2749305GD02A51989/90A5motmotMotion 1989/90:A5 av Carl Bildt m.fl. (m)MotionMotionAU501990-01-22 00:00:002014-11-04 14:56:302014-11-04 00:00:00med anledning av prop. 1989/90:59 Den sjätte semesterveckanav Carl Bildt m.fl. (m)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02A5/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02A5https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02A5
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br />
1989/90:A5</p>
<p>av Carl Bildt m.fl. (m)</p>
<p>med anledning av prop. 1989/90:59 Den sjätte<br />
semesterveckan</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1. Sammanfattning</p>
<p>Regeringens förslag att förlänga den lagstadgade semestern till sex veckor<br />
bör avvisas av riksdagen.</p>
<p>En grundläggande princip i ett fritt samhälle är att de enskilda individerna<br />
i så stor utsträckning som möjligt själva skall bestämma över sina egna förhållanden.<br />
När den lagstadgade semestern en gång infördes motiverades<br />
detta med arbetstagarnas behov av vila och rekreation. I dag är förhållandena<br />
på arbetsmarknaden mycket annorlunda. Alla är genom den nuvarande<br />
lagen tillförsäkrade fem veckors semester - en del grupper har dock<br />
genom avtal tillförsäkrat sig rätten till något längre semester.</p>
<p>Det föreligger inga giltiga skäl för riksdagen att lagstadga om utökad semester.<br />
En sådan lagstiftning skulle innebära att de enskilda individernas rätt<br />
att bestämma över sin arbetstid kränks. Regeringen visar inte heller förtroende<br />
för arbetsmarknadens parter.</p>
<p>Arbetstidsförkortning i form av t.ex. utökad semester kan genomföras enbart<br />
som ett resultat av produktivitetsökningar eller löneminskningar. Produktivitetsutvecklingen<br />
i Sverige är nu mycket dålig. Att införa ytterligare<br />
en semestervecka motsvarar ca två procent av BNP.</p>
<p>Det är oansvarigt av regeringen att lägga förslag om en sjätte semestervecka.<br />
Genomförs förslaget kommer det att öka inflationstrycket och försämra<br />
svensk konkurrensförmåga. Sverige bör inte kollektivt bevilja sig själv<br />
mer ledighet.</p>
<p>2. Inledning</p>
<p>Under valrörelsen 1988 torgförde socialdemokraterna ett antal s.k. vallöften.<br />
Ett löfte var att under kommande mandatperiod förlänga den lagstadgade<br />
semestern. Nu lägger regeringen fram det formella förslaget.</p>
<p>I en kommentar till ett av de oklara inslagen i finansplanen framhöll finansministern<br />
att åtstramningsåtgärder kunde komma att sättas in, och att<br />
det inte var säkert att de utlovade reformerna skulle genomföras. Det är mot<br />
den bakgrunden svårt att förstå att propositionen över huvud taget lagts på<br />
riksdagens bord innan regeringen försökt ta sig samman för att försöka utforma<br />
en ekonomisk politik ens för det närmaste året.</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:11px;">Regeringen har också svårt att förklara vad som konstituerar ett vallöfte. Mot. 1989/90</p>
<p>Beträffande den sjätte semesterveckan uppträdde regeringen svekfullt redan A5</p>
<p>under valrörelsen 1988. Regeringen försökte framställa den sjätte semesterveckan<br />
som en gåva från socialdemokraterna - en förmån utan kostnad.</p>
<p>Sanningen - vilket socialdemokraterna mycket väl visste - är att varje arbetstidsförkortning<br />
måste betalas. Det finns en relation mellan arbetad tid och<br />
levnadsstandard.</p>
<p>3. Förutsättningarna för arbetstidsförkortning</p>
<p>Den arbetade tiden har, i Sverige liksom i andra industriländer, sjunkit under<br />
hela 1900-talet. Det är en naturlig följd av ökad levnadsstandard. När en<br />
person får bättre materiella förhållanden väljer hon eller han att använda en<br />
del av denna köpkraft till att ”köpa” fritid. Förbättrade levnadsförhållanden<br />
gör det också möjligt för individen att fylla fritiden med olika slags aktiviteter,<br />
vilket i sin tur gör fritiden mera attraktiv.</p>
<p style="margin-left:11px;">Grunden för arbetstidsförkortning är således förbättrad levnadsstandard.</p>
<p>För att nå detta krävs ökad produktivitet, d.v.s. att samma mängd varor och<br />
tjänster kan produceras med mindre insatser av arbetskraft och kapital. En<br />
rad faktorer medverkade till att Sverige och andra västländer under efterkrigstiden<br />
kunde uppvisa en snabb produktivitetsökning under många år.</p>
<p>Detta höjde den svenska levnadsstandarden och den arbetade tiden kunde<br />
sänkas.</p>
<p>Minskad arbetstid har åstadkommits genom lagstiftning, avtal och enskilda<br />
individers beslut. Lagstiftningen innebar i många fall en anpassning<br />
till rådande trender.</p>
<p>Produktivitetsutvecklingen i den svenska ekonomin är dålig. Detta erkänner<br />
även regeringen i årets finansplan där det konstateras att produktivitetsförbättringen<br />
halverades under 1980-talet i jämförelse med 1970-talet. Produktivitetsökningen<br />
för hela 1980-talet var mindre än tio procent. Inför 1990<br />
beräknar regeringen att produktivitetsökningen i den svenska ekonomin<br />
skall uppgå till endast 1,5 procent. Det finns anledning att frukta att inte ens<br />
denna modesta produktivitetsökning kommer till stånd.</p>
<p>Löntagarna ställer berättigade krav på höjd levnadsstandard. För närvarande<br />
pågår upptakten till en lönerörelse där löntagarorganisationernas krav<br />
är mycket höga - mycket högre än den förväntade produktivitetsökningen.</p>
<p>Regeringen hotar i finansplanen med åtgärder mot de höga löneökningarna.</p>
<p>Ökad semester kan i ekonomiskt hänseende betraktas på samma sätt som<br />
ökad lön - det ökar företagens kostnader och försämrar konkurrenskraften.</p>
<p>4. De ekonomiska konsekvenserna av förlängd semester</p>
<p>Regeringen avgav sitt vallöfte utan att invänta de utredningar om arbetstid<br />
och semester som den själv tillsatt. I själva verket var det socialdemokratiska<br />
löftet om en sjätte semestervecka enbart ett resultat av partitaktiska överväganden<br />
- regeringen ville presentera ”reformer” under valrörelsen.</p>
<p>Både 1986 års semesterkommitté och arbetstidskommittén lagt har fram<br />
sina betänkanden. Dessa är nu föremål för remissbehandling - en remissom</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>A5</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>4.1 Produktionsbortfall</p>
<p>Arbetstidsutredningen beräknar att införandet av en sjätte semestervecka<br />
motsvarar en sänkning av BNP med ca två procent. Det motsvarar, med regeringens<br />
egna bedömningar i finansplanen, hela den beräknade tillväxten<br />
för 1990.</p>
<p>Regeringen vill införa den sjätte semesterveckan över en treårsperiod.<br />
Det innebär att en stor del av ekonomins årliga tillväxt måste användas för<br />
att förlänga semestern för 60 procent av arbetskraften. Den förlängda semestern<br />
skulle medföra en minskad produktionstillväxt på 24 miljarder kronor<br />
varje år när den är helt införd.</p>
<p>Semesterkommittén har dessutom beräknat att den förlängda semestern<br />
motsvarar ungefär två procent av lönesumman utslagen på hela arbetsmarknaden.<br />
Eftersom semestervillkoren varierar mellan olika sektorer kommer<br />
emellertid kostnaderna att öka betydligt mera inom den privata sektorn där<br />
räknar utredningen med att kostnaden blir ca 2,6 procent av lönesumman.</p>
<p>Detta är en kostnadsökning som skulle komma samtidigt som lönekraven<br />
är mycket höga och den svenska industrin börjar få avsättningsproblem. Om<br />
semesterförlängningen genomförs kan den sammanfalla med att den svenska<br />
ekonomin är inne i en akut kostnadskris.</p>
<p>4.2 Kompensationskrav</p>
<p>Semestrarnas längd varierar mellan olika avtalsområden. Inom offentlig sektor<br />
finns många anställda som redan har sex veckors semester eller längre.<br />
Inom den statliga sektorn (exkl undervisningsväsendet) har t.ex. ca 92 procent<br />
redan mer än fem veckors semester.</p>
<p>Dessa semestervillkor har de statsanställda inte fått gratis. Deras fackliga<br />
organisationer har vid olika tillfällen medvetet valt förlängd semester framför<br />
löneökningar. Även om de statligt anställda ursprungligen, när de saknade<br />
förhandlingsrätt, hade längre semester än t.ex. privatanställda, hade<br />
deras organisationer 1978 möjlighet att ”byta ut” hela eller delar av<br />
semesterökningen mot löneökningar. De, liksom andra grupper, valde då att<br />
låta ökningen av den lagstadgade semestern till fem veckor motsvaras av en<br />
ökning av semestern även för sina medlemmar.</p>
<p>Därför är det också naturligt att de fackliga organisationer som redan har<br />
många medlemmar med sex veckors semester kommer att kräva antingen en<br />
förlängning till sju veckor eller längre, eller kompenserande löneökningar.<br />
Konsekvenserna av regeringens förslag skulle, om det genomförs, således bli<br />
bl.a. ytterligare ökad inflation.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>gång som är i det närmaste meningslös eftersom regeringen inte ens velat<br />
invänta remissvaren.</p>
<p>Trots att de socialdemokratiska utredningsmajoriteteterna anpassat utredningarnas<br />
slutsatser till regeringens vallöften genomfördes beräkningar som<br />
delvis belyser konsekvenserna av regeringens förslag.</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>6</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>5. Flexibla arbetsvillkor Mot. 1989/90</p>
<p style="margin-left:340px;">A5</p>
<p>Regeringen hävdar att det är en rättvisefråga att förlänga den lagstadgade<br />
semestern. Enligt vår mening är det emellertid inte fråga om att skapa "rättvisa”<br />
utan snarare ett uttryck för den socialistiska strävan efter likformighet<br />
i samhället.</p>
<p>TCO har i sitt remissvar framhållit:</p>
<p>Det är svårt att hävda att varje skillnad i semesterns längd i sig utgör en orättvisa.<br />
Som en konsekvens av de fria och direkta förhandlingarna på arbetsmarknaden<br />
uppkommer skillnader i lönenivåer och allmänna anställningsvillkor.</p>
<p>Socialdemokraterna försöker också framställa införandet av en sjätte semestervecka<br />
som ett svar på ett brett folkligt krav. Det är knappast sant. Arbetstidskommittén<br />
undersökte allmänhetens preferenser. Ett resultat redovisas<br />
i nedanstående diagram.</p>
<p>Diagram</p>
<p>Hur man vill förkorta sin egen arbetstid</p>
</div>
<div class="block ml_28"><p>12.0% Fork vecko</p>
<p style="text-align:right;">arbetstid</p>
<p style="text-align:right;">Enstaka</p>
<p style="text-align:right;">dagar</p>
<p style="text-align:right;">W/^'s Semester</p>
<p style="margin-left:10px;">60% gg Föräldra</p>
<p style="text-align:right;">försäkring</p>
<p style="margin-left:86px;text-align:right;">Wa Sankt<br />
pens,ålder</p>
<p style="text-align:right;">Friperiod</p>
<p style="text-align:right;">EJ svar</p>
</div>
<div class="block ml_11"><p style="margin-left:67px;">Kalla: Arbetstidskommtttén</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Det är således fler som vill minska arbetstiden varje vecka, i form av minskad<br />
daglig arbetstid eller genom att minska arbetstiden en veckodag, än som<br />
vill ha förlängds semester om det skulle finnas utrymme för arbetstidsförkortningar.</p>
<p>Detta innebär självfallet inte att statsmakterna borde besluta om någon<br />
annan slags arbetstidsförkortning i stället för en semesterförlängning.</p>
<p>Inget alternativ till minskad arbetstid skulle tillfredställa alla. Det finns<br />
också många som hellre vill ha högre lön än minskade arbetstider. Det finns<br />
även, vilket arbetstidskommittén visade, heltidsarbetande som vill öka sin<br />
arbetstid. 7</p>
</div>
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_8"><p>14.0%</p>
</div>
<div class="block ml_22"><p>24.0%</p>
</div>
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_21" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>I framtidens samhälle måste önskemål om arbetstid, semesterlängd och<br />
liknande i så hög grad som möjligt avgöras av de enskilda individerna. Avtal<br />
mellan arbetsmarknadens parter är att föredra framför lagstiftning, men<br />
även avtal innebär för den enskilde ofta att hon eller han påtvingas en oönskad<br />
lösning.</p>
<p>På samma sätt som lönesättningen håller på att bli allt mera individualiserad<br />
kan individuella arbetstids- och semesteravtal komplettera lagar och avtal.<br />
Den enskilde måste ha möjlighet att byta arbetstid mot lön.</p>
<p>6. Slutsats</p>
<p>Regeringen har utställt ett löfte - ett löfte som den anser att det svenska folket<br />
måste och kan betala. Vare sig den enskilde vill ha längre semester eller<br />
ej försöker socialdemokraterna genomdriva en s.k. reform. En "reform”<br />
som det inte heller finns ekonomiska förutsättningar för.</p>
<p>Riksdagen bör avvisa regeringens förslag. Förlängning av semestern<br />
måste vara en fråga om frivilliga avtal, slutna individuellt eller mellan arbetsmarknadens<br />
parter. Dessa har då att ta hänsyn till de ekonomiska förutsättningarna.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen avslår regeringens förslag angående riktlinjer för<br />
genomförandet av en sjätte semestervecka,</p>
<p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i semesterlagen<br />
(1977:480),</p>
<p style="margin-left:29px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om flexibla arbetsvillkor.</p>
<p>Stockholm den 22 januari 1990</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>A5</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Carl Bildt (m)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Lars Tobisson (m)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p style="text-align:right;">Ingegerd Troedsson (m)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Anders Björck (m)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">Görel Bohlin (m)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Rolf Clarkson (m)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p style="text-align:right;">Rolf Dahlberg (m)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Ann-Cathrine Haglund (m) Gunnar Hökmark (m)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Gullan Lindblad (m)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">Bo Lundgren (m)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Arne Andersson (m)<br />
i Ljung</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">Sonja Rembo (m)</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>8</p>
</div>
</div>
</div>
11att riksdagen avslår regeringens förslag angående riktlinjer för genomförandet av en sjätte semesterveckaavslag=utskottet1989/90:AU10?11att riksdagen avslår regeringens förslag angående riktlinjer för genomförandet av en sjätte semestervecka?22att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480)?22att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480)avslag=utskottet1989/90:AU10?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flexibla arbetsvillkor.avslag=utskottet1989/90:AU10?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flexibla arbetsvillkor.?INLInlämning1990-01-22 00:00:00inträffat13BBordläggning1990-01-24 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1990-01-25 00:00:00inträffat20622185335615Carl Bildtm1undertecknare0275356156309Arne Anderssonm2undertecknare037063714405Anders Björckm3undertecknare0668927708809Görel Bohlinm4undertecknare0156214148697Rolf Clarksonm5undertecknare0544569681404Rolf Dahlbergm6undertecknare0333810623907Ann-Cathrine Haglundm7undertecknare0584386800218Gunnar Hökmarkm8undertecknare0816308745507Gullan Lindbladm9undertecknare0537484650407Bo Lundgrenm10undertecknare0872218435908Sonja Rembom11undertecknare0245320188502Lars Tobissonm12undertecknare0925516323103Ingegerd Troedssonm13undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1989/90:592014-11-23 06:40:18motkatMotionskategori-2014-11-23 06:40:18statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02A52019-05-28 10:48:51tilldelatTilldelatArbetsmarknadsutskottet2014-11-23 06:40:18GD02A5av Carl Bildt m.fl. (m)mot_198990_a_5.pdf204814pdfmed anledning av prop. 1989/90:59 Den sjätte semesterveckanhttps://data.riksdagen.se/fil/969E6958-0284-4885-98A5-BBFFFF8626F8