2742721 GD02A252 1989/90 A252 mot mot Motion 1989/90:A252 av Sonja Rembo m.fl. (m) Motion Motion AU 252 0 1990-01-24 00:00:00 2014-10-14 12:25:51 2014-10-13 00:00:00 Arbetsmarknadspolitiken 1989/90 av Sonja Rembo m.fl. (m) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02A252/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02A252 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02A252 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1989/90:A252</p> <p>av Sonja Rembo m.fl. (m)</p> <p style="margin-left:43px;">J v ' Mot.</p> <p>Arbetsmarknadspolitiken 1989/90</p> <p style="margin-left:340px;">A252</p> </div> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_45" /> <div class="block ml_4"><p>Innehåll</p> </div> <div class="block ml_4"><p>1. Den verkliga bildén 2</p> <p>2. Från efterkrigsprogram till ”tredje vägen” 4</p> <p>3. En värld i förändring 5</p> <p style="margin-left:22px;">3.1 Från jordbrukssamhälle till industrisamhälle 5</p> <p style="margin-left:22px;">3.2 En ny epok - människans samhälle 5</p> <p style="margin-left:22px;">3.3 En europeisk arbetsmarknad 6</p> <p>4. Politik för tillväxt och arbete 7</p> <p style="margin-left:22px;">4.1 Arbetstagarnas marknad 8</p> <p style="margin-left:22px;">4.2 Arbetstid 9</p> <p>5. Arbetsmarknadspolitikens syfte och inriktning 9</p> <p style="margin-left:22px;">5.1 AMS och arbetsmarknadsverket 10</p> <p style="margin-left:43px;">5.1.1 Arbetsmarknadsverkets styrelse (AMS) 10</p> <p style="margin-left:43px;">5.1.2 Arbetsmarknadsverket 11</p> <p style="margin-left:43px;">5.1.3 Arbetsförmedlingen 11</p> <p style="margin-left:22px;">5.2 Sysselsättningsskapande åtgärder 12</p> <p style="margin-left:22px;">5.3 Åtgärder för unga 13</p> <p style="margin-left:22px;">5.4 Arbetsmarknadsutbildning 14</p> <p>6. Arbetslöshetsförsäkringen 16</p> <p style="margin-left:22px;">6.1 Allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring 16</p> <p style="margin-left:43px;">6.2 Tillfälliga förändringar i nuvarande arbetslöshetsförsäkring<br /> 16</p> <p style="margin-left:22px;">6.3 Permitteringslönesystemet 17</p> <p style="margin-left:22px;">6.4 Äldre arbetslösa 17</p> <p>7. Arbete åt handikappade 18</p> <p style="margin-left:22px;">7.1 Lönebidrag 18</p> <p style="margin-left:22px;">7.2 Samhall 19</p> <p style="margin-left:22px;">7.3 Galaxen 20</p> <p>8. Arbete åt invandrare 21</p> <p>9. Hemställan 23</p> </div> <div class="block ml_53"><p>1</p> </div> <div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr A252</p> </div> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_48" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_24" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_24" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_11" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_12" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>1. Den verkliga bilden Mot-1989/90</p> <p style="margin-left:337px;">A252</p> <p>Regeringen förmår inte längre dölja att den ekonomiska utvecklingen riskerar<br /> att hota såväl sysselsättning som Sveriges ekonomiska välstånd. Den negativa<br /> ekonomiska utvecklingen kan i väsentlig utsträckning härledas till förhållandena<br /> på arbetsmarknaden. Samtidigt hotar den ekonomiska utvecklingen<br /> att leda till en situation med ökad arbetslöshet. Konjunkturinstitutets<br /> senaste barometer indikerar fallande efterfrågan på svenska produkter och<br /> förebådar ökad arbetslöshet.</p> <p>Den höga sysselsättningsnivån och den låga öppna arbetslösheten under<br /> de senaste åren har dolt de kraftiga obalanser som, sedan lång tid, oberoende<br /> av konjunkturerna, råder på svensk arbetsmarknad. Även under lågkonjunkturerna<br /> har bristen på utbildad arbetskraft varit påtaglig. I högkonjunktur<br /> leder bristen på arbetskraft till allvarliga problem såväl inom näringslivet<br /> som inom den offentliga sektorn.</p> <p>Trots den för närvarande höga sysselsättningsnivån och den låga öppna<br /> arbetslösheten är det verkliga antalet som står utanför arbetsmarknaden<br /> högt. Många grupper har problem med att hävda sig på arbetsmarknaden,<br /> inte minst handikappade och invandrare. Den trendmässiga uppgången av<br /> personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som vi tidigare fäst uppmärksamheten<br /> på, har också präglat 1980-talet. Den öppna arbetslösheten återspeglar<br /> bara en del av den verkliga arbetslösheten. Därtill kommer de av<br /> arbetsmarknadsskäl förtidspensionerade.</p> <p>I inget annan land är frånvaron så hög som i Sverige. Det goda sysselsättningsläget<br /> beror delvis på behovet av att ersätta frånvarande personal.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Diagram 1</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Öppen och dold arbetslöshet</p> <p style="margin-left:66px;">November 1989</p> </div> <div class="block ml_17"><p>580(30</p> </div> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_25"><p style="margin-left:6px;">1700</p> <p>2400</p> </div> <div class="block ml_8"><p>40300</p> </div> <div class="block ml_37"><p style="margin-left:79px;">Arbetslösa<br /> enl AKU</p> <p style="margin-left:79px;">Arb.marien,<br /> utbildning</p> <p style="margin-left:79px;">Beredskaps</p> <p style="margin-left:79px;">arbete</p> <p style="margin-left:79px;">Ungdomslag</p> <p style="margin-left:79px;">Inskoln.</p> <p style="margin-left:79px;">platser</p> <p style="margin-left:79px;">Arbets<br /> träning mm</p> <p style="margin-left:79px;">I arbete m<br /> rekrstöd</p> </div> <div class="block ml_12"><p>Källa: SCB och AMS</p> </div> <div class="block ml_53"><p>2</p> </div> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_12" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_10" /> <div class="block ml_10" /> <div class="block ml_11" /> <div class="block ml_11" /> <div class="block ml_11" /> <div class="block ml_11" /> <div class="block ml_12" /> <div class="block ml_12" /> <div class="block ml_12" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_23" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Diagram 2 Mot. 1989/90</p> <p>Total frånvaro p.g.a. ohälsa A252</p> </div> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_6"><p>Dagar per försäkrad</p> </div> <div class="block ml_4"><p>40</p> </div> <div class="block ml_4"><p>35</p> </div> <div class="block ml_4"><p>30</p> </div> <div class="block ml_9"><p>1968 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:309px;">År</p> <p>(RFV fakta sid 66)</p> <p>Utslagningen ur arbetslivet är omfattande. Varje år förtidspensioneras ca<br /> 55 000 personer. Totala antalet förtidspensionärer uppgår till ca 350000 personer.</p> <p>Den ökning av arbetstiden som nu registreras är huvudsakligen hänförlig<br /> till företagare och deras medhjälpare.</p> <p>”Den tredje vägens” ekonomiska politik som socialdemokraterna drivit<br /> har prioriterat full sysselsättning. Resultaten kan nu sammanfattas på följande<br /> sätt:</p> <p style="margin-left:13px;">- Pris- och kostnadsökningarna är väsentligt högre än i våra konkurrentländer.<br /> Svenska företag förlorar marknadsandelar såväl på export- som<br /> hemmamarknaderna.</p> <p style="margin-left:13px;">- Den ekonomiska tillväxten är låg. Produktivitetsökningen ligger på en<br /> låg nivå.</p> <p>- Underskottet i bytesbalansen ökar i snabb takt.</p> <p>Om inte radikala förändringar sker, hotar finansministern med ett ”arbetslöshetens<br /> stålbad”.</p> <p>Det är tillfredsställande att notera att regeringen nu är medveten om den<br /> egna politikens misslyckande och delvis förefaller vara beredd att åtminstone<br /> utvärdera den. Ett tecken på detta är det stora antal arbetsgrupper<br /> och utredningar som regeringen tillsatt trots att riksdagen avslagit moderata<br /> förslag med krav på utvärderingar eller förändringar.</p> </div> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_41" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>2. Från efterkrigsprogram till ”tredje vägen”</p> <p>Arbetsmarknadspolitiken syftar till det allmänt accepterade målet: full sysselsättning.</p> <p>Den socialdemokratiska politiken har byggt på ambitionen att samtidigt<br /> med full sysselsättning, internationell konkurrenskraft och låg inflation<br /> åstadkomma en kraftig löneutjämning. Förutsättningen har varit en stark<br /> central byråkrati, starkt centralstyrda fackliga organisationer och en omfattande<br /> lagstiftning med vissa planekonomiska inslag.</p> <p>£)e förväntade effekterna av den förda politiken har motverkats genom att<br /> stödet till arbetslösa samt företag och regioner i kris utformats så att de inte<br /> medverkar till den såväl yrkesmässiga som geografiska rörlighet som politiken<br /> förutsätter. Dessutom har den för västvärlden unikt stora offentliga sektorn<br /> bidragit till inlåsningen av arbetskraft. En omfattande byråkrati har<br /> dessutom byggts upp för att förvalta arbetsmarknadspolitiken.</p> <p>De enskilda arbetstagarnas och arbetsgivarnas handlingsförmåga har<br /> kringskurits i takt med deras växande beroende av politiska beslut och offentliga<br /> medel. Arbetsmarknaden och arbetslivet har funktionssocialiserats.</p> <p>Grundbulten i arbetarrörelsens strategi har varit den solidariska lönepolitiken<br /> i kombination med ett konfiskatoriskt skattetryck. Politiken har förutsatt<br /> en omfattande statlig näringspolitik och ett stort inslag av arbetsmarknads-<br /> och regionalpolitik. För att ”korrigera” effekterna av den solidariska<br /> lönepolitiken och det höga skattetrycket på kapitalbildningen har den socialdemokratiska<br /> politiken också krävt kollektiv kapitalbildning.</p> <p>De negativa effekterna av denna politik blev delvis uppenbara i början av<br /> 1970-talet, då den svenska ekonomin visade allvarliga balansproblem. Dessa<br /> överskuggades emellertid av konjunkturella och strukturella problem orsakade<br /> av den förändrade internationella ekonomi som var en följd av oljeprisökningarna.<br /> Först under de senaste åren, sedan den socialdemokratiska politiken<br /> återigen, nu i form av den tredje vägens ekonomiska politik, fått genomslag,<br /> har modellens svagheter, trots den långvariga högkonjunkturen,<br /> återigen manifesterats.</p> <p>Situationen har försvårats av att lönebildningen numera sker enligt helt<br /> andra principer än de som den socialdemokratiska modellen förutsätter.</p> <p>Den solidariska lönepolitiken utgår dels från arbetets art utan hänsyn till<br /> företagens, eller branschernas lönsamhet, dels från en starkt sammanpressad<br /> lönespännvidd. En sådan politik kan vara framgångsrik på en arbetsmarknad<br /> där arbetstagarna är i stort sett jämförbara och utbytbara med varandra.<br /> Så var förhållandena i viss mån under den arbetskraftsintensiva industriepok<br /> som efterträdde jordbrukssamhället. I dag är situationen emellertid<br /> en helt annan. Arbetsmarknaden är starkt differentierad. Kunskaper är en<br /> allt viktigare faktor. En sådan arbetsmarknad kräver en mer differentierad<br /> och marknadsanpassad lönepolitik - en lönesättning som utgår från individerna.</p> <p>En sådan lönestruktur håller nu på att växa fram - anställda får lön i förhållande<br /> till sina prestationer och kunskaper. Denna individualisering undergräver<br /> fackföreningarnas traditionella förhandlingsroll, men det är en oundviklig<br /> process som de fackliga företrädarna inte kan förhindra.</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p> <p>A252</p> </div> <div class="block ml_53"><p>4</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:12px;">Resultatet av den socialdemokratiska politiken i kombination med nya Mot. 1989/90</p> <p>förhållanden på arbetsmarknaden har blivit en galopperande kostnadsut- A252</p> <p>veckling, kaotiska avtalsförhandlingar och en arbetsmarknad i permanent<br /> obalans.</p> <p>Den socialdemokratiska politiken präglas nu alltmer av återkommande<br /> brandkårsutryckningar i försök att ställa tillrätta missförhållanden som<br /> åstadkommits av den egna politiken. Stabiliteten och långsiktigheten offras<br /> gång på gång på opportunismens och panikens altare. Den socialdemokratiska<br /> politiken utgör ett hot mot den fulla sysselsättningen.</p> <p>Det är också oroande att registrera de tankegångar som nu kommer från<br /> det socialdemokratiska partiet och dess fackliga gren vilka tyder på att arbetarrörelsen<br /> eftersträvar en politik byggd på mer utpräglade planekonomiska<br /> principer.</p> <p>3. En värld i förändring</p> <p>3.1 Från jordbrukssamhälle till industrisamhälle</p> <p>Övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle innebar stora förändringar<br /> av arbetslivet. I jordbrukssamhället, där hela familjen deltog i<br /> produktionen hade varje individ sin givna plats. Arbetet dominerade familjens<br /> gemensamma liv.</p> <p>Arbetet i jordbrukshushållet avlöstes av det mer specialiserade arbetslivet<br /> i städernas och bruksorternas industrier. Sambandet mellan familjeliv och<br /> arbete bröts, även om arbetet, nu utfört på särskilda arbetsplatser, utgjorde<br /> den enda grunden för familjens ekonomi och standard. Som ett resultat av<br /> den solidariska lönepolitiken och det skatte- och transfereringssystem som<br /> efter hand byggts ut, har sambandet mellan arbetet och den ekonomiska<br /> standarden blivit alltmer otydligt.</p> <p>Efter hand som kvinnorna i ökande utsträckning gått från oavlönat arbete<br /> i hemmen till avlönat arbete utanför hemmen, har klyftan mellan arbete och<br /> familjeliv blivit än större. Omsorgen om familjen har i ökande grad överlåtits<br /> till särskilt anställda personer i offentlig tjänst. Skattesystemet som gör<br /> det mycket svårt att försörja en hel familj på en inkomst har varit en pådrivande<br /> kraft i denna utveckling.</p> <p>Utvecklingen har otvivelaktigt lett till ökad ekonomisk jämlikhet mellan<br /> kvinnor och män. Men den har också lett till en ökad belastning på de enskilda<br /> människorna. Många känner sig kluvna mellan kraven från familjen<br /> och kraven från arbetsplatsen.</p> <p>Den offentliga vården och omsorgen har också fått allt svårare att möta<br /> förväntningarna.</p> <p>3.2 En ny epok - människans samhälle</p> <p>Under de senaste decennierna kan man tydligt urskilja ett nytt mönster i arbetslivet<br /> som kan medföra en grundläggande förändring av såväl arbetets<br /> organisation och innehåll som samhällets struktur.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr A252</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Storskalig industriproduktion i långa serier med en, trots rationalisering,<br /> fortfarande relativt stor arbetskraft kommer att ersättas av flexibilitet, kundanpassning,<br /> ny teknik, större kapitalinsatser, snabbare omloppstider och<br /> mer specialiserad kunskap. Efterfrågan på tjänster av olika slag kommer att<br /> öka.</p> <p>Samtidigt förändras arbetets organisation. Detaljstyrning, kontroll och<br /> övervakning av enskilda individers arbete genom flera hierarkiska led, där<br /> den enskildes möjligheter att påverka arbetet är mycket små, ersätts av målstyrning<br /> och grupper med eget ansvar, där varje medlem av gruppen kan påverka<br /> arbetet och har ansvar för arbetsresultatet. Hierarkierna ersätts av lagarbete.</p> <p>Data- och teletekniken gör det möjligt att arbeta på distans på mindre,<br /> decentraliserade arbetsplatser eller i hemmet. Den expanderande tjänstesektorn<br /> kan, om den får utvecklas utan hindrande reglering, erbjuda stort<br /> utbud av arbetstillfällen. Möjligheterna till ett varierat arbetstidsuttag, anpassat<br /> till såväl arbetstagarnas personliga önskemål som produktionens behov,<br /> är mycket stora.</p> <p>Framtidens arbetsliv kommer att kunna erbjuda variations- och kombinationsmöjligheter<br /> som gör det lättare för varje individ att vid varje tillfälle<br /> under livet finna den arbetsuppgift som bäst passar henne eller honom just<br /> då.</p> <p>Den tekniska och organisatoriska utvecklingen gör det möjligt att kombinera<br /> en del av jordbrukssamhällets närhet mellan människorna med industrisamhällets<br /> effektivitet och förmåga att upprätthålla en god ekonomisk<br /> standard.</p> <p>3.3 En europeisk arbetsmarknad</p> <p>Den pågående västeuropeiska integrationen syftar till att i samarbete mellan<br /> folken skapa ett starkare Europa med ökad tillväxt och sysselsättning och<br /> med högre livskvalitet och ökad rörelsefrihet för de enskilda människorna ett<br /> medborgarnas Europa.</p> <p>Sverige måste medverka i det europeiska integrationsarbetet för att kunna<br /> upprätthålla full sysselsättning och ekonomiskt välstånd.</p> <p>EG håller på att förverkliga ett av sina mål - en verklig gemensam inre<br /> marknad. Man talar om de fyra friheterna för människor, varor, företag och<br /> kapital. En väsentlig del i detta medborgarnas Europa är den gemensamma<br /> arbetsmarknaden.</p> <p>Att Sverige inte ingår i den gemensamma europeiska arbetsmarknaden innebär<br /> redan nu att svenska medborgares möjligheter att arbeta i ett EG-land<br /> är starkt begränsade. Detta medför svårigheter för svenska företag med dotterbolag<br /> i dessa länder. Det innebär också svårigheter för den som genom att<br /> arbeta i något EG-land vill förvärva speciella kunskaper och erfarenheter.</p> <p>Erfarenheterna från det förhållandevis fria utbytet av arbetskraft som nu<br /> råder mellan EG-länderna är gott. Erfarenheterna av den gemensamma nordiska<br /> arbetsmarknaden visar också på fördelarna med att arbetstagare fritt<br /> kan ta arbete utanför sitt hemland.</p> <p>Under 1990 inleds en förhandlingsprocess mellan EG och EFTA-länderna</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p> <p>A252</p> </div> <div class="block ml_53"><p>6</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>om samarbete i form av EES (European Economic Space). I dessa förhand- Mot. 1989/90</p> <p>lingar kommer förhoppningsvis även ingå frågan om en gemensam europeisk A252</p> <p>arbetsmarknad.</p> <p>EES-samarbetet kan inte ersätta medlemskap i EG, men ett EES-avtal<br /> kan utgöra ett steg på vägen mot EG-medlemskap. För moderata samlingspartiet<br /> är Sveriges fulla medverkan i EG-arbetet ett mål.</p> <p>4. Politik för tillväxt och arbete</p> <p>Den fortsatta omvandlingen av Sverige måste bygga på den kompetens, ansvarskänsla<br /> och den vilja att finna goda lösningar som finns hos de enskilda<br /> arbetstagarna och arbetsgivarna. Lönebildningen och skattepolitiken måste<br /> därför utformas så att ekonomisk stabilitet och tillväxt främjas och så att det<br /> återigen lönar sig att arbeta.</p> <p>Kraven på arbetet ökar. Monotona och hårt styrda industriarbeten accepteras<br /> inte längre - företag med sådana arbetsförhållanden har svårt att rekrytera<br /> arbetskraft. Samma förhållande gäller stora delar av den offentliga sektorn.<br /> Framför allt inom utbildnings- samt vård- och omsorgsyrkena är det<br /> svårt att rekrytera personal.</p> <p>Ett sätt att motverka de negativa faktorerna i arbetet är att introducera<br /> nya organisationsformer. Dessa kan bättre tillfredsställa krav på variation<br /> och utveckling och ger samtidigt bättre möjligheter att kombinera arbete<br /> med familjeliv och andra aktiviteter utanför yrkesarbetet.</p> <p>Det pågår ett intensivt arbete med att finna nya produktions-, administrations-<br /> och organisationsformer. Utvecklingsarbetet sker i nära samverkan<br /> mellan arbetsgivare och arbetstagare, samt deras fackliga representanter på<br /> arbetsplatserna. Alla börjar bli medvetna om att det är det egna företagets<br /> eller den egna organisationens konkurrensförmåga som avgör dess möjligheter<br /> att erbjuda trygga och bra arbeten.</p> <p>Ny företagsledningsteknik innebär också att arbetsorganisationen genomgår<br /> stora förändringar. Den hierarkiska beslutsstrukturen ersätts alltmer av<br /> ett decentraliserat beslutsfattande inom företag och förvaltningar. Enskilda<br /> anställda kan på ett annat sätt än tidigare i sitt dagliga arbete få ett ökat inflytande<br /> och ansvar. Detta motsvarar de anställdas växande krav på personlig<br /> utveckling.</p> <p>Därmed ökar också de anställdas möjlighet att få del av verksamhetens<br /> resultat genom olika vinstdelningssystem.</p> <p>För att i framtiden kunna upprätthålla ett gott sysselsättningsläge måste<br /> näringslivets konkurrenskraft återställas. Det kräver att kostnadsutvecklingen<br /> kontrolleras. Vi har i andra motioner framhållit att detta kräver skattesänkningar<br /> och stabila spelregler. Det är endast genom en stabil politik<br /> med fasta spelregler som ger ekonomisk tillväxt och ett konkurrenskraftigt<br /> klimat för näringslivet som arbetsmarknaden kan utvecklas stabilt och förutsebart.</p> <p>Våra förslag ifråga om ekonomisk politik redovisas i partimotionen om<br /> ekonomisk politik. I partimotionerna ”Företagandets villkor” och ”Sveriges<br /> energipolitik” redovisas vår närings- och energipolitik. 7</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:12px;">Förslag ägnade att skapa en bättre fungerande arbetsmarknad genom för- Mot. 1989/90</p> <p>ändringar i den arbetsrättsliga lagstiftningen framgår av flera kommittémo- A252</p> <p>tioner om arbetsrättsliga frågor.</p> <p>En särskild motion om regionalpolitiken kommer att väckas senare under<br /> våren i anslutning till den från regeringen aviserade regionalpolitiska propositionen.</p> <p>Bibehållen konkurrenskraft förutsätter en alltmer kvalificerad, välutbildad<br /> och lättillgänglig arbetskraft. Kraven på utvecklings- och omställningsförmåga<br /> hos den enskilde arbetstagaren ökar. För att Sveriges välstånd skall<br /> kunna bevaras är det nödvändigt att utbildningspolitiken reformeras. Våra<br /> förslag redovisas i en partimotion och flera kommittémotioner om utbildning.</p> <p style="margin-left:12px;">Det finns också åtskilliga andra hinder för en fungerande arbetsmarknad.</p> <p>Skatte- och transfereringssystemen medför att det ekonomiska utfallet av att<br /> byta arbetslöshet eller deltidsarbete på hemorten mot en välavlönad anställning<br /> på annan ort blir marginellt. Ett exempel är straffbeskattningen av den<br /> som säljer en bostadsrätt för att köpa en annan eller eget hem på annan ort.</p> <p>Den socialdemokratiska skattepolitiken kan endast i begränsad utsträckning<br /> påverka situationen i positiv riktning. Detta beror på att föreslagna<br /> marginalskattesänkningar är ”totalfinansierade” dvs kombineras med höjningar<br /> av andra skatter i motsvarande mån. I en särskild motion redovisas<br /> moderata samlingspartiets förslag och principer på skattepolitikens område.</p> <p>Kostnaderna för socialförsäkringarna tar en stor del av produktionsresultatet<br /> i anspråk, samtidigt som det höga utnyttjandet av försäkringarna leder<br /> till att färre medverkar till finansieringen. Det har aldrig varit meningen att<br /> försäkringarna för arbetsföra personer skall utgöra ett alternativ - delvis ett<br /> lönsamt alternativ - till arbete.</p> <p style="margin-left:12px;">Vi noterar att regeringen sent omsider blivit medveten om denna konflikt.</p> <p>Ännu har den dock inte visat sig beredd att med kraft ta sig an problemen.</p> <p>Vi har i särskild kommittémotion med anledning av regeringens proposition<br /> 1989/90:62 lagt förslag hur arbetsskadeförsäkringen skall reformeras. I kommittémotionen<br /> ”Bättre arbetsmiljö” lägger vi fram våra förslag på arbetsmiljöområdet.<br /> I partimotionen ”Bättre välfärd” redovisar vi förslag om förändringar<br /> i sjukförsäkringssystemet.</p> <p>4.1 Arbetstagarnas marknad</p> <p>Den brist på kvalificerad personal som redan nu finns och som kan väntas<br /> bestå under lång tid beroende på befolkningsutvecklingen medför att konkurrensen<br /> om kvalificerad arbetskraft normalt kommer att vara hög. De interna<br /> arbetsmarknaderna på arbetsplatserna blir än mer betydelsefulla än<br /> nu. Behovet av internutbildning och vidareutbildning ökar.</p> <p>Kraven på arbetsgivarna ökar. I konkurrensen om den eftertraktade arbetskraften<br /> måste de kunna erbjuda såväl en god arbetsmiljö i traditionell<br /> mening som väl fungerande administrativa och organisatoriska rutiner som<br /> ger de enskilda arbetstagarna ansvar och utvecklingsmöjligheter. En annan<br /> konkurrensfaktor är möjligheterna till delaktighet i verksamhetens resultat<br /> genom exempelvis vinstdelning. 8</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Utvecklingen mot en effektiv modern industriproduktion med stort tek- Mot. 1989/90<br /> nikinnehåll och en växande tjänstesektor innebär öppnare, mer varierande A252<br /> och växande arbetsmarknader. Detta erbjuder nya möjligheter för företagande,<br /> fler ingångsjobb för ungdomar och arbetsuppgifter för invandrare liksom<br /> arbete för många människor med särskilda kvalifikationer. Det kan<br /> också skapas möjligheter till särskilt anpassade arbetsuppgifter och arbetsplatser<br /> för handikappade.</p> <p>Vardagslivet kan underlättas för många heltidsarbetande som kan få en<br /> avlastning som behövs för att orka kombinera arbete med familjeansvar.</p> <p>Kvinnor och män kommer också i ökande utsträckning att kunna konkurrera<br /> på jämlika villkor.</p> <p>4.2 Arbetstid</p> <p>Dagens arbetstider tillgodoser inte individernas önskemål. Inte heller behoven<br /> på arbetsplatserna kan tillgodoses på ett rimligt sätt. I en särskild motion<br /> om arbetstider lägger vi förslag med utgångspunkt från principen om att de<br /> enskilda individerna i så hög utsträckning som möjligt själva skall kunna påverka<br /> sina arbetstider. Vi avvisar också regeringens förslag om att införa en<br /> sjätte lagstadgad semestervecka.</p> <p>5. Arbetsmarknadspolitikens syfte och inriktning</p> <p>Arbetsmarknadspolitiken i vid mening måste i fortsättningen i högre grad<br /> inriktas på att förbättra arbetsmarknadens funktion. Detta bör t.ex. ske genom<br /> att förbättra rörligheten på arbetsmarknaden.</p> <p>Arbetsmarknadspolitiken i snäv mening skall vara ett smörjmedel - att<br /> medverka till att arbetslösa personer kan få nya arbeten och att lediga platser<br /> kan besättas. Däremot skall inte arbetsmarknadsmyndigheterna ha den totalitära<br /> ambitionen att kontrollera och styra alla delar av arbetsmarknaden.</p> <p>Arbetsmarknadsadministrationen skall ha väl definierade arbetsuppgifter.</p> <p>Dess huvudsakliga uppgift skall vara att hjälpa arbetstagare att finna lämpligt<br /> arbete.</p> <p>Stödarsenalen bör ge hjälp till självhjälp utan att det hos arbetsgivare och<br /> arbetstagare uppstår en tillvänjning till statliga stöd eller beroende av statlig<br /> byråkrati.</p> <p>Det normala bör vara att arbetsgivare och arbetstagare finner varandra<br /> utan särskilda hjälpinsatser. Byte av yrke och arbetsplats måste ses som ett<br /> naturligt inslag i individens utveckling.</p> <p>Väl fungerande arbetsplatser utvecklas i samspel mellan arbetsgivare och<br /> arbetstagare. Det är arbetsgivarnas skyldighet att ansvara för att arbetsmiljön<br /> är acceptabel. Arbetsgivarna måste också svara för att personalen får<br /> den kompetens och de utvecklingsmöjligheter som krävs för att kunna följa<br /> med i utvecklingen och bevara konkurrenskraften.</p> <p>Arbetsgivarna måste tillse att arbetsorganisationen, arbetsmiljön och arbetsvillkoren<br /> är sådana att arbetet är attraktivt.</p> <p>Det är en paradox att samtidigt som Sverige har en av industrivärldens<br /> lägsta arbetslöshetssiffror budgeteras kostnaderna för arbetsmarknadspoliti</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>ken till över 21 miljarder kronor. Ifråga om kostnaderna skiljer sig Sverige<br /> inte från länder som registrerar betydligt högre arbetslöshetstal.</p> <p>Diagram 3</p> <p style="margin-left:9px;">Utgifter för arbetsMrlmadspolitik<br /> i några länder inom OECD<br /> 1907. tafel av BKP</p> <p style="margin-left:4px;">_procent</p> </div> <div class="block ml_35"><p>CS3PH5SIVR</p> <p style="text-align:right;">ÅTGÄRDER</p> <p>bbshktivr</p> <p style="text-align:right;">ÅTGÄRDER</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Sverige har en väsentligt större andel aktiva åtgärder i stället för kontantstöd,<br /> vilket är ett utslag av den s.k. arbetslinjen. Detta är en allmänt accepterad<br /> inrikting av politiken. Trots kostnadsnivån är emellertid utslagningen<br /> från arbetsmarknaden avsevärd och kostnaderna över socialförsäkringssystemen<br /> mycket höga. Man måste därför ifrågasätta effektiviteten i den<br /> svenska arbetsmarknadspolitiken.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>5.1 AMS och arbetsmarknadsverket</p> <p>5.1.1 Arbetsmarknadsverkets styrelse (AMS)</p> <p>Styrelsen för Arbetsmarknadsverket domineras av representanter för arbetsmarknadens<br /> parter. Det leder till att arbetsmarknadsverket inte kan<br /> agera fritt i förhållande till partsintressen på arbetsmarknaden. Vi har under<br /> flera års tid kritiserat detta.</p> <p>Vi har i andra sammanhang framhållit vikten av att statliga organ får kompetenta<br /> styrelser. Samtidigt är det viktigt att styrelserna inte bör domineras<br /> av partsintressenter.</p> <p>Den framtida ledningsfunktionen inom Arbetsmarknadsverket bör utredas.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>b</p> <p>5</p> <p>4</p> <p>3</p> <p>2</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Lil</p> </div> <div class="block ml_11"><p style="margin-left:6px;">Hill</p> <p style="margin-left:6px;">■ • ■ ■ * • I</p> </div> <div class="block ml_6"><p style="margin-left:26px;">NDR fiRI FIN SVE SFR BEL IRL<br /> USR V-TY SBR FRR HDL DRN</p> </div> <div class="block ml_17"><p style="margin-left:48px;">lend<br /> Källa- OECD</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p> <p>A252</p> </div> <div class="block ml_52"><p>10</p> </div> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_11" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>5.1.2 Arbetsmarknadsverket</p> <p>Under senare år har verksamheten inom Arbetsmarknadsverket effektiviserats<br /> och alltmer inriktats på att möta de förändrade krav som utvecklingen<br /> ställer på arbetsmarknadspolitiken.</p> <p>Arbetsmarknadsverket har inom central förvaltning, länsförvaltning och<br /> arbetsförmedling ca 7 400 årsarbetare. Det skall jämföras med att ca 125 000<br /> personer i genomsnitt under ett år är öppet arbetslösa eller placerade i kortvariga<br /> arbetsmarknadspolitiska åtgärder.</p> <p>Förändringsprocessen måste fortgå men måste i framtiden också leda till<br /> en mindre men effektivare organisation.</p> <p>Förändringskraven på arbetsmarknaden leder till utveckling av nya stödoch<br /> servicefunktioner i fristående företag och organisationer. De offentliga<br /> organen kan med fördel tillgodogöra sig fördelarna av denna verksamhet,<br /> dels genom samarbete, dels genom upphandling. En sådan positiv attityd är<br /> nödvändig i stället för de försök som pågår att hindra nya former av tjänster<br /> att utvecklas som tar sig uttryck bl.a. i AMS dogmatiska agerande mot skrivbyråer.</p> <p>5.1.3 Arbetsförmedlingen</p> <p>Arbetsmarknaden måste vara en marknad där självständiga arbetssökande<br /> och arbetsgivare möts. För att en anställning skall uppstå krävs kontakt och<br /> en ömsesidig acceptans.</p> <p>De regler som statsmakterna uppställer för arbetsmarknaden bör bidra till<br /> att underlätta kontakter mellan arbetssökande och arbetsgivare. Så är inte<br /> fallet i dag.</p> <p>På framtidens arbetsmarknad kommer det att inom en växande tjänstesektor<br /> finnas en mängd olika företagsformer och anställningsformer. Många<br /> av dessa kommer i än högre grad än i dag att ställa krav på specialiserade<br /> förmedlingstjänster.</p> <p>I Sverige är arbetsförmedling ett statligt monopol. Detta understryks<br /> också av kravet på obligatorisk platsanmälan.</p> <p>Under senare år har arbetsförmedlingarnas arbete effektiviserats och<br /> bättre anpassats till efterfrågan på tjänster. Det är positivt. Arbetsmarknadsverkets<br /> ambitioner förefaller emellertid vara att befästa sin kontroll över<br /> praktiskt taget all arbetsförmedlande verksamhet i landet. Arbetsförmedlingarna<br /> bedriver i ökande utsträckning uppsökande verksamhet i syfte att<br /> avlasta arbetsgivarna såväl arbete som kostnader för normalt rekryteringsarbete.<br /> Det är synnerligen tveksamt att på det sättet använda allmänna medel.</p> <p>Det finns ingenting som talar för att arbetsförmedling bedrivs bäst och rationellast<br /> i form av ett offentligt monopol. Utvecklingen går mot en större<br /> efterfrågan av differentierade tjänster. För att skapa bättre förutsättningar<br /> för att kunna möta de olika kraven på förmedlingstjänster är det nödvändigt<br /> att också andra arbetsförmedlingar än den offentliga kan utvecklas.</p> <p>Arbetsförmedlingsmonopolet bör därför upphävas. Den obligatoriska<br /> platsanmälan bör samtidigt avskaffas. Sverige har genom en ILO-konvention<br /> bundit sig till en offentlig arbetsförmedling. Sverige bör därför snarast<br /> meddela ILO att Sverige i likhet med de flesta andra västeuropeiska länder</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>inför ett system med fristående arbetsförmedlingar som arbetar jämsides Mot. 1989/90</p> <p>med den offentliga förmedlingen inom ramen för en arbetsförmedlingslag. A252</p> <p>Genom att upphäva arbetsförmedlingsmonopolet kommer den offentliga<br /> arbetsförmedlingen att avlastas. Detta frigör resurser för den offentliga arbetsförmedlingen<br /> att hjälpa sökanden som har svårt att få arbete. Förmedlingen<br /> bör också i framtiden ha central roll när det gäller att hjälpa arbetslösa<br /> personer att bli mer attraktiva på arbetsmarknaden. Förmedlingarna bör liksom<br /> för närvarande kunna anvisa plats vid t.ex. arbetsmarknadsutbildning.</p> <p>En kommande utredning om Arbetsmarknadsverkets ledning och verksamhet<br /> bör närmare behandla också den offentliga arbetsförmedlingens<br /> framtida uppgifter och organisation.</p> <p>5.2 Sysselsättningsskapande åtgärder</p> <p>Inom AMS är en ny form av målstyrningsstrategi under utveckling. Vi har<br /> tidigare uppmärksammat den konflikt som finns mellan denna strategi och<br /> riksdagens traditionella detaljstyrning. Det är därför tillfredsställande att regeringen<br /> nu har anammat vårt förslag att ge AMS förtroendet att självt göra<br /> avvägningar mellan olika slags åtgärder inom ramen för anslaget Sysselsättningsskapande<br /> åtgärder. Vi noterar också att denna nya budgetteknik kommer<br /> att utvärderas av RRV.</p> <p>En stor del av arbetsmarknadsverkets resurser har använts för beredskapsarbeten.<br /> Traditionella offentliga beredskapsarbeten ger sällan den enskilde<br /> arbetslöse möjlighet till en fast anställning. Som arbetsmarknadspolitisk<br /> insats är därför beredskapsarbete mindre lämpligt. Likväl kan det, bl.a.<br /> av sociala skäl, vara motiverat med beredskapsarbeten. Beredskapsarbete<br /> kan medverka till att bevara den arbetslöses förmåga att senare åter fungera<br /> på arbetsmarknaden.</p> <p>De flesta beredskapsarbeten utförs i kommunal regi. Vi har tidigare föreslagit<br /> att kommuner och andra som får möjlighet att få arbete utfört som<br /> beredskapsarbete bör svara för minst halva kostnaden. De maximala statsbidragen<br /> bör således sänkas. För de nya former för sysselsättningsinsatser som<br /> nu arbetsmarknadsverket självt får möjlighet att utforma bör normalt 50<br /> procent bidragsandel också tillämpas.</p> <p>Riksdagen har beslutat att arbesmarknadspolitiska medel icke skall<br /> komma till användning för reguljär verksamhet. Detta beslut innebär bl.a.<br /> att de myndigheter som tidigare utfört en mycket stor andel av miljö- och<br /> kulturvårdande arbetsuppgifter med hjälp av beredskapsmedel inte längre<br /> kan räkna med att arbetsmarknadspolitiska medel regelbundet kan utnyttjas<br /> för dessa ändamål.</p> <p>Avsikten med riksdagens beslut var att berörda myndigheter skulle kompenseras<br /> över den ordinarie budgeten. Därigenom skulle de också ges möjligheter<br /> till en mer långsiktig planering av verksamheten oberoende av arbetsmarknadskonjunktur<br /> och volymen beredskapsarbeten.</p> <p>Det förefaller emellertid som om regeringen inte har tagit konsekvenserna<br /> av riksdagens beslut. Berörda myndigheter anser sig inte blivit kompenserade<br /> så som avsikten var. Regeringen bör till riksdagen återkomma med en<br /> redovisning av konsekvenserna av den förändrade budgetprocessen.</p> </div> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>5.3 Åtgärder för unga</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p> <p>A252</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Några av de mest betydelsefulla besluten för en ung människa rör utbildning<br /> och yrkesval. Kraven på utbildning ökar, men arbetslivet ställer andra krav<br /> än skolan.</p> <p>Arbetsmarknaden för ungdomar är i den nuvarande situationen med brist<br /> på arbetskraft mycket gynnsam. Den s.k. ungdomspuckeln innebar att ungdomar<br /> under 1970-talets lågkonjunktur hade påtagliga problem att komma<br /> in på arbetsmarknaden. Under de närmaste decennierna blir ungdomskullarna<br /> små och man kan därför förutse en förhållandevis stor efterfråga på<br /> ungdomar.</p> <p>Ändå är arbetslösheten bland ungdomar förvånansvärt hög.</p> <p>Det finns en klyfta mellan skolsystemet och arbetslivet. Den innebär att<br /> många ungdomar trots dagens bristsituation har svårigheter att få en fast fot<br /> på arbetsmarknaden.</p> <p>Av stor betydelse för en ung människas framtid på arbetsmarknaden är att<br /> hon eller han får möjlighet att välja en utbildning som motsvarar hennes eller<br /> hans intresse och förutsättningar. Det är också nödvändigt att den unge får<br /> en realistisk bild av arbetsmarknaden. I dag förkommer det i alltför stor utsträckning<br /> att ungdomar kommer ut på arbetsmarknaden efter två års yrkesinriktad<br /> utbildning med kvalifikationer som inte är efterfrågade.</p> <p>På många håll finns en stor efterfrågan på arbetskraft med utbildning inom<br /> ett visst område. Samtidigt går det inte att fylla dessa utbildningar med tillräckligt<br /> många sökande.</p> <p>Detta bör i första hand angripas genom studie- och yrkesvägledning som<br /> ger en realistisk bild av arbetsmarknaden och som visar fördelarna med att<br /> välja utbildningar där stor efterfrågan på arbetskraft kan förutses.</p> <p>Statsmakternas ansvar för unga människors inträde på arbetsmarknaden<br /> måste i första hand vara att skapa förutsättningar för att ungdomar skall<br /> kunna erhålla och tillgodogöra sig en lämplig utbildning. Vi har i andra sammanhang<br /> föreslagit en annorlunda utformning av yrkesutbildningen. Våra<br /> förslag skulle skapa en bättre anknytning mellan skolan och näringslivet. För<br /> den enskilde eleven på de praktiska yrkeslinjerna skulle det innebära att steget<br /> från skola till förvärvsarbete blev lättare att ta. Vårt förslag till en modern<br /> yrkesutbildning återfinns vår i kommittémotion angående gymnasieskolan.</p> <p>De flesta ungdomar som kommer ut på arbetsmarknaden har förmåga att<br /> på egen hand finna ett arbete. De som, efter egna försök, inte får anställning<br /> bör få hjälp och stöd. I första hand bör kompletterande utbildning aktualiseras.<br /> I de fall kompletterande utbildning inte är aktuell bör den unge i andra<br /> hand få hjälp med att söka arbete. I tredje hand bör hon eller han kunna få<br /> en praktikplats.</p> <p>Det är viktigt att ungdomar ges ordentlig möjlighet att söka arbete på egen<br /> hand. De bör inte från början vänja sig vid att lita till myndigheter och allmänna<br /> stödinsatser. Därför får inte stödet utformas så att subventionerade<br /> arbeten blir mer attraktiva än arbeten på öppna arbetsmarknaden. Det finns<br /> anledning tro att exempelvis ungdomslagen hade en sådan utformning att<br /> platserna var mer attraktiva för en del ungdomar än reguljärt arbete.</p> </div> <div class="block ml_53"><p>13</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:11px;">Riksdagen fattade 1988 beslut om ett system med avtalade och särskilda Mot. 1989/90</p> <p>inskolningsplatser. Regeringen har aviserat en utvärdering. Samtidigt som A252</p> <p>projektet med inskolningsplatser innehåller en del positiva element har systemet<br /> med inskolningsplatser haft svårt att komma igång. Vi vill emellertid<br /> erinra om de förslag vi framförde i motion 1988/99:A5 som syftade till att<br /> förhindra att ungdomarna styrdes in mot myndighets- och bidragsberoende.</p> <p>Det finns en risk för att de avtalade inskolningsplatserna utvecklas till generella<br /> subventioner till arbetsgivare som anställer ungdomarna. Möjligheterna<br /> till statsbidrag kan medföra att såväl privata som offentliga arbetsgivare<br /> blir mindre benägna att på normalt sätt fylla sitt personalbehov med<br /> ungdomar. En sådan utveckling skulle kunna innebära att stödet inte får den<br /> nödvändiga inriktningen mot de ungdomar som har verkliga problem.</p> <p>Det förslag innebärande möjligheter till provanställning upp till ett år som<br /> vi framför i särskild kommittémotion ”Förändringar i lagen om anställningsskydd<br /> (LAS)” skulle ge bl.a. ungdomar ökade möjligheter att få arbete på<br /> den öppna arbetsmarknaden.</p> <p>Ett flexibelt lönebidrag enligt den modell som vi föreslagit skulle avsevärt<br /> underlätta möjligheterna för arbetshandikappade ungdomar att komma in<br /> på den öppna arbetsmarknaden.</p> <p>Då det gäller ungdomar som är särskilt svåra att placera beroende på t.ex.<br /> sociala problem, är det nödvändigt att kommunens socialtjänst aktivt medverkar<br /> vid placering i arbete eller utbildning. Syftet måste vara att ändra det<br /> sociala beteendemönstret. I sådana sammanhang bör också möjligheterna<br /> att anlita enskilda arbetsgivare och organisationer som är lämpliga för uppgiften<br /> tas till vara.</p> <p>5.4 Arbetsmarknadsutbildning</p> <p>Personer som blivit utan arbete har ofta ett stort behov av att få nya eller<br /> fördjupade kunskaper och färdigheter. Erfarenheterna visar också att utbildning<br /> är den mest effektiva metoden att motverka långvarig arbetslöshet. Arbetsmarknadsutbildning<br /> är därför den viktigaste statliga insatsen för att bekämpa<br /> existerande arbetslöshet. En längre eller kortare arbetsmarknadsutbildning<br /> kan ge en enskild individ kvalifikationer som ger honom eller henne<br /> radikalt bättre möjligheter att få arbete.</p> <p>Trots att arbetslösheten i en viss region kan vara hög kan det samtidigt<br /> finnas en betydande brist på utbildad arbetskraft inom vissa yrkesområden.</p> <p>Denna efterfrågan måste arbetsmarknadsutbildningen medverka till att uppfylla.<br /> Det ställer höga krav på flexibilitet inom arbetsmarknadsutbildningen.<br /> Arbetsförmedlingarna bör styra in en arbetslös mot utbildningar som dels<br /> motsvarar kompetenskraven för de lediga arbetena, dels motsvarar den enskildes<br /> intressen och förutsättningar.</p> <p>Regeringen föreslår i budgetpropositionen att upp till 20 procent av platserna<br /> i den upphandlande arbetsmarknadsutbildningen skall vara tillgängliga<br /> för icke arbetslösa personer. Det är förståeligt att i en situation med brist<br /> på utbildad arbetskraft företag och myndigheter vill att arbetsmarknadsutbildningen<br /> skall bidra till att förse dem med välutbildad personal. Det finns<br /> dock uppenbara risker med att acceptera att ett ökat antal personer anvisas</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">en plats i arbetsmarknadsutbildningen utan att vara arbetslösa. Arbetsmark- Mot. 1989/90<br /> nadsutbildningen bör inte bli en reguljär utbildningsväg - då kommer på sikt A252<br /> möjligheterna att hjälpa arbetslösa individer att försämras. Regeringens förslag<br /> bör avvisas. Vi kan acceptera att 10 procent av platserna upplåtes åt icke<br /> arbetslösa, dessa platser bör i första hand tilldelas personer som av medicinska<br /> eller sociala skäl behöver byta yrke.</p> <p style="margin-left:3px;">Många som inte är arbetslösa kommer att vilja skaffa sig en ny utbildning.</p> <p style="margin-left:3px;">Detta bör ske genom andra delar av utbildningsväsendet. I en särskild kommittémotion<br /> om vuxenutbildning lägger vi fram förslag beträffande bl a<br /> kommunal vuxenutbildning och studieförbundens verksamhet.</p> <p style="margin-left:3px;">Inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen ger arbetsmarknadsverket<br /> utbildningsbidrag till ett stort antal peroner som genomgår utbildningar<br /> inom det reguljära utbildningsväsendet. I en del fall kan längre eller kortare<br /> kurser inom det vanliga utbildningsutbudet vara till hjälp för arbetslösa.</p> <p style="margin-left:3px;">Samtidigt är det otillfredsställande att studiefinansieringen varierar mellan<br /> olika elever med samma utbildningsinnehåll. En kommande utredning om<br /> vuxenutbildningen måste särskilt beakta dessa problem.</p> <p style="margin-left:3px;">Arbetsmarknadsverkets nya frihet att upphandla utbildning måste användas<br /> till att ge också andra utbildningsanordnare än AMU möjligheter att få<br /> genomföra arbetsmarknadsutbildning. Arbetsmarknadsverket kan bidra till<br /> att inriktningen av arbetsmarknadsutbildningen breddas och utvecklas. Härigenom<br /> kan den totala kompetensuppbyggnaden i landet påskyndas.</p> <p style="margin-left:3px;">AMU-gruppen som bildades för tre år sedan arbetar fortfarande med att<br /> finna sina former. AMU organiserades som en uppdragsmyndighet. Vi<br /> ställde oss vid det tillfället kritiska till organisationsformen och framhöll att<br /> bolagsformen vore mera ändamålsenlig. Regeringen antyder i budgetpropositionen<br /> att den överväger att förändra verksamhetsformerna för AMU.</p> <p style="margin-left:3px;">AMU har stora fasta resurser i form av personal, byggnader och maskinell<br /> utrustning. Ett problem som AMU delar med all offentlig utbildning med<br /> stora fasta resurser är svårigheterna att följa med i den snabba tekniska utvecklingen.<br /> Det ställs stora krav på investeringar i en utrustning som tämligen<br /> fort blir inaktuell. Härigenom riskerar väsentliga delar av AMU:s utbildning<br /> att förlora i attraktionskraft för såväl arbetstagare som arbetsgivare.</p> <p style="margin-left:3px;">Detta ställer stora krav på AMU att planera utbildningen. Den nuvarande<br /> länsvisa organisationsformen får inte bli ett hinder för samarbete över länsgränserna.<br /> AMU måste också pröva olika vägar att samarbeta med det lokala<br /> näringslivet för att ge AMU-eleverna möjlighet att få en utbildning som<br /> är anpassad till sådan modern teknik som företagen utnyttjar. I takt med att<br /> den återkommande utbildningens betydelse ökar öppnas nya vägar för finansiering<br /> av AMU:s verksamhet.</p> <p style="margin-left:3px;">Regeringen föreslår också nya regler för arbetsmarknadsutbildning i företag.<br /> I sig är det tillfredsställande att de regler om motprestationer som ofta<br /> ignorerades nu avskaffas. Samtidigt framstår dock det principiellt tvivelaktiga<br /> i systemet som än mer uppenbart. Genom statliga anslag får företagen<br /> hjälp med at utbilda sin personal. Systemet med utbildning i företag bör snarast<br /> utvärderas.</p> </div> <div class="block ml_53"><p>15</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>6. Arbetslöshetsförsäkringen</p> <p>En väl fungerande arbetslöshetsförsäkring utgör en grundsten i en socialt ansvarsfylld<br /> arbetsmarknadspolitik. För de personer som av olika skäl blir utan<br /> arbete skall det finnas ett skyddsnät.</p> <p>6.1 Allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring</p> <p>Trots att socialdemokraterna i olika sammanhang alltid framhåller att de vill<br /> vara garanter för det sociala skyddsnätet, är det anmärkningsvärt att skyddsnätet<br /> beträffande arbetslöshet har många hål. Till skillnad från de flesta<br /> andra industrialiserade länder har Sverige inte en allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.<br /> Istället har vi en försäkring som är knuten till de fackliga<br /> organisationerna.</p> <p>Att denna koppling till de fackliga organisationerna är ett självändamål<br /> för socialdemokraterna, med syfte att underlätta rekryteringen till fackföreningarna,<br /> framkom tydligt 1987. Regeringen genomdrev då en ändring som<br /> i princip innebär att de fackliga organisationerna behåller kontrollen och administrationen<br /> av arbetslöshetsförsäkringen, medan skattebetalarna står för<br /> hela arbetslöshetskostnaden.</p> <p>Dessutom skänkte regeringen bort arbetslöshetskassornas fonder till de<br /> fackliga organisationerna. Dessa närmare 2,5 miljarder kronor borde givetvis<br /> ha utnyttjats till de arbetslösa. Nu fick de fackliga organisationerna i stället<br /> en gåva som de kunnat utnyttja helt fritt.</p> <p>Vi har sedan flera år förordat en allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring<br /> som omfattar alla förvärsarbetande. Det finns ingen anledning att denna<br /> socialförsäkring skall skilja sig från andra socialförsäkringar som gäller utan<br /> att medlemskap i särskilda organisationer erfordras. Det är heller inte rimligt<br /> att en del arbetslösa i dag - de som får sk KAS-bidrag - får mycket lägre<br /> ersättning än andra.</p> <p>Vi föreslår att en parlamentarisk utredning skyndsamt utreder en allmän<br /> obligatorisk arbetslöshetsförsäkring som omfattar alla förvärvsarbetande såväl<br /> löntagare som företagare. Försäkringen skall ge en grundtrygghet vid<br /> arbetslöshet. Möjligheterna till frivilliga tilläggsförsäkringar bör prövas.</p> <p>6.2 Tillfälliga förändringar i nuvarande<br /> arbetslöshetsförsäkring</p> <p>I avvaktan på utredningen föreslår vi att ersättningsreglerna i den nuvarande<br /> arbetslöshetsförsäkringen kopplas till ersättningsreglerna beträffande sjukpenning.<br /> Vi har bl.a. med anledning av den marginalskattesänkning vi föreslår<br /> - vilken leder till lägre skatt för alla heltidsarbetande - också föreslagit<br /> att sjukpenningen justeras till 80 procent av lönen. Därför bör även ersättningsnivån<br /> för de första 89 dagarna av en arbetslöshetsperiod vara 80 procent<br /> av tidigare lön. Därefter bör ersättningen stiga till 90 procent.</p> <p>För närvarande är dagpenningen begränsad till maximalt 495 kronor per<br /> dag. Detta belopp är indexreglerat. Den kommande utredningen bör även<br /> studera vilka ersättningsbegränsningar som bör gälla i framtiden.</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p> <p>A252</p> </div> <div class="block ml_52"><p>16</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>6.3 Permitteringslönesystemet Mot. 1989/90</p> <p style="margin-left:343px;">A252</p> <p>Det nya permitteringslönesystem som trädde i kraft år 1985 har visat sig<br /> medföra avsevärda svårigheter för främst byggbranschen, framför allt de<br /> mindre och medelstora byggnadsföretag som specialiserat sig på väderkänsliga<br /> verksamheter, såsom puts-, tak- och murningsarbeten, men också nyproduktions-<br /> och anläggningsföretag.</p> <p>Permitteringslönesystemet är avtalsbundet, men förutsätter tillskott av<br /> ■medel från arbetslöshetsförsäkringen. Ersättningen från permitteringslönesystemet<br /> täckte ursprungligen för denna kategori av företag mellan 25 och<br /> 40 procent av lönekostnaderna. Allteftersom ersättningen urholkas genom<br /> att den inte justeras med hänsyn till kostnadsutvecklingen täcks en allt<br /> mindre del av kostnaderna.</p> <p>I samband med att permitteringslönesystemet infördes ändrades LAS § 21<br /> på så sätt att permittering utan fulla löneförmåner och sociala avgifter icke<br /> längre medges.</p> <p>Riksrevisionsverket har på regeringens uppdrag utfört en uppföljning av<br /> systemet. Även om denna inte ger något entydigt underlag för bedömningen<br /> av de samlade effekterna av det nya permitteringslönesystemet, framgår att<br /> väderberoende företag kan utsättas för svåra ekonomiska påfrestningar och,<br /> som RRV konstaterar, ”strukturella effekter” kan uppkomma för de mest<br /> väderkänsliga branscherna.</p> <p>De väderberoende företagen inom byggbranschen har vanligtvis mycket<br /> små möjligheter att planera för väderpermitteringar. I allmänhet föreligger<br /> inga möjligheter till alternativ sysselsättning. Företagen är beroende av kundernas<br /> önskemål och tidpunkten för beviljande av byggnadstillstånd. Priskonkurrensen<br /> är hård och medger inte kompensation för permitteringskostnader.</p> <p>RRV:s utredning omfattar inte de oorganiserade arbetsgivarna. Dessa<br /> står utanför permitteringslönesystemet men får ändå bidra till det via arbetsmarknadsavgiften.<br /> Vi har redan tidigare påpekat det betänkliga från rättssäkerhetssynpunkt<br /> att genom lagstiftning och statliga medel medverka till att<br /> främja avtal mellan två parter.</p> <p>Regeringen bör i samband med utredningen om arbetslöshetsförsäkringen<br /> även utreda permitteringslöneinstitutet, samt permitteringsreglerna.</p> <p>6.4 Äldre arbetslösa</p> <p>Regeringen föreslår i proposition 1989/90:62 att möjligheterna till förtidspension<br /> av arbetsmarknadsskäl skall avskaffas. Härigenom kommer det inte<br /> längre att ges möjligheter till s.k. 58,3-årsavgångar. Arbetsmarknadspolitiska<br /> åtgärder bör i stället bli aktuella också för äldre arbetslösa.</p> <p>Vi har i en särskild motion med anledning av propositionen ställt oss<br /> bakom regeringens förslag. Vi framhöll dock i denna att man emellertid inte<br /> helt kan bortse från att det kan finnas påtagliga problem att ordna meningsfulla<br /> arbetsuppgifter åt enstaka personer som blir arbetslösa i den åldern.</p> <p>Bristande transportmöjligheter, hälsoförhållanden, personliga förhållanden</p> </div> <div class="block ml_53"><p>17</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>etc.kan förhindra dem att delta i t.ex. beredskapsarbete. I andra fall kan Mot. 1989/90</p> <p>kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska insatser bli orimligt höga. A252</p> <p>. Liksom tidigare föreslår vi att det ekonomiska skyddet i sådana fall bör<br /> kunna tillgodoses inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen. Den utredning<br /> vi föreslår bör därför undersöka möjligheterna att inom ramen för en allmän<br /> arbetslöshetsförsäkring finna lämpliga ersättningsformer för äldre arbetslösa.</p> <p>Vi vill i sammanhanget understryka att många äldre både vill och kan arbeta<br /> efter 65 års ålder. Pensionssystemet och skatteregler måste utformas så<br /> att detta underlättas.</p> <p>7. Arbete åt handikappade</p> <p>Mångå arbetshandikappade står i dag utanför arbetsmarknaden. Det är ofta<br /> en smärtsam situation för den enskilde handikappade. Hon eller han vill normalt<br /> också göra en arbetsinsats. Det är också ett slöseri med resurser att inte<br /> tillvarata den förmåga och vilja till produktivt arbete som finns bland handikappade.<br /> Efter hand som rehabilitering, habilitering och utbildning förbättrats<br /> finns det nu många som har kunskaper och förmåga att arbeta.</p> <p>Många handikappade kan på rätt plats, med eller utan tekniska hjälpmedel,<br /> göra en fullgod arbetsinsats. På samma sätt som vi anser att det normala<br /> för ungdomar skall vara att de själva skaffar sig arbete på den öppna arbetsmarknaden,<br /> skall detta också vara det för handikappade normala sättet att<br /> komma in på och stanna på arbetsmarknaden. En alltför omfattande användning<br /> av olika stödformer kan motverka en sådan ambition. Stöd skall<br /> inte vara den första åtgärden.</p> <p>Däremot behöver en handikappad ofta hjälp med att finna lämpliga arbeten<br /> som hon eller han kan söka. Det ökande antalet ombytessökande med<br /> handikapp som finns registrerade hos arbetsförmedlingarna tyder på att den<br /> nuvarande arbetsförmedlingsformen har svårigheter att hjälpa alla handikappade.<br /> Alternativa arbetsförmedlingar skulle kunna erbjuda också arbetshandikappade<br /> ett störe utbud av tjänster. Ett upphävande av arbetsförmedlingsmonopolet<br /> skulle vara till fördel för såväl handikappade som icke handikappade.</p> <p>För handikappade skall stöd till arbete på den öppna arbetsmarknaden<br /> vara så utformat att det kompenserar för den bristande arbetsförmågan. Då<br /> får också handikappade möjligheter att på likvärdiga villkor söka sig fram<br /> på arbetsmarknaden och också byta arbetsgivare.</p> <p>I kommittémotionen ”Ökad valfrihet och trygghet för handikappade” redovisas<br /> en rad förslag för att förbättra de handikappades möjligheter på arbetsmarknaden.</p> <p>7.1 Lönebidrag</p> <p>Vi har upprepade gånger föreslagit ett system med individuella, flexibla lönebidrag<br /> för arbetshandikappade.</p> <p>Lönebidraget skall kompensera för den handikappades nedsatta arbetsförmåga<br /> och skall därför knytas till den handikappade, inte som nu är fallet 18</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>till arbetsgivaren. Den handikappade skall normalt kunna erhålla lönebidrag Mot. 1989/90<br /> så länge hon eller han är yrkesverksam. Med jämna mellanrum skall lönebi- A252</p> <p>dragets storlek omprövas med utgångspunkt från hur den handikappades arbetsförmåga<br /> förändrats.</p> <p>Det är väsentligt att lönebidragsformen reserveras för personer som på<br /> grund av fysiskt eller psykiskt handikapp har nedsatt arbetsförmåga. Förtidspensionärer<br /> med arbetshandikapp bör kunna erhålla lönebidrag på samma<br /> villkor som för andra handikappade.</p> <p>Under innevarande budgetår har riksdagen på bl.a. moderat initiativ fattat<br /> beslut om en väsentlig utvidgning av försöksverksamheten med flexibla<br /> lönebidrag. AMS förordar en övergång till ett system med flexibla lönebidrag<br /> redan nu. Regeringen vill överväga en övergång till ett system med flexibla<br /> lönebidrag i samband med att AMS övergår till treåriga budgetperioder,<br /> dvs. fr.o.m. budgetåret 1991/92.</p> <p>Vi anser får vår del att det inte finns någon anledning att vänta ytterligare<br /> med införandet av ett flexibelt lönebidrag enligt den modell vi föreslagit under<br /> många år. Ett sådant lönebidrag bör införas redan från och med nästa<br /> budgetår. Alla nya lönebidragsplatser bör från den 1 juli 1990 baseras på regler<br /> om flexibla lönebidrag.</p> <p>Existerande lönebidragsanställningar bör successivt omvandlas till flexibla<br /> lönebidrag enligt de nya reglerna.</p> <p>Det torde finnas tillräcklig tid att inför en sådan reform utarbeta erforderliga<br /> övergångsregler för de myndigheter, kulturella och andra institutioner<br /> liksom ideella organisationer som har lönebidragsanställda på nu gällande<br /> villkor. Lönebidragsanställda utgör ofta ett väsentligt stöd till verksamheten.</p> <p>Övergången bör ske på ett sådant sätt att inte väsentliga verksamheter<br /> lider men eller att nu lönebidragsanställda kommer i kläm. I den utsträckning<br /> verksamheter som nu bedrivs med hjälp av lönebidragsanställningar är<br /> av den arten att det finns fog för statligt stöd, bör detta utges inom ramen<br /> för den ordinarie budgeten enligt de principer riksdagen har ställt sig bakom<br /> då det gäller andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Regeringen bör i samband<br /> med kompletteringspropositionen redovisa formerna för en övergång<br /> till ett flexibelt lönebidrag.</p> <p>7.2 Samhall</p> <p>Samhallkoncernen är nu med sina ca 35 000 anställda Sveriges i storlek femte<br /> industriföretag. Samhall fyller en väsentlig funktion att bereda handikappade<br /> arbete. Trots detta kan emellertid förekomsten av Samhallföretagen<br /> utgöra en ursäkt för många arbetsgivare att inte själva anställa handikappade.<br /> Även för arbetsförmedlare kan det vara mera tilltalande att hänvisa<br /> en handikappad till Samhall än att lägga ner tid och resurser för att finna ett<br /> arbete på en vanlig arbetsplats.</p> <p>På det sättet kan en alltför omfattande organisation för skyddat arbete för<br /> handikappade motverka de handikappades möjligheter till arbete på vanliga<br /> arbetsplatser.</p> <p>Det finns risk för en segregerad arbetsmarknad för handikappade. Av<br /> dessa skäl anser vi att antalet anvisningsanställda vid Samhall inte bör öka.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Placering vid Samhall är i en del fall den bästa lösningen för en handikappad,<br /> men i många fall kan en anställning med lönebidrag vara att föredra.<br /> Fördelen med lönebidragsanställning är att de handikappade arbetar på vanliga<br /> arbetsplatser och har icke-handikappade arbetskamrater. Fördelen med<br /> arbete vid Samhallföretagen är att dessa har lokaler och utrustning som är<br /> speciellt avpassade för handikappade och att arbetsledande personal är väl<br /> förtrogna med de handikappades problem.</p> <p>Anställning vid Samhallföretagen bör i första hand erbjudas dem som har<br /> störst behov av de särskilda tekniska och personella resurserna. Samhallföretagen<br /> bör också i större utsträckning användas för rehabilitering.</p> <p>Utslussningen av anställda i Samhall till den öppna arbetsmarknaden har<br /> varit något mer framgångsrik än tidigare. Ansträngningarna bör genom införandet<br /> av ett lönebidrag av den modell vi föreslagit kunna ge ännu bättre<br /> resultat. Det är också positivt att Samhall prövar olika former för verkstäderna<br /> och fortsätter att öka antalet inbyggda verkstäder. Detta ger de anställda<br /> bättre möjligheter att så småningom finna sig tillrätta på arbetsmarknaden.</p> <p>För att inte skapa onödiga inlåsningseffekter är det angeläget att lönestrukturen<br /> vid Samhalls verkstäder överensstämmer med den som gäller på<br /> respektive ort, vilket bör beaktas vid kommande avtalsförhandlingar.</p> <p>Gruppen missbrukare vid Samhalls verkstäder ökar. I många fall är dessa<br /> arbetsplatser mindre lämpliga för rehabilitering av missbrukare, inte minst<br /> föreligger det risk för att många missbrukare på en och samma arbetsplats<br /> kan leda till missbrukskultur. Verkstäderna har i allmänhet inte tillräckliga<br /> möjligheter att ge det omfattande stöd som missbrukare behöver och som<br /> inte begränsar sig till arbetsplatsen. Kommunernas socialtjänst måste här ha<br /> ett övergripande ansvar. Möjligheterna att samarbeta med enskilda, ideella<br /> organisationer bör tas tillvara.</p> <p>7.3 Galaxen</p> <p>För rehabilitering och sysselsättning av arbetslösa eller arbetsskadade byggnadsarbetare<br /> har inrättats en särskild organisation - Galaxen. Statsbidrag<br /> för s.k. strukturstöd åt byggnadsarbetare utgår med 75 procent av lönekostnaden.<br /> En del av dem som sysselsätts inom Galaxen ingick tidigare i AMS<br /> egenregiverksamhet, andra har överförts från byggnadsföretagen.</p> <p>Verksamheten fyller en välbehövlig social och rehabiliterande funktion<br /> och har givit flera värdefulla erfarenheter som bör kunna tas till vara av såväl<br /> arbetsmarknadsmyndigheterna som berörda parter.</p> <p>Utslagningen från byggnadsbranschen är i hög grad beroende på dess särskilda<br /> arbets- och avtalsförhållanden. Genom större uppmärksamhet på arbetsmiljön<br /> och mer förebyggande insatser, borde förhållandena kunna förbättras.</p> <p>Det borde vara möjligt för branschen att själv ta ett större ansvar för de<br /> byggnadsarbetare som ådrar sig skador eller som på grund av ålder inte orkar<br /> med ett hårt tempo. Utslagningen från branschen förstärkes av den oförutsebara<br /> ryckighet som under decennier präglat statsmakternas byggpolitik.</p> <p>Konsistenta spelregler för byggbranschen och det flexibla lönebidrag som</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p> <p>A252</p> </div> <div class="block ml_52"><p>20</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">vi föreslagit skulle göra det möjligt för många av de aktuella byggnadsarbetarna<br /> att i ökande utsträckning direkt få arbete på arbetsmarknaden utan att<br /> gå vägen över Galaxen.</p> <p style="margin-left:3px;">Statsbidraget till Galaxen bör därför successivt trappas ner. Vi föreslår att<br /> statsbidraget för nästa budgetår fastställs till 50 procent.</p> <p style="margin-left:3px;">8. Arbete åt invandrare</p> <p style="margin-left:3px;">Det finns i dag över 200 000 utländska medborgare på den svenska arbetsmarknaden.<br /> Av dessa är nära 80 000 finländska medborgare. Därtill kommer<br /> de invandrare som erhållit svenskt medborgarskap.</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Tabell 1</p> <p style="margin-left:3px;">Arbetsmarknadsdata om utländska medborgare i Sverige 1989</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p /> </td> <td><p>Män</p> </td> <td><p>Kvinnor</p> </td> <td><p style="margin-left:11px;">Samtliga</p> </td> </tr><tr><td><p>Antal arbetslösa</p> </td> <td><p style="margin-left:31px;">4400</p> </td> <td><p>3700</p> </td> <td><p style="margin-left:11px;">8200</p> </td> </tr><tr><td><p>utländska medborgare</p> </td> <td><p style="margin-left:22px;" /> </td> <td><p style="margin-left:14px;" /> </td> <td><p style="margin-left:12px;" /> </td> </tr><tr><td><p>Antal utländska</p> </td> <td><p>103000</p> </td> <td><p>82 500</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">185400</p> </td> </tr><tr><td><p>medborgare i arbete</p> </td> <td><p style="margin-left:22px;" /> </td> <td><p style="margin-left:14px;" /> </td> <td><p style="margin-left:12px;" /> </td> </tr><tr><td><p>Antal sysselsatta</p> </td> <td><p>121700</p> </td> <td><p>107100</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">228800</p> </td> </tr><tr><td><p>utländska medborgare</p> </td> <td><p style="margin-left:22px;" /> </td> <td><p style="margin-left:14px;" /> </td> <td><p style="margin-left:12px;" /> </td> </tr><tr><td><p>Antal utländska med</p> </td> <td><p>126100</p> </td> <td><p>110800</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">237000</p> </td> </tr><tr><td><p>borgare i arbetskraften</p> </td> <td><p style="margin-left:22px;" /> </td> <td><p style="margin-left:14px;" /> </td> <td><p style="margin-left:12px;" /> </td> </tr><tr><td><p>Relativa arbetslöshets</p> </td> <td><p style="margin-left:40px;">3.5</p> </td> <td><p style="margin-left:31px;">3.4</p> </td> <td><p>3.4</p> </td> </tr><tr><td><p>tal för utländska medborgare</p> </td> <td><p style="margin-left:22px;" /> </td> <td><p style="margin-left:14px;" /> </td> <td><p style="margin-left:12px;" /> </td> </tr></table> <div class="block ml_4"><p>Källa: Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar 1989</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Sysselsättningsintensiteten är lägre än för svenska medborgare. Den stora<br /> skillnaden gäller kvinnor - särskilt utomnordiska kvinnor har en markant<br /> lägre sysselsättningsintensitet än svenska kvinnor.</p> <p style="margin-left:3px;">Det är viktigt att hålla i minnet att den helt dominerande delen av de utländska<br /> medborgarna är förvärsarbetande. De fördomar riktade mot invandrare<br /> som får näring utifrån enstaka exempel, finner således inget stöd<br /> när man ser på gruppen utländska medborgare som helhet.</p> <p style="margin-left:3px;">Ur arbetsmarknadspolitisk synvinkel finns anledning att uppmärksamma<br /> de högre arbetslöshetstalen. Det är uppenbart att invandrare möter speciella<br /> problem på arbetsmarknaden som avspeglar sig i att arbetslöshetstalen även<br /> under en högkonjunktur är högre än för svenskar.</p> <p style="margin-left:3px;">Ett avgörande hinder för invandrares förmåga att komma in på arbetsmarknaden<br /> är språket. Utan ordentliga möjligheter att kommunicera med<br /> arbetsledning och arbetskamrater blir utbudet av arbeten mycket begränsat.<br /> Invandrarmyndigheter och arbetsförmedling måste intensifiera sina ansträngningar<br /> att få arbetslösa invandrare med dåliga kunskaper i svenska att<br /> inse att goda kunskaper ofta är en nödvändig förutsättning för att få en fast<br /> fot på den svenska arbetsmarknaden.</p> <p style="margin-left:3px;">Det finns ofta en tendens att betrakta alla invandrare som personer med<br /> likartade problem. Det är viktigt att komma ihåg att personer från olika de</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p> <p>A252</p> </div> <div class="block ml_53"><p>21</p> </div> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>lar av världen möter olika svårigheter och olika attityder när de försöker<br /> finna sig tillrätta i Sverige.</p> <p>En annan aspekt som ofta glöms är förekomsten av ett stort antal välutbildade<br /> invandrare. En del av dessa har kommit som flyktingar till Sverige.<br /> Högutbildade flyktingar från europeiska länder har förhållandevis snabbt<br /> accepterats i det svenska samhället och gör stora och uppmärksammade insatser<br /> inom forskning, näringsliv och kultur. Utan dessa män och kvinnor<br /> skulle det svenska samhället varit betydligt fattigare i flera avseenden.</p> <p>För de flyktingar som anlänt under senare år förefaller det vara betydligt<br /> svårare att assimileras.</p> <p>Den grupp invandrare som fått sin utbildning i hemlandet möter ofta<br /> bland svenskar en tvivlande inställning till kvaliteten och användbarheten i<br /> deras utbildning. Det beror delvis på att universitetsutbildningen i flera utvecklingsländer<br /> är grundad på andra traditioner än de som förekommer i den<br /> industrialiserade världen och att kunskaperna därmed ibland inte är relevanta<br /> eller användbara i det svenska samhället.</p> <p>De försök som görs att utvärdera och jämföra utbildningar i olika länder<br /> möter stora svårigheter. Det är därför tillfredsställande att UHÄ nu har erhållit<br /> mer resurser för detta arbete. Det är emellertid inte realistiskt att man<br /> på denna väg helt skall kunna lösa problemen med arbetsgivarens bristande<br /> tilltro till okända läroanstalter. Ansträngningarna att komma fram till ekvivaleringsregler<br /> är dock viktiga inte minst med tanke på kontakterna med<br /> mer välrenommerade utländska universitet.</p> <p>En arbetslös utländsk akademiker måste få hjälp att höja sin trovärdighet<br /> inför potentiella arbetsgivare och arbetskamrater. Även här är dåliga språkkunskaper<br /> ett handikapp. Dålig språkbehandling gör att en person betraktas<br /> som lägre utbildad än hon eller han egentligen är. I detta fall är det ofta fråga<br /> om personer som i sig kan kommunicera på svenska men som behöver hjälp<br /> att göra detta mera felfritt.</p> <p>Det vore också värdefullt om man gav invandrare möjlighet att genom<br /> objektiva tester visa sina kunskaper. Arbetsmarknadsverket och UHÄ bör<br /> undersöka förutsättningar för ett sådant system med tester. I möjligaste mån<br /> bör existerande utländska tester utnyttjas för att minska kostnaderna för att<br /> bygga upp ett helt testsystem i olika ämnen.</p> <p>Många arbetsgivare anser sig behöva tid att bedöma en persons kunskaper<br /> och förmåga. Vi har tidigare föreslagit att provanställningstiden bl. a. för<br /> svårplacerade ungdomar skall utökas till ett år. I de fall där arbetsförmedlingen<br /> tillstyrker, bör provanställningstiden kunna utökas till ett år även för<br /> långtidsarbetslösa invandrare.</p> <p>De flyktingar som anlänt till Sverige har fått tillbringa lång tid i väntan på<br /> att deras asylansökan färdigbehandlas. Orimligt lång väntetid är psykiskt<br /> och moraliskt nedbrytande för den asylsökande. Under denna tid är han<br /> nämligen förhindrad att arbeta och är hänvisad till att leva på statens bekostnad.</p> <p>Vi har i andra sammanhang föreslagit att asylsökande i väntan på besked<br /> skall kunna beviljas temporärt arbetstillstånd. Dessutom är det givet att de<br /> asylsökande i största möjliga utsträckning skall medverka i det praktiska arbetet<br /> i förläggningarna.</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p> <p>A252</p> </div> <div class="block ml_53"><p>22</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>9. Hemställan Mot. 1989/90</p> <p style="margin-left:341px;">A252</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförs om åtgärder för en väl fungerande arbetsmarknad och<br /> om arbetsmarknadspolitikens inriktning,</p> <p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om socialförsäkringssystemens<br /> effekter på arbetsutbudet,</p> <p style="margin-left:29px;">3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av av arbetsmarknadsverkets<br /> verksamhet och ledning i enlighet med vad i motionen<br /> anförts,</p> <p style="margin-left:29px;">4. att riksdagen beslutar att ändra lagen (1935:113) med vissa bestämmelser<br /> om arbetsförmedling, så att enskilda arbetsförmedlingar<br /> kan etableras i enlighet med vad som i motionen anförts,</p> <p style="margin-left:29px;">5. att riksdagen beslutar att upphäva lagen (1976:157) om skyldighet<br /> att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen<br /> fr.o.m. den 1 juli 1989,</p> <p style="margin-left:29px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om statsbidrag till sysselsättningsskapande åtgärder,</p> <p style="margin-left:29px;">7. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av resultatet<br /> av den förändrade budgetprocessen beträffande verksamhet som tidigare<br /> stötts genom arbetsmarknadspolitiska insatser i enlighet med vad<br /> i motionen anförts,</p> <p style="margin-left:29px;">8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om åtgärder för att hjälpa unga arbetslösa,</p> <p style="margin-left:29px;">9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om arbetsmarknadsutbildning,</p> <p style="margin-left:29px;">10. att riksdagen hos regeringen begär utredning om en allmän obligatorisk<br /> arbetslöshetsförsäkring i enlighet med vad som i motionen<br /> anförts,</p> <p style="margin-left:29px;">11. att riksdagen beslutar att sänka ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen<br /> till 80 % av tidigare lön under den första till åttionionde ersättningsdagen<br /> i enlighet med vad som i motionen anförts,</p> <p style="margin-left:29px;">12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om verksamheten vid Samhall,</p> <p style="margin-left:29px;">13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om strukturstöd för byggnadsarbetare,</p> <p style="margin-left:29px;">14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om åtgärder för att underlätta för arbetslösa invandrare.</p> </div> <div class="block ml_52"><p>23</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Stockholm den 24 januari 1990<br /> Sonja Rembo (m)</p> <p>Anders G Högmark (m)<br /> Erik Holmkvist (m)<br /> Charlotte Cederschiöld (m)</p> </div> <div class="block ml_23"><p style="margin-left:168px;">Mot. 1989/90</p> <p style="margin-left:168px;">A252</p> <p style="margin-left:7px;">Mona Saint Cyr (m)</p> <p style="margin-left:7px;">Ulf Melin (m)</p> <p style="margin-left:7px;">Lars Ahlström (m)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>gotmb 99696. Stockholm 1990</p> </div> <div class="block ml_52"><p style="margin-left:6px;">24</p> </div> </div> </div> 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för en väl fungerande arbetsmarknad och om arbetsmarknadspolitikens inriktning avslag =utskottet 1989/90:AU11 ? 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för en väl fungerande arbetsmarknad och om arbetsmarknadspolitikens inriktning ? 2 2 att riksdagen hos regeringen begär en utredning om socialförsäkringssystemens effekter på arbetsutbudet ? 2 2 att riksdagen hos regeringen begär en utredning om socialförsäkringssystemens effekter på arbetsutbudet avslag =utskottet 1989/90:AU11 ? 3 3 att riksdagen hos regeringen begär en utredning av arbetsmarknadsverkets verksamhet och ledning i enlighet med vad som i motionen anförts avslag =utskottet 1989/90:AU11 ? 3 3 att riksdagen hos regeringen begär en utredning av arbetsmarknadsverkets verksamhet och ledning i enlighet med vad som i motionen anförts ? 4 4 att riksdagen beslutar att ändra lagen (1935:113) med vissa bestämmelser om arbetsförmedling, så att enskilda arbetsförmedlingar kan etableras i enlighet med vad som i motionen anförts ? 4 4 att riksdagen beslutar att ändra lagen (1935:113) med vissa bestämmelser om arbetsförmedling, så att enskilda arbetsförmedlingar kan etableras i enlighet med vad som i motionen anförts uppskov = utskottet 1989/90:AU26 ? 5 5 att riksdagen beslutar att upphäva lagen (1976:157) om skyldighet att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen fr.o.m. den 1 juli 1989 uppskov = utskottet 1989/90:AU26 ? 5 5 att riksdagen beslutar att upphäva lagen (1976:157) om skyldighet att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen fr.o.m. den 1 juli 1989 ? 6 6 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsbidrag till sysselsättningsskapande åtgärder ? 6 6 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsbidrag till sysselsättningsskapande åtgärder avslag =utskottet 1989/90:AU11 ? 7 7 att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av resultatet av den förändrade budgetprocessen beträffande verksamhet som tidigare stötts genom arbetsmarknadspolitiska insatser i enlighet med vad i motionen anförts avslag =utskottet 1989/90:AU11 ? 7 7 att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av resultatet av den förändrade budgetprocessen beträffande verksamhet som tidigare stötts genom arbetsmarknadspolitiska insatser i enlighet med vad i motionen anförts ? 8 8 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att hjälpa unga arbetslösa ? 8 8 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att hjälpa unga arbetslösa avslag =utskottet 1989/90:AU11 ? 9 9 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsmarknadsutbildning avslag =utskottet 1989/90:AU11 ? 9 9 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsmarknadsutbildning ? 10 10 att riksdagen hos regeringen begär utredning om en allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring i enlighet med vad som i motionen anförts ? 10 10 att riksdagen hos regeringen begär utredning om en allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring i enlighet med vad som i motionen anförts avslag =utskottet 1989/90:AU11 ? 11 11 att riksdagen beslutar att sänka ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen till 80 % av tidigare lön under den första till åttionionde ersättningsdagen i enlighet med vad som i motionen anförts avslag =utskottet 1989/90:AU11 ? 11 11 att riksdagen beslutar att sänka ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen till 80 % av tidigare lön under den första till åttionionde ersättningsdagen i enlighet med vad som i motionen anförts ? 12 12 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om verksamheten vid Samhall ? 12 12 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om verksamheten vid Samhall avslag =utskottet 1989/90:AU12 ? 13 13 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om strukturstöd för byggnadsarbetare avslag =utskottet 1989/90:AU11 ? 13 13 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om strukturstöd för byggnadsarbetare ? 14 14 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att underlätta för arbetslösa invandrare. ? 14 14 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att underlätta för arbetslösa invandrare. avslag =utskottet 1989/90:AU11 ? INL Inlämning 1990-01-25 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-02-06 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-02-07 00:00:00 inträffat 2 0872218435908 Sonja Rembo m 1 undertecknare 0362377089307 Lars Ahlström m 2 undertecknare 0691717205205 Erik Holmkvist m 3 undertecknare 0502353466300 Anders G Högmark m 4 undertecknare 0110548017702 Mona Saint Cyr m 5 undertecknare 0153923606405 Charlotte Cederschiöld m 6 undertecknare 0920776498515 Ulf Melin m 7 undertecknare motgrund Motionsgrund 2014-11-23 03:40:52 motkat Motionskategori - 2014-11-23 03:40:52 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02A252 2019-05-28 10:48:38 tilldelat Tilldelat Arbetsmarknadsutskottet 2014-11-23 03:40:52 GD02A252 av Sonja Rembo m.fl. (m) mot_198990_a_252.pdf 732811 pdf Arbetsmarknadspolitiken 1989/90 https://data.riksdagen.se/fil/2851F159-3C75-4748-91EE-9F8F41DF409E