<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2887553</hangar_id>
 <dok_id>GCB163</dok_id>
 <rm>1988</rm>
 <beteckning>63</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1988:63</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>A-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>63</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1988-11-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:28:38</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:28:38</publicerad>
 <titel>Arbetsmiljökommission</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1988:63</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GCB163/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GCB163</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GCB163</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Arbetsmiljökommission&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1988-11-24"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1988-11-24&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#1. Mitt förslag"&gt;1. Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#2. Skadeutveckling oroar"&gt;2. Skadeutveckling oroar&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#3. Kraftfulla insatser behövs"&gt;3. Kraftfulla insatser behövs&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#4. Resurserna i arbetsmiljöarbetet"&gt;4. Resurserna i arbetsmiljöarbetet&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#5. Arbetsmiljökommissionens uppgifter"&gt;5. Arbetsmiljökommissionens uppgifter&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#7. Arbetsformer m.m."&gt;7. Arbetsformer m.m.&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#8. Hemställan"&gt;8. Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#9. Beslut"&gt;9. Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1988:63&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1988-11-24"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1988-11-24"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1988-11-24&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet, statsrådet Thalén, anför:&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="1. Mitt förslag"&gt;&lt;a name="1. Mitt förslag"&gt;1. Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en kommission tillkallas med uppgift att lägga fram 
förslag till åtgärder för att ändra sådana arbetsförhållanden, som 
skapar skador och ohälsa.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Som underlag för förslagen skall kommissionen kartlägga förhållanden i 
arbetsmiljön, som ger upphov till arbetsskador. Kartläggningen bör 
inriktas på att identifiera de mest utsatta arbetena, men också på 
sådant, som kan innebära nya hälsorisker i arbetsmiljön.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="2. Skadeutveckling oroar"&gt;&lt;a name="2. Skadeutveckling oroar"&gt;2. Skadeutveckling oroar&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I regeringsförklaringen den 4 oktober 1988 uttalade regeringen sin 
avsikt att inbjuda organisationerna på arbetsmarknaden och berörda 
myndigheter att delta i en arbetsmiljökommission med uppgift att göra 
särskilda insatser för de 400 000 mest utsatta arbetena.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Bakgrunden till regeringens ställningstagande är den oroande 
utvecklingen när de tgäller antalet arbetsskador, 
långtidssjukskrivningar och förtidspensioneringar.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Bakom denna utveckling döljer sig mänskliga problem och lidanden som i 
många fall leder till utslagning från arbetsmarknaden. Människor som 
skadas i arbetet, går långvarigt sjukskrivna och som tvingas lämna 
arbetslivet i förtid, känner sig ofta nedvärderade. De förlorar 
arbetsgemenskapen, isolerar sig och får år av sina liv förstörda.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Antalet anmälningar till arbetsskadestatistiken har ökat från 153 000 år 
1980 till 180 000 år 1987. Ökningen gäller främst arbetssjukdomarna, 
medan ökningen av olycksfallen är mer begränsad. Samtidigt har den andel 
av de anmälda arbetssjukdomarna, som godkänts som arbetsskador enligt 
arbetsskadeförsäkringens regler, ökat. Detta gäller främst skador och 
sjukdomar till följd av olika belastningsfaktorer.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Också förtidspensioner och sjukbidrag ökar. Särskilt markant är 
utvecklingen av förtidspensioner och sjukbidrag för kvinnor i åldrarna 
45-59 år.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De offentliga utgifterna för försäkringsskyddet stiger. År 1987 kostade 
arbetsskadorna, de långa sjukskrivningarna och förtidspensionerna ca 37 
miljarder kr. För åren 1988 och 1989 väntas utgifterna öka till ca 45 
resp. 53 miljarder kr. Till detta kommer effekterna för stat och kommun 
av minskade skatteinkomster. För företag och förvaltningar medför 
sjukfrånvaron kostnader för stillestånd, driftsstörningar, 
överdimensionering av personalstyrkan, vikarieanskaffning m m.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Denna utveckling skall inte tas som ett tecken på att arbetsmiljöerna 
generellt sett skulle ha försämrats. Så har exempelvis antalet svåra 
skador och olyckor med dödlig utgång minskat betydligt. Också övriga 
olycksfall har minskat sett i ett längre tidsperspektiv, även om 
minskningen avstannat under de senaste fem åren.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="3. Kraftfulla insatser behövs"&gt;&lt;a name="3. Kraftfulla insatser behövs"&gt;3. Kraftfulla insatser behövs&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utvecklingen i arbetslivet visar således på allvarliga brister i 
välfärden. Såväl individuella och sociala som ekonomiska skäl talar 
därför för att det behövs kraftfulla insatser från många olika håll för 
att vända denna utveckling och skapa säkrare och tryggare arbetsplatser. 
Arbetsmiljöarbetet måste inriktas på att hindra att människor drabbas av 
skador och ohälsa i arbetslivet. Det gäller att ändra på sådana 
förhållanden i arbetslivet, som orsakar stort mänskligt lidande och 
försämrad livskvalité i det vardagliga livet och som i så stor 
utsträckning också leder till förtidspensioneringar. Det gäller också 
att öka möjligheterna för de drabbade att komma tillbaka till ett 
lämpligt arbete.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den politik som under de senaste åren har drivits på 
arbetsmarknadsområdet brukar karakteriseras som arbetslinjen. Innebörden 
är att aktiva åtgärder, för att ge arbetslösa arbete, utbildning eller 
andra förberedande åtgärder, som kan väntas leda till arbete, skall 
prioriteras framför passiva utbetalningar av kontantstöd. Inte minst 
genom det ökande antalet arbetsskador är situationen nu sådan, att 
ersättningar från socialförsäkringarna betalas ut i ökande omfattning. 
Det finns skäl att tillämpa det synsätt, som arbetslinjen ger uttryck 
för, också i rehabiliteringsverksamheten, så att aktiva åtgärder vidtas 
för att återföra människor i arbete snabbare än som nu är fallet.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Behovet av en sådan inriktning understryks av läget och den förväntade 
utvecklingen på arbetsmarknaden. Svårigheterna att inom olika sektorer 
fylla behoven av arbetskraft kan komma att bestå under stora delar av 
1990-talet. Det kommer att vara av stor betydelse att alla, som kan och 
vill arbeta, har möjlighet att göra det.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Även arbetsmarknadspolitiska skäl talat således för att insatserna för 
att förebygga arbetsskador och ohälsa måste ges en större roll.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="4. Resurserna i arbetsmiljöarbetet"&gt;&lt;a name="4. Resurserna i arbetsmiljöarbetet"&gt;4. Resurserna i arbetsmiljöarbetet&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ansvaret för arbetsmiljön vilar i första hand på den enskilda 
arbetsgivaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Verksamheten på arbetsmiljöområdet präglas vidare av ett omfattande 
samarbete mellan arbetsmarknadens parter. Därför är det självklart att 
parterna också i fortsättningen har en central roll i arbetet med att 
förbättra arbetsmiljön och förändra arbetets organisation och därmed 
minska riskerna för liv och hälsa i arbetslivet.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Företagshälsovården har stor betydelse i arbetsmiljöarbetet. Mer än 70 % 
av alla arbetstagare har nu tillgång till företagshälsovård.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ett antal olika statliga myndigheter och institutioner har, var och en 
inom sitt område, särskilda uppgifter på arbetsmiljöområdet, exempelvis 
arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen, arbetsmiljöinstitutet, 
arbetsmiljöfonden och arbetslivscentrum.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Också arbetsmarknads myndigheterna, riksförsäkringsverket, 
försäkringskassorna, landstingens hälso- och sjukvård och socialtjänsten 
har viktiga uppgifter när det gäller att minska de negativa följderna av 
brister i arbetsmiljön.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det finns sålunda stora resurser och goda förutsättningar att bedriva 
ett aktivt, åtgärdsinriktat arbete för en bättre arbetsmiljö. Detta 
arbete måste fortsätta med stor kraft och effektivitet.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="5. Arbetsmiljökommissionens uppgifter"&gt;&lt;a name="5. Arbetsmiljökommissionens uppgifter"&gt;5. Arbetsmiljökommissionens uppgifter&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En särskild kommission bör tillsättas för att lägga fram förslag till 
åtgärder, som ändrar på de arbetsmiljöer som skapar skador och ohälsa. 
Som underlag för förslagen skall kommissionen kartlägga förhållanden i 
arbetsmiljön, som ger upphov till arbetsskador. Kartläggningen bör 
inriktas på att identifiera de mest utsatta arbetena. Kommissionen skall 
inte bara utgå från sådanan faktorer som ger upphov till relativt lätt 
identifierade skador eller sjukdomar utan även till förhållanden av mer 
sammansatt natur. Det kan handla om en kombination av fysisk 
arbetsmiljö, arbetets organisation och psykiskt påfrestande inslag i 
arbetet eller om otillräckligt inflytande över den egna 
arbetssituationen.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Målet för kommissionens arbete skall vara att minska den 
arbetsrelaterade sjukfrånvaron och utslagningen men även att förebygga 
uppkomsten av nya hälsorisker i arbetsmiljön.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommissionen bör överväga om ekonomiska styrmedel gentemot arbetsgivare 
bör skapas för att åstadkomma arbetsmiljöförbättringar. Den bör också 
föreslå andra åtgärder, som behövs för att ytterligare markera det 
ansvar som arbetsgivarna har enligt arbetsmiljölagen.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommissionen bör t.ex. se över hur skador och tillbud följs upp på 
arbetsplatserna och om de leder till att arbetsgivarna vidtar åtgärder 
för att minska riskerna för nya skador. Kommissionen bör också pröva hur 
behovet av snabbt tillgänglig och aktuell information om arbetsskadornas 
utveckling skall kunna tillgodoses.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommissionen bör belysa hur det lokala arbetsmiljöarbetet och särskilt 
arbetstagarinflytandet i arbetsmiljöfrågor fungerar. I detta bör bl.a.  
ingå att se över det lokala skyddsarbetets ställning och organisation. 
Exempelvis uppfattas skyddskommittéerna ofta spela en sidoordnad roll i 
förhållande till de nya former för arbetstagarinflytande som 
lagstiftningen om medbestämmande har medfört.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Arbetsmiljörisker skall i första hand mötas med tidiga och förebyggande 
insatser. Men för dem som ändå drabbas, bör aktiva rehabiliterings- och 
anpassningsåtgärder vidtas, så att de kan vara kvar i arbetslivet. Det 
är angeläget att anpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på 
arbetsplatserna utvecklas och att det byggs upp kunskap och kompetens 
för sådan verksamhet. Kommissionen bör överväga om särskilda åtgärder 
bör vidtas för att få till stånd en bättre fungerande verksamhet.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Arbetsmiljökommissionen bör överväga effektiviteten i samordningen 
mellan olika samhällsorgan centralt och regionalt. Mot bakgrund av 
erfarenheterna från kommissionens kartläggning skall den lämna förslag 
om inriktning och organisation av arbetsmiljöarbetet och samhällets 
insatser.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommissionen bör överväga, om det finns anledning att göra förändringar 
eller förtydliganden i arbetsmiljölagen eller annan lagstiftning.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommissionen skall också under arbetets gång kunna lämna förslag till 
regeringen om uppdrag till myndigheter och om sådana särskilda 
utredningar som kommissionens arbete kan ge anledning till.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommissionen ska slutligen även belysa företagsekonomiska, 
samhällsekonomiska och statsfinansiella kostnader samt intäkter för de 
åtgärder, som föreslås. Om kommissionen lägger fram kostnadskrävande 
förslag skall den också ange hur åtgärderna skall finansieras.&lt;br /&gt;
6. Samråd m. m.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommissionen skall samråda med sådana utredningar och översyner, som 
berör dess arbete.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I rehabiliteringsberedningens betänkande (SOU 1988:41) Tidig och 
samordnad rehabilitering -- Samverkansmetoder och 
rehabiliteringsinriktad ersättning -- behandlas flera frågor som i hög 
grad är relevanta för arbetsmiljökommissionen. Detta utredningsarbete 
blir därmed ett viktigt underlag för kommissionen.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

1986 års företagshälsovårdsreform ses över f.n. Det gäller främst 
bidragssystemets utformning, men också lagstiftning, personalutbildning 
och företagshälsovårdens roll i rehabiliterings- och anpassningsarbete. 
Kommissionen bör följa översynsarbetet.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommissionen skall också följa arbetarskyddsstyrelsens pågående kampanj 
mot belastningsskador och arbetsmiljöfondens program mot 
belastningsskador.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="7. Arbetsformer m.m."&gt;&lt;a name="7. Arbetsformer m.m."&gt;7. Arbetsformer m.m.&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommissionen bör ha en hög handlingsberedskap. Den bör verka för att 
önskvärda åtgärder blir genomförda med minsta möjliga dröjsmål. 
Kommissionens förslag skall därför fortlöpande överlämnas till berört 
departement.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Avsikten är således inte att kommissionen skall lägga fram förslagen 
samlat vid arbetets slut. I stället skall kommissionen efter avslutat 
arbete redovisa de åtgärder, som har vidtagits och vad som bör göras 
därutöver.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommissionen får inom givna ramar bestämma om sina arbetsformer, 
exempelvis om regionala eller andra specialgrupper bör inrättas för 
särskilda frågor eller uppgifter. Sådana specialgrupper, experter och 
motsvarande, bör i förekommande fall kunna anlitas för den tid, som 
uppdraget tar och således inte för hela den tidsperiod som kommissionens 
arbete pågår.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommissionens arbete bör vara slutfört senast den 30 juni 1990.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För kommissionens arbete skall gälla vad regeringen har föreskrivit om 
beaktande av EG-aspekten (dir. 1988:43), samt direktiven (dir. 1984:5) 
angående utredningsförslagens inriktning.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="8. Hemställan"&gt;&lt;a name="8. Hemställan"&gt;8. Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar chefen för arbetsmarknadsdepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en arbetsmiljökommission omfattad av kommittéförordningen 
(1976:119) med högst sju ledamöter, &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att utse en av ledamöterna att vara ordförande, &lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde till 
kommissionen.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall 
betalas av medel från fonden för arbetsmiljöförbättringar.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="9. Beslut"&gt;&lt;a name="9. Beslut"&gt;9. Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hennes hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

(Arbetsmarknadsdepartementet)&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>