2759391GD02Jo791989/90Jo79motmotMotion 1989/90:Jo79 av Ivar Virgin (m)MotionMotionJoU7901990-05-08 00:00:002014-10-14 12:33:272014-10-14 00:00:00med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Ivar Virgin (m)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02Jo79/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02Jo79https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02Jo79
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:11px;">Motion till riksdagen<br />
1989/90:Jo79</p>
<p style="margin-left:3px;">av Ivar Virgin (m)</p>
<p style="margin-left:3px;">med anledning av prop. 1989/90:146<br />
Livsmedelspolitiken</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">Global livsmedelsförsörjning</p>
<p style="margin-left:3px;">Jördens befolkning fördubblades mellan 1950 och 1990 från 2,5 miljarder<br />
människor till drygt 5 miljarder. Världens livsmedelsproduktion ökade under<br />
samma period rekordartat. Produktionen av livsmedel per capita har<br />
ökat, vilket framgår av nedanstående figur.</p>
<p style="margin-left:3px;">Jordbrukets utveckling under två årtionden</p>
</div>
<div class="block ml_13"><p style="margin-left:76px;">Per capita matpro- Per capita odlad Konstgödselanvänd</p>
<p style="margin-left:76px;">duktion bruttoareal ning per hektar</p>
<p style="margin-left:76px;">(1960-64=100) (hektar) (kilo)</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:3px;">Region</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">1960-64</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">1981-84</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1964</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">1984</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1964</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">1984</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Hela världen</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">100</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">112</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">0,44</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">0.31</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">29.3</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">85,3</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Nordamerika</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">100</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">121</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1,05</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">0,90</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">47,3</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">93,2</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Västeuropa</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">100</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">131</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">0,31</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">0,25</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">124,4</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">224,3</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Östeuropa och</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">100</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">128</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">0,84</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">0,71</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">30,4</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">122,1</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Sovjetunionen</p>
<p style="margin-left:3px;">Afrika</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">100</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">88</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">0,74</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">0,35</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1,8</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">9,7</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Mellersta Östern1</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">100</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">107</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">0,53</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">0,35</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">6,9</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">53,6</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Fjärran Östern2</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">100</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">116</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">0,30</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">0,20</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">6,4</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">45,8</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Latinamerika</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">100</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">108</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">0,49</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">0,45</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">11,6</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">32,4</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">CPE i Asien3</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">100</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">135</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">0,17</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">0,10</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">15,8</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">170,3</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">'En FAO-gruppering som inkluderar Västra Asien plus Egypten, Libyen och Sudan.<br />
-En FAO-gruppering som omfattar Syd- och Sydostasien utom länderna med planekonomier.</p>
<p style="margin-left:3px;">!En FAO-gruppering som omfattar planekonomierna i Asien dvs. Folkrepubliken<br />
Kina. Kampuchea. Nordkorea, Mongoliet och Vietnamn.</p>
<p style="margin-left:3px;">Källa: Grundas pä Data från FAO. Ur Bruntlandskommissionens rapport.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">Trots dessa positiva fakta får över 700 miljoner människor inte en näringstillförsel,<br />
som garanterar ett fullvärdigt liv. Extrem fattigdom är den vanligaste<br />
orsaken.</p>
<p style="margin-left:11px;">Ökningen av den globala livsmedelsproduktionen har uppnåtts genom:</p>
<p style="margin-left:3px;">- nya utsäden, som ger hög avkastning</p>
<p style="margin-left:3px;">- ökad användning av handelsgödsel</p>
<p style="margin-left:3px;">- ökad användning av växtskyddsmedel</p>
<p style="margin-left:3px;">- ökning av den konstbevattnade arealen.</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Det finns emellertid nu många tecken, som tyder på att produktionsuppgången<br />
medfört långsiktiga problem på en rad områden.</p>
<p>Skogsavverkning för att skaffa jordbruksmark har på många ställen lett<br />
till jorderosion och översvämningar nedströms. Odling i världens känsliga<br />
torrområden har medfört ökenspridning. Detta har drabbat Afrika, Sydamerika<br />
och Asien. Livsmedelsöverskotten i USA, Kanada och Västeuropa<br />
har påverkats av stöd till produktionen, som i USA ökat från 17 miljarder<br />
kronor år 1980 till 160 miljarder kronor sex år senare. Inom EG har motsvarande<br />
stöd ökat från 38 till 133 miljarder kronor.</p>
<p>I många delar av USA och Europa har miljöpåverkan av intensiv odling<br />
ökat, med nitatförorening av grundvatten, kväveläckage till floder och kustområden<br />
och förorening av vatten från bekämpningsmedel.</p>
<p>Av den bevattnade arealen i USA ligger en femtedel eller 4 miljoner hektar<br />
inom områden där grundvattennivån sjunker. En stabilisering av nivån<br />
skulle leda till en skördeminskning på 8 miljoner ton spannmål. Förr eller<br />
senare måste en sådan stabilisering komma till stånd.</p>
<p>De subventionerade överskotten av livsmedel har på exportmarknaderna<br />
pressat ned priserna och försvårat jordbruksutvecklingen i många utvecklingsländer.<br />
Sveriges överskott har hittills varit relativt små. Det måste ändå<br />
ligga i vårt ansvar att minska dem för att därmed bidraga till att minska skevheten<br />
i de internationella marknaderna.</p>
<p>Under de senaste åren har utvecklingen mot en ökad livsmedelsproduktion<br />
per capita brutits. Jämför nedanstående figur.</p>
<p>Världens spannmålsproduktion per capita 1959-1989<br />
Kilo</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4"><p>400</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>350</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>300</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>250</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>200</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>1950 1960 1970 1980 1990 2000</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Källa Jordbruksdep. USA</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>De internationella vetepriserna har också gått upp från en bottennivå 1987<br />
på 700 kronor per ton till ca 1 100 kronor år 1989.</p>
<p>Det finns en växande oro inte minst inom FN:s jordbruksorgan FAO inför<br />
möjligheterna att kunna möta kraven på livsmedelsområdet från en växande<br />
världsbefolkning under 90-talet och senare. Befolkningstillväxten globalt beräknas<br />
till ca en miljard människor per decennium. Hunger och undernäring 4</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1989/90 .</p>
<p style="margin-left:6px;">Jo79</p>
</div>
<div class="block ml_6" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>förorsakar redan i dag oacceptabla effekter på liv och hälsa i många delar av Mot. 1989/90<br />
världen. Om man tar hänsyn till befolkningsutvecklingen och de sannolikt Jo79<br />
yttersta allvarliga effekterna av en klimatförändring genom växthuseffekten<br />
och en ökning av den ultravioletta strålningen genom skador på ozonskiktet,<br />
inser man att den framtida livsmedelsförsörjningen är utsatt för allvarliga<br />
hot. Dessa två miljöproblem måste ha högsta prioritet när det gäller nationella<br />
och internationella åtgärder.</p>
<p>Det kan hända att den över hela världen planerade övergången från fossila<br />
bränslen till förnybar energi inte minst i form av arealberoende växter på<br />
längre sikt kommer i konflikt med världens behov av areal för produktion av<br />
föda.</p>
<p>Det måste därför ligga i Sveriges globala ansvar att omställningen av<br />
svenskt jordbruk sker på ett sådant sätt att vi på relativt kort tid kan ställa<br />
livsmedel till förfogande om det begärs från Förenta Nationernas sida.</p>
<p>Detta bör ges regeringen till känna.</p>
<p>Svenskt jordbruk och EG</p>
<p>För Sverige bör det vara naturligt att på sikt deltaga som fullvärdig medlem<br />
i det europeiska samarbetet inom EG. Detta mål bör kunna uppnås i mitten<br />
på eller i senare delen av 1990-talet. Det svenska jordbruket bör därvid inte<br />
utgöra något problem. Producentprisnivån i Sverige och inom EG är i stort<br />
sett densamma. Den svenska livsmedelsindustrin och handeln skulle emellertid<br />
möta en hårdare konkurrens än för närvarande. Det bör på sikt vara<br />
gynnsamt. Med de relativt små exportöverskott, som föreligger inom svenskt<br />
jordbruk, torde Sverige som medlem få göra större inbetalningar till EGbudgeten<br />
än vad som motsvaras av de utbetalningar till Sverige som föranleds<br />
av kostnaden att exportera ett livsmedelsöverskott från vårt land. EGbudgetens<br />
utgiftssida upptas ju till största delen av exportfinansiering av<br />
jordbruksprodukter.</p>
<p>Med en jordbrukspolitik, som syftar till att ytterligare minska dessa överskott<br />
kommer detta förhållande att gälla i än högre grad. Jordbruket kan<br />
alltså i medlemskapsförhandlingar räknas som en betydande tillgång för Sverige.<br />
Fördelarna för vårt land av ett medlemskap torde avsevärt överväga<br />
den ökade budgetbelastning ett medlemskap medför.</p>
<p>Av det anförda framgår att det är viktigt att en avreglering i Sverige skall<br />
ske på ett sådant sätt att ett medlemskap i EG underlättas. Så bör t.ex. gränsskyddet<br />
ligga på en nivå, som är samordnad med EG-nivån. Vid den kontrollstation<br />
för utvärdering av den nya jordbrukspolitiken, som moderata<br />
samlingspartiet föreslår vid årsskiftet 1993-94 bör harmoniseringen till utvecklingen<br />
inom EG kontrolleras och eventuella korrigeringsåtgärder vidtagas.</p>
<p>Avvecklingsstöd till äldre jordbrukare</p>
<p>Det bör övervägas om man för äldre jordbrukare, som avser att taga areal<br />
ur traditionell jordbruksproduktion, kan erbjuda en inkomstförstärkning i<br />
form av pensionspoäng i stället för omställningsbidrag.</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Det bör ankomma på regeringen att snabbt utreda möjligheten att välja Mot. 1989/90<br />
en sådan lösning. Jo79</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om Sveriges ansvar att kunna ställa livsmedel till förfogande<br />
på FN:s begäran,</p>
<p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om nödvändigheten att harmonisera utvecklingen av<br />
svenskt jordbruk till motsvarande utveckling inom EG-området,</p>
<p style="margin-left:29px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om avvecklingsstöd till äldre jordbrukare.</p>
<p>Stockholm den 8 maj 1990</p>
<p>Ivar Virgin (m)</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>6</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_41" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_40" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>gotab 96633, Stockholm 1990</p>
</div>
</div>
</div>
11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges ansvar att kunna ställa livsmedel till förfogande på FN:s begäranavslag= utskottet1989/90:JoU25?11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges ansvar att kunna ställa livsmedel till förfogande på FN:s begäran?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten att harmonisera utvecklingen av svenskt jordbruk till motsvarande utveckling inom EG-området?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten att harmonisera utvecklingen av svenskt jordbruk till motsvarande utveckling inom EG-områdetavslag= utskottet1989/90:JoU25?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avvecklingsstöd till äldre jordbrukare.avslag= utskottet1989/90:JoU25?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avvecklingsstöd till äldre jordbrukare.?INLInlämning1990-05-08 00:00:00inträffat13BBordläggning1990-05-10 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1990-05-11 00:00:00inträffat20404669609001Ivar Virginm1undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1989/90:1462014-11-23 10:29:08motkatMotionskategori-2014-11-23 10:29:08statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02Jo792019-05-28 10:50:27tilldelatTilldelatJordbruksutskottet2014-11-23 10:29:08GD02Jo79av Ivar Virgin (m)mot_198990_jo_79.pdf191652pdfmed anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenhttps://data.riksdagen.se/fil/C37FEC97-A077-46BD-8751-ABB21F42CD8E