2746995 GD02A809 1989/90 A809 mot mot Motion 1989/90:A809 av Lars Werner m.fl. (vpk) Motion Motion AU 809 0 1990-01-22 00:00:00 2014-10-14 12:28:57 2014-10-14 00:00:00 Kvinnor, makt och ekonomi av Lars Werner m.fl. (vpk) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02A809/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02A809 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02A809 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1989/90: A809</p> <p>av Lars Werner m.fl. (vpk)<br /> Kvinnor, makt och ekonomi</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Förtvivla inte systrar, fast vägen verkar lång,<br /> vi kommer dit vi ämnar oss, ifall vi inte vänder om.</p> <p>Om det är ett berg till eller tio, vad spelar det för roll,</p> <p>för huvudsaken är ju att vi går åt samma håll, </p> <p>...för halva mänskligheten, kommer aldrig att bli fri,<br /> så länge som den andra halvan hålls i slaveri.”</p> <p>Mikael Wiehe</p> <p>Kvinnor är underordnade män. Kvinnors makt och inflytande är beroende<br /> av männens vilja att dela med sig. Fortfarande är det så i Sverige 1990.</p> <p>Statistik om fördelning av resurser mellan kvinnor och män visar mäns systematiska<br /> fördelar i förhållande till kvinnor. Det gäller t ex lön, arbetstid,positioner<br /> i näringslivet, politik, organisationer,mm.</p> <p>Den officiella uppfattningen är att dessa förhållanden är oacceptabla och<br /> oönskade, men så läng de inte kopplas ihop med en bakomliggande manlig<br /> maktstruktur, som i sin förlängning leder fram till dessa systematiska snedfördelningar,<br /> kommer de att bestå.</p> <p>Genom att synliggöra förtryckets två ansikten - det klassbundna och det<br /> patriarkala - vill vpk ändra maktförhållandena i samhället, så att kvinnors<br /> lika värde garanteras. Det kan bara ske genom att kvinnorna själva (och<br /> männen), blir medvetna om och upplever förtrycket.</p> <p>Historik</p> <p>Kvinnans underordnade ställning har funnits länge.Ett exempel på kvinnans<br /> lägre värde är den vida större betydelse civilståndet har haft för kvinnans<br /> rättsliga status än för mannens. Det tog ända från 1858 till 1920/21 innan<br /> kvinnor uppnådde samma myndighetsstatus som män.</p> <p>Före 1858 var alla kvinnor utom änkor omyndiga. Att änkor var undantagna<br /> berodde på att de hade försörjningsplikt. Den reform som genomfördes<br /> innebar att ogifta kvinnor fick samma status som änkorna, dvs de blev<br /> myndiga. Orsaken var att industrialismens intåg hade skapat en ny arbetsmarknad<br /> som erbjöd alternativ till den tidigare hushållsanställningen. Som<br /> arbeterskor inom industrin måste kvinnorna kunna byta anställning, ingå avtal,<br /> skaffa egna bostäder mm, utan att först få tillstånd från en förmyndare.</p> <p>För att förstå hur det var politiskt möjligt att genomföra denna uppdelning<br /> av kvinnor i olika kategorier måste man se myndighetsreformen i ett köns</p> </div> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_27" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>maktperspektiv. Myndigheten för de ogifta kvinnorna var en eftergift för Mot. 1989/90</p> <p>ekonomiska och sociala förhållanden och den var framför allt anpassad till A809</p> <p>arbetsköparnas behov av rörlig och billig arbetskraft. De ogifta kvinnorna<br /> kunde smidigt inlemmas i marknadsekonomin.De gifta kvinnorna däremot<br /> skulle inse att deras arbetskraft tillhörde mannen. Och när det moderna Sverige<br /> började byggas, var kvinnorna utestängda från alla ansvariga poster.</p> <p>Utbildning</p> <p>Skolan och utbildningen är ett område där den manliga maktstrukturen slår<br /> igenom och där man tydligt kan se att kunskap är makt.</p> <p>När det svenska skolsystemet byggdes upp från mitten av 1800-talet utgick<br /> man från tre separata skolsystem.Det var den kommunala folkskolan, de<br /> högre allmänna läroverken - där bara pojkar fick gå och de privata flickskolorna.<br /> Den kommunala folkskolan var inte en bottenskola för högre utbildning,<br /> vilket var ett effektivt hinder för fattiga barn och speciellt för flickorna,<br /> att få ta del av högre utbildning.</p> <p>Detta parallellskolesystem som bestod av fristående delar, byggde på föreställningen<br /> att varje elev föddes in i en samhällsklass, som han eller hon sedan<br /> skulle tillhöra och med klart definierade arbetsuppgifter.</p> <p>Uppbyggnaden av det svenska skolsystemet har satt spår ända in i våra<br /> dagar. Fortfarande väljer flickor bland färre utbildningar och finns i färre<br /> yrken.</p> <p>Införandet av den allmänna folkskolan var naturligtvis ett stort framsteg<br /> och en nödvändig förutsättning för en höjd levnadsstandard och för utvecklingen<br /> mot demokrati.Men skolreformerna kom också att förändra de traditionella<br /> erfarenhetskunskapernas betydelse i jämförelse med bokkunskaper<br /> och detta skulle påverka kvinnorna mer än männen. Snart blev den teoretiska<br /> skolningen den enda som hade något värde på marknaden, medan<br /> muntlig och praktisk inlärning förvisades till hemmen och kvinnornas värld.</p> <p>För att förändra kvinnors möjligheter att kompensera sig för de historiskt<br /> betingade begränsningarna i studie- och yrkesval, vill vpk bl.a. införa studielön.<br /> En sådan reform skulle gynna kvinnors möjligheter till studier och vidareutbildning.</p> <p>En ökad satsning på forskning om och av kvinnor är också nödvändig.</p> <p>Viktiga områden som behöver studeras är</p> <p style="margin-left:13px;">- Makt och inflytande; den vertikala strukturens utseende.Fler kvinnor har<br /> högre befattningar i t.ex Frankrike och England än i Sverige, fast vi har<br /> arbetat mer målmedvetet här för att öka jämställdheten.</p> <p style="margin-left:13px;">- Pensionssystemets konsekvenser för kvinnor. Kvinnors andel av pensionstillgångarna.</p> <p style="margin-left:13px;">- Den fackliga och politiska beslutsprocessen och dess konsekvenser för<br /> kvinnor.</p> <p>- Kvinnomisshandel och det sexualiserade våldet.</p> <p>Familjen</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Den sektor där kvinnan har den största möjligheten att leva jämlikt är inom<br /> familjen. Men även där är kvinnans makt begränsad och hennes olika val</p> </div> <div class="block ml_52"><p>15</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_13" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>möjligheter styrs av beslut i församlingar där hon inte har makt eller inflytande.Så<br /> är till exempel valet att lönearbeta beroende dels av barnomsorgens<br /> utbyggnad och av tillgången på arbetstillfällen. Just nu har vi en högkonjunktur<br /> och det är förhållandevis lätt att få ett lönearbete, men så fort<br /> högkonjunkturen övergår i sin motsats - lågkonjunkturen - så är kvinnorna<br /> den grupp som först drabbas.</p> <p>Det är också svårt för kvinnor att välja arbetstidens omfattning; heltid eller<br /> deltid. Det är oftast män som beslutar om detta. Genom att svenska kvinnor<br /> har ökat sitt förvärvsarbete har deras beroende av enskilda män minskat,<br /> medan beroendet av beslut i fackliga och politiska församlingar ökat.</p> <p>För att bryta ojämlikheten mellan män och kvinnor inom familjen vill vpk<br /> kvotera föräldraförsäkringen och införa lagstadgad rätt till barnomsorg.</p> <p>Våldet mot kvinnor</p> <p>Våldet mot kvinnor är det tydligaste uttrycket för kvinnors underordning i<br /> samhället. Det mesta våldet sker dessutom inom hemmens väggar. Det<br /> sexualiserade våldet har fått ökad uppmärksamhet liksom andra former av<br /> förtryck, såsom psykisk misshandel, våldtäkt, incest och andra sexuella övergrepp.<br /> Kvinnojourerna har utgjort räddningen för många kvinnor, men deras<br /> arbete värderas inte efter förtjänst.</p> <p>Vpk har i flera motioner krävt åtgärder mot våldet och hjälp åt både<br /> brottsoffren och förövarna.Ökat stöd till kvinnojourerna och ändringar i<br /> brottsbalken är andra krav som rests för att minska våldet mot kvinnor och<br /> förändra samhällets syn på våldets orsaker.</p> <p>Arbetslivet</p> <p>Både i ett nationellt perspektiv och i ett historiskt kan man konstatera att<br /> arbetsmarknaden i Sverige är starkt könsdelad. Det finns både en horisontell<br /> och en vertikal uppdelning. Den horisontella uppdelningen visar sig i att mer<br /> än hälften av de förvärvsarbetande kvinnorna finns inom den offentliga sektorn<br /> medan mer än tre fjärdedelar av männen finns inom den privata. Den<br /> vertikala uppdelningen visar sig i kvinnors brist på makt och inflytande på<br /> arbetsmarknaden.</p> <p>Det är oftast män som har de maktpositioner som bestämmer kvinnornas<br /> förutsättningar att välja lösningar utifrån egna behov, t. ex. arbetstid, arbetsorganisation.</p> <p>Kvinnor har de tyngsta jobben och de lägsta lönerna. Kvinnor står längst<br /> ner på klasstrappan. Kvinnor arbetar mest, men en stor del av arbetet är<br /> oavlönat. Kvinnor finns i arbetsledande befattningar i arbetslivet, men de<br /> har inte samma status som de arbetsledande befattningar som män har.<br /> Kvinnors sätt att organisera arbetet inom vård och omsorg har, där det prövats,<br /> visat sig fungera väl så bra som den manligt beslutade arbetsorganisationen,<br /> men den har ändå inte införts.</p> <p>Och trots att arbetsmarknaden är så könsuppdelad, så är det en manlig<br /> maktstruktur som styr kvinnors arbeten även på de kvinnodominerade arbetena.<br /> Det är alltid den manliga synen som är norm, och som kvinnorna förväntas<br /> anpassa sig till.</p> </div> <div class="block ml_44"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1989/90<br /> A809</p> </div> <div class="block ml_53"><p>16</p> </div> <div class="block ml_50" /> <div class="block ml_1" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:16px;">Ett exempel på detta är den diskussion om arbetstidsförkortning som förs. Mot. 1989/90</p> <p>Om man frågar kvinnor, så anser de att en daglig arbetstidsförkortning till A809</p> <p>sex timmar med bibehållen lön är de viktigaste reformen. Men diskussionen<br /> handlar mer om extra semestervecka, arbetstidsbank mm, d.v.s. arbetstidsfrågan<br /> sker på männens villkor.</p> <p>Maktlösheten har gett lägre löner</p> <p>Kvinnor utsätts för kollektiv lönediskriminering. Enligt en undersökning<br /> gjord vid Umeå Universitet ”Könsdiskriminering på arbetsmarknaden”,<br /> skiljer det upp till 40 % i lönekuverten till männens fördel inom administrativa<br /> yrken. Skillnaden kan inte bortförklaras av att män och kvinnor arbetar<br /> inom olika sektorer. Jämförelsen gäller anställda med lika kvalifikationer,<br /> yrkes- och näringstillhörighet.</p> <p>Kvinnor missgynnas av pensionssystemet</p> <p>Det nuvarande pensionssystemet skapades av och för män i en tid när kvinnorna<br /> inte lönearbetade på samma sätt som idag. Så slår t.ex. kravet på trettio<br /> pensionsår för full ATP-pension direkt mot kvinnorna. Kvinnor har lägre<br /> löner och arbetar ofta deltid vilket ger lägre pensioner.</p> <p>Vpk:s krav för en jämlik arbetsmarknad är:</p> <p style="margin-left:16px;">- att inleda genomförandet av sex timmars arbetsdag, med full lönekompensation<br /> för låg- och mellanlönegrupperna,</p> <p style="margin-left:16px;">- att uppvärdera kvinnoyrken och att ge kvinnor makt på sina arbetsplatser<br /> att införa en arbetsorganisation som passar dem,</p> <p>- att förändra pensionssystemet så att kvinnor inte missgynnas.</p> <p>Samhällsplanering</p> <p>Samhällsplaneringen är gjord av och för män. En gigantisk satsning på att<br /> utveckla privatbilismen, med en medföljande eftersläpning på kollektivtrafiken.<br /> Studier visar att det är män som kör bil och kvinnor som åker kollektivt.</p> <p>På motsvarande sätt kan man se hur bostadsplanering och annan samhällsplanering<br /> också utgår från att det är mannen som är normen, även om det är<br /> kvinnor som till största delen är de som lever i de olika områdena och använder<br /> sig av den service som finns.</p> <p>Vpk kräver ökad satsning på kollektivtrafiken på bekostnad av privatbilismen.</p> <p>Hälften kvinnor i alla beslutande församlingar är en annan förutsättning<br /> för att de politiska besluten inte alltid ska utgå från en manlig föreställningsvärld.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Ekonomisk makt</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Kvinnor har praktiskt taget ingen ekonomisk makt om man jämför med den<br /> ekonomiska makt som män har. Män, inte kvinnor, har makt och inflytande<br /> i näringslivet.</p> </div> <div class="block ml_52"><p>17</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>I 14 av Sveriges 24 högst värderade börsföretag finns inte någon kvinna Mot. 1989/90<br /> representerad i styrelsearbetet. A809</p> <p>Vpk vill bryta den marknadsekonomiska utvecklingen mot allt större koncentrationer<br /> av kapital, och den transnationalisering som sker, vilken för<br /> med sig mindre insyn, och osynlig maktutövning.</p> <p>Skatteomläggningen</p> <p>Den skatteomläggning som håller på att genomföras i det svenska samhället<br /> är ytterligare en omfördelning till kvinnornas nackdel. Den ekonomiska utveckling<br /> som skett uner hela 1980-talet har inneburit en gigantisk omfördelning<br /> av pengar i samhället. Och trots att kvinnorna är den grupp som, genom<br /> att öka sin arbetstid, har sett till att hushållen har klarat att behålla välståndet<br /> på 80-talet, drabbas de ändå mest av skatteomläggningen eftersom lönerna<br /> är så låga. De flesta kvinnorna arbetar deltid och är lågavlönade. Deltidsarbetet<br /> är dels självvalt, som en konsekvens av huvudansvaret för barn<br /> och hem, tunga arbeten och dåliga arbetsmiljöer, och dels som ett resultat<br /> av bristen på heltidstjänster.</p> <p>Skatteomläggningen har innehållit en förhoppning om att kvinnor skulle<br /> utöka sin arbetstid för att förbättra sin ekonomi, men man har inte tagit med<br /> i beräkningen att kvinnors val av deltid är ett resultat av den underordnade<br /> ställningen. Det är inte kvinnor som avgör förutsättningarna för ökad arbetstid.<br /> Det är andra förhållanden, som t. ex. möjligheten att få barnomsorg,<br /> tillgången på arbetstillfällen, möjligheten att kunna åka kollektivt och inte<br /> minst männens beredskap att ta större del av ansvaret för barnen och hushållet<br /> som avgör om kvinnor kan arbeta mer. Det är också så att för merparten<br /> av kvinnor så är lönerna så låga, att man inte kommer över den gräns där<br /> skatteomläggningen får positiv effekt, ens om de arbetar heltid.</p> <p>En sänkning av marginalskatter är dessutom inte den ”reform” som kvinnor<br /> vill ha. Kvinnor väljer hellre en daglig arbetstidsförkortning än en skatteomläggning<br /> som de missgynnas av.</p> <p>Det kan komma att visa sig att effekterna blir tvärt emot de förväntade.</p> <p>Devisen att det ska löna sig att arbeta mer, gynnar ju höginkomsttagare män<br /> - mer än låginkomsttagare - kvinnor.</p> <p>Det blir mer ekonomiskt lönsamt i ett hushåll med en hög- och en låginkomsttagare,<br /> att höginkomsttagaren arbetar mer istället för låginkomsttagaren,<br /> d.v.s. kvinnan. Och vad har man då vunnit?</p> <p>För de lågavlönade kvinnorna riskerar skatteomläggningen att bli ett steg<br /> bakåt i kampen för jämställdhet mellan könen.</p> <p>Vpk har lagt förslag om en annorlunda inriktning av den ekonomiska politiken,<br /> ett progressivt skattesystem som tar ut skatt efter bärkraft och en stark<br /> satsning på den offentliga sektorn. En sådan politik skulle gynna kvinnorna<br /> och skapa förutsättningar för ett deltagande i samhällsuppbyggandet på jämlika<br /> villkor.</p> <p>Kampen för jämlikhet mellan kvinnor och män går in i 90-talet. Vpk vill<br /> göra det här decenniet till kvinnornas. Under 90-talet måste man också lägga<br /> samhällsekonomiska aspekter på bristen på jämställdhet. Det är dags att på<br /> allvar studera de samhälleliga kostnaderna för den bristande jämlikheten.</p> </div> <div class="block ml_54" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:12px;">Vpk föreslår att regeringen tillsätter en grupp som studerar de samhälls- Mot. 1989/90</p> <p>ekonomiska effekterna av bristen på jämställdhet och sedan redovisar detta A809</p> <p>för riksdagen tillsammans med ett förslag på åtgärder.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:30px;">att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att en utredning<br /> tillsätts om de samhällsekonomiska konsekvenserna av bristen på<br /> jämställdhet i samhället.</p> <p>Stockholm den 22 januari 1990</p> <p>Lars Wemer (vpk)</p> <p>Berith Eriksson (vpk)</p> <p>Bo Hammar (vpk)</p> <p>Ylva Johansson (vpk)</p> <p>Maggi Mikaelsson (vpk)</p> </div> <div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">Lars-Ove Hagberg (vpk)<br /> Margo Ingvardsson (vpk)<br /> Bertil Måbrink (vpk)</p> </div> <div class="block ml_52"><p>19</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_46" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_0" /> </div> </div> 1 1 att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts om de samhällsekonomiska konsekvenserna av bristen på jämställdhet i samhället. uppskov = utskottet 1989/90:AU26 ? 1 1 att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts om de samhällsekonomiska konsekvenserna av bristen på jämställdhet i samhället. ? INL Inlämning 1990-01-25 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-02-06 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-02-07 00:00:00 inträffat 2 0856559235708 Lars Werner vpk 1 undertecknare 0558681738602 Lars-Ove Hagberg vpk 2 undertecknare 0555321980101 Bo Hammar vpk 3 undertecknare 0601901584501 Margó Ingvardsson vpk 4 undertecknare 0519019074802 Bertil Måbrink vpk 5 undertecknare 011731125914 Ylva Johansson vpk 6 undertecknare 0401511670506 Berith Eriksson vpk 7 undertecknare 0658094895604 Maggi Mikaelsson vpk 8 undertecknare motgrund Motionsgrund 2014-11-23 16:36:58 motkat Motionskategori - 2014-11-23 16:36:58 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02A809 2019-05-28 10:49:02 tilldelat Tilldelat Arbetsmarknadsutskottet 2014-11-23 16:36:58 GD02A809 av Lars Werner m.fl. (vpk) mot_198990_a_809.pdf 189206 pdf Kvinnor, makt och ekonomi https://data.riksdagen.se/fil/91A95DF2-CC52-4C0D-A6C6-3F1449F0FFEF