2748515 GD02A111 1989/90 A111 mot mot Motion 1989/90:A111 av Börje Hörnlund m.fl. (c) Motion Motion AU 111 0 1990-03-26 00:00:00 2014-11-04 14:55:59 2014-11-04 00:00:00 med anledning av prop. 1989/90:76 1989/90 av Börje Hörnlund m.fl. (c) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02A111/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02A111 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02A111 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">Motion till riksdagen 1989/90: Al 11 av Börje Hörnlund m.fl. (c) J v ' Mot. med anledning av prop. 1989/90:76 1989/90 Regionalpolitik för 90-talet Alli </div> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_3">Inledning Centerpartiet har i partimotionen om regionalpolitik inför 1990-talet i anledning av prop 1989/90:76 presenterat sin syn och de principiella förutsättningar som hör gälla för regionalpolitikens inriktning. I partimotionen understryks att en politik för regional balans bygger på att den politiska beslutsprocessen ges en medveten inriktning för att målet regional balans skall kunna nås. Det krävs att politiska beslut inom skilda politiska sektorsområden tar regionalpolitiska hänsyn. 1 partimotionen behandlas centerns syn på EG och regionalpolitikens inriktning, skilda sektorsområdens betydelse för att nå målet regional balans samt vissa andra övergripande och principiella frågor som rör regionalpolitikens utformning samt läggs vissa förslag till ökade infrastrukturella satsningar på utbildnings- och kommunikationsområdet. Förslag läggs även om en effektiviserad politisk beslutsprocess inom regering och riksdag. Regeringens förslag till stödområdesindelning avvisas och ett konkret förslag till annan indelning läggs. Vidare föreslås att regionalpolitiskt prioriterade områden i fortsättningen bör benämnas resursområden. Det konstateras vidare i partimotionen att de direkta regionalpolitiska stödformerna hittills främst varit inriktade mot företagen och visat sig otillräckliga. De är även till sin konstruktion huvudsakligen inriktade enbart mot den tillverkande industrin. Det framhålls vidare att den framtida sysselsättningsökningen till stor del kommer att ske inom andra områden. Detta innebär - om den pågående avfolkningen av stora delar av landet skall kunna vändas och en återinflyttning ske - betydande förändringar i stödsystemet. Detta kräver regionalpolitiska insatser som bygger på att alla verksamheter ser målet regional balans som centralt och ett system sorn innefattar infrastrukturella, företagsstimulerande och individinriktade åtgärder. I föreliggande motion kommer vi att ta upp vissa konkreta förslag till infrastrukturella insatser utöver vad som föreslås i partimotionen och i särskild motion om landsbygdsutvecklingsfrågor. I motionen behandlas vidare den konkreta utformningen såväl de företagsinriktade som de individinriktade åtgärderna samt anslagsfrågor. </div> <div class="block ml_3">1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Alli </div> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_48" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Inriktning och omfattning av det regionalpolitiska Mot. 1989/90 stödet A111 </div> <div class="block ml_4">I. Vissa infrastrukturella frågor De regionalpolitiska stödinsatserna måste - som ovan framhållits - enligt vår mening utgå från en helhetssyn och vara samordnande. Det krävs åtgärder för att bygga upp en infrastruktur med varaktiga möjligheter till arbete, boende, utbildning, service, kommunikationer, god miljö m.m. över hela landet. Vi lägger konkreta förslag för att fullfölja denna målsättning. Utbildning, forskning och utveckling - Regionala högskolor I partimotionen har utförligt redovisats vår syn på den högre utbildningens betydelse för en positiv regional utveckling. Vi har i partimotionen kritiserat regeringen för bristande insatser och vilja att fullfölja såväl REK 87:s förslag om förstärkt stöd som regeringens egna deklarationer. Enligt Långtidsutredningen förväntas bl.a. Skaraborgs och Älvsborgs län tillhöra de mest stagnerande länen. Enligt vår mening måste län som ej ligger inom de prioriterade områdena för sina små högskolor snarast få en likartad behandling beträffande breddning av utbud samt fasta forskningsresurser. Hög utbildningsnivå och forskning inom bl.a. för länet viktiga områden kan bli det som gör att utvecklingen blir annorlunda än den långtidsutredningen förutspår. Vi har i annat sammanhang föreslagit kraftiga förstärkningar till fasta forskningsresurser för de små högskolorna. Vidare föreslås i partimotionen om regionalpolitiken en kraftig förstärkning av resurserna till breddad och utökad verksamhet vid de de små och medelstora högskolorna. - Kollektiva forskningsinstitut Den regionalpolitiska utredningen REK 87 betonade vikten av decentralisering av den kollektiva forskningen/utvecklingsarbetet och föreslog att 50 milj kr per landsdel skulle anslås för utvecklingsarbete i kollektiv form. Vidare underströk REK 87 att vid större förändringar av verksamheten eller av ingångna avtal ska staten aktivt utnyttja sin roll som avtalspart för att åstadkomma en lokalisering av kollektiva institut till andra orter än Stockholm och Göteborg. Propositionen följer inte REK 87:s förslag med konkreta åtgärder utan föredraganden redovisar endast översiktligt sin syn i mer allmänna ordalag. Vi delar REK 87:s uppfattning om decentralisering och förstärkning av resurserna för de kollektiva forskningsinstituten. Enligt vår mening måste dock målsättningen preciseras. Vi anser att en utredning bör tillkallas med uppgift att lägga förslag och ge underlag för staten att uppta förhandlingar med stiftarna i syfte att minst statens andel av institutens totalbudget förläggs till orter med mindre högskolor eller orter där en samlokalisering med det regionala näringslivet kan anses utvecklande och givande. Samspelet mellan högskolornas egna resurser, kol- 2 </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">lektivinstitutens resurser och det regionala näringslivet kommer att bli till Mot. 1989/90 nytta för alla parter samt för den regionala utvecklingen. Alli </div> <div class="block ml_3">- Distansundervisning En målmedveten utbyggnad av vuxenutbildningen är väsentligt för att stödja utvecklingen av ett kunskapsintensivt och utvecklingsinriktat näringsliv. REK 87 föreslog att vuxenutbildningen inom de prioriterade landsdelarna skulle få ett anslag på 50 milj. kr. Dessa frågor har behandlats i partimotionen. 1 detta sammanhang vill vi ta upp vissa frågor som rör distansundervisning. - Vuxenutbildningen i distansundervisningen Enligt vår mening måste vuxenutbildning även stödjas ur ett regionalpolitisk! perspektiv. Inom resursområdena finns en extra reserv av lågutbildade vuxna och relativt få välutbildade unga. Möjligheterna till en positiv näringslivsutveckling hämmas genom att arbetskraftsbristen har få extra kännbara effekter i resursområdet på grund av att nyckelpersoner där spelar en extra avgörande roll. Ungdomsutbildningen inom resursområdet kan ofta inte erbjuda ett tillräckligt brett utbud, vilket medför att ungdomar som vill utbilda sig tvingas flytta till andra regioner. AMU, gymnasiet, studieförbunden, folkhögskolor och högskolor inom resursområdet bör samverka om vuxenutbildning i flertalet kommuner i stödområdena. Folkhögskolorna bör få ett större ansvar för vuxenundervisningen eftersom erfarenheterna visar att folkhögskolorna har den bästa vuxenpedagogiken. Vi vill dock understryka att vuxenutbildningen och högskolornas distansundervisning bör bygga på gedigna analyser av de lokala kunskapsbehoven innan undervisningen sätter igång. Att komma med ett generellt utbud av kurser kan skada mer än hjälpa. Distansundervisningen bör vidare ske i samråd med lokala vuxenutbildare och med individuella studieplaner så långt detta är praktiskt möjligt. Då kan gruppstudierna på hemmaplan blir möjliga och bättre, studieavhoppen minska och undervisningen på högskoleorten inskränkas till ett minimum. Detta bör ges regeringen till känna. -Resurser för kvalitet i distansundervisning måste bättre beaktas av UHÄ och regering Den mest omfattande distansundervisningen på högskolenivå i landet bedrivs sedan 1960-talet av Umeå universitet. En ytterligare utbyggnad planeras och ett omfattande tekniskt och innehållsligt utvecklingsarbete pågår. Detta sker inom ramen för det s.k. distansprojektet. Utvecklingen är ur såväl undervisnings- som av regionalpolitiska utgångspunkter utomordentligt intressant. Det är en självklarhet att kvaliteten i distansundervisningen måste ligga på samma nivå som undervisning i traditionella former. Erfarenheter från Umeå universitet pekar på att detta är möjligt. Men erfarenheterna säger också att distansundervisningen är en för personal och organisation krävande verksamhet. Enligt vår mening måste därför en förstärkning av högskolans resurser för 3 </div> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">distansundervisning och decentraliserad verksamhet ske i ett totalperspek- Mot. 1989/90 tiv. Tillgången på kvalificerade lärare är ofta beroende av att den ansvariga Alli högskoleenheten kan erbjuda attraktiva arbetsvillkor, främst forskningsmöjligheter. Dessa är i sin tur även en förutsättning för att utbildningens innehåll kontinuerligt skall kunna utvecklas. Likaså är en stark forskningsorganisation en förutsättning för stöd till näringslivet genom kontaktforskare m.m. Ökade krav på utbud av distansundervisning, decentraliserad utbildning och andra spridningseffekter måste därför innebära att statsmakterna vid sin fördelning av basresurser för forskning särskilt beaktar de enheter som tar ett speciellt ansvar för den regionala utvecklingen. Om dessa ansvarstagande enheter dessutom medvetet utvecklas inom regionalpolitisk! prioriterade områden erhålles dubbel regionalpolitisk effekt. Detta bör ges regeringen till känna. - Studiecirkelverksamheten Möjligheten för studieförbunden att anordna studiecirklar med bättre ekonomiska villkor inom resursområdena betyder mycket för landsbygdsutvecklingen. De nuvarande reglerna innehåller begränsningar som motverkar strävande till en breddad och utökad folkbildning. Nuvarande regler innebär att det tilläggsbidrag på 15 kronor för varje studietimme som finns inom stödområdena A, B och C inte utgår förstudiecirklar som anordnas på orter med gymnasieutbildning. Denna begränsning utgör ett klart hinder för studiecirkelverksamheten som utvecklingsmedel i de olika bygdegrupper etc. som står för en betydande del av landsbygdsutvecklingen. Vi föreslår därför att studiecirkelverksamheten inom stödområdena skall ha tilläggsbidrag oavsett om gymnasieutbildning finns på orten. Kommunikationer I partimotionen framhålls vikten av goda kommunikationer för möjligheterna till en positiv regional utveckling. I partimotionen föreslås bl.a. att ytterligare 1 000 milj kr anvisas till bärighetshöjande åtgärder och beläggning av grusvägnätet. De trafikpolitiska frågorna i övrigt tas upp i en särskild motion. Vi vill dock i detta sammanhang ta upp dessa frågor som rör möjligheterna att bygga ut och förstärka järnvägsnätet, det större vägnätet och flyget. - Utveckla framtidens järnväg I REK 87 behandlas ett antal järnvägsobjekt, såväl "gamla" (t.ex. Inlandsbanan) som nya (t.ex. Målar- och Ostkustbanan) vilka nu diskuteras. I den regionalpolitiska propositionen behandlas inte finansieringen av dessa objekt utan hänvisas till den särskilda propositionen om infrastrukturella insatser på kommunikationsområdet. Enligt vår mening kan SJ/Banverket med sina begränsade befogenheter/resurser inte göra de totalbedömningar som är nödvändiga ur bl.a. arbetsmarknads-, miljö- och industriutgångspunkter. Vi föreslår att en parla </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">mentarisk utredning tillsätts som får i uppdrag att utreda det framtida järn- Mot. 1989/90 vägsnätet, bl.a. bör möjligheterna till ett nordiskt snabbtågbanenät utredas. Alli - Europa- och riksvägar Vi vill i detta sammanhang understryka att investeringar i det större vägnätet och nya vägsträckningar för utbyggnad av Europa- och riksvägar inte bör finansieras via regionalpolitiska medel utan över ordinarie väganslag. Detta bör ges regeringen till känna. - Flygtransporter I propositionen utttalas allmänt att betydelsen av goda flygförbindelser är stora för norra Sverige. REK 87:s förslag om ett "andra flygnav” bör dock bedömas och utvecklas av berörda myndigheter och företag. Vi vill för vår del understryka att bra fungerande flygtransporter är en viktig del för möjligheterna till en god regional utveckling, då flyget idag är överlägset som transportmedel över långa avstånd. Utvecklade flygförbindelser såväl inom landet som tvärförbindelser med övriga nordiska länder är enligt vår mening nödvändiga. Det är väsentligt att skapa fler fungerande "nav" för flyget så att Arlanda kraftigt kan avlastas. Miljöbelastningen i Arlanda-regionen blir ändå omfattande. Vi delar uppfattningen att frågan om avlastande nav inte är tillräckligt analyserad och måste utredas vidare i syfte att finna lösningar som innebär att ytterligare utbyggnad och miljöbelastningar i Arlandaområdet undviks. Vi vill samtidigt understryka att vi instämmer i REK 87:s förslag att flygledningstjänster som ej är "Arlanda-beroende” bör utlokaliseras. - Förbättrad postservice/utlokalisering av postgirot I propositionen understryks att posten genom sitt vitt förgrenade kontaktnät och sitt breda serviceutbud har en unik möjlighet att bidra till en god service även på små orter. Vi vill i detta sammanhang understryka vikten av att lantbrevbäringen bevaras och utvecklas. Vi vill i detta sammanhang aktualisera frågan om en samlad lösning av utlokaliseringen av postgirot. Vi föreslåren utredning med direktiv att lägga ett sådant förslag. Målsättningen måste vara att alla centrala uppgifter bör utlokaliseras. - Rättvisare teletaxor Enligt vår mening bör snarast taxor bestående av en läns- och en rikstaxa införas. Vi förutsätter att Post- och Teleutredningen lägger sett sådant förslag. Energifrågor I partiomotionen har centerpartiet redovisat sin allmänna syn på formerna för omställningen av energisystemet och den betydelse utnyttjande av inhemsk förnybar energi har för den regionala utvecklingen. Centern har även i partimotionen föreslagit att 1 öre/kWh av intäkterna från vattenkraftselen skall återföras till de regioner och orter där den produceras. Vi vill i detta sammanhang ta upp vissa kompletterande frågor. </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">- Skattefria biobränslen Mot. 1989/90 Alli Centerpartiet har i samband med omläggningen av energibeskattningen krävt att punktbeskattningen på energi skall bibehållas och energi ej inordnas i mervärdesskatteområdet. Vi har vidare krävt att i samband med att förslaget om energimoms vann riksdagens majoritet att biobränslen skall vara skattefria. REK 87 anslöt sig enhälligt till centerpartiets uppfattning beträffande skattefrihet för biobränslen. Från centerpartiets sida anser vi även att drivmedel tillverkade av inhemsk biomassa skall vara skattefria. Detta av såväl landsbygdsutvecklings- som av miljöskäl. Vi återkommer till dessa frågor i samband med att skattepropositionerna presenteras. Vi föreslår att riksdagen av regionalpolitiska skäl uttalar att biobränslen skall vara skattefria. Detta skall ges regeringen till känna. - Naturgas Även användning av naturgas medför liksom utnyttjande av andra fossila bränslen miljöproblem vid utvinning, transporter och förbränning. En omfattande utbyggnad av naturgasnätet innebär starka bindningar för lång tid framöver. Vi anser därför att utbyggnaden av naturgasnätet måste ske på sådant sätt att biobränslemarknaden kan utvecklas optimalt med bl.a. en positiv regional utveckling och en bättre miljö som följd. Kultur - Televisionens och radions regionala roll och ansvar TV 2 bevakar och sänder från hela landet ifrån ett 10-tal TV- distrikt. Genom satelliter kommer vårt land att ”översvämmas” av ett internationellt TV-utbud. I det sammanhanget vill vi framhålla hur utomordentligt viktigt det är att vår nationella särart kommer till tals i svensk TV. TV 2 som arbetar över hela landet har idag cirka 40 % av TVs resurser. Vi anser att andelen bör höjas till 60 %. Denna rimliga resursfördelning skulle också betyda mycket för uppbyggnaden av ett regionalt och lokalt kulturliv. Arbetsuppgifterna för regionernas kultur- och mediaarbetare skulle öka avsevärt. Vi har motsvarande principiella syn på lokalradions uppgifter. Den har en viktig uppgift i att förmedla nyheter och kultur i och för hela länet. - Utred "Kultur-R-en” Kulturcentrumbildningar för konserter, teater, utställningar, m.fl. har gjort stora insatser för det decentraliserade kulturutbudet. Under den tid de arbetat har den regionala kulturen i form av länsteatrar, regionmusik m.m. utvecklats högst avsevärt. Det bör enligt vår mening undersökas om inte kulturspridningsarbetet nu i större utsträckning bör ske genom direkt länssamarbete. Kulturarbetarkoncentrationen skulle också minska ifall ”R-en” decentraliserades. Det finns enligt vår mening anledning att nu förutsättningslöst utreda om dagens organisation är den mest ändamålsenliga. - Bokhandel REK 87 föreslog att länsstyrelserna skulle få möjligheter att ge projektstöd </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">inom kulturområdesanslaget ur anslaget för regionala utvecklingsinsatser. I Mot. 1989/90 REK 87 konstateras även att många kommuner saknar en bokhandel. Enligt Alli vår mening bör stöd till bokhandelsetablering i sådana kommuner även kunna utgå från länsanslagen. - Regionalpolitisk stöd till kulturarbetare Vi anser även att det regionalpolitiska stöd som föreslås utgå inom de av oss förordade resursområdet respektive för landsbygdsutveckling bör kunna användas för kultur/kulturarbetarstöd. Sedvanligt stöd bör kunna utgå till såväl investeringar som i form av sysselsättningsstöd vid nyetablering. II. Åtgärder för företagsutveckling Utgångspunkter I propositionen föreslås betydande förändringar av anslagsstrukturen på det regionalpolitiska området såväl till REK 87:s som nuvarande ordning. Avsikten är att det direkta företagsstödet skall förskjutas till förmån för insatser för att förbättra de infrastrukturella förutsättningarna och koncentreras till områden som har de långsiktigt svåraste problemen. Propositionens förslag innebär att företagsstöd i fortsättningen endast skall lämnas i form av lokaliserings- och utvecklingsbidrag samt sysselsättningsbidrag. De nuvarande stödformerna lokaliseringslån, investeringsbidrag, offertstöd och regionalpolitisk utvecklingskapital slopas. Tolat föreslås 2 250 milj kr anvisas i regionalpolitisk! stöd för kommande budgetår, varav 900 milj kr för regionala utvecklingsinsatser. Förslagen till förenklingar och mer decentraliserad handläggningsordning är tillfredsställande och i linje med vad vi från centerpartiet föreslagit. Vi anser dock att beslutsprocess och hanteringsordning måste ytterligare effektiviseras och decentraliseras. Vi föreslår även nedan en reviderad anslagstruktur såväl i förhållande till REK 87:s som regeringens förslag. Vårt förslag innebär bl.a. att länsanslagen bör uppdelas i två huvudgrupper, dels ett traditionellt länsanslag ( Regionala utvecklingsinsatser) innefattande lokaliserings- och utvecklingsbidrag samt projektstöd, dels ett landsbygdsutvecklingsanslag. Från detta anslag skall finansieras glesbygdsstöd, stöd till samlingslokaler och kulturarbetare på landsbygden och dess småorter ingå samt angelägna utvecklingsobjekt för landsbygden. Vi anser även att ett särskilt anslag för kompetensutveckling införs för konsultstöd. Vi anser även att möjligheter till offertstöd skall finnas kvar för etableringar inom resursområdena A och B. Effektiviserad beslutsprocess Nuvarande regler innebär att länsanslag och glebygdsstöd hanteras på länsnivå. Lokaliseringsärenden avseende projekt större än 12 milj kr handläggs på central nivå. Propositionens förslag innebär att denna summa höjs till 15 milj kr. Enligt vår mening bör länsanslagen (och lokaliseringsbidragen) hanteras 7 </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">av länsstyrelsen vad avser projekt som ej överstiger 25 milj kr. Objekt som Mot. 1989/90 överstiger en kostnad av 25 milj.kr. bör avgöras av regeringen. För detta än- Alli damål bör en särskild beslutsram medges. Regeringen bör vidare anmäla fattade beslut om stöd för riksdagen i samband med riksdagens frågestund. Berörd länsstyrelse och SIND skall bereda sådana ärenden. Lokaliseringslånen föreslås ej längre utgå. Vi anser dock i likhet med REK 87 att staten bör ge kreditgarantier och ett nominellt anslag om 1 000 kr föras upp på statsbudgeten. De medel som totalt anvisas för lokaliseringsbidrag skall, förutom de medel som enligt vårt förslag nedan anvisas för centrala beslut och offertstöd, fördelas av regeringen till länen. Anvisade medel för offertstöd disponeras av SIND. Riksdagen bör därför enligt vår mening besluta att stöd till Regionala utvecklingsinsatser och lokaliseringsbidrag enligt ovan angivna riktlinjer beslutas på länsnivå. Landsbygdsutveckling 1 såväl vår partimotion om regionalpolitiken som i en särskild motion om landsbygdens utveckling har vi understrukit vikten av att utveckla hela landet och bl.a. krävt att ett särskilt utvecklingsprogram för landsbygden skall tas fram och föreslagit att 750 milj kr skall anvisas för detta ändamål. Utvecklingsfondernas roll De mindre företagens utveckling och nyföretagande har en avgörande betydelse för möjligheterna att skapa en mer balanserad utveckling över landet. Vi kommer i annat sammanhang att behandla insatserna för att stärka småföretagsamheten och därvid även ta upp utvecklingsfondernas roll. Företagsstödets inriktning - Regionala utecklingsinsatser m.m. (Länsanslaget) Stöd till glesbygdsinsatser och andra typer av regionala insatser har genom det s.k. länsanslaget givit länsstyrelserna en resurs som snabbt visat sig ge konkreta och varaktiga sysselsättningstillfällen. Stöd från detta anslag har hittills utgått till lokaliserings/investeringsbidrag, glesbygdsstöd, företagsutveckling och regional projektverksamhet. Det är enligt vår mening obestridligt att - inom det gällande regionalpolitiska stödsystemet - länsanslagen, tillsammans med utvecklingsfonderna och den kommunala skatteutjämningen, är de mest operativa och effektiva instrumenten. Riksdagen har också vid fyra tillfällen beslutat om förstärkningar i förhållande till regeringens förslag och socialdemokraternas ställningstagande i riksdagen, såsom redovisas i partimotionen. Enligt vår mening måste insatserna för att stärka utsatta regioner och glesbygdens näringsliv intensifieras. Det är särskilt angeläget att glesbygdsstödet prioriteras. Enligt vår mening krävs förstärkningar, bl.a. för satsningar i av </div> <div class="block ml_52">8 </div> <div class="block ml_47" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_28" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">sikt att utnyttja ny teknik och underlätta teknikspridning - Förstärk länsanslagen Vi föreslår att länsanslaget - i förhållande till regeringens förslag - ökas med 250 milj kr genom att motsvarande medel förs över från anslaget till för lokaliseringsbidrag avseende beslut på central nivå och införande av ett anslag om 750 milj kr för landsbygdsutveckling, i enlighet med förslag i annan motion. Regeringen bör vidare bemyndigas att inom en ram om 200 milj kr. fatta beslut om stöd till projekt, vars kostnad överstiger 30 milj. kr. Anslagsbehovet kan bedömas till 100 milj. kr. Landsbygds- och länsanslagen uppgår därmed totalt till 1900 milj kr. Inom ramen för detta anslag bör glesbygdsstödet kraftigt förstärkas. Med vårt förslag får de regionala organen förstärkta resurser för ökade satsningar på projekt som gynnar glesbygden. - Glesbygdsstödet Det finns vidare starka skäl, med tanke på den pågående utarmningen av landsbygden och de mindre tätorterna, att insatserna för glesbygden intensifieras och förstärks. Propositionens förslag om ett högsta belopp om 350 000 kr. till avskrivningslån vid stöd till företag respektive 50 000 kr. till uthyrningsstugor bör enligt vår mening höjas till 500 000 kr. resp. 100 000 kr. Vi föreslår även att högsta stödbelopp för IKS (Intensifierad kommunal sysselsättning) skall finnas kvar och höjas från 39 000 kr. till 75 000 kr. Vi vill dock understryka vikten av att IKS-verksamheten på ett mera offensivt och långsiktigt sätt kan användas som ett regionalpolitisk! instrument. Detta förutsätter emellertid att inriktningen mot enbart den äldre arbetskraften slopas. - Kommersiell service Ett förstärkt stöd till den kommersiella servicen är också nödvändigt för att bl.a. bevara och utveckla glesbygdsbutiker. I en särskild motion har vi även redovisat förslag som syftar till att stödja dagligvaruhandeln. Allmänt kostnadssänkande stöd - Sänkta arbetsgivaravgifter I propositionen föreslås en nedsättning av socialavgifterna med 10 procent under en tioårsperiod i stödområde 1. Vidare föreslås att i de delar av Norrbottens län som ej ingår i stödområde 1 arbetsgivaravgifterna sänks med 5% under en femårsperiod. Viss näringsverksamhet föreslås också undantagen från nedsättningen. Enligt vår uppfattning bör en nedsättning av socialavgifterna medges med 10 % i av oss förordat resursområde A under en tioårsperiod resp 5 % i resursområde B i Norrbottens län. Med hänsyn till den besvärliga situation som jordbruket i hela Norrbotten befinner sig i med betydande avgång och stark produktionsminskning anser vi även att nedsättningen av socialavgifterna för jordbruket och dess föräd </div> <div class="block ml_44">Mot. 1989/90 Alli </div> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">lingsindustrier bör uppgå till 10% i de kommuner i Norrbottens län sorn före- Mot. 1989/90 slås inplacerade i resursområde. Alli Vi anser vidare att all privat verksamhet skall omfattas av förslaget. Detta är av speciell betydelse för kvinnor i berörda områden. Kvinnosysselsättningar finns i hög utsträckning i verksamheter som idag är undantagna från nedsättning. - Transportstödet REK 87 föreslog att transportstödet utreds. Vi kan biträda den uppfattningen. Utredningsdirektiven måste emellertid vara sådana att transportstödet också fortsättningsvis blir en ersättning för företagens fördyrade transportkostnader. Dvs. en kompensation som utgår p.g.a. de långa avstånden. Transportrådet måste enligt vår mening kunna på ett bättre sätt än för närvarande beakta de verkliga behoven av fraktstöd och inte vara så låst till byråkratiska regler. Vi föreslår att transportrådet får i uppdrag att vidta vissa kompletteringar av fraktstödsberättigade varor i avvaktan på att nya transportbestämmelser tagits fram. - Sysselsättningsstödet REK 87 föreslog att sysselsättningsstödet skall förbehållas tjänsteföretag i de tre prioriterade landsdelarna samt mellanstäderna. Vi anser att sysselsättningsstödet skall behållas för industri och tjänsteföretag inom hela resursområdet. Sysselsättningsstöd bör enligt vår mening kunna lämnas till företag i resursområde A med sammanlagt 200 000 kr, resursområde B med 120 000 kr. och i resursområde C med 55 000 kr. per ny årsarbetskraft under fem år. - Konsultstöd REK 87 föreslog bl.a. att tre gratis konsultdagar per år till småföretag skulle utgå för kompetensutveckling. I propositionen avvisas detta förslag. Vi anser att detta förslag måste prövas och föreslår att 50 milj kr anvisas för detta ändamål. Stöd till investeringar i maskiner och byggnader Många kommuner i stödområdena har under framför allt 1960- och 80-tal förlorat 30—45 procent av sin befolkning. Ungdomarna har flyttat och andelen pensionärer har ökat kraftigt. Det behövs därför i ett övergångsskede en mycket kraftfull regionalpolitik, syftande till återinflyttning. Det är vidare väsentligt att regelsystemet är rättvist och enkelt. Enligt min mening är stöd till byggande ett mycket verksamt regionalpolitiskt stöd. Många företag har svag kapitalbas. Av den anledningen efterfrågas i hög utsträckning kommunala industrihus. Därigenom kan företagskapital frigöras till maskin- och marknadsinvesteringar. Detta är bakgrunden till att centern föreslår samma bidragsprocent vare sig investeringen avser privata eller kommunala industrilokaler. </div> <div class="block ml_52">10 </div> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_52" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">- Industrilokaler för uthyrning Enligt gällande regler kan lokaliseringsstöd erhållas för uppförande av industrilokaler för uthyrning i mindre orter. Vi anser att lokaliseringsstödet för detta ändamål måste förstärkas med hänsyn till vikten av att snabbt underlätta näringslivets breddning och utveckling i mindre orter. Lokaler för uthyrning har visat sig vara ett verksamt medel för att underlätta nyföretagande och utveckling av industrin på de mindre orterna. - Stöd till byggnader Lokaliseringsbidrag till industribyggnader i resursområde A bör enligt vår mening vara 50 procent. Stödet skall vara detsamma för såväl privata som kommunala industrihus. Lokaliseringsbidraget till industrihus bör enligt vår mening i resursområde B uppgå till 40% och i resursområde C med samma villkor till 30 procent. - Stöd till maskininvesteringar Lokaliseringsbidraget bör enligt vår mening i resursområde A uppgå till 35 procent, i resursområde B 25% och i resursområde C till 20 procent. - Stöd till byggnader och maskiner på landsbygden Inom de landsbygdsbetonade delarna av resursområde C bör stödet till byggnader kunna uppgå till 40 procent av investeringskostnaden respektive till maskiner med 20 procent. Individinriktade åtgärder Enligt vår mening bör som ovan nämnts de infrastrukturella och företagsstimulerande insatserna för att främja en balanserad regional utveckling även kompletteras med individinriktade åtgärder. Dessa har särskilt stor betydelse för inlandet, landsbygden och dess småorter och kan på ett betydelsefullt sätt bidra till en positiv utveckling. Det behövs särskilda stimulanser för att åstadkomma en inflyttning i kommuner som hårt drabbats av avfolkning. Enligt vår mening krävs bl.a. följande åtgärder: - Avskrivning av studiemedel En god framtida utveckling inom resursområde A bygger bl.a. på att ung och välutbildad arbetskraft kan rekryteras. Vi anser därför att studiemedelsavgiften efterskänks och studieskulden avskrivs i motsvarande omfattning under den tid arbetstagare är skriven inom resursområde A. Detta skall ges regeringen till känna. - Personligt regionalpolitisk investeringskonto De som ämnar starta företag inom resursområdena A och B samt på landsbygd och småorter i av oss föreslaget resursområde C skall årligen kunna skattefritt avsätta tre basbelopp till startkapital. Avsättning får ske i hela landet men i anspråktagas skattefritt enbart i ovan angivna områden som risk- och startkapital. Länsstyrelserna bör emellertid kunna ansöka hos rege </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">ringen om att motsvarande regler skall få gälla för vissa utsatta landsbygds- Mot. 1989/90 områden utanför prioriterade områden. Alli </div> <div class="block ml_3">- Avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats De s.k. reseavdragen är av stor betydelse för en fungerande arbetsmarknad och för en levande landsbygd. Avdraget är också fördelningspolitiskt betydelsefullt eftersom landsbygdsbefolkningen har klart lägre inkomst än genomsnittet. En stor del av de som arbetspendlar får ett negativt utbyte av den planerade skattereformen. För många, boende på landsbygden och i mindre orter, finns ingen utbyggd kollektivtrafik och således inga alternativ till bilresa till arbetet. Den samlade alternativkostnaden för att delta i förvärvsarbete får inte bli så hög att människor gynnas ekonomiskt då de är hemma från arbetet. Centerpartiet anser att reseavdraget för innevarande år skall fastställas till 15 kr/mil oavsett körsträcka. Vi anser vidare en regeländring innebärande att reseavdrag ej nedsätts då ersättning erhållits av medpassagerare i syfte att gynna samåkning. - Flyttningsbidragen Vi har i annat sammanhang föreslagit att flyttningsbidrag endast skall medges vid återinflyttning till resursområdet. Vi anser att flyttningsbidragen (s.k. respenning m.m.) framdeles bör utformas så att de både främjar en bättre regional balans och ytterligare minskar belastningen på statsbudgeten. Enligt vår uppfattning bör arbetsgivarna i expansionsorterna svara för kostnaderna vid rekrytering av arbetskraft från utflyttningsorter. Flyttningsbidrag bör därför i framtiden bara utgå vid flyttningar till regionalpolitisk! prioriterade områden. Anslagsfrågor Propositionens förslag innebär att 2 250 milj kr anvisas för budgetåret 1990/91, d.v.s. en ökning jämfört med innevarande budgetår - om hänsyn tas till medel som motsvarar en uppräkning med knappt 5,5 %, vilket är betydligt under förväntad inflation. Regeringens förslag innebär således att statens ekonomiska insatser för regional balans och regional utveckling minskar. Detta skall ställas mot föredragandens uttalanden att den föreslagna regionalpolitiska satsningen är utan motstycke. - Reviderad anslagsstruktur REK 87 föreslog en förändrad anslagstruktur. Propositionens förslag avviker emellertid från utredningens förslag i dessa delar. </div> <div class="block ml_52">12 </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Centerns förslag </div> <div class="block ml_44">Mot. 1989/90 Alli </div> <table class="skannad"><tr><td>Dl </td> <td>Lokaliseringsbidrag (centralt) </td> <td>100 (-250) </td> </tr><tr><td>D2 </td> <td>Kreditgarantier </td> <td> </td> </tr><tr><td>D3 </td> <td>Kreditgarantier (företag glesbygd) </td> <td> </td> </tr><tr><td>D4 </td> <td>Regionala utvecklingsinsatser </td> <td>1 150 (+250) </td> </tr><tr><td>D5 </td> <td>Landsbygdsutveckling (nytt anslag) </td> <td>750 ( + 750) </td> </tr><tr><td>D6 </td> <td>Infrastrukturella insatser </td> <td>330 </td> </tr><tr><td>D7 </td> <td>Nedsättning av socialavgifter </td> <td>450 (+100) </td> </tr><tr><td>D8 </td> <td>Sysselsättningsbidrag </td> <td>300 (+50) </td> </tr><tr><td>D9 </td> <td>Kompetensutvecklingsstöd </td> <td>50 (+50) </td> </tr><tr><td>D10 </td> <td>Ersättning till vattenkraftsreg </td> <td>(+650) </td> </tr><tr><td>DII </td> <td>Glesbygdsdelegationen </td> <td>6 (-9) </td> </tr><tr><td>DI2 </td> <td>Folkrörclserådet </td> <td>9 (+9) </td> </tr><tr><td>DI3 </td> <td>Landsbygdens forskningsråd (ERU) </td> <td>6 </td> </tr><tr><td>D14 </td> <td>Utvecklingsfonden i Västnorden </td> <td>3 </td> </tr><tr><td>D15 </td> <td>Särskilda regionalpol i Jämtland </td> <td>46 </td> </tr></table> <div class="block ml_23">SUMMA 3 200 (+950) </div> <div class="block ml_4">Hemställan Med hänvisning till det anförda hemställs 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den konkreta inriktningen och utformningen av de regionalpolitiska utvecklingsinsatserna, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av breddad och utbyggd verksamhet vid de regionala högskolorna, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de kollektiva forskningsinstitutens verksamhet och lokalisering, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av distansundervisning för vuxna med avseende på den regionala utvecklingen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av ekonomiska resurser för distansundervisning och forskning. 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för studiecirkelverksamheten inom resursområdet, 7. att riksdagen hos regeringen hemställer om att en utredning tillkallas med direktiv att utreda det framtida järnvägsnätet i enlighet med vad som anförts i motionen, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen av nya vägsträckningar avseende Europa- och riksvägar, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flygets betydelse för den regionala utvecklingen. </div> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_15" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6">10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo- Mot. 1989/90 tionen anförts om postgirots lokalisering, Alli 11. att riksdagen beslutar att biobränslen ej skall beskattas i enlighet med vad som anförts i motionen, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av naturgasintroduktionens inverkan på insatser för en utvecklad biobränslemarknad och naturgasintroduktionens betydelse för den regionala utvecklingen, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om televisionens och radions regionala ansvar, 14. att riksdagen hos regeringen hemställer att en utredning tillkallas med direktiv att utreda organisationen för kulturcentrumbildningar i enlighet med vad som anförts i motionen, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitisk! stöd till etablering av bokhandlar resp. till kulturarbetare, 16. att riksdagen beslutar om en decentraliserad och effektiviserad utformning av det företagsinriktade regionalpolitiska stödet fr.o.m. budgetåret 1990/91 i enlighet med vad som anförts i motionen, 17. att riksdagen beslutar att anvisade medel för regionala utvecklingsinsatser och lokaliseringsbidrag sammanförs till ett anslag i enlighet med vad som anförts i motionen, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokaliseringslånen och med avslag på proposition 1989/90:100 i denna del anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr., 19. att riksdagen beslutar att till Regionala utvecklingsinsatser m.m. anvisa ett reservationsanslag om 1 150 000 000 kr. förbudgetåret 1990/91 att fördelas och utnyttjas i enlighet med vad som anförs i motionen, 20. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:100 i denna del bemyndigar regeringen att inom en särskild ram om högst 200 000 000 kr. besluta om lokaliseringsärenden överstigande 25 000 000 kr. samt för detta ändamål anvisa 100 000 000 kr. över anslaget för Lokaliseringsbidrag m.m. i enlighet med vad som anförts i motionen, 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheter till fortsatt offertstöd, 22. att riksdagen beslutar att högsta belopp till avskrivningslån för investeringar och för uthyrningsstugor höjs till 500000 kr. resp. 100000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen, 23. att riksdagen beslutar att kravet om äldre arbetskraft slopas för intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser (IKS) samt att högsta stödbelopp höjs till 75 000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen, 24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sysselsättningsstödets utformning, 25. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:76 i denna del beslutar att sysselsättningsstöd skall kunna utgå med ett högsta belopp om 200 000 kr. inom resursområde A, 120 000 kr. inom resurs- 14 </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_7">område B samt med 55 000 kr. inom resursområde C per nytt arbets- Mot. 1989/90 tillfälle i enlighet med vad som anförts i motionen, Alli 26. att riksdagen beslutar till Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1990/91 anvisa 300 000 000 kr., 27. att riksdagen till Kompetensutvecklingsstöd beslutar anvisa 50000000 kr. att utnyttjas i enlighet med vad som anförts i motionen, 28. att riksdagen beslutar att lokaliseringsbidrag skall kunna utgå med 50 % för investeringar i industrilokaler i resursområde A, med 40 % i resursområde B och med 30 % i resursområde C, 29. att riksdagen beslutar att lokaliseringsbidrag till maskininvesteringar skall utgå med 35 % inom resursområde A, med 25 % inom resursområde B och med 20 % inom resursområde C i enlighet med vad som anförts i motionen, 30. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:76 i denna del beslutar att stöd till byggnader och maskiner i de landsbygdsbetonade delarna av resursområde C skall utgå med 40 % av investeringskostnader för byggnader resp. 20 % av investeringskostnader för maskiner, 31. att riksdagen beslutar att den 10-procentiga nedsättningen av socialförsäkringarna skall gälla hela resursområde A och med 5 % inom kommuner i Norrbotten inplacerade i resursområde B i enlighet med vad som anförts i motionen, 32. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:76 i denna del beslutar att nedsättningen av socialavgifter i resursområde A skall gälla all privat näringsverksamhet samt med 10 % för jordbruket och dess förädlingsindustrier i kommuner inplacerade i resursområde inom Norrbottens län i enlighet med vad som anförts i motionen, 33. att riksdagen till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1990/91 beslutar anvisa ett förslagsanslag om 450 000 000 kr,. 34. att riksdagen hos regeringen hemställer om att en utredning om reglerna för transportstöd tillkallas i enlighet med vad som anförts i motionen, 35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om individinriktade stödåtgärder i syfte att stimulera inflyttning till kommuner inom resursområde A samt begär förslag om bidrag till arbetsgivare för medflyttande resp. avskrivning av studiemedelsavgift i enlighet med vad som anförts i motionen, 36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av ett personligt regionalpolitiskt investeringskonto, 37. att riksdagen beslutar att avdrag för resor mellan bostad och arbete skall medges med 15 kr./mil i enlighet med vad som anförts i motionen, 38. att riksdagen beslutar att medel över tolfte huvudtiteln anvisas i enlighet med vad som förordas i motionen. </div> <div class="block ml_52">15 </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">Stockholm den 26 mars 1990 Börje Hörnlund (c) Kersti Johansson (c) Roland Larsson (c) Marianne Andersson (c) Kjell Ericsson (c) Håkan Hansson (c) Sven-Olof Petersson (c) </div> <div class="block ml_23">Mot. 1989/90 Alli Per-Ola Eriksson (c) Göran Engström (c) Gunhild Bolander (c) Ivar Franzén (c) Jan Hyttring (c) </div> <div class="block ml_3">gotmb 96384. Stockholm 1990 </div> </div> </div> 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den konkreta inriktningen och utformningen av de regionalpolitiska utvecklingsinsatserna avslag = utskottet 1989/90:AU13 ? 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den konkreta inriktningen och utformningen av de regionalpolitiska utvecklingsinsatserna ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av breddad och utbyggd verksamhet vid de regionala högskolorna ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av breddad och utbyggd verksamhet vid de regionala högskolorna avslag = utskottet 1989/90:AU13 ? 3 3 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kollektiva forskningsinstitutens verksamhet och lokalisering avslag = utskottet 1989/90:AU13 ? 3 3 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kollektiva forskningsinstitutens verksamhet och lokalisering ? 4 4 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av distansundervisning för vuxna med avseende på den regionala utvecklingen ? 4 4 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av distansundervisning för vuxna med avseende på den regionala utvecklingen avslag = utskottet 1989/90:AU13 ? 5 5 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av ekonomiska resurser för distansundervisning och forskning avslag = utskottet 1989/90:AU13 ? 5 5 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av ekonomiska resurser för distansundervisning och forskning ? 6 6 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för studiecirkelverksamheten inom resursområdet ? 6 6 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för studiecirkelverksamheten inom resursområdet avslag = utskottet 1989/90:AU13 ? 7 7 att riksdagen hos regeringen hemställer om att en utredning tillkallas med direktiv att utreda det framtida järnvägsnätet i enlighet med vad som anförs i motionen avslag = utskottet 1989/90:TU27 ? 7 7 att riksdagen hos regeringen hemställer om att en utredning tillkallas med direktiv att utreda det framtida järnvägsnätet i enlighet med vad som anförs i motionen ? 8 8 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen av nya vägsträckningar avseende europa- coh riksvägar ? 8 8 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen av nya vägsträckningar avseende europa- coh riksvägar avslag = utskottet 1989/90:AU13 ? 9 9 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flygets betydelse för den regionala utvecklingen avslag = utskottet 1989/90:TU25 ? 9 9 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flygets betydelse för den regionala utvecklingen ? 10 10 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om postgirots lokalisering ? 10 10 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om postgirots lokalisering avslag = utskottet 1989/90:AU13 ? 11 11 att riksdagen beslutar att biobränslen ej skall beskattas i enlighet med vad som anförs i motionen avslag = utskottet 1989/90:AU13 ? 11 11 att riksdagen beslutar att biobränslen ej skall beskattas i enlighet med vad som anförs i motionen ? 12 12 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av naturgasintroduktionens inverkan på insatser för en utvecklad biobränslemarknad och naturgasintroduktionens betydelse för den regionala utvecklingen ? 12 12 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av naturgasintroduktionens inverkan på insatser för en utvecklad biobränslemarknad och naturgasintroduktionens betydelse för den regionala utvecklingen avslag = utskottet 1989/90:AU13 ? 13 13 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om televisionens och radions regionala ansvar avslag = utskottet 1989/90:KrU25 ? 13 13 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om televisionens och radions regionala ansvar ? 14 14 att riksdagen hos regeringen hemställer att en utredning tillkallas med direktiv att utreda organisationen för kulturcentrumbildningar i enlighet med vad som anförs i motionen ? 14 14 att riksdagen hos regeringen hemställer att en utredning tillkallas med direktiv att utreda organisationen för kulturcentrumbildningar i enlighet med vad som anförs i motionen avslag = utskottet 1989/90:AU13 ? 15 15 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiskt stöd till etablering av bokhandlare resp. kulturarbetare avslag = utskottet 1989/90:AU13 ? 15 15 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiskt stöd till etablering av bokhandlare resp. kulturarbetare ? 16 16 att riksdagen beslutar om en decentraliserad och effektiviserad utformning av det företagsinriktade regionalpolitiska stödet från och med budgetåret 1990/91 i enlighet med vad som anförs i motionen ? 16 16 att riksdagen beslutar om en decentraliserad och effektiviserad utformning av det företagsinriktade regionalpolitiska stödet från och med budgetåret 1990/91 i enlighet med vad som anförs i motionen avslag = utskottet 1989/90:AU13 ? 17 17 att riksdagen beslutar att anvisade medel för regionala utvecklingsinsatser och lokaliseringsbidrag sammanförs till ett anslag i enlighet med vad som anförs i motionen delvis bifall = utskottet 1989/90:AU13 ? 17 17 att riksdagen beslutar att anvisade medel för regionala utvecklingsinsatser och lokaliseringsbidrag sammanförs till ett anslag i enlighet med vad som anförs i motionen ? 18 18 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokaliseringslånen och med avslag på prop. 1989/90:100 i denna del anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr. ? 18 18 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokaliseringslånen och med avslag på prop. 1989/90:100 i denna del anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr. avslag = utskottet 1989/90:AU13 ? 19 19 att riksdagen beslutar att till Regionala utvecklingsinsatser m.m. anvisa ett reservationsanslag om 1 150 000 000 kr. för budgetåret 1990/91 att fördelas och utnyttjas i enlighet med vad som anförs i motionen delvis bifall = utskottet 1989/90:AU13 ? 19 19 att riksdagen beslutar att till Regionala utvecklingsinsatser m.m. anvisa ett reservationsanslag om 1 150 000 000 kr. för budgetåret 1990/91 att fördelas och utnyttjas i enlighet med vad som anförs i motionen ? 20 20 att riksdagen med avslag på prop. 1989/90:100 i denna del bemyndigar regeringen att inom en särskild ram om högst 200 000 000 kr. besluta om lokaliseringsärenden överstigande 25 000 000 kr. samt för detta ändamål anvisar 100 000 000 kr. över anslaget för Lokaliseringsbidrag m.m. i enlighet med vad som anförs i motionen ? 20 20 att riksdagen med avslag på prop. 1989/90:100 i denna del bemyndigar regeringen att inom en särskild ram om högst 200 000 000 kr. besluta om lokaliseringsärenden överstigande 25 000 000 kr. samt för detta ändamål anvisar 100 000 000 kr. över anslaget för Lokaliseringsbidrag m.m. i enlighet med vad som anförs i motionen avslag = utskottet 1989/90:AU13 ? 21 21 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheter till fortsatt offertstöd avslag = utskottet 1989/90:AU13 ? 21 21 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheter till fortsatt offertstöd ? 22 22 att riksdagen beslutar att högsta belopp till avskrivningslån för investeringar och för uthyrningsstugor höjs till 500 000 kr. resp. 100 000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen ? 22 22 att riksdagen beslutar att högsta belopp till avskrivningslån för investeringar och för uthyrningsstugor höjs till 500 000 kr. resp. 100 000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen avslag = utskottet 1989/90:AU13 ? 23 23 att riksdagen beslutar att kravet om äldre arbetskraft slopas för intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser (IKS) samt att högsta stödbelopp höjs till 75 000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen avslag = utskottet 1989/90:AU13 ? 23 23 att riksdagen beslutar att kravet om äldre arbetskraft slopas för intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser (IKS) samt att högsta stödbelopp höjs till 75 000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen ? 24 24 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sysselsättningsstödets utformning ? 24 24 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sysselsättningsstödets utformning avslag = utskottet 1989/90:AU13 ? 25 25 att riksdagen med avslag på prop. 1989/90:76 i denna del beslutar att sysselsättningsstöd skall kunna utgå med ett högsta belopp om 200 000 kr. inom resursområde A, 120 000 kr. inom resursområde B samt med 55 000 kr. inom resursområde C per nytt arbetstillfälle i enlighet med vad som anförts i motionen avslag = utskottet 1989/90:AU13 ? 25 25 att riksdagen med avslag på prop. 1989/90:76 i denna del beslutar att sysselsättningsstöd skall kunna utgå med ett högsta belopp om 200 000 kr. inom resursområde A, 120 000 kr. inom resursområde B samt med 55 000 kr. inom resursområde C per nytt arbetstillfälle i enlighet med vad som anförts i motionen ? 26 26 att riksdagen beslutar till Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1990/91 anvisa 300 000 000 kr. ? 26 26 att riksdagen beslutar till Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1990/91 anvisa 300 000 000 kr. avslag = utskottet 1989/90:AU13 ? 27 27 att riksdagen till Kompetensutvecklingsstöd beslutar anvisa 50 000 000 kr. att utnyttjas i enlighet med vad som anförts i motionen avslag = utskottet 1989/90:AU13 ? 27 27 att riksdagen till Kompetensutvecklingsstöd beslutar anvisa 50 000 000 kr. att utnyttjas i enlighet med vad som anförts i motionen ? 28 28 att riksdagen beslutar att lokaliseringsbidrag skall kunna utgå med 50 % för investeringar i industriolkaler i resursområde A, 40 % i resursområde B och med 30 % i resursområde C ? 28 28 att riksdagen beslutar att lokaliseringsbidrag skall kunna utgå med 50 % för investeringar i industriolkaler i resursområde A, 40 % i resursområde B och med 30 % i resursområde C avslag = utskottet 1989/90:AU13 ? 29 29 att riksdagen beslutar att lokaliseringsbidrag till maskininvesteringar skall utgå med 35 % inom resursområde A, med 25 % inom resursområde B och med 20 % inom resursområde C i enlighet med vad som anförts i motionen avslag = utskottet 1989/90:AU13 ? 29 29 att riksdagen beslutar att lokaliseringsbidrag till maskininvesteringar skall utgå med 35 % inom resursområde A, med 25 % inom resursområde B och med 20 % inom resursområde C i enlighet med vad som anförts i motionen ? 30 30 att riksdagen med avslag på prop. 1989/90:76 i denna del beslutar att stöd till byggnader och maskiner i de landsbygdsbetonade delarna av resursområde C skall utgå med 40 % av investeringskostnader för byggnader resp. 20 % av investeringsostnaden för maskiner ? 30 30 att riksdagen med avslag på prop. 1989/90:76 i denna del beslutar att stöd till byggnader och maskiner i de landsbygdsbetonade delarna av resursområde C skall utgå med 40 % av investeringskostnader för byggnader resp. 20 % av investeringsostnaden för maskiner avslag = utskottet 1989/90:AU13 ? 31 31 att riksdagen beslutar att den 10-procentiga nedsättningen av socialförsäkringarna skall gälla hela resursområde A och med 5 % inom kommuner i Norrbotten inplacerade i resursområde B i enlighet med vad som anförts i motionen avslag = utskottet 1989/90:AU13 ? 31 31 att riksdagen beslutar att den 10-procentiga nedsättningen av socialförsäkringarna skall gälla hela resursområde A och med 5 % inom kommuner i Norrbotten inplacerade i resursområde B i enlighet med vad som anförts i motionen ? 32 32 att riksdagen med avslag på prop. 1989/90:76 i denna del beslutar att nedsättningen av socialavgifter i resursområde A skall gälla all privat näringsverksamhet samt med 10 % för jordbrukets och dess förädlingsindustrier i kommuner inplacerade i resursområde inom Norbottens län i enlighet med vad som anförts i motionen ? 32 32 att riksdagen med avslag på prop. 1989/90:76 i denna del beslutar att nedsättningen av socialavgifter i resursområde A skall gälla all privat näringsverksamhet samt med 10 % för jordbrukets och dess förädlingsindustrier i kommuner inplacerade i resursområde inom Norbottens län i enlighet med vad som anförts i motionen avslag = utskottet 1989/90:AU13 ? 33 33 att riksdagen till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1990/91 beslutar anvisa ett förslagsanslag om 450 000 000 kr. avslag = utskottet 1989/90:AU13 ? 33 33 att riksdagen till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1990/91 beslutar anvisa ett förslagsanslag om 450 000 000 kr. ? 34 34 att riksdagen hos regeringen hemställer om att en utredning om reglerna för transportstöd tillkallas i enlighet med vad som anförts i motionen ? 34 34 att riksdagen hos regeringen hemställer om att en utredning om reglerna för transportstöd tillkallas i enlighet med vad som anförts i motionen avslag = utskottet 1989/90:AU13 ? 35 35 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om individinriktade stödåtgärder i syfte att stimulera inflyttning till kommuner inom resursområde A samt begär förslag om bidrag till arbetsgivare för medflyttande resp. avskrivning av studiemedlesavgift i enlighet med vad som anförts i motionen avslag = utskottet 1989/90:AU13 ? 35 35 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om individinriktade stödåtgärder i syfte att stimulera inflyttning till kommuner inom resursområde A samt begär förslag om bidrag till arbetsgivare för medflyttande resp. avskrivning av studiemedlesavgift i enlighet med vad som anförts i motionen ? 36 36 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av ett personligt regionalpolitiskt investeringskonto ? 36 36 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av ett personligt regionalpolitiskt investeringskonto avslag = utskottet 1989/90:AU13 ? 37 37 att riksdagen beslutar att avdrag för resor mellan bostad och arbete skall medges med 15 kr. per mil i enlighet med vad som anförts i motionen avslag = utskottet 1989/90:AU13 ? 37 37 att riksdagen beslutar att avdrag för resor mellan bostad och arbete skall medges med 15 kr. per mil i enlighet med vad som anförts i motionen ? 38 38 att riksdagen beslutar att medel över tolfte huvudtiteln anvisas i enlighet med vad som förordas i motionen. ? 38 38 att riksdagen beslutar att medel över tolfte huvudtiteln anvisas i enlighet med vad som förordas i motionen. avslag = utskottet 1989/90:AU13 ? INL Inlämning 1990-03-26 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-03-28 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-03-29 00:00:00 inträffat 2 0525479453308 Börje Hörnlund c 1 undertecknare 0754692641206 Marianne Andersson c 2 undertecknare 0306428620407 Gunhild Bolander c 3 undertecknare 0405574090504 Per-Ola Eriksson c 4 undertecknare 034408872004 Ivar Franzén c 5 undertecknare 0430662617406 Jan Hyttring c 6 undertecknare 0123485846301 Kersti Johansson c 7 undertecknare 0890087624410 Sven-Olof Petersson c 8 undertecknare 0379333062002 Kjell Ericsson c 9 undertecknare 0366083752400 Göran Engström c 10 undertecknare 0338066970018 Håkan Hansson c 11 undertecknare 0391621769505 Roland Larsson c 12 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1989/90:76 2014-11-23 07:50:39 motkat Motionskategori - 2014-11-23 07:50:39 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02A111 2019-05-28 10:48:32 tilldelat Tilldelat Arbetsmarknadsutskottet 2014-11-23 07:50:39 GD02A111 av Börje Hörnlund m.fl. (c) mot_198990_a_111.pdf 552456 pdf med anledning av prop. 1989/90:76 1989/90 https://data.riksdagen.se/fil/2101C003-5AED-4048-819F-D0ED8E9D5941