<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2747550</hangar_id>
 <dok_id>GD02A816</dok_id>
 <rm>1989/90</rm>
 <beteckning>A816</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1989/90:A816 av Sonja Rembo m.fl. (m)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>AU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>816</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1990-01-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 12:29:01</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>Jämställdhet mellan könen 1989/90</titel>
 <subtitel>av Sonja Rembo m.fl. (m)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GD02A816/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GD02A816</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02A816</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1989/90:A816&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Sonja Rembo m.fl. (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:343px;"&gt;Mot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhet mellan könen 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:343px;"&gt;A816&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Inledning  2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Politiska beslut och jämställdheten  3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Familjen och jämställdheten  3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Politikens betydelse för jämställdheten inom familjen  5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Utbildning - en viktig väg mot ökad jämställdhet  6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Den felaktiga kvinnobilden  6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Skolans roll  6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Jämställdheten på arbetsmarknaden  8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Öka jämställdheten - bryt de offentliga monopolen  10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Flexibel arbetstid - ett steg mot jämställdhet  11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Rättstrygghet  12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Jämställdhet inom politik och organisationer  14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Jämställdhetsarbete på central nivå  14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Hemställan  14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr AHlfi&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_49" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_32" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_30" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_30" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Inledning A816&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje individ måste bedömas efter sina egenskaper oavsett om den är kvinna&lt;br /&gt; 
eller man. Kampen för jämställdhet är också kampen för att erkänna individuella&lt;br /&gt;
skillnader. Att bekämpa könsroller är därför liktydigt med att avskaffa&lt;br /&gt;
schablonbilder av män och kvinnor. Schablonbilder är skadliga, eftersom&lt;br /&gt;
de döljer den enskilda människan och förleder även individerna själva&lt;br /&gt; 
att betrakta sig på ett förenklat och felaktigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både män och kvinnor har fortfarande en benägenhet att tänka i schabloner-&lt;br /&gt;
"den fysiskt starke mannen", "den känslosamma kvinnan”, den materialistiske&lt;br /&gt;
mannen och den intuitiva kvinnan - det är begrepp som t.o.m.&lt;br /&gt; 
letar sig in i jämställdhetsdebatten. De är i bästa fall generaliseringar - i&lt;br /&gt; 
sämsta fall myter och fördomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla kvinnor och män måste utvecklas efter sina egna förutsättningar. Män&lt;br /&gt; 
och kvinnor är som grupper betraktade i vissa avseenden olika, men de individuella&lt;br /&gt;
skillnaderna människor emellan - oavsett kön - är alltid mer betydelsefulla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Könsroller kommer ännu under lång tid att dominera, men jämställdhetsarbetets&lt;br /&gt;
uppgift måste vara att visa för både kvinnor och män att dessa könsroller&lt;br /&gt;
inte är givna - att varje individ själv måste välja sin utbildning, sitt&lt;br /&gt; 
yrke, sitt umgänge, sitt uppträdande. Varje människa måste få utveckla sina&lt;br /&gt; 
anlag oberoende av könstillhörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhetsarbetet måste bedrivas långsiktigt. Det tar tid att förändra&lt;br /&gt; 
attityder. Attitydpåverkan måste ske i alla delar av samhället; i hemmet, i&lt;br /&gt; 
skolan och på arbetsplatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhetsarbetet måste bedrivas av både män och kvinnor, främst genom&lt;br /&gt;
att vara en förebild för det uppväxande släktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrar kan genom sitt uppträdande i hög grad prägla sina barn - självförtroende&lt;br /&gt;
grundläggs till stor del i barndomen, synen på könsrollerna hämtas&lt;br /&gt;
i stor utsträckning från den allra närmaste kretsen. Hur modern uppträder&lt;br /&gt;
präglar ofta barnens syn på kvinnor, liksom faderns uppträdande påverkar&lt;br /&gt;
bilden av män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnor och män har samma ansvar för opinionsbildningen bland de&lt;br /&gt; 
unga. Jämställdhetsfrågan är lika viktigt för mannen som för kvinnan. Den&lt;br /&gt; 
personliga utvecklingen främjas av jämställda relationer som leder till ett gemensamt&lt;br /&gt;
ansvar för hem, hushåll och barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flickor måste stimuleras att satsa på längre utbildningar och främst på utbildningar&lt;br /&gt;
inom ekonomiska, tekniska eller i övrigt för närvarande typiska&lt;br /&gt; 
manliga yrken. Unga kvinnor måste också uppmuntras att ta ansvar i större&lt;br /&gt; 
utsträckning och inte överlämna beslutsfattande i olika sammanhang till&lt;br /&gt; 
män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhetsarbete kräver insatser inom många olika delar av samhället&lt;br /&gt; 
av många individer. Den sortens påverkan uppnås inte genom politiska beslut&lt;br /&gt;
och lagar - den uppnås enbart genom att enskilda individer känner ett&lt;br /&gt; 
personligt praktiskt och moraliskt ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1.1 Politiska beslut och jämställdheten Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhet skapas knappast genom politiska beslut - snarare kan man säga A816&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att de politiska besluten återspeglar accepterade krav på jämställdhet. Lagstiftningen&lt;br /&gt;
var förr ofta medvetet utformad att hålla kvinnor borta från vissa&lt;br /&gt; 
yrken och befattningar. Män i dessa positioner fruktade konkurrens. Kvinnorna&lt;br /&gt;
som kämpade mot dessa lagar och bestämmelser fick göra stora uppoffringar&lt;br /&gt;
för sin övertygelse att de hade rätt att själva välja sin framtid. Successivt&lt;br /&gt;
luckrades dessa diskriminerande bestämmelser upp och avskaffades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett antal milstolpar i jämställdhetsarbetet. För 130 år sedan fick&lt;br /&gt; 
t.ex. kvinnorna rätt att inneha vissa lärartjänster. För 70 år sedan fick&lt;br /&gt; 
svenska kvinnor allmän rösträtt och blev valbara till politiska uppdrag. För&lt;br /&gt; 
50 år sedan beslutades, att förvärvsarbetande kvinnor ej fick avskedas p.g.a.&lt;br /&gt; 
havandeskap, förlossning eller giftermål. För 20 år sedan fastslogs att grundskolan&lt;br /&gt;
borde verka för jämställdhet. För 10 år sedan instiftades rätten till sex&lt;br /&gt; 
timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt är steg på vägen till det jämställda samhället. Den sista lagreglerade&lt;br /&gt; 
diskrimineringen av kvinnor har nu försvunnit. Kvinnor kan söka sig till alla&lt;br /&gt; 
yrken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Istället för lagar som syftade till att begränsa kvinnors frihet har vi en lag&lt;br /&gt; 
som skall främja jämställdhet mellan könen. Sådana lagar är betydelsefulla&lt;br /&gt; 
dels för dess konkreta följder men främst som en markering av den vikt statsmakterna&lt;br /&gt;
lagt på jämställdhetsfrågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande lagen om jämställdhet instiftades på initiativ av den borgerliga&lt;br /&gt;
trepartiregeringen och röstades igenom i riksdagen med en rösts&lt;br /&gt; 
övervikt, mot socialdemokraternas motstånd 1979.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men medan lagstiftning förhållandevis framgångsrikt kan vidmakthålla&lt;br /&gt; 
diskriminering är det mycket svårt att omsätta en lag i positiva resultat. Trots&lt;br /&gt; 
lagstiftning förändras attityderna långsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Familjen och jämställdheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I hemmet ställs jämställdhetsidealen på svåra prov. Jämställdhet kan inte&lt;br /&gt; 
uppnås i andra delar av samhället om inte jämställdhetsarbetet börjar inom&lt;br /&gt; 
familjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagens samhälle leder allt oftare ett förhållande baserat på de traditionella&lt;br /&gt;
könsrollerna till en relationskris inom familjen - en kris som i sämsta&lt;br /&gt; 
fall innebär att familjen splittras. Det är oftast kvinnan som tar initiativ till&lt;br /&gt; 
en separation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhet mellan de båda parterna i en familj är en av förutsättningarna&lt;br /&gt; 
för harmoniska familjer. En jämställd relation gör det enklare att lösa misshälligheter&lt;br /&gt;
utan uppslitande konflikter. Om jämställdhetstankar främjas hos&lt;br /&gt; 
unga individer kan detta medverka till att skapa mer stabila familjerelationer&lt;br /&gt; 
än de som blivit allt vanligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvinna och en man som bildar familj har båda ambitioner och önskningar&lt;br /&gt;
inför framtiden, inte bara när det gäller familjelivet utan även för&lt;br /&gt; 
verksamheten utanför hemmet. Under stora delar av livet inskränks de personliga&lt;br /&gt;
ambitionerna av ansvaret för barnen och hemmets skötsel. Båda parter&lt;br /&gt;
måste inse att ingendera kan få ställa krav på att ensam få utrymme för 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sin personliga utveckling utanför hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Under lång tid har männens behov kommit i första hand. Det fanns en tid&lt;br /&gt; 
då detta var rationellt ur den enskilda familjens synvinkel. Mannen svarade&lt;br /&gt; 
för penningintäkterna, medan kvinnan hade det ofta minst lika hårda arbetet&lt;br /&gt; 
med att svara för hem och barn. Detta var samtidigt ofta en förutsättning för&lt;br /&gt; 
mannens förvärvsarbete. Så är det inte i dag. Tekniska förändringar har skapat&lt;br /&gt;
nya förutsättningar inom både arbetslivet och hushållet. I dag måste oftast&lt;br /&gt;
män och kvinnor båda förvärvsarbeta. Likväl får kvinnorna ofta slentrianmässigt&lt;br /&gt;
stå tillbaka för mannens intressen och önskemål. Hon får sköta&lt;br /&gt; 
hemmet - han ägnar sig åt arbete och rekreation.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;A816&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Diagram I&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10"&gt;&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;Tidsanvändning för arbete 1962-1965 i olika stadier&lt;br /&gt; 
av livscykeln&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28"&gt;&lt;p&gt;T tmrrv#f / v«cka&lt;br /&gt; 
80 &lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Kvinno&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;Enum&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;16-19 ft&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;fO'»K)ra&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16"&gt;&lt;p&gt;&amp;amp;«rr»t&amp;gt;0*nd«&lt;br /&gt; 
utan EM'n&lt;br /&gt; 
0-18 1'&lt;br /&gt; 
Bida Ktwti'&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29"&gt;&lt;p&gt;S#mt&amp;gt;o«nö* S*T*&amp;gt;0«n&amp;lt;)«&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;barn fn&amp;gt;d bi'n&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O-’8*' 0-18»'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnan #rt&amp;gt; Bi-,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dtlhdmin^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h«itid h*M*J&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11"&gt;&lt;p&gt;Q UnöartiiK UncwrhiH» bostaden&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:77px;"&gt;SköU IrMglrd&lt;br /&gt; 
Virda M. båt. cyfc* m m&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;□ Hus*\åiisart&amp;gt;eie HamiaAamna oct» sköta barn VirdaAifålpa vuxrv&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:134px;"&gt;Handla mat. göra andri inköp. besöka post. bank&lt;br /&gt; 
Laga mat. diska, stada T vana kläder, sy. sticka&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;0 Stud*e&amp;lt; innefattar aven restid&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;■ Forvarvsart&amp;gt;ete Innefattar aven restid&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11"&gt;&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;Kalla Tids nog 1984 sami T»d över 1985 Konsumentverket&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Diagrammet ovan visar att kvinnor i genomsnitt arbetar betydligt mera än&lt;br /&gt; 
män när man tar hänsyn till hushållsarbete. Man bör också betänka att det&lt;br /&gt; 
som i diagrammet betecknas underhåll ofta kan utföras på helger och semesterdagar&lt;br /&gt;
och därmed är betydligt mindre fysiskt tröttande än det hushållsarbete&lt;br /&gt;
som måste utföras före och efter förvärvsarbetet. Ofta har männens arbete&lt;br /&gt;
i hemmet mera karaktär av hobby medan kvinnorna bär ett tyngre ansvar&lt;br /&gt;
för dagliga rutiner. 4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_37" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_38" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_30" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_37" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_38" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_37" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_38" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;2.1 Politikens betydelse för jämställdheten inom familjen Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt från alla individers lika värde borde jämställdhet vara en A816&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;självklarhet. Jämställdhet är idag inte primärt en fråga om politiska beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lagstadgade diskrimineringen av kvinnor är i dag med något fåtal undantag&lt;br /&gt;
undanröjd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det politiska arbetet med jämställdhet måste nu inriktas på att göra förändringar&lt;br /&gt;
inom olika politiska områden som främjar förutsättningarna för&lt;br /&gt; 
jämställdhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Färre kvinnor accepterar en underordnad roll i arbetslivet eller i familjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt flera män accepterar inte heller att ställas åt sidan när det gäller att sköta&lt;br /&gt; 
barn och hem. Det ställs därför krav på statsmakten och arbetsmarknadens&lt;br /&gt; 
parter att skapa valfrihet för familjen när det exempelvis gäller arbetstid och&lt;br /&gt; 
barntillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag motverkar utformningen av skattesystemet och barnomsorgen jämställdhetssträvandena.&lt;br /&gt;
Situationen för många familjer skulle avsevärt underlättas&lt;br /&gt;
om familjen själv fick välja barnomsorg. Ett exempel på hur socialdemokraternas&lt;br /&gt;
dogmatiska politiks beträffande barnomsorg motverkar jämställdhetssträvanden&lt;br /&gt;
är motståndet mot arbetsplatsanknutna daghem. Genom&lt;br /&gt;
sådana daghem skulle föräldrar lättare kunna finna en barnomsorgsform&lt;br /&gt;
som ej står i konflikt med deras yrkeskarriärer. Det är naturligtvis kvinnor&lt;br /&gt;
som skulle dra störst nytta av sådana arrangemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för att staten ger stora subventioner endast till kommunal barnomsorg&lt;br /&gt;
bör statsmakternas stöd utgå lika till alla former av barnomsorg. Det&lt;br /&gt; 
måste gälla även dem som själva väljer att vara hemma under längre eller&lt;br /&gt; 
kortare tid. Ökad valfrihet främjar jämställdheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också viktigt med valfrihet och alternativ inom äldreomsorg och&lt;br /&gt; 
vård. När den offentliga vården inte klarar sina uppgifter att ge vård och omsorg&lt;br /&gt;
till gamla, sjuka och handikappade slits allt fler mellan kraven från arbetet&lt;br /&gt;
och vården av anhöriga. Många, främst kvinnor, tvingas att sluta eller&lt;br /&gt; 
minska sitt yrkesarbete för att hjälpa till med vården av en anhörig. För dem&lt;br /&gt; 
är det viktigt att det kan växa fram mera flexibla alternativ inom vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnor har genomgående lägre inkomster och lägre förmögenhet än&lt;br /&gt; 
män. Däremot är det noterbart att kvinnorna i varje inkomstsegment i genomsnitt&lt;br /&gt;
betalar mer skatt än männen. I många familjer är det också rent&lt;br /&gt; 
slentrianmässigt så att familjens gemensamma sparande formellt sker hos&lt;br /&gt; 
mannen. Handhavandet av familjeekonomin är också oftast en angelägenhet&lt;br /&gt;
som männen sköter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skatteförändring som nu genomförs kommer att missgynna kvinnorna.&lt;br /&gt;
Genom att skattetrycket inte sänks kommer inflationen att öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även specifika skattehöjningar, såsom den breddade momsen och de försämrade&lt;br /&gt;
bilersättningsreglerna kan kraftigt påverka privatekonomin för&lt;br /&gt; 
kvinnor med låga inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man och kvinna skall ha lika stark ställning i familjen.Arbetet och ansvaret&lt;br /&gt;
för familj och försörjning skall vara gemensamt. Familjen bör därför ses&lt;br /&gt; 
som en enhet. Om parterna går skilda vägar skall inte den ene indirekt kunna&lt;br /&gt; 
ta med sig den ekonomiska avkastningen av den andres arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pension är delvis att jämföra med sparande. Familjernas möjlighet att rätt&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;vist fördela pensionssparande skall säkerställas. Detta kan ske genom att&lt;br /&gt; 
möjligheterna öppnas att dela ATP-poäng och att tillämpa giftorätt i ATP.&lt;br /&gt; 
Vi har i andra sammanhang föreslagit att detta skall utredas. Vi har också&lt;br /&gt; 
tagit initiativ till att möjliggöra för dem som i förväg vill avtala om delning&lt;br /&gt; 
av privat pensionsförsäkring, ett förslag som socialdemokraterna och vpk&lt;br /&gt; 
motsatt sig. I konsekvens med detta har vi föreslagit att makarna inbördes&lt;br /&gt; 
skall avgöra fördelning och avdrag av premier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt problem gäller de kvinnor som är gifta med utländska medborgare.&lt;br /&gt;
Nuvarande lagstiftning föreskriver att äktenskapslagstiftningen i mannens&lt;br /&gt;
hemland skall tillämpas. Det betyder att en svensk kvinnlig medborgare&lt;br /&gt;
som gifter sig med en invandrare med utländskt medborgarskap vid en&lt;br /&gt; 
skilsmässa kan upptäcka att det är reglerna i mannens hemland som gäller.&lt;br /&gt; 
Detta kan inträffa trots att paret varit bosatt i Sverige och trots de svenska&lt;br /&gt; 
lagregler som tillämpas i de allra flesta andra sammanhang. Den nuvarande&lt;br /&gt; 
lagstiftningen från 1912 ansluter till en internationell konvention. Regeringen&lt;br /&gt;
har efter kritiken som riktats mot den nuvarande ordningen, bl.a. i&lt;br /&gt; 
tidigare moderata motioner om jämställdhet, aviserat att den i vår avser föreslå&lt;br /&gt;
ändrade lagregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Utbildning - en viktig väg mot ökad jämställdhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Den felaktiga kvinnobilden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots atv kvinnorna utgör hälften av befolkningen dominerar män i olika offentliga&lt;br /&gt;
sammanhang. Det är inte så lätt för en ung kvinna att ur den traditionella&lt;br /&gt;
världsbilden finna föredömen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vanlig historieundervisning på grundskolan inskränker sig de namngivna&lt;br /&gt; 
kvinnorna till ett dussintal. Bilden av tidigare samhällsperioder ger ofta intrycket&lt;br /&gt;
att männen var fullständigt dominerande och kvinnorna förtryckta&lt;br /&gt; 
och maktlösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkligheten var mycket mer komplicerad än så. I alla tider har det funnits&lt;br /&gt; 
starka kvinnor som brutit mot de vanliga normerna - kvinnor som visat&lt;br /&gt; 
skicklighet, talang och snille. Det finns kvinnliga affärsidkare, konstnärer&lt;br /&gt; 
och författare genom historien. Det fanns många kvinnor som under under&lt;br /&gt; 
1700- och 1800-talen visade ett mycket större intresse för och kunskaper om&lt;br /&gt; 
naturvetenskap och matematik än vi i dag föreställer oss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte frågan om att skriva om historien. Däremot är det viktigt att&lt;br /&gt; 
veta att det genom historiens gång funnits många starka självständiga kvinnor&lt;br /&gt;
som trots förhärskande könsroller visat sina individuella talanger och&lt;br /&gt; 
inom olika områden varit väl så skickliga som dåtidens män. På grund av&lt;br /&gt; 
dåtidens konventioner har de ofta inte kunnat uppräda obehindrat. De fick&lt;br /&gt; 
dölja sig bakom män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Skolans roll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Historien är en inspirationskälla - föredömen i elevernas närhet är en annan.&lt;br /&gt; 
Lärare kan i hög grad påverka en ung individs intressen. Valet av utbildning&lt;br /&gt; 
är sedan betydelsfullt för den roll den unge senare i livet skall inta. En god&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A816&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;utbildning i överensstämmelse med den enskilde elevens intresse lägger Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;Om föräldrar eller lärare medvetet eller omedvetet framställer vissa skolämnen&lt;br /&gt;
eller fritidsaktiviteter som "lämpliga” för flickor respektive pojkar,&lt;br /&gt; 
påverkar detta barnens föreställningsvärld. Därför är det viktigt att vuxna i&lt;br /&gt; 
sina relationer med barn stimulerar dem att inhämta kunskaper i alla ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;I vissa situationer kan i skolan kan de förhärskande konventionerna störa&lt;br /&gt; 
undervisningens syfte. Så är ofta fallet när det gäller ämnen som uppfattas&lt;br /&gt; 
som typiskt kvinnliga eller typiskt manliga. Det gäller t.ex. teknik och textilslöjd.&lt;br /&gt;
Där kan undervisning i särskilda flick- och pojkgrupper vara fördelaktigt.&lt;br /&gt;
Även i vissa andra fall kan sådan gruppindelning medverka till att&lt;br /&gt; 
stärka flickors självförtroende.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;Goda kunskaper hos lärarna - från förskolan och uppåt - är nödvändiga&lt;br /&gt; 
för att eleverna skall få den rätta stimulansen. Bristfälliga baskunskaper&lt;br /&gt; 
inom matematik och naturvetenskapliga ämnen bland lärare på låg- och mellanstadiet&lt;br /&gt;
är allvarligt också från jämställdhetssynpunkt. Om inte flickor tidigt&lt;br /&gt;
uppmuntras att tillägna sig dessa ämnen blir förutsättningarna sämre för&lt;br /&gt; 
att de senare skall göra ett allsidigt yrkesval. Även ur det perspektivet kan&lt;br /&gt; 
det nya lärarutbildningssystem som socialdemokraterna genomdrivit få negativ&lt;br /&gt;
effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;Många flickor bestämmer sig efter grundskolan för en kortare utbildning,&lt;br /&gt; 
även om de har kapacitet för längre och mer kvalificerade studier. Detta är&lt;br /&gt; 
ofta ett uttryck för en bristande tilltro till den egna förmågan eller ett tecken&lt;br /&gt; 
på resignation inför en könsrollsuppdelad arbetsmarknad. Det är skolans&lt;br /&gt; 
uppgift att tillsammans med föräldrarna få flickor att förstå värdet av goda&lt;br /&gt; 
kunskaper i alla ämnen, en god utbildning och vikten av att kunna försörja&lt;br /&gt; 
sig själv.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;Diagram 2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;grunden för självförtroende senare i livet.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;A816&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12"&gt;&lt;p style="margin-left:90px;"&gt;Examinerade från gymnasieskolan 1986&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;F Iickor&lt;br /&gt; 
Anul 38 200&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16"&gt;&lt;p&gt;Po|kar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal 13 000&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31"&gt;&lt;p&gt;Flickor&lt;br /&gt; 
Antal 6 300&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;Po|k«r&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal 6 100&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1"&gt;&lt;p&gt;\ 100 75&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8"&gt;&lt;p&gt;50 25 0 25 50 75 100 %&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1 1 ^ Social service'&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_27"&gt;&lt;p&gt;%10C 75 50 25 0 25 50 75 100 %&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15"&gt;&lt;p&gt;- Be kläd nåd st ek nisk&lt;br /&gt; 
Vard&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;br /&gt; 
Humanistisk&lt;br /&gt; 
3—| — Estetisk-praktisk&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_27"&gt;&lt;p&gt;T radgårdi&lt;br /&gt; 
Naturvetenskaplig&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;— tstensk-praktisk&lt;br /&gt; 
Samhällsvetenskap!!&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_32"&gt;&lt;p&gt;Flickor&lt;br /&gt; 
Antal 4 000&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17"&gt;&lt;p&gt;Distribution- o kontor&lt;br /&gt; 
a Musik&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Social&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29"&gt;&lt;p&gt;Jordbruk&lt;br /&gt; 
Teknisk (3 4r av 4)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17"&gt;&lt;p&gt;Ekonomisk (3 40&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_48"&gt;&lt;p&gt;Processtekn.sk&lt;br /&gt; 
T rateknisk&lt;br /&gt; 
^Teknisk &amp;lt;2 *rl&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28"&gt;&lt;p&gt;Drift- o underhållstekn —j&lt;br /&gt; 
El o teietekmsk&lt;br /&gt; 
Bygg o aniaggningstekn&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;text-align:right;"&gt;Fordonsteknik&lt;br /&gt; 
Verkst ads teknisk&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33"&gt;&lt;p&gt;\ ~1 E konomisk 12 Afl&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_37" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_38" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_39" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_39" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_39" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_39" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_37" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_39" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_39" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_47" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_38" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Inom tekniska och ekonomiska områden måste kvinnor ta vara på de möjlig- Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heter som den nya tekniken erbjuder. Sverige behöver fler kvalificerade och A816&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kompetenta personer inom främst teknik och naturvetenskap. Då har Sverige&lt;br /&gt;
inte råd att avstå från att fullt ut utnyttja begåvning och kunskaper i hela&lt;br /&gt; 
arbetskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna visar att det är svårt att med bibehållna kvalitetskrav öka&lt;br /&gt; 
intagningen till de tekniska högskolorna så länge rekryteringen följer det traditionella&lt;br /&gt;
könsmönstret. Det finns en outnyttjad begåvningsreserv bland alla&lt;br /&gt; 
de kvinnor som har fallenhet för teknik och naturvetenskap men som i dag&lt;br /&gt; 
söker sig till andra utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning är i dag inte något som uteslutande sker vid ett enda tillfälle&lt;br /&gt; 
tidigt i livet. Vidareutbildning är ofta nödvändig och många människor byter&lt;br /&gt; 
helt naturligt sysselsättning både en och flera gånger under sitt yrkesverksamma&lt;br /&gt;
liv. Vuxenutbildning kan underlättar för människor, som känner sig&lt;br /&gt; 
ha hamnat fel. Arbetsmarknadsutbildning är ofta mycket betydelsefull i&lt;br /&gt; 
samband med friställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Jämställdheten på arbetsmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På arbetsmarknaden syns den bristande jämställdheten tydligt. I dag är den&lt;br /&gt; 
kvinnliga förvärvsfrevensen nästa lika hög som den manliga. Det betyder att&lt;br /&gt; 
över 80 procent av män och kvinnor mellan 16 och 64 års ålder förvärvsarbetar.&lt;br /&gt;
Emellertid arbetar kvinnor i stor utsträckning deltid. 45 procent av de&lt;br /&gt; 
sysselsatta kvinnorna förvärvsarbetar mindre än 35 timmar i veckan. Enbart&lt;br /&gt; 
ca 6 procent arbetar dock 19 timmar eller mindre per vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På de flesta arbetsplatser är de anställda mer eller mindre medvetet indelade&lt;br /&gt;
i olika kategorier. På de flesta arbetsplatser har huvuddelen av kvinnorna&lt;br /&gt;
mindre kvalificerade arbeten än huvuddelen av män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnor avstår oftare än män från att söka en mera kvalificerad tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns många skäl till detta. Arbetsfördelningen i hemmet är ofta en anledning&lt;br /&gt;
till att kvinnor inte vågar ta på sig mer tidskrävande uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många kvinnor har också dåligt självförtroende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid inte ovanligt att män och kvinnor utför likartade arbetsuppgifter&lt;br /&gt;
trots att de har olika lön och tjänsteställning. Det ligger ett särskilt&lt;br /&gt; 
ansvar på arbetsgivarna att beakta rådande förhållanden och att uppmärksamma&lt;br /&gt;
vilka inom en arbetsorganisation som gör betydelsefulla insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har det gjorts flera försök att förmå flickor att välja&lt;br /&gt; 
icke-traditionella utbildningar. I oroande hög grad visar det sig sedan att&lt;br /&gt; 
dessa kvinnor lämnar yrket, delvis beroende på att de har svårt att få bra&lt;br /&gt; 
anställningar. Orsakssambandet är oklart. Negativ inställning till kvinnliga&lt;br /&gt; 
anställda inom traditionella manliga yrken kan finnas både bland arbetsgivare&lt;br /&gt;
och arbetskamrater. Dessa problem måste uppmärksammas. Det finns&lt;br /&gt; 
annars en risk att studie- och arbetsförmedlingens insatser för att främja&lt;br /&gt; 
icke-traditionell rekrytering kan skadas om kvinnor upplever att de lockas&lt;br /&gt; 
genomgå utbildningar som inte ger dem möjlighet att på lika villkor konkurrera&lt;br /&gt;
på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i arbetsgivarens intresse att untyttja de kvinnliga anställdas&lt;br /&gt; 
kunskaper så väl som möjligt. Därav följer också att arbetsgivare har skäl&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;Diagram 3 O* 30 största yr* en a I storleksordning&lt;br /&gt; 
Genomsnittliga månadslöner 1985&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_45"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A816&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12"&gt;&lt;p&gt;Kvinnor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;An;»l 1 701 500&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p&gt;Man&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Amal 1 180 600&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;Lon&lt;br /&gt; 
7 900&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;7 300&lt;br /&gt; 
7 100&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;7 300&lt;br /&gt; 
7 200&lt;br /&gt; 
7 800&lt;br /&gt; 
7 000&lt;br /&gt; 
10 500&lt;br /&gt; 
7 800&lt;br /&gt; 
10 800&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_30"&gt;&lt;p&gt;100%&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25"&gt;&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15"&gt;&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9"&gt;&lt;p&gt;X 100&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21"&gt;&lt;p&gt;S|ukvJrdtb'traden&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p&gt;Affärsbiträden&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10"&gt;&lt;p&gt;lant fkogt o&lt;br /&gt; 
t' »dgirclsb&amp;gt; ukar«&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11"&gt;&lt;p&gt;Moto» O ma»k«n&lt;br /&gt; 
montor er/reparator»&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;Motorfordon!&lt;br /&gt; 
o *pår vagnsförare&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12"&gt;&lt;p&gt;Hände Ur e tande.&lt;br /&gt; 
inköpare rri tl&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10"&gt;&lt;p&gt;Verkitadim^kaniker&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12"&gt;&lt;p&gt;Ingeniörer o tekn&lt;br /&gt; 
med mekaniskt arb&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33"&gt;&lt;p style="margin-left:8px;text-align:right;"&gt;Lon&lt;br /&gt; 
8 000&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:8px;text-align:right;"&gt;7 200&lt;br /&gt; 
7 600&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;7 000&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;8 200&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:8px;text-align:right;"&gt;8 300&lt;br /&gt; 
8 2C3&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:8px;text-align:right;"&gt;11 900&lt;br /&gt; 
8 300&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;12 400&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9"&gt;&lt;p&gt;% 100&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;ton&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;7 400&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;8 500&lt;br /&gt; 
# 800&lt;br /&gt; 
7 200&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;7 500&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;text-align:right;"&gt;8 100&lt;br /&gt; 
11 200&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10"&gt;&lt;p style="margin-left:20px;"&gt;% 100&lt;br /&gt; 
I&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15"&gt;&lt;p&gt;50 0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnor&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25"&gt;&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_30"&gt;&lt;p&gt;100 %&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;C&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;c&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;text-align:right;"&gt;L»»»' O förrSdtarb C&lt;br /&gt; 
Byggn*d*Traa'b&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_26"&gt;&lt;p&gt;Man&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;100 °I&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22"&gt;&lt;p style="margin-left:26px;"&gt;Bbjrntk0te'Sk0r&lt;br /&gt; 
Hukhult rri II&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:20px;"&gt;}Bokfo*are o&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:26px;"&gt;koniCM$trr&lt;br /&gt; 
1 K Ijtil»fu't&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_30"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;□&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12"&gt;&lt;p style="margin-left:34px;"&gt;L&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;lnst dnft o matkinckktMhe* [&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12"&gt;&lt;p style="margin-left:40px;"&gt;L&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Inf o Ifhn kJ byggn lehn #rb J&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;L&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;7 400&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;C&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;] Koktbiträden&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;ing o tekn med el o teletekn arb&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;9 400 For«i«g»admim$tr#torer&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;8*&amp;lt;ong o bygyarb m tl&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;7 300 Bank o möbelmakare m fi LZ&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Svetta«e. gaitkarare L&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;8 700 Allm tamhailtadm art» [&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;8 700&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;c&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;7 300&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;f aii^fiwb m Ii Q&lt;br /&gt; 
Oetai|h&amp;lt;»nc)ei f.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:102px;"&gt;I&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;"&gt;% 100 50 0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Killa FoB sami Kvinnor* ocn mans loner SCB&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Hemv|fd*ie m fl&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;| SlU&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_26"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Dl&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;L on&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:63px;text-align:right;"&gt;7 ?00&lt;br /&gt; 
9 100&lt;br /&gt; 
tO 100&lt;br /&gt; 
7 500&lt;br /&gt; 
9 300&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;7 400&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;9 300&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;8 300&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;text-align:right;"&gt;] 12 200&lt;br /&gt; 
arare » teor amn i 2 000&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;klkoterikor »kotare&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;□&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;SociaMiaotteman&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt; ZZZ3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;7 »00&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;12 500&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;text-align:right;"&gt;13 400&lt;br /&gt; 
9 400&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;7 600&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;text-align:right;"&gt;8 700&lt;br /&gt; 
10 200&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;B 900&lt;br /&gt; 
8 900&lt;br /&gt; 
7 500&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_27"&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;I&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;100 V&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_27" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_27" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;att främja jämställdheten på arbetsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del företag, myndigheter och organisationer strävar numera medvetet&lt;br /&gt; 
till att få en jämnare könsfördelning bland sina anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i olika sammanhang avvisat kvotering av jämställdhetsskäl. Det är&lt;br /&gt; 
orimligt att diskriminera andra sökanden. Skicklighet måste vara avgörande&lt;br /&gt; 
vid anställning. Däremot kan det mycket väl finnas ett arbetsgivarintresse&lt;br /&gt; 
att sträva efter en jämnare könsfördelning. Det kan medverka till en bättre&lt;br /&gt; 
fungerande arbetsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda problem uppstår för de kvinnor som vill göra karriär på höga&lt;br /&gt; 
befattningar, främst i näringslivet. Där finns ännu få kvinnor. De kvinnor&lt;br /&gt; 
som gjort karriär är ofta antingen ensamstående eller har män som tagit ett&lt;br /&gt; 
större ansvar för för barn och hem än vanligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förståelsen för kvinnors förhållanden är ännu dålig bland befattningshavare&lt;br /&gt;
i näringslivet. Det är till stor del förståeligt - företag måste konkurrera&lt;br /&gt; 
på internationella marknader. I utlandet har man ofta mindre förståelse för&lt;br /&gt; 
avvikelser från det traditionella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandena har börjat förändras i näringslivet. Det finns nu fler kvinnliga&lt;br /&gt;
chefer på mellannivå, vilket är första steget för befodran till högre nivåer.&lt;br /&gt;
I debatten har emellertid understrukits att skattekilarna missgynnar&lt;br /&gt; 
kvinnor som vill göra karriär. Möjligheterna att anlita hjälp till en del hushållsbestyr&lt;br /&gt;
är begränsade även för personer med goda inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Öka jämställdheten - bryt de offentliga monopolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framtidens arbetstillfällen kommer i stor utsträckning att finnas inom tjänstesektorn.&lt;br /&gt;
Det finns utrymme och växtkraft för en betydligt större privat&lt;br /&gt; 
tjänstesektor. Undersökningar visar att hälften av alla förvärvsarbetande vill&lt;br /&gt; 
ha en förändring till stånd. De vill antingen ha ny arbetsgivare eller nya arbetsuppgifter.&lt;br /&gt;
Det behövs en flexibel arbetsmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall detta vara möjligt måste den offentliga sektorns monopolställning&lt;br /&gt; 
inom många områden brytas. Denna sektor sysselsätter ca 56 procent av de&lt;br /&gt; 
förvärvsarbetande kvinnorna. Inom den offentliga sektorn är utrymmet för&lt;br /&gt; 
individuella variationer mera begränsat. Många anställda inom de offentliga&lt;br /&gt; 
förvaltningarna har en inneboende skaparkraft som inte kan utvecklas i de&lt;br /&gt; 
traditionella arbetsorganisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En SCB-undersökning visar att två tredjedelar av de tillfrågade vill underlätta&lt;br /&gt;
för de offentliganställda att starta eget inom den sektor som i dag domineras&lt;br /&gt;
av de offentliga monopolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots stort motstånd från socialdemokraterna sker en del privata etableringar&lt;br /&gt;
inom vård- och servicesektorn. Det är ofta viljestarka kvinnor som&lt;br /&gt; 
genom sitt engagemang, sitt kunnande och sin vilja till förnyelse startar privat&lt;br /&gt;
verksamhet. Många efterfrågar deras tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På många andra håll i landet finns det idéer om liknande verksamheter&lt;br /&gt; 
som inte minst tar till vara kvinnors kreativitet. Dessa initiativ, som är en&lt;br /&gt; 
stor framtida resurs, möts av misstro från socialdemokratiskt håll. I stället&lt;br /&gt; 
för att underlätta alternativ till offentlig service försöker socialdemokraterna&lt;br /&gt; 
förhindra tillkomsten av sådan verksamhet genom hot om lagstiftning, nya&lt;br /&gt; 
hindrande statsbidragsregler etc. Ett exempel är aktionerna mot skrivbyråer&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A816&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;genom att hävda en extrem tolkning av lagen om arbetsförmedling. Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Kvinnors valfrihet handlar inte bara om att tränga in på männens arbets- A816&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;områden. Den handlar i lika hög grad om att utveckla de stora kvinnodominerade&lt;br /&gt;
yrkesområdena. Det är anmärkningsvärt att de områden som är dominerade&lt;br /&gt;
av kvinnor också är de hårdast reglerade områdena på den svenska&lt;br /&gt; 
arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder för att öppna alternativ inom det som i dag är den offentliga&lt;br /&gt; 
sektorn som vi föreslår kommer att medföra en mera breddad arbetsmarknad&lt;br /&gt;
inom bl.a. vård- och omsorgssektorerna. Kvinnor och män inom dessa&lt;br /&gt; 
yrkesområden skulle kunna välja mellan många olika arbetsgivare och de&lt;br /&gt; 
skulle få möjlighet att själva ta ansvar för sin verksamhet utan att därmed&lt;br /&gt; 
behöva byta yrke. Konkurrens mellan olika arbetsgivare skulle innebära att&lt;br /&gt; 
t.ex. sjuksköterskornas löner skulle återspegla utbud och efterfrågan och ta&lt;br /&gt; 
hänsyn till individuell kompetens. Det skulle ge större genomslagskraft för&lt;br /&gt; 
enskild initiativkraft och ansvarstagande på samma sätt som i dag sker inom&lt;br /&gt; 
den privata sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändrade anställningsvillkor i dessa sektorer skulle också göra arbetena&lt;br /&gt; 
mera attraktiva för männen. På det sättet blir det en jämnare fördelning mellan&lt;br /&gt;
kvinnor och män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är beklagligt att de fackliga organisationerna så ensidigt slår vakt om&lt;br /&gt; 
den offentliga sektorns nuvarande omfattning, organisation och struktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deras socialistiska grundsyn innebär i realiteten att de motverkar jämställdheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ge stora kvinnogrupper nya möjligheter krävs statsbidragssystem&lt;br /&gt; 
som likställer olika barnomsorgsformer, en sjukvårdsförsäkring som omfattar&lt;br /&gt;
även privata vårdgivare, stödformer som jämställer privata vårdhem med&lt;br /&gt; 
offentliga och ett skattesystem som låter alla välja service och omsorg efter&lt;br /&gt; 
eget huvud utan att hindras av kommunala monopol. Genom sådana förändringar&lt;br /&gt;
skulle det finnas olika arbetsgivare också för sjukgymnaster, sjuksköterskor,&lt;br /&gt;
förskollärare, arbetsförmedlare m.fl.. Ökad valfrihet ökar utvecklingsmöjligheterna&lt;br /&gt;
och främjar därmed jämställdheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Flexibel arbetstid - ett steg mot jämställdhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ofta framställs en generell förkortning av arbetstiden som lösningen på&lt;br /&gt; 
många problem som hör ihop med kvinnors dubbelarbete. Mycket talar&lt;br /&gt; 
emellertid för att en generell arbetstidsförkortning skulle få negativa konsekvenser&lt;br /&gt;
på en rad områden och snarast försvåra situationen på arbetsmarknaden.&lt;br /&gt;
Detta skulle inte vara till fördel för kvinnorna. De ekonomiska förutsättningarna&lt;br /&gt;
för en generell arbetstidsförkortning föreligger inte inom en&lt;br /&gt; 
överskådlig framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstidsförkortning kan genomföras enbart som ett resultat av produktivitetsökningar&lt;br /&gt;
eller löneminskningar. Nu är produktivitetstillväxten i Sverige&lt;br /&gt;
dålig. Sverige kan inte kollektivt bevilja sig själv mer ledighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns däremot ett behov av att individuellt kunna variera sin arbetstid&lt;br /&gt; 
under hela det yrkesverksamma livet. En och samma person har olika behov&lt;br /&gt; 
under skilda perioder av livet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;En grundläggande princip i ett fritt samhälle är att de enskilda individerna&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;i så stor utsträckning som möjligt själva skall bestämma över sina egna förhållanden.&lt;br /&gt;
Arbetstidskommitténs undersökningar visar att det inte finns&lt;br /&gt; 
några entydiga önskemål - vare sig beträffande minskad arbetstid i förhållande&lt;br /&gt;
till lön eller hur en arbetstidsminskning skall tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Individen bör själv få inflytande över arbetsvillkoren. På samma sätt som&lt;br /&gt; 
lönesättningen håller på att bli allt mera individualiserad bör individuella arbetstids-&lt;br /&gt;
och semesteravtal komplettera lagar och avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstidsuttaget bör genom avtal med arbetsgivarna kunna anpassas såväl&lt;br /&gt;
till den enskildes önskemål som till arbetsplatsens förutsättningar. Då blir&lt;br /&gt; 
önskade arbetstidsförkortningar arbetsmässigt och ekonomiskt genomförbara.&lt;br /&gt;
Såväl småbarnsföräldrar som andra arbetstagare skulle lättare kunna&lt;br /&gt; 
finna en arbetstidskombination som i ett visst skede bäst passar den egna&lt;br /&gt; 
situationen. En sådan utveckling underlättar såväl kvinnors som mäns möjligheter&lt;br /&gt;
att kombinera familjelivet med yrkesverksamhet. I en särskild kommittémotion&lt;br /&gt;
om arbetstid och ledighet utvecklar vi vår syn på arbetstidsfrågorna&lt;br /&gt;
närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Rättstrygghet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättstrygghetsfrågorna är i hög grad en kvinnofråga.Skrämmande många&lt;br /&gt; 
kvinnor utsätts för fysiska övergrepp och misshandel. Att någon med våld&lt;br /&gt; 
eller hot om våld försöker genomdriva sina åsikter eller önskningar är aldrig&lt;br /&gt; 
acceptabelt i en rättsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oro för vild och faktiskt vfttd 1064-1965.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;And*) (%) I olika ékfersgruppor&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A816&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7"&gt;&lt;p&gt;Procent&lt;br /&gt; 
40 &lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9"&gt;&lt;p&gt;Kvinnor&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16"&gt;&lt;p&gt;Oro för vild&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16"&gt;&lt;p&gt;Faktiskt våld&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;20 &lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;"&gt;16-24 år 25-64 »r 65-74 Ar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oro for våld Har under det senaste året hant att man avstått&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;från att gå ut på kvallen av oro for att bli overfal&lt;br /&gt; 
len. rånad elter ofredad på annat satt&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:61px;"&gt;Faktisk! våld Har blivil utsatt for våld eller hotelser det senaste&lt;br /&gt;
årci&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Den s.k. liberalisering av straffsatserna som socialdemokraterna genomfört Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har inneburit att våldsmän kort tid efter ett gripande åter kan vara på fri fot A816&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;och begå nya brott. Eftersom kvinnor i allmänhet har mindre förmåga att&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;fysiskt försvara sig mot övergrepp innebär det att många kvinnor är rädda&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;för att gå ut, särskilt under de mörka delarna av dygnet. I ett samhälle där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämställdhet råder måste gatufrid råda.&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Våldsbrott mot kvinnor är ofta förknippade med våldtäkt eller andra sexuella&lt;br /&gt;
övergrepp. Ännu i dag drar sig många kvinnor för att göra polisanmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De är rädda för att utredningsprocessen och domstolsförfarandet skall vara&lt;br /&gt; 
förnedrande och att staten inte erbjuder skydd för repressalier från den som&lt;br /&gt; 
begått övergreppen. Domstolarna måste också se mycket allvarligt på hot&lt;br /&gt; 
om hämnd mot offer eller vittnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en grupp kvinnor som går i skräck i sina egna hem. De misshandlas&lt;br /&gt;
av sina män eller sambor. Kvinnomisshandel kan aldrig ursäktas eller slätas&lt;br /&gt;
över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från moderat sida har vi understrukit att påföljderna för misshandelsbrott&lt;br /&gt; 
är för milda. Många som dömts för misshandel slipper helt frihetsberövande&lt;br /&gt; 
påföljd. Det stora flertalet av de som döms för det svårare brottet grov misshandel&lt;br /&gt;
ådöms endast det stadgade minimistraffet ett (1) års fängelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande situationen är oacceptabel. Våldsbrott upplevs av allmänheten&lt;br /&gt;
som synnerligen allvarliga brott. Denna inställning måste avspegla sig&lt;br /&gt; 
i straffskalor och ådömda påföljder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs också stöd till misshandlade att skapa sig en ny framtid. På&lt;br /&gt; 
många håll i landet finns det kvinnojourer som ger stöd till mishandlade&lt;br /&gt; 
kvinnor. Dessa föreningar gör en mycket värdefull insats. Det är otillfredsställande&lt;br /&gt;
att dessa skall vara hänvisade till tillfälliga bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår i en särskild kommittémotion om stöd till brottsoffer, att riksdagen&lt;br /&gt;
beslutar inrätta en Brottsoffernämnd. Nämdens uppgift skall vara att&lt;br /&gt; 
fördela bidrag till i första hand rikstäckande brottsoffer- och kvinnojourorganisationer.&lt;br /&gt;
Stöd skall även kunna utgå till regionala organisationer, till&lt;br /&gt; 
exempel sådana som är verksamma i större städer. Stödet skall nyttjas för&lt;br /&gt; 
utvecklingsarbete vid brottsofferjourerna, utbildning av stödpersoner och&lt;br /&gt; 
uppbyggnadsverksamheten av sådana jourer. Anslaget bör inledningsvis&lt;br /&gt; 
uppgå till 5 miljoner kronor. Mot bakgrund av att en sådan nämnd knappast&lt;br /&gt; 
kommer att börja verka förrän under nästkommande budgetår bör regeringen&lt;br /&gt;
under budgetåret 1990/91 besluta om bidrag till Brottsofferjourernas&lt;br /&gt; 
Riksförbund och kvinnojourerna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Många frånskilda eller ensamstående kvinnor går i ständig skräck för att&lt;br /&gt; 
deras våldsbenägna ”f.d. partner" skall finna dem och misshandla dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är ett orimligt förhållande. I en del fall kan kvinnor få möjlighet att&lt;br /&gt; 
med hjälp av myndigheterna byta identitet. Det är egentligen en kapitulation&lt;br /&gt;
för våldet men det är likväl nödvändigt att denna möjlighet står öppen&lt;br /&gt; 
för förföljda individer. Ingen bör emellertid behöva leva i hemlighet i sitt&lt;br /&gt; 
eget land för att undgå våldsövergrepp. Det finns nu en lag som gör det möjligt&lt;br /&gt;
för en domstol att utfärda förbud för en man att söka upp en tidigare&lt;br /&gt; 
partner eller kvinna som han trakasserar. Efter kritik från bl.a. moderat håll&lt;br /&gt; 
har riksdagen beslutat skärpa lagen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;8. Jämställdhet inom politik och organisationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma en jämnare fördelning mellan män och kvinnor krävs&lt;br /&gt; 
ett målmedvetet arbete inom de olika organisationerna. Det är inte bara&lt;br /&gt; 
männen som måste ändra sina attityder. Kvinnorna själva måste engagera&lt;br /&gt; 
sig och satsa tid och kraft för att nå de positioner de eftersträvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt fler kvinnor är nu ledamöter av politiska församlingar. Likväl är dock&lt;br /&gt; 
den kvinnliga representation i de högre politiska organen betydligt sämre.&lt;br /&gt; 
Civildepartementet har karlagt kvinnorepresentation i styrelserna för 337 regionala&lt;br /&gt;
organ. 66 saknade helt kvinnor. Flertalet av dessa tillsätts av landsting&lt;br /&gt;
eller efter förslag från arbetsmarknadens parter. Totalt sett är endast 22&lt;br /&gt; 
procent av styrelseledamöterna kvinnor - det är dock en tydlig förbättring i&lt;br /&gt; 
jämförelse med situationen för några år sedan då endast 7 procent av platserna&lt;br /&gt;
var besatta med kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många anser att kvotering av kvinnor på manligt dominerade områden är&lt;br /&gt; 
en framkomlig väg för jämställdhetsarbetet. Vi tror inte på kvotering som&lt;br /&gt; 
metod att uppnå jämställdhet. Den bygger på bristande tilltro till kvinnors&lt;br /&gt; 
förmåga och övertro på regleringars möjligheter. För att bevara jämställdheten&lt;br /&gt;
måste kvinnornas ställning grundas på egen kraft och duglighet. Därmed&lt;br /&gt; 
är det möjligt att i valet mellan en välmeriterad kvinna och vämeriterad man&lt;br /&gt; 
prioritera kvinnan i syfte att nå en bättre balans mellan kvinnor och män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Jämställdhetsarbete på central nivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det jämställdhetsarbete som bedrivs på central nivå bör ha som målsättning&lt;br /&gt; 
att i första hand undanröja hinder och förändra attityder. Det går inte att&lt;br /&gt; 
åstadkomma jämställdhet enbart genom lagar och förordningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att staten som arbetsgivare föregår med gott exempel.&lt;br /&gt; 
Det är därför tillfredsställande med den redogörelse som numera finns om&lt;br /&gt; 
jämställdhet i statsförvaltningen. Staten framstår emellertid inte alltid som&lt;br /&gt; 
jämställdhetens främste företrädare. Som exempel kan nämnas att den statliga&lt;br /&gt;
lönepolitiken missgynnar kvinnor. Den statliga sektorns lönesättning har&lt;br /&gt; 
medverkat till att framför allt de högutbildade männen söker sig till den privata&lt;br /&gt;
sektorn på grund av högre löner. Det blir i allt högre utsträckning kvinnorna&lt;br /&gt;
som stannar kvar i offentlig anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JÄMO har med små medel utfört ett bra och engagerat arbete och har&lt;br /&gt; 
utvecklats till en pådrivande kraft i olika jämställdhetsfrågor. Den viktigaste&lt;br /&gt; 
effekten av JÄMO är att påverka attityder bland individer, företag och myndigheter.&lt;br /&gt;
Under de år JÄMO verkat har flera problem uppmärksammats&lt;br /&gt; 
som sällan tidigare påtalats, som t.ex. diskriminerande behandling vid tjänstetillsättningar&lt;br /&gt;
och trakasserier på arbetsplatsen. JÄMO:s organisation och&lt;br /&gt; 
uppgifter är förnärvarande föremål för utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförts om förutsättningarna för jämställdhetsarbetet,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A816&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_55" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo- Mot. 1989/90&lt;br /&gt; 
tionen anförts om jämställdhetsarbetet i skolan,'] A816&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförts om betydelsen för jämställdheten av förändringar inom&lt;br /&gt; 
och av den offentliga sektorn,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförts om rättstrygghetens betydelse för jämställdhetssträvanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 25 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sonja Rembo (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anders G Högmark (m) Mona Saint Cyr (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erik Holmkvist (m) Ulf Melin (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Charlotte Cederschiöld (m) Lars Ahlström (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;1 1989/90: Ub335&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_32" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_37" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_26" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_32" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;gotab 99702. Stockholm 1990&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_49" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förutsättningarna för jämställdhetsarbetet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>uppskov</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1989/90:AU26</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förutsättningarna för jämställdhetsarbetet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen för jämställdheten av förändringar inom och av den offentliga sektorn</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen för jämställdheten av förändringar inom och av den offentliga sektorn</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>uppskov</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1989/90:AU26</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rättstrygghetens betydelse för jämställdhetssträvanden.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>uppskov</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1989/90:AU26</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rättstrygghetens betydelse för jämställdhetssträvanden.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1990-01-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1990-02-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1990-02-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0872218435908</intressent_id>
<namn>Sonja Rembo</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0362377089307</intressent_id>
<namn>Lars Ahlström</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0691717205205</intressent_id>
<namn>Erik Holmkvist</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0502353466300</intressent_id>
<namn>Anders G Högmark</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0110548017702</intressent_id>
<namn>Mona Saint Cyr</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0153923606405</intressent_id>
<namn>Charlotte Cederschiöld</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0920776498515</intressent_id>
<namn>Ulf Melin</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text> </text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 07:58:13</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 07:58:13</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GD02A816</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 10:49:03</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 07:58:13</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GD02A816</dok_id>
<subtitel>av Sonja Rembo m.fl. (m)</subtitel>
<filnamn>mot_198990_a_816.pdf</filnamn>
<filstorlek>888796</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Jämställdhet mellan könen 1989/90</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/6071F590-5401-40F1-B7BA-58B40839B920</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>