001 Birthe Sörestedt s 2 undertecknare motgrund Motionsgrund 2014-11-20 13:51:56 motkat Motionskategori - 2014-11-20 13:51:56 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02K605 2019-05-28 10:51:15 tilldelat Tilldelat Konstitutionsutskottet 2014-11-20 13:51:56 GD02K605 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt mot_198990_k_605.pdf 97214 pdf Ett enhetligt valsystem vid kommun- och landstingsvalen https://data.riksdagen.se/fil/8C42FE8B-F927-4EC1-ADC8-199D570118A7