2752000GD02A1101989/90A110motmotMotion 1989/90:A110 av Bengt Hurtig (vpk)MotionMotionAU11001990-03-26 00:00:002014-11-04 14:55:592014-11-04 00:00:00med anledning av prop. 1989/90:76 Regionalpolitik för 90-taletav Bengt Hurtig (vpk)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02A110/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02A110https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02A110
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br />
1989/90: Al 10</p>
<p>av Bengt Hurtig (vpk)</p>
<p>med anledning av prop. 1989/90:76<br />
Regionalpolitik för 90-talet</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Regionalpolitik för Norrbotten</p>
<p>Trots högkonjunktur under 80-talet och de tidigare regionalpolitiska satsningarna<br />
i Norrbottens län kvarstår utvecklingsproblemen. Särskilt gäller<br />
detta inlandet. Alla kommuner utom Luleå, Piteå, Boden och Haparanda<br />
har under 80-talet fått se sin befolkning minska. Totalt har länet förlorat<br />
cirka 4 000 invånare under 80-talet. Tillväxten i vissa kustkommuner innebär<br />
då att kommunerna i inlandet är de stora förlorarna. Arbetslösheten i länet<br />
är förfarande, trots att den sjunkit, ungefär tre gånger större än i riket i genomsnitt.<br />
I Pajala är den sex sju gånger större än rikets. Trots skatteutjämningsbidrag<br />
och regionalpolitiska satsningar har också inlandskommuner<br />
fått vidkännas åtstramning av offentlig service. Postkontor, bussturer och<br />
järnvägstrafik dras in. Inlandsbanan hotas av nedläggning. Vägstandarden<br />
är på många håll låg.</p>
<p>Norrbotten har också sina särdrag när det gäller näringslivets struktur. De<br />
stora statliga företagen LKAB, SSAB, ASSI, Vattenfall och Domänverket<br />
har en mycket betydelsefull roll i länet. Om dessa företag maximalt hade<br />
nyttjats för att driva vidareförädling av råvaror och halvfabrikat längre<br />
skulle utvecklingen i länet kunnat se annorlunda ut.</p>
<p>Det är positivt att de aktieplacerande pensionsfonderna och löntagarfonderna<br />
tycks kunna engagera sig i statligt företagande. Riksdagen bör som sin<br />
mening till regeringen uttala att de statliga företagen på ett mer effektivt sätt<br />
skall medverka i att stärka utvecklingen i svagare regioner som Norrbottens<br />
län. En sådan medverkan skall givetvis ske på affärsmässiga grunder och i<br />
första hand med kapital och vinstmedel, som finns i företagen och med stöd<br />
av en aktiv regionalpolitik.</p>
<p>Öppnandet av en ny huvudnivå i Kirunagruvan är viktigt för LKAB:s utveckling.<br />
Investeringar vid SSAB i Luleå är nödvändiga.</p>
<p>Stödområdesindelning</p>
<p>I Norrbottens län har t.ex. Kalix och Haparanda kommun förts till stödområde<br />
1 medan Älvsby kommun och Edefors och Gunnarsbyn i Bodens kommun<br />
samt Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun förts till<br />
stödområde 2 utan närmare motivering. Dessa tre senare områden bör föras</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>till stödområde 1 och den resterande delen av Norrbottens län till stödområde<br />
2 med hänvisning till vad som ovan sagts om utvecklingsproblemen i<br />
länet.</p>
<p>Infrastruktur - vägar, järnvägar, kollektivtrafik m.m.</p>
<p>Genom den ökade trafiken av tunga transporter på vägar i länet och eftersläpande<br />
underhåll är många vägar, som även används för kollektivtrafik, av<br />
alltför svag standard. Dit hör t.ex. väg 400 från Haparanda och norrut. Vägverket<br />
har långt ifrån fått de medel det begärt för underhåll av vägar och<br />
länstrafikanläggningar. I motion 1989/90:T546 angående satsningar på järnvägstrafik<br />
i övre Norrland har pekats på en lång rad av nödvändiga satsningar<br />
för att förstärka den spårbundna trafiken i länet. Dit hör satsningar<br />
för att hålla igång inlandsbanan, elektrifiering av sträckorna Älvsbyn-Piteå<br />
och Haparanda-Boden, s.k. triangelspår i Älvsbyn och förstärkningar av<br />
stambanan. Persontrafiken på sträckorna Arvidsjaur-Jörn och HaparandaBoden<br />
bör få fortsätta. Även kollektivtrafiken i övrigt i länet behöver förstärkas<br />
med statliga medel.</p>
<p>En utredning om möjligheterna att utveckla pendelpersontrafik inom den<br />
s.k. fyrkanten Luleå-Boden-Älvsbyn-Piteå bör göras. En sådan persontrafik<br />
förutsätter att järnväg byggs mellan Luleå och Piteå, som en del i en påbörjad<br />
ostkustbana.</p>
<p>För särskilda infrastruktursatsningar på trafikanläggningar och vägar, förstärkning<br />
av järnvägsnätet och stöd till kollektivtrafik i Norrbottens län behöver<br />
anvisas 100 milj .kr. utöver vad regeringen föreslår. Medlen kan fördelas<br />
av länsstyrelsen i samråd med kommuner och myndigheter. Dessa medel<br />
bör ej användas till väg 88-projektet.</p>
<p>Infrastruktur - offentliga anläggningar och byggnader</p>
<p>För att ett samhälles infrastruktur i vid mening skall fungera fordras att<br />
många olika myndigheter kan fylla sin funktion. En sådan myndighet är givetvis<br />
polis- och rättsväsende. Under perioden 1990-1992 bör byggande av<br />
nytt polishus i Gällivare och ny fängelsebyggnad i Haparanda komma till<br />
stånd.</p>
<p>En anläggning som är en riksangelägenhet är flygplatsen i Gällivare.<br />
Denna flygplats bör övertas av staten.</p>
<p>Projekt östra Norrbotten</p>
<p>Sedan 1986 bedrivs i östra Norrbotten ett framgångsrikt försöksprojekt med<br />
särskilda utvecklingsinsatser. Många jobb har genom projektet räddats kvar<br />
i regionen. Försöksperioden bör förlängas ytterligare ett budgetår.</p>
<p>Försök med sex timmars arbetsdag</p>
<p>Det finns anledning till oro för hur äldreomsorgen i glesbygden på sikt skall<br />
klaras om utflyttningen fortsätter. Likaså kan det vara svårt att få till stånd<br />
kommunal barnomsorg i glesbygden därför att antalet barn är för lågt. Ge</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>A110</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>nomförande av principen med sex timmars arbete med full lön skulle kunna<br />
underlätta lösningen av dessa problem. Samtidigt skulle kvinnor kunna stimuleras<br />
att bo kvar i glesbygden. Genom införande av sex timmars arbetsdag<br />
finns anledning att tro att sjukfrånvaron minskar, arbetsskadorna blir<br />
färre och personalomsättningen kan hållas på en lägre nivå. Ett försök med<br />
sex timmars arbetsdag bör genomföras i Norrbottens län i enlighet med de<br />
förslag som väcks i vpk:s partimotion om regionalpolitiken.</p>
<p>Intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser</p>
<p>I glesbygdsstödet har ingått ett speciellt stöd till äldre lokalt bunden arbetskraft,<br />
s.k. IKS-stöd. IKS-verksamheten bör tillsvidare bibehållas i kommunerna<br />
Pajala, Övertorneå, Överkalix, Jokkmokk, Arvidsjaur och Arjeplog.<br />
Det måste bedömas som mycket svårt att få arbete för denna grupp av människor<br />
inom den öppna arbetsmarknaden. Regeringens förslag till slopande<br />
av IKS-verksamheten i dessa kommuner avstyrks.</p>
<p>Etablering av statlig verksamhet</p>
<p>I mångå sammanhang har understrukits vikten av att ytterligare statlig verksamhet<br />
omlokaliseras till stödregionerna. Mycket återstår att göra inom<br />
detta område. Det vore naturligt att rennäringsadministration funnes i Norrbotten.<br />
Likaså bör verksamheter från naturvårdverk, post- och televerket<br />
och transportrådet kunna utlokaliseras. Lättast är att etablera ny statlig<br />
verksamhet i de utsatta områdena. Den nya och viktiga rehabiliteringsverksamheten<br />
av arbetsskadade och individer med olika handikapp borde med<br />
vissa fördelar kunna lokaliseras till svagare orter. Tornedalsområdet och<br />
kommunerna Arvidsjaur och Arjeplog borde här kunna komma ifråga.</p>
<p>Bioenergi i Norrbotten</p>
<p>Satsningarna på bioenergi i landet går trögt och detta gäller givetvis även<br />
Norrbotten. Även om tillväxthastigheten i detta län är lägre finns i anslutning<br />
till skogsindustrierna vissa särskilda förutsättningar att använda biomassa<br />
i form av bark, spån och annat avfall. Ett speciellt viktigt område inom<br />
biomassatekniken är förgasning där ytterligare miljöfördelar kan nås utöver<br />
den fördelen att förbränning av biomassa inte ger nettotillskott av koldioxid.<br />
I samarbete med länsstyrelsen och högskolan har satsats på ett energitekniskt<br />
centrum i Piteå, som kan medverka till att göra Norrbotten till ett försökslän<br />
med biomassa för energiförsörjning. Även länets jordbruk kan ha<br />
fördelar av en sådan försöksverksamhet. Staten bör med regionalpolitiska<br />
medel kunna samverka med Vattenfall för nämnd försöksverksamhet.</p>
<p>Decentralisering av utbildning</p>
<p>Det är av vikt att även mindre kommuner ges ekonomiska möjligheter att<br />
bygga upp fungerande gymnasieskolor med den nya linjestrukturen. Samnyttjande<br />
av tekniska resurser med AMU, komvux, teknikcentra m.m. bör<br />
här ge vissa möjligheter att hålla hög teknisk standard även i svagare kom</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>A110</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>muner. Vad gäller högskoleutbildning bör alla kommuner erbjudas möjlig- Mot. 1989/90</p>
<p>heter till att anordna lokala studiecentra där distansundervisning och andra Al 10</p>
<p>högskolekurser och föreläsningar kan ges. I ett vidsträckt län som Norrbotten<br />
är det nödvändigt att samlingsorter för högskoleutbildning inte blir för<br />
utspridda.</p>
<p>I vpk:s partimotion anvisas medel för utökat utbud av distanskurser.<br />
Malmprospektering m.m.</p>
<p>Norrbotten har de största möjligheterna till nyfynd av malm i landet. På en<br />
del metaller kan man förvänta sig att priserna stiger samtidigt som kända<br />
reserver minskar. Kostnaderna för prospektering kan förväntas öka internationellt.<br />
I länet kanfinnas ej upptäckta malmer som för koppar, guld, zink,<br />
bly och silver. I motion 1989/90:N278 om ökning av mineralprospektering<br />
m.m. har vi föreslagit ytterligare 10 milj.kr. för malmprospektering i stödområdet<br />
där särskilt Pajala-Kiruna-området och Arjeplog-Arvidsjaur-området<br />
nämnts. Regeringen har av riksdagen fått uppdraget att utveckla biotekniken<br />
i gruvnäringen. Detta uppdrag bör snarast fullföljas och redovisas<br />
till riksdagen.</p>
<p>Träindustrin</p>
<p>Enligt den utredning om vidareförädling vid sågverken som gjordes i slutet<br />
av 70-talet fanns en mycket stor utvecklingpotential av svensk träindustri om<br />
vidareförädlingen av den sågade träråvaran drevs längre. Om industriverkets<br />
studie lagts till grund för utveckling av sågverk och träindustri skulle i<br />
dag tusentals människor ha kunnat vara sysselsatta i glesbygden. En betydande<br />
del av den sågbara råvaran och sågarna finns i skogsbygden och därför<br />
har träindustrin stor regionalpolitisk betydelse. SIND har att genomföra ett<br />
utvecklingsprogram för sågverks- och trämanufakturindustrin i de fyra nordligaste<br />
länen. Det är viktigt och bör få allt stöd. Riksdagen bör understryka<br />
vikten av att detta program drivs med kraft. Domänverket bör fortsätta sin<br />
politik att köpa upp sågar och driva vidareförädlingen av sågade trävaror<br />
längre i de utsatta delarna av landet. Domänverket har också ett stort ansvar<br />
för att befintliga sågar försörjs med virke.</p>
<p>För särskilt strategiska insatser för vidareförädling av sågad träråvara i<br />
Norrbotten bör anvisas 40 milj.kr.</p>
<p>Kulturen i regionalpolitiken</p>
<p>Sorn propositionen konstaterar har kulturinsatserna stor betydelse för regionernas<br />
utveckling. Kulturfrågorna hör till den infrastruktur i vid mening som<br />
påverkar val av bostadsort och samhällsklimat. Den planerade sceniska utbildningen<br />
vid Norrbottensteatern i Luleå bör få de resurser som behövs för<br />
att komma igång. Vidare bör utfästelser göras att staten kommer att finansera<br />
två professurer vid Musikhögskolan i Piteå om den lokala finansieringen<br />
upphör. Av regionalpolitiska medel bör anvisas 0,5 milj.kr. för budgetåret<br />
1990/1991 som en stimulans för den sceniska utbildningen.</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>9</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
anförts i motionen om de statliga företagens roll i Norrbotten,</p>
<p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
anförts i motionen om stödområdesindelningen,</p>
<p style="margin-left:29px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
anförts i motionen om infrastruktur och trafikpolitiska satsningar i<br />
Norrbotten,</p>
<p style="margin-left:29px;">4. att riksdagen anvisar medel för infrastruktur- och trafikpolitiska<br />
satsningar i Norrbottens län i enlighet med vad som anförts i motionen,</p>
<p style="margin-left:29px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
anförts i motionen om infrastruktur, offentliga byggnader och anläggningar<br />
i Norrbotten,</p>
<p style="margin-left:29px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
anförts i motionen om projekt i östra Norrbotten,</p>
<p style="margin-left:29px;">7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
anförts i motionen om IKS-verksamheten,</p>
<p style="margin-left:29px;">8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
anförts i motionen om etablering av statlig verksamhet i Norrbotten,</p>
<p style="margin-left:29px;">9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
anförts i motionen om försök med bioenergiteknik i Norrbotten,</p>
<p style="margin-left:29px;">10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
anförts i motionen om malmprospektering m.m.,</p>
<p style="margin-left:29px;">11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
anförts i motionen om träindustrin i Norrbotten,</p>
<p style="margin-left:29px;">12. att riksdagen anvisar medel till åtgärder för att öka vidareförädlingen<br />
av sågade trävaror i Norrbotten i enlighet med vad som anförts<br />
i motionen,</p>
<p style="margin-left:29px;">13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
anförts i motionen om kulturens roll i regionalpolitiken,</p>
<p style="margin-left:29px;">14. att riksdagen anvisar medel för stimulans av scenisk utbildning<br />
i Norrbottens län i enlighet med vad som anförts i motionen.</p>
<p>Stockholm den 26 mars 1990</p>
<p>Bengt Hurtig (vpk)</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>A110</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_54" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_55" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>gotab 96354, Stockholm 1990</p>
</div>
</div>
</div>
11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om de statlga företagens roll i Norrbottenavslag= utskottet1989/90:AU13?11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om de statlga företagens roll i Norrbotten?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om stödområdesindelningen?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om stödområdesindelningenavslag= utskottet1989/90:AU13?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om infrastruktur och trafikpolitiska satsningar i Norrbottenavslag= utskottet1989/90:AU13?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om infrastruktur och trafikpolitiska satsningar i Norrbotten?44att riksdagen anvisar medel för infrastruktur- och trafikpolitiska satsningar i Norrbottens län i enlighet med vad som anförts i motionen?44att riksdagen anvisar medel för infrastruktur- och trafikpolitiska satsningar i Norrbottens län i enlighet med vad som anförts i motionenavslag= utskottet1989/90:AU13?55att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om infrastruktur, offentliga byggnader och anläggningar i Norrbottenavslag= utskottet1989/90:AU13?55att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om infrastruktur, offentliga byggnader och anläggningar i Norrbotten?66att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om projekt i östra Norrbotten?66att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om projekt i östra Norrbottenavslag= utskottet1989/90:AU13?77att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om IKS-verksamhetenavslag= utskottet1989/90:AU13?77att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om IKS-verksamheten?88att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om etablering av statlig verksamhet till Norrbotten?88att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om etablering av statlig verksamhet till Norrbottenavslag= utskottet1989/90:AU13?99att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om försök med bioenergiteknik i Norrbottenavslag= utskottet1989/90:AU13?99att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om försök med bioenergiteknik i Norrbotten?1010att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om malmprospektering m.m.?1010att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om malmprospektering m.m.avslag= utskottet1989/90:AU13?1111att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om träindustrin i Norrbottenavslag= utskottet1989/90:AU13?1111att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om träindustrin i Norrbotten?1212att riksdagen anvisar medel till åtgärder för att öka vidareförädlingen av sågade trävaror i Norrbotten i enlighet med vad som anförts i motionen?1212att riksdagen anvisar medel till åtgärder för att öka vidareförädlingen av sågade trävaror i Norrbotten i enlighet med vad som anförts i motionenavslag= utskottet1989/90:AU13?1313att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om kulturens roll i regionalpolitikenavslag= utskottet1989/90:AU13?1313att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om kulturens roll i regionalpolitiken?1414att riksdagen anvisar medel för stimulans av scenisk utbildning i Norrbottens län i enlighet med vad som anförts i motionen.?1414att riksdagen anvisar medel för stimulans av scenisk utbildning i Norrbottens län i enlighet med vad som anförts i motionen.avslag= utskottet1989/90:AU13?INLInlämning1990-03-26 00:00:00inträffat13BBordläggning1990-03-28 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1990-03-29 00:00:00inträffat20936271144504Bengt Hurtigvpk1undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1989/90:762014-11-23 11:38:56motkatMotionskategori-2014-11-23 11:38:56statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02A1102019-05-28 10:48:32tilldelatTilldelatArbetsmarknadsutskottet2014-11-23 11:38:56GD02A110av Bengt Hurtig (vpk)mot_198990_a_110.pdf138249pdfmed anledning av prop. 1989/90:76 Regionalpolitik för 90-talethttps://data.riksdagen.se/fil/46D378F6-66FE-49F9-87CB-D02C14B6EFE5