2752210 GD02Jo97 1989/90 Jo97 mot mot Motion 1989/90:Jo97 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda C) Motion Motion JoU 97 0 1990-05-08 00:00:00 2014-10-14 12:33:35 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitiken av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda C) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Jo97/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Jo97 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02Jo97 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5">Motion till riksdagen 1989/90:Jo97 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda C) med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitiken </div> <div class="block ml_4">Mellan 25 och 30 % av alla som arbetar i Kalmar län är på ett eller annat sätt beroende av hur lantbruksnäringen utvecklas. Under den gångna 25-årsperioden har antalet jordbruksföretag halverats i Kalmar län. Det är de mindre företagen i storlek 2—30 ha som minskat. Under 1980-talet har också gruppen 30—50 ha börjat minska. Inom länet är det stora skillnader i hur utvecklingen varit. Emmaboda kommun har mist 2/3 av jordbruksföretagen sedan 1960-talets början. Vimmerby, Hultsfred, Högsby, Nybro och Västervik har tappat 55-60 % av dessa under nämnda tid, medan Mönsterås, Borgholm, Oskarshamn och Torsås har en minskning till ungefär hälften. Längst ner på skalan i fråga om minskning av antal företag ligger Mörbylånga och Kalmar med ca 40 %. I förhållande till riket har minskningen av arealen varit snabbare i Kalmar län med 17 % mot 11 % totalt. Med det nu framlagda förslaget till ny livsmedelspolitik får man nog bedöma att mellan 15 och 30 % av jordbruksföretagen är i farozonen i länet. Den nya och avreglerade livsmedelspolitiken kommer att få stora och dramatiska effekter för jordbrukarna och därmed för hela Kalmar län. Med bonden försvinner det öppna landskapet, den som kör mjölkbilen, de som kör ut foder, som sköter djurtransporterna, de som jobbar på slakteriet och på mejeriet, som kör taxi, som står i affär, kör ut posten, jobbar i verkstaden, är lärare i skolan och många fler. Tillsammans innebär de en levande landsbygd där bonden och hans familj utgör ryggraden. LRF i Kalmar län har låtit utföra en pilotstudie i Västerviks kommun beträffande konsekvenserna av det framlagda förslaget till ny livsmedelspolitik (prop 1989/90:146). Konsekvensstudier lyser nämligen med sin frånvaro i det centrala material som föregått propositionsskrivandet. För Västerviks kommun visar studien att mellan 20 och 30 % av jordbruksföretagen kommer att läggas ner. Det betyder mellan 330 och 760 årsarbeten inom jordbruk och övriga sektorer. För mjölkföretagen är situationen mycket allvarlig. </div> <div class="block ml_5" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">Propositionens bilagcdcl </div> <div class="block ml_43">Mot. 1989/90 Jo97 </div> <div class="block ml_3">Åkerarealen i länet </div> <div class="block ml_4">1969 1989 </div> <div class="block ml_19">143 402 ha 131 417 ha </div> <div class="block ml_3">En minskning med 11 985 ha; ca 600 ha/kr. </div> <div class="block ml_3">Antal jordbruksföretag i länet </div> <div class="block ml_3">1969 1989 </div> <div class="block ml_18">7 236 4 435 </div> <div class="block ml_3">En minskning med 2 801 st; ca 140 st/år. </div> <div class="block ml_3">Antal mjölkföretag i länet </div> <div class="block ml_3">1977 1989 </div> <div class="block ml_18">2 957 I 894 </div> <div class="block ml_3">En minskning med 1 063 st; ca 88 st/ar. Obs! 1977 var det första året då mjölkföretagen särredovisades. Inkomstbortfall Sorn en följd av förslagen till ny livsmedelspolitik förlorar lånets 4 435 jordbrukare 204 milj.kr. i årsinkomst enligt uppgift i en konsekvensanalys som lantbruksnämnden i Kalmar lån gjort inför det kommande beslutet om ny livsmedelspolitik. Siffermaterial från Sveriges Lantbruksuniversitet har brutits ner på länsnivå och sammanfattas kommunvis. Inkomstbortfallet uppstår både på växtodling och på djursidan. Jordbrukets lönsamhet är redan i dag dålig, vilket framkommit i en utredning som gjorts av Riksrevisionsverket på regeringens uppdrag. Priserna skulle behöva höjas med minst 40 % om jordbrukarna fullt ut skulle få ersättning för egen arbetstid och eget kapital. Avräkningspriserna till jordbruket har fallit realt med 6 % under den gångna tioårsperioden. Under samma tid har konsumentpriserna för de reglerade livsmedlen ökat realt med 5 %. Det är således inte Sveriges bönder som drivit på inflationen i landet. De höjda priserna på livsmedel har skett i leden efter prisregleringen! Det är inte böndernas fel att Sverige har en sådan kostnadsutveckling och inflationsindrivande lönerörelser, vars effekter läggs på i alla led, inte minst i den arbetsintensiva vidareförädlingen och handelsledet. Jordbruket tål i dag inte ytterligare lönsamhetsförsämringar.Jordbruket måste få en chans till rimlig anpassning och klara signaler om vilka spelregler som gäller. Jordbruket måste helt enkelt återfå framtidstron. I stället för att som nu från statsmakternas sida betrakta jordbruket som en belastning och ett stort samhällsproblem, skall man se jordbruket som en enorm resurs som 6 blir allt värdefullare ju mer miljöförstöringen i världen fortskrider. </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Propositionen Mot. 1989/90 Propositionen innehåller en ökning av medel för landskapsvård under de tre närmaste åren. Stödet ges för att säkerställa värdefulla miljöer som är särskilt intressanta från naturvårds- eller kulturmiljösynpunkt. Ersättningen skall betalas ut till bonden och regleras i avtal mellan brukaren och länsstyrelsen på samma sätt som görs i dag. 1992/93 slutar ersättningen på 250 milj.kr. för hela landet. Detta skall vägas mot den samlade inkomstförlusten för Kalmar läns jordbrukare på ca 200 milj.kr. Man har i debatten gjort stor affär av de ökade bidragen till naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet. Ett höjt stöd (NOLA-stödet) kompenserar på inget sätt bönderna om det inte går att bedriva lönsam produktion i övriga delar av företagen. Det småländska och öländska landskapet har formats under århundraden av idoga och målmedvetna odlare. Med människors arbete och djurens betande har det kulturlandskap vuxit fram som alla säger sig älska och vilja värna om. Vad händer med alla ängs- och åkerlyckor och småtegar när jordbruket inte längre förmår hävda dessa åtråvärda marker? Totalt finns inom Kalmar län ca 55 000 ha med kvalificerade bevarandevärden ur naturvårdssynpunkt. Ölands särställning måste betonas eftersom här finns ett ännu nästan orört gräsmarksbruk och med naturvärden som saknar motsvarighet i Europa. I detta ingår Stora alvaret, ca 25 000 ha och östra Ölands strandängar, ca 12 000 ha, samt övriga objekt på Öland, ca 5 000 ha. Utöver dessa områden finns på fastlandet med samma höga bevarandevärde, klassat som odlingslandskap inom riksintressen för naturvården, ca 13 000 ha. Utöver dessa utpekade riksintressanta områden finns i länet flera regioner som är av utomordentligt högt bevarandeintresse för t.ex. turism och rörligt friluftsliv. Närmast kan nämnas Glasriket i sydväst, Tjustbygden i norr, "Astrid Lindgrensbygderna” i nordväst och stora delar av det öländska jordbrukslandskapet. Det är inte orealistiskt att räkna med att 1/3 av länets åkerareal - det vi kallar för vardagslandskapet - tillhör denna kategori. Det ger en areal i storleksordningen 50 000 ha. Sammantaget skulle det totala årliga behovet av NOLA-stöd, om nu gällande miljöambitioner skall kvarstå, uppskattas till 77 milj.kr. bara till Kalmar län. NOLA-stödet är därför långtifrån tillräckligt. Riksdagen bör därför förbudgetåret 1990/91 anvisa 250 milj.kr. (förslag: 100 milj.kr.) för att därefter under de följande åren komma upp i 500 milj.kr./år. Eftersom detta är en samhällsangelägenhet skall finansieringen ske över statsbudgeten. Med beaktan av att stora summor varje år anslås till skötsel av Sveriges park- och grönområden, ca 2,5 miljarder kr./år, är de summor vi föreslår mycket blygsamma! Mjölken och köttproduktionen Kalmar län har näst efter Skaraborgs län de flesta mjölkföretagen i landet. 1 894 företag har i medeltal 23 kor i sina besättningar. Sammantaget finns således i länet ca 45 000 kor. </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Enligt propositionen skall ca 20 % av korna i landet bort. Det innebär för Mot. 1989/90 Kalmar län ca 9 000 kor och 250 årsarbeten. Höjs siffran till 30%, vilket Jo97 många befarar, betyder det 380 förlorade jobb, när 13 888 kor försvinner. Överskottet i mjölkproduktionen inom landet motsvarar 1990 ungefär 50 000 kor. Det innebär ca 10 % överskott, men 5 % av dessa behövs för att klara säsongsvariationen. Konsumtionen sjunker stadigt, inte minst uppbackad av en del statsråd och andra myndighetspersoner. Till detta kommer att vi måste räkna med en minskad K-mjölksförsäljning med ca 10 % när mjölksubventionerna försvinner som ett led i skatteuppgörelsen mellan s och fp. 1 dag finns 50 000 kor för mycket på grund av att tvåprissystemet försvunnit och alla mjölkproducenter optimerar inom sitt företag för närvarande. Med lägre konsumtion och borttagande av mjölksubventionerna ökar överskottet med ytterligare 25 000 kor. Kommer det därtill, som propositionen föreslår, att bli omöjligt för näringen att gemensamt lyfta ut överskottet handlar det totalt om 150 000 kor som snabbt måste slaktas. Eftersom kominskning i kvarvarande besättningar är uteslutet - alla kvarvarande måste ju producera för fullt - innebär det att 7 000—8 000 besättningar måste bort kvickt och helst före den 1 juli 1991. Det får ej ske! Mjölkregleringen Det förenklade utjämningssystemet som centern förespråkat får vara kvar under en övergångstid. Det är den enda reglering som skall finnas kvar temporärt enligt propositionens förslag. Frågan är hur mycket denna "förenkling” är värd.Ölandsmejerier som hittills drivits som ett eget företag är dödsdömt från första dagen. Man har nu inlett förhandlingar om att få gå upp i Arla. Skall denna "produktorienterade” förenkling vara värd något, förutsätter den ett fåtal mot varandra väl balanserade mejeriföretag, som därmed kan betala något så när lika till sina medlemmar. Exportfinansiering Exportfinansiering var tänkt från näringens sida att ingå i den förenklade mjölkregleringen. Enligt propositionens förslag kommer inte exportfinansiering, dvs. att alla landets mjölkproducenter gemensamt tar kostnaden för att lyfta ut överskottet, att tillåtas. Detta är synnerligen allvarligt. Export fordras för att klara säsongs- och årsmånadsvariationerna. I annat fall måste produktionen ner till 85 % av konsumtionen för att inte vid något tillfälle nå över 100%. Dessutom tillkommer en internationaliserad livsmedelsmarknad att medföra en viss utbytesexport. Införselavgifterna på importen måste kunna användas till att exportera motsvarande kvantiteter. Utan möjligheter till exportfinansiering kollektivt blir situationen katastrofal. Detta har något förutsetts i propositionen. Där föreslås drygt 300 milj.kr. för att betala köttexport under två år. Detta är endast en droppe i havet! Vi föreslår att näringen ges möjligheter till gemensam exportfinansiering i första hand så länge det förenklade utjämningssystemet finns, dvs. fram till den 1 juli 1994. </div> <div class="block ml_53">8 </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Regionalpolitisk! stöd För att överhuvudtaget klara det öppna landskapet och landsbygden i våra skogs- och mellanbygder krävs ett särskilt regionalpolitisk! stöd i södra och mellersta Sverige. Dessa områden kommer att drabbas särskilt hårt vid en avreglering. Mjölk- och köttproduktion är de dominerande produktionsgrenarna i dessa områden. Ersättningen bör knytas till djurproduktionen och vara kopplad till vall och betesareal för att inte riskera en ren stallutfodring. Vi föreslår därför att stödområdet utvidgas till att omfatta skogs- och mellanbygderna i södra och mellersta Sverige. I detta utökade område ingår Kalmar läns inlandskommuner och Öland. Fåren som landskapsvårdare Lammköttet har för närvarande en subvention av litet drygt 6 kr./kg. Detta stöd föreslås att avvecklas på tre år. NOLA-stödet med prövning av Lantbruksnämnden skall delvis ersätta subventionen, enligt tankar i propositionen. Större delen av fårnäringen kommer att dö, om inte stöd även fortsättningsvis utgår till fårnäringen. Vi anser att ersättning skall utgå på samma sätt som vi tidigare föreslagit till grovfoderbaserad produktion, nämligen per djur och knutet till viss areal. Spannmål och överskott Långsiktiga, permanenta lösningar måste fram för att ställa om produktionen. I propositionen presenteras kostnaden för omställningen (13,6 miljarder) som en storstilad satsning från samhället. I dagsläget är jordbrukets samlade kostnader ca 30 miljarder kr. En inflation med 8 % för 1990 gör att dessa kostnader ökar med 2,5 miljarder/år. 5 miljarder x 5 (antal år i omställningsprogrammet) = 12,5 miljarder. Till detta kommer naturligtvis 1991-1994 års kostnadsökningar. Det finns fog att påstå att näringen själv får stå för omställningskostnaden. När det gäller användningen av arealen till annan produktion ber vi att få hänvisa till centerns partimotion, där snara åtgärder på detta område krävs. I detta sammanhang vill vi upprepa tidigare krav på en utredning om förutsättningar för en etanolfabrik i Mönsterås. Det måste till en massiv satsning på miljövänliga drivmedel som är inhemskt producerade. Med en låg inblandning av etanol i bensinen kan vi utnyttja svenska råvaror, svensk industri och samtidigt minska importen av bensin. 200 000 ha åkermark kan användas för att producera spannmål till etanolframställning. Det innebär två fullskaleanläggningar för etanolproduktion. Redan i dag är etanolen väl prövad för låginblandning i bensinen. Därmed kan en större del av bilparken köra på blyfritt, enligt Energiverkets beräkningar. Taxi, bussar och andra fordon i tätortstrafik kan snabbt gå över till ren etanol. Därmed kan stora miljöfördelar uppnås i tätorterna. Stockholms lokaltrafik har startat ett vällovligt projekt med etanoldrivna bussar. I Kalmar län har en lokal studie visat att en etanolfabrik med fördel kan förläggas till Mönsterås bruk. </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">För att komma i gång med en fullskalig etanolsatsning måste etanolen Mot. 1989/90 moms- och skattebefrias. De beslut som fattats om moms på inhemsk energi Jo97 motverkar en satsning på etanolen. Centern har skarpt tillbakavisat detta. Sockerbetsodlingen Sockerbruket i Mörbylånga har fått en respittid. Detta tjänar inga andra syften än att öka oron. I propositionen aviseras en utredning med ett diffust syfte. Sockernäringen har nyligen varit föremål för omfattande utredningar, dels genom statens jordbruksnämnds utredning ”Socker, andra sötmedel, stärkelse och sprit" hösten 1987, dels i en kompletterande utredning av statens jordbruksnämnd hösten 1989. När det gäller en fortsatt drift vid sockerbruket i Mörbylånga ber vi att få hänvisa till en gemensam motion från länets alla riksdagsmän. De argument som vi där framförde har samma styrka när det gäller sockerbetornas betydelse för sysselsättning och miljö på södra Öland och även på Kalmar läns fastlandssida. Vi upprepar dock betydelsen för miljön av fortsatt odling av sockerbetor. Betodlingsdistriktet kring Kalmarsund ingår i det område, där särskilda krav ställs beträffande urlakning och utsläpp av närsalter. Kraven innebär att 60 % av arealen skall vara besådd med fånggrödor. Sockerbetor är de enda vårsådda grödor som där inräknas. Detta visar på betans betydelse ur miljösynpunkt. Skillnad i urlakning enligt Lantbruksuniversitetets uppgifter är ca 20 kg N/ha mellan sockerbetor och vårsådda spannmålsgrödor. Under ett torkår som 1989 är skillnaden betydligt större. Under ett normalår är alltså urlakningen ca 80-85 ton N mindre för sockerbetor jämfört med spannmål. Detta kan jämföras med Sockerbrukets utsläpp av kväve på ca 12-15 ton/år. Bruna bönor Odlingen av bruna bönor på Öland har stor betydelse. Det är en verklig nischgröda. 350 odlare finns. Odlingen omfattar 1 200 ha. I kombination med lök och matärter är bruna bönor huvudgröda förde öländska specialodlarna. Rubbas förutsättningarna med arealbidrag och prisbidrag kommer odlingen troligen att försvinna. Odlingen är livsviktig för specialodlarna. Den skapar inga överskottsproblem. Tvärtom avlastas spannmålsarealer, vilket är ett mål för föreslagen livsmedelspolitik. Vi hemställer därför att minst nuvarande stöd skall utgå till den öländska bönodlingen. Sammanfattning Jordbruket är en resurs för framtiden som vi inte har råd att förlora. Jordbruket har alltid tagit sitt samhällsansvar. Trots svängningar och inkonsekvent handlande frän staten har man sökt ställa in sin produktion enligt anvisningar från de statliga lantbruksnämnderna. Man har sökt leva upp till krav på rationaliseringar och pressat ner sina kostnader för att producera livsmedel till rimliga priser. Jordbruket är en näring som arbetar med stora investeringar där omlägg </div> <div class="block ml_52">10 </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">ning av produktionsinriktning kräver lång omställningstid. Det måste bli slut Mot. 1989/90 på ryckigheten. Klara signaler krävs för yrkets utövare. Först då vågar ung- Jo97 domen satsa, överta gårdar och tänka sig en framtid på landsbygden. Hemställan Med hänvisning till det anförda hemställs 1. att riksdagen beslutar om stöd till landskapsvård i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen beslutar att gemensam exportfinansiering skall finnas kvar i första hand till 1 juli 1994, 3. att riksdagen beslutar att införselavgifterna på importen skall kunna användas till export av motsvarande kvantiteter, 4. att riksdagen beslutar om regionalpolitisk! stöd i enlighet med vad som anförts i motionen, 5. att riksdagen beslutar att särskilt stöd skall utgå till fårnäringen baserat på antal djur relaterat till areal, 6. att riksdagen beslutar uppdra åt regeringen att utreda förutsättningarna för en etanolfabrik i Mönsterås, 7. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna att sockerbruket i Mörbylånga skall garanteras fortsatt drift, 8. att riksdagen som sin mening ger regering till känna att odlingen av bruna bönor även i fortsättning skall få minst oförändrat stöd. Stockholm den 8 maj 1990 Marianne Jönsson (c) Agne Hansson (c) </div> <div class="block ml_53">11 </div> <div class="block ml_57" /> </div> </div> 1 1 att riksdagen beslutar om stöd till landskapsvård i enlighet med vad som anförts i motionen avslag = utskottet 1989/90:JoU25 ? 1 1 att riksdagen beslutar om stöd till landskapsvård i enlighet med vad som anförts i motionen ? 2 2 att riksdagen beslutar att gemensam exportfinansiering skall finnas kvar i första hand till 1 juli 1994 ? 2 2 att riksdagen beslutar att gemensam exportfinansiering skall finnas kvar i första hand till 1 juli 1994 avslag = utskottet 1989/90:JoU25 ? 3 3 att riksdagen beslutar att införselavgifterna på importen skall kunna användas till export av motsvarande kvantiteter avslag = utskottet 1989/90:JoU25 ? 3 3 att riksdagen beslutar att införselavgifterna på importen skall kunna användas till export av motsvarande kvantiteter ? 4 4 att riksdagen beslutar om regionalpolitiskt stöd i enlighet med vad som anförts i motionen ? 4 4 att riksdagen beslutar om regionalpolitiskt stöd i enlighet med vad som anförts i motionen delvis bifall = utskottet 1989/90:AU13 ? 5 5 att riksdagen beslutar att särskilt stöd skall utgå till fårnäringen baserat på antal djur relaterat till areal avslag = utskottet 1989/90:JoU25 ? 5 5 att riksdagen beslutar att särskilt stöd skall utgå till fårnäringen baserat på antal djur relaterat till areal ? 6 6 att riksdagen beslutar uppdra åt regeringen att utreda förutsättningarna för en etanolfabrik i Mönsterås ? 6 6 att riksdagen beslutar uppdra åt regeringen att utreda förutsättningarna för en etanolfabrik i Mönsterås avslag = utskottet 1989/90:JoU25 ? 7 7 att riksdagen beslutar ge regeringen till känna att sockerbruket i Mörbylånga skall garanteras fortsatt drift avslag = utskottet 1989/90:JoU25 ? 7 7 att riksdagen beslutar ge regeringen till känna att sockerbruket i Mörbylånga skall garanteras fortsatt drift ? 8 8 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att odlingen av bruna bönor även i fortsättningen skall få minst oförändrat stöd. ? 8 8 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att odlingen av bruna bönor även i fortsättningen skall få minst oförändrat stöd. avslag = utskottet 1989/90:JoU25 ? INL Inlämning 1990-05-08 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-05-10 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-05-11 00:00:00 inträffat 2 0396368639900 Marianne Jönsson c 1 undertecknare 0274710563201 Agne Hansson c 2 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1989/90:146 2014-11-23 20:28:36 motkat Motionskategori - 2014-11-23 20:28:36 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02Jo97 2019-05-28 10:50:42 tilldelat Tilldelat Jordbruksutskottet 2014-11-23 20:28:36 GD02Jo97 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda C) mot_198990_jo_97.pdf 330165 pdf med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitiken https://data.riksdagen.se/fil/8A4FC464-8115-4300-8DDC-EEC580EEBCC5