2752125GD02A941989/90A94motmotMotion 1989/90:A94 av Görel Thurdin (c)MotionMotionAU9401990-03-26 00:00:002014-11-04 14:57:052014-11-04 00:00:00med anledning av prop. 1989/90:76 Regionalpolitik för 90-talet av Görel Thurdin (c)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02A94/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02A94https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02A94
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br />
1989/90:A94</p>
<p>av Görel Thurdin (c)</p>
<p style="margin-left:120px;">V ' Mot.</p>
<p>med anledning av prop. 1989/90:76 1989/90</p>
<p>Regionalpolitik för 90-talet A94-97</p>
</div>
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_4"><p>Västernorrlands län - ett skogslän</p>
<p>Västernorrlands län är ett av våra viktiga skogslän. Skogsindustrin ger det<br />
största exportnettot i vårt land och är därmed av avgörande betydelse för<br />
vår bytesbalans och för svensk ekonomi. Dess verksamhet är beroende av<br />
möjligheterna till arbetskraft ute i skogsbygderna, möjligheterna till bra<br />
kommunikationer på både väg och järnväg, möjligheterna till bra service i<br />
kommunerna. Det är därför av avgörande betydelse hur befolkningsutvecklingen<br />
blir i skogslänen bl.a. Västernorrlands län. Regeringen har som vanligt<br />
inte insett Västernorrlands läns situation. Man har dessutom helt negligerat<br />
Ångermanlands stora glesbygd och enbart stirrat sig blind på de större<br />
tätorterna i länet. Ångermanland består till större delen av ren skogsbygd.</p>
<p>Länet har också under lång tid varit utsatt för stora strukturomvandlingar,<br />
varvid sysselsättningen påverkats på ett påtagligt sätt. Det har då aldrig varit<br />
fråga om sådana kompensationer som vi har sett vid liknande förändringar i<br />
Malmö, Uddevalla och Blekinge, för att nämna några exempel. Länet har<br />
till stor del fått klara dessa omställningar självt. Det kan därför finnas anledning<br />
att visa en mer observant attityd till länets situation.</p>
<p>Skogslänen och vägarna</p>
<p>I skogslänen har järnvägssatsningarna varit allmänt dåliga, trots att industrin<br />
har haft ett stort behov av att använda järnvägen till de tunga transporterna<br />
i så stor utsträckning som möjligt. Därtill har vägarna under lång tid varit<br />
utsatta för ett eftersatt underhåll. När vägförvaltningarna mätt standarden<br />
på våra länsvägar har det visat sig att skogslänen har de sämsta vägarna och<br />
vägar som är mest eftersatta i underhåll. Det gäller då vägar med 500 fordon<br />
per dygn och mer. Jag kan därmed konstatera att trots att dessa län har så<br />
stor näringspolitisk betydelse är de i störst behov av satsningar på vägar och<br />
järnvägar.</p>
<p>I Västernorrlands län har det gått så långt att vägförvaltningen tvingats<br />
börja riva bort asfalt istället för att utöka den permanentade andelen av vägnätet.<br />
Undertecknad och Martin Olsson har i en tidigare motion yrkat på<br />
ett särskilt vägpaket till Västernorrlands län, som har det i särklass sämsta<br />
vägnätet av samtliga skogslän och där mätningarna visat på det mest eftersatta<br />
vägnätet när det gäller underhåll. 1</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr A94-97</p>
</div>
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_49" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:11px;">Jag anser att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att göra en genomgri- Mot. 1989/90</p>
<p>pande analys av kommunikationsnäten i skogslänen och att regeringen där- A94</p>
<p>efter återkommer till riksdagen med förslag till åtgärder. Riksrevisionsverket<br />
har också framhållit att det är mer lönsamt att satsa på underhåll i dessa<br />
län, än i de län där vägarna är i relativt gott skick. Regeringen tycks inte<br />
ha förstått den samhällsekonomiska betydelsen av att vi i vårt land har ett<br />
vägkapital som förvaltas dåligt och förfaller fortare än det förnyas.</p>
<p>Botniabanan som pendlingslänk</p>
<p>Regeringen har i propositionen framhävt betydelsen av möjligheterna till<br />
pendling mellan orter och pendlingens betydelse. Med tanke på den ambitionen<br />
bör regeringen genast ta initiativ till projektering av Botniabanan och<br />
starta med delen Härnösand-Kramfors och länken mellan Örnsköldsvik och<br />
Umeå. Örnsköldsvik har ett rikt näringsliv på industrisidan, medan den offentliga<br />
sektorn inte sysselsätter så många och möjligheterna för kvinnor att<br />
få arbete är dåliga. I Umeå däremot är det tvärtom. Det borde därför anses<br />
angeläget med Botniabanans tillkomst mellan dessa två städer. Vad gäller<br />
delen Härnösand-Kramfors-länken är det nödvändigt att motverka effekten<br />
av en eventuell brobyggnad vid Veda genom att satsa parallellt på Botniabanan<br />
i det området. Man kan också tänka sig att binda samman de olika arbetsmarknaderna<br />
i Ådalen genom att Botniabanan ger bättre pendlingsmöjligheter.</p>
<p>Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att återkomma med förslag<br />
avseende Botniabanan. Regeringen måste visa handlingskraft och nytänkande<br />
när det gäller finansiering av stora järnvägsinvesteringar.</p>
<p>Utbildning och forskning</p>
<p>Högskolan i Sundsvall/Härnösand har en stor betydelse för länet. Alltsedan<br />
starten har den haft en gynnsam utveckling. Det finns emellertid brister i<br />
regeringens förslag. Högskolan kommer inte att kunna bygga upp en tillfredsställande<br />
forskningsorganisation utifrån de resurser som regeringen anvisat<br />
till de mindre högskolorna. Centerpartiet har i en partimotion föreslagit<br />
att ytterligare 0,5 milj. kr. skall tilldelas högskolan i Västernorrlands län.</p>
<p>I regionalpolitiska utredningen (REK 87) konstaterades att övergång från<br />
gymnasieskola till högskola är väsentligt lägre i de områden som har enbart<br />
mindre högskolor jämfört med de som har mer utbyggt högskoleväsen.</p>
<p>Övergången till doktorandutbildning för studenter vid dessa mindre högskolor<br />
är endast 10% av de övriga högskolornas. Detta har naturligtvis sin<br />
grund i att man inte har någon forskningsorganisation och att lärarna vid<br />
dessa högskolor inte getts möjlighet till forskaruppgifter.</p>
<p>Ovannämnda förhållande är av stor betydelse för länet med tanke på den<br />
allvarliga situation som länet befinner sig i. För skogsindustrin och den elintensiva<br />
industrin i länet vore det av största vikt att högskolan fick inrätta<br />
forskning och utbildning med inriktning på elenergiteknik, miljöteknik och<br />
processteknik. Det är tre områden av vital betydelse för länet och dess ut</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>2</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>vecklingsmöjligheter. Samhällsinsatser på dessa områden i högskolans regi<br />
skulle innebära såväl en betydande regional förstärkning som en viktig personell<br />
åtgärd med inriktning mot en av våra viktigaste exportbranscher.</p>
<p>Västernorrlands exportindustri i ett internationellt<br />
perspektiv</p>
<p>En av Sveriges och den svenska välfärdens ödesfrågor inför 90-talet är frågan<br />
om den svenska industrins fortsatta internationella konkurrenskraft och bibehållna<br />
internationella position. Farhågorna är många, varningssignaler<br />
och statistik talar sitt tydliga språk om förlorade marknadsandelar, ett ökat<br />
beroende av internationellt sårbar storindustri, investeringsflykt, försämrad<br />
produktivitetstillväxt m m. En stark, strukturförändrad och växande industri<br />
är ett måste inför framtiden.</p>
<p>I Västernorrlands län finns en stark exportinriktad och tung basindustri<br />
av stor nationell betydelse. Västernorrlänningen står för ca 8% av landets<br />
bruttoexport, vilket i kronor utgör ca 25-30 miljarder - men endast ca 3 %<br />
av befolkningen. I enbart Örnsköldsviks kommun är motsvarande siffror<br />
3 % mot en befolkningsandel om 0,6 %, dvs. en bruttoexportandel om fyra<br />
gånger sin befolkningsandel. Av den totala industriproduktionen i Örnsköldsviks<br />
kommun går ca 75 % på export!</p>
<p>Den västernorrländska industrin har emellertid också strukturproblem.<br />
För exempelvis verkstadsindustrin, dit storföretag som Hägglund & Söner,<br />
Sunds Defibrator, ABB-gruppen och Sundsvalls Verkstäder hör, och som är<br />
den sysselsättningsmässigt största industribranschen i länet med en mycket<br />
hög exportandel i produktionen, finns tydliga indikationer på försämrad<br />
konkurrenskraft. Produktivitet, teknikförnyelse och vinstnivåer har under<br />
1980-talet varit sämre i Västernorrland än i många andra delar av landet.<br />
(Källa:SIND 1989) Behovet av effektivisering och marknadsexpansion är uttalade<br />
också av branschens egna företrädare.</p>
<p>Datoriseringsnivån, liksom andel högskoleutbildade inom verkstadsindustrin<br />
generellt i länet är, relativt andra län, låg. Behovet av teknikförnyelse<br />
är större än på de flesta andra håll. Detta föga uppmärksammade faktum<br />
måste förvisso bli föremål för en konstruktiv uppmärksamhet. De bedömningar<br />
som kan göras över utsikterna för den västernorrländska småindustrins<br />
utveckling inom verkstadsområdet är inför kommande lågkonjunktur<br />
mycket oroväckande.</p>
<p>Med denna korta resumé har avsetts att ge en belysning både av något om<br />
länets industris betydelse och av något om dess problem. I den regionalpolitiska<br />
propositionen behandlas de näringspolitiska frågorna i ett internationellt<br />
perspektiv mycket sparsamt. I princip hänvisas till kommande ställningstagande<br />
om eventuellt EG-samgående och därvid kommande regionala<br />
effekter för exportindustrin. Problem skall så att säga lösas i ett efterhandsskede<br />
och inte preventivt. Oron för att förekomsten av näringspolitiska satsningar<br />
eller viljeinriktningar ges internationella tolkningar innebärande konkurrensfördelar<br />
för den svenska industrin är stor och uttalad i propositionen.</p>
<p>I medvetandet om de infrastrukturella satsningarnas betydelse för näringslivsutveckling,<br />
arbetskraftsrekrytering, flyttningsbenägenhet, kan hit</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>A94</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>3</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>tillsvarande sådana för Västernorrlands län betraktas som extremt ordinära.<br />
Ett "perifert" geografiskt läge får inte utgöra en konkurrensnackdel för industrin.<br />
Insatserna måste därvid ges en inriktning mot utvecklingsorienterade<br />
företag, industrinära tjänsteföretag, kompetensuppbyggnad, teknikförnyelse,<br />
nyföretagande, långsiktig strukturuppbyggnad, koncentrationsutjämning<br />
och en infrastrukturförbättring inom framför allt transport- och<br />
kommunikationssektorn. Insatserna kräver en helt förnyad regionalpolitik.</p>
<p>Fisket</p>
<p>På grund av utfiskningen längs den ångermanländska kusten har flera yrkesfiskare<br />
blivit av med sin yrkesfiskelicens, därför att de inte kunnat försörja<br />
sig huvudsakligen på fisket. Det är bedrövligt att inte åtgärder vidtogs i tid<br />
för att stävja detta. Jag anser att det nu är nödvändigt med åtgärder så att<br />
dessa fiskare kan leva kvar i sin skärgårdsmiljö utifrån en verksamhet där.<br />
Fiskeristyrelsen bör därför ges direktiv om ett aktivare ingripande mot utfiskning<br />
där sådant befaras. Jag har i en annan motion föreslagit åtgärder<br />
avseende skärgårdens specifika behov.</p>
<p>Skogslänens överlevnadsvillkor</p>
<p>Det är inte bara beslut om kommunikationer som påverkat skogslänen negativt.<br />
Även införande av energimoms är ett hårt slag mot glesbygden. Att<br />
slippa en del av fordonsskatten är inte nöjaktigt. Bensinpriserna är redan<br />
högre i dessa bygder. Det hade varit nödvändigt med ett beslut om differentierad<br />
bensinskatt. Det finns inga alternativ. Det finns ingen möjlighet att<br />
köpa månadskort och använda det för resor även på fritiden. Förhållandena<br />
är så helt olika dem som råder i städerna. På samma sätt innebär energimoms<br />
inget positivt för biobränslena.</p>
<p>Dessa län har lägre skatteunderlag än landets överhettade områden. Detta<br />
kommer att leda till negativa effekter vid införandet av skattereformen - för<br />
att inte tala om skattestoppet. Regeringen överför först en mängd uppgifter<br />
på kommunerna. Man inför skatteregler som fördyrar kraftigt, speciellt för<br />
glesbygdskommunerna, som har stora kostnader för sin hemtjänst. Man inför<br />
en skattereform som kommer att belasta kommunernas bidragsbudget.<br />
Sedan inför man skattestopp innan ens direktiven till utredningen om kommunalskatteutjämningen<br />
givits. Skogslänen har bidragit med en stor andel<br />
av nettoexportinkomsten i landet. De har bidragit med vattenkraftsvinster<br />
och vinster från gruvindustrin. Det är mycket märkligt att landet ser det som<br />
bidrag att ge något av detta tillbaka till skogslänen. Riksdagen bör göra en<br />
mycket kraftig markering vad gäller regionalpolitiken i skogslänen. Effekterna<br />
kan bara bli på ett visst sätt. Dessa kommuner kommer att få oerhört<br />
svårt att klara den nya situationen. Klyftorna mellan kommunerna kommer<br />
att öka. Det har landet inte råd med.</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>A94</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_48" />
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Hemställan</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:30px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om Västernorrlands län och dess behov,</p>
<p style="margin-left:30px;">2. att riksdagen hos regeringen begär en analys av kommunikationsnäten<br />
i skogslänen och förslag till åtgärder,</p>
<p style="margin-left:30px;">3. att riksdagen hos regeringen begär förslag angående Botniabanan<br />
och dess finansiering,</p>
<p style="margin-left:30px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om utbildningslinjer och förslag vid högskolan i Sundsvall/Härnösand,</p>
<p style="margin-left:30px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om Västernorrlands behov av infrastrukturella åtgärder,</p>
<p style="margin-left:30px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om Fiskeristyrelsens hantering av utfiskning,</p>
<p style="margin-left:30px;">7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om skogslänens betydelse för svensk ekonomi och vikten<br />
av att regionalpolitiken förnyas utifrån en ny syn på dessa län och<br />
deras behov.</p>
<p>Stockholm den 26 mars 1990</p>
<p>Görel Thurdin (c)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr A94-97</p>
</div>
</div>
</div>
11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Västernorrlands län och dess behovavslag= utskottet1989/90:AU13?11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Västernorrlands län och dess behov?22att riksdagen hos regeringen begär en analys av kommunikationsnäten i skogslänen och förslag till åtgärder?22att riksdagen hos regeringen begär en analys av kommunikationsnäten i skogslänen och förslag till åtgärderavslag= utskottet1989/90:TU27?33att riksdagen hos regeringen begär förslag om Bottniabanan och dess finansieringavslag= utskottet1989/90:TU27?33att riksdagen hos regeringen begär förslag om Bottniabanan och dess finansiering?44att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utbildningslinjer och förslag vid högskolan i Sundsvall/Härnösand?44att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utbildningslinjer och förslag vid högskolan i Sundsvall/Härnösandavslag= utskottet1989/90:UbU25?55att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Västernorrlands behov av infrastrukturella åtgärderavslag= utskottet1989/90:AU13?55att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Västernorrlands behov av infrastrukturella åtgärder?66att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Fiskeristyrelsens hantering av utfiskning?66att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Fiskeristyrelsens hantering av utfiskningavslag= utskottet1989/90:AU13?77att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skogslänens betydelse för svensk ekonomi och vikten av att regionalpolitiken förnyas utifrån en ny syn på dessa län och deras behov.avslag= utskottet1989/90:AU13?77att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skogslänens betydelse för svensk ekonomi och vikten av att regionalpolitiken förnyas utifrån en ny syn på dessa län och deras behov.?INLInlämning1990-03-26 00:00:00inträffat13BBordläggning1990-03-28 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1990-03-29 00:00:00inträffat20763802658906Görel Thurdinc1undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1989/90:762014-11-24 09:16:18motkatMotionskategori-2014-11-24 09:16:18statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02A942019-05-28 10:49:04tilldelatTilldelatArbetsmarknadsutskottet2014-11-24 09:16:18GD02A94av Görel Thurdin (c)mot_198990_a_94.pdf156354pdfmed anledning av prop. 1989/90:76 Regionalpolitik för 90-talet https://data.riksdagen.se/fil/4B2B6E0D-6454-4CDC-A71A-B81868112666