2748488 GD02Ju4 1989/90 Ju4 mot mot Motion 1989/90:Ju4 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) Motion Motion JuU 4 0 1989-10-18 00:00:00 2014-11-04 15:01:18 2014-11-04 00:00:00 med anledning av prop. 1989/90:2 om trafiknykterhetsbrotten m.m. av Rolf Dahlberg m.fl. (m) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Ju4/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Ju4 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02Ju4 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1989/90:Ju4</p> <p>av Rolf Dahlberg m.fl. (m)</p> <p>med anledning av prop. 1989/90:2 om<br /> trafiknykterhetsbrotten m.m.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>I propositionen föreslås bl.a. att trafiknykterhetsbrotten delas in i två grader<br /> som kallas rattfylleri och grovt rattfylleri samt att gränsen för straffbar alkoholpåverkan<br /> i trafiken sänks från en blodalkoholhalt på 0,5 promille till 0,3<br /> promille.</p> <p>Sammanfattning</p> <p>Regeringens förslag innebär att betydligt färre personer än i nuläget kommer<br /> att dömas till fängelse trots att de fällts för grovt rattfylleri. Möjligheterna<br /> för domstolarna att i framtiden utdöma fängelsestraff inskränks genom restriktioner<br /> beträffande både brottet och brottslingen. Följden blir att endast<br /> särskilt farliga körningar kommer att resultera i fängelsestraff. Vidare kommer<br /> en stor andel av dem som döms för grovt rattfylleri att ådömas den mildare<br /> påföljden skyddstillsyn i stället för fängelse.</p> <p>Vi motsätter oss förslagen. De har stora likheter med förslag som framfördes<br /> i proposition 1984/85:21, vilken regeringen tvingades återkalla efter kraftig<br /> kritik. Det är anmärkningsvärt att regeringen nu lägger fram en proposition<br /> som kan antas utmana en bred folkopinion.</p> <p>Trafiknykterhetsbrotten ligger bakom många svåra olyckor årligen. Brottet<br /> grovt rattfylleri anser vi bör ha ett högt straffvärde. Enligt propositionen<br /> skall brottet kunna föranleda fängelse i högst ett år. Vi föreslår en straffskärpning<br /> till fängelse i högst två år.</p> <p>Mångå trafiknykterhetsbrott</p> <p>Årligen kommer omkring 20 000 trafiknykterhetsbrott till myndigheternas<br /> kännedom. Det verkliga antalet trafiknykterhetsbrott är inte känt. Det finns<br /> beräkningar som tyder på att det verkliga antalet brott är mellan två miljoner<br /> och tre miljoner fall per år. Under de senaste tio åren har det registrerats<br /> drygt 20 000 trafikolyckor med personskada. Av dessa medförde ca 1 000<br /> dödlig utgång. Trafikonykterhet ses som en viktig orsak till en del av dessa<br /> olyckor. De alkoholrelaterade trafikolyckorna utgör 5-6 % av alla vägtrafikolyckor.<br /> Andelen är dock mellan 8 och 9 % för olyckor med svåra skador<br /> eller dödlig utgång.</p> <p>Dessa uppgifter (hämtade ur Brottsutvecklingen, 1988:2 BRÅ Forskning)<br /> visar att trafiknykterhetsbrotten ger upphov till många trafikolyckor, ibland</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>med dödlig utgång. Det borde råda bred enighet om det angelägna i att Mot. 1989/90</p> <p>minska denna typ av brottslighet. En sådan enighet har tidigare funnits. I Ju4</p> <p>propositionen konstateras bl.a.: ”Den påföljdspraxis som tillämpas vid rattfylleri<br /> har lång hävd. Den förhållandevis regelmässiga användningen av<br /> fängelsestraff har främst motiverats av intresset av att upprätthålla en hög<br /> allmän laglydnad. Att praxis haft sin betydelse i det hänseendet kan knappast<br /> heller betvivlas.”</p> <p>Färre fängelsestraff med regeringens förslag</p> <p>Om propositionens förslag godtas av riksdagen kommer användningen av<br /> fängelsestraff att minska drastiskt. Flertalet av dem som i framtiden kommer<br /> att dömas för s.k. grovt rattfylleri (vilket ungefär motsvarar vad som i dag<br /> betecknas som rattfylleri) kommer att erhålla mildare påföljder. I propositionen<br /> (s. 40) anförs: ”Straffvärdet hos grova rattfylleribrott är normalt inte<br /> så högt att detta i sig motiverar fängelse i stället för en inte frihetsberövande<br /> påföljd.”</p> <p>Då det gäller att bestämma vilka rattfylleribrott som bör föranleda fängelse<br /> hävdar departementschefen att ”en avgörande faktor i det hänseendet<br /> måste vara de risker för trafiksäkerheten som brottet inneburit”. Fängelse<br /> bör förutsätta att gärningsmannen visat en uppenbar likgiltighet för sina<br /> medtrafikanters säkerhet, exempelvis genom sitt körsätt eller de trafikförhållanden<br /> som rådde vid körningen. Har inte en sådan uppenbar likgiltighet<br /> funnits bör, som departementschefen uttrycker det, ”normala principer för<br /> påföljdsval kunna tillämpas i väsentligt större utsträckning än vad som nu är<br /> fallet” (s. 41).</p> <p>Innebörden av propositionens resonemang är denna. Fängelsestraff kan<br /> utdömas endast om den aktuella körningen varit så att säga konkret farlig<br /> för omgivningen. Ett stort antal trafikonykterhetsbrott upptäcks emellertid<br /> genom att föraren stoppas i en poliskontroll. I en sådan situation finns ingen<br /> utredning som visar hur färden tidigare gått till. Om föraren har tillräckligt<br /> hög alkoholhalt i kroppen kommer han i sinom tid att bli dömd för grovt<br /> rattfylleri. Men då färden inte har kunnat bevisas ha varit farlig kommer inte<br /> fängelse att utdömas. För att fängelsestraff skall bli aktuellt måste en farlig<br /> färd ha bevittnats av exempelvis poliser eller kunna bevisas genom att en<br /> olycka har inträffat.</p> <p>Vi godtar inte propositionens förslag i denna del. Vi menar att en förare<br /> med hög promillehalt typiskt sett är farlig för sin omgivning. Redan genom<br /> att över huvud taget föra fordonet har han gjort sig skyldig till ett så allvarligt<br /> brott att fängelsestraff bör följa. Vi ställer oss främmande till ett tänkande<br /> som bygger på att en sådan förare på grund av beviskrav skall behöva förföljas<br /> av polis eller orsaka en olycka innan vederbörande kan ådömas ett fängelsestraff.<br /> Riksdagen bör ta avstånd från propositionens förslag att det skall<br /> krävas att gärningsmannen visat uppenbar likgiltighet för omgivningen för<br /> att han skall ådömas fängelsestraff.</p> </div> <div class="block ml_52"><p>9</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Kriminella och alkoholmissbrukare får mildare påföljd</p> <p>Av det anförda framgår att många av de personer som döms för grovt rattfylleri<br /> likväl inte kommer att ådömas fängelsestraff, detta beroende på att den<br /> gärning de gjort sig skyldiga till inte anses vara allvarlig nog. Men antalet<br /> fängelsestraff kommer även att minska på grund av att andra påföljder skall<br /> utnyttjas, med departementschefens ord, ”i väsentligt större utsträckning”.<br /> Hänvisningen till normala principer för påföljdsval kommer att betyda att<br /> det skapas stort utrymme jämfört med nuläget att ta hänsyn till vem som<br /> gjort sig skyldig till brottet. Så som framgår av resonemanget i propositionen<br /> s. 41 och 42 är det främst påföljden skyddstillsyn departementschefen förordar<br /> för dem som gjort sig skyldiga till grovt rattfylleri.</p> <p>Man kan då fråga sig vilka de kategorier är som skulle komma i åtnjutande<br /> av denna mildare påföljd. Svaret ges i propositionen (s. 27). ”Ser vi till vad<br /> som karaktäriserar den som döms för trafiknykterhetsbrott bestyrks detta<br /> intryck. Det är inte fråga om ett genomsnitt av den svenska befolkningen.<br /> Andelen som tidigare dömts för trafiknykterhetsbrott är ungefär 30 procent<br /> och i kategorin med mer än 1,5 promille mer än 40 procent. En mycket stor<br /> andel har också tidigare kriminell belastning av annat slag och minst 30 procent<br /> av de dömda saknar körkort. Många har svåra alkoholproblem.”</p> <p>Propositionens förslag innebär således att de som skall erhålla den milda<br /> påföljden skyddstillsyn efter att ha dömts för grovt rattfylleri är tidigare kriminellt<br /> belastade, alkoholmissbrukare och de som saknar körkort. Inte sällan<br /> uppfyller en och samma person samtliga kriterier. De som skulle ådömas<br /> fängelse för grovt rattfylleri är tidigare ostraffade personer som inte missbrukar<br /> alkohol och de som innehar körkort. Vi ifrågasätter om en sådan ordning<br /> överensstämmer med den allmänna rättskänslan.</p> <p>Vi efterlyser också vilket stöd som finns för propositionens förslag att<br /> skyddstillsyn skulle vara en lämpligare påföljd än fängelse för vissa kategorier<br /> dömda. I propositionen finns visserligen svepande, optimistiska fraser<br /> om skyddstillsynens överlägsenhet, men några undersökningar eller andra<br /> fakta som bestyrker påståendena anförs inte. Vi vill erinra om att det så kallade<br /> Sundsvallsprojektet, som genomfördes under 1970-talet, tvärtom visade<br /> att trots kraftigt förstärkta resurser inom frivården återföll de dömda i<br /> brott och fortsatte sitt alkoholmissbruk i oförändrad utsträckning. Personer<br /> dömda till skyddstillsyn har en mycket hög återfallsfrekvens. Vi finner det<br /> egendomligt att i propositionen finna förslag om att skyddstillsyn skall nyttjas<br /> beträffande dömda med tidigare kriminell belastning. Det finns all anledning<br /> att anta att berörda lagöverträdare mer än en gång tidigare erhållit just<br /> skyddstillsyn som påföljd för annan brottslighet och sedan återfallit i brott.</p> <p>Vi menar att riksdagen bör avvisa propositionens förslag att skyddstillsyn<br /> skall användas i ökad utsträckning som påföljd för grovt rattfylleri. Riksdagen<br /> bör tvärtom uttala att straffvärdet hos grova rattfylleribrott är så högt<br /> att detta motiverar fängelse i stället för en inte frihetsberövande påföljd. I<br /> detta ligger att det endast bör finnas ett begränsat utrymme för att tillämpa<br /> inte frihetsberövande påföljd i sådana mål. Vi vill i detta sammanhang erinra<br /> om ett uttalande i regeringens proposition 1987/88:120 om straffmätning och</p> </div> <div class="block ml_44"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1989/90<br /> Ju4</p> </div> <div class="block ml_53"><p>10</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>påföljdsval m.m. Departementschefen anförde då (s. 37) följande: ”Att Mot. 1989/90</p> <p>straffvärdet sätts i centrum för påföljdsbestämningen innebär att principer Ju4</p> <p>som proportionalitet, ekvivalens och rättslig likabehandling betonas.”</p> <p>Skärp straffet för grovt rattfylleri</p> <p>Sorn inledningsvis redovisats registreras ett stort antal trafiknykterhetsbrott<br /> varje år. Det verkliga antalet sådana brott är dock avsevärt större. En betydande<br /> del av trafikolyckor med personskada eller dödlig utgång beror på trafiknykterhet.</p> <p>Mot denna bakgrund menar vi att det finns goda skäl att överväga en höjning<br /> av straffvärdet för grovt rattfylleri. Varje förare som förtärt så mycket<br /> alkohol att han av den anledningen inte har kontroll över fordonet utsätter<br /> sin omgivning för ett överhängande hot.</p> <p>Enligt propositionens förslag skall påföljden för grovt rattfylleri vara fängelse<br /> i högst ett år. Särskilt grovt rattfylleri är ett brott som ytterst, genom<br /> fara för människors liv eller hälsa, riktar sig mot den personliga integriteten.</p> <p>Det finns därför anledning att jämföra med straffskalan för exempelvis misshandel,<br /> vilken föreskriver fängelse i högst två år. Nu kan givetvis invändas<br /> att brottet misshandel är ett uppsåtligt brott medan skador som blir en följd<br /> av att föraren är alkoholpåverkad inte är av samma natur. Vi menar att jämförelsen<br /> ändå är av intresse i detta sammanhang. En jämförelse kan även ske<br /> med brottet framkallande av fara för annan. Enligt 3 kap. 9§ brottsbalken<br /> gäller följande: ”Utsätter någon av grov oaktsamhet annan för livsfara eller<br /> fara för svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom, dömes för framkallande av<br /> fara för annan till böter eller fängelse i högst två år.” Vi menar att det är<br /> relevant att i påföljdshänseende jämföra detta brott med grovt rattfylleri.</p> <p>Sammantaget talar enligt vår mening starka skäl för att påföljden för grovt<br /> rattfylleri bestäms till fängelse i högst två år.</p> <p>En sådan skärpning skulle visa att lagstiftaren ser mycket allvarligt på<br /> brottet grovt rattfylleri. Den allmänpreventiva effekten av staffstadgandet<br /> skulle öka. Fler människor skulle avhålla sig från att köra bil berusade. Naturligtvis<br /> skulle det vara ytterligt sällsynt att maximistraffet utdöms. Man bör<br /> dock kunna räkna med att i sådana fall där domstolarna i nuläget utdömer<br /> ett fängelsestraff om en månad skulle i stället straffet bestämmas till några<br /> månader.</p> <p>Så som anförts i propositionen (s. 42) är det angeläget att de som döms<br /> för trafiknykterhetsbrott åläggs att genomgå särskilda kurser där alkoholens<br /> medicinska, personliga och sociala skadeverkningar behandlas. Ingenting<br /> hindrar att dessa kurser genomförs inom ramen för fängelse. Vidare bör de<br /> som döms för rattfylleri ägnas avsevärt större uppmärksamhet från sociala<br /> myndigheters sida. Föreligger svåra alkoholproblem måste vederbörande<br /> person ges stöd och vård i syfte att alkoholberoendet skall brytas.</p> <p>Enligt propositionens förslag (4 § andra stycket) skall även den som är lika<br /> påverkad av något annat medel än alkohol kunna dömas för rattfylleri. Därigenom<br /> kan - liksom i nuläget - även narkotikapåverkade förare åtalas och<br /> dömas. Vi anser att det är angeläget att denna kategori av förare blir föremål<br /> för ökade insatser från det allmännas sida. Det kan ske exempelvis genom</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>att polisen vid trafikkontroller i ökad utsträckning undersöker om föraren<br /> kan antas vara narkotikapåverkad.</p> <p>Såväl den sänkta gränsen för straffbar alkoholpåverkan som den av oss<br /> föreslagna straffskärpningen kommer dock att vara meningslös om trafikövervakningen<br /> är bristfällig. Tyvärr är det väl känt att polisens resurser att<br /> övervaka trafiken kraftigt beskurits under en följd av år. Detta är resultatet<br /> av en medveten politik från regeringens sida. Trots varningar från rikspolisstyrelsen<br /> och motstånd från bl.a. moderat sida i riksdagen har intagningen<br /> till polishögskolan hållits på en alltför låg nivå. Resultatet har blivit ett polisväsende<br /> i kris. Det mesta talar dessvärre för att trafikövervakningen kommer<br /> att vara otillfredsställande ytterligare några år.</p> <p>Det bör ankomma på vederbörande utskott att utarbeta erforderlig författningstext.</p> <p style="text-align:right;">Hemställan</p> <p style="text-align:right;">Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:30px;">1. att riksdagen beslutar att påföljden för grovt rattfylleri skall vara<br /> fängelse i högst två år,</p> <p style="margin-left:30px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om att uppenbar likgiltighet för medtrafikanters säkerhet<br /> inte skall vara en avgörande faktor för utdömande av fängelsestraff,</p> <p style="margin-left:30px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om utdömande av skyddstillsyn som påföljd för grovt<br /> rattfylleri,</p> <p style="margin-left:30px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att straffvärdet<br /> hos grova rattfylleribrott normalt bör vara så högt att detta i<br /> sig motiverar fängelse i stället för en inte frihetsberövande påföljd,</p> <p style="margin-left:30px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om stöd och vård beträffande personer som har dömts<br /> för trafiknykterhetsbrott.</p> <p style="text-align:right;">Stockholm den 18 oktober 1989</p> </div> <div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1989/90<br /> Ju4</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="text-align:right;">Rolf Dahlberg (m)</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="text-align:right;">Jerry Martinger (m)</p> </div> <div class="block ml_23"><p style="margin-left:6px;">Allan Ekström (m)</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="text-align:right;">Göthe Knutson (m)</p> </div> <div class="block ml_23"><p style="margin-left:6px;">Ewy Möller (m)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Birgit Henriksson (m)</p> </div> <div class="block ml_23"><p style="text-align:right;">Charlotte Cederschiöld (m)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Göran Ericsson (m)</p> </div> <div class="block ml_23"><p style="text-align:right;">Filip Fridolfsson (m)</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="text-align:right;">Inger Koch (m)</p> </div> <div class="block ml_23"><p style="margin-left:6px;">Eva Björne (m)</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="text-align:right;">Carl G Nilsson (m)</p> </div> <div class="block ml_52"><p>12</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="text-align:right;">gotab 99073, Stockholm 1989</p> </div> </div> </div> 1 1 att riksdagen beslutar att påföljden för grovt rattfylleri skall vara fängelse i högst två år avslag =utskottet 1989/90:JuU2 ? 1 1 att riksdagen beslutar att påföljden för grovt rattfylleri skall vara fängelse i högst två år ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att uppenbar likgiltighet för medtrafikanters säkerhet inte skall vara en avgörande faktor för utdömande av fängelsestraff ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att uppenbar likgiltighet för medtrafikanters säkerhet inte skall vara en avgörande faktor för utdömande av fängelsestraff avslag =utskottet 1989/90:JuU2 ? 3 3 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utdömande av skyddstillsyn som påföljd för grovt rattfylleri avslag =utskottet 1989/90:JuU2 ? 3 3 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utdömande av skyddstillsyn som påföljd för grovt rattfylleri ? 4 4 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att straffvärdet hos grova rattfylleribrott normalt bör vara så högt att detta i sig motiverar fängelse i stället för en inte frihetsberövande påföljd ? 4 4 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att straffvärdet hos grova rattfylleribrott normalt bör vara så högt att detta i sig motiverar fängelse i stället för en inte frihetsberövande påföljd avslag =utskottet 1989/90:JuU2 ? 5 5 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd och vård beträffande personer som har dömts för trafiknykterhetsbrott avslag =utskottet 1989/90:JuU2 ? 5 5 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd och vård beträffande personer som har dömts för trafiknykterhetsbrott ? INL Inlämning 1989-10-18 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1989-10-19 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1989-10-20 00:00:00 inträffat 2 0544569681404 Rolf Dahlberg m 1 undertecknare 012786308404 Allan Ekström m 2 undertecknare 0602452646106 Göran Ericsson m 3 undertecknare 0658894113791 Filip Fridolfsson m 4 undertecknare 0566638963807 Göthe Knutson m 5 undertecknare 0327449447106 Inger Koch m 6 undertecknare 0664794700308 Jerry Martinger m 7 undertecknare 0326516425507 Ewy Möller m 8 undertecknare 0153923606405 Charlotte Cederschiöld m 9 undertecknare 0929270135300 Carl G Nilsson m 10 undertecknare 0348289738906 Eva Björne m 11 undertecknare 0913138972707 Birgit Henriksson m 12 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1989/90:2 2014-11-23 10:41:28 motkat Motionskategori - 2014-11-23 10:41:28 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02Ju4 2019-05-28 10:50:49 tilldelat Tilldelat Justitieutskottet 2014-11-23 10:41:28 GD02Ju4 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) mot_198990_ju_4.pdf 159579 pdf med anledning av prop. 1989/90:2 om trafiknykterhetsbrotten m.m. https://data.riksdagen.se/fil/2FBBFCA6-EB29-49EF-B73A-9D585ADD6F3A