2748147 GD02A122 1989/90 A122 mot mot Motion 1989/90:A122 av Börje Hörnlund m.fl. (c) Motion Motion AU 122 0 1990-04-04 00:00:00 2014-11-04 14:56:08 2014-11-04 00:00:00 med anledning av prop. 1989/90:125 Förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1989/90 av Börje Hörnlund m.fl. (c) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02A122/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02A122 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02A122 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1989/90: A122</p> <p>av Börje Hörnlund m.fl. (c)</p> <p>med anledning av prop. 1989/90:125 Förslag om<br /> tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret<br /> 1989/90</p> </div> <div class="block ml_4"><p>I. Allmänt</p> <p>I proposition 1989/90:125 med förslag om tilläggsbudget II för innevarande<br /> budgetår läggs bl.a. vissa förslag som rör arbetsmarknads- och miljö- och<br /> energidepartementens ansvarsområden. Inom arbetsmarknadsdepartementets<br /> ansvarsområde föreslås en medelsanvisning om 158,6 milj. kr. för innevarande<br /> budgetår till vissa regionalpolitiska insatser.</p> <p>Inom miljö- och energidepartementets ansvarsområde tas vissa frågor upp<br /> som rör Vattenfalls verksamhet. Bl.a. begärs att riksdagen skall godkänna<br /> förändringar i Vattenfalls investerings- och finansieringsplan samt bemyndiga<br /> regeringen medge att Vattenfall avyttrar aktier i SwedeGas AB resp.<br /> förvärvar aktier i NEX AB.</p> <p>Vi vill i detta sammanhang erinra om att vi från centerpartiets sida i anledning<br /> av de regional- och näringspolitiska propositionerna lagt omfattande<br /> förslag som syftar till ett utvecklat och breddat näringsliv och en förbättrad<br /> infrastruktur i utsatta regioner, där bl.a. Bergslagskommunerna föreslås ingå<br /> i resursområdet.</p> <p>II. Arbetsmarknadsdepartementet</p> <p>Särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra<br /> Sveriges inland</p> <p>I propositionen föreslås bl.a. att 158,6 milj. kr. skall anvisas till vissa regionalpolitiska<br /> insatser i vissa Bergslagskommuner resp inlandskommuner i<br /> Norrland.</p> <p>Bakgrunden är att i det s.k. ”Bergslagspaketet” (prop 1987/88:64) förutsattes<br /> att Asea Brown Boveri (ABB) skulle utvidga sin verksamhet i Ludvika<br /> kommun i syfte att antalet sysselsättningstillfällen i kommunen skulle öka<br /> med ca 500 personer. ABB har dock sedermera anmält att målsättningen<br /> inte kan fullföljas. I stället konstateras i propositionen att antalet jobb i Ludvika<br /> kommun minskat med ca 200.</p> <p>Föredraganden understryker dock att fortsatta insatser för att öka antalet<br /> arbetstillfällen i Ludvika är nödvändiga. Enligt föredraganden har en överenskommelse<br /> slutits med ABB innebärande att bolaget skall ”anstränga sig</p> </div> <div class="block ml_5" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>för att nå upp till den tidigare sysselsättningsnivån” i Ludvika kommun. Mot. 1989/90</p> <p>ABB kommer även att tillskjuta 15 milj. kr. till en ”arbetsgrupp”, vars syfte A122</p> <p>är att ”bredda arbetsmarknaden genom etablering eller expansion av andra<br /> företag”.</p> <p>Mot denna bakgrund förordar föredraganden att återstoden (188,6 milj.<br /> kr.) av de medel som anvisats för att underlätta ABB:s expansion i Ludvika<br /> kommun inte tas i anspråk för detta ändamål.</p> <p>Av dessa medel föreslås som ovan nämnts 158,6 anvisas för vissa regionalpolitiska<br /> insatser, varav 15 milj. kr. får disponeras av den ”arbetsgrupp” som<br /> avses bildas. Propositionens förslag innebär således att 30 milj. kr. av tidigare<br /> anvisade medel, såvitt vi kan bedöma av de knapphändiga uppgifterna,<br /> ej avses utbetalas över huvud taget.</p> <p>Från centerpartiets sida kritiserade vi skarpt den inriktning Bergslagspaketet<br /> hade (motion 1987/88:A29). Vi konstaterade därvid att ”huvudförslaget"<br /> i propositionen i likhet med tidigare regeringsförslag gynnade ett storföretag,<br /> då ABB fick ett betydande stöd. Insatserna i ”paketet” var dessutom<br /> koncentrerade till viss orter och kommuner i Bergslagen.</p> <p>Vi underströk i motionen att inriktningen av åtgärderna borde mer ha inriktats<br /> mot att förbättra de mindre och medelstora företagens förutsättningar<br /> och villkor samt fördelats mer rättvist mellan Bergslagskommunerna.</p> <p>Vi pekade bl.a. även på de förslag som vi lagt om kraftigt förstärkta ekonomiska<br /> insatser för en förbättrad infrastruktur.</p> <p>Vi kan konstatera att vår bedömning att den socialdemokratiska regeringens<br /> och den dåvarande indutriministerns förslag sannolikt inte skulle få avsett<br /> resultat, var riktig. En långsiktigt hållbar utveckling för regionalt utsatta<br /> regioner som Bergslagen erhålls först med ett differentierat och diversifierat<br /> näringsliv med många små och medelstora företag.</p> <p>Enligt propositionens förslag ankommer det på regeringen att närmare utforma<br /> riktlinjer för hur anvisade medel skall användas. Förutom de 15 milj.<br /> kr. till ”arbetsgruppen för en breddad arbetsmarknad” ger föredraganden<br /> inga antydningar om på vilket sätt medlen avses utnyttjas.</p> <p>Enligt vår mening bör återstoden av tidigare anvisade medel för lokaliseringsbidrag<br /> och sysselsättningsskapande medel i Bergslagen och i norra Sveriges<br /> inland utnyttjas i sin helhet, dvs. 188,6 milj. kr.. Vi kan acceptera att<br /> 15 milj. kr. av dessa medel får disponeras av den planerade arbetsgruppen i<br /> enlighet med föredragandens förslag.</p> <p>Vi anser vidare att riksdagen bör ange riktlinjer för hur resterande 173,6<br /> milj. kr. skall användas. Dessa medel bör även satsas i Bergslagen beroende<br /> på att när den ursprungliga medelsanvisningen beslutades var målsättningen<br /> att öka antalet sysselsättningstillfällen i vissa Bergslagskommuner i syfte att<br /> motverka de negativa effekterna av personalminskningarna vid Domnarvets<br /> järnverk och nedläggningen av gruvan i Grängesberg.</p> <p>Resterande medel bör därför enligt vår mening således nyttjas till insatser<br /> avsedda att utveckla och bredda näringslivet i Bergslagen. I enlighet med<br /> vad vi anförde när ”paketet” lades bör medlen kunna användas för regionalpolitiska<br /> och sysselsättningsskapande insatser i hela Bergslagsregionen.</p> <p>De medel, som nu finns tillgängliga, kan enligt vår mening ses som en engångsanvisning<br /> för vissa speciella ändamål, vars genomförande sträcker sig 8</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>över flera budgetår. Målsättningen måste därvid vara att öka antalet arbets- Mot. 1989/90</p> <p>tillfällen i delar av Bergslagen där sysselsättningsgraden är lägst. A122</p> <p>Vi kan vidare konstatera att överenskommelser med storföretag i bästa<br /> fall bara är kortsiktiga lösningar som inte löser regionalt utsatta orters och<br /> kommuners långsiktiga strukturproblem. Vi anser därför att tillgängliga resurser<br /> skall användas för att förbättra småföretagens villkor resp. för satsningar<br /> på projekt som syftar till regional utveckling i vid mening och inte<br /> enbart är inriktade mot företagssektorn.</p> <p>- Utbildning</p> <p>Enligt vår mening har närhet till utbildning en avgörande betydelse för möjligheterna<br /> till en postiv utveckling i en kommun. Framför allt förutsätter de<br /> ökande kraven på kunskap och kompetens närhet till gymnasieutbildning<br /> och en bättre samverkan med det lokala näringslivet. Det är därför viktigt<br /> att resurser finns för satsningar på lärlingsutbildning, företagsförlagd utbildning,<br /> fort- och vidareutbildning m.m. Samverkan mellan skola och arbetsliv<br /> kan också öppna möjligheter till gymnasieutbildning för orter som saknar<br /> egen skola.</p> <p>Hög kompetens har stor betydelse för att tekniska landvinningar skall<br /> kunna få gemonslag. En väg att förbättra tillgången på mer kvalificerade tekniker,<br /> ingenjörer och ekonomer är dessa gruppers möjligheter till vidareutbildning.<br /> En sådan utbildning skulle underlätta för företagen att få kvalificerad<br /> personal. Vi anser därför att en vidareutbildning på mellannivå, baserad<br /> på gymnasier och berörda regionala högskolor, bör kunna ske.</p> <p>Vi anser att 20 milj. kr. bör anvisas i syfte att förbättra möjligheterna till<br /> gymnasieutbildning och vidareutbildning i Bergslagen i enlighet med vad<br /> som ovan anförts. Dessa medel bör fördelas av skolöverstyrelsen i samråd<br /> med berörda länsorgan och kommuner.</p> <p>- Satsa på kooperation</p> <p>Enligt vår mening är den kooperativa företagsformen en i dessa sammanhang<br /> underskattad möjlighet till att åstadkomma en positiv regional utveckling.<br /> De medel som anvisas för stöd och rådgivning för kooperativ verksamhet<br /> är också ringa.</p> <p>Under senare år har etablerats 13 regionala centra eller lokala utvecklingscentra<br /> för kooperativ verksamhet med stöd från kooperativa rådet. Det ekonomiska<br /> stödet uppgår årligen till 5 milj kr, varav hälften från staten. Detta<br /> skall jämföras med att det övriga företagsstödet för rådgivning, bl.a. via utvecklingsfonderna,<br /> uppgår till ca 200 milj. kr.</p> <p>Vi anser därför, i syfte att utveckla och bredda den kooperativa verksamheten<br /> i Bergslagen, att ett engångsanslag om 25 milj. kr. skall avsättas, vilket<br /> får användas som stöd till såväl befintliga som eventuella nyetableringar av<br /> regionala och lokala utvecklingscentra för kooperativ verksamhet i Bergslagskommunerna.<br /> Dessa medel bör fördelas av Kooperativa Rådet i samråd<br /> med berörda länsstyrelser och utvecklingsfonder i Bergslagslänen.</p> </div> <div class="block ml_5"><p>- Prospekteringsverksamhet</p> </div> <div class="block ml_54"><p>9</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>I motion 1987/88:A29 betonade vi även bl.a. vikten av en fortsatt mineral- Mot. 1989/90</p> <p>och prospekteringsverksamhet i Bergslagen. Vi framhöll i motionen vikten A122</p> <p>av att kunskap och kompetens kan bibehållas inom gruvnäringen för att möjligheterna<br /> till gruvbrytning i Bergslagen långsiktigt skall finnas kvar.</p> <p>En framgångsrik och fungerande prospekteringsverksamhet måste kunna<br /> bedrivas under flera år, och användningen av de medel som anvisas bör därför<br /> inte begränsas till innevarande budgetår. Vi anser att 30 milj. kr. anvisas<br /> för detta ändamål.</p> <p>- Landsbygdsutveckling</p> <p>Vi har i annat sammanhang lagt förslag om kraftfulla och omfattande insatser<br /> för landsbygsdsutveckling. Bl.a. har vi föreslagit att 750 milj. kr. avsätts<br /> för detta ändamål och även redovisat ett konkret åtgärdsprogram. I detta<br /> sammanhang vill vi ta upp vissa frågor som rör kultur- och energiområdena.</p> <p>- Kultur</p> <p>Det statliga stödet för insatser på kulturområdet kommer att förstärkas. De<br /> statliga bidragen till denna verksamhet förutsätter emellertid att landsting<br /> och, i förekommande fall, kommuner kan ställa upp med motsvarande ekonomiskt<br /> stöd. Enligt vår mening är en väsentlig del i en positiv landsbygdsutveckling<br /> och en levande landsbygd ett breddat och vitalt kulturliv. I linje med<br /> våra förslag i vår tidigare motion bör medel för kulturella insatser anvisas<br /> för projektstöd och annan kulturverksamhet till landstingen i Bergslagen. Vi<br /> föreslår att 40 milj. kr. anvisas för detta ändamål.</p> <p>- Energi</p> <p>Resterande medel (43,6 milj. kr.) bör enligt vår mening tillföras SIND för<br /> fördelning till berörda länsorgan och avse satsningar som innebär att alternativa<br /> energislag används och utvecklas. Inom detta område finns i Bergslagen<br /> en betydande potential, framför allt vad beträffar möjligheterna inom jordoch<br /> skogsbruk. Omställningen av jordbruket riskerar medföra att jordbruket<br /> i många skogs- och mellanbygder inte kan drivas vidare och alternativa<br /> möjligheter att utnyttja åkermarken måste skapas. I annat fall riskeras möjligheterna<br /> till en dräglig utkomst ryckas undan och många bygder avfolkas<br /> helt.</p> <p>Anslagsfrågor</p> <p>Vi föreslår således att 188,6 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget II för innevarande<br /> budgetår för ovan redovisade ändamål. Det bör ankomma på regeringen<br /> att med ledning av vad vi anfört i motionen utforma de närmare riktlinjerna<br /> för hur medlen skall användas. Vi anser vidare att dessa medel<br /> måste få utnyttjas under en femårsperiod, dvs. längst t.o.m. budgetåret<br /> 1993/94.</p> </div> <div class="block ml_52"><p>10</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>III. Miljö- och energidepartementet<br /> Inledning</p> <p>Innebörden i regeringens förslag på energiområdet har en långt större principiell<br /> räckvidd än enbart en inbjudan till riksdagen att bemyndiga regeringen<br /> att medge vissa förändringar i Vattenfalls aktieinnehav.</p> <p>Från centerpartiets sida har vi vid upprepade tillfällen påtalat att den socialdemokratiska<br /> energipolitiken sedan regeringsskiftet 1982 har kännetecknats<br /> av mycket utredande, få visioner och knappast några konkreta beslut<br /> om det framtida energisystemets utformning. Utvecklingen har därför i hög<br /> grad styrts av de stora aktörerna på energimarknaden, t.ex. olje- och kraftföretagen<br /> .</p> <p>De stora miljöhoten såsom t.ex. växthuseffekten och skador på ozonskiktet<br /> innebär att det blir allt tydligare att det krävs ett mer miljöanpassat energisystem.<br /> För detta krävs konsekvent energipolitik och stor politisk handlingskraft<br /> som den socialdemokratiska energipolitiken helt saknar.</p> <p>Vi har från centerpartiets sida i annat sammanhang redovisat vår grundläggande<br /> syn på hur förnyelsen av energisystemet bör ske. Långsiktigt måste<br /> energisystemet bygga på effektivare energianvändning och utnyttjande av<br /> inhemsk förnybar energi. Detta innebär bl.a. att biobränslen, vindkraft och<br /> solenergi samt effektivare energianvändning måste få väsentligt högre prioritet<br /> än satsning på naturgas eller annan gas baserad på fossila bränslen.</p> <p>Vi vill i detta sammanhang i anledning av de frågor som aktualiseras i tillläggsbudgeten<br /> kort redovisa vår syn på i vilka former och i vilken omfattning<br /> naturgas bör utnyttjas resp. utformningen av elproduktionssystemet och de<br /> skatteregler som bör gälla vid elproduktion.</p> <p>- Naturgas</p> <p>Från centerpartiets sida har vi vid upprepade tillfällen betonat att introduktionen<br /> av naturgas inte får ske på ett sådant sätt att biobränslemarknaden<br /> försvinner. Detta innebär att användning av naturgas bör ske i begränsad<br /> omfattning och endast i storstadsregionerna, där biobränslen inte är ett realistiskt<br /> alternativ.</p> <p>Det är av avgörande betydelse för omställningen av energisystemet att investeringsbeslut<br /> inte fattas som innebär långsiktiga låsningar och försvårar<br /> eller omöjliggör en förnyelse av energisystemet, där biobränslen har en central<br /> roll. Det finns många som förordar en satsning på naturgas i första hand<br /> och därefter i slutet på 90-talet en ökad satsning på biobränslen. Detta är en<br /> förödande strategi. Det krävs mångmiljardinvesteringar för att bygga ut ett<br /> nät av gasledningar. När de investeringarna är gjorda kommer biobränslena<br /> att få konkurrera med gasens rörliga kostnader. Samma bindningar sker här<br /> som tidigare skett i kärnkraften. Låsningen till gasinvesteringarna kommer<br /> att förhindra användningen av de totalt sett billigare biobränslena.</p> <p>Det är nödvändigt att bioenergi prioriteras före naturgas och att bioenergi<br /> får möjlighet att konkurrera på minst samma villkor som naturgasen. Bioenergins<br /> miljövärde måste fullt ut återspeglas i energiskatter och miljöavgifter.<br /> 11</p> </div> <div class="block ml_46"><p>Mot. 1989/90</p> <p>A122</p> </div> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>- Elproduktionssystemet m.m.</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p> <p>A122</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Vi har i annat sammanhang redovisat vår syn på utformningen av det framtida<br /> elproduktionssystemet och inriktningen av Vattenfalls investeringsplaner.<br /> Vi har därvid framhållit att kondenskraftproduktion är det minst effektiva<br /> sättet att producera el. Verkningsgraden är mellan 35 och 50% beroende<br /> på anläggning. Vi har även redovisat alternativa lösningar för att tillgodose<br /> det behov av ny produktionskapacitet som kan uppstå. Vi anser att ny<br /> produktion bör baseras på kraftvärme, vindkraft och i någon mån vattenkraft.<br /> Några nya kondenskraftanläggningar bör därför inte byggas.</p> <p>Vi har även i annat sammanhang krävt att energibeskattningen skall utformas<br /> så att tillfört bränsle effektivt utnyttjas och att nuvarande regler som<br /> starkt missgynnar samproduktion av el och värme ändras och en lika beskattning<br /> av bränslet sker oavsett om det utnyttjas för att producera el eller<br /> värme.</p> <p>Försäljning av aktier i SwedeGas AB</p> <p>I proposition 1989/90:125 föreslås att Vattenfalls ägarandel i SwedeGas<br /> minskar från dagens 85 % till 40 %. Nya ägare blir Sydkraft 15 %, MNG 15<br /> % och en industrigrupp i huvudsak bestående av privata kraftföretag 15 %.</p> <p>Shell behåller sin andel på 15 %.</p> <p>Det kan tyckas vara positivt att Vattenfalls maktkoncentration minskar<br /> och att det sker en breddning av ägandet. Denna s.k. ägarspridning innebär<br /> dock en koncentration av kraftintressen i SwedeGas. Tidigare var ca 50 %<br /> av de svenska kraftföretagen företrädda i SwedeGas genom Vattenfall. Med<br /> den nya ägarstrukturen blir alla svenska kraftintressen av betydelse företrädda<br /> i SwedeGas. Aven användarsidan knyts upp genom det kommunägda<br /> MNG. Detta innebär att den förhärskande "elkulturen” breder ut sig över<br /> ytterligare ett energislag. Denna kraftsamling och maktkoncentration är<br /> självklart ett kraftfullt instrument för att genomföra en omfattande introduktion<br /> av naturgas. Om inte denna organisation ges mycket tydliga spelregler<br /> i en kraftfull och konsekvent energipolitik är risken uppenbar att kärnkraftsberoende<br /> kommer att ersättas av ett naturgasberoende och den grundläggande<br /> målsättningen för en långsiktig energipolitik, nämligen effektivare<br /> energianvändning och övergång till förnybar energi, kommer inte att prioriteras.</p> <p>Centerns bedömning är att en försiktig satsning på naturgas i storleksordningen<br /> 15-20 TWh i storstadsområdena kan vara motiverad för att underlätta<br /> kärnkraftsavvecklingen. En större satsning, som tydligt förespråkas i propositionen,<br /> innebär enligt vår mening att ett optimalt utnyttjande av i första<br /> hand biobränslen och effektiv energianvändning omöjliggörs.</p> <p>Centern kan acceptera den föreslagna ägarstrukturen i SwedeGas under<br /> förutsättning att riksdagen samtidigt gör ett klart uttalande att förnybar<br /> energi och effektivare energianvändning kommer att prioriteras före naturgas<br /> (fossilgas) och att energipolitiken konsekvent kommer att utformas för<br /> att nå detta mål. En viktig förutsättning är också att lika beskattning/avgifter<br /> utgår oavsett om bränslen används för värme eller elproduktion. 12</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Vattenfalls förvärv av aktier i NEX AB</p> </div> <div class="block ml_5"><p>NEX-projektet har i olika produktionskoncept funnits i mer än tio år. Den<br /> aktuella utformningen innebär att en betydande elproduktion i kombination<br /> med begränsad produktion av hetvatten, ånga, vätgas och bränslegas planeras.<br /> Det nuvarande konceptet har miljöfördelar framför de tidigare koncept<br /> som presenterats.</p> <p>NEX-anläggningen är som elproducent effektivare än ett kondenskraftverk,<br /> vilket medför motsvarande lägre koldioxidutsläpp. Reningsgraden vad<br /> avser svavel, kväveoxider och tungmetaller är av hög klass. Utnyttjandet av<br /> restoljor som råvara för förgasning innebär sannolikt en miljömässigt bättre<br /> användning än om restoljorna exporteras. Det lämnas dock inga garantier<br /> för att restoljor blir den dominerande råvaran. Aven kol nämns som alternativ<br /> liksom import av råolja av Orinocotyp.</p> <p>Det är klart positivt om inom landet med miljömässigt bästa teknik kan<br /> slutanvändas de restprodukter som uppkommer inom den svenska oljeindustrin.<br /> Det är dock en förutsättning att dessa restprodukter minimeras genom<br /> tillräcklig och högkvalitativ avsvavlingskapacitet.</p> <p>Enligt centerns bedömning behövs såsom ovan redovisats ingen kondenskraft<br /> som basproduktion för att ersätta kärnkraften. Vi kan konstatera att<br /> NEX-projektet inte innebär en fullvärdig samproduktion av värme och el.<br /> Totalverkningsgraden ligger betydligt under kraftvärmeverkets 80-90%<br /> verkningsgrad.</p> <p>Nu gällande och i miljöavgiftsutredningen föreslagna energiskatter och<br /> miljöavgifter gynnar på ett helt oacceptabelt sätt energislösande och miljökrävande<br /> kondenskraftverk. Vi anser mot denna bakgrund att så länge detta<br /> förhållande bibehålls bör inte NEX-projektet komma till stånd eller Vattenfall<br /> ges tillstånd att förvärva aktier i projektet. Det finns med nuvarande<br /> skatteregler inga starka ekonomiska motiv för Vattenfall som blivande huvudägare<br /> att aktivt verka för ett ökat värmeutnyttjande. Risken är uppenbar<br /> att NEX-projektets elproduktion i huvudsak blir kondenskraft och då är<br /> projektet enligt centerns mening inte acceptabelt.</p> <p>I det fall riksdagen samtidigt fattar beslut om en lika beskattning av bränslen<br /> oavsett om de används för värme eller elproduktion skapas starka ekonomiska<br /> motiv för en ökad samproduktion av el och värme. Kommande koldioxidavgift<br /> bör kunna återföras till kraftproducenterna enligt den modell<br /> som centerns representant i MIA har redovisat i sin reservation.</p> <p>Om Vattenfall är berett att genomföra NEX-projektet efter ovan föreslagen<br /> förändring av bränslebeskattningen anser centern att projektet bör få<br /> genomföras och riksdagen bemyndiga regeringen att medge Vattenfall förvärva<br /> aktier i NEX AB.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:125 i denna del<br /> till Särskilda regionalpolitiska insatser och sysselsättningsskapande<br /> åtgärder i Bergslagen på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret<br /> 1989/90 beslutar anvisa ett reservationsanslag om 188 600 000</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>kr. samt att anvisade medel får utnyttjas för avsett ändamål t.o.m. Mot. 1989/90</p> <p>budgetåret 1993/94 i enlighet med vad som anförts i motionen, A122</p> <p>2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om såväl formerna för fördelning som inriktning av<br /> föreslagen anvisning till särskilda regionalpolitiska insatser m.m. i<br /> Bergslagen,</p> <p>[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om inriktningen av förnyelsen av energisystemet och<br /> naturgasens roll samt uttalar att förnybar energi och effektivare energianvändning<br /> skall prioriteras före naturgas,1]</p> <p>[att riksdagen beslutar att bränsle för el- resp. värmeproduktion<br /> beskattas lika i enlighet med vad som anförts i motionen,1]</p> <p>[att riksdagen - vid avslag på yrkandena 3 och 4 - avslår proposition<br /> 1989/90:125 såvitt avser godkännande av investerings- och finansieringsplan<br /> för Vattenfallskoncernen, begäran om bemyndigande för<br /> regeringen att medge Vattenfall avyttra aktier i SwedeGas AB resp.<br /> förvärv av aktier i Nynäs Energy Chemicals Complex NEX AB i enlighet<br /> med vad som anförts i motionen.1]</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Stockholm den 4 april 1990</p> <p>Börje Hörnlund (c)</p> <p>Kersti Johansson (c)</p> <p>Roland Larsson (c)</p> <p>Sven-Olof Petersson (c)</p> <p>Kjell Ericsson (c)</p> <p>Håkan Hansson (c)</p> <p>Marianne Andersson (c)<br /> i Vårgårda</p> </div> <div class="block ml_23"><p style="margin-left:7px;">Per-O la Eriksson (c)<br /> Göran Engström (c)<br /> Gunhild Bolander (c)<br /> Ivar Franzén (c)</p> <p style="margin-left:7px;">Jan Hyttring (c)</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">11989/90:N71</p> </div> <div class="block ml_52"><p style="margin-left:6px;">14</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0"><p style="margin-left:3px;">_<br /> I</p> </div> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_1"><p style="margin-left:3px;">I</p> </div> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_10" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_7" /> <div class="block ml_1"><p style="margin-left:3px;">I</p> </div> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_10" /> <div class="block ml_49" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_22" /> <table class="skannad"><tr><td><p /> </td> <td><p /> </td> </tr><tr><td><p /> </td> <td><p /> </td> </tr><tr><td><p /> </td> <td><p /> </td> </tr><tr><td><p /> </td> <td><p /> </td> </tr><tr><td><p /> </td> <td><p /> </td> </tr><tr><td><p /> </td> <td><p /> </td> </tr><tr><td><p /> </td> </tr></table> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_36" /> <div class="block ml_50" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_50" /> <div class="block ml_36" /> <div class="block ml_50" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_35" /> <div class="block ml_35" /> <div class="block ml_52" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_58" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_9" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_51" /> <div class="block ml_46" /> </div> </div> 1 1 att riksdagen med avslag på prop. 1989/90:125 i denna del beslutar att till Särskilda regionalpolitiska insatser och sysselsättningsskapande åtgärder i Bergslagen på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1989/90 beslutar anvisa ett reservationsanslag om 188 600 000 kr. samt att anvisade medel får utnyttjas för avsett ändamål t.o.m. budgetåret 1993/94 i enlighet med vad som anförts i motionen avslag = utskottet 1989/90:AU27 ? 1 1 att riksdagen med avslag på prop. 1989/90:125 i denna del beslutar att till Särskilda regionalpolitiska insatser och sysselsättningsskapande åtgärder i Bergslagen på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1989/90 beslutar anvisa ett reservationsanslag om 188 600 000 kr. samt att anvisade medel får utnyttjas för avsett ändamål t.o.m. budgetåret 1993/94 i enlighet med vad som anförts i motionen ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om såväl formerna för fördelning som inriktning av föreslagen anvisning till särskilda regionalpolitiska insatser m.m. i Bergslagen. ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om såväl formerna för fördelning som inriktning av föreslagen anvisning till särskilda regionalpolitiska insatser m.m. i Bergslagen. avslag = utskottet 1989/90:AU27 ? INL Inlämning 1990-04-04 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-04-05 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-04-06 00:00:00 inträffat 2 0525479453308 Börje Hörnlund c 1 undertecknare 0754692641206 Marianne Andersson c 2 undertecknare 0306428620407 Gunhild Bolander c 3 undertecknare 0405574090504 Per-Ola Eriksson c 4 undertecknare 034408872004 Ivar Franzén c 5 undertecknare 0430662617406 Jan Hyttring c 6 undertecknare 0123485846301 Kersti Johansson c 7 undertecknare 0890087624410 Sven-Olof Petersson c 8 undertecknare 0379333062002 Kjell Ericsson c 9 undertecknare 0366083752400 Göran Engström c 10 undertecknare 0338066970018 Håkan Hansson c 11 undertecknare 0391621769505 Roland Larsson c 12 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1989/90:125 2014-11-21 09:03:59 motkat Motionskategori - 2014-11-21 09:03:59 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02A122 2019-05-28 10:48:33 tilldelat Tilldelat Arbetsmarknadsutskottet 2014-11-21 09:03:59 GD02A122 av Börje Hörnlund m.fl. (c) mot_198990_a_122.pdf 300883 pdf med anledning av prop. 1989/90:125 Förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1989/90 https://data.riksdagen.se/fil/4C4F7BE0-A78A-4ABE-AE1B-E623DBC8B1C0