2438468GC091121988/89112protprotprotRiksdagens protokoll 1988/89:112ProtokollProtokoll"11201989-05-11 00:00:002024-06-25 16:43:122009-12-03 09:52:52Riksdagens protokoll 1988/89:112 Torsdagen den 11 majimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/GC09112/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GC09112https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GC09112
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagens protokoll 1988/89:112-113</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>11-12 maj 1989</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>i
Protokoll</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>'1988/89:112-113</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Debatter m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Torsdagen
den 11 maj</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skogspolitiska
frågor................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelande
om ändringar i kammarens sammanträdesplan </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Djurskydd
m.m............................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trädgårdsnäringen
..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Luftfartsverkels
verksamhel 1989/90-1991/92, m.m... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>......... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ändringar
i fastighetsbildningslagen m.m................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>......... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelande
om fråga</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:642
av Sten Andersson i Malmö (m) om reglerna för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>verkställighet
av ulvisningsbeslut............................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fredagen den 12 maj</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svar på frågor</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:571
av Per-Ola Eriksson (c) om importrestriktionerna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förvissa
komponenter till dataindustrin....................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:641 av Erkki Tammenoksa (s)
om nordiska medborga<br>
res rättigheter vid svensk anslulning lill EG.............. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:610
av Pär Gransledt (c) om färjeirafiken mellan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slockholmsregionen
och länderna pä andra sidan Öslersjön</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:623 av Viola Claesson (vpk)
om poslens pakelhanle<br>
ring ......................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.......... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:639 av Karl-Göran Biörsmark
(fp) om den planerade<br>
sammanslagningen av posiregionerna Norrköping och Eskils<br>
tuna ........................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.......... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:615 av Gudrun Schyman (vpk)
om freds- och konflikl<br>
forskningen vid Lunds universilel ............................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:617
av Sören Lekberg (s) om bosladsbyggandd i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Siockholms
län............................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:621 av Karin Ahrland (fp)
om amalörboxningens fram<br>
tid ........................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:613
av Viola Furubjelke (s) om luftföroreningarna från</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>billrafiken
................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagens protokoll 1988/89:112-113</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:637 av Per Gahrlon (mp) om EG-anpassningen och<br>
1988/89:112-113</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>energipolifiken..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.......... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:638
av Roy Ollosson (mp) om planerade dammbyggen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i Haverö
strömmar................................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.......... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:622 av Lars Leijonborg (fp)
om utnyttjande i skolan av<br>
privata utbildningsföretag..................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:625
av Jan Björkman (s) om fördelningen av resurser</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till
kommunal vuxenutbildning.................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>......... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:624 av Gösla Lyngå (mp) om
momsbefrielse för laltid<br>
ningsversion av fackförbundstidning .................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:630
av Per Gahrton (mp) om EG-anpassningen och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skattepolitiken
........................................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:636 av Per Gahrton (mp) om
EG-anpassningen och<br>
alkoholbeskattningen........................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:611 av Håkan Holmberg (fp)
om behandlingen av vissa<br>
asylärenden.......................................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:612 av Elisabeth Fleetwood
(m) om uppehällslillslånd<br>
för vissa svårt sjuka och handikappade ............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:627 av Berilh Eriksson
(vpk) om direklavvisningen av<br>
kurdiska flyktingar från Turkiet.............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:619 av Gunilla André (c) om
förundersökningarna vid<br>
våldläktsbroU........................................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>......... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:620 av Bengl Harding Olson
(fp) om lagrådsyttrandena<br>
i propositionsärenden .......................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>......... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:632 av Per Gahrton (mp) om
resultatet av vissa över<br>
läggningar mellan EFTA och EG om bioteknik........................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>......... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:640
av Ylva Annerstedt (fp) om åtgärder mot bruket av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vissa
farliga föremål ................................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>......... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anmälan om
komplelleringsval fill utskott................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>......... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelande
om frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:643 av Maj-Inger Klingvall
(s) om den planerade<br>
sammanslagningen av postregionerna Norrköping och Eskils<br>
tuna ..................................................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>......... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:644 av Karin Israelsson (c)
om dokumentation av<br>
tortyrskador.......................................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>......... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Avgjorda ärenden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 11 maj</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jordbruksutskottets betänkanden</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:JoU16Skogspohtiska
frågor....................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>........... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:JoU17
Djurskydd m.m................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>......... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:
JoU20 Trädgårdsnäringen........................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>......... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafikutskottets betänkande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89:TU18 Luftfartsverkels verksamhel
1989/90-1991/92,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>m.m.</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bostadsutskottets
betänkande</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prot.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1988/89:BoUll Ändringar i
fastighetsbildningslagen m.m </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>67 1988/89:112-113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 12 mj</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Val
av en ledamot i lagulskollel......................... </span><span
style='font-family:Verdana'>...... </span><span style='font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Val av en suppleanl i
lagulskollel........................ </span><span style='font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Val av en suppleant i
arbelsmarknadsulskotlel ..... </span><span style='font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-family:Verdana'>122</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal><sub><span style='font-size:22.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:112</span></sub><sub><span
style='font-size:22.0pt;font-family:Verdana'> </span></sub><sub><span
style='font-size:22.0pt;font-family:Verdana'>TrTr</span></sub></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:305.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>11 maj 1989 </span></p>
<h1 style='page-break-after:auto'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagens
protokoll 1988/89:112</span></h1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Torsdagen
den 11 maj</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kl. 12.00</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förhandlingarna leddes till en början av andre vice
talmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Upplästes och lades till handlingarna följande från
valprövningsnämnden inkomna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamöter
och ersättare för riksdagsledamöter</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till
valprövningsnämnden har från riksskatteverket inkommit bevis om atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels Krister Skånberg (mp), Stockholm, utsetts till ny
ledamot av riksdagen fr.o.m. den 10 maj 1989 sedan Jill Lindgren (mp) avlidit.
Till ersättare för riksdagsledamöter har i detta fall utsetts Anders Nordin,
Altersbruk, och Anders Malmen, Slockholm (båda mp),</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels Hugo Andersson (c), Finspång, utsetts fill ny ledamot
av riksdagen fr.o.m. den 10 maj 1989 sedan Anna Wohlin-Andersson (c) avlidit.
Till ersättare för riksdagsledamöter har i detta fall utsetts Åsa-Britt
Karlsson, Linköping, och Arne Jonsson, Norrköping (båda c),</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels Lisbelh Slaaf-Igelslröm (s), Molkom, utsetts lill ny
ledamol av riksdagen fr.o.m. den 10 maj 1989 sedan Hans Rosengren (s) avlidit.
Till ersättare för riksdagsledamöter har i delta fall utsetts Gunilla
Andersson, Chariottenberg, Martha Berglund, Hagfors, Ann Björkqvist, Säffle,
Kjell Björk, Forshaga, och Claes Pellersson, Arvika (alla s),</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels Birgit Henriksson (m), Hallslahammar, utsetts lill ny
ledamot av riksdagen fr.o.m. den 10 maj 1989 sedan Anders Andersson (m)
avlidit. Till ersättare för riksdagsledamöter har i detta fall utsetts Ingrid
Bolin, Västerås, och Claes Fohn, Arboga (båda m).</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valprövningsnämnden har denna dag granskat bevisen och
därvid funnit alt de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 § vallagen.
Stockholm den 10 maj 1989 Stig Nordlund</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>/Sven-Georg
Grahn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamot och
ersättare för riksdagsledamot</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till valprövningsnämnden har från riksskatteverket
inkommit bevis om alt Jan-Olof Ragnarsson (vpk), Norberg, utsetts till ny
ledamot av riksdagen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogspolitiska frågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fr.o.m.
den 1 oktober 1989 sedan Hans Petersson (vpk) avsagt sig sitt uppdrag som
riksdagsledamot. Till ersättare för riksdagsledamot har utsetts Anna Granberg,
Västerås, och Åsa Sundgren, Västerås (båda vpk).</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valprövningsnämnden har denna dag granskat bevisen och
därvid funnit att de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 § vallagen.
Slockholm den 10 maj 1989 Stig Nordlund</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>/Sven-Georg
Grahn</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § Andre vice lalmannen anmälde att Gunilla Andersson (s)
fr.o.m. den 11 maj skulle tjänstgöra som ersättare för Roine Carlsson under den
fid han är statsråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § Justerades protokollet för den 2 maj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § Föredrogs och hänvisades Propositionerna 1988/89:146
fill skatleulskollet 1988/89:148 fill jusfitieutskoltet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § Föredrogs och hänvisades</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Molionerna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89;Jo42-Jo70
fill jordbruksutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § Föredrogs men bordlades åter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utrikesutskottets betänkanden 1988/89:UU20 och UU21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>,7 § Föredrogs</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>jordbruksutskottels
belänkande 1988/89:JoU16 Skogspolifiska frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogspolitiska frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 1 CARL G NILSSON (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Sveriges skogsbruk och skogsindustri har
oerhört slor belydelse från flera synpunkler. Direki och indirekt sysselsätts
över 200 000 personer, varav ca 40 000 personer arbetar i själva skogsbruket
och ca 100 000 inom skogsindustrin. Ca 70 000 arbetar inom den indirekta
verksamheten, transportväsende, varuhandel, verkiygstillverkning m.m. Del är
också viktigt att påpeka alt alla dessa sysselsättningstillfällen är bra
fördelade över hela vårt land, och då inle minsl inom vad vi brukar kalla
glesbygdsområden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även ekonomiskt har skogsnäringen med sin industri
en mycket slor betydelse. Jag vill här särskilt framhålla den slora andelen och
de höga siffrorna av exportinkomster som kommer från skogen. Ndloinläklen av skogsindustrins
export är hela 50 miljarder per år, vilket kan jämföras med bilindustrins ca 15
miljarder och med den övriga verksladsprodukfionens 10 miljarder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan alltså ulan överdrift säga att skogsbruket är en mycket väsenfiig del av
vårl folkhushåll och en oersättlig del av vår ekonomiska tillväxt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogen
är en förnyelsebar naturresurs. Målel måste vara all skapa förhållanden som
leder till all denna resurs sköts och förvaltas på etl sådant sätt atl dess
producerande förmåga inte bara vidmakthålls ulan också förbättras lill gagn för
kommande generationer. Detta kräver långsiktighet, uthållighet och stabilitet.
Skogspolifiken bhr trovärdig endast om dessa krav tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
aktivt och lönsamt skogsbruk är också den bästa garanfin för en god miljö och
för fillgång till fina naturupplevelser. Ett skogsbruk hårl pressat av
avgifter, skatter, regleringar och restriktioner kommer att varken ha råd eller
möjlighel att erbjuda skogsvandraren, svampplockaren, jägaren m.fl. någon
trevlig miljö atl vistas i.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
dagens betänkande JoU16 har vi moderaler fogat etl anlal motioner och
reservationer där vi framhållit hur vi vill utforma den framtida
skogspolifiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller lagar och förordningar anser vi atl skogsbruket är alltför hårt
styrt. Detta medför onödiga samhällskoslnader och ökad kontroll. För den
enskilde skogsägaren innebär del både koslnader och en osäkerhet om vad som är
fillåtet eller förbjudet. I ställd bör rådgivning och informafion ersätta stora
delar av regleringen och författningarna. Skogsvårdslagen måste således
förenklas och renodlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skötsellagen
bör förändras så att den medger att plantering av skog på åkermark kan ske utan
särskill lillstånd. Skogsplantering bör stimuleras via gynnsamma skalleregler i
stället för med bidrag. Beiräffande dessa lagar kan det starkt ifrågasättas om
statliga planeringsorgan är bättre skickade alt bedöma såväl framtida behov av
skogsråvara som skogsskötsel i allmänhet än de människor som arbetar inom
skogsnäringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
ganska stort avsnitt i belänkandel handlar om s.k. fjällnära skogar. Hans Dau,
själv från Västerbotten, kommer i ett senare inlägg att mera utförligt beröra
vår syn på detta vikfiga ämne. Låt mig nu därför inskränka mig till att säga
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om den fjällnära skogen råder del redan i dag mycket stor restrikfivitet
beiräffande prakfiskt skogsbruk. Detta är en direki följd av riksdagens beslut
i denna fråga 1985. Riksdagens beslul har följts upp genom förordningar och
föreskrifter som mera i detalj reglerar skogsbrukets bedrivande. Dessa
restrikfioner har i stort sett accepterats av skogsägarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
betänkandet framgår att regeringen gett skogsstyrelsen i uppdrag att omedelbart
göra en utvärdering av 1985 års beslut. En sådan ulredning är i linje med vår
moderala parlimolion i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ökad och uthållig lönsamhet inom skogsbruket är en förutsällning för jämn
avverkning. Ett sätt alt förbättra lönsamheten är att minska kostnader-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Skogspolitiska
frågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:112 na. Rundgången i fråga om avgifier och bidrag måste bort.
Skogsvårdsavgif-<br>
11 maj 1989</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ten är betungande och orällvis och
har blivit en specialskatt på näringen. Vi</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skogspolitiska
frågor</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har i
annat sammanhang föreslagit alt denna skatt i två steg skall avskaffas lill den
1 juli 1990.1 gengäld kan en del bidrag till skogsbruket avskaffas. I stället
för bidrag till tex. skogsdikning och skogsvägar kan kostnader för sädana
ålgärder göras direki avdragsgilla vid inkomsllaxeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Jag yrkar bifall till dé moderata
reservalionerna nr 5 och nr 16.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 2 LARS ERNESTAM (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som Carl G Nilsson har framhålht är skogsnäringen en av
landels viktigaste basnäringar. Del belänkande som vi nu debatterar om
skogspolitiska frågor handlar om skogsvårdslagen, om skogsbruksmetoder och om
behovet av ökal skydd för de fjällnära skogarna. I milt anförande kommer jag
alt koncentrera mig jusl på dessa frågeställningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkpartiet begär, liksom tidigare år, en översyn av
skogsvårdslagen. Det gäller förenklingar av lagsliflningen, det gäller
naturvårdshänsyn och myckel annal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan konstateras all samlliga opposilionsparlier vill
ha en omarbetning av lagen eller av enskilda paragrafer i lagen, dock med olika
motiveringar. På grund av alt motiveringarna är ohka har socialdemokralerna i
ulskottd fått majoritet för atl lagen skall bibehålla sin nuvarande form. Dd är
enligt min uppfattning märkligt atl socialdemokraterna, mot bakgrund av del
förhållandel all inget av de andra partierna egentligen är hell nöjl med
lagen, inte släller upp bakom vårl krav på omarbetning. Jag är dock helt
övertygad om atl tiden talar för oss och atl socialdemokralerna kommer all få
lämna sina hiltillsvarande positioner och gå med på all en pariamenlarisk kommitté
får se över lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns många exempel på likartade frågeställningar, där
hårdnackat motstånd i ett sammanhang byts lill att man ansluter sig till
oppositionens uppfattning. Jag kan som exempel nämna den översyn som skall
komma om miljölagsfiftningen. Socialdemokraterna ställer sig numera bakom
tanken på införande av miljöavgifter. Det är bara beklagligt alt ömvändningen
inför faktiska realiteter så ofla kommer senl. Del gäller också översynen av
skogsvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen har uttalat sig för att miljökonsekvensbeskrivningar
skall vara obligatoriska. I det sammanhanget är del värl atl nolera att
socialdemokralerna, moderalerna och vpk avvisar förslaget atl
miljökonsekvensbeskrivningar skall göras vid införandel av nya
skogsbruksmetoder. Erfarenheterna visar ju all de föreskrifler majoriteten
hänvisar lill är olillräckliga. Är det verkligen så alt miljökonsekvenserna av
hyggesplöjning, slubbrytning, dikning och inplantering av främmande träslag är
tillräckligt väl utredda? Jag skulle vilja alt utskottsföreträdaren gör klarl
om han anser all så är fallel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En slor del av belänkandel las upp av socialdemokraternas
och moderaternas gemensamma motiveringar för att avslå motionsyrkanden om en
naturvårdsgräns för de fjällnära områdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Man kan fråga sig vad det är som gör att
avverkningarna i de fjällnära skogarna, Nordeuropas sisla urskogsområden,
väcker så myckel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skogspolitiska
frågor</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>deball. Är
det möjligen socialdemokralernas löfte till miljöorganisationerna Prot.
1988/89:112 i valrörelsen om atl man änlligen skulle slälla upp på en gräns,
som 11 maj 1989 inflammerar debatten? Självfallet får ett brutet vallöfte
konsekvenser. På det här områdel säger socialdemokraterna en sak före valet,
och efler valel är budskapei ett helt annal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns även andra orsaker. De enskilda markägarna inom
de berörda områdena känner all en naturvårdsgräns innebär inskränkningar i
förfoganderätten över den egna marken. Dessulom har de här områdena av landet
otillräckligt anlal arbetstillfällen. Det är svårt att få arbele så all man kan
bo kvar i de här delarna av landel. Socialdemokralernas regionalpolitik har i
del här sammanhanget gäll ut pä elt överutnyttjande av skogsresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förklaring, kanske den vikfigaste, till motståndet från
ortsbefolkningen finns i motiveringen lill det beslut om översyn av
avverkningen som regeringen riktat till skogsstyrelsen. Regeringen säger där
följande: "Utgångspunkten för förslagen skall vara all begränsningar för
skogsbruket av hänsyn till andra intressen än skogshushållningen och skyddet
mol all fjällgränsen flyttas ned inle får vara så långtgående att det leder
lill avsevärl inträng vid pågående markanvändning och därmed
ersättningsanspråk."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvården och skyddet av urskogar får inte kosla staten
någol. Naturvård är, som jag uppfattar del, för socialdemokralerna bara något
av ett honnörsord som inle bör fä ekonomiska konsekvenser. När avsevärl intrång
kan förekomma backar man. Herr talman! Det är därför vi har fält så många
interimistiska beslut om naturreservat, där ersättningsfrågorna skjuls på
framtiden. Därför har irritationen bland markägarna blivit så påtaglig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För folkparliel är frågeställningen klar. Vi måsle slälla
upp för alt bevara de fjällnära skogarna och samtidigt vara beredda atl ge de
markägare som drabbas rimlig ersättning. Vi har anvisat medel för detta. Det
har socialdemokraterna inle gjorl, och därför har frågan blivit så
inflammerad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I desperation inför alt skyddsfrågorna inte har kunnal
lösas har frågan om moralorium väckts. Vi har inle kunnal slälla upp bakom del
förslagel, eflersom del kan ifrågasättas om ett beslut i den riktningen
eventuellt kan vara grundlagsstridigt Moralorium behövs dessulom inle om
riksdagen är beredd all följa vårt förslag all i nära samråd med
ortsbefolkningen en gång för alla lösa frågan om skyddet av de fjällnära
skogarna. Del gäller all få klarlagt vilka områden som skall skyddas, var
avverkning kan göras och på vilket sätt den skall genomföras. Förutom de
ersättningar som bör utgå lill markägarna för intrång är del också viktigt alt
staten ställer regionalpolitiska medel lill förfogande för insalser i dessa
områden. I kompletteringsproposifionen har folkpartiet föreslagil ell anslag
på 15 milj. kr. för insatser direki i berörda områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är inte naturvärdens företrädare som är
ansvariga för den inflammerade fjällskogsdeballen. Det är inle heller
ortsbefolkningen som har ansvaret. Ansvarel ligger helt och hållet hos
socialdemokralerna och på den politik som de har bedrivit i de här områdena när
det gäller skogspolitik, naturvård och regionalpolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag yrkar bifall till alla reservationer som är
undertecknade av represenlanler från folkparliel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogspolitiska frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 3
LENNART BRUNANDER (c);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Som det redan har sagls från denna talarstol
vid etl par tillfällen i dag har skogen en stor belydelse för det svenska
hushållet. En myckel slor del av vår handelsbalans utgörs av skogsprodukter.
Utan den inkomsten skulle vi stå oss ganska dåligl ekonomiskt. Därför är skogen
en viktig resurs, som vi skall hantera på elt sä rikligl och bra sätt som
möjligl för atl långsiktigt kunna nyttja den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta med skogen är också, som sades, en myckel viklig
sysselsättningsfråga, inle minst regionalt selt, eftersom de arbetstillfällen
skogen ger i stor ulslräckning finns ule i bygderna. Man skulle, genom en annan
lyp av skogsbruk, kunna behålla ännu fler arbetstillfällen ute i glesbygderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogen skulle också kunna få en slörre betydelse i
energisammanhang och i miljödiskussioner. Om vi hade en annan energipolitik,
vilket centerpartiet har förordat, skulle vi kunna utnyttja skogsprodukter i
betydligt slörre ulslräckning i vår energiförsörjning. Det skulle ge
förutsättningar för en bättre skogsvård, eftersom man skulle få en bättre
marknad för klenvirke och annat som skall bort vid röjning och gallring.
Framför alll skulle det ge en bättre miljösituation, eftersom man skulle få
mindre av de bekymmersamma utsläpp som de fossila bränslena ger, koldioxid,
svavel osv. Detta är en sak som ligger litet vid sidan av denna debalt. Det är
frågor som vi har diskuterat tidigare, där jag dock tycker atl del finns
anledning alt peka på atl skogen har en viklig belydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogen är också betydelsefull ur rekreationssynpunkt. Där
finns möjligheter, och dem skall vi vara rädda om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvården, som har tagits upp här, är viktig, eftersom
skogen är en mycket stor del av vår nalur. Här finns elt slorl intresse ule
bland dem som arbetar i skogen och dem som äger skog. Vi har fåll ett stort
gensvar på de diskussioner vi har haft just när del gäller atl ta hänsyn lill
naturen, fill djur och växter, som man måste göra. Där har del blivit en klar
förbättring. Jag har vid tidigare debatter refererat lill vad som har hänt ute
på bl.a. skogsdagar, där man har lagl stor vikt vid atl tala om och undervisa i
hur man skall bete sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fråga i detta sammanhang gäller en nalurvårdsgräns för
skogsbruket i de fjällnära områdena. Vi har från centerpartiet ställt upp för
en sådan gräns. När man befinner sig i dessa områden är man vid gränsen för det
område där dd går att bedriva elt skogsbruk. Bekymren är på sina håll stora,
och det är ibland t.o.m. omöjligt att få fram ny skog. Då måste man naturhgtvis
ta speciella hänsyn. Det är viktigt för alla. Samfidigt är det också viktigt
att man för denna politik på ett sådant sätt atl de människor som lever i dessa
områden kan leva kvar. Det är denna avvägning vi lycker är så vikfig. Det har
vi också tagit upp i en reservafion. Vi menar att man också fortsättningsvis
måste kunna bedriva skogsbruk med de skogsbruksmetoder man har använt sedan
uråldriga tider, även om en nalurvårdsgräns införs. Det som inte bör fillåtas
är de storskaliga skogsbruksmetoder som framför allt domänverket och vissa
bolag har använl sig av. Det finns mänga negativa exempel på att man i dessa
fall inle har fått fram någon skog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag läste för inte så länge sedan i lidningen atl man har
kunnal konstatera atl kråkris som växer i skogen skulle vara giftigt för tallen
och förhindra den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>föryngring man vill
åstadkomma. Det är möjligt alt det är så. Det är bra om man upptäcker de
svårigheter som finns. Klimatet är också ett bekymmer, och det ändrar man inte
så lält. Del finns forskare som menar alt vi är på väg åt fel håll i det
avseendet och atl man därför måste vara extra försiktig. Det viktiga är att man
har ortsbefolkningen med sig när man bedriver delta arbele, och att den får
vara med och påverka utformningen och se lill att de skogsbruksmetoder som
tilläts är sädana att det är möjligl för befolkningen alt bedriva sin
verksamhet också i fortsättningen. Det är vikfigt för befolkningen och för
bl.a. de inlandssågar som finns. Dem skall man också vara rädd om. Här finns
mycket alt ta hänsyn till, och det är viktigt att man gör del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vill också från centerpartiets sida ha en ny skogsvårdslagstiftning. Vi fick en
skogsvårdslag 1979, som i stor utsträckning uppfyllde de krav man skulle kunna
ställa på en skogsvårdslagstiflning. Man skulle möjligtvis kunna tänka sig att
den kunde vara litet mer flexibel och inte så hårt styrande mol barrskogsodling
som den fakfiskt är. Den kunskap vi i dag har är att man med fördel kan ha en
mer varierad skogsproduktion när del gäller artsammansättning. Framför allt
skall del inle finnas ivingande momenl, som det gör i den nuvarande
skogsvårdslagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
hade för några är sedan en debalt om att det avverkades för litet i den svenska
skogen. Då var man snabb att ändra skogsvårdslagen och bestämma atl man om
några år skulle göra en avräkning och se om de svenska skogsägarna hade
avverkat tillräckligt mycket. En lagsfiftning skall naturligtvis inte användas
för att på detta sätt tvinga fram avverkning och större virkeskvanlilder. Del
skall marknaden få klara. Tillgång och efterfrågan, priser m.m. skall bestämma
della. Man kan säga alt årets avverkning visar att del går atl få fram virke,
om bara säljare och köpare blir överens om elt pris som man anser är
användbart. Trots atl vi har haft en ganska besvärlig vinter vad beträffar
klimatet, en alltför varm vinter, och det har varil svårt att avverka, har vi
ändå fått fram ganska slora kvantiteter, som jag tror är tillräckliga, just nu
i varje fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vill alltså ha en skogsvårdslagstiftning som är enklare och som i första hand
garanterar den långsiktiga bedömningen av skogsvård och skogsproduktion och
inle går in och slyr i mera kortsiktiga perspektiv, för då är del lält atl man
kommer fel. Det är dessutom en absolul onödig styrning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har också tagit upp skogsvårdsavgiften, som vi tycker är en felaktig
beskattning av skogsbruket. Man har räknat ut att ungefär 40 % av del netto som
man får över efter avverkning går till skogsvårdsavgifler, om man räknar med en
omloppstid på 60-100 år. Del är naturligtvis en alltför hög beskaltning. Vi har
föreslagil att man skall la borl skogsvårdsavgiflen helt och hållet. Det
innebär i och för sig också att vi tar borl en del av de bidrag som man bl.a.
har använt dessa pengar till. Skogsvårdsavgifterna används ju inte fullt ul på
dd sättet, utan en hel del gär direkt in i statskassan och är på del sättet en
ren skatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har velat behålla bidraget för skogsvårdsälgärder inom det skogliga stödområdet
Vi anser nämligen all del har en regionalpolifisk belydelse. Del är en statlig
angelägenhet som man får använda slalliga pengar lill. Del har vi velat ha kvar
i detta sammanhang. Vi vill också ha kvar en del andra</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Skogspolitiska
frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogspolitiska frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bidrag för
lövskogsplantering, dikning och ädellövskog. Det är ocksä sådana ålgärder som
vi lycker all det är rimligt att man använder slatliga pengar för att
stimulera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Etl av dessa bidrag, 5;3-bidraget, som har diskuterats
mycket, vill vi i slorl selt la bort. Det har varil en ganska omfattande
diskussion om huruvida det bidraget har varil bra eller dåligt. Det är kanske
svårl atl säga atl del har varit antingen bra eller dåligt. Det råder dock
inget tvivel om att det har använts på ell felakligl sätt i många sammanhang.
Det är del som har gjort att man har tagit borl det. Det är för vår del också
en orsak till alt detta bidrag måste försvinna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har ocksä tagit upp frågan om konsekvensbeskrivningar
av nya skogsbruksmetoder. Jag tror atl det är vikfigl att man gör sådana konsekvensbeskrivningar,
så att man vel vad del är man ger sig in på. Vi har ocksä hafl uppe andra
frågor här om översvämningsorsaker och del faktum all det kväve som förs ut i
våra vatten nu i större utsträckning kommer från skogen än från jordbruket.
Alll sådant som påverkar den omkringliggande miljön måsle i större utsträckning
bedömas innan man börjar med alltför storskalig verksamhel. Del finns
forlfarande anledning att ställa della krav. Därför har vi beträffande delta
fogat en reservation fill betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en annan reservafion har vi lagil upp molorsägsbränsle
och oljor för användning i skogen. Beskattningen av dessa ligger litet utanför
jordbruksutskottets område. Men vi hade detta uppe till debatt för någon vecka
sedan. Jag beklagar atl vi då inte kunde fä gehör för våra synpunkler att göra
användningen av dessa mer miljövänliga bränslen och oljor mer lättillgänglig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Med det anförda yrkar jag bifall lill de
reservationer där centerpartiet finns med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 4 ANNIKA ÅHNBERG (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogen är betydelsefull för den ekologiska balansen. På
mänga håll runt om i världen ser vi i dag de kalaslrofala följderna av att
stora arealer skog avverkas utan alt ålerväxlen kan garanleras. Vattenbalansen
och även vindförhållandena rubbas. Konsekvenserna blir översvämningar eller
lorka. Även i Sverige har vi under senare år fält problem med ökad
vatlenslrömning. Häromdagen kunde vi läsa i tidningarna om en vatten-damm som
hade brustit Det finns mänga forskare som hävdar all del även i vårt land finns
elt samband mellan sådana följder och hur man bedriver skogsbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koldioxidproduktionen ökar när man avverkar stora arealer
skog ulan all man ser lill alt det blir en ålerbeskogning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Merparlen av värl lands yla är täckt av skog. Särskill
från Bergslagen och norrut är det verkligen mil efler mil till lador och hus,
för alt ullrycka sig som Dan Andersson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogen var länge ett hinder i människans strävan att odla
upp marken och försöka skapa sig en lillvaro för atl överleva. Genom
svedjebränning brände man ner skogsarealer för all kunna utnyllja dem för
odling. Sä småningom växte det i värt land fram elt skogsbruk, lill en början i
närheien av människans bostad, och man använde i slort sett bara vallendragen
för all</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>transportera
timret. Men i dag, med hjälp av modern teknik, har skogsnäringen förändrats. I
dag bedrivs ett slorskaligl skogsbruk. Som tidigare har framförls här i dag är
skogsbruket en oerhört betydelsefull del i del svenska näringslivet med lanke
på den stora belydelse som skogen har i naturens hela liv, också som biotop för
väldigt många arter av djur och växter. Vi vet också att elt av problemen med
regnskogens ödeläggelse är all den väldiga artrikedomen som ryms där går lill
spillo utan att vi ens har lärl känna den, och utan att vi ens har hunnit
utforska de växter och djur som finns där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även i vårl land utgör skogen en biotop för en stor
variafion av växter och djur sorn givelvis påverkas mycket av hur skogsbruket
bedrivs. Med tanke på den stora betydelse som skogen har i den ekologiska
balansen och med tanke på den stora betydelse som skogen har som näring i värt
land, är del vikligl alt bruket av skogen slår i samklang med naturen och atl
nalurvärdshänsynen ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvårdslagen, som nu är tio år gammal, är en ramlag.
Det betyder att den måste kompletleras med mer detaljerade regler för att i
praktiken ge vägledning. Regelverket består förulom av lagen av förordning,
föreskrifler och allmänna råd. Del övergripande mälel, enligl skogsvårdslagen,
är att skogsmarken skall utnyttjas så atl den ger hög och värdefull
virkesavkasl-ning, och hänsyn skall las lill nalurvården och andra allmänna
intressen. Del är läll att se alt det här rör sig om en lag som är fillkommen
pä del sena 70-talet. I lagen finns en gryende men litet yrvaken medvetenhet om
hänsynen lill naturen. Men fortfarande är det en bisak fill del som är
huvudsaken, nämligen att skogen skall utnyttjas som bas för produktion så atl
den ger avkastning till människan. Där finns ännu inte insikten om att det är
människan som måsle anpassa sin kullur och sill liv så att de slår i samklang
med naluren i stället för atl människan anpassar naturen till sig själv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dag har vi kommit längre i dessa avseenden. Och under de
lio år som lagen har funnits har naturvårdshänsynen blivit allt vikfigare. Dd
har resulterat i alt riksdagen flera gånger under denna fioårsperiod har fallat
beslut som har ökal naturvårdshänsynen. Det har bl.a. fallats beslul om de
fjällnära skogarna. Men vi anser all tiden nu är mogen atl ta ytterligare steg
när det gäller den här förändringen och anpassningen lill naturvärden. Det är
därför som vi har krävl en förändring av den första paragrafen, den s.k.
portalparagrafen, och därmed en förändring av lagens hela inriklning.
Utgångspunkten är att vi anser att vårt förhållningssätt till skogen måste vara
grundat på skogens roll i det ekologiska systemet. Men vi anser ocksä alt del
är fullt möjligt, och på lång sikl det enda som över huvud tagel är möjligt,
all utnyttja skogen som råvara i en omfattande produkfion. Skogsproduktionen är
ju till sin grundläggande karaktär miljövänlig, eftersom del handlar om en
förnyelsebar råvara som kan cirkuleras lill skillnad från en hel del av de
fossila råvaror som används och som sedan ger avfall som man inte vet hur del
skall hanteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har också krävl en ulredning angående skogsvårdslagen
21 § och dess tillämpning, som är den paragraf som reglerar naturvårdshänsynen.
Vi anser atl den paragrafen inte utgör ett tillräckligt skydd för värdefulla
biotoper och inle heller lar tillräckligt slor hänsyn till naturvårdsperspektivel.
Det har frän andra framförls krav här i talarstolen i liknande riktning.
Utskottets</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogspolitiska frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:112 majoritet har däremol avstyrkt våra krav ulan atl egenfiigen
motivera varför.<br>
11 maj 1989</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulskoltsmajorilden har hänvisat
till uttalanden som jordbruksutskottet har</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skogspolitiska
frågor</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gjort i
andra sammanhang och som enligt min mening snarare ger stöd för kraven i
molionen än ivärlom. Del skulle därför vara mycket intressant atl här i dag få
reda på varför dessa yrkanden har avstyrkts. Herr lalman! Jag yrkar bifall till
reservation 7 i detta betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservafion 8 har vi krävl förbud mot fortsatt
plantering av Pinus contorla. Contortans vara eller inle vara i de svenska
skogarna har blivit något av en symbolfråga. Det handlar åter om en
grundläggande princip som har med de ekologiska frågeställningarna att göra.
Naturen själv har genom årtusenden, för alt inte säga årmiljoner, genom urval
och anpassning arbelal fram de arter som är anpassade fill en viss ståndort. Vi
anser all människors skogsbruk måste bygga på dessa naturliga processer som
genom sin långsiklighet och sin långsamma ulveckling ger garantier för atl inle
oväntade och negativa katastrofer skall kunna inträffa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inlrodukfionen i vårt land av främmande trädslag som
Contortan går tvärtemot denna princip. Den bygger i slällel på den trosvissa
förhoppningen att människan kan slyra över naluren. Liknande agerande har i andra
sammanhang när del har gällt all introducera djurarter i för dem främmande
miljöer fått långtgående och ibland ganska katastrofala effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Diskussionen har alllid varil het när det har gälll
Contortan. De omfattande Gremmeniellaangreppen på Contortan, speciellt i
ulsalla kli-mafiägen, har visal att det fanns fog för den krifiska alfilyden då
Contortan introducerades. Det är inte bara Contortan som används. Det finns
även många andra främmande trädslag som har introducerats i vårl land. Jag tror
att reslrikliviteten även i detta sammanhang behöver ökas. Det kan lyckas alt
denna frågeställning har mist en del av sin aktualitet, eftersom vi i dag står
alldeles på gränsen lill den oerhörda omvälvning som gentekniken kommer alt
innebära, även när det gäller förädlingen inom skogsbruket och introduktionen
av olika arter. Men den principiella frågeställningen är ju i grunden densamma,
människan som skapelsens herre eller som en del i en helhel och med plikt atl
ta det långsiktiga ansvaret för helheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag yrkar
bifall till reservation 8 till detta betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservationen om konsekvensbeskrivningar inom skogsbruket
har tagits upp fidigare i debatten. Det har frågats varför vpk inle har slöll
kravel pä konsekvensbeskrivningar. Jag tycker atl det egenlligen är ell bra
krav, och vi har i andra sammanhang stött sådana krav. All vi inle har gjort
del den här gången har atl göra med logik. Logik kanske inle alllid är en
framträdande del i det politiska livet. Men vi har lyckl att del är ologiskl
atl å ena sidan kräva förbud mot främmande trädslag, som Contortalallen, och å
andra sidan kräva alt man skall tillåta den typen av trädslag bara man först
gör en konsekvensbeskrivning. Della är anledningen till alt vi inte har kunnil
slödja reservationen. Hade reservationen haft en mera allmän ulformning, hade
vi säkert kunnat ansluta oss till den. Det finns anledning att se om vi i den
fortsatta diskussionen kan nå en större enighet kring kravel på miljökonsekvensbeskrivningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:100.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Vi har nyligen fattat beslul om statsbudgeten
i de delar som<br>
14</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>berör skogspolitiken. Vi
diskuterade bl.a. försurningsproblemen. Flera</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>partier, bl.a. vpk, krävde
ökade insatser från samhällets sida när det gäller försöksverksamhet med skogskalkning
och tillsatser av framför alll kalcium och magnesium, som är vikliga ämnen men
som på grund av försurningen försvinner ur markförrådet. Situationen särskilt i
landets sydvästra och södra delar är mycket allvarsam. Tyvärr avslog riksdagen
kraven från vår och andras sida. Självfallel kan vi hålla med om all det inle
kan vara möjligl att via statsbudgeten bekosta de åtgärder som kommer atl bli
nödvändiga på grund av försurningen, för det rör sig om miljardbelopp. Men vi
tycker att det är samhällets ansvar att se fill atl del utarbetas
äigärdsprogram för hur man skall komma till rätla med dessa problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
riksdagen fattade sina beslut om statsbudgeten har nya saker inträffat
Skogsstyrelsen har uppvaktat regeringen. Nya undersökningar har publicerats som
visar alt lägel på en del håll i landet är mera katastrofalt än vad vi kände
till när vi behandlade statsbudgeten. Med anledning härav har vi väckt en ny
motion om skogskalkningen och den s.k. vitaliseringsgödslingen, som vi hoppas
kommer att behandlas i samband med regeringens kompletleringsproposiiion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
vi diskuterade statsbudgeten diskuterade vi också de s.k. 5:3-bidragen. Före
valel lovade samtliga partier att dessa bidrag skulle avskaffas, därför att de
har kommil att användas på ett ur naturvårdssynpunkt olämpligt sätt. Trots
della har det visat sig att det inte gick atl få enighet här i riksdagen om atl
avskaffa dessa 5:3-bidrag. Bitterheten över det har varit stor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
dag har vi atl diskutera ett annat ärende som också har med svikna vallöften
att göra. Det gäller bevarandet av de fjällnära skogarna. Jag kommer inle, herr
talman, alt närmare gä in på denna fråga, eftersom Maggi Mikaelsson senare
kommer all göra det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
della yrkar jag bifall till samtliga av vpk undertecknade yrkanden i delta
betänkande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Skogspolitiska
frågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 5 ROY OTTOSSON (mp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! Skogen har många värden för människorna och många värden på annal sätt
också. Skogen är elt livsrum för en mängd växter och djur, en myckel slor del
av dem som över huvud laget finns i vårt land. Dessa djur och växter kommer
nalurliglvis atl försvinna om deras miljö förändras på ett radikall sätt.
Därför måste vi slå vakl om della värde hos skogen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogen
är också producent av virke till våra sågverk och massafabriker. Normalt brukar
frågan om massafabriker dominera debatten, för massaindustrin ger i dag del
största exportndtol. Men risken är naturiigtvis alt man överbetonar del och
glömmer borl de andra värden som skogen har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogen
har värde som energikälla. Del är etl värde som kommer all öka när kärnkraften
avvecklas och därför atl vi inte vill öka koldioxidhalterna i atmosfären.
Tyvärr lar svensk skogspolitik knappast hänsyn till detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogen
är vidare producent av föda. Bär och svampar har mycket stora värden, många
gånger slörre värden än del tradifionella skogsbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogen
är en miljö alt leva i för oss människor. Stadsmänniskor behöver någonstans att
ta vägen från det stressiga stadslivet. Friluftslivet är en viklig ventil för
oss. Det är också viktigt för de människor som bor nära skogen. Jakt och fiske
är de i särklass vanligaste fritidssysselsättningarna i skogsbyg-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:112
derna. Många gånger är det just detta som gör att människor vill bo och leva i<br>
11 maj 1989</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skogslänen.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skogspolitiska
frågor</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogen är en viktig tillgång för den svenska turismen.
Mänga människor åker lill Sverige från hela Europa lack vare våra slora skogar.
I det sammanhanget är skogen en kulturbärare. Vär kultur präglas ju av närheten
till skogen och av vårt förhållande lill skogen. Den är en viklig inspirationskälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogen är även regionalpoliliskl oerhörl viklig, speciellt
vad gäller smäskogsbruket och möjligheterna all nyttja skogen vid sidan av
jordbruk eller andra sysselsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varför räknar jag upp dessa värden hos skogen? Jo, därför
alt man har tendensen atl i skogspolitiken överbdona kravel all få fram
maximalt med virke fill massaindustrin, vilket lätt leder lill alt andra värden
och inlressen åsidosätts och utarmas. Inom massainduslrin belönar man läll
mängden ved och kanske inte sä myckel kvaliteten, vilket nalurliglvis
missgynnar sågindu-slrin som dessulom är mera inlandsbaserad. Det är en
regionalpoliliskl hel fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan säga all ulvecklingen av svensk skogspolifik har
varit atl man försöker pressa mer och mer virke ur skogarna. Della har pressat
fram alltmer långtgående skogsbruksmetoder, som kommit atl hota andra värden
hos skogen. Del bdänkande som vi nu har all behandla handlar faktiskt just om
de konflikter som uppstår på della säll. Jag skall beröra några av de
reservationer som miljöpartiet de gröna står bakom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den första reservationen handlar om målel för virkesullag,
som vi anser är satt för högt. Andra värden hos skogen åsidosätts om
virkesullaget pressas på för hårl. Exakl vad som är del optimala virkesullaget
med hänsyn till alla de värden som finns hos skogen kan vara svårt atl bedöma.
Som riktmärke har vi sagl 65 miljoner skogskubikmeter om årel. Del finns olika
uppfattningar om huruvida det är för lågl eller för högl. Atl pressa det upp
lill 75,85, kanske 90 miljoner skogskubikmeter om året är definilivi för mycket
- det kommer att tvinga fram myckel långtgående skogsbruksmetoder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med della
yrkar jag bifall lill reservalion 1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation 2 handlar om en samlad översyn av
skogspolitiken. Det är faktiskt ett tryckfel atl vi står med på den
reservafionen. Vi slår inle bakom den, och det hänger ihop med atl vi inte
kräver alt de obligatoriska skogsbruksplanerna skall avskaffas. Sä den punkten
i reservationen kan vi inte slälla oss bakom. I övrigl kan vi i och för sig
slödja den. Jag yrkar alltså avslag på reservation 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation 3 av miljöpartiet las frågan om
nalurvärdshänsynen upp. Visserligen har del skett en förbättring i delta
sammanhang under senare år, men naturvårdshänsynen är ändå långt ifrån
tillräcklig. Ularmningen av växt- och djurlivet i de svenska skogarna
fortsätter ju. Framför allt gäller det sådana arter som är knutna fill äldre
lövträd eller äldre barrskog. Det handlar då om en hel del kryptogamer och
insekter, eflersom arlrikedomen är störst bland dessa organismer. Men det
gäller också en del andra organismer längre upp på skalan, exempelvis fåglar -
hackspettar, ugglor osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:101.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Procentuellt är utarmningen i Sverige lika allvarlig som
utarmningen i<br>
16</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>många andra länder. Ett tecken på
den dåligt utvecklade nalurvårdshänsy-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nen i
svenskt skogsbruk är den myckel låga frekvensen av nalurreserval och
nationalparker. Det är endasl ungefär 0,3 % av den produktiva skogsarealen i
Sverige som är skyddad. 1 % borde vara etl minimum. Det finns ju många länder,
även u-länder, som skyddar uppemot 5 %-ja, t.o.m. 10 % eller mer - av sina
nalurmarker. Vid en internationell jämförelse ligger alltså Sverige mycket
dåligt till i detta avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skulle kunna komma med en mängd andra argument som
visar hur pass dålig den svenska naturvårdshänsynen lyvärr är. Av lidsskäl
skall jag dock avslå från det. I stället yrkar jag bifall fill reservationerna
3, 4, 7, 9 och 10, som alla har med nämnda saker atl göra. Här handlar det
också om kravel på en översyn och en förbättring av skogsvårdslagen med en
slarkare betoning på nalurvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservalion 4 las frågan om konsekvensbeskrivningarna
upp. Den saken har flera talare före mig berört. Det behövs alltså
miljökonsekvensbeskrivningar när nya skogsbruksmetoder eller främmande
trädslag osv. införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med utgångspunkt i detta yrkar jag bifall även till
reservation 8. Av denna reservafion framgår del all Pinus contorla inte bör
släppas fram mera - den är ju ett främmande trädslag för Sverige -, eflersom vi
inle vel hur allvarliga konsekvenserna av införandet av Pinus contorla kan bli.
Miljökonsekvensbeskrivningarna har inte gjorls på ell fullgott sätt.
Egentligen har man gjort väldigt litet i detta avseende. Det rör sig endast om
lilel svampforskning och begränsade projekt. Man har inte något mera omfattande
grepp om della. Ändå har vi ju erfarenheter från andra platser runt om i
världen som visar att införandet av nya arter kan leda till ekologiska
katastrofer på längre sikl. En skadeinsekt eller skadesvamp kan ju massföröka
sig i befintliga bestånd. En stor del av virkeslillgången går förlorad inom
loppet av etl par år, och del skulle inle vara särskilt bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservalion 11 av miljöpartiet handlar om
skogsbruksmetoderna. Vi pekar på några områden där vi anser all det är
berältigal med förbud. Det gäller då kemisk bekämpning. Medvetet sprids ju
giftiga ämnen ul i naluren i syfte att döda exempelvis insekter, svampar eller
lövsly. Men naturligtvis dödas samtidigt allt möjligt annat i naturen. Den
kemiska bekämpningen slår alltså hårt mot ekosystemet Därför vill vi ha elt
generelll förbud här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare vill vi ha ell förbud mol gödsling med kväve på
skogsmark. Skälet är helt enkelt atl kvävet till slor del lakas ul. 10-20 %
försvinner direki ut i vattendragen och hamnar sedan i havet. Således ökar
kvävegödningen av havet. Kvävegödslingen bidrar också till en ulslagning av de
nalurliga marklavarna som normalt skall stå för kvävefixeringen i skogsmarker.
Det egentliga syftet med konstgödningen med kväve motverkas således.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot har vi inle någol emol kalkning och
vitaliseringsgödsling som innebär all magnesium och andra mineralnäringar
tillförs, vilka tyvärr lakas ur skogsmarken i dag på grund av den fortgående
försurningen. Det är alltså just kvävegödslingen som vi motsätter oss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill också ha en begränsning av hyggesstorleken. De
jättelika hyggena på uppemol 1 000 hektar är en styggelse. Sådana hyggen motsätter vi oss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessutom vill vi ha ett principiellt förbud mot
helträdsutnylljande och de mesl dramatiska formerna av markberedning, framför
allt när del gäller hyggesplöjning. Men även den hyggesharvning som i dag
förekommer kan i</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogspolitiska frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagens protokoll 1988/89:112-113</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogspolitiska frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vissa fall
vara väl så allvarlig. Marken utarmas ju på grund av elt kraftigt ökat
näringsläckage, något som många gånger resulterar i markförstöring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sådana här åtgärder kan Ivinga fram l.ex. konstgödsling.
Detta är etl exempel på mycket dålig resurshushållning. Dessulom blir del
näslan omöjligl för oss människor att vislas i de områden som har drabbals av
hyggesplöjning och helträdsutnylljande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag yrkar bifall till reservalionerna 11 och 12. I den
senare pläderar vi för miljövänliga molorsägsbränslen, vegetabilisk olja,
hydraulolja, smörjolja för motorsågar osv. Det finns alltså alternativ i detta
sammanhang och dessa bör gynnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation 13, som jag också yrkar bifall till, tas
frågan om ädellövskogs-lagen upp. Vi vill att den lagen byggs ut och
förbällras, så atl den blir lillämplig även på skogar som inte har så stort
inslag av ädellövträd. Mänga av ädellöviräden växer ju naturiigi i blandskog
tillsammans med l.ex. gran. Vidare vill vi att klibbalen skall klassas som elt
ädellövträd. Del beror naturligtvis på att framför allt klibbalkärren är myckel
värdefulla ur naturvårdssynpunkt. Klibbalen borde alltså omfattas av
ädellövskogslagen för alt på del sättet få ett bättre skydd och bättre
utvecklingsmöjligheter i sin naturmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservalion 14 handlar om naturvärdsgränsen för fjällnära
skogar. Egenlligen är del väl huvudfrågan i dag. Såväl socialdemokrater som
moderaler har ju svikil sill vallöfte. De lovade ju alt verka för inrättandet
av en naturvårdsgräns för skogsbruket i de fjällnära skogarna. När det gäller
den diskussionen började det med atl domänverket avskaffade skogsodlingsgränsen
- ulan förvarning, skulle jag vilja säga. Jusl då höll naturvårdsverket på med
sin slora inventering av urskogen nedanför de fjällnära skogarna. Åtgärden blev
en chock för Naturvårdssverige. De fjällnära skogarna är ju synnerligen
värdefulla för nalurvården. Här finns den sisla större svenska kvarvarande
urskogen. Trols det avskaffade domänverket skogsodlingsgränsen och satte
snabbi och i hög takt i gång med avverkning. Vägar drogs fram osv. Sedan kom
alltså debatten i gång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som krävs i della sammanhang är egentligen ell
återinförande av något slags begränsning. Det gäller alt få en vetfig kontroll
över skogsbruket i de fjällnära skogarna. Just med hänsyn till det stora
naturvårdsvärdet, det bistra khmalet i de aktuella områdena och svårigheterna
när det gäller att åstadkomma en ålerbeskogning utan all mycket extrema meloder
behöver tas lill - jag tänker då på införandet av nya och främmande trädslag
för att åstadkomma en ålerbeskogning - bör det finnas en nalurvårdsgräns. Den
föreslagna naturvårdsgränsen innebär inte ett idiolslopp, som en del tycks tro.
Man kan faktiskt fortsätta med småskaligt skogsbruk av samma slag som funnits
tidigare även om den föreslagna naturvårdsgränsen blir verklighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad man däremot skulle sätta slopp för är det storskaliga
kalhyggesbruk som domänverket och andra slora skogsbolag har börjat tillämpa i
de akluella områdena, och del är ju delta som är del slora hotet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservalion 14 föreslår vi att en parlamentariskt
sammansatt grupp tillsätts under medverkan av företrädare för såväl naturvården
som ortsbefolkningen. Del gäller ju atl få en närmare precisering av hur
gränsen skall gå-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under den tid som detta arbele pågår anser vi - som
framgår av reservalion 15 - att det behövs elt moralorium för den här typen av
stora kalhyggen i de fjällnära skogarna. Jag yrkar således bifall till reservation
15. I och för sig innebär det inle etl idiotslopp - med undantag av de nya
kalhyggena. Del är alltså O.K. all fortsätta med stamblädning, gallring,
röjning osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anledningen lill alt det behövs dt moralorium är att det
är nödvändigt att förhindra en rusning, all förhindra all man hugger ned så
myckel som möjligt under den lid som arbetet med planeringen av
naturvårdsgränsen pågår. Tyvärr är del lilel av det vi redan upplever. Vi har
för övrigt också upplevt sådant i samband med inrättandet av nafionalparker,
där man under förhandlingstiden passar på att hugga ner så mycket som möjligt.
Då förfelas syftet</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation 17 kräver miljöpartiet dessulom alt
domänverket skall få direktiv alt inle anlägga vägar eller avverka ovanför den
gamla skogsodlingsgränsen, naturligtvis i precis samma syfle, nämligen atl
rädda vad som räddas kan av de fjällnära skogarna. Tyvärr har mycket redan
fallit. Jag kan bara beklaga att socialdemokrater och moderater har svikit i
den här frågan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogspolitiska frågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 6 JAN
FRANSSON (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! I flertalet av de motioner som behandlas i
det belänkande om skogspolitiken som vi nu diskuterar förs fram den stora
betydelse som skogsnäringen har för svensk ekonomi och därmed för vår välfärd.
Samtliga talare har varil inne på detta. Det är mycket bra att denna breda
insikl finns så väl förankrad i Sveriges riksdag. Även jag vill understryka alt
skogen är en mångsidig resurs, som måste vårdas väl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad vet då den breda allmänheten om den svenska skogen och
svenskt skogsbruk?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges skogsvårdsförbund har under senare år låtit
genomföra två intervjuundersökningar för alt söka svar på den frågan. Av
undersökningarna framgår bl.a. alt många tror alt man utarmar skogen genom atl
avverka mer än tillväxten och att stora arealer besprutas mot lövsly varje år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fakta om skogen säger något helt annat. Bruttotillväxlen i
de svenska skogarna är i dag ca 100 miljoner skogskubikmeter per år, och avverkningen
närmar sig nu 70 miljoner skogskubikmeter. Det har aldrig någonsin tidigare
funnits så myckel skog och så myckel skog som växer i vårl land, och klyftan
mellan tillväxt och avverkning har heller aldrig varit så stor. Den ökar också.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av betänkandet framgår alt spridning av bekämpningsmedel
över skogsmark för bekämpning av lövsly är förbjuden, och annan kemisk
bekämpning förekommer i myckel begränsad utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är naturligtvis förståeligt om företrädare för
skogsnäringen känner en växande oro för atl allmänhetens uppfattning om bl.a.
fillväxt och avverkning, som är så felaktig, skall mynna ut i krav på
polifiska åtgärder för atl minska avverkningsvolymerna. Sådana krav framförs i
reservation 1 från miljöpartiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag noterade atl Roy Oitosson nu modererade det tvärsäkra
kravel att uttaget skulle vara 65 miljoner skogskubikmeter. Ja, det måste vara
mycket svårl att på nuvarande basis säga var gränsen går. Jag känner ändå en
viss sympati för Roy Ottossons resonemang - självfallel finns del en gräns</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogspolitiska frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>någonslans.
Å andra sidan skall också noteras att man från både 60- och 70-talets
schablonskogsbruk nu har gått över fill något som kallas ståndorts-anpassat
skogsbruk - l.o.m. folkparfiet hälsar jag välkommet all använda det begreppel.
Många tror där att elt rationellt, lönsamt skogsbruk myckel väl kan bedrivas
hand i hand med en god naturvärd. Delta håller man på att lära sig i del
svenska skogsbruket i dag, och vi har all anledning att bevaka den
ulvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Problemel är således inte virkesbrisl och avverkning.
Problemet är i stället ett växande överskott av virke i förhållande fill
industrikapacitelen. Frågan om behovet av en utökad induslri som kan ta hand om
den svenska skogsråvaran har därför blivit en allt vikiigare fråga, kanske den
vikligasle frågan, för svensk skogsnäring i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dagens tidningar kan vi läsa om att Södra Skogsägarna nu
satsar på ett nyll massabruk i södra Sverige. Del är naturligtvis - del vill
jag gärna passa på atl säga - en salsning som ur samhällets synpunkl måste
hälsas med mycket stor tillfredsställelse och som alldeles säkerl kommer att
vara till gagn för skogsägarna i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När vi förra året diskulerade skogspolitiken krävde de
borgerliga partierna i en gemensam reservation en ulredning om skogspolitiken i
allmänhet och skogsvärdslagen i synnerhet. Vi har noterat att det i årets
belänkande inle finns någon gemensam reservation med sådana krav. Detta kanske
kan tolkas så atl man trols alll har tagit intryck av dels det faklum alt
justeringar av skogspolifiken på ett nalurligt sätt har skelt under 80-talel,
vilka finns refererade i belänkandel, dels att utskottet från en samlad
skogsnäring, bl.a. vid en slor hearing förra årel, fick höra alt man i slorl
sett tyckte atl skogspolitiken fungerade bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är bara folkpartiet med slöd av miljöpartiet som har
en reservation med delta krav. Vi är inte - det visar verkligheten - några
hårdnackade motståndare mol all göra förändringar, Lars Erneslam, men vi
släller ell krav, nämligen alt de skall göras på sakhga grunder och atl del
skall finnas etl behov. Del skall inte göras några ändringar för ändringarnas
egen skull.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från litet skilda utgångspunkter försöker dock de
borgerliga partierna ge sken av alt skogsvårdslagen är svårtolkad osv., utan
all de egentligen kan förklara vad det är konkret som är så besväriigi för
skogsägarna atl förstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill framför allt till Carl G Nilsson och Annika
Åhnberg säga atl det nu pågår elt arbete inom skogsstyrelsen för atl man skall
se om del kan göras förenklingar, inte beroende på att della nu i snart tio år
har upprepals i riksdagen, ulan därför all det är en nalurlig process som sker
inom detta område liksom på andra områden. Man vill se om man kan göra
förenklingar ulan alt förlora i tydlighet Vi fär väl se vad som kommer ul av
detta arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi är i utskottet överens om att det brister åtskilligt i
efterlevnaden av reglerna om nalurvårdshänsyn i skogsbruket. En allmän
skärpning är här pä sin plats. Naturvårdshänsynen fungerar icke
lillfredsslällande. De få, ganska enkla undersökningar som har gjorls pekar
dessutom på att del i första hand är mot det privala skogsbruket som det finns
anledning atl rikla kritik. Jag vill ändå framhålla atl det är vikfigl att vi
samfällt här i denna kammare när vi pratar skogspolitik gör sådana uttalanden
om en allmän skärpning i skogsbruket. Enligt vår mening är del inle i första
hand mer ulredningar och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>nya regler som krävs.
Däremot kan, som sagl, lillämpningen stramas upp. Prot. 1988/89:112</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill säga till Annika Åhnberg alt jag har erfarit all även den här frågan
11 maj 1989<br>
diskuleras i samband med atl naturvårdslagen nu ses över. Då får vi kanske</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>~.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>[</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>ytterligare etl
argument som inte finns med i betänkandet</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>° ' "
fugor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
skogsstyrelsen arbetar hårt för att få genomslag för regler som verkligen säger
att man skall la dessa nalurvårdshänsyn i del vardagliga skogsbruket Jag vill
också erinra om den satsning på ulbildning av skogsägarna som regeringen har
gjorl i budgelen - som tidigare har behandlats här. Utbildningen syftar fill
ökade kunskaper om biologiska och ekologiska förhållanden och är naturligtvis
också etl viktigt led i vår strävan alt uppnå en bättre naturvårdshänsyn i
skogsbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tycker inle atl det finns någon anledning alt nu la upp någon mera omfattande
debatt när det gäller frågan om skogsbruket i det fjällnära området Frågan
återkommer lill riksdagen inom korl, när regeringen har prövat vilka åtgärder
som lämpligen bör vidtas med anledning av den ulvärdering som skogsstyrelsen
fått i uppdrag atl göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvärderingen
kommer all vara allsidig. Man skall se på vad som har hänt under de fem år som
har gått sedan beslutet fattades, och man skall bl.a. Ulvärdera avverkningarnas
omfattning, hyggens slorleksutveckling, föryng-ringsresullaiel, vägbyggande,
anpassningen till nalurvården och rennäringens inlressen, avsättningen av
olika typer av reservat, sysselsättningsutvecklingen inom skogsbruket och av
detta beroende näringar. Med ulgångspunkl i denna ulvärdering kommer
skogsstyrelsen och sedermera regeringen att pröva behovet av att förtydliga och
skärpa lagstiftningen. Det kan gälla samrådsskyldigheten eller behovet av att
uttryckligen förbjuda avverkning av skog, bl.a. på impedimenlmarker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lars
Erneslam och jag har haft många duster i kammaren om denna fråga under åren.
Del känns som att det nu är sista chansen för Lars Ernestam alt pä etl ganska
bräckligt underlag orera kring dessa frågor. Nästa gång vi kommer att diskulera
dessa frågor, Lars Erneslam, kommer vi alt ha etl underlag som gör alt vi kan
föra en debatt på en mycket saklig grund. Dd hälsar jag med lillfredsställelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen
har arbetat snabbi. Den preliminära rapporten är för närvarande ute på remiss.
Jag tycker att vi för omväxlingens skull kunde lala om framliden, även om det
är en nära framlid. En intressant principiell fråga som tas upp fill
övervägande i rapporten är vilkel ansvar för miljökonsekvensbeskrivningar som
skall läggas på den som äger skog. Jag lar upp frågan enbart för atl den har
anknytning fill vad som tas upp i reservalion 4 av cenlern, folkpartiet och
miljöparfiel. Vi är säkert överens om atl miljökonsekvensbeskrivningar skall
komma in på alla de verksamheter, inkl. skogsbruket, som kan påverka miljön.
Naturvårdsverket har också fält ell sådant uppdrag från regeringen. Beslutet
fattades förra våren i riksdagen i samband med atl miljöpropositionen lades
fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det här sammanhanget är det intressant atl fråga vem del är som skall<br>
ansvara för att sådana beskrivningar görs. Om della ges ingel besked i<br>
reservationen om konsekvensbeskrivningar. Det skulle vara intressant att få<br>
höra vad reservanterna har för åsikter om detta. Det är en principiell fråga.<br>
För min del anser jag alt det är ganska självklart att den som äger skog och
får</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogspolitiska frågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den
ekonomiska nyttan av den verksamhet som bedrivs där, också skall ha ansvaret
för att beskriva miljökonsekvenserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan principiellt mycket viklig fråga som också finns
med i rapporten, och som egenlligen hela debalten om det fjällnära skogsbruket
tydligt har aktualiserat, gäller vilket lokalt ansvar som bör finnas när del
gäller miljöfrågor - i del här fallet inflylandel på skogsbruket. För oss
socialdemokrater är detta en djupt demokrafisk fråga. Vi tror på kommunerna.
Vi tycker att det är kommunerna som skall ha ett stort förstahandsansvar. Vi
skall på della område, liksom på alla andra områden, slräva mot atl
decentralisera beslutsfattandet. Utskottet har under behandlingen av della
ärende bhvil uppvaktat av företrädare från samlliga berörda inlandskommuner. I
dessa kommuner har man med lolal polilisk enighet sagt alt man är beredd atl ta
detta ansvar. Man vill ha inflytande. Det handlar om väsentliga förutsättningar
för människor atl kunna leva där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill ställa en fråga till Lennart Brunander. Varför
tror ni inle på kommunerna i det här sammanhanget? Centerpartiet har haft ett
paradord under 15 till 20 år, nämligen decenlralisering. Men här har vi
tydligen ett slorl undantag. Här vill inle centern vara med längre, och det har
förvånat mig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag yrkar avslag på samfiiga motioner och
bifall lill utskottets hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></b></p>
<span lang=DE style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
7 LARS ERNESTAM (fp) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jan Fransson säger att diskussionen kring de
fjällnära skogarna snart är slut. Ingen skulle vara gladare än jag om den
diskussionen skulle upphöra och om skogarna skulle få det skydd de behöver. Jag
tror atl farhågorna finns kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När man läser de direktiv som regeringen har gett lill
skogsstyrelsen, finner man att dessa ulgör ett myckel bräckligl instrument för
all uppnå resultatet. Jag har läsl direktiven. Del står där atl förslagen inte
får innebära koslnader. Skyddet skall ske inom vad som kan anses vara ell
naturiigi nyttjande av skogen. Mol den bakgrunden går det inte att få del skydd
som behövs för de fjällnära skogarna. Bräckligheten i diskussionen om de
fjällnära skogarna finns kvar hos socialdemokraterna. Kommer det ell förslag
som ger del skydd som behövs för de fjällnära skogarna, är det ingen som kommer
all vara mera glad än vi i folkpartiet. Men än har vi inle selt nägol av delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jan Fransson inleder sitt anförande med att säga all vi
har en utomordentligt stor tillväxt av skogen. Vi utnyttjar inle den tillväxt
som sker. Har vi då inte råd alt bevara och skydda de sista vildmarkerna i
Sverige? Vi lalar så myckel om skydd för tropiska regnskogar. Vi skall gå in
och skydda dem. Det tycker jag också är mycket bra. Men vi måsle också la vårl
egel ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De sista sekunderna av min repliktid vill jag använda för
alt ta upp diskussionen kring skogsvårdslagen. Det är rikligt som Jan Fransson
säger atl del förra årel fanns en gemensam borgerlig reservalion. Det finns del
inte i år, och jag tog upp del i mill inledningsanförande. Jag sade att del är
beklagligl alt vi inle har någon gemensam reservalion i år. Men det beror pä
att varje parti i år har utformat sin reservation med hänsyn till just de
speciella krav varje parti har.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reservafion
2 av folkpartiet och miljöpartiet handlar om samlad översyn</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>m.m. av skogspolitiken.
Miljöparfiel vill nu inle vara med längre på grund av en formulering. Det
gäller översynen av lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
moderata reservationen 5 av Sven Eric Lorentzon m.fl. handlar om förändringar i
skogsvärdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservalion
6 av centerpartiet handlar om översyn av skogsvårdslagen m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation
7 av vpk handlar om portalparagraferna i skogsvårdslagen och skötsellagen m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alla
partierna vill ha en översyn. Sedan säger Jan Fransson all vi inte behöver
någon översyn samtidigt som han påpekar all vi behöver det Jag tycker inte atl
det resonemanget går ihop.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Skogspolitiska
frågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 8 ANNIKA ÅHNBERG (vpk)
replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag vill försl säga atl jag delar den uppfattning som Jan Fransson gav
uttryck för, nämligen atl vi kan ha ett virkesullag av nuvarande storlek. Men i
det sammanhanget vill jag ta upp en aspekt som jag tycker inte kommit fram
tillräckligt tydligt i denna diskussion. Vi har ju länge trott alt
skogsproduktion var något främst för oss här i Norden, men det har nu visat sig
att det finns länder på andra håll i världen som avancerar snabbi när det
gäller skogsbruk och som har mer gynnsamma klimafiska förutsättningar för att
få fram snabbväxande träd än vad vi har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jan
Fransson talar om den stora tillväxlen, och vi har anledning atl fundera över
om vi inte här i Sverige i alltför hög grad siktar in oss på samma marknad som
de nu snabbt avancerande länderna befinner sig på. Borde inle vi egentligen
koncenlrera oss mer på långsamt växande trädslag som ger högre kvalitet,
trädslag som vårt land har bättre naturliga förutsättningar för? Skulle inte en
ökad förädling bidra lill alt ge fler arbetstillfällen, l.ex. i inlandet,
varvid inte som nu råvarorna skulle föras ul ur skogslänen på långtradare lill
massaindusirierna vid kusterna eller längre bort för exporl och
vidareförädling? På del här sättet skulle man kunna få flera arbdsfillfällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
uppfattade inte rikfigt vad Jan Fransson sade när han vände sig till mig i
frågan om förenklingar av skogsvårdslagen, men vi har inle krävl några sådana.
Vad vi log upp var naturvårdshänsynen. Den s.k. portalparagrafen har uppenbarl
en annan inriktning än den som vi eflerslrävar. Denna paragraf har följande
lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Skogsmark
med dess skog skall genom lämpligt utnyttjande av markens virkesproducerande
förmåga skötas så att den varaktigt ger en hög och värdefull virkesavkaslning.
Vid skötseln skall hänsyn tas till naturvårdens och andra allmänna
intressen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vår
grundläggande inställning är den atl man måsle ulgå frän en betydligt mer
omfattande roll för skogen och inte i skogsvårdslagen, som den fakfiskt heler,
ulgå från skogens roll i produklionen och som råvara för en näring. Det är
därför som vi lycker att del är viktigt all man gör en översyn och skaffar sig
en annan grund för skogsvårdslagen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogspoliliska frågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 9
LENNART BRUNANDER (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jan Fransson tog upp hur mycket virke vi har
i dag och framhöll att vi aldrig har haft mer virke än just nu liksom atl vi
heller aldrig har hafl en slörre virkeslillväxt än nu. Del är naturligtvis
alldeles rikligl. Men del får inte förleda oss atl tro all vi kan avverka hur
myckel som helsl. Ålderssammansättningen gör ju alt den mängd virke som vi kan
la ut är begränsad. Det måste vara de biologiska förutsättningarna som skall få
bestämma virkesmängden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill slälla en fråga lill Jan Fransson. Det
förhållandet att vi nu har en ökande virkeskvanlild i Sverige borde skapa
förutsättningar för atl nyttja skogen i slörre utsträckning i energisammanhang.
Den borde alltså här få en slörre betydelse för vår energiförsörjning. Delta
skulle bli till fördel vid utnyttjandet av skogen, framför alll därför att vi
med den ålderssammansättning som skogen har kommer au få mer gallrings- och
röjningsvirke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tyvärr har den socialdemokratiska regeringen nu en mängd
förslag, färdiga eller på väg, som skulle göra del ännu svårare alt utnyttja
skogen i della sammanhang. Rimmar det med den skogspolifik som Jan Fransson här
har lalal för? Jag lycker inte all del här går ihop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller skogsvårdslagstiflningen lalade hearingen i
utskoltd inle entydigt för alt allt är så förfärligt bra. Del kom fram myckel
som pekade på all del finns vissa orimligheler i lagstiftningen, bl.a. pä de
punkler som jag tog upp i mill inledningsanförande. Man skall genom en sådan
här lagstiftning inte påverka utbudet av virke, utan del skall ske pä annat
sätt. På den punkten föreligger en sådan orimlighel som vi menar skall las
bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jan Fransson sade atl del inle är så väl beställt med
naturvårdshänsynen. Jag sade i mitt inledningsanförande all jag lycker atl den
har förbättrats avsevärt, och det står jag faktiskl fast vid. Dessulom har
framför alll bondeskogsbruket i all sin verksamhel hafl en inriktning där man
tagit ganska stora miljöhänsyn. Vissl finns del människor som har förbrutii
sig, och det kommer del all finnas även i framliden. Men de stora bekymren har
skapats av de storskaliga meloder som domänverket och bolag har använl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jan Fransson ställde till mig en fråga om decentralisering
och kommunernas roll när del gäller nalurvårdsgränsen. Jag hänvisar bara till
vad som slår i reservationen, nämligen all vi kräver atl ortsbefolkningen skall
få vara med vid utformningen. Det är vårt sätt atl klara decentraliseringen; de
människor som är berörda måste få möjlighel atl vara med. Dd lycker jag räcker som
svar till Jan Fransson.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 10
ROY OTTOSSON (mp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Jan Fransson sade att det aldrig tidigare
funnils så mycket skog i vårt land som nu. Han sade faktiskt "skog",
inte "virke". Här har vi skillnaden i värderingarna. Vi lalar om
skogen och skogens värden, som är mycket mer än bara virket. Del är riktigt att
virkesförrådet i Sverige nu är större än någonsin. Del beror på all man
reparerat efter synder med etl dåligl skogsbruk fidigare, då man utarmade
skogen i stora delar av landet. Del beror också på alt man hafl etl alldeles
för högl virkesmål och använt oerhört långlgäende metoder för att få ut sä
mycket virke som möjligt: gödsling, omfattande dikningar, kemisk bekämpning,
plantering av främmande träd-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>slag, osv.
På det sättet har virkesförrådet ökat snabbt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men hur är det med skogen - gammelskog och nalurskog? Det
finns inte 1 % kvar av de fjällnära skogarna. Inte ens del lilla som finns kvar
vill socialdemokraterna vara med om att skydda - än på etl tag, i varje fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare sade Jan Fransson alt problemel är atl vi har ell
överskoll på virke. Ja, men varför skall man då, precis som Lars Erneslam frågade,
gå in och hugga i de fjällnära skogarna? Varför står del i bil. 11 till
filläggspropositio-nen, som nu ligger på vårt bord och som vi arbetar med, när
det gäller ASSI att man skall stimulera avverkningarna i de fjällnära skogarna?
Vi har ju redan elt överskott på virke och mer än vad induslrin kan sälja.
Varför importerar då industrin virke ulifrån? Del gäller i varje fall
industrierna längs Norrlandskusten. Det är någoniing i delta som inle stämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturligtvis är det rikligl alt man inte skall göra
ändringar i en lagstiftning bara för ändringarnas skull. Men enligt den
nuvarande skogsvårdslagen är det överordnade målet atl fä fram sä myckel virke
som möjligl till industrin. Lagen fungerar pä det sätlel. När man vill försöka
skydda skogen för dess andra värden och la lill vara andra intressen än behovel
av virke, visar sig detta vara mycket svårt. Det slälls väldigt höga
ersättningsanspråk osv. Della är elt av skälen - det finns flera - till att man
bör ändra skogsvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller miljökonsekvensbeskrivningarna ville Jan
Fransson ha en deklaration om en färdig byråkratisk modell för hur exakl del
här skall gå lill. Jag har nu bara några sekunder kvar av min repliklid och kan
nalurliglvis inle göra en sådan deklaration. Först måsle vi vara överens om alt
vi skall ha rniljökonsekvensbeskrivningarna och därefter får man arbeta fram
dem. Det är här fråga om nya meloder, och del bör kunna ske på olika säll genom
att man tar fram rikfiinjer eller inför förbud. Del bör inle erbjuda några
slörre Svårigheler om man nu verkligen vill åsladkomma någonting. Men vill man
inte, blir det nalurliglvis ingenting.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogspoliliska frågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 11
CARL G NILSSON (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill börja med atl instämma i vad Lennarl
Brunander Sade om virkesförrådets siorlek och klyftan mellan lillväxl och
avverkning. Vi har i dag ell betydligt större virkesförråd än vad vi hade för
ett anlal år sedan, och virkesförrådet är i växande. Jag anser alt del är lill
nytta för skogsbruket atl vi har ett slort skogsförräd. Den lillväxl som vi har
i dag fär inle, som det sagts tidigare i deballen, las lill inläkt för
politiska åtgärder för atl öka avverkningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jan Fransson sade atl nalurvården är dålig och att
skogsägarna, framför allt de privala, måsle skärpa sig. Påståendena om att
naturvården skulle ha blivit sämre är illa underbyggda och grundas på
felaktigheter som ofla slungas ul i debatten. Fören stund sedan sades l.ex.
från kammarens talarstol atl vi har hyggen på tusentals hektar. Sådana hyggen
förekommer inte! De förekommer endast i den politiska vulgärdeballen. Sådana
påståenden skall vi lillbakavisa i slällel för atl medge all del kanske ligger
någonting i dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här sägs vidare alt värdel av olika lyper av
naturupplevelser, av svamp, bär, osv. är slörre än själva skogsbrukets
avkastning lolall sell. Del är ett ganska orimligt påslående.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dd är
faktiskt på det sättet att naturvårdshänsynen i skogsbruket har blivit</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:112
mycket bättre. Del har säkert skett olycksfall på den punkten, men dem skall<br>
11 maj 1989</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>vi ta lärdom av. Den punkt där det brister - där
kan orsakerna lill olycksfallen</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=16>
<tr>
<td valign=top align=left height=16 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Skogspolitiska frågor</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hgga - är att vi har etl
för tätt och snårigt regelverk för skogsägarna, och det drabbar de privala
skogsägarna allra hårdasl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
myckel hård straffbeskaltning i form av skogsvårdsavgifl på skogsbruket gör
alt lönsamheten förvisso inle är särskilt god. Som jag försökte förklara i mill
inledningsanförande är ett villkor för möjligheterna att ta bra
naturvårdshänsyn att vi har ell lönsamt skogsbruk och atl vi ger skogsägarna
bemyndigande all själva sköta sin skog. Då får vi ett bra skogsbruk som har
möjlighet att la hänsyn till naturen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
exempel på sådana felakfiga regler är den - jag tror det har nämnls tidigare
här i dag - att en skogsägare som skall följa skogsvårdslagen i dag inte har
rätt all öka lövinslaget, utan det är barrskogen som prioriteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>Anf. 12 JAN FRANSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Det var inte alls någon komplicerad fråga jag slällde, Roy Ollosson.
Jag skall upprepa den: På vem ligger bevisbördan när del gäller
miljökonsekvenser i skogen - skall den som äger skogen eller myndigheten ta del
ansvaret? Kan miljöpartiet svara på den frågan - ja eller nej? Den är
principiellt mycket inlressanl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
Lars Erneslam vill jag säga: Nej, diskussionen kring de konflikter mellan olika
inlressen som kan uppstå i fjällnära områden kommer inte att vara avslutad. Det
sade vi redan 1985. Men diskussionen skall i första hand ske på del lokala
planet ute i del aktuella länet Det är där den demokratiska dimensionen i den
här frågan har fåll alll större tyngd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ernestam
talade om bräckliga direktiv. Läs rapporten, Ernestam! Del är den som senare
skall ge oss det sakliga underlaget för atl diskulera vilka ålgärder som här
behövs och vilka som är befogade alt vidta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
vi inte råd alt avstå från dessa skogar, frågade Ernestam. Jo, Ernestam, om det
inte funnils människor som levde här uppe tror jag också atl del skulle ha
varil mycket lätt all avstå från alt avverka dessa skogar. Det beslutet hade då
varit lätt atl fatta. Men del finns människor som vill leva och arbeia här,
människor som behöver leva av någonting. De människor som har kommil direkt
uppifrån de här bygderna och vädjat till oss om förståelse för sin livsmiljö
har gjort etl mycket starkt intryck på mig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lennarl
Brunander sade lilel vårdslöst atl ortsbefolkningen skall få vara med. Min
fråga var mycket precisare och konkretare: Är centerparfiet och Lennart
Brunander med på att vi nu kopplar markanvändningsplaneringen direkt till den
planeringsprocess där kommunerna, inte minst genom det samarbete som skedde
mellan cenlern och socialdemokralerna 1987 när vi anlog PBL och NRL, skall ha
elt reellt inflytande i demokratisk ordning? Jag talar inle om att de kan få
vara med på någon kant, ulan nu handlar det om ett verkligt inflytande för
kommunerna. De har själva sagt all de är beredda att ta ansvaret och all de
vill ha det inflytandet över sin egen situation. Från socialdemokralerna tvekar
vi inle all gå vidare pä demokrafisk väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span lang=DE style='font-family:
Verdana'>26</span></p>
</div>
<span lang=DE style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span lang=DE style='font-size:
1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span lang=DE style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><span lang=DE style='font-family:Verdana'>Anf. 13 LARS
ERNESTAM (fp) replik:</span><span lang=DE style='font-family:Verdana'> </span><span
lang=DE style='font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:112</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Skogspoliliska frågor</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Människorna måste kunna leva i de områden som här är 11 maj 1989
berörda, sade Jan Fransson. Jag delar den uppfattningen. Det är en av de stora
svårigheterna här: Självfallet måste de människor som bor och lever i de här områdena
få slöd för sin försörjning. Det behövs regionalpoliliska insalser. Del är
därför vi har föreslagil så många miljoner mer än regeringen för alt sätta in i
det området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
låt oss då dra ul konsekvenserna av del resonemang som Jan Fransson för om atl
vi för atl klara sysselsättningsfrågorna kan göra avverkningar som går emol
naturens krav! Man kan anföra precis samma synpunkter om regnskogarna i
Brasilien. I del överbefolkade landet har man inle fillräckligl med
arbelslillfällen; därför låter man kolonisatörer gå in i regnskogarna och röja
och bränna dem. Men samtidigt förstör man den ekologiska balansen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är litet av samma sak här: Vi måsle få fill stånd en rimlig hänsyn till och
bevara de resurser som finns kvar här. Jag trodde verkligen atl Jan Fransson
förstod att vi i dag måste gå in med andra resurser och inte överutnyltja
skogen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
socialdemokraterna hela tiden kommer lillbaka fill atl hänsynen fill
sysselsättningstillfällena måste gå före hänsynen lill vad naluren lål blir vi
bekymrade. Vi har den uppfattningen att vi har elt solidariskt ansvar all gå
in. Därför har vi tagit upp frågorna om överföringspost från domänfonden till
naturvårdsfonden, om särskilda pengar för regionala insalser, om bytesmark och
mycket myckel annat, men de förslagen har röstals ned av socialdemokraterna.
Och i direktiven står det att skyddsinsatserna inte fär innebära så slort
inlrång att del uppslår ersättningsanspråk. Det är därför jag tycker direktiven
är svaga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
skulle vilja att Jan Fransson talade om för oss om han tror all fjällskogarna
kommer alt få det skydd som de behöver. Jag tror nämligen inle atl han tror del
- han sade atl den diskussion vi har haft sedan 1985 kommer alt fortsätta. Vad
vi i folkparfiet vill är att den diskussionen skall föras lill ell slut, atl
det skall bli klarlagt vilka områden som skall bevaras, atl del skall ställas
resurser till förfogande och att vi i de områdena skall få en naturvård som är
värd namnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>Anf. 14 ROY OTTOSSON (mp) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! På vem ligger bevisbördan när del gäller miljökonsekvenserna i skogen
- myndigheten eller skogsägaren, frågade Jan Fransson. Jag föreställer mig atl
det måste vara myndigheten, eflersom del är myndighelen som kan utfärda förbud
eller anvisningar om hur det skall gå till när del gäller de extrema
skogsbruksmetoderna, främmande trädslag, osv. Jag vill dock hålla dörren öppen
för flexibla lösningar för all få till stånd så bra konsekvensanalyser som
möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller skyddel av de fjällnära skogarna vill jag säga atl dessa skogar just
nu huggs ned i förskräckande hög takt. Det är därför den här deballen blir så
hård. Alltsedan domänverket tog borl sin skogsodlingsgräns har dessa
fantastiskt fina urskogar skövlats i förskräckande takt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag sade finns i tilläggspropositionen, som vi skall behandla här de<br>
närmaste veckorna, förslag igen om alt vi skall öka virkesuttaget i de
fjällnära</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogspolitiska frågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skogarna
lill ASSI i Norrbollen. Jag tycker Jan Fransson försöker föra oss bakom ljuset
när han försöker ge sken av att del här skulle fixa sig pä något sätt. Men det
är jusl för att det inte fixar sig som vi och de ideella nalur- och
miljöorganisationerna driver den här frågan. Del är naturligtvis ocksä därför
vi kräver ett moralorium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller hyggesstorleken så finns det skräckexempel
på hyggen som är på lusentalet hektar i Norrlands inland. Sådana las inte upp
numera, men det finns alltså skräckexempel från 60-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är också så att när människor ser på hyggen tänker de
inle pä samma sätt som skogsbrukaren när de definierar hyggen. I princip är ell
hygge som är elt eller två år gammall inle elt hygge längre, för då har
ålerväxlen börjat så smått, men i vanliga människors ögon är de hyggen. Har man
då hyggen som las upp år efler år intill varandra uppfattar människor dem som
etl sammanhängande hygge även om definilionsmässigl, på skogligl språk, bara en
mindre del är hyggen och resten ungskog. Påståendet är inte särskilt osakligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag måste än en gång beklaga all socialdemokralerna sviker
sina vallöften. Jag beklagar det speciellt djupl eflersom jag har jobbat med de
fjällnära skogarna inom Naturskyddsföreningen många år och blev väldigt glad
när socialdemokraterna inför valet i höstas sade alt de nu skulle inrätta en
nalurvårdsgräns - men så svänger de på det här sättet Del är tråkigt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 15
LENNART BRUNANDER (c) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Jan Fransson påslår atl jag litet vårdslösl
sagt atl ortsbefolkningen visst skall vara med, men jag får väl i stället läsa
innanfill ur reservationen för Jan Fransson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Utskottet delar den mening som framförs av
centerparfiet att lokalt anpassade skogsbruksmetoder måste tillämpas i de
fjällnära skogarna. Bondeskogsbruket har som motionärerna framhåller
traditionellt kunnat bedrivas småskaligt, utan konflikt med
naturvårdsiniressena, medan de slora markägarna, domänverket och bolagen
bedriver ell utpräglat storskahgt skogsbruk i de fjällnära skogarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt närmare klargöra hur gränsen skall utformas bör en
parlamentariskt sammansatt grupp tillsättas under medverkan av företrädare för
naturvården och ortsbefolkningen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jan Fransson hänvisar vidare till NRL. I naturresurslagen
har ju inte den enskildes räll blivit slörre i detta sammanhang. Det är väl
snarare sä all samhällel har tagit lill sig en del av del, och det var ju en
del av dessa frågor som vi diskulerade. Kommunen har naturligtvis möjlighet all
använda områden för det rörliga friluftslivet I del sammanhanget kan den
enskildes rätt få stå tillbaka, men vi vill att ortsbefolkningen skall ha rätt
all vara med och bestämma. Människor skall kunna fortsätta en verksamhet som de
har bedrivit i många herrans år. Men jag vel alt Jan Fransson och socialdemokraterna
gärna vill hälla domänverket om ryggen i den här frågan, och det är faktiskt
domänverkets avverkningar tillsammans med bolagens i de fjällnära skogarna som
har skapat dessa bekymmer. Uppe i norra Sverige är del domänverket som är den
dominerande ägaren av dessa marker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är
domänverkets sätt att bedriva avverkningar som har gjorl atl dessa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>diskussioner
och problem har uppstått. Del går i dag ut över ortsbefolkningen. Egentligen
är det mol domänverket som kriliken skall riktas. Hade domänverket och bolagen
bedrivit ett skogsbruk som hknal de bosallas så hade problemet inte uppstått
ulan man hade kunnat fortsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller naturvårdshänsynen i skogsbruket, vilkel
Jan Fransson också berörde, vill jag nog ändå hävda att den utvecklats till del
bällre med åren. Del finns en myckel stor förståelse och även ell inlresse för
naturvårdshänsyn bland skogsägarna i dag. Det är litet annorlunda när man skall
bygga vägar och annal. Då lar man inte på långt när de nalurvårdshänsyn som
skogsägarna själva tar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogspolitiska frågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 16 JAN FRANSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har tidigare nämnt den utvärdering som
skogsstyrelsen gjorl och som är ule pä remiss. Den handlar om uppföljningen av
1985 års beslul i riksdagen om dd fjällnära skogsbruket Behovel av den här
faktaredovisningen framslår som hell uppenbarl, inte minst efter Roy Ottossons
sisla inlägg, där han sade atl del avverkas i en förskräckande lakl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har faktiskt rapporten här i bänken, Roy Ollosson. Där
finns fakta, och de är precis de motsatta mol vad han hävdar. Arealerna
avverkad skog sjunker och hyggesstorlekarna har blivit ganska drastiskt mindre.
Jag vill påslå all den ulveckling som pågår ligger väl i linje med riksdagens
intentioner i beslutet 1985 och i senare uttalanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lars Ernestam har med egna öron fält höra atl de människor
som bor här uppe inle tror pä del alternativ som ni talar om. Ert alternativ
har ingen trovärdighet hos de människor som är berörda. Ernestam framhärdar:
från Stockholmsperspektivet vel han allra bäst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även Lennarl Brunander lever kvar i Slockholmsperspekfivel
och det centralistiska tänkesättet. Han säger alt ortsbefolkningen får vara med
i en utredning. Min fråga var; Är ni från cenlerns sida beredda all koppla
markanvändningsplaneringen till den kommunala planeringen, där de demokratiskt
valda kommunfullmäkfige i kommunen har ell direki och avgörande inflytande? Det
är den fråga del handlar om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan till centern ligger kvar i luften efter den här
deballen: Var finns viljan till decenlralisering när vi väl kommer lill konkrel
behandling?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andre vice talmannen anmälde atl Roy Oitosson, Lennart
Brunander och Lars Erneslam anhållit att till protokollet få anlecknal all de
inle ägde räll lill ytterligare repliker.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
17 HANS DAU (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall i milt anförande endasl la upp moderala samlingsparliels
syn på frågan om de fjällnära skogarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till all börja med konstaterar jag att när jag ser vilka
som är med i denna debatt finner jag att det är uteslutande människor frän de
sydligare delarna av landel som represenlerar partierna - ulom Maggi Mikaelsson
frän vpk, som också kommer atl la upp denna fråga. På samma sätt är del ju i
alla sammanhang; det är folk från södra Sverige som vel bäst hur man värnar
miljön i fjällområdena. Här nere, där man hugger ned skogen, asfalterar</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogspolitiska frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>marken och
bygger bosläder, vet man hur skogen på andra ställen bäsl skall skötas. Vi som
är verksamma i de områden där skogsbruk och skogsvård bedrivs omyndigförklaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag undrar om det är en medvelen linje att driva denna
fråga så hårt. Gör man del för att vilseleda sina egna väljare med lanke på hur
man här nere behandlar miljön och hur litet som här protesteras?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är närmast tragikomiskt alt höra Lennarl Brunander
säga alt det är väldigt viktigt alt ha ortsbefolkningens slöd. Jag vel inle om
Lennarl Brunander någonsin har varil i de trakter som vi diskuterar - sä som
han yttrar sig. Del är väl tvärtom en storm bland centerpartisterna i Västerbottens
fjällkommuner - och även bland folkpartisterna, kan jag berälla för Lars
Erneslam - mot det ställningstagande som dessa båda parlier gjorl i den här
frågan. Jag tycker ni skall ta ål er av den kritiken. Era partivänner där uppe
har verkligen klarl för sig vad de talar om. Del är förvånansvärt all
centerpartiet och folkparliel kan stödja det här förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan fråga sig om del behöver konstrueras en
nalurvårdsgräns, och skulle den över huvud taget hamna pä rätt slälle i så
fall? Ja, vi moderater anser all det inte behövs en sådan gräns.
Skogsvårdslagen är i allra högsla grad till fyllest. Riksdagens beslul 1985 har
också fält mycket goda effekler. Jan Fransson nämnde några siffror som jag
lycker alt man kan betona ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11985 års beslul faslställdes atl hyggesstorlekarna inle
skulle översliga 40 ha. Man kan i den här rapporten konstatera all medelhygget
1985 uppgick lill 21 ha för alt nu vara nere i 14 ha. Hyggesplöjningen har i stort sett upphört och planteringen av Contorla och andra främmande
trädslag i områdena i fråga är myckel obetydlig. Jag för min del vill påstå,
atl skulle man inrätta den här naturvårdsgränsen, skulle del bli en motsatt
effekt. Man skulle föra in vissa områden som inte alls passar samtidigt som man
förmodligen skulle förlägga områden som finns längre ned men som ligger i svåra
höjd- och klimallägen utanför gränsen. Därför säger moderaterna bestämt nej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hade lillfälle alt besöka landsbygdsriksdagen i Umeå,
där människor från hela landel hade samlats. Del var inle alls bara
norrlänningar. I det utskott som behandlade denna fråga hade det lagts fram ett
förslag om stopp för avverkning av fjällnära urskogar och om alt Svenska naturskyddsföreningens
förslag om inrättande av en nalurvårdsgräns skulle stödjas. Det är kanske
onödigl att påpeka att utskollsordföranden var en stockholmare. Därav
resultatet och den stora sakkunskapen, lydligen. Del blev en mycket livlig
debatt där jag och andra dellog. Glädjande nog resulterade del hela i alt en
myckel slor majorilel av landsbygdsriksdagens ledamöler avvisade
utskottsförslaget. Kunde man vänla sig någol annat då landsbygdsriksdagens
motto var en levande landsbygd och natur. Hade utskottsförslaget blivit
landsbygdsriksdagens förslag hade ju detta motto bara blivit tomma ord.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhet med många andra anser vi moderater alt den
fjällnära skogen skall skyddas mol slorskaligl skogsbruk. Della får då inle
resultera i att det läggs en död hand över stora delar av fjällkommunerna. Del
hell avgörande fel som reservanterna enligt min mening gör är alt de vill
stoppa de storskaliga avverkningarna på domänverkets marker - det vill även vi
moderaler -samtidigt som man vill att äganderälten skall ligga kvar hos
domänverket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad händer då? Jo,
domänverket kan ju av ekonomiska skäl inte driva elt Prot. 1988/89:112<br>
småskaligt skogsbruk. Del skulle bli ekonomiskt förödande. Därför skulle \maj 1989<br>
del läggas en död hand över fjällkommunerna.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'> ~</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>]</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
rör det sig om induslri- och sysselsällningsfattiga kommuner. Såg- jkogspo
ii j g verksindustrin är ofta den enda betydande induslrin på orten.
Följden blir då råvarubrist och yllerligare koncentration fill kusten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lars
Ernestam sade atl man inle vill lägga någon död hand över det hela. Samtidigt
slällde han i en replik frågan; Har vi inle råd all bevara de här skogarna? Som
han uttalar sig kan man tro att skogarna skall ligga orörda. Enligl mitt sätt
all se skall skogarna bevaras genom all vi vårdar och brukar dem på elt vettigt
sätt. Vi moderaler har framhållit all de fjällnära skogarna represenlerar slora
naturvärden och har slor betydelse för rennäring och turism och alt de hell bör
undantas från slorskaligl skogsbruk. Men som konsekvens av delta måste man då
sälja ul domänverkels arealer lill ortsbefolkningen. Det är nödvändigt för att
man skall kunna bedriva elt småskaligt skogsbruk, hälla sågverksindustrin i
gång och bevara levande bygder. Det rör sig om 500 000 ha, framför allt i Väslerbollen och Norrbotten. Dd skulle kunna bli ett mycket betydande
ekonomiskt fillskott och många arbetstillfällen, om man sålde ul fill
ortsbefolkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
påstår atl del är fråga om impedimenl som del inte går atl utnyttja. Men många
av områdena är inte så improdukfiva som det sägs. Tvärtom kan det vara ganska
produktiva områden, om de sköts på rätt sätt. Jag vill påslå att man här med
myckel golt resullal har bedrivit småskaligt skogsbruk under flera
generationer, utan att det har uppstått någon konflikl med vare sig naturvård,
samer eller lurism. Tvärlom har näringarna kompletterat varandra på etl mycket
fint säll. Vi vill som sagl alt domänverkels skogar snarasl säljs ul lill
ortsbefolkningen, lill gemensamhetsskogar som då kan ägas av samebyar och
lokalbefolkning. Då garanleras småskaligheten, och man får ett arbetsinlensivl
skogsbruk med nalurvårdshänsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tyvärr
har vi inte fått stöd av folkparliel, centern och andra när det gäller att få
bort den förlamande inslällning som har börjal sprida sig i de här områdena på
grund av talet om naturvårdsgräns. Jag ser landsbygdsriksdagens
ställningstagande som ett mycket hoppfullt tecken på att de här bygderna skall
kunna forlsälta att leva och ulvecklas. Det är min förhoppning att även den här
riksdagens majorilel skall inta samma ståndpunkt. Majoriteten inger etl hopp,
eflersom den säger nej lill en naturvårdsgräns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslulningsvis
vill jag, herr lalman, säga all våra förslag leder till det som
naturvårdsgränsens fillskyndare är ute efter, dock ulan att det läggs en död
hand över de berörda fjällkommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>Anf. 18 ROY OTTOSSON (mp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! Jag vill bara ge Hans Dau en sakupplysning. Jag kommer ifrån
Västernorrland och är alltså inte sörlänning. Tidvis har jag också arbetat i de
trakter som berörs av diskussionen om de fjällnära skogarna. Flera somrar har
jag tillbringat i de fjällnära skogarna, osv., varför jag inte är alldeles
okunnig om hur del är där uppe.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissl
är vi inom miljöpartiet hell eniga. Detsamma gäller miljöpartierna i<br>
kommunerna i Västerbotten och Norrbotten, framför alll i Västerbotten</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogspoliliska frågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>varifrån
protesterna kommer. De är med pä den linje som jag har talat för i dag. Vi är
alltså hell eniga inom miljöpartiet, och det är vi stolta över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag nolerar ocksä all Naturskyddsföreningen är
fullsländigl enig, även uppe i norr. Man har ulförl noggranna analyser och
slällningslagandd är mycket väl genomarbelal. Vi behöver en nalurvårdsgräns i
de fjällnära skogarna. Del är vi fast övertygade om, och det kommer vi atl
arbeia för även i forlsällningen. Tack!</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under detta anförande övertog tredje vice talmannen
ledningen av kammarens förhandlingar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></b></p>
<span lang=DE style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
19 LARS ERNESTAM (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Jag lycker all del skulle vara myckel
intressant alt få verifierat om Hans Dau är representativ för moderaternas syn
på naturvårds-frågorna. Det vore inlressanl för många naturvårdsvänner i landet
atl få detta klarlagt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hans Dau höll elt myckel demagogiskt anförande. Han säger
att om jag bor i Närke får jag inle uttala mig om någon annan del av landel.
Hans Dau skall alltså inle få uttala sig om någoniing som gäller l.ex.
Slockholm, Skåne eller Närke. Men riksdagsledamölerna är faktiskl valda för
hela landel. Är del moderaternas uppfallning atl man bara fär lala i frågor som
gäller den egna landsdelen? Det skulle vara inlressanl atl få vela hur del
ligger lill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vel atl del här är en svär fråga i de berörda
områdena. Människorna som bor och bygger i dessa områden har svårl när del
gäller arbelslillfällen. Socialdemokralerna har då, Hans Dau, valt vägen alt
överutnyltja skogen. Specielll gäller detta domänverket. Andra har sparat sin
skog, men nu skall den avverkas och då uppstår det problem. Del är där som
problemaliken ligger, men vi har inte selt myckel slöd från moderaternas sida
när det gällt anslag och överföring av pengar frän domänfonden lill
nalurvårdsfonden för alt få ersällningsmark och mycket annat. När det gäller
anslagen över huvud tagel har moderalerna i stället velat sänka beloppen. Jag
tror inle atl vi helt kan lita på atl moderaternas politik i del här
sammanhanget skulle ge skogarna det skydd som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 20 JAN FRANSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Hans Dau säger alt "vi vill sälja ul
domänverkets skogar, det är lösningen här uppe". Jag lycker all del är
viktigt att ändå påpeka hur ägofördelningen ser ut i Västerbotten ovanför
skogsodlingsgränsen när del gäller den mark där skogsbruk bedrivs. Domänverket
har 5 %. Del är inte så myckel alt fördela. Privatskogsbruket har 75 % och
bolagen 20 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderalerna har fallit in i vanan att använda begrepp som
är svåra att diskulera. Vad menas med slorskaligl skogsbruk? Och vad menas med
småskaligt skogsbruk? Om man ändå kunde få någon konkrel definition! Vi kanske
också kan ställa upp pä delta. Är det mindre hyggen som är småskaligt
skogsbruk, eller vad är del?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med lanke på debatter vi haft tidigare, dä vi ändå har
försökt lala begripligt med varandra, lycker jag all del vore på sin plals att
vi nu fick en definition på vad det storskaliga skogsbruket är och vad det
småskaliga skogsbruket är.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänhelen
är, som jag redan inledningsvis sade, ganska dåligl upplyst om PrOt. 1988/89:112</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förhållandena.
Vi bör tala begripligt så all den svenska allmänheten vet vad 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vi
egenlligen menar.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skogspoliliska
frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 21 HANS DAU (m) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
lalman! Roy Ottosson säger atl han är norrlänning, och del bdvivlar</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>jag inle.
Han har dock inte lärl sig vad de norrländska människorna i de här</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>l</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bygderna
verkligen anser om denna fråga. Det är ju beklagligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lars Erneslam lalar om nalurvårdsvänner. Då kan man ju få
uppfattningen all dessa människor som bor i de här kommunerna och som lill
nästan 100 % ställer upp på del här - både hans och mina och andras parlivänner
-skulle vara någol slags nalurfiender. Jag tror all dessa människor är mer
naturinriklade än vad många andra är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag sade inle att man inle skulle få uttala sig. Jag sade
bara all det är ganska typiskt alt de som vet bäsl, de som uttalar sig mest om
del här, kommer från Syd- och Mellansverige. Talar man med folk i Norrland,
finner man att de är mycket försiktigare, mycket mer lågmälda. Därför har de
också en annan syn på det hela.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan säger Lars Ernestam atl man överulnyttjar skogen.
Del är ju så, som Jan Fransson läsle ur den här rapporten, alt utnylljandet av
denna skog minskar hela fiden, och det tack vare att man har ställt de här
kraven på domänverket och andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så säger Lars Ernestam atl del inle finns några pengar.
Men snälla Lars Ernestam, vad vi vill är ju atl sälja ul den här skogen lill
privala ägare. Del behövs ju inga budgetmedel för del, tvärlom får man in
resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förstår inte vad Jan Fransson talar om för
ägandeprocenl i della sammanhang. Det är hell klarl all 53 % av de fjällnära
skogarna i Västerbollen ägs av domänverket - 800 000 hektar, varav 500 000 hektar är tillgängliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är väl vikfigt atl vi lalar om vad som är slorskaligl
och vad som är småskaligt skogsbruk. Jag tror inle all fiden räcker lill för
alt uireda della nu. Men jag tror att Jan Fransson och jag har ganska likartad
uppfattning om del. Från vissa kretsar har dd ju framhållits all man skall ha
någon sorls blädningsskogsbruk och atl man näsl intill skall bära fram virket
Det är klarl alt ell småskaligt skogsbruk även skall kunna ha hyggen - del är
ju ingel som helst fel. Del går inle atl bedriva skogsbruk i de här områdena
och få en vettig föryngring på annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men jag tror inte att domänverket av ekonomiska skäl vare
sig kan eller vill driva vad jag menar med småskaligt skogsbruk, nämligen all
man har skonsamma metoder, små hyggen och framför alll, när det gäller
föryngring-ar, alt man använder en teknik som kanske är ganska arbetskrävande
och kostsam men som passar de privata småskogsbrukarna myckel bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 22 LARS ERNESTAM (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Hans Daus anförande innehåller myckel av de
missuppfatt<br>
ningar som råder i den här frågan och som ocksä sprids. Denna nalurvårds<br>
gräns skulle i sig själv innebära etl slorl inlrång för berörda människor, och<br>
den skulle fastläggas från cenlrall håll. I den reservation som föreligger slär</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagens protokoll 1988/89:112 -113</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogspoliliska frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>del ju
klart och tydligt angivel alt den skall fastläggas i nära samråd med de på
orten boende och de markägare som är berörda. Del är detta som är del viktiga,
och man slår inte så långt ifrån varandra. Men på någol säll har det -om jag
får använda uttrycket - gåll troll i den här frågan. Bara man hör ordel
nalurvårdsgräns, upplever man det i dessa områden som någoniing som man måsle gå
emot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror att om vi hade haft en annan politik i dessa
områden, om vi långsikligl hade arbelat för en annan regionalpolitik, där man
inle enbart hade behövt nyttja den skogsresurs som finns, så hade vi inte varit
i det läge som råder i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När Hans Dau säger att vi i vissa områden inte har fått
överutnyttja den skogsresurs som finns där, då lycker jag att han har en
felaktig uppfallning. Vi har selt - och alla vet - alt det finns områden där
man har överutnyttjat skogsresurserna, och del gäller en hel del av
domänverkels mark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 23 JAN FRANSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Hans Dau frågar varifrån jag har fått
uppgifterna. Från skogsvårdsslyrelsen i Västerbollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På 5 % av domänverkets areal ovanför skogsodlingsgränsen
planeras skogsbruk. Del är inte mycket alt dela ul. För det är väl inle så alt
moderaternas förslag här, atl överföra domänverksmark till privala skogsägare,
innebär atl man skall börja avverka inom de skogar som domänverket har lämnat
orörda när det gäller skogsbruk? I så fall är det ju en utvidgning av
avverkningarna i det här området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Jag lycker att del är beklagligt att vi i denna kammare
använder begrepp som förvillar den breda allmänheten. Vi har samtliga all
anledning all bedriva elt upplysningsarbete när del gäller den svenska skogen
och svenskt skogsbruk. Jag refererade inledningsvis till hur illa upplyst man
egenlligen är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del finns mellan 4 000 och 5 000 privala skogsägare som är
berörda uppe i dessa trakter. Det är om dem vi lalar. Då har man försökt
definiera begreppet småskaligt skogsbruk och sagl: Skulle vi gä in på de
metoderna, så skulle vi förlora 2 000 kr. i månaden av vår utkomst; en
fjärdedel av vår utkomst skulle försvinna. Det är den bisarra verkligheten för
de människor vilkas öden vi egentligen diskulerar här i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 24 HANS DAU (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Herr lalman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lars Ernestam säger all man hajar till och protesterar
bara man hör ordel nalurvårdsgräns. Ja, undra på del, Lars Erneslam, så många
olika bud som har legat när del gäller detta och så bisarra förslag som man har
hafl om hur skogsbruk skulle få bedrivas ovanför nalurvårdsgränsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan har ni hela liden retirerat mer och mer. Men ni har
ännu inle kunnal precisera er, och folk är fortfarande väldigl uppskärrade och
vel atl det skulle bli ell slort ingrepp om man skulle drabbas av den här
gränsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller frågan hur mycket som avverkas där vill jag
säga atl del i skogsstyrelsens rapport helt klart står atl 80 % av dessa skogar
inle har rörts de senaste 25 åren. Det är alltså inte så våldsamma arealer som
man har avverkat. Det har ju också andra sagl här förul.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tyckte att del var onödigt att Jan Fransson och jag skulle diskulera frågan om
slorskaligl och småskaligt skogsbruk. Det som folk har blivit rädda för när del
gäller småskaligt skogsbruk är ju det småskaliga skogsbruk som Svenska
naturskyddsföreningen, Lars Erneslam och andra har pratat om. Jag tror atl Jan
Fransson och jag har ganska likartad uppfattning om vad småskaligt skogsbruk
är.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Skogspoliliska
frågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 25 MAGGI MIKAELSSON
(vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! Hans Dau säger all han tror att moderater och socialdemokrater är
överens om ganska mycket, och det är ju någoniing som vi har blivit varse under
den senasle riksdagsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
skall ägna mitt inlägg ål frågan om de fjällnära skogarna och deras framlid,
någol som har debatterats långt före min lid i riksdagen. Jag har suttit och
läst i gamla belänkanden, och del är intressant att se vad som hänl under åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
senaste månadernas debatt i mitt hemlän, Västerbotten, har fått känslorna atl
svalla, och många hårda ord har sagts. På ena sidan har del stått en del - jag
säger en del - av de människor som bor och arbelar i de här områdena,
skogsägare och kommunala förelrädare. På den andra sidan har man slällt framför
alll Naturskyddsföreningens krav om en nalurvårdsgräns. Det har redan sagls ett
antal gånger i dag alt införandel av en sådan gräns skulle vara alt lägga en
död hand över inlandet. Min uppfattning av den debatt som har förts är att så
fort någon säger ordel nalurvårdsgräns lägger man en död hand över en seriös
diskussion om det framtida skogsbruket i de fjällnära områdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alt
döma av antalet riksdagsmotioner som väckts i frågan finns oron för fjällskogen
i samtliga parlier. Om man läser utskottsbelänkandet, kan man Också se att del
finns en oro för all de restrikfioner som gäller i dag inte skall vara
tillräckliga. Mot den bakgrunden har del fattals beslut om en snabbutredning,
som skall ta upp frågor om behovet av all förtydliga och skärpa
skogsvårdslagstiflningen. Utredningen skall särskilt pröva behovet av ell
uttryckligt förbud mot avverkning av skog på impedimentmark och att
markanvändningsplanerna skall kunna användas så all man kan dra gränser för
skogsbruket på etl sådanl sätt all olika intressenters krav, bl.a.
naturvärdens, skall kunna lillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ja,
men det är ju bra saker - det lycker vi i vpk också! Del är bara synd att
Ulredningen inte fick bli klar innan vi skall behandla betänkandet här i dag.
Den skall vara klar om tre veckor, och del hade naturligtvis varil mycket
bättre om vi hade velat mer om de slutsatser som ulredningen kommil fill. Att
det filisätts en snabbutredning den 2 mars, som skall vara klar den 1 juni,
måste ju lyda på att det finns någonfing som man är orolig för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Del är ganska märkligt alt läsa direktiven fill snabbutredningen och
samfidigt höra represenlanler för socialdemokraterna i olika fora mer eller
mindre ta avstånd från de krav som ligger i direktiven, plus diskussionen om
svaren på frågorna som Naturskyddsföreningen ställde före valet. Eflersom jag
är ny i riksdagen och eflersom den här frågan också är ny för mig i della forum,
har jag lyssnat på argumenten från alla håll och verkligen försökt se var
konflikten finns, men jag måste påstå att ju mer jag</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogspolitiska frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lyssnar,
deslo märkligare blir diskussionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jan Fransson ser della som en demokratifråga och vill all
kommunerna skall få ta ansvar, att besluten skall decentraliseras. Dd är kanske
i och för sig socialdemokralernas nya modell för ulvecklingen, men här för man
ut beslutsrätten utan atl ge de förutsättningar som krävs för all kunna leva
upp till ansvarel. Vilken handlingsfrihet, Jan Fransson, har en inlandskommun i
Västerbotten, där SJ har lagt ner vagnslaslcentralen, där posten har lagls ner,
där kommunen inle har råd med vare sig daghem eller hemtjänst, när
arbetstillfällena försvinner för alt samhället inte vill satsa på
infrastrukturen som skall göra del möjligl atl bo där uppe? Vilken
handlingsfrihet har man i en sådan kommun att säga att vi skall spara skogen
därför att den är en värdefull naturresurs och vi inte vet om vi får en
återväxt till en rimlig kostnad, när etl sådant krav ställs mot några
arbdsfillfällen ytterligare några år? Kommunerna har inte en reell chans alt
agera ulifrån miljöhänsynen, som det ser ut i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan är del faktiskt så - Jan Fransson har gått ul ur
kammaren, men de närvarande kan ju få höra det - att jordbruksulskoltd
uppvaktades också av andra människor och organisationer som är mycket oroade
över utveckhngen i de fjällnära områdena. Men den gruppen var inle alls lika
högljudd som den andra, så den har kanske inte bara Jan Fransson ulan även Hans
Dau och andra i utskottet glömt. Eller är det så all man struntar i de
människor som är oroade över utvecklingen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi accepierar inga fler restriktioner, säger
inlandskommunerna och många av dem som har skog i de här områdena. Jag kan
förstå den känslomässiga reaktionen mot ell inlrång i den privala äganderätten,
men vad jag inte kan förstå är när nejsägeriet blir något slags självändamål.
Om del nu vore så atl skogsvårdslagen räckte i alla lägen, varför har det då
fatlats beslut om en snabbutredning? Och varför kom beslutet om de fjällnära
skogarna 1985?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varför skriver man från samlliga partier motioner om jusl
den här skogen? Måste det inle ändå tyda på all det gjorls fel förut, atl del
har avverkats för myckel skog på fel platser, att det finns områden där del
varit svårl all få ny skog alt växa, all del finns områden där del över huvud
taget inle kommer ny skog, om man med skog menar träd som på sikl kan ge rimlig
avkastning?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan det vara så atl del finns områden där man faktiskt har
gjort fel? Varför skall del vara så svårl alt få en seriös diskussion om den
resurs som de fjällnära skogarna ulgör, om atl skog är mer än bara träd som
skall avverkas och säljas när konjunkturen är lämplig?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målel för oss i vpk är självfallel att befolkningen i
inlandet skall ges förutsättningar all försörja sig där. För att del skall vara
möjligt krävs det insatser på många oUka områden, och där är fjällskogen och
nyttjandet av den en del. Kanske kan det finnas bättre sätt att ulnyttja den
resurs som fjällskogen fakfiskt är än att avverka den på traditionellt, strikt
företagsekonomiskt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det framgår av betänkandet alt i Norrland beslår en
iredjedel av den produktiva skogsmarken i fjällnära områden av kalmark, plant-
och ungskog. Såvitt jag kan förslå, är den tredjedelen i huvudsak tillkommen
under 80-talet, eftersom skogen är avverkad efler del att domänverket log bort
sin skogsodlingsgräns. Den gränsen hade man därför atl man ansåg att det inle</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lönade sig
alt hugga skog där uppe, men gränsen logs bort på grund av all del Prot.
1988/89:112<br>
rådde brist på avverkningsmogen skog i andra delar av inlandet, atl det \rnaj 1989<br>
tillkommit nya avverkningsmetoder och att man byggde vägar.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>~</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>]</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Att
hyggesslorleken har minskal, som någon har sagl tidigare, är bra. Men</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>°° P ' ' °</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14 hektar</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> är faktiskl också en ganska stor
yta. Del molsvarar bortåt 30 fotbollsplaner- det kanske är lättare att
föreställa sig det måttet. Orsaken lill all hyggesstorlekarna minskal
diskuleras inle. Om man väger in både en excepfionellt kall vinter och en
exceplionellt snörik vinter i de här områdena, kanske del inte kan uteslutas
att också de förhållandena har påverkat avverkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inlressenler som väldigt lilel har fåll komma lill lals i
debatten om fjällskogen är samerna och renskötseln. De hänglavsbärande skogarna
utgör ju en viktig del av renens födområde. Att få sammanhängande områden utan
stora kalhyggen närmast fjällkedjan har stor betydelse också för rennäringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan vill jag litet grand kommenlera påståendet att
domänverket inle skulle ha råd atl driva etl småskaligt skogsbruk. Är det någon
som borde kunna ta hänsyn fill naturens krav, så är det väl ett statligt bolag!
Men som vanligt, liksom när det gäller SJ, är socialdemokrater och moderater
rörande eniga: slalliga bolag skall ha förelagsekonomiska lönsamhetskrav på sig
-men så går del som del går också.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För övrigl kan jag konstatera, vilket flera här har gjorl,
atl problemet inte är brist på virke, ulan del är snarare alt del inle avverkas
nog mycket i andra områden. Den fjällnära skogen finns det däremot problem med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag skall alldeles strax sluta, men jag vill
erinra kammaren om del siarka engagemang som finns i Sverige i dag, kanske
framför allt bland barn och ungdomar, för regnskogarna som är världens lungor.
Jag hoppas atl vi också kan få ell sådanl engagemang för fjällskogen, eftersom
skogen är en global resurs, och alt vi kan se till alla de värden som just den
skogen har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 26 HANS DAU (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan inte underlåta att ta fillfället i akt att
replikera Maggi Mikaelsson då det gäller vpk:s uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På landsbygdsriksdagen, som jag nämnde förut, var
tillsammans med mig och några stycken till den stridbaraste kämpen mot alt man
skulle upprätta en naturvårdsgräns Maggi Mikaelssons partivän och företrädare i
riksdagsbänken, John Andersson. Han har även varit här och uppvaktat
jordbruksutskottet John Andersson är ju dels skogsbrukare i della område, dels
kunnig omförhållandena häruppe. Han delar ju hell den uppfattningen alt man
inte bör införa den här gränsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Maggi Mikaelsson sade all alla inte var lika högljudda.
John Andersson är i och för sig lågmäld, men då det handlar om dessa frågor
blir han ganska högljudd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 27 MAGGI MIKAELSSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag undvek i mitt anförande atl nämna ordel
naturvärds-<br>
gräns, eftersom det just är ett rött skynke för moderaterna.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:112
John Andersson och jag har inte riktigt samma uppfattning. På samma sätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>11
maj 1989</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Skogspolitiska frågor</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>har jag förstått atl elt
antal moderaler inte delar Hans Daus uppfattning. Alt det finns olika
uppfattningar om fjällskogsbruket kommer vi atl få leva med, men vi borde kunna
få en seriös debatt om hur vi kan ta till vara samtliga de resurser det innebär
att vi har elt skogsbruk i de fjällnära områdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=DE style='font-family:
Verdana'>Anf. 28 HANS DAU (m);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-family:
Verdana'>Herr talman! </span><span style='font-family:Verdana'>Jag vill bara
lill Maggi Mikaelsson säga atl ordel naturvårdsgräns inle är etl rött skynke
för oss. Vi anser att man uppnår de begärda effekterna på elt mycket bättre
sätt genom de åtgärder vi har föreslagil. Man får ett bättre naturskydd, man
får ett bättre utnyttjande av resurserna, och man får framför allt tillfälle
lill arbete och sysselsättning i dessa områden för den befolkning som vill bo
kvar där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
29 MAGGI MIKAELSSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Det är nog, Hans Dau, inte så stor chans alt vi kommer överens, men jag
kan läsa innantill i moderala samlingspartiets reservation, att moderata
samhngspartiet tycker "att det fjällnära barrskogsbältet står för så stora
naturvärden och har så stor betydelse för rennäringen och lurismen all det i
sin helhet bör undantas från slorskaligl skogsbruk".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hans
Dau har inte sagl någoniing om vad han menar med elt småskaligt skogsbruk. Det
enda han har sagt är alt domänverket inte skulle klara av del. Under ett möte i
Sorsele framkom alt de bönder eller skogsägare som var emol begränsningar också
var väldigl myckel emol etl småskaligt skogsbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläggningen
var härmed avslulad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammaren
övergick fill att fatta beslut i ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
1 (målet för virkesullag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemslällan - som slälldes mot reservalion 1 av Paul Ciszuk -bifölls med
acklamafion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
2 (samlad översyn m.m. av skogspolitiken)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan - som slälldes mot reservation 2 av Lars Erneslam m.fl. - bifölls
med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
3 (övervakning av hänsynsreglerna m.m.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan - som slälldes mol reservation 3 av Paul Ciszuk -bifölls med
acklamafion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
4 (konsekvensbeskrivningar)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som ställdes mot
reservation 4 av Karl Erik Olsson m.fl. - bifölls med acklamation.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mom. 5 (förändringar i
skogsvårdslagen och skölsellagen, m.m.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskotlels
hemställan bifölls med 226 röster mot 55 för reservation 5 av Sven Eric
Lorentzon m.fl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mom. 6 (översyn av
skogsvårdslagen m.m.)</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:112</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utskottets hemställan
bifölls med 254 röster mot 34 för reservation 6 av 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Karl Erik Olsson och
Lennarl Brunander.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>~</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>,. . , 7"</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Skogspoliliska frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
7 (portalparagraferna i skogsvårdslagen och skötsellagen m.m.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulskotlds
hemställan bifölls med 255 röster mol 36 för reservalion 7 av Annika Åhnberg
och Paul Ciszuk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
8 (Pinus contorla m.m.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemslällan - som ställdes mot reservalion 8 av Annika Åhnberg och Paul Ciszuk -
bifölls med acklamafion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
9 (översyn av bestämmelserna om naturvårdshänsyn)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemslällan - som ställdes mol reservation 9 av Paul Ciszuk -bifölls med
acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
10 (vissa bestämmelser i skogsvårdslagen m.m.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan - som ställdes mol reservalion 10 av Paul Ciszuk -bifölls med
acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
11 (kemisk bekämpning, skogsgödsling m.m.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan - som ställdes mot reservalion 11 av Paul Ciszuk -bifölls med
acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
12 (molorsägsbränslen, vegetabilisk olja och hydraulolja m.m.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan - som ställdes mot reservation 12 av Karl Erik Olsson m.fl. -
bifölls med acklamafion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
13 (ädellövskogslagen)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls med 274 röster mot 18 för reservafion 13 av Paul Ciszuk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mom. 14 och 15 Utskottets hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
16 (naturvårdsgräns m.m.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls med 185 röster mot 105 för reservation 14 av Karl Erik
Olsson m.fl. 1 ledamol avstod från all rösla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
17 (moralorium)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemslällan - som ställdes mot reservation 15 av Annika Åhnberg och Paul Ciszuk
- bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
18 (överförande av statligt ägd skog på enskilda m.m.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan - som ställdes mot reservation 16 av Sven Eric Lorentzon m.fl. -
bifölls med acklamafion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om ändringar i kammarens sammanträdesplan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Djurskydd m.m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 19
(direktiv till domänverket)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som ställdes mol reservalion 17 av
Paul Ciszuk -bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § Beträffande de på föredragningslistan återstående
ärendena, jordbruksutskottels betänkanden 1988/89:JoU17 och JoU20,
trafikulskottds betänkande 1988/89;TU18 samt bostadsutskottets betänkande
1988/89:BoUll, beslöt kammaren på förslag av iredje vice talmannen medge alt de
fick företas till avgörande i elt sammanhang sedan debatten i samtliga dessa
ärenden avslutals.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § Meddelande om ändringar i kammarens sammanträdesplan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 30 TREDJE VICE TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med ändring av gällande sammanträdesplan kommer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>arbelsplenum
fredagen den 12 maj all inställas (frågestunden tar sin början planenligt kl.
14.00),</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>arbetsplenum
fredagen den 19 maj atl la sin början kl. 10.00,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sammanlrädel
för interpellationssvar måndagen den 22 maj atl ta sin början kl. 09.00.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanträdet i dag kommer alt avslutas senasl kl. 18.00.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § Föredrogs</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>jordbruksutskottets
belänkanden 1988/89:JoU17 Djurskydd m.m., 1988/89;JoU20 Trädgårdsnäringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>trafikutskoltets betänkande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:TU18 Luftfartsverkets
verksamhet 1989/90-1991/92, m.m. (prop. 1988/89:100 delvis) och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bosladsulskoltds belänkande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:BoUll
Ändringar i fastighelsbildningslagen m.m. (prop.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:77).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Försl upptogs lill behandling
jordbruksulskotlels betänkande 17 om djurskydd m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Djurskydd
m.m.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 31
ANDERS CASTBERGER (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Djurskyddsfrägorna engagerar mänga människor.
Förvallar-skapsianken kommer här många gånger till uttryck. Det är ell ansvar
för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Djurskydd
m.m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>miljö,
människor, djur och övriga organismer- ett personligl ansvarstagande Prot.
1988/89:112 med en slor portion av moral. Det är något som påfallande sällan
diskuleras i 11 rnaj 1989 andra sammanhang. I ljuset härav skall ses
folkpartiets ihärdiga argumentation för att slä fast all alternativ lill
djurförsök bör prövas i alla sammanhang. Alt det gär alt vinna resultat kommer
väl fram när man ser hur frågan om etl avskaffande av en metod, LD50-meloden,
kunnat föras framåt</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lål mig slå fast atl LD50-metoden skall avskaffas. Vi i
folkpartiet har länge drivit kravet all denna brutala avlivning av slora
mängder djur skall las borl. På höslen för halvtannal år sedan riktade
riksdagen etl tillkännagivande till regeringen om LD50-metoden. Riksdagen gav
helt enkelt elt uppdrag till regeringen. Nu har cenlrala försöksdjursnämnden
ulrell frågan. Av den ulredningen framgår alt övervägande skäl lalar - precis
som folkparliel hävdat - för elt definilivi avskaffande av LD50-metoden. Nu
kallas den för den klassiska LD50-meioden. Jag vill understryka atl en orsak
lill alt ulredningen nätt denna insikt är att det visal sig alt andra
alternativa tester ger resultat som är användbara och som är till fyllest.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även den modifierade formen av LD50-lester måsle dock
avskaffas, hävdar vi i folkpartiet. Modifierad LD50-metod innebär att färre
djur dödas. Det är förvisso ell steg framåt. Det räcker emellertid inte, utan
vi måsle gä vidare. I utskottet ulgår vi enhälligl ifrån atl även den
modifierade LD50-metoden skall avskaffas pä sikt. De som för närvarande bereder
frågan i regeringskansliet lorde således göra bäsl i alt beakla della faklum.
Del finns alllsä nu en enhällig opinion i denna fräga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt lagstiftningen från den 1 juli 1988 skall alla
djurförsök prövas av en djurförsöksetisk nämnd. Till skillnad frän den kommitté
som bedömer medicinska försök pä människor består den djurförsöksdiska nämnden
av en majoritet av lekmän. En majoritet av dessa skall representera allmänna
inlressen, dvs. avnämarna av den biomedicinska forskningen, medan övriga lekmän
skall vara djurskyddsrepresentanler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En stor grupp människor för vilka framstegen inom
medicinsk vård är av särskilt stor belydelse utgörs av medlemmarna i de olika
patienlorganisalio-nerna, som i den här frågan är centralt organiserade i
Handikappförbundens centralkommitté, HCK. Den representerar 27
patientföreningar med mer än 360 000 medlemmar. Vi i folkpartiet tycker att det
förefaller rimligt atl just dessa erbjuds möjlighet atl delta i de
djurförsöksetiska nämnderna. Därför, herr talman, yrkar jag bifall till
reservation 7.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi i folkpartiet har också aktualiserat
brandskyddet för djur i<br>
lantbruksbyggnader. Frågan har sitt ursprung i atl jordbrukels försäkrings<br>
bolag har rapporterat om all flera djurbesättningar innebränns varje är.<br>
Ibland kan ganska slora djurbesättningar omkomma på del visel. Till en del<br>
kan inle uleslulas all normer och säkerhetsföreskrifter här inle håller<br>
fillräckligl god kvalitet Del här är självfallet en ekonomisk fräga. Men del är<br>
fakliski ocksä en moralisk fråga - en fråga om ansvar för och omsorg om våra<br>
husdjur. Nu förutsätter vi enhälligt i ulskollel all den forllöpande översyn<br>
som sker inom ramen för redovisal samarbele mellan de olika inslanserna,<br>
räddningsskyddet, försäkringsbolagen, m.fl., i allt väsenlligl kommer all<br>
lillgodose slällda krav pä ell bibehållet men ocksä, vill jag undersiryka,<br>
förstärkt brandskydd.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:112 Till sist, herr talman, vill jag också markera de synpunkter
som av och lill</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11 maj
1989</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kommer in lill oss från många
lantbrukare. De handlar ibland om en oro för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>;
!"</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hur bestämmelserna kring
djurhållningen ulformas. Del kan vara vädjanden</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Djurskydd
m.m.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> ,</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>, . ,</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt'>■■</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>„<...,„,,.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om alt de
regler som antas och de krav som stalls pa djurhållningen verkligen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skall vara
moiiverade ur djurskyddssynpunkl och bygga på fakta och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kunskap
som näringen har haft och kunnat förmedla till oss övriga</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>debattörer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
undersiryka alt för folkpartiets del baserar vi våra beslul och vår</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>argumentation
i det här avseendet just på de fakta som kommer fram när det</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gäller
djurskyddssynpunkter. Därför har vi kunnat ha ell sådanl goll</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>samarbete,
som vi också tror är möjligt fortsättningsvis, med lanlbrukare och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>andra för
alt nå det syfte som vi faktiskt tror är gemensaml - elt moraliskt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ansvar för
våra husdjur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 32 LENNART BRUNANDER (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Detta belänkande går under beteckningen
Djurskydd m.m. I själva verket upptar dock djurskyddsfrågorna endast en
begränsad del av belänkandel. I huvudsak är det frågor kring försöksdjur som
tas upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har ifrån centerpartiet tagit upp i motioner
LD50-lesternas vara eller inte vara. Vid elt par tillfällen har riksdagen varit
enig om alt man skall slopa LD50-tester, eftersom man har tyckt alt
användningen av dem har medförl elt onödigl lidande för djuren. Förra året var
vi ganska kritiska när den socialdemokratiska regeringen inte fick med elt
sådanl förbud i den nya djurskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under arbelel med delta betänkande har vi fåll en
redovisning om alt dessa tester - som man nu kallar för klassiska LD50-lesler -
inle används längre. Under de senaste åren har inga sådana försök gjorts. Det
har inte ställts de kraven. Del är ju egenlligen det viktigaste. Fortfarande
finns dock kravet på att man skall få borl denna lyp av djurförsök, eftersom
man kan lycka alt dén är onödig. Om meloden kallas för LD50-test eller
modifierad LD50-lest kan ju kanske göra detsamma. Man använder visserligen
mycket färre djur när det gäller den modifierade formen. Man påstår atl man då
använder 20-40 djur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del viktiga är dock att vi får fram alternativ. När det
gäller olika typer av kemikalier, mediciner och annat behövs ju tester för atl
man skall kunna se om preparaten kan användas ule i naluren eller på människor.
Det är då vikfigt att de här allernafiven också testas och atl man gör en
utvärdering av all de fungerar. Om vi börjar nyttja dessa alternativ innan de
är säkra och klara, skulle vi göra dem en björntjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anders Castberger, som lalade före mig, gick ul hårl med
att tala om folkpartiets syn och säga alt man var myckel angelägen om alt man
skall använda dessa alternativ. Jag saknar Anders Castberger och övriga folkpartister
när det gäller våra reservationer om ulvärdering och inventering av de allernaliva
metoderna och även när det gäller att salsa resurser på forskning. Här krävs
forskning och utveckling för all dessa meloder skall bli säkra och användbara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:99.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har i vär reservalion nr 3 slälll kravel atl vi skall
ta reda pä hur pass bra<br>
42</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de alternativa metoderna är och
också göra en inventering av vilka metoder</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som finns. I delta arbete
kan vi få hjälp, eflersom elt till USA:s kongress underlydande organ har gjorl
en utvärdering av detta slag av de meloder som finns i USA. Det gjorde man
1986. Man har i en ganska tjock bok listat alla de metoder som finns för
alternativ till djurförsök. Del skulle kunna vara en ulgångspunkl för det
arbele vi vill ha gjorl i Sverige. Den första förutsättningen för att vi skall
komma borl från djurförsöken är ju all allernaliva meloder blir accepterade,
atl de är godkända och klara. Men då behövs också mer forskning och ulveckling.
Vi har en reservation som tar upp även den frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Med dessa ord vill jag yrka bifall lill våra reservationer nr 3 och 6 i
delta betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den nya djurskyddslagen fick vi nog ändå en förbättrad djurhållning i Sverige.
Jag tror att det är viktigt också ur denna synpunkt, eflersom de allmänna
kraven på hur djur skall hanleras måsle återspeglas i användandet och skötseln
av försöksdjur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har i betänkandet också behandlat mofioner där det framförs krav på atl vi
skall ulvärdera djurförsök både efiskt och biologiskt. Det senare gäller
huruvida man kan överföra de resultat man fär fram direkt på människan. Där har
vi CFN som skall göra denna ulvärdering. Del gäller både den diska sidan och
huruvida del lidande som djuren trols alll måste utsättas för vid försök är
motiverat mot bakgrund av det resultat man vill nå. Vi har inte slälll oss
bakom kraven på en ulvärdering, eflersom vi redan har en organisation för
della.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr talman! Jag yrkar
alltså bifall lill våra reservationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=DE style='font-family:
Verdana'>Anf. 33 ANNIKA ÅHNBERG (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-family:
Verdana'>Herr talman! </span><span style='font-family:Verdana'>Ingenstans blir
vår syn på livet och naturen så tydlig som i vårt förhållande till djuren. Del
går också en vattendelare genom alla politiska parlier i dessa grundläggande
frågor. Här finns två tydliga grupperingar: å ena sidan de som anser alt
människan har rätt atl använda djuren för forskning och försök, för produktion av
förnödenheter och som leksaker och ä andra sidan de som anser atl djuren lever
framför allt för sin egen skull och inle för vår, men alt vi kan dela jorden
och leva här tillsammans, lill ömsesidigt gagn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Diskussionen
kring djurskydd blir ofla mycket upprörd. I djurskyddsarbe-let tillgrips ibland
minst sagl okonventionella meloder. I mitt arbete här i riksdagen har jag märkt
alt frågor kring djurskydd engagerar oerhörl många människor. Jag tror del
beror på att djuren är så totalt utlämnade fill oss. De har inte rösl, inle
möjlighel alt försvara sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågorna
om djurskydd kan heller inte isoleras frän vår kultur, vårl säll all leva i
övrigl. Respeki för livet är grundläggande och måste finnas i botlen för hela
vårl samhällsliv. Mot den bakgrunden är den nya djurskyddslag som riksdagen
nyligen har aniagil ell myckel stort framsteg. Den är dock en ramlag, och nu
pågår diskussionen om föreskrifterna i anledning av denna lag. Föreskrifter har
nyligen anlagils av lantbruksslyrelsen. De anses av en del otillräckliga och av
andra som alllför långtgående. Det finns säkerl anledning atl här i kammaren
återkomma lill diskussionen kring djurskyddslagen och dess föreskrifter och
ulvärdera om lagen i praktiken blev vad riksdagen avsett</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Djurskydd
m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>43</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Djurskydd m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del finns också anledning, fast inle inom ramen för
diskussionen kring detta belänkande, alt återkomma till frågan om hur man
reglerar människors rätt atl få lillbaka djur de har fråntagits på grund av alt
de har hanterat djuren illa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det belänkande vi diskulerar i dag handlar framför allt om
djurskyddet i samband med djurförsök och behovel av alternativa meloder. Motioner
som vill minska antalet djurförsök finns från alla parlier, vilket underslryker
det jag tidigare sade om att dessa frågor är parliövergripande. Tyvärr kan jag
konstatera att del inle är alla enskilda molionärer som har fält sina partiers
gehör. Del kunde vi märka i utskottets hantering av dessa frågor. Desto mer
stolt är jag därför att ha milt parli samlal bakom mig i dessa frågor som rör
djurskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Djurförsök kommer tyvärr ofta lill sländ pä grund av
slentrian. Anlalel djurförsök mäsle dock minskas. Därför har vi krävl atl en
analys görs av djurförsöken, så alt vi kan göra en bedömning av om de försök
som nu görs i egentlig mening uppfyller vetenskapliga krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi tror inle all användandet av djurförsök kan upphöra.
Deslo mer angelägel är del att varsamheten och respekten för de djur som
används är stor. Därför krävs en samlad genomgång av vilka ruliner och tekniker
som finns och som kan användas för alt ge försöksdjuren etl så bra liv som
möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har också krävl all de alternativa metoderna skall
utvärderas och analyseras. Lennart Brunander har tidigare här i kammaren tagit
upp hur viktigt det är atl vi noggrant utvärderar de alternativa metoderna, så
att vi vet all de är verkningsfulla och all de är elt alternativ lill
djurförsök. Vi har också krävl atl ekonomiska bidrag ges till elt sådanl
projekt, MEIC-projekld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytterligare ell sätt att öka användningen av alternafiva
metoder är att öka informationen till och utbildningen av dem som är berörda.
Tyvärr är del ofta sä atl kunskapen om vilka alternativa meloder som finns inte
alltid är sä slor vare sig i de etiska nämnderna som skall pröva djurförsök
eller bland forskarna själva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetet för alt bygga upp de alternativa metoderna kräver
dt samlat agerande från samhällels sida. Därför har vi också slälll upp på del
krav som har förts fram i utskollel, som vi tycker är mycket bra, nämligen atl
det behövs en samlad statlig satsning för atl åstadkomma ett verkligt
genombrott för de alternativa metoderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de etiska nämnderna som prövar om djurförsök skall
tillålas finns represenlanler för olika inlressen. Vi tycker atl eflersom
intresset för dessa frågor är myckel slorl och engagerar många, borde dessa
sammanträden vara offentliga. Därför har vi krävl alt de etiska nämndernas
sammanträden skall bli offentliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har också krävt atl djurförsök skall beläggas med en
kostnad, dels i syfte all minska antalet djurförsök, dels i syfle all
finansiera en ulbyggnad av tillsynsverksamheten när del gäller försöksdjurens
levnadsförhållanden. Vi anser atl den tillsynen i dag är mycket eftersatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slulligen vill jag också nämna elt krav som kommer litet
ulanför frågorna som rör djurskydd med anledning av djurförsök. Vi har under
den allmänna motionstiden väckl en motion som handlar om att avveckla
pälsfarmerna. Den las upp i detta sammanhang.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pälsdjursuppfödningen har under senare år utsatts för viss
krilik, befogad Prot. 1988/89:112<br>
krilik, menar vi. Del har gälll försummelser av djurens skötsel och 11
maj 1989<br>
svårigheler att bedriva pälsfarmsverksamhd pä etl sådant säll att djuren kan</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tillförsäkras
rimliga levnadsförhållanden. Mol denna bakgrund anser vi i vpk att man under en
tioårsperiod bör avveckla verksamhelen vid pälsdjursfarmerna. Vi inser
naturligtvis all denna verksamhel ofla förekommer i delar av landel som har
sysselsättningsproblem; della är vikfigt all beakla. Men del kan inte vara
moraliskt acceptabelt att av sysselsältningsskäl behålla en verksamhel där
djuren far så illa som de gör vid pälsdjursuppfödningen. Vi anser atl det krävs
andra insatser från samhällel och del privala näringslivet för atl tillförsäkra
människor i berörda delar av landet en rimlig grad av sysselsällning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Därmed vill jag yrka bifall fill samlliga
reservationer i belänkandel som vpk har undertecknat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under delta anförande övertog andre
vice lalmannen ledningen av kammarens förhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 34 ÅKE SELBERG (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Herr lalman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under senare år har djurens villkor debatterats mycket
flitigt Djurskyddet handlar ju i grunden om förhållandel mellan människan Och
de djur som hon har i sin vård. Många lägger ner elt stort engagemang i
djurskyddsfrågor - såväl enskilda människor som olika organisationer arbelar
för alt värna djurens intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en djurskyddslag skall fungera väl skall den inte bara
vara så utformad atl den ger möjlighel till ingripande och straff mol
djurplågeri och i samband med andra missförhållanden, ulan den skall i ännu
högre grad förebygga och förhindra att djuren far illa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I slorl sett all djurhållning förändras ständigt och
kräver därför särskild uppmärksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den 26 maj 1988 antog riksdagen elt samlal beslul om en ny
djurskyddslag. Den innebär all vi nu har elt bra, lagfort djurskydd. Besluten
kunde dä fallas under i huvudsak stor enighet i utskottet - och det är bra. Dd
var en seger att vi kunde komma överens så långl som faktiskl blev fallel, och
del var också en seger för djuren atl detta beslul fattades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del belänkande som vi nu behandlar bygger på 51
mofionsyrkanden från allmänna motionsfiden. I huvudsak handlar motionerna om
olika djurförsök och testmetoder. Del beslul som logs förra våren omfattade
också de ärenden vi behandlar i dag. Vid användningen av försöksdjur vidgades
den etiska prövningen till all omfatta alla djurförsök. Försöksdjursnämnden
omorganiserades och förstärktes. Detta var etl led i strävandena att pä ett
bältre sätt överbhcka användandet av försöksdjur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet framhöll det dä också som mycket angeläget att
allernaliva testmetoder snarasl arbetas fram och föreslog ell tillkännagivande
till regeringen angående den s.k. LD50-metoden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 reservationer har fogats lill dagens betänkande. Jag
skall något kommentera dem.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reservalionerna
1 och 2 är från vpk. Varje enskill djurförsök i dag</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Djurskydd m.m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>underkastas
en prövning som skall avse bl.a. försökels belydelse och angelägenhdsgrad, sett
frän en allmän synpunkl. Alll skall redovisas. Jag yrkar därför avslag pä
reservationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservalionerna 3 och 4 berör utvärderingen av alternativa
testmetoder. Vi kan för närvarande konstalera all del inte i alla delar finns
alternativa meloder. Centrala försöksdjursnämnden har ansvaret för alt
användningen av försöksdjur begränsas genom att främja ulvecklingen av
allernaliva meloder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservalion 5 berör utbildning och information om
alternativa metoder. Cenlrala försöksdjursnämnden har fillsammans med de etiska
nämnderna i uppdrag all verka i samma riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation 6 kommer från cenlern och vpk. Utskottet har
tidigare anslutit sig fill regeringens program för forskning kring allernaliva
forskningsmetoder, varför jag yrkar all reservationen avslås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation 7 från folkpartiet lar upp representationen i
de etiska nämnderna. Det är ju så all lekmannainflytandd utökades väsentligt
och allmänintresset fick slörre utrymme i och med del beslut som vi fattade i
samband med anlagandel av den nya djurskyddslagen, varför utskottsmajoritelen
nu yrkar avslag på reservationen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av samma
skäl avstyrks vpk-reservation nr 8.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservafion 9 av vpk gäller försöksdjursavgift Frågan
behandlades av utredningen om eliska frågor i samband med djurförsök, men man
valde då att inte lägga fram något förslag lill försöksdjursavgift.
Lantbruksslyrelsen har bemyndigande all ta ut avgifter i ärenden enligl
djurskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservafion 10, vpk, behandlar reglerna för
pälsdjursuppfödning, vilka skärptes i samband med alt den nya djurskyddslagen
antogs 1988. Bl.a. samtliga berörda länsstyrelser har fått i uppdrag att
inlensifiera tillsynen vid landels pälsdjursfarmer, varför utskottet ansett atl
ingen yllerligare åtgärd behövs på detta omräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan i
betänkandet JoU 1988/89:17 och avslag på samlliga reservationer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>46</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 35
LENNART BRUNANDER (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Åke Selberg log upp den nya djurskyddslagen
och sade inledningsvis alt det inle räcker med atl vi får en lagstiftning.
Vidare menade han alt lagstiftningens vikfigaste uppgifl inle är att straffa
folk ulan alt förebygga och se till att vi får en bättre djurvård. Jag släller
mig med glädje bakom den beskrivningen. Det viktiga är nalurliglvis atl vi har
fått regler som stagar upp verksamhelen och lalar om och ger informafion om hur
samhället ser på dessa företeelser. Mot den bakgrunden är det vikligl alt de
som har djur får information och rådgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För en lid sedan diskuterade vi dessa frågor här i
kammaren i samband med debatten om regeringens budgetförslag.
Lantbruksslyrelsen hade då begärl elt anslag för just denna verksamhet. Den
gången lyckle varken regeringen eller socialdemokralerna i riksdagen alt del
var särskill viktigt, denna informationsverksamhet skulle enligl dem bedrivas
med hjälp av medel som evenluelll kunde sparas in på andra områden. Jag tycker
inte att del resonemanget går ihop. Därför skulle jag vilja fråga Åke Selberg:
Kommer</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>man från
socialdemokratiskt håll framöver atl ändra åsikt i denna fråga och Prot.
1988/89' 112<br>
anslå medel för här nämnda informationsverksamhet?</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>12
maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Åke Selberg säger vidare
alt de alternativa metoderna inte i alla delar fyller - </span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>kraven i dag. Därför
kan de inle användas fulll ut. Detta är jag medveten om. lurskydd m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Men del är ju det som är
motivet för våra reservationer. Vi begär dels</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>forskning kring och
ulveckling av dessa metoder, dels en ulvärdering, en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lislning, av vilka metoder
som finns. Detta är nödvändigt för all man skall</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kunna utnyttja de
användbara metoderna och ulveckla dem som forlfarande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inte håller måttet. Det är
motivet till motionerna och reservationerna. Hur</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skall vi, Åke Selberg,
kunna få fram bättre metoder på annat säll?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=DE style='font-family:
Verdana'>Anf. 36 ANNIKA ÅHNBERG (vpk) rephk:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! Del finns en tendens i diskussionen atl säga all i och med att vi har
en ny djurskyddslag är problemen ur världen. Då har vi etl bra djurskydd. Åke
Selberg ger uttryck för just den uppfattningen när han bemöter reservationen om
pälsdjursuppfödning. Att vi har en djurskyddslag i det här landet är ingen
garanti för all djuren har del bra. Tänk efter litet! Vilda djur, som rävar och
minkar, hålls i små burar. Hur skulle en sådan djurhållning någonsin kunna vara
förenlig med dessa djurs nalurliga beteende och erbjuda dem en livsmiljö i
enlighet med deras liv? Det är fullkomhgl omöjligt. Det hjälper inle hur mänga
lagar vi än har. Det går inle att utforma en fungerande djurskyddslag för
pälsdjursuppfödning. Därför är det enda rimliga att sådan uppfödning avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt lycker jag mig märka atl Åke Selberg genomgående låler bli atl motivera
varför han vill avstyrka de krav som framförs. Jag förslår alt dd är Svårl, för
kraven är berättigade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
finns elt missförstånd som jag inte längre vel om det är avsiktligt eller
oavsiktligt - samma diskussion hade vi i utskottet - och det rör kravel på en
analys av djurförsöken. Jag sade vid utskottsbehandlingen, och jag skall gärna
säga del igen, atl vi inle med vårl yrkande avsett en dubblering av den
prövning av enskilda ansökningar som redan nu görs. Vi avser en analys av
djurförsöken över huvud taget för alt se i vilken mån de verkligen svarar mot
vetenskapliga krav. Det handlar alltså inte om att undersöka varje konkret fall
på nytt. Det handlar om att göra en samlad bedömning för alt se om metoderna
verkligen uppfyller vetenskapliga krav eller om det är av slentrian som vi
fortsätter atl arbeia enligt dessa meloder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
37 ANDERS CASTBERGER (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! Lekmannainflytandd ökades väsentligt vid cenlrala nämn<br>
dens omorganisalion, säger Åke Selberg. Javisst, men del var en tunn<br>
förklaring - det var inte ens en förklaring ulan bara elt torrt konstaterande.<br>
Vi anser att det är en fördel med en allsidig belysning av nämndens arbete.<br>
Framstegen inom den medicinska forskningen har en avgörande betydelse<br>
för den framtida sjukvården och dess konsumenter. Därför bör inte dessa<br>
undanhållas möjligheten atl delta. Varför, Åke Selberg, måsle socialdemo<br>
kralerna se pä alll så statiskt? Att cenlrala nämnden omorganiserats en gång<br>
behöver inte vara nog för allfid. Anser verkligen inle Åke Selberg alt det<br>
skulle vara en fördel att få en bättre sammansällning, sådan som vi har</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>föreslagil i reservalion
7?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Djurskydd m.m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 38
ÅKE SELBERG (s) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Del är viktigt all vi har fäll nya regler och
att vi har fått en djurskyddslag som vi var överens om när vi fattade beslut om
den i fjol. Del är väldigl bra alt vi kunde ena oss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till Lennarl Brunander och Annika Åhnberg kan jag säga atl
vi har gett myndigheterna möjlighel att ta ut avgifl för alt på det sättet
delvis finansiera tillsynen och informationen. Det ligger naturligtvis på
länsstyrelserna och de lokala myndigheterna alt klara ul tillsynen och
informationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till Anders Caslberger vill jag säga atl jag naturligtvis
är på del klara med att denna djurskyddslag inle kommer alt vara statisk. Den
kommer inle all gälla i alla tider. Vi kommer säkerl, precis som jag sade i min
inledning, atl få situationer då djurhållningen förändras och dä förhållandena
för bäde djur och dem som handhar djur förändras. Då skall vi naturligtvis ta
upp en ny diskussion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är elt år sedan vi fattade beslutet, och vi har hell
nyligen fåll tillämpningsföreskrifterna. Vi måsle ge den nya lagen och de nya
föreskrifterna en ärlig chans innan vi föreslär ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller pälsdjursuppfödningen ligger mycket i det
Annika Åhnberg sade. I de nya föreskrifterna och den nya djurskyddslagen lar
man upp förhållandena på pälsfarmerna. Även sådana djur får det bättre, de får
slörre utrymmen, vattnet skall vara tempererat osv. Så en bit pä vägen har vi
kommit.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf, 39 LENNART BRUNANDER (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Åke Selberg säger all lanlbruksslyrelserna
har fält möjlighel att ta ul avgifier för all täcka kostnaderna för information
och rådgivning. Avgifterna kan man bara använda för all läcka kostnaderna för
inspeklion av de nya anläggningarna, tycker jag. Dd är inle rimligi att la ul
avgifter för den allmänna informationen, för det är ju samhällets ansvar atl
stå för den. Därför lycker jag atl det är litet fel när socialdemokraterna lalar
så väldigt mycket om information och rådgivning men samtidigt inte vill ge de
förutsättningar som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åke Selberg säger atl länsslyrelserna och de lokala
myndigheterna själva skall klara informationen. Del är väl lantbruksnämnderna
som skall göra del, men de måsle få resurser för del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vidare säger Åke Selberg atl den
nya djurskyddslagen måste få tid på sig. Del är riktigl. Men del belänkande vi
nu behandlar handlar i huvudsak om djurförsöken och alternativa meloder för
djurförsök - de senare regleras ju inte i djurskyddslagen, utan dessa måsle vi
arbeia med vid sidan om. Jag skulle vilja fråga Åke Selberg igen: Hur skall vi
få fram allernaliva meloder och få dem användbara om vi inle får forskning,
ulveckling och ulvärdering av dem?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<span lang=DE style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
40 ANNIKA ÅHNBERG (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Herr lalman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är beklagligt atl socialdemokralerna vill nöja sig med
den nya djurskyddslagen och sä atl säga vill se liden an. De som har
förespråkat alternativa meloder lill djurförsök har länge kämpat i motvind men
så sakteliga vunnit gehör. Det har de gjorl därför atl människor mår</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>väldigl illa av atl vela
atl vi handskas med djur på del säll som vi gör vid Prot. 1988/89:112</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>djurförsök. Därför finns
det ett väldigl starkt engagemang för att vi skall 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>komma bort från dessa
djurförsök. Men då måste det finnas alternativ för att ~ ' ~~</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>.................
„ . ,</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>, .</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>r «</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>, ..,, • 1 Diurskyddm.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>det skall bh möjligt. Del
behovs mer aktivt engagemang frän samhällets sida.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det behövs stöd fill
utveckling av alternativa metoder, del behövs forskning</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kring dem och analys av
dem. Det behövs stöd lill de olika konkrela projekl</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som finns i dag och som
hela liden i väldigl hög grad är beroende av stöd från</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ideella organisationer och
ideellt arbete. Det behövs ekonomiska resurser</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och ökad information om
alternafiva metoder till verksamma forskare på</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>området. Som det är nu får
hela fiden den allmänna opinionen fösa samhället</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>framför sig steg för sleg.
Varför skall vi inte kunna få se en samlad rejäl</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>salsning på del här
områdel i enlighet med vad som krävs i reservationerna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>till belänkandet?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
41 ANDERS CASTBERGER (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr talman! Om nu lagen
inle är statisk, Åke Selberg, varför dä inle verka för att snabbt och enkelt
åstadkomma en förbättring när det gäller cenlrala försöksdjursnämndens
arbetsmöjligheter? När man lyssnar på Åke Selbergs framställning får man elt
intryck av atl det här arbelel ännu inte har kommil i gång ulan atl cenlrala
försöksdjursnämnden sedan något år tillbaka väntar på föreskrifler. Men sä är
inle alls fallet. Del vel Åke Selberg också myckel väl. Centrala
djurförsöksnämnden har l.ex. antagit etl uppdrag från regeringen och utfört en
omfattande ulredning av LD50-testet. Vidare har man presenterat resultatet av
della arbete och lagl fram etl förslag om avskaffandet av denna metod. Vi i
folkpartiet säger: Släpp in palienlorganisationerna i centrala
försöksdjursnämnden! Vad väntar socialdemokralen Åke Selberg på?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under detta anförande överlog försle vice lalmannen
ledningen av kammarens förhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span lang=DE style='font-family:
Verdana'>Anf. 42 ÅKE SELBERG (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-family:
Verdana'>Fru lalman! </span><span style='font-family:Verdana'>Anders Castberger
säger; Ta tag i detta! Men det är ju vad vi har gjort. I regeringskansliet
bereds dessa frågor för närvarande. Samiidigi måste vi ha i åtanke atl det i
dag inte finns alternativ pä alla områden. Därför är det så viktigt att de
rätta förslagen läggs fram. Man har tagit fasta på utredningen och kommer alt
lägga fram förslag i detta sammanhang. Staten och LIF satsar 600 000 kr. varje
år på forskning och utveckling inom delta område. Olika budgetförslag är för
närvarande föremål för riksdagens behandling. Man förutsätter atl det blir på
samma sätt nästa år. En hel del medel satsas således på detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
har utskottet tidigare tagit ställning till dessa frågor. Det är bara all
avvakta 1990 års forskningsproposition. Det är ju meningen atl vi skall gå
vidare med ett samlat program för forskning kring de alternafiva metoderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
43 INGVAR ERIKSSON (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
talman! I jordbruksutskottets belänkande JoU17 behandlas 51<br>
mofioner från samtliga partier i riksdagen. Ulskollel har avslyrkl samlliga</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagens protokoll 1988/89:112-113</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Djurskydd m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>50</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>yrkanden.
Dessutom är tio reservationer fogade till betänkandet - dock ingen denna gång
från moderala samlingspartiet Det beror pä alt riksdagen för etl år sedan
behandlade en särskild proposition som spände över hela fältet när det gäller
djurskyddet. Vid det tillfället markerade vi moderater, och del gjorde också
andra partier, var vi stod då det gällde frågor på djurskyddets område.
Eftersom det försl nu börjar klarna vad gäller fillämpningsföreskrifterna,
vilka är baserade på då fattade beslut, har vi moderater inle ånyo väckt
motioner i samma omfattning som vissa andra parlier gjorl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns dock ell par moderalmotioner. En av dem har
väckts av Elisabeth Fleetwood m. fl. I den motionen kräver motionärerna en
utvärdering av användningen av försöksdjur med hänsyn lill djurförsökens
relevans och berättigande i allmänhet resp. i varje enskill fall. Av ulskollels
skrivning framgår emellertid atl man har beaktat de krav som framställdes i
molionen. Samma sak gäller moderalmolion 540.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till delta kan läggas all jordbruksminislern i etl
frågesvar till Elisabeth Fleetwood den 28 april gällande ell allvarligl
djurskyddsärende givil besked som kan tolkas så, atl en översyn skall göras om
lagen inte fungerar i fall liknande del som man då diskulerade. Det gällde
misshandel av djur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi moderaler finner därför all det betänkande som vi nu
behandlar läcker in det som för närvarande behöver sägas om de yrkanden som har
framslällls. Jag kan dock, fru lalman, konstalera alt det dä det gäller
utformningen av fillämpningsföreskrifterna i anledning av de riksdagsbeslut om
djurskyddet som fattades för etl år sedan här i riksdagen har rått en kraflig
turbulens, inte minst på lantbruksslyrelsen som har hafl alt ta ilu med denna
delikata uppgift. Man borde ha rättat sig efter del moderala förslaget
beträffande utformningen av tillämpningsföreskrifterna. I så fall skulle det
här ha förekommit en samverkan med berörda organisationer och näringar, vilka
har med djurhållningen att göra. Då skulle del med stor sannolikhd ha varil
betydligt lättare atl förankra detta i dagens verklighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru lalman! Del finns en iradition bland Sveriges
djurhållare all ha god djurhållning. Djurhållningens ekonomiska belydelse för
Sveriges bönder tex. innebär dessutom i sig en garanti för god omvårdnad. Del
går ju inle att uppnå lönsamhet i en näring som har med djur och liv alt göra
om man inle vårdar sig om livel. Bakom de fall av djurplågeri eller vanvård av
djur som lyvärr ibland är elt faktum finns del nästan alltid personliga sociala
problem. De här problemen leder lill bristande förståelse för djuren och
oförmåga atl handha dessa. Det är viktigt att snabba ingripanden sker i dessa
fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Djurskyddet gäller förhållandet mellan människan och de
djur som hon har i sin vård. Sedan urminnes lider är människan beroende av all
hålla husdjur av skilda slag för olika ändamål. Medvetenheten om att dessa djur
behöver skyddas och vårdas har funnils lika länge som husdjursskölseln.
Djurskyddsfrågor intresserar också människor i hög grad. Ell slort engagemang
kommer ofta till uttryck såväl vad gäller djurskyddet i allmänhet som i fråga
om enskilda djurskyddsfall. Dagens lanlbrukare exempelvis ägnar, liksom gångna
liders lanlbrukare gjorde, stort inlresse ål sina djur och har mycket stor
kunskap om djuren och skötseln av dessa. Sedan lång lid lillbaka har också
människor slutit sig samman i djurskyddsföreningar och därigenom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>markerat atl de vill la
ell särskilt ansvar för djurens välbefinnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Djurskyddet
är således en viktig etisk fräga. I vårl land är djurskyddet väl förankrat i
människors medvetande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är en viktig del av vårl kulturarv all djur skall garanteras skydd. Vår gamla
djurskyddslag från 1944 byggde på denna grundprincip. Samma principer var vägledande
för den nya lagstiftningen. Det är viktigt all söka förebygga vanvård och
djurplågeri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ökade kunskaperna om djurens behov och olika sjukdomar har man tagit till vara,
eftersom man vill förbättra förhållandena för djuren. När det gäller dagens djurhållning
är trånga, mörka och ohygieniska slallar i slort sett borta. I slällel finns
det ljusa, lältskötla och dragfria utrymmen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
måsle lill en ny djurskyddslag, men då en lag - och det är myckel viktigt - som
är genomarbeiad och förankrad hos dem som den mest berör och hos dem som har
kunskaperna. Grundprincipen för en ny lagtext och dess tillämpningsföreskrifter
måste givelvis vara atl de bygger på kunskap och beprövad erfarenhet - della
för alt resultatet skall kunna bli lyckosamt. När jag ser lillbaka på förra
årets beslul kan jag bara konstatera alt det finns en allvarlig och oroande
brist då del gäller de åtgärder som i vissa fall krävs när den nya lagen skall
tillämpas - särskilt inom lantbruket, som i dagens läge har mycket dåliga
ekonomiska förutsättningar atl klara dd som i vissa sammanhang krävs. Man har
tyvärr inle beaktat den ekonomiska aspekten. Inte minst med hänsyn till den
senaste tidens turbulens på det jordbrukspolitiska områdel är delta en fråga
som i allt större utsträckning måste uppmärksammas, men till della, fru talman,
måsle vi få chansen att återkomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
det gäller djurförsöken står vi fasl vid principen alt de så forl som möjligl
måste minska och ersättas med alternafiva metoder. Jag skall inte närmare gå in
på del, då dessa ståndpunkter lades fast förra året. Vi moderater kommer på
detta och andra områden gällande djurskyddet all med mycket slor uppmärksamhet
följa utvecklingen framöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
talman! Jag vill i dag yrka bifall lill hemställan i det belänkande som ligger
på riksdagens bord.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Djurskyddm.m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 44 PAUL CISZUK (mp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
lalman! Della belänkande handlar om djurhållning, djurskötsel och djurskydd,
och det är viktiga områden. Det är också svåra områden, eftersom de berör
frågor som är cenlrala för varje enskild människa. De berör respekten för den
naturliga skapelsen samt vår enskilda eller kollektiva mänskliga nytta och hur
den skall främjas. Det blir en reell konflikt - vi skall inte slicka huvudet i
busken inför det. Vi måste finna balanspunkter som är väl förankrade i
gemensamma värderingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har, som har sagts här, fåll en ny djurskyddslag, en ramlag, och den lämnar
mycket av ansvaret till regering och myndigheter. Del kan på något sätt kännas
lilel tokigt atl riksdagen har avhänt sig en hel del ansvar lill andra
myndigheter, eflersom frågan i så slor ulslräckning berör hela folkel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Glädjande
nog har det gjorts förskjutningar i balanspunkten lill djurens förmän. Ideella
föreningar har gjort elt mycket gott arbete. Det känns riktigt alt gä vidare,
vilket alla parlier har markerat ett intresse för alt göra.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:112 Det är fortfarande så all djuren kommer i kläm, inle bara i
försöksdjurslal-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11 maj
1989</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lar eller i fläskfabriker, ulan
ocksä i trafiken. Det här är ett område som är</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Djurskyddm.m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>försummat
i dag, och jag mäsle nämna del just för atl visa på alt mycket av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det
industrialiserade samhällel ger konflikter där djuren kommer i kläm på</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>olika sätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som också är glädjande är all insikten sprider sig om
all vi alla så småningom tjänar på atl slälla krav på tex. lantbrukels
djurhållning. När vi släller krav på en djurrikfigare miljö kommer det med viss
automatik atl slyra mot etl ekologiskt riktigare lantbruk. Samhällel måsle här
ta sill ansvar - det är inle de enskilda jordbrukarna som skall pressas med
hårdare djurskyddsregler, därför alt de problem som har uppkommil beror ju på
alt vi har pressat på jordbruket elt industrialiserat syslem, som ger vissa
svårigheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det skall villigt erkännas all djurhållningen i dag i
många avseenden är myckel bättre än den var för 100 år sedan. Man ser mycket
litet av bristsjukdomar och felnärda djur, och det sker inte några stora
utbrott av tuberkulos osv. Stallarna är ljusa och välventilerade, som har sagls
här. Del finns ändå myckel kvar alt göra på det här området Just de problem som
uppkommer pä grund av atl vi börjar byta ord, från husdjursskötsel fill
animalieproduktion, är etl symptom på att det har gjorts någon förändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Djurskyddslagen är alltså en ramlag, och det har nu kommil
tillämpningsföreskrifter. Vi hade från många håll slörre förväntningar på dem.
Vi får glädja oss ål all sommarbete för mjölkkor och avveckling av hönsburar är
på gång, men del fattas en del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från miljöpartiets sida har vi väckl en motion, Jo528, om
ett bällre liv för kalvar och svin. Vi vill poängtera atl del jusl på del här
områdel finns åtskilligt all göra. Stordriftens transporterande av djur kors
och tvärs i landet och sammanförandet av djur från många olika besättningar har
förl med sig en stress som gör djuren infektionskänsliga och har fört med sig
ett ökat infekfionslryck. Tyvärr har det på många håll i "baby beef-uppfödningarna
varit rutin all sätta in antibiotika i stora doser och all kalkylera med en
viss dödlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu pågår det en självsanering inom näringen, vilket är
glädjande, men här behövs tillämpningsföreskrifter vad avser hur mycket djuren
får flyttas, vilka avvänjningstider de skall ha, osv. Dagens
tillämpningsföreskrifter är inle tillräckligt naturliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I molionen har vi slällt de här yrkandena, men i dagens
situation är det svårl alt vela om man skall gå den vägen all man kompletterar
den färska djurskyddslagen eller om man skall försöka få fram bättre
tillämpningsföreskrifter. Vi hade hoppats på fillämpningsföreskrifterna, men
nu visar det sig atl de inte har blivit så starka, så vi får överväga till
nästa gång om molionskraven skall formuleras som lagförslag eller som
tillkännagivande till regeringen. För dagen nöjer vi oss med all molionen
avstyrks av utskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om jag går in på djurförsöksområdd, vill jag säga alt del
kanske är del allra svåraste området. Här är det en balansgång mellan mänsklig
hälsa, djurens välbefinnande och ekonomisk nytta. Djurförsök utförs inom den
lantbruksvdenskapliga fakulteten, där jag har arbelal en längre fid med sådana
här saker. Jag kan vidimera atl del många gånger är ett tungt ansvar 52</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att arbeia
med djurförsök. På 60-talet kände man sig ofla ganska utlämnad Prot.
1988/89:112<br>
när man fick ta slällning alldeles själv.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11 maj 1989</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Djurskyddm.m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi hälsade med tillfredsställelse beslutet om de etiska
nämnderna, som började fungera på 70-talet. Men de mottogs med blandade
känslor. Många var besvikna, däribland jag, över alt det blev mest
pappersexercis. Man ville bromsa djurförsöksverksamhelen genom alt göra en slor
byråkrati. Vi hade önskat en mer effektiv inspektion, mer samråd och mer
öppenhet. Det skall inte vara sä atl de inspekfioner som görs är planerade i
förväg sedan elt halvår tillbaka, ulan det skall kunna ske en flygande
besiktning av bäde stadsveleri-när, länsveterinär och medlemmar i de etiska
nämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill också säga något om miljöparfids molion om
pälsdjur. Jag kan instämma i de synpunkter som Annika Åhnberg anförde. Del här
är elt djurhållningsproblem som är litet speciellt, därför att pälsdjuren är de
minst domesticerade djuren. Det är vilda djur, och det är därför som del
föreslås så drastiska åtgärder som atl avveckla pälsdjursuppfödningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pälsdjuren passar på ett säll i elt ekologiskt syslem, där
man tar hand om animaliskt avfall och producerar något som är nytfigt Men
förhoppningen om atl få fram någol syslem finns inle i dag, inte heller tankar
om alternativa system för pälsdjurshållning som kan lillgodose de här vilda
djurens nalurliga behov. Pälsdjuren är oftast inte flockdjur och är vana att
röra sig över slora ytor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har blivit en litet bakvänd ordning. Jag kommer upp
sist i debatten, och del beror på all miljöpartiet trots våra motioner inte har
några reservationer lill betänkandet. Del fär jag ta på mitt ansvar. Jag
misslog mig på tiden för justering, och därför finns det inga reservationer
från miljöparfids sida. Men det är inle så fruktansvärt katastrofalt Här finns
ju reservationer från l.ex. vpk och centern som tar upp ungefär samma saker.
Del har framgått av den här deballen all det finns en bred enighet över
partigränserna. Del är mera en fråga om hur långt man vill gå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill yrka bifall fill reservafion 1 av Annika Åhnberg.
Reservationen handlar om inventering och utvärdering av pågående djurförsök.
Jag ser delta som viktigt även för att få ell bältre poliliskt grepp över del
hela. Som sades tidigare är det inte fråga om att lilla på de enskilda försöken
utan om att få en situation som är hanterbar för oss förtroendevalda politiker
när vi skall göra våra bedömningar. Reservationen tar också upp en del av
miljöpartiets yrkanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under mom. 4 vill jag yrka bifall lill yrkande 4 i motion
Jo532 av Birger Schlaug och Åsa Domeij, dvs. att riksdagen som sin mening ger
regeringen lill känna vad i molionen anförts om utvärdering av alternativa
meloder och Slöd lill MEIC-projekl. I andra hand yrkar jag bifall lill
reservation 4 och i tredje hand till reservation 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservalion 5 behandlas utbildning och information om
alternativa metoder. Som jag har tidigare antytt är del myckel vikligl all öka
öppenheten på djurförsöksområdel. Jag yrkar bifall lill reservation 5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Likaså yrkar jag bifall lill reservafion 6 om ell samlal
program för forskning kring alternativa meloder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beiräffande reservation 7 om represenlalion i de eliska
nämnderna delar<br>
miljöpartiet hell synen atl represenlafionen bör vara sä bred som möjligt.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trädgårdsnäringen</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Men vi
tror att del kan ställa för stora krav på patientgrupperna all kräva av dem att
de skall vara represenierade. Vi avstår därför från att stödja den
reservationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då kommer vi till mom. 10 och reservation 8, om
allmänhetens insyn i den etiska prövningen. Som jag har sagt tidigare är detta
myckel viktigt Den reservationen vill jag myckel gärna slödja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation 9 handlar om försöksdjursavgift. Jag tror alt
man måste använda en sådan avgifl. Del står i reservationen: "Ell område
där tillsynen inte varil vad den borde vara, främsl beroende på bristande
ekonomiska resurser, är djurförsöken." Det har verkligen varil sä all del
ule pä de enskilda miljö- och hälsovårdsnämnderna inle har funnits tillräckliga
resurser. Del har kanske mera rutinmässigt gjorts en årlig inspektion. Här
behövs det pengar till en mera aktiv verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan vara tveksam fill skrivningen om alt avgiften inte
skall kringgås med förbud mot upprepade försök med samma djur. Det finns fall
där upprepade försök med samma djur är bättre än atl la till nya djur. Jag
yrkar bifall lill reservation 9.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation 10, mom. 17, handlar om pälsdjursuppfödning.
Annika Åhnbergs skrivning i den reservationen är bra. Vi hade i vår molion
visserligen krävt korlare lid, men del är hell realistiskt om det kan
åstadkommas inom en tioårsperiod. Del viktiga är all del blir ett
nyelable-ringsförbud, så all det blir klara signaler om ål vilket håll man
skall arbeta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessutom yrkar jag bifall lill yrkande 10 i motion Jo532
av Birger Schlaug och Åsa Domeij, dvs. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i molionen anförts om utökat anlal ledamöter frän djurskyddsorganisationerna
i de etiska nämnderna. Djurskyddsorganisationerna har gjort ett stort arbele
och har en stor kompetens på detta område. Det finns ulrymme för atl la in
flera ledamöler nu när antalet lekmän är så stort</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen i detta ärende var härmed avslulad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Beslut fattades efler deballen om bostadsulskollels
betänkande 11.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammaren övergick till atl
debattera jordbruksutskottets betänkande 20 om trädgårdsnäringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trädgårdsnäringen</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>54</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 45
SVEN-OLOF PETERSSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru lalman! Produkterna som kommer från den svenska
trädgårdsnäringen håller, även vid en internationell jämförelse, en bra och
hög kvalilel. Del finns ocksä fullt fog för all konstatera all de ocksä är
odlade på ett sådant sätt att de kan anses vara säkrare för konsumenlen än
mänga av de produkter som i dag importeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vel att produktionen av de svenska trädgårdsprodukterna
inte bara sker i stora företag, utan en slor del av produklerna kommer från
mindre odlares produktion, bl.a. från jordbruksföretag vilka producerar
irädgärdsproduk-ter som ett komplement lill det vi kan kalla den mera
traditionella produklionen. Produktionen av irädgärdsprodukler sker således pä
skilda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>håll i
vårt land och under olika betingelser. Vi kan dock konstatera att den för många
odlare, inte bara för dem som enbart producerar trädgårdsprodukter ulan även
för dem som har denna produktion som ell komplement, är av den största
betydelsen inle minst ekonomiskl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Produklionen ger således möjlighet för många mindre
förelag att leva vidare och bidrar, i en inte oväsentlig utsträckning, till atl
hålla landskap och bygder i Sverige levande och öppna. Småskalighd och spridd
produktion ger oss möjlighet att få produkler av bra kvalitet, vilkel borde
gynna såväl producent som konsument.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I molionerna Jo259 och Jo270 lar vi frän centerpartiet upp
en rad frågor som vi anser vara betydelsefulla för den svenska
trädgårdsnäringen. Vi konstaterar bl.a. att det i dag saknas en samordnad
polifik för den svenska trädgårdsnäringen. De nu gällande rikllinjerna måste
anses som föråldrade. År 1982 presenterades en utredning om trädgårdsnäringen,
och den var ämnad all ligga till grund för en långsiktig och samordnad politik
för näringens framtida utveckling. Så har dock inte skett. Vi konstaterar också
alt kunskaperna om näringen i dag inle är lillräckliga ulan mäsle förbättras.
Delta är utomordentligt viktigt, inle minsl mot bakgrund av all en
långtidsutredning pekar på att näringen kan komma att ställas inför stora
problem inom den närmaste tioårsperioden. Således finner vi det vikfigt att en
ulvärdering av näringen och dess förutsättningar inför framtiden kommer fill stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag tidigare har anfört håller de svenska
Irädgårdsprodukterna en hög och bra kvalilel även vid en internationell
jämförelse. Orsakerna lill della slår till en del atl finna i alt del svenska
klimatet gör all vissa skadedjur och sjukdomar som förekommer i andra länder
inte finns här. Detta innebär också alt vi i en internationell jämförelse
använder kemiska växtskyddspre-paral restriktivare och troligtvis också i
mindre utsträckning än vad man gör i andra länder. Detta till trols finns del
ändå all anledning atl försöka minska användandet av preparaten ytterligare.
För att klara av della är man från näringens sida öppen för alt finna nya
metoder, och metoder för biologisk bekämpning av bl.a. skadeinsekter har
utvecklats och håller ytterligare på atl utvecklas. Försök och ansträngningar
görs också för atl finna rätta biologiska metoder all bekämpa l.ex. svampar och
angrepp frän dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avgifier pä handelsgödsel och bekämpningsmedel tas också
ut från trädgårdsnäringen. När dessa avgifter en gång infördes, beslutade
riksdagen all dessa intäkler skulle användas för bl.a. forskning och utveckling
av miljövänliga metoder inom näringarna jordbruk och trädgård. Som vi frän
cenlern framhåller i molionen finner vi det angeläget och rikligt att de medel
som kommer och kan härröras från trädgårdsnäringen också kommer näringen lill
del fulll ut Del borde också vara rimligt atl dessa medel kan användas som
omställningsstöd fill de odlare som övergår lill alternativa odlingsformer.
Detta skulle vara bra, inte minst med lanke på de önskemål som alltmer kommer
från såväl konsument- som producentled all få tillgång fill resp. kunna
leverera sådana produkler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konkurrens på lika villkor gentemot importen är i dag inte
nägon självklar sak för de svenska irädgårdsodlarna. Ulländska odlare får
använda och använder sig ocksä av odlingsmetoder som vi i Sverige inle
accepierar för vår</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trädgårdsnäringen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trädgårdsnäringen</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>egen
odling och produktion. Vi skall inte på något sätt eftersträva atl i vårt land
använda oss av dessa meloder. Men så länge de ulnylljas i de länder som vi
importerar från och sä länge vi tillåter imporl av produkler som är framställda
på detta sätt, sä länge råder det - det kan vi också konstalera -olika
förutsättningar i konkurrensen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att på något sätt komma lill rätta med dessa
konkurrenshämmande faktorer och därmed ocksä åstadkomma konkurrensneutralitet
är del av största vikt all vi i Sverige satsar ytterligare på atl ulveckla
leknik och metoder för såväl odling som lagring och hantering av de inhemskt
producerade varorna. Betydande vinster skulle komma oss alla till del om detta
skedde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I årels budgetproposition, bil. 11, har det skriviis in
alt 7 milj. kr. skall användas för rationalisering och energibesparande
åtgärder inom trädgårdsnäringen. Enligt centerpartiets uppfattning borde della
stöd kunna komma odlare till del också då de samarbetar i olika gemensamma
anläggningar. Arbeten av detta slag förekommer, och det finns således alla skäl
all stödja även dessa arbeten och ansträngningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skulle ocksä med några ord vilja beröra frågan om ett
skördeskade-skydd för trädgårdsnäringen. Frän centerns sida har vi under läng
lid föreslagil och begärt elt system för skördeskadeskydd för trädgårdsnäringen
liknande det för jordbruket. Vi noterar i dag med tillfredsställelse att
regeringen nu har hörsammat denna begäran och påbörjat arbelel med utformningen
av ell sådanl skydd. Vi avvaklar och ser med stort inlresse fram emol vidare
förslag från regeringen i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Med detta vill jag således yrka bifall till
reservationerna 1, 3 och 4 i del nu akluella belänkandet JoU20.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under detta anförande övertog iredje vice lalmannen
ledningen av kammarens förhandlingar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>56</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 46
INGVAR ERIKSSON (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I jordbruksutskottets betänkande 1988/89:20
beträffande trädgårdsnäringen behandlas några under den allmänna motionstiden
väckta motioner. Till belänkandel har också fogats fyra reservationer. En av
dessa följer upp moderatmotionen Jo245.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motionen och reservationen gäller växlskyddd inom
trädgårdsnäringen. Trädgårdsnäringens produklionssitualion har komplicerats på
grund av all nya sjukdomar och skadegörare kommil in i vårt land. Dessa har
fått fotfäste, i vissa fall som en direki följd av alt verksamma
bekämpningsmedel numera inte tillåls för inregislrering i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är mycket angeläget atl skärpa uppmärksamheten på dessa
problem. Del är lika angelägel alt effektiva åtgärder vidtas, så att dessa hot
mol näringen kan elimineras. Eflersom det är en klar samhällelig ambition atl
reducera kemikalieanvändningen sä långl detta nu är möjligl måsle del också
vara samhällets skyldighet atl medverka lill alt sjukdomar och skadegörare kan
undertryckas med andra medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den mest miljövänliga vägen att gå i della fall är genom
en s.k. biologisk bekämpning. Sådan bekämpning är i dag myckel utnyttjad inom
växihusod-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lingen av
l.ex. tomat och gurka. För prydnadsväxtodlingen och för frilands-produktionen
av grönsaker m.m. är dessa bekämpningsmöjlighder ännu otillräckligt utforskade
och ulformade. Väsentligt utökade resurser bör alltså genom riksdagen avdelas
för att stödja denna forskning framgent. Det är angeläget att användningen av
biologisk bekämpning kan breddas till alll fler grödor inom
Irädgärdsproduktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Den som i lördags eftermiddag hörde på Sveriges
Radio kunde konstatera atl man tex. i Spanien använder meloder som i dag är
hell främmande för oss när det gäller bekämpningsinsalser mot insekter i l.ex.
tomatodling. Man blir därför väldigt angelägen all framhålla den svenska
trädgårdsnäringens plats i sammanhanget. Det gäller för oss alt i riksdagen och
även i andra sammanhang försöka bidra till alt information om hur svensk
produktion bedrivs kommer allmänheten fill del på ell bältre säll än hilfills.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har genom molionen velal få riksdagens bifall lill elt
förslag om skärpt uppmärksamhet när del gäller nya sjukdomar och skadegörare
inom trädgårdsnäringen. Vi har också velat ha slöd för insalser för yllerligare
forskning kring biologisk bekämpning inom irädgärdsproduktionen. Vi har velat
ge vår mening till känna - och vi har hoppals att riksdagen skulle bidra fill
alt ge regeringen denna mening till känna - atl finansieringen av de
forskningsinsatserna skulle klaras genom en del av de medel som kommer in i
form av handelsgödsel- och bekämpningsmedelsavgifler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har också ell särskilt yttrande fogat till belänkandet.
Det gäller skördeskadeskyddei inom trädgårdsnäringen. Vi har från moderala samlingspartiets
sida under många är ställt krav på etl sådant skydd. Vi anser del
tillfredsställande att regeringen nu, om än enligl vår mening nägol sent, har
påbörjal arbetet med alt skapa ett skördeskadeskydd även för trädgårdsnäringen,
vilkel vi också har begärt i vår motion Jo258, yrkande 1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi förutsätter nu också all den del av vär molion -
yrkande 2 - som gäller frågan om införande av ett s.k. irädgårdskonio med
möjlighet till resullalut-jämning över en period kommer att fä en positiv
behandling i skalleutskottd; den behandlas nämligen där. Om detta yrkande finge
bifall skulle riksdagen på en gång, tror vi, ha löst problemen med
skördeskadeskyddei inom trädgårdsnäringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi är också några moderaler som i en motion yrkat på en
ulvärdering av svensk trädgårdsnäring inför del kommande handelssamarbdd och
den europeiska inlegralionen. Della yrkande behandlas dock i utrikesutskottet
Jag beklagar, herr talman, atl jordbruksutskottet inte fär ta del av och
behandla detta yrkande. Jag anser att det hade varil del rikliga. Dä skulle den
svenska trädgårdsnäringen och dess förutsättningar i jämförelse med vår omvärld
ha kunnat plockas fram i en utvärdering. Jag iror all jordbruksulskoltd har
den främsla kompetensen för atl klara den uppgiflen, med de experler och de
medhjälpare det utskollel i det här sammanhanget kan ha fill sitt förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu är del emellertid som del är, och vi fär väl fortsätta
och längre fram kräva alt de här uppgifterna plockas fram, så all vi kan få
klarhet i vilka förutsättningar och chanser den svenska trädgårdsnäringen har i
ell större sammanhang. Personligen tror jag liksom moderala samlingspartiet alt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:112 llmaj,1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trädgårdsnäringen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trädgårdsnäringen</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>svensk
trädgårdsnäring har en självklar plats i den svenska produktionen och all
svenska trädgårdsprodukter även i framtiden skall ulgöra basen för de svenska
konsumenternas grönsakskonsumtion. Det är alldeles uppenbart alt om vi
gemensamt i riksdagen tar elt ansvar för atl ge även denna näring chansen
kommer näringen också alt kunna molsvara de högt slällda förhoppningar som de
svenska konsumenterna har rätt atl hysa på atl få högvärdiga produkler fill
rimliga priser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag yrkar bifall till den reservation som vi
moderaler slår bakom i betänkandet. I övrigl vill jag yrka bifall till
utskottets hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>58</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 47
ANNIKA ÅHNBERG (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Del här betänkandet, som alltså behandlar
trädgårdsnäringen med anledning av motioner avgivna under den allmänna
motionstiden, är i alla avseenden en tunt belänkande, både med lanke på antalet
sidor och med tanke på innehållet. Molionerna rör nämligen i mycket hög grad
behovet av en förnyad diskussion kring den långsikliga politiken för
trädgårdsnäringen. Riktlinjerna gäller sedan 1979 och måste anses vara i slorl
behov av förnyelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är viktigt atl diskutera trädgårdsnäringens framlida
ulveckling i vårt land och vilket behov av insalser från samhällets sida som
den utvecklingen kan föra med sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi befinner oss nämligen i en period av snabb ulveckling.
Detta gäller dels med hänsyn till den förändring av jordbrukspolitiken i slorl
som vi nu slår inför och den utveckling som kommer alt leda lill ökad imporl
även av sådana produkter som trädgårdsnäringen framställer, dels med hänsyn
till del snabbt ökande inlressel för alternalivt odlade produkler. Del är i hög
grad fallet med produkter från trädgårdsnäringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid diskussionerna i utskottet och i motioner har därför
vi i vpk krävl en översyn av frågor som rör trädgårdsnäringen. I och med att
del finns ell slort intresse bland konsumenterna att köpa allernalivt odlade
produkter och etl molsvarande intresse bland odlarna all övergå lill alternaliv
odling kan samhället göra en mycket värdefull insals genom all stimulera fill
en omläggning till alternativ odling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nyligen har det beslutals atl stöd lill sådan omläggning
kan utgå inom spannmålsodlingen. Vi anser att elt sådant slöd i hög grad också
behövs inom trädgårdsnäringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tyvärr är bakgrunden till omläggningsslödel inom
spannmålsodlingen inte så myckel ambilionen alt öka den allernaliva odlingen
som ambilionen att minska spannmålsöverskottet. Det är synd att del är så
begränsade utgångspunkter som ligger bakom stödet Det är kanske ocksä den
begränsade utgångspunkten som gör atl del inle har funnils något inlresse från
regeringspartiets sida all diskulera behovet av omläggningsslöd inom
ytterligare områden, l.ex. inom trädgårdsnäringens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi i vpk lycker alltså att det är angelägel alt inrätta
ell omläggningsstöd för trädgårdsnäringen. I en reservalion lill detta
belänkande säger vi att de avgifier som las ul på handelsgödsel och
bekämpningsmedel bör återföras och komma näringen lill godo på så sätt att mer
resurser satsas på forskning och utveckling av meloder som lar hänsyn till
miljön.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fräga som egentligen inle tas upp i betänkandet har
berörts här i debatten. Det är frågan om kontroll av importerade produkter. Det
är ju en diskussion som vi har fört många gånger tidigare och som vi säkerl får
anledning all återkomma till. Jag delar den uppfattning som framfördes här. Del
är oerhörl viktigt alt samma villkor gäller för de produkler som vi importerar
som för de inhemskt producerade varorna. Annars riskerar vi alt slå ul det
inhemska jordbruket och trädgårdsnäringen som vi ju vel har en jämförelsevis
hög kvalitet och använder jämförelsevis litet bekämpningsmedel och
insektsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den frågan är i själva verkel en kärnfråga i hela
diskussionen om jordbrukspolifiken. Det är oerhörl viktigt att vi i en lid då
vi diskuterar ökad internationell handel jusl lar upp och beaktar frågan om ell
kvalitativt gränsskydd för den svenska jordbruksproduktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Med della yrkar jag bifall lill de
reservationer till delta belänkande som företrädare för vpk har underlecknal.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trädgårdsnäringen</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 48
CARL FRICK (mp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! En välutvecklad trädgårdsnäring är en
utomordentlig tillgång för ell land. Sverige har med sin nordliga belägenhet
och sitt klimal utomordentliga möjligheter för en bra trädgårdsnäring. Längre
söderut har man vissa klimatiska fördelar men belastas av betydligt mera omfattande
angrepp av allsköns små kräk och svampar som vi oftast är förskonade ifrån i
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dag är det så att vi i Sverige inte är självförsörjande
när del gäller produkler från trädgårdsnäringen. Ungefär 50 % importerar vi.
Problemet börjar redan med fröförsörjningen, eftersom ca 90 % importeras.
Framlagningen av nya sorter drivs nu av multijältar som kan palenlera sorter.
Dessa företag, som har vinsten som sill främsta mäl och som anpassar fröerna
till de olika gifter som man också framställer, kan komma all få förödande
verkningar på svensk trädgårdsnäring. Del är i dag så alt många gamla fina och
väl anpassade sorter försvinner bort ur de kommersiella sortimenten och ersätts
av speciella hybridsorliment med hög avkastning. Det finns grupper i det här landel
som ägnar sig ål att bevara gamla sorter. Det är ell fantastiskt viktigt arbele
för vår framlid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vitsen är här alt skapa ett beroendeförhållande från de
stora företagen -ett beroende som kommer att förstärkas i och med den pågående
EG-anpassningsproeessen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beroendet är också starkt bekymmersamt ur
sårbarhdssynpunkl i samband med olika tänkbara kriser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I slällel för alt delta i en långsiktig ularmningsprocess
för den svenska trädgårdsnäringen borde vi inleda en nydanings- och
upprusiningsprocess som kan leda lill en bättre självförsörjningsgrad med
rikligl odlade produkler och samtidigt ha en möjlighel att erbjuda den
europeiska marknaden en vida hälsosammare mal än den som man förmår all
producera på kontinenten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutsällningen för en sådan framåtriklad och samordnad
polilik måsle utredas, och det är atl beklaga alt utskotlsmajoritelen med
socialdemokrater och moderater tillsammans - de gamla parhästarna inom
miljöförstörelsens arbetsområde - avslyrker ett så klokt förslag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:112 Det är över huvud lagd ägnal atl förvåna att
socialdemokraterna, som i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11 maj
1989</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>regeringsställning bara har lyckals
prestera en proposifion med anledning av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rr -j </span><span
style='font-size:9.0pt'>■</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>> j - </span><span style='font-size:9.0pt'>■</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>riksdagens miljöpohtiska beslut i
juni 1989, så konsekvent avslår miljöinrik-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tradgardsnarmgen</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>&</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>j </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>r</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>j</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>j</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tade
förslag i riksdagen. Det är som om det som oppositionen föreslår inte har något
värde alls. När man inte förmår något avgörande gott för miljön av egen kraft
borde man från socialdemokratiskt håll rimligen kunna ta till sig något av det
myckna som föreslås av andra. I stället väljer man att med betydande konsekvens
liera sig med det mest miljöfientliga parliel i riksdagen, nämligen moderaterna.
Där försvann miljöglorian från valkampanjen liksom den i dag kom rejält på
sned när det gäller de fjällnära skogarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är en sorts förmälenhet inför och ett förakt för
andras förslag när man inle har denna förmåga alt vilja ta lag i andras goda
förslag. Jag yrkar bifall lill reservalion 1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För trädgårdsnäringens framlid är del av största vikl att
den görs giftfri så snart som del är möjligt, och därför är det viktigt att
samhället ger det stöd som erfordras för atl göra denna förändring möjlig. Det
är ju så att trädgårdsnäringen bidrar med medel frän avgifterna på konstgödsel
och gifter. Dessa medel måste kunna användas för att underlätta denna vikliga
omläggning. Miljöpartiet de gröna har i sin jordbruksmotion under den allmänna
motionsfiden lagil upp frågan om ell specielll omslällningsstöd för dem som
lägger om lill alternafiv odling och lill dem som redan har gjort det. Det är
precis som Annika Åhnberg säger, atl del är ett område där allmänhetens
inlresse ökar mycket starkt, och många odlare är intresserade. Därför är det en
viktig process all styra in pä.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är viktigt alt vi i samhällel utnyttjar alla de
möjligheter som vi har och kommer på för alt komma lill rälla med odlingars
miljöproblem. Vi skall aldrig glömma bort att de gifter som vi i vårt land
tillåter oss att sprida på mal och mark också kommer alt återfinnas såväl i vär
mat som i våra vattendrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur det än är kommer med dagens politik mal atl belamras
med gifter vare sig del är odlad mal eller livsmedlet vattnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har ell viktigt långsiktigt samhällsansvar all på
allvar angripa dessa problem. Samtidigt vill jag passa på att ta upp de här
problemen med konlrollen av de importerade livsmedlen. Det måsle vara alldeles
självklart att svensk trädgårdsnäring, svensk odling, svenskl jordbruk över
huvud tagel kan få lov att konkurrera på samma villkor. Därför måsle vi ha en
väl fungerande importkontroll som säger att de varor vi importerar lill del här
landet skall uppfylla de krav som vi själva ställer på det svenska jordbruket.
Gör vi inle del kommer trädgårdsnäringen, som är akluell i del här fallel, atl
kunna slås ul ganska snabbi från den svenska marknaden, och del vore
utomordentligt beklagligt med tanke på de goda förutsättningar som faktiskt
finns för svensk trädgårdsnäring. Därför yrkar jag bifall till reservation 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 49 INGVAR ERIKSSON (m) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Carl Frick tar verkligen i. Han angriper andra partier för alt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inle
seriöst beakta förslag som framläggs av miljöparfiet. Samtidigt är hans</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anförande
fyllt av hat mol andra parfier och deras ambitioner på miljöområ-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det. Jag lycker att del är djupl
beklagligl all han inte sansar sig någol litet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=97 height=42>
<tr>
<td valign=top align=left height=42 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>11 maj
1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Trädgårdsnäringen</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om han hade lyssnat på del
anförande som jag för en lilen stund sedan höll, Prot. 1988/89:112</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hade han kanske tagit
munnen litet mindre full. Han bör behandla människor på det sätt som han själv
vill bli behandlad. I det anförande som han nyss höll saknades den ambifionen
fullständigt. Jag beklagar detta, inle minst för miljöns skull.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
50 CARL FRICK (mp) rephk;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag lyssnade faktiskt på det tidigare anförandel. Den kritik som
miljöpartiet har riktal mot moderat miljöpolifik gäller hela det miljöpolitiska
fältet. Man kan gång på gång konstatera att moderala samlingspartiet är ett
parti som i alll väsenfiigt skiljer sig ut i energi- och miljöfrågorna på ell
säll som innebär atl man långsiktigt inle bryr sig särskill myckel om vår
framfid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
51 INGVAR ERIKSSON (m) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag konstaterar då med beklagande all Carl Frick tydligen inte har
tillräckligt besvärat sig med all sälla sig in i vad moderaterna föreslår på
miljöområdd. Moderata samlingsparfid har beträffande miljön, liksom andra
parfier, ambifioner all göra alll som är möjligl så fort och så bra som
möjligt. Men vi har kanske en någol slörre förmåga än Carl Frick atl se till
helheten och till möjhghelerna i det korta och inte minst det långa
perspektivet. Skall vi få en seriös och bra miljödebatt, måste vi lyssna på varandra
och la intryck av varandra. Från moderat sida hoppas vi att det skall vara
möjligl att snarl lösa de värsta miljöproblemen. Vi skall försöka alt gemensamt
lägga fram de förslag som är möjliga all genomföra i praktisk verklighet, så
alt människor får respekt och förlroende för förslagen. Jag tror all del är
viktigast att vara reahslisk och saklig i dessa sammanhang. Då tror jag att man
når de bästa resultaten. Det är fakfiskt det som är moderala samlingspartiets
ambition i de här sammanhangen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
52 CARL FRICK (mp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Herr talman! Jag skall gärna diskulera miljöfrågor
med Ingvar Eriksson i samband med en miljöpolifisk debatt. Det här gällde
trädgårdsnäringen. Tack för ordet!</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 53 KAJ LARSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! Svensk trädgårdsnäring kan indelas i olika delar, tex. fruktodling som
i dag till större delen sker i Skåne, bärodling, köksväxlodling och
planlskolealster. Men ca 60 % av värdet av dessa odlingar avser prydnadsväxter,
medan 40 % gäller ätbara trädgårdsprodukter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
importeras också mycket trädgårdsprodukter i dag. Däremot är exporten mycket
obetydlig. Bara hälften av den svenska konsumtionen odlas i Sverige i dag, om
man ser det värdemässigt. När det gäller importen riktas det krilik, och det
har vi hört i debatten i dag, mol odlingen ulomlands och mol de produkter som
förs in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag skulle litet grand vilja belysa att del inle bara är fråga om
imporl av produkter, utan alt det också rör sig om en kontroll av dem. Frukt
och grönsaker har sedan millen av 1960-lalet sfickprovskonlrollerats på</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trädgårdsnäringen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>62</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rester av
bekämpningsmedel. Från 1972 har provtagningen utökats belydligl, och ca 4 000-5
000 prov har sedan dess analyserats årligen. Sedan början av 1980-talel har
stickprovskontrollen kompletterats med den s.k. riktade kontrollen. Med riktad
kontroll menas alt stickprovstagningen utökas lill att omfatta samlliga parfier
av varan från en viss leverantör eller samlliga leverantörer från ett visst
land, om del är oacceplabell hög hall av etl visst ämne. I samband härmed
utfärdar livsmedelsverket villkor som innebär alt nästkommande partier inte får
distribueras förrän de har undersökts och godkänts. Det är alltså denna
provtagning som kallas riktad. Målet har varit atl hindra alt partier med
otillåtna haller upprepade gånger kommer från samma leverantör för
vidarebefordran lill konsumenlerna. Under 1988 kvarhölls 22 % av de provlagna
importerade partierna, eller 902 stycken, i avvaklan på undersökning och
beslul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förra årel analyserades på uppdrag av livsmedelsverket 5
184 prov av färska frukter och grönsaker. Härav innehöll 2,6 % sådana haller av
bekämpningsmedel som låg över gällande gränsvärden och tillämpade riktvärden.
Totalt utfärdades saluförbud för 50 parlier på sammanlagt 371 lon. Till slor
del rörde del sig om paprika från Spanien. Provlagningen har också omfattat 141
prov av djupfrysta och konserverade eller torkade produkter av frukter och
grönsaker saml juicer och fruktdrycker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med andra ord, det sker en omfattande kontroll, och nu har
vi också en ny livsmedelskonlrollsproposilion som innebär alt konlrollen skärps
ytterligare. Livsmedelsverket kommer alt fä ökade resurser. Del innebär l.ex.
alt man i Helsingborg bygger etl nytt laboratorium för alt man snabbare och
effektivare skall kunna göra analyser och utfärda förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I del här belänkandet, som någon sade var tunt, finns del
fyra reservationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservalion 1 vill centern, folkparliel, vpk och
miljöpartiet att en utvärdering av trädgårdsnäringens silualion skall komma
till stånd. I dag sker del ju myckel inom näringen, även ett närmande lill EG.
Därför har majoriteten i utskottet sagt att även om del kan vara bra med en
ulvärdering är lidpunklen inle den rätla. Man bör avvakla och se hur följderna
blir vid en harmonisering lill EG. Därför yrkar jag avslag på reservafionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I debatten har det också talats om miljöforskning och
miljöförbättrande ålgärder. I del löpande forskningsprogrammet har det avsatts
17 milj. kr. per år fem år framöver, och detta är pengar som kommer från
miljöavgifter. Del har också aviserats en forskningspolilisk proposition. Den
skall komma nästa år. Därför, herr lalman, anser jag alt man bör avvakta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation 4 gäller stöd lill ekonomiska föreningar.
Cenlerparliet åberopar här en verksamhel som bedrivs av Kalmar-Öland
Trädgårdspro-dukler. Om man vill ge slöd av pengarna under B6 - 7,9 milj. kr. -
tror jag att del hela faller på vad som är bestämt i författningssamlingen. Det
slår nämligen all medlen skall användas för yrkesmässig trädgärdsprodukfion. Om
jag har uppfaltat saken rätt gäller del här inle en trädgärdsprodukfion ulan
ell uppsamlande och marknadsförande förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del sägs också att de här pengarna skall användas till ny
teknik som inte är prövad. Om jag rätt har förstått den ansökan som har
skickals fill industriverket, och som har blivit avslyrkl där, sä är del fråga
om löklork.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>jordgubbskyl och
sorteringsutruslning. Ansökan ligger på arbetsmarknads- Prot. 1988/89:112<br>
departementet, och ärendel är inte avgjort ännu.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>11 maj 1989</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Trädgårdsnäringen</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! Del var ett tunt betänkandet, och jag lycker inte att det finns
anledning att orda mer. Jag yrkar bifall fill utskotlels hemslällan och avslag
på de fyra reservationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=DE style='font-family:
Verdana'>Anf. 54 ANNIKA ÅHNBERG (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-family:
Verdana'>Herr talman! </span><span style='font-family:Verdana'>Kaj Larsson
säger att fidpunkten för en översyn av trädgårdsnäringen är illa vald. Del kan
ju vara rätt så lill vida att en översyn borde ha gjorls tidigare och att del
är litet sent att göra den nu. Men desto slörre anledning finns att inte vänta
ännu längre. Del är verkligen hög tid. Syftet med en sådan här översyn måsle ju
vara att vi skall förbereda oss inför den ökade internationalisering som
förestår, så atl den inle får alla dessa oönskade konsekvenser för den svenska
trädgårdsnäringen. Dä är det verkligen dåligl atl vänla ännu längre. Ju längre
vi vänlar, desto mer minskar vår handlingsfrihet och våra möjligheter alt på
elt planerat sätt möla den ulveckling som vi slår inför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När det gäller imporlkonlrollen vill jag säga alt
del är riktigt atl vi nu också behandlar ell ärende om ökad livsmedelskontroll
och att det kommer alt innebära förbättring av den befintliga
stickprovskontrollen. Men det är också vikfigt att påpeka att den principiella
diskussion som vi nu ofta för här i kammaren gäller om vi skall kunna hävda
möjlighelen alt förbjuda imporl av sådana livsmedel som är producerade med meloder
eller tillsatser som vi inte tillåter här i vårt egel land, eller om vi bara
skall kunna förbjuda imporl av sådana produkler som har mätbara resthalter av
någoniing. Problemel med en del meloder och tillsatser är ju just atl vi inte
kan mäta dem i produkten. Men vi har ändå av andra skäl - eliska, miljömässiga
eller kvalitetsmässiga -sagl nej fill dem i vår egen inhemska produktion.
Därmed får vi en situafion med helt olika förutsättningar för den inhemska
näringen och de importerade produkterna. Den opposition som hilfills beslår av
framför alll centern, vpk och miljöparfiet hävdar att vi ocksä måsle kunna
förbjuda imporl av produkter som är tillverkade med de meloder och tillsatser
som vi här inle filialer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 55 CARL FRICK (mp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Vi har alltså ett betänkande om irädgårdsnäringspolilik. Vad Kaj
Larsson förespråkar är ju faktiskt en icke-politik. Jag är mycket förvånad över
del svar som han ger. Utredningen om hur den svenska trädgårdsnäringen skall
kunna utvecklas vill han skjuta pä lill efter harmoniseringen med EG. Då har
man ingen grund all slå på för en samlad svensk trädgårdsnä-ringspolifik. Del
är ett ganska fantastiskt yttrande av Kaj Larsson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
håller med Annika Åhnberg om all den här utredningen skulle ha kommil för länge
sedan. Men del är bältre all sätta i gång den - bällre senl än aldrig - så all
vi får en fast grund att slå på när del gäller svensk trädgårdsnäring. Delta
vill alltså majoriteten beröva oss. Jag lycker att del är en fantastisk
icke-pöliiik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är alldeles utmärkt att vi har en kontroll av de produkler som kommer in i
landel. Men som sades i föregående anförande är det faktiskt så alt den</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trädgårdsnäringen</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>diskussion
som förts här i kammaren har rört någoniing hell annat, nämligen atl den
svenska trädgårdsodlingen skall kunna konkurrera på likvärdiga villkor med
importen. Har vi bestämmelser i Sverige om saker och ting som vi inte vill
utsätta svenska konsumenter och svensk irädgårdsodlingsmark för, så måste vi ju
kunna ställa motsvarande krav på de produkler som importeras - atl de är
producerade under förhållanden som är likvärdiga dem vi har här i Sverige. Annars
rycker vi ju bort grunden för konkurrenskraften, och vi rycker också undan
grunden för den folkhälso- och miljöpolitik som vi vill driva här i landel.
Släller vi inte detta krav så exporterar vi miljöproblemen och får in produkler
som långsiktigt är till skada för den svenska folkhälsan. Om det inte vore så,
hade vi inte slälll upp de regler som vi har i det här landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är helt fascinerad över Kaj Larssons anförande om
icke-lrädgårdspo-litik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 56 SVEN-OLOF PETERSSON (c);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! När del gäller atl dra upp nya rikllinjer och
få en samordning av irädgårdsodlingspolitiken för framtiden säger Kaj Larsson
att man bör vänta med delta tills man har selt följderna av en internationell
harmonisering. Men lyvärr är det väl så, om vi försl skall avvakla en ökad
inlernalionalisering av verksamheterna, atl vi kanske rent av står där en
vacker dag ulan alt egenlligen ha någon egen handlingsfrihet på delta område.
Jag lycker atl det finns fullgoda skäl för att vi, innan elt sådant närmande
sker, utformar vår egen strategi och gör klart vad det är vi själva vill i
delta land med näringen och vilka förutsättningar vi vill ge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller imporlkonlrollen lycker jag att del är
förhållandevis etiskt ofillfredsställande, inte minst för konsumenterna, att
import och saluföring sker av produkter som har framlagits pä sådant sätt som
vi ej accepierar för de produkler som vi själva tar fram här i landel. Jag
lycker alt del borde vara etl oeftergivligt konsumentkrav all se fill atl alla
produkler som saluförs är framslällda under samma förutsättningar, inte minsl
när det gäller de kemiska medlen i hanteringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beiräffande slödel lill de
ekonomiska föreningarna, som berörs i reservation 4, kan det faktiskt bli en
hel del pengar över av det som har redovisats i anslaget. Då borde det vara
rimligt atl det kan gå till föreningarna. De enskilda odlarna är ju
organiserade i föreningarna. Uppsamlande och marknadsföring är en del av den
lotala produkfionskedjan och bör därför också kunna få hänföras dit.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
<span lang=EN-US style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
57 KAJ LARSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Herr lalman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om jag fattal riktigl sä är del inte en ulredning som man
syflar till i reservationerna ulan en ulvärdering av den trädgårdsnäring vi har
i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag sade att del finns olika saker på gång. Vi har en
proposifion om förbättrad livsmedelskontroll. Som vi har skrivit i
ulskottsbelänkandet pågår också etl arbete på flera områden för minskning av
bekämpningsmedelsanvändningen. Jag nämnde också det närmande till EG:s marknad
som sker. Majoriteten i utskoltd har därför ansell, även om förslaget kanske
kan vara</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>rikligl, atl vi bör
avvakla och göra denna utvärdering.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prot 1988/89" 112</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det gäller importerade
produkler kan vi i Sverige bara ha en kontroll \ \ jyjgj 1939</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av produklerna. Del måste
ju vara viktigast all vela alt de produkler som är--- </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>importerade och saluförs i
Sverige inte innehåller några restprodukter från I rudgardsnäringen
bekämpningsmedel eller annal. Den konlrollen sker, och vi har ju också
redovisat atl den kommer att skärpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
kan inte förbjuda import av varor där kemiska bekämpningsmedel har ,
använts. Om vi skulle ha etl sådanl förbud, skulle vi inle kunna
importera j vissa produkter - apelsiner, citroner osv. Därför tror jag
att det viktigaste är atl vi har en kontroll vid gränsen, alt vi gör riktiga
analyser. Och jag har redovisat alt del kommer atl ske på ett betydligt bättre
sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=DE style='font-family:
Verdana'>Anf. 58 ANNIKA ÅHNBERG (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-family:
Verdana'>Herr talman! </span><span style='font-family:Verdana'>Det halmstrå som
Kaj Larsson nu grep efter, när han hävdade all dessa motioner kräver en
utvärdering, var så lunl atl jag hoppas alt Kaj Larsson har någon fallskärm alt
veckla ut. Jag tror inte all det där halmstråt kommer att hålla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är uppenbarl, om man bemödar sig om att läsa de här mofionerna, att syflel med
att göra en utvärdering av den nuvarande situationen är att man också skall
göra en planering för framfiden. Kaj Larsson har kanske inte läsl igenom motionerna;
i så fall rekommenderar jag en genomläsning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
det hoppfulla var, tycker jag, att Kaj Larsson sade alt det nog behövs en
utredning när det gäller trädgårdsnäringen, fasl inle nu - del var fel
fidpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vet sedan gammalt att det alltid är fel fidpunkt, när opposifionen kräver
någonting. Vi får bara hoppas att regeringsparfiel snarl hittar en litet
lämpligare fidpunkt och tar det som anledning alt återkomma lill riksdagen med
elt förslag i den riktning vi önskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
59 CARL FRICK (mp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag vill återigen ta upp frågan om livsmedlens kvalitet. Del är
faktiskt fullt möjligl att i dag lill Sverige importera apelsiner som icke har
besprutats. Det finns olika typer av biodynamiskt odlade apelsiner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
del gäller är naturligtvis all få fill stånd kontrakt med odlare. Man säger
helt enkelt: Förutsättningen för atl du skall få leverera är alt du använder
vissa givna metoder. Det är en princip som används inom industrin - vill jag
köpa en maskin, så specificerar jag vad det är för maskin jag vill ha, och då
får jag den också, därför att företagen är intresserade av att konkurrera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
vore konstigt om man inte skulle kunna använda samma leknik när del gäller mal,
nämhgen att man specificerar vad det är för produkt man vill ha och föreskriver
under vilka förutsättningar den skall vara producerad för att kunna klara våra
normer. Jag har väldigt svårt att förstå det resonemang som Kaj Larsson och
andra för som försvarar den nuvarande dåliga ordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
60 SVEN-OLOF PETERSSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Vid exporl av livsmedel av skilda slag från vårt land till andra<br>
länder förekommer det relativt ofta atl det slälls krav på del som produceras,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagensprotokoä 1988/89:112-113</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:112 vad det innehåller och också i vissa fall hur det har
framställts. Jag lycker inle</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11 maj
1989</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att det borde vara fel att ställa
likarlade krav på produkter som vi själva</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>~</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>!</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>] importerar och sedan konsumerar här i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Luftfartsverkets
verk- .. ., .</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>..,, ,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt'>■</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> .n.o</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del ar viktigt alt vi har en vilja
att ställa krav pa del sallel och all slälla upp</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>samhet
1989/90-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. ,_</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>j ,</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt'>■</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>, „ r-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>, .</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:91.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>for att fa bra produkter som konsumenterna med fullt
förtroende kan<br>
1991/92, m.m.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. ,</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... ..</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>använda
som födoämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen i detta ärende var härmed avslulad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Beslul fattades efler debalten om bostadsutskottets
betänkande 11.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammaren övergick lill alt
debattera irafikutskollels betänkande 18 om luftfartsverkets verksamhel
1989/90-1991/92, m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Luftfartsverkets verksamhet 1989/90-1991/92, m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 61 GÖREL BOHLIN (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! En av dem som skulle vara med oss i debatten
i dag, Anna Wohlin-Andersson, omkom i den tragiska olyckan i förrgår. Vi saknar
henne myckel i vår krels i trafikulskotlet</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har kommit överens om mellan partiernas förelrädare atl
vi inle i dag skall ha någon lång luftfarlspolifisk deball. Partiernas
slällningslaganden finns klart redovisade i belänkandel och i de lill
betänkandet fogade reservalionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag yrkar bifall lill de reservationer lill
trafikutskottets belänkande 18 där moderalerna finns med och i övrigt till
utskottets hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 62 HUGO BERGDAHL (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag yrkar bifall lill de reservationer som undertecknats
av folkparliledamöterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 63 ANDERS SVÄRD (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Jag yrkar bifall lill reservalionerna 3. 4
och 6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 64 VIOLA CLAESSON (vpk);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Saknaden och sorgen efter Anna
Wohlin-Andersson känns övermäktig. Efler katastrofen i måndags upplever jag del
som omöjligt atl nu föra en polemisk debalt om flyget. Tanken på tomrummet
efter vännen, den kloka och debatlglada Anna, går inte all förtränga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I respekt för Anna har vi beslutat att slopa
debatten om trafikutskottets belänkande 18. Jag ber endasl alt få yrka bifall
fill reservalionerna 10, 11, 14 och 15, vilka är gemensamma för vpk och
miljöpartiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 65 BIRGER SCHLAUG (mp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag yrkar bifall till reservalionerna 10, 11, 14 och 15.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>66</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 66
SVEN-GÖSTA SIGNELL (s):</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:112</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
lalman! Jag ber all få yrka avslag pä samlliga reservationer och bifall 11
maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fill
utskollels hemslällan.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>~-</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andringar
ifastighets-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen i detta ärende var härmed avslutad.</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"'" agenm.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Beslut fattades efter deballen om bostadsutskotlels
belänkande 11.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammaren övergick till all
debattera bostadsutskottets belänkande 11 om ändringar i
fastighelsbildningslagen m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringar i fastighetsbildningslagen m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 67 BERTIL DANIELSSON (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Herr lalman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen lill förändringar i den fasiighetsrällsliga
lagstiftningen som behandlas i bosladsutskoltds betänkande 11 har vi moderater
i princip inget att invända mol. Effektivitet och förenklingar är bra. Vi siöder
dessa åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller boendeinflytandd har vi dock en annan
uppfattning än socialdemokraterna. Inflylandel för de boende måsle bäst las
lill vara av de boende själva och inle av en anonym organisafion.
Anslulningsgraden till hyresgästföreningarna är dessutom ganska dålig.
Flyresgästinflytandet bör ulformas så all hyresgäslerna själva eller genom
frivillig samverkan i föreningsform ges rätt all utöva inflytandet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag yrkar bifall lill reservafion 1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation 2 begär vi moderaler atl det görs en
utvärdering av de föreslagna förändringarna i fråga om hyresgäsfinflytandd. När
förändringar av det här slagel eller liknande görs, är det rimligt atl man
undersöker vilka effekler som dessa får och vilka lärdomar man därvid kan dra.
Del är svärl alt förslå att majoriteten i ulskollel visar så svagl intresse för
dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag yrkar alltså bifall även lill reservation
2 och i övrigl lill ulskollels hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>AnL 68 LEIF OLSSON (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Syftet med ändringarna i
fastighetsbildningslagen som vi behandlar i del här belänkandet är förvisso
gott. Effekiivisering av förräll-ningsverksamheten är bra, liksom all man lalar
om alt ge ökal boendeinflytande såväl vid inrättande av som vid förvallning av
gemensamma anläggningar av olika slag. Alt den rätten skall ulvidgas till all
gälla hela landet är också bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att del rör sig om krångliga saker vittnar betänkandet om.
När del l.ex. gäller reglerna för omröstning i samfällighder har det funnits
flera förslag till lösningar, men utskollel har inle slutgiltigt kunnal stanna
för något utan skjutit problemen framför sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskollel har även hafl svårigheter all finna rikligl bra
lösningar för boendeinflytandd när del gäller gemensamma anläggningar i nya
bostadsområden. Det har varit svårt alt över huvud taget finna nägon som kan
företräda blivande husägares intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ändringar
i fastighetsbildningslagen m.m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! När det däremol gäller att inrätta gemensamhelsanläggning-ar, nu alltså
även ulanför storstadsområdena, har ulskoltets majoritet inle hafl några
betänkligheter att faslslälla hur de boendes inflytande skall lagfästas. Här
godtar utskottsmajoritelen ingenting annat än en hyresgästorganisation som
förelrädare för de boende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkpartiet
tycker atl det i stället borde vara de hyresgäsler som direki är berörda av en
gemensam anläggning som skall ha inflylande över hur en sådan anläggning skall
ulformas. Syftet atl ge hyresgästerna ökal inflylande är som jag sade gott, men
det goda syflel förtas ju om man endasl ger organisationerna denna rätt. Från
folkpartiets sida anser vi atl det i ställd borde vara självklart all
hyresgäsler som berörs själva eller genom frivillig samverkan skulle få ulöva
della inflylande över sitt eget boende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
folkparfiets molion begärs helt enkell all regeringen återkommer lill riksdagen
med elt nytt förslag om hur delta bättre och utvidgade hyresgästinflytande
skall kunna se ut. I reservationen hänvisar vi till all utskottet under
kommande höst skall ta upp frågorna i ett slörre perspektiv. Det ger etl enkelt
skäl till att bifalla reservation 1, som jag alltså yrkar bifall lill.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>68</span></p>
<span lang=EN-US style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>Anf. 69 RUNE
EVENSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>Herr talman! </span><span style='font-family:Verdana'>I delta
betänkande behandlas olika ändringar i fastighelsbildningslagen, FBL, och i
angränsande lagstiftning. Syflel är atl effektivisera förrättningsverksamheten
och ge etl ökal inflylande för de boende vid inrällande och förvaltning av
gemensamhdsanläggningar. Belänkandet grundas på prop. 1988/89:77, som i sin tur
grundar sig på en utredning i frågan som lade fram sitt slutbetänkande 1986.
Belänkandel har sedan remissbe-handlats. Remissvaren redovisar en blandad inställning
från instanserna men är i huvudsak positiva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anläggningslagen,
AL, ger alltså möjlighet atl inrätta gemensamma anläggningar för flera
fastigheter. De förändringar som nu föreslås är i korthet följande. Utökat
hyresgästinflylande, som tidigare gällt storstadsregionerna, skall utökas att
omfatta hela riket. Lokal hyresgästorganisation som har avtal om
förhandlingsordning skall företräda hyresgäslerna eller, om sådan
förhandlingsordning inle gäller, en riksorganisation av hyresgäsler eller en
förening som är ansluten till sådan organisation inom vars verksamhetsområde
fastigheten är belägen. På della sätt ulformas hyresgästinflytan-det i
anläggningslagen i likhet med det som gäller bosladssaneringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Omröslningsreglerna
ändras inte då de föreslagna två modellerna inte vunnit remissinslansernas
gehör. Frågan får därför övervägas i elt annal sammanhang. Vidare föreslås att
där parterna är överens kan målel avgöras direkt vid ett förberedande
sammanträde och alt fastighdsbildningsmyndig-helen vid avstyckning kan begära
prövning enligl naturvårdslagen beträffande strandskydd. Servilut kan upphävas
om de uppenbarligen saknar betydelse. Utskollel ställer sig bakom förslagen i
propositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Till utskottets belänkande
har fogats fyra reservationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
tre borgerliga partierna och miljöpartiet kräver i en reservation all
hyresgäslinflylandd skall utövas av enskilda hyresgäster. Della är kända
ståndpunkter ålminslone vad gäller de borgerliga partierna. Atl miljöpartiet
ställer sig på den sidan som vill försvaga hyresgäslinflylandd genom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>individuelll
inflylande i första hand är förvånande, men det är bra all vela var vi har
miljöpartiet i dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ändring vi nu gör jämställer i princip hyresgästinflytandet
i dessa delar med bostadssaneringslagen. Della är lämpligt med de samband som i
praktiken kan förekomma mellan dessa lagar, och därför tillstyrks förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderaterna föreslår en utvärdering av hyresgästinflylandet
i framfiden. Jag lycker att vi försl måste skaffa oss erfarenheter hur detta
fungerar innan vi beslutar all begära någon ulvärdering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Cenlern och miljöpartiet vill slärka småhusägarnas
inflytande vid bildande av gemensamhetsanläggningar genom atl tillåta olika
sammanslutningar av småhusägare alt medverka. Utskottsmajoritelen anser alt den
medverkan och insyn som småhusägare både enskill och i sammanslutningar har
under planskedd får anses väl tillvarata småhusägarnas intressen. Elt problem i
sammanhanget är också atl del på småhusägarsidan saknas en slark och enhetlig
organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vpk och miljöpartiet vill all fastighelsbildningslagen
skall inordnas i naturresurslagen (NRL). Del är främsl fastighetsbildning
ulanför detaljplan och områdesbestämmelser de avser. I PBL sägs atl
nalurresurslagen skall tillämpas vid planläggning och byggnadslov. Vid
fastighetsbildning inom plan är naturresurslagens bestämmelser lillgodosedda i
samband med planskedd. Även i områden ulom plan är det väl sörjt för atl beslämmelserna
i naturresurslagen fillgodoses, då bygglov skall prövas enligt denna lag.
Fastighelsbildningslagen är en genomförandelag, och dess förande till
naturresurslagen skulle inle nämnvärt förändra dagens situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Med det anförda yrkar jag bifall lill
bosladsulskoitets hemslällan belänkande BoUll och avslag på reservalionerna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringar i fastighetsbildningslagen m.m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 70
VIOLA CLAESSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill börja med alt yrka bifall till vpk-mp-reservafion
nr 4 om formell koppling mellan nalurresurslagen (NRL) och
fastighelsbildningslagen (FBL). Reservationen är en uppföljning av en
parlimolion som vpk lyvärr inte fått gehör för hos majoriteten i utskollel. Jag
återkommer slrax till vårl förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ett särskilt yttrande, gemensaml med cenlern och
miljöpartiet, har vpk velal undersiryka alt bostadsutskotlet i en enhällig
skrivning förutsätter all regeringen snabbt kommer tillbaka till riksdagen med
elt förslag om ett rättvist boendeinflytande vid skilda boendeformer. Vi
förväntar oss alltså att regeringen nu tar fasta på utskotlels krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vpk:s molion nr 11 argumenterar vi för en komplettering
av FBL så alt den rimmar med NRL:s beslämmelser om hushållning. Ingen vill i
dag öppel tillstå att vi inle behöver hushålla med alla naturresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen av förslagel lill ny naturresurslag
ansåg också flera instanser att bl.a. FBL skulle anknytas lill NRL. Detta
omnämns helt följdriktigt i det utskottsbetänkande som vi nu diskuterar. Här
nämns också all departementschefen i proposition 1985/86:3 framhållit att del
finns situationer som kan ge anledning lill en koppling mellan lagarna. Det är
bl.a. med hänvisning till departementschefens påpekanden som vpk nu krävl en
komplettering av såväl FBL som NRL. Vi anser inle att det krävs en utredning
innan detta kan bli möjligt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:112 Herr talman! I nästa vecka diskuterar riksdagen kollisionen
mellan det</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=113 height=55>
<tr>
<td valign=top align=left height=55 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11 maj
1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringar i fastighelsbildningslagen m. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skydd NRL priorilerar och huvudaktörens agerande i
förhällande lill motorvägsbygget i Bohuslän. Jag menar atl erfarenheterna under
den tid som gått sedan riksdagen fattade beslul om NRL visar all det behövs
kompletteringar och förlydliganden i flera olika avseenden om hushållningen med
naturresurserna skall fungera så som riksdagen avsåg.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>70</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 71
AGNE HANSSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Propositionen och betänkandet bygger i alll
väsentligt på förslag från fastighetsbildningsulredningens belänkande och
gäller de huvudförslag som där finns. Eflersom vi medverkal i ulredningen fär
vi nalurliglvis från centerns sida stå bakom dessa förslag lill
effekliviseringar och förenklingar. Den skiljaktiga mening som del här i första
hand rör sig om gäller boendeinflylandefrägorna, och de fanns med även i
ulredningsarbdd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frän cenlerns sida vill vi ha ell vidgal boendeinflytande
för alla boende. Del bästa sättet atl fä elt ökal engagemang och elt ökal
boendeinflyiande är nalurliglvis att äga sin bostad. Men hyresrätten har sin
givna plals, och dä måsle inflytandet vidgas även för hyresgäslerna, för det
ger ökat engagemang i boendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen i propositionen och vad majoriteten säger i
utskottsbelänkandet inskränker inflylandel pä ell säll som vi lycker är
felakligl och som vi inle kan slälla upp på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det gäller dels boendeinflytandd över bildandet av
gemensamhdsanläggningar, vilkel las upp i reservalion 1. Del har här i
deballen berörts av såväl Bertil Danielsson som Leif Olsson, och jag kan i sak
ansluta mig till vad de har sagl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag yrkar
därmed bifall lill reservalion 1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hyresgäslrörelsen har en viklig funklion all fylla. Vår
inslällning i sakfrågan är inle ägnad all försvaga dess slällning. Del vill jag
gärna ha sagl i delta sammanhang. Ett vidgal boendeinflyiande måste, som
inflylande i alla andra sammanhang, ulgå ifrån och utövas av dem som direki
berörs. Det är en grundläggande ideologisk princip som centern har när det
gäller alla slags demokralifrågor. Detta bör självfallel gälla även här. Därför
måsle del skapas möjlighel för hyresgäslerna - som direki berörs av åtgärder
enligl bosladssaneringslagen och andra lagar pä della omräde - lill elt
inflytande även om de inle lillhör hyresgäslrörelsens riksorganisalion. Enda
kravet för förhandlingsordning bör vara den juridiska formen som föreningslagen
förutsätter, dvs. alt man skall ha bildat en förening genom vilken etl
inflytande kan utövas - således inle ell inflytande för den enskilde
hyresgästen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Reservalion nr 3 berör boendeinflyiande i
s.k. slorkvarter. Det är centerns och miljöpartiels ledamöter i utskoltd som
slär bakom denna reservalion. Här behandlas boendeinflytandd vid bildande av
gemensamhetsanläggningar i nybyggnadsfall. Ofla är del någon exploatör som
exploaterar och bygger etl nytt bostadsområde, där vissa gemensamhetsanläggningar
kommer lill stånd och är färdiga efler del all de nya enskilda egnahenisägarna
har förvärvat sitt hus och skall flytta in. De får en eller flera
gemensamhdsanläggningar så all säga på köpel som de varken kunnal</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>påverka
utformningen av eller ansett sig ha intresse eller behov av. Vi anser all detta
är fel, och ell säll att komm'a till rätla med förhållandet är atl låla
organisationer för smähusägarna utöva detta inflylande. Herr talman! Jag yrkar
härmed bifall till reservation nr 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 72 KRISTER SKÅNBERG (mp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! I proposition 1988/89:77 som handlar om ändringar
i fastighelsbildningslagen föreslås ändringar i syfte att effektivisera
förrätt-ningsverksamhelen och ge ökat boendeinflytande vid inrällande och
förvallning av gemensamhdsanläggningar. Delta dubbla syfte är delvis motsägande;
och därför krävs del här en balansgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller miljöparliels synsäit vill vi framför alll
vidga de boendes inflytande. Miljöpartiet de gröna vill nämligen att alla skall
ha slörsla möjliga inflylande över sill boende. Del är de boende själva som
skall ha direklinfly-lande och ha möjlighel atl genom egna insalser och
åtaganden påverka sin boendemiljö och sina boendekostnader. Det är ju
självklarl all de boende - i den mån de är hyresgäster - om de så önskar kan ge
sina lokala, regionala eller cenlrala hyresgästföreningar rätt att föra deras
talan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det som frågan nu gäller är anläggningslagens 7 §. Vi vill
alt den skall utformas så all hyresgäslerna själva eller genom frivillig
samverkan i förening ges räll alt ulöva inflytande över bildandet av
gemensamhdsanläggningar. Jag vill därmed yrka bifall lill reservation nr 1, där
cenlerns, folkparliels, moderaternas och miljöpartiels representanter i
utskottet har avgell en gemensam reservation. Jag inbjuder övriga partiers
representanter atl slödja reservationen för all öka de boendes inflytande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För reservalion nr 3 har Agne Hansson redan gett en god
motivering. Jag vill bara yrka bifall till reservalion 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slulligen när del gäller reservation nr 4, som handlar om
all skapa en formell anknytning mellan fastighetsbildningslagen och
nalurresurslagen saml mellan nalurresurslagen och minerallagsfiflningen, har
Viola Claesson i sitt anförande nyss givit moliv för delta. Jag yrkar bifall
lill reservalion nr 4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hoppas atl jag härigenom har klargjort var mijöparliel
slår när det gäller dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen i delta ärende var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammaren
övergick lill atl fatta beslul i de förevarande ärendena.</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jordbruksutskottets
betänkande 17</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 1
(inventering och ulvärdering av pågående djurförsök)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 261 röster mot 34 för
reservation 1 av Annika Åhnberg. 1 ledamot avstod från alt rösla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 2 (rutiner och tekniker att mildra försöksdjurens
obehag och lidande) Utskottets hemställan - som slälldes mol reservalion 2 av
Annika Åhnberg - bifölls med acklamation.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:112 11 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringar ifastighets-bddningslagen m.m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:112 Mom. 4 (utvärdering av allernaliva testmetoder m.m.)<br>
11 maj 1989</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Först biträddes reservalion 4 av
Annika Åhnberg - som ställdes mot</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utskottets
hemslällan med den ändring däri som föranleddes av bifall lill motion Jo532 av
Birger Schlaug och Åsa Domeij i molsvarande del - med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härefler bilräddes reservation 3 av Karl Erik Olsson och
Lennart Brunander med 38 rösler mot 34 för reservalion 4 av Annika Åhnberg. 224
ledamöler avsiod från alt rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slulligen bifölls utskottets hemställan med 229 röster mot
66 för reservalion 3 av Karl Erik Olsson och Lennarl Brunander. 2 ledamöler
avsiod från all rösla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 6 (ulbildning och informalion om alternativa meloder)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulskotlds hemställan bifölls med 261 rösler mol 35 för
reservation 5 av Annika Åhnberg. 1 ledamot avstod från alt rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 8 (samlal program för forskning kring allernaliva
metoder)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemslällan bifölls med 227 rösler mol 68 för
reservalion 6 av Karl Erik Olsson m.fl. 2 ledamöter avstod från all rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 9 (representation i de diska nämnderna)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Först biträddes reservation 7 av Bengt Rosén och Anders
Castberger med 40 röster mot 18 för utskottels hemslällan med den ändring däri
som föranleddes av bifall till molion Jo532 av Birger Schlaug och Åsa Domeij i
motsvarande del. 239 ledamöter avstod från atl rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härefler bifölls ulskoltets hemställan med 260 röster mot
37 för reservation 7 av Bengt Rosén och Anders Caslberger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 10 (allmänhetens insyn i den etiska prövningen)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 263 röster mot 34 för
reservation 8 av Annika Åhnberg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. Il (försöksdjursavgift)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 261 röster mol 35 för
reservation 9 av Annika Åhnberg. 1 ledamot avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 17 (pälsdjursuppfödning)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskollels hemslällan bifölls med 259 röster mol 36 för
reservation 10 av Annika Åhnberg. 1 ledamot avstod från alt rösla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övriga moment Ulskollels hemslällan
bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jordbruksutskottets betänkande 20</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. I
(irädgårdsnäringspoliliken)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulskoltets hemställan bifölls med 192 rösler mot 105 för
reservation 1 av Bengl Rosén m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mom. 3 (miljöförbättrande
ålgärder)</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:112</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Försl
bilräddes reservation 3 av Lennart Brunander m.fl. med 72 röster 11 maj
1989 mot 58 för reservation 2 av Sven Eric Lorentzon m.fl. 167 ledamöter avstod
från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härefter
bifölls utskottets hemställan med 171 röster mot 69 för reservalion 3 av
Lennart Brunander m.fl. 57 ledamöler avsiod från atl rösla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
5 (stöd till ekonomiska föreningar)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan - som slälldes mol reservation 4 av Lennarl Brunander och Karin
Starrin - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trafikutskottets
betänkande 18</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mom. 1 (privatisering av
SAS)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls med 240 röster mol 57 för reservalion 1 av Görel Bohlin
m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
2 (koncessionsgivningen för "utrikes primärlrafik")</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskollels
hemställan - som slälldes mol reservalion 2 av Görel Bohlin m.fl. - bifölls med
acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
3 (koncessionsgivningen för "utrikes sekundärtrafik")</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan - som ställdes mot reservation 3 av Anna Wohlin-Andersson och Elving
Andersson - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
4 (koncessionsgivningen på det inrikes primärnälel)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemslällan bifölls med 172 röster mot 123 för reservation 4 av Anna
Wohlin-Andersson m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
7 (fillstånd lill charterflygningar från och till ullandel)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan - som ställdes mot reservalion 5 av Görel Bohlin m.fl. - bifölls med
acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
9 (trafikpolitisk prövning av flygplatsinvesteringar)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan - som slälldes mot reservalion 6 av Anna Wohlin-Andersson m.fl. -
bifölls med acklamafion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
10 (LFV:s affärs- och myndighetsfunktioner)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulskotlds
hemställan - som slälldes mol reservation 7 av Görel Bohlin m.fl. - bifölls med
acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
12 (nivån på trafikavgifterna)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulskoltets
hemställan - som ställdes mot reservafion 8 av Görel Bohlin m.fl. - bifölls med
acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>73</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:112 Mom. 13 (avgifter för ärlig luflvärdighelskontroll)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11 maj
1989</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som
ställdes mot reservalion 9 av Görel Bohlin</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>m.fl. -
bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 16 (halvering av investeringsprogrammet)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 259 röster mol 34 för
reservalion 10 av Viola Claesson och Roy Ottosson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 17 (vissa villkor för en tredje bana på Arlanda)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 11 av
Viola Claesson och Roy Ollosson - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 20 (finansiering genom elt finansieringsbolag och på
kredilmarknaden)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som ställdes mol reservalion 12 av
Görel Bohlin m.fl. - bifölls med acklamafion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 22 (Stockholm-Bromma flygplats)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskollels hemslällan - som ställdes mot reservalion 13 av
Görel Bohlin m.fl. - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 23 (etl återupptagande av Tullingeprojekld)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskotlels hemslällan - som ställdes mot reservalion 14 av
Viola Claesson och Roy Ollosson - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 25 (ny flygplats för Karlsladsregionen)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 259 röster mot 34 för
reservalion 15 av Viola Claesson och Roy Ollosson. 1 ledamol avstod från att
rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övriga moment Ulskoltets hemställan
bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bostadsutskottets betänkande 11</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. I
(boendeinflyiande för hyresgäsler)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskollels hemslällan bifölls med 150 rösler mot 143 för
reservation 1 av Agne Hansson m.fl. 2 ledamöter avstod från all rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 2 (ulvärdering av hyresgäslinflylandd)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulskoltets hemställan - som slälldes mol reservalion 2 av
Knut Billing m.fl. - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 4 (boendeinflytande i s.k. slorkvarter)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemslällan bifölls med 240 rösler mol 52 för
reservalion 3 av Agne Hansson m.fl. 1 ledamot avsiod från all rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 6 (en formell anknytning mellan NRL och FBL)<br>
Utskottets hemställan bifölls med 260 rösler mol 35 för reservalion 4 av Jan<br>
74</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slrömdahl och Christer Skånberg.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>övriga
momenl</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11 maj 1989</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 § Meddelande om fråga</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelades
atl följande fräga framställts</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den 10
maj</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89:642 av Sten Andersson i Malmö (m) till statsrådet
Maj-Lis Lööw om reglerna för verkställighet av utvisningsbeslut:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl uppgifl har en utlänning,
som enligt regeringsbeslut skall ulvisas ur Sverige, befunnil sig i riksdagen i
hopp om atl där söka skydd. Polisen var tveksam till verkställande av
utvisningsbeslutd på grund av utlänningens vislelse i riksdagshuset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dd är förvånansvärt att lagsliflningen är så oklar alt
polisen tvekar verkställa utvisningsbeslutd i ovan nämnda fall. Riksdagens
lokaler borde i delta fall inle vara mer skyddande än andra platser!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man i riksdagen, landets lagstiftande församling, kan
agera på etl sätt som inte är tillåtet på andra håll, så kan den uppkomna
situationen få slora konsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är statsrådet beredd alt vidla
ålgärder så alt polisen inle hindras i sin verksamhel vad gäller verkslällande
av utvisningar på grund av lydligen alltför oklara regler?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 § Kammaren åtskildes kl. 17.35.<br>
In fidem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BERTIL BJÖRNSSON</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>/Gunborg
Apelgren</span></p>
</div>
GC09112prot_198889__112.pdf3513310pdfRiksdagens protokoll 1988/89:112 Torsdagen den 11 majhttps://data.riksdagen.se/fil/B9D945A9-BD16-490D-8E5D-57354BFEE8DF