2744639GD02Fi361989/90Fi36motmotMotion 1989/90:Fi36 av Gunnar Björk m.fl. (c)MotionMotionFiU3601990-03-20 00:00:002014-10-14 12:31:072014-10-14 00:00:00med anledning av prop. 1989/90:90 om forskningav Gunnar Björk m.fl. (c)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02Fi36/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02Fi36https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02Fi36
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br />
1989/90:Fi36</p>
<p>av Gunnar Björk m.fl. (c)</p>
<p>med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>I denna motion behandlar vi det avsnitt i propositionen sorn behandlar finansdepartementets<br />
verksamhetsområde. Redogörelse lämnas även för<br />
vissa anslagsförändringar beträffande ekonomisk forskning, där emellertid<br />
konkreta yrkanden återfinns i kommittémotionerna om utbildningsdepartementets<br />
och jordbruksdepartementets verksamhetsområden. Beträffande<br />
centerns övergripande syn på forskningspolitiken hänvisas till den partimotion<br />
som väckts.</p>
<p>Allmänt</p>
<p>Den ekonomiska forskningen i Sverige håller hög internationell klass. Enligt<br />
vår uppfattning finns dock skäl att intensifiera studierna inom ett par för<br />
framtiden viktiga områden. Mot bakgrund av den ökande miljöförstöringen<br />
och den minskande naturresursbasen finns skäl att utöka studierna om sambandet<br />
mellan miljö och ekonomi, där bl.a. begreppet ekonomisk tillväxt<br />
bör fokuseras. Centern har i enlighet med detta i flera motioner, bl.a. i motion<br />
1989/90:Fi401, förordat att ett ”miljö-BNP”-begrepp tas fram liksom<br />
s.k. naturresursräkenskaper.</p>
<p>I anslutning till detta vill vi också förorda att samhällsekonomiska överväganden<br />
i högre grad i framtiden beaktas i all samhällsplanering. Företagsekonomiska<br />
hänsyn får inte vara allenarådande. Detta gäller t.ex. vid utredningar<br />
och beslut om industrilokaliseringar och infrastrukturella investeringar.<br />
S.k. samhällsekonomiska kalkyler bör användas i ökad utsträckning.<br />
På detta sätt kan de totala och mer långsiktiga effekterna för samhället, inkl.<br />
miljö- och välfärdsförluster i form av minskad livskvalitet, beaktas i ökad<br />
utsträckning. Forskningen på området bör öka. Detta bör ges regeringen till<br />
känna.</p>
<p>Tillvaratagande av hela landets förmåga att lämna bidrag till den ekonomiska<br />
utvecklingen är ett vitalt samhällsekonomiskt intresse. Detta område<br />
företer såväl ökade hot som ökade möjligheter inför framtiden. En ökad<br />
forskning måste enligt vår uppfattning bedrivas inom det regionalekonomiska<br />
området. Skilda regionala förhållanden bör också komma till bättre<br />
uttryck i systemet för nationalräkenskaper. Detta bör ges regeringen till<br />
känna.</p>
<p>Även det obetalda arbetet, t.ex. det som bedrivs i hemmen — hushållsar</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>bete, snickerier och reparationer m.m. - bör på olika sätt i ökad utsträck- Mot. 1989/90<br />
ning beaktas i nationalräkenskaperna. Fi36</p>
<p>Den kommunala ekonomin kommer i framtiden att få en ökad specifik<br />
vikt för samhällsekonomin i stort. Detta beror bl.a. på att ansvaret för allt<br />
fler uppgifter som tidigare ålagts staten har förts över på kommunerna. Det<br />
beror också på att kommunalskatten i än högre utsträckning än tidigare<br />
kommer att vara den dominerande delen av inkomstskattesystemet. Under<br />
senare år har också kommunerna fått en mer pressad ekonomisk situation.</p>
<p>Bl.a. av dessa skäl ökar behovet och betydelsen av forskning på detta område.<br />
I det sammanhanget vill vi understryka vikten av att den tidigare beslutade<br />
professuren i kommunal ekonomi tillsätts snarast möjligt. Detta borges<br />
regeringen till känna.</p>
<p>Nationalekonomi med särskild inriktning mot sambandet<br />
mellan ekonomi och ekologi</p>
<p>Mot bakgrund av det som ovan sagts om behovet av ökad forskning om sambandet<br />
mellan miljö och ekonomi anser vi att en särskild professur i nationalekonomi<br />
med denna inriktning bör inrättas. I Uppsala finns såväl vid Sveriges<br />
lantbruksuniversitet som vid Uppsala universitet en god forskningsmiljö<br />
för detta. Vi anser att den nyinrättade tjänsten bör delas mellan de bägge<br />
läroanstalterna i form av två halvtidstjänster. Anslaget E 4. Samhällsvetenskapliga<br />
fakulteterna under utbildningsdepartementet bör således enligt vår<br />
uppfattning utöver vad regeringen föreslagit tillföras 500 000 kr. för detta<br />
ändamål. Anslaget G 1. Sveriges lantbruksuniversitet bör likaledes tillföras<br />
500 000 kr. för ändamålet. Yrkanden om detta återfinns i kommittémotioner<br />
beträffande utbildningsdepartementets och jordbruksdepartementets verksamhetsområden.</p>
<p>Analys av skattereformen</p>
<p>Fördelningspolitiska studier har tidigare gjorts mot bakgrund av skatteutredningarnas<br />
förslag. De resultat som framkommit i flera av de hittills gjorda<br />
studierna pekar på att stora delar av befolkningen skulle förlora på skattereformen<br />
sådan den föreslagits av skatteutredningarnas majoritet. Resultaten<br />
har vidare pekat på att det fördelningspolitiska målet om att låg- och medelinkomsttagare<br />
ej skall betala höginkomsttagarnas skattesänkningar ej uppnås.</p>
<p>Omfattande fördelningspolitiska studier borde enligt vår uppfattning ha<br />
föregått beslutet om den del av skattereformen som genomförs 1990. Sådana<br />
studier borde också göras innan beslut fattas om den del som är tänkt att<br />
genomföras med ikraftträdande den 1 januari 1991. Analysen borde omfatta<br />
såväl individer och hushåll som regioner. Särskild vikt borde, inte minst mot<br />
bakgrund av det höjda ränteläget, läggas vid de förändringar som föreslås<br />
beträffande boendet. Den nu framlagda lagrådsremissen innehåller visserligen<br />
en fördelningspolitisk redovisning. Enligt vår uppfattning saknar denna<br />
emellertid såväl det djup som den bredd som varit önskvärt. Av tidsskäl är<br />
det nu inte längre möjligt att genomföra de studier som vi förordar innan<br />
beslut fattas. Vi beklagar detta djupt.</p>
</div>
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Skattereformen måste emellertid under alla förhållanden, sedan den väl<br />
genomförts, kontinuerligt följas upp med analyser av dess faktiska fördelningspolitiska<br />
effekter. Forskningsinsatser kommer att spela en viktig roll i<br />
detta arbete. Mot bakgrund av den noggranna utformning som vi anser att<br />
utvärderingen bör ges anser vi att ytterligare medel bör avsättas för forskningsuppgifter<br />
rörande detta. Således anser vi att riksskatteverket, utöver<br />
vad regeringen föreslagit, bör tillställas ytterligare 1 milj.kr. för forskning<br />
om skattereformens fördelningseffekter.</p>
<p>Centern har redan tidigare, under allmänna motionstiden, krävt att institutet<br />
för social forskning vid Stockholms universitet tillförs medel för att genomföra<br />
en ny levnadsnivåundersökning år 1991. Tillsammans med de fördelningspolitiska<br />
studierna enligt ovan ges en god grund för att kunna bedöma<br />
såväl skattereformens som övriga samhällsförändringars fördelningseffekter<br />
de närmaste åren.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:30px;">1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br />
vad i motionen anförts om samhällsekonomiska kalkyler,</p>
<p style="margin-left:30px;">2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br />
vad i motionen anförts om regional ekonomi,</p>
<p style="margin-left:30px;">3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br />
vad i motionen anförts om kommunal ekonomi,</p>
<p style="margin-left:30px;">4. att riksdagen beslutar att till riksskatteverket anvisa medel för<br />
forskning om skattereformens fördelningseffekter i enlighet med vad<br />
i motionen anförts.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Stockholm den 20 mars 1990<br />
Gunnar Björk (c)</p>
<p>Görel Thurdin (c)</p>
<p>Rolf Kenneryd (c)</p>
<p>Håkan Hansson (c)<br />
Per-Ola Eriksson (c)</p>
</div>
<div class="block ml_25"><p style="margin-left:6px;">Ivar Franzén (c)<br />
Gunilla André (c)<br />
Martin Olsson (c)<br />
Larz Johansson (c)</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1989/90<br />
Fi36</p>
</div>
<div class="block ml_54"><p>6</p>
</div>
</div>
</div>
11att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om samhällsekonomiska kalkylerAvslag= utskottet1989/90:FiU28?11att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om samhällsekonomiska kalkyler?22att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om regional ekonomi?22att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om regional ekonomiAvslag= utskottet1989/90:FiU28?33att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om kommunal ekonomiAvslag= utskottet1989/90:FiU28?33att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om kommunal ekonomi?44att riksdagen beslutar att till riksskatteverket anvisa medel för forskning om skattereformens fördelningseffekter i enlighet med vad som i motionen anförts.?44att riksdagen beslutar att till riksskatteverket anvisa medel för forskning om skattereformens fördelningseffekter i enlighet med vad som i motionen anförts.Avslag= utskottet1989/90:FiU28?INLInlämning1990-03-20 00:00:00inträffat13BBordläggning1990-03-23 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1990-03-26 00:00:00inträffat20880162479603Gunnar Björkc1undertecknare0811237096101Gunilla Andréc2undertecknare0405574090504Per-Ola Erikssonc3undertecknare034408872004Ivar Franzénc4undertecknare0583060288605Larz Johanssonc5undertecknare0505931201806Rolf Kennerydc6undertecknare0658618520605Martin Olssonc7undertecknare0763802658906Görel Thurdinc8undertecknare0338066970018Håkan Hanssonc9undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1989/90:902014-11-20 00:39:20motkatMotionskategori-2014-11-20 00:39:20statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02Fi362019-05-28 10:49:31tilldelatTilldelatFinansutskottet2014-11-20 00:39:20GD02Fi36av Gunnar Björk m.fl. (c)mot_198990_fi_36.pdf122635pdfmed anledning av prop. 1989/90:90 om forskninghttps://data.riksdagen.se/fil/9B031C79-224B-4625-B5A1-86D1276671A5