<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2748915</hangar_id>
 <dok_id>GD02A21</dok_id>
 <rm>1989/90</rm>
 <beteckning>A21</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1989/90:A21 av Olof Johansson m.fl. (c)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>AU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>21</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1990-02-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 14:56:14</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 1989/90:95 om allmänt  lönestopp</titel>
 <subtitel>av Olof Johansson m.fl. (c)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GD02A21/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GD02A21</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02A21</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;av Olof Johansson m.fl. (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av prop. 1989/90:95 om allmänt&lt;br /&gt; 
lönestopp&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot.&lt;br /&gt; 
1989/90&lt;br /&gt; 
A21-22&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centern anser att kraftfulla åtgärder måste vidtas för att angripa kostnadsutvecklingen&lt;br /&gt;
och de ökande balansproblemen i utrikesaffärerna. Kostnadskrisen&lt;br /&gt;
måste undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centern avvisar regeringens krispaket sett som helhet. Åtgärderna bygger&lt;br /&gt; 
framför allt på statlig reglering av marknadsekonomin samt inskränkningar&lt;br /&gt; 
i strejkrätten och i den kommunala självstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning löser paketet inte de grundläggande ekonomiska&lt;br /&gt; 
problemen - de skjuts bara på framtiden. Dynamiken i ekonomin försämras&lt;br /&gt; 
och fördelningen snedvrids. Det internationella förtroendet riskerar att undermineras.&lt;br /&gt;
Vi avvisar mot denna bakgrund de föreslagna regleringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centerns alternativ till regeringens krispaket tar sin ut gångspunkt i centerns&lt;br /&gt;
valprogram 1988, med särskild betoning på rättvis fördelning, god&lt;br /&gt; 
miljö och uthållig ekonomisk utveckling. Åtgärderna ligger i linje med, och&lt;br /&gt; 
fullföljer den politik som presenteras i centerns partimotion om den ekonomiska&lt;br /&gt;
politiken och statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centerns alternativ innebär följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Åtstramning åstadkommes genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ökat sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- återhållsamhet med offentliga utgifter och nya reformåtaganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- punktskatter på miljöskadliga energiråvaror&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- införande av miljöavgifter på svavel och klor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Skattereform med rättvis fördelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- återhållsam beskattning av nödvändig konsumtion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Utbudsekonomiska åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- reformerad sjukförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- satsning på mindre och medelstora företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- avveckling av löntagarfonderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utförsäljning av statliga företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- offensiv användning av överskottsmedel i arbetslöshetsförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- rehabilitering och bättre arbetsmiljö genom arbetslivsfonden&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:23px;"&gt;- åtgärdsprogram för effektivare energianvändning och utnyttjande&lt;br /&gt; 
av inhemsk, förnybar energi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utbildning och forskning för regional balans&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr A21—22&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_47" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p style="margin-left:23px;"&gt;- stimulansåtgärder för arbetsinsatser av pensionärer och studerande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- möjlighet för flyktingar/invandrare att snabbt komma i arbete.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A21&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;1. Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsekonomin befinner sig nära en krisartad situation. Den socialdemokratiska&lt;br /&gt;
regeringen bär ansvaret. Regeringen lägger nu fram ett krispaket.&lt;br /&gt; 
Det är ett bevis för att den ekonomiska politiken har misslyckats. Föreslagna&lt;br /&gt; 
åtgärder bygger framför allt på statlig reglering av marknadsekonomin samt&lt;br /&gt; 
generella inskränkningar i strejkrätten och i den kommunala självstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centern anser att kraftfulla åtgärder måste vidtas för att angripa kostnadsutvecklingen&lt;br /&gt;
och de ökande balansproblemen i affärerna med omvärlden.&lt;br /&gt; 
Regeringens åtgärdspaket är långtgående men löser inte de ekonomiska problemen&lt;br /&gt;
utan angriper endast symptomen. Genom att marknadsregleringarna&lt;br /&gt;
föreslås gälla till slutet av 1991 skapas intryck av att de kan ersätta andra&lt;br /&gt; 
åtgärder. Så är inte fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi presenterar i denna motion vårt alternativ till regeringens ekonomiska&lt;br /&gt; 
politik. Detta alternativ finns också beskrivet i centerns ekonomisk-politiska&lt;br /&gt; 
motion (mot. 1989/90:Fi213). Utgångspunkterna är en rättvis fördelning och&lt;br /&gt; 
en god miljö. Det ger ökade möjligheter till en utveckling mot ett samhälle&lt;br /&gt; 
i ekonomisk och ekologisk balans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Regeringens ”tredje väg” - ett misslyckande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den socialdemokratiska regering som tillträdde efter valet 1982 inledde sin&lt;br /&gt; 
ekonomiska politik med en mycket kraftig nedskrivning av den svenska kronan&lt;br /&gt;
(devalvering). Det omedelbara resultatet av en sådan operation är en&lt;br /&gt; 
omfördelning av samhällsresurser. Hushållen tappar köpkraft. Exportindustrins&lt;br /&gt;
konkurrenkraft förbättras samtidigt som koncentrationstendenserna&lt;br /&gt;
i samhället förstärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omständigheterna kring devalveringen 1982 var gynnsamma. Nu inleddes&lt;br /&gt; 
dessutom en internationell högkonjunktur som oavbrutet verkat alltsedan&lt;br /&gt; 
dess. Utvecklingen av oljepriserna, priserna på svenska exportvaror såsom&lt;br /&gt; 
skog och malm, det internationella ränteläget samt dollarkursen har i huvudsak&lt;br /&gt;
gynnat den svenska ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver devalveringseffekterna har inkomst- och förmögenhetsskillnaderna&lt;br /&gt;
ökat på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den höga inflationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett skattesystem som gynnat spekulation och skatteplanering&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;- att sparandet socialiserats. Vanliga människor har i liten grad fått del i&lt;br /&gt; 
avkastningen på kapitalmarknaden. Istället har löntagarfonder inrättats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bostadsbristen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- besparingar och bristsituationer inom den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan således konstateras att, trots de gynnsamma förutsättningarna,&lt;br /&gt; 
regeringen har misslyckats med att uthålligt lösa de ekonomiska problemen.&lt;br /&gt; 
Den ekonomiska politiken, av regeringen kallad ”den tredje vägen”, har&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_54"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A21&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;”Tredje vägen” starkt koncentrationsdrivande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande orsak till utvecklingen mot en alltmer krisartad situation&lt;br /&gt; 
på arbetsmarknaden har således varit politiska beslut fattade i regering och&lt;br /&gt; 
riksdag. Den s.k. tredje vägens ekonomiska politik har kraftigt bidragit till&lt;br /&gt; 
kapitalkoncentration, befolkningskoncentration och regional överhettning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storskalighet och arbetskraftens geografiska rörlighet har av en politisk&lt;br /&gt; 
majoritet, mot centerns bestämda uppfattning, setts som nödvändiga förutsättningar&lt;br /&gt;
för ökad ekonomisk tillväxt. Den politiska inriktningen och marknadens&lt;br /&gt;
drivkrafter har förstärkt koncentrationen inom näringslivet, både&lt;br /&gt; 
vad avser produktionsstruktur och maktfunktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet har befolkningsomflyttningen medfört att många orter&lt;br /&gt; 
och regioner avfolkats och möjligheterna att bo och arbeta där kraftigt försämrats.&lt;br /&gt;
Samtidigt har koncentrationens avigsidor medfört en allt större bostadsbrist,&lt;br /&gt;
vårdkris och försämrad miljö i koncentrationsorterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”lYedje vägen” leder till ökande löneskillnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I koncentrationsområdena är löneglidningen stor. Bristyrkesgrupper inom&lt;br /&gt; 
främst det privata näringslivet får löner avsevärt över slutna avtal medan&lt;br /&gt; 
stora grupper inom den offentliga sektorn står stilla på avtalad nivå. Samtidigt&lt;br /&gt;
sprids efterhand löneglidningen till ej överhettade regioner. Detta förhållande&lt;br /&gt;
skapar spänningar både mellan regioner och inom regioner och&lt;br /&gt; 
mellan människor med olika yrken. Sammantaget leder löneglidning och löneavtal&lt;br /&gt;
till en sådan kostnadsutveckling att Sveriges konkurrenskraft gentemot&lt;br /&gt;
andra länder försämras med en allt sämre bytesbalans som följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är, enligt vår mening, förståeligt att människor med fasta avtal i överhettade&lt;br /&gt;
regioner blir missnöjda med utvecklingen. Det inflationstryck som&lt;br /&gt; 
den starka löneglidningen skapar leder till att många grupper drabbas av&lt;br /&gt; 
kostnadsfördyringar. Steg för steg halkar de efter i löneutvecklingen. Detsamma&lt;br /&gt;
gäller människor i ej överhettade regioner som också successivt halkar&lt;br /&gt;
efter. Parterna på arbetsmarknaden förmår inte längre att centralt hantera&lt;br /&gt;
utvecklingen och stabiliteten på arbetsmarknaden upphör som en följd&lt;br /&gt; 
av koncentrationspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteomläggningens finansiering starkt inflationshöjande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bidragande orsak till den akuta situationen på arbetsmarknaden, vid sidan&lt;br /&gt;
av överhettningen i ekonomin och arbetskraftsbristen med höga lönekrav&lt;br /&gt;
och åtföljande konflikter som följd, är finansieringen av den pågående&lt;br /&gt; 
skatteomläggningen. Genom att de indirekta skatterna ökas kraftigt - en finansiering&lt;br /&gt;
som dessutom går stick i stäv med fastlagda energi- och miljöpolitiska&lt;br /&gt;
mål - fördyras nödvändig konsumtion som boende, transporter till och&lt;br /&gt; 
från arbetet och mat. Beslutet om införande av energimoms minskar möjlig&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;präglats av oförmåga att komma till rätta med pris- och kostnadsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi står nu inför en kostnadskris. Resultatet borde kunnat vara ett annat&lt;br /&gt; 
efter sju år av högkonjunktur.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;heterna att styra energianvändningen liksom utrymmet för miljöavgifter och&lt;br /&gt; 
en offensiv energipolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;De ökade indirekta skatterna drabbar framför allt boendet som får bära&lt;br /&gt; 
en avsevärd del av finansieringen av skatteomläggningen. Ökade boendekostnader&lt;br /&gt;
medför behov av ökade bostadssubventioner, vilket ökar transfereringarna&lt;br /&gt;
i ekonomin. Sammantaget innebär valet av finansiering att skatteomläggningen&lt;br /&gt;
fått en oacceptabel fördelningspolitisk profil. Den utgör&lt;br /&gt; 
därmed en grogrund för det växande missnöjet hos människor med normala&lt;br /&gt; 
inkomster, där inkomstskattesänkningen blir måttlig eller liten. Sammantaget&lt;br /&gt;
ökas rundgången i ekonomin genom att skatteomläggningen som sådan&lt;br /&gt; 
förutsätter ökade bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Övervältring av kostnader på kommuner och landsting&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Statens budgetsaldo har till betydande del förbättrats både genom att utgifter&lt;br /&gt;
förts över på kommunsektorn och ytterligare uppgifter lagts på kommunerna.&lt;br /&gt;
Kommunerna och landstingen har därför fått betydande underskott i&lt;br /&gt; 
sin ekonomi. De kommunal- och landstingsanställdas löneutveckling har släpat&lt;br /&gt;
efter, arbetssituationen försvårats och arbetsmiljön försummats. Det har&lt;br /&gt; 
försvårat personalrekryteringen och ökat personalomsättningen. Detta häri&lt;br /&gt; 
sin tur ökat köerna och försämrat den kommunala servicen. Kommunal- och&lt;br /&gt; 
landstingsskatterna har tvingats upp. Klyftan mellan hög- och lågskattekommun&lt;br /&gt;
har vidgats och är nu upp till 7 kr per beskattningsbar&lt;br /&gt; 
hundrakrona. Människor i kommuner med de lägsta inkomsterna betalar de&lt;br /&gt; 
högsta kommunalskatterna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Att regeringens ekonomiska politik misslyckats beror således till stor del&lt;br /&gt; 
på att den skapat ökade obalanser i samhället - såväl mellan människor som&lt;br /&gt; 
mellan regioner. Inkomst- och förmögenhetsskillnaderna har ökat kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Såväl inkomst- och förmögenhetsskillnader som regionala obalanser leder&lt;br /&gt; 
slutligen till en höjd pris- och kostnadsnivå. En sådan politik är skadlig för&lt;br /&gt; 
hela samhällsekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Inkomst- och förmögenhetskillnader leder till:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;- spänningar på arbetsmarknaden, med kompensationskrav och konflikter&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;- ökad ”rundgång” i ekonomin. Socialbidrag, bostadsbidrag, barnbidrag&lt;br /&gt; 
m.m. måste höjas. Det leder i sin tur till ett tryck uppåt på skattenivån.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Regionala obalanser leder till:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;- överhettning, köer och bristande service i koncentrationsområdena&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;- dåligt utnyttjande av ledig produktionskapacitet i avfolkningsområdena&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;- ökad ”rundgång" i ekonomin. Arbetslöshetsersättning, arbetsmarknadsåtgärder&lt;br /&gt;
krävs, regionalpolitisk! stöd m.m. måste höjas. Det leder i sin&lt;br /&gt; 
tur till ett tryck uppåt på skattenivån.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Förnyelsen otillräcklig&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;De ekonomiska problemen har förvärrats genom otillräckliga satsningar på&lt;br /&gt; 
förnyelse och utveckling. Efterfrågan i samhället har inte kunnat tillgodoses&lt;br /&gt; 
inom landet. Istället för ökad produktion har vi fått ökad inhemsk inflation&lt;br /&gt; 
och underskott i balansen mot utlandet. Framtidssatsningar i högteknologiska&lt;br /&gt;
branscher liksom på energi- och miljöområdet har försummats eller 4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A21&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;varit otillräckliga. Den svenska ekonomin har därmed blivit mer känslig för Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;internationella prissvängningar och den långsiktiga konkurrensförmågan A21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försämrats. Regeringsåren från 1982 har inneburit:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en alltför svag satsning på ny- och småföretagande&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;- en alltför svag satsning på teknikutveckling och förnyelse av branschstrukturen&lt;br /&gt;
i näringslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förvärrade miljöproblem&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;- en alltför svag satsning på inhemsk förnybar energi och effektivare energianvändning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en alltför långsam förnyelse av den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tappat kontrollen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska ekonomin är i rask takt på väg in i en kostnadskris, vilket försämrar&lt;br /&gt;
den svenska industrins konkurrenskraft. Situationen påminner om&lt;br /&gt; 
den som inträffade under första halvan av 70-talet. Svensk ekonomi riskerar&lt;br /&gt; 
att accelerera in i en mycket kritisk situation med växande bytesbalansunderskott,&lt;br /&gt;
hög arbetslöshet och underskott i statens budget. Försämrad konkurrenskraft&lt;br /&gt;
påverkar handels- och bytesbalans i starkt negativ riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gör utvecklingen av priserna på det som exporteras respektive&lt;br /&gt; 
importeras. Priserna på svenska exportprodukter såsom massa och papper&lt;br /&gt; 
tenderar att sjunka, medan priset på olja stiger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen visar att man inte bemästrar situationen. Stabiliseringspolitiken&lt;br /&gt;
håller på att kollapsa. Avsaknaden av en konsekvent finanspolitik och&lt;br /&gt; 
penningpolitikens ökande roll har medfört ett höjt ränteläge under det senaste&lt;br /&gt;
året. Regeringen har genomdrivit ett första steg i skattereformen och&lt;br /&gt; 
presenterat förslag till ett andra steg. Reformen, som den utformats, medför&lt;br /&gt; 
i sig en markant höjd inflation och negativa fördelningspolitiska effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen har därmed skapat oro och kompensationskrav på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningar med arbetsmarknadens parter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen presenterade i januari ett budgetförslag som saknade besked på&lt;br /&gt; 
en rad politiska områden. Finansplanen innehöll också mycket få förslag för&lt;br /&gt; 
att komma till rätta med de grundläggande strukturproblemen i ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen aviserade istället överläggningar med arbetsmarknadens parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningarna skulle behandla lönerna 1990 och 1991. Syftet var att nå&lt;br /&gt; 
fram till centrala avtal som bryter den höga löneökningstakten. Regeringen&lt;br /&gt; 
hotade med en rad åtgärder, om löneökningarna skulle komma att överstiga&lt;br /&gt; 
det samhällsekonomiska utrymmet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- åtgärder riktade mot arbetsgivare och löntagare&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;- att reglerna för avtalsförhandlingar och lönebildning skulle ses över i&lt;br /&gt; 
syfte att strama upp dessa regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att reformer skulle komma att uppskjutas eller omprövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centern deklarerade i partimotionen om ekonomisk politik att vi i princip&lt;br /&gt; 
inte hade något att invända mot överläggningar om det samhällsekonomiska&lt;br /&gt; 
utrymmet. Vi sade samtidigt att det enligt vår uppfattning är utomordentligt&lt;br /&gt; 
svårt att påverka avtalsförhandlingarna under pågående avtalsrörelse. Där- 5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;för, menade vi, är det realistiska perspektivet snarare 1991-92 än 1990-91. Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi ställde oss därför tvivlande inför möjligheterna att nå resultat. Vi kan nu A21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konstatera att våra farhågor därvidlag besannats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens ekonomiska politik har därmed misslyckats. Under de senaste&lt;br /&gt;
veckorna har också detta bekräftats av regeringen själv genom uttalanden&lt;br /&gt;
av olika regeringsföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krispaketet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nu sett sig föranlåten att utlösa det hot om åtgärder som man&lt;br /&gt; 
förvarnade om i finansplanen. Krispaketet har i första hand karaktären av&lt;br /&gt; 
regleringsåtgärder. De angriper således symptomen och är avsedda att skapa&lt;br /&gt; 
omedelbara effekter. Vi kommenterar krispaketets åtgärder närmare längre&lt;br /&gt; 
fram. Vi konstaterar dock att regeringen inte beslutat uppskjuta eller ompröva&lt;br /&gt;
reformer, vilket fanns med som en möjlighet i finansplanen. I korthet&lt;br /&gt; 
innebär krispaketet följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lönestopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fredsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- höjda skadestånd vid brott mot fredsplikten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- böter utdöms vid brott mot lönestoppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- pris- och hyresstopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- stopp för höjda aktieutdelningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kommunalt skattestopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- arbetsgivarperiod i sjukförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skärpning av investeringsavgiften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skärpt byggreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Centeralternativet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs istället en decentralistisk syn och en annorlunda politik än den&lt;br /&gt; 
regeringen fört. Vidare behövs en politik för social rättvisa, likvärdiga levnadsförhållanden&lt;br /&gt;
och en god miljö över hela landet. Det krävs omfattande&lt;br /&gt; 
förutsättningsskapande generella insatser på många olika områden om de&lt;br /&gt; 
regionala obalansproblemen varaktigt skall kunna utjämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs enligt vår mening en ny ekonomisk politik om målet regional&lt;br /&gt; 
balans och en balanserad befolkningsutveckling skall kunna uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centern avvisar mot denna bakgrund regeringens ”krispaket” sett som&lt;br /&gt; 
helhet. Åtgärderna bygger framför allt på statlig reglering av marknadsekonomin&lt;br /&gt;
samt inskränkningar i den generella strejkrätten och i den kommunala&lt;br /&gt;
självstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning löser paketet inte de grundläggande ekonomiska&lt;br /&gt; 
problemen - de skjuts bara på framtiden. När ett ”stopp” avvecklas slår oftast&lt;br /&gt;
hela det pris- eller kostnadstryck igenom som lagrats under regleringstiden.&lt;br /&gt;
Beroende på konjunkturläge kan följderna bli allvarliga. Under regleringstiden&lt;br /&gt;
riskerar dessutom ekonomin att skadas. Dynamiken i ekonomin&lt;br /&gt; 
försämras och fördelningen snedvrids. Det internationella förtroendet riskerar&lt;br /&gt;
att undermineras. Vi avvisar mot denna bakgrund de föreslagna regleringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Mot regeringens krispaket sätter centern istället det som nedan redovisas. 6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Åtgärderna tar sin utgångspunkt i centerns valprogram 1988, med särskild Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betoning på rättvis fördelning, god miljö och uthållig ekonomisk utveckling. A21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärderna ligger i linje med, och fullföljer den politik, som presenteras i&lt;br /&gt; 
centerns partimotion om den ekonomiska politiken och statsbudgeten. Här&lt;br /&gt; 
redovisas endast de åtgärder vi ser som särskilt angelägna för att i det korta&lt;br /&gt; 
perspektivet motverka en allvarlig kostnadskris. Beträffande detaljer i de&lt;br /&gt; 
enskilda förslagen hänvisas till den nämnda ekonomisk-politiska motionen&lt;br /&gt; 
och andra motioner framlagda av centern med anledning av budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det står nu klart att Haga-överläggningarna inte resulterat i en överenskommelse&lt;br /&gt;
som förmår att dämpa pris- och kostnadsutvecklingen. Vi fullföljer&lt;br /&gt;
därför centerns ekonomiska politik, vilken redan aviserats i motion&lt;br /&gt; 
1989/90: Fi213.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska konjunkturen har nu börjat vända nedåt. Detta innebär&lt;br /&gt; 
emellertid inte att det är dags att lätta på finans- och penningpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvärtom måste ekonomin stramas åt ytterligare för att förhindra att Sverige&lt;br /&gt; 
hamnar i en kostnadskris. Samtidigt måste tillväxten i produktion och utbudet&lt;br /&gt;
av arbetskraft stimuleras. En sådan skulle bland annat innebära snabbt&lt;br /&gt; 
stigande bytesbalansunderskott, hög arbetslöshet och underskott i statens&lt;br /&gt; 
budget. En sådan utveckling måste mot verkas. Centern anser att en finanspolitisk&lt;br /&gt;
åtstramning är nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund föreslår centern åtgärder med följande inriktning för&lt;br /&gt; 
att åstadkomma rättvis fördelning, regional balans och god miljö:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Åtstramning åstadkommes genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ökat sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- återhållsamhet med offentliga utgifter och nya reformåtaganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- punktskatter på miljöskadliga energiråvaror&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- införande av miljöavgifter på svavel och klor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Skattereform med rättvis fördelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- återhållsam beskattning av nödvändig konsumtion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Utbudsekonomiska åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- reformerad sjukförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- satsning på mindre och medelstora företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- avveckling av löntagarfonderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utförsäljning av statliga företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- offensiv användning av överskottsmedel i arbetslöshetsförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- rehabilitering och bättre arbetsmiljö genom arbetslivsfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- åtgärdsprogram för effektivare energianvändning och utnyttjande&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:27px;"&gt;av inhemsk, förnybar energi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utbildning och forskning för regional balans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- stimulansåtgärder för arbetsinsatser av pensionärer och studerande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- möjlighet för flyktingar/invandrare att snabbt komma i arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökat sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ökat sparande är nödvändigt för att förbättra bytesbalansen. Centern anser&lt;br /&gt;
att sparande i ekonomin i första hand skall ske i hushållssektorn. Det&lt;br /&gt; 
åtstramningspaket som riksdagen antog våren 1989 avvisade skattehöjningar&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;som aktuellt finanspolitiskt medel. Istället byggde åtstramningen i huvudsak Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på personligt sparande. Hushållssparande! måste nu ges stimulanser för att A21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;öka. Detta gäller särskilt det långsiktiga sparandet. Stimulanser måste syfta&lt;br /&gt; 
till ett ökat nysparande. Centern förordar ett skyndsamt införande av personliga&lt;br /&gt;
spar- och investeringskonton för investeringar i egen permanentbostad&lt;br /&gt;
och/eller i eget företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skyndsamt införande av personliga spar- och investeringskonton stramar&lt;br /&gt;
åt ekonomin och förbättrar bytesbalansen. I samma riktning verkar det&lt;br /&gt; 
redan tidigare införda tillfälliga obligatoriska sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återhållsamhet med offentliga utgifter och nya reformåtaganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centerns budgetalternativ, presenterat i januari i år, är ca 4 miljarder kr stramare&lt;br /&gt;
än regeringens budget, räknat för budgetåret 1990/91. Detta åstadkoms&lt;br /&gt;
genom:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en noggrann utgiftsprövning&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;- besparingar och minskade utgifter på bl.a. arbetslöshetsförsäkring, nej&lt;br /&gt; 
till ändrat huvudmannaskap för folkbokföring och nej till utbyggnad av&lt;br /&gt; 
föräldraförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ökade intäktskrav på statlig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi underströk också att reformer kan behöva skjutas på framtiden eller&lt;br /&gt; 
avvisas om inte pris- och lönekostnadsutvecklingen dämpas. Detta kan få en&lt;br /&gt; 
förnyad aktualitet mot bakgrund av att regeringens överläggningar med arbetsmarknadens&lt;br /&gt;
parter inte nådde de avsedda resultaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punktskatter på energi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening kan energimoms inte accepteras. Det innebär bland annat&lt;br /&gt; 
att möjligheterna att uppfylla fastlagda energi- och miljöpolitiska mål försvåras.&lt;br /&gt;
Skatte- och avgiftsuttaget på energi bör istället bygga på miljöanpassad&lt;br /&gt; 
punktbeskattning kombinerad med miljöavgifter och en koldioxidskatt som&lt;br /&gt; 
gynnar effektiviseringar och inhemsk förnybar miljövänlig energi. Förnybar&lt;br /&gt; 
energi skall vara skattefri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centern anser att koldioxidavgift, höjda punktskatter på miljöskadliga råvaror&lt;br /&gt;
och införande av beskattning av el i produktionsledet skall ingå som&lt;br /&gt; 
en del av finansieringen av skattereformen 1991 såsom vi tidigare föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna kombination av åtgärder ger positiva effekter på bytesbalansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återhållsam beskattning av nödvändig konsumtion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige behöver ett nytt och rättvist skattesystem. Reformeringen bör beakta&lt;br /&gt;
en fördelningspolitisk rättviseprofil och inflatoriska och kompensationsdrivande&lt;br /&gt;
sidoeffekter. Låg- och medelinkomsttagare skall inte betala&lt;br /&gt; 
höginkomsttagarnas marginalskattesänkningar. Inkomst- och förmögenhetsskillnaderna&lt;br /&gt;
får inte öka som en följd av reformen. En rättvis fördelning&lt;br /&gt; 
minskar spänningarna och kompensationskraven på arbetsmarknaden, lättar&lt;br /&gt;
trycket på transfereringssystemet och motverkar kommunala skattehöjningar.&lt;br /&gt;
Detta är en förutsättning för att skattereformens stabilitet skall medverka&lt;br /&gt;
till en nedväxling av kostnadsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Delar av skattereformens finansiering måste därför enligt centerns upp- 8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;fattning omprövas. Stor återhållsamhet måste iakttas med beskattning av Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nödvändig konsumtion, i första hand mat och boende. Momsen på mat skall A21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sänkas. Moms på energi införs inte; istället behålls punktbeskattningen på&lt;br /&gt; 
energi enligt ovan. Byggmomsen höjs inte. Denna finansieringsprofil minskar&lt;br /&gt;
kraven på kompensation i kommande löneavtal och kompensationsförhandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformerad sjukförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten bör ingripa mot den kraftiga utgiftsexpansionen inom socialförsäkringssystemet.&lt;br /&gt;
Ökningen av statens utgifter i form av transfereringar måste&lt;br /&gt; 
bromsas. Utvecklingen inom sjukförsäkringssystemet, arbetsskadeförsäkringen&lt;br /&gt;
och bostadssubventionerna måste ses över. Förändringar får dock&lt;br /&gt; 
inte innebära en fördelnings- eller socialpolitisk ambitionssänkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centern har redan tidigare föreslagit införande av en arbetsgivarperiod&lt;br /&gt; 
inom sjukförsäkringen, omfattande de två första veckorna av en sjukperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småföretagen, vilka har en genomsnittligt lägre sjukfrånvaro, skall enligt vår&lt;br /&gt; 
uppfattning ha lägre sjukförsäkringsavgift än övriga företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger nu förslag om en arbetsgivarperiod. Med hänsyn till att&lt;br /&gt; 
propositionen ännu inte förelagts riksdagen återkommer vi till denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Satsning på mindre och medelstora företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många, livskraftiga och väl fungerande mindre och medelstora företag är&lt;br /&gt; 
grundläggande för en positiv ekonomisk utveckling i hela landet. Utvecklingen&lt;br /&gt;
mot allt större, allt färre och alltmer dominerande företag försvårar&lt;br /&gt; 
kraftigt möjligheterna att nå detta mål. De allra största företagen får vidare&lt;br /&gt; 
en mycket dominerande roll för den svenska ekonomin. Sårbarheten i samhället&lt;br /&gt;
ökar och känsligheten för marknadens svängningar blir allt större med&lt;br /&gt; 
de risker det innebär för sysselsättning och välfärd i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ge näringslivet balans och mångfald är det av utomordentligt stort&lt;br /&gt; 
värde att egenföretagande och de mindre företagen utvecklas och främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av näringspolitikens viktigaste uppgifter under 1990-talet blir att stärka&lt;br /&gt; 
och utveckla de mindre företagen. Deras ställning måste stärkas i förhålllande&lt;br /&gt;
till de stora och internationaliserade företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centerpartiet kommer i annat sammanhang att vidareutveckla åtgärdsförslag&lt;br /&gt;
för att främja och skapa bättre livsvillkor för de mindre företagen. Det&lt;br /&gt; 
behövs en annan inriktning av näringspolitiken och en skatte- och avgiftspolitik&lt;br /&gt;
som bättre tar hänsyn till de mindre företagens behov och förmåga. Det&lt;br /&gt; 
är nödvändigt att lagstiftningen anpassas till de mindre företagens villkor. Vi&lt;br /&gt; 
återkommer till dessa frågor när den aviserade propositionen om näringspolitiken&lt;br /&gt;
avlämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning och forskning för regional balans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen av samhällets insatser på utbildnings- och forskningsområdet är&lt;br /&gt; 
väsentlig för möjligheterna att skapa en bättre regional balans och därmed&lt;br /&gt; 
en mer balanserad ekonomisk utveckling. Det är av stor betydelse för en&lt;br /&gt; 
utvecklad infrastruktur över landet att de små högskolorna stärks. De har&lt;br /&gt; 
stor betydelse för kompetens och kunskapsspridning i de regioner de verkar. 9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;De små högskolorna kan vara en av ”motorerna” i en mer balanserad ut- Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;veckling och stimulera till nyetablering och förnyelse av verksamheterna i A21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sin region.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har understrukit att även vid de mindre högskolorna bör avancerad&lt;br /&gt; 
forskning kunna bedrivas inom vissa teknologiska ”spetsområden”. Detta&lt;br /&gt; 
skulle kunna betyda mycket för en regions utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Satsning på utbildning och forskning för en bättre regional balans har stor&lt;br /&gt; 
betydelse för möjligheterna att dämpa överhettningen och koncentrationsutvecklingen&lt;br /&gt;
i storstäder och universitetsorter. Vi återkommer till dessa frågor&lt;br /&gt; 
när den aviserade forskningspolitiska propositionen presenteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centerpartiet har aktivt medverkat till att arbetslivsfonden inrättas. Genom&lt;br /&gt; 
fonden tillförs arbetsmiljöområdet avsevärda offensiva resurser, förbättrade&lt;br /&gt; 
arbetsmiljöer och rehabiliterings- och arbetsanpassningsåtgärder för att öka&lt;br /&gt; 
möjligheterna för arbetshandikappade att få arbete på den öppna arbetsmarknaden&lt;br /&gt;
med ett ökat arbetskraftsutbud som följd. Vi har också påtalat&lt;br /&gt; 
vikten av att vid tilldelning av medel från arbetslivsfonden också regionala&lt;br /&gt; 
hänsyn tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avveckling av löntagarfonderna/ utförsäljning av statlig egendom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löntagarfonderna bör avskaffas och deras tillgångar skiftas ut. Resurser bör&lt;br /&gt; 
bl.a. användas för en mer decentraliserad forskningsverksamhet. En rad&lt;br /&gt; 
statliga företag bör säljas till privata ägare. Vi har behandlat dessa förslag&lt;br /&gt; 
utförligt i partimotioner tillsammans med folkpartiet och moderata samlingspartiet.&lt;br /&gt;
Skogsmark, ägd av statliga Domänverket, bör också säljas till&lt;br /&gt; 
privata ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På det här viset stärks och sprids det personliga ägandet liksom delaktigheten&lt;br /&gt;
i kapitalavkastningen. Kapitalmarknaden vitaliseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offensiv användning av arbetslöshetsförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser vidare att man bör satsa på arbetslinjen. På grund av det goda arbetsmarknadsläget&lt;br /&gt;
har arbetslöshetsförsäkringen givit ett betydande överskott&lt;br /&gt;
som fonderats. Av fondens överskott på cirka 10-12 miljarder utnyttjas&lt;br /&gt;
4,5 för offensiva insatser i syfte att öka arbetskraftsutbudet i de delar av&lt;br /&gt; 
landet som ej är överhettade. Samtidigt bedömer vi att våra förslag medför&lt;br /&gt; 
att behovet av arbetslöshetsunderstöd minskar med 1,8 miljarder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärdsprogram för inhemsk, förnybar energi och effektivare&lt;br /&gt; 
energianvändning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inordnande av energibeskattningen i mervärdesskattesystemet innebär att&lt;br /&gt; 
möjligheterna för biobränslen försämras, eftersom någon skatt idag inte utgår&lt;br /&gt;
vid användningen av dessa bränslen. Detta innebär att de positiva möjligheterna&lt;br /&gt;
för landsbygdsutveckling och användning av jordbruket som miljöresurs&lt;br /&gt;
inte tillvaratas. Omläggningen av energibeskattningen är ett direkt&lt;br /&gt; 
hot mot den utveckling för biobränslenas del som redan kommit till stånd. 10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Den regionalpolitiska kommittén har föreslagit att biobränslen skall undan- Mot. 1989/90&lt;br /&gt; 
tas från mervärdesskatt. A21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centern föreslår skattefrihet för biobränslen, vind, sol m.fl. inhemska,&lt;br /&gt; 
förnybara energislag. Detta innebär att dessa energislag får en kraftigt stärkt&lt;br /&gt; 
konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centern föreslår omedelbart införande av miljöavgifter på klor och svavel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkterna från dessa skall användas för miljöförbättrande insatser och åtgärder&lt;br /&gt;
som främjar energi- och resurshushållning. Därmed minskar behovet&lt;br /&gt; 
av alternativ finansiering för dessa ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stimulera arbetsinsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om arbetskraftsbristen är stor för närvarande, finns fortfarande arbetskraftsreserver.&lt;br /&gt;
Regler bör förändras så att pensionärer, studerande och flyktingar/invandrare&lt;br /&gt;
m.fl. grupper, stimuleras till ökat bidrag till produktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;- Centern anser att en grundpension bör införas. En sådan skulle helt ta&lt;br /&gt; 
bort marginaleffekterna utöver skatten för pensionärskollektivet. I avvaktan&lt;br /&gt;
på att en sådan grundpension kan införas bör reglerna för folkpensionärers&lt;br /&gt;
extra avdrag ändras. Detta bör således ej avtrappas mot arbetsinkomster,&lt;br /&gt;
ej heller mot inkomst av rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;- Centern anser att studielön bör införas. I avvaktan på att en sådan kan&lt;br /&gt; 
införas bör reglerna för studerandes inkomstprövning för studiemedel&lt;br /&gt; 
ändras. Inkomstprövningen i studiemedelssystemet bör därför slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ger stimulans till ökat förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;- Flyktingar/invandrare bör ges möjlighet att snabbt komma ut i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Regeringens krispaket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedan redovisas centerns syn på de olika krisåtgärder som föreslagits av regeringen.&lt;br /&gt;
De propositioner som överlämnats till riksdagen behandlas utförligt,&lt;br /&gt;
medan de propositioner som ännu ej ligger på riksdagens bord endast&lt;br /&gt; 
behandlas översiktligt och principiellt. Det är anmärkningsvärt att propositionen&lt;br /&gt;
med förslagen om lönestopp och strejkförbud med hänsyn till dessa&lt;br /&gt; 
förslags ingripande karaktär inte har granskats av lagrådet innan proposition&lt;br /&gt; 
avlämnats till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönestopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop 1989/90:95 föreslås införande av en lag om allmänt lönestopp innebärande&lt;br /&gt;
att det fr.o.m. den 8 februari är för bjudet att utge eller ta emot högre&lt;br /&gt; 
löner och andra ersättningar i anställningsförhållanden för samma eller jämförbara&lt;br /&gt;
arbetsuppgifter än som utgick dessförinnan. Förbudet gäller även&lt;br /&gt; 
om kollektivavtal tillfälligtvis inte gäller eller helt saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagen innebär även att alla strejker för löner eller andra&lt;br /&gt; 
ersättningar blir olagliga.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Den som bryter mot lönestoppet kan ådömas böter, medan den som bryter 11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;mot fredsplikten på arbetsmarknaden kan ådömas skadestånd på upp till&lt;br /&gt; 
5 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har ovan redovisat vår syn på hur den ekonomiska politiken bör bedrivas&lt;br /&gt;
och vilka åtgärder som bör vidtas för att komma tillrätta med kostnadsutvecklingen&lt;br /&gt;
och obalanserna i ekonomin. Centern accepterar inte införande&lt;br /&gt; 
av en regleringsekonomi av den typ som regeringens förslag skulle innebära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakternas roll för lönebildningen måste vara förutsättningsskapande.&lt;br /&gt;
Det är genom en förtroendeskapande och inflationsdämpande ekonomisk&lt;br /&gt;
politik, med regional balans och rättvis fördelning som mål, som en&lt;br /&gt; 
mer balanserad utveckling på arbetsmarknaden kan uppnås. Sammantaget&lt;br /&gt; 
är samhällets uppgift att skapa förutsättningar för en fri arbetsmarknad med&lt;br /&gt; 
fri pris- och lönebildning, där parterna också tar sin del av samhällsansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mycket anmärkningsvärt att regeringen förelägger riksdagen ett&lt;br /&gt; 
förslag om inskränkningar i rätten att strejka för högre löner och ersättningar.&lt;br /&gt;
Denna rätt är i princip grundlagsfäst och Sverige har i internationella&lt;br /&gt; 
konventioner godtagit denna. Inget annat europeiskt land använder idag de&lt;br /&gt; 
metoder regeringen föreslår. Propositionens förslag innebär vidare att i en&lt;br /&gt; 
särskild lag regleras skadeståndsreglerna vid brott mot fredsplikten, trots att&lt;br /&gt; 
motsvarande regler redan finns i medbestämmandelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påföljd vid brott mot lönestoppet skall enligt den föreslagna lagstiftningen&lt;br /&gt; 
utdömas av allmän domstol och inte av arbetsdomstolen. Skadestånd mot&lt;br /&gt; 
brott mot fredspliktsbestämmelserna i ”lönestoppslagen” skall dock utdömas&lt;br /&gt;
av arbetsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening bör, såsom vi tidigare förslagit, regeringen i annat sammanhang&lt;br /&gt;
till riksdagen återkomma med för slag till förändring av fredspliktsbestämmelserna&lt;br /&gt;
i medbestämmandelagen vad gäller påföljder vid vilda&lt;br /&gt; 
strejker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centern har vid upprepade tillfällen krävt att de regler som gällde&lt;br /&gt; 
1977—84 skall återinföras. De skadeståndsregler som då gällde innebar, att&lt;br /&gt; 
arbetsdomstolen kunde utdöma skadestånd på en nivå anpassad till de omständigheter&lt;br /&gt;
som lett till den olovliga konflikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönestopp är således tveksamt sett ur synvinkeln arbetsmarknad och arbetsrätt.&lt;br /&gt;
Det är också tveksamt ur effektivitetssynpunkt. Lönestoppet kommer&lt;br /&gt;
bara åt kollektivavtalen. Lönestoppet kan kringgås genom t.ex. kontraktsavtal&lt;br /&gt;
i kombination med förändrade arbetsuppgifter. De som drabbas&lt;br /&gt; 
är därför företrädesvis kollektivavtalsbundna grupper, medan de med individuella&lt;br /&gt;
avtal - oftast höginkomsttagare - kan kringgå stoppet. Därför är&lt;br /&gt; 
lönestoppet också ineffektivt för att stoppa löneglidningen i överhettade regioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringsåtgärder medför alltid samhällsekonomiska kostnader. Åtgärderna&lt;br /&gt;
kan hämma det ekonomiska systemets effektivitet och i viss mån orsaka&lt;br /&gt;
oönskade fördelningseffekter. De leder ej till bestående inflationsdämpande&lt;br /&gt;
effekter. Detta har centern framfört bl.a. i samband med införandet&lt;br /&gt; 
av den nya prisregleringslagen. Det gäller också lönestopp. Lönestopp är&lt;br /&gt; 
också från denna utgångspunkt en åtgärd som måste tillgripas med betydande&lt;br /&gt;
restriktivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition 1989/90:95 bör mot denna bakgrund avslås.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A21&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Utdelningsstopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1989/90:94 föreslås ett tillfälligt förbud mot höjning av vinstutdelning&lt;br /&gt;
i vissa aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centern har så sent som under den allmänna motionstiden i januari i såväl&lt;br /&gt; 
den ekonomisk-politiska motionen som i en särskild motion redovisat sin syn&lt;br /&gt; 
på den svenska och internationella kapitalmarknadens utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den fortgående internationella integrationen på det finansiella&lt;br /&gt;
området i Västeuropa kombinerat med utvecklingen i Östeuropa&lt;br /&gt; 
framstår behovet av att undanröja hinder och regleringar, som direkt motverkar&lt;br /&gt;
eller hämmar den svenska kapitalmarknaden som angelägna.Genom&lt;br /&gt; 
förra årets beslut att avveckla valutaregleringen tog den svenska kapitalmarknaden&lt;br /&gt;
ett stort steg mot internationell finansiell integration. Senare i&lt;br /&gt; 
vår kommer riksdagen att ta ställning till ytterligare förslag som syftar till en&lt;br /&gt; 
internationell harmonisering. Exempel på detta är förslag om att ge möjlighet&lt;br /&gt;
för utländskt ägande i svenska kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sett mot bakgrund av den här redovisade utvecklingen framstår införandet&lt;br /&gt;
av ett temporärt utdelningsstopp för vinstutdelningar i aktiebolag som&lt;br /&gt; 
både inkonsekvent och direkt skadligt för kapitalbildningen och utvecklingen&lt;br /&gt;
i svenska företag. Kritiken från främst utländska investerare har heller&lt;br /&gt;
inte låtit vänta på sig när regeringens krispaket blev känt. Risken finns&lt;br /&gt; 
att detta leder till minskad investeringsvilja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenserna av utdelningsstoppet och prisstopp blir att intresset för&lt;br /&gt; 
svenskt näringsliv avtar. Den stadiga negativa nettoförsäljning av svenska&lt;br /&gt; 
aktier som skett sedan 1986 från utländska placerare kan förväntas fortsätta.&lt;br /&gt; 
Samtidigt blir de utländska aktiemarknaderna genom valutaavregleringen&lt;br /&gt; 
nu ännu intressantare och förmånligare för svenska aktieköp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna från 1984 års utdelningsstopp för vinstutdelning visar vidare&lt;br /&gt;
att denna åtgärd avseende fördelningspolitiska ambitioner och uppbromsning&lt;br /&gt;
av kostnadsutvecklingen var verkningslös.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet blev istället - vilket med säkerhet kan förväntas även nu - att&lt;br /&gt; 
antalet fondemissioner i de svenska företagen istället ökade högst avsevärt.&lt;br /&gt; 
Genom att istället för aktieutdelning erhålla nya aktier undgår såväl företagen&lt;br /&gt;
som aktieägarna utdelningsskatt. Med en beräknad utdelningshöjningunder&lt;br /&gt;
1990 före utdelningsstoppet på ca 15 % eller 2,4 miljarder kronor&lt;br /&gt; 
skulle en total skatteintäkt på ca 1,6 miljarder kronor utebli för staten genom&lt;br /&gt; 
utdelningsstoppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår därför i särskild motion att proposition 1989/90:94 avslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisstopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centern är skeptisk till prisstopp som ekonomisk-politisk åtgärd. I samband&lt;br /&gt; 
med den nya prisregleringslagen (prop. 1989/90:21), skrev vi följande (mot.&lt;br /&gt; 
1989/90:Fi7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Prisreglering medför alltid samhällsekonomiska kostnader. Åtgärderna&lt;br /&gt; 
kan hämma det ekonomiska systemets effektivitet och i viss mån orsaka&lt;br /&gt; 
oönskade fördelningseffekter. Prisreglering innebär också mera sällan bestående&lt;br /&gt;
inflationsdämpande effekter. Prisreglerande åtgärder måste därför&lt;br /&gt; 
tillgripas med betydande restriktivitet.”&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Vidare anfördes&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;- att prisreglering skall kunna införas i samband med krig eller krigsfara,&lt;br /&gt; 
eller om det av någon annan orsak finns risk för en allvarlig prisstegring&lt;br /&gt; 
på en eller flera viktiga varor eller tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa bedömningar kvarstår. Mot bakgrund av detta samt de reservationer&lt;br /&gt;
i övrigt som vi redovisat angående bl.a. regleringsåtgärders effektivitet&lt;br /&gt; 
och regeringens krispaket, anser vi inte att prisstopp bör införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresstopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya prisregleringslagen som gäller från 1 januari i år har som en nyhet&lt;br /&gt; 
att hyresstopp kan införas på bostads- och lokalhyror. Detta var alltså inte&lt;br /&gt; 
möjligt tidigare. Centern sade, i samband med lagens tillkomst, nej till att&lt;br /&gt; 
hyresstopp skall kunna införas under fredstida förhållanden. Samma reservationer&lt;br /&gt;
gäller beträffande hyresstopp som övriga regleringsåtgärder. Vi anser&lt;br /&gt;
inte att hyresstopp bör införas. I det nu aktuella fallet föreslås dessutom&lt;br /&gt; 
att hyreshöjningar som blir en följd av skatterefomen skall undantas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalt skattestopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att primärkommuner, landsting och kyrkliga kommuner&lt;br /&gt; 
fr.o.m. 1991 förbjuds att höja utdebiteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centern vill mot denna bakgrund anföra följande. Redan idag har kommunsektorn&lt;br /&gt;
ett negativt finansiellt sparande. De tär således på sina tillgångar.&lt;br /&gt;
1989 gick man minus med 10,3 miljarder kr. För 1990 räknar man&lt;br /&gt; 
med minus 13,6 miljarder kr. Vid 7 % löneökning och 2 % volymökning 1991&lt;br /&gt; 
räknar man med minus 5 miljarder kr. De hittills överenskomna löneökningarna&lt;br /&gt;
ligger långt över 7 %-nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunsektorn förlorar 1 miljard kronor på skattereformen under 1990.&lt;br /&gt; 
Ett kommunalt skattestopp, i kombination med löneavtal inom det kommunala&lt;br /&gt;
området som kraftigt överstiger det som budgeterats i flertalet kommuner,&lt;br /&gt;
kan innebära att situationen blir mycket kärv under 1990 och 1991. Den&lt;br /&gt; 
kommunala verksamheten kan komma att drabbas hårt. Regeringens löfte&lt;br /&gt; 
om utbyggd barnomsorg 1991 kan inte förverkligas. Detsamma gäller utbyggnaden&lt;br /&gt;
av äldreomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centern avvisar regeringens förslag. En bättre kommunal skatteutjämning,&lt;br /&gt;
en ansvarsfullare politik som inte innebär ständiga kostnadsövervältringar&lt;br /&gt;
från stat till kommun samt en skattereform med rättvis fördelning&lt;br /&gt; 
minskar trycket på kommunala skattehöjningar. Det är en bättre lösning än&lt;br /&gt; 
kommunalt skattestopp. Beslut om verkställigheten och ansvaret för beslutens&lt;br /&gt;
finansiering måste hållas samman. Centern anser att regeringen snarast,&lt;br /&gt; 
i avvaktan på beslut om ny kommunal skatteutjämning, måste uppta överläggningar&lt;br /&gt;
med kommunerna i syfte att förhindra kommunala skattehöjningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarperiod i sjukförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande införande av en arbetsgivarperiod i sjukförsäkringen hänvisar&lt;br /&gt; 
vi till det som sagts under avsnitt 3 ovan.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A21&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Tillfällig investeringsskatt/skärpt byggreglering&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A21&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;I proposition 1989/90:96 föreslås skärpt investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten.&lt;br /&gt;
Centern avser att behandla denna i ett särskilt motionssvar senare.&lt;br /&gt; 
Här lämnas endast principiella synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centerns föreslog redan 1987 införande av en investeringsavgift om 25 %&lt;br /&gt; 
i Storstockholmsområdet riktad mot nyproduktion av lokalytor för industrier&lt;br /&gt;
och kontor. Avgifterna skulle gå tillbaka till regionen för bl.a. bostadsbyggande.&lt;br /&gt;
Om regeringen redan då accepterat detta förslag hade utvecklingen&lt;br /&gt;
kunnat dämpas i regionen och balansproblemen i ekonomin blivit&lt;br /&gt; 
mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våren 1989 infördes den tillfälliga investeringsavgiften. Centern medverkade&lt;br /&gt;
till denna. ”Investeringsskatt” är en ny benämning på denna avgift. Investeringsavgiften&lt;br /&gt;
omfattar tidsperioden 27/5 1989 - 31/12 1990. Investeringsavgiften&lt;br /&gt;
är 10 % och tas ut på nybyggnadskostnaderna på oprioriterade&lt;br /&gt; 
byggnadsarbeten i vissa kommuner i Stockholm-Uppsala-området. Finansutskottet&lt;br /&gt;
anförde att det borde övervägas om inte avgifterna senare kan återföras&lt;br /&gt;
till regionen för bl.a. produktion av bostäder. Det har ålagts regeringen&lt;br /&gt; 
att närmare överväga denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nu gjort sin bedömning. Man anser inte att det är lämpligt&lt;br /&gt; 
att nu återföra några medel till berörd region. Centerns principiella ståndpunkt&lt;br /&gt;
kvarstår emellertid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens förslag innebär vidare att avgiften/skatten höjs till 30 %,&lt;br /&gt; 
förlängs t.o.m. utgången av 1991 samt införs också i Göteborgsområdet.&lt;br /&gt; 
Centern vidhåller sin principiella syn på denna fråga. Beträffande konkreta&lt;br /&gt; 
förslag hänvisas till en kommande motion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1989/90:95 om allmänt&lt;br /&gt; 
lönestopp,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
anförts om den ekonomiska politiken på kort sikt i nuvarande krisläge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 12 februari 1990&lt;br /&gt; 
Olof Johansson (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Görel Thurdin (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Karl Erik Olsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Bertil Fiskesjö (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Karin Söder (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Gunnar Björk (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Gunilla André (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Pär Granstedt (c)&lt;br /&gt; 
Agne Hansson (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p&gt;Karin Israelsson (c)&lt;br /&gt; 
Per-Ola Eriksson (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Larz Johansson (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar avslå proposition 1989/90:95 om allmänt lönestopp</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i>1989/90:AU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar avslå proposition 1989/90:95 om allmänt lönestopp</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om den ekonomiska politiken på kort sikt i nuvarande krisläge.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om den ekonomiska politiken på kort sikt i nuvarande krisläge.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1989/90:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1990-02-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1990-02-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1990-02-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>059100119006</intressent_id>
<namn>Olof Johansson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0811237096101</intressent_id>
<namn>Gunilla André</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0880162479603</intressent_id>
<namn>Gunnar Björk</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0405574090504</intressent_id>
<namn>Per-Ola Eriksson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0213606215200</intressent_id>
<namn>Bertil Fiskesjö</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0470593486100</intressent_id>
<namn>Pär Granstedt</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0274710563201</intressent_id>
<namn>Agne Hansson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0263142725304</intressent_id>
<namn>Karin Israelsson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0583060288605</intressent_id>
<namn>Larz Johansson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0483420372909</intressent_id>
<namn>Karl Erik Olsson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0706916743101</intressent_id>
<namn>Karin Söder</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0763802658906</intressent_id>
<namn>Görel Thurdin</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1989/90:95</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 12:21:14</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 12:21:14</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GD02A21</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 10:48:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 12:21:14</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GD02A21</dok_id>
<subtitel>av Olof Johansson m.fl. (c)</subtitel>
<filnamn>mot_198990_a_21.pdf</filnamn>
<filstorlek>367193</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 1989/90:95 om allmänt  lönestopp</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/6E936F93-6D5D-47C0-969F-0C2B0C476A88</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>