2747676GD02A2431989/90A243motmotMotion 1989/90:A243 av Sonja Rembo m.fl. (m)MotionMotionAU24301990-01-23 00:00:002014-10-14 12:25:482014-10-13 00:00:00Bättre arbetsmiljöav Sonja Rembo m.fl. (m) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02A243/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02A243https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02A243
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br />
1989/90:A243</p>
<p>av Sonja Rembo m.fl. (m)<br />
Bättre arbetsmiljö</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1. Sammanfattning</p>
<p>Arbetsmiljöfrågorna berör många människor. Bättre arbetsmiljö kan emellertid<br />
inte skapas genom svepande deklarationer eller politiska löften. För<br />
att åstadkomma arbetsmiljöförbättringar krävs omfattande arbete och engagemang<br />
och inte minst goda kunskaper.</p>
<p>Successivt har arbetsmiljöfrågorna breddats och kunskapen om de problem<br />
och faror som möter enskilda individer på deras arbetsplatser har förbättrats.<br />
Allt större insatser görs för att skapa goda arbetsmiljöer. Samtidigt<br />
ökar kunskaperna om olika faror och därmed också skyldigheten att åtgärda<br />
skadliga arbetsmiljöer.</p>
<p>Oroande uppgifter om att arbetsmiljön håller på att försämras förekommer<br />
ofta. I de flesta fall grundas denna slutsats på uppgifter om ökat antal<br />
arbetsskador.</p>
<p>Att utifrån arbetsskadestatistiken dra slutsatsen att arbetsmiljön försämrats<br />
under de senaste decennierna är emellertid förhastat. Orsakerna till det<br />
ökade antalet arbetsskador kan nämligen till stor del sökas i arbetsskadeförsäkringens<br />
utformning och hur skadeärenden behandlas.</p>
<p>Ansvarsfördelningen för arbetsmiljöfrågor är oklar - en lång rad offentliga<br />
organ handhar dessa frågor. Därtill kommer arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna.<br />
Det primära ansvaret för arbetsmiljön måste dock<br />
åvila arbetsgivaren. Det är viktigt att denna princip inte går förlorad.</p>
<p>Yrkesinspektionen har till uppgift att tillse att gällande skyddsbestämmelser<br />
uppfylls. Dess inspektioner är viktiga. Däremot är yrkesinspektionen<br />
mindre lämpad att lösa konflikter kring den psykiska arbetsmiljön. Den typen<br />
av frågor måste i första hand hanteras av arbetsgivaren. I andra hand<br />
bör det bli en fråga mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna.</p>
<p>Företagshälsovården är i dag så organiserad att dess läkare inte kan ge<br />
sjukvård. Inom ramen för ett sjukvårdssystem där från landstinget fristående<br />
läkare betraktas som en tillgång bör företagshälsovårdens läkare kunna behandla<br />
företagets anställda även vid vanliga sjukdomsfall. Det skulle ge läkarna<br />
möjlighet att bygga upp förtroendefulla relationer till de anställda.</p>
<p>Försäkringskassorna har ett övergripande ansvar för rehabilitering. Detta</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>ansvar har de inte haft praktiska förutsättningar att leva upp till. Genom för- Mot. 1989/90</p>
<p>ändringar av sjukförsäkringssystemet och genom att delvis ändra arbetsmil- A243</p>
<p>jöfondens uppgifter kan resurser säkras för ökade rehabiliteringsinsatser.</p>
<p>2 Inledning</p>
<p>Arbetsmiljöfrågorna har under de senaste åren blivit allt mera uppmärksammade.<br />
Det finns flera orsaker till detta. En förklaring ligger på det rent<br />
mänskliga planet - för många människor kretsar en stor del av tillvaron just<br />
kring arbetet. Den genomsnittlige anställde befinner sig på sin arbetsplats ca<br />
200 dagar om året. I det perspektivet är det naturligt att många frågar sig<br />
vilka effekter som arbetsuppgifter och arbetsmiljö har för den enskilde individens<br />
hälsa. I takt med att medvetenheten om olika hälsorisker okar är det<br />
också naturligt att allt fler förknippar sina hälsoproblem med sitt arbete.</p>
<p>Samtidigt som kunskaperna om arbetsmiljöproblemen ökar blir det allt<br />
svårare för lekmän att förstå olika orsakssammanhang. Det är inte lätt för<br />
individen att skilja mellan vad som är välmotiverade försiktighetskrav och<br />
vad som är obefogad oro. Oron i sig kan då utgöra ett arbetsmiljöproblem<br />
för en del individer. Det understryker vikten av en saklig debatt och information<br />
kring arbetsmiljöproblemen.</p>
<p>Ett annat skäl till att arbetsmiljöproblemen uppmärksammats mera under<br />
de senaste åren beror på det ökade antalet anmälda arbetsskador.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Diagram 1</p>
</div>
<div class="block ml_13"><p style="margin-left:79px;">Anmälningar om arbetsskada</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>Tusental</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_7"><p>1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988</p>
</div>
<div class="block ml_21"><p>Källa: RFV1969</p>
</div>
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_4"><p>Att tolka dessa siffror som om arbetsmiljön på svenska arbetsplatser håller<br />
på att försämras vore dock förhastat. Det vore orimligt om antalet skadade<br />
ökade samtidigt som mera resurser än någonsin förut satsas på att undvika<br />
skador.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Det torde finnas två huvudsakliga anledningar till det ökade antalet an</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_6" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>mälda arbetsskador: dels att ersättningspraxis förändrats, dels att enskilda Mot. 1989/90</p>
<p>personer i ökad utsträckning, riktigt eller felaktigt, anser att en skada eller A243</p>
<p>ett sjukdomstillstånd uppstått på arbetsplatsen. I viss utsträckning kan det<br />
dessutom förekomma att personer, på samma sätt som uppenbarligen förekommer<br />
inom sjukförsäkringssystemet, lämnar vilseledande uppgifter till<br />
försäkringskassorna. Den viktigaste orsaken är dock att ändrad praxis har<br />
skapat en stor osäkerhet även bland läkare över vilka kriterier som skall gälla<br />
för arbetsskadeersättning.</p>
<p>En bidragande orsak till det ökade antalet arbetsskador kan också vara att<br />
andelen förvärvsarbetande kvinnor under de senaste decennierna har ökat<br />
kraftigt. Skador och sjukdomar bland förvärvsarbetande registreras medan<br />
tidigare skador och sjukdomar bland förutvarande hemmafruar inte återfinns<br />
i någon statistik.</p>
<p>Alla typer av arbetsplatser är nu i större eller mindre omfattning föremål<br />
för forskning, uppmärksamhet, utbildning, information och åtgärder beträffande<br />
arbetsmiljö. Arbetet med att motverka arbetsmiljöproblem har breddats.<br />
Åtgärder mot tunga, olycksdrabbade arbetsuppgifter har kompletterats<br />
med åtgärder mot kemiska ämnens skadeeffekter och insatser för förbättrade<br />
ergonomiska förhållanden. Även de psykosociala problemen i arbetslivet<br />
uppmärksammas. Sedan 1970-talet har också arbetsmiljöintresset<br />
utvidgats från industrimiljön till att omfatta även tjänstesektorns arbetsmiljöproblem.</p>
<p>Enskilda individer har olika förutsättningar att klara fysiska och psykiska<br />
påfrestningar på en arbetsplats - förutsättningar som kan göra att arbetstagaren<br />
skadas, fysiskt eller psykiskt, av att fortsätta med samma arbetsuppgifter.<br />
Därför är det väsentligt att arbetsmarknaden är så flexibel att en person<br />
som av olika skäl anser att arbetsuppgiften inte passar, eller som inte trivs på<br />
sin arbetsplats, har möjlighet att byta arbete. I detta perspektiv kan man<br />
frukta att de kända s.k. inlåsningseffekterna på arbetsmarknaden kan medverka<br />
till att personer arbetar kvar med arbetsuppgifter som i ett längre tidsperspektiv<br />
kan vara skadliga för hälsan.</p>
<p>Individen möter både teknik och andra människor på arbetsplatsen. Med<br />
den snabba tekniska utveckling som sker måste kunskap och metoder ständigt<br />
utvecklas och nya arbetarskyddsåtgärder vidtagas. Det kräver förutseende<br />
och kunskaper hos de ansvariga - i första hand företagsledningar, men<br />
också myndigheter och leverantörer av utrustning, liksom även fackliga organisationer<br />
- för att kunna skapa en arbetsorganisation som främjar god<br />
miljö.</p>
<p>3 Arbetsmarknadsproblem - orsaker och konsekvenser</p>
<p>Hittills har arbetsmiljöproblemen i alltför stor utsträckning förknippats med<br />
arbetsskador. Arbetsskador är en viktig indikation på dålig arbetsmiljö men,<br />
som ovan framhållits, finns det inte anledning att tro att arbetsmiljöer överlag<br />
försämrats trots att arbetsskadeanmälningarna ökat. Andra faktorer kan<br />
ligga bakom.</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>13</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>3.1 Socialt helhetsperspektiv</p>
<p>Det är nödvändigt att analysera varför individer är frånvarande från sitt arbete,<br />
eller försvinner från arbetsmarknaden. Det krävs en helhetssyn. Det<br />
sätt som problemen hittills har angripits på har inte tagit hänsyn till sambandet<br />
mellan olika slags problem.</p>
<p>Det sociala välfärdssystem som byggts upp under de senaste trettiotalet år<br />
visar nu sina brister. De förmår inte ge skydd och stöd till alla behövande<br />
och systemen kan i viss utsträckning manipuleras.</p>
<p>I flera av socialförsäkringssystemen märks de ökande problemen. De är<br />
ofta ett resultat av tekniska och ekonomiska svagheter i ersättningssystemen,<br />
men också ett tecken på underliggande sociala problem. Bakom statistiken<br />
döljer sig människoöden - individer som även om de får del av de olika<br />
socialförsäkringssystemens förmåner inte får verklig mänsklig hjälp.</p>
<p>3.1.1 Sjukfrånvaro</p>
<p>Förändrade regler för utbetalning av sjukpenning har lett till en kraftig ökning<br />
av såväl sjukfrånvaron som kostnaderna för sjukförsäkringen. Som<br />
framgår av tabell 1 nedan har antalet sjukdagar stigit under åren 1983-1988.<br />
Även kostnaderna har snabbt ökat.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Tabell 1</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Sjukdagar 1988</p>
</td>
<td><p style="margin-left:50px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:20px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:13px;" />
</td>
</tr><tr><td><p>År</p>
</td>
<td><p style="margin-left:50px;">Män</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">Kvinnor</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">M + kv</p>
</td>
</tr><tr><td><p>1983</p>
</td>
<td><p style="margin-left:50px;">17,4</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">19,5</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">18,4</p>
</td>
</tr><tr><td><p>1984</p>
</td>
<td><p style="margin-left:50px;">17,4</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">20,3</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">18,8</p>
</td>
</tr><tr><td><p>1985</p>
</td>
<td><p style="margin-left:50px;">19,1</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">22,8</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">20,9</p>
</td>
</tr><tr><td><p>1986</p>
</td>
<td><p style="margin-left:50px;">19,3</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">24,0</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">21,5</p>
</td>
</tr><tr><td><p>1987</p>
</td>
<td><p style="margin-left:50px;">20,4</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">26,0</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">23,1</p>
</td>
</tr><tr><td><p>1988</p>
</td>
<td><p style="margin-left:50px;">22,0</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">28,7</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">25,3</p>
</td>
</tr><tr><td><p>1989</p>
</td>
<td><p style="margin-left:50px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:20px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">26,2*</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_4"><p>Källa: RFV<br />
' preliminär uppgift</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Det nuvarande systemet för kompensation vid sjukdom är såväl kostnadsdrivande<br />
som demoraliserande. Felaktiga utbetalningar vid korttidsfrånvaro<br />
uppskattas förekomma i nio av tio fall. I merparten av dessa fall blir resultatet<br />
en överkompensation. På sistone har också ett inte obetydligt fusk noterats.<br />
Personer som egentligen borde betraktas som arbetslösa kan uppbära<br />
sjukersättning under jämförelsevis långa perioder.</p>
<p>Sjukfrånvaro kan emellertid också vara en viktig indikation på att en person<br />
utsätts för en arbetsmiljöpåverkan som skadar personens hälsa.</p>
<p>3.1.2 Arbetsskador</p>
<p>Arbetsskadorna har ökat kraftigt. I nedanstående diagram visas ökningen av<br />
kostnaderna för arbetsskador.</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>A243</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4"><p>Diagram 2 Mot.</p>
<p style="text-align:right;">A243</p>
<p style="margin-left:4px;">Arbetsskadefondens utgifter<br />
för ersättningar</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:149px;">Källa’ RFV1969</p>
<p>Antalet anmälningar av arbetsskador har ökat. De uppgår nu till drygt<br />
260 000 per år. Medan mindre än en tredjedel av anmälningarna godkändes<br />
som arbetsskada i början av 1980-talet godkänns i dag omkring 90 % av alla<br />
anmälningar. Särskilda utredningar, som görs för skador med en varaktighet<br />
över 90 dagar, har under 1980-talet ökat från ca 40 000 till omkring 100 000.<br />
Den största ökningen hänförs till anmälda arbetssjukdomar. Nästan hälften<br />
av sjukdomarna avser rygg- och ledbesvär.</p>
<p>En utredning som riksdagens revisorer nyligen genomfört visar att arbetsskadeförsäkringen<br />
har allvarliga brister. Revisorerna menade att den inte<br />
går att tillämpa på ett rättvist sätt och att den i jämförelse med andra socialförsäkringar<br />
högre ersättningsnivån tillsammans med de långa handläggningstiderna<br />
i systemet kan motverka rehabilitering. Revisorerna menade<br />
vidare att dess betydelse för det skadeförebyggande arbetet är starkt begränsad,<br />
och att arbetsskadeförsäkringen inte utgör grund för en tillfredsställande<br />
arbetsskadestatistik.</p>
<p>3.1.3 Förtidspension</p>
<p>Över 350 000 personer är i dag förtidspensionerade eller uppbär s.k. sjukbidrag.</p>
<p>Regeringen redovisar själv att antalet förtidspensionärer under 1980-talet<br />
överstigit ökningen av arbetskraften. Bakom siffrorna om förtidspension<br />
döljer sig tragiska människoöden - personer som på grund av mindre skador<br />
eller sjukdomar fått lämna arbetslivet och nu står utan utsikter att åter få<br />
arbeta. Men bland de förtidspensionerade finns också en del missbrukare<br />
som de sociala myndigheterna bedömt som hopplösa och som därefter tilldelats<br />
en arbetsfri inkomst i form av förtidspension under resten av livet. I inget<br />
av fallen fungerar förtidspensionen på ett bra sätt.</p>
</div>
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_7" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Diagram 3</p>
</div>
<div class="block ml_19"><p style="margin-left:130px;">Förtidspensioner</p>
<p style="margin-left:147px;">december 1988</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>A243</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_3"><p>150000</p>
</div>
<div class="block ml_39"><p>124134</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>125000</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>100000</p>
</div>
<div class="block ml_33"><p>81421</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>75000</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>50000</p>
</div>
<div class="block ml_27"><p>27639</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>25000</p>
</div>
<div class="block ml_21"><p>11279</p>
</div>
<div class="block ml_14"><p style="margin-left:9px;">4870</p>
<p>W///////Mt</p>
</div>
<div class="block ml_9"><p>1054</p>
</div>
<div class="block ml_33"><p>50-59</p>
</div>
<div class="block ml_21"><p>30-39</p>
</div>
<div class="block ml_27"><p>40-49</p>
</div>
<div class="block ml_15"><p>20-29</p>
</div>
<div class="block ml_9"><p>16-19</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>Alder, år</p>
</div>
<div class="block ml_20"><p>Källa: RFV1989</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Det har också varit möjligt för personer som fyllt 60 år att erhålla förtidspension<br />
av arbetsmarknadsskäl. Även bland andra förtidspensionärer har<br />
ofta arbetslöshet varit den verkliga orsaken till att pensionen beviljats. Hur<br />
stor andel av de förtidspensionerade som vid pensioneringstillfället skulle<br />
haft förutsättningar att förvärvsarbeta är svårt att uppskatta. Bedömningar<br />
i början av 1980-talet pekade på att arbetslöshet kunde vara skälet för upp<br />
till en tredjedel av de då förtidspensionerade.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>3.1.4 Arbetslöshet</p>
<p>De svenska siffrorna för arbetslöshet är förledande låga. I verkligheten är<br />
arbetslösheten högre än de 1,3 % av arbetskraften som redovisas i statistiken.<br />
Till den öppna arbetslösheten måste läggas de olika arbetsmarknadspolitiska<br />
åtgärderna.</p>
<p>Diagram 4</p>
<p>Öppen och dold arbetslöshet</p>
<p style="margin-left:63px;">November 1989</p>
</div>
<div class="block ml_16"><p>58000</p>
</div>
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_23"><p style="margin-left:4px;">1700</p>
<p>2400</p>
</div>
<div class="block ml_8"><p style="margin-left:4px;">40300</p>
</div>
<div class="block ml_16"><p>8700</p>
<p>Källa: SCB och AMS</p>
</div>
<div class="block ml_35"><p style="margin-left:73px;">Arbetslösa<br />
enl AMU</p>
<p style="margin-left:73px;">Arb.maikn.</p>
<p style="margin-left:73px;">utbildning</p>
<p style="margin-left:73px;">Beredskaps</p>
<p style="margin-left:73px;">arbete</p>
<p style="margin-left:73px;">Ungdomslag</p>
<p style="margin-left:73px;">Inskotn.</p>
<p style="margin-left:73px;">platser</p>
<p style="margin-left:73px;">Arbets<br />
träning mm</p>
<p style="margin-left:73px;">| I arbete m<br />
rekr-stöd</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p style="margin-left:4px;">16</p>
</div>
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_39" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_7" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Arbetslöshet kan aldrig helt elimineras. Det finns alltid personer som står Mot. 1989/90</p>
<p>mitt mellan två arbeten. Under de senaste två åren har det emellertid funnits A243</p>
<p>en markant brist på arbetskraft. Förklaringen till att det likväl finns arbetslösa<br />
personer står delvis att finna i sociala problem. I vissa delar av vårt land,<br />
t.ex. Norrlands inland, är förhållandena också speciella. Men många av de<br />
personer som återfinns under kategorin arbetslösa har sociala problem.</p>
<p>3.2 Kunskaper om sociala samband</p>
<p>De svenska sociala systemen har utformats utan att man tagit hänsyn till de<br />
bakomliggande orsakerna till olika hjälpsituationer. Det är viktigt med en<br />
helhetssyn. I ett stort antal fall är sjukdom, arbetslöshet, arbetsskador och<br />
förtidspension bara uttryck för samma bakomliggande problem. Medvetenhet<br />
om orsakssambanden underlättar för vårdpersonal och myndigheter att<br />
ge adekvat vård och stöd till enskilda individer. Det är väsentligt att kunskaperna<br />
om orsakssambanden inom den sociala sektorn ökar. Regeringen bör<br />
låta särskilt utreda dels hur olika sociala problem samverkar, dels hur de sociala<br />
skyddssystemen bör utvecklas för att på ett bättre sätt kunna ge konkret<br />
stöd.</p>
<p>En faktor som försämrat de sociala systemens funktion är den ensidiga inriktningen<br />
på offentliga insatser och offentlig verksamhet. Privata insatser<br />
har till stor del utestängts från ersättning från de olika försäkringssystemen.</p>
<p>Det gäller privat sjukvård av traditionellt slag, men även vård och terapiinsatser<br />
av andra yrkesgrupper. Detta har bidragit till långa köer till offentliga<br />
vårdinrättningar och till att rehabilitering försvårats.</p>
<p>4 Moderata förslag i andra motioner</p>
<p>4.1 Sjukförsäkring</p>
<p>I den moderata partimotionen om välfärden föreslås förändringar av den nuvarande<br />
sjukförsäkringen. Ens.k. arbetsgivarperiod på 14 dagar bör införas.</p>
<p>Det innebär att arbetsgivaren betalar sjuklön under de första 14 dagarna av<br />
sjukdomsperioden.</p>
<p>En sådan förändring bör medföra att arbetsgivare känner ett större engagemang<br />
för de personer som på grund av bl.a. fysiska eller psykiska arbetsskador<br />
inte arbetar utan erhåller sjukersättning. Om man på arbetsplatsen<br />
på ett tidigt stadium blir medveten om vad som orsakar frånvaron kan det<br />
finnas både kunskaper och ekonomiska incitament att angripa orsakerna.</p>
<p>4.2 Arbetslöshet</p>
<p>I en motion om arbetsmarknadspolitik lägger vi förslag som syftar till att få<br />
den svenska arbetsmarknaden att fungera bättre. Vi föreslår också att den<br />
nuvarande arbetslöshetsförsäkringen ersätts med en allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.</p>
<p>4.3 Arbetsskadeförsäkring</p>
<p>Som ovan nämnts fungerar arbetsskadeförsäkringen dåligt. Arbetsskadebegreppet<br />
är alltför svårdefinierat. Ännu svårare är det att avgöra vilka sjuk</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>domstillstånd som kan betraktas som arbetssjukdom. Ett antal domstolsut- Mot. 1989/90</p>
<p>slag har medfört att det inte längre entydigt måste påvisas att en skada eller A243</p>
<p>sjukdom har orsakats av arbete. Praxis har utvecklats så att försäkringen träder<br />
in även i fråga om tillstånd med diffus koppling till den skadades eller<br />
sjukes yrkesutövning. Det finns anledning att tro att en lång rad sjukdomar<br />
och skador som i arbetsskadeförsäkringshänseende ofta bedöms som orsakade<br />
av yrkesverksamheten även kan förekomma frekvent hos personer vars<br />
förvärvsarbetsbakgrund inte ger anledning till några skador. Samtidigt kan<br />
det dock i enstaka fall förekomma att sjukdomar som en person ådragit sig<br />
till följd av arbete inte klassas som arbetssjukdom.</p>
<p>Om en person skall erhålla ersättning beror i hög grad på omständigheterna<br />
under vilka den skadade eller sjuke anmält skadan och hur behandlande<br />
läkare bedömt fallet.</p>
<p>I en särskild kommittémotion lägger vi fram förslag till förändringar av<br />
arbetsskadeförsäkringen.</p>
<p>För att förstärka arbetsgivarnas incitament att föranstalta om en arbetsmiljö<br />
som leder till färre arbetsskador och sjukdomar direkt orsakade av arbetsförhållanden<br />
måste det finnas en direkt koppling mellan den enskilde<br />
arbetsgivarens utgifter för arbetsskadeförsäkringen och skadeutfallet.</p>
<p>Det kan åstadkommas genom att den nuvarande försäkringen ersätts med<br />
en obligatorisk, lagfäst arbetsskadeförsäkring. Alla arbetsgivare skulle ha en<br />
lagstadgad skyldighet att teckna en sådan försäkring för samtliga anställda.</p>
<p>Skyldigheten kan jämföras med bilägares skyldighet att ha en trafikförsäkring.</p>
<p>Denna nya försäkring skall kunna tecknas hos enskilda försäkringsbolag.</p>
<p>Till skillnad från dagens arbetsskadeförsäkring som baseras på ett likformigt<br />
uttag av avgifter baserade på lönesumman, bör försäkringsbolagen kunna<br />
sätta premier som relateras till det förväntade skadeutfallet. Därigenom<br />
skulle ett ökat intresse för aktiva miljöåtgärder och en hälsobefrämjande utformning<br />
av arbetsmetoder m.m. uppstå vid företagen. Det skulle då ligga i<br />
företagens och försäkringsbolagens intresse att snabbt rehabilitera personal,<br />
som idag är långtidssjukskrivna, utbrända och passiviserade.</p>
<p>Hur en arbetsskadeförsäkring skall vara utformad bör regleras i särskild<br />
lag.</p>
<p>En utredning bör ta ställning till hur en sådan försäkring mera i detalj kan<br />
vara uppbyggd. Utredningen bör ta ställning till vilka kriterier som den<br />
ovannämnda lagen skall uppställa beträffande orsakssambandet mellan ett<br />
sjukdomstillstånd och ersättningsrätten. Som ovan redovisats föreligger i<br />
den nuvarande försäkringen enbart svaga krav på orsakssamband. Särskild<br />
uppmärksamhet bör också ägnas livräntefallen.</p>
<p>Utredningen bör även studera de ideella ersättningarna, t.ex. för lyte och<br />
men, som i dag handhas av trygghetsförsäkringarna.</p>
<p>5 Arbetsmiljöproblemen</p>
<p>En ändring av arbetsskadeförsäkringen får inte tolkas som att arbetsskador<br />
tolereras - tvärtom bör en sådan förändring kunna skapa bättre förutsättningar<br />
att kartlägga det verkliga arbetsmiljöläget och sätta in åtgärder för att<br />
förhindra uppkomsten av skador.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:12px;">All mänsklig aktivitet innebär risker. Det kommer alltid att finnas arbeten Mot. 1989/90</p>
<p>där de anställda utsätts för större risker än normalt. Målsättningen måste A243</p>
<p>dock vara att genom förbättrade rutiner och utrustning försöka nedbringa<br />
riskerna så långt som möjligt. Det är också viktigt att alla som har den typen<br />
av arbetsuppgift är väl medvetna om riskerna. Den enskilde individen är till<br />
slut den ende som kan väga en bedömning av riskerna mot de fördelar hon<br />
eller han ser i visst arbete. Men riskerna är alltid en nackdel och därför bör<br />
de reduceras så långt som det är praktiskt möjligt.</p>
<p>I den förhållandevis goda konjunktur som i dag råder, med hög efterfrågan<br />
på arbetskraft, har god arbetsmiljö blivit ett konkurrensmedel. Arbetsgivaren<br />
försöker erbjuda inte enbart ett intressant arbete, en god lön, attraktiva<br />
förmåner och bra arbetstider utan också en god arbetsmiljö. Arbetets<br />
organisation och möjligheten att utvecklas på arbetsplatsen är faktorer av<br />
betydelse utöver tilltalande lokaler, goda ljusförhållanden, låg bullernivå,<br />
väl avvägd ventilation osv. Det är givetvis mycket positivt - i framtiden kommer<br />
troligen arbetstagarnas underförstådda eller direkt uttalade krav på<br />
goda arbetsförhållanden att vara mera betydelsefulla än lagstiftning i arbetet<br />
med att ytterligare förbättra arbetsmiljön vid Sveriges arbetsplatser.</p>
<p>5.1 Belastningsskador</p>
<p>Belastningsskadorna prioriteras för närvarande av arbetsmarknadens parter<br />
och de statliga tillsynsmyndigheterna. Att förebygga belastningsskador är av<br />
speciellt intressse för kvinnor. Kvinnor har relativt fler anmälda belastningssjukdomar<br />
än män. Tre fjärdedelar av alla arbetssjukdomar bland kvinnor<br />
orsakas av belastningsfaktorer. En belastningsskada kan yttra sig som såväl<br />
en arbetssjukdom som en arbetsolycka. Mestadels kan det vara svårt att göra<br />
gränsdragningen mellan dem.</p>
<p>I många yrken där en stor del av kvinnorna är sysselsatta, medför arbetet<br />
statisk muskelbelastning. Tempoarbeten vid löpande band är ett typexempel.<br />
Belastningsskador bland kvinnor förorsakas ofta av att verktyg och maskiner<br />
är anpassade efter männens kroppsmått. Relativt sett blir arbetet därmed<br />
mer tröttande för kvinnor. Genomtänkt arbetsrotation kan ge variation<br />
i såväl arbetsställningar som arbetsuppgifter, vilket kan förebygga belastningsskador.<br />
Det behövs också en ergonomisk helhetssyn särskilt på monotona<br />
arbetsuppgifter.</p>
<p>Exempel på kvinnoyrken där de anställda i stor omfattning drabbas av<br />
skador är sjukvårdsbiträden, hemvårdare, frisörer, butikskassörskor samt<br />
kökspersonal. Lokalvårdare har också nästan två gånger högre risk för skador<br />
än genomsnittliga förvärvsarbetande.</p>
<p>Kvinnor i dessa yrken arbetar i förhållandevis stor utsträckning deltid. I<br />
samband med de ansträngningar som görs för att öka kvinnornas arbetstid<br />
är det nödvändigt att risken för en ökning av arbetsskadorna beaktas och att<br />
åtgärder vidtas så att detta förändras.</p>
<p style="margin-left:12px;">Många kvinnor är med hänsyn till barn inte förvärvsarbetande på heltid.</p>
<p>Däremot lägger givetvis många ner mycket tid på arbetsuppgifter i hemmet.</p>
<p>Detta förhållande belyses givetvis inte i arbetsskadestatistiken. Kombinationen<br />
av yrkes- och hemarbete kan medverka till att framkalla eller förvärra<br />
skador.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>5.2 Psykosociala problem</p>
<p>Ett angeläget arbetsmiljöproblem utgör de s.k. psykosociala problemen.</p>
<p>Psykosociala faktorer förklarar förmodligen en del av den ökade sjukskrivningen<br />
och även den ökade frekvensen rapporterade arbetsskador. Att finna<br />
lösningar på dessa psykosociala problem är givetvis ofta svårare än att åtgärda<br />
arbetsmiljöer som ger upphov till direkta fysiska skador.</p>
<p>Beträffande psykosociala problem är det också svårt att särskilja arbetsmiljöns<br />
effekter från de individuella variationerna och påverkan av det sociala<br />
livet också utanför arbetsplatsen. Därför är det svårt att fördela det moraliska<br />
ansvaret mellan olika parter i individens omgivning. Arbetsgivaren,<br />
arbetskamraterna, familjen, vänner och den offentliga vården kan genom<br />
sitt agerande hjälpa en person med psykosociala problem att komma ur sitt<br />
sjukdomstillstånd.</p>
<p>5.2.1 Arbetsorganisationen</p>
<p>1 en del fall orsakas de psykosociala problemen av arbetsorganisationen. I<br />
en miljö där de anställda utsätts för stora krav samtidigt som de inte upplever<br />
att de får stöd från arbetsgivaren uppstår lätt både konflikter och depressioner.<br />
Det s.k. utbrändhetsproblemet har uppmärksammats mycket bland personer<br />
som arbetar med vård och omsorg.</p>
<p>Den offentliga sektorns organisationsstrukturer bidrar till problemen. Arbetsplatser<br />
inom stat och kommun karakteriseras ofta av att förhållandena<br />
på arbetsplatsen i hög grad avgörs av beslut som fattas långt från arbetsplatsen<br />
och i hög grad är orelaterade till de anställdas arbetsinsatser. Chefer<br />
inom den offentliga sektorn har oftast begränsade möjligheter att besluta om<br />
förändringar.</p>
<p>Faktorer som möjlighet till återkoppling och eget ansvar är ofta viktiga.</p>
<p>Det är även viktigt att den enskilde arbetstagaren kan förstå sin egen betydelse<br />
för verksamheten. Denna typ av arbetsorganisatoriska frågor har ofta<br />
stor betydelse för personalens trivsel och arbetsglädje. Förbättrad stämning<br />
medverkar till att psykosociala problem hos enskilda individer kan bemästras.</p>
<p>5.2.2 Mobbning</p>
<p>En allt mer uppmärksammad orsak till psykosociala problem är mobbning.</p>
<p>Utredningar har visat att mobbning på arbetsplatser är förhållandevis vanligt.<br />
Alltför många får inte möjlighet att känna arbetsgemenskap. Mobbning<br />
tar sig många olika uttryck och förekommer på alla slags arbetsplatser. Den<br />
gemensamma nämnaren är brist på respekt för medmänniskor.</p>
<p>Den som inte accepteras av sina närmaste arbetskamrater eller överordnade<br />
kan oftast inte heller göra någon god arbetsinsats. Det ligger således i<br />
arbetsgivarens intresse att försöka ordna förhållanden där alla de anställda<br />
visar respekt för sina arbetskamrater. Även de fackliga organisationerna har<br />
ett moraliskt ansvar att tillse att mobbning av anställda på en arbetsplats inte<br />
förekommer.</p>
<p>Det huvudsakliga sättet att angripa psykosociala problem på arbetsplatserna<br />
bör vara genom åtgärder inom företaget. Ibland är det dock omöjligt 20</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>A243</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>att finna en tillfredsställande lösning inom företaget. Dessvärre karakterise- Mot. 1989/90</p>
<p>ras den svenska arbetsmarknaden av inlåsningseffekter. Det gör att en an- A243</p>
<p>ställd, trots att hon eller han vantrivs på en arbetsplats, ofta inte vågar ta<br />
steget att söka sig till en annan anställning.</p>
<p>5.3 Alkohol- och narkotikamissbruk</p>
<p>Missbruksproblemen gör sig gällande även inom arbetslivet. Många personer<br />
med missbruksproblem finns under en övergångstid kvar i arbetslivet en<br />
del kan dölja sitt missbruk under många månader eller ibland år. Förr<br />
eller senare uppenbarar sig dock missbrukets effekter i form av olyckor, nedsatt<br />
arbetsprestation, olämpligt uppträdande och oförklarlig sjukfrånvaro.</p>
<p>Allt fler arbetsgivare är nu medvetna om att det är viktigt att i tid förebygga<br />
ett missbruk som ofta resulterar i social utslagning. Ett ökat arbetsgivaransvar<br />
för sjukersättningen skulle medverka till att ge ett ytterligare incitament<br />
för företagen att försöka hjälpa den anställde.</p>
<p>Företag har också börjat bli medvetna om riskerna för olyckor i samband<br />
med narkotikamissbruk. SAAB-Scania i Södertälje genomför sedan en tid<br />
rutinmässiga kontroller av nyanställda i syfte att upptäcka narkotikamissbrukare.<br />
Vid SCA har företaget och de fackliga organisationerna utarbetat ett<br />
handlingsprogram för att spåra upp missbrukare och se till att dessa får vård.</p>
<p>Därmed hindras de från att orsaka olyckor.</p>
<p>Betydelsen av kamratkontakter i detta sammanhang bör understrykas.</p>
<p>Arbetskamrater känner ofta till ett missbruk, som är dolt för arbetsledare<br />
och arbetsgivare. I arbetet med alkoholmissbrukare hårde s.k. ALNA-grupperna<br />
gjort en god insats. Dessa grupper av arbetskamrater stödjer och hjälper<br />
personer med missbrukstendenser på den egna arbetsplatsen.</p>
<p>6 Arbetsmiljöarbetet</p>
<p>Arbetsmiljökommissionen fick när den tillsattes strax före förra valet i uppdrag<br />
att identifiera de 400 000 farligaste jobben i vårt land. Signaler från<br />
kommissionen tyder nu på att det inte kommer att bli någon listning av dessa<br />
400 000 arbetsuppgifter. Det är knappast förvånande. Vi konstaterade förra<br />
året att vi inte trodde att man överhuvud taget kan identifiera de 400 000<br />
arbetstagare som utsätts för de farligaste arbetsmiljöriskerna. Av naturliga<br />
skäl kan man inte jämföra olika sorters risker och olika sorters arbetsuppgifter.</p>
<p>Det finns ännu kvar en del mycket farliga arbetsmiljöer - dessa är i regel<br />
kända och omfattar inte 400 000 personer. Därtill kommer emellertid en<br />
mängd arbetsplatser där anställda, mer eller mindre motiverat, anser att arbetet<br />
innebär hälsorisker. Om dessa arbetsmiljöer är kunskapen betydligt<br />
sämre. Skulle det visa sig att antalet hälsovådliga arbeten överstiger 400 000<br />
finns det givetvis ingen anledning att sätta stopp vid detta antal. Farliga arbetsplatser<br />
bör identifieras och missförhållanden rättas till. Talet om de<br />
400 000 farligaste jobben var mera anpassat till de socialdemokratiska valtalarnas<br />
behov av lockande vallöften än till arbetsmiljöfrågornas verklighet.</p>
<p>Tyvärr är arbetsmiljökommissionen betecknande för socialdemokraternas</p>
<p>syn på arbetsmiljöfrågorna - genom att skapa nya organ och nya fonder vill 21</p>
<p>man ge intrycket av handlingskraft och av att området är prioriterat.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>6.1 Arbetsmiljöskyddet i praktiken Mot. 1989/90</p>
<p>Arbetsmiljöskyddet vilar på två fundament: dels en arbetsmiljölagstiftning, A243</p>
<p>dels ett arbete som baseras på samarbete mellan företagen och de lokala<br />
fackliga organisationerna. Arbetarskyddsstyrelsen med dess yrkesinspektion<br />
är statens organ för att övervaka laglydnaden. Skyddskommittéer på<br />
företagen är grunden för samarbetet mellan företag och arbetstagarrepresentanter.</p>
<p>Det är rimligt att det finns dels ett offentligt regelverk för arbetarskyddet,<br />
dels organ för att aktualisera de arbetsmiljöfrågor som inte kan täckas av<br />
regelverket.</p>
<p>Det finns dock anledning att ifrågasätta om den praktiska utformning som<br />
detta system har fått under de senaste decennierna verkligen är ändamålsenlig</p>
<p>Såväl den enskilde anställde som företaget möts av en förvirrande mångfald<br />
av myndigheter och organisationer:</p>
<p>arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön<br />
skyddsombudet sorn skall svara för att uppenbara brister vid en lokal arbetsplats<br />
undanröjs och som har rätt att stoppa arbetet<br />
huvudskyddsombudet som skall samordna de olika skyddsombudens arbete<br />
inom ett företag eller anläggning<br />
regionala skyddsombud som skall stödja arbetstagarsidans arbetsmiljöarbete<br />
på mindre arbetsplatser utan egen skyddskommitté<br />
skyddskommittén där arbetsgivarföreträdare och arbetstagare skall dryfta<br />
arbetsmiljön inom företaget<br />
arbetarskyddsstyrelsen som utfärdar bestämmelser och rekommendationer<br />
om arbetsmiljöfrågor</p>
<p>yrkesinspektionen som kontrollerar att dessa bestämmelser efterlevs<br />
kemikalieinspektionen som skall faställa olika kemiska ämnens giftighet<br />
och utfärda instruktioner om dess handhavande<br />
sprängämnesinspektionen som skall ingripa när det finns risk för explosionsolyckor</p>
<p>Svensk Bilprovning och polisen som skall ingripa mot farliga fordon i yrkesmässig<br />
trafik<br />
arbetsmiljöinstitutet som forskar kring arbetsmiljöfrågor<br />
arbetslivscentrum som också bedriver forskning kring arbetsmiljö och arbetsförhållanden</p>
<p>arbetsmiljöfonden som finansierar forskning kring arbetsmiljöfrågor och<br />
utbildning</p>
<p>företagshälsovården som arbetar huvudsakligen med arbetsskador och<br />
förebyggande hälsovård<br />
landstingen som svarar för praktiskt taget all sjukvård<br />
yrkesmedicinska kliniker som bedriver forskning och ger vård till yrkesskadade</p>
<p>forskningsinstitutioner vid universitet och högskolor<br />
försäkringskassorna som utreder anspråk på arbetsskadeersättning och<br />
som skall svara för rehabiliteringsinsatser</p>
<p>arbetsmarknadsförsäkringar som ger ekonomisk utfyllnad utöver arbetsskadeförsäkringen</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:13px;">trygghetsrådet (för SAF—PTK-området) som ger ekonomisk trygghet vid Mot. 1989/90</p>
<p>t.ex. förtidspension och som svarar för viss rehabilitering A243</p>
<p>trygghetsfonden (för SAF-LO-området) som ger ekonomisk utfyllnad<br />
vid t.ex. förtidspension</p>
<p>trygghetsstiftelsen (för det statliga avtalsområdet) som ger ekonomisk utfyllnad<br />
vid t.ex. förtidspension</p>
<p>arbetsförmedlingen som har till uppgift att finna nya arbetsuppgifter för<br />
en arbetsskadad som inte kan arbeta kvar hos sin tidigare arbetsgivare<br />
arbetsmarknadsinstituten som praktiskt arbetstränar en arbetsskadad inför<br />
återinträdet på arbetsmarknaden</p>
<p style="margin-left:13px;">arbetsmarknadsutbildningen som svarar för omskolning.</p>
<p>Arbetsmiljöområdet utgör ett bra exempel på den slags kooperativism<br />
som byggts upp av socialdemokraterna - ett stort antal organ med myndighets-<br />
och partskaraktär agerar inom samma område. För den enskilde framstår<br />
detta ofta som svårbegripligt, samtidigt som de olika organen har svårt<br />
att följa varandras verksamhet. I en del fall förekommer också kollisioner<br />
mellan arbetsmiljökrav och krav som myndigheter uppställer med hänsyn till<br />
bl.a. yttre miljö, hygien, eller energibesparingsmål.</p>
<p>Regeringens senaste förslag innebär att det skall läggas ytterligare ett organ<br />
till den långa listan ovan - arbetslivsfonden. Denna fond som skall ha<br />
ett centralt kansli och 25 länskanslier skall lämna bidrag till yrkesinriktad<br />
rehabiliterings- och arbetsanpassningsåtgärder. Fonden skall finansieras<br />
med en tillfällig arbetsgivaravgift på 1,5 procent, som vid tillkomsten motiverades<br />
med behovet av åtstramning av ekonomin.</p>
<p>Moderata samlingspartiet avvisar förslaget om att inrätta en arbetslivsfond.<br />
Den skulle bara utgöra ytterligare ett organ med oklara och överlappande<br />
uppgifter.</p>
<p>Våra närmare förslag med anledning av regeringens förslag om arbetslivsfond<br />
m.m. återfinns i en särskild kommittémotion med anledning av proposition<br />
1989/90:62.</p>
<p>Att omedelbart reducera antalet organ och myndigheter som är engagerade<br />
inom arbetsmiljöområdet är naturligtvis inte möjligt, men på sikt bör<br />
hela området bli föremål för en förutsättningslös översyn i syfte att skapa<br />
klarare ansvarsfördelning och att underlätta för såväl anställda som företag.</p>
<p style="margin-left:13px;">Några förändringar som särskilt bör utredas redovisas nedan.</p>
<p>6.2 Effektivare företagshälsovård</p>
<p>Företagshälsovården är en utveckling av företagsläkarsystemet som var till<br />
för att ge de anställda vid större företag tillgång till läkare vid sjukdomar.</p>
<p>Den nuvarande företagshälsovårdsorganisationen syftar emellertid inte till<br />
att förmedla sjukvård - dess uppgifter skall enligt lagstiftningen vara att förebygga<br />
arbetsskador samt behandling och rehabilitering av arbetsskadade.</p>
<p>Detta framställdes som en förbättring när den nuvarande formen av företagshälsovård<br />
infördes. Till företagshälsovården utgår ett statsbidrag som<br />
uppgår till ca 250 kr. per ansluten arbetstagare. Statistiken visar att företagshälsovården<br />
nu omfattar över 80 % av de anställda.</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>23</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:12px;">I många fall innebar företagshälsovårdsreformen ingen förbättring för den Mot. 1989/90</p>
<p>anställde. I stället för att ha god tillgång till en läkare vid olika sjukdomstill- A243</p>
<p>fällen blev den enskilde anställde som drabbades av sjukdom hänvisad till<br />
landstingens öppenvårdscentraler eller det fåtaliga antalet försäkringskasseanslutna<br />
privatpraktiserande läkare. Det innebär normalt långa väntetider<br />
och ofta en ny läkare vid varje besök.</p>
<p>Samtidigt har företagshälsovårdens läkare distanserats från de anställdas<br />
verkliga hälsoproblem. Om inte läkaren finns där vid det vanliga sjukdomsfallet<br />
- hur skall man kunna vänta sig ett förtroendefullt läkare—patient-förhållande<br />
för att kunna lösa t.ex. besvärliga psykosomatiska problem? - Hur<br />
skall läkaren kunna förstå arbetsmiljöns påverkan på ett sjukdomsförlopp<br />
om han inte får vara med från det att de akuta sjukdomsyttringarna gör sig<br />
gällande?</p>
<p>Den resurs som i dag består av företagshälsovården borde kunna utnyttjas<br />
bättre genom att dess läkare på samma villkor som vi anser skall gälla alla<br />
privatpraktiserande läkare skall kunna ansluta sig till försäkringskassan och<br />
ta emot patienter vid akuta sjukdomstillstånd. Företagsläkaren kan bli en<br />
husläkare för de anställda. Givetvis måste det normalt vara valfritt för en<br />
anställd om hon eller han vill utnyttja företagshälsovårdens läkare, landstingets<br />
läkare eller en privatpraktiserande läkare. En fördel för de anställda,<br />
och även för företagen, är att företagsläkaren genom sin kunskap om arbetsförhållanden<br />
inom de till företagshälsovården anslutna arbetsplatserna på<br />
ett bättre sätt kan avgöra i vilken utsträckning den sjuke bör eller kan arbeta.</p>
<p>En sådan reform innebär inte att företagshälsovårdens förebyggande arbetsmiljöarbete<br />
försvinner. Även i fortsättningen bör sådant arbete utgöra<br />
ett viktigt inslag i verksamheten. Den direkta kontakten med ett större antal<br />
anställda kan i stället innebära att arbetet underlättas.</p>
<p>Även för läkarnas del är det en fördel om de kan vidmakthålla sin kompetens<br />
över ett större område genom att behandla även akuta sjukdomstillstånd.</p>
<p>Regeringen bör därför utreda och lägga förslag till ändrade regler för företagshälsovården<br />
i enlighet med vad som ovan sagts.</p>
<p>6.3 Yrkesinspektionens roll</p>
<p>Yrkesinspektionens ca 500 yrkesinspektörer har över 250 000 registrerade<br />
arbetsställen att utöva tillsyn över. Detta är givetvis inte möjligt om man kräver<br />
att yrkesinspektionen skall göra detaljerade inspektioner på alla arbetsplatser.<br />
Nya metoder utarbetas därför i syfte att inrikta tillsynen på arbetsgivarens<br />
eget arbetsmiljöarbete. Företagens organisation, planering och rutiner<br />
granskas närmare. En gränsdragning mellan myndighets- och egenkontroll<br />
måste göras. För att den eftersträvade systemtillsynen skall kunna<br />
lyckas krävs kunskap och utbildning hos inspektörerna. Inom företagen har<br />
den utbyggda företagshälsovården banat väg för ökad egenkontroll, eftersom<br />
kompetens och möjligheter nu erbjuds genom denna. Det är dock viktigt<br />
att skyddsombud och företagens arbetsmiljöansvariga kan utbyta erfarenheter<br />
med yrkesinspektionen och fråga om råd.</p>
<p style="margin-left:12px;">Yrkesinspektionens inspektionsverksamhet är emellertid viktig. Även om</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>det interna arbetsmiljöarbetet skulle ha brister sätter yrkesinspektionens in- Mot. 1989/90</p>
<p>spektionsverksamhet en press på arbetsgivaren att uppfylla lagens bestäm- A243</p>
<p>melser. Inspektionsverksamheten bör därför prioriteras.</p>
<p>Samtidigt är det viktigt att yrkesinspektionen får möjlighet att kraftsamla<br />
där inspektionen har bäst förutsättningar att göra nytta. Nedan framlägger<br />
vi förslag som ger yrkesinspektionen bättre förutsättningar att koncentrera<br />
sin verksamhet.</p>
<p>6.4 Särskillnad mellan psykiskt och fysiskt farliga miljöer</p>
<p>Medvetenheten om att psykiska problem örskär kroppsliga symptom som<br />
betecknas som arbetsskador har höjt medvetandet om hur viktigt det psykiska<br />
välbefinnandet är. Huvuddelen av de psykiska problemen på arbetsplatser<br />
är relaterade till en enskild persons problem att fungera i en arbetsgemenskap.<br />
Det kan bero på personens egna inre problem, men även på att<br />
arbetskamrater och arbetsledare behandlar personen på ett sätt som skadar<br />
honom eller henne psykiskt.</p>
<p>I en del fall kan förhållandena på en arbetsplats vara sådana att många<br />
anställda upplever ångest inför arbetet. Det kan bero på arbetets organisation,<br />
arbetsbelastning eller arbetsledningen. I många sammanhang talar man<br />
om "utbrändhet”. Detta förekommer i Sverige i stor utsträckning i den offentliga<br />
sektorn. Små eller obefintliga möjligheter att påverka beslut, oklara<br />
chefsstrukturer och brist på uppskattning från överordnade bidrar till så kallad<br />
utbrändhet.</p>
<p>Psykiska problem måste tas på allvar. I dagens lagstiftning och regelverk<br />
saknas emellertid användbara definitioner på psykiskt olämpliga arbetsmiljöer.<br />
Det torde dock knappast vara möjligt att skriva sådana definitioner.</p>
<p>Likväl nyttjas detta regelverk när yrkesinspektionen gör inspektioner på arbetsplatser<br />
efter det att skyddsombud anmält skadlig psykisk arbetsmiljö.</p>
<p>Det är självklart att yrkesinspektionen inte vid ett kortvarigt inspektionstillfälle<br />
kan skapa sig en egen uppfattning om hur de anställda upplever sin<br />
arbetssituation. Att därtill ta hänsyn till enstaka individer är givetvis inte<br />
möjligt.</p>
<p>Yrkesinspektionen tvingas därför med nuvarande ordning ta ställning till<br />
interna konflikter på en arbetsplats. Detta kan riskera att underminera förtroendet<br />
för inspektionen.</p>
<p>Lagstiftning och ingrepp från yrkesinspektionen är olämpliga medel för att<br />
skapa bättre psykiska miljöer. Det bör därför övervägas om inte en klarare<br />
uppdelning bör göras mellan olika ansvarsområden. Psykiska arbetsmiljöproblem,<br />
vare sig de rör en enskild arbetstagares problem eller problem som<br />
omfattas av flera anställda på en arbetsplats, bör i första hand lösas inom<br />
företaget av företagsledning och de anställda med hjälp av företagshälsovården.<br />
Det ligger i hög grad i företagets intresse att skapa förutsättningar för<br />
att arbetstagarna trivs på arbetsplatsen. Det bör därför utredas om en sådan<br />
förändring bör göras i arbetsmiljölagen.</p>
<p>6.5 Skyddsombud</p>
<p>Ett viktigt inslag i arbetet med en bättre arbetsmiljö är skyddsombuden och<br />
huvudskyddsombuden. Uppbyggnaden av systemet med skyddsombud är</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>dock ett exempel på hur svensk arbetsmarknadslagstiftning oftast utformats<br />
utifrån förutsättningarna för de kollektivanställda i de stora industriföretagen.<br />
Det innebär problem när en allt större andel av sysselsättningen finns<br />
inom andra sektorer än industrin. I många branscher fungerar knappast systemet<br />
med skyddsombud, än mindre huvudskyddsombud. Det innebär problem<br />
för farliga arbetsmiljöer inom bl.a. serviceverksamhet.</p>
<p>Det finns därför anledning att understryka arbetsgivarens övergripande<br />
ansvar för arbetsmiljön. Samtidigt måste de enskilda arbetstagarna ta sin del<br />
av ansvaret för att arbetet utförs i enlighet med givna instruktioner.</p>
<p>Inom en del företag kan nya former för kontroll av arbetarskyddet vara<br />
mera ändamålsenliga. Det bör utredas om lagstiftningen behöver anpassas<br />
till nya förhållanden. Målsättningen skall vara att skapa förutsättningar för<br />
en god arbetsmiljö vid alla slags arbetsplatser samtidigt som det bör öppnas<br />
möjlighet för olika organisatoriska modeller.</p>
<p>Det finns även s.k. regionala skyddsombud. Dessa, som huvudsakligen<br />
återfinns inom LO-området, har till uppgift att delvis ersätta skyddskommittéerna<br />
på mindre arbetsplatser. Detta system har aldrig utvärderats. Det bör<br />
ske i samband med den ovan föreslagna utredningen.</p>
<p>6.6 Arbetsmiljöfonden</p>
<p>Arbetsmiljöfonden finansieras genom arbetarskyddsavgiften som uttages<br />
med 0,35 % av lönesumman. Arbetsmiljöfonden finansierar dels forskning<br />
och utveckling på arbetsmiljöområdet, dels forskning, utbildning och information<br />
angående medbestämmande och arbetslivsfonder. Dessutom betalar<br />
fonden verksamheten med regionala skyddsombud, samt utbildning för de<br />
fackliga ledamöterna i bolagsstyrelser. Fonden finansierar även Arbetslivscentrum<br />
och delvis Arbetsmiljöinstitutet.</p>
<p>Fonden erhåller över 700 milj. kr. om året. Fondens kapital uppgick vid<br />
årsskiftet till ca 950 milj. kr. Beslutanderätten över dess medel ligger delvis<br />
hos regeringen och delvis hos arbetsmiljöfondens styrelse. Fondens styrelse<br />
återspeglar väl den svenska korporativa modellen. Styrelsen består av tio representanter<br />
för arbetsmarknadens parter och en representant för arbetsmarknadsdepartementet.</p>
<p>Arbetsmiljöfondens verksamhet bör delvis förändras. En del av den verksamhet<br />
som fonden nu finansierar bör kunna lyftas av fonden.</p>
<p>Utbildningen i medbestämmandefrågor som fonden finansierar beräknas<br />
belasta fonden med 250 milj. kr. för 1990. Enligt vår mening bör bidraget till<br />
utbildning i medbestämmandefrågan ifrågasättas. Medbestämmandeprocessen<br />
bör ses som en naturlig verksamhet inom företaget. I den mån det krävs<br />
särskild utbildning bör företaget och de lokala arbetstagarorganisationerna<br />
svara för kostnaderna. Övergripande information kring medbestämmandefrågor<br />
kan finansieras av arbetsmarknadens centrala organisationer. Därför<br />
bör en minskning av arbetsmiljöfondens bidrag till detta ändamål inledas redan<br />
från nästa verksamhetsår.</p>
<p>Genom att avlasta arbetsmiljöfonden dessa utgifter finns förutsättningar<br />
för fonden att mera aktivt arbeta för rehabilitering av arbetsskadade. Detta<br />
bör kunna ske genom att arbetsmiljöfonden ställer medel till försäkringskassornas<br />
förfogande.</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>A243</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>26</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:12px;">Vårt förslag till arbetsgivarperiod inom sjukförsäkringen innebär mycket Mot. 1989/90</p>
<p>stora administrativa besparingar inom försäkringskassorna. Detta frigör re- A243</p>
<p>surser som bör kunna utnyttjas till rehabiliteringsinsatser. Tillsammans med<br />
de ovan redovisade medlen från arbetsmiljöfonden föreligger då förutsättningar<br />
för försäkringskassorna att på ett effektivt sätt hjälpa individer att<br />
återvända till produktiva arbetsinsatser.</p>
<p style="margin-left:12px;">Verksamheten vid Arbetslivscentrum bör granskas.</p>
<p>7 Forskning och utbildning</p>
<p>Goda kunskaper är en förutsättning för framgångsrika åtgärder mot arbetsmiljöproblem.</p>
<p>Det är en självklarhet att alla åtgärder som vidtas inom detta område<br />
måste vara förankrade i och baserade på fakta. Detsamma gäller den lagstiftning<br />
som skall ange färdriktningen mot en bättre arbetsmiljö.</p>
<p>Det finns en risk att ogrundad fruktan för vissa företeelser i arbetsmiljön<br />
leder dels till att onödiga arbetsmiljöåtgärder vidtages, dels till att reella arbetsmiljöproblem<br />
därmed undanskyms. Denna risk motverkas bäst genom<br />
att det i alla sammanhang ställs höga krav på vetenskaplig förankring av arbetsmiljöforskningen.</p>
<p>Kunskaper måste också omsättas i information och utbildning. Det krävs<br />
en fortlöpande utbildning på traditionella områden liksom insatser på nya<br />
områden. Med tanke på de svårigheter som föreligger att enrollera småföretag<br />
i arbetsmiljöarbetet bör särskilda ansträngningar göras. Moderna hjälpmedel,<br />
t.ex. video, kan underlätta en decentraliserad utbildning av arbetsgivare,<br />
skyddsombud och anställda vid företagshälsovårdscentraler.</p>
<p>8 Lagstiftning</p>
<p>Lagregler är nödvändiga för att skapa en god arbetsmiljö. Under en lång rad<br />
av år har lagstiftningen utökats. I dagens läge är det däremot tveksamt om<br />
det är mer lagstiftning som behövs.</p>
<p>Alltför detaljerad reglering blir ofta hinder i stället för hjälp då lagstiftningen<br />
skall omsättas i praktiken. Lagstiftarna och myndigheterna måste<br />
med förtroende överlåta åt de lokala parterna att inom ramen för lagarna<br />
själva svara för tillämpningen av dessa och spridning av insikten om att god<br />
miljö lönar sig.</p>
<p>En övertro på lagstiftningsmakten kan hämma utvecklingsarbetet. Det är<br />
arbetsgivarens ansvar att svara för den goda miljön i enlighet med utfärdad<br />
lagstiftning. Eftersom lagarna givits ramkaraktär uppstår emellertid behov<br />
av tillämpningsföreskrifter. Fördelen med ramlagstiftning på det här området<br />
är att det är möjligt att förhållandevis snabbt ta hänsyn till ny teknik eller<br />
nya forskningsrön. Samtidigt har emellertid myndigheternas normgivning i<br />
enlighet med ramlagen tenderat att bli alltför rikhaltig. Därmed riskerar bestämmelserna<br />
att undanskymma det övergripande målet.</p>
<p>Alla myndighetsbeslut som syftar till att utöka regleringen på arbetsmiljöområdet<br />
bör följas upp. Konsekvensbeskrivningar som redovisar de upp</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>27</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>nådda målen, kostnader och eventuella följdverkningar bör göras. På så vis Mot. 1989/90</p>
<p>kan en alltför yvig regelflora undvikas och lagstiftningen göras till ett ratio- A243</p>
<p>nellt instrument i strävandena efter en bättre arbetsmiljö.</p>
<p>9 EG och arbetsmiljö</p>
<p>Frågan om arbetsmiljöskyddets utveckling i samband med svenskt deltagande<br />
i det europeiska integrationsarbetet debatteras ofta. Motståndarna till<br />
europeiskt samarbete hävdar ofta att ett medlemskap i EG skulle innebära<br />
att arbetsmiljöreglerna i Sverige skulle försämras.</p>
<p style="margin-left:11px;">* För det första pågår det inom EG ett arbete på att införa ett system med<br />
lägsta acceptabla krav på arbetsmiljöområdet. EG avser att de gemensamma<br />
kraven skall vara hårda. Olika länder har dock olika krav, vilket<br />
medför att många svenska regler sträcker sig längre än EG:s gemensamma<br />
regelverk. I en del fall kan dock Sverige behöva skärpa en del regler för<br />
att nå de kommande EG-kraven.</p>
<p style="margin-left:11px;">* För det andra kommer inget land att behöva sänka sina arbetskrav på arbetsmiljön.<br />
I Romfördragets artikel 100A garanteras rätten för de enskilda<br />
länderna att ställa högre krav. Vårt svenska regelsystem för arbetsmiljön<br />
skiljer sig i några avseenden från det som i dag byggs upp inom<br />
EG. Detta får enligt EG:s konkurrensregler dock inte utnyttjas som ett<br />
handelshinder.</p>
<p>Under våren kommer en process att skapa EES (European Economic<br />
Space) att inledas. Det är ännu för tidigt att säga om dessa förhandlingar<br />
kommer att leda till ett EES-avtal, och i så fall om detta kommer att inkludera<br />
samarbete kring arbetsmiljöfrågor.</p>
<p>Moderata samlingspartiet anser att Sverige fullt ut bör delta i det europeiska<br />
samarbetet. EES kan vara ett steg på vägen mot ett fullvärdigt deltagande.</p>
<p>Det är angeläget att Sverige så snabbt som möjligt kan delta i det praktiska<br />
arbetet inom EG, bl.a. på arbetsmiljöområdet. Genom detta kan Sverige få<br />
möjligheter att medverka i och ta ställning till det arbete som bedrivs inom<br />
EG på arbetsmiljöområdet och ifråga om teknisk standardisering. Det ger<br />
möjlighet för Sverige att försöka att bli normbildande på de områden där<br />
Sverige ligger långt framme.</p>
<p>10 Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:31px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts angående principerna för arbetet med arbetsmiljöfrågorna,</p>
<p style="margin-left:31px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts angående arbetsmiljöproblemens orsaker och sociala<br />
samband,</p>
<p style="margin-left:31px;">3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av de sociala orsakssambanden<br />
i enlighet med vad i motionen anförts,</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>28</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:31px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo- Mot. 1989/90<br />
tionen anförts angående yrkesinspektionens uppgifter, A243</p>
<p style="margin-left:31px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts angående ansvaret för psykosociala problem på arbetsplatserna,</p>
<p style="margin-left:31px;">6. att riksdagen begär förslag till nya regler för företagshälsovården</p>
<p style="margin-left:31px;">i enlighet med vad i motionen anförts,</p>
<p style="margin-left:31px;">7. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av systemet med<br />
skyddsombud och regionala skyddsombud,</p>
<p style="margin-left:31px;">8. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av arbetsmiljöfondens<br />
verksamhet i enlighet med vad som i motionen anförts,</p>
<p style="margin-left:31px;">9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till överföring av medel<br />
från Arbetsmiljöfonden till rehabiliteringsinsatser i enlighet med<br />
vad som i motionen anförts,</p>
<p style="margin-left:31px;">10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts angående konsekvensbeskrivningar av de bestämmelser<br />
som utfärdas i enlighet med arbetsmiljölagen.</p>
<p>Stockholm den 23 januari 1990</p>
<p>Sonja Rembo (m)</p>
<p>Anders G Högmark (m) Mona Saint Cyr (m)</p>
<p>Erik Holmkvist (m) Ulf Melin (m)</p>
<p>Charlotte Cederschiöld (m) Lars Ahlström (m)</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>29</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Innehåll till motion A243 Mot-1989/90</p>
<p>1 Sammanfattning 11 A243</p>
<p>2 Inledning 12</p>
<p>3 Arbetsmarknadsproblem - orsaker och konsekvenser 13</p>
<p>3.1 Socialt helhetsperspektiv 14</p>
<p>3.1.1 Sjukfrånvaro 14</p>
<p>3.1.2 Arbetsskador 14</p>
<p>3.1.3 Förtidspension 15</p>
<p>3.1.4 Arbetslöshet 16</p>
<p>3.2 Kunskaper om sociala samband 17</p>
<p>4 Moderata förslag i andra motioner 17</p>
<p>4.1 Sjukförsäkring 17</p>
<p>4.2 Arbetslöshet 17</p>
<p>4.3 Arbetsskadeförsäkring 17</p>
<p>5 Arbetsmiljöproblemen 18</p>
<p>5.1 Belastningsskador 19</p>
<p>5.2 Psykosociala problem 20</p>
<p>5.2.1 Arbetsorganisationen 20</p>
<p>5.2.2 Mobbning 20</p>
<p>5.3 Alkohol- och narkotikamissbruk 21</p>
<p>6 Arbetsmiljöarbetet 21</p>
<p>6.1 Arbetsmiljöskyddet i praktiken 22</p>
<p>6.2 Effektivare företagshälsovård 23</p>
<p>6.3 Yrkesinspektionens roll 24</p>
<p>6.4 Särskillnad mellan psykiskt och fysiskt farliga miljöer 25</p>
<p>6.5 Skyddsombud 25</p>
<p>6.6 Arbetsmiljöfonden 26</p>
<p>7 Forskning och utbildning 27</p>
<p>8 Lagstiftning 27</p>
<p>9 EG och arbetsmiljö 28</p>
<p>10 Hemställan 28</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>30</p>
</div>
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_12" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_49" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_50" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_46" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
</div>
</div>
11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående principerna för arbetet med arbetsmiljöfrågornauppskov= utskottet1989/90:AU26?11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående principerna för arbetet med arbetsmiljöfrågorna?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående arbetsmiljöproblemens orsaker och sociala samband?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående arbetsmiljöproblemens orsaker och sociala sambanduppskov= utskottet1989/90:AU26?33att riksdagen hos regeringen begär en utredning av de sociala orsakssambanden i enlighet med vad i motionen anförtsuppskov= utskottet1989/90:AU26?33att riksdagen hos regeringen begär en utredning av de sociala orsakssambanden i enlighet med vad i motionen anförts?44att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående yrkesinspektionens uppgifter?44att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående yrkesinspektionens uppgifteruppskov= utskottet1989/90:AU26?55att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående ansvaret för psykosociala problem på arbetsplatsernauppskov= utskottet1989/90:AU26?55att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående ansvaret för psykosociala problem på arbetsplatserna?66att riksdagen begär förslag till nya regler för företagshälsovården i enlighet med vad som i motionen anförts?66att riksdagen begär förslag till nya regler för företagshälsovården i enlighet med vad som i motionen anförtsuppskov= utskottet1989/90:AU26?77att riksdagen hos regeringen begär en utredning av systemet med skyddsombud och regionala skyddsombuduppskov= utskottet1989/90:AU26?77att riksdagen hos regeringen begär en utredning av systemet med skyddsombud och regionala skyddsombud?88att riksdagen hos regeringen begär en utredning av arbetsmiljöfondens verksamhet i enlighet med vad som i motionen anförts?88att riksdagen hos regeringen begär en utredning av arbetsmiljöfondens verksamhet i enlighet med vad som i motionen anförtsuppskov= utskottet1989/90:AU26?99att riksdagen hos regeringen begär förslag till överföring av medel från Arbetsmiljöfonden till rehabiliteringsinsatser i enlighet med vad som i motionen anförtsuppskov= utskottet1989/90:AU26?99att riksdagen hos regeringen begär förslag till överföring av medel från Arbetsmiljöfonden till rehabiliteringsinsatser i enlighet med vad som i motionen anförts?1010att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående konsekvensbeskrivningar av de bestämmelser som utfärdas i enlighet med arbetsmiljölagen.?1010att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående konsekvensbeskrivningar av de bestämmelser som utfärdas i enlighet med arbetsmiljölagen.uppskov= utskottet1989/90:AU26?INLInlämning1990-01-25 00:00:00inträffat13BBordläggning1990-02-06 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1990-02-07 00:00:00inträffat20872218435908Sonja Rembom1undertecknare0362377089307Lars Ahlströmm2undertecknare0691717205205Erik Holmkvistm3undertecknare0502353466300Anders G Högmarkm4undertecknare0110548017702Mona Saint Cyrm5undertecknare0153923606405Charlotte Cederschiöldm6undertecknare0920776498515Ulf Melinm7undertecknaremotgrundMotionsgrund2014-11-23 05:56:31motkatMotionskategori-2014-11-23 05:56:31statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02A2432019-05-28 10:48:37tilldelatTilldelatArbetsmarknadsutskottet2014-11-23 05:56:31GD02A243av Sonja Rembo m.fl. (m) mot_198990_a_243.pdf829676pdfBättre arbetsmiljöhttps://data.riksdagen.se/fil/85E626E9-0363-4875-9A30-4C44A04C11F3