<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2887578</hangar_id>
 <dok_id>GCB172</dok_id>
 <rm>1988</rm>
 <beteckning>72</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1988:72</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>UD-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>72</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1988-12-08 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:28:39</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:28:39</publicerad>
 <titel>Översyn av organisation och arbetsformer i det bilaterala biståndet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1988:72</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GCB172/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GCB172</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GCB172</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Översyn av organisation och arbetsformer i det bilaterala biståndet&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utvecklingen i u-länderna"&gt;Utvecklingen i u-länderna&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Sveriges bilaterala bistånd"&gt;Sveriges bilaterala bistånd&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Förändringar inom biståndet"&gt;Förändringar inom biståndet&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utredningar inom biståndet under senare år"&gt;Utredningar inom biståndet under senare år&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utredningsuppdraget"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Vidare hemställer jag att regeringen beslutar"&gt;Vidare hemställer jag att regeringen beslutar&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1988:72&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Beslut vid regeringssammanträde 1988-12-08.&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statsrådet Hjelm-Wallén anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en kommitté med tre ledamöter tillkallas med uppgift 
att se över organisation och arbetsformer i det bilaterala biståndet med 
huvudsaklig inriktning på biståndet utanför de s.k. programländerna.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utvecklingen i u-länderna"&gt;&lt;a name="Utvecklingen i u-länderna"&gt;Utvecklingen i u-länderna&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Skillnaderna i utvecklingsnivå mellan olika u-länder är stora. Detsamma 
gäller sådana centrala förutsättningar för utveckling som 
naturtillgångar, utbildning och samhällsorganisation.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I Afrika har de senaste åren präglats av ekonomisk kris och 
skuldproblem. I Latinamerika har påfrestningarna i samband med 
skuldkrisen varit stora. Flera låginkomstländer i Asien har samtidigt 
haft god tillväxt, och den starka utvecklingen i de nyligen 
industrialiserade länderna i Asien har fortsatt.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Många av de fattigaste u-länderna har fått allt större svårigheter att 
hävda sig i det internationella ekonomiska utbytet. I dessa länder 
spelar biståndet en betydelsefull roll för att tillgodose grundläggande 
behov och för att bidra till uppbyggnaden av en starkare bas i form av 
infrastruktur, erfarenhet och kunnande för ekonomisk och social 
utveckling. Biståndets inriktning och utformning måste anpassas till 
skilda förhållanden i olika länder.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Sveriges bilaterala bistånd"&gt;&lt;a name="Sveriges bilaterala bistånd"&gt;Sveriges bilaterala bistånd&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det svenska biståndet till programländerna planeras i dag inom 
fastställda landramar och genom samarbetsavtal mellan den svenska och 
mottagarlandets regeringar. Hittills vunna erfarenheter visar att denna 
planeringsmetod, s.k. landprogrammering, är en väl anpassad form för 
långsiktigt stöd till samhällsuppbyggnad i de fattigaste u-länderna.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

U-ländernas växande roll i världsekonomin och det ömsesidiga beroendet 
mellan i- och u-länder utgör ett skäl för Sverige att genom biståndet 
utveckla förbindelserna med olika u-länder. U-ländernas tillväxt gynnar 
Sveriges möjligheter till handel. De fattigare u-länderna kan också dra 
särskild fördel av en dynamisk utveckling i de större u-landsekonomierna 
bl.a. genom handelsutbyte.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inriktningen av det bilaterala biståndet främst på de fattigaste 
u-länderna är en naturlig konsekvens av de mål som har ställts upp för 
det svenska biståndet. Men även i de u-länder som inte tillhör de allra 
fattigaste finns dock betydande fattigdom, ekonomiska och sociala 
klyftor mellan befolkningsgrupper och regioner, miljöförstöring och 
andra utvecklingsproblem. Sverige har mot denna bakgrund inlett ett 
bilateralt utvecklingssamarbete i olika former och genom olika kanaler 
med sammanlagt ett 60-tal u-länder.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Flera nya biståndsformer och biståndsorgan har sedan 1970-talet 
tillkommit i det uttalade syftet att utveckla Sveriges samarbete också 
med u-länder utanför programlandskretsen.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Förändringar inom biståndet"&gt;&lt;a name="Förändringar inom biståndet"&gt;Förändringar inom biståndet&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Biståndets inriktning på länder och sektorer liksom formerna för dess 
genomförande präglas i dag av betydande variation. Olika biståndsorgan 
arbetar med olika metoder. Samtidigt har förändringar i 
mottagarländernas situation påverkat förutsättningarna för de olika 
biståndsorganens verksamhet. Ett exempel på detta är att fonden för 
industriellt samarbete med u-länder (SWEDFUND) behövt medverka med 
stödinsatser i form av utbildning och företagsledning under längre tid 
och i större omfattning än beräknat i de företag som startats. Problemen 
är ofta desamma som för den del av industribiståndet som administreras 
av styrelsen för internationell utveckling (SIDA).&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Beredningens för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) 
verksamhet har vuxit i omfattning och över tiden fått alltmer långsiktig 
karaktär. Den försämrade ekonomiska situationen i många u-länder har 
också bidragit till att det krävs alltmer omfattande insatser av BITS i 
form av beredning och uppföljning. SIDA:s verksamhet utanför 
programländerna har samtidigt ökat, t.ex. genom insatser inom särskilda 
program, det humanitära biståndet och regionala insatser. De båda 
myndigheterna har därmed kommit att bedriva verksamhet som delvis 
sammanfaller. I några fall ges stöd till projekt i samma land. Att 
uppgifterna på detta sätt sammanfaller kan leda till minskad 
effektivitet och högre kostnader. Behov finns därför av bättre 
samordning.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

När det gäller arbetssättet har utvecklingen inom biståndet inneburit 
att en bredare krets inom näringsliv, organisationer och institutioner 
engagerats i biståndsarbetet. Detta har i sin tur medfört att allt fler 
i det svenska samhället fått erfarenhet av utvecklingssamarbete med 
u-länderna och att en fortgående förändring av biståndsorganens roll 
möjliggjorts. Biståndsmyndigheternas kapacitet har också påverkat 
arbetssättet.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utredningar inom biståndet under senare år"&gt;&lt;a name="Utredningar inom biståndet under senare år"&gt;Utredningar inom biståndet under senare år&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Under senare år har flera delar av biståndet granskats och utvärderats. 
Översyner av biståndet genom enskilda organisationer (SIDA 1985) och 
katastrofbiståndet (Ds UD 1986:2) liksom en utvärdering av 
forskningsbiståndet genom styrelsen för u-landsforskning (SAREC) (Ds UD 
1985:2) har utmynnat i att riksdagen beslutat om delvis reviderade 
riktlinjer för dessa biståndsformer. En särskild 
biståndsorganisationsutredning (Ds UD 1984:1) resulterade i en 
omorganistion inom SIDA. Efter en översyn av biståndsmålen (SOU 1987:28) 
har ett särskilt miljömål beslutats av riksdagen år 1988. SWEDFUND:s 
verksamhet (SOU 1988:4), kultursamarbetet med u-länderna (Ds UD 1987:2) 
respektive den statligt finansierade informationen om u-länder och 
utvecklingssamarbete (SOU 1988:19) har också setts över. En översyn av 
vissa aspekter av u-kreditsystemet har gjorts i exportkreditutredningen 
(SOU 1988:42). Tillsammans med övriga nordiska länder har vidare ett 
särskilt utredningsarbete om FN i utvecklingssamarbetet inletts, och en 
särskild studie pågår om biståndet till fattiga, afrikanska 
mottagarländer.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I budgetpropositionen 1987/88 anmäldes att ett analysarbete inletts inom 
utrikesdepartementet om biståndets effektivitet, inriktning och 
myndighetstruktur. Två delprojekt har behandlat biståndet till andra 
länder än programländer respektive biståndsmyndigheternas arbetssätt och 
kapacitet.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Resultatet av den kartläggning och analys som gjorts har redovisats 
översiktligt i föregående avsnitt och kommer även att behandlas i 1989 
års budgetproposition. Oklarheter och brister har påvisats som motiverar 
en fördjupad analys av organisation och arbetsformer med huvudsaklig 
inriktning på det icke-landramsfinansierade bilaterala biståndet.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En översyn av organisationen och arbetsformerna är också motiverad 
utifrån kravet att ett allt mer omfattande bistånd skall kunna förmedlas 
med hög måluppfyllelse. Biståndet har nått en betydande omfattning. För 
att stödet på ett effektivit sätt skall kunna bidra till u-ländernas 
utveckling ställs det dock stora krav på hur det utformas, både när det 
ges i form av finansiella resurser och i form av kunnande. Detta ställer 
i sin tur höga krav på biståndets organisation och arbetsformer. 
Betydande erfarenheter finns inom biståndsorganisationen och bland 
myndigheter, organisationer, företag och konsulter som medverkat i 
biståndet. Dessa erfarenheter bör tas till vara på ett systematiskt och 
samlat sätt. Det kan t.ex. finnas särskilda förutsättningar och skäl för 
Sverige att erbjuda bistånd inom vissa områden som miljö, 
energiförsörjning, arbetsmarknadspolitik och lokal förvaltning. För att 
biståndsanslagen skall kunna användas effektivt, krävs medverkan av 
expertis från olika delar av det svenska samhället liksom av 
internationell expertis.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utredningsuppdraget"&gt;&lt;a name="Utredningsuppdraget"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag anser mot denna bakgrund att en översyn bör genomföras av 
organisationen, främst SIDA, BITS och SWEDFUND, och dess arbetsformer i 
det bilaterala biståndet med huvudsaklig inriktning på biståndet utanför 
de s.k. programländerna. Uppdraget bör genomföras av en kommitté. I sitt 
arbete bör kommittén samråda med företrädare för berörda biståndsorgan 
och annan expertis.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Översynen skall utgå från att de biståndspolitiska målen ligger fast och 
är vägledande för allt utvecklingssamarbete. Syftet bör vara att 
åstadkomma ett effektivt bistånd som är anpassat till olika u-länders 
situation och behov. En av förutsättningarna för detta är en 
organisatorisk och administrativ struktur som är utformad för detta 
ändamål.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En bedömning bör göras om nuvarande organisation och arbetsformer är 
ändamålsenliga med hänsyn till de biståndspolitiska målen. Kommittén bör 
analysera behoven av förändringar i organisationen och dess arbetsformer 
samt möjligheterna till effektivisering genom ändring av t.ex. 
uppgiftsfördelning, och former för samordning.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Mot bakgrund av det bilaterala biståndets nuvarande inriktning och dess 
återspegling i olika biståndsorgans verksamhet bör kommittén analysera 
eventuella oklarheter och dubbleringar i roller och uppgiftsfördelning 
inom aktuella delar av biståndsorganisationen.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör därvid granska nuvarande myndighetsstruktur, dess 
konsekvenser för verksamhetens inriktning samt likheter och skillnader 
mellan olika biståndsorgan vad gäller insatsernas syfte och innehåll. I 
detta sammanhang bör arbetsfördelningen mellan de biståndsorgan som 
verkar inom samma länder eller sektorer beskrivas, t.ex. vad gäller 
olika stödformer för att främja näringslivsutveckling och för att 
förstärka infrastrukturen i mottagarländerna.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Möjligheter till större samordning av organisation och arbetsformer på 
dessa områden bör belysas av kommittén. Förslagen på denna punkt i 
översynen av SWEDFUND bör beaktas.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Även andra aktörers roll bör klarläggas liksom möjligheterna att 
effektivt tillvarata de erfarenheter av utvecklingssamarbete som finns 
inom näringslivet och andra delar av det svenska samhället.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör med utgångspunkt från gällande arbetsfördelning mellan 
regeringen och biståndsmyndigheterna/-organen överväga och föreslå 
lämpliga former för styrning och samordning av organisation och 
arbetsformer inom det bilaterala icke-landramsfinansierade biståndet.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall beakta regeringens direktiv (Dir. 1984:5) till samtliga 
kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens 
inriktning samt regeringens direktiv (Dir. 1988:43) till kommitéer och 
särskilda utredare angående beaktande av EG-aspekter i 
utredningsverksamheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Översynen bör vara slutförd före utgången av januari 1990.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om 
internationellt utvecklingssamarbete&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en kommitté -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) 
-- med tre ledamöter med uppdrag att se över organisationen och 
arbetsformerna i det bilaterala biståndet med huvudsaklig inriktning på 
biståndet utanför programländerna,&lt;br /&gt;
att utse en av ledamöterna att vara ordförande,&lt;br /&gt;
att besluta om sakkunniga, sekreterare och annat biträde åt kommittén.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Vidare hemställer jag att regeringen beslutar"&gt;&lt;a name="Vidare hemställer jag att regeringen beslutar"&gt;Vidare hemställer jag att regeringen beslutar&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att kostnaderna skall belasta tredje huvudtitelns anslag C 3. Andra 
biståndsprogram, anslagsposten 9. Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hennes hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

(Utrikesdepartementet) &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>