<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2748941</hangar_id>
 <dok_id>GD02Fi71</dok_id>
 <rm>1989/90</rm>
 <beteckning>Fi71</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1989/90:Fi71 av Bengt Westerberg m.fl. (fp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>FiU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>71</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1989-01-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 12:31:55</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 1989/90:150 Förslag till 1989/90</titel>
 <subtitel>av Bengt Westerberg m.fl. (fp)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Fi71/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Fi71</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02Fi71</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1989/90:Fi71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Bengt Westerberg m.fl. (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av prop. 1989/90:150 Förslag till 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret Fi71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91, m.m. (kompletteringsproposition)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1. Inledning och sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1980-talet i svensk ekonomi kan beskrivas som de försuttna chansernas decennium.&lt;br /&gt;
I vår omvärld har den längsta högkonjunkturen under efterkrigstiden&lt;br /&gt;
pågått. Samtidigt har den socialdemokratiska regeringen effektivt undvikit&lt;br /&gt;
att utnyttja detta för att angripa de strukturella obalanser och systemfel&lt;br /&gt; 
som undergrävt utvecklingskraften i den svenska ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det faktum att regeringen nu tvingats till en viss omorientering av den&lt;br /&gt; 
ekonomiska politiken i riktning mot åtstramning, avreglering och reformering&lt;br /&gt;
är ingen ursäkt för de förlorade åren på 1980-talet. Folkpartiet har i flera&lt;br /&gt; 
år i riksdagen lagt konkreta förslag om t.ex. skattereform, reformering av&lt;br /&gt; 
den offentliga sektorn, stramare finanspolitik och åtgärder för att öka arbetsutbudet.&lt;br /&gt;
Listan på förslag på nödvändiga åtgärder som riksdagen avslagit&lt;br /&gt;
kan göras lång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ekonomisk-politiska åtgärder som regeringen nu föreslår överensstämmer&lt;br /&gt;
i allt väsentligt med det krispaket om vilket folkpartiet och regeringen&lt;br /&gt; 
är överens. Vi stödjer självfallet dessa förslag. Krispaketet utgör emellertid&lt;br /&gt; 
bara en inledning till fortsatt omorientering av den ekonomiska politiken.&lt;br /&gt; 
Det måste följas upp med flera genomgripande förändringar. Ju längre tid&lt;br /&gt; 
som åtgår innan sådana förändringar kan genomföras, desto högre pris&lt;br /&gt; 
tvingas svenska folket betala, i form av stigande arbetslöshet och inflation,&lt;br /&gt; 
för det kortsiktiga tänkande och den släpphänthet som präglat regeringens&lt;br /&gt; 
politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna åtgärderna är således nödvändiga, men inte tillräckliga för&lt;br /&gt; 
att långsiktigt lösa Sveriges ekonomiska problem. Arbetet för att förnya och&lt;br /&gt; 
effektivisera den offentliga sekorn måste sätta igång på allvar. Klarhet måste&lt;br /&gt; 
skapas i energipolitiken. De offentliga utgifterna måste reduceras ytterligare&lt;br /&gt; 
för att möjliggöra en fortsatt sänkning av skattetrycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den reviderade finansplanen ges en dyster bild av den svenska ekonomin.&lt;br /&gt; 
Låg tillväxt, stigande arbetslöshet, rekordhög inflation, snabbt ökande bytesbalansunderskott&lt;br /&gt;
och förlorade marknadsandelar för svensk export.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna oroväckande bild borde egentligen inte komma som en överraskning&lt;br /&gt;
för någon. Tendenserna har kunnat skönjas i flera år. De har beskrivits&lt;br /&gt; 
i finansplan efter finansplan och påpekats i folkpartiets motioner om den&lt;br /&gt; 
ekonomiska politiken. Utvecklingen kan enkelt beskrivas som att samma&lt;br /&gt; 
problem blivit lite mer allvarliga för varje år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Fi71&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_49" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Det är anmärkningsvärt att socialdemokraterna i den offentliga debatten Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;systematiskt valt att förneka behovet av att åtgärda de underliggande proble- Fi71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men i ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1988 års valrörelse ställdes saken på sin spets. Behovet av en skattereform&lt;br /&gt;
med kraftigt sänkta marginalskatter, inflationsskydd och enhetlig kapitalbeskattning&lt;br /&gt;
förnekades. Krav på åtstramning avfärdades och istället utlovades&lt;br /&gt;
dyra reformer utan finansiering, som förlängd semester och föräldraförsäkring.&lt;br /&gt;
Dessa löften har nu verkligheten tvingat dem att överge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Regeringens ekonomiska politik sedan 1982&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den reviderade finansplanen tycks regeringen vilja ge ett intryck av att dagens&lt;br /&gt;
allvarliga problem i svensk ekonomi beror på ett antal osedvanligt&lt;br /&gt; 
olyckliga omständigheter. Detta är enligt folkpartiets uppfattning fel.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Vi vill ingalunda förneka att socialdemokraterna uträttat en del bra saker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten har hållits låg. Budgetunderskottet är borta, kreditmarknaden&lt;br /&gt;
har avreglerats och valutaregleringen avskaffats. I ett vidare perpektiv&lt;br /&gt; 
måste emellertid den förda ekonomiska politiken beskrivas som kraftlös och&lt;br /&gt; 
i vissa avseenden direkt skadlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk politik enligt de riktlinjer folkpartiet har förespråkat skulle&lt;br /&gt; 
innehållit flera viktiga skillnader. Det gäller till exempel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Skattereformen hade genomförts tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- De offentliga monopolen hade brutits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Det glömda Sverige hade ej glömts bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Skattetrycket hade inte tillåtits öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Finanspolitiken hade varit stramare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Löntagarfonderna hade aldrig införts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Hushållens sparande hade stimulerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår huvudpoäng är att regeringen underlåtit att använda den långvarigt&lt;br /&gt; 
gynnsamma ekonomiska utvecklingen i omvärlden för att angripa de strukturella&lt;br /&gt;
obalanser som stört utvecklingen i den svenska ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av utbudsstimulanser i ekonomin har påtalats i flera ekonomiskpolitiska&lt;br /&gt;
propositioner under de senaste åren. De åtgärder som föreslagits&lt;br /&gt; 
har emellertid i stor utsträckning varit otillräckliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det mest eftersatta området är åtgärder för förnyelse och effektivisering&lt;br /&gt; 
av den offentliga tjänsteproduktionen. Folkpartiet har länge krävt att de offentliga&lt;br /&gt;
monopolen skall brytas och att enskilda alternativ skall tillåtas. Socialdemokratins&lt;br /&gt;
dogmatiska motstånd mot social tjänsteproduktion i privat&lt;br /&gt; 
regi har fungerat som en spärr mot nytänkande på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åren 1981 och 1982 devalverades den svenska kronan med sammanlagt 28&lt;br /&gt; 
procent. Syftet med en devalvering är att stimulera överflyttningen av resurser&lt;br /&gt;
till de utlandskonkurrerande delarna av näringslivet på bekostnad av de&lt;br /&gt; 
”skyddade" sektorerna. För att detta skall fungera måste devalveringen&lt;br /&gt; 
kombineras med att efterfrågan hålls tillbaka på varor, tjänster och arbetskraft&lt;br /&gt;
i den från utlandskonkurrens skyddade delen av ekonomin, inklusive&lt;br /&gt; 
den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så har emellertid inte varit fallet. Tillväxten har sedan 1985 varit konsumtionsledd,&lt;br /&gt;
inte exportledd. Detta beror till stor del på att finanspolitiken inte&lt;br /&gt; 
varit tillräckligt stram.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_55" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_54" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Skatterna i Sverige motsvarade 1989 56,8% av de totala inkomsterna. Det Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är en höjning av skattetrycket med drygt 7procentenheter sedan socialdemo- Fi71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraterna tog över regeringsansvaret 1982. Under perioden 1976-1982 låg&lt;br /&gt; 
skattetrycket på en i stort sett oförändrad nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skattesystem som har kraftigt deformerat de ekonomiska incitamenten&lt;br /&gt; 
för arbete, sparande, investeringar och företagande har, i kombination med&lt;br /&gt; 
det stigande skattetrycket, allvarligt försämrat den svenska ekonomins funktionssätt.&lt;br /&gt;
Det mest uppenbara tecknet på detta är den låga produktivitetstillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska arbetsmarknaden har under de senaste åren visat sig fungera&lt;br /&gt; 
otillfredsställande. Med en mycket blygsam ekonomisk tillväxt har arbetsmarknaden&lt;br /&gt;
tenderat att snabbt bli överhettad redan vid måttlig ökning av&lt;br /&gt; 
efterfrågan. Detta har resulterat i bristsituationer och en överrörlighet på&lt;br /&gt; 
arbetskraft. Denna överrörlighet är sannolikt en av orsakerna bakom den&lt;br /&gt; 
svaga produktivitetstillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har akuta bristsituationer i många branscher lett till en kraftig&lt;br /&gt; 
löneglidning vilket har försvårat avtalsrörelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns flera orsaker till denna situation. De mycket höga marginalskatterna&lt;br /&gt;
som kraftigt minskat den privatekonomiska lönsamheten av en extra&lt;br /&gt; 
arbetsinsats är en viktig faktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen har också verkat hämmande&lt;br /&gt;
på arbetsutbudet. Den timsjukpenningreform som beslutades i slutet&lt;br /&gt; 
av 1987 innebar att det för många människor kan löna sig bättre att vara frånvarande&lt;br /&gt;
frän jobbet än att arbeta. Den förändrade praxis i arbetsskadeförsäkringen&lt;br /&gt;
som kom i mitten av 1980-talet innebar att många fick ett aktivt&lt;br /&gt; 
ekonomiskt intresse av att bevisa att de var arbetsskadade och hade, under&lt;br /&gt; 
den långa period då prövningen pågår, inget intresse alls av rehabilitering till&lt;br /&gt; 
ett nytt arbete. Sannolikt medverkade detta också till att moralen i systemen&lt;br /&gt; 
förändrades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör även det statliga arbetsförmedlingsmonopolet&lt;br /&gt; 
nämnas. Förbudet mot att i privat regi förmedla arbetskraft har bidragit till&lt;br /&gt; 
att öka trögheten på den svenska arbetsmarknaden. Det har t.ex. satt käppar&lt;br /&gt; 
i hjulet för skrivbyråer som spelar en viktig roll för att tillhandahålla extra&lt;br /&gt; 
arbetskraft vid tillfälliga arbetstoppar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den för många människor förmodligen mest märkbara effekten av den&lt;br /&gt; 
ekonomiska politikens misslyckande under 1980-talet är de stigande priserna.&lt;br /&gt;
Prisökningarna har inte bara varit höga i absoluta tal, de har också&lt;br /&gt; 
varje år varit högre än i våra konkurrentländer, vilket har försämrat konkurrenskraften&lt;br /&gt;
hos näringslivet. De snabbt stigande priserna har också, särskilt&lt;br /&gt; 
i kombination med det deformerade skattesystemet, medverkat till en omfattande&lt;br /&gt;
förmögenhetsomfördelning, till nackdel för flertalet löntagare och&lt;br /&gt; 
till fördel för dem som sysslat med t.ex. lånebaserade fastighetsaffärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget är det vår uppfattning att omfattande strukturella problem&lt;br /&gt; 
återstår att lösa. Den uppgift som ligger framför oss är att bryta nuvarande&lt;br /&gt; 
tendens att Sverige halkar efter allt mer och återge svensk ekonomi en god&lt;br /&gt; 
utvecklingskraft.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_54"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;3. Den internationella utvecklingen Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:340px;"&gt;Fi71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tecknar en relativt ljus bild av den internationella ekonomiska&lt;br /&gt; 
utvecklingen under de närmaste åren. En viss dämpning av den genomsnittliga&lt;br /&gt;
tillväxttakten inom OECD-området kan förväntas, men prognosen ligger&lt;br /&gt;
ändå stabilt på 2 3/4% för 1990 och 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den goda ekonomiska utvecklingen i industriländerna kan förklaras av&lt;br /&gt; 
den förnyelse och omprövning av den ekonomiska politiken som skett i&lt;br /&gt; 
många västliga demokratier. Ökad frihandel och konkurrens har varit hörnstenar&lt;br /&gt;
i denna nya politik. På flera håll har genomgripande skattereformer&lt;br /&gt; 
genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en aktuell konjunkturrapport från Industriens Utredningsinstitut (IUI)&lt;br /&gt; 
påpekas att tillväxttakten i de nordiska länderna och Storbritannien kan väntas&lt;br /&gt;
ligga under genomsnittet i OECD. Det finns anledning att rikta uppmärksamhet&lt;br /&gt;
mot detta eftersom dessa länder utgör viktiga marknader för&lt;br /&gt; 
svensk export. Vidare väntas enligt IUI en försvagning av den internationella&lt;br /&gt;
efterfrågan på Sveriges viktigaste exportvaror: pappermassa samt järnoch&lt;br /&gt;
stålprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG sker ett omfattande arbete inför förverkligandet av den inre&lt;br /&gt; 
marknaden 1992. Trots att det råder en viss osäkerhet om utgången av denna&lt;br /&gt; 
process finns det mycket som tyder på att den inre marknaden kommer att&lt;br /&gt; 
leda till en stark ekonomisk utveckling i medlemsländerna under 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det systemskifte från planekonomi till marknadsekonomi som pågår i&lt;br /&gt; 
Östeuropa kommer att leda till en ekonomisk expansion och innebära en betydande&lt;br /&gt;
stimulans för den europeiska ekonomin. Detta är emellertid en&lt;br /&gt; 
långsiktig process och tillfälliga misslyckanden kan inte uteslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kort sikt kommer t.ex. Tysklands enande att leda till en ökad efterfrågan&lt;br /&gt;
på investeringsvaror. Dessutom är det troligt att den nu överenskomna&lt;br /&gt; 
"växelkursen" mellan valutorna har en uppdrivande effekt på inflationstakten,&lt;br /&gt;
vilket försämrar den tyska konkurrenskraften. Båda dessa faktorer väntas&lt;br /&gt;
ha positiv effekt på Sveriges exportmöjligheter. På längre sikt kommer&lt;br /&gt; 
en ekonomisk expansion i hela Östeuropa att erbjuda avsevärda möjligheter&lt;br /&gt; 
för svenska företag att investera och exportera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den svenska ekonomin under 1990 och 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De huvudsakliga problemen i svensk ekonomi är strukturella. De hotar nu&lt;br /&gt; 
att medföra allvarliga akuta obalanser i ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framgår av regeringens bedömningar att industrin och exporten nu&lt;br /&gt; 
ser en vikande konjunktur samtidigt som den inhemska efterfrågan ännu är&lt;br /&gt; 
relativt stark. Om denna utveckling får fortsätta kommer Sverige snart att&lt;br /&gt; 
hamna i en ännu svårare obalans med mycket stora underskott i bytesbalansen&lt;br /&gt;
och en snabbt stigande arbetslöshet. Regeringen konstaterar att åtgärder&lt;br /&gt; 
måste vidtas för att förhindra en sådan utveckling. Vi delar denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementets bedömningar av den ekonomiska utvecklingen&lt;br /&gt; 
inom den närmaste framtiden är oroande. Det framgår av prognoserna i den&lt;br /&gt; 
reviderade finansplanen att år 1990 kommer att bli ett förlorat år. Det är nu&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;för sent att vända denna utveckling - det skulle ha skett tidigare. Nu gäller Mot. 1989/90&lt;br /&gt; 
det att se till att inte kommande år också blir förlorade år. Fi71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisar två alternativ för 1991. I det ena alternativet antas&lt;br /&gt; 
lönerna öka med 3% (alt 1) och i det andra med 8% (alt 2). Det senare motsvarar&lt;br /&gt;
nuvarande trend. Båda alternativen uppvisaren dålig utveckling.Den&lt;br /&gt; 
totala tillväxten blir mindre än 1%. Ökningen av produktiviteten blir ca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,5%. Handelsbalansens överskott halveras, bytesbalansens underskott stiger&lt;br /&gt;
till över 70 miljarder kr. och arbetslösheten ökar. Detta gäller således&lt;br /&gt; 
även i alternativ 1, med en kraftig dämpning av löneökningstakten. Detta&lt;br /&gt; 
illustrerar det faktum att det inte är möjligt att snabbt vända en utveckling&lt;br /&gt; 
som under flera år gått i fel riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av långtidsbudgetens samhällsekonomiska bakgrund framgår emellertid&lt;br /&gt; 
att utvecklingen mycket snabbt förvärras än mer om lönekostnadsökningen&lt;br /&gt; 
inte dämpas. Där står i klartext att alternativet med långsam löneanpassning&lt;br /&gt;
- det som kallas för höglönealternativet - leder till en fördjupad kostnadskris.&lt;br /&gt;
Tillväxten förblir mycket låg och arbetslösheten stiger kontinuerligt&lt;br /&gt;
under första hälften av 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta alternativ med långsam löneanpassning har i regeringens prognoser&lt;br /&gt; 
ungefär halverad tillväxt - 1% per år jämfört med nästan 2% per år - och&lt;br /&gt; 
fördubblad arbetslöshet - 3,5% år 1995 jämfört med 1,8% år 1995-jämfört&lt;br /&gt; 
med alternativet med snabb löneanpassning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en situation då ett akut krisläge hotar ekonomin är det viktigt att de långsiktiga&lt;br /&gt;
orsakerna till problemen inte glöms bort. De kortsiktiga åtgärder som&lt;br /&gt; 
vidtas måste överensstämma med vad som är långsiktigt riktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudproblemet: produktivitetstillväxten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De problem som svensk ekonomi nu står inför kan alla på olika sätt härledas&lt;br /&gt; 
till ett huvudproblem. Detta huvudproblem är den låga produktivitetstillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det senaste decenniet har produktivitetstillväxten i Sverige varit betydligt&lt;br /&gt;
sämre än i jämförbara industriländer och betydligt sämre än under&lt;br /&gt; 
tidigare perioder. Bokslutet för 1980-talet visar att produktiviteten i genomsnitt&lt;br /&gt;
ökat med knappt 1% per år. Det kan jämföras med det s.k. dåliga 1970talet&lt;br /&gt;
då produktiviteten ökade med ca 2,5% per år. Regeringens prognos för&lt;br /&gt; 
produktivitetstillväxten under de närmaste åren ligger en bra bit under 1%&lt;br /&gt; 
per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns flera orsaker till denna dåliga utveckling. Det gamla skattesystemet&lt;br /&gt;
har lett till att skattehänsyn har styrt ekonomiska beslut i företag och&lt;br /&gt; 
hushåll i stället för samhällsekonomiskt korrekta avvägningar. Därför har ett&lt;br /&gt; 
stort antal snedvridningar uppstått i användningen av resurser. Bristen på&lt;br /&gt; 
konkurrens inom den offentliga tjänsteproduktionen har också bidragit till&lt;br /&gt; 
en ineffektiv resursanvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att den blygsamma tillväxt som trots allt sker beror&lt;br /&gt; 
på en ökning av den totala arbetstiden. Produktiviteten bidrar däremot nästan&lt;br /&gt;
inte alls. Den låga tillväxttakten har således sin grund i den långsamma&lt;br /&gt; 
produktivitetsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_59" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Löner och priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisökningstakten väntas förbli mycket hög. En del av den uppmätta ökningen&lt;br /&gt;
av konsumentprisindex beror dock på finansieringen av skattereformen.&lt;br /&gt;
Regeringen hävdar att den underliggande ”riktiga” prisökningstakten&lt;br /&gt; 
är avtagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönekostnadsökningarna riskerar att även framöver bli betydligt större än&lt;br /&gt; 
ökningen av produktiviteten. Detta är en viktig förklaring till varför priserna&lt;br /&gt; 
även fortsättningsvis väntas stiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De höga nominella löneökningarna kan förklaras både av det överhettade&lt;br /&gt; 
läget på arbetsmarknaden och av det gamla skattesystemet som långsiktigt&lt;br /&gt; 
drivit upp löneökningstakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalansen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalansen visar på ett stort och växande underskott. Regeringen beräknar&lt;br /&gt;
att underskottet 1990 uppgår till 50 miljarder kr. En ytterligare försämring&lt;br /&gt;
till mer än 70 miljarder kr. väntas för 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nivån på bytesbalansunderskottet är svårtolkad. Till viss del kan underskottet&lt;br /&gt;
förklaras av att utlandsinvesteringarna och räntebetalningar för lån,&lt;br /&gt; 
som tas upp utomlands för att finansiera dessa, har ökat kraftigt. Stigande&lt;br /&gt; 
inhemska investeringar har till viss del förklarat en ökad import. Dessutom&lt;br /&gt; 
har avvecklingen av valutaregleringen orsakat en tillfällig portföljanpassning&lt;br /&gt; 
som medfört stora kapitalutflöden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den snabba försämringen av bytesbalansen som väntas i år och nästa år&lt;br /&gt; 
kan inte förklaras av de ovan nämnda orsakerna. Försämringen av handelsbalansen&lt;br /&gt;
väntas fortsätta trots att de importkrävande industriinvesteringarna&lt;br /&gt;
upphör att öka. Istället är det exporten som minskar. Sämre exportefterfrågan&lt;br /&gt;
beror på höga lönekostnadsökningar i kombination med en svag&lt;br /&gt; 
produktivitetstillväxt. Detta urholkar konkurrenskraften i den svenska exportindustrin&lt;br /&gt;
och leder till fortsatta förluster av marknadsandelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskottet i bytesbalansen motsvaras definitionsmässigt av för lågt sparande.&lt;br /&gt;
Den offentliga sektorn har ett stort sparandeöverskott, men eftersom&lt;br /&gt; 
detta till stor del skapats genom skattehöjningar har det medfört sjunkande&lt;br /&gt; 
och för närvarande negativt sparande hos hushållen. Trots vissa väntade förbättringar&lt;br /&gt;
visar regeringens prognoser fortfarande på negativt hushållssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Kommentarer till regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisar de föreslagna ekonomisk-politiska åtgärderna i ett 10punktsprogram&lt;br /&gt;
för ”tillväxt, sysselsättning och välfärd”. Med undantag för&lt;br /&gt; 
den punkt som gäller åtgärder mot överhettningen i storstäderna överensstämmer&lt;br /&gt;
de föreslagna åtgärderna i allt väsentligt med vad folkpartiet och&lt;br /&gt; 
regeringen kommit överens om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta krispaket innehåller tre viktiga trendbrott:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Skattereformen genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Konkreta begränsningar i socialförsäkringsutgifterna börjar genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Arbetsgivaravgifterna sänks.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1989/90&lt;br /&gt; 
Fi71&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Därtill kommer den investering i ökat förtroende som krispaketet innebär. Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det visar att Sveriges riksdag förmår fatta nödvändiga beslut om den ekono- Fi71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miska politiken, trots att de kanske på kort sikt är impopulära. Hade detta&lt;br /&gt; 
visat sig omöjligt skulle med stor säkerhet räntan och inflationen varit ännu&lt;br /&gt; 
högre, tillväxten sjunka mer och arbetslösheten stiga mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omedelbara effekten av krispaketet har också blivit en sänkning av&lt;br /&gt; 
den rekordhöga räntan. Räntedifferensen gentemot utlandet har sedan paketet&lt;br /&gt;
offentliggjordes sjunkit med ungefär en tredjedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärderna kan väntas leda till en lägre inflationstakt än vad som annars&lt;br /&gt; 
skulle uppkommit, även om man bortser från de indirekta effekterna via efterfrågan&lt;br /&gt;
och utbud. Den tillfälliga momshöjningen får ett mekaniskt genomslag&lt;br /&gt;
i form av ökade priser, men det motverkas mer än väl av den fulla&lt;br /&gt; 
kompensationen för 14 dagars arbetsgivarperiod genom sänkta arbetsgivaravgifter&lt;br /&gt;
och den räntesänkning som skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärderna innebär också en sänkning av skattekvoten. Detta framgår av&lt;br /&gt; 
den reviderade nationalbudgeten som visar följande utveckling av skattekvoten:&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;1991, alt 1&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;1991, alt 2&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Skattekvot %&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;56,5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;56,4&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;54,3&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;54,9&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;I denna beräkning ingår både effekterna av skattereformen och de i propositionen&lt;br /&gt;
föreslagna ekonomisk-politiska åtgärderna. Mellan åren 1990 och&lt;br /&gt; 
1991 sjunker således skattekvoten med 1,5-2,1 procentenheter och därefter&lt;br /&gt; 
sjunker den med ytterligare ca 0,5 procentenheter 1992 när den tillfälliga&lt;br /&gt; 
momsen avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet avvisade våren 1989 en tillfällig höjning av momsen och det&lt;br /&gt; 
kan synas ologiskt att nu acceptera en sådan. Vi skall inte förneka att åtgärden&lt;br /&gt;
är svårsmält och sedd isolerad hade den inte varit godtagbar. I kombination&lt;br /&gt;
med övriga inslag i krispaketet är den emellertid acceptabel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vår partimotion om skattereformen har vi beskrivit hur viktig och nödvändig&lt;br /&gt;
vi anser denna reform vara. Det är av avgörande betydelse för möjligheterna&lt;br /&gt;
att vända den ekonomiska utvecklingen rätt under kommande år att&lt;br /&gt; 
skattesystemet i grunden görs om på föreslaget sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen kommer att leda till en bättre ekonomisk utveckling än&lt;br /&gt; 
eljest i Sverige. Arbete och sparande uppmuntras och kommer att löna sig&lt;br /&gt; 
bättre, liksom utbildning och risktagande. Låntagande motverkas och skattesystemet&lt;br /&gt;
blir mera rättvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya skattesystemet ger mer utrymme för den enskilde att bestämma&lt;br /&gt; 
själv. Mer kvar av inkomsten efter skatt betyder att den del av inkomsten&lt;br /&gt; 
som man själv rår över blir större. Den enhetliga momsen betyder ökad frihet&lt;br /&gt;
i konsumtionsvalet. Kraftigt sänkt marginalskatt och förstärkt inflationsskydd&lt;br /&gt;
betyder större möjlighet att genom eget arbete och sparande påverka&lt;br /&gt; 
den egna ekonomiska situationen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Skattereformen betyder också en nödvändig anpassning till redan genom- Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förda förändringar i andra länder. Fi71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget öppnas en serie möjligheter för både hushåll och företag att&lt;br /&gt; 
fatta beslut på samhällsekonomiskt korrekta grunder snarare än av skatteskal.&lt;br /&gt;
Detta kommer att skapa stora positiva effekter både genom ökat arbetskraftsutbud&lt;br /&gt;
och - framför allt - genom minskade snedvridningar i användningen&lt;br /&gt;
av resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnbidragen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den uppdelning av barnbidragsökningen på två år som föreslås i kompletteringspropositionen&lt;br /&gt;
anser vi nödvändig med hänsyn till det ekonomiska läget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill i detta sammanhang kommentera det som i media kallats ”försämring”&lt;br /&gt;
för flerbarnshushåll. I verkligheten finns ingen sådan ”försämring” barnbidraget&lt;br /&gt;
kommer att öka mycket kraftigt och särskilt för flerbarnsfamiljerna.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Antal barn&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;totalt 1990&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:23px;"&gt;1991&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;1992&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;6 720 kr.&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;9 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;10 020 kr.&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;13 440 kr.&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:23px;"&gt;18 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;20 040 kr.&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;23 520 kr.&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:23px;"&gt;31 500 kr.&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;35 070 kr.&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;43 008 kr.&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:23px;"&gt;49 500 kr.&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;55 110 kr.&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;65 856 kr.&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:23px;"&gt;72 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;80 160 kr.&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Föräldraförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver den ovan nämnda senareläggningen med 1 år av en mindre del av&lt;br /&gt; 
barnbidragshöjningen innebär krispaketet att etapperna 2 och 3 i den av regeringen&lt;br /&gt;
utlovade utbyggnaden av föräldraförsäkringen skjuts på framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har hävdats att kombinationen av dessa båda åtgärder lägger en alltför&lt;br /&gt; 
stor börda av ”åtstramningen” på barnfamiljerna. Så är inte fallet. Tillgängliga&lt;br /&gt;
beräkningar visar att utfallet för barnfamiljerna, och särskilt de med&lt;br /&gt; 
flera barn, blir positivt och större än för hushåll utan barn. Eftersom flerbarnsfamiljerna&lt;br /&gt;
i utgångsläget har en lägre ekonomisk standard än hushåll&lt;br /&gt; 
utan barn är detta en rättvis utjämning uppåt av den ekonomiska standarden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare besparing i de offentliga utgifterna utgörs av minskade statsbidrag&lt;br /&gt;
och höjda egenavgifter till arbetslöshetsförsäkringen. Egenavgifternas&lt;br /&gt; 
andel av finansieringen skall höjas från dagens 5 % till 10 %. Detta påverkar&lt;br /&gt; 
inte ersättningen till de arbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något konkret förslag till höjda egenavgifter läggs inte fram nu eftersom&lt;br /&gt; 
tekniken för detta visat sig svårare än väntat. Förslaget ligger emellertid fast,&lt;br /&gt; 
och den tolkning som gjorts av vissa organisationer att förslaget inte kommer&lt;br /&gt; 
att genomföras är inte korrekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som folkpartiet har framfört i andra sammanhang anser vi att egenavgifterna&lt;br /&gt;
därefter bör höjas ytterligare. 8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_45"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1989/90&lt;br /&gt; 
Fi71&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Arbetsgivaravgift och sjuklön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till hösten kommer också ett förslag om s k arbetsgivarperiod på 14 dagar.&lt;br /&gt; 
En lagfäst sjuklön kommer att medföra stora besparingar i administrationen&lt;br /&gt; 
på försäkringskassorna liksom ökade incitament till förbättringar i arbetsmiljö&lt;br /&gt;
och arbetsorganisation på arbetsplatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag, kommuner och landsting kommer att ges full kompensation för&lt;br /&gt; 
de ökade kostnaderna, inklusive de sociala avgifter som avses tas ut på sjuklönen.&lt;br /&gt;
Detta innebär en sänkning av arbetsgivaravgifterna med ca&lt;br /&gt; 
3,5procentenheter. För ett enskilt företag kan naturligtvis kostnaderna öka&lt;br /&gt; 
eller minska beroende på om sjukfrånvaron är större eller mindre än genomsnittligt.&lt;br /&gt;
Detta är också avsikten. Därigenom undviker man den indirekta&lt;br /&gt; 
subventionering som idag sker från företag med låg sjukfrånvaro/bra arbetsmiljö&lt;br /&gt;
till företag med hög sjukfrånvaro/dålig arbetsmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser det vara angeläget att förslaget om införande av arbetsgivarperiod&lt;br /&gt;
kombineras med någon form av återförsäkringsmöjlighet för de mindre&lt;br /&gt; 
företagen som annars skulle riskera att missgynnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att arbetsgivaravgifterna sänks den 1 januari 1991 skall&lt;br /&gt; 
också den s.k. särskilda löneskatten sänkas. Den särskilda löneskatten utgörs&lt;br /&gt;
av den s k skattedelen av de sociala avgifterna och har i propositionen&lt;br /&gt; 
om skattereformen beräknats till 22,2%. En sänkning av sjukförsäkringsavgiften&lt;br /&gt;
med 1%, av folkpensionsavgiften med 1,5% och en ytterligare avgiftssänkning&lt;br /&gt;
med 1% leder till att skattedelen av de sociala avgifterna reduceras&lt;br /&gt; 
med åtminstone 2procentenheter, troligen något mer. Därmed kommer den&lt;br /&gt; 
särskilda löneskatten att uppgå till högst ca 20%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlängningen av semestern&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den planerade förlängningen av semestern kommer liksom utbyggnaden av&lt;br /&gt; 
föräldraförsäkringen att skjutas på framtiden. Detta gäller dock inte de redan&lt;br /&gt;
beslutade två extra dagarna under 1991, eftersom dessa redan har börjat&lt;br /&gt; 
intjänas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspensionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår också att den s.k. påslagsfaktorn vid uppskjutet uttag&lt;br /&gt; 
av ålderspension skall höjas från 0,6% till 0,7% per månad. Förslaget härrör&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat besparingsförslag rör arbetsskadeförsäkringen. Som folkpartiet&lt;br /&gt; 
har påpekat flera gånger sker en explosionsartad ökning av utgifterna inom&lt;br /&gt; 
denna del av socialförsäkringssystemet. Dess nuvarande tillämpning innebär&lt;br /&gt; 
snarast negativa effekter för enskilda personer, eftersom den inte uppmuntrar&lt;br /&gt;
till rehabilitering utan i alltför hög grad leder till utslagning och förtidspension.&lt;br /&gt;
Den mest konkreta åtgärden som snabbt skulle innebär en viss utgiftsbesparing&lt;br /&gt;
är en förlängning av samordningstiden mellan sjuk- och arbetsskadeförsäkringarna&lt;br /&gt;
från 90 till 180 dagar. Förslag kommer att läggas&lt;br /&gt; 
fram i höst.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_54"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;från pensionsberedningen och folkpartiet stödjer det. Det kan väntas öka Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motivationen för att vänta med att gå i pension och är därmed ett inslag i en Fi71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;politik som ökar utbudet av arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stabiliseringsavtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar frågan om s.k. stabiliseringsavtal på arbetsmarknaden delar vi&lt;br /&gt; 
regeringens bedömning att om inte en lönedämpning kommer till stånd så&lt;br /&gt; 
kommer kostnadskrisen att allvarligt förvärras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen skriver regeringen: ”Förhandlingsgruppens förslag bör&lt;br /&gt; 
tjäna som ram för de kommande avtalen för 1991. Uppgörelser utöver den&lt;br /&gt; 
nivå som ligger i förhandlingsgruppens förslag leder enbart till ökad inflation,&lt;br /&gt;
ytterligare försämrad konkurrenskraft och förlust av arbetstillfällen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi instämmer i denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom skattereformen medför en ökning av köpkraften genom sänkt&lt;br /&gt; 
inkomstskatt även med hänsyn tagen till finansieringen bör det finnas goda&lt;br /&gt; 
förutsättningar för en sådan nedväxling av löneavtalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningar om produktivitetstillväxten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att regeringen hyser alltför stor tilltro till olika administrativa åtgärder&lt;br /&gt;
och gemensamma arbetsgrupper mellan olika organisationer i syfte att&lt;br /&gt; 
förbättra produktivitetsökningen. T.ex. är förslaget att inbjuda arbetsmarknadens&lt;br /&gt;
parter till överläggningar om åtgärder för att ”stärka kompetensen&lt;br /&gt; 
och höja produktiviteten” mest ett slag i luften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som berör kommuner och landsting, nämligen kommunalt skattestopp&lt;br /&gt;
under två år samt tekniken för att neutralisera effekterna av skattereformen&lt;br /&gt;
för stat och kommun, kommenteras i en särskild motion om den&lt;br /&gt; 
kommunala ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal förslag presenteras inom arbetsmarknadspolitikens ram. Dessa&lt;br /&gt; 
kommenteras närmare i en särskild motion. Där föreslås bl.a. att flexibla&lt;br /&gt; 
lönebidrag skall införas i hela landet och att antalet platser på Samhall skall&lt;br /&gt; 
utökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. En liberal ekonomisk politik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från folkpartiets sida ser vi det åtgärdspaket som regeringen presenterar i&lt;br /&gt; 
kompletteringspropositionen som ett nödvändigt första steg i en långsiktig&lt;br /&gt; 
process för angripa de strukturella problemen i svensk ekonomi. Den ekonomiska&lt;br /&gt;
politiken måste för att långsiktigt lyckas med att trygga välståndet inriktas&lt;br /&gt;
på en stabil och förtroendeskapande politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förnyelse av den offentliga sektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bristen på förnyelsearbete i den offentliga sektorn under 1980-talet har medfört&lt;br /&gt;
ett ständigt stigande skattetryck och en dämpad produktivitetsutveckling&lt;br /&gt;
för ekonomin som helhet. Trots att den offentliga sektorn ständigt tillförs&lt;br /&gt;
mer resurser har vi i Sverige idag växande problem, bl.a. i form av köer, 10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;på stora välfärdsområden. Det gäller t.ex. skola, barnomsorg, sjukvård och Mot. 1989/90&lt;br /&gt; 
äldreomsorg. Fi71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet anser att en stor del av den verksamhet som idag bedrivs i den&lt;br /&gt; 
offentliga sektorn även i framtiden skall vara i huvudsak skattefinansierad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stat och kommun behöver däremot inte alltid vara producent av de skattefinansierade&lt;br /&gt;
tjänsterna. Det ligger ett stort värde i att släppa fram tjänsteproduktion&lt;br /&gt;
i enskild regi. Det skulle skapa valfrihet för medborgarna och sannolikt&lt;br /&gt;
leda till betydande effektivitetsvinster i produktionen. Offentliga, liksom&lt;br /&gt;
privata, monopol skapar ineffektiva produktionslösningar och blockering&lt;br /&gt;
av förändringar. Därför måste de offentliga monopolen avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel på ett område där enskilda alternativ skulle skapa kvalitetsförbättringar&lt;br /&gt;
och betydelsefull valfrihet är barnomsorgen. Vår utgångspunkt&lt;br /&gt; 
är att stöd till barnomsorgen bör utgå, oavsett i vilken form den bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta måste t.ex. innebära lika behandling av kommunala och enskilda daghem,&lt;br /&gt;
dvs avskaffande av den s.k. Lex Pysslingen. Regeringen aviserar nu att&lt;br /&gt; 
dagis som drivs av personalkooperativ skall kunna få rätt till statsbidrag. Det&lt;br /&gt; 
finns ingen anledning att endast släppa fram denna verksamhetsform. Aven&lt;br /&gt; 
daghem som drivs som privata företag bör få rätt till statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill i detta sammanhang även uppmärksamma de fristående skolornas&lt;br /&gt; 
situation. Flera friskolor befinner sig just nu på randen till konkurs och nedläggning.&lt;br /&gt;
Regeringen har undergrävt de ekonomiska förutsättningarna för&lt;br /&gt; 
deras verksamhet genom de mycket begränsade statsbidrag som dessa skolor&lt;br /&gt; 
för närvarande erhåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi utgår från att friskolornas situation kommer att förbättras i och med&lt;br /&gt; 
införandet av ett nytt statsbidragssystem 1991. Men frågan är hur många skolor&lt;br /&gt;
som klarar sig fram till den tidpunkten. Vi vill därför återigen aktualisera&lt;br /&gt; 
frågan om ett extra bidrag - ett överlevnadsbidrag - till de mest utsatta friskolorna,&lt;br /&gt;
så de får en chans att klara sig tills det nya statsbidragssystemet&lt;br /&gt; 
införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ekonomiska läget för vissa Waldorfskolor är för närvarande mycket&lt;br /&gt; 
prekärt. De allvarligaste problemen finns vid Rudolf Steinerskolan i Göteborg,&lt;br /&gt;
Rudolf Steinerskolan i Norrköping och Waldorfskolan i Örebro. Skolornas&lt;br /&gt;
situation blir snart ohållbar, om ingen grundläggande förändring av&lt;br /&gt; 
bidragssystemet kommer till stånd senast under läsåret 1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de särskilda omständigheterna bör staten lämna ett temporärt&lt;br /&gt;
bidrag till vissa fristående skolor för budgetåret 1990/91. Syftet med&lt;br /&gt; 
bidraget skall vara att rädda de skolor från nedläggning som nu hotas av konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anbudsupphandling är ofta ett bra sätt att öka effektiviteten och pressa&lt;br /&gt; 
kostnaderna för offentlig verksamhet. Alla tillfällen till anbudsupphandling&lt;br /&gt; 
bör utnyttjas. Ibland är egen regi bäst men upphandling bör alltid prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den statliga sektorn finns strikta regler för upphandling som skall garantera&lt;br /&gt;
affärsmässighet och opartiskhet. I princip bör samma krav också ställas&lt;br /&gt; 
på valet mellan egen regi och entreprenad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag leder momsreglerna till att statliga myndigheters och kommuners&lt;br /&gt; 
verksamhet i egen regi gynnas framför extern upphandling. Skattereformen&lt;br /&gt; 
innebär att nya neutrala regler införs. Detta kommer att ge en betydelsefull&lt;br /&gt; 
stimulans för en ökad anbudsupphandling. 11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Den statliga regleringen av kommuner och landsting måste minska. Det Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller inte minst statsbidragen där olika specialdestinerade bidrag bör slås Fi71&lt;br /&gt; 
ihop till större poster. De detaljstyrande bidragen ger upphov till omfattande&lt;br /&gt; 
administration, bristande flexibilitet samt hämmar effektiviteten och förnyelseförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöket med s.k. frikommuner har nu pågått länge utan att några påtagliga&lt;br /&gt;
problem kunnat märkas. Samtliga svenska kommuner bör nu ges samma&lt;br /&gt; 
möjligheter att befrias från statliga detaljbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetrycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått ovan kommer skattekvoten att sjunka under 1991 och 1992&lt;br /&gt; 
som en följd av skattereformen och krispaketet. Vi anser det nödvändigt att&lt;br /&gt; 
skattetrycket fortsätter att sjunka. Det finns få saker om vilka ekonomers&lt;br /&gt; 
bedömningar är så samstämda som det nödvändiga i ett lägre skattetryck. Vi&lt;br /&gt; 
delar den uppfattningen. På sikt bör skattekvoten kunna sänkas till ca hälften&lt;br /&gt;
av bruttonationalprodukten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i första hand momsen som bör sänkas. Därtill kommer det av hänsyn&lt;br /&gt;
till den internationella utvecklingen att bli nödvändigt med en anpassning&lt;br /&gt;
nedåt av den totala skattebelastningen på sparande. Som ett första steg&lt;br /&gt; 
har vi i vår partimotion om skattereformen föreslagit sänkningar av arvs- och&lt;br /&gt; 
gåvoskatten, förmögenhetsskatten samt omsättningsskatten på aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållssparande!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av flera skäl angeläget att få till stånd en ökning av hushållssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av fördelningspolitiska rättviseskäl är det angeläget att alla människor ges&lt;br /&gt; 
möjlighet att genom sparande bygga upp ett eget kapital. Ett sparkapital innebär&lt;br /&gt;
ett ökat oberoende av arbetsgivares och myndigheters makt och större&lt;br /&gt; 
möjligheter att styra över sitt eget liv.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;En sänkning av skattetrycket underlättas om hushållens sparande ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom bör särskilda stimulanser till ett ökat hushållssparande införas&lt;br /&gt; 
samtidigt som de reduceringar inom de generella transfereringssystemen,&lt;br /&gt; 
som i framtiden kommer att bli nödvändiga, genomförs. På så sätt kan ett&lt;br /&gt; 
gott generellt trygghetsskydd byggas upp av individerna själva med ett eget&lt;br /&gt; 
försäkringsskydd eller annat sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om det privata sparandet och ägandet finns en ideologisk skillnad&lt;br /&gt; 
mellan folkpartiet och regeringen. Den socialdemokratiska inställningen till&lt;br /&gt; 
enskilt sparande illustreras mycket tydligt av följande citat från 90-talsrapporten:&lt;br /&gt;
"För att nå ett stort, positivt hushållssparande krävs att den privata&lt;br /&gt; 
sektorn gödslas med stimulanser att öka de redan rikas förmögenheter.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsekonomiskt är det angeläget att öka det totala sparandet i ekonomin.&lt;br /&gt;
Då det inhemska sparandet är stort, ökar förutsättningarna att finansiera&lt;br /&gt;
nödvändiga investeringar utan att det uppstår underskott i bytesbalansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen kommer att leda till ökat hushållssparande. Särskilt det&lt;br /&gt; 
finansiella sparandet blir med reformen gynnsammare behandlat än idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt begränsas avdragsrätten, vilket redan visat sig ha en återhållande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;effekt på lånebenägenheten och leda till ökad räntekänslighet hos hushållen. 12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_55" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;Det långsiktigt bundna pensionssparande! kommer även framdeles att Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;vara gynnat. Medan skatten på kapitalavkastning i normala fall blir 30% Fi71&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;kommer skatten på pensionssparande att vara högst hälften därav. Det är&lt;br /&gt; 
bra att regeringen nu aviserar att ett långsiktigt bundet sparande på samma&lt;br /&gt; 
villkor kommer att kunna ske även inom bankväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;För att väsentligt öka hushållssparande är det angeläget att stimulera just&lt;br /&gt; 
långsiktigt målsparande. Den största potentialen för ett ökat sparande med&lt;br /&gt; 
denna inriktning torde vid sidan av pensionssparande vara bostadssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;En omfattande övergång från hyresrätt till bostadsrätt, t.ex. i allmännyttans&lt;br /&gt; 
fastigheter, skulle vara ett sätt att stimulera detta.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;En annan form av målsparande gäller föräldrars sparande för sina barns&lt;br /&gt; 
räkning, t.ex. genom att barnbidraget eller en del därav sparas till dess barnet&lt;br /&gt;
fyller 18 år. Detta kommer t.ex. att kunna ske på fördelaktiga villkor&lt;br /&gt; 
inom ramen för allemanssparande!, när åldersgränsen tagits bort och det gåvoskattefria&lt;br /&gt;
grundbeloppet höjts till 10 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;Det är också angeläget att uppmuntra vinstdelningssystem i företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Andel-i-vinst där man premierar kvarhållande av vinstmedel under en viss&lt;br /&gt; 
period bör kunna ha en sparstimulerande effekt. Vi anser att vinstandelar&lt;br /&gt; 
som står inne under minst fem år bör undantas från sociala avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Däremot tar vi bestämt avstånd från det konstiga tvångssparandet. Detta&lt;br /&gt; 
bör snarast upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vi föreslår också utförsäljning av statliga företag till allmänheten liksom&lt;br /&gt; 
avveckling av de kollektiva löntagarfonderna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Energipolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Beslutet om den förtida avvecklingen av kärnkraften har medfört en betydande&lt;br /&gt;
oro i näringslivet för den framtida energiförsörjningen. Om beslutet&lt;br /&gt; 
blir verklighet kommer Sverige att drabbas av sådana energiprisökningar att&lt;br /&gt; 
de svenska företagen inte kan konkurrera internationellt. Detta har inverkat&lt;br /&gt; 
negativt på företagens vilja att investera i Sverige och därmed bidragit till&lt;br /&gt; 
den dåliga produktivitetsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;Folkpartiet kräver att den förtida avvecklingen inte genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Internationell integration&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Ingenting betyder så mycket för ekonomisk tillväxt och dynamik som ekonomins&lt;br /&gt;
internationalisering. Genom internationell integration minskar regeringens&lt;br /&gt;
makt att göra skadliga ingrepp i ekonomin. Arbetsmarknadens parter&lt;br /&gt;
får också större tryck på sig att sluta löneavtal som inte skadar den internationella&lt;br /&gt;
konkurrenskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vi avvisar alla tankar på att på olika sätt försöka avskärma den svenska&lt;br /&gt; 
ekonomin från omvärlden. Försök att låsa in företag, kapital och människor&lt;br /&gt; 
i Sverige är oförenligt med en bevarad välfärd. Industriminister Rune Molins&lt;br /&gt; 
uttalanden om att stärka det "nationella kapitalet" är oroande eftersom de&lt;br /&gt; 
riskerar att skapa negativa förväntningar som hämmar investeringsviljan i&lt;br /&gt; 
näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Svensk ekonomi behöver större inslag av internationalisering. Ett nödvändigt&lt;br /&gt;
första steg är att avskaffa de regler som idag skapar byråkratiska hinder 13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;för utländska företag som vill investera i Sverige. Utländska företag kan ge- Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nom direkta investeringar bidra med kapital, teknologi och kunnande. Fi71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den pågående integrationen inom EG kommer att på ett avgörande sätt&lt;br /&gt; 
påverka svensk ekonomi. De pågående förhandlingarna mellan EG och&lt;br /&gt; 
EFTA är därför mycket viktiga. Det är angeläget att de mål för förhandlingarna&lt;br /&gt;
som riksdagen ställt upp fullföljs. Det gäller t.ex. att Sverige bör eftersträva&lt;br /&gt;
att avtalet blir så omfattande som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgången av förhandlingarna mellan EG och EFTA är avgörande för Sveriges&lt;br /&gt;
framtida sysselsättning och konkurrenskraft. Utan ett avtal hotar allvarlig&lt;br /&gt;
stagnation i den svenska ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anknytning till EMS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har redan tidigare föreslagit att Sverige nu bör undersöka möjligheterna&lt;br /&gt; 
till anknytning till det europeiska monetära samarbetet, EMS. Vi vidhåller&lt;br /&gt; 
denna uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valutaregleringens slopande gör det naturligt att överväga Sveriges valutapolitiska&lt;br /&gt;
regim. Målet är och förblir en fast växelkurs. Sedan ett tiotal år&lt;br /&gt; 
tillbaka anges denna i förhållande till en korg av utländska valutor. I praktiken&lt;br /&gt;
har emellertid den svenska kronans värde påverkats av de stora kurssvängningarna&lt;br /&gt;
för dollarn, som dessutom har givits dubbel vikt i korgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EMS erbjuder en fastare punkt att anknyta kronan till. Genom en EMS-anknytning&lt;br /&gt;
skulle Sverige ytterligare markera att inflationsmål och valutakursnorm&lt;br /&gt;
måste tas på allvar. Vi skulle också kunna erhålla del av det stöd som&lt;br /&gt; 
centralbankerna i EMS-länderna ger varandras valutor om behov uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sannolikt är inte tillståndet i den svenska ekonomin för närvarande sådant&lt;br /&gt; 
att riksbanken skulle accepteras av EMS. Vi bör däremot redan nu offentligen&lt;br /&gt;
tillkännage att vi när läget i ekonomin förbättrats avser ansöka om anknytning.&lt;br /&gt;
Detta skulle öka förtroendet för Sveriges vilja att ta itu med de&lt;br /&gt; 
strukturella obalanserna genom intern anpassning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiets budgetalternativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I folkpartiets ekonomisk-politiska motion i januari kritiserades regeringens&lt;br /&gt; 
budget dels för att den inte var tillräckligt stram, dels för att den innehöll&lt;br /&gt; 
enligt våra värderingar felaktiga prioriteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det första avseendet har nu det stabiliseringspolitiska paketet inneburit&lt;br /&gt; 
en viss kursomläggning som vi välkomnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan likafullt konstatera att det finns betydande skillnader mellan regeringens&lt;br /&gt;
och folkpartiets syn på riktlinjerna för budgetpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi menar till att börja med att det krävs en fördelningspolitiskt motiverad&lt;br /&gt; 
omprioritering av statsutgifterna till förmån för de utsatta grupper som kan&lt;br /&gt; 
kallas det glömda Sverige och för fattiga människor i u-länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet föreslog i januari ett reformpaket för det glömda Sverige på&lt;br /&gt; 
sammanlagt en miljard kr. Det innefattade bl.a. statliga stimulansbidrag till&lt;br /&gt; 
utbyggnad av egna rum på långvården, ökade resurser för att förkorta sjukvårdsköerna,&lt;br /&gt;
förbättrade vårdbidrag för familjer med barn som har handikapp,&lt;br /&gt;
utökade insatser t.ex. för att ge arbete åt handikappade och för att 14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_30" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;handikappanpassa kollektivtrafiken samt åtgärder för att underlätta utsluss- Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen av psykiskt sjuka från mentalsjukhusen. Vi föreslog också en höjning Fi71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av biståndet med 400 milj.kr. så att stödet till Östeuropa inte skulle tillåtas&lt;br /&gt; 
urholka enprocentsramen för u-landsbiståndet. Vi föreslog vidare en väsentligt&lt;br /&gt;
kraftigare satsning på miljövård än regeringen (med ytterligare 200&lt;br /&gt; 
milj.kr.). Inom miljöpolitiken prioriterar vi bl.a. en rad insatser inom naturvård&lt;br /&gt;
och vattenvård. Det gäller insatser för återskapande av våtmarker som&lt;br /&gt; 
bl.a. bidrar till att minska kväveläckaget till haven, för skydd av hagar och&lt;br /&gt; 
urskogar samt för naturvårdshänsyn i skogsbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslog därtill en rad insatser för att förbättra förutsättningarna för&lt;br /&gt; 
kulturell och ideell verksamhet. Det gäller bl.a. idrotten, trossamfunden,&lt;br /&gt; 
handikapporganisationerna och miljörörelsen. Senast i vår partimotion om&lt;br /&gt; 
skatterna har vi fört fram förslaget om en avdragsrätt för gåvor till ideell&lt;br /&gt; 
verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under våren 1990 har vi föreslagit ytterligare insatser främst på tre områden:&lt;br /&gt;
forskning, regionalpolitik och landskapsvård. Samtidigt har vi föreslagit&lt;br /&gt;
besparingar bl.a. på presstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har under lång tid hävdat att åtgärder måste vidtas mot de snabbt&lt;br /&gt; 
ökande kostnaderna i de stora transfereringssystemen. På denna punkt innebär&lt;br /&gt;
krispaketet ett första viktigt steg pä flera områden bl.a. sjuk- och arbetsskadeförsäkringen.&lt;br /&gt;
Nästa steg bör vara att genomföra ytterligare utgiftsminskningar&lt;br /&gt;
i socialförsäkringssystemet. Vi anser t.ex. att det finns skäl att&lt;br /&gt; 
överväga både karensdagar och nivån på ersättningen i sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingarna skall användas till att finansiera en nödvändig sänkning av det&lt;br /&gt; 
totala skattetrycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I långtidsbudgeten redovisas prognoser över det offentliga sparandet de&lt;br /&gt; 
närmaste åren. Det framgår av beräkningarna att ett betydande överskott i&lt;br /&gt; 
statsbudgeten uppkommer i det s.k. lågalternativet. Detta överskott bör genom&lt;br /&gt;
skattesänkningar och särskilda sparstimulanser omvandlas till enskilt&lt;br /&gt; 
sparande. Vid denna process är det nödvändigt att hänsyn tas till den samhällsekonomiska&lt;br /&gt;
balansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt folkpartiets mening krävs det vidare en genomgripande förnyelse&lt;br /&gt; 
av hela den offentliga sektorn, både genom ökad konkurrens och ett inre&lt;br /&gt; 
reformarbete som bl.a. skall syfta till minskad centralstyrning och ökat utrymme&lt;br /&gt;
för personalens idéer och kreativitet. Detta öppnar också ökade möjligheter&lt;br /&gt;
till besparingar på byråkrati.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för krispaketet&lt;br /&gt; 
som anförts i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för en långsiktig&lt;br /&gt; 
ekonomisk politik som anförts i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;3. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för budgetregleringen&lt;br /&gt;
som anförts i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförts om överlevnadsbidrag till friskolorna,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;5. att riksdagen beslutar avskaffa tvångssparandet.&lt;br /&gt; 
Stockholm den 10 maj 1990&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Bengt Westerberg (fp)&lt;br /&gt; 
Ingemar Eliasson (fp)&lt;br /&gt; 
Charlotte Branting (fp)&lt;br /&gt; 
Birgit Friggebo (fp)&lt;br /&gt; 
Elver Jonsson (fp)&lt;br /&gt; 
Daniel Tarschys (fp)&lt;br /&gt; 
Jan-Erik Wikström (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;Kerstin Ekman (fp)&lt;br /&gt; 
Karl-Göran Biörsmark (fp)&lt;br /&gt; 
Sigge Godin (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingela Mårtensson (fp)&lt;br /&gt; 
Anne Wibble (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1989/90&lt;br /&gt; 
Fi71&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;gotab 96685, Slockholm 1990&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för krispaketet som anförts i motionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1989/90:FiU40</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för krispaketet som anförts i motionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för en långsiktig ekonomisk politik som anförts i motionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för en långsiktig ekonomisk politik som anförts i motionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Avslag</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1989/90:FiU40</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för budgetregleringen som anförts i motionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Avslag</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1989/90:FiU40</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för budgetregleringen som anförts i motionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överlevnadsbidrag till friskolorna</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överlevnadsbidrag till friskolorna</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Avslag</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1989/90:FiU40</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar avskaffa tvångssparandet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Avslag</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1989/90:FiU40</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar avskaffa tvångssparandet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1990-04-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1990-05-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1990-05-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0630022377501</intressent_id>
<namn>Bengt Westerberg</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0738969851001</intressent_id>
<namn>Karl-Göran Biörsmark</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0139582082909</intressent_id>
<namn>Charlotte Branting</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0371147794304</intressent_id>
<namn>Kerstin Ekman</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0968100864203</intressent_id>
<namn>Ingemar Eliasson</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0841802782704</intressent_id>
<namn>Birgit Friggebo</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0108070243108</intressent_id>
<namn>Sigge Godin</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>088849148003</intressent_id>
<namn>Elver Jonsson</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0389381287505</intressent_id>
<namn>Ingela Mårtensson</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0316572054501</intressent_id>
<namn>Daniel Tarschys</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0201502585302</intressent_id>
<namn>Anne Wibble</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0172078270306</intressent_id>
<namn>Jan-Erik Wikström</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1989/90:150</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 08:38:56</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 08:38:56</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GD02Fi71</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 10:49:40</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 08:38:56</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GD02Fi71</dok_id>
<subtitel>av Bengt Westerberg m.fl. (fp)</subtitel>
<filnamn>mot_198990_fi_71.pdf</filnamn>
<filstorlek>640254</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 1989/90:150 Förslag till 1989/90</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/FFE93CE8-B029-4882-994B-A787FC78F40B</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>