<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2887492</hangar_id>
 <dok_id>GCB142</dok_id>
 <rm>1988</rm>
 <beteckning>42</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1988:42</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>UD-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>42</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1988-06-22 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:28:33</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:28:33</publicerad>
 <titel>Utredning om krigsmaterielbegreppet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1988:42</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GCB142/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GCB142</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GCB142</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Utredning om krigsmaterielbegreppet&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utredningsuppdraget"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1988:42&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Beslut vid regeringssammanträde 1988-06-22.&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statsrådet Gradin anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att se över 
krigsmaterielbegreppet och vissa därmed sammanhängande frågor.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bakgrund"&gt;&lt;a name="Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Lagen (1988:558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. 
innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om 
vad som skall avses med krigsmateriel enligt lagen. I enlighet härmed 
anges i den förteckning som är fogad som bilaga till förordningen 
(1988:561) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. vilken materiel 
som utgör krigsmateriel och som därmed omfattas av utförsellagens 
bestämmelser. Förteckningen upptar 16 huvudgrupper av materiel. Dessa är 
i sin tur indelade i undergrupper.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Nuvarande ordning med en förteckning över vad som är att anse som 
krigsmateriel, liksom bestämningarna i förteckningen, har i stort sett 
varit oförändrad under en lång följd av år. En sådan förteckning kan 
aldrig göras fullständig och entydig. Detta hänger delvis samman med 
svårigheterna att exakt definiera gränsen mellan civil och militär 
materiel.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Förteckningen innehåller sålunda materiel som inte under alla 
förhållanden är att betrakta som krigsmateriel och som har större eller 
mindre användning även inom civila verksamhetsgrenar. För att underlätta 
klassificeringen i sådana fall används i förteckningen ofta uttrycket 
''för militärt bruk uformad/e ''. Detta anger att materielen för att 
falla under utförselbestämmelserna skall ha konstruerats, utrustats 
eller ändrats på sådant sätt att den påtagligt avviker från motsvarande 
civila materiel. Andra i förteckningen förekommande uttryck är 
''speciella delar till'' eller ''speciella tillbehör till''. Dessa 
bestämningar anger att materielen inte skall ha civil användning utan 
vara särskilt konstruerad eller ändrad för att infogas i en slutprodukt 
som är krigsmateriel.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Mot bakgrund av svårigheter som kan uppkomma vid gränsdragningen mellan 
civil och militär materiel använder sig krigsmaterielinspektionen (KMI) 
-- inom vars ansvarsområde det ligger att göra bedömningar i 
klassificeringsärenden -- av möjligheten att inhämta synpunkter och råd 
från teknisk-vetenskaplig expertis på skilda områden. Sedan mitten av år 
1984 har denna ordning fått en fastare form genom att regeringen utsett 
sex experter med erfarenhet från skilda tekniska och vetenskapliga 
områden. Dessa experter -- det s.k. teknisk-vetenskapliga rådet -- står 
till KMI:s förfogande vid bedömningen av de avgränsningsproblem, som kan 
uppstå vid klassificeringen av materiel. Under senare år har det, vid 
KMI och det teknisk-vetenskapliga rådets handläggning av 
klassificeringsfrågor, upprepade gånger konstaterats att den tekniska 
utvecklingen nödvändiggör en översyn av den förteckning som ligger till 
grund för klassificeringen.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det har vidare ifrågasatts om den princip från vilken nuvarande 
klassificering utgår -- materielens konstruktion -- är tillräckligt 
täckande. Anledningen är att svensk materiel som klassificerats som ej 
krigsmateriel utnyttjats i stridshandlingar, bl.a. som vapenbärare och 
för trupptransport.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Medborgarkommissionen har i sin rapport (SOU 1988:15) framfört att det 
är angeläget att klassificeringsfrågorna blir föremål för en särskild 
utredning och framhållit att klassificeringsreglerna är viktiga, 
eftersom klassificeringen är avgörande för krigsmateriellagstiftningens 
tillämpningsområde och därmed också för bedömningen av lagstiftningens 
ändamålsenlighet.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommissionen framför vidare att vid översynen en indelning av 
krigsmaterielen i flera kategorier bör övervägas. Den i 1971 års 
riktlinjer gjorda uppdelningen mellan defensiva vapen och övriga vapen 
bör granskas. Klassificeringen av tekniskt kvalificerade system och av 
krut och sprängämnen är andra områden som kommissionen anser bör 
granskas.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Förutsättningarna för att låta regeringen tillfälligt förordna att en 
vara, som inte klassificerats som krigsmateriel men som fått militär 
användning, skall omfattas av bestämmelserna i utförsellagen bör enligt 
kommissionen utredas.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utredningsuppdraget"&gt;&lt;a name="Utredningsuppdraget"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I enlighet med vad som sägs i propositionen (1987/88:154) med förslag 
till lag om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. bör översynen 
avse såväl den nuvarande förteckningen över krigsmateriel som 
krigsmaterielbegreppet.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utgångspunkten för klassificering bör fortfarande vara konstruktionen, 
men det bör övervägas om även andra kriterier bör utnyttjas. Översynen 
bör syfta till att åstadkomma de utvidgningar av bestämmelserna, som kan 
behövas för att genomföra en korrekt och konsekvent klassificering av 
civil resp. militär materiel.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Översynen bör omfatta en granskning av om nuvarande princip med endast 
en kategori krigsmateriel bör tillämpas även i fortsättningen. Ett 
alternativ kan vara att skilja mellan vapen och vapenbärare å ena sidan 
och övrig krigsmateriel å den andra. Fotomateriel, hjälmar, 
C-skyddsmateriel, bromateriel, övningsmateriel samt maskiner och verktyg 
för underhåll och provning kanske bör betraktas som en särskild 
kategori. Alternativt bör en indelning i defensiv materiel och övrig 
materiel övervägas.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vid tillämpningen av den nuvarande förteckningen uppstår inom några 
områden ofta tolkningssvårigheter. Det gäller i första hand området 
elektronisk materiel, där förteckningen uppfattas som omodern och 
otillräcklig. Kvalificerade datorer med likaledes kvalificerad 
programvara kan t.ex. utgöra en väsentlig del i ett krigsmaterielsystem 
eller i en produktionsanläggning för krigsmateriel. Samma dator kan 
också ha civil användning. Det bör utredas i vilken utsträckning datorer 
och datorprogramvara skall klassificeras som krigsmateriel.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Även inom det elektriska/elektroniska området i övrigt är 
gränsdragningsfrågorna många gånger besvärliga. Kriterier som är klarare 
än de nuvarande bör uppställas bl.a. för att åtskilja civil materiel 
från krigsmateriel tillverkad med civil materiel som bas.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Översynen bör också omfatta en granskning av den hittills gjorda 
klassificeringen inom övningsmaterielområdet med förslag till eventuella 
omklassificeringar/ändringar av klassificeringskriterierna.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ett annat område som särskilt bör beaktas vid översynen är 
fortifikatoriska anläggningar -- alltifrån förfabricerade skyttevärn 
till större berganläggningar -- som för närvarande ej omfattas av 
krigsmaterielbegreppet.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För tillverkning av krigsmateriel används vanligen speciella apparater 
och maskiner. Översynen bör omfatta en granskning av klassificeringen av 
sådana utrustningar.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kriterierna för klassificering av krut och sprängämnen samt anläggningar 
för framställning av sådana produkter behöver också ses över. Vad avser 
krut och sprängämnen bör översynen resultera i ett förslag till 
klassificering av samtliga i landet tillverkade eller marknadsförda 
krutsorter och sprängämnen.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Anläggningar för tillverkning av krut och sprängämnen faller under 
utförsellagen om de innehåller maskiner, verktyg och utrustningar 
särskilt utformade för tillverkning av krut och sprängämnen, som är 
krigsmateriel, eller om försäljning av en anläggning innebär upplåtelse 
av processteknik m.m. för tillverkning av krigsmateriel.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Flertalet sprängämnen har såväl militär som civil användning. I 
anläggningar för tillverkning av krut och sprängämnen tillverkas ofta 
även civila produkter. I översynen bör övervägas hur anläggningar och 
utrustning som kan användas för framställning av såväl krut och 
sprängämnen som civila produkter skall klassificeras.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Förfrågningar om klassificering kommer i inte oväsentlig omfattning från 
länsstyrelsernas mervärdeskatteenheter. Utredaren bör därför ta kontakt 
med mervärdeskatteutredningen och överväga olika lösningar för att 
förenkla bestämmelserna för momsbeskattning. Syftet skall vara att 
minska administrationen av dessa frågor vid skattemyndigheter, 
försvarets myndigheter och KMI.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör i översynsarbetet belysa vilka statsfinansiella 
konsekvenser och andra ekonomiska effekter som uppkommer till följd av 
bl.a. förändringar i krigsmaterielbegreppet.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Även andra frågor som har med klassificeringen av krigsmateriel att 
göra, och som uppkommer under översynsarbetets gång, bör beaktas och 
göras till föremål för erforderlig utredning.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen bör som grund för sitt arbete på lämpligt sätt inhämta 
erfarenheter från andra länder avseende de frågor översynen skall 
omfatta.&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall beakta innehållet i regeringens direktiv (dir. 1984:5) 
till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående 
utredningsförslagens inriktning.&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör redovisa sitt uppdrag senast den 1 juli 1989.&lt;p&gt;&lt;a name="S19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om 
förbud mot in- och utförsel av krigsmateriel&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen 
(1976:119) -- att företa den översyn som jag nyss föreslagit,&lt;br /&gt;
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt 
utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall 
belasta tredje huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hennes hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

(Utrikesdepartementet)&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>