2748944 GD02Fi74 1989/90 Fi74 mot mot Motion 1989/90:Fi74 av Olof Johansson m.fl. (c) Motion Motion FiU 74 0 1990-05-10 00:00:00 2014-10-14 12:32:08 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1989/90:150Förslag till 1989/90 av Olof Johansson m.fl. (c) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Fi74/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Fi74 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02Fi74 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1989/90:Fi74</p> <p>av Olof Johansson m.fl. (c)</p> <p style="margin-left:343px;">Mot.</p> <p>med anledning av prop. 1989/90:150Förslag till 1989/90</p> <p>slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret Fi74</p> <p>1990/91, m.m. (kompletteringsproposition)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Innehållsförteckning</p> <p>Den internationella bakgrunden 3</p> <p style="margin-left:23px;">De närmaste åren 3</p> <p style="margin-left:23px;">1990 3</p> <p style="margin-left:23px;">Konsekvenser för Sverige 4</p> <p>Den svenska bakgrunden 4</p> <p style="margin-left:23px;">1970- och 1980-talens utveckling 4</p> <p style="margin-left:23px;">Nuläget 8</p> <p>Regeringens ekonomiska politik 12</p> <p style="margin-left:23px;">1980-talets bakgrund 12</p> <p style="margin-left:23px;">Åtstramningspaketet 1989 12</p> <p style="margin-left:23px;">Krispaketen 13</p> <p style="margin-left:23px;">Regeringens handlingsprogram 14</p> <p style="margin-left:43px;">Skattereformen 14</p> <p style="margin-left:43px;">Momshöjningen 15</p> <p style="margin-left:43px;">Lagfäst sjuklön 16</p> <p style="margin-left:43px;">Sänkt barnbidragshöjning 16</p> <p style="margin-left:43px;">Uppskjuten föräldraförsäkring 16</p> <p style="margin-left:43px;">Kommentarer till vissa övriga förslag 17</p> <p>Centerns ekonomiska politik 17</p> <p style="margin-left:23px;">En hållbar utveckling 17</p> <p style="margin-left:23px;">Inriktning 18</p> <p style="margin-left:43px;">Medellång sikt 18</p> <p style="margin-left:43px;">Kort sikt 19</p> <p style="margin-left:23px;">Ökat hushållssparande 20</p> <p style="margin-left:43px;">Inledning 20</p> <p style="margin-left:43px;">Personliga investeringskonton 21</p> <p style="margin-left:43px;">Sparavdrag 22</p> <p style="margin-left:43px;">Allemanssparande! 23</p> <p style="margin-left:43px;">Aktiefonderna 23</p> <p style="margin-left:23px;">Främjande av investeringar 23</p> </div> <div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Fi74</p> </div> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_48" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_9" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_24" /> <div class="block ml_11" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_12" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_21" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:22px;">Inflationsbekämpning och lönebildning 24 Mot. 1989/90</p> <p style="margin-left:22px;">Rättvis skattereform 25 Fi74</p> <p style="margin-left:43px;">Inriktning av reformen 25</p> <p style="margin-left:43px;">Analys av reformen 26</p> <p style="margin-left:43px;">Effekter av centerns skatteförslag 27</p> <p style="margin-left:22px;">Strukturella åtgärder 27</p> <p style="margin-left:43px;">Den offentliga sektorn 27</p> <p style="margin-left:43px;">Regional balans 28</p> <p style="margin-left:43px;">Arbetsfrämjande åtgärder 28</p> <p style="margin-left:43px;">Infrastrukturella satsningar 29</p> <p>Penning- och valutapolitiken 29</p> <p style="margin-left:22px;">Penningpolitiken 29</p> <p style="margin-left:22px;">Valutapolitiken 30</p> <p>Övriga frågor 31</p> <p style="margin-left:22px;">Avgifter för statliga lånegarantier 31</p> <p style="margin-left:22px;">Folkbokföringsreformen 31</p> <p>Budgetpolitiken 32</p> <p style="margin-left:22px;">Centerns budgetalternativ 32</p> <p>Kommunal ekonomi 32</p> <p style="margin-left:22px;">Inledning 32</p> <p style="margin-left:22px;">Kommunal skatteutjämning 33</p> <p style="margin-left:22px;">Överläggningar mellan stat och kommun 33</p> <p style="margin-left:22px;">Neutralt utfall av skattereformen 34</p> <p>Hemställan 34</p> </div> <div class="block ml_54"><p>2</p> </div> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_24" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_29" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_12" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Den internationella bakgrunden<br /> De närmaste åren</p> <p>Den internationella ekonomin har de senaste sju åren präglats av en stark<br /> konjunktur. Tillväxten bromsades något under 1989, och denna utveckling<br /> väntas fortsätta också under innevarande år. Produktionsökningen väntas<br /> för OECD-länderna stanna på 2,3-2,7 %. Nästa år väntas aktiviteten åter<br /> stiga. Internationella Valutafonden (IMF) gör bedömningen att tillväxten<br /> inom OECD kommer att stiga till 3 % under 1991. Den bedömning som flertalet<br /> experter gör pekar på en uppåtriktad tendens under 1991. Här kan konstateras<br /> att föreliggande proposition gör en mer pessimistisk bedömning av<br /> den internationella konjunkturen-regeringen räknar med oförändrad BNPutveckling<br /> i OECD under 1991.</p> <p>1990</p> <p>Flertalet bedömare förväntar sig som ovan nämnts att tillväxten mattas något<br /> under innevarande år. 1990 blir ett mellanår-även om avmattningen på<br /> inget sätt väntas bli dramatisk.</p> <p>I samtliga de tre stora länderna (USA, Japan, Västtyskland) sker förändringar<br /> som gör att den internationella konjunkturen blir något mer osäker<br /> och att aktiviteten bromsas upp. Av dessa länder väntas USAs ekonomi försvagas<br /> mest.</p> <p>I USA ledde höga räntor och en stark dollar till att förbättringen av handelsbalansen<br /> bromsades upp under 1989. Den strama penningpolitiken i sin<br /> tur har bedrivits för att få ner den relativt höga inflationen. Till följd av<br /> denna strama politik väntas efterfrågan och tillväxten sjunka under innevarande<br /> år. En svagare dollar och en god efterfrågan, inte minst från den europeiska<br /> marknaden, kan dock leda till en snabbare tillväxt och en förbättrad<br /> utveckling av externbalansen på längre sikt. En balanserad finanspolitisk åtstramning<br /> torde då vara nödvändigt för att inte inflationen ånyo skall ta fart.</p> <p>Den japanska ekonomin fortsätter växa i snabb takt. Också här väntas<br /> dock en viss uppbromsning under innevarande år. Den långa högkonjunkturen<br /> har medfört stigande inflation och en viss överhettning. Yenen har försvagats<br /> vilket ytterligare förstärkt inflationstendenserna. Oro på de finansiella<br /> marknaderna har förmärkts och lett till fallande aktiekurser. Penningpolitiken<br /> har stramats åt, vilket medför en svagare aktivitet under innevarande<br /> år. Sammantaget pekar dock mycket på att de skisserade tendenserna<br /> kommer att bestå under året.</p> <p>Den pågående processen mot en återförening mellan de bägge tyska staterna<br /> utgör ett kritiskt moment i den västtyska ekonomin. Utfallet av den<br /> nyligen överenskomna valutaunionen kommer att påverka hur den tyska<br /> ekonomin utvecklas. Faktiska kostnader och farhågor i samband med integrationen<br /> har medfört en räntehöjning i västtysk ekonomi. Styrkan i den<br /> västtyska ekonomin talar dock för att integrationen kommer att klaras utan<br /> allför stora störningar i ekonomin. Eftersom den inhemska efterfrågan väntas<br /> stiga, inte minst mot bakgrund av integrationen med Östtyskland, torde<br /> förutsättningar finnas för en ökad export till de tyska staterna och, samman</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p> <p>Fi74</p> </div> <div class="block ml_4"><p>1* Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Fi74</p> </div> <div class="block ml_58" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>hängande därmed, en viss utjämning av obalanserna mellan USA, Japan och<br /> Västtyskland. Tillväxten väntas ligga kvar på en oförändrat hög nivå. På sikt<br /> kan tillväxten stiga än mer och bli en motor för världsekonomin, men framför<br /> allt för den europeiska ekonomin.</p> <p>1 Västeuropa exklusive Västtyskland väntas sammantaget en dämpning inträda.<br /> Allmänt bedrivs en stram penningpolitik i syfte att dämpa inflationen.<br /> Storbrittanniens ekonomi väntas försvagas ytterligare, med svag tillväxt, underskott<br /> i bytesbalansen och hög inflation.</p> <p>De omvälvande politiska förändringarna i Östeuropa och Sovjetunionen<br /> kan på sikt få betydelse också för den allmänna internationella konjunkturutvecklingen.<br /> I det korta perspektivet torde dock endast utvecklingen i Östtyskland<br /> ha en sådan påverkan.</p> <p>Tillväxten i våra nordiska grannländer väntas vara fortsatt svag, och sammantaget<br /> väntas en ytterligare dämpning under innevarande år. Störst väntas<br /> förändringen bli i Finland, som haft en mycket hög tillväxt de senaste<br /> åren men som nu stramat åt finans- och penningpolitiken.</p> <p>För utvecklingsländerna blev föregående år sämre än väntat. Möjligheten<br /> till ekonomisk utveckling bromsas av strukturella faktorer såsom analfabetism,<br /> svag hälsa, svagt utvecklad industri och infrastruktur etc. Priserna på<br /> flera viktiga råvaror sjönk under fjolåret. Den höjda internationella räntenivån<br /> ger samtidigt ökade bekymmer för de kraftigt skuldtyngda länderna. Internationella<br /> valutafonden och världsbanken kan här spela en mer aktiv roll<br /> genom att stödja frivilliga uppgörelser om skuldsanering. Fondens kapital<br /> för lån till utvecklingsländerna och Östeuropa har dessutom utökats vilket<br /> ger ett ökat, om än alltför begränsat utrymme för kreditgivning.</p> <p>Av betydelse för världskonjunkturen är oljeprisets utveckling. Priset har<br /> fallit under våren. Efter OPECs nyligen ingångna avtal väntas priserna stabiliseras.</p> <p>Konsekvenser för Sverige</p> <p>Sammantaget bör den internationella konjunkturutvecklingen de närmaste<br /> åren ge positiva möjligheter för Sverige. Den internationella efterfrågan<br /> hålls uppe vilket ger möjligheter för svensk export. Detta inkluderar också<br /> en ökande efterfrågan till följd av investeringsbehov i Östeuropa. Skillnaderna<br /> mellan Sverige och konkurrentländerna vad gäller pris- och kostnadsutvecklingen<br /> innebär dock en risk för fortsatt urgröpning av den svenska<br /> konkurrenskraften och därmed tappade marknadsandelar. Såvida inte skillnaderna<br /> i pris- och kostnadsutveckling kan nedbringas riskerar Sverige att gå<br /> miste om de möjligheter en fortsatt stark internationell konjunktur innebär.</p> <p>Den svenska bakgrunden<br /> 1970- och 1980-talens utveckling</p> <p>Det är nu möjligt att summera 1980-talet för svenskt vidkommande. Den<br /> internationella situationen har sedan 1983 inneburit högkonjunktur. Det är<br /> i denna högkonjunktur Sverige som exportberoende industrination levt och</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p> <p>Fi74</p> </div> <div class="block ml_54"><p>4</p> </div> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>verkat. Det är mot denna bakgrund den socialdemokratiska regeringens gö- 19^9/90</p> <p>randen och låtanden 1982-1990 skall utvärderas. De icke-socialistiska regeringarnas<br /> insatser 1976-1982 skall på motsvarande sätt ses mot bakgrund av<br /> den internationella lågkonjunktur som under dessa år var förhärskande.</p> <p>I propositionen beskrivs utvecklingen av svensk ekonomi under rubriken<br /> ”1980-talets framsteg". Det vore lätt att polemisera mot regeringens beskrivning<br /> på en råd punkter. Vi nöjer oss emellertid med att konstatera dels att<br /> föredragande statsråd i vanlig ordning knappast nämner de parametrar vilka<br /> utvecklats på ett mindre gynnsamt sätt i förhållande till vår omvärld, dels att<br /> beskrivningen dock blivit något mer nyanserad och modest i förhållande till<br /> vad den varit tidigare. Det senare märks inte minst av att regeringens beskrivning<br /> av ”1980-talets framsteg” numera ryms på mindre än en halv sida<br /> i propositionen.</p> <p>Nedan redovisas en jämförelse mellan 1970- och 1980-talet dels verbalt,<br /> dels med faktisk utveckling av viktiga ekonomisk-politiska parametrar.</p> <p>Enligt vår uppfattning innebar 1970-talet i flera avseenden en stark utveckling<br /> av svensk ekonomi. Den svenska utvecklingen under 1970-talet var<br /> framför allt en följd av den internationella konjunkturutvecklingen, men<br /> samtidigt hävdade sig den svenska ekonomin väl internationellt sett.</p> <p>1980-talet har däremot inneburit dels att Sverige, trots en mycket lång internationell<br /> högkonjunktur, halkat efter i förhållande till konkurrentländerna,<br /> dels att den svenska regeringen inte förmått utnyttja högkonjunkturen<br /> till att komma till rätta med de problem, framför allt av strukturell art,<br /> som finns i den svenska ekonomin.</p> <p>1970-talet präglades i Sverige bl.a. av:</p> <p>- Lågkonjunktur</p> <p>- Oljeprischocker</p> <p>- Höga pris- och lönekostnadsökningar i förhållande till vår omvärld</p> <p>- Upprepade devalveringar</p> <p>- Kris och strukturomvandling i en rad svenska industrigrenar</p> <p>- Ökande budgetunderskott</p> <p>- Bytesbalansunderskott</p> <p>- En internationellt sett låg arbetslöshet</p> <p>- En produktivitetsökning i ekonomin på sammanlagt 30 %</p> <p>- En genomsnittlig tillväxt på 2,4 % per år</p> <p>- Ett skattetryck vid decenniets utgång på ca 49 %</p> <p>1980-talet har i Sverige bl.a. präglats av:</p> <p>- Högkonjunktur</p> <p>- Oljeprisfall</p> <p>- Höga pris- och lönekostnadsökningar i förhållande till vår omvärld</p> <p>- Två stora devalveringar i decenniets början</p> <p>- Dollarkursfall</p> <p>- Höga priser för svenska exportvaror</p> <p>- Förbättrat budgetsaldo för staten</p> <p>- Bytebalansunderskott</p> <p>- En internationellt sett låg arbetslöshet</p> <p>- En produktivitetsökning i ekonomin på sammanlagt 10 %</p> </div> <div class="block ml_53"><p>5</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">- En genomsnittlig tillväxt på 2,0 % per år</p> <p style="margin-left:3px;">- Ett skattetryck vid decenniets utgång på ca 57 %</p> <p style="margin-left:3px;">Det kanske främsta problemet för Sverige under såväl 1970- som 1980-talet<br /> har varit att pressa ned kostnadsökningarna till omvärldens nivå. 1973-74<br /> bedrevs en expansiv politik i syfte att överbrygga den internationella lågkonjunkturen.<br /> Vinsterna steg liksom investeringstakten. Följden blev inflationstryck<br /> och krav på stora löneökningar. 1974-76 ökade företagens lönekostnader<br /> med 40%. En försämrad produktivitet kombinerat med den oljeprischock<br /> som inträffade 1973 borde inneburit en anpassning nedåt av reallönerna.<br /> Istället skedde motsatsen. Sverige hamnade därmed i en allvarlig<br /> kostnadskris.</p> <p style="margin-left:3px;">Men också under 1980-talet har den svenska pris- och lönestegringstakten<br /> överstigit våra konkurrentländers. Detta har berott på en rad orsaker. För<br /> höga nominella lönelyft har bl.a. haft sin grund i starka fackliga organisationer,<br /> höga marginalskatter och, speciellt under senare delen av decenniet, en<br /> utbredd arbetskraftsbrist. Inflationen i Sverige har alltsedan 1982 legat betydligt<br /> över OECD-genomsnittet. Regeringens inflationsmål har missats lika<br /> regelbundet som de återkommit i finansplaner och kompletteringspropositioner.</p> <p style="margin-left:3px;">Under hela 1980-talet har således den svenska kostnadsstegringen överstigit<br /> våra konkurrentländers. Detta har fortlöpande gröpt ur landets konkurrenskraft.<br /> Istället för att anpassa reallönerna nedåt har man vidtagit upprepade<br /> devalveringar. Efter de senaste devalveringarna, 1981 och 1982, på<br /> sammanlagt 24 % sjönk landets relativpriser och steg de internationella<br /> marknadsandelarna. Sedan dess har emellertid utvecklingen åter gått i motsatt<br /> riktning. Tillväxten har under större delen av 1980-talet varit konsumtionsledd.<br /> Hög privat konsumtion, lågt hushållssparande och höga nominella<br /> lönelyft har inneburit att importen stigit snabbare än exporten. Landet<br /> har fått underskott i betalningsbalansen gentemot utlandet. Detta har varit<br /> särskilt tydligt under senare delen av 1980-talet. Handelsbalansen har gått<br /> med överskott tack vare stark utveckling av världshandeln, sjunkande oljepriser<br /> och höga priser på svenska exportvaror. Dessa för landet gynnsamma<br /> omständigheter har emellertid nu avklingat eller bortfallit. Den ackumulerade<br /> effekten av stigande relativpriser har samtidigt på allvar börjat göra sig<br /> gällande. Detta medför att bytesbalansen nu uppvisar en kraftigt nedåtriktad<br /> trend.</p> <p style="margin-left:3px;">Den socialdemokratiska regering som tillträdde efter regeringsskiftet 1982<br /> inledde sin ekonomiska politik med en 16-procentig devalvering. Vi konstaterar<br /> att den socialdemokratiska politiken alltsedan dess präglats av oförmåga<br /> att komma till rätta med pris- och kostnadsutvecklingen, vilket lett till<br /> att utsikterna för den svenska ekonomin på kort sikt nu är mycket svaga.<br /> Resultatet borde kunnat vara ett annat efter den mycket långa internationella<br /> högkonjunktur som förevarit.</p> <p style="margin-left:3px;">Vi har ovan redogjort för en rad samhällsekonomiska faktorers utveckling<br /> under 80-talet. Dessa faktorer kan emellertid också översättas i konsekvenser<br /> för fördelnings-, regional- och industripolitik. Vi kan sålunda konstatera<br /> att den socialdemokratiska regeringens ekonomiska politik medfört att:</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>- inkomst- och förmögenhetsskillnaderna ökat</p> <p>- de regionala obalanserna och skillnaderna har ökat</p> <p>- småföretagen har missgynnats</p> <p>- näringslivsstrukturen stagnerat.</p> <p>Devalveringen 1982 ledde, som alla devalveringar gör, till att hushållen tappade<br /> köpkraft. Exportindustrins vinster steg däremot kraftigt. Den samtidiga<br /> internationella konjunkturuppgången ledde till att börserna världen<br /> över fick ett uppsving. Reallöneutvecklingen för de svenska löntagarna har<br /> varit svag, medan de reala börskurserna stigit mycket kraftigt.</p> <p>En hög inflation har under samma period omfördelat förmögenheter från<br /> sparare till låntagare. Skattesystemet har dessutom premierat låntagande eftersom<br /> stora skuldräntor möjliggjort att få ner skatten avsevärt. Inflation<br /> och bostadsbrist har lett till att många gjort stora realisationsvinster medan<br /> andra varit helt utan bostad. Framför allt ungdomar har drabbats av bostadsbristen.</p> <p>Staten har under 1980-talet sparat i den offentliga sektorns utgifter. Det<br /> har inte i första hand skett genom en neddragning av administration och<br /> myndigheter utan framför allt genom neddragningar i de löpande utgifterna<br /> inom den offentliga sektorns centrala välfärdsstjänster. Det gäller vården<br /> där långa köer uppstått på många håll. Det gäller skolan där nödvändiga reparationer<br /> underlåtits och läromedlen försämrats. Brister i barnomsorgen<br /> har lett till stora orättvisor mellan dem som har plats och dem som inte har.<br /> Hanteringen av och oförmågan att förnya den offentliga sektorn har således<br /> också den lett till ökade samhällsklyftor under 1980-talet.</p> <p>Ett tecken på att den socialdemokratiska politiken lett till ökade klyftor<br /> är att antalet socialbidragstagare kraftigt ökat. Antalet arbetsskadade har<br /> tredubblats under 1980-talet.</p> <p>Den socialdemokratiska regeringens politik har ökat de regionala obalanserna.<br /> Smärre förbättringar i skogslänens befolkningsutveckling har kommit<br /> de senaste åren till följd av den allmänna konjunkturutvecklingen. Dessa<br /> förbättringar har dock kommit sent i högkonjunkturen, varför en konjunkturavmattning<br /> riskerar att återigen försämra befolkningsutvecklingen i de<br /> glest befolkade länen. Kommunalskatterna återspeglar också den förda regionalpolitiken.<br /> Skillnaderna i kommunalskatt mellan högsta och lägsta uttag<br /> är nära 7 kr. per beskattningsbar hundralapp. Människor i kommuner<br /> med lägst genomsnittlig inkomst betalar de högsta kommunalskatterna.</p> <p>Den socialdemokratiska regeringens politik har missgynnat småföretagen<br /> och försvårat en utveckling av näringslivsstrukturen. Vinsterna i storföretagen<br /> har varit mycket kraftiga medan små- och egenföretagen haft en betydligt<br /> långsammare vinstutveckling. Skattesystemets effekter i form av inlåsning<br /> av vinster och hög beskattning av utdelade vinstmedel gjorde storföretagen<br /> överlikvida och stimulerade till fusioner och uppköp snarare än egna<br /> investeringar. Utvecklingen inom de högteknologiska branscherna har därför<br /> släpat efter den internationella utvecklingen. Basindustrin har dock varit<br /> framgångsrik och har även på ett effektivt sätt utnyttjat ny teknik. Sverige<br /> har i dag en industristruktur som uppvisar en internationellt sett låg andel<br /> högteknologi. Detta gör oss mer priskänsliga och dessutom dåligt rustade för<br /> framtiden.</p> </div> <div class="block ml_44"><p style="margin-left:4px;">Mot. 1989/90</p> <p style="margin-left:4px;">Fi74</p> </div> <div class="block ml_58" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Nuläget Mot. 1989/90</p> <p>Medan den internationella konjunkturen avmattas något under innevarande<br /> år men enligt flertalet prognoser vänder uppåt igen 1991, kommer den<br /> svenska ekonomin att fortsätta att försvagas om inte den ekonomiska politiken<br /> läggs om i rätt riktning.</p> <p>Utsikterna för den svenska ekonomin har försämrats ytterligare såväl i<br /> förhållande till vad som redovisades i årets finansplan som till av regeringen<br /> därefter framlagda ekonomisk-politiska propositioner. Den svenska konjunkturen<br /> har nu definitivt vänt nedåt.</p> <p>Ett alltför högt kostnadsläge i förhållande till konkurrentländerna har<br /> medfört att den svenska industrikonjunkturen försvagats. Detta medför under<br /> innevarande år bl.a. en minskad ökningstakt för exporten, en försvagning<br /> av handelsbalansen och en svag utveckling av investeringarna. Räntorna<br /> har visserligen kunnat sänkas något den senaste tiden, samtidigt som<br /> prognoser pekar på att industrins orderingång efter en markant nedgång kan<br /> komma att stabiliseras under de närmaste kvartalen. På längre sikt pekar<br /> emellertid samtliga indikatorer på en fortsatt försvagning av konjunkturen.</p> <p>Mot bakgrund av detta anser vi inte idag att det på samma sätt som tidigare<br /> är befogat med en åtstramning av den totala efterfrågan. Vår syn på den ekonomiska<br /> politik som bör bedrivas utvecklas närmare längre fram.</p> <p>Den försvagade konjunkturen innebär en dämpning av ekonomin. Överhettningen<br /> på arbetsmarknaden kan avta. Samtidigt kan det höga inflationstrycket<br /> dämpas, förutsatt att löneavtalen träffas på en ansvarsfull nivå.</p> <p>Också importen kan på sikt komma att dämpas.</p> <p>Mot en sådan anpassning i början på en konjunkturavmattning talar den<br /> alltför snabba inflationsutvecklingen och kostnadsexpansionen. Även om<br /> kostnadsutvecklingstakten inte helt befinner sig på den nivå som rådde åren<br /> 1974-1976 - uppemot 20 % högre än våra konkurrentländer - utgör försämringen<br /> under 1988-1989 dock en relativ kostnadsförsämring på närmare<br /> 10 %. De flesta analyser visar nu att Sverige är tillbaka på det relativa kostnadsläge<br /> som rådde före 1982 års devalvering.</p> <p>Nedan kommenteras de olika nyckeltalen för ekonomin. De bedömningar<br /> som vi gör grundar sig dels på externa konjunkturbedömare såsom konjunkturinstitutet,<br /> bankerna m.fl., dels på egna bedömningar. Prognoserna avser<br /> den utveckling som skulle bli fallet vid ett fullföljande av regeringens ekonomiska<br /> politik.</p> <p>Timlönerna steg under 1989 med närmare 9,5 %. Regeringen bedömer att<br /> lönestegringstakten under innevarande år kan komma att stanna på 8,5 %.</p> <p>Detta förefaller orealistiskt. De kraftiga nominella löneökningar som drivits<br /> igenom på den offentliga sidan, i kombination med de omförhandlingar som<br /> nu inletts på den privata sidan, pekar inte på att löneutvecklingen dämpas<br /> under innevarande år. Skattereformens prishöjande effekter och svaga ekonomiska<br /> utfall för låginkomsttagare kommer också att leda till kompensationskrav.<br /> Regeringen anför att deras bedömning förutsätter att ”eventuella”<br /> omförhandlingar inte leder till nya påslag, vilket enligt vårt förmenande<br /> mer måste betraktas som en uppmaning till arbetsmarknadens parter<br /> alternativt en förväntningspåverkande utsaga, snarare än en seriös prognos.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Vi bedömer snarare att lönekostnaderna under 1990 stiger med 11-12%. Mot. 1989/90</p> <p>För 1991 ställer regeringen upp två olika alternativ. I alternativ 1 stiger Fi74<br /> lönerna endast med 3 %, vilket regeringen anger som den nivå som krävs för<br /> att det svenska relativa kostnadsläget skall kunna förbättras. I alternativ 2<br /> stiger lönerna 1991 med ca 8 %. Enligt vår uppfattning finns för närvarande<br /> inget som pekar på att alternativ 1 kan komma att förverkligas. Också den<br /> nivå som anges i alternativ 2 förefaller alltför låg såvida inte ett trendbrott<br /> kan åstadkommas i lönebildningen. I våra kommentarer nedan avser vi med<br /> regeringens bedömning det som följer av alternativ 2.</p> <p>Regeringen bedömer i föreliggande proposition att handelsbalansen visserligen<br /> försvagas men endast med ca 4 miljarder kr. under 1990. För 1991<br /> räknar man med att handelsbalansen kommer att ligga kvar på samma nivå<br /> som innevarande år. I finansplanen i januari räknade regeringen med att<br /> handelsbalansen under 1990 skulle gå med ett överskott på mer än 22 mil järder<br /> kr. Under våren har således prognosen justerats ner med 10 miljarder<br /> kr. Försämringen blir en följd såväl av försämrad exportutveckling mätt i volym<br /> som försämrade relativpriser. Trots regeringens nedjustering av prognosen<br /> torde handelsbalansen enligt vår uppfattning komma att bli ännu något<br /> sämre. För 1990 torde handelsbalansen stanna på ca 10 miljarder kr. För<br /> 1991 räknar vi med att handelsbalansen försvagas än mer.</p> <p>När regeringen i samband med kompletteringspropositionen 1989 såg sig<br /> föranlåten att lägga fram ett åtstramningspaket trodde man för 1989 på ett<br /> underskott i bytesbalansen på 17 miljarder kr., och motsvarande siffra för<br /> 1990. I finansplanen i januari reviderade regeringen ner siffrorna - för 1990<br /> med hela 20 miljarder kr. I föreliggande proposition har regeringen justerat<br /> ner siffrorna ytterligare - dessa är nu närmast chockartat negativa. För 1990<br /> räknar regeringen med underskott på hela 50,7 miljarder kr. För 1991 är prognosen<br /> minus 72,4 miljarder kr. Uttryckt i andel av BNP är underskottet därmed<br /> 1990 3,8 % och 1991 närmare 5 %. Detta kan jämföras med de värsta<br /> lågkonjunkturåren under de icke-socialistiska regeringsåren då underskottet<br /> som mest var -3,6 % av BNP.</p> <p>De komponenter i bytesbalansen som uppvisar den mest negativa utvecklingen<br /> är dels posten resevaluta ingående i tjänstebalansen, dels posten avkastning<br /> på kapital.</p> <p>Med tanke på resevaluta-postens utveckling är det anmärkningsvärt att regeringen<br /> tillsammans med folkpartiet beslutat höja momsen på hotell- och<br /> restaurangtjänster i Sverige. Detta förslag, som centern motsatt sig, kommer<br /> att gynna svensk turism utomlands och missgynna svensk turistnäring inom<br /> landet. Detta kommer därmed att bidra till ökat underskott i bytesbalansen.</p> <p>Den negativa utvecklingen under posten avkastning på kapital beror på<br /> stigande upplåning utomlands som en följd av avvecklandet av den svenska<br /> valutaregleringen. Upplåningen beror på ökade svenska direktinvesteringar<br /> utomlands, ökade fastighets- och aktieköp utomlands samt att svenska företag<br /> spekulerat i ränteskillnaderna gentemot utlandet. Regeringen anför att<br /> underskottet hade varit mindre om den återinvesterade vinsten som genereras<br /> utomlands hade registrerats som en pluspost på den svenska bytesbalansen.<br /> Regeringen har tillkallat en utredningsman för att föreslå eventuella<br /> förändringar i den statistiska redovisningen. Enligt vår uppfattning måste 9</p> </div> <div class="block ml_58" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>snarare intresset fokuseras på varför de svenska företagen inte investerar i Mot. 1989/90<br /> Sverige utan utomlands, varför intresset från utländska företag för att inve- Fi74<br /> stera i Sverige är såpass svagt, varför svenska aktier handlas utomlands istället<br /> för på Stockholmsbörsen och varför vi har en så stor räntedifferens gentemot<br /> utlandet. Den ekonomiska politiken måste inriktas på att förändra förutsättningarna<br /> så att dessa förhållanden förbättras.</p> <p>Regeringens prognos över bytesbalansen är enligt vår uppfattning på<br /> ungefärligen rätt nivå. Möjligen kan bytesbalansen komma att bli ytterligare<br /> några miljarder försämrad.</p> <p>Konsumentpriserna har de senaste åren stigit kraftigt. Under loppet av</p> <p>1989 steg konsumentprisindex (KPI) med 6,7 %.Regeringen beräknar nu<br /> ökningen till 9,8% under loppet av 1990. För 1991 räknar regeringen med<br /> att konsumentpriserna stiger med 9,4%. Statens pris- och konkurrensverk<br /> (SPK) har tidigare beräknat att skattereformen höjer KPI med 2,9 % under<br /> 1990. Regeringens prognos står fast vid detta. Eftersom regeringen därtill<br /> föreslår att mervärdeskatten tillfälligt skall höjas med 1 % torde denna effekt<br /> vara underskattad liksom regeringens totala kalkyl för KPI. Enligt vår<br /> uppfattning torde KPI stiga med närmare 3,5 % 1990 och 4 % 1991 som en<br /> följd av skattereformen. Konsumentprisindex inklusive skattereformen<br /> torde stiga med över 10% under 1990. Under 1991 torde ökningstakten för<br /> KPI bli 0,5-1 % lägre. Med centerns alternativa skattereform skulle konsumentpriserna<br /> öka markant mindre än med regeringens alternativ. Konsumentpriserna<br /> inom OECD väntas under 1990 stiga med i genomsnitt 4,5 %<br /> och något mindre 1991. Sverige kommer av allt att döma att ha den snabbaste<br /> utvecklingen av konsumentpriserna inom OECD-länderna och det<br /> enda landet inom OECD med en inflationstakt som överstiger 10% under</p> <p>1990.</p> <p>Sysselsättningen är fortsatt hög. Den öppna arbetslösheten var under 1989<br /> i genomsnitt endast ca 1,4%. En viss avmattning i arbetskraftsefterfrågan<br /> sker under innevarande år, men regeringen räknar med att arbetskraftsutbudet<br /> växer långsammare än tidigare år varför uppgången i arbetslöshetstalen<br /> under 1990 endast blir måttlig och arbetslöshetsnivån bedöms hamna på<br /> 1,6 %. 1991 räknar dock regeringen med att nivån stiger till 2,3 %. Minskad<br /> orderingång till industrin, lägre tillväxt och högre räntor verkar för en dämpning<br /> av arbetskraftsbristen. Detta motverkas dock av den svaga produktivitetsutvecklingen.<br /> Enligt vår bedömning torde arbetslösheten såväl 1990 som</p> <p>1991 bli något högre än regeringens bedömning.</p> <p>Det måste dessutom tas i beaktande att de nämnda siffrorna är genomsnittssiffror<br /> för hela riket. De regionala skillnaderna är bl.a. betydande.</p> <p>Räknar man därtill de som är i beredskapsarbete eller under arbetsmarknadsutbildning,<br /> har redan för närvarande över 100 kommuner mer än 2,5 %<br /> arbetslöshet.</p> <p>Räntorna steg kraftigt under hösten 1989. Under våren fortsatte de till en<br /> början att stiga. Höjningarna var en följd av oro och misstro från såväl inhemska<br /> som utländska aktörer beträffande den ekonomiska och politiska utvecklingen.<br /> Den snabba inflationsutvecklingen, inte minst förorsakad av<br /> höjningar av de indirekta skatterna samt en höjd internationell räntenivå låg<br /> också bakom. Riksbanken höjde i mars diskontot och har under våren fort- 10</p> </div> <div class="block ml_53" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">satt att intervenera för att hålla ränteläget uppe och förhindra valutautflöde. Mot. 1989/90</p> <p style="margin-left:3px;">Under den senaste tiden har penningmarknadsräntorna sjunkit något, men Fi74</p> <p style="margin-left:3px;">den långsiktiga trenden innebär enligt vår uppfattning ett fortsatt alltför högt<br /> ränteläge, inte minst sett mot bakgrund av den allmänna konjunkturutvecklingen.</p> <p style="margin-left:3px;">Regeringen räknar med att den privata konsumtionen stiger i år och nästa<br /> år. Detta är enligt regeringen bl.a. en följd av skattereformen och höga nominella<br /> löneökningar. Sparkvoten väntas samtidigt öka, varför hushållens<br /> disponibla inkomster stiger än mer. Sparkvoten väntas dock under såväl 1990<br /> som 1991 vara fortsatt negativ.</p> <p style="margin-left:3px;">Den reala utvecklingen av lönerna och de disponibla inkomsterna blir<br /> dock betydligt lägre. Enligt vår uppfattning finns flera saker som talar för att<br /> sparkvoten stiger under innevarande år, framför allt de höga räntorna, en<br /> anpassning till avdragsbegränsningarna i samband med skattereformen samt<br /> effekterna av det tillfälliga sparandet. Under 1991 kan dock förbättringen i<br /> sparkvoten komma lägre än den bedömning som regeringen gör. Dels bortfaller<br /> under 1991 ytterligare inbetalningar till det tillfälliga sparandet, dels<br /> innebär skattereformen sådan den föreslagits av regeringen och folkpartiet<br /> flera försämringar för hushållssparande!, bl.a. borttaget sparavdrag.</p> <p style="margin-left:3px;">Regeringen förutspår vidare en dämpning av den offentliga konsumtionen<br /> under 1990 och 1991. Under 1991 är detta en följd av det kommunala skattestopp<br /> som föreslås. Den ökningstakt på 0,4% som prognosticerats 1991<br /> förefaller dock i lägsta laget. Det kommunala skattestoppet utgör ingen heltäckande<br /> garanti för att inte kommunerna finner andra vägar att finansiera<br /> en utgiftsexpansion.</p> <p style="margin-left:3px;">Den mest dramatiska förändringen företer enligt regeringens bedömning<br /> bruttoinvesteringarnas utveckling. Från det att de totala bruttoinvesteringarna<br /> stigit med nära 10% under 1989 och industriinvesteringarna med<br /> 16,5 %, väntas de totala bruttoinvesteringarna endast stiga med 3 % innevarande<br /> år och sjunka med 1 % 1991. För industriinvesteringarna är utvecklingen<br /> speciellt allvarlig. Regeringen räknar med att dessa investeringar följer<br /> genomsnittet 3 % under 1990 men att de 1991 sjunker med hela 8 %. Enligt<br /> vår uppfattning finns mycket som talar för att såväl de totala bruttoinvesteringarna<br /> som industriinvesteringarna i själva verket sjunker än mer såväl</p> <p style="margin-left:3px;">1990 som 1991.</p> <p style="margin-left:3px;">Mot bakgrund av den ekonomiska politik som regeringen föreslår kan<br /> sammantaget sägas att det är tveksamt huruvida den privata konsumtionen<br /> och den offentliga konsumtionen kan hållas tillbaka på det sätt som regeringen<br /> räknar med. Samtidigt är det troligt att fallet i investeringarna blir<br /> större än enligt regeringens prognoser.</p> <p style="margin-left:3px;">Tillväxten väntas under 1990 bli så låg som 0,8% enligt regeringens bedömning.<br /> Detta är också det en följd av det höga ränteläget men också av<br /> den momshöjning på 1 % som regeringen föreslår. Under 1991 räknar regeringen<br /> med att tillväxten blir än lägre - bara 0,5 %. Enligt vår uppfattning<br /> kan tillväxten komma att bli än lägre till följd av regeringens förslag. Under</p> <p style="margin-left:3px;">1991 närmar vi oss förmodligen noll-tillväxt. Den svaga tillväxten och den<br /> totala absorptionens utveckling är den viktigaste förklaringsgrunden till den</p> <p style="margin-left:3px;">försämrade externbalansen. Landet fortsätter att konsumera mer än det pro- 11</p> <p style="margin-left:3px;">ducerar.</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">1** Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Fi74</p> </div> <div class="block ml_58" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Regeringens ekonomiska politik</p> <p>Under denna rubrik kommenteras den förda ekonomiska politiken de se<br /> naste åren, med särskild tonvikt på 1989 och 1990.</p> <p>1980-talets bakgrund</p> <p>1983 började konjunkturuppgången internationellt. Svensk ekonomi blev så<br /> småningom överhettad. Överhettningen var som störst 1987. Detta år<br /> krävde centern åtstramning i ekonomin. Vi föreslog bl.a. investeringsavgifter<br /> i de överhettade storstadsområdena. Samtidigt ville vi ha stimulanser för<br /> investeringar i icke överhettade områden. Detta var en strategi för lägre inflation<br /> och att ta tillvara tillväxtmöjligheter i hela landet.</p> <p>Centern behöll sin ståndpunkt 1988. Folkpartiet drev också åtstramning<br /> genom krav på sänkt grundavdrag. Regeringen menade för sin del istället att<br /> läget var sånt att inte ens de utlovade reformerna behövde finansieras.</p> <p>Regeringen förhöll sig alltså i passivitet inför de ekonomiska problemen.<br /> Väljarna och den egna rörelsen invaggades i visshet om att "den tredje vägens<br /> politik" klarat krisen.</p> <p>Åtstramningspaketet 1989</p> <p>Först förra våren, i kompletteringspropositionen, lade regeringen förslag om<br /> åtstramning. Då hade överhettningen redan ställt till stor skada i ekonomin.<br /> Regeringens åtstramningspaket innehöll bl.a. momshöjning, höjda arbetsgivaravgifter<br /> och borttagna livsmedelssubventioner.</p> <p>Centerns bedömning i detta läge var att en åtstramning var nödvändig. Vi<br /> menade också att en åtstramning fortfarande var möjlig sett i relation till<br /> den förväntade konjunkturcykeln. Emellertid menade vi att de föreslagna<br /> åtgärderna hade fel inriktning såväl samhällsekonomiskt som fördelningspolitiskt.</p> <p>Vi lyckades förhindra de omfattande och inflationsdrivande skattehöjningar<br /> som regeringen föreslog. Istället medverkade vi till en konjunkturpolitiskt<br /> anpassad åtstramning i huvudsak byggd på personligt sparande och<br /> tillfälliga likviditetsindragningar. Våra principer var att ökat sparande var<br /> bättre än höjd skatt, och att pengarna skulle tas in - strama åt ekonomin,<br /> och därefter senast vid fastställda tidpunkter betalas tillbaka.</p> <p>Det åtstramningspaket som överenskoms har tjänat sitt syfte. Det tillfälliga<br /> sparandet har stramat åt efterfrågan. Sparandet uppgick under de fyra<br /> månaderna förra året till 3,2 miljarder kr. Arbetsmiljöavgiften bidrar till rehabilitering,<br /> förbättrade arbetsmiljöer och ökat arbetskraftsutbud. Åtgärderna<br /> får effekt också under 1990. Det obligatoriska tillfälliga sparandet omfattar<br /> 9-10 miljarder kr. Nettot av övriga åtgärder ger en åtstramande effekt<br /> på 7-8 miljarder kr.</p> <p>Den ekonomiska utvecklingen har givit oss rätt. Konjunkturutvecklingen<br /> ger inget stöd för dem som i populistiskt syfte drivit en kampanj för att riva<br /> upp delar av åtstramningspaketet.</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p> <p>Fi74</p> </div> <div class="block ml_53"><p>12</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Krispaketen Mot. 1989/90</p> <p>Turerna i den ekonomiska politiken under våren 1990 söker sin motsvarig- ^i74<br /> het.</p> <p>Bakgrunden var att klara avmattningstecken började visa sig under det<br /> fjärde kvartalet 1989. Regeringen presenterade en dyster rapport om svensk<br /> ekonomi, dock utan synliga bevis för att man upptäckt avmattningen. Pessimistiska<br /> konjunkturanalyser från banker och liknande presenterades. Räntorna<br /> steg.</p> <p>Den budgetproposition med finansplan som presenterades i januari innehöll<br /> dock mycket lite substans. Förhoppningarna knöts istället till överläggningar<br /> med arbetsmarknadens parter, och regeringen hotade samtidigt med<br /> åtgärder om löneökningarna skulle komma att bli för höga. Överläggningarna<br /> misslyckades.</p> <p>Någonstans vid denna tidpunkt försvann också ”den tredje vägens ekonomiska<br /> politik”. Regeringen nämner härefter knappast längre sin så länge omhuldade<br /> strategi.</p> <p>Efter Haga kom det s.k. ”stoppaketet”. Förslagen byggde på statlig reglering<br /> av ekonomin samt inskränkningar i strejkrätten. Förslaget om lönestopp<br /> röstades ner. Regeringen valde därefter att avgå.</p> <p>Efter återkomsten i regeringsställning försökte regeringen först med ännu<br /> en diskussionsrunda på arbetsmarknaden. Stoppaketet diskuterades vidare<br /> och regeringen lade också, i proposition 1989/90:114, förslag om höjd alkohol-<br /> och tobaksskatt samt att pris- och hyresstoppet skulle fortsätta att tilllämpas.</p> <p>Därefter har regeringen ingått en överenskommelse med folkpartiet om<br /> ett åtstramningspaket. Denna överenskommelse medförde bl.a. att socialdemokraterna<br /> i riksdagen i sista stund fick backa från förslaget om förlängd<br /> föräldraförsäkring och tillämpning av pris- och hyresstoppet.</p> <p>Uppgörelsen med folkpartiet om ekonomisk åtstramning präglar i viss utsträckning<br /> de förslag som föreliggande proposition presenterar i 10 punkter.</p> <p>Detta kommenteras ytterligare nedan. Här skall dock sägas att flertalet åtgärder<br /> redan finns som yrkanden i riksdagen och i långa stycken överensstämmer<br /> med vad centern föreslagit, det gäller framför allt det som berör<br /> föräldraförsäkringen, semesterveckan, arbetsgivarperioden och pris- och<br /> hyresstoppet.</p> <p>Ett tecken på den turbulens som rått under våren är att förslaget i propositionen<br /> om höjda egenavgifter i arbetslöshetsförsäkringen drogs tillbaka redan<br /> i samband med presentationen av kompletteringspropositionen. Frågan<br /> skall nu ”utredas”.</p> <p>Höjd moms är tillbaka som förslag genom uppgörelsen med folkpartiet.</p> <p>Centerns uppfattning, vilken delas av flertalet ekonomer, är att en momshöjning<br /> i nuvarande konjunkturläge endast tenderar att förstärka problemen i<br /> ekonomin.</p> <p>Den politiska krisen under våren 1990 har skadat utländska aktörers tilltro<br /> till svensk ekonomi och i viss utsträckning bidragit till att förstärka de allvarliga<br /> bakomliggande ekonomiska problemen.</p> </div> <div class="block ml_53"><p>13</p> </div> <div class="block ml_7" /> <div class="block ml_58" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Regeringens handlingsprogram</p> <p style="margin-left:3px;">Regeringen presenterar som nämnts i föreliggande proposition ett handlingsprogram<br /> för ekonomin i 10 punkter. Dessa punkter innefattar bl.a. den<br /> uppgörelse om den ekonomiska politiken som träffats med folkpartiet. Därutöver<br /> några nya förslag samt allmänna resonemang om inriktningen av den<br /> ekonomiska politiken. Detta gör att vi endast finner det meningsfullt att nedan<br /> kommentera vissa valda delar av regeringsprogrammet.</p> <p style="margin-left:3px;">Skattereformen</p> <p style="margin-left:3px;">Skattereformen är regeringens andra stora samarbetsprojekt med folkpartiet.<br /> Regeringen har i pressmeddelande sagt att uppgörelsen med folkpartiet<br /> om den ekonomiska politiken innebär att skattereformen ligger fast. Självklart<br /> påverkas dock reformen av uppgörelsen om åtstramning. Det gäller<br /> bl.a. momshöjning och sänkningen av barnbidragsökningen, vilket kommenteras<br /> närmare längre fram.</p> <p style="margin-left:3px;">Propositionen menar att skattereformen är den enskilda åtgärd som har<br /> störst inverkan på den ekonomiska utvecklingen framöver. Säkerligen är det<br /> på detta sätt. Därmed inte sagt att inverkan är enbart positiv. Enligt vår uppfattning<br /> finns dessvärre mycket som talar för att skattereformen i den utformning<br /> den givits av regeringen och folkpartiet i väsentliga avseenden förstärker<br /> de samhällsekonomiska problemen.</p> <p style="margin-left:3px;">Skattereformen skall bidra till att växla ned det höga svenska pris- och<br /> kostnadsläget och skapa förutsättningar för en bättre externbalans, en ökad<br /> produktivitet och en lägre ränta. Genomförandet av skattereformen måste<br /> så långt möjligt integreras i den övriga ekonomiska politiken. Skattereformens<br /> utformning måste också beakta den rådande ekonomiska konjunkturen.</p> <p style="margin-left:3px;">Skattereformen, sådan regeringen föreslagit att den skall se ut, bidrar till<br /> ökningen av konsumentpriserna med över 3 % för vart och ett av åren 1990<br /> och 1991.</p> <p style="margin-left:3px;">Detta är en följd av den metod man valt för att finansiera sänkningen av<br /> inkomstskatterna. Från centerns sida kritiserar vi valet av finansiering via<br /> mervärdeskatt av flera skäl. Mervärdeskatten slår relativt sett hårdast mot<br /> dem med litet konsumtionsutrymme - det är en dålig finansieringsväg fördelningspolitiskt.<br /> En generellt pålagd och enhetlig mervärdeskatt saknar, inte<br /> minst på miljöområdet, önskvärd styreffekt - bl.a. därför avvisar centern<br /> moms på energi. Mervärdeskattehöjningar får därutöver omedelbar effekt<br /> på konsumentpriserna - det är en dålig finansieringsväg ur stabiliseringspolitisk<br /> synvinkel. Politiskt beslutad inflation via mervärdeskattehöjningar<br /> ovanpå det höga pris- och kostnadsläget i övrigt är enligt vår mening inte<br /> tillrådligt. Av dessa skäl vill vi, i vårt alternativ, vara återhållsamma med den<br /> typen av finansiering.</p> <p style="margin-left:3px;">Förutsättningar för att skattereformen skall leda till sänkt inflation är återhållsamhet<br /> med direkt prishöjande finansieringsmetoder. Vidare måste den<br /> fördelningspolitiska helheten vara sådan att alla samhällsgrupper får del av<br /> skattesänkningarna. Låg- och medelinkomsttagare skall inte vara de som betalar<br /> höginkomsttagarnas skattesänkningar. Det samlade skatteuttaget från</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">höginkomsttagargrupperna kan inte minska som en följd av reformen, efter- Mot. 1989/90<br /> som den syftar till omfördelning genom totalfinansiering. Ett motsatt förhållande<br /> skulle rubba den samhällsekonomiska balansen och bidra till förstärkta<br /> krav på löne- och transfereringsökningar. I förlängningen kan ett sådant<br /> skeende leda till nya skattehöjningar och att reformen vittrar sönder.</p> <p style="margin-left:3px;">Skattereformens stabilitet är således beroende av det fördelningspolitiska<br /> utfallet.</p> <p style="margin-left:3px;">Ett annat stort samhällsekonomiskt problem är det alltför låga sparandet.</p> <p style="margin-left:3px;">Skattereformens utfall härvidlag är osäkert. Reformens allmänna effekter<br /> till följd av sänkta skattesatser och avdragsbegränsningar för lån torde visserligen<br /> verka för ökat sparande. För småsparare försämras dock villkoren<br /> på flera punkter. Allvarligast är att det föreslås att sparavdraget helt tas<br /> bort.</p> <p style="margin-left:3px;">Skattetrycket har under 1980-talet stigit kraftigt och ligger nu på en nivå<br /> på över 56%. Trots att statsministern uttalat att skattetrycket skall sänkas<br /> har regeringen agerat så att utvecklingen gått i motsatt riktning. Momshöjningen<br /> innebär nu att skatterna höjs ytterligare. Skattereformen riskerar<br /> därtill att innebära överfinansiering, genom att de s.k. dynamiska effekterna<br /> bedöms för låga. Det kan betecknas som symptomatiskt att f.d. finansminister<br /> Kjell-Olof Feldt i ett av sina första framträdanden efter sin avgång säger<br /> att felet med skattereformen är att man inte gjorde något åt det totala skattetrycket.</p> <p style="margin-left:3px;">Uppgörelsen mellan regeringen och folkpartiet om ett ekonomiskt åtstramningspaket<br /> samt skattereformen höjer enligt vår uppfattning skattetrycket.<br /> Bortfallet av den tillfälliga arbetsmiljöavgiften 1991 sker oberoende<br /> av den uppgörelse som träffats mellan regeringen och folkpartiet. Visserligen<br /> innebär kompensationen till arbetsgivarna för den arbetsgivarperiod<br /> som föreslås, och som centern ställer sig bakom, att arbetsgivaravgifterna<br /> sänks. Detta uppvägs dock för företagen av att de får ta över kostnaderna<br /> för sjukförsäkringen de första fjorton dagarna av en sjukdomsperiod. Att<br /> påstå att nettot av dessa åtgärder skulle sänka skattetrycket är endast ett akademiskt<br /> resonemang eftersom följderna för företagen av åtgärderna i princip<br /> blir ett oförändrat kostnadstryck. Därtill kommer momshöjningen och skattereformen<br /> vilket ovan refererats.</p> <p style="margin-left:3px;">Skattereformen ökar också människors bidragsberoende. Rundgången<br /> skatter-bidrag ökar dramatiskt. En självklar samhällsekonomisk strävan<br /> borde istället vara att söka minska denna rundgång.</p> <p style="margin-left:3px;">För att skattereformen på smidigast möjliga sätt skall kunna infogas i den<br /> konjunkturpolitiskt aktuella situationen måste, som vi anfört, utformningen<br /> vara sådan att samvariation med de för närvarande negativa tendenserna i<br /> samhällsekonomin minimeras. Skattereformen i regeringens och folkpartiets<br /> version går stick i stäv med detta.</p> <p style="margin-left:3px;">Centerns förslag till skattereform refereras utförligare längre fram.</p> <p style="margin-left:3px;">Momshöjningen</p> <p style="margin-left:3px;">Regeringen föreslår att uttaget av mervärdeskatt höjs från 19 % till 20 %<br /> från den 1 juli t.o.m. den 31 december 1991. Detta sägs innebära höjda skatter<br /> med 5,7 miljarder kr. budgetåret 1990/91 och med sammanlagt 9,6 miljar- 15</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_58" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>der kr. under hela den tid höjningen skall gälla.</p> <p>Momshöjningen drabbar låginkomsttagare hårdare än höginkomsttagarna.<br /> Momshöjningen utlöser kompensationskrav i löneförhandlingarna.<br /> Inflationen drivs upp till nya rekordnivåer. KPI stiger i år enligt tidigare beräkningar<br /> med ca 3% enbart till följd av skattereformen. Med momshöjningen<br /> i s—fp-uppgörelsen ökar nu inflationen än mer. Därtill kommer det<br /> inflationsskutt som följer av borttagandet av pris- och hyresstoppet.</p> <p>Momshöjningen innebär också, som ovan nämnt, en skattehöjning med<br /> närmare 6 miljarder kr. på budgetåret 1990/91.</p> <p>Centern säger nu - precis som förra året då vi avvisade regeringens momshöjning<br /> - att ökat sparande är bättre än höjd skatt. Sparande främjar investeringar<br /> och förbättrar bytesbalansen utan att driva upp kostnadsläge och<br /> skattetryck.</p> <p>Lagfäst sjuklön</p> <p>Regeringen aviserar att den senare tänker föreslå att arbetsgivarna övertar<br /> ansvaret för sjukskrivningar under de fjorton första dagarna av en sjukdomsperiod<br /> (lagfäst sjuklön). Centern har tidigare fört fram detta förslag under<br /> benämningen arbetsgivarperiod. Att regeringen nu beslutat att ge arbetsgivarna<br /> full kompensation via sänkta arbetsgivaravgifter överenstämmer<br /> också med förslag som centern fört fram. Som vi också i tidigare motioner<br /> framhållit måste därtill små- och medelstora företag ges en möjlighet att försäkra<br /> sig bort från kostnadsansvaret. Dessvärre aviseras inget sådant förslag<br /> i propositionen.</p> <p>Att arbetsgivarna skall få full kompensation för arbetsgivarperioden överensstämmer<br /> som nämnts med vad centern sagt.</p> <p>Sänkt barnbidragshöjning</p> <p>Överenskommelsen mellan regeringen och folkpartiet innebär också en<br /> mindre höjning av barnbidragen än vad som tidigare aviserats. Barnbidragshöjningarna<br /> skulle utgöra en direkt kompensation till barnfamiljerna för<br /> skattereformens verkningar. Nu sänks alltså denna kompensation. Åtskilligt<br /> fler barnfamiljer än enligt tidigare beräkningar kommer därmed att förlora<br /> på skattereformen. Genom att centerns förslag till skattereform slår bättre<br /> fördelningspolitiskt, behöver vi inte höja bidragen lika mycket som regeringen<br /> på grund av skattereformen. Beträffande barnbidragen föreslår vi<br /> dock en höjning med 500 kr./år för att kompensera för inflationsutvecklingen<br /> exkl. skattereformen. Detta redovisas utförligt i centerns partimotioner om<br /> skattereformen (mot. 1989/90:Sk434 och mot. 1989/90:Sk96).</p> <p>Uppskjuten föräldraförsäkring</p> <p>Genomförandet av regeringens vallöfte om utbyggd föräldraförsäkring<br /> skjuts på framtiden. På liknande sätt har folkpartiet aviserat att man skjuter<br /> på genomförandet av vallöftet om vårdnadsbidrag till alla småbarnsföräldrar.<br /> Centern har sagt nej till utbyggd föräldraförsäkring eftersom vi förordar<br /> vårdnadsbidrag istället. Centern står fast vid att vårdnadsbidrag skall införas</p> <p>1991. Det är viktigt ur rättvisesynpunkt och bidrar också till att klara efter</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p> <p>Fi74</p> </div> <div class="block ml_49" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>frågan på barnomsorg. Enligt vår uppfattning talar inte konjunkturutveck- Mot. 1989/90</p> <p>lingen för att skjuta upp införandet av vårdnadsbidraget. PJ74</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Kommentarer till vissa övriga förslag</p> <p style="margin-left:17px;">- Den av regeringen tillsatta förhandlingsgruppen på arbetsmarknaden<br /> kommenteras under avsnittet "Inflationsbekämpning och lönebildning”<br /> längre fram.</p> <p style="margin-left:17px;">- Vi noterar att regeringen bytt argumentation beträffande förslaget om<br /> prisstopp. Tidigare ansåg man att prisstoppet borde finnas kvar trots att<br /> förslaget om lönestopp fällts av riksdagen. Nu argumenterar man att eftersom<br /> lönestoppet fallit bör inte heller prisstoppet upprätthållas.</p> <p style="margin-left:17px;">- Vi noterar också att regeringen numera anser att investeringavgiften i<br /> Göteborgsområdet endast bör gälla fram till hösten 1990. Detta mot bakgrund<br /> av att en dämpning av överhettningen inträtt i detta område. Centern<br /> sade redan i samband med propositionen i våras (prop. 1989/90:96)<br /> att så var fallet, och vi motsatte oss mot denna bakgrund att avgift nu<br /> infördes i denna region. Verkligheten - och nu även regeringen - ger oss<br /> rätt på denna punkt.</p> <p style="margin-left:17px;">- Vi motsätter oss införande av ett kommunalt skattestopp. Vi motiverar<br /> detta utförligt under avsnittet ”Överläggningar mellan stat och kommun”<br /> och lägger också där ett alternativt förslag.</p> <p style="margin-left:17px;">- Regeringens förslag innebär att resten av utbyggnaden av den sjätte semesterveckan<br /> skjuts på framtiden. Denna skulle ha byggts ut med 2 dagar</p> <p style="margin-left:17px;">1992 och 1 dag 1993. Förslaget överensstämmer med centerns förslag.</p> <p style="margin-left:17px;">- Regeringens förslag såsom det presenterats i propositionen innebär att<br /> statsbidragen till arbetslöshetsförsäkringen sänks. Egenavgifterna ökar.<br /> Överskottet i den fond dit försäkringsmedlen förs ökar med detta belopp.<br /> De som betalar är de fackanslutna - fackavgiften höjs. I samband med<br /> presentationen av propositionen har nu emellertid regeringen meddelat<br /> att frågan skall "utredas”.</p> <p style="margin-left:17px;">- Tidigare har regeringen aviserat att uppgörelsen med folkpartiet innebär<br /> att arbetsskadeförsäkringen görs om, exempelvis genom förlängd samordningstid<br /> mellan sjuk- och arbetsskadeförsäkringen. Centern har föreslagit<br /> åtgärder med denna innebörd; bl.a. att sjuk- och arbetsskadeförsäkring<br /> slås samman och 100% sjukpenning ges. Förslaget återfinns nu<br /> inte längre i propositionen.</p> <p>Centerns ekonomiska politik</p> <p>En hållbar utveckling</p> <p>Centern vill vidga målen för den ekonomiska politiken. De konventionella<br /> målen har varit full sysselsättning, jämn fördelning, tillväxt, prisstabilitet,<br /> och balans i utrikesaffärerna. De traditionella ekonomisk-politiska målen<br /> täcker inte upp allt det som för centern ingår i begreppet välfärd. Det gäller<br /> människors hälsa, bevarade livsmiljöer, hänsynen till kommande generationer<br /> m.m.</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_58" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:11px;">Under den icke-socialistiska regeringstiden infördes på centerns initiativ, Mot. 1989/90</p> <p>vid sidan av övriga, målet regional balans. Detta har så småningom också ^i74<br /> den socialdemokratiska regeringen tvingats acceptera, även om i socialdemokraternas<br /> argumentation aldrig regional balans blivit fullt jämställt med<br /> övriga mål.</p> <p>Centern har vidare vid ett flertal tillfällen krävt att god miljö måste bli ett<br /> viktigt mål i den ekonomiska politiken. I samband med åtstramningspaketet<br /> 1989 drev centern igenom detta krav och en riksdagsmajoritet ställde sig<br /> bakom yrkandet.</p> <p>Centern menar att en god miljö är grundläggande i den ekonomiska politiken.<br /> Utan en god miljö kan på lång sikt inte heller övriga mål tillgodoses.</p> <p>Målet en god miljö måste därför vara överordnat de övriga målen. Den utveckling<br /> av produktionen som är önskvärd för att tillgodose en rad angelägna<br /> samhällsuppgifter måste därför styras och stimuleras så att den blir miljövänlig.</p> <p>Med målet en god miljö som ledstjärna i ekonomin blir det naturligt att<br /> förespråka styrande punktskatter istället för moms på energi. Vidare blir det<br /> naturligt att tillse att miljökostnader förs in i hushållens och företagens ekonomi,<br /> bl.a. genom miljöavgifter.</p> <p>Det är också mot denna bakgrund som centern har motionerat om gröna<br /> nationalräkenskaper. Centern har därvid tagit sin utgångspunkt i det mål<br /> som anges av FNs världskommission för miljö och utveckling - nämligen ”en<br /> hållbar utveckling’’. Centern förespråkar införande av dels ett nationalproduktsbegrepp<br /> som tar hänsyn till miljö- och naturresurshushållning, dels s.k.<br /> naturresursräkenskaper, dvs. en kvantifiering av förändringar i miljö- och<br /> naturresurser i icke-monetära enheter (ton, kubikmeter etc.).</p> <p>Den forskning som hittills bedrivits om tillväxt och miljö har inte resulterat<br /> i att en riksdagsmajoritet föreslagit en konkret tillämpning. Det var så<br /> sent som i början av detta året som regeringen gav långtidsutredningen i uppdrag<br /> att ta fram nationalräkenskaper som tar hänsyn till miljö- och naturresurser.<br /> Enligt vår uppfattning måste detta arbete nu bedrivas skyndsamt.</p> <p>Detta bör ges regeringen till känna.</p> <p>Frågan om tillväxt och miljö har förts genom en debatt mellan två skolor;<br /> de som är för tillväxt och de som är emot. Enligt centerns uppfattning måste<br /> tillväxtens innehåll vara i fokus. Förvägrar vi t.ex. utvecklingsländerna en<br /> ekonomisk utveckling inom ramen för den ekologiska balansen, hamnar vi i<br /> en olöslig konflikt mellan miljö och möjligheten att föra människor bort från<br /> svält och sjukdomar. Tillväxten måste istället styras och stimuleras så att den<br /> blir miljövänlig.</p> <p>Inriktning</p> <p>Medellång sikt</p> <p>Långtidsutredningen -90 har nyligen presenterat ett huvudbetänkande med<br /> bilagor beträffande den ekonomiska utvecklingen på medellång sikt. I likhet<br /> med vad propositionen anger för regeringens del avser vi att återkomma till<br /> riksdagen beträffande centerns förslag till ekonomisk politik på medellång<br /> sikt.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Centern har vid en rad tillfällen under våren redovisat vår syn på det ekonomiska<br /> läget och den ekonomiska politik som bör föras på kort sikt. Det första<br /> tillfället var i slutet av januari då centern lade ett alternativ till regeringens<br /> budgetproposition och finansplan (mot. 1989/90:Fi213). Det andra tillfället<br /> var den 12 februari då centern redovisade ett alternativ till regeringens krispaket<br /> med dess förslag om bl.a. allmänt lönestopp (mot. 1989/90:A21). Det<br /> tredje tillfället var i samband med regeringens proposition 1989/90:114 med<br /> regeringens förslag om höjd alkohol- och tobaksskatt m.m. I och med denna<br /> motion har centern således vid fyra tillfällen under våren redogjort för vår<br /> ekonomiska politik.</p> <p>I allt väsentligt kvarstår det alternativ som centern redovisat i dessa motioner.<br /> Det finns ingen anledning att här ge en fullständig återblick på alla de<br /> förslag centern lagt med konsekvenser för den ekonomiska politiken. Konjunkturläget<br /> har emellertid i viss utsträckning förändrats. I det följande skall<br /> först beskrivas den inriktning av den ekonomiska politiken vi nu vill se mot<br /> bakgrund av vår syn på det rådande konjunkturläget. Därefter anger vi<br /> några av de åtgärder vi vill se införda för att förbättra det ekonomisk-politiska<br /> läget.</p> <p>Som vi tidigare i motionen anfört bedömer vi att den internationella konjunkturen<br /> kommer att mattas något under innevarande år, men åter vända<br /> uppåt 1991. Den internationella konjunkturen är trots en nedgång 1990 fortfarande<br /> stark.</p> <p>Den svenska konjunkturen har däremot vänt och är långsiktigt fallande<br /> såvida inte utvecklingen kan hävas. Centern anser mot bakgrund av detta att<br /> den ekonomiska politiken för närvarande bör ha följande inriktning.</p> <p>Det faktum att den svenska konjunkturen nu vänt nedåt innebär inte att<br /> det ännu är möjligt att lätta på finanspolitiken. En kraftig generell åtstramning<br /> av den totala efterfrågan utöver de åtgärder som redan beslutats skulle<br /> dock i nuvarande konjunkturläge kunna förstärka konjunkturnedgången.<br /> Finanspolitiken bör vara mer selektiv än tidigare.</p> <p>Den konkurrensutsatta sektorn bör ges ökat utrymme. Det prognosticerade<br /> fallet i investeringarna bör motverkas genom att näringslivets investeringar<br /> främjas.</p> <p>Återhållsamhet bör iakttas beträffande de offentliga utgifterna. Det totala<br /> skattetrycket bör inte stiga utan måste, med beaktande av konjunkturen,<br /> sänkas. Höjningar av mervärdeskatten skapar speciella problem för samhällsekonomin<br /> eftersom det driver upp kostnadsläget och skapar fördelningspolitiska<br /> spänningar och kompensationskrav i löneförhandlingarna.<br /> Differentierad moms skall införas med lägre skattesats på nödvändighetsvaror<br /> såsom mat, boende och kultur.</p> <p>Inom ramen för ett oförändrat eller sänkt skattetryck bör punktskatterna<br /> höjas på miljöskadliga energiråvaror samt miljöavgifter införas. Dessa skattehöjningar<br /> bör bl.a. motverkas genom ett borttagande av momsen på<br /> energi.</p> <p>Centern anser att ett ökat sparande är nödvändigt - det främjar investeringar<br /> och bytesbalans utan att driva upp kostnadsläge och skattetryck. Ett</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>ökat sparande ger också en åtstramande effekt på ekonomin. Det ökande Mot. 1989/90<br /> sparandet skall i första hand tillskapas i hushållssektorn. pj74</p> <p>Brist på arbetskraft förekommer fortfarande på vissa delar av arbetsmarknaden.<br /> Åtgärder för att öka arbetskraftsutbudet är därför fortsatt nödvändiga.</p> <p>Lönebildning och avtalsrörelser måste reformeras för att möjliggöra samhällsekonomiskt<br /> rimliga avtal.</p> <p>Oberoende av konjunkturläge bör ett långsiktigt arbete bedrivas för att<br /> vidta de strukturella förändringar som är nödvändiga för att förbättra ekonomins<br /> funktionssätt. Ett fullföljande av en skattereform med en rättvis fördelningsprofil,<br /> en reformerad offentlig sektor, en industripolitik med inriktning<br /> på främjande av högteknologi, investeringar i utbildning och kommunikationer,<br /> samt en politik som tillvaratar hela landets utvecklingsförmåga hör därvidlag<br /> till de viktigaste strukturåtgärderna.</p> <p>I de offentliga transfereringssystemen måste en utveckling inledas mot<br /> större grundtrygghet och enklare regler med mindre marginaleffekter. Det<br /> gäller bl.a. införande av en höjd grundpension lika för alla samt studielön<br /> för studerande.</p> <p>I nedanstående avsnitt utvecklar vi vår argumentation och våra förslag beträffande<br /> de delar av den ekonomiska politiken sorn vi för närvarande ser<br /> som extra angelägna. Det gäller:</p> <p style="margin-left:17px;">- Ökat hushållssparande</p> <p style="margin-left:17px;">- Främjande av investeringar</p> <p style="margin-left:17px;">- Inflationsbekämpning och lönebildning</p> <p style="margin-left:17px;">- Rättvis skattereform</p> <p style="margin-left:17px;">- Strukturella åtgärder</p> <p>Beträffande övriga konkreta förslag i centerns ekonomiska politik hänvisas<br /> till de tidigare nämnda motionerna.</p> <p style="margin-left:17px;">Ökat hushållssparande</p> <p style="margin-left:17px;">Inledning</p> <p>Regeringen pekar på att man föreslår tre åtgärder i propositionen som ökar<br /> hushållens sparande. Skattereformen, som skapar bättre betingelser för hushållens<br /> sparande och sämre villkor för att låna, är en faktor. Åldersgränsen<br /> i allemanssparandet avskaffas och dessutom föreslår regeringen att pensionssparande<br /> även skall kunna göras genom andra finansiella företag än försäkringsbolag,<br /> t.ex banker.</p> <p>Regeringen räknar med att dessa åtgärder ger omedelbar verkan även på<br /> kort sikt. Som vi tidigare i motionen anfört innebär dock regeringens förslag<br /> till skattereform att också en rad åtgärder som motverkar ökat sparande införs.<br /> Vi menar dessutom att ytterligare stimulanser måste införas för att höja<br /> den svaga sparkvoten. Vi föreslår mot denna bakgrund:</p> <p style="margin-left:17px;">- Införande av personliga investeringskonton</p> <p style="margin-left:17px;">- Aktiefonder och allemansfonder med möjlighet att placera i icke börsnoterade<br /> företag.</p> </div> <div class="block ml_53"><p>20</p> </div> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Ett högt hushållssparande fyller flera syften. Mot. 1989/90</p> <p>För det första ger det hushållen ekonomisk trygghet och ökat oberoende Fi74<br /> att ha en stor finansiell buffert.</p> <p>För det andra ger ett sparande i egen bostad, aktier, vinstandelsfonder och<br /> i eget företag en positiv makt- och ägandespridning i samhället.</p> <p>För det tredje innebär ett högt sparande i hushållssektorn definitionsmässigt<br /> en lägre konsumtion och därmed minskad risk för överhettning och inflation<br /> som följd.</p> <p>Centern anser därför att sparande i ekonomin i första hand skall ske i hushållssektorn.</p> <p>För att öka hushållssparande behövs konkreta åtgärder. Det krävs bl.a.<br /> för att öka lönsamheten för sparande. Centern föreslår att ett program för<br /> ökat sparande och decentraliserat ägande skall tas fram. Målsättningen för<br /> det totala finansiella sparandet bör sättas högt. Överskottet skall i huvudsak<br /> genereras i hushållssektorn. Målsättningen för hushållssparande bör vara<br /> att på sikt få en sparkvot för hushållen på 10 %. Centern har föreslagit detta<br /> i en speciell motion om sparande och decentraliserat ägande.</p> <p>Vissa av de förändringar i kapitalbeskattningen som föreslås via skattereformen,<br /> bl.a. en enhetlig skattesats på 30%, kopplat till avdragsbegränsningar<br /> för lån kommer förhoppningsvis att ge vissa bidrag till att förbättra<br /> sparandet. Emellertid föreslår regeringen genom skattereformen ävenledes<br /> en del försämrade villkor för sparandet - bl.a. ett slopat sparavdrag och ökad<br /> beskattning bl.a. på allemanssparande. Sammantaget anser vi att sparstimulanserna<br /> inte på långt när är tillräckliga. Vi har därför i samband med<br /> våra motioner om skattereformen föreslagit en rad förändringar. Det innebär<br /> bl.a. ett bibehållet sparavdrag på 1 000 kr. Vi föreslår också införande<br /> av personliga investeringskonton.</p> <p>Personliga in vesteringskonlon</p> <p>Avkastning på banksparandet har under den största delen av 1970- och 1980talen<br /> varit negativt efter skatt. Införandet av allemanssparande har sannolikt<br /> inte gett något större tillskott till nettosparandet, utan till största delen<br /> medfört en överflyttning från annat banksparande. Insatser behövs för att<br /> göra målsparande verkligt attraktivt. Centern vill därför införa personliga<br /> investeringskonton.</p> <p>Följande riktlinjer för personliga investeringskonton bör gälla.</p> <p>- Personliga investeringskonton införs för långsiktigt målsparande.</p> <p style="margin-left:14px;">- Insättningarna maximeras till ett halvt basbelopp per år och undantas<br /> från beskattning.</p> <p>- Avkastningen görs skattefri.</p> <p style="margin-left:14px;">- Uttag utan skattekonsekvenser får endast göras till investeringar i permanentbostad<br /> eller i eget företag.</p> <p>- Beskattningen sker när tillgången avyttras.</p> <p>- Vid uttag till annan användning sker beskattning omedelbart.</p> <p>Ett system med personliga investeringskonton kommer att aktivt bidra till<br /> ett ökat enskilt sparande i bank. Det kommer också att bidra till ett ökat<br /> intresse för att starta eget företag samt att äga sin egen bostad.</p> </div> <div class="block ml_58" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:11px;">Detta sparsystem ger till skillnad från allemanssparande ett system för Mot. 1989/90</p> <p>långsiktigt sparande. Personliga investeringskonton ersätter till viss del det pj74</p> <p>institutionaliserade pensionssparande^ men samtidigt utgör det ett viktigt<br /> komplement. Systemet kan också bidra till en sundare aktiemarknad med<br /> fler aktörer och en större andel aktier ägda av enskilda och färre via institutioner.<br /> Tillgångarna på det personliga investeringskontot skall inte gå att belåna.<br /> Detta tillsammans med långsiktigheten i sparandet minimerar risken<br /> för skattearbitrage.</p> <p>Personliga investeringskonton stimulerar till nysparande. Skälet till detta<br /> är att en omflyttning av tidigare sparade och beskattade medel till ett personligt<br /> investeringskonto skulle innebära att man bytte skattefria medel mot<br /> medel med långsiktig skattekredit. Knappast någon skulle agera på detta<br /> sätt, varför investeringskontot kommer att innebära en kraftig stimulans för<br /> nysparandet.</p> <p>Genom att det personliga investeringskontot kraftigt stimulerar hushållssparande<br /> och därmed minskar konsumtionstillväxten, ges utrymme för investeringar<br /> och en förbättrad bytesbalans.</p> <p>Det personliga investeringskontot kan också i någon utsträckning stimulera<br /> till ökade arbetsinsatser, eftersom extrainkomster blir skattefria om de<br /> sätts in på personligt investeringskonto. Skattebortfallet för stat och kommun<br /> reduceras därmed eftersom det i detta fall blir extra inkomster som sparas.</p> <p>Personliga investeringskonton minskar också boendekostnaderna och är<br /> det idealiska bosparandet för ungdomar. Vidare underlättas nyföretagandet.</p> <p>Centern har i motioner till riksdagen utförligt redovisat investeringskontots<br /> möjligheter och fördelar.</p> <p>Det bör ankomma på regeringen att verkställa den ytterligare utredning<br /> som kan krävas och snarast återkomma till riksdagen med ett konkret förslag<br /> om införande av personliga investeringskonton, också innefattande ett förslag<br /> till finansiering för de statsfinansiella kostnader som uppkommer på<br /> kort sikt. Målsättningen bör vara att införa personliga investeringskonton<br /> från 1 januari 1991. Yrkandet om detta har framställts i samband med partimotion<br /> om skattereformen.</p> <p>Sparavdrag</p> <p>Som ovan nämnts motsätter vi oss att sparavdraget slopas. Som vi i inledningen<br /> till motionen anfört är stimulanser för det privata sparandet mycket<br /> angelägna. Det s.k. sparavdraget är en sådan stimulans framför allt av betydelse<br /> för småspararna med låga eller normala inkomster. En person med<br /> idag låg marginalskatt och som tidigare utnyttjat sparavdraget riskerar att<br /> få höjd skatt på sitt sparande efter skattereformen. Detta är en följd av att<br /> vederbörande ej får någon större nytta av att skattesatsen sänkts till 30 % på<br /> sparandet. Denna risk bör undanröjas. Ett sparavdrag bör enligt vår uppfattning<br /> även i fortsättningen finnas kvar i skattesystemet. Med tanke på att<br /> skattesatsen sänks finner vi en lämplig nivå på avdraget vara 1 000 kr.</p> </div> <div class="block ml_52"><p>22</p> </div> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>A Uemanssparandet</p> <p>Trots en sänkt skattesats på kapitalinkomster bör allemans- och ungdomsbosparandet<br /> även fortsättningsvis ha en lägre skattesats för att stimulera till enskilt<br /> sparande. En skattesats på 20 % anser vi därvidlag vara väl avvägd.</p> <p>Beträffande allemansfondsparandet har vi härutöver ett komplétterande<br /> förslag. Vi föreslår inrättande av särskilda allemansfonder med möjlighet att<br /> placera i icke börsnoterade företag. Sådana fonder skulle stimulera riskkapitalbildningen<br /> i småföretag. Vi anser att detta ändamål är så angeläget att<br /> denna sparform bör ha en lägre skattesats eller högre ränta än vanligt allemansfondsparande.<br /> För detta talar också att placeringen innebär en högre<br /> risk för den enskilde spararen än vanliga allemansfonder. 1 samband med<br /> partimotionen om skattereformen har vi av regeringen begärt förslag till sådana<br /> allemansfonder. Härvidlag vill vi också hänvisa till en motion centern<br /> lagt i frågan (mot. 1989/90:Sk361).</p> <p>Aktiefonderna</p> <p>Dagens riskkapitalmarknad fungerar såvitt avser kapitalbildning åt de stora<br /> företagen men lämnar mycket övrigt att önska när det gäller små och medelstora<br /> företag. Det senaste decenniets avreglering och förnyelse av kapitalmarknaden<br /> har inte inneburit någon nämnvärd förändring för de små och<br /> medelstora företagen. Dessa är hänvisade till den traditionella kreditmarknaden<br /> för att tillgodose sitt kapitalbehov. De små och medelstora företagen<br /> är morgondagens storföretag och de står i hög grad för dynamik och utveckling<br /> av svenskt näringsliv.</p> <p>Det är mot bakgrund av detta som centern föreslår att åtgärder och stimulanser<br /> vidtas för att skapa förutsättningar för allmänheten till ett ökat sparande<br /> i nya och mindre utvecklings- och tillväxtföretag. Centerns förslag är<br /> att utveckla det nuvarande aktiefondsparandet till att i högre grad gälla icke<br /> börsnoterade aktier. Sådant aktiefondsparande skall enligt centerns uppfattning<br /> åtnjuta en lägre beskattning än övriga aktiefonder. Vi har utvecklat<br /> dessa tankegångar i flera motioner till riksdagen bl.a. mot. 1989/90:Sk361.</p> <p>För att skapa förutsättningar för ett ökat allmänt sparande i icke börsnoterade<br /> mindre och medelstora aktiebolag bör en rad skattemässiga överväganden<br /> göras.</p> <p>Främjande av investeringar</p> <p>I en ekonomi, som den svenska, med en stor konkurrensutsatt sektor är det<br /> viktigt med en hög investeringsnivå. Detta har inte varit fallet de senaste<br /> åren. I samband med valutaavregleringen har detta varit än mer påtagligt då<br /> i hög grad svenska företag investerat i utlandet men investeringar i motsatt<br /> riktning dvs. utländska företags investeringar i Sverige har varit sällsynta.</p> <p>Centerns förslag att införa personliga investeringskonton, samt möjlighet för<br /> aktiefonder och allemansfonder att placera i icke börsnoterade företag, ökar<br /> den totala investeringsvolymen. Centern har också föreslagit förbättrade<br /> möjligheter för utvecklingsfonderna då det gäller att stödja investeringsverksamhet<br /> (se mot. 1989/90:N58). Vidare har centern föreslagit omfattande<br /> program på det infrastrukturella området, bl.a. 40 miljarder för järnvägsut- 23</p> </div> <div class="block ml_45"><p>Mot. 1989/90</p> <p>Fi74</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_11" /> <div class="block ml_58" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>byggnad och 1 miljard kr. för förbättring av grusvägar (mot. 1989/90:Al 18, Mot. 1989/90<br /> 1989/90:A283). Fi74</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Inflationsbekämpning och lönebildning</p> <p>Den svenska inflationstakten har under 1980-talet hela tiden överstigit jämförbara<br /> länder inom OECD. Inflationen är i Sverige dubbelt eller i vissa fall<br /> tre gånger så hög som i våra viktigaste konkurrentländer. Denna utveckling<br /> urholkar kontinuerligt reallöner och konkurrenskraft. Bytesbalansen försämras.</p> <p>En rad faktorer har bidragit eller bidrar till den snabba inflationsutvecklingen.<br /> Några av de mest betydande är:</p> <p>- orättvis fördelningspolitik</p> <p>- hanteringen av den offentliga sektorn</p> <p>- bristande regional balans med bl.a. överhettning i storstadsregionerna</p> <p>- inflationsdrivande skattereform</p> <p>- den svenska modellens funktionssvårigheter</p> <p>Den sneda fördelningspolitiken, manifesterad inte minst genom skatteomläggningar<br /> och skattereformer som ger störst utbyte åt höginkomsttagare<br /> bäddar för kompensationskrav från låglönegrupperna. Enligt vår uppfattning<br /> är en rättvis fördelningspolitik också ett verksamt medel för lugn på<br /> arbetsmarknaden och lägre inflation.</p> <p>Arbetsförhållanden, investeringar och löner inom den offentliga sektorn<br /> har halkat efter näringslivets utveckling. Detta är en följd dels av regeringens<br /> förda svångremspolitik och nedskärningar medelst osthyvelsmetoden,<br /> dels regeringens motvilja mot en genomgripande reformering av den offentliga<br /> sektorn. De offentliganställdas löner har släpat efter lönerna på den privata<br /> sidan. Detta har slutligen givit upphov till strejker och påföljande<br /> mycket kraftiga nominella lönelyft. En annan politik för den offentliga sektorn<br /> hade kunnat undvika denna olyckliga utveckling som kommer just i ett<br /> skede då den svenska konjunkturen vänt nedåt.</p> <p>Genom en alltför svag regionalpolitik från regeringens sida har följden blivit<br /> regionala obalanser. Detta skapar löneglidning och överhettning på arbets-<br /> och byggnadsmarknaderna i storstäderna och därmed en utveckling<br /> som driver på den allmänna prisutvecklingen i hela landet. En politik för<br /> regional balans - som centern förespråkar - hade motverkat denna utveckling.</p> <p>Skattereformen som påbörjats 1990 och är tänkt att fullföljas under 1991<br /> driver mycket kraftigt på den allmänna prisutvecklingen. Detta är en följd av<br /> finansieringen med betydande inslag av direkt prishöjande indirekta skatter.</p> <p>Inflationen stiger på detta sätt med över 3 % per år 1990 och 1991. Arbetstagarsidan<br /> har ej accepterat att dessa effekter av skattereformen avräknas i<br /> löneförhandlingarna. Centerns förslag till skattereform dämpar inflationen<br /> påtagligt i förhållande till regeringens och folkpartiets reformförslag. Under<br /> kommande avsnitt utvecklar vi ytterligare vår kritik mot skattereformens inflationsdrivande<br /> effekter.</p> <p>Den "svenska modellen” har drabbats av uppenbara svårigheter att uppnå<br /> det samförstånd och de lugna avtalsrörelser som tidigare åstadkommits. Lö- 24</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>nebildningen och formerna för avtalsrörelserna måste reformeras i grunden. Mot. 1989/90<br /> Detta måste främst ske genom frivilliga överenskommelser mellan arbets- pj74<br /> marknadens parter.</p> <p>De ansträngningar som gjorts från regeringens sida att via medling och<br /> överläggningar samordna avtalsrörelserna och undvika kompensation för<br /> skattereformens effekter har accepterats av oss. Vi har emellertid uttryckt<br /> skepsis över möjligheterna att lyckas, i vart fall i de tidsperspektiv som angivits.<br /> Den förhandlingsgrupp som regeringen nu tillsatt som medlare på arbetsmarknaden<br /> bör få chansen att slutföra sitt arbete. I detta sammanhang<br /> kan vi dock bara beklaga att regeringen väljer att gå in med förslag till en<br /> momshöjning. En momshöjning i detta läge riskerar bara att öka kompensationskraven<br /> och försvåra samhällsekonomiskt rimliga avtal.</p> <p>Rättvis skattereform</p> <p>Inriktning av reformen</p> <p>Centern har angivit att skattereformen skall främja följande mål:</p> <p>- Skatt efter bärkraft</p> <p>- Arbete och företagande</p> <p>- Sparande och decentraliserat ägande</p> <p>- God miljö- och resurshushållning</p> <p>- Sänkning av den totala skattekvoten.</p> <p>Det förslag som centern lägger fram är i överensstämmelse med dessa mål.</p> <p>Beträffande reformens huvudinriktning har centern arbetat efter följande<br /> riktlinjer.</p> <p>Marginalskatterna skall sänkas kraftigt. En ökad likformighet med internationella<br /> förhållanden är nödvändig och uppnås genom reformens inriktning.<br /> Beträffande skatteskalorna skall högsta skattesats för statlig skatt vara<br /> 20%, vilket skall uttas över 180 000 kr. i taxerad inkomst räknat i 1991 års<br /> penningvärde. Skatteskalorna, inklusive grundavdraget, skall inflationsskyddas<br /> vilket även skall innefatta ett reallöneskydd. För att förbättra den<br /> fördelningspolitiska profilen skall ett förhöjt grundavdrag medges i vissa inkomstskikt.</p> <p>Finansieringen skall ske så att låg- och medelinkomsttagarna inte får betala<br /> höginkomsttagarnas marginalskattesänkningar. Reformens fördelningspolitiska<br /> helhet skall således innebära att inkomst- och förmögenhetsskillnaderna<br /> ej skall öka.</p> <p>Finansieringen skall innebära skärpt beskattning av kapitalinkomster,<br /> breddad bas för inkomster under inkomstslaget tjänst samt viss indirekt beskattning.<br /> Återhållsamhet skall iakttas vid finansiering via beskattning av<br /> nödvändig konsumtion såsom boende, livsmedel och kultur. Särskild återhållsamhet<br /> bör iakttas beträffande finansiering via regressivt verkande mervärdeskatt.<br /> På miljö- och energiområdet skall beskattning ske genom punktskatter.<br /> En differentierad mervärdeskatt skall införas med lägre skattesats<br /> för nödvändig konsumtion. Miljöavgifter införs.</p> <p>Dagens inkomstslag inkomst av kapital, tillfällig förvärvsverksamhet och<br /> annan fastighet skall slås samman till ett inkomstslag. Sådana kapitalinkoms</p> </div> <div class="block ml_58" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>ter skall i huvudsak beskattas med en enhetlig skattesats på 30 %. Mot. 1989/90</p> <p>Beträffande företagsbeskattningen skall inriktningen vara sänkta skatte- pj74<br /> satser och breddad skattebas genom minskade reserveringsmöjligheter.</p> <p>Pensionärernas beskattning skall reformeras för att möjliggöra likabehandling<br /> med löntagarna i beskattningshänseende. Detta bör ske genom införande<br /> av en höjd grundpension lika för alla.</p> <p>Skattesystemet skall, i sig självt, och i så stor utsträckning som möjligt<br /> åstadkomma önskvärt fördelningspolitiskt resultat. Ökade transfereringar<br /> som bestående förutsättningar för skattesystemet skall undvikas.</p> <p>Skattereformen beräknas ge upphov till dynamiska effekter. Dessa skall<br /> beaktas i finansieringen från och med 1991. Därmed bör ett höjt totalt skattetryck<br /> via överfinansiering undvikas.</p> <p>Centerns förslag till skattereform redogörs för i detalj i motionerna<br /> 1989/90:Sk434 och 1989/90:Sk96.</p> <p>Analys av reformen</p> <p>RINK (SOU 1989:33) innehåller i bilaga IV två större fördelningspolitiska<br /> studier utifrån utredningsförslagen. Även kommittén för indirekta skatter<br /> har i sitt betänkande (SOU 1989:35) gjort vissa fördelningspolitiska beräkningar.<br /> Därutöver har, efter att merparten av skatteutredningarna avlämnat<br /> sina betänkanden, några större fördelningsstudier presenterats av organisationer<br /> fristående från utredningsarbetet. Slutligen innehåller proposition<br /> 1989/90:110 vissa fördelningspolitiska studier.</p> <p>Osäkerheten beträffande skattereformens fördelningspolitiska utfall är<br /> dock stort. De resultat som framkommit i flera av de redan gjorda studierna<br /> pekar på att stora delar av befolkningen skulle förlora på skattereformen.</p> <p>Resultaten har vidare pekat på att det fördelningspolitiska målet om att lågoch<br /> medelinkomsttagare ej skall betala höginkomsttagarnas skattesänkningar<br /> ej uppnås. Visserligen har en del förändringar till förmån för låg- och<br /> medelinkomsttagare gjorts i förhållande till skatteutredningarnas förslag.</p> <p>Centerns förslag innebär därtill en lägre beskattning av nödvändig konsumtion<br /> som mat och boende. Bl.a. mot bakgrund av detta är vårt alternativ mer<br /> fördelningspolitiskt rättvist än det förslag som framläggs i propositionen.</p> <p>Det är dock av största vikt att skattereformen fortlöpande utvärderas. De<br /> studier som görs bör omfatta såväl individer, hushåll som regioner. Särskild<br /> vikt bör läggas vid de förändringar som föreslås beträffande boendet. Regeringen<br /> bör få i uppdrag att initiera de föreslagna studierna. Yrkande har<br /> framställts i partimotion (1989/90:Sk96) om skattereformen.</p> <p>Enligt vår uppfattning får inte skattereformen innebära att de samlade alternativkostnaderna<br /> för närvaro på arbetet blir så höga att människor stimuleras<br /> till friskfrånvaro. I samband med skattereformens utvärdering bör analyseras<br /> effekterna på arbetskraftsutbud och sjukfrånvaro mot bakgrund av<br /> detta. Risken för en ökad friskfrånvaro är enligt vår uppfattning främst föranledd<br /> av den kraftigt ökade beskattningen av en rad tidigare skattefria förmåner<br /> under inkomst av tjänst, samt försämrade reseavdrag etc. som föreslås<br /> i föreliggande proposition samt i proposition 1989/90:111. Regeringen<br /> bör få i uppdrag att initiera också denna studie. Yrkande har framställts i<br /> partimotion (1989/90:Skl 13) om skattereformen.</p> </div> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_36" /> <div class="block ml_47" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Effekter av centerns skatteförslag</p> <p>Skattereformen sådan den föreslagits av regeringen och folkpartiet är så<br /> konstruerad att de grupper som inte kommer att få del av marginalskattesänkningarna<br /> ändock måste vara med och stå för finansieringen. Detta blir<br /> framför allt följden genom att regeringen och folkpartiet valt breddad och<br /> höjd moms som en av de främsta finansieringskällorna. Centern har skarpt<br /> kritiserat detta förhållande. Regeringens förslag innebär kraftiga bidragshöjningar<br /> och därmed ökad rundgång. Varje krona som läggs ut på bidrag<br /> måste tas in i ökad skatt. Enbart nettot av åtgärderna som föreslås beträffande<br /> pensionstillskott, KBT, studiemedel, bostads- och barnbidrag uppgår<br /> för regeringens del till närmare 7 miljarder kr.</p> <p>Med centerns förslag till finansiering blir inflationspåverkan mindre och<br /> de automatiska transfereringsökningarna därmed inte så stora. Sammantaget<br /> uppgår dessa till 2,1 miljarder kr. Detta är således mindre än en tredjedel<br /> av regeringens bidragsökningar.</p> <p>Centerns förslag ger ett bättre fördelningspolitiskt utfall än propositionens<br /> förslag. Därmed uppkommer heller inte samma behov av generella kompletterande<br /> fördelningspolitiska åtgärder.</p> <p>Strukturella åtgärder</p> <p>Den tredje vägens politik har misslyckats med att ta tillvara möjligheterna<br /> att långsiktigt skapa den hållbara utveckling i den svenska ekonomin som<br /> efterkrigstidens mest utdragna högkonjunktur hade kunnat ge möjligheter<br /> till. Istället har den långvariga överhettningen i ekonomin lett till att nödvändiga<br /> anpassningar och strukturella åtgärder i samhället skjutits på framtiden.</p> <p>De grundläggande strukturella problemen i ekonomin kvarstår.</p> <p>Den nödvändiga förnyelsen av svensk industri har under 1980-talet inte<br /> skett i tillräcklig omfattning, trots det goda konjunkturläget. Den tredje vägens<br /> devalveringspolitik har konserverat 1960- och 1970-talens industristruktur.<br /> Avregleringen på kapitalmarknaden kombinerat med det starka konjunkturläget<br /> och den goda tillgången på kapital har inte förvaltats för en<br /> långsiktig konsolidering av svensk industris position. Den av devalveringen<br /> i hög grad betingade vinstutvecklingen inom den traditionella basindustrin<br /> har gjort att kapitalbildningen i första hand skett inom dessa näringar. Avregleringen<br /> av kapitalmarknaden och den expanderande aktiemarknaden<br /> har gjort att intresset koncentrerats dit. Stora institutionella placerare, såsom<br /> löntagarfonderna, har dessutom bidragit till att driva upp kursutvecklingen<br /> och koncentrera ägandet i de börsnoterade företagen. Däremot kvarstår<br /> kapitalbildningsproblemen för små- och nyföretagandet. Inför en stundande<br /> konjunkturavmattning är detta allvarligt.</p> <p>Den offentliga sektorn</p> <p>Den offentliga sektorn har under senare år allt oftare ställts under debatt.</p> <p>Det står idag klart att sektorn omfattar en så stor andel av den totala samhällsekonomin,<br /> att den inte kan fortsätta att öka. Nya reformer och verksamheter<br /> måste i huvudsak klaras genom omprövning, prioritering och effektivisering.<br /> Flera verksamhetsområden inom den offentliga sektorn har 27</p> </div> <div class="block ml_45"><p>Mot. 1989/90</p> <p>Fi74</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_58" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>emellertid akuta problem. Det gäller i första hand vård och skola. Skälen till Mot. 1989/90<br /> problemen är flera - utarmade resurser, personalflykt, organisatoriska och PJ74<br /> strukturella problem etc. För centerns del är vård och omsorg samt skola<br /> prioriterade områden.</p> <p>Centern har tagit aktiv del i uppbyggnaden av välfärdspolitiken. För att<br /> den offentliga sektorn ska fungera bättre måste verksamheten förändras och<br /> effektiviseras. Det måste ske med utgångspunkt i en positiv grundinställning.</p> <p style="margin-left:16px;">- Grundtrygghet. Grundtryggheten skall förstärkas i såväl det offentliga<br /> transfereringssystemet som i den offentliga verksamheten.</p> <p style="margin-left:16px;">- Tillgänglighet. Människor skall ha god och likvärdig tillgång till samhällets<br /> tjänster oberoende av bostadsort, ekonomiska eller andra förutsättningar.</p> <p style="margin-left:16px;">- Rättvis fördelning. De offentliga medlen måste fördelas mer rättvist än<br /> idag. Det gäller t.ex. likvärdig del för alla föräldrar av samhällets stöd till<br /> barnomsorg, likvärdig service samt utbildning över hela landet etc.</p> <p style="margin-left:16px;">- Decentralisering och delaktighet. Minskat avstånd mellan den offentliga<br /> verksamhetens konsumenter och producenter. Större möjligheter för de<br /> offentligt anställda att ta ekonomiskt och organisatoriskt ansvar för verksamheten.<br /> Målstyrning och ramstyrning bör tillämpas i högre grad.</p> <p style="margin-left:16px;">- Valfrihet och alternativ. Medborgarna bör få goda möjligheter att välja<br /> mellan olika former för t.ex. vård, barnomsorg och äldreomsorg. Det kan<br /> ske både genom varierad verksamhet inom den offentliga sektorn och genom<br /> t.ex. privata och kooperativa komplement till stat och kommun.</p> <p style="margin-left:16px;">- Rättssäkerhet. De enskilda medborgarnas möjligheter att hävda sin rätt<br /> gentemot myndigheter måste öka.</p> <p>Centern har tagit upp den offentliga sektorns förnyelse i en särskild motion<br /> till riksdagen (mot. 1989/90:K504).</p> <p>Regional balans</p> <p>De regionala obalanserna är ett annat viktigt strukturproblem. Regional balans<br /> måste vara ett grundläggande mål för den ekonomiska politiken. Regionalpolitiken<br /> skall syfta till att minska överhettning i vissa regioner, medan<br /> andra regioner måste få bättre förutsättningar för att höja den ekonomiska<br /> aktiviteten och bekämpa arbetslöshet. En sådan politik är nödvändig för att<br /> motverka inflation och bättre utnyttja resurser och kapacitet. Centern har<br /> väckt särskilda motioner i dessa frågor.</p> <p>Arbetsfrämjande åtgärder</p> <p>Antalet som förtidspensionerats har ökat kraftigt de senaste åren. Förtidspensioneringarna<br /> görs dessutom vid allt yngre ålder. Andelen långtidsarbetslösa<br /> är över 20 % av totala antalet arbetslösa. Arbetet för att möjliggöra inträde<br /> (återinträde) på arbetsmarknaden för dessa grupper måste intensifieras.<br /> En utveckling i denna riktning skulle för samhället innebära en väsentlig<br /> möjlighet att få ner arbetskraftsbristen och kostnader för arbetslöshetsförsäkring<br /> och förtidspension.</p> <p style="margin-left:16px;">Utslagning på grund av arbetshandikapp är en tragedi för den enskilde och 28</p> </div> <div class="block ml_55" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>åsamkar samhället stora kostnader. Samhällets utbetalningar via arbets- Mot. 1989/90</p> <p>skadeförsäkringen har ökat kraftigt de senaste åren. Kraftfulla insatser Fi74</p> <p>måste nu sättas in för att förbättra arbetsmiljön. Härtill kommer den arbetslivsfond.<br /> som centern medverkat till, att aktivt bidra.</p> <p>Centern har därtill föreslagit en rad offensiva åtgärder för att bereda förtidspensionerade,<br /> arbetshandikappade, långtidsarbetslösa och andra arbetssökande<br /> arbete eller utbildning. I särskilda motioner har vi utvecklat dessa<br /> frågor ytterligare.</p> <p>Antalet sjukdagar har ökat kraftigt de senaste åren. Förbättrad fysisk och<br /> psykisk arbetsmiljö är viktig för att komma till rätta med detta. Det nya sjukförsäkringssystemet<br /> har inte heller fått en lyckad konstruktion och bör därför<br /> förändras. Centern har föreslagit införande av en arbetsgivarperiod. Det<br /> innebär att arbetsgivaren betalar sjuklön till den anställde under de första<br /> fjorton dagarna. För att kompensera för de ökande kostnaderna för företagen<br /> skall arbetsgivaravgifterna sänkas i motsvarande mån. Ett särskilt försäkringsskydd<br /> måste erbjudas småföretagen. Regeringen har som tidigare<br /> nämnts i motionen aviserat att man tänker föreslå ”lagfäst sjuklön”, vilket i<br /> princip överensstämmer med centerns förslag.</p> <p>Centern har också föreslagit en omläggning av arbetsgivaravgiftssystemet<br /> till förmån för småföretag. Detta är en viktig strukturpolitisk och regionalpolitisk<br /> åtgärd. Centerns förslag innebär bl.a. att egenföretagare befrias från<br /> sociala avgifter upp till ett basbelopp. Förslaget har väckts i särskild motion.</p> <p>Infrastrukturella satsningar</p> <p>Infrastrukturella satsningar på bl.a. kommunikationer och utbildning är viktiga<br /> för långsiktig ekonomisk utveckling.</p> <p>Investeringar i form av högre utbildning och forskning har också en stor<br /> regionalpolitisk betydelse. Centern vill förstärka de mindre högskolorna och<br /> sprida de fasta forskningsresurserna även utanför universitetsorterna. Centerns<br /> syn på utbildningen finns utvecklade i en rad motioner om utbildningspolitik,<br /> skola och högskola.</p> <p>Andra typer av infrastruktursatsningar är också viktiga för den ekonomiska<br /> utvecklingen. En grundläggande förutsättning för en hållbar ekonomisk<br /> utveckling är fungerande kommunikationer i alla delar av landet. Centern<br /> vill verka för en kraftfull utbyggnad av vägnät och tågtrafik i syfte att<br /> åstadkomma en decentraliserad struktur.</p> <p>För att uppnå en god konkurrenskraft även i ett längre perspektiv krävs<br /> att svensk industri hävdar sig väl inom de områden som internationellt sett<br /> växer snabbast. Därför är skapande av ett gott klimat för tjänsteproduktion<br /> och kunskapsintensiv produktion viktigt vid sidan av mer traditionell varuproduktion.</p> <p>Penning- och valutapolitiken<br /> Penningpolitiken</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Det svenska ränteläget har under det första kvartalet 1990 stigit kraftigt.<br /> Räntedifferensen i förhållande till den internationella räntemarknaden har</p> </div> <div class="block ml_53"><p>29</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_58" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>därmed bibehållits trots att det internationella ränteläget höjts. Med avsak- Mot. 1989/90</p> <p>nåd av en finanspolitik har penningpolitiken kommit att spela en allt större Y\1A</p> <p>roll för att motverka det ökade tryck på kronan som den successiva försvagningen<br /> av handels- och bytesbalansen och det betydande kapitalutflödet under<br /> 1989 års andra hälft inneburit. Med en svag finanspolitik och de växande<br /> obalansproblemen i den svenska ekonomin med fortsatt hög inflations- och<br /> kostnadsutveckling, låg tillväxt och snabbt försämrad bytesbalans har målet<br /> för penningpolitiken varit att upprätthålla en stabil växelkurs.</p> <p>Det höga ränteläget har dock under senare delen av april stabiliserats samt<br /> visat på en viss nedgång. Nedgången av räntorna har fortsatt de senaste veckorna.<br /> Riksbankens interventioner på penning- och kapitalmarknaden har<br /> hittills varit framgångsrika även om det svenska ränteläget sett utifrån de betydande<br /> balansproblemen i den svenska ekonomin kan förväntas ligga kvar<br /> på en hög nivå.</p> <p>Såväl obligationsräntorna som räntorna på 6 månaders statsskuldsväxlar<br /> har sedan mitten av februari - med undantag av tillfälliga fluktuationer sjunkit.<br /> Säljräntan på femåriga obligationer har sedan den 19 februari minskat<br /> från toppnoteringen 14,5 % till i dagsläget dryga 13,75 %. Detsamma gäller<br /> sexmånaders statskuldsväxlar som under motsvarande tid minskat från ca<br /> 15 % ner till dryga 13 %.</p> <p>Osäkerheten kvarstår beträffande vilken nivå på obligationsräntorna som<br /> är den rätta. Osäkerheten vad gäller ränteutvecklingen i Västtyskland<br /> hänger i hög grad samman med effekterna av den kommande valutaunionen.</p> <p>Kursmässigt har en uppgång av de tioåriga statsobligationerna kunnat noteras.<br /> Såväl de amerikanska räntorna som dollarn sjönk kraftigt när sysselsättningsstatistiken<br /> presenterades för april. De 30-åriga statsobligationerna<br /> sjönk efter att arbetslösheten visat sig ha ökat mer än beräknat.</p> <p>Valutapolitiken</p> <p>Sedan den svenska valutaavregleringen fullföljdes den 1 juli i fjol, har<br /> svenska direktinvesteringar i utlandet ökat. Detsamma gäller nettoimporten<br /> av utländska aktier. Däremot har utländska direktinvesteringar i Sverige legat<br /> stilla eller till och med minskat. Intresset för svenska aktier utomlands<br /> har ökat. Framför allt har handel med svenska fria aktier flyttat utomlands vilket<br /> dock i första hand har sin grund i den låga omsättningen på den<br /> svenska aktiebörsen.</p> <p>Under årets fyra första månader har ett tidigare valutautflöde förbytts i ett<br /> kraftigt nettoinflöde på närmare 20 miljarder kr. Av dessa härrör närmare 4<br /> miljarder från den sista veckan i april. En starkt bidragande orsak till detta<br /> är nedgången i penningmarknadsräntorna som lett till att räntedifferensen<br /> mot de s.k. lånekorgarna med US dollar/D-mark nu närmar sig den nivå som<br /> rådde före riksbankens chockhöjningar i februari. En ytterligare bidragande<br /> orsak är också den klara förstärkning av kronan som skedde under mars och<br /> april. Därmed kan det akuta trycket på den svenska valutan temporärt ha<br /> avvärjts. Som tidigare nämnts kvarstår dock de grundläggande obalansproblemen<br /> i den svenska ekonomin.</p> <p>Det vore därför felaktigt att dra alltför långtgående slutsatser av kortsiktiga<br /> valutarörelser. De strukturella problemen som nu också med all önsk</p> </div> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_49" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>värd tydlighet försvagar handelsbalansen både vad gäller volym och prisut- Mot. 1989/90<br /> veckling-de s.k. terms of trade - är alarmerande. Framför allt tenderar exportvolymen<br /> att försämras samtidigt som importpriserna beräknas stiga<br /> snabbare än våra svenska exportpriser.</p> <p>De kvardröjande och ökade obalansproblemen som följer av fortsatt försämrad<br /> bytesbalans, fortsatt ökade nettoinvesteringar i utlandet och den aktieexport<br /> som den minskade aktiviteten på den svenska aktiemarknaden lett<br /> till, gör att bristen på en fungerande och konsekvent finanspolitik snabbt kan<br /> utlösa en ny ränteuppgång. De senaste månadernas valutainflöde kan vara<br /> en indikation på detta.</p> <p>Det är viktigt att Sverige för en ekonomisk politik som införden pågående<br /> finansiella integrationen inger förtroende förden svenska valutan. Det är<br /> mot denna bakgrund den strama penning- och valutapolitiken ska ses. Det<br /> är dock viktigt attden ekonomiska politiken framöver drivs målmedvetet<br /> ochkonsekvent så att obalansproblemen i ekonomin kan åtgärdas.Först härigenom<br /> kan ränteläget sänkas och investeringarnaånyo stimuleras.</p> <p>Övriga frågor</p> <p>Avgifter för statliga lånegarantier</p> <p>Regeringen tar i propositionen upp ett förslag om att avgiftsbelägga vissa<br /> tidigare avgiftsfria statliga lånegarantier. Motivet till en avgiftsbeläggning är<br /> att kreditgarantigivningen innebär en nettoutgift för staten. Propositionen<br /> anför att statens kreditgarantigivning bör bära sina egna kostnader. Härvidlag<br /> delar vi regeringens uppfattning.</p> <p>Detta ärende har behandlats av riksdagen tidigare. Då liksom nu anser vi<br /> att det är principiellt fel att retroaktivt avgiftsbelägga tidigare givna kreditgarantier.<br /> I centerns reservation i utskottet (1987/88:FiU31) anför centerns ledamöter<br /> att en sådan regel skulle få en räntehöjande effekt för den enskilde<br /> och att det även är principiellt tvivelaktigt att staten genom att införa en ny<br /> avgift ändrar de ekonomiska förutsättningarna för tidigare ingångna avtal.</p> <p>Mot bakgrund av detta avslås propositionen i denna del.</p> <p>Folkbokföringsreformen</p> <p>Propositionen föreslår även ett genomförande av folkbokföringsreformen.</p> <p>Enligt riksdagsbeslut (prop. 1986/87:158. SkU 1987/88:2, rskr. 1987/88:2)<br /> skall fr.o.m. den 1 juli 1991 den lokala skattemyndigheterna sköta den lokala<br /> folkbokföringen. I beslutet förutsätts dessutom att de allmänna försäkringskassorna<br /> integreras i beslutet. Propositionen anvisar ett anslag på 370 miljoner<br /> för budgetåret 1990/91.</p> <p>Med hänvisning till vad centern i tidigare sammanhang, bl.a. i motion<br /> 1989/90:Sk901, anfört kan vi inte godta propositionens förslag.</p> </div> <div class="block ml_53"><p>31</p> </div> <div class="block ml_58" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1989/90</p> <p>Fi74</p> <p>Centerns budgetalternativ i anledning av budgetpropositionen i januari innebar<br /> ett positivt saldo i förhållande till regeringen uppgående till drygt 4100<br /> miljoner kr. för budgetåret 1990/91. Vi anförde i samband med motionen<br /> (mot. 1989/90:Fi213) att vi kunde komma att behöva ta i anspråk en del av<br /> detta överskott för tillkommande utgiftsbehov utöver regeringens förslag inför<br /> den slutliga budgetregleringen. I denna motion behandlar vi endast de<br /> förslag som tas upp i föreliggande proposition. Regeringen föreslår höjd<br /> moms med 1% motsvarande 5700 miljoner budgetåret 1990/91. Centern<br /> emotsätter sig detta. Regeringen föreslår emellertid också inrättandet av en<br /> infrastrukturfond medelst 5 000 milj. kr. Centern finansierar denna utanför<br /> statsbudgeten. I samband med skattereformen har vidare centern lagt förslag<br /> som på ett markant sätt sänker inflationen i förhållande till regeringens<br /> förslag. Detta medför med vårt alternativ dels lägre ränta, dels lägre basbelopp,<br /> vilket tillgodoräknas vårt budgetalternativ. Slutsatsen är att centerns<br /> budgetalternativ fortfarande innebär ett positivt saldo i förhållande till regeringens<br /> förslag. En slutlig avräkning är emellertid inte möjlig att genomföra<br /> förrän riksdagsbehandlingen beträffande statsbudgeten avslutats.</p> <p>Kommunal ekonomi</p> <p>Inledning</p> <p>Den kommunala konsumtionen har det senaste decenniet vuxit med en genomsnittlig<br /> årstakt om ca 2 %, dvs. väsentligt mera än den takt som riksdagen<br /> uttalat sig för. Ökningstakten har emellertid ändock till stor del orsakats<br /> av statliga direktiv och pålagor, exempelvis inom omsorgs- och tillsynsverksamheter.<br /> Ökningen har i allt väsentligt skett till priset av kommunernas och<br /> landstingens rörelsekapital, vilket nu är praktiskt taget förbrukat. Denna utveckling<br /> har förstärkts av den socialdemokratiska regeringen, som under<br /> samma tid kraftigt urholkat värdet av statsbidragen till den kommunala sektorn<br /> samt genomfört direkta indragningar från sektorn. Kommunsektorn har<br /> under 1980-talet påförts nya uppgifter motsvarande 5 kr. skattehöjning. Under<br /> samma tid höjdes dock kommunalskatterna med endast drygt 1,70 kr.</p> <p>Denna utveckling har lett till att kommuner och landsting nu är nödsakade<br /> att i huvudsak betala sin ökningstakt i verksamhet via skattehöjningar. Kommunförbundet<br /> har bl.a. förutspått skattehöjningar på storleksordningen 4<br /> kr. per skattekrona under 1990-talet vid oförändrade förutsättningar.</p> <p>Det är vidare så att det föreligger alltför stora skillnader i skatteuttag mellan<br /> olika kommuner. Skillnaden mellan kommun med högsta och kommun<br /> med lägsta kommunalskatten uppgår för 1990 till 6,79 kr. per skattekrona.</p> <p>Detta orsakas till största delen inte av skillnader i servicegrad och effektivitet<br /> utan är framför allt en följd av skillnader i skattekraft mellan olika kommuner.<br /> Människor i kommuner med lägst genomsnittlig inkomst betalar de<br /> högsta kommunalskatterna.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Budgetpolitiken<br /> Centerns budgetalternativ</p> </div> <div class="block ml_52"><p>32</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Kommunal skatteutjämning</p> <p>Centerpartiet har mycket aktivt verkat för en rättvisare kommunal skatteutjämning.<br /> Vi har krävt att också denna fråga skulle utredas i samband med<br /> och inom de utredningar som rört skattereformen. Detta i syfte att ett nytt<br /> skatteutjämningssystem skulle kunna tas i bruk samtidigt med övriga förändringar<br /> genom skattereformen. Centern har dessvärre inte fått gehör för detta<br /> krav.</p> <p>Centern har ange» de utgångspunkter vi vill se för ett effektivare och rättvisare<br /> kommunalt finansieringssystem. Dessa innebär att:</p> <p>- samtliga kommuner ingår i och omfattas av skatteutjämningssystemet,</p> <p style="margin-left:18px;">- merparten av de specialdestinerade bidragen överförs till skatteutjämningssystemet,<br /> samt att</p> <p style="margin-left:18px;">- systemet enbart skall bygga på faktorer som kommunerna inte kan påverka<br /> - såsom skattekraft, åldersstruktur och geografiska förhållanden.</p> <p>Regeringen har nu sent omsider den 19 april beslutat om tillsättandet av en<br /> parlamentarisk kommitté med uppdrag att dels utforma ett nytt system för<br /> statens bidrag till kommuner och landsting, dels se över den kommunala sektorns<br /> övriga finansieringskällor (Dir. 1990:20). Tillsättandet av denna ligger<br /> i linje med centerns krav.</p> <p>Överläggningar mellan stat och kommun</p> <p>Skattereformens mål att nedbringa marginalskatterna bör inte urholkas genom<br /> kommunala skattehöjningar. Det finns ett samhällsekonomiskt behov<br /> av att begränsa den offentliga konsumtionen. Det finns flera vägar att åstadkomma<br /> detta.</p> <p>Regeringen väljer att föreslå ett kommunalt skattestopp. Det finns en rad<br /> skäl som talar emot att införa detta.</p> <p>För det första kan grundlagsenligheten ifrågasättas. Kommunal självstyrelse<br /> är ett viktigt grundlagsstadgande som slås fast redan i 1 § i regeringsformen.<br /> Den kommunala beskattningsrätten regleras i 1 kap. 7 § regeringsformen,<br /> där det sägs att kommunerna får ta ut skatt för skötseln av sina uppgifter.<br /> Lagrådet har granskat det förslag om ett ettårigt kommunalt skattestopp<br /> som redovisats i lagrådsremiss. Lagrådet har därvid anfört att i ju högre grad<br /> ett kommunalt skattestopp innebär en faktisk begränsning av utrymmet för<br /> en kommun att handha sina uppgifter, desto betänkligare blir åtgärden från<br /> konstitutionell synpunkt. Lagrådet har emellertid ansett det ettåriga stoppet<br /> förenligt med regeringsformen.</p> <p>Regeringen har nu emellertid utsträckt skattestoppet till att avse två år<br /> (1991 och 1992). En förnyad prövning avförslagets grundlagsenlighet är därför<br /> enligt vår uppfattning befogad. Denna bör utföras av konstitutionsutskottet.</p> <p>För det andra kan med skäl ifrågasättas hur pass effektivt ett kommunalt<br /> skattestopp blir. Kommunerna har exempelvis möjlighet att höja avgifter<br /> istället. Det är emellertid olyckligt om så skulle bli fallet eftersom avgifterna<br /> drabbar låginkomsttagare hårdast.</p> <p>För det tredje kan mot det kommunala skattestoppet anföras samma argument<br /> som mot andra typer av ingrepp på marknaden, t.ex. prisstopp, hyres</p> </div> <div class="block ml_45"><p>Mot. 1989/90</p> <p>Fi74</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>stopp osv. De grundläggande problemen löses inte utan de skjuts endast på<br /> framtiden.</p> <p>Centern anser att den väg som väljs för att nå målet att hålla tillbaka kommunala<br /> skattehöjningar måste harmoniera med den kommunala självstyrelsen.<br /> Den metod vi föreslår är överläggningar mellan staten å ena sidan och<br /> kommun- och landstingsförbunden å andra sidan. Sådana överläggningar<br /> har tidigare tilllämpats med framgång. Detta bör ges regeringen till känna.</p> <p>Neutralt utfall av skattereformen</p> <p>Skattereformen bör finansiellt ge ett neutralt utfall i förhållandet mellan stat<br /> och kommun. För att åstadkomma detta föreslår regeringen att en avräkningsskatt<br /> införs för åren 1991-1995. Centern anser att de föreslagna skattesatserna<br /> kan godtas såvitt avser 1991. För de följande åren bör emellertid<br /> förnyade beräkningar göras. Detta bör åstadkomma ett så korrekt utfall som<br /> möjligt för den enskilda kommunen eller landstinget inom ramen för ett generellt<br /> avräkningsförfarande. Överläggningar beträffande avräkningen bör<br /> även genomföras inom ramen för de överläggningar vi föreslagit enligt ovan.</p> <p>Detta bör ges regeringen till känna.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:31px;">1. att riksdagen beslutar godkänna de allmänna riktlinjer för den<br /> ekonomiska politiken som förordas i motionen,</p> <p style="margin-left:31px;">2. att riksdagen beslutar godkänna vad i motionen anförts beträffande<br /> budgetpolitiken,</p> <p style="margin-left:31px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts beträffande framtagande av nationalräkenskaper som<br /> beaktar miljö- och naturresursförhållanden,</p> <p style="margin-left:31px;">4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av allemansfonder<br /> med möjlighet att placera i icke börsnoterade företag,</p> <p style="margin-left:31px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts beträffande aktiefonder med utvidgad möjlighet att<br /> placera i icke börsnoterade företag,</p> <p style="margin-left:31px;">6. att riksdagen avslår proposition 1989/90:150 såvitt avser höjning<br /> av mervärdeskatten,</p> <p style="margin-left:31px;">7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om penning- och valutapolitiken,</p> <p style="margin-left:31px;">8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om upptagande av förhandlingar mellan företrädare för<br /> staten och företrädare för primärkommuner och landsting i syfte bl.a.<br /> att undvika kommunala skattehöjningar,</p> <p style="margin-left:31px;">9. att riksdagen avslår proposition 1989/90:150 såvitt avser lag om<br /> tillfällig begränsning i kommuners rätt att ta ut skatt,</p> <p style="margin-left:31px;">10. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:150 i denna del<br /> som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om<br /> lag om avräkningsskatt såvitt avser skattesatserna för 1991, och förnyade<br /> beräkningar för de följande åren, 34</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p> <p>Fi74</p> </div> <div class="block ml_37" /> <div class="block ml_44" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_8"><p>11. att riksdagen avslår proposition 1989/90:150 såvitt avser avgifter Mot. 1989/90<br /> på lånegarantier inom jordbrukets område gällande redan ingångna<br /> avtal i enlighet med vad som i motionen anförts,</p> <p>[att riksdagen avslår proposition 1989/90:150 såvitt avser genomförande<br /> av genomförande av folkbokföringsreformen ']</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Stockholm den 10 maj 1990<br /> Olof Johansson (c)</p> <p>Görel Thurdin (c)</p> <p>Bertil Fiskesjö (c)<br /> Gunnar Björk (c)</p> <p>Pär Granstedt (c)</p> <p>Agne Hansson (c)</p> <p>Larz Johansson (c)</p> </div> <div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">Karl Erik Olsson (c)<br /> Karin Söder (c)<br /> Gunilla André (c)<br /> Karin Israelsson (c)<br /> Per-Ola Eriksson (c)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>1 1989/90:Sk 131</p> </div> <div class="block ml_53"><p style="margin-left:6px;">35</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_11" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_50" /> <div class="block ml_47" /> <div class="block ml_24" /> <div class="block ml_49" /> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_7"><p>96695. Stockholm 1990</p> </div> <div class="block ml_38" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_53" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_47" /> <div class="block ml_0" /> </div> </div> 1 1 att riksdagen beslutar godkänna de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som förordas i motionen Avslag = utskottet 1989/90:FiU40 ? 1 1 att riksdagen beslutar godkänna de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som förordas i motionen ? 2 2 att riksdagen beslutar godkänna vad som i motionen anförts beträffande budgetpolitiken ? 2 2 att riksdagen beslutar godkänna vad som i motionen anförts beträffande budgetpolitiken Avslag = utskottet 1989/90:FiU40 ? 3 3 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande framtagande av nationalräkenskaper som beaktar miljö- och naturresursförhållanden Avslag = utskottet 1989/90:FiU40 ? 3 3 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande framtagande av nationalräkenskaper som beaktar miljö- och naturresursförhållanden ? 4 4 att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av allemansfonder med möjlighet att placera i icke börsnoterade företag ? 4 4 att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av allemansfonder med möjlighet att placera i icke börsnoterade företag Avslag = utskottet 1989/90:FiU40 ? 5 5 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande aktiefonder med utvidgad möjlighet att placera i icke börsnoterade företag Avslag = utskottet 1989/90:FiU40 ? 5 5 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande aktiefonder med utvidgad möjlighet att placera i icke börsnoterade företag ? 6 6 att riksdagen avslår proposition 1989/90:150 såvitt avser höjning av mervärdeskatten ? 6 6 att riksdagen avslår proposition 1989/90:150 såvitt avser höjning av mervärdeskatten Avslag = utskottet 1989/90:FiU40 ? 7 7 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om penning- och valutapolitiken Avslag = utskottet 1989/90:FiU40 ? 7 7 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om penning- och valutapolitiken ? 8 8 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upptagande av förhandlingar mellan företrädare för staten och företrädare primärkommuner och landsting i syfte bl.a. att undvika kommunala skattehöjningar ? 8 8 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upptagande av förhandlingar mellan företrädare för staten och företrädare primärkommuner och landsting i syfte bl.a. att undvika kommunala skattehöjningar avslag = utskottet 1989/90:FiU29 ? 9 9 att riksdagen avslår proposition 1989/90:150 såvitt avser lag om tillfällig begränsning i kommuners rätt att ta ut skatt avslag = utskottet 1989/90:FiU29 ? 9 9 att riksdagen avslår proposition 1989/90:150 såvitt avser lag om tillfällig begränsning i kommuners rätt att ta ut skatt ? 10 10 att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:150 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lag om avräkningsskatt såvitt avser skattesatserna för 1991, och förnyade beräkningar för deföljande åren ? 10 10 att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:150 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lag om avräkningsskatt såvitt avser skattesatserna för 1991, och förnyade beräkningar för deföljande åren avslag = utskottet 1989/90:FiU29 ? 11 11 att riksdagen avslår proposition 1989/90:150 såvitt avser avgifter på lånegarantier inom jordbrukets område gällande redan ingångna avtal i enlighet med vad som i motionen anförts. Avslag = utskottet 1989/90:FiU40 ? 11 11 att riksdagen avslår proposition 1989/90:150 såvitt avser avgifter på lånegarantier inom jordbrukets område gällande redan ingångna avtal i enlighet med vad som i motionen anförts. ? INL Inlämning 1990-05-10 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-05-14 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-05-15 00:00:00 inträffat 2 059100119006 Olof Johansson c 1 undertecknare 0811237096101 Gunilla André c 2 undertecknare 0880162479603 Gunnar Björk c 3 undertecknare 0405574090504 Per-Ola Eriksson c 4 undertecknare 0213606215200 Bertil Fiskesjö c 5 undertecknare 0470593486100 Pär Granstedt c 6 undertecknare 0274710563201 Agne Hansson c 7 undertecknare 0263142725304 Karin Israelsson c 8 undertecknare 0583060288605 Larz Johansson c 9 undertecknare 0483420372909 Karl Erik Olsson c 10 undertecknare 0706916743101 Karin Söder c 11 undertecknare 0763802658906 Görel Thurdin c 12 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1989/90:150 2014-11-22 13:45:15 motkat Motionskategori - 2014-11-22 13:45:15 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02Fi74 2019-05-28 10:49:42 tilldelat Tilldelat Finansutskottet 2014-11-22 13:45:15 GD02Fi74 av Olof Johansson m.fl. (c) mot_198990_fi_74.pdf 1238174 pdf med anledning av prop. 1989/90:150Förslag till 1989/90 https://data.riksdagen.se/fil/256C43A3-62A3-4760-8B90-6F6C1263C016