2438497GC09191988/8919protprotprotRiksdagens protokoll 1988/89:19ProtokollProtokoll"1901988-11-08 00:00:002024-06-25 16:42:532009-12-03 09:53:34Riksdagens protokoll 1988/89:19 Tisdagen den 8 novemberimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/GC0919/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GC0919https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GC0919
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<h1 style='page-break-after:auto'><span lang=NO-BOK style='font-family:Verdana'>Riksdagens
protokoll 1988/89:19</span></h1>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span lang=NO-BOK
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Tisdagen den 8 november</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=NO-BOK style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kl.
15.00</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Till kammarkansliet hade inkommit följande ansökningar
om ledighet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Undertecknad anhåller härmed om
tillstånd att för enskild angelägenhet av största vikt, som kräver vistelse
utomlands, erhålla tjänstledighet från riksdagsarbetet under fiden den 15
november-den 14 december 1988. Stockholm den 26 oktober 1988 Lars De Geer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Undertecknad anhåller om ledighet
från riksdagsuppdraget under tiden den 12 november-den 11 december 1988 för
fullgörande av tjänstgöring i Förenta Nationernas svenska delegation i New
York. Stockholm den 28 oktober 1988 Ingemar Eliåsson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härmed anhåller jag om
tjänstledighet från uppdraget som riksdagsman under tiden den 13 november-den
12 december 1988 på grund av att jag då skall ingå i den svenska
FN-delegafionen. Stockholm den 1 november 1988 Ake Gustavsson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Framställningarna bifölls av kammaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Talmannen anmälde att följande
ersättare skulle tjänstgöra i stället för ledamöter, nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Margareta Jonback (fp) för Lars De Geer,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sören
Norrby (fp) för Ingemar Eliåsson och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Marianne
Andersson i Gislaved (s) för Åke Gustavsson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § Föredrogs och hänvisades</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionerna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:18
till kulturutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:25
bil. 1 till justitieutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bil. 2
till utrikesutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bil. 3
till försvarsutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bil. 5
punkt 1 till utbildningsutskottet</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-,-,</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i övrigt
till kulturutskottet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bil. 6 till
socialförsäkringsutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8 november
1988</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bil. 7 punkt l fill
arbetsmarknadsutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i övrigt till näringsutskottet bil. 9 punkt 1 till
jordbruksutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>punkt 2 till näringsutskottet propositionen i övrigt fill
finansutskottet 1988/89:50 till näringsutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § Föredrogs och hänvisades</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Proposition</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:51
fill skatteutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beträffande denna proposition hade
regeringen föreslagit att riksdagen skulle besluta att motionstiden förkortades
fill tre dagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammaren beslöt förkorta
motionstiden till att utgå torsdagen den 10 november.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § Föredrogs och hänvisades</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionerna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:53
och 54 till skatteutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skrivelse</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:40
till utrikesutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § Föredrogs och hänvisades</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:6
till jordbruksutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § Föredrogs och hänvisades</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Motionerna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:Jul
till jusfitieutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:Sfl
till socialförsäkringsutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:T3
fill trafikutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § Föredrogs men bordlades åter Konstitutionsutskottets
betänkanden 1988/89:KU3-KU5 Finansutskottets betänkanden 1988/89:FiUl och FiU3
Utrikesutskottets betänkande 1988/89:UU2 Socialutskottets betänkande
1988/89:SoUl Kulturutskottets betänkanden 1988/89:KrUl-KrU3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>74</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § Svar på interpellation 1988/89:5 om den kommunala
beslutsrätten i fråga om sludig förvaring av utbränt kärnbränsle</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AnL 1 Bostadsminister ULF LÖNNQVIST:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Ivar Franzén har frågat mig om regeringen är
beredd att ta sådana initiativ att berörda kommuner i sina översiktsplaner
tvingas reservera markområden lämpliga för slutförvaring av utbränt
kärnbränsle och om regeringen avser föreslå förändringar i naturresurslagen som
innebär att den kommunala vetorätten inskränks vid beslut om lokalisering av
anläggningar för slutförvaring av utbränt kärnbränsle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen har förutsatt att all lagring och slutförvaring
av olika slags kärnavfall från den inhemska kärnenergiverksamheten skall ske
inom landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens kärnbränslenämnd har i en rapport till regeringen
anfört att de platser där det kan vara möjligt att förlägga ett slutförvar
successivt skall sållas fram i en planeringsprocess uppdelad i tre skeden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För närvarande befinner vi oss i det första av dessa,
provskedet. Kraftföretagen genom Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) arbetar
nu med att skaffa fram kunskaper om sådana egenskaper hos berggrunden som är av
betydelse för slutförvaringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det andra skedet, urvalsskedet, sträcker sig från början
av 1990-talet till omkring 2000. Då planerar Svensk Kärnbränslehantering AB att
välja ut ett mindre antal platser som bedöms särskilt lämpliga. De berörda
kommunerna och länsstyrelserna kommer då att informeras om nämndens bedömning
av platsernas lämplighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det tredje skedet, tillståndsskedet, inträder omkring år
2000. Svensk Kärnbränslehantering AB skall då ansöka om tillstånd hos
regeringen enligt 4 kap. naturresurslagen för slutförvaringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt plan- och bygglagen skall varje kommun senast den 1
juli 1990 ha antagit en översiktsplan som omfattar hela kommunen. Planen skall
behandla de långsiktiga frågorna för mark- och vattenanvändning och byggande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av det jag sagt väntas Svensk
Kärnbränslehantering AB:s bedömning av särskilt lämpliga platser föreligga
först under tidsperioden från början av 1990-talet till omkring år 2000. Det är
först i detta skede som det finns meningsfullt underlag för behandling av den
aktuella frågan i den kommunala planeringen. Det finns därför för närvarande
ingen anledning för regeringen att ta några initiativ i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill samtidigt framhålla att det är angeläget att
statens kärnbränslenämnd och Svensk Kärnbränslehantering AB redan i ett fidigt
skede samråder med de kommuner och län som berörs av undersökningar m.m. Det
innebär att det redan under provskedet behövs samråd om de mark- och
vattenområden som berörs av undersökningarna. Det material som tas fram i
samband med översiktsplaneringen i kommunerna de närmaste åren blir också av
stort värde när det längre fram blir aktuellt att ta ställning till var mark
behöver reserveras för ändamålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med diskussionen om slutförvaring av kärnavfall
och vissa andra anläggningar som bedömts ha mycket stor betydelse för landet
har</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den kommunala beslutsrätten ifråga om slutlig förvaring
av utbräntkärnbränsle</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>75</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 frågan väckts om inskränkningar av den kommunala vetorätten.
Riksdagen 8 november 1988 har i samband med beslutet om naturresurslagen
förordat att frågan om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sådana
inskränkningar övervägs ytterligare. Arbetet med att utforma</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om den
kommunala ,. . ,,. .... .j- <span style='text-transform:
uppercase'>-"ujj</span></span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>direktiv
till en utredning pågar i bostadsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beslutsrätten
ifråga om</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slutlig förvaring av ut- FRANZÉN (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tackar bostadsministern för svaret.
Bostadsministern går som katten kring het gröt och undviker att ge ett klart
besked om var regeringen står i frågan om inskränkningar av den kommunala
självbestämmanderätten för att klara problemen med kärnkraftsavfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bostadsministern ger i sitt svar sken av att det är gott
om tid att ta ställning i denna fråga. Den uppfattningen delas inte av statens
kärnbränslenämnd, SKN, som anser att Svensk Kärnbränslehantering AB före 1989
bör upprätta en förteckning över lämpliga platser för slutförvaring av använt
kärnbränsle. Motivet för detta är de krav som ställs i plan- och bygglagen på
att kommunerna skall planera markanvändningen i hela kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 2 kap. 8 § naturresurslagen sägs det att områden
lämpliga för bl.a. avfallshantering sä långt som möjligt skall skyddas för
annan verksamhet som kan förhindra eller försvåra en sådan hantering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SKN gör den bedömningen att kommunerna måste få ett så
tidigt besked som möjligt om vilka områden som kan vara lämpliga och därför bör
skyddas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det framgår ganska tydligt att både SKN och SKB anser att
det krävs inskränkningar i den kommunala självbestämmanderätten för att man
skall kunna åstadkomma detta skydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centerns inställning fill utnyttjande av kärnkraften är
väl känd. Enligt centerns mening borde kärnkraften inte ha utnyttjats, med
tanke på de risker den innebär för såväl människor som miljö. En politisk
majoritet har genomdrivit beslutet utan att bl.a. frågan om hanteringen av det
utbrända kärnbränslet har blivit löst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt kan vi som är dagens beslutsfattare inte vältra
över ansvaret för detta problem på kommande generationer. De som pläderat för
och genomdrivit beslutet om utnyttjande av kärnkraft för energiproduktion har
ett särskilt moraliskt ansvar att se till att det avfall som produceras i
Sverige också kan förvaras på ett betryggande sätt inom landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi i centern anser att detta kräver att man på frivillig
och demokratisk väg kan övertyga kommuner och de kommuninvånare inom vilkas
områden ett slutförvar är aktuellt om att de bör ta ansvar för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bostadsministern anmäler att det inom bostadsdepartementet
pågår ett arbete med att utarbeta direktiv för en utredning som skall överväga
vilka inskränkningar i den kommunala självbestämmanderätten som kan krävas. Det
hade givetvis varit värdefullt om bostadsministern i dag hade kunnat redovisa
något av inriktningen på direktiven.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som
hävdar att inskränkningar i den kommunala självbestämmande<br>
rätten krävs deklarerar samtidigt uppfattningen att det inte går att finna<br>
betryggande lösningar på slutförvaringen eller också att kommuner och<br>
kommuninvånare inte är beredda att ta sitt demokratiska ansvar. Båda<br>
76</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppfattningarna visar på allvarliga
problem. Om det inte finns betryggande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lösningar
när det gäller slutförvaringen så framstår missgreppet att använda kärnkraften
som ännu mer oförsvarbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skulle det gå att finna betryggande lösningar men beslut
om placering av det slutförvarade bränslet ändå inte kan fattas i demokrafisk
ordning, blir slutledningen att kärnkraften inte går att infoga i ett
demokratiskt samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund är det mycket viktigt att vi i dag får
veta om bostadsministern anser att det är möjligt att finna betryggande
lösningar på slutförvaringen av använt kärnbränsle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om svaret på denna fråga blir ja, anser bostadsministern
då att det finns anledning att överväga inskränkningar i den kommunala
självbestämmanderätten?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den kommunala beslutsrätten ifråga om slutlig förvaring
av utbränt kärnbränsle</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AnL 3
Bostadsminister ULF LÖNNQVIST:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! När det först gäller frågan om inskränkning i
det kommunala vetot så vill jag påminna Ivar Franzén om att riksdagen när den
behandlade denna fråga slog fast att den skall övervägas ytterligare inom
regeringskansliet eller i annan ordning. Som jag sade pågår arbetet med att ta
fram direktiv för en utredning i frågan, vilket innebär att regeringen
naturligtvis inte är färdig med något ställningstagande. Som brukligt är i vårt
land skaffar man först fram det underlag som riksdagen i detta fall har ansett
vara nödvändigt för ytterligare överväganden innan man drar några slutsatser
eller intar någon bestämd ståndpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ivar Franzén får därför avvakta och se vad det arbetet
leder fram till. Och jag tror att det är av stor vikt att regeringen gör precis
som riksdagen har uttalat, nämligen överväger detta noga, samlar in ytterligare
underlag för ställningstaganden och därefter återkommer till riksdagen i
frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det sedan gäller den kommunala översiktsplanen vill
jag slå fast följande. När arbetet med det som man skulle kunna kalla för den
första generationen av översiktsplaner nu görs hinner Svensk Kärnbränslehantering
AB inte ta fram ett material som kan vägas in i den planprocessen. Men det
innebär inte att frågan därmed för all framtid är bortförd frän detta.
Översiktsplanerna skall ju fortlöpande ses över, och ungefär vart femte år
skall man ta ställning till en ny sådan plan. Då blir det precis som jag sade i
mitt svar, nämligen att man i samband med att nästa översiktsplan tas fram har
anledning att väga in de markreservationer som kan bli erforderliga för att
klara de uppgifter som berörs i interpellationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill också göra klart att översiktsplanens värde som
beslutsunderlag stärks av att arbetet med planen skall bedrivas öppet och i
nära samråd med kommuninvånare, näringsliv, organisationer och länsstyrelsen
samt andra intressenter och ges en grundlig politisk behandling i kommunen.
Tanken är att översiktsplanen därigenom skall kunna bli ett viktigt underlag
för samhälleliga beslut om användningen av mark- och vattenområden. Det gäller
beslut i både kommunala och statliga myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Sammanfattningsvis vill jag säga följande.
Arbetet med att få fram de direktiv som behövs för att ytterligare belysa
frågan om det kommunala vetot i enlighet med riksdagens beslut pågår. Och när
det gäller översiktsplaneringen finns det ett underlag framtaget för nästa
översiktsplan</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>77</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 och dess utarbetande som belyser de markreservationer som
behöver göras 8 november 1988 för att man skall kunna klara de uppgifter som
tas upp i interpellationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den kommunala</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>
FRANZÉN (c):</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beslutsratten
ifrågaom j talman! Låt mig börja med att konstatera att riksdagens beslut,
som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>s- ( Ig
förvaring av u - jfigjg,. g, ändring av regeringens förslag så till vida att
det kommunala vetot</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>brant
kärnbränsle</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>jj - jl. framgång för centern.
Det är därför självklart</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att vi i
centern också vill försöka bevaka och bevara den framgången och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>därmed
också skydda det kommunala vetot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan dessutom konstatera att bostadsministern inte
delar statens kärnbränslenämnds uppfattning, nämligen att man redan före 1989
bör göra en redovisning av lämpliga platser. Om jag uppfattade bostadsministern
rätt så är tågordningen den att det först i nästa planeringsomgång, om cirka
fem år, blir aktuellt för kommunerna att eventuellt ta ställning till de krav
som ställs i naturresurslagen om att områden måste hållas disponibla för
slutförvaring av använt kärnbränsle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill därefter gå över fill den fråga som jag ställde
och där jag försökte vara mycket konkret. Om man hävdar att det behövs
inskränkningar i det kommunala vetot kan man knappast grunda detta på mer än
två ställningstaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det ena är att det absolut inte går att få en betryggande
förvaring. Då måste man tvinga sig på kommuninvånare och kommuner, och då måste
man alltså nagga på den kommunala självbestämmanderätten, nagga på demokratin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det andra är att man kan anse att svenska folket inte är
moget att ta ett demokratiskt ansvar. Det kommer inte att ta sitt ansvar trots
att det kan visa sig att det går att ordna en betryggande förvaring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är otroligt viktigt att få veta vilken inställning
bostadsministern har i de här frågorna. Det är viktigare än
utredningsdirektiven. Inriktningen hoppas jag få veta i svaret på frågan: Är
det regeringens uppfattning att det går att få en betryggande förvaring av
använt kärnbränsle? Om bostadsministern svarar ja undrar jag varför man över huvud
taget överväger inskränkningar i den kommunala självbestämmanderätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AnL 5 LARS NORBERG (mp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I allt väsentligt har jag anledning att
instämma i det Ivar Franzén sade om att det var illa genomtänkt när man införde
kärnkraft och ter sig som något oansvarigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har följt denna fråga. År 1978 deklarerade man från
kärnkraftintressenterna att det fanns en helt säker metod för slutförvaring av
använt bränsle. Det är naturligtvis en orimlig överdrift, för alla vet ju att
det inte finns någonting som är helt säkert i teknikens värld. Möjligen visste
man rimligt säkert hur man skulle göra. Nu tio år efteråt vet man fortfarande
inte vad man skall göra med avfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det reser vissa etiska problem. Är det alltså så att
kommande generatio<br>
ner, som enligt riksdagens beslut inte efter år 2010 kommer att ha någon som<br>
helst glädje av kärnkraften, skall ägna sig åt att sköta slutförvaringen av
detta<br>
7g</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>höggiftiga avfall? Det reser vissa
moraliska problem. En del lösningar har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>man
försökt åstadkomma genom att skapa vissa fonder. Man avsätter några öre per
kilowattimme för att bygga upp fonder för avfallshanteringen. Dessa fonder är
för närvarande praktiskt taget tomma. Det egendomliga är att man räknar med ränta
på de pengar som sätts in på fonderna. Detta gör att ju längre man skjuter på
slutförvaringsproblemet, desto mindre ansvar behöver dagens generation ta, som
ju i alla fall har en viss glädje av kärnkraften. Det gäller alltså att forcera
verksamheten. Det är regeringens uppgift att göra detta, såvitt jag kan förstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ivar Franzén tog upp den kommunala självbestämmanderätten
när det gäller planeringen. Den frågan får tas upp när den uppstår, dvs. när
det befinns att ingen kommun är villig att åta sig att ta hand om avfallet,
vilket ju kan bli förhållandet. Att på förhand ändra de lagar som reglerar den
kommunala självbestämmanderätten när det gäller markanvändning kan i alla fall
inte jag, och jag tror inte heller miljöpartiet, tillstyrka. Det finns åtskilliga
kommuner där politiska majoriteter anser att frågorna är lösta. Då borde det
inte i dessa kommuner vara någon svårighet att utan tvångslagar få fill stånd
en slutförvaring. Jag tycker att det är regeringens uppgift att se till att det
som 1978 ansågs vara helt acceptabelt och problemfritt, helt säkert, i dag
verkligen genomförs. Dessutom bör den se fill att man inte tjänar pengar på att
skjuta upp verksamheten, vilket nuvarande regler tillåter, och räknar ränta pä
de pengar som fonderas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett rimligt krav är att dagens generation tar ett lika
stort ansvar för kostnaderna som det skulle ha kostat att ordna slutförvaringen
i dag, vilket tyvärr av tekniska skäl inte är möjligt. Det gäller att skynda
på. Det är dagens generation som bär ansvaret, inte våra barn, som efter år
2010 enligt riksdagens beslut icke kommer att ha en enda kilowattimme av
kärnkraften fill sin båtnad.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den kommunala beslutsrätten ifråga om sludig förvaring
av utbränt kärnbränsle</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AnL 6 Bostadsminister ULF LÖNNQVIST:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Mycket kort fill Ivar Franzén: Jag vill
upprepa att om riksdagen har begärt ytterligare underlag för ett
ställningstagande ser jag det som en uppgift att ta fram sådant underlag, innan
jag börjar ge besked i kammaren i den ena eller den andra riktningen. Det
hoppas jag verkligen att Ivar Franzén tycker är en riktig behandlingsgäng.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till Lars Norberg vill jag säga att
jag redovisade i svaret hur Svensk Kärnbränslehantering AB arbetar för att få
fram kunskaper och finna de lägen för slutförvaring av bränsle som det har till
uppgift att finna. Jag är övertygad om att företaget kommer att klara arbetet
inom de givna tidsramarna och bedriva det på ett sätt som vi har anledning att
förvänta oss.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AnL 7 IVAR
FRANZÉN (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag är självfallet medveten om den gängse
tågordningen -man föregriper inte regeringsbeslut, osv. Men man blir ständigt
förvånad över hur fritt och frikostigt regeringen sprider uppfattningar och
åsikter när det passar. Här ställde jag frågan: Har regeringen någon
uppfattning vad det gäller möjligheterna att ordna en betryggande förvaring?
Någon uppfattning har inte regeringen, eller kan i varje fall inte redovisa den
här i dag. Att dra en logisk slutsats av en redovisad uppfattning skulle inte
heller vara något</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om doping och kommersialisering inom idrotten</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>orimligt i
en upplysande debatt. Att bostadsministern tillämpar så snäva regler i denna
fråga begränsar verkligen möjligheterna att få innehåll i debatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AnL 8 JILL LINDGREN (mp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tycker det finns anledning i detta
sammanhang att se på vad som kommer att hända framöver. Det är väldigt osäkert
om vi vet vad vi skall göra med det avfall vi producerar. Nu har Ulf Lönnqvist
fått i uppgift att hjälpa till med att så småningom hitta en plats för
slutgiltig förvaring av det avfall som vi hela tiden producerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till de svårigheter som dykt upp i den här
processen skulle jag vilja fråga statsrådet: Vore det inte rimligt att vi i
detta läge bromsar nyproduktionen av radioaktivt avfall?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skulle vilja höra om statsrådet känner det angeläget
att försöka skynda på avvecklingen av kärnkraften just med anledning av alla de
svårigheter som avfallshanteringen har visat sig innebära och med tanke på
giftigheten i förhållande till mängden av det avfall som produceras varje dag.
Att det kommunala vetot gäller är vi glada för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan vi räkna med att avfaUsproduktionen bromsas genom att
avvecklingen snabbas på? Jag vore glad att få ett besked om det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AnL 9 LARS NORBERG (mp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Bostadsministern säger i sitt svar till Ivar
Franzén: "Riksdagen har förutsatt att all lagring och slutförvaring av
olika slags kärnavfall från den inhemska kärnenergiverksamheten skall ske inom
landet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta tolkar jag så att regeringen är införstådd med att
inget utländskt kärnbränsleavfall skall lagras här i landet. Då ställer jag
frågan: Vet bostadsministern möjligen vad man avser att göra med det moxbränsle
som förvaras för närvarande och där ytterligare någon transport är att vänta
till mellanförvaringen i Oskarshamn? Vilken är planen därvidlag?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AnL 10 Bostadsminister ULF LÖNNQVIST:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill bara säga till Jill Lindgren att
riksdagen har lagt fast en tidsplan för avvecklingen, och den tidsplanen - som
är riksdagens beslut -arbetar regeringen efter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9
§ Svar på interpellation 1988/89:15 om doping och kommersialisering inom
idrotten</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>80</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AnL 11
Bostadsminister ULF LÖNNQVIST:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Lars-Ove Hagberg har frågat mig om den
senaste tidens utveckling med doping inom idrotten föranleder några initiativ
från regeringens sida, vidare om regeringen kan överväga att - som vUlkor för
samhällsstöd - ställa krav på idrottsrörelsen att stävja fusk och osund
kommersiell utveckling. Härutöver har Lars-Ove Hagberg frågat mig vilka
initiativ</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>regeringen
kan tänka sig för att skapa en mer jämlik förutsättning för olika
idrottsförbunds verksamheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De obundna, fria folkrörelserna är en viktig del av
svenskt samhällsliv. Idrotten är en av våra största folkrörelser. Den har en
bred folklig förankring med ett livaktigt föreningsliv i små och stora orter
över hela vårt land. Detta har gjort idrotten tillgänglig för alla. 1 dag deltar
4-5 miljoner svenskar i olika former av idrottsliga aktiviteter. Ur denna
väldiga bredd skapas förutsättningarna för de stora internationella framgångar
som svensk idrott har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Idrotten har i dag ett betydande samhällsstöd i form av
direkta bidrag -centralt och lokalt - men också i form av anläggningar.
Grundläggande för synen på våra folkrörelser är att de skall vara fria och
obundna. Det samhällsstöd som ställs till organisationernas förfogande skall de
ha rätt att själva disponera utifrån de mål och den verksamhetsinriktning de
själva beslutat om. Detta gäller också för idrotten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot har naturligtvis samhället både rätt och
skyldighet att reagera mot olika företeelser som hotar att undergräva en
folkrörelses förtroende. Dopingbruket inom idrotten är en sådan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Användandet av olika dopingmedel är ett brott mot
idrottens egna regler. Men dopingbruk medför också att unga människor kan få
medicinska skador - ofta livsbestående - i sin iver att nå individuella
toppresultat. Dopingbruket är mest utbrett inom elitidrotten men förekommer
också i motionssammanhang. Idrottsrörelsen har ett stort ansvar för att komma
till rätta med det tilltagande dopingbruket. Idrotten måste göra allt som står
i dess makt för att återställa förtroendet för idrotten hos svenska folket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 detta arbete måste idrotten ha hjälp och stöd från
samhället. En viktig uppgift är att komma till rätta med själva hanteringen och
förekomsten av dopingpreparat. En lika viktig uppgift är att ge en saklig och
kraftfull information om konsekvenserna av dopingbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som svar på den först ställda frågan om regeringen tagit
några initiativ i fråga om dopingutvecklingen vill jag svara ett obetingat ja.
Statsmedel har ställts till förfogande för att bygga upp de laboratorieresurser
som krävs för kontroll och tester. Ett dopinglaboratorium har byggts upp vid
Huddinge sjukhus. Medel har också ställts till förfogande för genomförande av
stickprovskontroller. För ett år sedan skärptes efter framställan från
idrottsrörelsen bestämmelserna för införsel av preparat till Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen har i samtal med läkemedelsindustrin fått
besked om att tillverkarna kommer att återkalla registreringen av syntetiska
anabola steroider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom regeringskansliet undersöks de rättsregler som
reglerar hantering, användning och införsel av läkemedel. Dessa behöver skärpas
som ett led i arbetet att stoppa dopingbruket. Information och upplysning om
dopingens konsekvenser är av största vikt. Möjligheterna att vidga och
intensifiera ett sådant arbete har diskuterats med idrottsrörelsen och berörda
myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag kommer
att noga följa detta arbete och ta de initiativ som krävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dopingbruket är i hög grad också en internationell fråga.
Sverige deltar självfallet i det internationella arbetet inom olika
organisationer för att motverka dopingbruket. Denna fråga är en av de
viktigaste vid det kommande UNESCO-mötet i november i Moskva.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om doping och kommersialisering inom idrotten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>81</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagens protokoll 1988/89:18-19</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om doping och kom-tnersialisering inom idrotten</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågeställaren tar också upp frågan om regeringen bör
villkora samhällsstödet till idrotten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av det principiella synsätt på våra
folkrörelser som jag inledningsvis anlagt anser jag inte att sådana villkor bör
ställas. Folkrörelserna måste ha en fri och obunden ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot kan självfallet regering och riksdag ge vissa
allmänna riktlinjer för samhällsstödet. Detta har gjorts genom att behovet av
särskilda insatser för t.ex. handikappidrott, invandraridrott, jämställd idrott
och ledarutbildning betonats i regeringens förslag till stöd fill idrotten.
Den sortens allmänna påpekanden avser jag också fortsättningsvis att göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samhällsstödet är basen för idrottens verksamhet.
Samhällsstödet kan inte täcka allt som en folkrörelse har ambitioner att
genomföra. Därför behövs olika former av egenfinansiering. För idrotten har
länge olika former av samarbete med näringslivet varit en finansieringskälla.
Under förutsättning att idrottens roll som fri och obunden folkrörelse
bibehålls ser jag inga hinder för idrotten att på vissa villkor utveckla ett
sådant samarbete. En fri folkrörelse måste själv få besluta i sådana frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta gäller också i fråga om fördelningen av statsstödet
till de olika specialförbunden. Principerna för denna fördelning måste idrotten
i huvudsak själv lägga fast. Det vore orimligt om regering och riksdag skulle
ingripa i det som i sä hög grad är en intern fråga för idrottsrörelsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>82</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AnL 12
LARS-OVE HAGBERG (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi idrottsvänner, som lever vårt liv med
idrotten, får det allt svårare att försvara idrottens roll i samhället, när
utvecklingen av elifidrotten på flera områden strider mot tävlingsidrottens
roll som stimulans och som massrörelse med en socialt viktig funktion för att
befrämja samvaro, kamratskap, gemenskap och vänskap - något som behövs i samhället
och som befordrar folkhälsan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det som hände i Sydkorea beträffande doping har på något
sätt satt elitidrotten i centrum. Hur skall framtiden bli? Vi har länge levt
med fusk och lögner och hur pengarnas makt har styrt elitens vardag. Det har
gällt att vinna till varje pris, och vi i Sverige har egentligen inte varit
förskonade från denna utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den här utvecklingen av idrotten visar ungefär samma
tendenser som vi har uppmärksammat i samhället i övrigt: De snabba klippen,
egoismen och hänsynslösheten får gå före kamratskapet och gemenskapen. Det är
alltid den duktige som skall framhävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur skall samhället förhålla sig till en sådan rörelse där
dessa tendenser gör sig mycket starka? Man kan fundera över detta, eftersom
samhället ger så mycket pengar till idrotten. Måste inte idrottens företrädare
svara på dessa frågor snart? Varför sker detta? Och eftersom regeringen har en
idrottsminister vill jag fråga: Vad är det som ligger bakom denna utveckling?
Barn och ungdom upplever att en idrottsman en dag eller två är deras superidol
- och nästa dag är en stor fuskare. Vem hjälper dessa barn och ungdomar att
komma till rätta i samhället? Det borde egentligen vara arbetarrörelsen och
dess ideologiska fostran som på något sätt hjälpte människor till rätta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad gör nu
den socialdemokratiske idrottsministern och regeringen över</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>huvud taget i denna
situation, som kanske inte bara gäller pengar utan gäller hela arbetarrörelsens
och samhällets förhållande till idrotten framöver? Hur är det egentligen med
hela dopingfrågan? Vilka initiativ tar nu regeringen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
säger att man har gjort en massa saker. Ja, det är helt rikfigt. Men skrämmer
det inte samtidigt idrottsministern att det nästan är så att en dopingpolis
växer fram i idrottsrörelsen, en polis som bevakar varje elitidrottare och
motionär? Jag bor i Borlänge, och eftersom det var en konferens om doping där
kunde jag få information på nära håll. Det är alltså en mycket skrämmande
utveckling - det är något sjukt. Och vad är detta sjuka? Måste man inte svara
på den frågan? Är det pengarnas makt, intresset att vinna fill varje pris, som
driver fram denna utveckling? I så fall måste vi sätta kyrkan mitt i byn och
säga det - och jag tycker att vi särskilt från arbetarrörelsen med kraft måste
säga detta. Då kan vi alltså inte gynna vilka idrottsintressen som helst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
man säger att vi nu skall gå till kraffig attack mot dopingen, är jag rädd för
att det i detta samhälle t.o.m. kan vara så att ju mer reklam det blir, desto
mer sprids företeelsen. Jag är inte säker på att det är så, men det finns de
som påstår det. På något sätt måste vi väl ändå stävja denna företeelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
andra fråga gällde villkoren för samhällsstöd, och Ulf Lönnqvist som idrottsminister
glider undan. Jag tror inte att samhället kan vara så generöst gentemot
rörelser som strider mot grundläggande ideal, vilka åtminstone en regering
borde stå för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tycker att det alltid har varit bra när regeringen har sagt att handikappidrott
och annat skall gynnas. Om elitidrottsrörelsen har så mycket fusk i sig och så
många sneda drag i sin utveckling som inte främjar människorna i massrörelsen
på ett bra sätt, då måste man väl på något vis säga ifrån, eller ta en rejäl
diskussion med idrottsrörelsen - om den skall ta ansvar för det hela.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hurlättvindigt
regeringen tar på detta framgår, tycker jag, när det gäller egenfinansieringen.
Så här kan, säger idrottsministern, finansiering via näringslivet ske - med
sponsring osv. - under förutsättning att idrottens roll som fri och obunden
folkrörelse bibehålls. Jag vill fråga: Är idrottsrörelsen fri och obunden inför
sina sponsorer och de kommersiella intressena? Är tennisen, fotbollen,
ishockeyn m.fl idrottsgrenar så obundna att de kan utvecklas fritt i dag?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
sista frågan gäller det ojämna stödet till idrottsrörelsen. Det är som sagt
ingen tillfällighet att vi har fått POOL 2 tusen med en massa förbund som har
mycket små ekonomiska anslag. Jag hade hoppats att det skulle framgå av svaret
att man från samhällets och idrottsministerns sida är intresserad av att öka
stödet till de här förbunden, som lever på mycket sparsamma villkor men gör en
oerhört fin insats i alla fall - trots att de inte är några stora förbund.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
doping och kommersialisering inom idrotten</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>AnL 13 GÖSTA LYNGÅ (mp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Lars-Ove Hagbergs interpellation gäller ett viktigt missförhållande,
som inte bara visas upp i spektakulära dopingskandaler. Det har i många fall
uppstått en snedvridning av vad som borde vara en av de mest positiva
akfiviteterna för både unga och gamla människor, nämligen sport och idrott.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om doping och kommersialisering inom idrotten</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I stället för en sund kroppsaktivitet med glädje och
behållning hela livet ut hetsas ungdomar till en resultatjakt mot mål som
ligger utanför deras normala prestationer, och de kan ofta hålla i gång endast
under några få år. Ryska gymnaster är ett extremt exempel. Efter sin karriär
kan elitidrottaren prata om gångna bravader, men det är inte längre
inspirerande att fortsätta med aktiviteter som inte kan leda till de resultat
som han eller hon tidigare nått.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I stället för att delta med liv och lust i tävlan av
medelgod standard, sitter stora delar av vår idrottsintresserade allmänhet på
åskådarplats eller framför TV-apparater, där man får bra underhållning av det
fåtal som har nått högre grad av excellens i sin sportutövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När både massmedia och samhällets stöd till idrotten
samverkar till denna utveckling, är det inte märkligt om de avarter som
Lars-Ove Hagberg drar fram får florera. Det är inte märkvärdigt att den
elitidrott som i första hand blivit ett underhållningsinslag är föremål för
starka kommersiella intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kanske det märkvärdiga är att det trots allt finns
hundratusentals människor som joggar, ägnar sig åt Friskis och Svettis, cyklar
till jobbet osv., som trivs med allt detta och vilkas prestation består i att
de tränar sin egen kropp, att de håller sig själva friska utan att någonsin
komma på idrottssidorna, sponsras av kommersiella företag eller få stora
samhällsstöd för sin akfivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är heller inte märkvärdigt att de idrottsutövare från
vilka prestationer förväntas som ligger utanför deras normala förmåga faller
för frestelsen att använda dopingpreparat för att utöka sin förmåga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När statsrådet Lönnqvist hänvisar till kontroll och
tester, är det endast ett symptom på det verkliga problemet som man angriper.
Vare det nog så viktigt - det väsentliga är att samhället klart utsäger vilken
sorts idrottsaktivitet som gagnar medborgarna bäst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsrådet Lönnqvist menar att idrotten som en fri
folkrörelse själv skall besluta om sina prioriteter, och det skulle jag ha
hållit med om ifall jag hade trott att den stora skaran motionsidrottare
verkligen hade talat genom idrottsledarnas mun. Så är det inte alls, och det
gör att samhället har ett ansvar att det stöd man ger idrotten kommer rätt
adressat till godo, att samhället genom sina anslag hjälper människor till ett
glädjefyllt och hälsosamt sportliv snarare än till en nog så god
mediaunderhållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag instämmer sålunda helt i interpellantens åsikter och
hoppas att regeringen tar de initiativ som han efterlyser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>84</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AnL 14
Bostadsminister ULF LÖNNQVIST:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har i svaret markerat étt mycket starkt
avståndstagande från det fusk som jag menar att användningen av dopingpreparat
av olika slag innebär. Jag har också understrukit hur viktigt det är att denna
fläck på idrotten kan tvättas bort. Det är en viktig förutsättning för att
idrotten skall kunna ha kvar ett brett och starkt förtroende, som en stor
folkrörelse måste ha. Och jag vet att idrottsrörelsen på olika sätt vidtar
kraftfulla åtgärder mot doping.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då kan det alltid hävdas att det är symtom på någonting.
Men när man upptäcker symtom måste man ju vidta åtgärder. Man måste sätta in</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>behandling
också när symtomen övergår till sjukdom - och det är precis vad som sker. Genom
att på olika sätt ingripa mot bruket och användningen, där idrottsrörelse och
samhälle måste samverka, tar man itu med det akuta problemet. Ett
understrykande av hur viktigt det är att de regler idrotten själv dragit upp
får vara det som man arbetar efter och rättar sig efter når man genom
information, genom diskussion, genom att göra klart att fusk inte hör hemma inom
idrotten. Det är, menar jag, bara de vägarna man kan gå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan vill jag understryka att för mig kommer aldrig
någonsin medaljen att vara så mycket värd att svensk idrottsungdom skall ha
anledning att ställa upp till tävlan där det, för att de i vissa fall skall nå
resultat, förutsätts att de använder sig av preparat. Då får man naturligtvis
hellre acceptera de sämre resultaten och därmed att man inte når det översta
steget på prispallen. Men det är då något helt annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad ger då idrottsrörelsen det svenska samhället? Ja, den
ger förvisso samvaro och gemenskap, en oerhört viktig bit i dagens moderna
samhälle. Den är vår stora ungdomsverksamhet. Den är ett viktigt led i att ge
breda grupper av det svenska folket motion och rekreation. För väldigt många är
den också underhållning i olika former. Allt detta utgör skälen till att
samhället satsar betydande belopp, även om just vpk ständigt brukar bjuda över
när det är dags att fastlägga budgeten. Vi får väl se hur det blir med den
saken den här gången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan vill jag också understryka att det i idrottens
regler egentligen ligger mycket som många i samhället skulle ha anledning att
ta del av och ta till sig. För idrotten är det naturligt att man, när man skall
springa t.ex. 100 meter, startar bakom en gemensam startlinje. För väldigt
många i det svenska samhället är det ingalunda naturligt att man skall ha
gemensamma förutsättningar och en gemensam utgångspunkt när man börjar ett
lopp. Inom idrotten är det självklart att man i lagspelet ställer upp för varandra.
Blir den ene avdribblad och bortgjord, så ställer den andre omedelbart upp. Man
stöttar och stödjer varandra. Man arbetar solidariskt tillsammans som ett lag,
som en enhet. Mänga, många i det svenska samhället skulle ha åtskillig lärdom
att dra av detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa ting tycker jag är viktiga och väsentliga. De är
ytterligare ett understrykande av att idrotten har en väsentlig roll att spela
i det svenska samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har den största tilltro till att idrotten som fri,
stark och självständig folkrörelse har möjlighet att fatta sina beslut nu och i
framtiden. Det gäller naturligtvis också beslut i fråga om huruvida man skall
acceptera samarbete med näringsliv eller inte. Jag är övertygad om att
idrottsrörelsen är kompetent att bedöma om sådant samarbete på något sätt
skulle inkräkta på idrottens egna mål och verksamhetsformer. Jag är också
övertygad om att idrotten om så skulle vara fallet säger nej till den formen av
samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller POOL 2 tusen vill jag gärna understryka att
jag tror att det är en bra verksamhet. Men den verksamheten, Lars-Ove Hagberg,
går ju ut på att dra in sponsorpengar till de här förbunden. Sedan måste
idrotten själv få möjlighet att bedöma hur man mellan dess egna organisationer
skall fördela de medel som ställs till förfogande. Detta, menar jag, är en
självklarhet. Det</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om doping och kommersialisering inom idrotten</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
doping och kommersialisering inom idrotten</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>borde inte vara något som
regering och riksdag anser sig besitta större kompetens att bedöma än idrotten
själv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mycket
kort till Gösta Lyngå: Idrotten handlar framför allt om en mycket bred
verksamhet. Den breda verksamheten tar sig uttryck i det som sker i föreningar
och förbund runt om i vårt avlånga land. Det är de rösterna som talar vid
riksidrottsmötena. Det är där idrottens egna riktlinjer för verksamheten dras
upp.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>AnL 15 LARS-OVE HAGBERG
(vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Det är bra att idrottsministern tar avstånd från fusk. Det vore
faktiskt sensationellt om han inte gjorde det. Jag tycker att idrottsministerns
andra anförande var sämre än det skriftliga interpellationssvaret. Det senare
inlägget var en hyllning åt den betongfasta idrottsrörelsen, som har enorma
problem. Idrottsministern försökte inte ens att svara på några av frågorna om
orsakerna till problemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nog
måste väl penningjakten, jakten att vara bäst och att klara sig, vara uttryck
för den egoistiska andan. Det som idrottsministern försökte säga med sitt
exempel om hundrametersloppet och om lagspel avspeglar inte det som egentligen
framtonar hos idrotten i dess värsta form, den som är stimulansen till
massidrotten. Vi stöder ju denna elitidrott för att den skall vara en
stimulerande faktor till massidrotten, för en fostran av folket till folkhälsa.
Annars kunde vi vara utan samhällsstöd till denna form av motion. Ungdomarna
tar efter de tendenser som finns inom elitidrotten. Det kommersiella inslaget,
att klara sig själv, att slå sig fram fill varje pris, tycker jag är
dominerande i dagens idrott. Jag anser inte att idrottsrörelsen själv klarar av
detta. Jag tänkte mig, kanske litet naivt, att idrottsministern här skulle säga
något i stil med att nu får idrottsrörelsen ta sig en funderare på om den skall
få ha detta förtroende framöver. Men icke!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Idrottsministern
säger dessutom att vi skall gå till akutbehandling av dopingen. Han vill inte
heller där se tiU vad som kan förebygga det hela, nämligen att vi försöker föra
en mycket skarp ideologisk debatt. Då talar jag fill idrottsministern i hans
roll både som delakfig i idrottsrörelsen och som ansvarig i regeringen för
idrottsfrågorna. Det måste vara mycket viktigt att föra en ideologisk debatt,
åtminstone om man tänker på den sjukvårdssitua-fion som vi får här i landet
framöver och hur denna ser ut för närvarande. Tyvärr fick jag inte höra mycket
av ideologin i idrottsministerns inlägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tycker att de ungdomar som ägnar sig åt idrott har det besvärligt. De får
minskade resurser, de får dra ner på sin verksamhet, de får kämpa för att över
huvud taget bedriva den minsta lilla tävlingsidrott. Samtidigt får de se hur
elitidrotten framtonar på det sätt den gör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
vill jag när det gäller detta att vpk bjuder över säga att vi brukar tycka att
idrottsrörelsen har för litet pengar fill breddidrotten. Vi vill ge den så
mycket som möjligt. Framför allt vill vi att medel från tipsverksamheten skall
gå till breddidrotten. Om man i ett tidigt skede hade satsat mer på
breddidrotten, kanske samhället hade kunnat stävja de värsta formerna av de
kommersiella uttryck som vi ser i dag. Det kunde då ha funnits pengar till en
sund elitidrottsrörelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AnL 16
GÖSTA LYNGÅ (mp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag håller i viss mån med Ulf Lönnqvist och
tackar för det vackra tal som han höll till idrotten. Jag förutsätter att talet
var riktat till motionsidrotten. Om så var fallet håller jag med fullständigt.
Jag håller också med idrottsministern i hans avståndstagande från fusk och
doping. Det är självklart att vi tar avstånd från sådant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot var det nog ett missförstånd, när idrottsministern
tolkade mitt tal om symtom på större problem såsom bara gällande symtom på
fusk. Vad jag menade var - och det trodde jag att jag uttryck klart - symtom
inom den extrema elitidrotten, sådan den har utvecklats delvis på grund av
kommersiella intressen, delvis givetvis på grund av massmediernas behandling.
Den har utvecklats på det viset att den är skadlig för en hel del människor,
som under några få år upplever stora framgångar men har fått sin kropp delvis
förstörd för resten av livet. Sådant förekommer och förekommer ganska ofta inom
elitidrotten. Det är mycket beklagligt. Det är mycket beklagligt att en stor
del av samhällets stöd går till just sådana aktiviteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hoppas att idrottsministern har rätt, när han menar
att den stora mängden av föreningar inom riksidrottsförbundet verkligen
kanaliserar pengar till motionsidrotten. Jag är inte säker på det. Jag tror att
det är viktigt att man tittar på vart de anslag egentligen går som samhället
ger som stöd åt en hälsobefrämjande aktivitet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om doping och kommersialisering inom idrotten</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AnL 17
Bostadsminister ULF LÖNNQVIST:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Nej, Lars-Ove Hagberg. Min syn på idrotten
och dess stora värde i samhället hänger naturligtvis samman med den breda
idrott som finns över hela vårt avlånga land, där det från norr fill söder,
från öster till väster, på varje liten och stor ort finns idrottsföreningar,
där ideella ledare satsar sin frifid, sitt stora engagemang på att ge ungdomar
möjligheten att hålla på med det som de så väldigt gärna vill syssla med,
nämligen idrott. 400 000 människor i vårt land är varje år verksamma som ledare
i idrottsföreningar över hela värt land. De gör, Lars-Ove Hagberg, en oerhörd
samhällsinsats. Det är den verksamheten som är det stora inom svensk idrott. Det
är den verksamheten som gör att vi har all anledning att på allt sätt stödja
och satsa på idrottsrörelsen i dess olika former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vidhåller och vill understryka att en folkrörelse
måste ha rätten att själv dra upp riktlinjerna för sin verksamhet, själv
bestämma och besluta om hur den skall utformas. Detta gäller också
idrottsrörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av det sista som Lars-Ove Hagberg sade fick jag
uppfattningen att vpk skulle ha inställningen att vi här i detta hus skall dra
upp riktlinjerna för hur idrotten skall arbeta och verka. Jag vänder mig med
all kraft mot den sortens tankegångar. Grundvalen för de svenska folkrörelserna
är att människor där sluter sig samman kring någonting som gemensamt
intresserar dem. Det är detta de skall få chansen att utveckla och göra något
bra av, och det skall de få möjlighet att själva diskutera och själva utforma.
Ungdomsverksamheten är alltså en av de stora och viktiga delarna i den svenska
idrotten. Därför är det naturligtvis väsentligt att fusk i olika former tas
bort från idrotten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är riktigt att ungdomarna naturligtvis tar efter sina
förebilder. Därför är det nödvändigt att bekämpa det bruk som användandet av
dopingpreparat</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om doping och kommersialisering inom idrotten</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utgör. Jag
vill än en gång understryka att detta är nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan sade Lars-Ove Hagberg att det inte finns några
tendenser till förebyggande åtgärder. Det är ju precis det som finns!
Information och diskussion är förebyggande åtgärder. Doping är en företeelse
som innebär att man bryter mot idrottens egna regler och bestämmelser. Det är
idrotten själv som upprättat listan över dopingpreparat, pä vilken det för
övrigt finns en rad medikamenter som vi kan köpa fritt i svenska apotek,
alltifrån näsdroppar till huvudvärkspulver. Det är alltså idrotten som
upprättat den lista som några bryter mot då de använder sig av dessa
medikamenter. Då måste naturligtvis idrotten utforma informationen, ta upp den
ideologiska diskussionen inom sina medlemskadrar. Idrottsrörelsen måste själv
diskutera varför detta är oförsvarligt, varför fusket måste motverkas. Jag har
sagt att idrotten håller på med detta, och att vi är beredda att på olika sätt
hjälpa och stötta idrottsrörelsen i detta arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Breddidrotten slutligen. Den väldiga svenska
idrottsrörelsen handlar till övervägande del om breddidrott. Vi studerade för
några år sedan hur många av de mellan två och tre miljoner medlemmar i svenska
idrottsföreningar som under ett år hade deltagit i något svenskt landslag och
därmed var att betrakta som elitidrottsutövare inom sin gren. Det var ungefär 2
000 personer. Det är alltså en försvinnande liten del av hela den svenska
idrottsrörelsen som vi talar om då vi för diskussionen om eliten. Av Lars-Ove
Hagbergs framförande skulle man kunna dra slutsatsen att det handlar om i
stort sett alla idrottsutövare. Så är det alltså inte. Det är nödvändigt att vi
har en stark idrottsrörelse, eftersom samhället får ut så många positiva värden
av idrotten. Det är angeläget att vi på olika sätt ger idrotten möjlighet att
fungera, ger den möjlighet att bli än större men också ger idrotten möjlighet
att tvätta bort den sortens skamfläckar som bruket av dopingpreparat är. Jag
har goda förhoppningar om att idrottsrörelsen tillsammans med samhället skall
få bort dopingbruket så att idrottsrörelsen skall kunna fungera som den stora,
fina folkrörelse den är.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AnL 18 LARS-OVE HAGBERG (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Eliten omfattar väl ändå inte bara 2 000
människor? Det måste vara en definitionsfråga. Svensk elitidrott är mycket
större. Vi kanske skulle tala om tävlingsidrott på hög nivå i stället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror att vi delar samma patos, idrottsministern och
jag, om denna breda rörelse, oavsett hur stor den är. Det är därför vi är så
oerhört intresserade av den och deltar i den. Det jag känner och ger uttryck
för här är att den hotas genom att den stimulerande faktorn, alltså
tävlingsidrotten, spårar ur i vissa fall. Dä måste väl idrottsrörelsen med
kraft, inte bara såvitt gäller fusket och dopingen, och även arbetarrörelsen
börja diskutera själva målsättningen för idrottsrörelsen. Detta kan få effekter
inne i idrottsrörelsen, faktiskt, fastän den skall vara så oerhört
självständig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu skall folkrörelsen ha denna rätt, men samhället måste
också ta sig rätten, vilket idrottsministern också påpekar i sitt svar, att
kunna påtala företeelsen. Framför allt tror jag att idrottsministern skulle
göra den största tjänsten genom att gå i spetsen för avarterna inom idrotten,
inte bara dopingen, utan all sponsring, kommersialisering, det som sker på TV-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>området.
Först av allt, t.ex., hör vi på TV om hur mycket en tennisspelare tjänar. Det
är det som är det stora, hur många miljoner kronor man tjänar vid varje vunnen
turnering, och hur stora övergångssummorna är inom ishockeyn m.m. Detta
fostrar ungdomar till att inte dela de ideal som egentligen borde gälla för
idrotten. Den diskussionen vore något för idrottsministern att verkligen gå i
spetsen för framöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det förebyggande arbetet. Det är helt riktigt att gå till
attack mot dopingen. Idrottsministern och jag har inga som helst delade
meningar på den punkten. Det är emellertid något som är sjukt när vi är tvungna
att ha en massa idrottspoliser överallt, t.o.m. i förhållande till
motionsidrotten. Bara själva företeelsen poliser inom idrotten är sjuk. Då är
frågan: Hur skall vi kunna få bort dem? Vilken är drivkraften bakom fusket? Jag
tror det finns två saker som fungerar som drivkrafter: för det första de stora
pengar som står på spel och den ideologiska förutsättningen att man alltid
måste vara bäst, att man måste slå sig fram. För det andra det som Ulf
Lönnqvist och jag kanske är helt överens om, nämligen den nyliberala ideologin.
Den måste vi bekämpa hårt. De riktlinjerna kunde väl regeringen ändå stå för på
ett mycket klarare sätt. Det är det som jag har efterlyst i denna debatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu hoppas jag att idrottsministern tar nya tag.
Sponsringsfrågan är väl ändå inte så enkel att idrotten själv kan fundera över
saken. Jag ställde frågan till idrottsministern: Är idrottsrörelsen så fri
gentemot näringslivet som idrottsministern vill framhålla? Jag hävdar att den
inte är det, och det är en av orsakerna till att elitidrotten eller
tävlingsidrotten på hög nivå håller på att spåra ur.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om doping och kommersialisering inom idrotten</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AnL 19
Bostadsminister ULF LÖNNQVIST:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är rimligt, Lars-Ove Hagberg, att vi på
olika sätt kan understryka vissa former av inriktning när det gäller idrotten,
som jag sade i svaret. Jag nämnde vad vi har gjort i denna kammare. Vi har
understrukit satsningen på handikappidrott, på invandraridrott, på
motionsidrott, på ledarutbildning och på jämställd idrott osv. Och det är i
högsta grad rimligt att göra så. Men att därifrån ta steget in i
idrottsrörelsens interna arbete och försöka lägga sig i detta tycker jag är
fel. Då vill jag i stället rekommendera Lars-Ove Hagberg att gå in i den
idrottsförening som han vill påverka och som medlem driva frågorna där. Det är
ju på det sättet man arbetar i en folkrörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förmodar att det var en felsägning när Lars-Ove
Hagberg sade att jag skulle gå i spetsen för avarterna. Jag hoppas att det var
i kampen mot avarterna som han ansåg att jag skall gå i spetsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller dopingbruket har jag tagit de initiativ som
jag redovisade i svaret. Senast för någon vecka sedan har jag träffat
företrädare för idrottsrörelsen och för olika myndigheter, för att just se vad
idrotts- och folkrörelser skulle kunna göra tillsammans och gemensamt i den
delen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med de motionsaktiviteter som Lars-Ove Hagberg tog upp mot
slutet förhåller det sig så, att de ofta är verksamheter som pågår utanför den
organiserade idrottsrörelsens hägn, pä gym och institut av olika slag. Det som
sker där kan inte rimligen idrottsrörelsen påverka, utan det måste vi komma åt
på andra sätt. Det är rimligt att man diskuterar också de frågorna, och det</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=117 height=32>
<tr>
<td valign=top align=left height=32 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Om hälsoriskerna med
läckande skorstenar</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:19 är vad
som har skett när vi har fört diskussionen om hur man på olika sätt 8 november
1988 skall kunna förhindra bruket av dessa anabola steroider i det svenska
samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller hanteringen av sponsorer vill jag framhålla än en gång att
idrottsrörelsen själv måste göra bedömningen av hur den skall skaffa de
inkomster den anser sig behöva utöver de bidrag man får från stat och kommun.
Varje fri folkrörelse måste, menar jag, ha egna möjligheter att göra de
bedömningarna och att ta de besluten - naturligtvis under förutsättning att
det inte träder folkrörelsens egna värderingar för när. Detta måste dock
folkrörelsen själv bestämma - det får gälla såväl för idrotten som för andra
folkrörelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläggningen
var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>10
§ Svar på interpellation 1988/89:29 om hälsoriskerna med läckande skorstenar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>AnL
20 Bostadsminister ULF LÖNNQVIST:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Ivar Franzén har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta
för att medverka till en snabb lösning av de hälsorisker som gamla, läckande
skorstenar utgör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ivar
Franzén avser i sin interpeUation de problem som kan uppstå när man förser
äldre lägenheter med mekanisk ventilafion. Det kan då hända att dålig luft sugs
in i lägenheten från otäta skorstenspipor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill först erinra om att både installation och väsentiiga ändringar av
venfilationsanordningar kräver bygglov - lika väl enligt plan- och bygglagen
som tidigare enligt byggnadsstadgan. 1 samband därmed skall det givetvis
kontrolleras att ventilationssystemet inte kan få några hälsovådliga effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
plan- och bygglagen trädde i kraft den 1 juli förra året gäller också ett nytt
krav på fasfighetsägarna att underhålla sina hus så att husens egenskaper i
bl.a. hygieniskt avseende i huvudsak bevaras. Det innebär också att
skorstenarna måste underhållas så att inte skadliga ämnen sprids genom läckor i
dem. Det åligger byggnadsnämnderna att övervaka efterlevnaden av detta.
Byggnadsnämnden har rätt att utföra de besiktningar som behövs, och nämnden kan
ingripa med bl.a. vitesförelägganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
miljö- och hälsoskyddsnämnden har möjUghet och skyldighet att ingripa om det
föreligger en sanitär olägenhet. Läcker skorstenen på sådant sätt att det kan
föreligga brandfara, kan också räddningsnämnden ingripa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hyresgäster
bör i första hand vända sig till sin hyresvärd. Enligt hyreslagen är denne
skyldig att hålla lägenheten i fullt brukbart skick.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Godtagbara tekniska möjligheter
att lösa problemen finns i de flesta fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
bostadsdepartementet har en arbetsgrupp för frågor som rör s.k.<br>
sjuka hus inrättats. Bland dess uppgifter ingår att föreslå åtgärder som syftar<br>
till att förebygga och undanröja sådana förhållanden i byggnader som kan<br>
vålla ohälsa. Frågor kring ventilationssystemens utformning och underhåll är<br>
därvid väsentliga. Jag har försäkrat mig om att arbetsgruppen är uppmärk-<br>
90</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>sam också på det speciella problem som Ivar Franzén
tar upp.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AnL 21 IVAR FRANZÉN (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tackar bostadsministern för svaret. Det
är ett positivt svar, och en väsentlig del av syftet med interpellationen har
därmed uppnåtts: problemet med läckande skorstenar har fått en viss uppmärksamhet.
Såsom bostadsministern säger i svaret finns det i plan- och bygglagen krav på
att fastighetsägarna underhåller sina hus på sådant sätt att husens egenskaper
avseende bl.a. hygienisk standard bibehålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det här problemet har en omfattning som kanske är större
än vi i allmänhet tänker oss. Dessa skorstenar kan fakfiskt vara en
infekfionshärd av betydande mått, och baksug kan göra att man får verkligt
hälsovådliga lägenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I verkligheten är det inte så alldeles enkelt för byggnadsnämnderna
att övervaka läckande och hälsovådliga skorstenar, och därför tror jag det är
vikfigt att få uppmärksamhet riktad på problemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns en ganska samstämmig bedömning från fackfolk.
Jag har här t.ex. ett brev från Sveriges Förenade Skorstensinstallatörers
Förening, som hävdar att minst 50 % av skorstenarna i storstäderna, sannolikt
ännu fler, inte skulle klara en provtryckning. Man framhåller att detta är en
mycket angelägen och vikfig fråga. Enligt föreningens bedömning behövs det krav
på kontinuerlig provtryckning av skorstenar. Statens byggforskningsråd tar
också, i rapporten R 67:1986, upp problemet med läckande skorstenar. Från
Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund har redovisats en rad handlingar,
som kanske inte kan kallas utredning men väl undersökning, där man menar att
det är uppenbart att det behövs en kontinuerlig kontroll av skorstenar även om
de inte används. Liknande påståenden gör VIAK i en liten undersökning och Dan
Larsson på Byggcentrum i Göteborg AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns alltså enighet om det angelägna i att
uppmärksamhet riktas på denna problemställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Sjuka hus" är ju ett stort område, och jag
hävdar inte på något vis att detta skulle vara den dominerande frågan i den
stora problematiken, men jag tror att det är en bit som har fått på tok för
litet uppmärksamhet. Allmänsjukan, dåligt skötta ventilationskanaler osv., har
kanske fått bära skulden för en alltför stor del av problemen, Hksom byggfusk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som bostadsministern sade finns det säkert lösningar, men
ibland kan de vara ganska kostsamma. Jag tror att det vore bra för folkhälsan
om man på något sätt kunde stimulera fram snabba åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver detta krävs det nog en viss kontinuitet, i det att
det för skorstenar som inte definitivt är tätade så att de inte alls har någon
funktion måste ske en viss kontinuerlig provtryckning. I samband därmed kan man
ge förslag fill lämpliga åtgärder. Många gånger saknar nog fastighetsägaren
just detta. Men därutöver tror jag att det vore välbetänkt med någon typ av
sfimulansåt-gärder, t.ex. att man kunde få ett fullt räntebidrag för denna typ
av förbättringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför blir min följdfråga: Kan bostadsministern tänka sig
att överväga sådana åtgärder för att medverka till en snabbare lösning av dessa
problem?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om hälsoriskerna med läckande skorstenar</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AnL 22 Bostadsminister ULF
LÖNNQVIST:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8 november
1988</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! Som jag sade i mitt
svar på Ivar Franzéns interpellation finns</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7 det en särskild arbetsgrupp inom
bostadsdepartementet som arbetar med</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
hälsoriskerna med</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>• , • , . <span
style='text-transform:uppercase'>au</span></span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana;text-transform:uppercase'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>, „ , = • = j</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>läckande
skorstenar</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>frågor som
ror s.k. sjuka hus. Arbetsgruppen skall också titta pa detta</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>problem.
Det är naturligtvis den första åtgärd som man har att vidta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller sådana här företeelser över huvud taget -
det gäller alltså s.k. sjuka hus - består en av de uppgifter som jag vill peka
på och som jag bedömer vara speciellt viktig för arbetsgruppen i att man tar
upp frågan om ansvarsförhållandet vid byggande av olika slag. Jag tycker att
det är rimligt att de som producerar hus tar ett juridiskt ansvar för fel på
husen. Det kan antingen vara fråga om felaktigt använt material eller om det
som i en eller annan form skulle kunna kallas för byggfusk. En av uppgifterna
för arbetsgruppen blir således att undersöka de rent juridiska förhållandena i
det avseendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det sedan gäller just skorstenarna vill jag påpeka att
fastighetsägare naturligtvis kan vända sig till en skorstensfejare, om de vill
förvissa sig om att deras fastighet inte har sådana problem som Ivar Franzén
tar upp i sin interpellation. Om det skulle visa sig att det är fel på skorstenarna,
är jag övertygad om att man i de allra flesta fall kan få förslag till lämpliga
åtgärder från skorstensfejarna. Ett samarbete mellan fastighetsägarna och
skorstens-fejarna kan säkert leda till att en del av problemen kan lösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som sagt: Jag vill inte gå in på frågan om vilka åtgärder
som kan bli aktuella, förrän den arbetsgrupp som jag har hänvisat till är
färdig med sitt arbete. Jag hoppas att det inte skall dröja alltför länge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AnL 23 IVAR FRANZÉN (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Bara ett par korta kommentarer. Detta är ju
något av ett särproblem i och med att det näppeligen går att härleda sådant här
till den ursprunglige byggaren osv. Ofta får man gå 30, 40 eller 50 år tillbaka
i tiden. Därför blir en sådan analys av problemet knappast aktuell. Vidtagna
åtgärder har ofta bestått i en förändring av värmesystemet. Man har övergått
till fjärrvärme eller elvärme. Sedan har det här problemet kommit smygande.
Ofta uppmärksammas det väldigt litet. Jag tror att skorstensfejarmästarna
mycket gärna ställer upp i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot finns det i dag inte några som helst krav på
åtgärder när det gäller skorstenar som inte används. Därmed finns det inte
någon naturlig brygga för en kontakt i det avseendet. Jag tror de facto att det
är nödvändigt - även om jag är mycket emot varje form av byråkrati - att det,
om man verkligen vill lösa det här problemet, ställs regelrätta krav på
provtryckning av alla skorstenar som inte används och som inte är förseglade.
Det här problemet kommer, som sagt, smygande och därför kan hyresgästerna ofta
inte härleda det. Av den anledningen tror jag att väldigt många arbetsdagar går
fill spillo. Inte minst med tanke på produktionen i landet skulle det
säkerligen vara lönsamt om vissa stimulansåtgärder vidtogs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag uppskattar mycket, och här riktar
jag ett tack till bostadsministern, att nämnda arbetsgrupp konkret får jobba
även med denna fråga. Givetvis förväntar jag mig, i likhet med vad som sägs i
svaret, ett positivt resultat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>92</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 § Svar på interpellation 1988/89:1 om vissa
regionalpolitiska frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AnL 24 Arbetsmarknadsminister INGELA THALÉN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Lena Öhrsvik har frågat industriministern
dels på vilket sätt regeringen kan medverka till att privata monopolföretag tar
sitt regionalpolitiska ansvar, dels om det finns någon beräkning på värdet av
samhällets investeringar för att möjliggöra industriell verksamhet.
Interpellationen har överlämnats till mig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande den första frågan har industridepartementet
sedan många år ett samråd med större industriföretag i lokaliseringsfrågor.
Sedan drygt ett år bedrivs från industridepartementet också en kontakt- och
samrådsverksamhet med större privata tjänsteföretag i Stockholmsregionen.
Syftet med de här löpande kontakterna med de större företagen inom näringslivet
är bl.a. att påverka företagens investeringar och sysselsättning så, att dessa
i så stor utsträckning som möjligt sker i regionalpolitiskt prioriterade
regioner. Jag vill betona att näringslivet självfallet också måste ta sitt
regionalpolitiska ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller den andra frågan vill jag framhålla
följande. En förutsättning för att åstadkomma industriell utveckling är
samhällsinvesteringar av olika slag. Det kan gälla att ställa i ordning
industriområden och försörjning av dessa med el, vatten, avlopp och vägar. Även
annan samhällsservice, som bostäder, utbildningsmöjligheter, barnomsorg m.m.,
behövs för att näringslivet skall kunna utvecklas. Kommunerna - och för vissa
investeringar också staten - har här en mycket viktig uppgift. Vid bedömningen
av om regionalpolitiskt stöd skall lämnas till ett företag måste också
konsekvenserna beträffande sådana samhällsinvesteringar beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det regionalpolitiska arbetet har också
samhällsinvesteringar för att stärka utvecklingsmiljön i en ort eller region
blivit ett viktigt medel. Därigenom stimuleras både utvecklingen av befinfligt
näringsliv och nyetableringar. Regionalpolitiskt stöd kan således lämnas till
bl.a. investeringar i teknik- och utvecklingscentra. I samband med
regionalpolitiska insatser som gjorts under senare år exempelvis i Blekinge,
Bergslagen och Norrbotten har det också lämnats regionalpolifiskt motiverat
investeringsstöd till vägar, järnvägar, flygplatser, högskolor m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På den konkret ställda frågan om det finns någon beräkning
beträffande värdet av samhällets investeringar för att möjliggöra industriell
verksamhet är svaret att det är svårt att få fram några allmängiltiga mått på
detta. 1 verkligheten varierar investeringskostnaderna och arten av dessa från
en ort/region till en annan, beroende på vilka näringslivsbranscher som finns i
orten/regionen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om vissa regionalpoli-tiskafrågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AnL 25
LENA ÖHRSVIK (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill tacka för svaret på min
interpellation. Jag har där med utgångspunkt i ett aktuellt ärende ställt en
övergripande fråga om just näringslivets regionalpolitiska ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men först något om bakgrunden fill interpellationen. Man
har nyligen utrett sockernäringens struktur i framtiden och kommit fram till
att en minskning av kapaciteten totalt sett måste ske. Det som allra först
ifrågasätts</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 är - som vanligt, måste jag säga - de mindre enheternas
existensberättigande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 november 1988 Oftast har dessa dock den allra största
regionalpolitiska betydelsen. Mitt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:89.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>aktuella ärende gäller Mörbylånga
sockerbruk, och jag vill citera några<br>
Om vissa regionalpoli-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>•,,,...,,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. j •</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>a </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>t .j</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avsnitt ur
lansstyrelsens remissvar över utredningen om den framtida</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>• °</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>strukturen i branschen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Länsstyrelsen anser det ostridigt att nedläggning av
sockerbruket innebär att hela sockerbetsodlingen i Kalmar län upphör.
Lantbruksnämndens övervägande visar att bortfallet inom odlingen blir cirka 100
årssysselsatta. Det innebär med bibehållande av utredningens beräkningssätt ett
totalt bortfaU av cirka 400 årssysselsatta inom näringslivet i länet. De
regionalpolitiska konsekvenserna kan dock bH betydligt allvarligare genom att
huvuddelen av Mörbylångabmkets odlingar ligger på Öland. Med hänsyn till
Ölands situation och läge kan ett så pass betydande bortfall av
primärsysselsättning leda till en allvarlig åderlåtning av offentlig och privat
service."</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dessutom
säger man:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Länsstyrelsen vill vidare erinra om att
Soekerbolaget verkar på en genomreglerad marknad som ett renodlat
monopolföretag. Det bör därför ej vara givet att statsmakterna utifrån dessa
förutsättningar överlåter åt företaget att efter renodlat företagsekonomiska
utgångspunkter genomföra sådana nedläggningar av sockerbruk att den svenska
sockerbetsodlingen helt slås ut i vissa län. Sockerbolaget borde med sin
monopolställning ha skyldighet att iaktta regionalpolitiskt ansvar även utan
strikt kostnadstäckning vid smärre avsteg från ur företagsekonomiskt optimal
allokering."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så långt länstyrelsen i Kalmar län. Jag kan lugna
arbetsmarknadsministern med att jag inte tänker gå vidare in på sockernäring,
självförsörjningsgrad, strukturen i framtiden osv. Den diskussionen kommer när
riksdagen skall ta ställning till regeringens förslag i frågan. Om jag hade
velat ha en sådan diskussion hade jag framställt interpellationen till
jordbruksministern. Med detta exempel har jag velat belysa den principfråga som
jag tagit upp.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag går nu
över till den direkta anledningen till min interpellation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Företrädare för Sockerbolaget har vid informationsmöten
och i pressen uttalat att det regionalpolitiska stödet är för litet. Strikt
företagsekonomiskt bör därför Mörbylånga sockerbruk läggas ner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har med anledning av detta tagit fram en
sammanställning över omsättning och vinst för Sockerbolaget under de senaste
åren. 1987 var omsättningen drygt två miljarder kronor och vinsten drygt 200
milj. kr. För Provendor AB, som alltså äger Sockerbolaget, var omsättningen 9,5
miljarder och vinsten 500 milj. kr. För AB Volvo, som i sin tur äger Provendor
AB, var omsättningen 92 miljarder kronor och vinsten 9 miljarder kronor 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målen för regionalpolitiken i Sverige är att ge alla
människor, oavsett var<br>
de bor i landet, tUlgång till arbete, service och en god miljö. En framgångsrik<br>
regionalpolitik betyder att resurser, dvs. människor, infrastrukturer osv., tas<br>
till vara bättre och möjligheterna att upprätthålla balansen i ekonomin<br>
förbättras. Regionalpolitiken handlar då också om människors och regioners<br>
möjligheter att bidra till den gemensamma produktionen och till samhälls<br>
byggandet. Samhället har givetvis ett övergripande ansvar för att grundläg-<br>
94</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gande samhällsservice upprätthålls
i alla delar av landet. Och för att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>industriell verksamhet
skall kunna bedrivas krävs viss grundläggande samhällsservice.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mina
frågor har mot denna bakgrund blivit naturliga: På vilket sätt kan regeringen
medverka till att privata monopolföretag tar sitt regionalpolitiska ansvar?
Finns det någon beräkning på värdet av samhällets investeringar för att möjliggöra
industriell verksamhet? Av arbetsmarknadsministerns svar framgår att man från
regeringens sida har löpande kontakter med de större företagen inom
näringslivet. Många bra saker har naturligtvis bUvit resultatet av dessa
kontakter, men jag har ändå inte riktigt fått svar på mina frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kan
man räkna med att regionalpolitiska utredningen tar upp den här problematiken,
dvs. inte bara näringslivets rätt till stöd osv. utan också vilka skyldigheter
som då skall gälla?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
bra exempel är den aktuella översynen av postverkets och televerkets
verksamhet, där man skall titta på både det sociala och det regionalpolitiska
ansvaret. Tanken är, antar jag, att slå fast att t.ex. regionalpolitik är en
del av den ordinarie verksamheten och då också skall finansieras som sådan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
det inte finns något bra mått på samhällsinvesteringarna, som ju möjliggör
denna industriella verksamhet, vore det värdefullt om arbetsmarknadsministern
tog inifiativ till att skaffa ett sådant. Det kan vara bra att ha i de
fortsatta kontakterna med näringslivet när det gäller just regionalpolitiken.
Visserligen har arbetsmarknadsministern tydligt redovisat vilken typ av
samhällsinvesteringar det handlar om, men jag tror att detta skaU mätas - det
kan vara bra att ha ett sådant mått.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
aktuella ärende handlar om ett monopolföretag med goda vinster inom en stor
koncern med goda vinster, som dessutom hotar med nedläggning i en
regionalpolifiskt prioriterad region, nämligen sydöstra Sverige. Nog är det väl
att strunta i de mål för samhällsutvecklingen som regering och riksdag har satt
upp. Kan möjligen regeringen göra dessa mål tydligare för näringslivet?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
vissa regionalpolitiska frågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
detta anförande övertog tredje vice talmannen ledningen av kammarens
förhandlingar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>AnL 26 BERTIL DANIELSSON
(m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Den fråga som Lena Öhrsvik aktualiserar i interpellationen har två
aspekter. Det är dels den allmänna, principiella diskussionen om hur långt man
skall kräva samhällsansvar för företag ute i landet, dels det konkreta fall som
Lena Öhrsvik nu bygger sin interpellation på, dvs. sockerbruket i Mörbylånga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
samhällsansvar som det här är fråga om måste i främsta rummet åvila staten och
i mindre utsträckning privata företag. Hänvisningen till ett årsresultat som
grund för en princip när det gäller ett samhällsansvar är litet för tunn.
Sådana här principer kan inte byggas på ett resuUat, som det ena året är gott
och det andra året något sämre, utan det måste vara ett mer långsiktigt och
grundläggande underlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svårigheten
i det aktuella fallet är det hot som nu hänger över sockerproduktionen i vårt
land, nämligen en ökad import av socker. Om regeringens propåer förverkligas om
en importökning med 10 % till ungefär 15 %,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om vissa regionalpoli-tiskafrågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kommer det
inte att vara möjligt att driva dessa ö-bruk. Då har staten direkt medverkat till
att rycka undan grunden för denna verksamhet. I det hänseendet har staten ett
mycket stort ansvar genom sitt direkta handlande. 1 det läget är det orimligt
att begära att företaget i fråga oberört och utan att blinka skall fortsätta
med sin verksamhet, då förutsättningarna är helt annorlunda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill passa på att understryka angelägenheten av
arbetsro och långsiktighet för denna typ av verksamhet. Som Lena Öhrsvik
nämnde, är många människor på Öland och i denna region beroende av
sockerproduktionen. Relativt sett betyder den mycket för södra Öland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna fråga kan vinklas på ett annat sätt, nämligen så att
svensk jordbrukspolitik mera syftar till att minska överskotten av spannmål. Om
betydande arealer med sockerbetsproduktion skulle försvinna ökar trycket på
annan odling, exempelvis spannmål. Därmed motverkas bl.a. andra departements
beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessutom kommer kostnaderna och svårigheterna på
arbetsmarknaden i denna del av Kalmar län och södra Öland att bli påtagliga och
betydande. Många arbetstillfällen försvinner, och det är mycket svårt att få
nya i stället. Detta får som följd att samhällsservicen blir sämre för många
grupper, och underlaget försvinner för både offentlig och kommersiell service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av den anledningen tycker jag att det vore skönt och välbehövligt
om det kunde ges en garanti för att förutsättningarna för denna typ av
verksamhet inte snabbt förändras, att samhället via regeringen tar sitt ansvar
och meddelar att denna politik nu ligger fast för överskådlig tid, att den inte
kommer att ruckas och att ö-bruken skall drivas vidare, därför att det betyder
så mycket. Det beskedet vore mycket värdefullt att få här i dag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>96</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AnL 27
Arbetsmarknadsminister INGELA THALÉN;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! När det gäller den fråga som Lena Öhrsvik tog
upp om en övergripande sammanfattning av vilka investeringar som samhället står
för i regionalpolitiken, kan jag säga att kontakter har tagits med olika
institut och forskare. Det finns alltså inte någon samhällsinvesteringskalkyl
för hela landet. Däremot finns det självfallet för varje region, för varje ort
eller i varje enskilt fall analyser av vilka samhällsinvesteringar som regionen
eller orten står för. Jag nämnde inledningsvis några exempel från Bergslagen,
och det finns säkert en lång rad liknande fall, där kommuner och län har stått
för investeringar i form av olika servicefunktioner som företagen behöver för
att utvecklas. I den meningen har naturligtvis kostnader och volymer på kort
och lång sikt i varje enskilt fall kartlagts ordentligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vilka påtryckningsmedel man skall använda sig av pågår det
förhandlingar om i varje enskilt fall, även med företag som varslar om
förändringar, som vill etablera sig på olika orter. Det är fråga om ett givande
och tagande både från samhället och från företaget. Även här har riksdagen
tagit ställning och deltagit i diskussionerna om principerna för hur sådant
skall ske. Företaget har ett mycket stort ansvar för sysselsättningen på orten;
det har sagts i några sammanhang och det kan sägas i flera. Men samhället har
ett skyddsnät för dem som blir berörda.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett
företag skall inte bedriva en verksamhet eller producera produkter som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>man inte kan sälja eller
som inte går att bruka. Det tror jag vi kan vara överens om. Om en sådan
förändring sker på en ort, har vi möjligheter fill näringslivsutveekling på den
orten genom att stödja nyföretagande, genom utveckling av andra befintliga
företag eller genom att det företag som går igenom en förändring ställer upp
med annan typ av verksamhet på orten. Sådan verksamhet finns också i dag i de
regioner som har regionalpolitisk prioritet. Det är naturligtvis vikfigt att de
här resurserna och dessa styrmedel används. Jag vill inte gå in i det enskilda fallet,
utan det är naturligtvis fortfarande fråga om principer för hur man bör arbeta.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
vissa regionalpoli-tiskafrågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>AnL 28 LENA ÖHRSVIK (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag tycker att det är mycket bra att arbetsmarknadsministern
understryker företagets stora ansvar. Det var just det jag ville ha fram med
denna interpellation. Hela tiden när vi lokalt har diskuterat frågan om
sockerbrukets framtid, har vi kommit in på självförsörjningsgrad, strukturen i
branschen osv. Det är två delar av samma fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Självfallet
måste det ske ett samspel mellan regeringen och de stora företagen, och det
blir ett givande och tagande. Men jag menar att samhället redan har svarat för
en mycket stor del av de investeringar som möjliggör denna industriella
verksamhet. De investeringarna har arbetsmarknadsministern klart redovisat i
sitt svar. Det handlar om att göra i ordning industriområden, att se till att
det finns vatten och avlopp, gator och vägar, att det finns välutbildad
personal, att det finns barnomsorg och annan social service m.m. kring ett
företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tycker att det är väldigt viktigt att ibland få diskutera de här
principfrågorna med utgångspunkt i ett aktuellt exempel. Jag ville medvetet undvika
att i dag diskutera självförsörjningsgraden och den framtida strukturen. Men
jag måste få säga något ord till Bertil Danielsson, som menar att det enbart är
samhällets ansvar. Jag tycker inte det. Självförsörjningsgraden är i sig ingen
som helst garanti. Om vi så har 100 %. självförsörjningsgrad inom
sockernäringen, är det ingen garanti för att ett visst, enskilt bruk får vara
kvar. Det sker i alla fall en överproduktion. Förändringar måste vi stå ut med,
det är jag helt medveten om, men måste ingreppen alltid göras på de små
enheterna, som har visat sig mycket betydelsefulla för de smä orter där de
ligger? Det är detta hela problematiken gäller. Justeringarna kan ju göras
någonstans där förändringarna bättre kan bäras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har, som sagt, medvetet försökt att hålla denna diskussion utanför. Jag är
tacksam för att arbetsmarknadsministern ändå talar om att företagen har ett
mycket stort ansvar. Jag hoppas att arbetsmarknadsministern också kan hålla med
mig i mitt resonemang, då jag säger att ett monopolföretag har ett ännu större
ansvar än näringslivet i allmänhet har för regionalpolitiken. ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag sade tidigare får vi, i samband med ställningstagandet till sockernäringens
framfida struktur, ta ställning också till de olika regionalpolitiska
frågorna. Vi räknar då från sydöstra Sverige med både jordbruksministerns och
arbetsmarknadsministerns stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7
Riksdagens protokoll 1988/89:18-19</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>97</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:19</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>AnL 29
MARIANNE JÖNSSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>8november 1988</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Som har sagts här i kammaren är detta en principiell</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=115 height=33>
<tr>
<td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Om vissa
regionalpoli-tiskafrågor</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>diskussion, samtidigt som
den rör en regionalpolitisk fråga som verkligen har högsta aktuaUtet för detta
område i sydöstra Sverige, som har det så besvärligt med sysselsättningen. Jag
kommer själv från södra Öland och bor mitt i detta jordbruksdistrikt.
Jordbruket har en stor regionalpolifisk betydelse; det är omvittnat här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det här i kammaren 1977 beslutades om riktlinjerna för jordbrukspolitiken, kom
vikten av en sockerbetsodling just på Öland klart fram. När importutrymmet
bestämdes till 10-15 % av vår totala konsumtion, sade man samtidigt att om
avkastningen skulle öka eller om vikande konsumtion skulle leda till minskning
av arealen, skulle detta inte få drabba sockerbetsodlingen på Öland och inte
heller på Gotland, där odUngen har störst betydelse ur sysselsättningssynpunkt.
Vi kommer säkert att få anledning att här i kammaren återkomma till dessa
frågors betydelse, vilket även Lena Öhrsvik har nämnt, både ur odlarens
synpunkt och ur sysselsättningssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar sockerbruket som ett monopolföretag skulle jag bara vilja säga att
det visserligen är ett monopolföretag, men det har att verka i en bransch som
är genomreglerad. Krav kommer från oUka håll; från jordbruksnämnden,
jordbruksdepartementet och regeringen samt från konsumentdelegationen, som
ställer krav på att livsmedelspriserna skall hållas på så låg nivå som möjligt.
Producera till lägsta möjliga kostnad! Dessa krav har följts upp. Man har en
enprocentig rationaliseringsvinst varje år, som yttrar sig i bättre produktion.
Det har verkligen rationaliserats. Från 30 bruk är vi nu nere i sju. Vi har ett
sockerbruk på en miljon invånare. I Europa håller man nu på att rationalisera
sina bruk, från 230 kommer man kanske ner till under 100. Det är en process som
vi redan har passerat här i Sverige. Antalet odlare har också minskat med
hälften. För närvarande levererar 520 odlare till bruket i Mörbylånga. Bara för
tio år sedan var det antalet över 1 000. Det är således en genomreglerad
bransch, där betareal, pris och det stöd som skall utgå, både till odlaren och
till bruket, varje år fastställs i förhandlingar. Det är tuffa
rationaliseringskrav från staten på betodlarna och sockerbruken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
livsmedelsindustri kan inte jämföras med en bilindustri, eftersom
Hvsmedelsmarknaden är otroligt reglerad. En jämförelse med t.ex. Cemen-ta, som
också är ett monopolföretag, men som sätter sina priser till den nivå som
marknaden tål, och denna livsmedelsindustri kan inte göras. I livsmedelsindustrin
måste man agera både företagsekonomiskt och i en reglerad ekonomi. Det är
således motstående krav som måste kombineras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! En livsmedelsindustri kan aldrig jämföras med en bilindustri. En
strukturrationaUsering i den här branschen får helt andra konsekvenser än som
skulle bli fallet vid enbart industrirationalisering. Det gäller odlare och
industrisysselsatta, det gäller entreprenörer, ja, det gäller en hel bygd. För
oss på södra Öland skulle en nedläggning av sockerbruket i Mörbylånga få mycket
svåra konsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag har tagit del av denna interpellationsdebatt, men jag har för min
bygds del inte blivit lugnad. 98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>AnL
30 INGRID HASSELSTRÖM NYVALL (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Som representant för Kalmar län, och själv sommarboende i detta område,
är jag känslomässigt mycket starkt engagerad i att vi skall få ha kvar denna
näring. Man brukar säga att det är fruktansvärt när det ryker ur skorstenar,
men för oss som kommer över Ölandsbron och ser det ryka på miltals avstånd från
skorstenen i Mörbylånga, är det alltid ett mycket stort glädjebud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tidigare
talare har framhållit den principiella betydelsen av den fråga som Lena Öhrsvik
har ställt. Det är en intressant fråga. Jag vill bara för min del betona att vi
egentligen gärna hade velat ha även jordbruksministern med här i dag. För detta
är i själva verket en jordbruksfråga. Inför den omstrukturering och omläggning
av svensk jordbrukspolitik som är i sikte hoppas jag att frågan om sockret tas
upp till särskild och seriös behandUng och att inga drastiska åtgärder vidtas
före denna behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sockerbetsodlingen
är betydelsefull inte bara för sysselsättningen på södra Öland och i södra
Kalmar län utan den är också miljömässigt en av de bästa grödor vi kan ha. Med
tanke på vårt arbete för en renare miljö i Östersjön och för miljön över huvud
taget finns det all anledning att ta vara på denna fina gröda. Därför hoppas
jag att också dessa aspekter skall vägas in i den fortsatta behandlingen av
frågan, så att vår bygd får behålla denna fina verksamhet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
vissa regionalpoli-liskafrågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>AnL
31 BERTIL DANIELSSON (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Herr talman! Statsrådet Thalén var inte villig att
diskutera konkreta fall -och det får jag finna mig i - utan hon ville ha en mer
principiell debatt. Mot bakgrund av statsrådets uttalande att företagen har ett
mycket stort ansvar när det gäller frågorna om sysselsättning och verksamhet i
olika regioner viU jag ställa en enda fråga: Har företag i Sverige ett helt och
odelat ansvar för sysselsättningen på en ort även om staten ensidigt vidtar
åtgärder som radikalt förändrar förutsättningarna?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>AnL 32 Arbetsmarknadsminister
INGELA THALÉN: Herr talman! Först vill jag kommentera frågan huruvida jag vill
eller inte vill diskutera det konkreta fallet. Interpellafionen var ställd med
utgångspunkt från ett konkret fall, dock var frågorna av principiell natur.
Därför är mitt svar också av principiell natur, och jag bör kanske heller inte
vidga diskussionen till att gå in i det enskilda fallet. Som det har framförts
av flera talare återkommer denna frågeställning när man skall diskutera
näringen som sådan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
den sista frågan kan jag svara ganska kort att i varje sådant fall där
förutsättningarna förändras har staten både i form av sina länsmyndigheter men
också i form av regeringen ett delat ansvar. Det ansvaret har vi också tagit
när det gäller olika regionalpolifiska insatser. När sådana förändringar sker
går riksdagen, regeringen och länsmyndigheterna i varje enskilt fall in och
diskuterar konkreta och praktiska lösningar på de problem som uppstår i de
orter som av olika skäl drabbas. Dessutom visar de gångna årens effekter av
regionalpolitiken att vi också går in med konkreta insatser i sådana fall där
förutsättningarna har förändrats inte genom statliga beslut utan av andra</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
bättre arbetsmiljö</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>orsaker, så
regionalpolitiken har enligt min uppfattning fungerat mycket bra i detta
avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>AnL
33 LENA ÖHRSVIK (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Bara en kort påminnelse till Bertil Danielsson i ansvarsfrågan. Han är
ledamot av länsstyrelsen i Kalmar län, och jag citerade inledningsvis vad
länsstyrelsen har sagt i sitt remissvar. Jag vill läsa upp ytterligare en del
av svaret, där det sägs: Det bör därför ej vara givet att statsmakterna utifrån
dessa förutsättningar överlåter åt företaget att efter renodlat företagsekonomiska
utgångspunkter genomföra sådana nedläggningar av sockerbruk att den svenska
sockerbetsodlingen helt slås ut i vissa län. Sockerbolaget borde med sin
monopolställning ha skyldighet att iaktta regionalpolitiskt ansvar även utan
strikt kostnadstäckning vid smärre avsteg från ur företagsekonomisk synpunkt
optimal allokering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är bara en liten enkel påminnelse om att länsstyrelsen faktiskt i full enighet
- med Bertil Danielsson närvarande - har sagt att även om det skulle inkräkta
något på vinstnivån får företaget i detta fall ta sitt ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläggningen
var härmed avslutad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>100</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>12 § Svar på
interpellation 1988/89:14 om bättre arbetsmiljö</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>AnL
34 Arbetsmarknadsminister INGELA THALÉN: Herr talman! Lars-Ove Hagberg har
frågat mig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>dels om arbetsmiljökommissionen skall utgå från den
samarbets- och klassamarbetsanda som för närvarande gäller angående åtgärder
enligt arbetsmiljölagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
vid vilken tidpunkt regeringens målsättning för att förbättra de 400 000 sämsta
arbetsmiljöerna skall vara uppnådd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
om regeringen redan nu är beredd att ge lokal fackförening och skyddsombud
vidgade befogenheter att förbättra arbetsmiljön,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
om regeringen är beredd att ta initiativ till en vuxenutbildningsreform som kan
ge alla förutsättningar för att erhålla meningsfulla och omväxlande
arbetsuppgifter i nya arbetsorganisationsformer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>.jawf
slutligen om regeringen är beredd att ta inifiativ till en ny arbetsrättsreform
som baserar sig på att ge de arbetande maktbefogenheter i stället för på
klassamarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Frågorna berör i stor utsträckning den planerade
arbetsmiljökommissionens arbete. Inte minst gäller detta frågorna om
arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
att börja med vill jag framhålla att det inte finns något skäl att ändra på den
viktiga principen att arbetsmiljöarbetet skall ske i samverkan mellan
arbetsgivare och arbetstagare. De framsteg som gjorts i Sverige när det gäller
arbetsmiljön beror bl.a. på att parterna tagit ett gemensamt ansvar.
Utbyggnaden av företagshälsovården beror i hög grad på inifiafiv av parterna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Målet
med arbetsmiljökommissionens arbete är i första hand att förbättra de aUra
sämsta arbetsmiljöerna. Inriktningen mot de 400 000 mest utsatta arbetena har
valts därför att det behövs en kraftsamling av insatser till de områden som har
störst behov. Detta skall utgöra utgångspunkten för att rikta uppmärksamheten
på arbetsmiljön i stort. Arbetet skall leda till förslag om hur arbetsmiljön i
vid bemärkelse kan förbättras. Arbetsorganisafion och andra förhållanden som
har betydelse för människors hälsa och arbetsförmåga måste vägas in.
Kommissionen kommer att få i uppdrag att fortlöpande lämna förslag till de
åtgärder som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
frågan om vidgade befogenheter för lokal fackförening och skyddsombud vill jag
framhålla att en av kommissionens vikfigaste uppgifter kommer att bli att
studera hur det lokala skyddsarbetet och det särskilda arbetstagar-inflytandet
i arbetsmiljöfrågor fungerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vuxenutbildningen
blir en allt vikfigare fråga. Inte minst gäller detta mot bakgrund av
utveckHngen på arbetsmarknaden, men också på grund av dess betydelse för att
utjämna utbildningsklyftor mellan människor och grupper. Som regeringen sagt i
regeringsförklaringen är återkommande utbildning och kompetensgivande
vidareutbildning av stor betydelse i arbetslivet. Dessa frågor är några av de
utvecklingsfrågor som ägnas ökad uppmärksamhet inom regeringskansliet och hos
bl.a. AMS, arbetsmiljöfonden och arbetsUvsr centrum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
när det gäller frågorna om en utveckling av arbetsrätten kan
arbetsmiljökommissionens arbete komma att få betydelse. För närvarande pågår
också ett arbete inom arbetsmarknadsdepartementet med att ta fram underlag för
en allmän utvärdering av den arbetsrättsliga lagstiftningen i syfte att stärka
arbetstagarnas ställning. Vidare har flera utredningar filisatts på
arbetsrättens område, av vilka några lämnat förslag som nu bereds i
regeringskansliet. Här kan nämnas semester- och arbetstidsutredningarna,
arbetsolycksutredningen och utredningen om arbetsmiljösekretess.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
den här bakgrunden är jag för närvarande inte beredd att närmare ange vilka
ändringar som bör göras i det arbetsrättsliga systemet. Jag viU dock
understryka att parternas medverkan är av stor betydelse i ett kommande
förändringsarbete.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
bättre arbetsmiljö</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>AnL 35 LARS-OVE HAGBERG
(vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Utgångspunkten för mina frågor är det som jag och vpk anser, nämligen
att frågorna om arbetsmiljöns framtid skall drivas av dem som "står mitt i
skiten" och vet vad det är för fel i arbetsmiljön och vad som bör ändras.
Man kan fråga sig om den kommande arbetsmiljökommissionen kommer att ha sådana
representanter eller om det som vanligt kommer att vara Organisationssverige
och Myndighetssverige på hög nivå som deltar, alltså samma människor som
sammanstrålar ideligen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
är om de människor som dagligen brottas med problemen kommer att ha något
inflytande på det som blir slutresultatet av kommissionens arbete. På
Eko-sändningen kl. 14 i dag omnämndes att Bygghälsan gjort en rapport om
ögonskador på byggarbetsplatser. Varannan byggnadsarbetare har ögonskada eller
ögonproblem. Hur kan det komma sig att just du har det, frågade man en
arbetare. Ja, svarade han, var det fråga om material skulle</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>101</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8noveriiberl988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
bättre arbetsmiljö</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>man nog vara mer rädd om
det än man är om byggnadsarbetarnas hälsa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
människosynen, som i dag så kraftigt kommer till uttryck på arbetsplatserna,
visar på maktförhållandena. Det är ett resultat av klasssamarbetet,
arbetsmarknadsministern! Bristen i arbetsmiljölagen och 1970-talets övriga
lagstiftning på det här området var att man överlät till parterna på
arbetsmarknaden att klara av sådana frågor i enlighet med vad som stadgas i
medbestämmandelagen. Frågorna om arbetstakt, jäkt, stress, utslagning och
utsortering, de s.k. psykosociala frågorna, fick inte någon plats, och har
sedan dess inte heller fått någon plats, i arbetarskyddsstyrelsens
anvisningar. Det har varit tvingande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därför
lever vi nu under 1980-talet under mycket hårda arbetsmiljövillkor. De
kännetecknas av ökade effektivitetskrav, som resulterar i fler utslagna,
förtidspensionerade och långtidssjukskrivna. Ackord och prestafionslöner kommer
åter fillbaka sedan de fill en del försvunnit på 1970-talet. Stressfaktorerna
i dagens arbetsliv är alltså starka. Belastnings- och förslitningsskadorna är
mycket vanliga, både hos industrins människor och i de kvinnodo-minerade
yrkena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
snabba teknologiska omvandlingen har skett på storkapitalets villkor och har
krävt sitt pris: sämre arbetsmiljö, fler utslagna. "Högintensiva
utsugningsmetoder", kallar LO det ibland. De måste väl på något sätt
bekämpas?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vpk
har sysslat med de här frågorna i många år och under hela 1980-talet påtalat
förhållandena. Senast i våras ställdes i här i riksdagen förslag om att man
skulle se över arbetsmiljölagen, men arbetsmarknadsministerns partivänner sade
blankt nej: Det behövs inte! Det är därför med stor tillfredsställelse vi nu
ser att socialdemokrafin vill försöka förbättra arbetsmiljön på de 400 000 jobb
där den är sämst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
får jag då för svar på de många och kanske svåra frågor jag har ställt?
Huvudpunkten är som jag ser det: Har samarbetet mellan arbetsgivare och
arbetstagare förbättrat arbetsmiljön? Vilken är i så fall orsaken till att
arbetsmiljön nu har försämrats, arbetsmarknadsministern - jag tänker då på de
400 000 sämsta arbetsmiljöerna? Det måste väl vara samma orsak till det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
arbetarrörelsens debatt har detta under lång tid varit ganska självklart. Det
positiva hände väl 1973-1974 när skyddsombuden fick sin kanske unika ställning
arbetsrättsligt och fick rätt att avbryta ett arbete, men bara om det förelåg
dödsfall - inte i de fall som numera dyker upp. Skall man hävda den principen
blir kommissionens arbete kanske en flopp, precis som Fälldins 400 000 nya
jobb, som man sade på Aktuellt i går.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
skall arbetet då vara klart? Det skall tydUgen utföras pö om pö. Man skall
enligt arbetsmarknadsministern även ta upp arbetets organisation undan för
undan. Hur långt ned kommer arbetet att förankras? Det kanske arbetsmarknadsministern
kan svara på. Kommer de vanliga skyddsombuden, de vanliga yrkesinspektörerna
att vara med i arbetet framöver eller kommer det att bli topparna? Att
arbetsmarknadsministern med utgångspunkt i sin klassamarbetsfilosofi i det här
läget inte vill ge skyddsombuden ökad makt, vilket borde ha varit självklart
mot bakgrund av vad som skett under hela 1980-talet, är i så fall bara att
beklaga. Men det är helt klart att skulle skyddsombuden få ökad befogenhet att
stoppa vansinniga arbetsorga-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nisationer och arbeten,
skulle vi besparas många arbetsskador de närmaste åren framöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vuxenutbildningsreformen,
som var mycket aktuell när vår statsminister var framtidsminister, har nu
somnat in totalt. I dag har AMS och framför allt AMU företagsanpassad smal
utbildning, som i sin tur, tillsammans med annan utbildning, resulterat i
oerhörda arbetsklyftor inom arbetarleden och inom andra led i företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller frågan om en arbetsrättsreform säger arbetsmarknadsministern i
svaret att man skall se närmare på den saken och stärka arbetstagarnas
ställning. Men samtidigt säger hon att parternas medverkan är av stor betydelse
i förändringsarbetet. Jag vet inte vad som egentHgen avses med det. Är det
samma blockering här som t.ex. när det gäller fackligt samarbete över
gränserna? Där har arbetsgivarna i stort sett vetorätt mot initiativ som skulle
vara till förmån för de arbetande. Vad innebär det då att stärka de arbetandes
ställning enligt arbetsmarknadsministerns uppfattning?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
bättre arbetsmiljö</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>AnL 36 ANNIKA ÅHNBERG
(vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Den fråga som nu diskuteras är enligt min mening en av de allra
viktigaste. Den rör människors rätt till en bra arbetsmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
vi ser hur många som skadas och blir sjuka på grund av sina arbetsmiljöer,
måste vi säga att detta är ett stort misslyckande för samhället: 350 000
förtidspensionärer, 105 000 långtidssjukskrivna. Det är siffror, men bakom
varje siffra finns en människa, som fått sitt liv ödelagt. Det är verkligen hög
tid att ändra på detta; för hundratusentals människor i vårt land är det redan
för sent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de storstilade löftena före valet om snabba åtgärder mot de 400 000 sämsta
arbetsmiljöerna blev det en tumme: en arbetsmiljökommission. Och inte ens
tummen har vi ännu fått se i sinnevärlden. När tillsätts arbetsmiljökommissionen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
arbetsmiljökommissionen börjar arbeta för att få bort de 400 000 sämsta
arbetsmiljöerna vill jag ställa frågan: Vilka är de sämsta arbetsmiljöerna?
Jag frågar det därför att det finns en tendens att underskatta farligheten i
kvinnors arbete. Kvinnors arbete kan ibland verka lättare. Det är ofta kvinnor
som hamnar i tempoarbete på lättare industrier. Men att göra många, många lätta
lyft en arbetsdag kan vara mer skadligt för hälsan än att göra några få riktigt
tunga. Det är hittills också de rikfigt tunga jobben som mest har underlättats
med lyftredskap och annan utrustning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kvinnor
har fler anmälda belastningsskador per tusen anställda än män, framför allt
skador i nacken. Det beror på att kvinnor i högre grad har arbeten som ger
sådana skador - det beror inte på att kvinnors kroppskon-stitution är en annan
än mäns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
dåliga arbetsmiljöerna och de stora problemen för kvinnorna finns på
industrierna, i lokalvården, inom handeln. En snabbköpskassörska lyfter en
elefant om dagen! De finns vidare i vården, både inom hemtjänsten och inom
sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
finns också det nya och växande problemet med datoriseringen inom
kontorsyrkena. Här rör det sig inte om eftersläpningar från förr - här rör det
sig om helt nya problem, som skapas nu, med våra nuvarande lagar och</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 regler: Det säger någonting om verkningsgraden hos de instrument vi
har för 8 november 1988 att förbättra arbetsmiljöerna.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
bättre arbetsmiljö</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur kommer kvinnornas arbetsmiljöproblem att beaktas i
kommissionens arbete? Vad menas med de 400 000 sämsta arbetsmiljöerna? Varför
just 400 000? Resten då? Det kan väl ändå inte vara så att regeringen tror att
det finns bara 400 000 dåliga jobb här i landet. Tyvärr är det inte så.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vilket uppdrag har kommissionen, vilken typ av
förändringar är det som måste tUl? Enligt min mening har vi kommit till en
punkt där vi måste förändra arbetets organisation. Det är monotonin, den
ständiga upprepningen, som är skadlig. Det är intensiteten som är skadlig. Vi
måste få bort ackorden. Vi måste kräva en arbetsorganisafion som ger människor
möjligheter till ett varierat arbete. Det handlar i grunden, nu som allfid, om
makten på arbetsplatserna. De dåliga arbetsmiljöerna har inte att göra med
okunnighet. Det är inte brist på information som gör att företag, privata och
samhällsägda, erbjuder undermåliga och ovärdiga arbetsmiljöer. Visa mig den
arbetsgivare som inte vet att ackordsarbete är skadligt. Det handlar om makten
och därmed om att förbättra de fackligt förtroendevaldas möjligheter att
agera. Det handlar om att ge skyddsombud ökade befogenheter. Det är inte
kartiäggning av missförhållanden som behövs. De som står ute på arbetsplatserna
och deras fackligt förtroendevalda vet var problemen finns. De behöver makten
att driva igenom förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför låter det litet vagt när arbetsmarknadsministern
säger att kommissionen skall studera hur det lokala arbetet fungerar. Det rör
sig om att skärpa lagstiftningen. Jag tror att det knappast finns någon
lagstiftning som möts med så liten respekt som arbetsmiljölagstiftningen.
Möjligen överträffas den av bestämmelsen att inte gå mot röd gubbe. Hur många
har dömts till fängelsestraff i vårt land för brott mot
arbetsmiljölagstiftningen? Vi kan räkna dem på den ena handens fingrar. Det kan
inte vara rimligt att det skall vara tillåtet att år ut och år in erbjuda
arbetsmiljöer som vi vet är skadliga. Arbetsmiljölagstiftningen måste alltså
skärpas. Jag vill också veta i vilket tidsperspektiv den ännu obefintliga
kommissionen arbetar. Hur många år till skall det dröja? Jäg tycker att
arbetsmarknadsministern skall presentera en konkret handlingsplan med tydliga
mål. Hur långt skall vi ha nått om ett år, om fem och om fio? Svaren i denna
diskussion har hittills varit alltför otydliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AnL 37 BIRGER SCHLAUG (mp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag hade inte tänkt säga någonting i den här
debatten, men jag kunde inte låta bli. Nu sade Annika Åhnberg i och för sig en
hel del av vad jag tänkt att säga. Bl.a. talade hon om kvinnoarbete som är
djupt undervärderat när det gäller arbetsmiljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har nu hävdat att man skall karflägga de 400
000 fariigaste<br>
jobben. Utreda och kartlägga efter alla dessa år av socialdemokratiskt<br>
maktinnehav! Årtionde efter årtionde har det här skett. Arbetare mördas<br>
faktiskt fortfarande i dåliga arbetsmiljöer. Arbetare och andra får av<br>
lönsamhetsskäl sina liv förstörda till följd av dåliga arbetsmiljöer. Lönsamhet<br>
för vem och fill vilket pris? Asbest, lösningsmedel, belastningsskador, styren<br>
104</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och annat - den socialdemokratiska
regeringen säger att frågorna skall</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utredas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
bUnda jakten på ekonomisk tillväxt har varit viktigare än skyddet av människors
liv. Man har helt enkelt sålt ut människor, och man fortsätter att sälja ut
människor - av lönsamhetsskäl, fru arbetsmarknadsminister!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhället
måste helt klart ställa upp ramar för vad som är acceptabelt. Vi måste ha
juridiskt bindande gränsvärden när det gäller arbetsmiljön. Det går inte att
tolerera rekommendationer eller allmänt flum. Det måste bli en skärpning av
gränsvärdena, så att det blir värden som helt och hållet baseras på
hälsoaspekterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessutom
är arbetsmiljön en internationell fråga. Varför ställer inte socialdemokraterna
upp på en socialklausul, som innebär att vi tar ansvar för den handel som vi
bedriver? Eller skall det vara så, att vi skaU kunna köpa bilUga varor från
mulfinationella företag som förlagts fill u-länderna och som har direkt vidriga
arbetsvillkor? SkaU vi ta något ansvar härvidlag, eller skall vi acceptera de
mulfinafionella företagens syn på människan? Det gäller för en arbetarregering
att ta ställning. Eller är så billiga varor som möjligt det enda som räknas?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill fråga om arbetsmarknadsministern accepterar tanken på en socialklausul,
ett socialt ansvar, när det gäller handel? År ni villiga att arbeta för inom
landet juridiskt bindande gränsvärden beträffande arbetsmiljön och för en
skärpning av gränsvärdena, där hälsoaspekten utgör grunden? I dag har vi ju
gränsvärden och rekommendationer som ligger långt över vad människor tål. Man
räknar alltså med ett visst människospill. Är socialdemokraterna dessutom
vilUga att införa, förutom vissa förbud och annat, ekonomiska styrmedel,
exempelvis en ordentlig landsfingsskatt på de företag som orsakar stora
arbetsmiljöskador? Ekonomiska styrmedel är en detalj för att komma till rätta
med problemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
arbetsmarknadsministern också villig att ge inte bara facket utan varje enskild
arbetstagare som sysslar med någonting i produktionen laglig rätt att få full
insyn i vad produkterna innehåller? Kommer de vanligaste sk. kvinnoarbetena att
belysas i kommissionen? Det är en vikfig sak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan sak som jag undrar om arbetsmarknadsministern ställer sig bakom är en
helt rökfri arbetsmiljö. I Norge och i andra länder har man infört lagstiftning
härvidlag. Hur kan ett land som har haft en socialdemokratisk regering så pass
länge - med undantag för några få år - acceptera ackordslöner? Det är ju
förnedrande för skogsarbetare att ha det som i dag. Varför kan inte regeringen
sätta upp gränser för vad som skall accepteras? Jag är ledsen, men
vänster-höger-etablissemanget tycker uppenbarligen att jakten på ekonomisk
tillväxt och lönsamhet är mycket vikfigare än individens hälsa. Därför offras
människor. Jag skall avsluta med en parentes: När såg man LO gå ut med ett varsel
om en ordentlig storstrejk för en bättre arbetsmiljö? Men för några kronor i
veckan kan man gå ut.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
bättre arbetsmiljö</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>AnL 38
Arbetsmarknadsminister INGELA THALÉN: Herr talman! Först skulle jag vilja säga
att det är ganska fantastiskt att i riksdagen på detta sätt få en debatt om
arbetsmiljöfrägor. Det gläder väl inte minst Lars-Ove Hagberg, eftersom han
påpekade att vpk redan tidigare dragit i gång en sådan här debatt. Vi är
överens om att det är vikfigt att den här debatten förs.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>105</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
bättre arbetsmiljö</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>106</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtminstone
av det senaste inlägget, men även litet av Lars-Ove Hagbergs och Annika
Åhnbergs anföranden, fick jag det intrycket att det inte hade skett någonting
på arbetsmiljöområdet under alla de år som vi haft industriell och annan
verksamhet i landet. Det har ju faktiskt skett åtskilUgt: för att hindra
olyckor och för att underlätta för kvinnor och män att delta i arbetsUvet.
Förändringarna i arbetslivet - och här delar jag Lars-Ove Hagbergs uppfattning
- med ökad arbetstakt, ökad monotoni och med över huvud taget hårdare tempo har
gjort att det uppstått nya problem. Det gäller såväl industriverksamhet och
tjänstesektor som offentlig, privat och kooperativ verksamhet. Utgångspunkten
för arbetsmiljökommissionen skall vara att just komma till rätta med det som vi
släpar efter med, men vi skall också klara nya bekymmer inom arbetsmiljöområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lars-Ove
Hagberg tog upp frågan om på vilka nivåer arbetsmiljökommissionen skall
arbeta. Jag förutsätter att själva arbetsmiljökommissionen skall arbeta på en
central nivå, men den skall i sitt arbete genomsyra både den regionala och den lokala
nivån. Med lokal nivå menar jag arbetsplatsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är möjligt att bristema i arbetsUvet enbart beror på klassamarbetet. Jag kan
inte bedöma den saken. Tyvärr har jag nog inte det historiska perspektivet för
att göra en sådan bedömning. Jag kan konstatera att brister i arbetslivet beror
på många olika saker, och bristema varierar litet grand från en organisation
till en annan, oavsett vilken historia organisationen har bakom sig. Detta i
huvudfrågan om humvida arbetsmiljön skulle ha blivit så mycket bättre eller
sämre av klassamarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill alltså påstå att det har bHvit bättre på en lång rad områden. Många faror
har ryckts undan, andra har uppstått i stället. Ambitionen är att inte få
tillbaka gamla arbetsmiljöproblem och att hindra att nya uppstår. Och de som vi
har i dag skall åtgärdas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Annika
Åhnberg sade att det finns en tendens att negligera kvinnoarbetsplatserna.
Frågan är vilka Annika Åhnberg menar har denna tendens. Jag har inte denna
tendens. Jag tycker att det är oerhört vikfigt att kvinnoarbetsplatserna
uppmärksammas och att kvinnoarbetsuppgifter finns med, när man går in och ser
på vilka arbetsplatser som först måste analyseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har talat om de 400 000 sämsta arbetsplatserna. Och resten då? Jag sade i
interpellationssvaret att de här 400 000 arbetsplatserna är exempel på de
sämsta arbetsmiljöerna, men självfallet handlar det inte om att man skall välja
ut 400 000 arbetsplatser och låta bU resten. Dessa 400 000 arbetsplatser
representerar med all säkerhet vissa typer av arbetsplatser, och åtgärder där
skall givetvis få effekt också på andra arbetsplater, i andra arbetsmiljöer,
oavsett om det gäller förändringar i arbetsorganisation, om det gäller
förändringar i fråga om inflytande, om det gäller rent fysiska förändringar, om
det gäller användningen av maskiner, om det gäller förändringen av produktion
osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sak till var genomgående i Birger Schlaugs och Annika Åhnbergs inlägg. Av de
stora löftena bUr det ingenting, säger Annika Åhnberg. Hon menar att vi inte
har sett något alls ännu. Men är det inte litet för tidigt att efter två och en
halv månad säga att man inte har sett någonfing? Att det infe har stått
någonting i tidningarna eller inte redovisats någonting vid en
informationsstund i riksdagen innebär ju inte att det inte händer något. Det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>pågår ett
mycket intensivt arbete med att "processa fram" direktiv, som är
heltäckande och som skall ge förutsättningar för ett bra arbete på olika
nivåer. Det pågår också ett mycket intensivt arbete med att kontakta de
människor som vi tror är lämpliga att ingå i en arbetsmiljökommission. Men jag
vill understryka att en arbetsmiljökommission inte kommer att utgöra ett lock
på den verksamhet som redan i dag sker när det gäller arbetsmiljö och skyddsarbete
ute i yrkesinspektionerna, på arbetsplatserna, bland huvudskyddsombuden och
skyddsombuden, i arbetarskyddsstyrelsen, inom arbetsmiljöinstitutet och i de
fackliga organisationerna. Där pågår ett ständigt arbete. Det arbetet skall
fortsätta, och det skall få ytterUgare kraft av att debatten fokuseras genom en
arbetsmiljökommission. Därför tycker jag att den här debatten är väldigt bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Birger Schlaug frågar: Hur kan det efter aUa dessa år
behövas en arbetsmiljökommission? Arbetare mördas och lemlästas på grund av att
man vill ha lönsamhet. Här görs ingenting, hävdar Birger Schlaug, och så räknar
han upp asbest, styren och en lång rad andra saker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har haft en asbestkommission. Det har fattats konkreta
beslut, och det vidtas fortlöpande åtgärder efter den kommissionens
ställningstaganden. Arbetarskyddsstyrelsen har lagt fram förslag om hur
gränsvärden för lösningsmedel skall kunna halveras, och det pågår också
därvidlag ytterligare arbete. Ett arbete sker alltså hela tiden, och detta
arbete kommer att fortsätta, med hjälp av en arbetsmiljökommission som
fokuserar debatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AnL 39 ANNIKA ÅHNBERG (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Arbetsmarknadsministern tycker att jag målar
en alldeles för dyster bild av situationen i Sverige. Men jag anser att de
siffror som jag redogjorde för när det gäller antalet förtidspensionerade och
antalet långtidssjukskrivna ger mig anledning att ha en dyster syn på läget.
Det är visserligen sant som arbetsmarknadsministern säger att det har hänt
mycket och att arbetsmiljöerna har förändrats. Det vore väl fruktansvärt om det
förhöll sig på annat sätt, när vi lever i ett av världens rikaste länder, ett
land som vill vara ett socialt föredöme. Men utvecklingen har inte gått
tillräckligt snabbt. Antalet arbetsolyckor ökar. Vi kan inte vara nöjda med den
UtveckHngen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsministern säger när det gäller
arbetsmiljökommissionen: År det inte litet för tidigt att så snart efter valet
fråga vart den här kommissionen har tagit vägen? Nej, det är inte för tidigt.
Det är alldeles för sent, arbetsmarknadsministern. Jag tycker att det är en
demokratisk rättighet att vi får reda på vilka direktiv denna
arbetsmiljökommission skall arbeta efter, vilka som skall ingå i den, i vilket
fidsperspektiv den skall arbeta, hur den kommer att behandla maktfrågan. Det är
ju detta det handlar om. Det går inte att komma fill rätta med de
arbetsmiljöproblem vi har här i landet, om inte de anställdas makt via de
fackligt förtroendevalda ökar. Om arbetsmiljökommissionen inte koncentrerar sig
på denna fråga, så leder den inte till några framsteg, utan det blir
ytterligare förhalning och ytterligare utredningar som skall lägga fram förslag
vilka skall hanteras i regeringskansliet och som sedan i sin tur skall
hanteras av nästa utredning. Så kan man inte hålla på i all evighet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om bättre arbetsmiljö</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
bättre arbetsmiljö</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsministern
säger när det gäller de kvinnliga arbetsmiljöerna att man kan fråga sig vem
det är som undervärderar dessa. Det är i varje faU inte
arbetsmarknadsministern, säger hon. Det är jag väldigt tacksam för, och jag
hoppas att det betyder att kommissionen inte undervärderar dessa miljöer. Men
samhället undervärderar definitivt de kvinnliga arbetsmiljöerna. Vi kan se
efter vilka det var som i början av 80-talet främst fick sina arbetsskador
bortdömda. Det gällde just förslitnings- och belastningsskador, det gällde
ryggar och nackar, och det är framför allt kvinnorna som har den typen av
arbetsskador. Det var kvinnorna som i början av 80-talet fick sina arbetsskador
bortdömda. Först nu har det skett en ändring, men över 20 000 människor här i
landet har fått sina skador bortdömda. Det finns också andra problem som rör
kvinnorna, t.ex. handledsskadorna, där det i dag fortfarande är så att dessa
skador inte beaktas och att man inte heller beaktar de problem i
arbetsmiljöerna som ger de här skadorna. Därför tycker jag att det finns fog
för min oro, att man inte tar kvinnornas farliga arbetsmiljöer på tillräckligt
allvar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>108</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>AnL 40 LARS-OVE HAGBERG
(vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Det har skett mycket i arbetsmiljön. I min interpellafion framhåller
jag också att vi har tagit bort de allra sämsta jobben under den aktuella
fiden. Vi har kanske världens vackraste målsättningar i vår arbetsmiljölag, men
vi har måhända också vidtagit världens sämsta åtgärder för att komma åt
bristerna i miljön. Jag menar att utformningen av lagen är sådan. Man har byggt
in vetorätt för arbetsköparna när det gäller att göra någonting, och man har
även i lagstiftningen byggt in den ideologi som socialdemokratin burit på under
många årtionden. På detta sätt har man även avväpnat facket när det gällt att ha
egen kunskap, egna experter som kan trycka på. Man har förlitat sig på den
borgerliga statens experter, och det gör att de arbetande som kollektiv har
fått det ganska besvärligt att klara av problemen, trots att det är de som står
i den s.k. skiten och vet vad som skuUe behöva göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
varför finns nu ackord, monotoni, detta höga arbetstempo? När jag under
valrörelsen tillsammans med Lars Werner besökte Swe-Box i Smedjebacken, kunde
vi konstatera att fackföreningen inte haft tillfälle att avtacka en enda
arbetare på många år därför att arbetarna är utslitna i förfid. Vi var också på
Falu lasarett och träffade Kommunal, och vi fann att kvinnorna före 30 års
ålder klassas med jättelika arbetsskador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns en gemensam nämnare här: de stora företagen avdelar ingenting fill
arbetsmiljön. De investeringar som skulle behöva göras för att förändra de
idiotiska arbetsorganisationer som finns och förbättra arbetsmiljön står inte
att finna. Och eftersom fackföreningsrörelsen domineras av klassamar-betsandan blir
det för resten litet tamt på sina håll. Men det förs ju på en del ställen lokal
kamp, och man försöker förbättra arbetsmiljön. Det handlar emellertid om dessa
investeringar i produktionen - även i tjänsteproduktionen - för att det skall
bli en bättre arbetsmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
rör sig om en maktfråga. Vad gäller regeringens ansvar funderar jag över hur
arbetsmarknadsministern egentligen tänker sig att göra upp med finansminister
Kjell-Olof Feldt. På landstingsområdet behövs ekonomiska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>resurser. Kommunalt
erfordras ekonomiska resurser för att förbättra arbetsmiljön framför allt för
sjukvårdsbiträden och undersköterskor. Men resurserna finns inte. Det sker
ingen överföring av kapital via staten fill landstingen. Man måste göra
indragningar. Kommunal får ständigt reservera sig i förhandlingsprotokollen.
Det är en maktfråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Visst
har väl arbetsmarknadsministern en väldigt stor pedagogisk uppgift att gå fill
finansdepartementet och ombesörja att det kommer resurser fill detta område, så
att det inte sedan behöver bli ökad belastning på vår sjukvårdsapparat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tror att klassamarbetet inte är helt avgörande, utan naturligtvis är det de som
äger det hela och har makten i samhället som Ugger bakom och vill ha mycket
snabb lönsamhet. Det som för mig då framstår som än mer tragiskt är att detta
kapitalintresse försöker flytta fram sina positioner och få ytterligare snabba
vinster, ökning av lönsamheten och effektiviteten. Då säger regeringen att man
på det industriella planet och det ekonomiska planet är med; det statliga
företagen skall ha samma lönsamhetskrav, vilket naturligtvis i sin tur kommer
att drabba arbetsmiljöerna även i de företagen och i hela samhället.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
bättre arbetsmiljö</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>AnL
41 BIRGER SCHLAUG (mp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Makt och makt, Lars-Ove Hagberg. LO borde använda sin makt någon gång
och ta arbetsmiljön på allvar. När strejkade LO eller hotade med strejk för en
bättre arbetsmiljö?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
konstaterar jag att arbetsmarknadsministern tycker att det inte är intressant
att diskutera de människor som har den absolut sämsta arbetsmiljön, nämligen
de människor i andra länder som är anställda i mulfinationella företag, vars
varor vi köper utan att ta det minsta lilla ansvar. Låt de transnafionella
företagen fortsätta, bara vi får biUiga varor - det är tydligen regeringens
linje.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Varför
skall vi inte ha juridiskt bindande gränsvärden inom arbetsmiljön? Vad är det
för mening med riktvärden, om det inte finns någon tyngd bakom? Varför kan man
inte fastställa juridiskt bindande gränsvärden? Jag förstår inte det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sedan en principiell fråga som jag absolut vill ha
svar på: VUket är vikfigast - individens hälsa, vinsten eller att varan är
billig? Vilket är viktigast? SkaU man acceptera gränsvärden som är så höga att
människor offras? Svara ja eller nej. Jag viU ha ett svar från
arbetsmarknadsministern.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>AnL 42
Arbetsmarknadsminister INGELA THALÉN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag är ledsen Birger Schlaug att jag måste erkänna att jag med den
bakgrund som Birger Schlaug skisserar sina frågor inte kan svara på frågorna.
Jag måste erkänna det, och jag tror att Birger Schlaug och jag måste ta ett
resonemang i särskild ordning, så att vi lär oss resonera med varandra. Jag
lovar att jag därefter skall svara klart, entydigt och rejält på åtminstone de
flesta frågor som Birger Schlaug ställer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga förstod jag, och det var frågan: Vilket är viktigast - människorna eller
gränsvärdena för lösningsmedel? Jag tycker att människorna är det vikfigaste.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sedan får vi återkomma och
diskutera frågan om juridiskt bindande krav</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
båttre arbetsmiljö</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>när det gäller gränsvärden
och socialklausuler för import från lågprisländerna. Jag behöver tid att
studera den typen av frågor ytterligare. Jag beklagar att jag inte kan vara
tydligare än så.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Annika
Åhnberg återkom fill detta med den dystra bilden. Jag menade inte att den bild
som Annika Åhnberg skisserade av samhället var för dyster. Det är delvis en
mycket dyster bild. Vad jag avsåg var Annika Åhnbergs slutsats av att vi dragit
i gång en kommission och skriver direktiv till denna kommission, nämligen att
det blivit en tumme och inte ens det. Det var det jag ansåg vara en alltför
dyster bild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Olyckorna
på arbetsplatserna ökar inte. Däremot ökar arbetsskadesjukdomarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Annika
Åhnberg gjorde den beskrivningen av kommissionens arbete att det skulle komma
ett utredningsförslag som sedan skulle gå fillbaka, utvärderas igen och
omsättas i en ny utredning. Så får det inte gå till, sade Annika Åhnberg. På
den punkten är jag överens med Annika Åhnberg - så får det absolut inte gå
till, och det är heller inte avsikten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
beskrivning som Lars-Ove Hagberg gjorde av den offentUga sidan kan jag tiU
stora delar instämma i. Det har satsats för litet på arbetsmiljöfrågor. Det bör
satsas mycket mer, inte bara på sjukvård utan även på skolbarnens arbetsmiljö.
Jag vet att man inom både Kommunförbundet och Landstingsförbundet i
överläggningar med sina medlemmar, dvs. kommuner och landsfing, har gått igenom
den här typen av frågor, som handlar om satsningar på personal både när det
gäller lön och när det gäller arbetsmiljöfrågor. Inte minst socialdemokraterna
har tagit upp dessa frågor mycket konkret när det gäller avtalsförhandlingar
och när det gäller satsningar inom landstingen på personalpoUtiska program, som
särskilt vänder sig fill hemtjänsten och sjukvården. Här har man avgjort de
mest akuta problemen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>110</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
vice talmannen anmälde att Birger Schlaug anhållit att fill protokollet få
antecknat att han inte ägde rätt till ytterligare inlägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>AnL
43 ANNIKA ÅHNBERG (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Arbetsmarknadsministern är förvånad över att jag redan på det här
stadiet påstår att det bara blev en tumme av arbetsmiljökommissionen. Hittills
har det ju inte ens blivit en tumme. Men nu är det regeringens och
arbetsmarknadsministerns sak att anta den utmaningen och visa att den här
arbetsmiljökommissionen blir någonting annat. Men jag har mina misstankar. Jag
tycker att det är förvånande att man ännu inte fått fram några direktiv för
arbetsmiljökommissionen. Det förvånar mig. Det är tydligen svårigheter att
komma överens om hur direktiven skall utformas. Det är möjligt att jag är
otålig och ovan med arbetsprocesserna i den här församlingen, men jag kan
försäkra att jag i så fall inte är ensam om den otåligheten. Det är många som
ställer sig frågan vart arbetsmiljökommissionen tagit vägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns också en speciell anledning till att det är så bråttom, nämligen att det
råder brist på arbetskraft i vårt land. Det betyder att det är nu som det finns
en chans att få företagen att gå med på att göra radikala förändringar i
arbetsmiljöerna. Men som vi alla vet följs högkonjunkturer av lågkonjunktu-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Om bättre arbetsmiljö</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>rer. Låter vi det gå så
långt har vi för många år framåt försämrat våra Prot. 1988/89:19 möjligheter
att förbättra arbetsmiljöerna i det här landet. Därför är det så 8 november
1988 bråttom och vikfigt att denna kommission snabbt börjar arbeta och att den
snabbt kommer till resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>AnL
44 LARS-OVE HAGBERG (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Det finns många uppgifter i arbetsmiljöarbetet. I LO-tidningen som kom
för någon dag sedan sades att i skolan var ämnet ergonomi i strykklass på de
tekniska linjerna. Vilka är det som egentligen utformar vår arbetsmiljö? Det är
arbetsköparna med den makt de har och med de investeringar de gör. Här hamnar
alltså de arbetande i strykklass. Då handlar det om den nya
arbetsrättsreformen. Om jag förstått signalerna från departementet och
regeringen och även de informationer som jag fått från arbetsmarknadsutskottet
genom förfrågan hos regeringen, ämnar man inte göra några större förändringar i
detta partsförhållande. Arbetsmarknadsministern säger i svaret att man skall
förbättra de arbetandes ställning. Jag frågar fortfarande! På vilket sätt skall
det ske? Vi har efterlyst detta i årfionden. Eftersom det står i svaret att de
arbetandes ställning skall förbättras, är jag oerhört intresserad av att få
veta hur det skall ske. Just möjligheten att kunna påverka i tid är oerhört
värdefull för arbetsmiljön framöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
offentliga sektorn handlar alltså om personal. Det är brist på arbetskraft. Vi
sorterar ut människor - de försvinner eftersom de inte orkar med och har
alltför låga löner. Detta är ett område där regeringen har det fulla ansvaret
tillsammans med de borgerliga partierna, som tar av kommunerna pengar och vill
strypa deras tillväxt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
fortsätter att tjata om mitt citat av Bertolt Brecht med tanke på att
regeringen säger att det fattas arbetskraft. Bertolt Brecht sade: Man kallade
det för arbetskraft, men det kom människor. Det är just människor som nu slås
ut. Det verkar inte vara så intressant för regeringen när man kräver ordentliga
och raka besked om vad som skall hända.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Till Birger Schlaug vill jag säga att jag inte tar
något ansvar för LO. Jag anser precis som Birger Schlaug att LO borde gå till
kamp i dessa frågor. Men jag vill säga att det i de djupa LO-leden ändå finns
moment som är mycket vikfiga. Gruvarbetarstrejken 1969 var en strejk för bättre
arbetsmiljö och mot UMS, MTM m.m. Andra lokala strejker har haft sin grund i
att människorna har blivit utslitna. Man hade hoppats att regeringen skulle
hjälpa fiU så att de lokala fackföreningarna skulle kunna kämpa för en bättre
arbetsmiljö.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>AnL 45
Arbetsmarknadsminister INGELA THALÉN:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr talman! Alldeles nyss
använde Lars-Ove Hagbergs partikollega</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Annika Åhnberg just
uttrycket arbetskraften. Vi kanske skall vara överens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>om att i stället säga människorna. De människor som
i dag behövs och som vill komma ut på arbetsplatserna,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>de människorna finns. Det
är många som fortfarande är arbetssökande. Som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vanligt pågår ett träget
och vardagligt arbete för att se till att dessa människor</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kommer ut på
arbetsplatserna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>111</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om föräldrapenning vid medverkan i föräldrakooperativt
daghem</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är vikfigt att komma in i tid när man planerar en
arbetsplats. En av huvudfrågorna för en arbetsmiljökommission blir att
tillsammans med arbetsmarknadens parter se till att arbetsplatser planeras
under sådana förutsättningar att skyddsorganisationen och arbetsplatsens
utformning fysiskt och psykiskt blir sådana att människorna mår bra på sina
jobb. Det är också vikfigt att befintliga arbetsplatser kan ändras så att
människorna mår bra på sina jobb. Det skall vara utgångspunkten för både
arbetsmiljökommissionen och det regionala och det lokala arbetsmiljöarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13
§ Svar på interpellation 1988/89:11 om föräldrapenning vid medverkan i
föräldrakooperativt daghem</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>112</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AnL 46
Statsrådet BENGT LINDQVIST:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Gunnar Björk har frågat mig om jag vill
medverka till att föräldrapenning för vård av barn inom ramen för 360 dagar kan
få disponeras för föräldramedverkan i ett föräldrakooperativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse utges
under sammanlagt högst 360 dagar för föräldrarna. Ett grundläggande krav som
ställs för rätt till föräldrapenning är att föräldern vårdar barnet. En
förälder som inte har barnet i sin vård kan endast om det finns särskilda skäl
få föräldrapenning. Det gäller situationer där barnet exempelvis är intaget på
sjukhus och föräldern tillfälligt inte kan återgå i förvärvsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föräldrapenning utges med belopp som motsvarar förälderns
sjukpenning. Hel föräldrapenning skall dock alltid utgöra minst 60 kr. per
dag, den s.k. garanfinivån. Avgörande för om föräldern skall få hel, halv eller
fjärdedels föräldrapenning är i vilken utsträckning föräldern avstår från
förvärvsarbete för att vårda barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver de särskilda kvalifikationskrav som dessutom finns
om viss fids inskrivning i försäkringen och placering i en sjukpenninggrundande
inkomst över garanfinivån finns inga ytterligare krav för rätt till
föräldrapenning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det avgörande för om en person skall få föräldrapenning
vid medverkan i ett föräldrakooperativ är således om han eller hon uppfyller de
krav jag redogjort för. Jag känner till att frågan om rätt fill föräldrapenning
i ett liknande fall som det frågeställaren syftar på nu prövas i
försäkringsöver-domstolen. Det är därför olämpUgt att jag på det här stadiet
uttrycker någon mening i sak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AnL 47 GUNNAR BJÖRK (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill tacka statsrådet Lindqvist för
svaret på min interpellafion. Upprinnelsen till interpeUafionen är ett
föräldrakooperativ i Strömsbro i Gävle, där föräldrarna har förvägrats
föräldrapenning de dagar som de arbetar i föräldrakooperativet. Men det har ju
varit en strävan från alla partier i riksdagen att öka möjligheterna för
föräldrar att vara tillsammans med sina barn. Då vore det naturligt att
föräldrarna fick utnyttja föräldrapenningen i sådana fall.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
uppgifter som föräldrarna har fått från lokalt håll innebär att föräldrapenning
skulle ha utgått om det hade varit fråga om ett kommunalt daghem men inte när
det är fråga om ett föräldrakooperafiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialministern
har redogjort för det som gäller i dag, men det var ju detta jag krifiserade.
De regler som gäller innebär uppenbarligen en diskriminering av föräldrar som
medverkar i föräldrakooperativ. Jag hade förväntat mig att få höra Htet mer om
vad regeringen egentligen har för åsikt i denna fråga. Anser socialministern
och den övriga regeringen att det är rättvist att föräldrapenning inte utgår
till föräldrar när de medverkar i föräldrakoopera-tiva daghem?
Försäkringskassorna har uppfattat det på detta sätt. Jag undrar också om
socialministern anser att det är bra att samma regler inte gäller för kommunala
daghem och föräldrakooperativ. Även om detta är föremål för prövning i domstol
borde regeringen, om den hade haft en klar åsikt i denna fråga, ha kunnat
redogöra för den. Jag hade förväntat mig detta, och jag saknar en större politisk
glöd från statsrådets sida än vad han ger uttryck för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>AnL
48 Statsrådet BENGT LINDQVIST:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag får väl försöka visa litet mer glöd när det gäller
familjepolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
svar bygger på de formella förutsättningar som gäller, och eftersom de prövas i
domstol vore det helt fel av mig att föregripa denna prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill emellertid framföra några principiella saker. Föräldraförsäkringen har ju
till syfte att underlätta föräldrars möjlighet att förena förvärvsarbete och
föräldraskap och att ge föräldrarna möjlighet att vara tillsammans med sina
barn och vårda dem. Det är det huvudskliga syftet. Det finns många olika former
av svensk barnomsorg. Det finns daghem, familjedaghem, delfidsgmpper, den öppna
förskolan och de olika alternativen i daghems- och i fritidshemsverksamheten.
Vilka former som skall byggas ut och utvecklas skall föräldrarna själva
bestämma. Det är därför som det varje år görs en stor efterfrågeundersökning
med vars hjälp man kartlägger vad föräldrarna egentligen önskar. Den undersökningen
skall Ugga till grund för den planering som görs i kommunerna. Med ledning av
den kan vi konstatera att det finns ett behov av och en efterfrågan på
föräldrakooperafiv. Det är för mig mycket viktigt att slå fast att också
föräldrakooperativ därmed, just på grund av föräldrarnas efterfrågan, har en
plats i svensk barnomsorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1984 fick föräldrakooperafiven statsbidrag, däremot inte under åren 1976-1982,
då Sverige hade en borgerlig regering. År 1988 jämställdes föräldrakooperafiven
helt med de kommunala daghemmen i statsbidragshänseende. I själva verket visar
våra analyser i dag att föräldrakooperafiven därmed har en större
statsbidragsandel just på grund av föräldrarnas insatser i kooperativen.
Kommunernas kostnader blir därmed lägre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
nu staten dessutom skulle gå in och via försäkringen täcka föräldrarnas
arbetsinsats i föräldrakooperativen, uppkommer en ganska bekymmersam obalans,
enligt mitt sätt att se, mellan de olika formerna för barnomsorgen ur
statsbidragssynpunkt. Det är bara för mig att säga att jag har betänklighet
principiellt både med hänsyn till den huvudsakliga inriktningen i föräldraförsäkringen
och med hänsyn till den obalans som jag just pekade på</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
föräldrapenning vid medverkan i föräldrakooperativt daghem</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8
Riksdagens prolokoll 1988/89:18-19</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>113</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
arbetsvillkoren i den offentliga sektorn</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>uppkommer. Det är alltså
skälet till att jag ställer mig tveksam till att gå i den riktningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
är det emellertid så att vi kommer att arbeta mycket med föräldraförsäkringen
och utveckla den under de kommande åren. Vi skall bygga ut föräldraförsäkringen
från nio till arton månader under de närmaste tre åren. Då har vi också lovat
se på flexibiliteten och möjUgheterna att utnyttja föräldraförsäkringen i olika
sammanhang. Även om jag där har redovisat en tveksam inställning till den här
aktuella lösningen, kan jag lova Gunnar Björk att frågan, så som den är ställd
av Gunnar Björk m.fl., skaU vi ta med i vår fortsatta analys.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>AnL
49 GUNNAR BJÖRK (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag vill tacka statsrådet för denna komplettering. Statsrådet sade att
det är bra om man finner former där man underlättar för föräldrarna att vara
tillsammans med sina barn. Det är bra att man har den grundinställningen. Då
gäller det bara att gå vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller den kooperativa idén borde vi ha en hel del att lära av varandra.
Jag vill ändå som en vinst inhösta tanken på att det är en bra form. Jag hoppas
att man för den form man väljer får det samhällsstöd som man förväntar sig.
Föräldrapenningen är en av de stödformer som man kan arbeta vidare med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläggningen
var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-family:Verdana'>14 § Svar på
interpellation 1988/89:8 om arbetsvillkoren i den offentliga sektorn</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>114</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>AnL 50 Civilminister BENGT
K Å JOHANSSON</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Görel Thurdin har i en interpellation frågat mig dels på vilket sätt
regeringen avser att överbrygga de stora löneskillnaderna mellan privat och
offentlig sektor, dels vad regeringen avser att göra för att därutöver
förbättra arbetsvillkoren i offentlig sektor och få människor att vilja arbeta
inom vården, polisen, barnomsorgen, m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Låt
mig först konstatera att den beskrivning av tillståndet i den offentliga
sektorn som lämnats i interpellationen enligt min mening är alldeles för
pessimistisk. Vi har dess bättre inte det elände - "den ofärd i
välfärden" -som Görel Thurdin beskriver. Igmnden fungerar den offentliga
sektorn bra. Vi har en mycket engagerad och kompetent personal som utför ett
utmärkt arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill samtidigt framhålla att den omtanke och omsorg om vår gemensamma sektor
som avspeglas i interpellationen glädjer mig. Den skiljer sig markant från den
onyanserade kritik av offentlig verksamhet som i andra sammanhang brukar
framföras från en del håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar alltså Görel Thurdins grundsyn att vi alla är beroende av den trygghet
som en bra fungerande offentlig sektor utgör. Jag håller också med om att vi
ständigt måste analysera verksamheten och möjligheterna till förändring och
utveckling.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Görel
Thurdins bedömning av villkoren för de offentligt anställda kan jag inte till
alla delar instämma i. Det är inte sant att det finns stora generella
löneskillnader mellan offentlig och privat sektor. För många yrkesgrupper är
lön och anställningsvillkor betydligt bättre än för jämförbara yrkesgrupper i
privat verksamhet. För andra yrkesgrupper är Görel Thurdins beskrivning mer
relevant. Detta har lett fill problem att rekrytera och behålla personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
har lagt fast att den statliga personalpolitiken måste utformas så att
verksamhetsintresset tas till vara. Detta har också varit en av de viktigaste
utgångspunkterna för de statliga arbetsgivama i de senaste avtalsrörelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
resultat har uppnåtts. Utformningen av de statliga löneavtalen 1986-1987 och
1988 har bidragit till att lösa många personalförsörjningsproblem ute på
myndigheterna. Det arbetet måste drivas vidare, förhållandena på
arbetsmarknaden förändras kontinuerligt. Den offentliga sektorn är inte
oberoende av vad som händer på övriga delar av arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
vi skall finna former för att ta till vara de anställdas vilja och förmåga till
utveckling och förnyelse av den offentliga sektorn krävs att vi öppet kan
diskutera bl.a. produktionsformer, arbetsorganisation och styrsystem. Det finns
enligt min mening goda förutsättningar för det. Vi har en mycket engagerad och
skicklig personal i den offentliga sektom. Jag tror också att personalen är
beredd att medverka till de förändringar av verksamheten som kommer att bli
nödvändiga.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
arbetsvillkoren i den offentliga sektorn</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>AnL 51 GÖREL THURDIN (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Först vill jag tacka statsrådet för svaret. Svaret är dock ett bevis på
den ordpolitik som nuvarande regering bedriver. Svaret är ett konkret uttryck
för den lamhet och passivitet som vi kan utröna. Regeringen ägnar sig åt att
med sin ordpolitik bygga upp ett slags livslögn såsom ett skyddande nät runt
sin egen politik, medan förhåUandena i den offentiiga sektorn blir alltmer
besvärliga. Det är regeringens krampaktiga tag om gamla dogmer som kanske är
det största hotet mot offentlig sektor, inte den kritik som riktats mot
densamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hade väntat mig en mera offensiv attityd från regeringen, när ett av de
grundläggande samhällsproblemen tas upp. Människor är inte oberörda av
larmrapporter om hundratals vakanta polistjänster i Stockholm, om stängda dagis
på grund av personalbrist, om hot om massuppsägning bland brandpersonalen på
grund av dåliga villkor, om svårigheter att rekrytera och behålla skickliga
jurister i offentlig tjänst. Senast var det invandrarverket, men jag har mött
samma sak inom rättsväsendet. Rättspsykiatrin har långa inhumana väntetider.
Försäkringskassans anställda har en situation som till slut gör det omöjligt
för dem att fullgöra de åligganden som majoriteten lägger pä dem -för att inte
tala om bristande resurser i vården och omsorgen. Allt detta drabbar till
syvende og sidst den enskilda människan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
min interpellation har jag inte sagt ett ord om att personalen inte skulle
vilja göra ett bra arbete. Jag vet att den vill göra det, och jag vet att det
finns många som i grunden tycker om sina jobb. Vad jag har sagt är att
möjligheten att göra ett bra jobb blir alltmer naggad i kanten, och på vissa
håll är möjligheten i princip borta. Jag vet att vi har en mycket engagerad och
på många håll kompetent personal, men kompetensen hksom engagemanget</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>115</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
arbetsvillkoren i den offentliga sektorn</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>krymper i takt med vakanser
och en hopplös situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har frågat vad regeringen avser att göra för att överbrygga stora
löneskillnader mellan privat och offentlig sektor. Statsrådet hänvisar till
gamla löneavtal från 1986 och 1987 men också till löneavtalen 1988, som skulle
ha löst många personalförsörjningsproblem. Skulle statsrådet vilja vara vänlig
och ange exakt vilka, och dessutom ange hur många vakanser som har försvunnit?
De statsanställda tycks inte känna till det här, eftersom det enligt tidningen
Statsanställd står 210 000 medlemmar bakom min fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lönerna
har inte alltid avgörande betydelse för rekrytering, men de får allt större
betydelse ju sämre personalen mår. Vi har en stor personalomsättning som kostar
väldigt mycket. Det leder till sämre effektivitet på lång sikt om det
fortsätter. Om inte utbildningsvillkor till slut kan uppfyllas och om även den
äldre arbetskraften med den fina erfarenheten försvinnner, ja, då minskar
kvaliteten i verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förskollärarna
orkar inte med sitt arbete, därför att inga vikarier finns vid sjukdom eller
frånvaro. Jag har mött anställda inom landstingen som fått nöja sig med
fleråriga vikariat, trots att de arbetar full tid och är behöriga. Vikarier är
sällsynta inom de flesta områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hur
har regeringen tänkt sig att lösa problemet när det gäller lönerna med tanke på
att utgifterna skall hållas nere, samtidigt som vi har en stor
arbetskraftsbrist och en hög inflafion? Det står ingenfing om det i svaret. Jag
är övertygad om att vi är många som med spänd förväntan avvaktar besked. Hur
tänker regeringen agera under rådande omständigheter?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>116</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>AnL 52 Civilminister BENGT
K Å JOHANSSON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Det verkar som om det är nödvändigt att peka på en ganska fundamental
sak, Görel Thurdin. Vi har kommunal självstyrelse i det här landet, och därmed
är det inte riksdagen som skall fastställa löne- och personalpolitiken inom
kommuner och landsting, utan det är ett ansvar för kommunerna och landstingen
själva. Det måste vi respektera, och därför skall jag inte, Görel Thurdin, gå
in i en diskussion om enskildheter som rör den kommunala sektorn och de
utbildnings- och personalfrågor m.m. som berör kommunernas och landstingens
verksamhetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
andra jag har anledning att beröra är att vi har brist på arbetskraft inom den
offentliga verksamheten i stat, kommuner och landsfing - det är rikfigt. Men
detta är inget unikt för den offentliga sektorn. Och om man beskriver brist på
arbetskraft allmänt sett som en kris, då skulle det innebära att vi har en
värre kris nu än någonsin tidigare, eftersom bristen på arbetskraft är mycket
stor i många områden. I så fall har jag en annan syn på detta än Görel Thurdin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svåra krisen hade vi i Sverige när vi hade stor arbetslöshet. Då fanns det visseriigen
människor att rekrytera, men varken kommuner eller andra hade ekonomiska
möjligheter att engagera fler medarbetare därför att hela ekonomin höll på att
kapsejsa. Det är viktigt att inte blanda samman våra ambitioner, som innebär
att vi vill mer - beta av vårdköer och göra mera -och att vi genom ett högt
tempo i den svenska ekonomin har en brist på arbetskraft. Men det gäller inte
bara staten utan också i hög grad industrin och en rad andra områden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
Görel Thurdin tar upp det skall jag faktiskt beröra några ting som jag menar
har åstadkommits genom avtal som har träffats under de senaste.åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisen
har sedan polisreformen 1985 varit ett prioriterat område i löneavtalen. Vid
genomförandet av den reformen genomfördes särskilda löneförhandlingar som
avsatte ungefär 70 milj. kr. för att förbättra framför allt befordringsgången
för polismän. 1 avtalet 1986/87 avsattes en stor del av löneutrymmet för
marknadsutsatta grupper. I avtalet 1988 avsattes 95 milj. kr. för extra
satsningar inom polisväsendet, framför allt i Stockholm, Göteborg och Malmö,
där personalläget varit särskilt besvärligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domstolarna
har också varit ett prioriterat område. Avtalet 1986/87 innebar att ett utrymme
avsattes motsvarande en genomsnittlig löneökning för rådmän på ca 17 %. 11988
års avtal är rättsväsendet ett högt prioriterat område. Mer än 25 milj. kr. har
avsatts för lokala förhandlingar inom domstolsverket. Det motsvarar en stor del
av lönesumman inom domstolsväsendet och bör därför kunna leda till ansenliga
lönepåslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Försvaret
har också fått del av särskilda satsningar. Avtalet 1986/87 innebar att viktiga
grupper inom försvaret - specialister, tekniker och truppbefäl - fick
genomsnittliga löneökningar som översteg 15 %. För 1988 finns det också
prioriteringar inom försvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har velat säga detta bara för att beröra några områden som ofta har varit uppe
i diskussionerna om problem med vakanser. Vi har vakanser, men det har också
vidtagits åtgärder under de år som har varit, Görel Thurdin.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
arbetsvillkoren i den offentliga sektorn</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>AnL 53 GÖREL THURDIN (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Regeringen har ett övergripande ansvar för den ekonomiska politiken,
och där ingår också lönepolitiken. Civilministern har, vad jag förstår, ansvar
för verksamhet i kommunerna ute landet. Vi har alldeles nyss lyssnat fill en
debatt om arbetsmiljön ute i det privata näringslivet, och då måste vi också
kunna diskutera arbetsmiljön i den offentliga sektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
grunden fungerar den offentliga sektorn bra, säger statsrådet i svaret på min
andra fråga. Under två års tid har jag farit land och rike runt och mött många
människor i den offentliga sektorn, men ingen har faktiskt sagt så, även om de
säger att de tycker om sitt jobb, t.ex. därför att de vill hålla på med vård av
människor. De flesta är förtvivlade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Krisen
i den offentiiga sektom var egenfligen från början en storstadskris, på grund
av den överhettning som den nuvarande regeringen till stor del har rått för,
därför att man inte har gjort något som helst för att stävja den i tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
har inte heller haft beredskap för den situation som man skapade i de
överhettade områdena, där köbildningen började och där det inte fanns människor
som kunde ta hand om det behov som uttalades från folket i de områdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bristen
på arbetskraft kan även härledas till det samhälle som främst
socialdemokraterna har byggt upp. Vi har i dag ett illa planerat samhälle, där
människor sliter ont t.ex. på grund av långa resor mellan bostad och arbete,
mellan hem och skola, mellan daghem och bostad. Om två, tre eller fyra timmar
om dagen går åt till resor, då förstår var och en att många inte orkar</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>117</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9
Riksdagens protokoll 1988/89:18-19</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om arbetsvillkoren i den offentliga sektorn</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>jobba
heltid och att många kanske inte orkar arbeta med full kapacitet, med tanke på
vad som går åt för resandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föräldrar tvingas arbeta långt från sina små barn, vilket
ger bristande koncentration, och man får mindre tid för barnen, vilket ger oro.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samhällsuppbyggnaden har också bidragit till
arbetskraftsbristen och till ökade kostnader i samhället, och med dem har
regeringen att göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är besviken över svaret. Jag tycker det skriftliga
svaret var rätt intetsägande. Var finns de konkreta förslagen? Ibland undrar
man om regeringen sitter och väntar på att oppositionen skall tvingas lägga
fram konkreta förslag, som regeringen sedan kanske efter utredande kommer fram
till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsrådet säger att verksamhetsintresset skall tas till
vara i den statliga personalpolitiken. Då vill jag veta: På vilket sätt sker
det? Sedan säger statsrådet att vi öppet skall diskutera produktionsformer,
arbetsorganisation och styrsystem. Det har alltså med andra ord inte skett
under de sex s-åren. Då kan det vara på tiden, och då frågar jag också: Vilket
handlingsprogram har regeringen upprättat?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>118</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AnL 54
Civilminister BENGT K Å JOHANSSON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Görel Thurdin säger att regeringen har ett
övergripande ansvar för den ekonomiska politiken. Ja, det kanske man kan säga
att varje regering har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är ganska stolt över vad vi har åstadkommit under de
sex år som vi kan redovisa. Jag är på motsvarande sätt grymt besviken över vad
som hände med Sverige under de sex år som vi hade borgerligt styre. Det har vi
diskuterat i en rad andra sammanhang, men det är, Görel Thurdin, ganska
betydelsefullt att försöka särskilja vad som är kris, vad som är önskemål och
vad som är olika typer av problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Görel Thurdin säger att bristen på arbetskraft nog kan
härledas till det samhälle som socialdemokraterna har byggt upp. Ja, det kanske
man kan säga. Vi har en mycket hög ambition när det gäller sysselsättningen. Vi
har en utomordentligt hög nivå i fråga om sysselsättningen - den högsta i
världen. Det har inneburit att vi har kunnat erbjuda arbete till både män och kvinnor
i det här landet. Vi är ganska stolta över det. Men detta tar Görel Thurdin som
intäkt till att säga att vi har en mycket djup kris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har också den mest offentliga sektorn i jämförbara
länder. Det skulle då också vara ett uttryck för en kris, när vi alltjämt har
brist på arbetskraft inom den sektorn. Jag kan inte se det så. Jag är litet
besviken över att Görel Thurdin gör det så enkelt för sig och menar att
förekomst av köer och arbetskraftsbrist skulle vara ett mer allmänt kristecken,
medan det samtidigt uttrycker en mycket stark ambition som vi har att
tillgodose önskemål och krav som människor har i det här landet, där vi i hög
grad har nått mycket långt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan naturligtvis konstatera att ur den aspekt som
Görel Thurdin uppenbarligen tillmäter vikt, nämligen att det inte skall finnas
någon brist på arbetskraft alls, var vi i ett mycket lyckligt läge ett antal år
i början på 80-talet, när arbetslösheten steg väldigt kraftigt. Men jag tycker
inte det. Då gick det visserligen att få arbetskraft på de allra flesta håll i
landet när man</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skulle rekrytera - också
till den offentliga sektorn. Men det var oerhört många människor som led nöd
och inte kunde få ett jobb, och det tycker inte jag var tecken på ett bra
samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Görel
Thurdin frågar vad vi har för handlingsplan. Jag har redovisat mina intentioner
i den allmänpolitiska debatt som vi hade för ungefär en månad sedan. Därför har
jag ingen anledning att upprepa det här i kammaren i dag, utan jag får hänvisa
till kammarens protokoll på den punkten. Men om nu Görel Thurdin är besviken på
mitt svar, så vill jag uttala en viss besvikelse över att vi inte kan sortera
fram problemen och vara ense om vissa ting i den här debatten, nämligen att det
är oerhört betydelsefullt att vi i dag kan erbjuda så många jobb till människor
i det här landet, inte bara i storstäderna utan i hela landet, och att vi då
kanske också får acceptera att en del vakanser uppstår både inom industrin och
i den offentliga sektorn.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
arbetsvillkoren i den offentliga sektorn</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>AnL 55 GÖREL THURDIN (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! De sex borgerliga åren återkommer man till litet då och då. Det är
ganska märkligt att vi blir så attackerade för de åren, då vi mycket bättre än
omvärlden lyckades hålla arbetslösheten i schack. Under de sex borgerliga åren
bedrevs en bättre politik - en politik som lyckades bättre - än i omvärlden,
medan man under de sex högkonjunkturåren i princip har lyckats sämre, om vi
skall se på parametrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föräldrar
som måste fara hem från sina jobb därför att man ringer från daghemmet och
säger att "nu kan vi inte ta hand om ditt barn längre", patienter som
inte får den hjälp de behöver, de gamla som faktiskt inte alltid har en bra
äldreomsorg, de som får vänta på beslut långa fider och därigenom hamnar i
kläm, inte tycker väl de att det här svaret från statsrådet är särskilt
posifivt, när man nästan får ett intryck av att det är bra med arbetskraftsbrist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
lönerna på vissa viktiga områden i den offentliga sektorn är betydligt lägre än
i den privata sektorn och det råder stor arbetskraftsbrist också i
näringslivet, så tycker jag att man borde kunna erkänna att det faktiskt är en
ganska svår nöt att knäcka, med den utveckling som vi har haft på den
offentliga sidan under de senaste åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tycker inte att man skall slå sig för bröstet för att man har haft
högkonjunktur under sex år - för det är ju vad ni faktiskt har haft. Den
högkonjunkturen döljer t.ex. regionala obalanser som fortfarande finns och som
naturligtvis kommer upp fill ytan den dag det inte ser så ljust ut i ekonomin
totalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Centerpartiet
har år ut och år in försökt få gehör för tankegångarna om det decentraliserade
samhället, därför att det samhället tar större hänsyn till människorna. Det
koncentrerade samhället, där man t.ex. har så långa arbetsresor, tar inte
hänsyn till människorna - och det tar inte heller hänsyn till miljön. Det
medför ju att människor inte orkar delta i arbetslivet på det sätt som man
annars skulle ha velat göra - och inte heller hinner därför att arbetsresorna
tar för lång tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tycker att det är viktigt att peka på att otryggheten växer; den minskar inte,
än så länge.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>119</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
arbetsvillkoren i den offentliga sektorn</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>AnL 56 Civilminister BENGT
K Å JOHANSSON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Om man påstår, Görel Thurdin, att vi skulle ha lyckats sämre än
omvärlden under de sex år som vi kan redovisa, så är det faktiskt inte alls
sant - det finns många uttryck för det. Och då skulle vi väl inte vara i den
situationen att vi har en arbetslöshet i Sverige på 1,5 %, medan andra
industriländer i Europa har 11 eller 12 %. Det är bara, Görel Thurdin, om man
har den uppfattningen att det är bra att det finns så pass mycket arbetslöshet
att man aldrig får några vakanser, som man skulle tycka att en sådan situation
vore mycket gynnsam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som är viktigt, Görel Thurdin, är att vi under de här åren har fått till stånd
produktion och reallöner, som har gjort den ekonomiska situationen för både
löntagare och kommuner annoriunda. Kommunerna har i dag råd att efterfråga
personal, de har råd att fullfölja sina mycket ambitiösa utbyggnadsplaner - och
man gör det också inom barnomsorg, äldrevård och sjukvård. De problem med
rekryteringen som uppkommer skall ses mot bakgrund av de ambifiösa
utbyggnadsplaner som finns. Det är bristen på reala resurser i form av
människor som det handlar om, och den bristen finns både inom industrin, inom
handeln och i staten och kommunerna - inom vård och omsorg. Vad vi i så fall
skall diskutera är om den är värre i den offentliga sektorn än på andra håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
görs det ganska mycket också inom vård och omsorg. Jag har avsiktligt avstått
från att redovisa det, för jag tycker att det i första hand är landsting och
kommuner som skall göra det - inte jag. Men jag har iakttagit den väldiga
ambifion som man har när det gäller att förbättra sina insatser på det området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
löner och arbetsvillkor inom offentlig sektor skulle utvecklas sämre än inom
privat sektor, då skulle vi få verkliga problem. Men jag har i mitt svar
redovisat, Görel Thurdin, att vi inte har den utvecklingen. Vi har problem på
en del områden, och jag har redovisat en del förslag fiU åtgärder som statens
arbetsgivarverk i förhandlingarna har drivit för att råda bot på de problemen.
Men samtidigt har vi förbättrat situationen på en del andra områden, och det
har jag också redovisat i mitt svar på interpellationen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>120</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed
avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>15
§ Anmäldes och bordlades</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Proposifion</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1988/89:55 om
reavinstbeskattning av andelar i handelsbolag, m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>16
§ Anmäldes och bordlades</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förslag</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1988/89:9 Riksdagens
revisorers förslag angående stödet till fiskerinäringen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>17 § Anmäldes och
bordlades</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Motionerna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>med anledning av prop.
1988/89:23 om produktsäkerhetslag</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1988/89:L9 av Martin
Olsson m.fl. (c)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1988/89:L10 av Lars Werner
m.fl. (vpk)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1988/89:L11 av Rolf
Dahlberg m.fl. (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1988/89:L12 av Ulla Orring
m.fl. (fp)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1988/89:L13 av Gudrun
Norberg (fp)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1988/89:L14 av Elisabet
Franzén m.fl. (mp)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
anledning av prop. 1988/89:33 om avgifter för pensionärer vid sjukhusvård
1988/89:Sf2 av Sten Svensson m.fl. (m) 1988/89:Sf3 av Olof Johansson m.fl. (c)
1988/89:Sf4 av Barbro Sandberg m.fl. (fp) 1988/89:Sf5 av Lars Werner m.fl.
(vpk) 1988/89:Sf6 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) 1988/89:Sf7 av Agne Hansson
och Marianne Jönsson (båda c)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
anledning av prop. 1988/89:41 om vissa ändringar i skogskontolagstiftningen
1988/89:Sk2 av Kjell Johansson m.fl. (fp) 1988/89:Sk3 av Bo Lundgren m.fl. (m)
1988/89:Sk4 av Martin Olsson (c)</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Meddelande
om interpellationer</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>18
§ Meddelande om interpellationer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Meddelades att följande interpellationer
framställts den 8 november</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1988/89:54 av Siw Persson
(fp) till socialministern om ersättningen från den allmänna försäkringen vid
psykisk ohälsa:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Psykisk ohälsa är i dag mycket vanlig. De flesta
människor upplever kriser under sitt liv, ofta orsakade av sjukdom, handikapp
eller död. En från början naturlig krisreaktion av nedstämdhet och ångest kan
fixeras och bli bestående om individen inte får adekvat stöd och hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
psykiska problemen åsamkar samhället mycket stora kostnader.
Institutionsbehandling medför ofta månadslånga vårdtider och därmed stora
kostnader för samhället. En del av dessa kostnader skulle kurma reduceras om
adekvat behandling sattes in på ett tidigt stadium. En psykologisk behandling
ges med en frekvens varierande mellan en timme varannan vecka och fyra-fem
fimmar i veckan under ett begränsat antal behandlingstillfällen. Patienten kan då
ofta samtidigt upprätthålla sitt arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Psykologisk
rådgivning och behandling som meddelas av privatpraktiserande läkare, uppförd
på försäkringskassans förteckning, ersätts från försäkringskassan. Motsvarande
insatser frän en privatpraktiserande psyko-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:19 log
måste betalas av den hjälpsökande själv. Genom att all psykologisk</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>8 november 1988
utredning och behandling inte ersätts av försäkringskassan kan denna för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:16.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>~~ \ ~r, många människor
nödvändiga hjälp komma i fråga främst för dem som har<br>
Meddelande omfragor</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>• r .,..,.... </span><span style='font-family:
Arial'>■</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>•</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>god privatekonomi. Det kan
val anda inte vara meningen att pengar skall</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vara avgörande för vård.
Därför är min fråga till sjukvårdsministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Varför omfattar ersättning från den allmänna
försäkringen inte utredning och behandling utförd av legitimerad
privatpraktiserande psykolog?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89:55
av Siw Persson (fp) till socialministern om hanteringen av tandlagningsmaterial:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vi kan hitta ökända miljögifter som kreosot,
blymönja och fenolkvicksilver i tandlagningsmaterial inom den svenska
tandvården. Det finns t.o.m. människor som går omkring med tandproteser och
porslinskronor, som innehåller utarmat uran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
användning av gifter och radioaktiva material pågår utan kontroll av
myndigheterna. Även för läkare och tandläkare är detta okänt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är upprörande att tandlagningsmaterial till skillnad från läkemedel inte är
underkastade någon produktkontroll eller licensiering. Tandläkarna vet inte
vilka ämnen som ingår i de produkter de stoppar in i munnen på oss patienter,
eftersom tillverkarna inte behöver deklarera innehållet i materialen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
är socialstyrelsens ställningstagande att det inte blir någon kontroll av
tandlagningsmaterial förrän tidigast på 1990-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag förstår finns det ingenting som hindrar socialstyrelsen att redan i morgon
införa rapportering av biverkningar av tandlagningsmaterial. Andra förslag, som
t.ex. införande av produktkontroll, kräver lagstiftning för att kunna
genomföras och tar därigenom längre tid.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Min fråga till
socialministern är:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Tänker socialministern äntligen ta något initiativ
i hanteringen av tandlagningsmaterial så att det är försvarbart ur
toxikologisk synpunkt?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>19
§ Meddelande om frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Meddelades att följande
frågor framställts</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>den 7 november</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89:180
av Anders Björck (m) till statsrådet Bengt Göransson om vissa kabel-TV-frågor:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I våras aviserade regeringen en proposition som
bl.a. skulle få till effekt att mottagning av direktsändande satelliter via
kabel, t.ex. den nya Astrasatelliten spm skall sända TV 3, skulle kunna
begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av detta och den pågående diskussionen om att stoppa<br>
TV 3 på grund av att den bl.a. innehåller reklam på svenska vill jag fråga<br>
122</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>statsrådet Göransson:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avser regeringen definitivt avstå från att lägga fram
förslag som begränsar mottagning av satellitprogram från direktsändande
satelliter via kabelnät?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommer regeringen föreslå förändringar i nu gällande
kabel-TV-lag som låter svenska folket självt - och inte kabelnämnden - avgöra i
vilken utsträckning det tål se reklam på svenska språket i TV-mtan?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89:181 av Britta Bjelle (fp) till miljö- och
energiministern om ändrad lagstiftning med anledning av viss finsk
avfallsdumpning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finska myndigheterna, Lapplands
länsstyrelse och vatten- och miljöstyrelsen har beslutat att tillåta
stålföretaget Outokumpu deponera 70 000 m avfall på ön Kuusiluoto. Ön ligger i
Torneälvens utlopp och endast 2 km från den svenska gränsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom dumpningen kan medföra risk för nedsmutsning av
vattnet i Haparanda skärgård borde gränsälvskommissionen automatiskt ha fått
ärendet för behandling. I stället anser Lapplands länsstyrelse att det ej
behövs fillstånd från gränsälvskommissionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förmodligen behöver gränsälvsöverenskommelsen justeras så
att det inte råder osäkerhet om gränsälvskommissionens kompetensområde.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avser statsrådet att vidta åtgärder
för att få fill stånd en översyn av aktuell lagstiftning?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89:182 av Britta Bjelle (fp) till miljö- och
energiministern om sammansättningen av gränsälvskommissionen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I gränsälvskommissionens
kompetensområde ingår att vaka över vattenområdena i gränsen mellan Sverige
och Finland. I gränsälvs överenskommelsen står det att "särskild vikt
skall fästas vid naturvårdsintresset; sä långt möjligt skall fiskbeståndet
tryggas och förorening av vattnet motverkas".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn fill gränsälvskommissionens stora betydelse ur
miljövårdssynpunkt, borde gränsälvskommissionen i likhet med
koncessionsnämnden innehålla stadgad kompetens av en ledamot som har erfarenhet
av frågor som faller inom verksamhetsområdet för statens naturvårdsverk.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avser statsrådet att vidta någon
åtgärd för att garantera gränsälvskommissionen den kompetens som beskrivits
ovan?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89:183 av Daniel Tarschys (fp) till socialministern
om förskrivningen av metadon åt aidssjuka narkomaner:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Över hundra HIV-positiva tunga
narkotikamissbrukare väntar för närvarande på metadonbehandling. Personalen
vid Roslagstulls sjukhus har nu åter slagit larm om att svårt sjuka
aidspafienter in i det sista tvingas jaga knark på gatan, med allt vad det
innebär av kriminalitet, prosfitufion och fortsatt smittspridning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
anledning härav vill jag fråga socialministern:</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande omfragor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>123</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:19</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Vilka
omedelbara åtgärder avser regeringen att vidta för att eUminera</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>8 november 1988
väntetiden fill metadonbehandling och möjliggöra förskrivning av metadon</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>,,
,, , ] ~ på humanitära grunder till aidssjuka narkomaner?
Meddelande om frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>den
8 november</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89:184
av Lennart Brunander (c) till arbetsmarknadsministern om ersättningen vid
AMS-utbildning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När någon blir arbetslös och söker ett nytt arbete
men saknar utbildning för detta kan vederbörande erhålla AMS-utbildning. Den
ersättning som då utgår tiU den arbetslöse under utbildningsfiden baseras på
inkomsten från det tidigare arbetet. Ibland uppstår väntetider innan man får
den önskade utbildningen. Under denna väntetid utgår arbetslöshetsersättning.
Den energiske tar kanske ett tillfälligt arbete under väntetiden. Lönen för ett
sådant fillfälligt arbete är vanligtvis lägre. Ersättningen under utbildningstiden
kommer då att baseras på det senaste arbetets löneläge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Anser arbetsmarknadsministern att det är riktigt
att den som i stället för att gå arbetslös tar ett tillfälligt arbete skall
"straffas" med lägre ersättning under studietiden?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kan vi förvänta oss någon åtgärd från regeringens
sida?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89:185
av Rune Thorén (c) till jordbruksministern om åtgärder mot doping av hästar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Varje dag utsätts svenska och utländska hästar för
djurplågeri. Metoderna är många, en del primifiva, andra mer avancerade. Alla
går de naturligtvis ut på att få hästarna att hoppa högre i en ständig karusell
av tävlingar, där hästarna bara blir ett redskap för att vinna prispengar och
få tidningsrubriker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Doping
och barrering är förbjudet såväl i Sverige som internationellt -trots detta
förekommer det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad ämnar statsrådet vidta för åtgärder för att den
lag som finns följs och har statsrådet för avsikt att ta inifiativ i denna
fråga såväl nationellt som internationellt?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89:186
av Claes Roxbergh (mp) till miljö- och energiministern om avveckling av
PVC-plast i förpackningar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Våra PVC-förpackningar är via sopförbränningen en
av de största förorenarna i det svenska sopberget. Utsläppen består bl.a. av
klor, som bidrar fill försurningen, samt det supergiftiga ämnet dioxin. Dessa
förpackningar måste stoppas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
har känt till farorna under lång tid men har efter överläggningar med
fabrikanterna kommit fram till att PVC-förpackningar-na skall få användas även
i fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:100.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga
statsrådet Birgitta Dahl vilka<br>
124</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>åtgärder som kommer att vidtas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:187
av Claes Roxbergh (mp) till miljö- och energiministern om personalläget på
länsstyrelsernas naturvårdsenheter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Miljötillsynen fungerar inte.
Personalläget på länsstyrelsernas naturvårdsenheter är prekärt med många
vakanser och hög personalomsättning. Detta medför att tillsynsverksamheten inte
kan skötas som den borde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill fråga miljö- och
energiminister Birgitta Dahl vilka åtgärder hon tänker vidta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89:188 av Birger Schlaug (mp) till statsministern om
Sveriges engagemang i Antarktis:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Striden om Antarktis förmodade
naturrikedomar har hårdnat de senaste åren. Sverige har hävdat att omsorgen om
miljön skall vara vägledande för det svenska engagemanget i Antarktis. Sverige
har som medlem i Antarktis-fördraget ett ansvar att nu leva upp till löftet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är statsministern beredd att aktivt verka för att
Antarktis blir en världspark där bl.a. mineralutvinning förbjuds? Har Sveriges
engagemang i Antarktis exploateringssyfte?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89:189 av Per-Ola Eriksson (c) till
arbetsmarknadsministern om ytterligare medel för regionalpolitiska satsningar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efterfrågan på regionalpolitiska
medel är i dag stor. Därför är statens industriverk (SIND) i behov av
ytterligare medel för regionalpolitiska satsningar för att kunna behandla de
ärenden som inkommer under innevarande budgetår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av detta vill jag till
arbetsmarknadsministern ställa följande fråga:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är arbetsmarknadsministern beredd
att medverka till att ytterligare medel anvisas till SIND för regionalpolitiska
satsningar?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande omfragor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:190
av Lena Boström (s) till kommunikationsministern om allmän stopplikt vid
järnvägsövergångar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Antalet personer som dödas och
skadas vid järnvägsövergångar ökar för varje år. Under åren 1985-1987 skadades
totalt 90 personer, och under samma tid dödades totalt 84 personer. Ser men på
det totala antalet olyckshändelser i järnvägsdrift kan man konstatera att det
under ovan nämnda år inträffade totalt 1 126 olyckshändelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Orsaken till olyckshändelserna är givetvis varierande. Och
det finns inga entydiga lösningar för att förhindra de olika olyckorna. Men en
mycket enkel och effektiv lösning på olyckor som sker vid järnvägsövergångar
borde vara obligatorisk stopplikt vid alla järnvägsövergångar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
därför fråga kommunikationsministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är kommunikationsministern beredd
att genomföra allmän stopplikt vid alla järnvägsövergångar?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>125</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10 Riksdagens protokoll 1988/89:18-19</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 1988/89:191 av Görel Thurdin (c) till miljö- och
energiministern om ersätt-8 november 1988 ning till kommuner för vissa
kostnader med anledning av Tjernobylolyckan:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-91.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelande omfragor Förra året
begärde centerns riksdagsledamöter från Norrland att särskilda medel skulle
utbetalas till de kommuner som haft betydande kostnader på grund av
Tjernobylolyckan. Miljöministern svarade nej på detta. Tjernobyl har orsakat kostnader
under mer än första året efter olyckan. Hösten 1988 har för Örnsköldsviks
kommuns del inneburit minst 300 000 kr. i extra kostnader för mätningar av
svamp, älgkött, bär, frukt, m.m. Det torde vara likadant i de andra drabbade
kommunerna. Det går så långt att kommunerna överväger att ta ut dessa kostnader
i avgifter. Mätningar måste göras kontinuerligt eftersom det är en mycket stor
variation mellan mätningsfillfäl-lena. Gävle kommun har också gått in med en
begäran om extra medel för sina kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avser regeringen medverka till en
ordning där landet som helhet solidariskt ställer upp för de kommuner som
fortfarande - och många år framöver - har extra kostnader till följd av
Tjernobylolyckan?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89:192 av Görel Thurdin (c) till justifieministern om
statens skadeståndsansvar vid fel eller försummelse vid myndighetsutövning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättssäkerheten för enskilda medborgare gentemot felaktiga
myndighetsbeslut är en fråga som har debatterats ofta. Det senaste faUet som
uppmärksammats är bilhandlare Halvar Alvgard, som trots att han befunnits
felaktigt misstänkt för grova skattebrott och åsamkats ekonomisk skada genom
ett felaktigt myndighetsbeslut själv får bära den skada han åsamkats. Enligt
fingsrätten i Västervik kan bara grava felbedömningar från myndigheter vara
skadeståndsgrundande. Tingsrätten tyckte inte 2,7 miljoner var en grav förlust,
inte heller att det var gravt att myndigheten felaktigt anhållit honom. Ännu är
inte ämbetsmannaansvaret återinfört. Skadeståndslagen tycks vara otillräcklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På vilket sätt avser regeringen att
inom detta område öka rättssäkerheten för de enskilda gentemot myndigheternas
agerande?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89:193 av Pär Granstedt (c) till
kommunikationsministern om utbyggnaden av kabelnät för TV:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Televerket försöker i vissa fall i
strid med berörda kommuners önskemål bygga ut ett TV-kabelnät i landet.
Eftersom inga andra företag torde få möjUgheter att skapa ett kabelnät utan
tUlstånd från och ersättning tUl berörda kommuner sätts därmed konkurrensen ur
spel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är regeringen beredd att ingripa
för att säkerställa en konkurrens på Uka villkor i fråga om utbyggnad av
kabelnät för TV?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89:194 av Sigge Godin (fp) till finansministern om
beräkningen av bilförmån vid taxeringen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
riksskatteverkets anvisningar för hur värdet av fri bil skall beräknas vid
taxeringen står bl.a. följande att läsa:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Med
bil avses både personbilar och andra bilar som utnyttjas eller kunnat utnyttjas
i huvudsak för personbefordran (t.ex. lätta lastbilar med skåpkaros-seri).
Förmånsvärde beräknas däremot inte för tung lastbil eller buss."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Exemplet
lätta lastbilar med skåpkarosseri innebär att taxeringsmyndigheterna anser att
"VW Pick-up" är en sådan bil som kan utnyttjas för personbefordran
och därmed skall beskattas som bilförmån. Detta trots att "VW
Pick-up" saknar möjligheter att transportera flera än en person utöver
föraren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"VW
Pick-up" förekommer inte i riksskatteverkets lista över lätta lastbilar
som kan medföra förmånsvärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande fråga fill finansministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>År finansministern beredd att ge riksskatteverket
sådan vägledning att lagstiftarens andemening blir klar för landets
taxeringsnämnder, dvs. att "VW Pick-up" inte är att hänföra fill
gruppen lätta lastbilar med skåpkarosseri?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Meddelande
om frågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1988/89:195 av Ulla Orring
(fp) till statsrådet Georg Andersson om rätten för flyktingar att få förenas
med sina anhöriga:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den svenska flykfingpolitiken borde präglas av
generositet med skydd för de mänskliga rättigheterna - att få förenas med sina
anhöriga. Så är inte allfid fallet. En sådan rätfighet borde enligt mitt
förmenande ofta vara rådande särskilt för äldre flykfingar som kommer till
Sverige för att förenas med sina anhöriga i vårt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
regeringens egen deklaration kan det vara angeläget att undvika beslut som
framstår som stötande för den allmänna rättskänslan eller humanitetens krav.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Min fråga till
invandrarministern är:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vilken åtgärd är invandrarministern beredd att
vidta för att åstadkomma en mer generös tolkning av lagen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89:196
av Karin Ahrland (fp) till jusfitieministern om kriminaliseringen av
narkotikakonsumtion:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt uppgifter i massmedia har den skärpning som
skedde av narkotikastrafflagen fr.o.m. den 1 juli i år blivit verkningslös i
så mening att inga ingripanden har gjorts med stöd av den utvidgade lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
företrädare för justitiedepartementet uppger att "det var väntat att det
skulle gå så här". Det framgår vidare att det inte finns några ambifioner
från departementet att föreslå några förändringar så att lagen får avsedd
verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkpartiet
har i debatten angående en kriminalisering av narkotikabruket krävt att
fängelse skall ingå i straffskalan. Efter vad som nu har framkommit har vi
styrkts i vår uppfattning att detta är förutsättningen för att lagen skall
kunna tillämpas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>127</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:19</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill därför fråga justitieministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>______________
Vilka åtgärder ämnar justitieministern föreslå för att stadgandet angående</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Meddelande om frågor
kriminalisering av narkotikakonsumtionen skall kunna tillämpas?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89:197
av Birgitta Hatnbraeus (c) till civilministern om rätt att överklaga
skolstyrelsers beslut i vissa fall:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Beslutanderätten skall ligga så nära de människor
som berörs som möjligt. Men den enskilde måste ha rätt att få sin sak prövad i
högre instans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunerna
har, närmast genom sina skolstyrelser, makten att själva besluta om vilka
skolenheter som skall vara kvar. Om mina barns skola plötsligt läggs ned kan
detta beslut inte upphävas av en myndighet på riksplanet. Den urgamla rätten
att gå till kungs har därmed upphört inom ett område som kan beröra den
enskilde mycket djupt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
kan dock öppna en skola mot den kommunala skolstyrelsens uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Drevdagen har föräldrar kämpat sedan 1971 för att få behålla sin skola, som
kommunen med minsta möjliga majoritet beslutat lägga ned.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Laglydnad
är väsentlig för att samhället skall bestå, men lagtillämpning som framstår som
kränkande för enskilda urholkar viljan att lyda lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill fråga
civilministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Överväger regeringen att ge rätt att överklaga
skolstyrelsers beslut fill högsta instans?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89:198
av Margareta Hemmingsson (s) fill utbildningsministern om uppdragsutbildningen
inom högskolan:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges Förenade Studentkårer har i dagarna
JO-anmält högskolan i Eskilstuna/Västerås med anledning av dess höga andel
uppdragsutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förordningen
om uppdragsutbildning i anslutning till statlig och kommunal
högskoleutbildning anger vissa allmänna regler för verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill därför fråga
utbildningsministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vill
utbildningsministern medverka till att nuvarande regler justeras?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89:199
av Bo Lundgren (m) till finansministern om företagsbeskattningen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I en intervju i tidskriften Veckans Affärer antyder
finansministern att den omläggning av företagsbeskattningen som sannolikt
kommer att genomföras fr.o.m. 1991 medför en skärpning av skatteuttaget för
företagssektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Varje
skärpning av företagsbeskattningen kommer att leda till mindre kapitalbildning,
minskad investeringsvilja och lägre sysselsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mot den bakgrunden vill
jag fråga finansministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Avser regeringen föreslå att företagsbeskattningen
skärps utöver nuvarande uttag av bolagsskatt och vinstdelningsskatt?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>128</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1988/89:200 av Bo Lundgren
(m) fill finansministern om beskattningen av pensioner:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förtidspension kan komma att utgå med retroaktiv
verkan. Utbetalningen av såväl retroaktiv som löpande pension kan komma att
fördröjas så att utbetalning sker under ett senare kalenderår än det år
pensionen avser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
följd av kontantprincipen som gäller vid beskattning av pensioner kan den
enskilde tvingas betala betydligt högre skatt än om utbetalningen skett under
det år pensionen egentligen avsåg. I ett aktuellt fall i Värmland förlorade
pensionären nästan 9 000 kr. till följd av den försenade utbetalningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund vill jag fråga finansministern
om han är beredd att vidta åtgärder som leder till att dessa orimliga
skattekonsekvenser undviks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89:201
av Bo Lundgren (m) till finansministern om vinstdelningsskatten:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Finansieringen av de s.k. löntagarfondernas
uppbyggnad sker genom en särskild vinstdelningsskatt och en extra löneskatt.
Efter 1990 skall fonderna inte tillföras ytterligare medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
vinstdelningsskatten tas ut även efter 1990 innebär det en kraftig skärpning-
uppemot 20 % - av den "normala" bolagsskatten. Det skulle i sin tur
leda till lägre investeringsvilja och mindre kapitalbildning och därmed också
till lägre sysselsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill mot denna
bakgrund fråga finansministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Avser regeringen föreslå att den nuvarande
vinstdelningsskatten "bakas in" i bolagsskatten fr.o.m. 1991?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89:202
av Ylva Johansson (vpk) till finansministern om särskild kreditprövning för
ungdomar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den s.k. skuldkommittén har aviserat förslag om
speciella villkor för ungdomar då det gäller krediter. I den promemoria som
kommittén skickat ut föreslås att ingen under 25 år skall beviljas kreditkort
eller annan kredit utan säkerhet. Beträffande krediter skulle således en ny
myndighetsålder införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommer
förslagen att genomföras hamnar jag själv i den absurda situationen, att jag om
några månader här i riksdagen skall vara med och fatta beslut om vårt lands
budget för nästkommande år, samtidigt som statsmakterna inte anser mig vara
betrodd att handha ett kontokort.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill därför ställa
följande fråga till finansministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Avser finansministern att införa särbestämmelser
för ungdomar då det gäller kreditprövning?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89:203
av BertU Måbrink (vpk) fill arbetsmarknadsministern om Ericssons nedläggning
ay telefontillverkning i Blekinge:</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Meddelande
omfragor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>129</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:19</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Ericssons
har beslutat att lägga ned sin fillverkning av bl.a. telefoner,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:99.0pt;text-indent:-99.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>8 november 1988 vilket får fill resultat att ca
700 personer berövas sina arbeten i Blekinge. Jag vill därför ställa följande
fråga till arbetsmarknadsministern:</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Meddelande omfragor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vilka
inifiafiv tänker regeringen ta för att tvinga Ericssons att ta sitt ansvar för
sysselsättningen på berörda orter i Blekinge?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89:204
av Bo Hammar (vpk) till justifieministern om ökat integritetsskydd i vissa
fall:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vår i långa stycken utmärkta
tryckfrihetslagstiftning har kompletterats med att massmedierna själva ålagt
sig att följa vissa av dem själva utarbetade pressefiska regler, bl.a. i avsikt
att skydda den personliga integriteten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har varit en bra ordning. Pressens självsanerande verksamhet har gjort
lagstiftning överflödig. Därför är det oroande att man från Svenska
Tidningsutgivareföreningens sida nu signalerar förslag om en påtaglig
uppluckring av de pressetiska spelreglerna. Allvarliga övergrepp mot den
personliga integriteten, som hittills kunnat beivras av pressombudsmannen och
Pressens Opinionsnämnd, skulle därmed i fortsättningen kunna bli allmänt
accepterade inom massmedierna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Min fråga till
justitieministern är följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Avser justitieministern att förelägga riksdagen
förslag till lagstiftning för att ge den personliga integriteten ett bättre
skydd i de fall de pressefiska reglerna "liberaliseras"?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89:205
av Viola Claesson (vpk) fill jusfitieministern om åtgärder för att skydda lokal
fackförenings egendom:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid Volvo Torslandaverken har företagsledningen
använt sin interna säkerhetstjänst för att tilltvinga sig inträde på en
fackföreningsexpedition. Bl.a. beslagtogs en film som tillhörde facket och som
tillkommit för att dokumentera arbetsmiljörisker i monteringshallen.
Övergreppet är, enligt en rättsjurist från LO, att likna vid
arbetsgivaremetoder som användes för 60 år sedan. Volvoledningens aktuella
agerande anses bl.a. "kränka föreningsrätten".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill därför fråga
statsrådet följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad tänker regeringen göra för att förhindra att
Volvo och andra företag på detta sätt tar lagen i egna händer?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89:206
av Björn Samuelson (vpk) till kommunikationsministern om SJ:s s.k.
miljöavgifter till banverket:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Från årsskiftet kommer SJ att betala
"miljöavgifter" till banverket. Enligt uppgift kommer denna kostnad
att vara i runda tal 3:50 kr. per tågkilometer för korta sträckor och 1:30 kr.
per tågkilometer för längre sträckor. Självfallet slår dessa avgifter hårt mot
den ekonomiska "bärigheten" för de små banorna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill ställa följande
fråga fill kommunikationsministern:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>130</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är statsrådet beredd att vidta åtgärder för att små
järnvägsbanor, som t.ex. Frykdalsbanan, inte skall slås ut av denna s.k.
miljöavgift?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89:207 av Viola Claesson (vpk) till
kommunikationsministern om visst uttalande rörande kollektivtrafiken:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statssekreterare Gunnel Farm har i
en föredragning om kollektivtrafiken nyligen förebådat att det skall bli möjUgt
att "engagera folkrörelser och friviUigorganisationer som vi gör på andra
områden där samhället inte riktigt svarar mot kraven."</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
därför fråga statsrådet följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har regeringen planer på att sätta
statssekreterarens uttalade idé i system på fler områden inom kollektivtrafiken
än de Gunnel Farm nämnde, dvs. "rena och snygga hållplatser"?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89:208 av Alf Wennerfors (m) till statsrådet Lena
Hjelm-Wallén om tillkomsten av en nordisk utvecklingsfond för förmånlig
kreditgivning till u-länder:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen har i proposition
1988/89:35 begärt riksdagens godkännande för att upprätta en nordisk
utvecklingsfond för förmånlig kreditgivning fill u-länder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Motioner
rörande förslaget skall väckas senast den 9 november.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av pressmeddelande från UD framgår att statsrådet Lena
Hjelm-Wallén redan den 3 november tillsammans med representanter för de övriga
nordiska länderna undertecknat en överenskommelse om fondens inrättande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med anledning
härav vill jag ställa följande fråga:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad föranleder regeringen att
underteckna överenskommelsen innan riksdagen fattat beslut i frågan?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89:209 av Birger Hagård (m) till utbildningsministern
om högskolans ekonomutbildning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I en nyligen framlagd rapport, som
väckt stor uppmärksamhet, framförde IVA kraftig kritik mot ekonomutbildningen
vid våra universitet och högskolor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Delar statsrådet Bodström helt
eller delvis lVA:s uppfattning och avser statsrådet i så fall att med anledning
därav föreslå åtgärder för att komma till rätta med problemen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89:210 av Ann-Cathrine Haglund (m) till statsrådet
Bengt Göransson om val av datautrustning för gymnasieskolan:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Skall inte SOE slaa vakt om svenska spraaket?"</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I rapporten Datorutrustning och programvara för
gymnasieskolan anges vad SÖ rekommenderar för skolinköp. I grupp 2 i
rangordningen finns ett dataprogram som är gjort av Microsoft i USA - ett
program som saknar å, ä, ö.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande omfragor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>131</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SÖ:s inköpsfilosofi är normerande
både vad gäller program och språk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 november 1988 Vad som rekommenderas för skolinköp är
därför av särskild pedagogisk vikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-90.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelande om frågor Vill
skolministern medverka till att man undviker att satsa på dataprogram som inte
kan använda det svenska alfabetet korrekt?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89:211 av Gunnar Hökmark (m) till statsrådet Bengt
Göransson om reklamfinänsierad TV:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska folket nås i en växande
omfattning av utländska reklamfinansiera-de TV-program. Detta är något som
publiken av självklara skäl uppskattar. Reklamen finansierar program som de
annars inte hade kunnat se. Reklamen får däremot inte användas för att
finansiera svenskproducerade program som riktar sig till svenska folket. Detta
drabbar givetvis svensk TV-produktion, svenskt kulturliv och de svenska
tittarnas kontakt med det svenska språket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avser kulturministern att vidta
åtgärder för att TV-kanaler som riktar sig till svensk publik skall kunna ha
samma möjlighet att finansiera sin verksamhet med reklam som TV-kanaler som ses
av svensk publik men som inte riktar sig till den?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89:212 av Gunnar Hökmark (m) till statsrådet Bengt
Göransson om kabelnämndens prövningsverksamhet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är för yttrandefriheten och
informationsfriheten oacceptabelt att staten - genom kabelnämnden - avgör vad
som är av värde för medborgarnas informations- och yttrandefrihet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den svenska kabellagstiftningen minner om den tid då
statsmakten ständigt försökte stoppa det fria ordet i tryck. Redan Johan Henrik
Kellgren attackerade i dikten "Ljusets fiende" den som vill stoppa
det fria ordets spridning, på ett sätt som om det vore i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utlät sig: "Man vore dum (sen saken kommit har så
vida) att vilja ljusets gagn bestrida, blott att man hindrar det att sprida
sitt sken till hela publikum. Nu, och på det en dylik fara ej i vårt land må
äga rum är bäst man lämnar denna vara åt mig till monopolium".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kabelnämndens rätt att värdera en TV-kanals värde för
yttrande- och informationsfriheten är en ny indragningsmakt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avser kulturministern vidta
åtgärder för att säkra svenska folkets yttrande- och informationsfrihet,
oavsett vad regeringsmaktens företrädare anser vara av värde för informations-
och yttrandefriheten?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89:213 av Sinikka Bohlin (s) till justifieministern
om kriminalvårdens nya linjeorganisation:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen gav den 24 oktober 1985
kriminalvårdsstyrelsen i uppdrag att utreda möjligheterna till decentralisering
inom kriminalvården. Styrelsen beslöt den 22 januari 1988 att företa en översyn
av verkets linjeorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:100.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt arbetsgruppens första rapport den 6 juni 1988
skulle den nya 132</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>linjeorganisationen
bestå av sex områden, relativt jämnt fördelade över hela landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I skrivelse den 14 september 1988 har
kriminalvårdsstyrelsen fill regeringen lämnat ett nytt förslag. Antalet
regioner är fortfarande sex, men region 1 omfattar hela Norrland: Gävleborgs,
Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget är en försämring jämfört med det första
förslaget i vad gäller utredningsdirektiv, t.ex. angående förbättrade
kommunikafioner, reseförhållanden och service samt mot alla regionalpolitiska
målsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är statsrådet beredd att medverka
till att kriminalvårdens nya linjeorganisation formas enligt
utredningsdirektiven och dessutom följer regionalpolitiska målsättningar?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89:214 av Margareta Fogelberg (fp) till statsrådet
Georg Andersson om åtgärder för att förhindra splittring av flyktingfamiljer:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För två år sedan kom en ung
amerikan, Dave Long, till vårt land. Han skaffade arbete, bostad och träffade
småningom en svensk kvinna som han gifte sig med. Den 9 november skall han
enligt invandrarverkets beslut utvisas till USA. Söm skäl anför invandrarverket
att Sverige sedan 1968 har stoppat all invandring av utomnordiska medborgare
som kommer hit för att arbeta. Att det i detta fall rör sig om två unga
människor, självförsörjande och skattebetalande som börjat ett liv fillsammans,
saknar betydelse för myndighetens bedömning. I vår offentliga invandrarpolitik
finns en ambition att medverka till familjers återförening.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
fråga invandrarministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har vi inga verkningsfulla regler som kan förhindra att
familjer splittras?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89:215 av Margareta Fogelberg (fp) till
bostadsministern om ändrade låneregler för angelägna bostadsprojekt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med motiveringen att
"bostadsstödet måste bli mera rättvist" har statsrådet Ulf Lönnqvist
aviserat en översyn av bl.a. byggkostnader och statliga räntesubvenfioner.
Folkparfiet har sedan länge påtalat de oroande snabba utgiftsökningarna och
välkomnar därför statsrådets initiativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En mera rättvis fördelning av bostadsstödet är i sig
angelägen. Den största orättvisan anser jag ändock vara att en växande skara
företrädesvis unga människor inte har någon egen bostad över huvud taget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Därför undrar jag om
bostadsministern är beredd att med hjälp av redan tillgänglig erfarenhet snabbt
se över de låneregler som i dag utgör det sista men oöverstigliga hindret för
angelägna bostadsprojekt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande omfragor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:216
av Isa Halvarsson (fp) fill socialministern om produktkontroll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av tandfyllnadsmaterial:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rapporterna om skadliga tandfyllnadsmaterial duggar tätt,
alltför tätt. Myndigheternas passivitet är förvånande och upprörande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>133</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:19</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Vad
ämnar regeringen göra för att det med det snaraste införs en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>8 november 1988 produktkontroll
av tandfyllnadsmaterial?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:30.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-30.0pt'><span
style='font-family:Arial'>■</span><span style='font-family:Verdana'>'
° 1988/89:217 av Isa Halvarsson (fp) till kommunikationsministern om aviserad
nedläggning av visst postkontor:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Posten fortsätter med sina nedläggningar i
Värmland. Nu senast förvarnas om en nedläggning av postkontoret i Östra
Åmtervik fill nästa sommar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vill statsrådet medverka till att posten bättre
agerar i enlighet med kampanjen "Hela Sverige ska leva"?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89:218
av Marianne Andersson (c) till miljö- och energiministern om
koldioxidutsläppen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt uppgifter i massmedia förespråkar Vattenfall
att 500 000 ha åkermark skall planteras med lövskog i syfte att öka
möjligheterna att binda koldioxidutsläpp vid en ökad förbränning av kol. Enligt
Vattenfall skulle användning av kol kunna öka avsevärt utan att
koldioxidutsläppen ökar med en sådan åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Eftersom Vattenfalls förslag till minskade
koldioxidutsläpp inte synes vara i linje med de intentioner regeringen har om
den framtida energi- och miljöpolitiken vill jag fråga om miljö- och
energiministern avser att vidta några åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89:219
av Marianne Andersson (c) till arbetsmarknadsministern om den aviserade
arbetsmiljökommissionen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsmiljöfrågorna tillhör de frågor söm på ett
avgörande sätt påverkar människors livskvalitet. Ny teknik och ny
arbetsorganisation leder, tillsammans med den allmänna samhällsutvecklingen,
till förändrade problembilder. Mot den bakgmnden är det viktigt att snabbt och
på ett adekvat sätt få i gång det politiska arbetsmiljöarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill därför fråga
statsrådet Thalén:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När och med vilken huvudsaklig inriktning kan
regeringens aviserade arbetsmiljökommission komma i gång med sitt arbete?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89:220
av Barbro Sandberg (fp) till socialministern om televerkets aviserade
taxehöjning för nummerupplysning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Televerket har aviserat en kraftig höjning av
avgiften för nummerupplysning. I samband med detta förslag har kritik rests
från de handikappades sida. Det framhålls att synskadade är beroende av dessa
tjänster för att kunna utnyttja telefonnätet. Till detta kan läggas att det
finns fall där förståndshan-dikappade inte förmår använda telefonkatalogen,
vilket gör också dem beroende av nummempplysningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill fråga
socialministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:99.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vilka åtgärder avser regeringen vidta för att undgå
dessa negativa<br>
134</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>konsekvenser av televerkets taxehöjning för
nummerupplysning?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1988/89:221 av Roy
Ottosson (mp) till miljö- och energiministern om skydd av Indalsälvens delta:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Nordeuropas största havsdelta är Indalsälvens
delta. Området har i en rad utredningar och inventeringar bedömts som mycket
värdefullt ur naturvårdssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
finns ett förstklassigt fiske. Här finns stora geologiska värden. Här finns
stora botaniska värden, bl.a. i form av utrotningshotade växter och
växtsamhällen. Här finns stora faunistiska och ornitologiska värden -området är
bl.a. en viktig rast- och häckningslokal för änder, vadare och även
lövskogsberoende fåglar som t.ex. vissa hackspettsarter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
långvariga, intensiva och alltmer desperata protester från miljörörelsen,
naturskyddsföreningar och enskilda så byggs nu en ny sträckning av E4 genom
området. Vägen skall byggas med största möjliga hänsyn till natur och miljö -
brukar det sägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Likväl
planeras nu ytterligare exploateringar ute i deltat i form av industriområden,
turistanläggningar etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av detta vill jag ställa följande frågor tiU miljöminister Birgitta
Dahl:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vill regeringen medverka till att Indalsälvens
delta skyddas med hänsyn till dess stora och i vissa avseenden unika
naturvärden?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vill
regeringen medverka till att förhindra ytterligare exploatering av Indalsälvens
delta?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89:222
av Roland Larsson (c) till civilministern om den kommunala barnomsorgen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den kommunala barnomsorgen skall enligt beslut
senast 1991 vara fullt utbyggd. Detta kommer att, förutom på resurser, ställa
mycket stora krav på kommunernas barnomsorgsorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Har kommunerna rätt att själva bestämma hur den
kommunala barnomsorgen bäst skall organiseras i fråga om personalrekrytering,
arbetsfördelning, resursutnyttjande etc?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89:223
av Roland Larsson (c) till jordbruksministern om ökad ersättning för
skördeskador i Östergötland:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Stora delar av östra Östergötland har i år drabbats
av skördekatastrof. Det nya skördeskadeskyddet visar sig inte fungera, och för
många hårt arbetande familjejordbrukare hotar nu social och ekonomisk misär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Avser jordbruksministern att ta något initiativ för
att staten, i den uppkomna situationen, skall ställa upp och ta det ansvar som
man t.o.m. 1987 ansåg rimligt?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:19 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Meddelande
omfragor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1988/89:224 av Karl-Gösta
Svenson (m) till finansministern om frisläpp av investeringsfonder för
investeringar i Blekinge och sydöstra Sverige:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ericsson
har beslutat om nedläggning av telefonfillverkningen i Karlskro-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:19 na-
Nedläggningen berör ca 700 anställda och är givetvis ett hårt slag för 8
november 1988 Karlskrona och för Blekinge län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
kort sikt kan nyinvesteringar i länet stimuleras genom generellt frisläpp omfr
gor investeringsfonderna i vart fall fram till utgången av år 1990.1 praktiken
kan då investeringar under denna fidsperiod direktavskrivas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att sfimulera till s.k. avknoppningar borde ett sådant förslag kompletteras
med ett extra stimulansavdrag. De företag som medverkar till avknoppning bör
utöver direktavdraget få åtnjuta ett extra stimulansavdrag motsvarande en
procentuell andel av investeringskostnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sådan form av avknoppning torde öka förutsättningarna för ett framgångsrikt
resultat. I inledningsskedet finns nämligen ett ägarsamband mellan å ena sidan
den som är s.k. "motor" och har produktionskunnande och å andra sidan
huvudföretaget, som förutom friskt kapital även har resurser för bl.a.
marknadsföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vill regeringen medverka till generellt frisläpp av
investeringsfonder för investeringar i Blekinge eller i sydöstra Sverige?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89:225
av Kent Lundgren (mp) till miljö- och energiministern om motorvägsbygget i
Bohuslän mellan Stora Höga och Ljungskile:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vi besitter i dag en avsevärd kunskap om
biltrafikens förödande konsekvenser för våra skogar och hav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilismens
påverkan på skogarna i form av försurning, aluminium-jonvandring och följande
skogsdöd är väl känd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Resultaten
av övergödningen av haven - orsakad av bilism och jordbruk i kombination - har
vi sett prov på i år i form av bl.a. mördaralgen som angrep allt i sin väg. Dess
roll när det gäller försvunna fiskyngel och ejdemngar, döende trutar och salar,
förändrat föräldrabeteende hos svan och ejder, etc. kan vi endast gissa oss
till, vilket inte gör massbilismens roll mindre farlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
tanke på att socialdemokraterna inför årets val utropade sig själva fill
Sveriges enda kraftfulla miljöparti, vill undertecknad - liksom troligen också
väljarna - gärna veta hur mycket allvar, moral och politisk etik som ligger
bakom dessa uttalanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Eftersom den motorväg som för närvarande byggs
mellan Stora Höga och Ljungskile i Bohuslän inte förefaller vara en
miljömässigt försvarbar samhällsinvestering vill jag fråga miljö- och
energiministern om regeringen avser att vidta några åtgärder?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89:226
av Sven-Olof Petersson (c) till arbetsmarknadsministern om arbetsmarknadsläget
i Karlskrona:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ericssons Business Communications AB har beslutat
att lägga ner<br>
tillverkningen av telefonapparater i Sverige. Detta innebär att ca 700<br>
personer i Karlskrona mister sina arbeten. Ericssons erbjuder delar av<br>
personalen arbete på andra orter, men det stora flertalet kommer att bli utan<br>
alternativ. Det borde vara en självklarhet att Ericssons tar sitt ansvar för<br>
personalens fortsatta möjligheter till arbete och tillser att annan verksamhet<br>
136</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>placeras i Karlskrona.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tyvärr verkar inte
Ericssons ledning dela denna uppfattning. Karlskrona Prot. 1988/89:19</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kommun har under en lång
följd av år drabbats av arbetsmarknadsproblem 8 november 1988</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och befolkninesminskning.
Detta som nu inträffar kan få förödande effekter ,, ,, , ~ 7</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>"</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Meddelande omfragor</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>om inte åtgärder vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vilka åtgärder är regeringen beredd att vidta för
att arbetsmarknadsläget i Karlskrona kommun skall utvecklas posifivt?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>20
§ Kammaren åtskildes kl. 18.19. In fidem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BERTIL
BJÖRNSSON</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>/Gunborg
Apelgren</span></p>
</div>
GC0919prot_198889__19.pdf3166437pdfRiksdagens protokoll 1988/89:19 Tisdagen den 8 novemberhttps://data.riksdagen.se/fil/7435AEF5-2AC2-409A-A652-0D782790A74E