2754682 GD02Jo64 1989/90 Jo64 mot mot Motion 1989/90:Jo64 av Ingvar Eriksson m.fl. (m, fp) Motion Motion JoU 64 0 1990-05-08 00:00:00 2014-10-14 12:33:19 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitiken av Ingvar Eriksson m.fl. (m, fp) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Jo64/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Jo64 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02Jo64 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">Motion till riksdagen 1989/90:Jo64 av Ingvar Eriksson m.fl. (m, fp) med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitiken </div> <div class="block ml_3">Jordbrukets grödor till industrin är en viktig del av jordbruksproduktionen i stora delar av Sydsverige. Sockerbetor, fabrikspotatis samt oljeväxter producerade av vårt lantbruk, och vidare förädlade av svensk industri, är och förblir klart konkurrenskraftiga - under förutsättning att produktionen får ske på lika villkor som exempelvis inom EG. Inom denna svenska industri pågår i dag intressant, lovande forskning och utveckling av nya produkter för andra användningsområden. Det vore av flera skäl fel att äventyra denna utveckling genom drastiska produktionsminskningar, inte minst i ett läge där alla är inriktade på att få fram nya jordbruksgrödor till industrin. Detta för att minska spannmålsöverskottet. Grödorna är också mycket betydelsefulla ur beredskaps- och miljösynpunkt. EG har inga planer på att minska sin produktion av dessa grödor. Man har de senaste tio åren fördubblat potatisstärkelseproduktionen och när det gäller bränneripotatis så har man till exempel i Västtyskland ett brännerimonopol som garanterar odling av den kvantitet som konsumeras inom landet. Monopolet är även öppet för de övriga EG-staterna. Mot denna bakgrund är skälen goda att bibehålla odlingarna av dessa jordbruksgrödor i nuvarande omfattning till svensk industri. Fabrikspotatis som råvara till stärkelseindustrin Vi godtar förslaget i propositionen vad gäller potatis till stärkelseindustrin, men vill understryka vikten av att den svenska stärkelseindustrin framöver får verka på samma villkor och med samma skydd och stöd som för motsvarande verksamhet inom EG. Fabrikspotatis som råvara till bränneriindustrin Sedan 1934 har potatis genom riksdagsbeslut varit prioriterad råvara för konsumtionssprit som tillverkas för försäljning i Sverige. I propositionen föreslås att 1934 års riksdagsbeslut skall upphöra och därmed förutsätts att odlingen av 3 000 ha fabrikspotatis skall upphöra. Propositionens motivering är följande: 1. 1934 års lag har försvårat introduktionen av nya råvaror, nya produkter och nya produktionsprocesser. </div> <div class="block ml_3">1* Riksdagen 1989/90. 3 sami. NrJo63-67 </div> <div class="block ml_3" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">2. Alla råvaror skall konkurrera på lika villkor, vilket befrämjar en effektiv produktion till lägsta möjliga kostnad. 3. Minskning av fabrikspotatisodlingen leder inte till ökad miljöbelastning. 4. Det finns goda förutsättningar för fabrikspotatisodlingen i de aktuella områdena att övergå till produktion av andra grödor. 5. Användningen av bekämpningsmedel är 3-4 gånger högre i fabrikspotatisodlingen än i spannmålsodling. Vi tycker inte att motiven stämmer med verkligheten, och vill därför anföra följande: Vid AB Skånebrännerier tillverkas i dag ca 35 miljoner liter spannmålssprit och cirka 17 miljoner liter potatissprit. Tillverkningen av spannmålssprit sker enligt den senaste tekniken avseende processutrustning och processtyrning. Vidare utvinnes gluten i stor skala och utvecklingsarbete pågår för att även utvinna de vattenlösliga proteinerna. Tillverkningslinjen för potatis har inte förhindrat uppbyggnaden av en toppmodern produktionslinje för spannmålsprit, utan tvärtom har potatisodlarna varit en drivande kraft för att utveckla möjligheter kring spannmålsbaserad spritproduktion. Vi tror inte att potatis kommer att få konkurrera på lika villkor som till exempel vete, eftersom spritproduktionen är reglerad i lag. Propositionen borde därför ha innehållit ett tillägg, som ger bränneriodlarna rätt att leverera potatis till ett pris som motsvarar stärkelsepriser från vete. En viss övergångstid bör accepteras. I annat fall borde ett omställningsstöd under en övergångsperiod motsvarande samma tid som för spannmål utbetalas. I praktiken är fabrikspotatis överlägsen spannmålsodling ur miljösynpunkt. Vidare är fabrikspotatis synnerligen lämpad för stallgödsel, då näringsupptagningen fortgår även under juli till och med september - just den tid stallgödseln avger mest näring och potatisens behov är stort. I bränneridistriktet har genom åren utvecklats en optimal näringskedja bestående av: animalieprodukten - stallgödsel -fabrikspotatis -förädlingsindustri - bioprodukt—animalieproduktion. Detta är mycket positivt. Bränneriodlarna är föregångare när det gäller att minska användningen av bekämpningsmedel. Bränneriodlarna har tillsammans med OLW utvecklat en metod för mekanisk ogräsbekämpning, som nu används i stor utsträckning. För bladmögelbekämpning används i huvudsak manganpreparat, som i bekämpningsmedelssammanhang betraktas som relativt harmlösa. Vi menar därför att spannmål odlad på samma jordar som fabrikspotatis i dag inte medför minskad användning av bekämpningsmedel. I propositionen påstås att om bland annat stallgödsel tillförs vid rätt tidpunkt och i rätt mängd blir avrinning och läckage inte större i spannmålsodling än när fabrikspotatis odlas oberoende av växtperiodens längd. Detta är fel. Stallgödseln avger mest näring från juli och framåt. Då går spannmålen mot mognad och slutar ta upp näring. Möjligheterna är alltså inte goda att gå över till 4 annan produktion. </div> <div class="block ml_43">Mot. 1989/90 Jo64 </div> <div class="block ml_54" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">Bränneriets potatislinje har även en viktig funktion som kostnads- och Mot. 1989/90 kvalitetsreglerare för potatisodling till mat-, chips- och stärkelseindustrin. Jo64 Detta är samhällsekonomiskt positivt, liksom det förhållandet att grundpotatisutsädet kommer från nordligare jordbruksområden i landet som kan producera virusfritt utsäde. Denna nischgröda i norr skulle hotas om odlingen minskar eller upphör. Kunnandet då det gäller sprittillverkning för olika ändamål är en tillgång som väl behövs då planer finns för att tillverka sprit till nya användningsområden till exempel för drivmedel m.m. Av de anförda goda skälen anser vi att en potatislinje bör bibehållas inom den svenska bränneriverksamheten (Skånebrännerier). Hemställan Med hänvisning till det anförda hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bibehållen potatislinje inom svensk bränneriindustri. Stockholm den 8 maj 1990 Ingvar Eriksson (m) Bengt Harding Olson (fp) Knut Wachtmeister (m) Bertil Danielsson (m) Bo Lundgren (m) Wiggo Komstedt (m) </div> <div class="block ml_52">5 </div> </div> </div> 1 1 att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående bibehållen potatislinje inom svenk bränneriindustri avslag = utskottet 1989/90:JoU25 ? 1 1 att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående bibehållen potatislinje inom svenk bränneriindustri ? INL Inlämning 1990-05-08 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-05-10 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-05-11 00:00:00 inträffat 2 0695579897102 Ingvar Eriksson m 1 undertecknare 0853269477202 Bertil Danielsson m 2 undertecknare 013600422205 Wiggo Komstedt m 3 undertecknare 0537484650407 Bo Lundgren m 4 undertecknare 0764840691205 Bengt Harding Olson fp 5 undertecknare 0117814135893 Knut Wachtmeister m 6 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1989/90:146 2014-11-24 00:48:03 motkat Motionskategori - 2014-11-24 00:48:03 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02Jo64 2019-05-28 10:50:17 tilldelat Tilldelat Jordbruksutskottet 2014-11-24 00:48:03 GD02Jo64 av Ingvar Eriksson m.fl. (m, fp) mot_198990_jo_64.pdf 111286 pdf med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitiken https://data.riksdagen.se/fil/ADBEADEF-6389-4540-9CF2-43BC18A4028A