2747554GD02A8071989/90A807motmotMotion 1989/90:A807 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (båda fp)MotionMotionAU80701990-01-24 00:00:002014-10-14 12:28:562014-10-14 00:00:00Jämställdhetslagenav Kenth Skårvik och Leif Olsson (båda fp) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02A807/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02A807https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02A807
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br />
1989/90: A807</p>
<p style="margin-left:11px;">av Kenth Skårvik och Leif Olsson (båda fp)<br />
Jämställdhetslagen</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Anna är några och 20 år. Hon är en frisk, stark och framåt tjej och med vaken<br />
blick för omvärlden. Efter genomgången gymnasieutbildning med goda betyg,<br />
genomgick hon högskoleutbildning. Betygen därifrån var också bra. Nu<br />
kunde hon kalla sig ingenjör med inriktning på byggnadsområdet. Hon var<br />
inte ensam tjej på den av grabbar dominerade linjen. Nära 10 flickor hade<br />
under medverkan från samhällsorgan, bl.a. länsarbetsnämnd och arbetsförmedling,<br />
fått stimulans att slå sig på yrken som traditionellt domineras av<br />
män. Och Anna var med på noterna. Kanske var byggnadssektorn något att<br />
tänka på - det skulle passa bra att få vara ute i det fria, hon älskade naturen<br />
och gillade inte att sitta på kontor! Så blev det. När hon och hennes kompisar<br />
lämnade skolan bakom sig vara många av dem redan klara med jobb - arbetsgivarna<br />
har alltid behov av utbildat folk i den högkonjunktur som råder.<br />
Men de flesta av flickorna hade undgått företagens ögon, trots att de hade<br />
lika bra betyg.</p>
<p>För Anna började nu en tid av besök på arbetsförmedling och spring hos<br />
byggföretagen. Till sin häpnad fann hon att den överhettade byggarbetsmarknaden<br />
inte hade plats för en utexaminerad ingenjör, med goda betyg,<br />
frisk och starkare än många av hennes manliga kompisar. Sa man det inte,<br />
hade hon ändå en känsla av att byggjobben är inget för flickor, och hur är<br />
det med omklädningsrum, toaletter ...och flickor kan ju bli gravida . . . Det<br />
var ingen skillnad på kapitalistiska och rörelseägda företag. Samma beklagande<br />
och vänliga attityd - ”inget jobb nu men vi kan väl få återkomma när<br />
vi får något”.</p>
<p>Nu ett år efter skolslutet hankar sig Anna fram på tillfäliga jobb, klagar<br />
inte alltför högljutt, men undrar hur samhället är beskaffat.</p>
<p>Detta är en skildring av ett verkligt förhållande, men med viss redigering<br />
för att inte röja Annas integritet och identitet. Och det som är värre: Anna<br />
är inte ensam! Hon har många kvinnliga kamrater i samma situation och på<br />
andra områden av arbetsmarknaden.</p>
<p>Riksdag, landsting, kommun, arbetsmarknadens parter, myndigheter;<br />
alla har slagit sina kloka huvuden ihop och sagt att den könsuppdelade arbetsmarknaden<br />
måste brytas. Målsättningar togs, en är att år 1993 bör minst<br />
10 yrkesområden ha jämn könsfördelning jämfört med fyra av 52 i dag. Och<br />
antalet kvinnor på chefsposter och i arbetsledande ställning skall inte vara<br />
mindre än genomsnittet för området. Massor av fina målsättningar. En är att</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>alla studievägar skall ha minst 40 % av vardera könet. (I läroplanen finns Mot. 1989/90</p>
<p>inskrivet att skolan skall verka för jämställdhet mellan män och kvinnor). A807</p>
<p>På den vägen har det varit. Samhället beslutar om särskilda stöd till flickor<br />
som valt teknisk utbildning. Man engagerar mentorer, yrkesverksamma<br />
kvinnor som skall kunna medverka när flickor gör studiebesök eller praktiserar<br />
på arbetsplatserna.</p>
<p>De flesta länsstyrelserna har nu igång, efter regeringens uppdrag, styrgrupper<br />
för kvinnors arbete och utbildning. Styrgrupperna skall verka för att<br />
de här fina besluten som tagits av riksdag och regering om jämställdhet på<br />
arbetsmarknaden, också skall fungera i verkligheten.</p>
<p>Anna har upplevt verkligheten som den är - långt efter att besluten fattats.</p>
<p>En som sysslar med jämställdhetsarbete i verkligheten, vet också besked.</p>
<p>Hon heter Anne Gustafsson och är ledare för det s.k. Bryt-projektet, kopplat<br />
till Nordiska ministerrådet. Hon vet, efter forskning på området, att "allt<br />
är som det varit förut”, nästan. Trots medvetna yrkesval, säger Anne Gustafsson,<br />
har alltför många av de kvinnliga deltagarna aldrig fått sätta sin fot<br />
på ”rätt” arbetsplats. De gamla argumenten mot att anställa flickor finns<br />
kvar, jämställdhetslag och avtal till trots.</p>
<p>Gustafsson noterar att flera av flickorna efter ett tag har tröttnat att söka<br />
arbete inom det område de har utbildning för, många också med en olustig<br />
känsla av att de är odugliga. De hamnar sedan vanligen i arbeten under deras<br />
kompetens och i arbeten med låg status.</p>
<p>SAF-tidningen efterlyser från tid till annan arbetskraft; efterfrågan på arbetskraft<br />
är stor säger man, vilket alla vet. I en artikel i nr 37/89 dröjer man<br />
vid tanken på fortsatt arbete efter 65 år.</p>
<p>Men hur många Annor finns det i alndet som idag sysslar med ganska<br />
okvalificerade jobb därför att SAF och LO-företag nobbar dem? Och hur<br />
tror arbetsmarknadens parter att vi skall får fler kvinnor i arbetsledande/och<br />
i chefsställning när man inte ger dem chansen från början?</p>
<p>Vi citerar vad man lite uppgivet noterar från Länsstyrelsens sida i Göteborgs<br />
och Bohus län i ett avsnitt om jämställdhet mellan kvinnor och män.</p>
<p>”Antalet kvinnor i ledande befattningar är lågt. Åtgärder av typ ChlM(Chef<br />
I Morgon) projektet inom länsarbetsnämnden bör därför drivas vidare.</p>
<p>Vad skall man nu göra för att ge Anna samma chans och ljusnande framtid<br />
som hennes manliga studiekamrater? Ja, allt handlar inte om att stifta lag dessbättre,<br />
därför att vi tror på människors förmåga till nytänkande och till<br />
omvärdering. Ett intensivt informationsarbete förestår, både på den offentliga<br />
och enskilda sektorn. Tyvärr måste vi också säga att det nog inte räcker,<br />
utan att jämställdhetslagen måste skärpas. Lagens bestämmelser om krav på<br />
arbetsgivarens aktiva åtgärder har förfuskats. Som folkpartiet skriver i en<br />
partimotion beklagar också vi att inte den socialdemokratiska regeringen<br />
tillsatte en parlamentarisk utredning om att stärka jämställdhetslagen.</p>
<p>Enligt vår mening är det viktigt att jämställdhetslagen får en klausul till<br />
skydd för kvinnliga arbetssökande - framför allt kvinnor som söker sin första<br />
anställning efter genomgången utbildning.</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_41" />
<div class="block ml_52" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Hemställan Mot. 1989/90</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs A807</p>
<p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om behovet av att arbetsgivarna ges förnyad information<br />
om vikten av att motverka könssegregation vid nyanställningar,</p>
<p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om behovet av en skärpning av jämställdhetslagen.</p>
<p>Stockholm den 24 januari 1990</p>
<p>Kenth Skårvik (fp) Leif Olsson (fp)</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>11</p>
</div>
</div>
</div>
11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att arbetsgivarna ges förnyad information om vikten av att motverka könssegregation vid nyanställningaruppskov= utskottet1989/90:AU26?11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att arbetsgivarna ges förnyad information om vikten av att motverka könssegregation vid nyanställningar?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en skärpning av jämställdhetslagen.?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en skärpning av jämställdhetslagen.uppskov= utskottet1989/90:AU26?INLInlämning1990-01-25 00:00:00inträffat13BBordläggning1990-02-06 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1990-02-07 00:00:00inträffat20954999878706Kenth Skårvikfp1undertecknare0465588741605Leif Olssonfp2undertecknaremotgrundMotionsgrund2014-11-23 06:15:16motkatMotionskategori-2014-11-23 06:15:16statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02A8072019-05-28 10:49:02tilldelatTilldelatArbetsmarknadsutskottet2014-11-23 06:15:16GD02A807av Kenth Skårvik och Leif Olsson (båda fp) mot_198990_a_807.pdf93111pdfJämställdhetslagenhttps://data.riksdagen.se/fil/CD1B93F2-12E5-429F-BBBE-B355A571BC61