<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2438558</hangar_id>
 <dok_id>GC0975</dok_id>
 <rm>1988/89</rm>
 <beteckning>75</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp>prot</subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1988/89:75</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>"</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>75</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1989-03-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-06-25 16:43:12</systemdatum>
 <publicerad>2009-12-03 09:54:42</publicerad>
 <titel>Riksdagens protokoll 1988/89:75 Tisdagen den 7 mars</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GC0975/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GC0975</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GC0975</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;h1 style='page-break-after:auto'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
protokoll 1988/89:75&lt;/span&gt;&lt;/h1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den 7 mars&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kl. 15.00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 § Meddelande om sammanträdet måndagen den 13 mars&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 1 TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med ändring av gällande sammanträdesplan har fidpunkten
för bordlägg­ningssammanträdet måndagen den 13 mars ändrats till kl. 15.00.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 § Talmannen meddelade att till kammarkansliet inkommit
läkarintyg för Jill Lindgren, som var sjukskriven ytterligare under tiden den 7
mars-den 30 april.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Erforderlig ledighet beviljades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Talmannen anmälde att Krister
Skånberg (mp) även under denna tid skulle tjänstgöra som ersättare för Jill
Lindgren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 § Talmannen meddelade att Roy Ottosson i en till
kammarkansliet inkommen skrivelse ansökt om ledighet från riksdagsarbetet för
enskilda angelägenheter under tiden den 20 mars-den 20 april 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Framställningen bifölls av kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Talmannen anmälde att Hans
Lindforss (mp) skulle tjänstgöra som ersättare för Roy Ottosson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 § Svar på interpellation 1988/89:113 om TV-programmet
Zick Zack&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 2 Utbildningsminister BENGT GÖRANSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Sten Andersson i Malmö har frågat mig om jag
är beredd att vidta åtgärder med tanke pä radionämndens fällning av
TV-programmet Zick Zack. Han harocksåfrägat migom jag-om radionämnden nu gjort
en, enligt reglerna korrekt bedömning då man stoppade Zick Zack - är beredd att
informera svenska folket om skillnaden mellan detta program och
lördagseftermiddagarnas uppskattade Tipsextra som, enligt Sten Andersson,
säkerligen gynnar AB Tipstjänst och AB Trav och Galopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt
radiolagen (1966:755) avgör varje programföretag ensamt vad som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om
TV-programmet Zick Zack&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:75 7 mars 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om TV-programmet Zick Zack&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skall
förekomma i företagets sändningar. Detta är den grundläggande bestämmelsen för
sändningsverksamheten. På radio- och TV-området finns också ett lagstadgat
förbud mot censur, dvs. ett hinder mot förhandsgransk­ning av det som ett
programföretag tänker sända. Radiolagen ställer dock vissa allmänna krav på hur
ett företag skall utöva sin sändningsrätt. I övrigt gäller för programföretagen
vad som bestäms i avtal mellan regeringen och företaget i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Radionämnden granskar i efterhand om programföretagen
utövat sin sändningsrätt i enlighet med radiolag och avtal. Nämnden har inte
några befogenheter att stoppa program utan har endast genom sina utslag en
möjlighet att påverka programföretagens bedömningar inför kommande sändningar.
Inte heller regeringen har möjlighet eller anledning att kräva att en viss typ
av program sänds eller inte sänds. Jag är alltså inte beredd att vidta några
åtgärder med anledning av radionämndens beslut om programmet Zick Zack och
skall då inte heller informera svenska folket om skillnaden mellan detta
program och Tipsextra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 3
STEN ANDERSSON i Malmö (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag tackar statsrådet för svaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skulle vilja börja med det sista statsrådet sade,
nämligen att han inte vill förklara skillnaden för svenska folket mellan
Lottodragningen i Zick Zack och tipsmatcherna i Tipsextra på
lördagseftermiddagarna. Jag kan förstå att han inte vill göra det, eftersom det
är ett oerhört svårt problem. Mänga människor utanför detta hus har säkert
svårt att begripa det ställningstagande som radionämnden har gjort i ärendet
Zick Zack.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under ett tiotal veckor i fjol och i början pä detta är
kunde de som sä ville följa Lottodragningen direkt i Zick Zack. Detta stoppades
när radionämn­den ansåg att programmet stred emot sed och bruklighet. Då vågade
TV-kanalen inte fortsätta att sända detta program. Ett motiv var att det ansågs
gynna enskilda företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! När man bedriver verksamhet är det minsta man
kan begära att det skall finnas konsekvens. Om man ser på Tipsextra pä
lördagseftermid­dagarna, vem gynnas då om inte AB Tipstjänst och AB Trav och
Galopp? Jag är säker på att man inom dessa båda företag ligger och ber på sina
bara knän att TV skall direktsända tipsmatcherna och travloppen, eftersom man
vet att en direktsändning i TV gynnar omsättningen i de båda företagen. Man kan
då säga att man sänder på lördagarna eftersom det finns ett så stort intresse
för fotboll hos svenska folket. Det är mycket möjligt. Jag tror att det är ett
bra program. Med samma resonemang kan man emellerfid säga att det ocksä är ett
stort intresse hos delar av svenska folket att kunna följa en Lottodragning
direkt i TV.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statsrådet säger vidare att programföretagen inte är
tvingade att följa de beslut som har fattats i radionämnden. Av skrivningen i
svaret verkar det precis som om de mer eller mindre kan strunta i detta. Under
senare är har vi dock sett åtminstone tvä fall i Göteborg där det fick negativa
konsekvenser att man struntade i radionämndens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skulle vilja fråga statsrådet vad som hade hänt om
Tipstjänst inte hade finansierat de priser som utgick i Zick Zack till en del ungdomsföreningar
och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;andra
organisationer för att stimulera deras mycket behjärtansvärda verk­samhet. Hade
programmet kunnat fortsätta om detta inte hade hänt?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min sista fråga gäller det fall då en producent och ett
programföretag tycker att det han eller företaget vill sända är viktigt för
tittarna och för svenska folket. Radionämnden däremot anser kanske att
programmet är fel och strider mot lag och avtal. Anser då statsrådet att
producenten och programföretaget skall fortsätta alt sända programmet, trots
att radionämn­den tycker motsatsen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1988/89:75 7 mars 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om TV-programmet Zick Zack&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 4 Utbildningsminister BENGT GÖRANSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Sten Andersson ställer egentligen frågorna
till radionämn­den. Poängen med den uppdelning av ansvaret som vi har är just
att regeringen inte skall kunna blanda sig i den löpande programverksamheten.
För egen del tycker jag att det är en ganska bra ordning. Den möjliggör för oss
att ha ett rent förhållande härvidlag och ser till att det inte blir en typ av
polifisk styrning av vårt radiomedium.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller den jämförelse som Sten Andersson önskade
sä finns denna på sitt sätt redan gjord av radionämnden, där just programmet
Tipsextra har friats. Radionämnden ansåg att sändningen av fotbollsmatcherna
och travloppen hade så stort nyhets- och informationsintresse att det uppvägde
gynnandet av de spel som arrangeras av AB Tipstjänst och AB Trav och Galopp.
Man ansåg därför inte att programmet stred mot kravet på opartiskhet i
radiolagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är således egentligen detta som
är svaret pä frågan. Radionämnden har gjort sin bedömning. Jag har inte
anledning, och inte heller rätfighet, att överpröva radionämndens uttalanden i
det här stycket. Det är radionämnden som skall göra bedömningen. Jag, liksom
förhoppningsvis också Sten Andersson och radioföretagen, respekterar
radionämndens beslut, även om vi inte har den formella skyldigheten att
betrakta radionämnden som en domstol vars utlåtanden vi är skyldiga att följa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 5
STEN ANDERSSON i Malmö (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag hoppas att jag inte har blivit
missuppfattad så att statsrådet tror att jag skulle vilja ställa mig bakom ens
tanken att riksdag eller regering skulle vara någon överförmyndare, någon
censur när det gäller TV-program. Men statsrådet har väl i dag så pass mycket
att säga fill om att han kan ta initiativ till nya regler, till ny
lagsfiftning. Även han måste se att den lagsfiftning vi i dag har på detta
område är full av inkonsekvenser. Det är detta jag tycker att statsrådet borde
tänka över något.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statsrådet säger att Tipsextra fick lov att vara kvar
därför att det har stort intresse och stort nyhetsvärde. Låt mig nämna nägra
siffror. Svenska folket spelade förra året pä V 65 för 32 milj. kr. Man spelade
Lotto för 34 miljoner. Alltså bör intresset för dessa båda spelformer bland
svenska folket vara lika stort. Där kan man i alla fall inte se någon skillnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hur anser statsrådet att en producent eller ett
programföretag skall agera om man anser att ett program är viktigt att sända,
men radionämnden säger att programmet strider mot gällande regler och avtal?
Hur skall en producent i detta fall agera? Statsrådet säger ju att radionämnden
inte har rätl alt stoppa sändningen av enskilda program.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1988/89:75 7 mars 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om motorvägsbygget Norrköping-Lövstad från
kulturmiljövårds­synpunkt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 6
Utbildningsminister BENGT GÖRANSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Om Sten Andersson i Malmö har ambitionen atl
som riksdagsman vara rådgivare för enskilda producenter vid deras utformning av
enskilda TV-program må det vara hänt. Jag vill i varje fall, som ansvarig
minister, inte påta mig den uppgiften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 7 STEN ANDERSSON i Malmö (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det vore mig fjärran att ett ögonblick tänka
mig atl vara rådgivare för enskilda producenter eller enskilda programföretag.
Jag tycker att de regler vi har i dag är helt onödiga. Om vi hade fått en
uppluckring av TV-monopolet eller om monopolet tagits bort, hade vi sluppit
mycket av denna debatt i dag. Debatten är av sådan karaktär att Svensson på
gatan inte förstår de regler vi i riksdagen hela tiden skapar och tyvärr även
framöver kommer att skapa. Det gäller inte bara denna fråga, utan det gäller
även mänga andra. Det hade varit mycket bättre om vi haft ett regelverk som
varit klart och om vi alltså kunnat gå ut och tala om för människorna: Så här
är det, så här fungerar det. Jag förstår att statsrådet inte vill eller kan
förklara skillnaden mellan Lottodragningen i TV och travloppen i Tipsextra på
lördagseftermiddagarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 8 Utbildningsminister BENGT GÖRANSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Naturligtvis hade livet varit enklare om vi
inte hade haft regler för TV-verksamheten. Hade vi inte haft trafikregler, hade
domstolar­na haft betydligt färre trafikmål att syssla med. Det är alldeles
uppenbart. Men trafiken hade fungerat sämre än den gör med ett regelsystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 §
Svar på interpellation 1988/89:129 om motorvägsbygget Norrköping-Lövstad från
kulturmiljövårdssynpunkt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 9 Utbildningsminister BENGT GÖRANSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Roland Larsson har frågat mig om beslutet om
E 4-ans sträckning Norrköping-Lövstad över ett fornlämningsområde föranleder
några initiativ från regeringens sida och om beslutet är i linje med de
principiella mål som fastlagts för kulturmiljövården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt de uppgifter jag har fått har länsstyrelsen i
Östergötlands län, i enlighet med bestämmelserna i väglagen, nyligen avgivit
sitt samrådsyttran­de till vägverket om arbetsplanen för den aktuella vägen.
Det är nu vägverkets uppgift att besluta om fastställelse av planen. Det vore
fel av mig att nu föregripa vägverkets ställningstagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill emellertid något redogöra för de bakomliggande
omständigheterna kring motorvägen. För sträckan Norrköping-Linköping har en
motorväg diskuterats sedan 1960-talet. Att en motorväg skulle komma till stånd
har legat i kommunens och vägförvaltningens planering sedan 1974. Dä redovisa­des 
den  med  erforderliga  markreservationer i  kommunöversikten  för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Norrköping.
Behovet av en radikalt bättre vägstandard västerut frän Norrköping har inte
ifrågasatts av någon myndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen nu accepterar
att en motorväg dras genom ett område av riksintresse för kulturmiljövården
har- enligt vad som uppgivits för mig - sin grund i att alla radikalt annorlunda
sträckningar har gjorts omöjliga pä grund av den planenliga
bebyggelseutvecklingen sedan dess. Dessa alternativ avvisades nämligen på 1960-
och 1970-talen som alltför kostsamma och svåra att realisera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag uppfattar riksdagens beslut om propositionen (1987/88:104)
om kulturmiljövård som ett uttryck för den ökade vikt samhället lägger vid
kulturmiljövården. Vi kan bara spekulera i ett annorlunda utfall av den
långsiktiga planeringen, om genomslaget för kravet på att ta till vara
kulturmiljön hade varit lika starkt pä 1960-talet som det är i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu har diskussionen om vägens sträckning kommit in i ett
sent skede av planeringsprocessen och i princip handlat om hur vägen skall
detaljprojekte-ras, för att ingreppen och skadorna pä hällristningar, andra
fornlämningar och kulturmiljön i övrigt skall bli sä små som möjligt. Dessa
diskussioner har medfört justeringar av sträckningen, bl.a. för att undvika
direkta ingrepp i hällristningar. Jag har all anledning att utgå från att
vägverket, med stöd av de expertsynpunkter som bl.a. riksantikvarieämbetet
framfört, gör en mycket noggrann prövning av den nu föreliggande arbetsplanen
innan verket fattar beslut om fastställelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I handläggningen av frågan om arbetsplanen kan det
emellertid konstate­ras, att ett mer samlat underlag med redovisning av
konsekvenserna för kulturvärdena av olika detaljprojekteringsalternativ rörande
motorvägens avfarter togs fram av vägförvaltningen först i slutet av december
förra året på riksantikvarieämbetets begäran. Oavsett om detta eller något
annat förfa­rande i handläggningen påverkat ärendet i sak, är det självklart
eftersträ­vansvärt att konsekvenserna för kulturmiljövården inför en planerad
explo­atering blir noggrant utredda sä tidigt som möjligt i planeringsprocessen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill därför i korthet redovisa beredningen av några
aktuella frågor som - även om de inte aktualiserats med anledning av ärendet om
en motorväg vid Norrköping - kan komma att påverka bl.a. formerna för
vägplanering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I väglagen (1971:948) infördes sålunda är 1987 (prop.
1986/87:135, JoU 25, rskr. 319, SFS 1987:745 15 §) krav på
miljökonsekvensbeskrivningar till arbetsplan för byggande av väg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen har därefter med anledning av riksdagens
behandling av regeringens miljöpolitiska proposition (prop. 1987/88:85, JoU 23,
rskr. 373) uppdragit åt vägverket att redovisa en utvärdering av denna
bestämmelse. Därefter kan ställning tas till frågan om tillståndsprövning av
vägbygge enligt miljöskyddslagen (1969:387).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen har vidare uppdragit ät naturvårdsverket och
plan- och bostadsverket att i nära samarbete med riksantikvarieämbetet lämna
förslag till hur miljökonsekvenser systematiskt kan infogas i den svenska
planerings­processen. Därmed kommer också behovet av konsekvensanalyser beträf­fande
kulturmiljön att behandlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:75 7 mars 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om motorvägsbygget Norrköping-Lövstad från
kuUurmiljövårds-synpunkt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:75 7 mars 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om motorvägsbygget Norrköping-Lövstad från
kulturmiljövårds­synpunkt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 10
ROLAND LARSSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag vill börja med att tacka utbildningsministern för svaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anledningen till att jag interpellerat
utbildningsministern i denna fråga är i första hand att jag, med utgångspunkt
från den i Östergötland beslutade sträckningen av E 4 förbi Norrköping över ett
område med fasta fornläm­ningar, velat få principiellt klarlagt hur den här
typen av frågor skall hanteras med tillräcklig hänsyn till värdefulla
historiska minnesmärken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag inser naturligtvis, som de flesta, att stort mer än
vad som gjorts i det aktuella fallet inte går att göra i ett så pass sent
skede, när vägbygget redan praktiskt taget börjat. Å andra sidan har man ju här
lyckats sätta tummen på brister i planeringen och den föregående informationen
som borde ha kunnat undvikas, i varje fall om ambitionen att bevara denna typ
av fasta fornlämningar stått i någorlunda överensstämmelse med intentionerna i
den nya lagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det borde ha varit helt möjligt att i ett betydligt
tidigare skede, då förutsättningarna för påverkan varit betydligt större, få
den typ av debatt som nu i tolfte fimmen kommit till stånd i Norrköpingsfallet.
Annars torde väl kulturintressena inte kunna få den tyngd de rimligen bör ha, med
tanke på de stora kostnader det innebär att göra förändringar när processen
redan är så långt framskriden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är självklart att det inom mänga delar av vårt land
med rika inslag av fornlämningar inte går att undvika konflikter med den
moderna samhällspla­neringen. Bra, informationsunderlag och god framförhållning
torde dock kunna minimera dessa konflikter högst avsevärt. Som
utbildningsministern påpekade i sitt svar är det tydligen, med tanke på de
utredningsuppdrag som regeringen har gett vägverket och kulturminnessidan,
möjligt med denna typ av framförhållning. Men till syvende og sidst handlar det
naturligtvis om samhäUets värdering av immateriella värden framför materiella.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller E 4-ans sträckning vid Norrköping har detta
markreservat funnits med i planeringen under ett tjugotal år. Det har under den
tiden funnits många tillfällen, bl.a. i samband med de antikvariska
myndigheternas prövning, att omvärdera vägens sträckning eller i varje fall
göra de justeringar som nu tillkommit i sista minuten. Därför är en intressant
fråga hur regeringen anser att man i framtiden skall kunna undvika den här
typen av brandkårsutryckningar för att rädda värdefulla fornlämningar som under
ett par decenniers förberedelser hela tiden varit väl kända av inblandade
parter. I fråga om detta tycker jag att utbildningsministern i alltför hög grad
flyttar över ansvaret på vägverket. Det är inte rimligt att förvänta sig att
vägverket, med tanke på dess ansvar, skulle gå längre när det gäller att bevaka
kulturintressena än de antikvariska myndigheterna har gjort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag noterar emellertid med tillfredställelse att det
givits uppdrag för att man i framtiden skall kunna undvika att fel begås, och
att man därmed i ett tidigare skede i planeringsprocessen kan ta större hänsyn.
Den delen av utbildningsministerns svar tar jag ad notam som ett mycket
positivt besked.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Den mest intressanta frågan för framtiden är
naturligtvis hur mänga av våra flera tusen år gamla kulturminnen som skall få
offras på den moderna samhällsplaneringens altare, och hur mycket av tusenåriga
värden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;som skall
få vika undan för en enda generations bekvämlighet och önskan att manifestera
att den kortaste vägen mellan två punkter är ett rakt streck.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 11 Utbildningsminister BENGT GÖRANSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag noterar att Roland Larsson och jag är
överens om värdet av en ordentlig planeringsprocess. Jag noterar också Roland
Larssons konstaterande att regeringen i detta stycke har tillgodosett
långtgående önskemål om framförhållning när det gäller en god planering.
Kulturmiljö-vårdsbeslutet som fattades på grundval av en proposition under
våren är i detta sammanhang ett avgörande dokument.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Roland Larsson frågade mig om det egentligen är bra att
göra brandkårsut­ryckningar. Låt mig då säga följande. Jag är en av dem som
tycker att brandkåren är ganska bra att ha när det brinner. Jag är inte en av
dem som hävdar att vi skall ha en sådan planeringsprocess att vi pä förhand kan
avskaffa brandkåren. Jag vill gärna ha den kvar. Det är bra att vi kan göra
ingrepp om det trots allt skulle visa sig att det finns saker som många inte
tänkt på. Ta inte bort brandkåren därför att vi förnekar eldsvådors existens!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 12 MAJ-INGER KLINGVALL (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tror att alla som någon gång har passerat
Norrköping med bil förstår det stora behov som vi som bor i Norrköping har när
det gäller att få E 4 dragen vid sidan av staden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som både utbildningsministern och Roland Larsson påpekade
har denna vägsträckning varit aktuell mycket länge. Men tidigare var inte detta
område skyddat som riksintresse. Det blev det inte förrän under 1980-talet,
efter att riksantikvarieämbetet 1979-1980 hade gjort en ny
fornminnesinventering i området. Det tror jag är en av förklaringarna till att
debatten om vägsträck­ningen kom i gång i ett sådant sent skede. Av denna
anledning är detta område redan påverkat av E 4, järnvägen, industrier,
kraftledningar, osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Diskussionen har kommit i gång sent, så sent som under
hösten 1988. Socialdemokraterna i Norrköping reagerade snabbt efter att det
hade varit flera artiklar i pressen om detta. Socialdemokraterna bjöd in
representanter från olika håll och drog i gång en diskussion om huruvida det
fanns några möjligheter att åstadkomma förändringar av denna vägsträckning.
Studiebe­sök gjordes också vid dessa hällristningar. Därefter tog
länsstyrelsen, på tjänstemannaplanet, initiativ till en revidering av
vägsträckningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nya sträckningen innebär att de viktigaste ristningarna
kommer att bevaras. Det är speciellt en häll som man har diskuterat mycket. På
denna häll finns det 20 bildytor och 16 kommer att förbli intakta. 4 berörs
alltså av vägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den andra kritiska punkten är trafikplatsen vid Skälv, där
det också har gjorts omarbetningar, bl.a. av avfarterna. Vid Skälv är det ett
område med skålgropar som påverkas på det sättet att det i fortsättningen
kommer att bli svårt för allmänheten att nå detta område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med dessa förändringar av vägsträckningen blir skadorna på
själva fornlämningarna förhållandevis små - 40 ristningar av 6 000 kommer att
påverkas av den nya vägsträckningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I likhet
med mänga som engagerat sig i denna fräga anser jag att det är svårt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:75 7 mars 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om motorvägsbygget Norrköping-Lövstad från
kulturmiljövårds­synpunkt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1988/89:75 7 mars 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om ungdomsgängs­brottsligheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;alt hitta
bra lösningar som tillgodoser allas intressen. Men en viktig slutsats som man
kan dra är att E 4-ans nuvarande sträckning är det sämsta alternafivet, ur
trafiksynpunkt, ur säkerhetssynpunkt och inte minst när det gäller
miljöeffekterna. E 4 går i dag rakt igenom staden. Den stryker tätt förbi ett
stort bostadsområde, och den går igenom hällristningsområdets södra del, där
det finns en mycket träng flaskhals vid Borgs kyrka med trafikstockningar som
följd, speciellt under helger. Man kan också konstate­ra att avgaserna på sikt
kommer att påverka des.sa ristningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det riksintressanta området upptar totalt 520 ha. Av dessa 520 ha kommer 3 % att tas i anspråk för trafikplatsen, och totalt 5 % för hela
vägområdet med tillfarter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommunen och länsstyrelsen har under arbetets gäng och vid
sina överväganden varit eniga, och samtliga partier har varit helt överens.
Länsantikvarien i Östergötland och statsantikvarien i Norrköping har också
godkänt detta förslag. Jag tycker att detta bör sägas i debatten i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 13 ROLAND LARSSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Som jag sade tidigare var syftet med min
interpellation i första hand att fä klarlagt hur denna typ av bristfällig
handläggning skall kunna undvikas i framtiden. Pä den punkten tycker jag att
jag har fått ett ganska bra svar från utbildningsministern i och med
redovisningen av de uppdrag som har givits just i detta syfte. Att det i just
detta fall inte går att göra sä mycket mer än vad som gjorts är jag
fullständigt medveten om. Men det är bra om man i framtiden kan undvika, som
det uttrycktes, brandkårsut­ryckningar. Även om jag delar utbildningsministerns
uppfattning om brand­kårsutryckningar och brandkåren, måste han medge att
utryckningstiden borde kunna förkortas avsevärt, om man vet att en pyroman är
pä väg att sätta fyr på något. I del här fallet hade uttryckningstiden kunnat
förkortas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6
§ Svar på interpellationerna 1988/89:117 och 121 om ungdomsgängs­brottsligheten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 14
Justitieminister LAILA FREIVALDS:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Karin Ahrland har frågat mig vilka inifiativ
jag avser att vidta för att snabbt kunna komma lill rätta med problemen med
pojkligors framfart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Pär Granstedt har frågat mig om regeringen kommer att se
till att polisen i Stockholm fär tillräckliga resurser för att klara kampen mot
ungdomsväldet. Han har vidare frågat om jag är beredd att ta initiativ för att
säkerställa påföljds- och behandlingsmöjligheter som gör att gripna ungdomar
inte omedelbart återvänder till sin ursprungliga miljö. Slutligen har han
frågat om jag är beredd att medverka till att organisationer, som på ideell
basis arbetar med den aktuella gruppen ungdomar, fär förbättrade resurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eftersom Karin Ahrlands och Pär Granstedts interpellationer
tar sikte på samma problem besvarar jag dem i ett sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lät mig först erinra om att regeringens åtgärder för att
komma till rätta med problem av del slag som interpellanterna tar upp nyligen har
redovisats för riksdagen. Statsrådet Margot Wallström lämnade i en frågestund i
riksdagen den 15 december förra året information om insatser av regeringen för
att motverka våld bland ungdomar. Statsrådet Gertrud Sigurdsen besvarade en
interpellation i riksdagen den 11 januari i år om sociala åtgärder för värd av
vissa unga. Själv besvarade jag den 17 januari 1989 en interpellation om
åtgärder mot ungdomsvåldet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Möjligheter att besluta om omhändertagande av ungdomar som
begått brott finns i lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om värd av
unga (LVU). Den lagen har de ungas behov som utgångspunkt för regleringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vård med stöd av lagen skall ges bl.a. den som är under 18
är, om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för allvarlig fara genom
brottslig verksam­het. Även den som fyllt 18 men inte 20 år och befinner sig i
en sådan situation kan under vissa förutsättningar beredas vård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut om vård meddelas av länsrätten. Om rättens beslut
inte kan avvaktas, får socialnämnden eller, i ännu mer brådskande fall,
socialnämn­dens ordförande eller någon annan ledamot fatta beslut om omedelbart
omhändertagande. Ett sådant beslut förutsätter att det är sannolikt att den
unge behöver beredas vård med stöd av lagen. Beslutet förutsätter också att
rättens beslut inle kan avvaktas med hänsyn till risken för den unges hälsa
eller utveckling eller till att den fortsatta utredningen allvarligt kan
försväras eller vidare åtgärder hindras. Under dessa förutsättningar är det
alltså fullt möjligt att göra omedelbara omhändertaganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Karin Ahrland har hänvisat till en arbetsgrupp inom
Stockholms stad som nyligen har presenterat en rapport med förslag till
åtgärder mot ungdomsvål­det i Stockholm. Gruppen menar att LVU inte gör det
möjligt att fatta omedelbara beslut om omhändertagande av ungdomar som gör sig
skyldiga till t.ex. våldsbrott och bilstölder. Arbetsgruppen anser att det
behövs lagliga möjligheter till snabba omhändertaganden av de mest utsatta
ungdomarna. Jag vill i detta sammanhang nämna att socialdepartementet har tagit
kontakt med gruppen för att fä närmare information om vilka åtgärder gruppen
anser behöver vidtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som Karin Ahrland vet kan de straffprocessuella
tvångsmedlen gripande, anhållande och häktning ocksä komma i fräga. Rent
allmänt gäller i de flesta fall att brottsmisstanken skall gälla brott av viss
svärhetsgrad. Vidare mäste det föreligga grund för ett häktningsbeslut i form
av t.ex. risk för fortsatt brottslig verksamhet eller risk för atl utredningen
av brottet försvåras, om den misstänkte är på fri fot. När det gäller unga
finns det en regel som säger att den som är under 18 år inte fär häktas, om det
inte finns synnerliga skäl för det. Det innebär atl utrymmet för denna typ av
tvångsmedel är relativt litet när det gäller ungdomar, men att det ända finns
möjligheter att tillgripa sådant tvång i kvalificerade fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vär lagstiftning bygger pä principen atl det är
socialtjänsten som skall ha ett övergripande ansvar för ungdomars
uppväxtförhållanden. Den skall lämna det skydd och stöd som behövs när det
finns risker för en ogynnsam utveckling. Vid behov skall den även svara för
vård och fostran utanför hemmet. Socialtjänstens ansvar i detta hänseende är en
grundläggande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:75 7 mars 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om ungdomsgängs­brottsligheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Riksdagens protokoU 1988/89:74- 75&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1988/89:75 7 mars 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om ungdomsgängs­brottsligheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;princip
som bör värnas och bevaras. Med hänsyn till detta vore det enligt min mening
fel att utforma den sociala lagstiftningen för att fylla straffprocessuel­la
syften. Det är viktigt at det inte vidtas förhastade lagstiftningsåtgärder som
gör mer skada än nytta. Men det kan förstås finnas brister med det nuvarande
regelsystemet. Därför behövs det en översyn av hur socialtjänstens och
rättsväsendets verksamheter fungerar i förhällande till varandra och övervä­ganden
om hur dessa verksamheter skall kunna samordnas bättre än vad som i dag kanske
är fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialministern har därför i samråd med mig tagit initiativ
till atl tillsätta en arbetsgrupp med tjänstemän från våra båda departement som
skall studera denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag övergår nu till Pär Granstedts fräga om polisens
resurser för att klara kampen mot ungdomsvåldet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen är uppmärksam pä den bekymmersamma
personalsituationen inom polisväsendet. I årets budgetproposition konstaterar
civilministern att bristen pä poliser för närvarande är koncentrerad till
polismyndigheterna i Storstockholmsområdet och till nägra andra myndigheter ute
i landet. 1 syfte att begränsa avgångarna från polisyrket, främja nyrekrytering
och effektivi­sera polisarbetet har regeringen vidtagit en rad olika åtgärder
både på kort och på lång sikt. Bl.a. har regeringen i budgetpropositionen
föreslagit en kraftigt ökad antagning av polisaspiranter till polishögskolan
och påtagliga förstärkningar på utrustningssidan. Regeringen har nyligen
beslutat att redan för innevarande budgetår kraftigt förstärka polisens
resurser genom att medge att lönemedel för vakanta polistjänster tas i anspråk
för admini­strativa ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Polismyndigheten i Stockholm svarar, i likhet med övriga
polismyndighe­ter, själv för de närmare besluten om hur resurserna skall
användas. Därvid har regeringen bl.a. pekat på den nyckelroll som polisen har
för att förverkliga statsmakternas satsningar på åtgärder mot unga
lagöverträdare. Polisen bör även överlag fördjupa samarbetet med skolan och
socialtjänsten. Av årets budgetproposition framgår vidare att polisens
brottsförebyggande ansträngningar bör inriktas på ungdomar i riskzonen för
kriminalitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det slutligen gäller Pär Granstedts fråga om stöd till
ideella organisa­tioner som arbetar med antivåldsfrågor får jag hänvisa till
regeringens skrivelse 1988/89:70 om ungdomsfrågor. Regeringen understryker där
det värde som ligger i att ungdomar själva bildar föreningar för att engagera
sig mot våld. För att stödja föreningslivets insatser i detta sammanhang har 8
milj. kr. ur allmänna arvsfonden avsatts för utvecklingsstöd till föreningar
som vill nå nya grupper av ungdomar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span lang=DE style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf.
15 KARIN AHRLAND (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tackar justitieministern för svaret. Det var mycket
långt och för den som ingenting vet om vår lagsfiftning på detta område säkert
också innehållsrikt. Men jag ställde inte frågan för att fä en redogörelse för
dagens lagstiftning, för den kan faktiskt ocksä jag. Tvärtom ställde jag frågan
för att fä veta om det finns planer pä några som helst förändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är medveten om att problemen har varit uppe till
debatt många gånger tidigare. Jag får nog påpeka att justitieministern och
socialministern måste&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;räkna med
att det dess värre inte är sista gängen i dag heller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min fråga lydde - det vill jag gärna erinra om: Vilka
initiativ avser justitieministern att vidtaga för att snabbt kunna komma till
rätta med problemen med pojkligors framfart? Justitieministern och
socialministern har enligt svaret tillsatt en arbetsgrupp med tjänstemän som
&amp;quot;skall studera denna fråga&amp;quot;. Jag undrar, herr talman, om inte gruppen
skall ha i uppdrag att komma med några förslag. Finns det inga riktlinjer för
gruppens arbete?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu uppehöll sig justitieministern länge vid att
socialtjänsten skall ha det övergripande ansvaret och att det vore fel atl
utforma den sociala lagstift­ningen för att fylla straffprocessuella syften.
Där tror jag att vi två, justitieministern och jag, är helt ense. Men vi borde
ocksä vara eniga om att det uppenbarligen finns brister i dagens syslem. Jag tror
att vi framför allt borde erkänna att samhällets reaktioner pä ungdomsbrott
fortfarande kommer för sent.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Justitieministern säger - jag tror rent parentetiskt - att
det behövs en översyn av hur socialtjänstens och rättsväsendets verksamheter
fungerar i förhällande till varandra samt överväganden om en bättre samordning.
Om det här är förtäckt reklam för justitiedepartementets promemoria om att vi
skall avskaffa länsrätterna, vill jag annonsera att jag inte kommer att ställa
upp pä ett sådant förslag. Jag tror tvärtom att det är farligt att plocka ihop
allmänna domstolar och länsrätter, eftersom länsrätterna ocksä har en social
funktion, nägot som de allmänna domstolarna inte har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Departementet har tagit kontakt med den
arbetsgrupp i Stockholm som jag nämnde i interpellationen. Jag vill mycket
gärna rekommendera justitieministern att själv läsa dess rapport. Det är en
alldeles utomordentligt fin rapport - jag skall gärna låna ut mitt exemplar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gruppen har bl.a. kommit med vissa förslag. Man vill ha
snabba ingripanden enligt LVU . Man pekar pä att när det inte blir någon
reaktion, fungerar inte heller samhället ordentligt. Ungdomar förväntar sig en
reaktion. Alla unga som man har talat med har vittnat om det. Målet mäste vara
- det är vi kanske ense om - atl förhindra att del gär så långt att några
ingripanden enligt LVU behövs. Det kan vara viktigt att man ingriper snabbt när
det börjar hända saker. Man har också föreslagit individuella vårdpro­gram, och
man har även talat om möjligheten att införa ett begränsat skadeståndsansvar
för föräldrarna. Detta är några av de förslag som finns i den brandgula
rapporten. Det vore mycket bra om justitieministern här ville berätta om sin
egen inställning till denna rapport.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I dag fick justitieutskottet ett brev från
Tyresö gymnasium. Samma brev har tydligen gått till justitieministern. Jag
skall bara citera några rader:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Vi är upprörda och skrämda. Alla människor måste
uppmärksammas på hur ungdomsvåldet får allt allvarligare karaktär, starka motkrafter
måste&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sättas in.-- Det
tycks endast vara en liten grupp av ungdomar som svarar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för de
grövsta våldsdåden och den värsta skadegörelsen. Vi vill emellertid starkt
understryka vikten av att de åtgärder som nyligen aviserats från politiskt häll
snarast kommer till stånd så att skadegörare och våldsverkare snabbt får erfara
att samhället inte tolererar deras handlingar.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag undrar vad justitieministern tänker skriva i sitt svar
till de anställda på Tyresö gymnasium.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1988/89:75 7 mars 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om ungdomsgängs­brottsligheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:75 7 mars 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om ungdomsgängs­brottsligheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 16
PAR GRANSTEDT (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Även jag vill tacka för svaret på
interpellationerna om ungdomsvåldet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är ett ur flera aspekter stort och växande problem. Vi
måste naturligtvis se dessa växande våldstendenser som nägot av ett underbetyg
när det gäller de uppväxtmiljöer som vi har skapat. Särskilt allvarligt bör vi
som bor i en storstad som Stockholm se pä dessa problem, eftersom de där är
särskilt stora. Dessutom är våldet ett allvarligt socialt miljöproblem för alla
de människor som känner att de inte vågar röra sig fritt och tryggt i stora
delar av staden - åtminstone vissa tider på dygnet. Det är också ett problem
eftersom det i sig skapar farliga ungdomsmiljöer. Ofta är bara ett fätal
verkligen aktiva, men det är många andra ungdomar som dras med i de
gängbildningar som skapas - och kanske dras in i kriminalitet av olika slag.
Det är därför viktigt att vi vidtar åtgärder, och att vi vidtar bättre åtgärder
än hittills.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Justitieministern pekade pä att det har ställts mänga
frågor om våldet. Jag&lt;br&gt;
tror att man skall se det som ett uttryck för den oro som vi i riksdagen&lt;br&gt;
känner för denna utveckling - kanske ocksä för att svaren hittills inte har&lt;br&gt;
varit så tillfredsställande. Tyvärr måste man säga det också om det svar som&lt;br&gt;
Karin Ahrland och jag har fått i dag. Det är inte riktigt ägnat att skapa en&lt;br&gt;
känsla av alt regeringen nu har tagit ett fast tag i problemet och kommer att
se&lt;br&gt;
till att det händer saker.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;_ &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag ställde tre preciserade frågor. Den första frågan
gällde polisens resurser. Det har kommit ganska alarmerande uppgifter om hur
det är ställt inför den sommar som nu nalkas. Det är bara en eller annan
enstaka polisman som kan ägna sig åt det långsiktiga förtroendeskapande arbete
som behövs för att man pä ett konstruktivt sätt skall kunna lösa en del av de
problem som finns i ungdomsgängen. Detta är helt klart otillräckligt. Mycket
tyder på alt polisens möjligheter denna sommar kommer att vara mindre än förra
sommaren, då man faktiskt lyckades uträtta en hel del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu kan man läsa i svaret att regeringen har uppmärksammat
problemet. Jag tycker att det är alldeles utmärkt. Många andra i denna kammare
uppmärksammade problemet för flera år sedan, och de begärde envist att man
skulle öka rekryteringen av aspiranter till polishögskolan. Men rege­ringen och
det regerande partiet har lika envist motsatt sig detta. Nu sker denna ökning -
och det är på tiden! Men det kommer inte att hjälpa situationen i sommar, utan
det kommer att ta tid. Vad tänker regeringen göra för att se till att det
åtminstone finns några polisresurser för att på ett mjukt och socialt riktigt
sätt kunna hantera problemen inför sommaren?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kommer då en kommentar som jag har litet svårt att
förstå. Statsrådet säger nämligen i sitt svar: &amp;quot;Regeringen har nyligen
beslutat att redan för innevarande budgetår kraftigt förstärka polisens
resurser genom att medge att lönemedel för vakanta polistjänster tas i anspråk
för administrativa ändamål.&amp;quot; Jag tycker att det vore värdefullt med en
förklaring av pä vilket sätt det är att förstärka polisens resurser när man tar
i anspråk lönemedel som var avsedda för poliser och använder dessa för
administrativa ändamål. Såvitt jag begriper, med mitt lekmannamässiga sinne, är
detta ungefär motsatsen till förstärkta resurser för polisen. Men detta kanske
innebär att det inte blir&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fullt sä
alarmerande som om dessa vakansmedel frusit inne och i stället tillfallit
statskassan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lika svårt är det att få grepp om vad regeringen
egentligen tänker göra ät det andra problemet som jag har tagit upp, nämligen
att ungdomar i allmänhet bara tas om hand, förhörs och sedan skickas hem. Nästa
dag finns de kanske ute i gängen igen. Jag kan inte se att jag har fält något
egentligt svar på den frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det tredje frågan gäller stödet till verksamheter som
t.ex. Fryshuset, som engagerar sig i ungdomarna pä ideell basis. Statsrådet
hänvisar till det beslut som har fattats om att ta medel ur allmänna arvsfonden
för att ge stöd till organisationer som vill söka sig till nya grupper av
ungdomar. Det är ett bra initiativ. Frågan är bara om det kommer att finnas
resurser även för de organisationer som redan har en betydande verksamhet bland
de ungdoms­grupper som vi här talar om. Kommer också de organisationerna att få
påräkna ett stöd, inte bara från regionala myndigheter utan även från staten?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:75 7 mars 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om ungdomsgängs­brottsligheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 17
Justitieminister LAILA FREIVALDS:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det gläder mig att Karin Ahrland och jag är
överens om att det är i första hand socialtjänstens ansvar att ge stöd och
hjälp och vidta åtgärder mot de ungdomar som är i riskzonen eller begår brott.
Mot den bakgrunden är jag något förvånad över Karin Ahrlands fortsatta frågor,
vilka utgår från Stockholms kommuns rapport och förslag till åtgärder. Också
Stockholms kommun har ju i sina förslag haft som utgångspunkt att det är
socialtjänsten som har ansvaret för ungdomar under 18 år. Förslagen i
rapporten, som jag givetvis, Karin Ahrland, har läst, går ut på att förstärka
socialtjänstens möjligheter i olika avseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är bl.a. fråga om att snabbare kunna ingripa enligt
LVU. Som jag sade i mitt svar, har socialdepartementet för avsikt att diskutera
med arbetsgrup­pen för att få veta i vilka avseenden den anser att LVU behöver
ändras för att man skall kunna vidta åtgärder tidigare än vad som i dag är
fallet. Jag utgår från att det av den redogörelse jag lämnade för tillämpningen
av LVU framgick att det i dag finns möjligheter enligt LVU att snabbt vidta
åtgärder. Men det är möjligt, som jag också sade, att det kan finnas brister i
själva regelsystemet och att det behöver ändras. Arbetet med detta pågår inom
socialdepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller ungdomars behov av reaktioner tror jag vi
alla är överens om att varje människa måste få en reaktion när man överträder
de normer och regler som vi har i vårt samhälle. Jag utgår också frän att Karin
Ahrlands uppfattning är att det är inom ramen för socialtjänsten som den
reaktionen skall lämnas. Jag är därför något förvånad över att frågorna
fortfarande ställs till mig som justitieminister, eftersom delta är en fråga
som hör hemma pä socialdepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En fråga som Karin Ahrland särskilt tog upp och som ocksä
har utgångspunkt i rapporten från Stockholms kommun gäller föräldrarnas
skadeståndsansvar. Föräldrarna har redan i dag ett skadeståndsansvar i det
avseendet att de ansvarar för skadegörelse som deras barn utför i den
utsträckning de kunnat förhindra den. Detta har naturligtvis att göra med
vilken ålder barnet har. Ju äldre barnet är, desto större skadeståndsansvar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:75 7 mars 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om ungdomsgängs­brottsligheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;har barnet
självt, och ju mindre ansvar kan läggas pä föräldrarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kan lämna information om att det inom ramen för BRÅ:s
verksamhet pågår ett arbete med att överväga ändringar av
skadeståndslagsliftningen för att se om ändrade regler vad gäller föräldrars
skadeståndsansvar skulle vara motiverade och ha en positiv effekt i den
riktning vi är överens om. Jag vill i det sammanhanget ändå påpeka att jag är
rädd för att den typen av sanktioner mot föräldrarna kan drabba de allra
fattigaste värst. Det kan knappast leda till att den skadelidande, oavsett om
det är en privatperson eller SL, fär nägra pengar, men del är en tung
belastning för en redan hårt drabbad familj. Jag tycker att det här är en fråga
som måste övervägas, och arbete med detta pågår inom BRÅ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Pär Granstedt tar upp frågan om polisens verksamhet. Jag
lämnade etl svar som utgick från de åtgärder som regeringen har vidtagit. För
ytterligare diskussioner i den frågan vill jag kanske ändå hänvisa till
civilministern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lät mig förklara den del i mitt svar som Pär Granstedt
inte förstod. Regeringen har givit rikspolisstyrelsen möjlighet att använda
lönemedel för administrativa ändamål. För den oinvigde kan det låta egendomligt,
men bakgrunden är den att polisens problem i dag är att man har vakanta
tjänster. Man har alltså inte möjlighet att besätta dessa tjänster med poliser.
Det är förklaringen till att regeringen har förordnat om en större intagning
till polisskolorna. För att dessa pengar ändå skall komma polisen till nytta
fär de alltså användas för annan personal inom polisen som skall avlasta
polismän­nen mänga av de administrativa göromål som i dag betungar vissa
polistjäns­ter. Därigenom skall polismännen få möjlighet alt i större
utsträckning ägna sig ät de egentliga polisarbetet, och det upplevs av polisen
som en resursförstärkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De organisationer som har statligt stöd i det här arbetet,
ungdomsorganisa­tioner och andra, skall givetvis fä fortsatt stöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span lang=DE style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf.
18 KARIN AHRLAND (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror inte atl vi behöver ägna en stor debatt åt frågan
om vem som skall ha det största ansvaret. 1 den frågan är vi helt eniga om att
det är socialtjänsten som skall ha det ansvaret när det gäller de unga
människor­na. Men jag tycker inte att Laila Freivalds behöver vara så förvånad
över att man interpellerar landets justitieminister som faktiskt också har
ansvar för det här området. Det handlar, herr talman, om gärningar som är
straffbelag­da och som alla är uppräknade i brottsbalken. Dä kan inte
justitieministern låta bli att ha en egen åsikt om de här frågorna. Jag noterar
att jag inte fick nägot svar pä min fråga om det fanns nägra direktiv för den arbetsgrupp
som arbetar under justitiedepartementet och socialdepartementet. Det tycks
heller inte finnas något uppdrag åt den att komma med några nya förslag, och
det kan jag bara beklaga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller skadeståndsansvaret är det på det sättet
atl varken Laila Freivalds eller jag har någon absolut bestämd uppfattning om
huruvida man skall införa ett sådant eller inte. Men frågan har väckts av en
mycket ambitiös arbetsgrupp, och den är i varje fall sä intressant att den är
värd att studera närmare. Det är därför jag har nämnt den här i dag. Jag har
nämligen hört&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;många
människor säga att de tycker att detta vore ett sätt att påverka föräldrarna
till de här barnen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Laila Freivalds säger att sådana här sanktioner kan drabba
de fattigaste värst. Det där är ju bara ett utkastat påstående. Det vet vi
ingenting om, vad vi vet är att skadegörelse mycket ofta drabbar enskilda
människor, både fattiga och rika.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag noterar att jag heller inte fick något svar på min
fråga om justitieminis­tern är beredd att avskaffa länsrätterna, vilka i dag
tar upp de sociala målen till prövning. Jag skulle gärna vilja veta litet mer
om detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:75 7 mars 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om ungdomsgängs­brottsligheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 19
PÄR GRANSTEDT (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag konstaterar att justitieministern började
debatten med att något antyda att det redan varit väl många fråge- och
interpellationsdebat­ter i det här ämnet. Hon har nu kommit till den punkten
att hon uppmanar oss att ställa ytterligare frågor och interpellationer till
andra statsråd för att få svar på de frågor som vi vill ha besked om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är efter många år i riksdagen medveten om den
uppdelning som finns av arbetet inom regeringen, men jag undrar samtidigt om
det inte skulle ligga ett värde i att det fanns så pass mycket samspel mellan
regeringens ledamöter att det går att med ett statsråd i kammaren föra en
sammanhängande debatt om ett sammanhängande problemområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker att det på något sätt är rimligt att man skall
kunna diskutera ungdomsbrottsligheten med justitieministern även om man kommer
in pä frågan om hur vi skall få fillräckligt många poliser för att åtgärda
saken och på frågan om vad man skall göra med ungdomarna efter det att de har
blivit gripna. Man skall inte behöva dela upp en sådan fråga på tre olika
statsråd i tre olika debatter. Detta är en liten allmän reflexion över det sätt
som sådana här frågor skall hanteras på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller min fråga om polisens resurser förstod jag
nog ungefär sä mycket som justitieministern här förklarade. Jag kan fortfarande
inte riktigt inse att del faktum, att man nu fär använda pengar, som var
avsedda för polistjänster, till att vidta administrativa åtgärder för att i
någon mån lindra konsekvenserna av att man inte kan besätta polistjänsterna av
justitieminis­tern beskrivs som en kraftig förstärkning av polisens resurser.
Jag tycker uppriktigt sagt att det är att ta i litet väl häftigt. Vad det är
fräga om är naturligtvis att lindra konsekvenserna av att man har en alldeles
orimlig situation när det gäller vakanser. Låt oss då vara anspråkslösa nog att
kunna säga detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker fortfarande att jag inte har fått något svar på
min fråga om vad man skall göra för att de här ungdomarna inte snabbt skall
komma tillbaka i sin ligaverksamhet. Jag antar att avsikten är att jag skall
låta mig nöja med det resonemang som förs om LVU och att man ser på de här
frågorna pä departementet. Men det här är en så pass allvarlig fråga att jag,
precis som Karin Ahrland, menar att det skulle vara högeligen befogat med någon
typ av direktiv eller viljeyttring från regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan fick jag höra att stödet till
ungdomsorganisationerna fortsätter, och det är naturligtvis bra, men här krävs
det förstärkta insatser om vi vill nå förstärkta resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1988/89:75 7 mars 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om ungdomsgängs­brottsligheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 20
Justitieminister LAILA FREIVALDS:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Först vill jag säga till Karin Ahrland att
jag beklagar att jag inle svarade på frågan om vilket uppdrag arbetsgruppen har
- det var inle med avsikt. Arbetsgruppen har givelvis etl uppdrag, och det är -
såsom jag i och för sig sade i mitt svar - att studera hur socialtjänstens och
rättsväsendets insatser när del gäller unga som har begått brott lämpligen bör
samordnas. Vidare skall gruppen arbeta förutsättningslöst och till hösten 1989
presentera förslag till lämpliga lösningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller länsrätterna var Karin Ahrlands direkta
fräga om jag har för avsikt att avskaffa dem. Som Karin Ahrland vet har
justitiedepartementet nyligen remitterat en promemoria, som kallas en idéskiss,
där det sker en total översyn av domslolsorganisationen. I den idéskissen finns
också länsrätterna med, och i det skissartade förslag som skall vara elt
underlag för en bred och förutsättningslös diskussion nämns möjligheten att
länsrätterna skall försvinna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av att vi har tagit detta initiativ till en
bred och förutsätt­ningslös diskussion om domstolarnas framtid är jag givetvis
inle beredd att i dag ha någon bestämd uppfattning i frågan. Då skulle hela det
arbete som har igångsatts med hjälp av denna idéskiss vara förfelat. Jag är
beredd att lyssna pä de svar och de diskussioner som kommer som en konsekvens
av denna idéskiss, för att därefter ta ställning till vilka förändringar i
domstolsväsendet som bör göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till Pär Granstedt vill jag säga att jag tycker det borde
vara ganska tydligt att regeringen också anser alt det är värdefullt atl en
minister kan delta i en debatt kring ett övergripande ämne som ungdomsvåldet.
Det är också skälet till att jag i dag har besvarat frågor som hör hemma inte
bara på mitt departement ulan även pä tvä andra departement. Det har jag gjort
tidigare ocksä, och det ämnar jag fortsätta med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt påpekande gällde bara alt Pär Granstedt, om han ansåg
atl det svar jag lämnade inte var till fyllest och han var ute efter mera
ingående, detaljerade uppgifter kring polisarbetet, skulle ta upp en närmare
diskussion med polisministern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller att vidta åtgärder mot unga brottslingar
fär jag av Pär Granstedts inlägg nästan intrycket att det i dag icke sker några
ingripanden, atl ungdomar som tas för brottslighet omedelbart släpps ut på
gatan igen och att inga åtgärder vidtas. Låt mig mot den bakgrunden bara nämna
några siffror för 1987 vad gäller ungdomar mellan 15 och 18 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Totalt gjordes ingripanden mot närmare 15 000 ungdomar i
delta land. Flertalet av dem - över 7 000 - dömdes atl betala böter. För över 6
000 ungdomar blev det rättslig prövning i den meningen att åklagare var
inblandad och tog ställning lill åtalsunderlåtelse. Närmare 600 överlämnades
genom dom till värd enligt socialtjänstlagen. 16 ungdomar dömdes till fängelse
och 107 till skyddstillsyn, medan 190 fick villkorlig dom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Systemet är inte perfekt. Det finns ett problem, och del
är del problemet som vi arbetar med. Vad gäller lagstiftningsarbete har
regeringen tagit initiativ i syfte att överväga om del behövs ändringar i
rättssystemet för att göra det möjligt för de myndigheter - i första hand de
sociala myndigheterna - som är involverade i och arbetar med detta problem all
arbeta pä ett effektivt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf.
21 KARIN AHRLAND (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu börjar det i alla fall bli något bättre. Det var ju väl
att denna arbetsgrupp har någon form av direkfiv - det är någonting som det är
väsenfiigt att fä veta i svaret på en interpellation av den typ som jag har
framställt. Jag vill bara göra det tillägget att jag inte tycker att gruppen
skall behöva arbeta så länge som till hösten 1989, för vad göras skall är till
stora delar allaredan gjort. Det går bra att läsa den utomordenfiiga rapporten
frän Stockholms stad, där man bör få ganska många goda idéer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller länsrätterna vet jag också att det är fråga
om en idéskiss - jag har studerat den många gånger. Jag tycker i och för sig
att det är väl så förståndigt att sätta i gång med en bred och
förutsättningslös diskussion, som justitieministern sade. Jag kan bara med
glädje notera att justitieministern tydligen inte helt står bakom förslaget i
denna förutsättningslösa promemoria om att avskaffa länsrätterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den debatt som har uppstått handlar också mycket om rätten
att överklaga skattemäl. Det kan jag förstå. Men jag vill påpeka att det är väl
sä vikfigt att komma ihåg att socialtjänstärenden inte skall gä till de
allmänna domstolarna och att det är just av den anledningen det finns
länsrätter, som vi bör slå vakt om, för att inte alla dessa ungdomar, som man
skall ingripa mot med socialtjänstlagen, skall hamna inför allmän domstol så
snabbt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:75 7 mars 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om ungdomsgängs­brottsligheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 22
PÄR GRANSTEDT (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! När det först gäller polisresurserna sätter
jag naturligtvis värde på att justitieministern är beredd att diskutera frågan.
Men jag konstaterar ändå att jag inte har fått nägot egentligt besked om vilka
möjligheter regeringen bedömer att det finns att se till att de polisiära
resurserna i Stockholm inför den kommande sommaren i varje fall inte är sämre
än förra sommaren. Det är naturligtvis tacknämligt att de medel kan användas
som blir över när det inte är möjligt att rekrytera poliser för att åtminstone
lasta av polisen en del administrativa uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det löser ändå inte det kärnproblem som jag tar upp i min
interpellation, nämligen att det bara finns en eller annan enstaka polisman som
kan ägna sig åt den viktiga uppgiften att fä kontakter i ungdomsgängen och försöka
hitta de ungdomar som måste tas om hand särskilt för att nya våldsvågor skall
kunna förhindras. Detta kommer inte att fungera om det inte går att få flera
poliser till Stockholm ganska snabbt. Vad regeringen skulle kunna tänkas göra
för att åstadkomma detta är jag fortfarande totalt okunnig om efter denna
debatt, och det är synd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det sedan gäller påföljder för eller omhändertagande
av ungdomar är det självfallet många som blir gripna, men det problem som har
påpekats för polisen är att man ofta inte kan göra mycket annat än att förhöra
dem litet och sedan skjutsa hem dem. Den sifferserie som justitieministern
läste upp illustrerade just delta, om jag uppfattade den rätt i hastigheten.
Det gjordes förfärligt mänga ingripanden, men det var förhållandevis få som
blev föremål för värdinsatser av något slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I mänga fall vidtas det inle alls några egentliga
åtgärder. I en hel del mycket allvarliga fall försöker man vidta åtgärder, men
då visar det sig att det inte finns några institutioner som förmår att ta hand
om dessa ungdomar, de s.k.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:75 7 mars 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om interpellationssvar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om transplantation av vävnader&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;värstingarna,
som ganska snabbt gör sig omöjliga i de miljöer där de placeras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutbilden är trots allt en betydande handfallenhet. Man
kan gripa ungdomar i akuta situationer, men man kan inte ge dem en värd och ett
omhändertagande som gör att de dels kan hållas skilda från de miljöer som de
bör vara borta frän, dels kan påbörja en väg bort frän våld och kriminalitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 23 Justitieminister LAILA FREIVALDS:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill bara säga till Pär Granstedt att jag
reagerar mot den bild som han målar upp av ungdomar som inte får någon hjälp
eller något stöd och som inte blir omhändertagna, mot bakgrund av att jag vet i
vilken omfattning sociala myndigheter ambitiöst arbetar med ungdomar som har
problem. Likafullt finns det ungdomar som man inte har klarat av, och ingen
känner bättre till problemen i samband med detta än de sociala myndigheter­na.
Det är också de som kan hitta lösningarna för att utveckla sina metoder och
erbjuda ytterligare alternativ fill att omhänderta ungdomar som är så svåra att
de metoder som har använts tidigare inte har räckt till. Vad regeringen i det
sammanhanget kan göra är att se över regelsystemet och undersöka om det finns
något ytterligare som kan göras där. Men jag tror att vi alla är överens om atl
det egentligen inte är här bristen finns, utan det är fråga om att utveckla de
metoder som de sociala myndigheterna måste tillgripa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I ytterligare ett avseende kan regeringen göra någonting.
Den åtgärden har vidtagits. Det är att se över statsbidragssystemet för de s.k.
§ 12-hemmen. Det är de som får ta hand om de särskih svåra ungdomarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 § Meddelande om svar på interpellation 1988/89:112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 24 Jusfitieminister LAILA FREIVALDS:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill meddela att jag inte inom den
föreskrivna tiden kommer att kunna besvara Sten Anderssons i Malmö
interpellafion om likhet inför lagen. Anledningen är att Sten Andersson är
förhindrad att ta emot svaret vid det planerade tillfället. Jag har kommit
överens med Sten Andersson om att interpellationen skall besvaras fredagen den
10 mars.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8
§ Svar på interpellation 1988/89:115 om transplantation av vävnader&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 25
Socialminister SVEN HULTERSTRÖM:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Carl Frick har frågat mig om jag vill verka
för att transplantafioner inte företas utan donatorers uttryckliga medgivanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Carl Frick hänvisar till att det i massmedier förekommit
uppgifter om att benmärg tas från utvecklingsstörda utan att de gett eller
kunnat ge sitt medgivande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt
transplantafionslagen (1975:190) kan organ och annat biologiskt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;material
under vissa förutsättningar tas från en levande eller avliden person för
behandling av sjukdom eller kroppsskada hos en annan person. Jag begränsar mitt
svar till transplantationsingrepp på levande donatorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På levande givare fär ingrepp göras om givaren skriftligen
har samtyckt till det. För den som inte fyllt 18 år eller som på grund av
psykisk sjukdom, hämmad förståndsutveckling eller psykisk abnormitet av annat
slag saknar förmåga att lämna skriftligt samtycke gäller en särskild ordning. I
dessa fall får ingrepp göras bara om medicinska skäl påkallar att biologiskt
material tas för transplantation. Det fordras då tillstånd från socialstyrelsen
för att göra ingreppet. Innan socialstyrelsen fattar sitt beslut skall
vårdnadshavare beträffande den som är underårig och god man eller förvaltare
beträffande den som lider av psykisk abnormitet ges tillfälle att yttra sig.
Slutligen heter det i transplantafionslagen att ingrepp inte får företas mot
givarens vilja.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen ger tillstånd till mellan 20 och 30
ingrepp av det här slaget varje år. I så gott som samtliga fall gäller det barn
som donerar frisk benmärg till ett syskon som har drabbats av leukemi. Därvid
har alltså föräldrar medgett att benmärg tas från ett av deras barn för att ges
till ett svårt sjukt syskon. 1 ett enda fall sedan lagen trädde i kraft år 1976
har tillståndet avsett en utvecklingsstörd, i det fallet en vuxen. Även då
gällde det donation till ett syskon som fått leukemi, varvid medgivande
inhämtades från en god man.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Transplantationsutredningen (S 1987:02) gör för närvarande
en översyn av transplantationslagen. I uppdraget ingår alt överväga hur
samtycke till donation av organ skall lämnas när donatorn är minderårig eller
annars inte har full rättslig handlingsförmåga. Jag har erfarit att
transplantationsutred­ningen kommer att lämna ett delbetänkande under är 1989
som bl.a. tar upp reglerna för samtycke. Jag finner därför ingen anledning att
nu vidta någon åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1988/89:75 7 mars 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om transplantation av vävnader&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 26
CARL FRICK (mp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag får tacka socialministern så mycket för
svaret. Det är ett svar som inle lugnar mig i särskilt stor utsträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är intressant att titta pä delar av det här svaret.
Ett stycke börjar: &amp;quot;Pä levande givare får ingrepp göras om givaren
skriftligen har samtyckt till det.&amp;quot; Sedan kommer ett långt avsnitt om alla
undantag, varefter stycket avslutas med: &amp;quot;Slutligen heter det i
transplantationslagen att ingrepp inte får företas mot givarens vilja.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men uppenbarligen tar man vävnader från människor som inte
kan uttrycka sin vilja, och det tycker jag är mycket oroväckande. Vi är på väg
in i ett utpräglat nyttosamhälle, där det börjar bli så att vi alla skall kunna
vara nyttiga i nästan alla skeden av värt liv. Vi har läst om hur aborterade
foster kan användas dels till fiudkrämer, dels till mediciner av olika slag. Vi
har nu fått del av det faktum att ocksä utvecklingsstörda skall kunna vara
nyttiga genom att det blir möjligt alt ta vävnader från dem utan deras
medgivande. Organtransplanlationer utförs också utan donatorers uttryckliga
medgi­vande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från strängt etiska och moraliska aspekter kan del inte
vara rimligt att vävnader tas frän någon utan hans eller hennes medgivande. När
det gäller utvecklingsstörda, som - vilket det heter - inte har full rättslig
handlingsför-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:75 7 mars 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om transplantation av vävnader&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;måga, blir
det utomordentligt stötande att man gör på del här sättet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialministern tar ganska lätt på frågan och hänvisar
till en pågående utredning. Jag hade faktiskt önskat att socialministern skulle
ha tagit bestämt avstånd från hanteringen och sagt att sä här får del absolut
inte gå till. Vi måste någonstans sätta upp gränser för denna nyttoprincip och
inse att inga medborgare skall få försättas i sädana här situationer eller
behöva utsättas för sådana här frågor, annars åsidosätter vi faktiskt i hög
grad människovärdet. Sker inte denna gränsdragning är vi på väg in i en otäck
utveckling, som jag personligen är bestämt emot. Vi har sett hur sådana frågor
har behandlats under andra skeden i Europa, dä det har funnits diktaturer. Vi
ser också de möjligheter som modern genteknik leder till, att forskare kan
manipulera med livet på ett sätt som i längden är ganska otäckt. Därför tycker
jag att det hade varit klädsamt om socialministern hade tagit lite mer
allvarligt på frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker att den här frågan är fruktansvärt svår och
tung. Men man måste hela tiden utgå från människors egen fria vilja och inte
förutsätta att människor går med på nästan vad som helst. Om ett människoliv
måste räddas genom transplantation, måste man finna sig i att fråga människor
som kan säga ja eller nej innan organ eller vävnader tas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 27 Socialminister SVEN HULTERSTRÖM:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Naturligtvis tar varken socialministern eller
regeringen som helhet lätt på de här frågorna. Det är därför
transplantafionsutredningen har tillsatts. Den skall göra en genomlysning av
hela det här, som Carl Frick och jag tydligen är överens om, ganska svåra
problemet och ta fram förslag fill vilka regler som i framtiden skall gälla när
det är fråga om att genomföra transplantationer. Det är alltså inte någon som
tar lätt pä detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Eftersom vi har denna utredning i
arbete är det naturligtvis ocksä den som skall diskutera den, jämfört med
själva interpellationen, mycket vidare frågeställning som Carl Frick nu tar upp
i sitt anförande, nämligen de relativt få fall där benmärg tas från ett syskon
för att lindra lidande hos ett annat syskon. I de fallen finns det, enligt min
mening, en ganska betryggande procedur för att inte några övergrepp skall kunna
ske. Det är klart att även den regeln skall diskuteras. Därför är ett av de
uppdrag som transplantations­utredningen har att se över just den paragraf som
ger stöd för det nuvarande förfaringssättet. Jag tror inte att man skall
överdriva konsekvenserna av detta. Enligt de uppgifter som jag har till
förfogande har det genomförts ca 20 000 benmärgstransplantationer på barn och
vuxna, men hittills har inga komplikationer för donatorn rapporterats enligt
det material som finns. Det gör, tycker jag, att det inte låter som om det just
på det här området skulle vara så stor fara. Dessutom menar jag som lekman, och
det är vi båda i det här fallet, att det mäste vara skillnad mellan att använda
organ som återbildas och att använda organ som inte återbildas. Här är det
fråga om organ som återbildas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 28
CARL FRICK (mp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Frågan är mycket svår. Jag tycker att den
grundläggande principen mäste vara frivilligheten, att man av fri vilja avstår
från sina&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vävnader.
Även om det rör sig om ett relativt fåtal fall varje år - 20-30 fall sägs det i
interpellationssvaret - så spelar det ingen roll; ett enda fall är i grunden
ett för mycket, eftersom man därmed har stadfäst en princip där man bryter mot
människans fria vilja. Man frågar inte ens vederbörande om han eller hon vill
gå med på detta. Ännu allvarligare är det enligt min mening att man gör sådana
ingrepp på utvecklingsstörda, som inte har en chans att över huvud taget
uttrycka sin vilja, och att ingrepp i sådana fall skall ske efter ett
administrativt förfarande. Jag tycker att det är dåligt av samhället att
använda sig av sådana metoder. Självfallet skall man göra allt för att rädda
liv, men det måste naturligtvis ske under former som är långsiktigt etiskt och
moraliskt försvarbara. Därför hade det varit bra om socialministern hade sagt
att man, in till dess att transplantationsutredningen framlagt sitt betänkande
och sina förslag och det har behandlats, fär finna sig i att dessa
transplantationer utförs från människor som kan uttrycka sin vilja och att man
inte fortsätter med en metod som etiskt sett är utomordentligt diskutabel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror att det är viktigt att vi i det svenska samhället
på allvar diskuterar djupt etiska frågor och inte ser allting ur ren
nyttosynpunkt. Det ligger en svår problematik i detta, och det är en farlig
utveckling att alltid se allting ur nyttosynpunkt och penningsynpunkt. Det finns
faktiskt frågor och områden som går långt därutöver. Detta är ett sådant
område, och jag tycker att man här skall inta en ytterligt restriktiv hållning.
Tack för ordet!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:75 7 mars 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om transplantation av vävnader&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 29
Socialminister SVEN HULTERSTRÖM:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vi är överens om att man skall ha en
restriktiv hållning, men för att inte inlägg av det slag som Carl Frick gör här
i debatten och även en del artiklar som har varit publicerade i tidningarna
skall skapa en omotiverad oro bör det påpekas att det som Carl Frick talar om
här skett i ett enda fall sedan lagen tillkom år 1975. Det tycker jag inte kan
bilda grund för att påstå att nyttosynpunkterna här drivs pä ett olyckligt
sätt. Om man sedan gär vidare och säger att sådana här ingrepp inte får ske i
något fall och att detta har skett efter beslut på rent administrativ väg,
ligger det ju i nästa steg en ganska allvarlig kritik mot de föräldrar som har
medgivit sädana här benmärgsöver­föringar mellan syskon. Den aspekten tycker
jag att Carl Frick ocksä skall väga in i sin diskussion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 § Föredrogs och hänvisades Propositionerna 1988/89:97
till finansutskottet 1988/89:98 och 99 till skatteutskottet 1988/89:106 fill
arbetsmarknadsutskottet 1988/89:107 fill skatteutskottet 1988/89:108 till
justitieutskottet 1988/89:110 fill försvarsutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:75      lO § Föredrogs och hänvisades&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 mars
1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=84 height=33&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Meddelande
  om interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1988/89:18
till finansutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Redogörelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1988/89:21
till utbildningsutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 § Föredrogs men bordlades åter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Konstitutionsutskottets
betänkanden 1988/89:KU19-KU21 och KU23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Finansutskottets
betänkanden 1988/89:FiU20 och FiU21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Justitieutskottets
betänkande 1988/89:JuU8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Försvarsutskottets
betänkande 1988/89:FöUll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kulturutskottets
betänkanden 1988/89:KrU10 och KrUll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Näringsutskottets
betänkanden 1988/89:NU11 och NU12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsutskottets
betänkanden 1988/89:AU9, AUlO, AU14 och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AU15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bostadsutskottets
betänkanden 1988/89:BoU4-BoU6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 § Anmäldes och bordlades&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Propositionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1988/89:96
om legitimation för vissa kiropraktorer, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1988/89:104
om höjning av grundfonden för Konungariket Sveriges stadshy-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;potekskassa 1988/89:109 om ny inriktning av
arbetsmarknadspolitiska åtgärder för unga 1988/89:111 om utlandssvenskarnas
avgifter vid sjukvård i Sverige, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 § Anmäldes och bordlades Förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1988/89:22 Riksdagens
förvaltningskontors förslag om ändring av vissa arvoden m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 § Anmäldes och bordlades&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Motion&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;med
anledning av prop. 1988/89:84 om ändrad beslutsordning för hälso- och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sjukvårdens ansvarsnämnd
1988/89:Soll av Anita Stenberg (mp)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15 §
Meddelande om interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Meddelades
att följande interpellationer framställts&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den 28
februari&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1988/89:148 av Maj-Inger KlingvaU (s) fill
jordbruksministern om livsmedels­produktionen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dyrast och
sämst. På tio år har de svenska matpriserna ökat med 140 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna
nyhet kunde man läsa i Aftonbladet den 20 februari 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbrukspolitik och livsmedelsfrågor intresserar en allt
bredare allmän­het. Ett ökat miljömedvetande har starkt bidragit till detta,
men också egna upplevelser av att maten faktiskt blivit sämre. Kycklingen
smakar fisk, köttet är segt och smaklöst, potatis och andra grönsaker har sämre
hållbarhet än förr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att råvarorna försämras beror till viss del på hur
odlingen och djurhåll­ningen går till. Höga gödselgivor och snabbväxande sorter
ger mat men sämre smak. På liknande sätt förhåller det sig med kött och fläsk.
Stordrift och stress i djurstallarna påverkar köttet och fläsket - djurens
stresshormo­ner gör köttet segt och torrt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsmedelsindustrin ger sitt bidrag till en försämrad
kvalitet genom billiga råvaror, koncentration av förädlingen, tillsatser, långa
transporter, osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För den enskilde konsumenten är prisfrågan viktig,
eftersom löneutveck­lingen varit långsammare än matprisutvecklingen. En allt
större del av inkomsten äter vi upp. Samtidigt står det klart att bondens del
av totalpriset är oförtjänt liten. Av falukorvens kilopris på 58 kr. fär bonden
bara 8:70 kr. Resten tar mellanhänderna. Av matbrödets kilopris pä 21:80 kr.
går 1:96 kr. i bondens ficka. (Enligt SOU 1987:44.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Både producent och konsument drabbas ekonomiskt av det
nuvarande regelsystemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under senare tid har frågan om en ny svensk
jordbrukspolitik diskuterats. I den ifrågasätts om den nuvarande politiken nått
sina högt ställda mål. Det hävdas dessutom att en avreglering av jordbruket på
ett bättre sätt skulle leda till att målen nås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrund av ovanstående vill jag fräga jordbruksministern följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vem tar egentligen hem vinsten av de allt dyrare
livsmedlen? Hur kan kvaliteten pä livsmedlen förbättras samtidigt som kostnaden
blir rimlig?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hur har
målen för den svenska jordbrukspolitiken uppfyllts?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:75 7 mars 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den
1 mars&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1988/89:149
av Britta Bjelle (fp) till civilministern om kollektiva hemförsäk­ringar:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I dag omfattas ca 500 000
gruppmedlemmar av kollektiva hemförsäkringar och marknaden växer snabbt. Försäkringsinspektionen
beräknar att inom en nära framtid kommer hälften av det totala beståndet i
hemförsäkringar att utgöras av gruppförsäkringar. För Folksam är förmodligen
redan i dag hälften av deras bestånd av hemförsäkringar kollektiva.
Försäkringsformen har nu funnits ett antal är. Vi kan börja skönja de negativa
effekter som en sådan försäkring har för den enskilde konsumenten samt för en
sund utveckling av försäkringsväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälighetsprincipen infördes såvitt gäller sakförsäkring
1950 i försäkrings­rörelselagen. Enligt denna skall premiesättningen vara
skäligt avvägd med hänsyn till den risk försäkringen är avsedd atl täcka,
nödvändiga driftskost­nader m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:75 7 mars 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid individuell sakförsäkring tillämpas en relativt långt
driven premiedif­ferentiering. När det gäller Folksams kollektiva hemförsäkring
föreligger en ytterst begränsad avgiftsskillnad mellan storstad och landsbygd
och ingen avgiftsskillnad mellan stora och små hushåll eller mellan den som har
ett bohag av högt värde och den vilkens bohag har ett ringa värde. Hemförsäk­ringspremien
för individuell försäkring har en spännvidd som enbart i Stockholmsområdet
varierar i intervallet 1:7 medan spännvidden totalt i den kollektiva
hemförsäkringen är 1:1,5. Med en sädan utveckling kan man knappast påstå att
olika riskgrupper i rimlig omfattning bär sina kostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Marknadsföringslagen omfattar förbud mot negativa
avtalsbindningar, vilket innebär att näringsidkare inte får använda denna metod
vid försäljning av varor eller tjänster till konsumenter. Försäkringsbolaget
Folksam i förening med LO använder sig av en försäljningsmetod med
reservationsrätt som i sin anda strider mot marknadsföringslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det strider mot hela idén i den svenska
konsumentlagstiftningen att en konsument dels inte ges tydlig information om
hur mycket han betalar för en tjänst, dels inte får full återbetalning av
kostnaden om han väljer att avstå från erbjudandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Intressegemenskapen mellan Folksam och LO kan medföra att
medlem­marna i praktiskt taget samtliga LO-förbund i framtiden kommer alt bli
anslutna till Folksams kollektiva hemförsäkring. Detta förhållande skulle ge
Folksam något av en monopolställning inom den stora del av hemförsäk­ringssektorn
som utgörs av LO-medlemmarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kollektiva hemförsäkringar medför också alt hushåll blir
dubbelförsäkra-de. I dag lär det finnas mellan 45 000 och 65 000 hushåll med
dubbelförsäk­ring. I de fall flera medlemmar i ett hushåll genom sina
anställningar omfattas av kollektiva hemförsäkringar med reservationsrätt finns
stor risk för att dubbelförsäkring uppstår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrund av ovanstående vill jag fräga statsrådet:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilka åtgärder
avser statsrådet att vidta för att såväl individuellt som kollektivt tecknade
hemförsäkringar på lika villkor skall omfattas av skälighetsprincipen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilka åtgärder
avser statsrådet att vidta för att såväl marknadsföringsla­gen som
konsumentförsäkringslagen skall gälla också för kollektivt tecknade
försäkringar?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilka åtgärder
avser statsrådet att vidta för att förhindra att dubbelförsäk­ring uppstår?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den
2 mars&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1988/89:150
av Roy Ottosson (mp) till statsrådet Maj-Lis Lööw om flykting­politiken:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Väntande flyktingar i Sverige fick
en nyårspresent av regeringen; de som kom hit före 1988, och som ännu inte hade
fått sitt ärende avgjort före 1988 års utgång, fär stanna. Detta naturligtvis
förutsatt att de inte är brottslingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motivet angavs vara att man nu skulle snabba upp
handläggningen avsevärt, och gamla liggande ärenden måste avföras frän
dagordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fr.o.m. nu
skall ingen behöva vänta mer än sex månader för att få besked om de får stanna
eller inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta kan vid en första anblick förefalla vara bra. Men
verkligheten bakom flyktingproblematiken är fortfarande långt ifrån bra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det första är det många flyktingar som fick besked om
utvisning först efter den 1 januari 1989, trots att de anlände till Sverige
före den 1 januari 1988. Denna grupp bör enligt min mening få stanna kvar- det
kan inte vara rimligt med en &amp;quot;idiotgräns&amp;quot;!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det andra kan man fråga sig varför den som anlände
till vårt land på nyårsafton skall få en bättre behandling än den som anlände
på nyårsdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men det finns en mer grundläggande fråga vi bör ställa oss
i sammanhang­et. Den prövning de asylsökande utsätts för går i allt väsentligt
ut på att den svagare parten, dvs. den asylsökande tvingas bevisa att denne
verkligen är en politisk flykting. Och dä duger det inte med en aldrig så
sanningsenlig berättelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har tyvärr tvingats uppleva hur många avslag från
invandrarverket efter överklagan och lång kamp upphävts av regeringen. Enligt
de uppgifter jag har fått ta del av upphävs huvuddelen av de avslag som
invandrarverket har gett när ärendet överklagats. Då måste det vara ett
allvarligt fel i bedömning­arna!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi tvingas nu än en gäng uppleva hur ytterligare
flyktingfamiljer går under jorden efter att ha fått avslag. Och ärendet
överklagas. Och den här gången är det i flera fall sådana som fick sitt besked
efter den 1 januari 1989, trots att de kom hit före den 1 januari 1988.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Var är humaniteten i allt detta? Är det verkligen rimligt
att den svagare parten skall tvingas till strikt bevisning? Borde vi inte i
stället välkomna och hjälpa de flyende?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Faktum är att många svenskar har engagerat sig för
flyktingar som har kommit de senaste åren. Man har hjälpt dem till rätta,
bildat stödgrupper osv. Men tiden går, beskedet dröjer, sysslolöshet och väntan
gnager, och så kommer ett avslag. Detta verkar nedbrytande, inte bara pä
flyktingarna själva utan också på alla som engagerat sig för dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Och nästa gång någon kommer som behöver vär hjälp, orkar
vi ställa upp igen då?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svensk flyktingpolitik är i förändring, men det får inte
ursäkta vad som nu sker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor
till invandrarminis­tern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är regeringen
beredd att låta även de asylsökande som fick avslagsbesked efter den 1 januari
1989, och som hade anlänt till Sverige före den 1 januari 1988, och som i
övrigt inte begått något brottsligt, få uppehällstill­ständ i Sverige?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är regeringen
beredd att ompröva sin nuvarande hållning, att det skall vara den svagare
parten, dvs. flyktingen, som skall bevisa sitt flykting-skap?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:75 7 mars 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Riksdagens protokoU 1988/89:74-75&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:75 7 mars 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den 3 mars&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1988/89:151   av  Bo  Lundgren  (m)  fill  miljö-  och 
energiministern  om tillämpningen av miljöskyddslagen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den 31 oktober 1988 lämnade
länsstyrelsen i Krisfianstads län Citeco AB tillstånd att fillverka
polyesterprodukter på fastigheten Mölletofta 1:11 i Klippans kommun. Beslutet
gällde en prövotid på två år under förutsättning att vissa villkor uppfylldes.
I ett yttrande till länsstyrelsen den 7 oktober hade naturvårdsverket
tillstyrkt lokaliseringen under förutsättning att sådana villkor som sedan
beslöts av länsstyrelsen uppställdes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen beslöt den 23 februari innevarande år bifalla
besvär över länsstyrelsens beslut. Som underlag för regeringens beslut fanns
yttrande av bl.a. Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet och
naturvårdsver­ket. Institutet för miljömedicin anförde avslutningsvis i sitt
yttrande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Utgående från detta finner IMM, det inte finns något
att anföra ur medicinsk-hygienisk synvinkel mot de styrenutsläpp som beräknats
uppkom­ma från fabriken.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket tillstyrkte (med ändring av sitt tidigare
ställningstagan­de) besvären med anledning av att Klippans kommun upprättat en
detaljplan för bostadsbebyggelse 60 meter söder om den aktuella fabriken. Verket säger bl.a. &amp;quot;att tillstånd till verksamheten inte bör lämnas förrän
planändring genomförts&amp;quot;. Det innebär dock att man menar att om sä sker kan
fillstånd lämnas!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är uppenbart att regeringens ställningstagande
grundats på en egen praxisändring och inte på vad som anförts i bl.a. de ovan
refererade yttrandena. I så fall hade ett naturligt beslut varit att avstyrka
besvären under förutsättning att kommunen var beredd att ändra den aktuella
planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handläggningen av detta ärende reser vissa principiella
frågeställningar. Det är självklart att tillstånd enligt miljöskyddslagen att
bedriva viss verksamhet skall ges efter noggrann prövning. Det bör vara lika
klart att denna prövning blir saklig och att hänsyn till rättssäkerheten för de
berörda tas. 1 det fall regeringen ändrar praxis sedan ett tillstånd
ursprungligen givits, bör normalt tidigare praxis gälla vid den vidare
behandlingen av ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avvikelser från denna princip måste kunna göras då nya rön
eller ny information i sakfrågan leder fill ett förändrat kunskapsläge. Så är
emellertid inte fallet i detta ärende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill
mot denna bakgrund fråga statsrådet Dahl:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är regeringen vid tillämpning av
miljöskyddslagen i fortsättningen beredd ta vederbörlig hänsyn till
rättssäkerheten?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är regeringen beredd att vid
prövning av besvär över beslut om tillstånd enligt miljöskyddslagen normalt
utgå från den praxis som var känd vid det ursprungliga beslutstillfället?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den 6 mars&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1988/89:152 av Jerry Martinger (m) till 
kommunikationsministern  om transportstödet till Gotlandstrafiken:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är nu drygt två år sedan
regeringen under uppmärksammade former fattade beslut om att anlita rederiet
Nordström &amp;amp; Thulin AB för att utföra trafiken mellan Gotland och
fastlandet. Rederi AB Gotland, som under längre tid än 100 år utfört trafiken,
fick därmed avveckla sin huvudsakliga verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av de omfattande negafiva konsekvenserna som
rederibytet kunde beräknas medföra, inte minst för den gotländska
arbetsmarknaden, var detta beslut antagligen inte lätt att fatta. Regeringen
bör därför ha haft synnerligen starka skäl för sitt ställningstagande. Eftersom
avtalet mellan Nordström &amp;amp; Thulin AB och staten är hemligstämplat är det
svårt för utomstående att bilda sig en uppfattning om dessa skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men med hänvisning till den interpellationsdebatt om
Gotlandstrafiken som ägde rum i riksdagen den 2 februari 1987 och till att
trafiken nu bedrivits drygt ett år i det nya rederiets regi vill jag ställa
följande frågor till kommunikafionsministern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1. I intérpellationsdebatten den 2
februari 1987, då regeringen ännu inte&lt;br&gt;
hade godkänt avtalet med Nordström &amp;amp; Thulin AB, angav kommunika­&lt;br&gt;
tionsministern bl.a. följande utgångspunkter för det nya avtalet:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;- En
bra och effektiv trafikförsörjning till en rimlig samhällsekonomisk kostnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett avtal som
ger den som driver trafiken incitament att utveckla och förbättra trafiken
samtidigt som samhällets kostnader skall vara kontrol­lerbara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Möjligheter
till, förutom ett statsunderstött basutbud året om, ett kompletterande
trafikutbud under högsäsong.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anser
kommunikationsministern att detta uppfyllts?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2. Samma dag som regeringen
godkände det nya avtalet, den 19 februari&lt;br&gt;
1987, gjorde kommunikationsdepartementet i ett pressmeddelande bl.a.&lt;br&gt;
följande uttalande: &amp;quot;Det går inte nu att förutse vilka konsekvenser bytet&lt;br&gt;
av rederi kan få för sysselsättningen på Gotland. Regeringen kommer&lt;br&gt;
därför genom en särskild grupp bestående av statssekreterarna i berörda&lt;br&gt;
departement att noga följa utvecklingen och pä sä sätt ha en beredskap för&lt;br&gt;
eventuella åtgärder.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kan kommunikationsministern redogöra för denna
arbetsgrupps iakt­tagelser och slutsatser och för vilka åtgärder som eventuellt
har vidtagits med anledning av arbetsgruppens utredning?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3. Vid olika tillfällen har från
såväl statligt håll som från Nordström &amp;amp; Thulin&lt;br&gt;
AB uttalats att den nya ordningen i Gotlandstrafiken skall medföra en&lt;br&gt;
servicenivåhöjning, bl.a. innebärande passagerarvänligare tidtabeller&lt;br&gt;
och ett kompletterande trafikutbud under högsäsong.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På vilket sätt har den utlovade servicenivåhöjningen nu
kommit till uttryck?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:75 7 mars 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:75 7 mars 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4. De påstådda ökade möjligheterna
för staten att påverka tonnagesamman­&lt;br&gt;
sättningen i koncessionstrafiken till och från Gotland angavs som ett&lt;br&gt;
viktigt argument för bytet av rederi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anser kommunikationsministern att staten fått denna
möjlighet att påverka, och är kommunikationsministern nöjd med den nuvarande
tonnagesammansättningen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5. Av allt att döma hade de ekonomiska
frågorna ett avgörande inflytande&lt;br&gt;
vid beslutet om rederibytet. Anslaget till färjetrafiken har av regeringen&lt;br&gt;
beräknats till 30 milj. kr. för budgetåret 1988/89 och till 31 milj. kr. för&lt;br&gt;
budgetåret 1989/90. Låt mig mot denna bakgrund ställa följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hur mycket
transportstöd har totalt utbetalats till Nordström &amp;amp; Thulin AB fram till i
dag?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hur stor del av
detta stöd avser kalenderåret 1988?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Finns det,
förutom kostnader för fartygsinvesteringar, kostnader i trafiken hänförliga
till det kostnadsansvar som åvilar staten under år 1988 som har aktiverats? Om
så är fallet, vilken omfattning har dessa kostnader och hur är de fördelade på
kostnadsslag? Om sådana aktiveringar gjorts - är de i så fall i
överensstämmelse med avtalet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;d) Ingår kostnaderna för den
tillfälliga godsfärjan Förrest Link, som&lt;br&gt;
hyrdes in för att klara bl.a. transport av det farliga godset under&lt;br&gt;
sommaren 1988, i transportstödet för detta år? Hur kommer det farliga&lt;br&gt;
godset att fraktas under sommaren 1989?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;e) Bedömer kommunikationsministern
det som sannolikt att transport­&lt;br&gt;
stödet till färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet kommer att ligga&lt;br&gt;
kring de av riksdagen angivna 30 milj. kr. per år under den tioårsperiod&lt;br&gt;
som koncessionsavtalet gäller?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den
7 mars&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1988/89:153
av Ann-Cathrine Haglund (m) till statsrådet Göran Persson om skolpolitiken:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under debatten om skolans styrning
och utveckling den 8 februari sade statsrådet Göran Persson: &amp;quot;Den inriktning
på kunskaper och färdigheter som moderaterna numera gör sig till tals för när
det gäller skolan är för snäv. Det är inte bara kunskaper och färdigheter som
skolan skall bibringa eleven, det är också en fråga om social fostran, en
medborgarfostran. Det är i det perspektivet vi måste se skolan.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När skolministern talar om en snäv kunskapssyn gör han sig
skyldig till just det slags normgivning som leder till vilsenhet och till att
allt skall anses vara lika vikfigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är självklart att skolan skall fostra. Det slås fast i
läroplanen. Samtidigt är det så att alla målbeskrivningar i praktiken visat sig
vara så mångtydiga att det är nödvändigt att slå fast att skolans huvuduppgift
är att ge kunskaper och färdigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kunskaper och färdigheter står inte i motsats till
fostran. Det är när undervisningen fungerar väl, när övning och inlärning äger
rum som fostran också sker. Att det är ordning och ett bra arbetsklimat i
klassrummet är en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förutsättning för att
eleverna skall få kunskaper och färdigheter. Att kalla detta för en snäv
kunskapssyn leder till en uppluckring av kunskapsbegreppet som är direkt
skadlig - skadlig för att den ger lärarna otydliga signaler och skadlig för att
eleverna inte får de kunskaper och färdigheter som de har rätt att få.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
kunskap finns inga genvägar. Att lära sig något kräver arbete och i många fall
uthållighet. Att inte säga detta rent ut är att lura eleverna. Att slå fast att
skolans huvuduppgift är att ge kunskaper och färdigheter innebär således att
slå fast att skolan skall fostra. Annars fungerar inte inlärningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns också skäl att betona hemmens ansvar för barnens fostran. Skolans
uppgifter är, att i samarbete med hemmen, stödja eleverna i deras utveckling.
På politikerna vilar ansvaret att se till att förutsättningar skapas för att
skolan skall lösa sin huvuduppgift - att ge alla elever goda kunskaper och
färdigheter. Det gör man inte med det slags uttalande som skolministern gjort.
Det gör man bäst genom att vara ärlig och säga som det är:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Goda
kunskaper och färdigheter är viktiga för både den enskildes och samhällets
utveckling,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att förvärva kunskaper och
färdigheter kräver arbete,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
sätta kunskapsmålet i centrum är att allsidigt främja den enskildes utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Är statsrådet beredd att vidta sådana åtgärder att
den av mig redovisade synen på kunskaper och fostran kan få genomslag i
skolarbetet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:75 7 mars 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meddelande
om frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16
§ Meddelande om frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meddelades
att följande frågor framställts&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den 24 februari&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1988/89:482 av Ingrid
Hasselström NyvaU (fp) till jordbruksministern om aluminiumhalten i
dricksvatten:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det beräknas att ca 100 000 människor i Sverige
lider av demenssjukdo­mar. AIzheimers sjukdom är den vanligaste. Den drabbar
även yngre människor, och antalet insjuknade ökar för varje år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Höga
aluminiumhalter i vattnet anses kunna vara en av orsakerna till AIzheimers
sjukdom. Detta har framkommit i olika undersökningar och nu senast i en engelsk
studie, som anser att risken för sjukdomen ökar med 50 % i områden med höga
aluminiumhalter i dricksvattnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är kommunernas ansvar att kontrollera att gällande gränsvärden för aluminium
liksom för andra ämnen inte överskrids.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att bättre klarlägga om aluminium är en hälsorisk och om gränsvärdet skall
ändras vill livsmedelsverket genomföra en svensk studie liknande den engelska.
En sådan studie borde omfatta hela landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommer statsrådet att ta initiativ till att en
studie av aluminiumhalten i dricksvatten och förekomsten av AIzheimers sjukdom
kommer till stånd?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:75       1988/89:483 av Ulla Orring (fp) till miljö- och
energiministern om skyddet för&lt;br&gt;
7 mars 1989&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;orörda älvar:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-92.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Meddelande om frågor Starka krafter
inom socialdemokratin syns allfid vara beredda att offra de sista orörda
Norrlandsälvarna. Senast har LO signerat krav på utbyggnad. Man tycks helt
sakna insikt om att kraftutbyggnad innebär svåra och oåterkalleliga skador på
miljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilka åtgärder ämnar statsrådet
vidta för att stärka skyddet för de fyra huvudälvarna och därmed bevarandet av
oersättliga naturvärden?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1988/89:484 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) till miljö-
och energiministern om villkoren för tillstånd till stenbrytning:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På Öland har brytning av framför
allt kalksten förekommit sedan urminnes tider. Det har varit en näring för dem
som bor på ön och utgjort ett eftertraktat byggmaterial både i Sverige och
utomlands.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Många upplever dock i dag att brytning sker på områden med
stora naturvärden. Ett sådant exempel är brytningen vid Horns udde pä
nordvästra delen av ön. En känslig kuststräcka blir här helt deformerad och
oersättliga naturvärden går till spillo.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsens tillstånd överklagades till regeringen, som
dock av formella skäl inte tog upp ärendet. Tillstånd till brytning finns nu
fram till den 1 juli 1992. Även om det nu kan vara svårt att få fram en ändring
av givna beslut vill jag inför framtiden fråga statsrådet:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är statsrådet beredd att medverka
till att den pågående översynen av naturvårdslagen ges en sådan utformning att
stenbrytning som den som nu förekommer t.ex. vid Horns udde inte blir tillåten?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1988/89:485 av Lola Björkquist (fp) till utrikesministern
om kurdernas mänskliga rättigheter:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Just nu pägår diskussioner i Geneve
i kommissionen för de mänskliga rättigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dessa
skall pågå enligt uppgift fram till den 10 mars.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sverige har nu åter medlemskap i denna kommission och
borde på ett kraftfullare sätt än hitintills kunna ta upp kurdernas situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill
därför fråga utrikesministern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har Sverige förberett något
agerande i kommissionen för de mänskliga rättigheterna som specifikt tar upp
kurdernas situation och rätt fill mänskliga rättigheter i sina hemländer?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den 27 februari&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
5.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1988/89:486
av Karl-Gösta Svenson (m) fill försvarsministern om produktio­nen av marina
ytstridsfartyg:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt regeringens proposition nr 1988/89:80 om verksamhet
och anslag för det militära försvaret m.m. under budgetåret 1989/90 har
departementsche-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fen uttalat att
beläggningen inom svensk försvarsindustri är acceptabel till början av
1990-talet med undantag för varvsindustrin, som behöver nybe­ställningar redan
år 1990.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Departementschefen
har vidare avvisat ÖB:s förslag om en fidigarelägg­ning avseende anskaffning av
ett nytt ytstridsfartyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
ger i propositionen ingen tillstymmelse fill signal om Karlskro­navarvets
framtid. Det är beklämmande att regeringen inte tar sitt ansvar angående
varvets betydelse ur säkerhetspolitisk synpunkt vad beträffar tillgången till
svensk produktion av örlogsfartyg. Ägaransvaret lyser också med sin frånvaro.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till det anförda vill jag ställa följande fråga till försvarsminis­tern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Är det förenligt med svensk neutralitets- och
säkerhetspolifik att avveckla inhemsk nyproduktion av marina ytstridsfartyg?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:75 7 mars 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meddelande
om frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den 1 mars&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1988/89:487
av Britta Bjelle (fp) till miljö- och energiministern om skyddet för orörda
älvar:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;LO har i en regionalpolitisk utredning föreslagit
att tre av de orörda Norrlandsälvarna skall byggas ut samt att en av dessa
omedelbart skall projekteras. Torne älv, Pite älv, Kalix älv och Vindelälven
finns i dag intagna i naturresurslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Trots
detta kan man i en ledare i Norrländska Socialdemokraten den 24 februari i år
läsa: &amp;quot;Energiminister Birgitta Dahl tycker att LO har för dåligt
beslutsunderlag när kravet reses om utbyggnad av ännu en älv.&amp;quot; Tolkningen
av detta uttalande kan vara att regeringen trots allt inte är emot en
ytterligare vattenkraftsutbyggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av detta
skulle jag vilja fråga statsrådet:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har regeringen ändrat ståndpunkt eller står regeringen
fast vid riksdagens beslut att de fyra orörda Norrlandsälvarna ej skall byggas
ut?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1988/89:488
av Sten Andersson i Malmö (m) fill utrikesministern om de polifiska
förhållandena i Iran:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I Iran förs en politik som strider mot
grundläggande mänskliga och demokratiska värderingar. Detta har resulterat i
avrättningar av tiotusentals oliktänkande och regimkritiker. Under senare tid
har delar av den iranska ledningens polifik och agerande försvarats i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Demonstrationer
har hållits i vårt land i samband med dödshotet mot författaren till boken
&amp;quot;Satanic Verses&amp;quot;, och krav har ställts om att boken inte skall
tryckas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ledaren
för Islamic Center i Malmö har krävt att regeringen skall stoppa utgivningen av
nämnda bok, och om inte så sker kan det bli konsekvenser av ett slag som för
vårt tankesätt är helt och totalt främmande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:75&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilka åtgärder har regeringen
vidtagit och vilka är man beredd vidta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 mars 1989&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nationellt
och internationellt mot Iran i samband med landets politiska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:16.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7~,     ',        TT       lednings
hot mot grundläggande demokratiska och mänskliga värderingar? Meddelande om
frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den 6 mars&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1988/89:489 av Ingbritt Irhammar (c) till utrikesministern
om de mänskliga fri- och rättigheterna i Tibet:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Efter det kinesiska kejsardömets
fall år 1913 förklarades Tibet som oberoende. År 1950 besatte emellertid
kinesiska styrkor landet och tvingade den dåvarande Dalai Lama att erkänna
Kinas överhöghet, mot att Kina lovade att respektera det tibetanska folkets
religiösa tro och kultur. I realiteten inleddes en radikal samhällsomdaning i
syfte att helt inordna landet i Kina. I helgen har åter uppmärksamheten riktats
mot situationen i Tibet, dels genom ett TV-program som avslöjade förtrycket av
de mänskliga fri- och rättigheterna i landet, dels genom att 11 personer uppges
ha dödats och över 100 skadats i samband med en demonstration i Tibets
huvudstad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill
mot denna bakgrund fråga utrikesministern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilka åtgärder avser den svenska
regeringen att vidta för att stärka de mänskliga fri- och rättigheterna i
Tibet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1988/89:490 av Lena Öhrsvik (s) till jordbruksministern om
sockerbruken på Öland och Gotland:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 regeringens förhandlingsdirektiv
till jordbruksnämnden beträffande prisreglering på jordbruksprodukter inkl.
sockerbetor och socker anges, att förslagen skall bygga pä att sockerbruken på
Öland och Gotland skall bevaras. I förhandlingarna diskuteras ocksä
sockerbetsarealen. Tidigare har gällt, att minskning av arealen ej får drabba
dessa bruk. Detta har fastställts av riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Min fråga
till jordbruksministern är:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gäller samma förutsättningar nu som
vid tidigare arealförändringar beträffande sockerbetor?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den 7 mars&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1988/89:491 av Roy Ottosson (mp) till
kommunikafionsministern om godstra­fiken på järnväg:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Just nu förbereds en dramatisk
omläggning av SJ-Gods som kommer att leda till att ca 2 miljoner ton gods förs
över till väg från järnväg. Det betyder ytterligare 70 000 långtradare som
skall rulla pä våra vägar!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta står i skarpt motsatsförhållande till flera
riksdagsbeslut:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-                                   att gods skall föras
över från väg till järnväg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att utsläppen av kväveoxider skall minskas med 30 % till
1995&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-     att utsläppen av koldioxid inte skall ökas&lt;br&gt;
40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
leder ocksä till kraftigt ökande vägkostnader, flera trafikolyckor, högre
samhällskostnader, ökad energianvändning, ökat oljeberoende, fiUta­gande
försurning och skogsdöd samt fiUtagande skador i havsmiljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
anledning av detta vill jag ställa följande fråga till kommunikations­ministern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Är regeringen beredd att &amp;quot;frysa&amp;quot;
godstrafiken på järnväg pä nuvarande nivå och att i samband därmed ompröva
trafikpoUtiken i syfte att överföra godstransporter från väg till järnväg?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1988/89:492
av Karin Söder (c) fill socialministern om barnmiljörådet:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt uppgifter i pressen samt vad som
offentliggjorts i samband med omorganisering av socialstyrelsen har försports
att regeringen avser att lägga ner den självständiga myndigheten
barnmiljörådet, som har till uppgift att ta till vara barnens intresse bl.a. i
samhällsplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill därför fråga
socialministern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
det regeringens avsikt att avveckla barnmiljörådet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1988/89:493
av Karin Söder (c) till socialministern om de svenska socialarbe­tarna i
Köpenhamn:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I Köpenhamn har sedan många år svenska
socialarbetare arbetat med att hjälpa ungdomar som där råkat i sociala
svårigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill mot bakgrund av uppgifter som förekommit i media fråga statsrådet:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avser
regeringen att dra in socialarbetartjänsterna i Köpenhamn?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1988/89:494
av Karl-Göran Biörsmark (fp) fill statsrådet Lena Hjelm-Wallén om nytt mål för
u-landsbiständet:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I en signerad artikel i Värmlands Folkblad den 14
februari 1989 med rubriken De fattigaste länderna måste få ökat bistånd skriver
statsrådet Lena Hjelm-Wallén följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Det
är glädjande att det finns en opinion i vårt land som önskar att Sverige
ytterligare ökar biståndets andel av BNI, upp till ett tvåprocentsmål.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrund av biståndsministerns uttalande i ovan nämnda artikel vill jag fråga
följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Är biståndsministern beredd att tillmötesgå
opinionen och stödja folkpar­fiets motionsförslag till årets riksdag, nämligen
att det nu är dags att formulera en ny långsiktig ambition för u-landsbiståndet
om ett nytt biständsmäl pä 2 % av BNI?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:75 7marsl989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meddelande
om frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1988/89:495 av Ingrid
Ronne-Björkqvist (fp) till socialministern om hand­läggningen av ärenden om
förflyttning av barn från fosterhem:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I massmedia, i TV:s 20:00 och senast i en
debattartikel i Dagens Nyheter i dag den 7 mars har man tagit upp olika fall om
hur barn brutalt slitits från sina fosterhem, där de bott sedan många år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prot. 1988/89:75&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
anledning härav vill jag fråga statsrådet följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;----------- :___     
Avser regeringen vidta några åtgärder för att tiUräcklig hänsyn skall kunna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meddelande om frågor  tas
till barns viljeyttringar i samband med att de förflyttas från fosterhem?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1988/89:496
av Lars Leijonborg (fp) till statsrådet Göran Persson om bortfallet av
lektioner i grundskolan och gymnasieskolan:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En undersökning från skolöverstyrelsen bekräftar
återigen att eleverna i grundskolan och gymnasiet går miste om en
anmärkningsvärt stor andel av sina lektioner. Orsakerna är t.ex. sjukdom hos
lärarna, vidareutbildning, svårigheter att få vikarier, skrivningar och
studiebesök. Resultatet blir att undervisningstiden blir kortare än vad som
förutsatts när kursplanerna utformats och lärarna planerat terminens
skolarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Folkpartiet
kräver i sitt skolprogram att elevernas rätt fill sina lektioner skall slås
fast. För att den rätten skall bH en reaUtet krävs ett antal konkreta åtgärder.
En sådan är att inrätta tjänster för fasta lärarvikarier. Regeringen utlovade i
januari 100 milj. kr. i ökat statsbidrag för att möjliggöra sådana tjänster.
Enligt uppgifter i pressen har löftet återtagits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill därför fråga
skolministern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vilka åtgärder planerar regeringen för att
fiUförsäkra eleverna de lektio­ner de enligt statsmakternas beslut har rätt
till?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1988/89:497
av Gunhild Bolander (c) till jordbruksministern om sockerbets-odUngen på
Gotland:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt en nyligen träffad överenskommelse mellan
statens jordbruks­nämnd. Sockerbolaget och Sveriges betodlares centralförening
skall socker­betsarealen i år minskas med 1 000 hektar fill 50 000 hektar jämfört med föregående år. Hur och var denna neddragning skall ske är
dock ännu inte bestämt. Roma Sockerbruk har i dag en utnyttjandegrad på ca 70
%, och varje reducering av odlingen på Gotland medför en risk att sänka detta
procenttal. Vid jordbruksministerns besök på Gotland den 4 juli 1987 lämnade
statsrådet följande garantier:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Sockerproduktionen
på Gofiand och Öland kommer att prioriteras. Det innebär att om det sker några
arealminskningar, så kommer dessa inte att ske på öarna.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrund av att beslutad nedskärning kan komma att drabba Gotland vill jag
ställa följande fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Står jordbruksministern fast vid sin givna garanti,
och är han därmed också beredd att medverka till att sockerbetsodlingen på
Gotland undantas från den nu aktuella minskningen av den totala odlade arealen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1988/89:498
av Per Gahrton (mp) till arbetsmarknadsministern om EG-anpassningen och svensk
arbetsmiljöpolitik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
arbetarskyddsstyrelsens tidning Arbetarskydd nr 3/89 publiceras en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hemlig rapport om
EG-anpassningens effekter för arbetsmiljön. Där hävdas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;bl.a. att EG-anpassning skulle leda till
försämringar av svenska regler&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande asbest och
lösningsmedel samt att principerna för kemika­liekontroll och bedömning av
olika ämnens cancerframkallande egenskaper skulle förändras på ett för
arbetsmiljön menligt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
sägs också att rapporten hemligstämplats och inte gjorts fiUgänglig för
tidningen enligt vanliga offentlighetsprincipen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med anledning av arfikeln
i Arbetarskydd nr 3/89 vill jag fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta med
anledning av den hemliga rapporten inom hennes eget departement som visar att
EG-anpassning skulle leda till försämringar bl.a. beträffande regler för
asbest, lösningsmedel och principerna för kemikaliekontroll och bedömning av
cancerframkallande egenskaper?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1988/89:499
av Per Gahrton (mp) till kommunikafionsministern om EG-anpassningen och svensk
transportpolifik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I en artikel i Arbetet nyligen (23/2) varnar
Transports ordförande för att EG-anpassning kan leda till förödande
konsekvenser för svensk transportpo­lifik. Han hävdar att svenska
transportföretag kommer att slås ut och att fackliga rättigheter för
transportarbetare kommer att urholkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därför vill jag fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Delar statsrådet Transportordförandens farhågor
beträffande EG-anpass­ningens konsekvenser för transportsektorn? Vilka åtgärder
är han i så fall beredd att vidta för att transportsektorn skall undantas från
EG-anpassning?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:75 7 mars 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meddelande
om frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1988/89:500 av Per Gahrton
(mp) till statsrådet Margot Wallström om EG-anpassningen och svensk
konsumentpolifik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I en TT-intervju nyligen (bl.a. UNT 17/2) sa
konsumentverkets generaldi­rektör att Sveriges dilemma är att det i allmänhet
inom EG-länderna ställs lägre säkerhets- och kvalitetskrav på
konsumentprodukter. Han hävdar också att slopandet av S-märkningen har
inneburit en försvagning av produktkontrollen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot denna bakgrund vill
jag fråga statsrådet:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommer statsrådet att medverka till att svenska
konsumentskyddsbestäm­melser offras på EG-anpassningens altare? Om inte, vilka
åtgärder tänker hon vidta för att garantera att så inte sker?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1988/89:501
av Per Gahrton (mp) till statsministern om EG-anpassningen och svensk
energipolifik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
fidningsuppgifter i dag har EG beslutat samordna sin energipolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
bekant är kärnkraft en grundläggande beståndsdel i EG:s energipoli­fik. Det
kärnkraftslösa landet Danmark har utsatts för hårda påtryckningar från
EG-kommissionen för att introducera kärnkraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot den bakgrunden vill
jag fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ingår energipolitiken i den &amp;quot;heltäckande
ramöverenskommelsen&amp;quot; med EG som skall omfatta allt utom försvars- och
utrikespolifik, som statsminis-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:75       tern uttalade sig för i SvD den 6 mars? Om så är fallet, hur
skall Sverige dä&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 mars
1989&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kunna fullfölja sin
kärnkraftsavveckling? Om så inte är fallet, vilka åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.,   .,
,     \&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;planeras för att undvika att
Sverige tvingas anpassa sin energipolitik till EG?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Meddelande
om frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1988/89:502 av Åsa Domeij (mp) till
kommunikafionsministern om motor­vägsbygget genom Bratteforsåns dalgång:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen har beslutat att en
motorväg skall byggas genom det riksintres­santa naturområdet Bratteforsåns
dalgång. När beslutet fattades togs hänsyn bara till tre alternativa
sträckningar, vilka alla förstör området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturskyddsföreningen i Göteborgs och Bohus län hade
lämnat in ett förslag till dragning av vägen som skulle skona det
riksintressanta området. Förslaget kommenteras inte i regeringens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varför har regeringen inte tagit med det i sin bedömning?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1988/89:503 av Paul Ciszuk (mp) till
kommunikationsministern om beford­ran vid SJ av cyklar som resgods:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom SJ finns nu förslag fill ändrade regler och priser
för resgods.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anser statsrådet att cyklar bör kunna sändas som resgods
till rimlig avgift?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1988/89:504 av Per Gahrton (mp) till statsministern om
innebörden av visst uttalande om en svensk ramöverenskommelse med EG:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I en intervju i Svenska Dagbladet
den 6 mars framträder statsministern och uttalar sig angående EG-politiken.
Därmed hörsammar han bl.a. Metallord­föranden Leif Blombergs uppmaning att ta
till orda om EG (Metallarbetaren 1989:4). Det är utmärkt. Än bättre vore om
statsministern ville hörsamma krav från ledamöter av Sveriges riksdag att i
kammaren framträda angående EG - dvs. den mest övergripande fråga Sverige stått
inför på länge. Enligt SvD säger statsministern bl.a. följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;En tullunion med EG räcker inte för Sverige.
Regeringen siktar inför EFTA-mötet i Oslo mot en heltäckande ramöverenskommelse
som skulle omfatta Europaintegrationens alla områden utom utrikes- och
försvarspoli­fiken.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill
därför fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vill statsministern vara vänlig att
inför riksdagen redogöra för vad han menar med att Sverige siktar mot en
heltäckande ramöverenskommelse med EG - innan han vid EFTA-mötet eventuellt gör
bindande överenskommelser för Sveriges räkning?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1988/89:505 av Per Gahrton (mp) till statsministern om
innebörden av visst uttalande om debatt rörande EG-frågan:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt en intervju i Svenska Dagbladet den 6 mars säger
statsministern att han vill undvika debatt om EG-frågan inför 1991 års
valrörelse. Vi har från miljöparfiets sida flera gånger kritiserat regeringen
för att den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tycks
vilja smygansluta Sverige till EG utan öppen demokratisk debatt. Detta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;har
förnekats från regeringshåll. Dock synes statsministerns yttrande i SvD kunna
tolkas som en önskan att just undvika öppen demokratisk debatt om Sveriges
ödesfräga inför 2000-talet. Därför vill jag fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad menar statsministern med sitt yttrande att han
önskar undvika debatt om EG inför valet 1991?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1988/89:506
av Per Gahrton (mp) till statsministern om rätten för riksdagsle­damot att få
ta del av handlingar hos regeringskansliet rörande EG:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När jag i januari via riksdagens utredningstjänst
begärde fillgång till material från pågående utredningar om de konkreta
effekterna av en EG-anpassning, fick jag det material jag begärde. När jag
nyligen vände mig till riksdagens utredningstjänst för att få tillgång till
ytterligare material av samma slag, tvingades utredningstjänsten rapportera att
jag inte längre kunde få något EG-material: &amp;quot;Vid kontakt med ISEK har
framkommit att det skrivna material som finns inom ISEK och Beredningsgruppen
för Europafrågor samt arbetsgruppernas material anses som internt arbetsmate­rial
och därför inte lämnas ut&amp;quot; (PM 1989-02-21 Dnr 88/89:1662).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
utrikesdebatten den 22 februari lovade utrikesministern att utrikeshan­delsministern
skulle vidta åtgärder för att åstadkomma en ändring. Men i en
interpellafionsdebatt med utrikeshandelsministern den 24 februari fick jag
inget klart svar. Därför vänder jag mig till statsministern, tillika
ordföranden i Rådet för Europafrågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vill statsministern utfärda direktiv som garanterar
att jag såsom riksdags­man och ledamot av utrikesutskottet får fri tillgång
till allt EG-relevant material inom regeringskansliet, de statliga verken.
Rådet för Europafrågor och Integrationssekretariatet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1988/89:507
av Åsa Domeij (mp) till kommunikationsministern om ordning­en för besvarande av
riksdagsledamöters frågor till statsråd:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den 14 februari ställde jag en fråga om ansvarigt
statsråd anser att värdefulla naturområden har ett tillräckligt starkt skydd i
lagen. Birgitta Dahl var inte närvarande och kunde inte lämna svar torsdagen
den 16 februari. Frågan skulle besvaras av Birgitta Dahl följande vecka i
stället. På onsdagen före frågestunden kommer miljö- och energidepartementet på
att frågan skall skickas över till kommunikafionsdepartementet. Följden blir
att varken kommunikationsministern eller miljöministern svarar på frågan, trots
att bägge är närvarande den 23 februari. Frågan skjuts i stället ytterligare
två veckor framåt på grund av den sammanträdesfria veckan. Enligt riksdagsord­ningen
bör frågor besvaras inom sex dagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Anser ministern att regeringen skall kunna skjuta
på frågor genom att bolla dem emellan departementen pä detta sätt?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:75 7 mars 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meddelande
om frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prot. 1988/89:75      17 §
Kammaren åtskildes kl. 16.25. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'&gt;7 mars 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;In fidem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BERTIL
BJORNSSON&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;/Gunborg
Apelgren&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GC0975</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_198889__75.pdf</filnamn>
<filstorlek>1756313</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens protokoll 1988/89:75 Tisdagen den 7 mars</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B85BE974-EF70-49BE-8924-069C76338D62</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>