2751592 GD02K206 1989/90 K206 mot mot Motion 1989/90:K206 av Carl Bildt m.fl. (m) Motion Motion KU 206 0 1990-01-11 00:00:00 2014-10-14 12:33:42 2014-10-14 00:00:00 Fördjupad demokrati och ökad 1989/90 av Carl Bildt m.fl. (m) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02K206/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02K206 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02K206 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1989/90:K206</p> <p>av Carl Bildt m.fl. (m)</p> <p style="margin-left:124px;">v ’ Mot.</p> <p>Fördjupad demokrati och ökad 1989/90</p> <p>rättssäkerhet K206</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Sammanfattning</p> <p>Rättssamhället kan värnas endast i en livskraftig, frihetlig demokrati. Demokratin<br /> kan fungera endast i ett marknadsekonomiskt system.</p> <p>Det demokratiska systemet måste vara uppbyggt så att medborgarna får<br /> goda möjligheter att påverka de beslut som fattas. Annars förlorar demokratin<br /> sin livskraft.</p> <p>Varje människa är unik och har rätt att i största möjliga utsträckning<br /> forma sin tillvaro utan inskränkningar från det allmänna. Den enskildes frihet<br /> förenas med krav på ansvar för egna handlingar och respekt för andra<br /> människor.</p> <p>En stor offentlig sektor förutsätter omfattande reglering av människors<br /> villkor. Begränsas den sektor det allmänna beslutar över ökar de enskildas<br /> frihet.</p> <p>Lagar som stiftas måste stå i överensstämmelse med grundlagar och Europakonventionens<br /> stadgar. Utgångspunkten vid lagstiftning skall vara att lagar<br /> behövs för att öka medborgarnas säkerhet och välbefinnande i samhället,<br /> inte för att stärka det allmännas makt över de enskilda.</p> <p>All utövning av offentlig makt skall ske under ansvar. Den enskilde skall<br /> stå stark gentemot myndigheter.</p> <p>I denna motion redovisar Moderata Samlingspartiet förändringar som är<br /> nödvändiga för att öka medborgarnas inflytande och rättssäkerhet. Några av<br /> de viktigaste kraven är:</p> <p style="margin-left:11px;">• Öka möjligheterna till personval. Då ökar kontakten mellan väljare och<br /> politiker.</p> <p style="margin-left:11px;">• Fler folkomröstningar kan stärka demokratin. En minoritet i riksdagen<br /> bör kunna kräva folkomröstning. Även ett visst antal väljare skall kunna<br /> göra detta.</p> <p>• Minska antalet riksdagsmän. Det motverkar politikernas anonymitet.</p> <p style="margin-left:11px;">• Förläng mandatperioderna och skilj kommun- och riksdagsval. En sådan<br /> förändring kommer att stärka väljarnas inflytande i de lokala valen.</p> <p style="margin-left:11px;">• Färre lagar och regler leder till ökad frihet för de enskilda. Människor<br /> måste få bestämma mer över sina egna angelägenheter.</p> <p>• Hänsynen till medborgarnas rättssäkerhet och integritet måste sättas i</p> </div> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr K206</p> </div> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_49" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_44"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1989/90<br /> K206</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Rättssäkerheten och demokratin har brister i dag</p> <p style="margin-left:10px;">• Väljarens möjlighet att påverka valet i sin egen kommun har i praktiken<br /> inskränkts genom att val till riksdag och kommun hålls samtidigt.</p> <p style="margin-left:10px;">• Utrymmet för folkomröstningar är begränsat. Därmed kan en riksdagsmajoritet<br /> genomdriva beslut trots att en folkomröstning skulle kunna visa<br /> att folkets flertal är emot beslutet.</p> <p style="margin-left:10px;">• Personer som väljs till politiska uppdrag är anonyma p.g.a. att väljaren<br /> mer röstar på parti än person.</p> <p style="margin-left:10px;">• Sfären för enskilt beslutsfattande har krympt. I takt med den offentliga<br /> sektorns tillväxt har allt fler regler tillkommit som medborgaren måste<br /> rätta sig efter.</p> <p style="margin-left:10px;">• Lagarnas tillämpning kan vara svår att förutse. Det allmänna gynnas, både<br /> genom reglernas utformning och genom bättre resurser än vad den enskilde<br /> förfogar över, då regler tillämpas.</p> <p style="margin-left:10px;">• En majoritet i riksdagen kan genomdriva en lag trots att den är grundlagsstridig.<br /> Kontrollen av lagstiftningen är bristfällig.</p> <p style="margin-left:10px;">• Det allmänna undandrar sig sitt ansvar då regler tillämpas fel mot enskilda.<br /> Möjligheterna till skadestånd är otillräckliga.</p> <p style="margin-left:10px;">• Äganderätten är hotad genom såväl högt skatteuttag som missgynnande<br /> lagstiftning.</p> <p style="margin-left:10px;">• Näringsfriheten är inskränkt, bl.a. genom monopol, särskilda bidragsbestämmelser<br /> m.m.</p> <p style="margin-left:10px;">• Förvaltningen är utsatt för en politisering. Partipolitiska förbindelser favoriseras<br /> framför kompetens.</p> <p style="margin-left:10px;">• Medborgarnas integritet har bristfälligt skydd mot bl.a. samköming av dataregister.</p> <p>Socialdemokratisk politik motverkar enskilt inflytande</p> <p>Socialdemokratisk politik bygger på en misstro mot enskildas rätt - och förmåga<br /> - att lösa problem och att samarbeta med andra. Det socialdemokratiska<br /> tänkandet är baserat på en socialistisk modell av hur ett samhälle bör<br /> fungera. Denna modell förutsätter att människors villkor skall vara likformigt<br /> ordnade i viktiga hänseenden.</p> <p style="margin-left:10px;">Inkomster utjämnas, boende i enskilt ägda bostäder missgynnas, barnen</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:10px;">första rummet vid lagstiftning. Det allmänna får inte ensidigt gynnas på de<br /> enskildas bekostnad.</p> <p style="margin-left:10px;">• Ge den enskilde tolkningsföreträde vid tvist med det allmänna, då ramlag<br /> tillämpas. Ramlagar är ofta oklara och därför måste den enskildes ställning<br /> stärkas i sådana tvister.</p> <p>• Grundlagsskydda äganderätten, avtalsfriheten samt näringsfriheten.</p> <p style="margin-left:10px;">• Ge enskilda ökad rätt till skadestånd från det allmänna vid felaktig myndighetsutövning.</p> <p style="margin-left:10px;">• Grundlagsskydda rätten att stå utanför en organisation, d.v.s. den negativa<br /> föreningsrätten.</p> <p style="margin-left:10px;">• Reglera ideella föreningars verksamhet i lag i syfte att stärka den enskildes<br /> ställning.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>vårdas och fostras av det allmänna, undervisning och sjukvård är den offent- Mot. 1989/90</p> <p>liga sektorns monopol, pensionssparande sker i stor utsträckning kollektivt, K206</p> <p>o.s.v.</p> <p>Det är slående hur dogmatiskt den nuvarande socialdemokratiska regeringen<br /> slår vakt om eller till och med försöker utvidga redan förlegade socialistiska<br /> och kollektiva system och företeelser. Detta sker trots de - för allt<br /> fler - uppenbara felslut och misslyckanden som är en sådan politiks kännetecken.</p> <p>Dessutom kräver den socialdemokratiska politiken för det första stora<br /> skatteuttag för att den offentliga verksamheten skall kunna finansieras. För<br /> det andra kräver verksamheten ett omfattande regelverk, som skall tillämpas<br /> av tjänstemän i myndigheter.</p> <p>Den socialdemokratiska samhällsmodellen får konsekvenser för medborgarnas<br /> rättssäkerhet. Då kollektiva lösningar prioriteras kan enskildas intressen<br /> bli satta i andra hand. Om en enskild drabbas av att myndigheter<br /> fattar fel beslut är det sålunda svårt för honom eller henne att få upprättelse<br /> p.g.a. den snäva utformningen av reglerna beträffande det allmännas skadeståndsansvar.<br /> Samma tendens till bristande sinne för den enskildes rättssäkerhet<br /> finns exempelvis inom skatteområdet. Myndigheter har med hjälp av<br /> den s.k. bevissäkringslagen vittgående befogenheter att genomföra husrannsakan<br /> och beslagta egendom. Socialdemokratiskt tänkande sätter det allmännas<br /> intresse före de enskildas.</p> <p>Socialdemokraterna visar ringa intresse för att värna det enskilda ägandet.</p> <p>Detta är i och för sig inte märkligt. I socialistisk doktrin ses enskilt ägande<br /> snarast som något negativt. Från socialdemokratisk sida tycks man anse att<br /> det inte finns någon gräns för i vilken mån det allmänna kan ianspråkta enskild<br /> egendom eller på vilket sätt detta kan ske. Ett tydligt exempel är pensionsskattens<br /> genomförande.</p> <p>Detta synsätt, att det allmännas intressen går före den enskildes, slår<br /> också igenom i frågor som rör medborgarens integritet. Anser sig myndigheter<br /> för sin verksamhet ha behov av skiftande uppgifter om en person anses<br /> myndigheten också ha rätt att införskaffa dessa uppgifter.</p> <p>Även då det är fråga om demokratins funktion finns hos socialdemokraterna<br /> ett bristande intresse för den enskilde medborgarens inflytande. Genom<br /> att riksdags- och kommunalval hålls samtidigt minskar det sistnämndas<br /> betydelse. På motsvarande sätt finns hos socialdemokraterna en stor misstro<br /> gentemot vidgat utrymme för medborgarna att genom folkomröstning påverka<br /> direkt i vissa frågor.</p> <p>Det finns från socialdemokratisk sida inte sällan en ovilja att strikt reglera<br /> formerna för offentlig maktutövning i grundlag och annan lagstiftning. Detta<br /> synsätt är grundat bl.a. på ett långt maktinnehav, men också på den allmänna<br /> inställningen att en politisk majoritet inte alltid skall bindas av några<br /> egentliga gränser.</p> <p>Man synes från socialdemokratiskt håll ha bortsett ifrån att grundlagar och<br /> andra regler som skall styra maktutövning inte endast är någon form av ”ordningsregler”.<br /> Reglerna existerar just för att skapa kontroll av vad maktens<br /> företrädare tar sig för.</p> <p style="margin-left:12px;">Makt som utövas vid sidan av lagen är regelmässigt svår att kontrollera. 3</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Makt som utövas utan kontroll kan i bokstavlig mening leda vart som helst. Mot. 1989/90</p> <p>Det är ingen slump att diktaturer saknar effektiva kontrollorgan beträffande K206</p> <p>statsledningens verksamhet. Tvärtom är detta en av de viktigaste förutsättningarna<br /> för en totalitär stats uppkomst eller bestånd. Det är illavarslande<br /> när det parti som innehar regeringsmakten visar så ringa intresse för dessa<br /> aspekter.</p> <p>Fördjupad demokrati</p> <p>Mångå väljare känner främlingsskap inför den politiska processen och upplever<br /> de politiskt valda företrädarna som anonyma. Dessa tendenser har<br /> stärkts under senare val. Detta är självfallet olyckligt i en demokrati. Fenomenet<br /> är desto allvarligare då det inträffar under en period då politiska beslut<br /> omfattar allt större områden i samhället och påverkar de enskilda medborgarnas<br /> alltmer ingripande.</p> <p>Medborgarnas inflytande över de politiska beslut som formar vårt samhälle<br /> måste, enligt vår mening, stärkas. Därmed ökar möjligheterna för att<br /> de lagar som stiftas tar större hänsyn till de enskildas önskemål.</p> <p>Låt väljarna välja</p> <p>Allt fler upplever det politiska systemet som fjärran, ogripbart och svårt att<br /> påverka.</p> <p>Det finns många anledningar till detta. En är att de politiska partierna har<br /> kommit att upplevas som allt mer förstelnade och fjärran från möjlighet till<br /> inflytande. Partierna uppfattas av många mer som konkurrerande politiska<br /> maktapparater än som sammanslutningar av individer med engagemang för<br /> vissa idéer.</p> <p>Framtidens politiska arbete måste vara annorlunda än dagens om den<br /> skall förmå att engagera medborgarna i de stora samhällsfrågorna. Men det<br /> räcker inte med detta. Även vårt politiska system måste förändras för att ge<br /> större öppenhet och större möjligheter för medborgarnas engagemang och<br /> inflytande.</p> <p>Sverige bör på 1990-talet införa ett nytt valsystem som ger väljarna möjlighet<br /> att faktiskt välja vilka personer de vill ha till sina representanter.</p> <p>Det svenska valsystemet är extremt. I motsats till så gott som varje annat<br /> demokratiskt land ges väljaren i Sverige så gott som inget inflytande alls över<br /> vilken person som skall representera honom eller henne i riksdag, landsting<br /> eller kommunfullmäktige.</p> <p>Väljaren har att välja mellan de olika "personpaket” som partierna presenterar.<br /> Möjligheten att stryka ett namn finns teoretiskt, men valsystemet<br /> är så konstruerat att strykningar i praktiken saknar betydelse. Partierna<br /> själva beslutar om formerna för hur det paket som skall presenteras för väljarna<br /> skall bestämmas. Olika partier tillämpar olika modeller.</p> <p>Inom ramen för dagens valsystem borde det vara självklart att det är partiets<br /> medlemmar som i öppna val fick avgöra hur det "personpaket” som<br /> skall presenteras för väljarna skall se ut, vilket är utgångspunkten för det<br /> system Moderata Samlingspartiet använder. Men det räcker inte med att<br /> bara ge partimedlemmarna inflytande. Valsystemet bör ändras så att inte 4</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>bara ett partis medlemmar, utan samtliga dess väljare, får avgöra vilka per- Mot. 1989/90<br /> söner som skall vara deras representanter. K206</p> <p>Starka skäl talar för att bibehålla det proportionella valsystemet. Varje<br /> röst bör vara lika mycket värd. Det enda acceptabla undantaget är en viss<br /> småpartispärr.</p> <p>Det är emellertid fullt möjligt att kombinera ett system med enmansvalkretsar<br /> med strikt proportionella val och personval. På det sättet är varje<br /> röst lika mycket värd, en direktkontakt etableras mellan väljare och valda<br /> och väljarna ges direkt inflytande över vem som skall bli deras representant<br /> i t.ex. riksdagen.</p> <p>I Sverige tillämpas sedan 1911 ett proportionellt valsystem med de länsvisa<br /> valkretsarna som grund för den proportionella fördelningen. Fram till 1909<br /> tillämpades emellertid ett valsystem med majoritetsval i enmansvalkretsar.</p> <p>Från 1951 tillämpas i svenska val en proportionell fördelning efter den jämkade<br /> uddatalsmetoden med division 1,4. Vid övergången till enkammarriksdag<br /> 1970 skapades ett valsystem som var riksproportionellt, men som samtidigt<br /> behöll länsvalkretsarna som grund för fördelningen.</p> <p>Det tillämpade svenska valsystemet tillgodoser mycket högt ställda krav<br /> på proportionalitet för de partier som klarat den uppställda spärren på minst<br /> 4 % av rösterna. Däremot saknas nästan helt möjlighet till personval. De i<br /> svenska val tillåtna strykningarna av en eller flera kandidater på partiernas<br /> vallistor kan i riksdagsvalen i stort sett aldrig påverka mandatfördelningen.</p> <p>Det går att inom ramen för ett proportionellt system öka personvalsinslaget.<br /> Exempel på detta är Norge med sin ”kumulering”, vilket innebär att en<br /> viss kandidat kan få dubbla personröster av en väljare. Länder med majoritetsval<br /> i enmansvalkretsar får personvalsinslaget tillgodosett men tappar<br /> samtidigt möjlighet till proportionalitet. Frankrikes majoritetsval genomförs<br /> i två omgångar, där den andra omgången endast genomförs om ingen kandidat<br /> fått 50 % i den första omgången.</p> <p>Finland har ett valsystem som förenar principerna om proportionella val<br /> och direkt personval. Vid valet röstar väljarna inte på partierna utan på enskilda<br /> kandidater. På valdagen finns i vallokalen en förteckning över alla<br /> kandidater som anmälts i valkretsen. Kandidaterna är upptagna listvis i sådan<br /> ordning som partierna bestämt. Varje kandidat har tilldelats ett nummer.<br /> Valsedeln utgörs av en vit sedel med en rund ring och i denna ring skall<br /> väljaren skriva numret på den kandidat som väljaren vill stödja. En valsedel<br /> som saknar nummer blir ogiltig. Personvalet är således obligatoriskt.</p> <p>I Västtyskland genomförs valet i två omgångar, vilket innebär att varje<br /> väljare har en röst för en majoritetsvalsomgång i enmansvalkretsen och en<br /> röst för en proportionell omgång med regionala valsedlar.</p> <p>Det är givetvis möjligt att skapa ett nytt svenskt valsystem som bygger på<br /> proportionalitet och personval. Av det ovan anförda framgår att det finns<br /> flera tänkbara modeller. Ett nytt valsystem måste dock garantera såväl riksproportionalitet<br /> som påtagligt inslag av personval. Det senare skulle t.ex.<br /> kunna åstadkommas genom att varje väljare har två röster, varvid den ena<br /> rösten används vid majoritetsval i enmansvalkretsar och den andra vid proportionellt<br /> val i regioner.</p> <p style="margin-left:12px;">Ett sådant valsystem skulle kunna spela en viktig roll när det gäller att för- 5</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>nya svensk demokrati. Väljarna skulle ges möjlighet att även välja person, Mot. 1989/90</p> <p>närheten mellan riksdagsmännen och väljarna skulle öka högst väsentligt K206</p> <p>och det skulle med all sannolikhet på sikt bli högre i tak i partierna i takt med<br /> att de valdas framtid direkt avgjordes av väljarna i stället för av partiorganisationerna.</p> <p>Var och en av dessa förändringar är betydelsefulla. Tillsammans kunde de<br /> bli något av en kulturrevolution för ett partisystem som annars riskerar att<br /> stelna allt mer och att förlora väljarnas aktiva stöd.</p> <p>Frågan om ökade möjligheter till personval bör utredas snarast.</p> <p>Färre riksdagsmän</p> <p>Ökat inslag av personval i de allmänna valen kommer att minska avståndet<br /> mellan väljare och de valda. Ännu en förändring för att förbättra väljarnas<br /> kunskap om de valda företrädarna bör dock genomföras. Om antalet riksdagsmän<br /> minskar ökar medborgarnas möjlighet att känna igen riksdagsmännen.<br /> Den anonymitet som nu ofta råder skulle motverkas.</p> <p>Sveriges riksdag omfattar i dag 349 ledamöter. Mot bakgrund av vårt lands<br /> folkmängd är detta i ett internationellt perspektiv ett alltför stort antal.</p> <p>Om antalet riksdagsmän minskade skulle detta inte endast medverka till<br /> att riksdagsmän blev bättre kända av medborgarna. Det skulle också leda till<br /> en "arbetsdugligare" riksdag.</p> <p>Antalet riksdagsmän bör således minska. 249 ledamöter är, enligt vår mening,<br /> ett lämpligt antal.</p> <p>Å andra sidan kan intresset för att alla delar av vårt land får en god representation<br /> tala för fler ledamöter. Då en minskning av antalet riksdagsmän<br /> även medför andra nödvändiga ändringar i valsystemet bör frågan bli föremål<br /> för utredning.</p> <p>Fler folkomröstningar</p> <p>Det finns möjligheter att anordna rådgivande - och beträffande grundlagsfrågor<br /> beslutande - folkomröstning. Vi menar att folkomröstningar används<br /> i alltför liten utsträckning i vårt land.</p> <p>Emot folkomröstningar brukar ibland anföras att de kan fördröja lagstiftningsproceduren.<br /> Detta är inte ett bärkraftigt skäl att motsätta sig folkomröstningar.<br /> Finns det skäl att anta att en majoritet av befolkningen inte önskar<br /> ha en viss lag skall självfallet inte proceduren som sådan vara ett argument<br /> för att förhindra att majoritetens vilja respekteras.</p> <p>För närvarande bestämmer en majoritet om en folkomröstning skall ske.</p> <p>Något minoritetsskydd finns inte utom beträffande vilande grundlagsförslag.</p> <p>Starka skäl talar för att låta en del av riksdagens ledamöter, exempelvis en<br /> tredjedel, kunna kräva att rådgivande folkomröstning anordnas. Självfallet<br /> skall sådan omröstning inte kunna ske i alla frågor. Exempelvis bör renodlade<br /> budgetfrågor vara uteslutna.</p> <p>Det finns också anledning att öppna möjlighet till folkomröstning på initiativ<br /> från medborgarna. En tänkbar lösning är att om etthundratusen väljare<br /> kräver folkomröstning skall rådgivande sådan anordnas.</p> </div> <div class="block ml_53"><p>6</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:12px;">Frågor gällande ökad användning av folkomröstningsinstitutet bör utredas Mot. 1989/90</p> <p>snarast. Samtidigt bör motsvarande möjligheter till folkomröstning på det K206</p> <p>kommunala planet övervägas.</p> <p>Grundlagsskydda utlandssvenskarnas rösträtt</p> <p>Enligt gällande lag har så gott som alla utlandssvenskar rösträtt, men den är<br /> inte grundlagsreglerad. Detta är otillfredsställande. Genom ett enda riksdagsbeslut<br /> med enkel majoritet kan svenska medborgare som vistas utomlands<br /> berövas möjligheten att utöva sin rösträtt. Det är därför av stor betydelse<br /> att skyddet för rösträtten förstärks. Detta bör ske genom att nuvarande<br /> bestämmelser om utlandssvenskarnas rösträtt skrivs in i 3 kap. 2 § regeringsformen.</p> <p>Skilj kommun- och riksdagsval och förläng<br /> mandatperioderna</p> <p>Till skillnad från vad som gäller i andra demokratier sker riksdags- och kommunalval<br /> samtidigt i Sverige. De primärkommunala och landstingskommunal<br /> frågorna ges därför litet utrymme i den allmänna debatten inför valen.</p> <p>Rikspolitiska frågor dominerar.</p> <p>Beslut som fattas i kommuner och landsting har blivit alltmer väsentliga<br /> för medborgarna. Huvuddelen av den offentliga verksamheten bedrivs i<br /> kommunal regi.</p> <p>Att det hos väljarna finns ett intresse för kommunala frågor visar analyser<br /> av föregående val. Antalet väljare som lägger sina röster för olika partier i<br /> riksdags- och kommunalvalen har successivt ökat under senare val.</p> <p>Med skilda valdagar skulle de kommunala frågorna - och de kommunala<br /> politikerna - komma i förgrunden. Väljarnas möjligheter att ta ställning till<br /> den framtida politiken i kommunen skulle öka.</p> <p>Före 1969 års reform tillämpades fyraåriga mandatperioder för valda församlingar<br /> i vårt land. Därefter förkortades mandatperioden till tre år. Detta<br /> har fört in en ryckighet och hetsighet i det politiska arbetet. Den treåriga<br /> mandattiden är alltför kort. Planeringen i såväl kommunerna som på riksplanet<br /> försvåras påtagligt.</p> <p>Det bör ske en övergång till fyraåriga mandatperioder för valda församlingar.<br /> Av särskild betydelse är att valen inte förrättas samma år. Val bör<br /> förrättas vartannat år till riksdagen och vartannat till kommunfullmäktige<br /> och landsting. Annars kommer rikspolitiken att fortsätta att dominera över<br /> de kommunalpolitiska frågorna.</p> <p>En kyrkans valdag bör införas</p> <p>Genom de kyrkliga valens förläggning i oktober samma år som de allmänna<br /> valen har sämsta tänkbara förutsättning för en kyrklig valdebatt skapats.</p> <p>Valdeltagandet är som regel mycket lågt.</p> <p>En förklaring till det svaga intresset för de kyrkliga valen är med stor sannolikhet<br /> deras placering en månad efter de allmänna valen till riksdag, landsting<br /> och kommun. All kraft och energi har i partiorganisationer och media<br /> ägnats valen i september.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Alla kyrkliga val bör samlas till en ny kyrkans valdag. Denna valdag bör Mot. 1989/90<br /> placeras i oktober året före kommunfullmäktigevalen. Förändringen skulle K206<br /> innebära att ökad uppmärksamhet från väljare, partiorganisationer och<br /> media skulle kunna riktas mot de kyrkliga valen.</p> <p>Kyrkofullmäktige bör ha lika lång mandatperiod som kommunfullmäktige.</p> <p>Principer för lagstiftning</p> <p>De enskildas villkor bör i sä liten utsträckning som möjligt regleras av det<br /> allmänna. När behov av reglering finns skall medborgarnas krav på rättssäkerhet<br /> och integritet tillmätas största betydelse. Det måste finnas en balans<br /> mellan offentliga och enskilda intressen. Det allmänna får inte ensidigt gynnas<br /> på medborgarnas bekostnad.</p> <p>Lagar skall stiftas i överensstämmelse med grundlagar och Europakonventionen.<br /> Det får inte finnas någon tveksamhet i dessa avseenden.</p> <p>Tillkomsten av en ny lag eller ändring i en bestående bör vara väl förberedd.<br /> Detta för att garantera att lagarna är av sådan kvalitet att snara ändringar<br /> inte blir nödvändiga. Men även för att låta medborgare - och rättstilllämpande<br /> organ - sätta sig in i vad den nya regleringen innebär. Då lagar<br /> ändras hastigt blir resultaten ofta att de är illa förberedda och fungerar dåligt,<br /> att de skapar stora praktiska problem i samhället och slutligen att de<br /> skadar respekten hos medborgarna för lagar, myndigheter och ytterst lagstiftaren.<br /> Under alla förhållanden får lagändringar till de enskildas nackdel aldrig<br /> genomföras så hastigt att enskilda drabbas av rättsförluster.</p> <p>Användningen av ramlagstiftning och generalklausuler måste begränsas.</p> <p>Denna lagstiftningsteknik har medfört att det är svårt för allmänhet och<br /> myndigheter att förutse tillämpningen. I ett modernt, snabbt föränderligt<br /> samhälle är det inte möjligt för en lagstiftare att helt klara sig utan ramlagstiftning<br /> och generalklausuler. I framtiden bör dock det allmänna ta på sig ett<br /> särskilt ansvar för hur sådan lagstiftning tillämpas i mål eller ärenden mellan<br /> enskilda och det allmänna. Uppstår tvekan om hur lagen skall tillämpas skall<br /> den tolkas till den enskildes förmån.</p> <p>Grundlagsskydda äganderätten</p> <p>I den svenska regeringsformen behandlas egendomsskyddet i 2 kap. 18 § regeringsformen.<br /> Där stadgas: "Varje medborgare vilkens egendom tagits i anspråk<br /> genom expropriation eller annat sådant förfogande skall vara tillförsäkrad<br /> ersättning för förlusten enligt grunder som bestämmes i lag.” Det bör<br /> observeras att lagrummet inte föreskriver full ersättning. Utan hinder av<br /> grundlag kan alltså i vanlig lag föreskrivas att endast en del av förlusten skall<br /> ersättas.</p> <p>Bestämmelsen omfattar inte det fallet att egendom avhändes genom skatteuttag.<br /> 1 vår grundlag finns inte något tak för det samlade skatteuttaget.</p> <p>Skatter på upp till 100 % är alltså fullt genomförbara. I Sverige har - som<br /> bekant - t.o.m. skatteuttag på mer än hela det beskattningsbara beloppet<br /> förekommit.</p> <p style="margin-left:11px;">Regeln omfattar inte heller det fall då det är fråga om s.k. rådighetsbe- 8</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>gränsningar för en ägare. Det finns således inget grundlagsskydd som hind- Mot. 1989/90</p> <p>rar staten att exempelvis förbjuda bebyggelserätt på all mark i landet. K206</p> <p>Slutsatsen av det anförda är att nuvarande skydd för äganderätten är<br /> mycket bristfälligt i regeringsformen. En riksdagsmajoritet har möjlighet att<br /> genom vanlig lag besluta om olika begränsningar i enskilt ägande.</p> <p>Personlig äganderätt är en viktig förutsättning i ett samhälle vars ekonomiska<br /> system är marknadsekonomin. När äganderätten begränsas eller<br /> störs, störs också marknadsekonomin.</p> <p>En utredning bör därför göras i syfte att klarlägga hur äganderättens ställning<br /> kan förstärkas i regeringsformen. Detta arbete bör snarast påbörjas och<br /> bedrivas skyndsamt.</p> <p>Värna avtalsfriheten</p> <p>Mellan äganderätten och avtalsfriheten råder ett starkt samband. Om ägaren<br /> inte har rätt att disponera över sin egendom, exempelvis genom försäljning<br /> eller uthyrning, förlorar äganderätten mycket av sitt värde.</p> <p>Rätten att fritt sluta avtal spelar en väsentlig roll inom många områden i<br /> vårt samhälle. Det finns dock tendenser till inskränkningar i avtalsfriheten.</p> <p>T.ex. kan enligt förköpslagen ett avtal mellan två personer om köp av fastighet<br /> förlora sin giltighet. På motsvarande sätt finns inskränkningar av avtalsfriheten<br /> inom hyreslagstiftningen och i arbetsrättsliga lagar.</p> <p>Då avtalsfriheten har sådan stor betydelse för vårt samhällsskick bör den<br /> ges uttryckligt grundlagsskydd. Vissa inskränkningar i friheten att ingå avtal<br /> måste finnas även i framtiden. Avtalsfriheten kan inte vara helt utan begränsningar.<br /> I grundlag skall anges vilka begränsningar som får ske.</p> <p>Grundlagsskydd för den negativa föreningsrätten</p> <p>Den positiva föreningsrätten, d.v.s. rätten att fritt ansluta sig till och tillhöra<br /> en förening, finns inskriven i grundlagen och i medbestämmandelagen. Det<br /> borde vara en självklarhet att med rätten att tillhöra en förening också följer<br /> rätten att slippa tillhöra en förening.</p> <p>I Sverige är dock rätten att stå utanför en förening - den s.k. negativa<br /> föreningsrätten - ingen självklarhet. Fackliga organisationer ser sig oförhindrade<br /> att genom mycket långtgående åtgärder försöka tvinga in arbetstagare<br /> som medlemmar. Det förekommer att fackliga organisationer nekar eller<br /> ställer upp hinder om en medlem önskar utträda eller skapar svårigheter<br /> för arbetsgivare som önskar anställa någon som inte är fackligt ansluten.</p> <p>Den elementära mänskliga rättigheten att själv besluta om utträde ur en<br /> organisation är av så väsentlig karaktär att den inte av lagstiftaren bör delegeras<br /> till enskilda organisationers avgörande. För att garantera den enskildes<br /> frihet att själv välja eller avstå från medlemskap i t.ex. en facklig organisation<br /> bör därför denna negativa föreningsrätt grundlagsfästas.</p> <p>Ideella föreningar utgör en viktig del av vårt samhälle. De fullgör betydelsefulla<br /> uppgifter på många olika områden. Trots den betydelse som olika organisationer<br /> sålunda har saknas i dag normer av grundläggande karaktär beträffande<br /> organisationernas förhållanden.</p> <p style="margin-left:13px;">Den enskildes ställning kan behöva stärkas i olika avseenden utöver den 9</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>förbättring som grundlagsfäst negativ föreningsrätt skulle medföra. Det Mot. 1989/90</p> <p>finns därför skäl för en utredning rörande såväl behovet som den lämpliga K206</p> <p>utformningen av lagstiftningen om de ideella föreningarna. Tyngdpunkten<br /> i en ifrågasatt lagstiftning bör ligga i det som från samhällets sida är mest<br /> skyddsvärt, nämligen den enskilde medlemmens ställning i förhållande till<br /> organisationen.</p> <p>Stärk näringsfriheten</p> <p>Friheten för människor att vara verksamma i den näring eller i det yrke de<br /> önskar är av stor betydelse för marknadsekonomin. Friheten att starta företag<br /> är en omistlig del i marknadsekonomin. På samma sätt förhåller det sig<br /> med rätten att välja visst yrke. Sker inskränkningar i dessa möjligheter drabbas<br /> inte endast den som önskar ägna sig åt en viss verksamhet. Det får också<br /> den effekten att konsumenternas valfrihet minskar som en följd av att konkurrensen<br /> blir mindre.</p> <p>Utvecklingen har lett till att det blivit allt svårare för den enskilde att fritt<br /> utöva näring. Näringsfriheten har inskränkts på skilda sätt. Exempelvis har<br /> viss näringsutövning förhindrats genom särskilda bidragsbestämmelser, monopol<br /> eller andra regleringsåtgärder. Självfallet kan det krävas vissa auktorisationskrav<br /> för viss verksamhet. Samtidigt är emellertid rätten att driva näringsverksamhet<br /> så grundläggande för vårt samhälle att denna rätt bör skyddas<br /> särskilt i grundlagen.</p> <p>Ökat minoritetsskydd</p> <p>Den svenska författningen har - jämfört med många andra länder, exempelvis<br /> Finland - ett begränsat skydd för en minoritet i riksdagen och därmed<br /> indirekt för de människor denna minoritet företräder. Enkel majoritet i riksdagen<br /> är i de flesta frågor - även sådana av stor ingripande betydelse för<br /> många människor - tillfyllest för omedelbara beslut. Ett förbättrat minoritetsskydd<br /> skulle därför vara av betydelse, särskilt när det gäller prövning av<br /> lagar som angår de medborgerliga fri- och rättigheterna.</p> <p>För vissa situationer innehåller såväl regeringsformen som riksdagsordningen<br /> krav på kvalificerad majoritet eller särskilt flertal för beslut. Man kan<br /> emellertid hysa tvekan för att ha en ordning med kvalificerad majoritet beträffande<br /> frågor som kan tänkas aktualiseras tämligen ofta. För det första<br /> skulle det inte sällan vara förknippat med stora svårigheter för riksdagen att<br /> ena sig om vilka frågor som skulle kräva kvalificerad majoritet. För det<br /> andra finns en beaktansvärd risk för att sådana krav skulle kunna handlingsförlama<br /> riksdagen i vissa lägen.</p> <p>Vi har ovan föreslagit att bl.a. äganderätt och avtalsfrihet ges grundlagsskydd<br /> eller förstärkt sådant skydd. Om dessa förslag genomförs är det möjligt<br /> att samtidigt vidga den form av minoritetsskydd som föreskrivs i 2 kap.</p> <p>12 § tredje stycket regeringsformen. Enligt detta stadgande gäller att lag om<br /> vissa fri- och rättigheter skall på yrkande av lägst tio av riksdagens ledamöter<br /> vila i minst tolv månader såvida inte en kvalificerad majoritet bestående av<br /> fem sjättedelar av ledamöterna antar förslaget till lag. Detta skulle innebära</p> </div> <div class="block ml_53"><p>10</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>ett väsentligt ökat minoritetsskydd. Om ett utvidgat grundlagsskydd inte Mot. 1989/90</p> <p>kommer till stånd måste andra sätt att ge minoritet i riksdagen rätt att skjuta K206</p> <p>fram riksdagens beslut i viss viktig fråga övervägas.</p> <p>Effektivare lagprövning</p> <p>1979 genomfördes en grundlagsändring som innebar att domstolarna uttryckligen<br /> tillerkändes en lagprövningsrätt. Sedan dess gäller enligt 11 kap.</p> <p>14 § regeringsformen att om domstol eller annat offentligt organ finner att<br /> en föreskrift står i strid med bestämmelse i grundlag eller annan överordnad<br /> författning, eller att stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts<br /> vid dess tillkomst, får föreskriften icke tillämpas. Det finns dock en begränsning<br /> i lagprövningsrätten. Om riksdagen eller regeringen beslutat om<br /> föreskriften skall tillämpning underlåtas endast om felet är uppenbart. För<br /> att en domstol skall kunna underlåta att tillämpa föreskrift som har beslutats<br /> av riksdagen eller regeringen ställs alltså mycket höga krav.</p> <p>Det finns tydliga tecken på bristande respekt hos den socialdemokratiska<br /> regeringen för grundlagens krav vad gäller såväl innehåll som beredning vid<br /> lagstiftning. Nuvarande reglering med krav på uppenbar avvikelse som<br /> grund för lagprövning har skapat utrymme för lagstiftning som stämmer<br /> mindre väl överens med regeringsformens krav. En utvidgad lagprövningsrätt<br /> bör därför införas. Lagprövning bör kunna ske även om avvikelsen inte<br /> är uppenbar. En sådan ändring skulle göra att domstolar och myndigheter<br /> fick större möjlighet att vägra tillämpa en grundlagsstridig lag.</p> <p>Det finns emellertid anledning att räkna med att sådan lagprövning även<br /> i framtiden kommer att äga rum endast vid sällsynta tillfällen.</p> <p>Författningsdomstol?</p> <p>Det kan tänkas att en utvidgad lagprövningsrätt inte skulle vara tillräcklig<br /> för att garantera en grundlagsenlig lagstiftning och lagtillämpning. Därför<br /> kan det finnas skäl att utreda frågan om inrättandet av en författningsdomstol.</p> <p>En författningsdomstol i Sverige skulle ha till främsta uppgift att vaka över<br /> att de i grundlagen förankrade fri- och rättigheterna inte kränks. Utvecklingen<br /> i Sverige på detta område inger betänkligheter. Inte minst gäller detta<br /> skyddet för den enskildes integritet.</p> <p>Behovet av att få vissa frågor med anknytning till grundlag och t.ex. vallag<br /> prövade, utifrån strikt juridiska utgångspunkter, framstår i dag som alltmer<br /> markerat.</p> <p>Mot denna bakgrund bör frågan om lämpligheten av inrättandet av en författningsdomstol,<br /> dess kompetens, sammansättning och verksamhet snarast<br /> göras till föremål för en allsidig och inträngande utredning.</p> <p>Respektera Europadomstolens utslag</p> <p>En genomgång av svensk lagstiftning i syfte att bringa den i överensstämmelse<br /> med Europakonventionen och Europadomstolens avgöranden är angelägen.<br /> Europakonventionen har inte gjorts direkt tillämplig för svenska 11</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>domstolar och förvaltningsmyndigheter. Trots att det i olika sammanhang Mot. 1989/90</p> <p>har hävdats att konventionsbestämmelserna beaktats i den svenska lagstift- K206</p> <p>ningen, bl.a. i samband med utarbetandet av regeringsformens fri- och rättighetsregler,<br /> har Sverige under senare tid vid flera tillfällen fällts av Europadomstolen.<br /> Mot den bakgrunden är det tydligt att den svenska rättsordningen<br /> inte uppfyller de krav Europakonventionen ställer.</p> <p>En allmän genomgång av svensk lagstiftning bör komma till stånd. En sådan<br /> genomgång bör kompletteras med en utredning om möjligheterna att<br /> införliva Europakonventionen i svensk rätt genom inkorporering.</p> <p>Överflytta ärenden från regeringen till<br /> förvaltningsdomstolarna</p> <p>Ett grundproblem när det gäller svensk rätts förhållande till bl.a. Europakonventionen<br /> är att vår rättsordning i många ärendetyper anvisar regeringen<br /> eller förvaltningsmyndighet i stället för domstol som slutinstans. En överflyttning<br /> av ärenden till förvaltningsdomstol bör därför ske.</p> <p>Detta förutsätter en grundlig genomgång av de lagar som kan beröras.</p> <p>Mycket talar dock för att det är möjligt att utföra en sådan genomgång inom<br /> en förhållandevis kort tidsperiod, om tillräckliga resurser sätts in.</p> <p>Med hänsyn till det anförda bör riksdagen hos regeringen begära en<br /> skyndsam utredning i frågan.</p> <p>JO-kontroll av kommunerna</p> <p>Huvudparten av den offentliga verksamhet som allmänheten kommer i kontakt<br /> med sker numera i kommunal regi. För den enskilde är det således av<br /> stor betydelse att det ställs lika höga krav på rättssäkerhet och rättsövervakning<br /> på det kommunala området som på det statliga. Riksdagen bör nu uppdra<br /> åt regeringen att snarast återkomma till riksdagen med ett lagförslag varigenom<br /> JO ges samma fullföljdsmöjligheter över disciplinbeslut m.m. på det<br /> kommunala området som på det statliga.</p> <p>Vidga det allmännas skadeståndsansvar</p> <p>Under en följd av år har vi från moderat sida krävt att den enskildes möjlighet<br /> att få skadestånd från det allmänna skall vidgas. Under hösten 1989 fattade<br /> riksdagen till sist beslut om att i viss mån tillmötesgå våra krav. Vissa<br /> ändringar har gjorts i skadeståndslagen och en utredning skall göra en ytterligare<br /> översyn av det allmännas skadeståndsansvar. Enligt vår mening bör<br /> utredningens arbete få följande inriktning:</p> <p>I princip bör vanliga skadeståndsrättsliga grundsatser gälla också vid verksamhet<br /> inom ifrågakomna område. Utredningen bör vidare överväga om det<br /> är möjligt att skärpa reglerna om att det allmänna vid oriktigt handlande får<br /> ansvara för skador som uppkommer för enskilda även i fall då någon oaktsamhet<br /> inte föreligger (strikt ansvar). Utredningen måste dessutom överväga<br /> i vilken utsträckning enskilda skall få gottgörelse för skada som har sin<br /> grund i oriktiga råd och upplysningar från myndigheter utan att det föreligger<br /> något direkt samband med myndighetsutövning. 12</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:12px;">Vidare bör utredningen överväga om ersättning skall kunna utgå för den Mot. 1989/90</p> <p>kränkning som den skadelidande utsatts för även om han inte kan styrka att K206</p> <p>han åsamkats någon direkt ekonomisk skada.</p> <p>Slutligen finns det anledning för utredningen att överväga under vilka villkor<br /> - bl.a. beträffande skadeståndsskyldighet - den statliga affärsverksamheten<br /> skall verka. Det saknas skäl till att låta denna verksamhet - ofta i form<br /> av monopolföretag - bedrivas under gynnsammare villkor än som gäller för<br /> jämförbara näringsidkare.</p> <p>Skydda integriteten</p> <p>Ofta möter den enskilde krav från myndigheter på att lämna ifrån sig personuppgifter<br /> av olika slag. Uppgifterna registreras, lagras och skickas inte sällan<br /> vidare till andra myndigheter. Ofta sker samköming av olika dataregister.</p> <p>Det allmännas intresse för personuppgifter har ett samband med den offentliga<br /> sektorns storlek och det omfattande regelverket. Myndigheterna anser<br /> sig ha behov av vissa uppgifter om medborgarna och lägger då endast en<br /> effektivitetsaspekt på detta. Den enskildes rätt till en privat sfär kommer i<br /> andra hand.</p> <p>Vi anser att det är den enskildes integritetskrav som skall vara styrande<br /> för lagstiftningen och för hanteringen av olika dataregister. Därför behövs<br /> ett starkare skydd för integriteten.</p> <p>I motionen har lagts fram förslag som medför lagändringar. Det bör ankomma<br /> på vederbörande utskott att utforma erforderliga sådana ändringar.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:28px;">1. att riksdagen hos regeringen begär utredning om ökade möjligheter<br /> till personval i enlighet med vad i motionen anförts,</p> <p style="margin-left:28px;">2. att riksdagen hos regeringen begär utredning om minskat antal<br /> riksdagsmän i enlighet med vad i motionen anförts,</p> <p style="margin-left:28px;">3. att riksdagen hos regeringen begär utredning om vidgade möjligheter<br /> till rådgivande folkomröstningar i enlighet med vad i motionen<br /> anförts,</p> <p style="margin-left:28px;">4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i regeringsformen<br /> för att skydda utlandssvenskarnas rösträtt,</p> <p style="margin-left:28px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fyraåriga<br /> mandatperioder och skilda valdagar för riksdags- och kommunalval<br /> bör införas,</p> <p style="margin-left:28px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en kyrkans<br /> valdag bör införas i enlighet med vad i motionen anförts,</p> <p style="margin-left:28px;">7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om principer för lagstiftningen,</p> <p style="margin-left:28px;">8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om tolkningsföreträde för enskild vid tillämpning av</p> <p style="margin-left:28px;">ramlag eller generalklausul i enlighet med vad i motionen anförts, 13</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:29px;">9. att riksdagen hos regeringen begär utredning om grundlagsskyddad<br /> äganderätt och avtalsfrihet i enlighet med vad i motionen anförts,</p> <p style="margin-left:29px;">10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i regeringsformen<br /> för att säkerställa den negativa föreningsrätten,</p> <p style="margin-left:29px;">[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om lagreglering av ideella föreningars verksamhet,1]</p> <p style="margin-left:29px;">11. att riksdagen hos regeringen begär utredning om grundlagsskyddad<br /> näringsfrihet i enlighet med vad i motionen anförts,</p> <p style="margin-left:29px;">12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om stärkt minoritetsskydd,</p> <p style="margin-left:29px;">13. att riksdagen, för att vidga lagprövningsrätten, beslutar att<br /> ändra 11 kap. 14 § regeringsformen i enlighet med vad i motionen anförts,</p> <p style="margin-left:29px;">14. att riksdagen hos regeringen begär utredning om införandet av<br /> en författningsdomstol i enlighet med vad i motionen anförts,</p> <p style="margin-left:29px;">15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om en genomgång av svensk lagstiftning i avsikt att<br /> bringa den i överensstämmelse med de krav som Sveriges anslutning<br /> till Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna medför,</p> <p style="margin-left:29px;">16. att riksdagen hos regeringen begär skyndsam utredning om<br /> vilka ärenden som skall överflyttas från regeringen till förvaltningsdomstolarna,</p> <p style="margin-left:29px;">17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om JO-kontroll av kommunerna,</p> <p style="margin-left:29px;">[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om ökad rätt till skadestånd från det allmänna vid felaktig<br /> myndighetsutövning,1]</p> <p style="margin-left:29px;">18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om skydd för den personliga integriteten.</p> <p>Stockholm den 11 januari 1990</p> </div> <div class="block ml_44"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1989/90<br /> K206</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Carl Bildt (m)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Lars Tobisson (m)</p> </div> <div class="block ml_24"><p style="text-align:right;">Ingegerd Troedsson (m)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Anders Björck (m)</p> </div> <div class="block ml_25"><p style="margin-left:6px;">Görel Bohlin (m)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Rolf Clarkson (m)</p> </div> <div class="block ml_24"><p style="text-align:right;">Rolf Dahlberg (m)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Ann-Cathrine Haglund (m) Gunnar Hökmark (m)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Gullan Lindblad (m)</p> </div> <div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">Bo Lundgren (m)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Arne Andersson (m)<br /> i Ljung</p> </div> <div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">Sonja Rembo (m)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>1 1989:90:L203</p> </div> <div class="block ml_53"><p style="margin-left:6px;">14</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_29" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_54" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_11" /> <div class="block ml_38" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_50" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_50" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_35" /> <div class="block ml_48" /> <div class="block ml_46" /> <div class="block ml_47" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_41" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_0"><p>I</p> </div> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_37" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_50" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_46" /> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_51" /> <div class="block ml_7" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_10" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_50" /> <div class="block ml_46" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_41" /> <div class="block ml_48" /> <div class="block ml_56" /> </div> </div> 1 1 att riksdagen hos regeringen begär utredning om ökade möjligheter till personval i enlighet med vad i motionen anförts uppskov = utskottet 1989/90:KU39 ? 1 1 att riksdagen hos regeringen begär utredning om ökade möjligheter till personval i enlighet med vad i motionen anförts ? 2 2 att riksdagen hos regeringen begär utredning om minskat antal riksdagsmän i enlighet med vad i motionen anförts ? 2 2 att riksdagen hos regeringen begär utredning om minskat antal riksdagsmän i enlighet med vad i motionen anförts uppskov = utskottet 1989/90:KU39 ? 3 3 att riksdagen hos regeringen begär utredning om vidgade möjligheter till rådgivande folkomröstningar i enlighet med vad i motionen anförts uppskov = utskottet 1989/90:KU39 ? 3 3 att riksdagen hos regeringen begär utredning om vidgade möjligheter till rådgivande folkomröstningar i enlighet med vad i motionen anförts ? 4 4 att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i regeringsformen för att skydda utlandssvenskarnas rösträtt ? 4 4 att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i regeringsformen för att skydda utlandssvenskarnas rösträtt uppskov = utskottet 1989/90:KU39 ? 5 5 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fyraåriga mandatperioder och skilda valdagar för riksdags- och kommunalval bör införas uppskov = utskottet 1989/90:KU39 ? 5 5 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fyraåriga mandatperioder och skilda valdagar för riksdags- och kommunalval bör införas ? 6 6 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en kyrkans valdag bör införas i enlighet med vad i motionen anförts ? 6 6 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en kyrkans valdag bör införas i enlighet med vad i motionen anförts uppskov = utskottet 1989/90:KU39 ? 7 7 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principer för lagstiftningen uppskov = utskottet 1989/90:KU39 ? 7 7 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principer för lagstiftningen ? 8 8 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tolkningsföreträde för enskild vid tillämpning av ramlag eller generalklausul i enlighet med vad i motionen anförts ? 8 8 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tolkningsföreträde för enskild vid tillämpning av ramlag eller generalklausul i enlighet med vad i motionen anförts uppskov = utskottet 1989/90:KU39 ? 9 9 att riksdagen hos regeringen begär utredning om grundlagsskyddad äganderätt och avtalsfrihet i enlighet med vad i motionen anförts uppskov = utskottet 1989/90:KU39 ? 9 9 att riksdagen hos regeringen begär utredning om grundlagsskyddad äganderätt och avtalsfrihet i enlighet med vad i motionen anförts ? 10 10 att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i regeringsformen för att säkerställa den negativa föreningsrätten ? 10 10 att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i regeringsformen för att säkerställa den negativa föreningsrätten uppskov = utskottet 1989/90:KU39 ? 11 11 att riksdagen hos regeringen begär utredning om grundlagsskyddad näringsfrihet i enlighet med vad i motionen anförts uppskov = utskottet 1989/90:KU39 ? 11 11 att riksdagen hos regeringen begär utredning om grundlagsskyddad näringsfrihet i enlighet med vad i motionen anförts ? 12 12 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stärkt minoritetsskydd ? 12 12 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stärkt minoritetsskydd uppskov = utskottet 1989/90:KU39 ? 13 13 att riksdagen, för att vidga lagprövningsrätten, beslutar att ändra 11 kap. 14 § regeringsformen i enlighet med vad i motionen anförts uppskov = utskottet 1989/90:KU39 ? 13 13 att riksdagen, för att vidga lagprövningsrätten, beslutar att ändra 11 kap. 14 § regeringsformen i enlighet med vad i motionen anförts ? 14 14 att riksdagen hos regeringen begär utredning om införandet av en författningsdomstol i enlighet med vad i motionen anförts ? 14 14 att riksdagen hos regeringen begär utredning om införandet av en författningsdomstol i enlighet med vad i motionen anförts uppskov = utskottet 1989/90:KU39 ? 15 15 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en genomgång av svensk lagstiftning i avsikt att bringa den i överensstämmelse med de krav som Sveriges anslutning till Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna medför uppskov = utskottet 1989/90:KU39 ? 15 15 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en genomgång av svensk lagstiftning i avsikt att bringa den i överensstämmelse med de krav som Sveriges anslutning till Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna medför ? 16 16 att riksdagen hos regeringen begär skyndsam utredning om vilka ärenden som skall överflyttas från regeringen till förvaltningsdomstolarna ? 16 16 att riksdagen hos regeringen begär skyndsam utredning om vilka ärenden som skall överflyttas från regeringen till förvaltningsdomstolarna uppskov = utskottet 1989/90:KU39 ? 17 17 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om JO-kontroll av kommunerna uppskov = utskottet 1989/90:KU39 ? 17 17 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om JO-kontroll av kommunerna ? 18 18 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skydd för den personliga integriteten. ? 18 18 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skydd för den personliga integriteten. uppskov = utskottet 1989/90:KU39 ? INL Inlämning 1990-01-25 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-02-06 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-02-07 00:00:00 inträffat 2 0622185335615 Carl Bildt m 1 undertecknare 0275356156309 Arne Andersson m 2 undertecknare 037063714405 Anders Björck m 3 undertecknare 0668927708809 Görel Bohlin m 4 undertecknare 0156214148697 Rolf Clarkson m 5 undertecknare 0544569681404 Rolf Dahlberg m 6 undertecknare 0333810623907 Ann-Cathrine Haglund m 7 undertecknare 0584386800218 Gunnar Hökmark m 8 undertecknare 0816308745507 Gullan Lindblad m 9 undertecknare 0537484650407 Bo Lundgren m 10 undertecknare 0872218435908 Sonja Rembo m 11 undertecknare 0245320188502 Lars Tobisson m 12 undertecknare 0925516323103 Ingegerd Troedsson m 13 undertecknare motgrund Motionsgrund 2014-11-20 12:53:44 motkat Motionskategori - 2014-11-20 12:53:44 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02K206 2019-05-28 10:51:03 tilldelat Tilldelat Konstitutionsutskottet 2014-11-20 12:53:44 GD02K206 av Carl Bildt m.fl. (m) mot_198990_k_206.pdf 610863 pdf Fördjupad demokrati och ökad 1989/90 https://data.riksdagen.se/fil/A3BACD09-569E-4736-B845-F9EAFA066B6B