2741262 GD02Jo98 1989/90 Jo98 mot mot Motion 1989/90:Jo98 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) Motion Motion JoU 98 0 1990-05-08 00:00:00 2014-10-14 12:33:36 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitiken av Ingvar Eriksson m.fl. (m) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Jo98/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Jo98 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02Jo98 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1989/90:Jo98</p> <p>av Ingvar Eriksson m.fl. (m)</p> <p>med anledning av prop. 1989/90:146<br /> Livsmedelspolitiken</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Regeringen har i proposition 1989/90:146 lagt fram förslag till en ny livsmedelspolitik.<br /> Stora förändringar kan bli följden för lantbrukets utövare när<br /> det gäller förutsättningarna för den framtida produktionen. Nuvarande jordbruksprisreglering,<br /> bestående av ett gränsskydd och en intern reglering, föreslås<br /> upphöra den 1 juli 1991. De jordbruksprisreglerade produkterna avses<br /> därefter endast skyddas med hjälp av ett gränsskydd. Avvecklingen av internregleringen<br /> avses ske stegvis för vissa produkter, medan andra ersätts<br /> med enklare och andra behålles i avvaktan på internationella förhandlingar.<br /> Resultatet av pågående GATT-förhandlingar avses få stor betydelse för det<br /> framtida gränsskyddet och stödet till jordbruket.</p> <p>En stor brist i propositionen är att man huvudsakligen endast berör jordbruksdelen<br /> med arealanvändningen för livsmedelsproduktion. Denna areal<br /> föreslås minskas på ett sätt som i praktiken innebär stora svårigheter för de<br /> berörda. Man borde ha kopplat förändringarna till den framtida energipolitiken<br /> och produktionen av jordbruksgrödor till industrin. Vidare tas miljöaspekter<br /> av förändringarna upp på ett sätt som är högst diskutabelt och i<br /> vissa fall direkt felaktigt.</p> <p>Vi tar i denna motion upp en del av nämnda områden och lägger också<br /> yrkanden som är angelägna för att underlätta förändringar, men också för<br /> att ta vara på det svenska jordbrukets möjligheter.</p> <p>Mänga av de i propositionen föreslagna förändringarna är radikala, och<br /> jordbruket och dess utövare måste få en rimlig omställnings- och anpassningstid.<br /> Det är viktigt att kontrollstationer läggs in så att uppföljning och<br /> eventuella korrigeringar kan göras innan det är för sent. Slumpen får inte bli<br /> avgörande för landsbygdens öde och åkermarkens framtida användning.</p> <p>Den nya jordbrukspolitiken måste ge de svenska jordbruken möjlighet att<br /> konkurrera på lika villkor med omvärlden. Det svenska stöd- och skyddssystemet<br /> får inte försämra de svenska lantbrukarnas utgångsläge i förhållande<br /> till andra länders lantbrukare.</p> <p>En viktig målsättning för de jordbrukspolitiska besluten måste vara att de<br /> har samma inriktning som motsvarande beslut inom EG. Detta för att skapa<br /> konkurrens på så lika villkor som möjligt, men också för att ge Sverige realistiska<br /> möjligheter inför ett framtida inträde i den europeiska handelsgemenskapen.</p> <p>Det står i dag klart att vare sig Sveriges jordbrukare eller omvärldens, ef</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>ter en omläggning av jordbrukspolitiken i enlighet med vad GATT-förhand- Mot. 1989/90</p> <p>lingarna syftar till, i framtiden kommer att ha råd att producera ett pristryck- Jo98</p> <p>ande överskott. Världens katastrof- och beredskapslager kan därför i framtidens<br /> avreglerade livsmedelshandel knappast bekostas av världens bönder<br /> genom produktion som inte täcker kostnaderna. Därför bör Sverige ta initiativ<br /> till internationella förhandlingar om lagrens storlek och finansiering för<br /> att säkra livsmedelstryggheten i världen.</p> <p>I propositionen, s. 48, framhålles att i de förestående förhandlingarna<br /> mellan EFTA och EG om europeiskt samarbetsområde (EES) kommer ett<br /> EFTA-deltagande i EGs gemensamma jordbrukspolitik (CAP) inte att aktualiseras.<br /> EG-sidan har däremot förutskickat att man kommer med önskemål<br /> om ökat marknadstillträde för vissa jordbruksprodukter. Visserligen talas<br /> det om att man från svensk sida kommer att begära motsvarande lättnader<br /> på EG-marknaden för intressanta svenska produkter. Vi förutsätter att<br /> det då rör sig om produkter på livsmedelsområdet.</p> <p>Gränsskyddet måste vara realt det vill säga följa inflationen och dessutom<br /> vara produktanknutet. Rättvisa och full jämförbarhet inom varje produktområde<br /> vad gäller ländernas skydd och stöd måste till, annars kommer fullt<br /> konkurrenskraftiga delar av vår jordbruksproduktion att slås ut.</p> <p>Jordbruksgrödor till industrin</p> <p>Jordbrukets grödor till industrin är en viktig del av jordbruksproduktionen i<br /> stora delar av Sydsverige. Sockerbetor, fabrikspotatis samt oljeväxter producerade<br /> av vårt lantbruk, och vidareförädlade av svensk industri är och förblir<br /> klart konkurrenskraftiga - under förutsättning att produktionen får ske på<br /> lika villkor som exempelvis inom EG. Inom denna svenska industri pågår i<br /> dag intressant, lovande forskning och utveckling av nya produkter för andra<br /> användningsområden. Det vore av flera skäl fel att äventyra denna utveckling<br /> genom drastiska produktionsminskningar, inte minst i ett läge där alla<br /> är inriktade på att få fram nya jordbruksgrödor till industrin. Detta för att<br /> minska spannmålsöverskottet. Grödorna är också mycket betydelsefulla ur<br /> beredskaps- och miljösynpunkt.</p> <p>Mot denna bakgrund är skälen goda att bibehålla odlingarna av dessa<br /> jordbruksgrödor i nuvarande omfattning till svensk industri.</p> <p>Fabrikspotatis</p> <p>Vi vill hänvisa till annan motion som mera ingående behandlar fabrikspotatissidan.</p> <p>Sockernäringen</p> <p>Produktionsmålet även för socker borde kunna sättas så att försörjningsförmågan<br /> på nationell nivå tillgodoses. Vi vill i sammanhanget erinra om att det<br /> internationella sockeravtalet numera bara är av administrativ karaktär och<br /> inte innehåller någon förbindelse från Sveriges sida att stå som sockerimportör.<br /> Frihet bör därför i princip ges till en på normskördarna baserad arealanpassning<br /> till full fredstida självförsörjning. Detta kommer visserligen att 13</p> </div> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>medföra smärre - måttliga - sockeröverskott vissa år. Men om världsmark- Mot. 1989/90</p> <p>nadspriset i en sådan situation råkar göra export mera lönsam eller mindre Jo98</p> <p>förlustbringande än överlagring, som för närvarande sker, borde export få<br /> ske. Exportförbudet bör inte få lägga hinder i vägen för det ekonomiskt<br /> bästa alternativet och måste därför bort.</p> <p>Odling till full självförsörjning skulle ge ett visst bidrag till ett bättre utnyttjande<br /> av överskottsarealen - och därigenom ge tid till en väl genomtänkt<br /> och anpassad strukturrationalisering av sockerindustrin. Sockernäringens<br /> parter bör själva få bestämma arealens storlek utan statlig inblandning. Näringen<br /> har goda förutsättningar att själva fastställa en årlig lagom betareal.</p> <p>Man borde även få överväga en uppläggning med ett A-pris för inhemsk<br /> konsumtion och ett B-pris för kvantitet till exportmarknaden på samma sätt<br /> som för närvarande sker inom EG.</p> <p>Oljeväxtodlingen</p> <p>Oljeväxtodlingens storlek anpassas till den inhemska användningen av<br /> svensk rapsolja och till beredskapsbehovet. För att garantera en av beredskapsskäl<br /> tillräcklig inhemsk odling baseras produktionen på kontraktsteckning<br /> i offentlig regi. Det nya systemet föreslås gälla fr.o.m. 1992 års skörd.</p> <p>Nuvarande system med fettvaruavgifter på import och vid tillverkning av oljor<br /> och fetter avses behållas. Fettvaruavgiften skall även omfatta inhemskt<br /> slakterifett. Avgifterna kommer, på samma sätt som införselavgifterna för<br /> andra produkter, att bibehållas på nuvarande nivå i avvaktan på resultatet<br /> av GATT-förhandlingarna. Detta innebär att fettvaruavgiften föreslås svara<br /> mot nuvarande svenska prisnivå på rapsolja.</p> <p>Förslaget anges bygga på LAG:s förslag vad gäller odlingens omfattning<br /> och kontraktering. På de ytterligare ställen i propositionen, där oljeväxtodlingens<br /> framtida omfattning nämns, används formuleringar som ”tillräcklig<br /> ur beredskapssynpunkt”.</p> <p>Detta är en alltför vag formulering, eftersom beredskapsbehovet av olja<br /> inte blev tillfredsställande belyst och utrett i samband med LAG:s rapport.</p> <p>Denna uppfattning har framförts förutom av Svensk Oljeextration AB av<br /> en rad viktiga remissinstanser, som t.ex. Livsmedelsverket, Socialstyrelsen,</p> <p>LO och SLIM m.fl.</p> <p>Med tanke på den osäkra planeringssituation som både jordbruk och förädlingsindustri<br /> nu befinner sig i, är det nödvändigt med ett klarläggande angående<br /> vilken volym oljefrö som framgent skall odlas och bearbetas inom<br /> landet.</p> <p>I en samlad bedömning bör även ÖCB:s krav för behovet av vegetabiliska<br /> oljor för tekniska ändamål vägas in. Enligt ÖCB skall oljeväxtodlingen i<br /> händelse av avspärrning inte enbart räcka för att tillgodose råvara till margarin<br /> utan även för framställning av tvål, tvättmedel och andra kemiska produkter.</p> <p>En kvantifiering av frövolymen till nivån 275 000 ton frö leder till att energiinnehållet<br /> från fett i kriskosten hamnar på en mer realistisk nivå, ca 28<br /> energiprocent, jämfört med LAGs förslag som förutsätter en så låg nivå som<br /> 25 energiprocent i form av fett.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:14px;">Denna frövolym motsvarande 20 000 ton olja kan nås till samma bered- Mot. 1989/90</p> <p>skapskostnad som i LAG:s förslag. Detta beror på att användningen inom Jo98</p> <p>landet av svensk rapsolja inom något år kommer att öka med motsvarande<br /> kvantitet till följd av framgångsrikt växtförädlingsarbete.</p> <p>På så sätt kommer inte en ökad inhemsk odling av oljefrö att innebära<br /> ökade exportkostnader, utan i stället kan en större säkerhet i kriskosten nås<br /> till en redan accepterad beredskapskostnad.</p> <p>En följdeffekt av detta blir också en förstärkt beredskap på foderproteinsidan.<br /> Även ÖCB har framhållit rapsmjölets beredskapsvärde.</p> <p>Vegetabiliskt fett</p> <p>Modern oljeväxtodling etablerades i Sverige som följd av andra världskrigets<br /> besvärliga försörjningsläge beträffande vegetabiliskt matfett. Nu gällande<br /> system för prisreglering avser en årlig odling och skördevolym som motsvarar<br /> landets totalkonsumtion av vegetabiliskt fett, 165 000-170 000 ha respektive<br /> 320 000—330 000 ton frö (ca 7% vattenhalt) med oljemängden<br /> 130 000-140 000 ton. Importmöjligheter och önskvärdheten av att för olika<br /> ändamål blanda skilda fettyper medför dock en utbyteshandel med både frö<br /> och olja. Under fredstid används därför nu ungefär en tredjedel av den normala<br /> årsskördens oljevolym för livsmedelsändamål i landet. Rapsoljans näringsmässiga<br /> egenskaper med stor andel enkel- och fleromättade fettsyror<br /> anses i dag synnerligen fördelaktig. Detta jämte fortgående, än bättre anpassning<br /> genom växtförädling av fettsyramönstret efter avnämarnas och<br /> kostexperternas önskemål talar för att just raps- och rybsfettet får en ökad<br /> andel av det humana fettintaget.</p> <p>Proteinfoder</p> <p>Kapaciteten i landets bearbetningsindustri har kunnat utnyttjas väl med utbytesexport<br /> av inrikes ej förbrukad olja samt tillhandahållande av värdefullt<br /> och marknadsvinnande proteinfoder inom landet. Som mjöl och expeller har<br /> den inhemska användningen av dessa foderslag nästan fördubblats sedan<br /> 1980-talets början. Nuvarande förbrukning av oljeväxtproteinfoder medför<br /> att bearbetningsindustrin har ett råvarubehov på 300 000 ton frö per år. Därutöver<br /> förbrukas nu 10 000-15 000 ton som helfrö för vissa foderblandningar.<br /> Oljeväxtodlingen som proteinfoderkälla är en värdefull resurs inte<br /> minst ur beredskapssynpunkt.</p> <p>Vegetabilisk olja inte enbart livsmedel</p> <p>I framtiden kommer förmodligen oljeväxtfettet att få allt större användning<br /> också utanför livsmedelssektorn. Redan nu medför miljöhänsyn och andra<br /> kvalitativa fördelar att raps- och rybsolja utgör ett attraktivt alternativ till<br /> mineralolja i många sammanhang såväl i Sverige som utomlands. Det gäller<br /> t.ex. som skärvätska i metallindustrin, formolja vid cementgjutning, hydraulolja<br /> inte minst i skogsmaskiner, kedjeolja för motorsågar, tillsatsmedel i<br /> kemiskt växtskydd, råvara i kemisk-teknisk industri för flera olika specialprodukter<br /> samt som drivmedel främst i specialmotorer och då i särskilt känslig<br /> miljö.</p> </div> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Oljeväxter i växtföljd och landskap</p> <p>För svensk växtodling innebär oljeväxtodlingen inte enbart produktion av<br /> vegetabiliskt fett och proteinfoder. I kulturlandskapet betyder i blomningstid<br /> de solgula fälten rena skönhetsupplevelser.</p> <p>Oljeväxter utgör ett positivt inslag i ensidiga, främst stråsädes- och gräsdominerade,<br /> växtföljder. Detta genom gynnsamma effekter på såväl markstruktur<br /> som odlingshygien. Förekomsten av svårbemästrade och kemikaliekrävande<br /> växtsjukdomar minskar vid bruk av omväxlingsgrödor. Den lätt<br /> omsättbara oljeväxthalmen betyder minskat kvävegödslingsbehov i efterföljande<br /> grödor. Oljeväxtodlingen har mycket positiv effekt inte minst miljömässigt.<br /> Växttiden är lång, är bra i växtföljden, som vinterfoder för viltfaunan<br /> samt för bisamhällena i honungsproduktionen. Den har lång växttid vilket<br /> minimerar näringsutlakning från marken osv.</p> <p>Väl integrerad kvalitetsutveckling</p> <p>Svensk oljeväxtodling kännetecknas av ett marknadsinriktat och resultatskapande<br /> utvecklingsarbete. Detta har möjliggjorts genom dels att odlingen alltid<br /> skett på kontrakt, dels det nära samarbete och den fortgående dialog som<br /> förs mellan avnämare (bearbetnings- och margarinindustri), Livsmedelsverket,<br /> odlarorganisation och växtförädlare. Härvidlag har regleringsföreningen,<br /> Sveriges Oljeväxtintressenter, spelat en stor och central roll som<br /> samlande organ. Då nu regleringsföreningen upphör genom föreslagen avreglering<br /> måste branschen själv få ta över dessa uppgifter i samarbete med<br /> Statens jordbruksnämnd.</p> <p>Den svenska oljeväxtnäringen ligger väl till internationellt sett. Utvecklingen<br /> de senaste decennierna har varit revolutionerande. Odlingsmateriel<br /> och kvalité har förbättrats med god anpassning till marknadens krav.</p> <p>Det är viktigt att tillvarata den kompetens som finns i landet på såväl odlarsidan<br /> som industrisidan.</p> <p>Mot bakgrund av det i motionen framförda synes skälen för en odling om<br /> nuvarande omfattning vara mycket goda. Odlingsarealen bör därför framöver<br /> kunna ligga på nivån 150 000—170 000 ha.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:30px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om kontrollstationer,</p> <p style="margin-left:30px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om konkurrens på lika villkor med omvärlden,</p> <p style="margin-left:30px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om jordbrukspolitiska beslutets inriktning och EG,</p> <p style="margin-left:30px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om internationella förhandlingar kring katastrof- och<br /> beredskapslagring och dess finansiering,</p> <p style="margin-left:30px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om marknadstillträde på livsmedelsområdet,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:40px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo- Mot. 1989/90</p> <p style="margin-left:30px;">tionen anförts om realt gränsskydd, Jo98</p> <p style="margin-left:30px;">7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om jordbruksgrödor till industrin,</p> <p style="margin-left:30px;">8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om sockernäringen,</p> <p style="margin-left:30px;">9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om oljeväxtodlingen och dess industri.</p> <p>Stockholm den 8 maj 1990</p> <p>Ingvar Eriksson (m)</p> <p>Bertil Danielsson (m) Bo Lundgren (m)</p> <p>Carl G Nilsson (m) Karl-Gösta Svenson (m)</p> <p>Knut Wachtmeister (m) Per Stenmarck (m)</p> <p>Wiggo Komstedt (m)</p> </div> <div class="block ml_52"><p>17</p> </div> <div class="block ml_58" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_24" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_49" /> <div class="block ml_51" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_50" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_35" /> <div class="block ml_12" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_46" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_22" /> </div> </div> 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kontrollstationer delvis bifall = utskottet 1989/90:JoU25 ? 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kontrollstationer ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konkurrens på lika villkor med omvärlden ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konkurrens på lika villkor med omvärlden avslag = utskottet 1989/90:JoU25 ? 3 3 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jordbrukspolitiska beslutets inriktning och EG avslag = utskottet 1989/90:JoU25 ? 3 3 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jordbrukspolitiska beslutets inriktning och EG ? 4 4 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationella förhandlingar kring katastrof- och beredskapslagring och dess finansiering ? 4 4 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationella förhandlingar kring katastrof- och beredskapslagring och dess finansiering avslag = utskottet 1989/90:JoU25 ? 5 5 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om marknadstillträde på livsmedelsområdet avslag = utskottet 1989/90:JoU25 ? 5 5 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om marknadstillträde på livsmedelsområdet ? 6 6 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om realt gränsskydd ? 6 6 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om realt gränsskydd avslag = utskottet 1989/90:JoU25 ? 7 7 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jordbruksgrödor till industrin avslag = utskottet 1989/90:JoU25 ? 7 7 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jordbruksgrödor till industrin ? 8 8 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sockernäringen ? 8 8 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sockernäringen avslag = utskottet 1989/90:JoU25 ? 9 9 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om oljeväxtodlingen och dess industri. delvis bifall = utskottet 1989/90:JoU25 ? 9 9 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om oljeväxtodlingen och dess industri. ? INL Inlämning 1990-05-08 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-05-10 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-05-11 00:00:00 inträffat 2 0695579897102 Ingvar Eriksson m 1 undertecknare 0853269477202 Bertil Danielsson m 2 undertecknare 013600422205 Wiggo Komstedt m 3 undertecknare 0537484650407 Bo Lundgren m 4 undertecknare 0274590687101 Karl-Gösta Svenson m 5 undertecknare 0117814135893 Knut Wachtmeister m 6 undertecknare 012855230311 Per Stenmarck m 7 undertecknare 0929270135300 Carl G Nilsson m 8 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1989/90:146 2014-11-22 02:24:10 motkat Motionskategori - 2014-11-22 02:24:10 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02Jo98 2019-05-28 10:50:42 tilldelat Tilldelat Jordbruksutskottet 2014-11-22 02:24:10 GD02Jo98 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) mot_198990_jo_98.pdf 210801 pdf med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitiken https://data.riksdagen.se/fil/D7880C1B-B653-4ECA-BDA0-4316045C37C4