2750188 GD02Jo26 1989/90 Jo26 mot mot Motion 1989/90:Jo26 av Sven Erik Lorentzon m.fl. (m) Motion Motion JoU 26 0 1990-03-20 00:00:00 2014-10-14 12:32:45 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning av Sven Erik Lorentzon m.fl. (m) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Jo26/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Jo26 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02Jo26 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1989/90:Jo26</p> <p>av Sven Erik Lorentzon m.fl. (m)<br /> med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Inledning</p> <p>Kunskapen om miljöproblemens komplicerade orsakssamband är, trots betydande<br /> forskningsinsatser, ännu inte tillräcklig. För att åtgärda redan uppkomna<br /> miljöskador och undanröja nya miljöhot fordras en intensifierad<br /> forskning.</p> <p>Miljöproblemens globala karaktär ställer ökade krav på internationellt<br /> samarbete, inte minst inom forskningsområdet. I hela västvärlden pågår för<br /> närvarande en snabb utveckling mot ökad miljöhänsyn. Det är av största vikt<br /> att Sverige aktivt tar del i detta arbete.</p> <p>Lagstiftningen måste förändras på ett sådant sätt att miljöskyddet förbättras.<br /> För närvarande pågår en översyn av den svenska miljölagstiftningen.<br /> Mycket tyder på att de miljörättsliga frågornas betydelse kommer att öka.<br /> Vi anser därför att en professur i miljörätt skall inrättas. På sikt måste de<br /> gränsöverskridande luft- och vattenföroreningarna komma under en ökad<br /> folkrättslig reglering. Behovet av forskningsinsatser kring den internationella<br /> miljörätten kommer därmed att öka.</p> <p>Miljöaspekterna har uppmärksammats i allt större utsträckning. Detta<br /> gäller inte minst forskningsinsatserna inom de areella näringarnas sfär. Kunskapen<br /> om miljöförstöringens inverkan på olika biologiska system måste fördjupas.<br /> Forskningsverksamheten vid Sveriges lantbruksuniversitet måste<br /> även fortsättningsvis genomsyras av olika miljöaspekter. Detsamma gäller<br /> forskningen inom fiskeriområdet.</p> <p>Forskningsverksamheten i Sverige</p> <p>Sverige behöver, liksom alla andra länder, en fri forskning. Den fria forskningen<br /> skall utgå ifrån det vetenskapliga behovet. Såväl mångfald som kvalitet<br /> måste prägla forskningsverksamheten. Vissa av de prioriteringar som regeringen<br /> gör i propositionen har tydliga politiska förtecken. I förlängningen<br /> finns en risk för att forskningen begränsas och blir ensidig. Det finns också<br /> en uppenbar risk att den politiska styrningen resulterar i direkt felaktiga prioriteringar,<br /> som aldrig hade gjorts om verksamheten hade vilat på en stabil<br /> vetenskaplig grund. Den politiska styrningen av forskningen måste därför<br /> minimeras.</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">För att stärka den fria forskningen föreslår vi att sektorsorganens roll to- Mot. 1989/90<br /> nas ned till förmån för en förstärkning av fakulteter och forskningsråd. För Jo26<br /> att förbättra förutsättningarna för forskningen måste rollfördelningen bli<br /> tydligare. Utöver forskningsråden erhåller som exempel både skogsstyrelsen<br /> och fiskeristyrelsen FoU-medel. Statens livsmedelsverk disponerar medel<br /> för viss livsmedelsforskning. Även statens naturvårdsverk och statens energiverk<br /> disponerar FoU-medel. Forskningsverksamheten blir på grund av<br /> denna rikhaltiga flora av olika organ svår att överblicka. Forskningsverksamheten<br /> blir lidande på grund av dessa brister i organisationen. Ytterst är<br /> det dock samhället som förlorar; en bättre organisation hade på ett mer effektivt<br /> sätt tillgodogjort sig de statliga medlen.</p> <p style="margin-left:3px;">Nödvändiga förstärkningar</p> <p style="margin-left:3px;">I moderata samlingspartiets partimotion angående forskning redogörs för<br /> partiets övergripande inställning till den svenska forskningen.</p> <p style="margin-left:3px;">För att kunna driva en framgångsrik forskningsverksamhet fordras ändamålsenlig<br /> utrustning. Under de senaste åren har anskaffningen av utrustning<br /> till vårt lands universitet och högskolor blivit kraftigt eftersatt. För att råda<br /> bot på dessa problem föreslår vi i vår partimotion att 500 milj. kr. anvisas för<br /> ersättning och nyanskaffning av utrustning.</p> <p style="margin-left:3px;">I partimotionen föreslås dessutom att ytterligare 50 milj. kr. anvisas för<br /> nästa budgetår för inrättande av doktorandtjänster.</p> <p style="margin-left:3px;">En gränslös miljöforskning</p> <p style="margin-left:3px;">Miljöproblemens globala karaktär nödvändiggör ett förbättrat internationellt<br /> forskningssamarbete. Ett utökat kunskaps- och erfarenhetsutbyte på<br /> miljöområdet är därför av avgörande betydelse. Runt om i världen pågår ett<br /> intensivt arbete för att klarlägga miljöproblemens komplicerade orsakssamband.<br /> Betydande ansträngningar görs i de industrialiserade länderna för att<br /> finna miljöanpassad teknik och åtgärda redan uppkomna miljöskador. Sverige<br /> måste aktivt ta del i detta arbete. EG:s forskningsprojekt - främst<br /> EPOCH och STEP- har stor betydelse för miljöutvecklingen i hela Europa.</p> <p style="margin-left:3px;">Sverige deltar i dessa projekt. Det är dock värt att notera att Sverige som<br /> icke-medlemsland inte får samma inflytande som medlemsländerna i dessa<br /> projekt.</p> <p style="margin-left:3px;">Inom EG finns långt framskridna planer på att bilda en europeisk miljövårdsorganisation<br /> - European Environmental Agency(EEA). Sverige bör<br /> enligt vår mening skyndsamt söka medlemskap i EEA.</p> <p style="margin-left:3px;">En rad länder har förändrat sin lagstiftning i riktning mot ökad miljöhänsyn.<br /> Det är angeläget att Sverige följer denna utveckling. För att förstärka<br /> den miljörättsliga forskningens position anser vi att en professur i miljörätt<br /> skall inrättas.</p> <p style="margin-left:3px;">Den miljöpolitiska utvecklingen visar entydigt att miljöfrågornas inriktning<br /> blir allt mer internationell. Förhållandet mellan en nations ansvar för<br /> skadliga emissioner och en annan nations rätt i fall av mottagande av miljöskadliga<br /> nedfall måste komma under ökad folkrättslig reglering.</p> </div> <div class="block ml_53"><p>9</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:11px;">Därmed framkommer behovet av kompetens i Sverige i internationell mil- Mot. 1989/90</p> <p>jörätt. Regeringen bör förbereda inrättandet av en professur i internationell Jo26</p> <p>miljörätt och återkomma till riksdagen med förslag härom så snart behovet<br /> klarlagts och resurserna inventerats.</p> <p>Internationellt institut för strategiska miljöfrågor</p> <p>Vi har i tidigare motioner betonat att Sverige aktivt måste följa miljöutvecklingen<br /> i omvärlden och dra lärdom av de framsteg som gjorts och görs. Enligt<br /> vår mening bör en fristående expertgrupp inrättas, vars syfte skall vara att<br /> noggrant följa den internationella utvecklingen på miljöområdet.</p> <p>Ett internationellt institut för strategiska miljöstudier, INSTRA, har bildats<br /> i Sverige. INSTRA drivs i stiftelseform och kommer att samla in och<br /> analysera vetenskapliga uppgifter på miljöområdet. Tillskapandet av INSTRA<br /> är mycket positivt. Vi anser att regeringen skall återkomma till riksdagen<br /> med förslag på hur INSTRA:s verksamhet kan stödjas.</p> <p>Institutet för vatten- och luftvårdsforskning</p> <p>Betydelsefulla insatser på miljöforskningens område utförs av stiftelsen Institutet<br /> för vatten- och luftvårdsforskning. Finansieringen sker till drygt 50 %<br /> av näringslivet och med knappt 50% av staten.</p> <p style="margin-left:11px;">Nuvarande ramprogram gäller för tiden den 1 juli 1988 - den 30 juni 1991.</p> <p>Det vore en fördel för riksdagen att ramprogrammets tidsperiod sammanfaller<br /> med forskningspropositionens och att en kortfattad beskrivning av<br /> IVL:s insatser och planerade forskningsprogram ingår i forskningspropositionen.<br /> Enligt vår mening bör nästa ramprogram för IVL därför bli tvåårigt<br /> och sträcka sig till den 30 juni 1993 för att därefter återgå till att bli treårigt<br /> och sammanfalla med forskningspropositionen.</p> <p>Markinventering</p> <p>Reaktorhaveriet i Tjernobyl åskådliggjorde inte bara den undermåliga<br /> kärnkraftstekniken och reaktorsäkerheten i Sovjetunionen, utan Tjernobyl<br /> visade framför allt att olika miljöskadliga föroreningar kan spridas mycket<br /> långa sträckor. Utsläppen från Tjernobyl var lätta att detektera och källan<br /> lokaliserad. Det är betydligt svårare att lokalisera källorna till de hundratusentals<br /> ton försurande ämnen och andra miljögifter som faller ned över Sverige<br /> varje år. En stor del av dessa härrör från utlandet. Som exempel kan<br /> nämnas att det 1986 föll ned 330 000 ton svavel i Sverige. Endast 40 000 ton<br /> härrörde från inhemska källor. Närmare 40 % av svavelnedfallet i Sverige<br /> kommer från Östeuropa. Två tredjedelar av kväveutsläppen kommer från<br /> Polen, DDR och Sovjetunionen.</p> <p>Nedfallet av försurande ämnen och emissioner av andra miljöskadliga föroreningar<br /> påverkar givetvis miljön i stor utsträckning. Marken, sjöarna och<br /> skogen drabbas liksom alla andra biologiska system. Sedan 1961 har en omfattande<br /> markinventering i samarbete med riksskogstaxeringen verkställts<br /> av Sveriges lantbruksuniversitet. Naturvårdsverket har ställt medel till förfogande.<br /> 10</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>1983-1987 utfördes den senaste markinventeringen som omfattade drygt<br /> 23 000 provytor.</p> <p>Genom dessa markundersökningar disponerar Sverige ett unikt material<br /> som kan användas i framtiden för att t.ex. undersöka radioaktivitet eller förekomst<br /> av olika miljögifter i jorden på olika ställen under olika tider.</p> <p>De kommande förhandlingarna om gränsöverskridande luftföroreningar<br /> inom Europa i FN-organet ECE:s regi kommer att utgå från kritiska belastningsgränser<br /> i de skilda länderna. För att fastställa dessa gränser kommer<br /> det svenska markinventeringsmaterialet att vara ovärderligt för att internationellt<br /> bestämma belastningsgränser för kväve, svavel, tungmetaller etc.</p> <p>Nästa markinventeringsomgång är planerad att äga rum 1993-1997.</p> <p>Det är viktigt att redan nu planera medelstilldelning för detta viktiga projekt<br /> för att på vetenskapligt tillfredsställande sätt kunna följa de förändringar<br /> som sker i markmiljön.</p> <p>Uppföljningen av tidigare gjorda insatser måste ses som en viktig investering<br /> för framtida forskning på en rad områden.</p> <p>Naturvårdsverket bör redan nu få i uppdrag att planera för nästa investering.<br /> Detta bör ges regeringen till känna.</p> <p>Kungliga skogs- och lantbruksakademien</p> <p>En betydelsefull insats på skogs-, jordbruks- och miljöforskningens område<br /> utförs av Kungliga skogs- och lantbruksakademien. Till största delen finansieras<br /> verksamheten av Akademiens fonder och av ett mindre statsanslag om<br /> 713 000 kr. för budgetåret 1990/91. Statsanslaget finansierar två och Akademiens<br /> fonder tre forskartjänster. Det vore rimligt att finansiera samtliga<br /> dessa tre tjänster med statsmedel.</p> <p>Vi föreslår därför att anslaget räknas upp till 1,1 milj. kr. för nästa budgetår.</p> <p>Skogsforskning</p> <p>Flera skäl talar för ökade insatser på skogsforskningsområdet, inte minst i<br /> södra Sverige. För närvarande pågår uppbyggnaden av ett större sådant projekt<br /> i samarbete med SLU och skogsnäringen. Miljöskäl talar för en kraftfull<br /> utveckling av denna forskning under 1990-talet.</p> <p>Det råder politisk enighet om att stora åkerarealer framdeles måste användas<br /> till annat än livsmedelsproduktion. Mycket talar för att delar av den<br /> areal som varaktigt skall föras ur livsmedelsproduktion kommer att beskogas<br /> med olika träslag. Det är angeläget att denna omställning görs på ett förnuftigt<br /> sätt och att olika miljöaspekter beaktas. Den nya livsmedelspolitiken<br /> kan därför komma att ställa krav på intensifierade forskningsinsatser, inte<br /> minst vad det gäller anläggande och skötsel av nybeskogade arealer.</p> <p>Havs- och fiskeforskning</p> <p>Den svenska havsforskningen berör stora områden då den svenska kusten<br /> och de svenska vattnen sträcker sig från norra Skagerak till Bottniska viken.</p> <p>Förutsättningarna varierar mellan olika områden. Forskningsresultaten kan 11</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p> <p>Jo26</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>därför vara svåra att jämföra. Östersjön med sitt bräckta vatten, vars salthalt Mot. 1989/90</p> <p>avtar ju längre norrut man kommer, har särskilda förutsättningar för liv och Jo26</p> <p>arter. Östersjöns stora behov av vattenbyte för att de arter som nu finns skall</p> <p>överleva och reproduceras är klart fastlagt. De stora utsläppen av gifter och</p> <p>föroreningar har även haft en negativ verkan på djur och fiskbestånd och gör</p> <p>det därmed ännu angelägnare att Västerhavet har friskt, rent saltvatten för</p> <p>den förnyelse som krävs av vattnet i Östersjön.</p> <p>Det krävs därför forskning över hela området. Verksamheten måste samordnas<br /> och det internationella samarbetet stärkas.</p> <p>Det finns i dag marina centra för grundläggande forskning och miljöövervakning.<br /> De är knutna till universiteten i Stockholm, Göteborg och Umeå.</p> <p>Regeringen föreslår i propositionen ökade ekonomiska resurser och dessutom<br /> medel för nya byggnader vid Askö och Kristineberg. Därutöver bedrivs<br /> havsforskning i fiskeristyrelsens regi vid havsfiskelaboratoriet i Lysekil<br /> som fått en uppryckning genom tillkomsten av nya byggnader.</p> <p>En bättre samordning av denna forskningsverksamhet skulle innebära<br /> stora vinster såväl kostnadsmässigt som arbetsmässigt. Enligt vår mening bör<br /> frågan om gemensam huvudman för den forskning som rör processer i öppna<br /> havet, miljöförändringar, fiskbestånd och djurliv, utredas.</p> <p>Den marina forskningens båtbehov har diskuterats och utretts under senare<br /> år. Forskningsfartygen borde kunna utnyttjas betydligt bättre om samordningen<br /> fungerade bättre. Även om det i dag finns lämpliga båtar som är<br /> havsgående och sådana för bruk inomskärs är detta inte tillräckligt. Propositionen<br /> tar upp frågan om samarbete med kustbevakningen och utan tvekan<br /> kan denna göra insatser vad gäller provtagning och liknande som inte fordrar<br /> alltför stora arbetsinsatser. Man får emellertid inte i detta sammanhang förbise<br /> att kustbevakningens främsta uppgifter är att övervaka svensk fiskezon<br /> och förhindra olaga utländskt fiske samt se till att lagar och fiskeförordningar<br /> följs.</p> <p>En outnyttjad resurs är i detta sammanhang den svenska fiskeflottan, vars<br /> erfarenhet och kunnighet borde vara värdefulla för svensk havsforskning.</p> <p>Det är ganska självklart att havsforskningen är knuten till universiteten.</p> <p>Avvägningen mellan olika forskningsprojekt och nödvändiga prioriteringar<br /> bör den som har det övergripande ansvaret göra. Klart är att delvis samma<br /> forskning kan bedrivas på flera ställen med olika geografiska betingelser.</p> <p>Den praktiska styrningen av forskningen kan dock ifrågasättas. Detta gäller<br /> bl.a. fiskeristyrelsens huvudmannaskap för havsfiskelaboratoriet i Lysekil.</p> <p>Ett statligt verk som har ett visst ansvar för en näring kan lätt missbruka sin<br /> ställning och rikta forskningen utan att iaktta den objektivitet som krävs för<br /> att forskningsresultaten skall bli trovärdiga och användbara utanför verkets<br /> egna intressen.</p> <p>Enligt propositionen har fiskeristyrelsen inte kunnat finna möjligheter till<br /> en samordnad användning av forskningsfartygen, och man har därför inriktat<br /> sig på kustbevakningen.</p> <p>Detta ställningstagande innebär att möjligheten för andra forskare än<br /> havsfiskelaboratoriets att utnyttja forskningsfartyget Argos har minskat<br /> samt att Lysekilslaboratoriet ej har möjlighet att utnyttja de fartyg som finns</p> </div> <div class="block ml_52"><p>12</p> </div> <div class="block ml_52" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_9" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>på stationerna Kristineberg och Tjärnö och de övriga båtar universiteten för- Mot. 1989/90</p> <p>fogar över. Detta förhållande understryker än mer behovet av att samordna Jo26</p> <p>forskningen under en huvudman.</p> <p>Renforskning</p> <p>Den uppläggning som propositionen har överensstämmer inte med vårt tidigare<br /> förslag om hur renforskningen skall organiseras. Vi vänder oss trots det<br /> inte mot propositionens förslag för de närmaste tre åren. Vi förutsätter dock<br /> att renforskningen på sikt organiseras så att ett centrum för renforskning kan<br /> upprättas.</p> <p>Eftersom det inte är vare sig möjligt eller rimligt att dimensionera renforskningen<br /> på så sätt att denna ensam kan svara för all forsknings- och försöksverksamhet<br /> inom området är det naturligt att knyta an till de forskningsresurser<br /> som finns inom universitet och högskolor. En väsentlig uppgift för<br /> renforskningen blir att utöver egen verksamhet i kontakt med anknytande<br /> institutioner initiera och samordna forsknings- och försöksinsatser av värde<br /> för rennäringen.</p> <p>Vi anser att renforskningen skall lokaliseras till Umeå och Röbäcksdalen<br /> med en fältverksamhet som bygger på dessa ovan angivna förutsättningar.</p> <p>Det synes därför angeläget att riksdagen i samband med behandlingen av<br /> den forskningspolitiska propositionen ånyo hos regeringen begär att förslag<br /> framläggs beträffande renforskningens lokalisering och resurser för forskningen.<br /> Det som nu måste till är inte ytterligare utredningar utan utarbetande<br /> av ett konkret förslag för att kunna utnyttja den basorganisation och<br /> det kunnande på ett antal närliggande områden som Umeå i egenskap av<br /> universitetsstad kan erbjuda.</p> <p>Renforskningen behöver förutom kontorslokaler ett grovlaboratorium<br /> och frysutrymme i Umeå - i första hand Röbäcksdalen. Dessutom behövs<br /> för fältverksamheten investeringar i form av fast och mobil utrustning. Det<br /> är också nödvändigt med ekonomiska resurser för personal- och resekostnader.<br /> Personalkostnaderna påverkas i hög grad av renforskningens lokalisering<br /> genom att vissa personalkategorier kan resp. inte kan samutnyttjas. Det<br /> gäller laboratoriepersonal, administrativ personal resp. vaktmästeri- och<br /> städfunktioner. En lokalisering till Umeå medför genomgående lägre kostnader<br /> härvidlag.</p> <p>Vi föreslår därför att riksdagen redan nu klart uttalar sig för etablerandet<br /> av ett centrum för renforskning förlagt till Umeå.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbättrad organisation<br /> av forskningsverksamheten i enlighet med vad i motionen anförts,</p> <p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur verksamheten<br /> vid det internationella institutet för strategiska miljöstudier (INSTRA)<br /> kan stödjas.</p> </div> <div class="block ml_53"><p>13</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_7"><p>[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en professur<br /> i miljörätt skall inrättas,1]</p> <p>[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om en professur i internationell miljörätt,1]</p> <p>3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om löptiden för IVL:s ramprogram,</p> <p>4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om det framtida behovet av markinventering,</p> <p>5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om ökade insatser på skogsforskningsområdet,</p> <p>6. att riksdagen till Miljöforskning för budgetåret 1990/91 anvisar<br /> ett med 1 100 000 kr. förhöjt reservationsanslag för finansiering av<br /> verksamhet vid Kungliga skogs- och lantbruksakademien i enlighet<br /> med vad som i motionen anförts,</p> <p>7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om en gemensam huvudman för svensk havsforskning<br /> samt att denna nya huvudman övertar fiskeristyrelsens roll som huvudman<br /> för den forskning som bedrivs vid havsfiskelaboratoriet i Lysekil,</p> <p>8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om lokalisering och resurser för forskning inom rennäringen.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Stockholm den 20 mars 1990<br /> Sven Eric Lorentzon (m)<br /> Jens Eriksson (m)</p> <p>Carl G Nilsson (m)</p> <p>Mona Saint Cyr (m)</p> <p>Hans Dau (m)</p> <p>Anders G Högmark (m)</p> </div> <div class="block ml_24"><p>Ingvar Eriksson (m)</p> <p>Ivar Virgin (m)</p> <p>Birgit Henriksson (m)<br /> Ingrid Hemmingsson (m)<br /> Karl-Gösta Svenson (m)</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p> <p>Jo26</p> </div> <div class="block ml_4"><p>1 1989/90:Ubl35</p> </div> <div class="block ml_52"><p>14</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_12" /> <div class="block ml_46" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_46" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_51" /> <div class="block ml_45" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_46" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_46" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_12" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_35" /> <div class="block ml_50" /> <div class="block ml_53" /> <div class="block ml_11" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_45" /> <div class="block ml_38" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>gotab 96310, Stockholm 1990</p> </div> </div> </div> 1 1 att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbättrad organisation av forskningsverksamheten i enlighet med vad som i motionen anförts avslag = utskottet 1989/90:JoU17 ? 1 1 att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbättrad organisation av forskningsverksamheten i enlighet med vad som i motionen anförts ? 2 2 att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur verksamheten vid det internationella institutet för strategiska miljöstudier (INSTRA) kan stödjas ? 2 2 att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur verksamheten vid det internationella institutet för strategiska miljöstudier (INSTRA) kan stödjas avslag = utskottet 1989/90:JoU17 ? 3 3 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om löptiden för IVL:s ramprogram avslag = utskottet 1989/90:JoU17 ? 3 3 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om löptiden för IVL:s ramprogram ? 4 4 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det framtida behovet om markinventering ? 4 4 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det framtida behovet om markinventering avslag = utskottet 1989/90:JoU17 ? 5 5 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade insatser på skogsforskningsområdet avslag = utskottet 1989/90:JoU17 ? 5 5 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade insatser på skogsforskningsområdet ? 6 6 att riksdagen till Miljöforskning för budgetåret 1990/91 anvisar ett med 1 100 000 kr. förhöjt reservationsanslag för finansiering av verksamhet vid Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i enlighet med vad som i motionen anförts ? 6 6 att riksdagen till Miljöforskning för budgetåret 1990/91 anvisar ett med 1 100 000 kr. förhöjt reservationsanslag för finansiering av verksamhet vid Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i enlighet med vad som i motionen anförts avslag = utskottet 1989/90:JoU17 ? 7 7 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en gemensam huvudman för svensk havsforskning samt att denna nya huvudman övertar fiskeristyrelsens roll som huvudman för den forskning som bedrivs vid havsfiskelaboratoriet i Lysekil avslag = utskottet 1989/90:JoU17 ? 7 7 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en gemensam huvudman för svensk havsforskning samt att denna nya huvudman övertar fiskeristyrelsens roll som huvudman för den forskning som bedrivs vid havsfiskelaboratoriet i Lysekil ? 8 8 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering och resurser för forskning inom rennäringen. ? 8 8 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering och resurser för forskning inom rennäringen. delvis bifall = utskottet 1989/90:JoU17 ? INL Inlämning 1990-03-20 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-03-23 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-03-26 00:00:00 inträffat 2 0906916983202 Sven Eric Lorentzon m 1 undertecknare 0234578153505 Hans Dau m 2 undertecknare 0695579897102 Ingvar Eriksson m 3 undertecknare 0252645348808 Jens Eriksson m 4 undertecknare 0882989698904 Ingrid Hemmingsson m 5 undertecknare 0502353466300 Anders G Högmark m 6 undertecknare 0274590687101 Karl-Gösta Svenson m 7 undertecknare 0110548017702 Mona Saint Cyr m 8 undertecknare 0404669609001 Ivar Virgin m 9 undertecknare 0929270135300 Carl G Nilsson m 10 undertecknare 0913138972707 Birgit Henriksson m 11 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1989/90:90 2014-11-23 05:37:38 motkat Motionskategori - 2014-11-23 05:37:38 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02Jo26 2019-05-28 10:50:01 tilldelat Tilldelat Jordbruksutskottet 2014-11-23 05:37:38 GD02Jo26 av Sven Erik Lorentzon m.fl. (m) mot_198990_jo_26.pdf 298431 pdf med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning https://data.riksdagen.se/fil/70999657-99E7-4FBF-B102-D1CD2680FD99