2742770 GD02A270 1989/90 A270 mot mot Motion 1989/90:A270 av Sonja Rembo m.fl. (m) Motion Motion AU 270 0 1990-01-25 00:00:00 2014-10-14 12:25:59 2014-10-13 00:00:00 Arbetstid och ledighet av Sonja Rembo m.fl. (m) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02A270/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02A270 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02A270 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1989/90:A270</p> <p>av Sonja Rembo m.fl. (m)<br /> Arbetstid och ledighet</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Arbetstidslagen</p> <p>Den tekniska utvecklingen öppnar möjligheter för stora förändringar av<br /> samhället och därmed för arbetslivet. En ökad decentralisering av boende<br /> och arbetsplatser, en minskning av antalet arbetsplatser inom den direkta<br /> varuproduktionen och en ökning inom tjänste- och servicesektorn ger och<br /> kräver en stor förmåga till kombination av arbete, familjeliv och fritidsaktiviteter.<br /> Betydligt större hänsyn än nu kan tas till individuella önskemål samtidigt<br /> som produktionen av såväl varor som tjänster förutsätter variationsmöjligheter.</p> <p>För att klara denna omställning är det nödvändigt att regelsystemet på arbetsmarknaden<br /> görs så flexibelt som möjligt. Allomfattande, hårt bundna<br /> och detaljerade lagar och regelsystem lämpar sig illa för dessa nya förhållanden.</p> <p>Ett område som i dag är underkastat omfattande och ytterligt detaljerad<br /> lagstiftning är arbetstiderna. Arbetstidslagen, semesterlagen och ledighetslagarna<br /> m.fl. lagar innebär en begränsning av de möjligheter som måste finnas<br /> att anpassa arbetstiderna till individuella önskemål och de krav som ny<br /> teknik ställer.</p> <p>Ianspråktagandet av ny teknik och nya produktionsmetoder har under det<br /> senaste seklet lett till en kontinuerligt ökad produktivitet vilken till en del<br /> tagits ut i minskad arbetstid. Det finns inga skäl att anta att den nya teknik<br /> som nu vinner intåg på arbetsplatserna skulle bryta detta mönster.</p> <p>Av tradition har arbetstidsförkortningarna i regel genomförts genom för<br /> hela arbetsmarknaden gällande lagstiftning som - om än delvis dispositiv - i<br /> praktiken utgjort standard på samtliga avtalsområden.</p> <p>Under senare år har vi sett ett nytt mönster utvecklas på arbetsmarknaden.<br /> För att kunna kombinera yrkesarbete med t.ex. vårdansvar har många,<br /> framför allt kvinnor, valt att arbeta deltid. Många arbetar på tider som slentrianmässigt<br /> betecknas som obekväma, men som för den enskilde arbetstagaren<br /> är väl anpassade för dennes personliga situation. Det finns också exempel<br /> på personer som under en period byter yrke, därför att arbetstiderna då<br /> bättre kan anpassas till andra önskemål.</p> <p>I framtiden torde det finnas ett avsevärt behov av en individuell planering<br /> av arbetstiden med hänsyn till familjeförhållanden, ideellt arbete, studier</p> </div> <div class="block ml_5" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>etc. Inom produktionen kommer i ökande utsträckning att finnas önskemål Mot. 1989/90</p> <p>om ett varierat arbetstidsuttag för att maximalt kunna utnyttja högteknolo- A270</p> <p>gisk och kapitalkrävande produktionsutrustning. I många fall kan då ett<br /> flexibelt arbetstidsuttag förenas med såväl kortare arbetstid som oförändrad<br /> lönebetalningsförmåga.</p> <p>Inom servicesektorn kommer att finnas ökande behov av arbete på vad<br /> som med dagens terminologi betraktas som obekväm arbetstid. Önskemålen<br /> kommer att variera starkt mellan olika arbetsplatser och olika individer.</p> <p>Samtidigt kommer möjligheterna för den enskilde att finna en arbetsplats<br /> som kan erbjuda just de tider som han eller hon efterfrågar under olika perioder<br /> av livet att öka. Härigenom erbjuds möjligheter till såväl ett rikare arbetsliv<br /> som ett rikare privatliv. Därför ter det sig nu inte lika naturligt som<br /> tidigare att räkna med att generella lagstadgade arbetstidsförkortningar ger<br /> arbetstagarna det största utbytet.</p> <p>Regleringen av de villkor som i varje enskilt fall kommer att behövas sker<br /> i stället bäst om den läggs så nära den enskilda individen och arbetsplatsen<br /> som möjligt. Arbetsgivare och arbetstagare bör ges så vida ramar som möjligt<br /> inom vilka de kan förhandla. I många fall bör villkoren kunna avtalas<br /> direkt mellan arbetstagare och arbetsgivare.</p> <p>Arbetsmarknadens parter bör vara beredda att medge stor flexibilitet och<br /> individuella lösningar. De lokala fackliga organisationerna kan spela en<br /> mycket viktig roll i arbetet med att utveckla arbetstidslösningar som passar<br /> såväl produktionen som enskilda anställdas önskemål.</p> <p>Det fortsatta reformarbetet bör inriktas på att begränsa lagstiftningen på<br /> arbetstidsområdet till vad som är absolut nödvändigt med hänsyn till hälsooch<br /> skyddsaspekter, liksom de oavvisliga rättigheter till semester och ledighet<br /> som arbetstagarna bör ha. I stället bör arbetstagare och arbetsgivare ges<br /> vida ramar för att träffa avtal individuellt och kollektivt. I den mån ILOkonventioner<br /> anses lägga hinder i vägen för övergång till en sådan moderniserad<br /> lagstiftning, bör Sverige verka för förändringar av berörd konvention.</p> <p>Är detta inte möjligt att uppnå måste Sverige säga upp konventionen i de<br /> aktuella avseendena. Sverige har goda förutsättningar att bli ett föregångsland<br /> i fråga om en arbetstidslagstiftning som är anpassad till en ny tids förhållanden<br /> på arbetsmarknaden.</p> <p>Arbetstidskommitténs betänkande utgör ett underlag för en reformering<br /> av arbetstiden i denna riktning.</p> <p>Rätt till ledighet</p> <p>De lagar som under senare år stiftats vad gäller möjligheterna till ledighet<br /> från arbetet har utan tvivel var för sig varit motiverade och har haft stor betydelse<br /> för de anställda. Vi anser dock att det är viktigt att erinra om de problem<br /> av olika slag som tillkomsten av nya ledighetslagar fört med sig på arbetsplatsen.<br /> Den höga frånvarofrekvensen innebär således en kraftigt ökad<br /> belastning på såväl samhället som företagen. Särskilt korttidsfrånvaron leder<br /> ofta till stora merkostnader i form av produktions- och produktivitetsbortfall.</p> <p>Vi vill i detta sammanhang också fästa uppmärksamheten på att den an</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>ställningstrygghet sorn de fast anställda har som tar ledigt från arbetet, samti- Mot. 1989/90</p> <p>digt har inneburit otrygga anställningsförhållanden för alla de vikarier som A270</p> <p>måste anlitas. Detta problem för en allt större grupp kan i längden inte lämnas<br /> utan avseende.</p> <p>Vi har i en särskild partimotion med anledning av proposition 1989/90:59<br /> avvisat regeringens förslag till en successiv förlängning av den lagstadgade<br /> semestern med en vecka. Likaså har vi tidigare avvisat en förlängning av föräldraledigheten,<br /> i det senare fallet till förmån för en vårdnadsersättning. En<br /> sjätte semestervecka och förlängningar av föräldraledigheten innebär också<br /> att utrymmet för andra ledighetstyper minskar.</p> <p>Lagen om ledighet för studier medför för mindre och medelstora arbetsplatser<br /> många gånger svårbemästrade problem.</p> <p>Rätten till ledighet för studier bör därför begränsas till de fall då studierna<br /> har anknytning till den anställdes arbetsuppgifter hos arbetsgivaren.</p> <p>Den som utsetts till facklig förtroendeman eller skyddsombud har rätt till<br /> ledighet på betald arbetstid för fullgörande av uppdraget.</p> <p>På många arbetsplatser har den samlade ledigheten för fackligt arbete en<br /> avsevärd omfattning. Antalet utsedda förtroendemän kan vara mycket stort.</p> <p>Svenska Industritjänstemannaförbundet (SIF) har uppgivit att 50.000 av<br /> förbundets 300.000 medlemmar är fackliga förtroendemän.</p> <p>Utvecklingen visar att det är nödvändigt att i lagstiftningen införa begränsningar<br /> av ledigheten för fackligt arbete.</p> <p>De fackliga organisationernas önskan och behov av att engagera så många<br /> som möjligt av medlemmarna i fackligt arbete måste vägas mot berättigade<br /> produktivitetskrav och krav på arbetsuppgifternas fullgörande.</p> <p>Existerande ledighetsformer bör vägas mot andra berättigade krav på ledigheter.</p> <p>Större hänsyn måste kunna tas till de ekonomiska konsekvenserna av<br /> olika ledigheter liksom till förutsättningarna på den enskilda arbetsplatsen.</p> <p>Särskild hänsyn måste tas till de förhållanden som råder i mindre företag.</p> <p>En utvärdering av de olika ledighetsrättigheterna bör snarast genomföras.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:30px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om arbetstidslagstiftningen,</p> <p style="margin-left:30px;">2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av ledighetslagarna<br /> i enlighet med vad som anförts i motionen.</p> <p>Stockholm den 25 januari 1990</p> <p>Sonja Rembo (m)</p> <p>Anders G Högmark (m) Mona Saint Cyr (m)</p> <p>Erik Holmkvist (m) Ulf Melin (m)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Charlotte Cederschiöld (m)</p> </div> <div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">Lars Ahlström (m)</p> </div> <div class="block ml_53"><p>11</p> </div> <div class="block ml_58" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_49" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_7" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_24" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_7" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_14"><p></p> </div> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_35" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_49" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_12" /> <div class="block ml_35" /> <div class="block ml_9" /> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_10" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_46" /> <div class="block ml_10" /> <div class="block ml_7" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_12" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_54" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_11" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_49" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_27" /> </div> </div> 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetstidslagstiftningen uppskov = utskottet 1989/90:AU26 ? 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetstidslagstiftningen ? 2 2 att riksdagen hos regeringen begär en översyn av ledighetslagarna i enlighet med vad som anförts i motionen. ? 2 2 att riksdagen hos regeringen begär en översyn av ledighetslagarna i enlighet med vad som anförts i motionen. uppskov = utskottet 1989/90:AU26 ? INL Inlämning 1990-01-25 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-02-06 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-02-07 00:00:00 inträffat 2 0872218435908 Sonja Rembo m 1 undertecknare 0362377089307 Lars Ahlström m 2 undertecknare 0691717205205 Erik Holmkvist m 3 undertecknare 0502353466300 Anders G Högmark m 4 undertecknare 0110548017702 Mona Saint Cyr m 5 undertecknare 0153923606405 Charlotte Cederschiöld m 6 undertecknare 0920776498515 Ulf Melin m 7 undertecknare motgrund Motionsgrund 2014-11-22 22:26:58 motkat Motionskategori - 2014-11-22 22:26:58 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02A270 2019-05-28 10:48:40 tilldelat Tilldelat Arbetsmarknadsutskottet 2014-11-22 22:26:58 GD02A270 av Sonja Rembo m.fl. (m) mot_198990_a_270.pdf 105562 pdf Arbetstid och ledighet https://data.riksdagen.se/fil/420EC078-0BC8-4F5B-A3D3-B2A96630420B