2743318GD02A7431989/90A743motmotMotion 1989/90:A743 av Margareta Winberg m.fl. (s)MotionMotionAU74301990-01-20 00:00:002014-10-14 12:28:442014-10-14 00:00:00Arbetstidspolitikenav Margareta Winberg m.fl. (s) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02A743/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02A743https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02A743
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br />
1989/90:A743</p>
<p>av Margareta Winberg m.fl. (s)<br />
Arbetstidspolitiken</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Arbetstiderna har under lång tid varit föremål för debatt i Sverige. Redan<br />
1972 föreslog det socialdemokratiska kvinnoförbundet sex timmars arbetsdag<br />
för alla. Vi gjorde det som den första politiska organisationen i Sverige.<br />
Det var inte konstigt. På 1960-talet medförde industrins behov av arbetskraft<br />
att kvinnorna lockades ut på arbetsmarknaden. Senare var det den offentliga<br />
sektorn, kvinnornas egen arbetsmarknad, som definitivt fick kvinnor som<br />
grupp att ta det stora steget ut i arbetslivet. Då fick kvinnor erfara det svåra<br />
i att kombinera ett heltidsarbete med föräldraskapet, och en generell arbetstidsförkortning<br />
tedde sig som ett naturligt krav. Tanken om den allmänna<br />
arbetstidsförkortningen fick snabbt stor anslutning bland allmänheten.</p>
<p>DELFA, delegationen för arbetstidsfrågor, tillsattes och kom med ett stort<br />
antal förslag till den framtida arbetstidspolitiken, längre semester, ett friår<br />
mitt i livet, flexibla arbetstider, lägre pensionsålder m.m.</p>
<p>Då vi 1976 fick en borgerlig regering mattades intresset för arbetstidsfrågor.<br />
Andra frågor upplevdes som mer centrala: arbetslöshet, budgetunderskott,<br />
hög inflation osv.</p>
<p>På 1980-talet tillsattes arbetstidskommittén. Åter väcktes förhoppningar<br />
hos många kvinnor att vi nu skulle få se sextimmarsdagen återuppstå i debatten.<br />
Arbetstidskommittén valde dock att förorda individuella, flexibla lösningar,<br />
förslag som många av oss betraktat och betraktar som ett hot mot<br />
jämställdheten eftersom historien lärt oss att valfrihet för familjen att själv<br />
bestämma sina arbetstider alltid har betytt att männen väljer först. Kvinnan<br />
får ta den tid som ”blir över”. Så har arbetarkvinnor burit ut tidningar, vakat<br />
på nätter, skurat trappor osv.</p>
<p>Vad skulle då en sextimmarsdag betyda?</p>
<p>Sextimmarsdagen för alla raderar ut större delen av den klyfta som i dag<br />
finns mellan heltids- och deltidsarbetande. Jämställdheten mellan könen i<br />
arbetslivet främjas, ty den klyftan är ju också en klyfta mellan kvinnor och<br />
män. Inga andra förslag till arbetstidsreformer har denna utjämnande verkan.</p>
<p style="margin-left:16px;">- Arbetstidsbank gynnar männens intressen, de kommer dessutom att<br />
gynna mäns övertidsarbete eller de män som friare kan förfoga över sin<br />
arbetstid.</p>
<p style="margin-left:16px;">- Flextider gynnar dem som har makten i familjen och dem som kan till</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:20px;">lämpa flextider. Det kan knappast vård- och servicepersonal, de måste Mot. 1989/90</p>
<p style="margin-left:20px;">organisera arbetet utifrån de vård- och servicesökandes behov. A743</p>
<p style="margin-left:20px;">- Kortare arbetsdag för enbart småbarnsföräldrar gynnar byråchefen med<br />
småbarn på den medelålders nedslitna lokalvårdarens bekostnad.</p>
<p>Bara en allmän arbetstidsförkortning ger rätt social prioritering!</p>
<p>Arbetet i hem och hushåll är starkt ojämnt fördelat. Med kortare arbetsdag<br />
för alla blir det lättare att ändra på detta. Män som varit intresserade av<br />
hem och barn får mer tid till detta. Män som varit ointresserade tvingas förhålla<br />
sig på ett aktivare sätt. Jämställdheten i privatlivet kräver att man delar<br />
just på de dagligen återkommande uppgifterna. Regelbunden samvaro i vardagsrutinerna<br />
är ett viktigt moment i en jämlik mänsklig gemenskap.</p>
<p>Demokratin kräver att människor har tid. Tid för facklig och politisk verksamhet.<br />
Demokratin kräver också att alla ges den tiden, framför allt de eftersatta<br />
grupperna. Dit hör kvinnorna. Därför vilar mycket av möjligheterna<br />
för kvinnor att rycka fram till en likvärdig position i samhällslivet just på den<br />
kortare arbetsdagen.</p>
<p>Sextimmarsdagen ger fördelar för alla barn. Även för barn i de tidiga tonåren,<br />
som verkligen behöver stöd och uppmärksamhet. De mindre barnen<br />
får den stimulans och det sociala kontaktnät de behöver utan alltför långa<br />
dagar på dagis. Det blir också mer tid för att engagera sig i barnens skolarbete,<br />
detta är kanske särskilt viktigt för arbetarbarnen, som många gånger<br />
har ett alltför svagt stöd i dessa avseenden hemifrån.</p>
<p>Kortare arbetsdag för alla ger sannolikt positiva effekter på samhällsekonomin.<br />
Det blir lättare att ta tillvara den arbetskraftsreserv som fortfarande<br />
finns i form av deltidsarbetande kvinnor. Det tryck som med sextimmarsdagen<br />
skulle skapas gentemot privata och offentliga arbetsgivare skulle tvinga<br />
fram effektiviseringar i form av bättre hjälpmedel i arbetet och bättre organisering<br />
av arbetsprocesserna. Arbetsgivaren får också ett starkt motiv för att<br />
höja kompetensgraden hos all personal. Detta gynnar kvinnor som fortfarande<br />
är den grupp som har den minst utnyttjade kapaciteten. Att kvinnor<br />
ges möjlighet att utnyttja sina ännu slumrande talanger är en vinst både för<br />
ekonomin och jämställdheten.</p>
<p>Argumenten mot sextimmarsdagen har alltid varit de stora kostnaderna.</p>
<p>Vad man emellertid alltid har förbisett är den intäktssida som en kortare arbetsdag<br />
skulle ge. Arbetstidsutredningen (SOU 1989:53) redogör för de<br />
kostnader och problem som finns i samband med en generell sextimmars arbetsdag.<br />
Vidare finns beskrivet vilka positiva effekter den generella arbetstidsförkortningen<br />
skulle kunna ge. Ingen utredning har emellertid räknat på<br />
de totala effekterna för såväl företag som samhälle.</p>
<p>Vad betyder i ekonomiska termer t.ex.:</p>
<p style="margin-left:14px;">- en minskad fysisk förslitning i form av sänkta sjuktal, minskad förtidspensionering<br />
och sjukhusvård,</p>
<p style="margin-left:14px;">- möjligheterna till ett bättre kapitalutnyttjande inom kontor, myndigheter<br />
och handel,</p>
<p>- en under dagen mer spridd efterfrågan på kollektivtrafik,</p>
<p style="margin-left:14px;">- mer tid tillsammans med föräldrarna för barns psykiska hälsa, både som<br />
småbarn och tonåringar?</p>
<p>Frågorna är många, det borde vara möjligt att finna svaren! 5</p>
</div>
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om att målet för arbetstidspolitiken skall vara sex timmars<br />
arbetsdag för alla,</p>
<p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om behovet av utredning om sextimmarsdagens totala<br />
effekter för individ och samhälle.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Stockholm den 20 januari 1990<br />
Margareta Winberg (s)<br />
Maj-Britt Theorin (s)<br />
Kristina Svensson (s)</p>
<p>Ulla Pettersson (s)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>Maj-Inger Klingvall (s)<br />
Ingegerd Sahlström (s)<br />
Karin Wegeståhl (s)</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1989/90<br />
A743</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>6</p>
</div>
</div>
</div>
11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att målet för arbetstidspolitiken skall vara sex timmars arbetsdag för allauppskov= utskottet1989/90:AU26?11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att målet för arbetstidspolitiken skall vara sex timmars arbetsdag för alla?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utredning om sextimmarsdagens totala effekter för individ och samhälle.?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utredning om sextimmarsdagens totala effekter för individ och samhälle.uppskov= utskottet1989/90:AU26?INLInlämning1990-01-25 00:00:00inträffat13BBordläggning1990-02-06 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1990-02-07 00:00:00inträffat20874604979107Margareta Winbergs1undertecknare0235331390700Kristina Svenssons2undertecknare0205148684308Maj Britt Theorins3undertecknare041436203711Ulla Petterssons4undertecknare0944338157703Karin Wegeståls5undertecknare0311892218602Ingegerd Sahlströms6undertecknare0810983113102Maj-Inger Klingvalls7undertecknaremotgrundMotionsgrund2014-11-22 13:14:36motkatMotionskategori-2014-11-22 13:14:36statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02A7432019-05-28 10:48:59tilldelatTilldelatArbetsmarknadsutskottet2014-11-22 13:14:36GD02A743av Margareta Winberg m.fl. (s) mot_198990_a_743.pdf86451pdfArbetstidspolitikenhttps://data.riksdagen.se/fil/9696EF8A-58AC-46E7-A284-73E1C27C62B0