<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2438538</hangar_id>
 <dok_id>GC0956</dok_id>
 <rm>1988/89</rm>
 <beteckning>56</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp>prot</subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1988/89:56</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>"</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>56</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1989-01-27 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-06-25 16:42:53</systemdatum>
 <publicerad>2009-12-03 09:54:21</publicerad>
 <titel>Riksdagens protokoll 1988/89:56 Fredagen den 27 januari</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GC0956/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GC0956</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GC0956</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;h1 style='page-break-after:auto'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
protokoll 1988/89:56&lt;/span&gt;&lt;/h1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fredagen den 27 januari&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kl. 10.00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förhandlingarna leddes av andre vice talmannen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 § Justerades protokollet för den 19 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 § Andre vice talmannen meddelade att till kammaren
inkommit läkarintyg för Paul Lestander, som var sjukskriven under fiden den 26
januari-den 26 februari. Erforderlig ledighet beviljades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andre vice talmannen anmälde att Karin Nilsson (vpk)
fr.o.m. den 27 januari skulle tjänstgöra som ersättare för Paul Lestander.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 §
Svar på interpellation 1988/89:75 om märkning av miljöfarliga batterier&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 1 Miljö- och energiminister BIRGITTA DAHL:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Pär Granstedt har frågat mig om regeringen
överväger att överge den nordiska överenskommelsen om märkning av miljöfariiga
batterier till förmån för en EG-anpassning och vad som i så fall motiverar
regeringens ändrade inställning. Han har vidare frågat vilka de miljömässiga
konsekvenserna blir om Sverige väljer EG:s märkningssystem i stället för det
nordiska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag är tacksam över att frågan har ställts,
eftersom det i den offentliga debatten har förekommit en del missförstånd som
jag nu kan lägga fill rätta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I regeringens proposition som låg till grund för
riksdagens beslut om insamling av miljöfarliga batterier angav jag att jag i
det internationella samarbetet, särskilt på det nordiska planet, avsåg att
akfivt verka för att en enhetlig märkning skulle kunna införas så snart som
möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter ett nordiskt samarbete och efter konsultationer med
EG beslöt regeringen om märkning av miljöfarliga batterier den 12 november
1987. Beslutet, som skulle träda i kraft den 1 januari 1989, överensstämde med
ett märkningsförslag som man uppnått enighet om på ett möte i den nordiska
ämbetsmannakommittén den 8 januari 1987 och med det förslag som vid den
tidpunkten behandlades inom EG.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:56 27 januari 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
märkning av mil­jöfarliga batterier&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
bestämmelserna skall slutna torrbatterier med mer än sammanlagt 0,025
viktprocent kvicksilver och kadmium märkas med en särskild symbol som utgörs av
tre röda pilar mot vit bakgrund. För knappcellsbatterier räcker det om
förpackningen är märkt. Symbolen skall i normalfallet täcka minst 10 % av
batteriets yta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
våren 1988 kom det önskemål från EG om nya överläggningar om en gemensam symbol
för batterimärkningen. Enligt ett nytt förslag som presenterades av EG skulle
ett batteri märkas med tvä symboler som var och en upptog 2 % av batteriets
yta. Det ställdes inga andra krav pä pilarnas utformning än att de skulle ha
svarta kanter mot en ljus bakgrund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
svenska regeringen säg det som ett stort framsteg i det internationella
miljösamarbetet att man inom EG var beredd att märka miljöfarliga batterier och
att anpassa sig till ett märkningssystem som utarbetats av de nordiska
länderna. Från svensk sida förklarade vi oss beredda till nya överläggningar
med EG. Eftersom våra bestämmelser grundade sig på ett nordiskt samarbete, blev
EG:s förslag före överläggningarna föremal för samråd mellan de nordiska
länderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
princip ansåg man från de andra nordiska länderna vid detta samråd, att man borde
stå fast vid resultatet av det nordiska samarbetet. Det ansågs särskilt viktigt
att man höll fast vid gränsen 0,025 viktprocent för märknings­skyldighetens
inträde. Däremot var man från flera länder beredd att diskutera utformningen av
symbolen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
15 september förra året beslöt regeringen att skjuta upp ikraftträdan­det av
märkningsbestämmelserna med ett halvår till den 1 juli 1989. Detta hade
föreslagits av naturvårdsverket - i vars styrelse Pär Granstedt för övrigt satt
tills för en vecka sedan - och det framstod även av andra skäl som lämpligt att
senarelägga ikraftträdandet av märkningsreglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
oktober förekom sedan överläggningar mellan EG och Sverige om utformningen av
den symbol som batterierna skall märkas med. En överenskommelse har diskuterats
mellan Sverige och EG på den här punkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill dock betona att det inte varit på tal vid överläggningarna mellan Sverige
och EG att Sverige skulle ändra den gräns för tungmetallinnehåll vid vilken
märkningsskyldigheten inträder. Det är möjligt att EG kommer att ha en högre
gräns än Sverige för denna skyldighet, men i detta avseende har vi inte sett
någon anledning att ändra på det värde som man nått enighet om mellan de
nordiska länderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
överenskommelse meUan Sverige och EG innebär att de svenska bestämmelserna om
utformningen av symbolen måste ändras. Den symbol som i så fall sedan kommer
att gälla blir givetvis sä tydlig som behövs för insamlingen av de miljöfarliga
batterierna. Några miljömässiga nackdelar kommer därför inte att uppstå om
Sverige och EG har samma märkningssym­bol. Tvärtom bekräftar Sveriges och EG:s
gemensamma ståndpunkt i den här frågan den pådrivande roll som Sverige sedan
flera år har när det gäller att komma till rätta med de miljöproblem som hänger
samman med miljöfarliga batterier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 2 PÄR
GRANSTEDT (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag ber att få tacka statsrådet Birgitta Dahl
för svaret på min interpellation. Det var ett utförligt och redovisande svar.
Om det kan bidra till att räta ut frågetecken är det naturHgtvis bra. Jag måste
ändå säga att jag tycker att det fortfarande finns en del frågetecken kvar. Det
är fortfarande litet svårt att förstå tankegångarna bakom denna hantering sett
ur miljösyn­punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nordiska länderna, inkl. EG-landet Danmark, har lyckats
komma fram till en gemensam märkning, som såvitt jag kan förstå, uppfyller högt
ställda krav. Det är ett tydligt och bra märke, och det är stort i förhållande
till batteriet. Man har också kommit fram till att rätt så stränga krav skall
vara uppfyllda för att ett batteri skall kunna betraktas som bra ur
miljösynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom EG utvecklades sedan ett system för märkning, som har
en lägre ambitionsnivå än det nordiska. Det är aktuellt med en högre gräns för
miljövänliga batterier och med en mindre tydlig märkning än den nordiska. I det
läget spräcker Sverige den nordiska överenskommelsen och tar upp diskussioner
med EG i stället. Det är således inte EG-landet Danmark som tar detta
initiativ, vilket kanske hade varit mera begripligt, utan det är Sverige som
gör det - uppenbarligen mot de övriga nordiska ländernas önskan. Det är också
den bild som svaret ger här. Såvitt jag förstår var det huvudmotivet fill att
märkningen uppsköts. Det förefaller som om en lösning med EG kommer att
innebära en del nackdelar, trots vad som sägs i svaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I svaret hänvisar Birgitta Dahl till ett förslag från
naturvärdsverket. Om jag har förstått saken rätt sade man ifrån
naturvårdsverket, att om man skulle införa pant på batterier, är det lämpligt
att samordna tidpunkten för ikraftträdande av märkningsbestämmelserna med en
sådan pant och att man i så fall skulle uppskjuta märkningen. Såvitt jag
förstår tänker man dock inte införa någon pant fr.o.m. den 1 juli. Därmed blir
det litet svårt att åberopa naturvårdsverkets synpunkter i det här fallet. Det
är dock kanske i och för sig en mindre betydelsefull fråga i sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mera bekymmersamt är att det föreligger en risk för att
den märkning som nu blir aktuell kommer att bli mindre iögonfallande än den som
man hade kommit överens om på det nordiska planet. I svaret sägs att det blir
en tillräcklig märkning. Men, herr talman, det är väl ett nägot diffust sätt
att bestämma märkningens karaktär. Vad är egentligen tillräckligt i detta
sammanhang? Den nordiska överenskommelsen innebar en bedömning. Jag har inte
sett att det finns några garantier för att den EG-anpassade märkningen inte
kommer att bli mindre tydlig än den nordiska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessutom förefaller det som om denna märkning kommer att
få olika innebörd beroende på om batterierna är svenska eller kommer från
EG-länderna. Jag vet inte om man har tänkt införa någon gränskontroll vid
införsel av batterier från t.ex. Tyskland eller Frankrike. Annars kommer vi att
få en situation där miljömärkningen av svenskproducerade batterier betyder en
sak, medan precis samma märkning kommer att betyda en annan sak för batterier i
Sverige som är köpta utomlands. Det kunde vara bra att få klargjort om man
kommer att tillämpa det normala EG-systemet, som innebär att vi har möjlighet
att ställa krav på svenska producenter som är strängare än EG-normen, men att
vi inte kan tillämpa dessa hårdare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:56 27 januari 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om märkning av mil­jöfarliga batterier&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:56 27 januari 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om märkning av mil­jöfarliga batterier&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;miljökrav på varor importerade från EG-länder. Det skulle
i så fall innebära att det var fritt fram att importera miljömärkta batterier
frän EG som inte höll den strängare svenska normen. Det vore bra med ett
klargörande frän statsrådet Dahls sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till sist vill jag säga att det alltid är olyckligt om man
spräcker en framförhandlad nordisk överenskommelse. Jag tycker att det var en
styrka att man hade nått fram till en gemensam nordisk märkning. Jag tycker att
det var starkt att man också hade fått Danmark att ställa upp pä den nordiska
lösningen, att Danmark i detta fall hade valt den högre, nordiska ambitions­nivån
, trots att man arbetade med frågan ocksä inom EG. Ur den synpunkten framstår
det ocksä som beklagligt att Sverige stjälper denna nordiska överenskommelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har med ljus och lykta sökt efter de miljömässiga
fördelarna med den modell som regeringen nu tycks vilja välja. På vad sätt
skulle den främja en mer miljövänlig hantering av batterier? På den punkten är
jag fortfarande mycket osäker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 3 ROY
OTTOSSON (mp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Detta är en intressant debatt. EG-normen för
miljöfarliga batterier är ungefär tio gånger högre än den norm som diskuteras i
Norden. I EG talar man om 0,3 viktprocent kvicksilver och kadmium mot 0,025
viktprocent, som är den gräns som diskuteras i de nordiska länderna.
EG-länderna har tydligt sagt ifrån att de betraktar normen 0,025 viktprocent
som ett tekniskt handelshinder. Det är underligt att höra här att det inte
skulle vara något handelshinder. Statsrådet antyder dessutom att man skulle
kunna ha samma märkning för olika gränser i olika länder i Europa. Det är inte
konsekvent. På det sättet kan det inte fungera. Skall man ha samma utformning
på märket, skall man naturligtvis ha precis samma gräns, och den gränsen kommer
att sättas av EG, nämligen tio gånger högre än den gräns vi vill ha i Sverige.
Det är vad det handlar om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det pantsystem som det talas om skulle förhoppningsvis
komma i gång den 1 juli 1989. Det handlar om en pant på ungefär 2 kr. per
batteri, om jag är rätt informerad. Detta system är också kopplat till halten.
Det är samma sak där -man kan inte anpassa sig till EG, om man inte får hela
paketet med 0,025 viktprocent, en märkning som är konsekvent och som inte
betyder något annat i ett annat land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allt detta gör att jag vill ställa en del följdfrågor till
statsrådet Dahl. Jag undrar om den svenska regeringen anser att detta är ett
tekniskt handelshin­der, att ha strängare krav när det gäller
tungmetallinnehållet i batterier i Sverige än man har i EG. Det anser man
tydligen inom EG. Jag undrar ocksä om regeringen anser att det nordiska
samarbetet på miljöområdet är mindre viktigt än EG-samarbetet, eller
EG-harmoniseringen, som det numera heter. Bedömer statsrådet att ett gemensamt
miljökrav i Sverige, Norge och Danmark på 0,025 viktprocent skulle kunna få
nägra handelspolitiska effekter gentemot EG? Om man struntar i vad EG säger,
nämligen att vi bör besluta oss för 0,3 viktprocent i stället för 0,025, skulle
det fä nägra handelspolitiska effekter? Är regeringen beredd att driva denna
fräga. sä att vi verkligen får denna märkning och pant från den 1 juli 1989?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 4
Miljö- och energiminister BIRGITTA DAHL:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill gärna upprepa att jag tycker att det
är bra att vi fär denna debatt. Det är uppenbart att det finns en del
missförstånd som behöver redas ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det första vill jag säga att det inte bara är aktuellt
att införa pant utan också förbud mot vissa typer av batterier. Detta ingår i
de överväganden som regeringen gör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det andra vill jag säga alldeles klart att vi inte har
sålt ut det nordiska samarbetet för EG-diskussionerna. Tvärtom har denna fråga
diskuterats mellan de nordiska miljöministrarna kontinuerligt. Vi är helt
överens om tillvägagångssättet. Vi diskuterade detta i Helsingör. Vi
diskuterade det i Helsingfors nyligen. Jag har också per brev noggrant
informerat mina kolleger steg för steg om arbetet. Vi kommer att diskutera
detta i Stockholm när vi träffas i samband med Nordiska rådets möte om några
veckor. Vi är helt överens om tillvägagångssättet också i detta skede, nämligen
att vi benhårt skall hålla fast vid våra egna riktvärden för en gräns. Det är
inte fråga om att vi skall överge dem. Vi betraktar det icke som ett
handelshinder. Det har inte heller i våra diskussioner med EG framställts som
något handelshin­der. Däremot kommer vi att i de fortsatta diskussionerna med
EG försöka förmå EG att anpassa sig till våra krav. De diskussionerna är inte
avslutade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man kan inte utesluta att det kommer att finnas ett
intresse hos branschen att tillverka och sälja samma batterier på hela den
marknad man har. Nu kommer man åtminstone, det har man lovat i våra
diskussioner, att göra en särskild satsning på Sverige och Schweiz, som är de
länder som har de strängaste reglerna. Branschen har ett intresse av att slippa
hålla på med olika sorters fillverkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälet till att Sverige har tagit dessa inifiafiv är att
vi hittills är det enda land i Norden som har fattat detta beslut för vår egen
del. Då måste vi nofifiera GATT. Det var vi som gjorde det. Det har t.ex. inte
Danmark gjort, för där har man inte konkret på hemmaplan fattat samma beslut.
EG svarade då med att inleda en diskussion. EG har under diskussionens gång
ändrat sig i riktning mot det svenska beslutet också när det gäller
utformningen. Den diskussionen är inte heller avslutad ännu. Vi använder denna
process som en metod att försöka få så bra regler som möjligt, att driva på
också inom EG. Det är skälet till att vi gör detta. Vi gör det i mycket nära
samförstånd med våra nordiska grannar, och det kommer vi att fortsätta att göra.
Vi tar också in i bilden möjligheten att få dessa regler utsträckta till att
gälla Nordamerika och Japan och några andra viktiga marknader. Det rör sig om
transnationella företag. Vi har alltså en mycket klar strategi för vårt sätt
att arbeta internationellt med dessa frågor. Men i grunden finns det faktum att
vi inte ger upp vår egen kravnivå. Vi betraktar den inte som ett handelshinder,
och vi säljer inte ut den. Och vi bedriver detta arbete tillsammans med våra
nordiska grannar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:56 27 januari 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om märkning av mil­jöfarliga batterier&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 5 PÄR
GRANSTEDT (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag ber att få tacka för Birgitta Dahls
ytterligare synpunkter. Jag tycker att det var intressant att höra dem, och jag
skulle faktiskt vilja få dem ännu mer preciserade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:56 27 januari 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om märkning av mil­jöfarliga batterier&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Birgitta Dahl säger att de nordiska ministrarna är överens
om tagen. Jag vill gärna ha reda på vad det innebär exakt. Det enda jag
hittills har fått klart för mig är nämligen, att när Sverige tog upp denna
fräga, vilket ocksä framgår av interpellationssvaret, med de övriga nordiska
länderna, var de i princip för att man skulle vidhålla den nordiska märkningen.
Jag har också en uppgift om att Norge har lämnat in en notifikation som bygger
på den nordiska märkningen. Och det stämmer inte riktigt med bilden av att man
är överens om tagen. Jag skulle därför gärna vilja att miljöministern gör en
precisering. Är de nordiska miljöministrarna nu helt ense om att man skall
avstå från den nordiska märkningen och ansluta sig till EG:s märkning? Det vore
bra att få detta mycket tydligt redovisat från talarstolen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Birgitta Dahl säger att Sverige inte kommer att frångå den
kravnivå som den nordiska märkningen skulle innebära. Vad innebär det i
praktiken? Innebär det att Sverige kommer att införa förbud mot import från EG
av batterier som är miljömärkta, om kraven på denna miljömärkning inte
motsvarar svenska krav? Det vore värdefullt att få också detta tydligt och
entydigt markerat från talarstolen, eftersom det naturligtvis påverkar
bedömningen i mycket hög grad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan fråga som Birgitta Dahl inte berörde i sitt svar
gäller märkets utformning. Kan Birgitta Dahl försäkra att det märke som man
slutligen kommer att enas med EG om - om förhandlingarna går i lås - kommer att
vara minst lika tydligt som det märke som man enades om vid den nordiska
överenskommelsen? Detta tycker jag ocksä är viktigt om man vill hävda att den
med EG gemensamma modellen inte kommer att innebära några försämringar ur
miljösynpunkt jämfört med den nordiska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span lang=EN-US style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf.
6 ROY OTTOSSON (mp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;EG betraktar det nordiska initiativet om att slutna
torrbatte­rier med mer än sammanlagt 0,025 viktprocent kvicksilver och kadmium
skall märkas med en särskild symbol som ett handelshinder. Detta finns det
svart pä vitt på framför mig i form av ett telex från EG till Norges
utrikesdeparte­ment. Därför stämmer inte det som Birgitta Dahl för fram. Man
måste alltså ha samma gränsvärden och samma märkning i alla länder, om det inte
skall utgöra ett handelshinder. Man kan ju inte ha samma märkning men olika
gränsvärden, vilket Birgitta Dahl aiitydde. Skall vi hålla på gränsvärdet 0,025
viktprocent lär vi få ha ett eget märke som avviker från EG:s, eftersom EG
ställer andra krav. Vi lär inte få EG att gå med på något annat inom det
närmaste året. Om man skall försöka få EG att ansluta sig till strängare krav
kommer det att ta lång tid, och det kommer att leda till att utsläppen av
kvicksilver och kadmium i Sverige ökar eller fortsätter att vara höga. De
kommer sannolikt att öka, eftersom användningen av dessa batterier ökar i takt
med att fler och fler bärbara apparater med laddningsbara batterier tillkommer.
Jag anser att det är mycket angeläget att vi i Sverige får till stånd detta
krav på märkningen redan i år. Det bästa Sverige kan göra om Sverige vill driva
på EG är alldeles säkert att gå hårt fram tillsammans med Norge och Danmark.
Men framför allt måste man i Sverige göra det för att visa att det är möjligt.
Då följer nog EG efter vad det lider.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vi vet att
ett av de mest effektiva sätten att förhindra en skärpning av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;miljökraven
är att förhandla, ifrågasätta, trassla med detaljer när det gäller märkningen,
osv. Och det är precis vad tillverkarna av batterier i Europa vill. Detta är
egentligen ett sätt att sabotera den skärpning av kraven som vi i Sverige vill
ha och som statsrådet Dahl säger att hon också vill ha. Det här är ett exempel
på hur EG försämrar miljöarbetet i Sverige. Finns det flera sådana exempel som
vi ännu inte upptäckt, där den här harmoniseringen med EG innebär att vi i
Sverige luckrar upp våra egna miljöambitioner? Jag vill ha ett klart besked av
Birgitta Dahl. Är regeringen beredd att gå fram med kravet på 0,025 viktprocent
och se till att det genomförs under 1989 alldeles oavsett om EG ansluter sig
till det eller inte?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1988/89:56 27 januari 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om märkning av mil­jöfarliga batterier&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 7
Miljö- och energiminister BIRGITTA DAHL:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Den sista frågan var egentligen onödig
eftersom jag redan i mitt svar deklarerade den svenska inställningen och
upprepade den i ett annat inlägg. Regeringen kommer inte under några
förhållanden att ge efter när det gäller kravnivån, och denna kravnivå skall
införas under detta år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;EG har inte till oss sagt att detta innebär ett
handelshinder, men även om EG gjorde det skulle vi i Sverige hälla fast vid
denna kravnivå. Vi har faktiskt stöd för detta i Romfördraget, där det sägs att
om vi anser att något är nödvändigt av hänsyn till hälsan och miljön har vi
rätt att ha särregler. Vi kominer inte att falla undan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är alldeles riktigt att Norge tidigare har notifierat
på samma sätt som Sverige. När denna diskussion sedan togs upp uppstod ett
missförstånd. Och jag vet att en tjänsteman vid den norska miljöstyrelsen
uttalade sig i ett Ekoinslag på den grunden att han trodde att vi var på väg
att förändra kravnivån. Det missförståndet har retts ut i de diskussioner som
har förts mellan miljöministrarna i Helsingör och Helsingfors. Vi är alltså
överens om att det är en fördel att kunna påverka EG i riktning mot bättre
system. Vi har redan påverkat EG i fråga om den märkning som EG nu är beredd
att diskutera, vilket innebär att EG arbetar för ett märkningssystem inom EG
som är bättre än det som EG själv frän början var inställd pä. Dessa
diskussioner är inte slutförda. Självfallet skall det som vi kommer fram till
vara tillräckligt tydligt för att tjäna syftet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På den svenska marknaden kommer inga andra batterier med
miljömärk­ning att få förekomma än de som uppfyller våra krav. Vi har också
ingått en överenskommelse med branschen om att det är dessa batterier som
kommer att säljas i Sverige. Självfallet kommer vi med uppmärksamhet att följa
utvecklingen om Sverige och EG kommer att hamna på olika nivåer. Det vet vi
ännu inte säkert. Vi har dock uppmärksamheten riktad på risken för missbruk och
andra bekymmer. Men jag delar inte alls Roy Ottossons bedömning att det här
skulle vara ett exempel pä att EG lyckas sabotera. EG har nämligen inte lyckats
få oss att ändra vår inställning, däremot har vi lyckats flytta på den där
kolossen en bra bit i riktning mot vad vi tycker är bättre än tidigare. Vi
kommer inte att försumma något tillfälle i samarbetet med EG och resten av
världen att försöka påverka dem som vill mindre än vi. Det sämsta vi kunde göra
för miljön vore att isolera oss frän omvärlden och sitta heliga och ensamma här
hemma. Vi skall gå hårt fram här hemma och vara föregångare, men vi skall ocksä
ge oss i kast med uppgiften att försöka påverka omvärlden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:56 27 januari 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om märkning av mil­jöfarliga batterier&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andre vice talmannen anmälde att Roy Ottosson anhållit att
till protokol­let få antecknat att han inte ägde rätt till ytterligare inlägg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 8 PÄR GRANSTEDT (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! När det gäller märkningen upprepar Birgitta
Dahl formule­ringen &amp;quot;tillräckligt tydligt&amp;quot;. Det oroar mig litet
grand, eftersom det är nägot mycket subjektivt. Det kan ju hända att det blir
ett märke som Birgitta Dahl tycker är tillräckligt tydligt men som exempelvis
jag och andra inte tycker är tillräckligt tydligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den fråga jag ställde gällde om Birgitta Dahl här kunde
försäkra att den märkning vi kommer att få efter försöket till EG-harmonisering
blir minst lika tydlig som den i den nordiska överenskommelsen. Jag fick inte
svar pä den frågan, men jag kanske kan få det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det som Birgitta Dahl säger om att det inte kommer att fä
förekomma batterier som har miljömärkning men som inte fyller de svenska kraven
på den svenska marknaden är mycket viktigt. Om vi nu skall ha harmonisering i
denna fräga, är detta en mycket viktig ståndpunkt. Tyvärr går det kanske inte
riktigt att få det stöd i Romfördraget som Birgitta Dahl åberopade.
Tillämpningen av Romfördraget är att ett enskilt land inom EG visst fär ställa
högre krav på producenterna i det egna landet, men fär inte åberopa de högre
kraven för att vägra import av varor från andra EG-länder som fyller de krav
som EG allmänt sett har accepterat. Det är därför som det är så viktigt att en
högre svensk kravnivå verkligen tillämpas sä att det blir förbud att importera
batterier som är märkta med detta miljömärke och som inte fyller de svenska
kraven - då får vi inte denna förvirring. Risken är annars stor att på den
svenska marknaden en stor del av batterierna med miljömärkning bara kommer att
fylla EG-kraven, vilka kan visa sig vara betydligt svagare än de svenska. Om
det går att ytterligare bekräfta att den svenska regeringen inte skall vika på
denna punkt, tycker jag att denna interpellationsdebatt verkligen har tjänat
ett konstruktivt syfte - även om det kvarstår en del farhågor framför allt när
det gäller märkets utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Birgitta Dahl hävdar fortfarande att man nu är enig i
Norden. Det tycker jag också är viktigt. 1 svaret står att &amp;quot;i princip
ansåg man från de andra nordiska länderna vid detta samråd, att man borde stå
fast vid resultatet av det nordiska samarbetet&amp;quot;. Får jag förstå det
Birgitta Dahl nu säger så, att de övriga nordiska länderna har frångått den
ståndpunkt man hade vid samrådet och anslutit sig till den svenska linjen att
man inte skall fillämpa den nordiska överenskommelsen och i stället harmonisera
med EG?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 9
Miljö- och energiminister BIRGITTA DAHL: Herr talman! Vi alla här i Sverige
tyckte att vårt ursprungliga förslag var allra bäst. Det är vad jag menar med
formuleringen &amp;quot;i princip&amp;quot;. Vi vägde detta mot fördelen av att kunna
påverka EG i positiv riktning, och vi tyckte att vi inte kunde frångå
kravnivån, men vi kan diskutera utformningen av symbolen. Det är vår gemensamma
ståndpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi är beredda att löpa linan ut. Pär Granstedt. I sä fall,
liksom Danmark nyligen gjorde i ett annat ärende, prövar vi vad det till slut
leder till. Danmark vann i sitt ärende. Jag har goda förhoppningar om att vi
skulle kunna vinna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=211 height=65&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=65 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;helhjärtade stöd i den matchen.
  Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den här
tvisten. Jag utgår från att vi får de andra riksdagspartiernas    Prot.
1988/89:56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;27
januari 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:3.0pt;
margin-left:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om
skärpta restriktio­ner för användning av terrängfordon&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4 §
Svar på interpellation 1988/89:93 om skärpta restriktioner för använd­ning av
terrängfordon&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 10 Miljö- och energiminister BIRGITTA DAHL:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Roy Ottosson har frågat mig om regeringen
avser dels att vidta åtgärder mot det ökande bruket av terrängfordon för
barmark, dels skärpa regleringen av snöskotertrafik i relativt orörda
naturområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kan inte hålla med Roy Ottosson när han säger att
terrängfordon får användas praktiskt taget helt fritt. Den i interpellationen
nämnda använd­ningen av sädana fordon för nöjesjakt på bl.a. lodjur samt för
körning pä gran- och tallplanteringar, är exempel på terrängkörning som är
förbjuden enligt gällande lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Terrängkörningslagen sågs över senast år 1985 då
regeringen för riksdagen redovisade en översyn av hela lagstiftningen om
terrängkörning. Redovis­ningen föranledde ingen åtgärd från riksdagens sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Terrängkörning regleras i terrängkörningslagen från år
1975. Enligt lagen är i princip körning i terräng med terrängfordon och
motorfordon förbjuden i hela landet på barmark samt på snötäckt skogsmark med
plant- och ungskog. Tillåten är endast körning som uppenbart inte kan skada
skogen. Vidare är terrängkörning förbjuden även på snötäckt mark inom tolv
större fjällområ­den som regeringen har beslutat om. Med stöd av
terrängkörningslagstift-ningen har även flera länsstyrelser begränsat eller
förbjudit terrängkörning inom vissa andra områden. Terrängkörning kan också
regleras i natur som skyddas med stöd av naturvårdslagen. Enligt jaktlagen får
jakt, förföljelse eller spårning av vilda djur inte ske med hjälp av
motordrivna fordon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Terrängkörning är, som jag nu har redovisat, redan
omgärdad av en rad restrikfioner. Det är således inte fillätet att fara fram
med snöskoter pä det sätt Roy Ottosson beskrivit. Jag finner emellertid den
nuvarande situationen otillfredsställande. Den lagstiftning vi har för att
skydda vår miljö och natur mäste efterlevas. Det är därför viktigt att
tillsynen av terrängkörningen skärps. Den nu arbetande utredningen som ser över
naturvårdslagen har också i uppdrag att pröva om möjligheterna till bevakning
och tillsyn av terrängkörningen behöver förbättras. Jag förutsätter att
utredningen kom­mer att föreslå de åtgärder som bedöms nödvändiga för att
förhindra onödiga störningar av vår naturmiljö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I miljö- och energidepartementet bereds nu ett förslag
från naturvärdsver­ket om ändring i terrängkörningslagstiftningen. Syftet är
att utvidga lagens tillämpningsområde till att omfatta samtHga motordrivna
fordon och att kunna lägga ett sådant lagförslag för riksdagen under våren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:56 27 januari 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om skärpta restriktio­ner för an vändning av terrängfordon&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span lang=EN-US style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf.
11 ROY OTTOSSON (mp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För två är sedan, den 14 januari 1987, överlämnade
naturvårdsverket ett förslag till ändring av terrängtrafiklagstiftningen till
regeringen. Sedan dess har ingenting hänt, och man kan fråga sig varför. Det är
två är där man har underlåtit att göra nägot. Under tiden har det skapats en
växande marknad i Sverige för terrängfordon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det gär att registrera många terrängfordon antingen som
arbetsredskap eller som traktorer. Då är det fritt fram, eftersom
terränglagstiftningen inte gäller i dessa fall. Det är detta som delvis har
föranlett frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har sett vad som hände när det gäller snöskotrarna.
Inte heller beträffande dem ville regeringen ta något initiativ, och man ville
inte lagstifta när de kom ut på marknaden. Man ville vänta och se, Det som
hände var att man fick en explosionsartad tillväxt på snöskotermarknaden, och
marknaden blev etablerad. Snart hade var man i glesbygden en snöskoter, och man
körde den friskt. Därefter kom inskränkningarna. Men det blev mycket svårt att
tillämpa dem, eftersom marknaden var etablerad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vill man förhindra sådant måste man stämma i bäcken, och
man måste stämma i tid. Man kan ju inte ställa en polis i varje buske, utan man
måste se till att fordonen inte finns ute och kan användas fritt. Exempelvis
snöskotrar används ganska friskt för att jaga eller spåra vilda djur. Det är
inget märkvärdigt med det. Sä är det i Sverige. Det finns ingen möjlighet att
kontrollera detta. I inlandet är det ett känt problem att man kör med
snöskotrar på vägar. Det är olagligt naturligtvis. Ibland kör man fort, över
100. Det händer även olyckor. Men det går inte att kontrollera sådant, eftersom
det inte går att ha poliser överallt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Felet är naturligtvis att man bokstavligen har släppt lös
sådana här fordon över hela landet. Nu gör man det ocksä beträffande
terrängkörningsfordon för barmark, även om fordonen är registrerade som
traktorer eller arbetsred­skap. Detta är att beklaga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan aspekt handlar om fjällområdena. Där är marken
mycket känslig. Det är hedmark, som mycket lätt skadas av de här fordonen. I de
områdena har användningen av dessa fordon ökat markant. Den ökningen har ocksä
kommit efter det att terrängkörningslagstiftningen infördes. Den har dessutom i
hög grad kommit efter det att diskussionen om dessa barmarksfordon kom i gång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att denna kraftiga ökning varit möjlig beror dels på vad
jag sagt, att man kan registrera fordonet som arbetsredskap eller traktor, dels
pä att det finns en lucka i terrängkörningslagen. Det gjordes en ändring
eftersom det var problem med att man uppe i fjällen pä värvintern kan behöva
köra med snöskoter även över barmarksfläckar för att kunna klara av renskötseln.
Men den lucka som då uppstod har utnyttjats så att man nu kör med en rad fordon
under hela sommaren och långt in på hösten. På detta sätt kör man sönder marken
uppe i fjällområdena. Det är också denna lucka som naturvårdsver­ket vill täppa
till genom sitt förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu har Birgitta Dahl i sitt svar lovat att vi skall få en
ändring i år. Bättre sent än aldrig, men beträffande att skärpa tillsynen av
terrängkörningslagen ställer man sig litet frågande inför hur det egentligen
skall kunna gå till. Jag tror att man måste lagstifta om vilka som fär ha
sädana här fordon. Det skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;enbart handla om ren
nyttoanvändning - dessa fordon skall inte släppas lös för nöjeskörning,
eftersom det helt enkelt inte gär att kontrollera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
måste också fråga statsrådet: Varför har det dröjt tvä år? Det lagförslag som
kom från naturvårdsverket var väl genomarbetat. Man hade arbetat med det i
ungefär fem års fid. Remissinstanserna var ocksä mycket nöjda med det. Nu har
vi tvä förlorade år bakom oss då vi fått många problem i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill också fräga om en annan detalj. Visst kan man i naturvårdsområ­den och
nationalparker inskränka snöskoterkörningen, Men det gör man inte alltid, utan
man har snöskoterleder. Naturvårdsomrädena och nationalpar­kerna representerar
några fä promille av landets yta, och man tycker att det skulle kunna få råda
frid någonstans, så att man där slapp höra snöskotrar som far fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessa
fordon bullrar mycket kraftigt och hörs långt, framför allt i fjällområdena.
Där hörs bullret miltals. I skogsområden handlar det om kilometrar. Det räcker
egentligen med att en enda snöskoter är ute och vrålar för att friden skall
brytas för alla de andra som är ute och vill rekreera sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tycker det vore motiverat att säga att de få promille av landets yta som
nafionalparkerna utgör borde fredas helt och hållet frän den här typen av
fordon. Jag vill fråga Birgitta Dahl om hon är beredd att verka i den
riktningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:56 27 januari 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
skärpta restriktio­ner för användning av terrängfordon&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 12 Miljö- och
energiminister BIRGITTA DAHL:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag tror att Roy Ottosson kan påminna sig från den debatt som vi hade
nyligen om helikoptertrafiken att jag har den uppfattningen att vi i naturen
bör freda oss själva och de djur och växter som finns där så mycket som möjligt
från buller, oväsen och annat som inte hör hemma där. Det gäller också att göra
det i tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kan berätta att jag i början av 70-talet som riksdagsledamot motionera­de om
stränga regler för snöskoteranvändning, liksom för övrigt för båttrafiken.
Precis lika trist som att bli störd av dessa terrängfordon är det att gå upp en
tidig sommarmorgon då friden bryts av en vrålande racerbåt som stör både
människor och djur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
behöver en skärpt reglering på det här området, och det kommer också en sådan.
Frågan om hur fort det gär nu i vår beror på om vi behöver en lagrådsremiss
eller inte - det kan påverka med nägra veckor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
behöver också ett större ansvarstagande och bättre moral hos enskilda
människor. Vi behöver bättre kunskaper och bättre hänsynstagande. Detta bör vi
gemensamt verka för. Nu finns dessutom framtaget en sorts utbildnings- och
opinionspåverkanspaket, den s.k. snöskoterboken med en studiehandledning. Det
är ett försök frän samhällets och myndigheternas sida att påverka dem som
använder sådana här fordon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
måste använda oss av alla dessa vägar. Det handlar om lagstiftning och påverkan
på människors atfityder - där man kan tala om att det finns ett ansvar som en
del av allemansrätten. Det handlar också om att kommun, länsstyrelse, polis och
andra skärper sin tillsyn av verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1988/89:56 27 januari 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om skärpta restriktio­ner för an vändning av terrängfordon&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span lang=EN-US style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf.
13 ROY OTTOSSON (mp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag fick inte svar på frågan varför det har dröjt. Jag
frågar mig fortfarande vad det är i förslaget från naturvårdsverket som är
kontroversiellt och som gör att det har dröjt två år från det att regeringen
fick ett färdigt förslag till lagändring, som faktiskt är ganska modest. Jag
har förslaget framför mig här. Det handlar inte om några stora saker, utan det
borde vara ganska enkelt att snabbt få igenom det. Men det har alltså dröjt två
år. Nu ufiovas en ändring detta är. Men man frågar sig fortfarande vad som är
så kontroversiellt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är klart att man kan moraHsera över människors
beteende. Men när man släpper in snöskotrar och nu också barmarksfordon, då kan
man säga att man tillåter en ny kommersiell kultur att etablera sig. Det finns
en aktiv marknadsföring från dem som tillverkar dessa fordon. Det hela blir
populärt och sprider sig, och vi får problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta kan man moraHsera över, men jag tycker det är fel
att göra det. Vi skall stämma i bäcken och inte släppa igenom sådant här, när
man vet att det bara blir problem och att det är svårt att strypa åt
verksamheten efteråt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den liUa del som verkligen är nyttoanvändning kan man
mycket väl låta finnas och utvecklas på ett bra sätt. Vad det gäller är den
rena nöjesåkningen, som egentligen inte är fill någon nytta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag ställer mig litet frågande inför Birgitta Dahls
engagemang, att först engagera sig mot etableringen av barmarksfordon men sedan
tillåta dem att etablera sig starkt i landet och inte göra någonting åt det
hela utan vänta så länge som möjligt. Det är helt fel metod om man vill komma
fram till något.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill därför upprepa frågan: Varför dröjer det? Jag
vill också gärna veta hur långt man är beredd att gå i det lagförslag som
tydligen skall komma under året. Går man längre än naturvårdsverket, eller blir
det precis samma förslag?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 § Föredrogs och hänvisades&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Motion&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1988/89:Fi37
fill finansutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 § Kammaren åtskildes kl. 10.48. In fidem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BERTIL BJÖRNSSON&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;/Gunborg
Apelgren&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GC0956</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_198889__56.pdf</filnamn>
<filstorlek>601158</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens protokoll 1988/89:56 Fredagen den 27 januari</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/761187FD-6184-4D78-92DC-890C3C0D1A29</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>