2751982 GD02K237 1989/90 K237 mot mot Motion 1989/90:K237 av Ulla Tillander och Stina Eliasson (båda c) Motion Motion KU 237 0 1990-01-25 00:00:00 2014-10-14 12:33:57 2014-10-14 00:00:00 Regeringsformen och folkkyrkorna av Ulla Tillander och Stina Eliasson (båda c) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02K237/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02K237 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02K237 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1989/90: K237</p> <p>av Ulla Tillander och Stina Eliasson (båda c)<br /> Regeringsformen och folkkyrkorna</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Ett av de utmärkande dragen hos de trossamfund som har folkkyrkokaraktär<br /> är, att medlemskap i samfundet bygger på familjetillhörighet. Medlemskapet<br /> är således inte grundat på individuell bekännelse till samfundets tro.</p> <p>Exempel på sådana trossamfund med folkkyrkokaraktär i vårt land idag<br /> är den grekisk-ortodoxa kyrkans församlingar, den romersk-katolska kyrkan<br /> och Svenska kyrkan.</p> <p>Det har från olika håll framförts tolkningar av 1974 års regeringsforms bestämmelser<br /> om religionsfrihet och tillhörighet till trossamfund, som innebär<br /> att den nuvarande regeringsformen inte ger utrymme för folkkyrkligt organiserade<br /> trossamfund. RF skulle enligt denna tolkning endast kunna godta<br /> trossamfund byggda på individuell bekännelse, där grunden för inträdet i<br /> samfundet är en viljeyttring av något slag. Här kan jämföras med uttryckssättet<br /> i 4 § religionsfrihetslagen angående trossamfund: ”sammanslutning för<br /> religiös verksamhet, vari ingår att anordna gudstjänst”.</p> <p>Som bl.a. civildepartementets arbetsgrupp för översyn av reglerna om<br /> statligt stöd till invandrarnas trossamfund har påpekat (Ds C 1986:12), står<br /> invandrare tillhörande trossamfund av folkkyrkokaraktär ofta frågande inför<br /> det svenska samhällets individuellt inriktade syn på bestämmelser om religiöst<br /> liv och tillhörighet till trossamfund. När arbetsgruppen använder sig<br /> av begreppet ”samfund av folkkyrkokaraktär”, definierar den begreppet<br /> som samfund där ”medlemskap i samfundet bygger på familjetillhörighet,<br /> tillhörighet till etnisk grupp eller motsvarande och inte på individuell bekännelse<br /> till samfundets tro”.</p> <p>Riksdagen har tidigare avslagit liknande motioner (mot. 1987/88:K615,<br /> KU 1988/89:4; mot. 1988/89:K602, KU 1989/90:2). Vi anser det emellertid<br /> vara angeläget, att dessa frågeställningar blir belysta i olika avseenden, inte<br /> minst när det gäller RF:s kortfattade bestämmelser på detta område. Därjämte<br /> vill vi peka på de aktuella problemen för bl.a. den romersk-katolska<br /> kyrkan. Denna kyrka kan uppenbarligen inte acceptera, att den i den<br /> svenska statens ögon och lagstiftning betraktas som en föreningsrättslig storhet,<br /> som en ”sammanslutning för religiös verksamhet, vari ingår att anordna<br /> gudstjänst”. Naturligtvis behövs det lagliga kategorier som bättre svarar mot<br /> den romersk-katolska kyrkans väsen.</p> <p>Vi vill vidare peka på de speciella svårigheter som möter i den kyrkliga<br /> utredningen om tillhörigheten till Svenska kyrkan och som sammanhänger</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>med tolkningen av RF:s bestämmelser om den positiva och den negativa reli- Mot. 1989/90</p> <p>gionsfriheten. Vad den frågan ytterst gäller i detta sammanhang är om K237</p> <p>grundlagen ger utrymme för även folkkyrkor i vårt land eller om även tillhörigheten<br /> till dessa måste vara grundad på en individuell anslutning, grundad<br /> på en viljeyttring, trots att detta strider mot samfundens karaktär.</p> <p>Bl.a. vissa uttalanden av JO under 1989 (se Justitieombudsmännens redovisning<br /> av sin verksamhet till 1989/90 års riksmöte, KU 1989/90:21) tycks visa<br /> att folkkyrkor måste ändra sin karaktär till att bli föreningskyrkor för att bli<br /> lagliga.</p> <p>Vi reagerar mot detta. Det har varit möjligt för ett trossamfund av folkkyrkokaraktär<br /> (Svenska kyrkan) att finnas och fungera i vårt land i enlighet med<br /> sin syn, tro och ordning ända sedan tidig medeltid fram till nu. Det är svårt<br /> att tänka sig, att denna folkkyrkokaraktär skulle ha stridit mot grundlagen<br /> sedan 1977, då de här aktuella delarna av grundagen (RF 1-2) trädde ikraft.</p> <p>Möjligheterna för trossamfund av folkkyrkokaraktär att verka i vårt land<br /> bör klaras ut. I ett första steg bör därför regeringen för riksdagen redovisa,<br /> vilka möjligheter som finns för dem enligt gällande lagstiftning. I ett andra<br /> steg bör RF:s uppenbarligen oklara stadgande om den positiva och den negativa<br /> religionsfriheten förtydligas, så att det av grundlagen klart framgår att<br /> även trossamfund av folkkyrkokaraktär kan finnas och fungera i vårt land i<br /> enlighet med sin syn, tro och ordning.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om redovisning av gällande lagstiftning för medlemskap<br /> i trossamfund,</p> <p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om behovet av förtydligande av regeringsformens stadgande<br /> om positiv och negativ religionsfrihet så att därav klart framgår<br /> att även trossamfund av folkkyrkokaraktär kan finnas och fungera i<br /> landet i enlighet med sin karaktär.</p> <p>Stockholm den 25 januari 1990</p> <p>Ulla Tillander (c) Stina Eliasson (c)</p> </div> <div class="block ml_53"><p>9</p> </div> </div> </div> 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om redovisning av gällande lagstiftning för medlemskap i trossamfund uppskov = utskottet 1989/90:KU39 ? 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om redovisning av gällande lagstiftning för medlemskap i trossamfund ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förtydligande av regeringsformens stadgande om positiv och negativ religionsfrihet så att därav klart framgår att även trossamfund av folkkyrkokaraktär kan finnas och fungera i landet i enlighet med sin karaktär. ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förtydligande av regeringsformens stadgande om positiv och negativ religionsfrihet så att därav klart framgår att även trossamfund av folkkyrkokaraktär kan finnas och fungera i landet i enlighet med sin karaktär. uppskov = utskottet 1989/90:KU39 ? INL Inlämning 1990-01-25 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-02-06 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-02-07 00:00:00 inträffat 2 0252987797901 Ulla Tillander c 1 undertecknare 0853366412307 Stina Eliasson c 2 undertecknare motgrund Motionsgrund 2014-11-23 10:08:18 motkat Motionskategori - 2014-11-23 10:08:18 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02K237 2019-05-28 10:51:06 tilldelat Tilldelat Konstitutionsutskottet 2014-11-23 10:08:18 GD02K237 av Ulla Tillander och Stina Eliasson (båda c) mot_198990_k_237.pdf 68479 pdf Regeringsformen och folkkyrkorna https://data.riksdagen.se/fil/E1DB7E04-501C-48A5-AD45-BAED89445E13