2438462GC091071988/89107protprotprotRiksdagens protokoll 1988/89:107ProtokollProtokoll"10701989-05-02 00:00:002024-06-25 16:43:122009-12-03 09:52:40Riksdagens protokoll 1988/89:107 Tisdagen den 2 majimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/GC09107/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GC09107https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GC09107
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<h1 style='page-break-after:auto'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagens
protokoll 1988/89:107</span></h1>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Tisdagen den 2 maj</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kl. 14.00</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förhandlingarna leddes lill en början av andre vice
lalmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Upplästes och lades till handlingarna följande från
valprövningsnämn-den inkomna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Berättelse om granskning av bevis för rikdagsledamot och
ersättare för riksdagsledamot</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till valprövningsnämnden har från riksskatteverket
inkommit bevis om all Bengt Hurtig (vpk), Piteå, utsetts till ny ledamol av
riksdagen fr.o.m. den 1 oklober sedan Paul Lesiander (vpk) avsagt sig sitt
uppdrag som riksdagsledamot. Till ersättare för riksdagsledamot har utsetts
Karin Nilsson, Kalix-Nyborg, och Bernhard Winsa, Gällivare (båda vpk).</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valprövningsnämnden har denna dag granskat bevisen och
därvid funnit atl de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 § vallagen.
Stockholm den 27 april 1989 Stig Nordlund</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>/Sven-Georg
Grahn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § Justerades protokollet för den 21 april.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § Föredrogs men bordlades åter FinansulskoUds
betänkanden 1988/89:FiU26 och FiU27 Skatleulskoliets betänkanden 1988/89:SkU27
och SkU32 Juslitieulskollels belänkande 1988/89:JuU22 Utrikesulskottels
belänkande 1988/89:UU22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § Föredrogs</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>socialförsäkringsulskoUds
belänkande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:SfU17
Invandring (prop. 1988/89; 100 delvis och prop. 1988/89:105).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 Invandring</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 maj 1989</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Invandring</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 1
GULLAN LINDBLAD (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Den viktigaste invandrarpolitiska frågan just
nu är att förkorta väntetiderna i förläggningarna sä, all människor som här
söker en fristad snabbi kan få etl beslul huruvida de får slanna i Sverige
eller inte. Del är djupl olillfredsslällande alt människor skall behöva vänta i
ovisshet -kanske upp till ell par år - utan all fä besked. Det utspelas slora
tragedier inför våra ögon när enskilda människor och familjer hoias av
ulvisning efler del alt de har vislats här under läng tid och hunnit rota sig.
Vi är alla överens om nödvändigheten av en ändring, och vi hoppas därför mycket
pä invandrarverkets nya decentraliserade organisafion, som skall träda i krafl
den 1 juli i år. Samtliga oppositionspartier har motionerat om en anslagsökning
om 20 milj. kr. ulöver propositionens förslag, alllsä den anslagsökning som
invandrarverket anser sig behöva för atl klara sin vikliga uppgifl. Delta är
faktiskl ulskollds samfällda förslag, vilket jag gärna vill ullrycka min
uppskallning och lillfredsslällelse över, liksom min förhoppning atl verksamheten
skall fä en god start och bli framgångsrik. Därtill krävs ell engagemang frän
oss alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Del råder slor samslämmighd om de
övergripande målen för en human och generös flykting- och invandrarpolitik. Del
kan kanske därför synas något egendomligt alt del till delta betänkande är
fogat inte mindre än 36 reservationer och ell anlal särskilda yllranden. Jag
vill lolka detta sä, all det finns ett myckel stort engagemang i dessa frågor
och all samlliga partier vill bidra med sina förslag lill förbällringar. Inget
parti uttrycker nägon negativ uppfattning. Det betänkande vi nu skall diskutera
kommer i slutet av detta riksmöte atl följas av ytterligare etl belänkande och
en debatt i anledning av den proposition om en ny utlänningslag som jusl nu är
under behandling i utskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag går nu över till reservalionerna 15, 18, 19, 20, 22,
23, 25 och 28 med moderala förelrädare, antingen ensamma eller tillsammans med
företrädare för något annal parti. Jag ber att redan nu få yrka bifall till
dessa reservationer, som jag denna gäng skall beröra mera sammanfattningsvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi framför - liksom ytterligare ett par partier- värt
tidigare krav pä en ökad flyklingkvot, från vårl häll utan nägon precisering i
anlal. Vi anser med lanke pä flyklingsilualionen i världen all värl land bör
kunna slälla upp för de mesl behövande flyktingarna i världen, nämligen de som
kanske under stor del av sill liv sitter i flyktingläger runt om i hela vår
värld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är elt oerhört bekymmer alt del finns lusentals
flyktingar med uppehällstillständ kvar vid flyktingförläggningarna pä grund av
all del inle finns nägon kommunplals för dem. Vi måsle finna lösningar pä della
problem. En orsak kan vara all kommunerna - irols högkonjunkluren och bristen
pä arbetskraft - måste dras med mycket slora koslnader för socialbidrag efter
de första tre åren. Enligt vår uppfattning bör ett förlängt statligt
ansvarstagande därför diskuleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett friare resursulnyltjande för kommunerna, l.ex. för
beredskapsarbete med någon form av flyklinglön, när del gäller de statliga
medlen är också ägnat all öka kommunernas vilja all ta emol flera flykfingar.
Eflersom vi alla</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Invandring</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>är
kommunmedlemmar anser jag, herr lalman, all vi pä orl och slälle sä långl
PrOt. 1988/89:107 möjligt bör verka för all kommunerna öppnar sin famn mera för
flyktingarna 2 maj 1989 än vad de i dag gör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bostadsfrågan är kanske del allra slörsla problemel, men
det fär inte förbli olösligt. Vi anser atl det är vikiigare att flyktingarna
kommer ul i kommunerna och där evenluelll fär vänla på en boslad i en
genomgängslägenhd än all de Ivingas vara kvar i en förläggning. Slalen får i
della fall vara beredd alt ikläda sig etl större ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu pågår en översyn av beslämmelserna vad gäller
kommunernas möjligheler all använda de slalliga medlen, och beiräffande
bostäder disponerar invandrarverket numera över etl mindre anslag. Vi anser
emellertid all arbelel bör inlensifieras på dessa punkler och all regeringen
snarasl bör komma med förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del finns lyvärr oroande lecken pä en flyklingfienllighd i
värl land. Vi anser all sådan flyklingfienllighd, som oflasl beror på okunskap
och brislande informalion, pä alla säll bör motverkas. Ell säll är atl undvika
särbehandling av flyktingar, som lätt kan missförstås. Della är en punkl som
bl.a. diskrimineringsombudsmannen har lagil upp vid flera fillfällen. Vi anser
l.ex. all del är fel om flyklingarna får gä före i olika köer. Vi menar all
bosältningslän bör beviljas i stället för direkla bidrag. Flyklingarna har
visal atl de har resurser att klara myckel själva. De är inilialivkrafliga
människor, och bidragsberoendet kan vara direki stävjande när del gäller deras
snabba inlemmande i värt samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många flyktingar kommer från länder med en stark
hantverkstradition. Vi kan se all mänga av dem har startat företag här av olika
slag. Tack vare våra invandrare har vi fått en viss hantverkets renässans. Vi
bör på alla sätt underlätta för invandrarna all slarla egna förelag, men också
underrälta dem om de problem och svårigheler som de kan möla pä della område.
Kommunernas invandrarbyråer bör kunna förmedla konlakler med småfö-relag,
småförelagarorganisalioner osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vissa andra länder lilläls organisationer av olika slag
spela en längl större roll när del gäller flyktingmotlagandd än här i Sverige.
Vid ulskoltets besök i Nya Zeeland kunde vi l.ex. konstalera atl de olika
kyrkorna och samfunden ekumeniskt svarade för hela invandrarpolitiken - delta
sagt utan jämförelse i övrigt. Det är ju numera vederlagd alt organisationer
och enskilda kan driva förläggningar, men olika organisationer borde dessulom
kunna bidra myckel mera lill etl positivt flyktingmottagande än de har möjlighet
alt göra i dag. Det kan bl.a. gälla organiserandet av fadderverksamhet,
informationsverksamhet och liknande. Regeringen bör enligt vär uppfattning se
över pä vilka säll organisationernas länderkunskap och ideella engagemang
bällre kan tas till vara än i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservalion nr 28 uppmärksammar vi tillsammans med
folkpartiet och miljöparfiel de handikappade asylsökandenas och flykiingarnas
silualion. Del är viktigt alt rehabiliterande åtgärder sätts in snarasl möjligl
och all personalen på förläggningarna lar inilialiv till all de handikappade
verkligen får fillgång lill de hjälpmedel de behöver och har rätt lill enligl
lagen om asylbisländ. Del bör också klargöras vem som har ansvarel för atl
rehabilile-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 ringen genomförs och vem som skall bekosta den. Åtgärderna fär inle<br>
2 maj 1989</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fördröjas pä grund av oklarheter.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Invandring</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I några frågor har vi nöjt oss med särskilda yllranden.
Del gäller l.ex. handläggningsliderna, där vi anser all invandrarverket bör
kunna nå målet, inte minst genom den ökade anslagstilldelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsammans med folkparliel och miljöpartiet har vi
understrukit behovel av meningsfull sysselsättning i förläggningarna för all
molverka tristess och passivisering. Vi anser alt de asylsökande och
flyktingarna l.ex. bör kunna delta i arbelel på förläggningarna. En arbetsgrupp
ser nu över möjligheterna lill en meningsfull sysselsällning vid
förläggningarna. Vi ulgär dä även ifrån all man löser frågan om
svenskundervisning allaredan vid förläggningarna pä ell bra säll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om ålervandring ses nu över av invandrarverkd, och
vi vill undersiryka vikten av alt dessa frågor ägnas ökad uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsammans med folkparliels represenlanler i ulskottd har
vi slutligen ullalat all stålen bör la ett ökal ansvar för tortyroffer, och vi
kan härvid konstalera all socialutskottet nyligen ullalat sig för olika
stödverksamheter för invandrare med svåra psykiska och fysiska men. Mol den
bakgrunden har vi nöjt oss med etl särskill yttrande. Vi fattade dessutom
häromdagen ell beslut i den frågan, så vad göras kan är väl delvis allaredan
gjorl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag yrkar, herr lalman, slulligen bifall lill de
reservationer som undertecknats av moderater, och i övrigl lill utskottets
hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 2 MARIA LEISSNER (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Under lång tid har de långa
handläggningsliderna koslal alllför myckel, både när det gäller mänskligt
lidande för den enskilde flyktingen och när det gäller slatliga resurser. Della
belänkade handlar huvudsakligen om invandrarverkels resurser och om den nya
anslagsslruktur som är en följd av invandrarverkels nya organisafion.
Ambilionen är bra, och del är hell nödvändigl all förkorta de länga
handläggningstiderna. Handläggningstiderna har genom åren skapat otaliga
mänskliga tragedier och gjorl asylsökande lill psykiska vrak i vissa fall. Del
har förekommit självmordsförsök, och situationen har varil oerhört nedbrytande
för såväl barn som vuxna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I belänkandel såväl som i övrigl finns della
effektivitelsrnäl mycket klarl ullalal som en ambifion från regeringens sida.
Dess värre överskuggar den ibland andra ambitioner för invandrings- och
flyktingpolitiken. När målen för flyktingmotlagandd l.ex. las upp i
proposilionen, nämns ingenting om all del är vikligl all åsladkomma etl värdigt
mottagande av den asylsökande. Flyklingperspeklivel är underordnat också när
man talar om utvärderingen av det nya systemet. Vi föreslår därför atl även
flyktingarnas erfarenheter av det nya syslemel skall läggas lill grund för
utvärderingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi stöder förslagel om en regionalisering av
invandrarverket och därigenom också en förändring av anslagsslrukluren.
Regeringen har tyvärr, enligl vår mening, bantat för hårl i invandrarverkels
äskande. Del är myckel tillfredsställande atl elt enigt utskott nu lägger
ytterligare 20 miljoner till invandrarverket. Invandrarverket har på elt
föredömligt sätt gjort klart vilka besparingar som invesleringar nu i ell
bällre syslem kan åstadkomma. Del är vikligl all man nu får de medel som behövs
för atl organisationen skall få de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bäsla
förulsätlningarna när den sjösätts. Ingen skall kunna säga atl det
huvudsakligen misslyckades därför alt riksdagen inte ville ställa ekonomiska
resurser lill förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller effektivilelen och ambilionen atl korta
handläggningstiderna har vi inget att anmärka på den politiska viljan hos
regeringen. Däremot finns en betydande risk atl de andra delarna i invandrar-
och flyktingpolitiken glöms bort. Värdigheten i mottagandet har jag redan
nämnt. Rättssäkerheten, medmänskligheten och generositeten lider och har lidit
nederlag gång efter annan. Tyvärr är det i dag inget undanlag från delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill ta upp några av de punkler där folkpartiet har
reserveral sig i belänkandel. Att flyktingbarn har särskilda behov är något som
gång på gång konstateras i allmänna ordalag, i propositioner och i vackra
högtidstal. När man dock kommer lill de särskilda yrkanden om ålgärder som
skulle kunna förbätlra för barnen, är del inle alllid så slor polilisk
uppsluining. Vi har l.ex. inle fåll med oss majoriteten när det gäller en
förtur för ulredning av barnfamiljer. Man kan inle enbarl avvisa värl krav med
all säga atl handläggningstiderna kommer atl förkortas. Vi vel ju alla all det
även i forlsällningen kommer atl finnas fall där handläggningsfiderna är långa.
Vi har dessulom ännu inte i verkligheten sell atl handläggningsliderna skulle
ha förkortats till maximalt fyra månader. Det är självfallet nödvändigt att
barnfamiljer får förtur under sädana förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkpartiet har också föreslagit all del skall finnas
särskilda förläggningar för barnfamiljer. Del beror på all barnen i dag inle
alltid får den uppmärksamhel och den hjälp som de behöver på förläggningarna.
Del kan vara en poäng atl säga alt vissa förläggningar särskilt skall anpassas
lill barnfamiljer med personal som är kompetent all la hand om barn och med
ordentliga lekplatser och andra facililder för barnfamiljer. Del är kanske inle
möjligl all åsladkomma detta på varje förläggning. Därför har vi reserveral oss
lill förmån för detta krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller placering av ensamma barn säger utskottet i
betänkandet all man i huvudsak bör tillgripa fosterhemsplacering. Tyvärr är det
inle självklart all det alllid är del bästa för barnet. Del har visat sig i en
del fall att fosterhemsplacering kan innebära långt fler problem än vad en
placering på en institution kan medföra för barnel. Vi menar därför atl del i
varje fall är nödvändigt med en flexibilitet så att man inle i första hand
reflexmässigt tillgriper en foslerhemsplacering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Krav på barnhälsovård är ju ytterligare etl område där vi
lyvärr har tvingats reservera oss. I sammanhanget vill jag också påpeka atl
socialslyrelsen nu har rekommenderat landstingen alt upprätta särskilda
barnpsykialris-ka team för att la hand om just barnens behov. Med de regler som
vi nu har om all enbarl akutvård skall ges är det svårl för alla asylsökande,
men del är särskill svårl för barnen. Ålerigen vill jag påminna om atl del inle
på någol sätt är förverkligat eller ens kommer alt förverkligas för alla
asylsökande atl ingen skall behöva vänta mer än fyra månader på utredning. Det
är därför utomordentligt väsentligt atl uppmärksamma barnens behov av
hälsovård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har även en reservation beträffande den psykosociala
kompetensen på förläggningarna. Vi anser atl del vore värdefulll om de
asylsökande fär tillgång till psykosociall utbildad personal på bäde
ulredningsförläggningar-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Invandring</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Invandring</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>na och de
mera permanenla förläggningarna. Denna personal skulle kunna bistå flyktingarna
i en kaotisk period av livet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även
handikappade asylsökandes behov måsle särskill uppmärksammas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Biståndsreglerna för asylsökande är i dag sä utformade all
man under den lid man är asylsökande har mindre pengar än vad man fär sorn
flykting när man har fåll uppehållstillstånd. Meningen är alt det skall röra
sig om en kortare tid. I del perspektivet kan det måhända vara rimligt all man
fär leva på en lägre nivå. I elt längre perspektiv blir del ulomordenlligl
svårl all klara sig pä de myckel magra resurser som ställs lill förfogande för
de asylsökande. Vi i folkpartiet har därför föreslagil en säkerhetsventil pä
fyra månader, så all den som har väntat mer än fyra månader skall komma i fråga
för de regler om bistånd som gäller människor med uppehållstillstånd i Sverige.
Del är rirnligl med lanke pä all fyra månader är jusl den lid som regeringen
har sagl vara maximal lid för hur länge man skall behöva vänla pä besked.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkparliel har i flera olika sammanhang akiualiseral
kravel pä genorn-gångsbosläder. Del slora problemel när flyktingar skall
utplaceras i kommunerna är all kommunerna inle har fillräckligl många bosläder.
Del är därför väsenlligl all slalen använder alla möjligheler som slär i dess
makl för atl se lill all kommunerna har bosläder atl erbjuda sina flyktingar.
Av del skälel har vi många gånger pekal på all del är väsenlligl all slalen
bidrar ekonomiskl och på annal sätt inilierar försöksverksamhel med
genomgängs-bosläder för flykfingar. Mol bakgrund av all man håller på all se
över ersättningen till kommunerna avvaktar vi i dag och lägger endast ett
särskilt yttrande. Vi är dock beredda all ålerkomma, om så skulle behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Cenlra för lorlyroffer är något som på senare är har vuxit
upp pä alll fler slällen i Sverige. Jag vill särskilt ta upp deras ekonomiska
silualion. Del är inte rimligt atl dessa centras verksamhel äventyras vid l.ex.
politiska maktskiften, sä som har skell i Uppsala. Del är en riksangelägenhd
att centrumen, även när de har en enskild huvudman, får lillräckliga ekonomiska
resurser. Det är rimligt all slalen lar ell ekonomiskl ansvar för verksamhelen
och inle lämnar della lill kommuners och landslings godtycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alltför ofla ser man rubriker i dagspressen om människor
som blivii direklavvisade och sedan inle hörts av eller, i någol enslaka fall,
blivii nedskjulna på öppen gala vid ålerkomslen. Del är väsenlligl för
ulvecklingen av den svenska flyklingpoliliken all vi får en uppföljning av vad
som händer med de människor som direklavvisas. Del kanske inle är rimligi alt
kräva en rapportering av vad som händer med varje människa som avvisas. Men
genom stickprovsundersökningar kan man åtminstone hälla ett öga pä ulvecklingen
och fä en feedback på de beslul vi fattar i Sverige. Därför har vi reserveral
oss lill förmän för en sådan uppföljning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Jag vill ocksä ta upp frågan om
flyktingkvolen. Flyktingkvo-len är elt myckel slorl problem för UNHCR. Del
finns ell behov av ca 200 000 kvolplalser varje år. Tillgången pä kvolplalser
är dock endasl hälflen så stor, dvs. UNHCR behöver konstant näslan 100 000
platser ärligen. USA bidrar med en slor del av de plalser som ställs till
förfogande. Västeuropa sviker, här som annars, i flyklingpoliliken. En rad
undanflykler förekommer nalurliglvis, förklaringar lill varför väslvärlden,
Väsleuropa och dessulom Sverige, inle kan ta emol fler kvolflyktingar. Vi hör
alldeles för ofla olika</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>argument
som enligl folkpartiets mening inle har särskill slor lyngd.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:107</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flyklingkvolen är i dag 1 250. Det har den varit sedan
1976, dä folkparliel i 2 maj 1989<br>
regeringsställning medverkade till att höja den lill den nivån. Den har legal</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>\</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>still
alldeles för länge, oavsett vad som har skell i världen med den lolala mängden
flykfingar. Del finns inga prakliska hinder för all höja kvoien. Vi lar redan i
dag emot praktiskt lagd 1 500 kvotflyktingar varje år. Det finns uppenbarligen
inga slörre praktiska problem med atl, utan ell beslul av riksdagen, höja
kvoien med näslan 250 personer årligen. Dä borde del inle finnas några
våldsamma prakliska problem all höja den med ytterligare 250 platser ärligen.
Jag drar slutsatsen att det huvudsakligen är en presligefräga, alt förslagel
kommer från fel häll. Jag hoppas därför alt vi kan vänta och se näsla budgelår
an. Möjligen kommer ett förslag om en höjning av flyklingkvolen dä, frän rätt
håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen vill jag, beiräffande diskriminering i
arbelslivel, nämna all folkparliel har lagl ell särskill yllrande i anledning
av atl diskrimineringsom-budsrnannens verksamhet kommer att ulvärderas inom
korl. Vi utesluter inle behovel av att dä gä vidare med lagstiftning när del
gäller diskriminering på arbetsmarknaden. Det kan myckel väl hända all vi då
upptäcker atl vi behöver vassare länder när del gäller lagsliflning mol
diskriminering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall lill samtliga
de reservafioner som folkparliel har underlecknal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 3 RUNE BACKLUND (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Herr lalman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Della belänkande handlar huvudsakligen om anslag lill
invandrarverket och flyktingpolitiken. Den del av belänkandet som för
utskottels del har tagit mest tid i anspråk gäller förvaltningsanslaget till
invandrarverket. Vi har från samlliga opposilionsparlier plussal pä förvallningsanslagel
med 20 milj. kr., lill 279 400 000 kr. Del finns anledning att säga några ord
om del. Försl och främsl lycker jag atl det är glädjande atl vi är eniga i
ulskollel om della anslag, all del inle finns några reservafioner pä denna
punkt. Jag upplevde del som mycket olyckligt all man i proposilionen hade gjort
prutningar i den organisation invandrarverkd anser sig behöva för all klara
sina arbetsuppgifter. Det är fä omorganisationer inom den statliga verksamheten
som är sä väl planerade och genomlysta som jusl omorganisationen av
invandrarverket. SIV 89, som omorganisalionen kallas, skall iräda i krafl den 1
juli. Den har varit föremål för noggranna överväganden pä olika nivåer. Del
skulle nalurliglvis ha varil myckel olyckligt om man behövt slarla denna
verksamhel med för små resurser redan från början. Om del är någonting statens
invandrarverk har fäll klä skott för, är det all man inle har klaral sina
arbetsuppgifter genom åren, bl.a. beroende på alt man har hafl för litet
resurser. Därigenom har vi fåll långa handläggningslider hos invandrarverkd,
polisen och depariemenid. Della har koslal mångdubbelt mer än de summor vi nu
anslår exlra lill invandrarverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker också atl det var illavarslande all man redan
från starten<br>
diskulerade i lermer av alt man skulle inrätta tillfälliga anslagsposter, dvs.<br>
man skulle ge 5 milj. kr. extra till invandrarverket för all klara
ulflyllningen<br>
lill kommunerna. Är del någoniing verket har hafl anledning atl vara<br>
bekymrad över de senasle åren, är del della all man har plollrat fram och</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 tillbaka med pengarna. I stället för atl ge fasla resurser lill
handläggningssi-<br>
2 maj 1989</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dan och andra verksamheter har
regeringen och ocksä riksdagsmajoritden</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Invandring</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid flera
tillfällen plockat fram och lillbaka med pengar. Man har gell exlra anslag för
extra koslnader. Sedan har anslagen gäll ut. Efler elt halvår har man plussat
på igen. Det är denna ryckighet som har lett lill att verksamheten har tagit så
myckel stryk under de senasle åren. Det är bra all vi nu i enighet kan se lill
all invandrarverket fär starta med åtminstone samma anslagsslor-lek som man
anser sig behöva för alt klara sina arbetsuppgifter och därmed klara det som är
huvudmålet, dvs. atl hålla nere handläggningstiderna och fä en snabb
utflyttning lill kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del kan ocksä noteras all förvallningsanslagen handlar om
279 milj. kr. De anslag vi behandlar litet senare i della belänkande, bl.a.
lill förläggnings-verksamhden, handlar om drygt 1,3 miljarder. Ersättningen
lill kommunerna för socialbidrag och olika andra ålgärder uppgår lill näslan 2
miljarder. Del glöms nästan borl när man diskulerar anslagen inom delta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den flykting som kommer lill Sverige och får
uppehällstillständ blir, från det datum han får permanent uppehållstillstånd,
ocksä invandrare i vårl samhälle. Som invandrare möter man en rad frågeställningar
sorn man knappast kan förbereda sig för. De flesta har tvingats lämna sill land
under mycket lumullarlade omständigheter. Del gör också atl de är ganska dåligl
förberedda på all komma lill ell nytt samhälle. Vi upplever frän centerns sida
atl all lid och kraft hos invandrarverket och alla som över huvud laget jobbar
med flykting- och invandrarfrågor har gäll ål lill alt arbeta med jusl
flyktingfrågan. De invandrarpolitiska frågorna har kommit i skymundan. Del är
kanske inle sä onaturligl, med lanke pä den situation som har varit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har i en motion tagit upp behovet av en översyn av hur
de invandrarpolitiska målen i samhället uppfylls. Vi har i bred enighet här i
riksdagen vid ett par tillfällen fattat beslul om inriktningen av
invandrarpolitiken. Vi har slagit fast de tre målen jämlikhet, valfrihel och
samverkan. Del är bara all konstatera all man inom de olika samhällssektorerna
i dag kan finna rätt slora brisler när del gäller uppfyllandel av dessa mäl för
de slora flykling- och invandrargrupperna. För många invandrare är inölel med
det svenska samhällel ganska omstörtande. Det är ingalunda så enkelt för
invandrarna att finna sig lill rälla i ell nyll samhälle. Tvä olika TV-program
för en lid sedan skildrade en familj från El Salvador - vilka problem och
svårigheter familjen mötte i Sverige. Dessa TV-program visade ganska bra hur
del är all komma lill elt nytt samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi i cenlern har i vår motion pekat på några områden som
vi anser bör granskas specielll. Ell av dessa områden är arbetsmarknaden. Vi
vel atl åtskilliga flyktingar som har fått uppehållstillstånd inle får arbete
trots atl de har en gedigen utbildning. Vi vel alt andra generationens
invandrare, barn och barnbarn lill dem som har kommit lill Sverige tidigare,
bevisligen i slörre ulslräckning än jämnåriga svenskar drabbas av arbelslöshel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På skolans
område har del genom undersökningar framkommil all en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mindre
andel av invandrarbarnen än svenska barn söker sig vidare lill</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gymnasiet
och till högskolan. Studieavbrotten är också vanligare i denna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>grupp.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det gäller åldringsvården kan
man konstatera all de invandrare som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kom till
Sverige under efterkrigstiden som arbdskraflsinvandrare nu befinner sig i
pensionsåldern. Ganska få kommuner har hillills planerat för all de kommer all
få en helt annan sammansättning i fråga om antalet åldringar under 90-lalel än
tidigare och för atl speciella hänsyn måste las lill dem som har en utländsk
bakgrund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På radio- och TV-omrädel finner man all ganska fä språkområden
får service därifrån. Sändningstiderna är begränsade. I den mån utökningar har
gjorls har del skett på bekostnad av andra språkgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande slödel lill föreningar, tidningar, samfund,
kyrkor och kultur kan man notera att ganska blygsamma belopp utgår till dessa
grupper. I många fall har uppräkningarna inle varil lillräckliga för alt hälla
inflalionen stången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Cenlern anser all del finns ganska goda skäl all göra en
ordenllig ulvärdering av invandrarpolitiken med utgångspunkt i den målsällning
som riksdagen har lagl fast och all denna utvärdering får utgöra underlag för
etl äigärdsprogram för 90-talet eflersom alll slörre grupper omfattas av invandrarpolitiken.
En del av della arbele påbörjades av den invandrarpolitiska ulredningen. Tyvärr
fick den utredningen inle fullfölja sill arbele. Sedan ulredningen avslutade
sill arbele har del hänl väldigl myckel i vårl samhälle som motiverar all man
börjar om med detta arbete frän grunden. I dag omfattas nya grupper av de
invandrarpolitiska målen, som inte direki diskulerades i samband med
utredningen i början av 80-lalel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För många flyktingar är vistelsen i Sverige en
tidsbegränsad vislelse -åtminstone hoppas invandrarna del när de kommer. De
flesla vill ju återvända hem. I en reservalion las en del av problemen i
samband med återvandringen upp och anslaget till Sociala missionen/Diakonia,
som har utarbetat ell arbetsprogram för återvändande flyktingar. I
reservationen föreslår vi au samhällel skall slödja denna verksamhel med 400
000 kr. Jag tror atl del är myckel vikligl att man frän samhällels sida backar
upp denna typ av projekt. Statens invandrarverk, departementet, m.fl. har ju
sett över frågor som rör ålervandring. För all problemen i samband med denna
skall klaras av behöver fler involveras i detta arbele. Vi iror alt
frivilligorganisationerna kan göra myckel, och det är därför vikligl all
sådana projekl slöds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 övrigl finns del, herr lalman, en rad bäde slora och små
frågor i detta betänkande, rnen jag väljer all spara dem lill en senare debatt.
Vi kommer ju atl få anledning alt debattera invandrar- och flyktingfrågor vid
ytterligare ett tillfälle under riksmötet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
lalman! Jag yrkar bifall lill reservalionerna 13, 14, 19 och 25.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Invandring</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 4
ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! I det belänkande som vi nu behandlar tas en
rad förslag som berör invandrarpolitiken upp - om nu någon till äventyrs kommer
ihåg vad den innebär, bl.a. högtidliga mälsältningar om jämlikhet, valfrihel
och samverkan som riksdagen har fattat beslul om tidigare. Dessulom las
flyktingpolitiken, kampen mot rasismen och den nya omorganisationen av
invandrarverket upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del säger sig självl alt om så mänga stora och vikliga
frågor behandlas i en enda debatt blir belysningen av frågorna nalurliglvis
bristfällig. Med lanke på</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 den flora av förslag som vi kommer att la ställning till är det
slående och<br>
2 maj 1989</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>närmast häpnadsväckande atl del av
de 36 reservationer sorn har fogats till</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Invandring</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>belänkandet
förutom vpk:s reservationer om åtgärder för invandrare finns endasl en
reservation om ökade medel till Diakonias projekl kring återvand-ringsfrågor
och en reservation som allmänt tar upp utvärderingen av målen för
invandrarpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Del är lält all i dag konstalera alt ell
förverkligande av den av riksdagen faslslällda invandrarpolitiken är mer
avlägsen än någonsin; framför alll gäller della frågor som berör invandrarnas
situation i samhället och på arbetsmarknaden. Del är läll all konstatera all
det pägår en tilltagande yrkesmässig, socialt och ekonomiskt, utbildningsmässig
och bostadsmässig segregation av invandrarna. Del är också lält atl konstatera
atl arbetslösheten bland invandrarna konstant är mer än dubbelt så hög som för
svenska medborgare. Och den är ännu högre för invandrarungdomarna. Det är lält
all konstalera alt del pågår en oinfallande diskriminering pä arbelsmarknaden
som drabbar framför alll invandrarungdomar. Del är läll all konsiaiera all
situationen för invandrarkvinnor blir alll värre, och de utgör i dag den i
särklass mest utsatta gruppen i samhällel. Det krävs inle heller nägon slor
intellektuell ansträngning för all förstå atl de flyktingar som placerats i
olika kommuner också blir invandrare, med samma silualion och svårigheter som
övriga invandrare, bäde vad gäller skola, svenskundervisning, demokratiska
rättigheter, arbetsmarknad, diskriminering, osv. Hur kommer det sig atl i och
för sig berömvärt och positivt inlresse för flyktingar inskränker sig lill
enbarl den period som de är asylsökande? Hur kommer del sig atl ell parli som
folkparliel inle har elt enda förslag i dag som berör invandrarpolitiken? Folkpartiet
har i och för sig visal ell berömvärt och posilivl intresse för flyktingbarnens
silualion, vilkel är bra. Men varför har samma inlresse upphörl när del gäller
samma barn, flyklingbarnen, sorn har blivii ungdomar och som lever i Sverige
och som i dag riskerar all slås ul? Lyssnar ni inle lill rapporlerna om ökad
kriminalild när del gäller ungdomar just från Latinamerika? Vad väntar ni i
folkpartiet på? Väntar ni på all del skall bli öppna rasisliska kravaller som
massmedia skall rapportera som förstasidesnyheter? Behövs del för all ni skall
reagera?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är läll all konsiaiera all om ingenfing görs när del
gäller invandrarnas silualion pä arbetsmarknaden och i samhällel i övrigl och
om invandrarnas utslagning och segregation tillåts fortsätta, kommer vi på
90-talet att ha inle elt B- eller C-lag i samhället utan ell underproldarial,
vilkel fär förödande konsekvenser för samhällsulvecklingen. Den öppna rasismen
kommer dä all få gynnsam grogrund lill skam för arbelarrörelsen och de
värderingar som den säger sig represenlera. För atl undvika en sådan ulveckling
bör, såsom invandrarverkd myckel rikligl också har påpekat i sin
anslagsframställning, två principer slås fast för samhällets insatser,
Samhällel skall lillhandahälla svenskundervisning, yrkesutbildning och lämplig
praktik på sädana ekonomiska villkor all var och en kan della. Kvalifikationer
förvärvade i Sverige eller utomlands skall accepteras av arbelsgivare ulifrån
kvalifikationernas fakliska värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:100.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Vänsterpartiet kommunisterna har i en
rad yrkanden<br>
12</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>föreslagil konkrda ålgärder som
förbätlrar invandrarnas, invandrarkvinnor-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nas och
ungdomarnas silualion. En del av dessa förslag behandlas i dag i olika
reservationer, till vilka jag yrkar bifall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller flyktingpolitiken anser vi från vänsterpartiet
kommunisterna all del, för all förverkliga den humana och generösa
flyklingpolitik som riksdagen har beslulal om, krävs ålgärder och framför allt
polilisk uppmärksamhel och debalt pä fyra problemområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För del första krävs en lagsliflning som till sin bokstav
och praktiska tillämpning motsvarar den anda av humanism och generositet som
riksdagsbeslutet innebär och som sammanfaller med den allmänna
rätlsuppfall-ningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För del andra måsle vi skapa en effektiv, kornpelenl och
human flyklingmoUagning, som verkar för alt slussa flyktingarna pä etl smidigt
och harmoniskt sätt in i del svenska samhället och verkar för deras
funktionella integrering. Där kan jag tillägga all della är en förutsättning
för flyktingpolitikens förverkligande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För del tredje bör vi verka för att förhindra alla
åtgärder som verkar generellt pä flyklingområdd och som i praktiken släller
ullänningslagen åt sidan, exempelvis visumlvängel för chilenska flyktingar. Vad
hjälper del om vi har en ulmärkt lagstiftning när vi genom generella åtgärder
förhindrar flyktingar alt komma hil?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För del fjärde krävs ålgärder på del inlernalionella
planel, främsl bland de nordiska länderna och de övriga europeiska länderna,
som syflar till internationella överenskommelser, där Europa river sina
nuvarande murar mol flyktingströmmar och tar ett slörre ansvar för de slora
flyktingproblemen i världen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta i sig utesluter varje form av harmoniering av
flyktingpolitiken med EG-ländernas, vilkel skulle komma att innebära en kraflig
försämring av den svenska flyktingpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! På alla dessa områden har vpk lagl fram
förslag, som jag inle hinner ulveckla ingående. Men etl område belraklar jag
som särskilt viktigt i dag, och det är flyklingmotlagandel. Det är ytterst
positivt all utskollel i dag, med tillstyrkande av bl.a. en vpk-motion, vill
öka inslaget lill invandrarverket med 20 miljoner för den nya
omorganisationen. Det verkar som atl alla numera är medvelna om atl vi inle har
råd att misslyckas med den nya omorganisationen, som syftar till att förkorta
väntetiderna och påskynda ulplaceringen av flyktingar lill olika kommuner. Som
bekanl finns del mer än 5 000 flyktingar som redan har fält politisk asyl med
åtföljande arbets- och uppehållstillstånd men som forlfarande bor i
förläggningarna och inle kan placeras ut i olika kommuner. Della problem måsle
vi lösa om vi över huvud taget skall lyckas med att förverkliga en human och
generös flyktingpolitik. En förulsältning för det är all man löser
bostadsfrågan. Vi frän vänsterpartiet kommunisterna har redan tidigare, för tvä
år sedan, föreslagil all regeringen skall anslå medel till kommunerna för
tillfälliga genomgångsbostäder, som skall vara tillgängliga för alla, inte bara
flyktingar, som är i omedelbart behov även bostad-detta för alt undvika en
segregation av flykfingar i kommunen. Dessa bosläder skall vara av godtagbar
slandard. och de bör tilldelas frivilligt, dvs. all den som tilldelas en sådan
boslad skall behälla sin plats i den</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Invandring</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 ordinarie bostadskön för alt verkligen understryka att dessa
bosläder är<br>
2 maj 1989</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tillfälliga och inte skall
permanentas.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Invandring</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu har regeringen delvis gäll det kravel till mötes genom
all anslå vissa medel för tillfälliga genomgångsbosläder. Men vi anser all
dessa medel är hell otillräckliga. Om vi skall lyckas med att genomföra en harmonisk
placering av flyktingar i olika kommuner måste vi salsa för all lösa
bostadsfrågan. Någon annan lösning finns inle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Hitintills har invandrarverket i sin polilik
vad gäller flyktingmottagande följl den s.k. hela-Sverige-slrategin, som innebär
all man placerar flyktingar i princip där det finns tomma bosläder. Dessa
bosläder i Sverige finns i de regioner som redan är avfolkade och följaktligen
saknar arbdsmöjlighder. Vi anser all del nu är dags all börja ompröva denna
hela-Sverige-slrategi. Vi anser alt del är dags all börja utgå frän
flyktingarnas egna krav och behov. Vi anser all dessa tillfälliga genomgångsbosläder
bör byggas i sådana kommuner som också har en godtagbar arbdsmarknadssilualion,
så alt flyklingarna skall kunna skaffa jobb för all försörja sig. Del är inle
bra vare sig för flykfingar eller för samhällel alt folk bor i sådana kommuner
där det inte finns sysselsällning och fär försörjas med allmänna medel i flera
är i rad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vpk har i mänga är föreslagil en ökning av flyklingkvolen.
Vårl förslag innebär atl flyktingkvoten skall ökas från 1 250, som den nu är,
lill 3 000. Del här kravel har inte fält gehör i kammaren. Del kan bero, som
Maria Leissner sade, pä alt del har kommit frän fel häll. Nu finns det i alla
fall, åtminstone av reservationerna atl döma, slörre inlresse för all öka
flyklingkvolen. Jag hoppas all del kommer all bli sä i och med omröstningen i
kammaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till samlliga
vpk-reservationer i detta betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 5 RAGNHILD POHANKA (mp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Jag börjar med alt yrka bifall till alla de
reservationer där miljöpartiet finns med och dessutom till reservation 8, som
handlar om placering av barnfamiljer och ensamma barn, saml lill reservation
21, som handlar om genomgångsbosläder för flyktingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hade tänkt beröra arbetsmarknaden, men jag lämnar
ämnet eflersom<br>
del har berörts sä ingående av Alexander Chrisopoulos. Jag instämmer i<br>
mycket av vad Alexander Chrisopoulos sade om hur svär arbelsmarknaden<br>
är - det känner alla till - specielll för invandrarungdomar. Första generatio<br>
nen invandrare som kom hil fick arbele, men ungdomarna har kommil all<br>
hamna vid sidan om. Som lärare i sfi i 20 år har jag sett invandrarungdomar<br>
växa upp och bli utan arbele i slörre utsträckning än svenska ungdomar.<br>
Annars skulle jag vilja säga atl Sveriges flykting- och invandrarpolitik är<br>
kluven i omvärldens ögon. De människor som fär stanna i Sverige blir frän<br>
statens sida bemötta med respekt och, jämfört med mänga andra länders<br>
bemötande, med generositet. De fär bra boslad, bra undervisning i svenska<br>
språket. Barnen får undervisning både i svenska och i hemspråk, dvs.<br>
undervisning i sill eget modersmål. De får lakar- och landläkarvård så snarl<br>
de har fåll sill personnummer i samma utsträckning som andra i Sverige<br>
14</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>boende. De får också samma
skyldigheter som svenskar: atl arbeta, betala</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skatt,
följa landets lagar, sända sina barn lill skolan, della i olika akliviteler
Prot. 1988/89:107<br>
och slyra sina egna liv.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 maj 1989</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Invandring</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men enskilda människor och en del arbelsgivare bemöter dem
på ell annal sätt. När det gäller arbetsgivarna kan man konstalera alt
invandrare har betydligt svårare att få arbete, även om de har goda kunskaper i
svenska eller likvärdig utbildning. Jag känner exempelvis till en
civilingenjör, som fick vara kollektivanställd ända till dess alt han gick med
i civilingenjörernas fack - detta trols all han hade godkänd utbildning från
annat land. Det verkar som om man diskriminerar sä länge man törs göra del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ule i samhällel diskrimineras dessa människor ocksä.
Fördomar florerar och främlingsrädsla och främlingsfientlighd förekommer. Ja,
dessa människor misshandlas l.o.m. därför atl de är jusl invandrare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med glädje har jag nolerat etl yttrande som Georg
Andersson fällde vid en frågestund i höslas. Han sade då: Har en flykting fält
slanna av flyklingskäl eller av humanitära skäl, skall han behandlas rällvisl
och ej misstänkliggöras pä något säll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men all få komma lill Sverige, all få ålnjula svenskl
beskydd, all få svensk flyktingstatus eller att fä slanna här av humanilära
skäl är svårt. Den som l.ex. lalar med en polis vid gränsen blir ofla inle
trodd. Jag har funderat över dessa saker och jämfört med den deball som fördes
här i kammaren i samband med frågestunden i fredags. Jag länker dä på deballen
om misshandlade kvinnor. Även våldtäkter berördes dä. Del är ju ofla så, atl
kvinnor inle blir trodda. Man tvivlar helt enkell på atl de lalar sanning.
Delta gäller ofla ocksä flyktingar. Flyktingar tappar väldigt lält
självförtroendet när de märker atl folk inle tror vad de säger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De som har siarka flyktingskäl - sädana som har blivit
förföljda, trakasserade eller torterade - vägar kanske inle ens begära asyl.
Därför anser vi i miljöpartiet alt man skall fråga utlänningar om de ämnar söka
asyl. De skall dock inte mötas av polisen ulan av civil personal. Polisen
represenlerar ju den grupp i deras hemland som nästan undantagslöst har
bedrivit den hårdaste förföljelsen. Asylsökande skall ocksä omedelbart få
tillgäng lill en lolk som de själva godkänner saml lill juridiskt biträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nya ullänningslagen skall debalteras den 31 maj.
Därför tar jag upp den frågan i mitt anförande då. Här skall jag endast la upp
de frågor som dagens debatt gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del översynsarbete som inleddes 1987 och som resulterade i
betänkandena "Översyn av utlänningslagen" och "Korlare
vänlan" samt organisationsutredningen om invandrarverket, SIV 89, har
haft som mål all handläggningstiderna skall kunna förkortas och all
flyklingmollagningen skall kunna effektiviseras. Del är ju inhumant och oerhört
kostsamt atl ha så långa handläggningsfider. Jag ser därför med
lillfredsslällelse alt pengar och resurser ställs till förfogande för att
väntetiderna skall kunna förkortas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men man måste också ha i åtanke de tragedier som utspelas
då människor fär nej ulan all deras ärende har prövats enligt deras önskemål
och ulan atl de har blivit trodda. Även om vi vill förkorta väntetiderna och
tror all allt därmed är lösl, måsle vi således se lill alt vi för en human
flyklingpolitik. Vi måste läla människor få komma hil och få sin sak prövad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En
yllerligare förkortning av väntetiderna är angelägen specielll för de</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 ensamma barnen och för barnfamiljer. Barnen, liksom de vuxna, har
svåra<br>
2 maj 1989</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>upplevelser bakom sig. En
yllerligare förkortning av väntetiderna är därför</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Invandring</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>viklig för
både den fysiska och den psykiska hälsan men också för barnens och barnfamiljernas
framtid. De ensamma barnens placering bör noga övervägas. Man måste la
ställning lill om de skall placeras i grupphem, hos släktingar eller i svenska
familjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi i miljöparfiel anser i likhel med vpk all alla parlier
bör vara fördrädda i invandrarverkels styrelse. Flyklingpoliliken är liksom
ulrikespoliliken ell område där det bör finnas en slor majoritet bakom
beslulen. Därför bör även vi sitta med i invandrarverkels styrelse, som slyr
och leder den här verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare konstaterar jag all del finns ell slorl anlal
reservafioner i della ärende. För mig står det klarl alt vissa frågor är för
svagt förankrade inom partierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser alltså alt flyktingar redan vid ankomslen lill
Sverige skall mölas av civil personal. Dessutom skall flyktingar ha en tolk som
de själva har godkänt. Likaså skall elt juridiskt biträde kopplas in omedelbart
efler del alt en utlänning har begärt asyl. Det är viktigt alt alla dukliga
advokater som har arbetat länge med asylfrågor och asylulredningar kan komma i
fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Organisationer som Amnesty, Röda korset och Rädda barnen
kan på olika sätt hjälpa lill och ha insyn när del gäller de olika
flykiingslussarna. Bl.a. kan de förmedla namn pä advokater.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare anser vi alt det inte finns någon risk för att
Sverige betraktas som dl flyklingfientligl land bara därför atl vi aktivt
stöder dem som vill älervandra till sill egel land - en fråga som ocksä las upp
i belänkandet. Vi har föreslagit elt utökat anslag lill Sociala
missionen/Diakonia. Vi vill nämligen atl denna organisation även i
fortsättningen skall fä slöd av invandrarverkd. Slödet måste ha en viss
omfattning för all arbelel skall kunna vara meningsfullt. Jag yrkar bifall till
reservalion 12, där jag hemställer atl ytterligare 4 100 000 kr. anslås för
ålgärder pä detta område. Vi i miljöpariiei anser i likhel med föregående
talare alt den fasta flyklingkvolen skall höjas, särskill med lanke på de slora
flyktingströmmar som har tillkommit under del senasle årtiondet - främst i
Asien men även pä andra häll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sä till frågan om ulplaceringen av flyktingar i
kommunerna. Alla kommuner har ju gjorts delaktiga i flyktingmotlagandd. I och
med della har människorna slörre förståelse för flyktingar. Det är alltså inte
sä. all del har uppslån en flyklingfienllighd. I slällel kan vi konstatera all
kommuner, skolor och kyrkor kämpar för att få behålla de flyktingar som bott i
kommunen. Därför är del viktigt alt vi forlsäller med della arbele och siöder
kommunernas mottagande av flyktingar. Det här måste vara en angelägenhet för
hela landet även i fortsättningen. Således siöder vi förslagel om alt
flyklingarna skall få genomgångsbosläder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handikappade flyktingars situation bör särskill beaktas.
Rehabiliierings-insatser bör göras redan under väntetiden. Likaså skall
handikappade flyktingar ha tillgäng lill de olika hjälpmedel som de behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare bör del finnas ell enhetligt syslem för
flyktingarnas sjukjournaler.<br>
Samma syslem bör således tillämpas över hela landel. Journalerna skall följa<br>
16</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>flyktingen vid evenluell
förflyttning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Diskriminering av flyktingar, invandrarfienllighd och
rasisliska tendenser skall molarbelas och förebyggas.
Diskrimineringslagsliflningens effekler måsle siuderas och följas upp. Vid
behov rnäsle lagstiftningen förslärkas eller förändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avslutningsvis vill jag framhålla all del vikligasle här
är medmänsklighet och humanitet. Det är kärleken lill medmänniskorna som blir
avgörande när det gäller vär vilja alt la emol lidande människor frän andra
delar av världen. I detta sammanhang tänker jag pä en dikt av Erik Guslaf
Geijer. Två av raderna i diklen lyder; "Ty av den kärlek, som går genom
världen, föll ock en strimma in i min själ."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag här har framfört har sin grund i fakla,
möjligheter och olika konkreta ställningstaganden - alltså det som vi sysslar
med här i riksdagen. Men samiidigi har det med medmänsklighet, kärlek och
förslåelse all göra. Då och dä hör jag repliker om all del skulle finnas ell
förakt för känslor här i riksdagen. Men jag har också märkt atl del finns
siarka känslor och ett verkligt engagemang hos poliliker frän alla parlier, och
del är säkerl en förutsällning för arbelel pä denna arbetsplats. Bevare oss för
känslokalla poliliker!</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Invandring</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 6
MAUD BJÖRNEMALM (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I socialförsäkringsutskotlets belänkande nr
17 behandlas två propositioner. Den ena är arbetsmarknadsdepartementets
budgetförslag, där regeringen föreslär medel lill slatens invandrarverk i
avvaktan på särskild proposition. Denna särskilda proposition gäller bl.a.
invandrarverkels nya organisation och behandlas ocksä i della belänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Krilik har riktals mot vårl flyktingmottagande, framför
alll när det har gällt de långa handläggningsliderna. De asylsökande har fåll
vänla alllför läng lid pä besked - en vänlan som nalurliglvis har varil oerhört
päfreslande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl komma lill rälla med problemen inledde regeringen
1987 ell översynsarbele. Elt resultat av delta arbele har riksdagen all la
slällning lill i dag, och del är ell förslag som gäller den nya,
regionaliserade organisationen för slatens invandrarverk. Del är elt beslul som
har slor belydelse för vär flyktingpolitik. Eflersom flyklingpoliliken och
flyklingmotlagandel är föremål för mycken diskussion vill jag redovisa hur den
nya organisationen kommer alt fungera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avsikten är atl minska de länga väntetiderna för de
asylsökande, atl få lill stånd ell bällre flyktingmottagande och alt minska samhällels
koslnader. I den nya organisafionen kommer den asylsökande lill en
ulredningssluss. Del kommer atl finnas fyra sådana slussar i landel, nämligen i
Flen, i Carlslund i Upplands Väsby, i Mölndal och i Malmö - inle Helsingborg,
som tidigare har sagts. Varje ulredningssluss har etl geografiskt
upptagningsområde. Den asylsökande bor på slussen under utredningstiden.
Polisen, som även i den nya organisationen kommer atl göra utredningarna,
arbelar på slussarna. Normalt skall utredningarna vara klara på två veckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid ulredningsslussarna finns det också handläggare från
invandrarverket, som i klara ärenden kan fatta beslul omgående. I de ärenden
där del inle går all falla beslul genasl skall beslul fallas inom sex veckor
från del all polisens</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagens protokoll 1988/89:107</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Invandring</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utredning
är klar. Görs överklaganden till regeringen kan del dröja ytterligare någon
tid, men mer än sex månader skall ingen behöva vänla pä besked. Om en
asylsökande inle har bostad ordnad hos nägon nära anhörig sker inkvartering på
en s.k. asylförläggning tills det slutgiltiga beskedet kommer. Enligt beslul
skall antalet fasla förläggningar vara 18. I dag finns del 5 fasla och ca 60
tillfälliga förläggningar. Avsikten är atl anlalel successivi skall minska när
handläggningstiderna blir kortare, men det beror också på fillgången pä
kommunplalser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landet kommer som elt led i regionaliseringen atl delas in
i fyra regioner. Regionkonlor kommer alt finnas i Sundsvall för den norra, i
Flen för den östra, i Mölndal för den västra och i Alvesta för den södra
regionen. Regionkontoren kommer bl.a. all svara för ledningen av
förläggningsverksamheten, det viktiga samarbetet med kommunerna, utbetalning
av statliga bidrag liksom samverkan med folkrörelserna och
invandrarorganisalionerna i sin region.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunernas nuvarande bostadsbrist är etl problem när del
gäller flykiingarnas bosättning i kommunerna. För att öka del kommunala
mottagandet har nu kommunerna en möjlighel all få ersättning för s.k.
genomgångsbosläder. Det bör också sägas att kommunerna trols bosladsbrislen
har ökat sill flyktingmottagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är nalurliglvis vikligl att invandrarverket ges de
resurser som behövs för atl klara den nya organisationen och etl förbättrat
flyktingmottagande. Del är också ett säll alt minska statens kostnader. Ju
korlare handläggningslid och ju forlare en flykting får en kommunplats, en
boslad och etl arbele och kan försörja sig, desto bättre är del för den
enskilde individen och desto mindre blir koslnaderna för samhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att ge den nya organisationen förutsättningar för en
bra start får invandrarverket ett betydande resurstillskott enligl regeringens
förslag. Man får dessutom, för att klara av balanserna, 5 miljoner extra för
del första verksamhetsåret. Invandrarverket får också 5 miljoner under elt är
för en förstärkning av regionkonloren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En majorilel i ulskollel, bestående av de borgerliga
partierna plus vpk och miljöpartiet, ansåg emellertid atl invandrarverket
behövde ytterligare 20 miljoner till personal, ulbildning, resor och
informalion. I proposilionen står det alt regeringen noga kommer atl följa och
analysera reformarbetet bl.a. när det gäller tillströmningen av asylsökande,
handläggningstiderna, förlägg-ningssitualionen och kostnadsutvecklingen. Vidare
sägs det all det hos regeringen finns en beredskap för alt rätta lill sådant
som går snett. Därför anser vi socialdemokrater i utskottet all de medel som
regeringen föreslår just nu är lillräckliga, men vi molsäller oss inle
yllerligare medel lill invandrarverket ulan nöjer oss med alt avge ell särskill
yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I belänkandel behandlas också ell anlal motioner som på
olika säll berör värl mottagande av asylsökande och flyktingar. Dessa motioner
har resulleral i 36 reservationer, och det skulle ta alllför lång tid alt
kommenlera alla, men jag vill ändå ta upp några.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation nr 1 av folkpartiet och miljöpartiet anser
man "att handläggningsliderna i asylärenden fortfarande är alllför långa,
även om en hel del har gjorls för alt förkorta dem, och atl del därför är
angeläget atl väntetiderna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förkortas".
Folkparliel talar också om elt värdigt flyktinginollagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill därför fråga i förslå hand folkparliel: Tror ni
inte atl invandrarverkels nya organisafion kommer all fungera? Tror ni inle
atl polisen klarar alt göra utredningar inom två veckor? Tror ni inle alt
invandrarverkels personal klarar alt fatta beslut inom sex veckor från del all
polisens utredningar är klara?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöpartiet anser i reservation nr 2 atl polisen inte
skall göra asylulredningar, ulan att särskilda asylnämnder skall förhöra och
göra en första ulredning. Asylnämnderna skall enligl den molion som ligger lill
grund för reservationen efter prövning och ulredning avgöra om den asylsökande
får stanna eller inte. Vidare sägs det i motionen att en asylnämnd skall bestå
av en domare som ordförande saml lekmän eller sakkunniga på olika områden,
l.ex. medicin, psykologi och internationella frågor. Det är alltså en sorls
domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dag fungerar det så all polisen gör utredningen och
invandrarverkels personal fattar besluten. Jag kan också tillägga alt del när
det gäller ulvisning eller avvisning är tvä av invandrarverkels tjänstemän som
fattar beslutet. Det förslag som miljöpartiet framför kommer knappasl all
medföra atl handläggningsliderna förkortas, snarare tvärlom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservationerna nr 6 och 7 vill vpk och miljöpartiet ge
ytterligare medel lill invandrarverket så all kvalificerade psykologer och
kuralorer kan anställas på förläggningarna. Både vpk och miljöpartiet har
tillsammans med de borgerliga partierna föreslagil alt invandrarverket skall få
yllerligare 20 miljoner lill bl.a. personal. Frågan om vilken personal som
skall finnas på förläggningarna måsle alllsä vara en fråga för invandrarverket
all självt avgöra och i så fall inom budgetramen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När en asylsökande har fåll uppehållstillstånd och
kommunplals har flyktingen rätt fill den sjukvård som drivs av landstinget.
Skillnaden mellan vpk:s och miljöpartiets reservationer är att vpk anser all
psykologer skall finnas på förläggningarna, medan miljöpartiet anser atl
psykolog- och kuralorskompetens i första hand bör finnas på de fyra utredningsslussarna.
Jag vill påminna miljöpartiet om atl den nya organisationen innebär all de
asylsökande kommer alt befinna sig på slussarna i två veckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkpartiet, centerparliel och miljöpartiet tar i
reservalion nr 13 upp frågan om ålervandring och anser atl det program för
återvändande flyktingar som utarbetats av Sociala missionen och Diakonia skall
vara en förebild för hur arbetet med ålervandring skall bedrivas i
fortsättningen. En särskild arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdeparlementd har
arbelat med de här frågorna och lade i april förra årel fram en rapport. I
budgetpropositionen finns förslag som bygger på arbetsgruppens rapport och
även redovisas utförligt. Sociala missionen/Diakonia får projektpengar av bl.a.
slatens invandrarverk. Jag kan inte se några slörre skillnader mellan
reservationen och det som sägs i budgetpropositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservalion nr 14 gäller ulvärdering av de
invandrarpolitiska målen -jämlikhet, valfrihet och samverkan. Reservanierna,
cenlern och miljöpar-tid, vill atl en ulvärdering görs inom de olika
samhällssektorerna, och all utvärderingens resultat skall ligga till grund för
ell äigärdsprogram. Den prakliska invandrarpolitiken bedrivs av kommuner och
landsfing. De flesla</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Invandring</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Invandring</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kommuner
har också invandrarnämnder, som bl.a. arbetar med atl se hur de
invandrarpolitiska målen uppfylls i den egna kommunen. Mänga kommuner har ocksä
utarbetat invandrarpolitiska program. Kommuner och landsting har att ta hänsyn
till äldre invandrare och flyktingar när de gör sina planer för äldreomsorgen.
Kommunerna har ocksä att ta hänsyn till invandrar- och flyktingbarnen i sina
barnomsorgsplaner, och skolan måste planera sin undervisning efler anlalel
invandrar- och flyklingbarn. Länsmyndighderna gör också en hel del. Jag kan
anslula mig lill tanken på atl del kommer atl behövas en utvärdering av målen
för vår invandrar- och flykfingpoliiik, men jag lycker atl del är för tidigt
atl göra den nu.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>72 Tre
reservationer lar upp flyktingkvoten, och reservanierna vill atl den skall
höjas. Moderaterna anger ingen siffra. Folkpartiet vill öka kvoten med 500
personer under näsla budgetår till 1 750 personer. Vpk vill höja siffran till 3
000. Flyklingkvolen är bl.a. avsedd alt användas för uttagning av flyktingar
eller andra personer som befinner sig i en särskilt ulsalt situation eller för
all la hand om de fall där UNHCR har svårigheler atl hilta ell lämpligl placeringsland.
Kvoten kan ocksä användas för personer som är förföljda och befinner sig i fara
men som inte kunnat lämna sitt land. En mindre del av kvoten används också för
handikappade, för krigsskadade flyktingar och för lorlyroffer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flyktingkvolen är för närvarande 1 250 personer per är.
Men antalet faktiskt överförda flyktingar varierar år från år därför att elt
utlagningsbeslut inte alllid följs av ell utreselillsländ. För l.ex. budgetåret
1986/87 togs 1 683 personer emol på kvoien. Flyklingarna kommer oftast från
något flyktingläger. Regeringen kan ocksä, om det visar sig nödvändigt,
beslula om yllerligare överföring under budgetåret. Jag kan dela uppfaltningen
all flyktingkvoten på sikt bör höjas, när de prakliska omständigheterna sä
medger. Med den situation som vi just nu har i vårt flyktingmottagande är det
knappast möjligl. De som tas ut på kvoien har redan när de kommer lill Sverige
uppehållstillstånd och bör ha en kommunplals ordnad. Vi har redan nu näslan 6
000 människor på flyktingförläggningarna som har uppehållstillstånd och som
väntar på kommunplals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservationerna 20 och 21 handlar om genomgångsbostäder. 1
den moderata reservationen anser man all kommunerna kortsiktigt bör sänka sin
ambitionsnivå och ordna genomgångsbosläder i l.ex. småhus. I vpk-reservationen
understryker man nödvändigheten av alt slalen finansierar genomgångsbosläderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är precis vad invandrarverket gör. Man ger kommunerna
möjlighet att få bidrag lill genomgångsbosläder, vilket en del kommuner också
har använt sig av. Från invandrarverkels sida anstränger man sig verkligen för
alt så all säga sälja den här idén lill landets kommuner. Men det finns tyvärr
en ganska stor tveksamhet hos många kommunpolitiker. De minns de baracker som
bl.a. danskar och finnar bodde i på 50- och 60-ialen, och det vill de inte ha
tillbaka. Men invandrarverket forlsäller atl försöka övertyga kommunerna och
bedriver jusl nu en intensiv konferensverksamhet med landets kommuner när det
gäller flyklingmottagningen inför den närmaste treårsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservalion nr 26 av vpk gäller akutsjukvården. Vpk anser
alt den akutsjukvård som den asylsökande i dag fär är otillräcklig. Alla
asylsökande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har rätt
till hälsoundersökning, akutsjukvård, förlossningsvärd och värd vid abort samt
även lill akut landvård. Jag vill påminna om alt med invandrarverkels nya
organisation blir handläggningsliderna avsevärt myckel kortare än tidigare. När
den asylsökande fått uppehällslillslånd har han eller hon samma räll lill
sjukvård som andra invånare här i landel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkpartiet tar i reservafion nr 27 upp barnhälsovården.
Det är litet svårt atl lyda om reservationen gäller asylsökande barn eller
flyktingbarn. Jag ulgär från alt den gäller flyktingbarnens situation. Socialslyrelsen
har i sin rapport Flyktingbarns behov av stödinsatser lämnat en redogörelse för
vad som görs och även kommil med förslag om vad som behövs ytterligare. Men det
är kommuner och landsting som ansvarar för all flyktingbarnen fär den hjälp de
behöver. I kommunerna är det socialnämnden som har ansvar för att barn och
ungdom växer upp under trygga förhållanden. Enligt hälso- och sjukvårdslagen
skall alla erbjudas god värd, oberoende av språk, religion och kullur. Mänga
landsting arbelar redan med olika insalser när del gäller flyklingbarnen och
även med hela flyktingfamiljerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handikappade asylsökandes och flyktingars problem bör
uppmärksammas särskill, framhålls det i reservalion nr 28 av moderaler,
folkparlisler och miljöparlisler. Landstingen fär särskilda bidrag för exlra
värdinsatser för handikappade flyktingar, och ekonomiskt bidrag lämnas även
under längre lid än Ire år för de kommuner som lar emot handikappade
flyktingar. Invandrarverket har också tillgäng lill en mottagningsenhet vid
regionsjukhuset i Linköping. Den förläggning som finns i närheten, Moheda, har
byggt upp en särskild enhet för handikappade flykfingar. De handikappade
flyktingar som kommer till Sverige via flyktingkvoten vårdas ocksä för del
mesta en lid vid regionsjukhuset. Den nyligen lillsalla handikappulredning-en
skall, som del slår i direkfiven, bl.a. beakla behoven för personer med
invandrarbakgrund som har omfaiiande funklionshinder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med delta, herr lalman, vill jag yrka bifall lill
utskollels hemställan och avslag på samlliga reservationer.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Invandring</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 7
RUNE BACKLUND (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I sitt anförande försvarade Maud Björnemalm
något regeringens proposition avseende anslagen. Jag tror alt det är myckel
viktigt atl la lärdom av de senasle fyra årens anslagsgivning till
invandrarverket. Kännetecknande för den har varil all för lilel pengar har
givils för all invandrarverkd skall kunna klara sina arbelsuppgifler. Vid varje
lillfälle har det sagls atl regeringen har handlingsberedskap. När man väl har
skjutit lill del exlra anslagel har de pengarna kommit för senl, vilkel gjort
att del har tagit lång lid innan man har kunnal fä i gång organisafionen och
utbilda ny personal. Dessulom är ju den personal som har funnils vid
invandrarverket myckel kvalificerad, och man kan väl bara konstatera att del
inle är sä lätt atl få en anslälld alt stanna kvar på den lyp av tungt och
ganska svårt jobb som del är fråga om för en handläggare, om man inle vel om
tjänsten gäller för etl halvår, elt är eller fem år. En av de viktigaste
lärdomar vi kan dra tror jag därför är all vi måste ha en långsiklighd i
anslagsgivningen, om invandrarverkd skall kunna klara sina uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I den plan
för hur invandrarverket skall fungera som man har ularbetal</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Invandring</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inom ramen
för SIV 89 har man fastlagl luffa målsättningar för hur man skall kunna klara
handläggningstider och annat. Vi har bedömt - i varje fall har vi gjort det
från oppositionens sida - atl invandrarverket myckel noggrant har gäll igenom
vad verkel behöver när det gäller resurser. Därför lycker vi alt del är litet av
iradilionell smågnetighd när ulskottsmajoritelen vill spara några miljoner här
och några miljoner där på tjänster i en ganska slor organisation. Alla vi som
siller i den här kammaren vel ju alt om man misslyckas med all hålla nere
handläggningstiderna, sä rinner pengarna ul i ökade förläggningskostnader och
koslnader för längre väntetider ute i kommunerna. Del koslar mångdubbelt mer än
de 20 milj. kr. som vi vill öka anslagel med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man skall också ha klarl för sig atl personalen på elt
mycket förnämligt säll har slälll upp för en väldig omorganisalion, som innebär
atl alla fär söka nya Ijänsler. Dä tycker vi atl också riksdagen måsle visa all
den verkligen iror på den nya organisafionen och är beredd atl ge
invandrarverket del anslag som verkel behöver för atl kunna slarla frän rätt
nivå vid den nya organisationens ikraftträdande den 1 juli.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan kommenterade Maud Björnemalm helt korl utvärderingen
av de invandrarpolitiska målen och pekade pä atl kommunerna har huvudansvaret.
På den punkten vill jag bara säga atl vissl har kommunerna en av
huvuduppgiflerna, men del är också räll myckel som åligger staten. Jag tror alt
det är vikligl all vi drar i gång arbelel nu, medan problemen forlfarande är
hanlerliga. Alexander Chrisopoulos pekade på problemen när del gäller
invandrarungdomarna. Än sä länge är de problemen en relalivt liten företeelse i
vårt samhälle, men en företeelse som kan växa mycket snabbt. Jag tror alt det
är oerhört viktigt all vi kommer i gång med del här arbelel, all vi inte skall
vänta med utvärderingen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 8
MARIA LEISSNER (fp) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Maud Björnemalm slällde en fråga: Tror inte
folkparliel på möjligheterna alt förkorta handläggningstiderna?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill svara: Vi kan gärna tro - vi kan tro sä det
knakar, om del skulle hjälpa. Men bällre är alt slälla rejält med resurser lill
förfogande, så all invandrarverket har en möjlighet all förenkla och
effektivisera sin handläggning och förverkliga sin nya organisation. Det var
regeringen inle i tillräckligt hög ulslräckning beredd all medverka lill. Nu,
lack och lov, har vi lyckals få enighel om ytterligare 20 milj. kr. i anslag
lill invandrarverket. Jag hoppas därmed att vi inle bara kan tro utan också
snarl får veta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill slälla en fråga lillbaka lill Maud Björnemalm.
Den gäller vilken lid man förutsätter att en flykling eller asylsökande
maximalt skall få vänla. Tidigare har fastslagits atl det maximall skall vara
fyra månaders väntetid. Men nu plussar socialdemokraterna uppenbarligen på med
50 %, eflersom Maud Björnemalm nämnde atl del skall ta maximalt sex månader
innan den sökande får besked. Jag skulle gärna vilja fä ell förtydligande pä
den här punkten. Av vilkel skäl har socialdemokralerna nu lägre ambitioner än
tidigare?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del finns myckel annal all kommenlera, men jag vill
koncenlrera mig framför alll på flyktingkvoten. Varje år får nästan 100 000
flyktingar etl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>brutalt
besked av FN:s flyktingkommissarie all man i och för sig har försökt men inte
lyckats att placera dem i någol land. För dem som har besökt inhägnade iskalla
flyktingbaracker eller trånga ohygieniska burar, där flyktingar bor år efter är
under djupl förnedrande former, framslår det som uppenbart alt Väsleuropa djupt
sviker sitt medmänskliga ansvar. När Sverige säger alt det knappast är möjligl
atl bereda yllerligare 250 personer plats, tycker jag alt det är etl förfärligt
påstående. Tydligare än så kan den politiska oviljan knappasl demonstreras. All
det knappast skulle vara möjligt atl bereda ytterligare 250 människor plats,
ulöver dem som kommer i dag, är naturligtvis inte sanl. Jag hoppas därför alt
vi kan få åtminstone etl ullalande här från kammaren i dag om alt
flyklingkvolen skall öka. Förhoppningsvis kan vi kanske ocksä få ett konkret
förslag under nästkommande år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till slut vill jag inslämma i del som Alexander
Chrisopoulos sade, alt det är beklagligt att vi inte har någon större
invandrardeball i dag. Det beror till slor del pä alt åtminstone folkparfiets
olika invandrarpolitiska yrkanden har klippts ul och förts över lill andra
utskott. Jag tycker all del är beklagligl atl vi inle har någon möjlighel atl
ha en samlad invandrardeball. Också i del fallet hoppas jag all det kan bli en
bättring lill näsla år.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Invandring</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 9
ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag envisas med att försöka tala om
invandrarpolitik. Jag anser all del är viktigt, även om jag ibland slås av
tanken atl jag talar i öknen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År 1980 var ca 80 % av de ulländska medborgarna här i
Sverige i åldrarna 16-64 är förvärvsarbdande. Sedan dess har andelen
förvärvsarbdande sjunkil till 74 %. Motsvarande andel för svenska medborgare
var 1987 84 %.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi nås nu av rapporter om ökad kriminalitet bland
invandrarungdomar. Del kan självfallel vara en tillfällig företeelse, begränsad
lill vissa bostadsområden, storstäder eller så. Men samiidigi är del mycket
oroväckande med tanke pä atl vi är medvelna om den situation som
invandrarungdomarna befinner sig i. De har svårt att hävda sig på
arbetsmarknaden, och de diskrimineras på arbelsmarknaden. De har bristfällig
skolundervisning och bristfälliga kunskaper i svenska. De lämnar sina sludier i
gymnasieutbildningen i större utsträckning än vad svenska ungdomar gör, och
arbetslösheten för invandrarungdomar i åldrarna 16 - 24 år är tre gånger så
slor som den är för svenska ungdomar. Mycket tyder på atl en hel generation av
ungdomar håller på atl slås ut från arbetslivet och samhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vpk har föreslagil en rad ålgärder för all förbällra
siluafionen. Vi har föreslagil ell speciellt åtgärdsprogram för
invandrarungdomar. Del kravel har vi upprepat i många år. Vi vill öka stödd
till invandrarorganisalionerna, som kan spela en myckel positiv roll inte minst
när del gäller aktiviteter för ungdomar och kvinnor. Vi har krävl att stödet
till invandrarorganisalionerna skall öka med fultiga 8 miljoner. Utskottet
anser alt del absolul inte finns någol som helsl finansiellt ulrymme för att
anslå dessa pengar, för atl alltså göra något aktivt i den situation som
invandrarungdomarna och inte minst invandrarkvinnorna befinner sig i.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vpk har föreslagit en rad åtgärder för alt stävja den
ökande rasismen. Vi har föreslagit en lag, i enlighet med FN-konventionen, mol
organiserad rasism, så alt del blir möjligl för diskrimineringsombudsmannen all
beivra</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 diskriminering, särskilt pä arbelsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 maj 1989</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alla våra förslag har avstyrkts. Nu
vill jag fråga; Vad tänker ni göra i ställd</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Invandring</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vad gäller invandrarnas situation, vad gäller
invandrarungdomarnas situation och vad gäller ålgärder för all stävja
rasismen?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 10
GULLAN LINDBLAD (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Del sägs ibland att riksdagen är ganska
maktlös. Jag häller inle med om del. När människor verkligen engagerar sig i
frågor, som vi fakliski gör när del gäller invandrar- och flyktingfrågorna, har
det nämligen visal sig all oppositionspartierna tillsammans har gett
invandrarverket de anslag som verkel ansåg sig behöva jusl för all klara en
snabbare handläggning av ifrågavarande ärenden. Jag lycker all del är myckel
posilivl. Jag vill ocksä tolka det som positivt atl socialdemokralerna inte har
kommil med någon reservalion ulan endasl med ell särskilt yllrande, även om
Maud Björnemalm i sill anförande gjorde vissa förbehåll. Del viktiga är all vi
fär ell enhälligl beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottsbehandlingen har ocksä lett fram till all man frän
flera partiers sida när del gäller vissa molionskrav har kunnal dra lillbaka
evenluella reservationer. I stället har man skrivii särskilda yllranden, som
jag nyss påpekade. Del gäller l.ex. frågan om handläggningsliderna. Vi iror nu
på all invandrarverket skall ha möjlighel all förkorla dem, och del är den
absolul vikligasle frågan inom invandrarpoliliken för närvarande. En annan
fråga är den om ålervandring, och jag vel också att del pågår en översyn i en
del vikliga frågor, l.ex. när del gäller meningsfull sysselsättning i
förläggningarna. I det fallel har också folkparliel och moderalerna kunnat ena
sig om ell särskilt yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns en rad olika arbetsgrupper, och det pägår en
översyn. Jag vill gärna ge ett erkännande för det arbele som utförs, eftersom
della är saker som vi allihop bör slälla oss bakom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller arbetsmöjligheterna delar jag Alexander
Chrisopoulos uppfattning att det allra viktigaste kanske är atl vi ser lill att
de människor som ändå kommit ul i kommunerna får arbete. Här ligger vi pä
efterkälken, men jag vet att det även inom delta område pågår olika aktiviteter
och atl pengar bl.a. har lillskjulils i komplelleringspropositionen för della
ändamål. Jag hoppas också atl man skall komma fram lill positiva resultat när del
gäller den s.k. ekvivaleringen av ulländska ulbildningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del sedan gäller kommunerna hoppas jag all man i den
översyn som pägår av del fria resursulnylljandd och ersättningsfrågorna skall
kunna gä oss moderaler lill mötes dels så att kommunerna fär en möjlighet att
utnyttja de här pengarna mycket frill, dels sä all slalen är beredd all ge
ersällning under kanske någol längre lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det slutligen gäller de handikappade kan jag medge atl
man gör en hel del för dessa. Men del finns lyvärr vissa oklarheter, bl.a. i
förläggningarna, om vem som svarar för vad. Delta är enkla saker, men del är
nog sä vikligl för dessa människor att delta blir åtgärdat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 11
RAGNHILD POHANKA (mp) replik:</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:107</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Invandring</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi tror atl del skall bli mycket bällre i och
med de förkortade 2 maj 1989 handläggningstider som den nya organisationen
innebär. Men det är nog inle omedelbarl föreslående alt vi når upp till målet,
utan man fär tänka sig alt det blir en anpassningstid. Vi i miljöpartiet vill
atl flyklingarna under den liden skall ha meningsfull sysselsättning i de
förläggningar där de vistas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller polisens roll i utredningsarbetet menar
ulskollel all polisen även i fortsättningen skall ha en central roll i
flyklingmoltagandd. Det tycker vi är mycket beklagligl. Vi i miljöpartiet är
övertygade om all man med värt förslag skulle kunna korla handläggningstiderna.
Del har gång på gång visal sig alt människor inle berättar om alll de har
upplevi för polisen, och de anger inle alla sina skäl. Man är rädd för polisen
och vågar inte anförtro sig, ulan de olika orsaker man har för alt slanna
kommer sedan pö om pö. Detta gör att ärendel fär las om - man överklagar och
del kommer fram nya fakla, och ärendel las upp om igen. Jag tror atl man med
miljöpartiets förslag skulle kunna förkorla handläggningsliderna. Man skulle
direki fä fram de fakta som behövs för all man skall kunna göra en rättvis
asylulredning. Det är självfalld inle vår avsikl all alla ledamöter i en
asylnämnd måsle vara med om hela ulredningen, utan asylnämnden skall bedöma de
svårare fallen. Men vi tycker det är oerhört vikligl all det skall vara civila
personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöpartiet vill också öka flyktingkvolen. Vi har inte
som folkparliel och vpk föreslagil all en viss summa skall avsällas för delta,
utan vi anser att invandrarverket och regeringen skall kunna fatta beslul i den
frågan. Men vi anser att det skall ske en kraftig ökning av det skälet att det
inte finns länder som lar emot dessa flyktingar. När människor väl har ansökt
om alt få flyklingsialus av UNHCR och atl få komma lill ell annat land, kan del
hända dem saker under den lid de väntar på ell besked. Jag lycker alt del är
myckel angeläget atl vi ökar flyktingkvolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 12 MAUD BJÖRNEMALM (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tror alt Rune Backlund inle rikligt
lyssnade lill del jag sade, eller så missförstod Rune Backlund mig när jag
försökte förklara varför vi har avgell elt särskilt yllrande om
medelslilldelningen lill invandrarverkets nya organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller del som Maria Leissner sade vill jag
framhålla all jag slällde dessa frågor lill folkpartiet eflersom ni i er motion
Sf502 har skrivii följande: "Huruvida de planerade ålgärderna kommer alt
få nägon effekt, och huruvida handläggningstiderna kommer atl förkortas
dramatiskt under innevarande är, återstår atl se."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den andra motionen från folkpartiet, Sfl9, där Maria
Leissner står som<br>
första namn och som har avlämnats i anslulning till propositionen om<br>
invandrarverkels organisation, sägs det följande: " vi i svensk
flykting<br>
mottagning skall sträva efler att erbjuda ell värdigt mottagande för dem som<br>
kommer hil och ansöker om asyl." Del är dä kanske inte så konstigt, Maria<br>
Leissner, att jag ställde de frågor som jag gjorde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det gär ju bra all slå och lala vackert om vår
flyklingkvot, men det gäller<br>
ocksä an de människor som vi lar emol på flyktingkvolen får elt bra<br>
flyktingmottagande och all vi kan la hand om de människorna pä ell säll som</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Invandring</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>överensslämmer
med de invandrarpolitiska mäl sorn vi har antagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan hälla med Alexander Chrisopoulos om att
invandrarpoliliken är viktig och atl det är viktigt alt vi lar hand om
invandrarungdomarna. Sialens invandrarverk håller på alt se över slödet lill
invandrarorganisalionerna så all del skall bli myckel effeklivare och bällre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller arbetsmarknadssituationen för invandrare
vill jag påminna Alexander Chrisopoulos om atl arbelsmarknadsulskoltel för inle
så länge sedan behandlade de här frågorna och just motioner som gällde
invandrarnas arbetssituation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill med anledning av det Ragnhild Pohanka sade om
polisens roll i flyklingmotlagandel säga alt polisen inte deltar i
flyklingmotlagandel, polisen gör ulredningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 13
ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! I vad gäller flyktingkvolen anser vi i vpk
all vi i Sverige i förhållande lill vär levnadsstandard, iförhållande till vår
inkomst per capita, i förhällande till vår ekonomiska lillväxl, i förhållande
lill våra demokraliska Iradilioner, och i förhällande lill arbetarrörelsens
grundläggande principer om internationell solidaritet har råd atl ha en
generösare flyktingpolitik och en högre flyklingkvot än den på 1 250 personer
som varil likadan i lio år. Detta gäller inle minsl med lanke pä att vi genom
flyktingkvolen ger möjlighet lill de människor som annars inle har en chans all
själva resa hil och söka politisk asyl, all genom riksdagens initiativ kunna få
skydd i Sverige på etl organiserat sätt. I dessa frågor beslular inle
regeringen i samråd med invandrarverkd, ulan del är riksdagen som fattar beslul
om della. Del är vi som bär ansvarel på del här områdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag hade fel i milt huvudanförande när jag
sade alt vi i dag inle beslutar om stora frågor på invandrarpolitikens område.
Vissl gör vi del. När ulskotlsmajoriteten avslyrker ökade resurser lill
kvinnoverksamhet genom invandrarorganisalionerna, avslyrker ökade resurser lill
aktiviteter för ungdomar inom invandrarföreningarna och avstyrker en rad
förslag som skulle stävja invandrarfienllighd och diskriminering av invandrare,
dä fattar man faktiskt beslul. Del var della som felaktigheten i milt tidigare
anförande gällde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller den motion som vpk tillsammans med
miljöpartiet väcker om representation i invandrarverkels styrelse vill jag
nämna all regeringen visserligen har full räll alt i olika verk tillsätta den
styrelse som regeringen vill tillsätta. Men riksdagen har samtidigt en rätt atl
ha en uppfattning om detta. Meningen med vår motion var alt uppmärksamma
riksdagen på all både vpk och miljöpartiet är så pass engagerade i flykting-
och invandrarfrågor att en representation i invandrarverkets styrelse skulle
underlätta våra förutsättningar atl fullfölja politiken pä ell bra sätt inom
delta område. Vi anser atl våra förutsättningar och chanser atl della i
samhällsdebatten inle minsl i invandrarfrågor är minst lika viktiga som något
annal parlis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidigare sade Maud Björnemalm all vpk var för lilel som
parti för all delta i denna verksamhel. Nu har vi ökal och har stöd av 5.9 % av
befolkningen. Jag hoppas all del räcker för utskottet och Maud Björnemalm för
atl ge oss en plals i styrelsen för invandrarverket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 14
MARIA LEISSNER (fp) replik:</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:107</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Invandring</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Maud Björnemalm frågade oss återigen om vär
tro på 2 maj 1989 korlare handläggningslider. Jag vill fastslå atl
folkparliel inte tror på atl enbarl mumla formler och sedan hoppas på under!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kanske är bra om vi genomför den nya organisationen
och ser lill all den får rejält med resurser - del är vad som kommer att kunna
skapa kortare handläggningstider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är bara atl konstatera atl regeringen har blivit
överkörd på den här punkten och all vi har ell enigl utskott bakom oss om ett
anslag på ytterligare 20 milj. kr., eflersom ulskollel ansåg alt det behövdes
för atl arbelel på invandrarverkd skall kunna genomföras lill belålenhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande flykfingkvoten sade Maud Björnemalm atl det
går bra att tala vackerl. Del är atl beklaga alt socialdemokraterna inle ens
talar vackerl om all höja kvoien - Ivärlom säger de ganska rätt rent ut att vi
i praktiken inle har plals för yllerligare 250 människor i Sverige. Det är
"orealistiskt" all lala om all dessa människor skulle kunna rymmas i
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag blir myckel bekymrad när jag hör sådana tongångar. Del
är inte bara så atl sådana tongångar omöjliggör all vi lar emol fler
kvolflyktingar. I realiteten innebär sådana tongångar ocksä etl stöd åt de
främlingsfieniliga ule i samhällel som menar alt Sverige inte har plals för
fler flyktingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om vi ser oss omkring kan vi konstatera att det finns
plals för flera flyktingar i Sverige. Del är inte så att vi har brist på
utrymme. Det är inte heller sä alt vi är ell särskilt falligl land och alt vi
av resursskäl skulle vara sämre skickade än u-länderna all la hand om
flykfingar. Ändå lar industriländerna emol bara en bråkdel av världens alla
flyktingar, medan u-länder, de allra fattigaste, kanske har så myckel som en
flykling på var tionde invånare. De bjuder in flyklingarna trots atl de inte
har någol alt duka upp ät dem, trols alt del inte finns några resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alt Sverige inte klart skall kunna uttala all vi kan ta
emol fler kvolflyktingar är en ynkedom!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 15 GULLAN LINDBLAD (m) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I reservation 25 av oss moderater och
centerpartisterna i utskottet har vi särskilt påtalal vikten av all la fill
vara olika ideella organisationers engagemang för att ordna ett värdigt
mottagande. Men det gäller också den fråga som flera talare har varit inne pä,
nämligen möjlighelen atl få arbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När vi har sä slor arbetskraftsbrist som vi faktiskt har
är det skräp all inle fler av våra invandrare verkligen kommer ul i
arbelslivel. Om vi lar lill vara alla goda krafter och ökar informationen bäde
lill arbelsgivare och lill fackorganisationer tror jag alt del skulle vara
lättare atl fä våra invandrare ut i arbelslivel - jag inle bara Iror det, jag
är förvissad om del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hoppas all regeringen beaklar just möjligheten att
samverka med de ideella organisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag träffade häromdagen en irakisk kurd hemma i Karlslad.
Han hade fått<br>
dt slartbidrag om 50 000 kr. från AMU där han hade gått en kurs. Han hade<br>
myckel snabbt startat inte mindre än två pizzerior hemma i Karlstad.<br>
Förutom att de har stans bästa pizzor har de också en fantastiskt livaktig</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 verksamhet där flera invandrare har fäll jobb. I den här strävan
atl ge</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 maj 1989</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>invandrare arbete ligger ocksä atl
vi bör upplysa dern om möjlighelen atl</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>T.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>starta esd och hur man kan så lill väga dä.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Invandring</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den kurd
jag talar om hade lånat pengar av grannar och vänner, som han</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sade. De
har alltså en idérikedom och etl engagemang som vi bör la lill vara</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och som vi
kanske i någon män saknar här hemma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till sisl när det gäller flyktingkvolen handlar det inte
bara om fagert lal. Jag Iror all vi kan säga alt vi allesammans är besjälade av
en önskan alt ge fler av de människor som sitter i flyktingläger i vår värld
möjligheten alt komma till Sverige. Vi har faktiskt både råd och möjlighet i
övrigt lill della.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kommer ihåg när förre invandrarminislern, Georg
Andersson, hade gjorl en resa lill Mellersta Östern och i en aftontidning
visade bilder frän detta besök. Jag tror att de flesla av oss var ganska
skakade när vi fick se människor sitta i burar. Vi har plals för fler. Vi har
heller inle sagl någol besiäml anlal, men vi hoppas atl regeringen länker över
denna fråga, sä all del blir några fler i alla fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 16 RAGNHILD POHANKA (mp) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Maud Björnemalm sade att flyklingarna bara är
fjorton dagar i utredningsslussarna. En del av de människor som kommer hil är
ju i sä dålig psykisk kondition att de visst behöver omedelbar hjälp av en
psykolog. De är torterade människor som har kollapsat och som har upplevi slora
påfresiningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vidhåller alt del kan behövas psykologhjälp. All sådan
kan behövas även fortsättningsvis är en annan sak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller slyrelseplalserna i invandrarverket är del
möjligt atl vi inle får några beroende på att miljöpartiet och vpk är så
engagerade atl de andra har sagl nej till motionen. Del kan ju länkas all vi är
parlier som för in ell annal länkande, även om vi inle skulle vara i majorilel
i invandrarverkels slyrelse heller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den höjda flyklingkvolen är en lilen fråga i del slora
sammanhanget, men den är viktig. Vi har vissl plals för fler flyktingar! Atl sä
mänga som har fäll asyl sitter kvar i flyktingförläggningar är något som vi får
råda bot på pä annat sätt. De som kommer hil på flyktingkvolen är ofla
människor i yttersta nöd, och de har mycket stort behov av all få komma hit. Vi
bör hjälpa dem av humanilära skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 17 MAUD BJÖRNEMALM (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill påminna om alt Sverige ocksä arbelar
via FN för all försöka lösa flykiingarnas problem i världen. Jag sade ocksä i
mill anförande att jag kan dela uppfattningen om all flyklingkvolen på sikl bör
höjas, men vi kan inle komma undan del ansvar vi har för de närmare 6 000
människor som har fått uppehållslillsländ och som i dag siller pä våra
flyktingförläggningar i väntan pä en kommunplats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har som sagt ett ansvar för dem också. De flyktingar
som kommer hil på<br>
flyklingkvolen har alltså uppehållstillstånd när de kommer hit och bör också<br>
ha en kommunplats ordnad.<br>
28</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Maria Leissner lalade om
ytterligare 250 människor. Del är väl inte sä</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>säkerl
all om flyklingkvolen höjs, den höjs med 250 personer enligt Prot.
1988/89:107</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>folkparliels
förslag.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När del
gäller del som Ragnhild Pohanka sade om flyktingarnas psvkolo- ~,</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>T'.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>" -</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Invandring</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>giska
kondition och behovel av kurator och psykolog, vill jag säga all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>problemel inle är fulll sä enkelt som Ragnhild Pohanka
vill göra del till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ulvärdering som Värmlands läns landsfing har gjorl av
sin treåriga verksamhet med flyklingcentra där flyktingar och flyktingfamiljer
med psykiska problem har behandlats, visar atl den skillnad som ligger i olika
kulturell bakgrund mellan flyktingar och svenskar kräver särskilda kunskaper
av behandlingspersonalen. Dessutom krävs särskild ulbildning av tolkarna för
atl man skall kunna bedriva samtalsterapi via tolk vilkel, enligl den
ulvärdering som gjorls, är myckel svårt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andre vice talmannen anmälde all
Maria Leissner och Ragnhild Pohanka anhållil all till protokollet få anlecknal
all de inle ägde räll lill yllerligare repliker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 18 STEN ANDERSSON i Malmö (m);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! När jag säg rubriken på det här betänkandet,
nämligen Invandring, vänlade jag mig en debatt om just invandring. När man
sedan läser betänkandet och de olika reservationerna förstår man att
betänkandet i stort enbart handlar om flyktingpoUtik. Vad jag förslår har ingen
mofion väckls om fri invandring lill Sverige eller all man skall skärpa de
invandringsregler som redan gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Jag länker tala lilel grand om invandring och
invandringens betydelse i vårl land, med undantag för två punkler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservalion 3 av miljöpartiet är del mest
verklighetsfrämmande och naiva som har presenterats i den här riksdagen. Jag
skulle vara synnerligen intresserad av all få någon kommentar för atl se hur
pass verklighdsanknu-ten en sådan reservation kan vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alexander Chrisopoulos lalar i riksdagen med stort patos
om värdet av en generös flyktingpolitik. Det har han rätt att göra. Men om man
ser på de länder där den ideologi utövas som Alexander Chrisopoulos ofta lalar
sig varm för, finner man alt antalet flyklingmottagningar ligger myckel nära
nollpunkten. Jag kan ändå renl logiskt selt förutsätta att Alexander
Chrisopoulos har den bästa kontakten med ledarna i dessa länder, och dessa
länder borde dra sitt strå lill stacken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är 1 000 år sedan de första invandrarna
kom lill Sverige. Ansgar var kanske en av de första. Under 1600-lalel kom det
många människor som startade de svenska järnbruken och den svenska induslrin.
Jag tror också att många av oss, om vi ägnade oss litet ål släktforskning,
faktiskt skulle finna förfäder som kommer frän andra länder. Jag är den förste
alt betona, och det vill jag undersiryka, alt invandringen lill Sverige i stort
sett har betytt myckel positivt för del här samhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under 50-, 60- och 70-lalen kom invandrare hil från
sydeuropeiska länder.<br>
De blev uppmanade all komma hit, och de har gjort myckel slora insalser-<br>
det kan inte nog understrykas - för det svenska samhällel. Jag tror inte all<br>
man far med lögn när man i riksdagens talarstol säger, atl vi inte hade haft</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 den ekonomiska och den sociala välfärd vi i dag har om inte
arbetskraftsin-<br>
2 maj 1989</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vandringen under 50-, 60- och
70-talen hade existerat.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Invandring</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag hade förmånen atl vara facklig ordförande
under sju år på en avdelning pä Kockums i Malmö. En majoritet av de anslällda
där var ulomnordiska invandrare. Jag har i stort sett bara gott atl säga om
dessa människor, och jag har forlfarande en mycket god koniakt med dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är vår skyldighet att underlätta och hjälpa de
människor som har kommit hit lill Sverige och som får lov att stanna att
anpassa sig till del svenska samhället. Men samtidigt skall vi inte helt svälja
allt del som man försöker applicera på svenska förhållanden. Vi har de senaste
månaderna sett hur man från framför alll muslimska gruppers sida vill angripa
fundamentala, grundläggande västerländska demokrafiska begrepp, t.ex.
tryckfriheten. Vissa grupper utövar ell kvinnoförtryck. Här finns också en
annan syn på brottsligheten. Man lalar om öga för öga och land för tand. Det
här är absolut ingenting som kan tillföra Sverige något.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är viktigt all vi skall kunna uttala krilik även när
invandrare gör fel, men samtidigt skall vi ocksä poängtera de positiva insalser
invandrarna har åstadkommit för vårl samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Än en gång måsle jag uttala min förvåning
över rubriken lill det här betänkandet. Rubriken är Invandring. Men i
betänkandet tar man till 95 % upp flykiingproblem och flyktingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 19 RAGNHILD POHANKA (mp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag lalade med vår förträffliga personal. Var
det reservalion 3 som Slen Andersson i Malmö lyckle var verklighetsfrämmande?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan inle förstå varför den reservationen skulle vara
verklighetsfrämmande. Vi har diskuleral della vid frågestunder och
inlerpellationsdebaiier, dvs. alt del skall bli en generell amnesti eller alt
de som har vistats i Sverige sedan först och främsl före den 1 januari 1988
skall fä stanna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöpartiet anser ocksä atl de som har varit här mer än
ell är skall generellt få stanna. Det här gäller inte så många människor.
Antalet människor som har sådan lång väntelid är alllför stort, och del är
skälet till denna reservation som i sin lur har föregåtts av en motion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 20 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk): Herr lalman! Dessa
frågor har Sten Andersson i Malmö ställt till mig i ell par debatter vid olika
tidpunkter när flyktingpolitiken har diskuterats. Därför skall jag försöka
svara ärligi på frågorna, även om jag riskerar all uppnå del syfte Sten
Andersson vill uppnå, dvs. atl väcka deball kring de uppfattningar som han
represenlerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vet fakfiskt inte hur det förhåller sig med
flyktingpolitiken i de<br>
socialistiska länderna. I motsats fill vad Slen Andersson tror har vpk inte<br>
några kontakter utvecklade och får alltså ingen information kring dessa<br>
frågor. Vad jag vet om dessa länders flyklingpolitik är, all under vissa<br>
perioder har del funnits 65 000 greker som har varil politiska flyktingar. Jag<br>
upplever dessa länders flyktingpolitik som ointressant i det här sammanhang<br>
et. Den rör mig inle i ryggen, och den är inle en ideologisk fråga. Min uppgift<br>
30</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>är all i Sverige inom vpk:s ram
föra den flyktingpolitik som utgår från våra</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förhållanden
och bevaka flyktingpolitiken i den svenska riksdagen. Om dessa länder för en
flyktingpolitik som är sämre är det i så fall desto värre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är dags för Sten Andersson all klargöra om han nu
talar i egenskap av Sten Andersson eller som represenlanl för moderata
samlingspartiet. Del har i tidigare debatter förekommil atl moderata
samlingspartiet har känl behov av atl ta avstånd från de uppfattningar som Slen
Andersson har framförl.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Invandring</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 21
STEN ANDERSSON i Malmö (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! För alt ta del sista först: Alexander
Chrisopoulos sade att han inte känner till den flyktingpolitik som förs i länderna
bakom järnridån. Men när herr Chrisopoulos, som representant för kommunisterna,
säger all han vill bedriva en generös flyktingpolitik vill jag fråga; Är del dä
fel atl vi andra som inle är kommunister ser efler hur del ser ut i de länder
som i dag förklarar atl de är kommunistiska? Där lar man alltså inte emot
flyktingar annat än i de undanlagsfall som bekräftar regeln. Det här är
faktiskt en irovärdighelsfråga för herr Chrisopoulos. Han borde ju ha de bästa
kontakterna med regimerna bakom järnridån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan sade jag, herr talman, all reservalion 3 var del
mesl naiva och mest verklighetsfrämmande som hade presterats under detta
riksmöte. Jag ansluter mig faktiskt till regeringens beslul atl man skall
bevilja en generell amnesti utom i vissa fall då del inle är möjligl.
Miljöpartiet däremol är berell alt undantagslöst bevilja amnesti. Det slår
faktiskt så i reservationen, även om fru Pohanka skakar pä huvudel. Del slår,
att om en person har befunnit sig i Sverige minsl elt år eller till ett vissl
datum, blir det, oavsett bakgrund, möjligl att få amnesti. Del skulle vara
intressant om fru Pohanka kunde skaka på huvudel en gång lill. Men gäller inle
reservalionslexlen? Vill ni ge asyl lill samtliga som fanns i Sverige vid ell
vissl datum eller som har befunnit sig i Sverige under en viss tid, oavsetl
bakgrund? Del skulle vara mycket intressant alt fä etl klarläggande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslulad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammaren övergick lill alt fatta beslul i ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 4 (handläggningslider i asylärenden)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemslällan bifölls med 251 röster mol 55 för
reservation 1 av Sigge Godin m.fl. 1 ledamot avstod från all rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 5 (polisens roll i utredningsarbetet)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemslällan - som slälldes mol reservalion 2 av
Ragnhild Pohanka - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 6 (s.k. amnestibeslut)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som ställdes mot reservalion 3 av
Ragnhild Pohanka - bifölls genom uppresning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 Mom. 8 (uppföljning av enskilda ärenden)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 maj 1989</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som
slälldes mot reservalion 4 av Sigge Godin</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>m.fl. - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Invandring</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 10 (invandrarverkels styrelse)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemslällan bifölls med 271 rösler mol 40 för
reservalion 5 av Margö Ingvardsson och Ragnhild Pohanka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>II </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(anslag
lill Förläggningskoslnader)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskollels hemställan - som slälldes mol dels reservation
6 av Margö Ingvardsson, dels reservalion 7 av Ragnhild Pohanka - bifölls med
acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 12 (placering av barnfamiljer och ensamma barn)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskollels hemställan - som slälldes mol reservalion 8 av
Sigge Godin och Maria Leissner - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 16 (godkännande av lolk)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulskoltets hemslällan - som slälldes mol reservalion 9 av
Sigge Godin m.fl. - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 17 (advokaters m.fl. arbete inom förläggningarna)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 291 rösler mot 19 för
reservafion 10 av Ragnhild Pohanka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 20 (anslag lill Åtgärder för invandrare)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottels hemställan - som ställdes mot dels reservation
11 av Margö Ingvardsson, dels reservation 12 av Ragnhild Pohanka - bifölls med
acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 21 (ålervandring)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 13 av
Sigge Godin m.fl. - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 22 (ulvärdering av målen för invandrarpolitiken)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskollels hemställan bifölls med 238 röster mot 74 för
reservalion 14 av Rune Backlund m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motn. 23 (flyklingkvolen)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Först bilräddes reservafion 16 av Sigge Godin och Maria
Leissner i molsvarande del med 43 rösler mot 21 för reservation 17 av Margö
Ingvardsson. 248 ledamöler avstod från all rösla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härefler bilräddes reservation 15 av Gullan Lindblad m.fl.
med 81 rösler mot 59 för reservation 16 av Sigge Godin och Maria Leissner i
motsvarande del. 172 ledamöter avsiod från all rösla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slulligen bifölls ulskoltets hemställan med 171 röster mot
136 för reservalion 15 av Gullan Lindblad m.fl. 4 ledamöter avstod frän atl
rösta. 32</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 25
(förlängd ersällningslid för kommunerna)</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:107</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulskoltets
hemställan - som slälldes mot reservalion 18 av Gullan 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lindblad
m.fl. - bifölls med acklamation.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>~ 'T.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Invandring</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 26 (friare resursutnyttjande för kommunerna)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulskollds hemslällan - som slälldes mol reservalion 19 av
Gullan Lindblad m.fl. - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 27 (genomgångsbostäder för flyktingar)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemslällan - som slälldes mol dels reservation
20 av Gullan Lindblad m.fl., dels reservalion 21 av Margö Ingvardsson - bifölls
med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 28 (särbehandling av flyktingar)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulskoltets hemställan - som ställdes mot reservation 22 av
Gullan Lindblad m.fl. - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 29 (informalion om fördagsdablering)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som slälldes mol reservation 23 av
Gullan Lindblad m.fl. - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 30 (samordning vid arbetsförmedling)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som slälldes mot reservation 24 av
Margö Ingvardsson - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 31 (fadderverksamhet m.m.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskollels hemslällan - som ställdes mot reservation 25 av
Gullan Lindblad m.fl. - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 32 (akutsjukvård m.m.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemslällan - som ställdes mot reservation 26 av
Margö Ingvardsson - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 33 (barnhälsovård)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulskoltets hemslällan - som ställdes mot reservation 27 av
Sigge Godin och Maria Leissner - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 34 (handikappade asylsökande och flyktingar)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskollels hemslällan - som slälldes mol reservafion 28 av
Gullan Lindblad m.fl. - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 35 (journalhantering)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemslällan - som slälldes mol reservalion 29 av
Ragnhild Pohanka - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 37 (bistånd ål asylsökande)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 30 av
Sigge Godin<br>
och Maria Leissner - bifölls med acklamation.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagens protokoll 1988/89:107</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 Mom. 38 (anslag till Ersättning till kommunerna för åtgärder för
flyktingar<br>
</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2 maj 1989</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>m.m.)</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Järnvägstrafik</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som
slälldes mot reservation 32 av Margö</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingvardsson - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 42 (diskriminering i arbelslivet)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemslällan - som slälldes mol dels reservation
33 av Sigge Godin m.fl., dels reservation 34 av Margö Ingvardsson - bifölls med
acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 43 (utvärdering av diskrimineringslagstiftningen)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskollels hemställan - som slälldes mol reservalion 35 av
Margö Ingvardsson och Ragnhild Pohanka - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 44 (organ mot rasism och främlingsfientlighet)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskollels hemslällan - som slälldes mol reservalion 36 av
Margö Ingvardsson - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övriga moment Utskollels hemställan
bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tredje vice lalmannen övertog ledningen av kammarens
förhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § Fortsattes överläggningen om trafikutskollels
betänkande 1988/89:TU16.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Järnvägstrafik
(forls. från prot. 106)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 22
BERNDT EKHOLM (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Del känns faktiskt lilel avslaget att
fortsätta den järnvägspolitiska debalten nu efter helgen. Man kan möjligen
hoppas pä några fler lyssnare här i kammaren än i fredags eftermiddag,
åtminstone till att börja med så här direki efler voteringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill kommentera tvä motioner, dels T240, där sex
västsvenska socialdemokratiska riksdagsmän har tagit upp miljösituationen i
Väslsverige och åtgärder på trafikområdet, bl.a. när det gäller
järnvägslrafiken, för att komma lill rätta med miljöproblemen, dels T533, där
sex socialdemokratiska riksdagsmän i Södra Älvsborgs, Jönköpings och
Östergötlands valkretsar har pekat på betydelsen av en ulbyggnad av
Göialandsbanan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västra Sverige brottas med många problem som berör
trafiksystemet. Det finns slora brisler i trafiksystemels olika delar, såväl pä
vägsidan som på järnvägssidan. Samtidigt har vi en kraftig volymtillväxt av
billrafiken, vilket gör att bristerna är än mer uppenbara. Anlalel
trafikolyckor har ocksä ökat under senare år, särskilt på E 6 och riksväg 40.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den mycket allvarliga miljösituationen beror på
föroreningar i luft och vatten. Den senasle rapporten om förhållandena i södra
och västra Sverige visar alt 20 % av skogen drabbals av minsl 20 % barrförlusl
- 650 000 ha</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skogsmark.
Dessulom tillkommer sedan tidigare försurning av yl- och grundvatten. Den
allvarliga silualionen beskrivs i Älvsborgs läns miljöanalys, som nyligen blev
färdig och som skall lämnas till statens naturvårdsverk. Det är helt klarl alt
vi har allvarliga hälsoeffekter all vänla. Och just biltrafiken är en viklig
orsak till miljöproblemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi måsle komma lill rälla med dessa problem inom
trafiksystemet. Behovet av åtgärder är omfattande. Vi behöver bällre vägar för
alt det skall bli mindre olyckor och för att vi skall få en bältre miljö,
vilket vi får genom mindre köer och jämnare irafikslrömmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men vi behöver också omfördela trafik från väg lill
järnväg. Hillills har inle myckel hänt i den riktningen i Väslsverige.
Järnvägen har, vill jag påslå, försummats. Del finns undantag, bl.a.
pendellägslrafik mellan Göleborg och Alingsås, dubbelspär pä västkustbanan,
ulökad irafik på Kinnekullebanan och Viskadalsbanan. Samtidigt är jag medvelen
om all vissa beslul, som är fattade, kommer all få effekt först på 90-lalel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi måste nu sätta järnvägen än mer i centrum när vi skall
lösa de många problem som vi har inom trafiksektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behoven är stora i Västsverige - liksom på andra håll. Men
jag menar att insatserna är mer brådskande i Västsverige än på många andra
håll. Orsaken är framför allt de höga olyckstalen när del gäller irafik på
vägarna saml de myckel svåra miljöproblemen, som jag tidigare har nämnt. En rad
åtgärder som berör järnvägen är föreslagna i mofionerna. Pendeltågstrafik mol
Göteborg på alla linjer föreslås - liksom vi har här i Stockholmsområdet - och
dessutom på slräckan Nässjö-Jönköping-Skövde. Den interregionala fjärr-trafiken
måste förbättras på väsikuslbanan, på slräckan Göteborg-Oslo och på
kust-till-kust-banan. Vi behöver snabbtåg även på sträckan Göteborg-Malmö, och
vi behöver en fungerande malarlrafik lill huvudbanorna. Dessulom behöver vi
förbättra godslrafiken, bl.a. med fler kombilasllermi-naler, inle bara i
Göteborg utan ocksä i Halmstad, Borås, Skövde och Trestad. Vi behöver en
utbyggnad också av bannäld och dubbelspår pä västkustbanan. Vi behöver
förbättringar när del gäller järnvägsförbindelserna Göteborg-Oslo och på
kust-lill-kusl-banan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Var och en inser all nuvarande medelstilldelning inte ger
möjlighet all inom rimlig tid lösa dessa uppgifter. Lägg därtill berättigade
krav i övriga delar av landet. Banverket har uppgivit investeringsbehovet för
nya banor lill 3 miljarder kronor per år, vilkel är tre gånger mer än vad som
nu är tilldelat. För atl klara nyinvesteringar behövs således ökade statliga
insatser, men också ett aktivt arbete för nya kompletterande
finansieringsformer, såsom lån och samarbete mellan näringsliv, landsting och
kommuner. Och varför inte avgiftsfinansiering av vissa med järnvägen parallella
vägar? Del behövs helt enkell okonventionella lösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt betänkandet pågår en översyn av
finansieringsformerna för affärsverkens invesleringar. Den skall avrapporleras
i sommar. Enligl ulskollel kommer regeringen atl behandla frågan i år. Del är
bra. Jag hoppas alt behandlingen inle blir för snäv, ulan all regeringen vägar
la nya, friska, djärva grepp. Det är helt nödvändigl för all klara en rimlig
ulbyggnad av järnvägsnälel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även på
drifissidan är behoven slora. I molionen har pekats pä behoven av</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Järnvägstrafik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 ytterligare medel till olönsam persontrafik, i alla fall under en
övergångstid.<br>
2 maj 1989</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det finns kanske också behov av
särskill slöd lill pendellägslrafik. Även den</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Järnvägsirafik</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>olönsamma
trafiken måste ju kunna byggas ut. Jag anser att utskottets skrivning pä den
här punkten är passiv. Man lalar om alt en begränsad indragning av Irafik på
stomnälet får accepteras av kostnads- och effektivi-Idsskäl. Ja vissl, i vissa
lägen är della säkerl befogal, men vad ulskollel har glömt är att
utbyggnadsbehovet även på de s.k. olönsamma bandelarna måste beaklas. En
lillfredsslällande iransporlförsörjning kräver detta, och del leder jusl lill
ett behov av ökade slalliga bidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I molionen har vi hemställt om nya överväganden frän
regeringen under kommande budgetarbete. Vi låter oss i dag nöja med det. Vi
ulgår från all regeringen är varse den svära silualionen i Väslsverige, inte
minsl mol bakjgrund av miljöproblemen. Järnvägen måsle rustas upp. Del är en
viklig del i en bred lösning av de västsvenska trafikproblemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill slutligen någol beröra den andra
molionen. Redan för tre år sedan motionerade socialdemokralerna på Södra
Älvsborgsbänken om angelägenheten av alt pröva en ulbyggnad av Göialandsbanan.
I år gör vi del tillsammans med partivänner från Jönköpings och Östergötlands
valkretsar. Götalandsbanan binder samman
Göleborg—Borås-Jönköping-Tranås-Linköping/Norrköping-Slockholm. En ulbyggnad av
Götalands-banan kräver en ny bana Boräs-Tranås och en ombyggd bana
Borås-Göteborg samt en delvis förbättrad bana Linköping-Stockholm. Den
förbinder tälorlerna i den befolkningsrikaste regionen ulanför slorsläderna
och berör ca 600 000 människor - 4 miljoner om man räknar in Göteborg, Stockholm
och banans omland. Det är en enorm potential att flylla över landsvägslrafik
lill järnväg. Nya pendlingsmöjlighder kan öppnas med snabbläg och nya
arbdsmarknader kan bli fillgängliga. Del är beräknal all linjen kan få 1,5
miljoner personkilometer per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Berörda kommuner och länsstyrelser har utarbetat en
idésludie som är grundad på SJ:s tidigare bedömningar. Den visar all del är elt
intressant och på lång sikt troligen lönsamt projekt, i det längre perspektivet
jämförbart med Mälarbanan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I molionen hemställs om atl regeringen utser en
utredningsman all hålla i del fortsatta utredningsarbetet tillsammans med
berörda. Utskoltd hänvisar till banverkel. Men i Mälarbaneprojektel har
regeringen faktiskt blandat sig i och utsett en förhandlingsman med syfle all
medverka lill ell genomförande. Vi menar atl Göialandsbanan är ett ännu större
projekt som visserligen ligger längre fram i tiden, men som behöver en central
ledning precis som Mälarbanan, inte minst för all pröva okonventionella
finansieringsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Projektet borde också prövas all ingå i långsiklsplanen.
SJ har självt uttalat sig för en igångsättning inom tio år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Vi motionärer kommer med intresse att följa
den fortsatta<br>
utvecklingen - inkl. regeringens och slalliga myndigheters insatser för all<br>
medverka lill att förverkliga della långsikliga framlidsprojekt, att förslärka<br>
banden mellan väst- och östkusten. Vi framställer inte något yrkande nu,<br>
utan vi återkommer pä lämpligl sätt. Vi är fasl övertygade om Götalandsba<br>
nans betydelse för ulvecklingen av näringslivet och sysselsällningen och dess<br>
36</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vikfiga bidrag lill en ökad
trafiksäkerhet och till en bältre miljö.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 23
RUNE THORÉN (c) replik:</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:107</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Det är rikligt trevligt att höra Berndt Ekholm här i</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kammaren,
även om han lyvärr är den ropandes rösl i öknen inom sill eed</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>~~ ~</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>parli.</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Järnvägstrafik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inle minsl genom Berndt Ekholms förljänsl har jag hafl
chansen atl la del av vad socialdemokraterna sagt. Det är mycket fina skrifter
frän den västsvenska sidan, i vilka man är överens med Berndt Ekholm om dessa
satsningar. Men om man ser till del som vi i dag behandlar i kammaren finner
man l.ex. all i fråga om västkustbanan vill man övervältra koslnader pä
kommunerna, och man har gjorl länsjärnväg av Bohusbanan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller vissa övriga projekl i Västsverige - som
behandlas i reservation nr 38-har vi frän centern, folkpartiet, vpk och även
socialdemokraterna jusl den inslällning som Berndt Ekholm redovisar, alt man
måste ta ell samlal grepp över den väslsvenska problemaliken. Vi har i
reservafionen föreslagil atl regeringen skall tillsätta en samordnare med
uppgift alt se över dessa problem, men förslagel har avstyrkls av utskottet.
Därför är min uppmaning lill Berndt Ekholm all rösla för dessa reservationer,
men framför allt bedriva etl inre arbele inom sitt eget parli för all
åstadkomma en majoritet av kolleklivlrafikvänner. Del är nödvändigl atl arbeia
för delta sä atl del som sägs ute i kommunerna och landslingen i Väslsverige
också kommer all älerspeglas här i kammaren. Om sä inle sker, blir della bara
fagert lal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 24 VIOLA CLAESSON (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Jag vel inte om Berndt Ekholm, i likhel med
mig och många andra, stod i en av talarstolarna i går pä 1 maj. Om han gjorde
del gissar jag all han, om han var i närheten av Älvsborgs län, också där
pläderade, precis som han här alldeles nyss gjorde, för en satsning pä olika
järnvägsbanor i västra Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För min del efterlyste jag i går Berndt Ekholms verkliga
uppfattning, nämligen den som kornmer atl demonstreras när det om en stund blir
dags att trycka på voleringsknapparna. Om man som Berndt Ekholm forlsäller all
plädera - vilkel han fillsammans med sina kamrater på Älvsborgsbänken har gjort
i flera motioner - för all satsa pä järnvägen och sedan nöjer sig med alt säga
atl man kommer alt följa den fortsatta ulvecklingen med inlresse, tycker jag
rent ut sagl atl della är hyckleri. Här finns läckning för i slorl sell alla
yrkanden i motioner från förelrädare för olika delar av landet som vill salsa
på olika banor, och del finns molsvarande läckning i reservafioner. Därför
irodde jag knappl mina öron när jag hörde Berndl Ekholm slä och rabbla upp vad
ulskottd säger och låtsas som om del inte finns reservationer som lar upp hans
egna och andras yrkanden i mofioner som går i järnvägsvänlig rikining.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den reservation som tar upp vissa projekt i Västsverige -
utom den om västkustbanan. Bohusbanan osv. - är reservalion nr 38. Om Berndl
Ekholm verkligen menar allvar rned all han vill salsa pä järnvägen, föreslår
jag att han röstar rätt när del blir votering sä småningom och att han också
påverkar sina egna kamraler i samma rikining.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan fråga sig om man ocksä i fortsättningen kan knyta
den otroliga<br>
förhoppningen till regeringen all någonting skall hända med järnvägarna.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 Om man nu inle när miljöopinionen är sä stark vill göra
någonting efler den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 maj 1989</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Järnvägstrafik</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>analys som
Älvsborgs länsstyrelse har gjorl och som visar att vi har de värsl skadade
skogsområdena i hela landet, jämförbara med Västtysklands, när skall det dä
bli? Kanske när järnvägen i Sverige säljs ut lill skrotvärde och man ger
skrolpremier lill de företag som eventuellt hittar en bandel som kan vara
intressant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Berndt Ekholm fär visa vad han går
för, så får vi höra vad våra kamraler i Mark och Älvsborg sedan säger!</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 25
BERNDT EKHOLM (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Jag skall börja med atl bemöla den siste
talaren. Det brukar vara i legio atl Viola Claesson ger ulmaningar och säger
alt man skall visa vad man går för. Jag är inte den första som har ulsälls för
del. Jag tycker dock all bäde Viola Claesson och Rune Thorén ger en väldigl
negaliv bild av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är fakliski inte så atl man inle gör någoniing, ulan
del har gjorts en hel del. Vi som har motioncar har visal etl missnöje sä till
vida all vi anser all man måsle få fram mer pengar, Däremol är del ingel Ivivel
orn all viljan all salsa på järnvägen finns, Problemel ligger i all få fram mer
pengar. Som jag fidigare har ullalal skulle man behöva angripa della med lilel
mer okonven-lionella lösningar - sädana lösningar som Viola Claesson inle vill
se - som innebär all man l,ex, kan hilla andra finansieringskällor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förulsältningen för all man skall slödja en reservalion är
fakliski all man delar innehälld i den. Flera av dessa reservafioner lar l.ex.
upp exakia belopp. Vi socialdemokrater lycker naturligtvis all det är rimligt
all överläla lill vår regering all avgöra vad som är en klok polilik när det
gäller belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 26 VIOLA CLAESSON (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Berndt Ekholm, del har tidigare visal sig
oklokl all överläla frågor till regeringen. Riksdagen fållade ett stort
trafikpoliiiski beslut förra året, som innehöll många delbeslut. Man lovade där
väldigt mycket i de mål som angavs i ord. Ni som Irodde all del skulle följas
upp rned rejäla saisningar i år mätte ha blivit besvikna. Det är ju därför ni
motionerar. Jag uppfattar alt Berndt Ekholm också vill visa del här. Del gäller
dä atl fullfölja den tankegången och de krav som mänga av er släller pä
hemmaplan när del gäller viljan all rädda vissa banor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservalionerna finns inle bara läckning för atl rädda
olika bandelar. Det finns ocksä möjlighel all anslå mer pengar lill de olika
bandelarna. I reservalion 32 las l.ex. Götalandsbanan upp. Jag lycker alt del
var bra all Berndl Ekholm en gång fidigare tog initiativ och motionerade i den
här frågan. När det nu finns ledamöler i kammaren som följer upp precis de här
frågorna i reservationer, vore det märkligl om de inle skulle fä slöd. Del
finns pengar, Berndl Ekholm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har i dag inle råd alt låta bli all salsa på järnvägen.
Om vi inle gör del betyder del ökad vägtrafik, vilkel i sin lur inte bara
betyder ell raserat ekologiskt syslem utan också en kapitalförstöring ulan like
när del gäller vägarna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 27
RUNE THORÉN (c) replik:</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:107</span></b></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Järnvägstrafik</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tror inte alt del egentligen finns några
slörre åsiklsskill- 2 maj 1989 nåder mellan Berndl Ekholm och mig. Del som
skiljer är atl vi i centerpartiet har föreslagit 40 miljarder kronor för
investeringar i själva järnvägen. Del är ganska vikligl. Eflersom jag vel all
Berndl Ekholm arbelar aklivl med miljöfrågor vill jag påminna om all en
salsning på järnvägen har oerhörl stor belydelse bl.a. för Väslsverige. Jag har
tidigare i debatter pekat på och gjorde del även i kammaren i fredags,
möjlighelen alt införa snabbläg och vad del skulle ha för betydelse för flyget
bl.a. i Väslsverige. Det vill jag all Berndl Ekholm skall länka myckel noga på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har faktiskt ingen negaliv syn på regeringen. Jag vill
nästan säga all det är tvärtom när del gäller ulskottd. I frågan om vissa
projekl i Västsverige har minoriteten sagt att den vill att regeringen skall
göra på samma sätt som i Mälardalen - ta ett initiativ med en samordnare i
Västsverige för samtliga fem järnvägslinjer. Man kan se på de internationella
transporlfrågorna, de nationella iransporifrägorna och den regionala Irafiken.
Sedan kan man diskulera fram en bra lösning och hur läng lid den skall kunna
genomföras på. Jag lycker all del viiinar om elt slags förtroende för
regeringen all vi vill all ni skall behandla del. Det är således ingen negativ
syn, ulan en positiv syn på kollektivtrafiken och på järnvägen, men också pä
all regeringen borde kunna la över ärendel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 28 BERNDT EKHOLM (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Del är bra atl Rune Thorén och jag har en
gemensam posifiv syn på regeringen. Jag tror nog atl vi kan hoppas en hel del
på regeringen i den här frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremol är inle Viola Claesson lika positiv till den
socialdemokratiska regeringen. Hon säger atl den lovar mycket i ord, men inte
gör någonting. I debalten i fredags redogjorde Rune Johansson pä flera punkler
för alla de insalser som regeringen faktiskt har gjort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bäde cenlern och vpk kräver mycket stora anslag, långt
utöver del belopp som banverket kräver för nya investeringar. Vi menar att
regeringen som har kompetensen måste fä avgöra hur slora anslagen skall vara.
Del kan inle vi som motionerar avgöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andre vice lalmannen anmälde all Viola Claesson anhållil
all lill protokollet få antecknat atl hon inte ägde rätt till yllerligare
replik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 29
LARS-OVE HAGBERG (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Järnvägspoliliken i värl land är ell ulmärkl
åskådningsexempel pä hur den kapiialisliska-anarkistiska planeringsmodellen
lilläls verka, dvs. enbarl efler strikt ekonomiska krilerier. Järnvägspoliliken
har genom de senasle beslulen och deras prakliska tillämpning blivit hell
befriad frän all samhällsekonomisk inriktning liksom från regionalpoliliska
hänsyn. Än mindre har den funktionen som en motor i de regionalpoliliska
strävandena. Den är befriad från alla miljöpolitiska mäl liksom från sociala
rällvisekrav och från andra krav med samhällsinriklning vilka skulle kunna
skapa föruisällningar för järnvägslrafiken i vårl land.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Järnvägstrafik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sådan här praktisk syn på järnvägspolilikens egenlliga
karaklär borde göra socialdemokratin mycket besvärad över dess polilik pä delta
område. Men socialdemokraterna har nalurliglvis en poäng i den polilik som man
har formuleral och som de fåll mänga här i riksdagen all slälla sig bakom,
nämligen att också samhällel i övrigl ser ut på det här sättet. Varför skulle
SJ skilja ut sig, när hela samhället i övrigl ser ut sä här? Varför skulle SAP
och regeringen salsa på en samhällsekonomisk syn pä slatens järnvägar, när man
i övrigl pläderar för strikta marknadslösningar? Järnvägspoliliken blir därför
ell åskådningsexempel pä hur den politiska deballen i samhället ser ul, elt
krilerium på huruvida samhällsekonomiska rikllinjer råder eller slrikl
vinslmässiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är i delta verklighdsperspektiv man i en region, i
Dalarna, i landels hjärta, fär kämpa för atl fä till sländ en bra
järnvägstrafik. Jag skall först beröra Väslerdalsbanan och vidare dess
förlängning lill Salen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del södra fjällområdet är etl omräde i värt land som mänga
skulle vara beljänla av atl besöka. Del är av slorl riksinlresse. All bygga ul
banan mot Salen skulle kosla 500-700 milj. kr. Del är beroende av vad man vill
fä ul av pengarna. Del är hell klarl alt della är en hell omöjlig uppgift inom
ramen för alla anslag till invesleringar som finns på länsplanet i dag. Atl
inte se denna fråga som en riksangelägenhel är detsamma som att säga nej lill
järnvägspro-jeklet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sådan här satsning skulle också ha näringspolitisk och
naturligtvis även regionalpolitisk belydelse. Den skulle ocksä ha miljöpolitisk
belydelse av slora mall, eflersom del salsas resurser i miljardklassen pä den
södra fjällvärlden, vilkel kommer att öka belastningen pä vägarna. Även om man
rustar upp vägarna borde del vara en naturlig målsättning även för en ,
socialdemokrat som ägnar sig ål järnvägspolilik att belastningen pä vägarna
inle kan fä öka. Järnvägen kunde väl ålminslone få la över den ökning av
trafikbelastningen som skedde i det södra fjällområdel- men icke. Man säger nej
lill detta, och del är inle bara beklagligl ulan synnerligen allvarligl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men man skulle kunna förverkliga en ulbyggnad av
Väslerdalsbanan om den sägs som en del i en helhel, där iransporl-. regional-,
miljö- och även rekrealionspolitiken vägdes in. Men sä är inle fallel. Ocksä
rekrealionspoliti-ken i vårt land överlämnas alltmer till marknadskrafterna.
Del är egenlligen dl angelägel välfärdsprojekl all se lill all de mänga
människorna, de lågavlönade, de som inle lillhör de två tredjedelar som har
näsan över vallenylan i vårt land, bäde vinter och sommar kunde ta sig till de
södra fjällområdena, som etl resultat av en ny rekrealionspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hade man en helhelssyn. där alll detta vägdes in, skulle
det naturligtvis vara rätt självklart alt man byggde en järnväg till Salen, Nu
är, i den praktiska politiken, del slörsla holel mol dessa planer rikefolkels
hänsynslösa exploatering av dessa fjällområden. Rikefolket kräver nu salsning
på flyg och nalurliglvis ocksä bilism framöver. Pä s. 44 i belänkandel säger
utskottet atl della är en länsjärnväg och därmed basla. Delskall inle göras
någonting här. Vill man göra investeringar, skall pengarna las från anslagel för
byggande av länslrafikanläggningar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell annal exempel pä problem som uppslår när man inle har
en samordnad planering är Bergslagspendeln, Invesleringsmedlen iryler i
Dalarna, Det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sker
ingen samordning med Västmanland, som finns på andra sidan PrOt.
1988/89:107<br>
länsgränsen. Risken finns, när man inte tillför mera medel, atl den bil som
är 2 maj 1989<br>
på Dalasidan inle byggs ul i takt med den bit som finns på andra sidan<br>
länsgränsen. Detta kommer nalurliglvis all skapa problem och irritation. Det</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>* </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Arial'>■</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kommer
inle all skapa något slörre förtroende för järnvägslrafiken framöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell annal utslag av den slreberakliga politik som är
fastlagd av socialdemokralerna och andra parlier i riksdagen är de problem vi
upplever med l.ex. Siljansbanan. Det är helt klartall man inle vill la hand om
den frän SJ:ssida. Man vill la borl den. Den är inle lönsam. Man försämrar
irafiken, säller in annan lyp av Iransportmedel, gör del mindre allraklivi all
färdas här. Det är SJ:s beslut atl göra så. Det är ändå mycket intressant all
nolera del som sägs i ulskollsbdänkandei på s. 25, all detta sker av koslnads-
och effeklivitels-skäl. Ulifrån den uigängspunkten är del oerhörl viktigt, om
man har en annan syn på järnvägslrafiken är den regeringen har och den
majoriteten av riksdagen faslslällde föregående år, all man verkligen ger
ullryck för den och demonslrerar den i denna kammare, I annal fall kommer alll
man säger all bli lomma ord och leda till ytterligare förakt för poliliker frän
väljarna och från dem som kämpar för dessa järnvägar. Har man en uppfallning
rnan kämpar för pä hemmaplan, rnäsle man även i denna kammare, i den högsla
polifiska beslulande församlingen, slå fast vid den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med detta yrkar jag bifall lill de reservationer som
behandlar Väslerdalsbanan och Bergslagspendeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 30 TREDJE VICE TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag fär meddela att anslag nu har
satis upp om all delta sammanträde skall fortsälla efter kl. 19.00.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 31
KJELL ERICSSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi har nu debatlerat denna fråga ganska
länge. Vi uppehöll oss vid den en slor del av fredagen, och vi fortsätter i
dag. Det visar väl intresset för denna fråga. Även alla motioner som har lagls
fram viiinar om della.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På många plalser i värl land har järnvägar lagls ned eller
riskerar all läggas ned. Det finns ocksä behov av yllerligare uppruslning av
många banor, som är av vikl för olika landsdelar. Del finns mänga angelägna
frågor i della betänkande. Jag skall dock nöja mig med all kommenlera några
banor som berör Värmland. Dessa har vi ocksä lagil upp i molionerna T226 och
T228.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De diskussioner som nu pågår om invesleringar i
Svealandsbanan och Mälarbanan måsle också innefatta bättre och snabbare
kommunikationer för Värmland. Genom förbällringar av bandelen
Örebro-Karlstad-Charlotlen-berg och införande av snabbläg skulle Värmland fä en
klar förbättring av' kommunikationerna med Slockholmsomrädd. Det är ocksä av
vikl au läglrafiken över Arvika-Charloltenberg lill Oslo fär bibehållas och
utvecklas. Man har ibland hört vissa hotfulla planer pä indragningar av lurer.
Det är någoniing vi inle kan acceplera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Likaså måsle lågtrafiken Karlstad-Kil-Göteborg förbällras
bäde när det gäller turtäthet och service. Även här är del nödvändigl med
investeringar i</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Järnvägstrafik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>42</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>banan för
all ge möjligheler lill en ulökning av irafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller pendellrafiken rned låg inom länet har SJ
lagt över ansvaret på Värmlandstrafik. Del kommer att innebära en ganska slor
koslnad. Det rör sig om ca 15 miljoner för länsbolaget i della fall.
Transporirådel har slälll medel till förfogande under ell nådeår, sä att
trafiken kan klaras av. Det är emellertid ovisst inför framliden om
Värmlandslrafik klarar av detta. Della måste vara en slallig angelägenhet, att
klara av merkostnaden för tågtrafik i deUa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan bana som jag vill nämna i della sammanhang är
NKIJ, banan mellan Hagfors och Deje. Den ägs i dag av Uddeholm Tooling och
sammanbinder stålverken i Hagfors och Munkfors med SJ:s irafiknäl i Deje. På
denna bana transporteras en slor mängd gods, ca 200 000 lon. Del är främsl
lunga transporter från stålindustrin. Banan är smalspårig. Den är ca 6 mil lång
och elektrifierad. Ägaren har pä grund av dålig lönsamhet beslutat lägga ned
banan redan under detta är. Skall man ersätta den irafik som nu gär pä järnväg
med laslbilstrafik krävs mellan 60 och 80 lastbilar per dygn. Del kommer all
fresta på en redan undermålig väg. Som framgår av detta betänkande häller
banverkel pä atl göra en ekonomisk analys för all pröva förulsällningarna alt
föra in NKIJ i det statliga järnvägsnätet. Även här måsle staten la sill
ansvar, så atl irafiken på denna bana kan fortsälla. Del är vikligl, inle minsl
ur miljösynpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Jag vill beröra yllerligare en bandel som
kanske är okänd för mänga. Del är bandelen Svanskog-Åmäl. Den är ca 1,5 mil
lång. PÅ denna bana transporleras i dag huvudsakligen gods frän Swanboard
Masoniie i Svanskog för vidare befordran på banan Karlstad-Göteborg. Banans
underhäll är i dag krafligl eflersall, vilkel har lell lill atl bäde axeltryck
och hastighet är nedsatta. Företaget Swanboard Masoniie har ca 300 anställda och
är ell mycket viktigt företag i sydvästra Värmland och norra Dalsland.
Företagel har sin transportapparat inriktad på järnvägstrafik. Om denna järnväg
skulle läggas ned 1991, vilkel har varil ell förslag, skulle del allvarligl
skada förelagels konkurrenskrafl och medföra bl.a. ökade koslnader när del
gäller ullaslning och Iransporler. Om man bygger ul denna bana från 16 lill 20
lons axellryck, kan man få bäde rafionella och effekfiva iransporler. Om en
uppruslning kommer lill stånd, skulle ytterligare förelag kunna lasta i
Svanskog. Del gäller bl.a. sågverken i Väsivärmland, som har framfört önskemål
om att få lasta där. Förr hade man järnvägen mellan Arvika och Bengtsfors.
Sedan den lades ned har man åkt lill Chariottenberg och laslal där. Under en
lid hade man iransporlslöd, men del är i dag bona. För dessa sågverk skulle det
vara myckel närmare alt åka till Svanskog och lasta där. Investeringskostnaden
för atl rusta upp denna bandel skulle belöpa sig lill ca 13 milj. kr. I
belänkandel framhålls all den akluella bandelen lillhör länsvägnälel och alt en
evenluell uppruslning av banan därmed kan finansieras frän anslagel för
byggande av länslrafikanläggningar. Del är dock en omöjlighd, eflersom det
anslagel redan tidigare är alllför knappl. Del är mycket som skall göras med
detta anslag. Man skall bl.a. rusta upp Fryksdalsbanan. Därför behövs
ytterligare resurser frän sialens sida även i della fall.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Det finns yllerligare frågor all framhålla i samband med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>delta
belänkande. Jag skall emellertid nöja mig med all yrka bifall lill de
reservationer cenlern står bakom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 32 BO FINNKVIST (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I det nu akluella belänkandet behandlas också
två socialdemokratiska motioner från Värmland där NKIJ-banan, som har omnämnts
i etl par tidigare inlägg, tas upp. Den är, vilkel fidigare har sagls,
privalägd, smalspårig och elektrifierad. Del finns ell beslul om nedläggning i
hösl. Banverkel har av kommunikalionsminislern fåll i uppdrag all uireda
möjlighderna till forlsall drift. Ett betydande tonnage, ca 150 000 ton gods,
skulle vid en nedläggning föras över lill landsvägstransporter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Banan betjänar två järnverk. Utredningen, som också
omnämns i betänkandet, är nu klar, men banverkel har inle fattat beslul i
frågan. Allt tyder på all det är samhällsekonomiskt lönsamt att bygga om banan
till normalspär. Ser man litet optimistiskt på ulvecklingen för de ivå
järnbrukens framlid finns det ännu slörre möjligheler att göra detta lill en
riktigt bra affär. Men det är knappl om lid om man skall förhindra en
nedläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är min förhoppning att man skall kunna komma fram lill
ell säll all finansiera en ombyggnad. Miljöhänsyn, regionalpoliliska
överväganden och del dåliga vägnälei i områdel m.m. lalar också för alt denna
fråga måsle fä en positiv lösning. Det handlar om drygl 10 % av
godstransporterna pä järnväg lill och frän Värmland. Kommunikalionsminislern
har beslälll ulredningen, och den har gjorls på ell ulmärkt sätt under
tidspress. Utskoltd har ocksä uttalat alt man skall avvakla ulredningen.
Hillills har alla inblandade parter behandlal frågan posilivl, som jag ser del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den förhoppning som vi från Värmland har är alt frågan kan
fä en ur samhällssynpunkl lycklig lösning, all NKIJ-banan byggs om lill
normalbredd. En järnväg är en viklig livsnerv, i varje fall i etl omräde med
tung induslri, i detta fall tvä järnverk. Järnvägen är ur miljösynpunkt del
bäsla transportmedlet. Det handlar om 60 dieseldrivna långtradare per dygn i
stället för eldrivna miljövänliga tåg. Valet borde vara läll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 33 IVAR FRANZÉN (c);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Väsikuslbanan - slräckan Kungsbacka-Göleborg
- är ulsalt för ett upprörande politiskt taktik- och falskspel.
Socialdemokraterna och moderalerna bedriver tillsammans med banverket en
kommunal utpressning i allra bästa gangsterstil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västkustbanan kan med fog kallas järnvägens E 6.
Utbyggnaden av västkustbanan lill dubbelspår är nödvändig för all man på ett
tillfredsställande sätt skall klara den nationella och inlernalionella irafiken
på banan. Ändå hävdar socialdemokraier och moderaler all kommunerna skall
beiala en iredjedel av kostnaden för ulbyggnaden lill dubbelspår. Om inle
kommer staten atl dra tillbaka sin iredjedel, och banverkets tredjedel skall
möjligen användas på andra delar av västkustbanan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delta är lika orimligt, herr talman, som om t,ex.
Kungsbacka kornmun skulle beiala en Iredjedel av investeringen i motorvägen E 6
på grund av alt denna används för kommunal kollektivtrafik - hundralals bussar
varje dag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialdemokrater
och moderater försöker atl få del alt framstå som en</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Järnvägstrafik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>43</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 generös gåva alt staten över huvud tagel vill bidra lill
västkustbanans</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 maj 1989</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Järnvägstrafik</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ulbyggnad.
Delta bevisar dessa partiers lolala brist pä ansvar för alt fullfölja
självklara slalliga uppgifler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljökonsekvenserna av en försenad ulbyggnad av
västkustbanan är betydande. Kommunerna är beredda all svara för sina
invesleringar i stationer och tåg för att en fungerande pendeltrafik skall
komma till stånd sä snarl dubbelspår finns tillgängligt på slräckan
Kungsbacka-Göteborg. Del är alltså staten som helt avgör om det blir en
försening eller inte. Det blir därmed socialdemokraterna och moderaterna som
bär ansvarel för onödiga utsläpp av bl.a. ca 45 000 lon koldioxid, 158 ton
kväveoxider, 126 lon stoft och 19 ton bly per är, allt beräknal per års
försening. Della visar med all lydlighd hur lågl socialdemokralerna och
moderaterna värderar miljön och folks hälsa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till de övriga miljömässiga argumenlen för en ulbyggnad av
dubbelspär skall läggas omfaiiande köproblem och den myckel irrilerande
lidsspillan sorn den omfaiiande bilpendlingen medför. Varje års försening av
pendellägel ökar Irycket och behovel av slora väginvesleringar i södra delen
av Göleborgsregionen, och risken för felinvesteringar är myckel stor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Både ur miljösynpunkl och av
samhällsekonomiska skäl måsle väsikuslbanan byggas ut lill dubbelspär sä snabbt
som det är prakliskt möjligl. Medelslilldelningen får inle vara elt hinder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En bra lösning på della hade varit
all yrka bifall lill motion T545. Jagskall emellertid inte göra del ulan vara
mer realistisk, vilkel blir etl första sleg när del gäller målsällningen all få
en ulbyggnad sä snabbt sorn del är praktiskt möjligl, och yrka bifall lill
reservalion 24 och hoppas alt kammarens förnuft räcker lill för alt del skall
bli en majoritet bakom denna reservalion.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 34
BJÖRN SAMUELSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Jag kan instämma i det som Kjell Ericsson och
Bo Finnkvist sade när det gäller NKIJ-banan. Men del finns en del anmärkningar
som måsle göras när del handlar om järnvägen i Värmland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När turislsalsningen på inlandsbanan gjordes och fick elt
lyckosamt utfall, sades det atl banan var räddad. När den nya tunneln i
Brunsberg byggdes, sades det atl trafiken pä slräckan Kil-Charlottenberg var
räddad. När länsstyrelsen fick 14 miljoner lill Fryksdalsbanan, som lades pä en
vägbro i stället, eller när Fryksdalsbanan omklassades lill en icke-stombana,
sades del också alt banan var räddad. Sådana falska förespeglingar har
värmlänningarna alltså utsatts för när det har gällt järnvägspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skall man vara rikligl ärlig måste man säga atl ingen av
dessa banor egenlligen är räddad. Tvärlom är de rent av nedläggningshotade. Jag
kan inte första atl samhället inle kan bedriva järnvägstransporter pä
Fryksdalsbanan och få den all gä ihop när privata företag som Linjdrafik anser
sig kunna del. Det måsle vara en dålig politik som förs frän majorilelens sida
i fråga om järnvägen. Jag lycker inte all regeringen driver den järnvägspolilik
som krävs för att Värmland skall bli etl län med allernaliva
transporlmöjlighder. Inser inte socialdemokralerna att det i ett län som dels
har mer än 80 % av alla Iransporler förlagda till vägar, dels har en
infraslruklur och en näringssiruklur som liknar den i Norrlands inland behövs
en järnväg. Med en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>salsning
på bl.a. de järnvägslinjer som jag nu har nämnt och som vpk föreslär skulle vi
ocksä fä en jämnare ulveckling inom länd. Dä skulle inte allt vad nydableringar
heler med nödvändighel behöva hamna i Karlstad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vpk vill bryla den ensidiga irafikslrukluren i Värmland
för all dels molverka bilismens miljöäverkan, dels medge en aktivare
näringspolilik inom länd. Del är därför nödvändigt atl det satsas pä järnvägen
i länet. Den politiken slår vpk för, och jag yrkar därför bifall lill vpk:s
reservafioner när del gäller järnvägsfrågor för Värmlands del.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Järnvägstrafik</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 35
RAGNHILD POHANKA (mp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Del är nödvändigl inle bara för Värmland utan
även för Dalarna all rnan salsar pä järnvägen. Del har lalals mycket om
järnvägen under de senasle dagarna, och jag vill slödja alla som har lalal för
en ulbyggnad och elt bibehållande av järnvägarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dalarna, som jag kommer ifrån, är etl skogslän och
avstånden är länga. I Dalarna görs många lunga iransporler. Dessulom har man
ännu mer lurism än Värmland. Turisterna borde få åka tåg till båda dessa
landskap. Det är alltså ingen molsällning. Som del ser ul finns i dag risk för
järnvägen all slomnäld kommer alt slula i Borlänge, som fakliski ligger i södra
Dalarna. Man kommer möjligen all överföra del hela pä länen - lill Gävle, lill
Mora och lill Salen. Del är vi emol. Vi menar all om man stryper bifloderna
lill en älv, som del står i min motion, dä stannar ocksä huvudflödet. Sä det är
vikligl all man behäller sidojärnvägarna för atl kunna behålla slomnäld över
huvud tagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Speciellt vill jag tala om Västerdalsbanan. I
Väslerdalarna ligger Salen med sin turism. Där skall man nu satsa ytterligare 3
miljarder. Det finns inte pengar till all bygga ut järnvägen, fä den
elektrifierad, upp till Salen. Det är värt önskemål atl man försl skall bygga
ut järnvägen upp till Salen och sä småningom ända upp lill Särna och Idre. Den
har gäll ända upp lill Särna en gäng - jag har själv åkl pä den när jag var
ung.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi lycker ocksä all banan skall eleklrifieras för all bli
det miljövänliga färdsätt som vi eftersträvar. Jag har hört att det skulle
kosla 900 miljoner. Jag har även hört talas om billigare alternaliv. Jag kan
inle säga emol nägoidera, men 900 miljoner tycker inle vi är för myckel all
salsa på järnvägen där. Del skulle ocksä ge möjligheter för stockholmsbor och
andra storstadsbor all komma upp till fjällen fastän de inle har bil. De skulle
alllsä kunna åka tåg ända upp till skidparadiset och därifrån la malarbuss
eller smäbuss upp lill turistanläggningarna. Jag är överlygad om all del skulle
kunna bli en lönsam investering, inte enbarl för miljön ulan även för
människorna efler Väsler-dalälven och för lurismen uppe i Salen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan vill vi nalurliglvis behålla banan upp lill Mora.
Den är elektrifierad, men i dag kör man för del mesla med diesellok. Man kör
alltså inle alllid med eleklriska lok faslän sådana finns. Del är ocksä en
underlig hushållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi tycker all man bör använda del gamla spåret till
Älvdalen också för persontrafik. Del är oerhörl svära kommunikationer i norra
Dalarna, och det bor ju ändå en del människor där uppe. De envisas. Jag lycker
all de bör fä fina järnvägsförbindelser. Vi har ell lurislparadis uppe i Idre.
Del bör finnas</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 möjligheler all komma dil upp med låg, men del behandlar vi inte
nu i första</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>stegel.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Järnvägstrafik</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag yrkar bifall lill min egen
motion, men i första hand lill reservation 42, och naturligtvis lill alla andra
reservationer som miljöparlislerna fidigare har yrkal bifall lill.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>46</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 36
NIC GRONVALL (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Jag vill i della inlägg deballera frågor sorn
har blivit akluella med anledning av den diskussion som ulskoltsmajorilelen har
fört om västkustbanan. Rolf Clarkson identifierade den avvägning som ulskottd
stod inför som en fråga av principiell nalur. Jag delar hans uppfallning. Här
slälls för första gängen riksdagens målsättningar emot statens möjligheler,
alltså riksdagens målsättningar sådana som de uttalades i föregående års
trafikpoliliska beslul och de resurser som kan förutses vara tillgängliga för
att fullfölja planen. Den ytterligare avvägning som är nödvändig gäller all
siarka miljöskäl lalar för atl pendeln Göteborg-Kungsbacka blir ulbyggd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill emellertid väldigt gärna säga, särskill som jag
vel all jag inle kan fä replik på del eflersom Ivar Franzén har lämnat salen,
all den lyp av debatlinlägg som Ivar Franzén siod för här borde man vara
befriad från. Dels använde Ivar Franzén ullryck om olika polifiska äsikler som
är förnedrande för denna kammare, dels lämnade han för päslåenden om
miljöeffekler sifferunderlag, som bara-är rena och äkla gissningar och som pä
etl område dessutom är tolall fel. De bygger nämligen på all den elekiricitd
som järnvägarna förbrukar produceras i kärnkraflverk och vallenkraftverk. När
Ivar Franzéns samhälle har kommit all genomföras, dä har vi annan produktion av
elkraft, och dä har vi en hell annan miljöeffekt av järnvägslrafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Parallelll med delta utvecklas bilmotorerna. Vi har all
anledning all tro atl denne miljökämpes siffror även pä den grunden var
medvetet felaktiga. Del beklagar jag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anledningen lill atl jag griper till ordet i denna fråga
är atl jag anser att det måste slarkl ifrågasällas om del faller inom kommunal
kompelens alt med någon form av dellagande bidra till fullföljande av ett
statligt uppdrag. Riksdagen har bestämt atl siomnätel skall byggas ut av
slalen. Nu säger riksdagsmajoriteten i sin nöd all denna angelägna uppgifl
måste fullföljas. Då söker vi andra källor för finansiering. Jag ifrågasätter
om en kommun är kompetent alt falla elt beslul, som skulle innebära atl kommunall
uttaxerade skattemedel disponeras som bidrag till slalen, eller vad del nu kan
vara. Det är inte ens en gäng definierat i betänkandet om man avser län eller
bidrag, men alldeles klart förefaller vara atl majorilden i del här fallel inte
avser all del skulle uppkomma äganderätl lill banan för de regionala
myndigheterna och organen. Dä menar jag atl man här verkligen borde ifrägasälla
om det kan överensstämma med kommunal kompetens all bidra till statens verksamhel.
Om man vill pröva denna principiellt nya väg, som Rolf Clarkson Ullryckle
saken, måste man i varje fall först förankra den hos de myndigheter och
kommuner som skulle bli engagerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är för min del ganska självklart atl man i slällel för
det här beslutet borde ha uppdragit åt banverket att genom
förhandlingskonlakter med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>berörda
kommuner och landsting undersöka det genomförbara i att på del Prot.
1988/89:107<br>
här visel finansiera sina tankar, i slällel för all som nu säga alt vi erbjuder
2 maj 1989<br>
denna möjlighet och atl man ifall den inle accepteras får vara inställd pä
all ~. '.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>[</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medlen
disponeras för andra angelägna projekt. Jusl del här uppslaget ger</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>* •'</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>underlag
för en talare som Ivar Franzén att tala om gangstermetoder och annat, vilkel
jag inle lycker var särskill lämpligl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag menar alllsä all frågan inle är tillräckligt väl
beredd, och jag kommer för den skull all avstå från atl rösta i den votering
som uppenbarligen kommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 37 RUNE THORÉN (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Del är synd alt Ivar Franzén inte är kvar i
kammaren och kan försvara sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill bara säga alt jag är ganska trött på det
resonemang som ibland moderalerna och ibland andra här för, all järnvägen i de
flesla fall går med elektricitet och all man därför skall behålla kärnkraften.
Vi har på punkl efler punkl anvisat hur vi skall nedbringa behovel av elenergi.
Vi har sagl alt vi på de ställen där elenergi är bra skall använda den. Ell
omräde är järnvägen. Där har den oerhörl bra effekt vad gäller bäde
godstransporter och persontransporter. Del är del ena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det andra är att jag delar, eller rättare sagl - vi kan
vända pä del - all Nic Grönvall delar minorildens uppfallning alt det är
felaktigt all vällra över finansieringen pä kommunerna. Dä lycker jag all del
är lilel fegl av honom , all avslå från all rösla. Del finns ell ulmärkl
lillfälle för Nic Grönvall all rösla på den reservalion där vi klarl och
tydligt har visat atl pengarna skall komma från riksdagen. Varken kommuner eller
landsting skall delta i finansieringen. Om man däremol själv lar upp en
diskussion, precis som har skelt i Slockholmsregionen, är det en helt annan
sak. Men det går inle all göra så atl man vid ulskollssammanlräde lalar om all
villkoret för alt ni pä västsvenska sidan skall fä pengar för atl bygga järnväg
är all ni själva deltar i finansieringen. Del är på denna punkt som vi har
reagerat så hårl från minoritetens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 38 MARIANNE ANDERSSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! De flesla lågresenärer har någon gång bytt
tåg i Herrljunga. Herrljunga är centrum för lågresandd i Älvsborgs län med
lägförbindelser lill och frän Slockholm minsl varannan limme och anslutningar
lill Borås och irestadsområdei. Tvärförbindelsen Uddevalla-Borås fungerar dels
som malarled lill väslra siambanan, dels som en förbindelse inom länd. Ingen
hade väl irolt au den slällningen skulle ifrågasällas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändå har det kommil flera signaler under senare lid som
lyder på detta.<br>
Saker och ting är faktiskt redan på gång. Man har aviserat att det skall bli<br>
färre lägstopp, bl.a. när del gäller nallägd lill Stockholm och en annan<br>
förbindelse som möjliggör pendling till Skövde. För resenärer från ireslads-<br>
områdel och Borås skulle del i stället bli en anslulning lill fjärrtägen i<br>
Göteborg. Fälld skulle då lämnas öppel för ännu färre lågslopp i Herr<br>
ljunga. Det skulle medföra en avsevärd omväg och därmed en tidsförlust för<br>
resenärerna. På del sättet skulle flygel gynnas pä järnvägens bekostnad -</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Järnvägstrafik</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med allt
vad det innebär av negaliv miljöpåverkan. Frän Trollhättan/ Vänersborg till
Göteborg är det ca 9 mil, och frän Göleborg lill Herrljunga är det 8 mil.
Avståndet Trollhättan/Vänersborg-Herrljunga är ungefär 7 mil. Man skulle alltså
behöva köra mycket fort för alt klara avståndet inom rimlig tid. För dem som
ansluter med bil är Herrljunga dessulom belydligl lämpligare. Där finns del
parkeringsplalser. Del kan inte vara rirnligl att föra över ytterligare biltrafik
lill Göteborgs cenlrum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herrljunga bör, enligl min uppfattning, bli ell
resecenlrum i Älvsborgs län med minst samma omfattning av fjärrtrafiken som i
dag och med elt ulvecklal pendellägssyslem för målning lill fjärrlägen och för
den inomregionala trafiken. För all detta skall fungera måsle Herrljungabanan
ruslas upp. På malerielsidan behövs en modernisering, och stationen måste
byggas orn. Banverkel måste tillföras medel, så att en uppruslning kan ske. Här
har man lagl ned ell slorl kapilal som lill överkomlig koslnad kan ulnyltjas
belydligl bällre än som i dag är fallel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den här debatten har bl.a. Rune Thorén och Elving
Andersson ulvecklal centerns syn på järnvägstrafiken i stort och dess betydelse
för miljön. De har även lalal om våra förslag lill krafligl höjda anslag för en
offensiv järnvägspolilik. Jag inslämmer i vad de här har sagl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare har jag varil med om atl väcka tvä mofioner om
järnvägslrafiken i nämnda omräde. Den ena molionen, T535, slär fem parlier
bakom. Den handlar om låguppehällen i Vårgårda och om malarlrafik med pendelläg
för all tillgodose små kommuners behov av kontakt med slambanenäld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den andra molionen, T558, av mig handlar om en uppruslning
av järnvägen Uddevalla-Herrljunga-Borås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Jag yrkar bifall till samlliga reservationer
i detta betänkande som cenlern siöder samt till molionerna T535 och T558.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 39
STINA ELIASSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! I samband med del trafikpoliliska besluiel
1988 uttalade riksdagen alt inlandsbanan är elt klart samhällsintresse och au
den därför bör finnas kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har med anledning av detta uttalande tillkallat
en särskild förhandlingsman som fäll i uppdrag atl pröva hur irafiken pä
inlandsbanan kan ulvecklas, sä att den främjar en ökad turisllrafik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I del betänkande som vi nu behandlar hänvisar ulskollds
majorilel lill förhandlingsmannens pågående arbete och avvisar därför flera
motioner om inlandsbanan. Del gäller bl.a. molion T521 av mig och Karin
Israelsson. I motionen föreslår vi all inlandsbanan blir en nalionaljärnväg och
all ansvaret för denna läggs direki på slalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare har vi i molionen påmint om den belydelse som
inlandsbanan har bl.a. från försvarspolitisk synpunkt och om atl denna bana, om
den utnyttjas rätt, kan få slor belydelse också för godstransporterna i
mellersta och norra Sveriges inland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del finns ocksä skäl all för framliden överväga en
förbindelse med Mo i Råna i Norge frän Storuman. Pä del säilel skulle alla
Norriandslän fä fillgång lill en isfri hamn under vinlerhalvärd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under de
senasle fem åren har en inlensiv och medvelen marknadsföring</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av
inlandsbanan visal all rnan kunnal popularisera resandet och göra delta
Prot. 1988/89:107</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>allraklivi.
Ell slorl anlal människor som annars inle skulle ha besökl den del 2 maj
1989</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av landet
som trafikeras av järnvägen har på detta säll genom resandei</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,
., ,</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>, „</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. ,</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>, ,</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>o , , ..</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Järnvägstrafik</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>benkals av
de tanlasliska upplevelser som en sådan har resa inneburil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom ell unikt samarbele mellan de kommuner som
inlandsbanan Irafikerar, och ulomsläende landsbygdsulvecklande organ saml
lidningen Land har slor inilialivrikedom visal sig. Dessulom har rnan visal att
en posifiv utveckling varil möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtskilliga gästnätter har lillkommil i de olika
kommunerna. Etl ökat serviceunderlag har medfört all mänga av de affärer och
förelag, som ger genomresande och övernattande lurisler service, har kunnat
överleva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mänga initiativ har lagils när det gäller småskalig
företagsamhet pä turistbasis längs inlandsbanan. Utvecklingen har varit
synnerligen positiv. Rälsbussarna har fält slörre lurlälhd under
sommarmånaderna lill förmån för dem som årel runt bor i dessa trakter. De ljusa
sommarnäilerna och del stundtals ödsliga landskapet med elt exotiskt djurliv är
fascinerande att uppleva. Den gemytliga stämningen ombord pä rälsbussarna
bidrar ocksä till den positiva stämningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Byggandel av inlandsbanan var en sä slor händelse
lokaliseringsmässigl all del vore förödande ur kullurminnessynpunkt atl avhända
sig denna viktiga del av inlandels hisloria. Byggandel skedde i en lid då
Sverige var ell fattigt land. Nu är Sverige etl av världens rikaste länder och
borde ha råd atl utnämna en viktig järnvägsförbindelse till nalionalmonurnent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla dessa skäl lalar för alt inlandsbanan utnämns lill
nalionaljärnväg och för all ansvarel för järnvägen läggs direki på slalen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
lalman! Jag yrkar bifall lill reservalion 46 av Elving Andersson m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så vill jag nämna något om molion T541 av mig och Karin
Starrin. 1 motionen understryker vi - liksom utskottets majoritet har gjort -
all norra siambanan har slor belydelse för del svenska näringslivei, i första
hand del norrländska näringslivet. I motionen föreslär vi bl.a. all regeringen
låter uireda förulsällningarna för snabbtåg pä banan Slockholin-Öslersund. Jag
är inle nöjd med all ulskollsmajorilelen avstyrker vär motion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi motionärer anser atl slräckan
Slockholm-Gävle-Bollnäs-Öslersund måste ägnas slörre uppmärksamhel. Längs denna
sträcka finns det etl slorl befolkningsunderlag. Olika ulredningar visar atl
anlalel resande slär i direki proporlion till hur läla förbindelserna är. För
all kunna åsladkomma en slörre resandefrekvens och för atl kunna ändra pä
resvanorna måsle man salsa på tätare tågförbindelser. Dessulom måsle man satsa
pä lursäkrare förbindelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell myckel olyckligl beslul fattades, när den nu gällande
täglidlabellen infördes och en dubbeltur drogs in. I dag finns del bara fem
dubbellurer pä slräckan Stockholm-Östersund. Mellan kl. 07.00 och 12.00 gär del
inget tåg till Stockholm. Före kl. 14.00 gär del inte all komma lill Öslersund
från Slockholm. Dessa exempel visar att förbindelserna nu är myckel dåliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Turlälare och lursäkrare tågförbindelser måste till för
alt resandefrekvensen skall bli större och för att man därmed på sikt skall
kunna åstadkomma slörre lönsamhd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I allra
högsla grad behövs del en effektiv förbindelse i Sveriges inland.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagens protokoll 1988/89:107</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 Naturligtvis är det viktigt att få trafiken att fungera bra
längs kusten. Men för<br>
2maj 1989</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att få en komplett trafikföring
behövs det en lyftning även för inlandet.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Järnvägstrafik</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Därför
anser vi motionärer alt elt snabbtåg på stambanan inle är ell orimligl krav. I
dag är restiden 6,6 limmar på slräckan Stockholm-Östersund, vilkel gör atl
flygel naturligtvis anses vara ell mer allraklivi komplemeni och alternativ.
Prisbilden är en hell annan, varför mänga av ekonomiska skäl Ivingas all åka
tåg - trots den länga restiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sträckan Stockholm-Östersund borde även för slatens
järnvägar anses vara en mycket inlressanl sträcka för snabbläg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med della, herr talman, yrkar jag bifall till reservalion
45, där de synpunkler och förslag las upp som jag här har utvecklat. Dessa
kommer även lill ultryck i min och Karin Starrins mofion T541.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammaren övergick till att fatta beslut i ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. I (målen för järnvägspolitiken) Utskottets hemställan
bifölls med 236 röster mot 75 för reservation 1 av " Elving Andersson
m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 2 (politisk ledning av järnvägen m.m.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulskotlds hemslällan bifölls med 290 rösler mol 19 för
reservalion 2 av Viola Claesson. 1 ledamol avsiod från alt rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 4 (SJ som aktiebolag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskollels hemslällan bifölls med 215 rösler mot 96 för
reservalion 3 av Rolf Clarkson m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 6 och 7 (Bohusbanan saml bandelen Boden-Haparanda)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskollels hemslällan bifölls med 236 röster mol 74 för
reservalion 4 av Elving Andersson m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 8 (Väslerdalsbanan)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulskollds hemslällan - som slälldes mol reservalion 5 av
Viola Claesson -bifölls med acklamafion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 9 (Fryksdalsbanan)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskollels hemslällan bifölls med 289 rösler mol 22 för
reservalion 6 av Viola Claesson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 10 (bandelen Sundsvall-Långsele)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 271 rösler mol 39 för
reservation 7 av Viola Claesson och Hans Lindforss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 15 (riksdagsbeslut vid slomnätds avgränsning)<br>
Utskottets hemslällan - som ställdes mol reservation 8 av Elving Anders-<br>
50</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>son m.fl. - bifölls med
acklamation.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 17
(anslag till Köp av interregional persontrafik på järnväg)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Först bilräddes reservalion 11 av Viola Claesson och Hans
Lindforss med 39 rösler mol 36 för reservalion 10 av Elving Andersson och Rune
Thorén. 236 ledamöter avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härefter bifölls reservalion 9 av Rolf Clarkson m.fl. med
61 rösler mol 40 för reservation II av Viola Claesson och Hans Lindforss. 210
ledamöler avsiod frän atl rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen bifölls utskotlels hemställan med 212 rösler mol
59 för reservalion 9 av Rolf Clarkson m.fl. 40 ledamöler avsiod frän au rösla.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Järnvägstrafik</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 19
(upphandling i konkurrens)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulskoltets hemslällan bifölls med 198 rösler mol 112 för
reservalion 12 av Rolf Clarkson m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 20 (anslag lill Ersällning lill trafikhuvudmännen för
köp av viss persontrafik på järnväg)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskollels hemslällan - som slälldes mot dels reservation
13 av Elving Andersson m.fl., dels reservation 14 av Viola Claesson - bifölls
med acklamafion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 22 (bidrag endast till lågtrafik)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemslällan bifölls med 236 röster mol 75 för
reservation 15 av Elving Andersson m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Ylva Annerstedt (fp) anmälde alt hon avsett atl rösta ja
men markerats ha röslal nej.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 23 (bidrag lill irafik på
siomnätel) Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 16 av Hans
Lindforss</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 24 (tåg lill
trafikhuvudmännens förfogande) Ulskoltets hemslällan - som slälldes mol
reservalion 17 av Hans Lindforss</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- bifölls
med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 25 (utvecklingsprogram för länsjärnvägarna)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulskollds hemslällan - som ställdes mot reservalion 18 av
Viola Claesson och Hans Lindforss - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 26 (anslag lill Drifl och vidmakthållande av slalliga
järnvägar)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskotlels hemslällan - som slälldes mol dels reservation
19 av Viola Claesson, dels reservation 20 av Hans Lindforss - bifölls med
acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 27 (medelsram för nyinvesteringar)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemslällan bifölls med 236 rösler mol 74 för
reservafion 21 av Elving Andersson m.fl.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 Mom. 28 (anslag lill Nyinvesteringar i stomjärnvägar) 2 maj 1989</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Järnvägstrafik</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Först biträddes reservation 22 av Viola Claesson med 27
rösler mot 19 för reservation 23 av Hans Lindforss. 265 ledamöter avsiod från
att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härefler bifölls ulskollds hemställan med 272 rösler mot
38 för reservation 22 av Viola Claesson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 30 (västkustbanan)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försl biträddes reservalion 24 av Elving Andersson m.fl.
med 76 rösler mot 37 för reservalion 25 av Kenth Skärvik och Hugo Bergdahl. 197
ledamöter avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härefler bifölls utskottets hemslällan med 190 rösler mot
110 för reservalion 24 av Elving Andersson m.fl. 11 ledamöler avsiod frän atl
rösla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 33 (kommunikationer i en kris- eller krigssituation)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulskollds hemslällan - som ställdes mol reservalion 26 av
Elving Andersson m.fl. - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 36 (finansiering av banverkels investeringar)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulskollds hemslällan - som slälldes mol reservalion 27 av
Rolf Clarkson m.fl. - bifölls med acklamafion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 39 (Grödingebanan)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulskollds hemslällan bifölls med 271 rösler mol 20 för
reservalion 28 av Hans Lindforss. 20 ledamöler avsiod från all rösla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 41 (järnvägsförbindelse till Kapellskär)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 29 av
Viola Claesson och Hans Lindforss - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 43 (bandelen Örbyhus-Hargshamn)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemslällan - som ställdes mot reservation 30 av
Hans Lindforss - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 44 (Mälarbanan och Svealandsbanan)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemslällan - som ställdes mol reservalion 31 av
Viola Claesson och Hans Lindforss - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 45 (Göialandsbanan)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulskotlds hemslällan bifölls med 246 röster mot 40 för
reservation 32 av Viola Claesson och Hans Lindforss. 24 ledamöter avsiod från
alt rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 46 (vissa bandelar i Småland)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskotlels hemslällan - som ställdes
mol reservation 33 av Viola Claesson och Hans Lindforss - bifölls med
acklamation.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>52</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 47
(kust-lill-kusl-banan)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemslällan - som slälldes mol reservation 34 av
Viola Claesson och Hans Lindforss - bifölls med acklamafion.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 48
(Blekinge kustbana)</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:107</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskotlels hemslällan bifölls med 244 rösler mol 55 för
reservalion 35 av 2 maj 1989 Viola Claesson och Hans Lindforss. 11 ledamöler
avsiod frän all rösla.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Järnvägstrafik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 49 (eleklrifiering av banan Malmö-Yslad)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulskollds hemslällan - som slälldes mol reservalion 36 av
Viola Claesson och Hans Lindforss - bifölls med acklamafion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 51 (uppruslning och ulbyggnad av Bohusbanan)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulskollds hemslällan bifölls med 218.rösler mol 91 för
reservalion 37 av Elving Andersson m.fl. 1 ledamol avsiod frän alt rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 53 (vissa övriga projekt i Västsverige)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 198 rösler mol 108 för
reservalion 38 av Kenlh Skårvik m.fl. 3 ledamöter avsiod från all rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 56 (Nykroppaprojektel)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulskotlds hemslällan - som slälldes mol reservalion 39 av
Viola Claesson och Hans Lindforss - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 57 (uppruslning av Fryksdalsbanan)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottels hemställan - som slälldes mot reservalion 40 av
Viola Claesson och Hans Lindforss - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 59 (banan Deje-Hagfors)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulskoltets hemställan - som slälldes mol utskottets
hemslällan med den ändring däri som föranleddes av bifall lill molion T520 av
Isa Halvarsson -bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 60 (Bergslagspendeln)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulskollds hemslällan - som slälldes mol reservalion 41 av
Viola Claesson och Hans Lindforss - bifölls med acklamafion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 61 (uppruslning och ulbyggnad av Väslerdalsbanan)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulskotlds hemställan bifölls med 254 rösler mol 43 för
reservalion 42 av Viola Claesson och Hans Lindforss. 12 ledamöler avstod frän
att rösla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 63 (Dellenbanan)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulskotlds hemslällan - som slälldes mol reservation 43 av
Viola Claesson och Hans Lindforss - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 64 (snabbtåg Stockholm-Sundsvall)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskollels hemslällan bifölls med
256 röster mot 44 för reservation 44 av Viola Claesson och Hans Lindforss. 9
ledamöler avsiod från alt rösla.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 65
(norra siambanan)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemslällan bifölls med 251 rösler mot 43 för
reservalion 45 av Viola Claesson och Hans Lindforss. 16 ledamöler avsiod frän
att rösta.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 Mom. 66 (inlandsbanan)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 maj 1989</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskottets hemslällan bifölls med
230 röster mot 77 för reservalion 46 av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Elving Andersson m.fl. 3 ledamöter
avstod frän atl rösla.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Järnvägstrafik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 67 (oslkustbanan)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskotlels hemslällan bifölls med 256 rösler mol 40 för
reservation 47 av Viola Claesson och Hans Lindforss. 12 ledamöler avsiod från
att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 68 (malmbanan) Ulskotlds
hemslällan - som ställdes mol reservalion 48 av Viola Claesson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 70 (ny ostkustbana i södra Sverige)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskottets
hemslällan - som slälldes mol reservation 49 av Hans Lindforss</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- bifölls
med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 72 (uppruslning av bandelen Sundsvall
—Långsele-Härnösand)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulskoltets hemslällan - som slälldes mot reservalion 50 av
Viola Claesson och Hans Lindforss - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 77 (anslag till Ersättning lill statens järnvägar för
ulveckling av godslrafik)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskollels hemslällan - som slälldes mot dels reservation
51 av Rolf Clarkson m.fl., dels reservation 52 av Viola Claesson och Hans
Lindforss -bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 78 (SJ:s godstrafik)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som ställdes mol dels reservalion
53 av Elving Andersson m.fl., dels reservalion 54 av Viola Claesson - bifölls
med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 81 (SJ;s persontrafik)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulskoltets hemställan bifölls med 269 rösler mol 40 för
reservalion 55 av Viola Claesson och Hans Lindforss. 1 ledamol avsiod frän alt
rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 85 (SJ:s buss- och
åkeriverksamhet) Utskollels hemställan - som slälldes mol reservalion 56 av
Hans Lindforss</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 87 (SJ:s verkstäder)
Utskottels hemställan - som ställdes mol reservation 57 av Viola Claesson</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- bifölls
med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övriga moment Utskottets hemställan
bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>54</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vägväsende</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6 § På förslag
av iredje vice lalmannen medgav kammaren alt de ärenden PrOt. 1988/89:107
som hann debatteras färdigt under återstoden av dagens sammanträde skulle 2
maj 1989 fördas lill avgörande i ett sammanhang i början av morgondagens arbetsplenum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § Kammaren beslöt kl. 18.19 au ajournera förhandlingarna
till kl. 19.00 för middagsuppehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § Förhandlingarna återupptogs kl. 19.00 under ledning av
försle vice lalmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § Föredrogs</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>socialutskottets betänkanden</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:SoU25
Förslag om karanlänslag, m.m. (prop. 1988/89:123) och 1988/89:SoU27
Tilläggsbudget </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lill statsbudgeten för
budgetåret 1988/89 (prop. 1988/89:125 delvis).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande socialutskottets belänkanden 25 och 27
konstaterade försle vice lalmannen atl ingen lalare var anmäld. (Beslul i ärendena
skulle fattas vid näsla arbelsplenum.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § Föredrogs</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>trafikutskollels
belänkande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:TU15
Vägväsende (prop. 1988/89:100 delvis).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vägväsende</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 40
GÖREL BOHLIN (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru lalman! En väl utvecklad infraslruklur är en förulsältning
för etl lands välsiänd. Del är en sanning som man är biltert medvelen om i de
delar av världen där ekonomin inte medgivii saisningar pä vägar, låg,
telesystem, flyg etc. En infrastruktur är nödvändig för att handeln skall
fungera, för fungerande lele-, post- och iransporlsyslem, för konlaklen mellan
människor och kontakten mellan företag, för att räddningssystemet skall
fungera, för alt företag och människor skall nås av varor, för all ett folk
skall näs av informalion och för atl politiska system skall fungera - inle
minst del demokraliska systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Basen i vårl transportsystem är inle längre järnvägarna.
Del är vägarna. Det är via vägarna vi kan nå den yttersta grenen i syslemel för
skogs- och massahanlering och klara av produktionen i vår så viktiga
exportnäring. Tack vare att vägar finns kan människor i vår tid bo på
landsbygden och i glesbygd. Del är bl.a. tack vare infrastrukturen, främst
vägarna, som hela Sverige kan leva.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Personbilslrafiken
ulgör 75 % av den totala trafiken, och lasibilstranspor-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägväsende</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>56</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>terna
svarar för 350 miljoner ton av de sammanlagt 410 miljoner ton som transporteras
inom Sverige. Järnväg och sjöfart svarar tillsammans för endasl 60 miljoner
lon. Av de 350 miljoner ton som lastbilstrafiken årligen transporterar fraktas
huvuddelen, eller 270 miljoner ton. inom etl avstånd under 10 mil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man ser lill den lotala mängden fraktat gods, dvs. även
gods som transporleras lill och från Sverige, ulgör den 52 miljarder
lonkilomeier varav 17 % gär med båt, 35 % på järnväg och 48 % på landsväg. På
riktigl länga sträckor fraktas således en betydande mängd gods med bål och
järnväg, medan lastbilen är dominerande pä korta avstånd. Delta är vikligl all
komma ihåg. Del är fråga om närförsörjning av olika slag. där del inle finns
allernaiiv lill laslbils- och väglransporler. Möjlighelen lill dessa säkra,
frekvenla och rällidiga leveranser är avgörande för koslnaderna och därmed
också för konsumentens kostnader. Den är ocksä avgörande för näringslivet, värl
land och värt välsiänd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Underhållet av vägsyslemd har pä senare år inte
upprätthållits. Vägverket har dock under en följd av är varnat för all vägarna blir
alll sämre och för all pengarna inle räcker lill för behovet av förbättringar
och förslärkningar. Vägkapiiald förstörs snabbt. I årets anslagsframställning
har ocksä vägverket begärt en miljard mer än vad regeringen föreslär i sin
proposifion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från moderal håll, fru lalman, anser vi della krav
synnerligen berältigal, och vi föreslår elt anslag om en miljard kronor ulöver
regeringens förslag. Till skillnad frän en del utgiflsyrkanden som ställs här i
kammaren, är del moderala förslagel lill fullo finansierat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När vägarna på långa slräckor fär spärbildning, svåra
tjälskador och häl i vägbanan m.rn., innebär della en betydande risk för
trafikolyckor. Ulvecklingen när del gäller trafikolyckor har varil oroande -
och är oroande. När pengarna inle räcker till för atl förbällra och bygga bort
sädana dåliga vägavsnitt som leder lill köbildning och stopp i trafikflödet,
innebär della all risken för Irafikolyckor ökar och dessulom ökad
miljöförstöring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När storstadsområdenas väglrafikanter tvingas alt la långa
omvägar- försl in mot cenlrum och därefler lika långl ul ål ett annal håll,
eller genom centrala delar av slorsladen - blir dessa människor stressade och
otåliga, vilket kan leda lill olyckor och också lill miljöskador genom all de
måsle ta en onödig omväg. Man kan inte la en kortare väg resp. en kringväg -
del finns ingen. Tvärleder och kringfarlsleder saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men skall man dä inle använda kollektivtrafik? Sä enkell
är del inle. Försl och främsl är boendel utformat så atl man ofla är beroende
av bil. Glesbygdens människor har l.ex. ofta länga resvägar lill sin
arbetsplats eller lill service av olika slag. Bosladsområden och arbdsplalser
är inle samordnade, och del finns inle möjlighet att i efierhand anpassa
detta. Dessulom händer det ju all människor byter anställning, alt medlemmarna
inom samma familj färdas åt olika håll och atl de flyttar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man nu kan använda kollektiva färdmedel, vilket är bra
om del går, innebär del ofla onödigt länga, tidsödande resvägar, kanske
beroende pä vägsystem och kollektivtrafikens uppläggning. Människor slits av
iröllsam-ma resor, och slöseriet med mänsklig tid är stressande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kollektivtrafiken,
som dessulom inle ulan bdydande ekonomiska sals-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ningar kan
svälja ell ökal anlal resande, är ofla uppbyggd med hjälp av bussar, vilka ju i
allra högsla grad är beroende av goda vägar. Hur vi än resonerar är goda vägar,
bältre vägar, en förulsältning för atl samhällel skall fungera bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>All kommunikation är egentligen kollektiv. Det finns ingen
väsentlig skillnad mellan en taxibil, en personbil och en normalbesall svensk
buss. De dellar alla i ell kollektivt transportarbete. Del är endast
ägandeform, resursulnylljande och koslnader som skiljer. Ibland är personbilen
den bästa lösningen, i de fall ingen förare finns eller när del finns
parkeringsproblem kan exempelvis taxi vara den bäsla lösningen. Ibland är
spårbunden trafik den bäsla lösningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del sägs inle heller ofla i deballen all de slörre
kollektiva transportmedlen - SJ och flyget - är beroende av alt resenärerna kan
komma lill anslulande terminaler l.ex. med buss eller bil. Dä behövs vägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har från moderal häll i är föreslagit besparingar på
andra områden lill förmån för framför alll vägunderhålld. Vi vill satsa 1 miljard
extra pä vägar och länstrafikanläggningar. För att klara de underhålls- och
reparationsarbeten som vägverket anser nödvändiga skulle emellertid långl
slörre summor behövas. Det är under en tioårsperiod fråga om 50 miljarder
kronor. Vi moderater, fru lalman, salsar 1 miljard extra på vägnälei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>All bygga och förbättra vägar är lönsamt. Vägverket gör
ocksä avkastningsberäkningar för olika vägprojekt. Tyvärr fär inle dessa
beräkningar slå igenom när det gäller prioriteringen på den rikslisla som
upprättas, utan vägar som ger sämre avkastning byggs av hänsyn lill andra
faklorer före dem som ger bällre avkastning, Della har väg- och Irafikinstiluld
konslaleral i en ulredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru lalman! I reservalion 1 lar vi moderater upp
rätlsaspeklerna för den enskilde och för berörda inlressenler i samband med
vägbyggen. Rällsaspek-lerna rnäsle vara vägledande, och del som las upp som
exempel i reservafionen är alllsä vägen på väslkuslen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservalion 5 behandlar vägverkels avkastningsberäkningar
som enligl vär uppfallning i högre grad borde vara styrande för ordningen över
riket än vad som nu är fallel. Vi menar alltså atl man skall bygga vägar där de
bäsl behövs och mesl efterfrågas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi säger i reservalion 7 nej lill avgifisfinansiering av
befinlliga vägar och broar, men markerar i reservalionerna 9 och 10 vår
positiva inställning till atl vägprojekt finansieras av privala inlressenler
och därefler avgiflsbeläggs. Österleden är etl sådant exempel och också, vilkel
sägs i reservation 9, etl exempel på en nödvändig kringfarlsled.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill ha en ulredning om ändrad verksamhetsform för
vägverket, vilket vi säger i reservalion 12. Reservalion 15 anbefalls varmt för
denna kammare. Reservationen innebär ell rned 740 milj. kr. ökal anslag lill
drifl av slalliga vägar jämfört med regeringens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I proposilionen föresläs aulomalisk haslighelsövervakning,
någol sorn vi vänder oss emol. En sådan rymmer åtskilliga juridiska problem,
och rätlssäkerhetsaspekterna för den enskilde måste säkras. Detta skriver vi i
reservation 19. I reservation 26 föresläs ett ökat anslag om 150 milj. kr. lill
länslrafikanläggningar. och i reservalion 33 föresläs ell ökal anslag om 110</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägväsende</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 milj- kr. lill enskilda vägar. Jag har rned förvåning noterat
att cenlern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 maj 1989</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vägväsende</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>folkpartiet
och miljöpartiet som är sä kriliska lill anslagsgivningen inle har kunnal
slödja del moderata förslagel - della gäller också anslagel lill enskilda vägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fru lalman! Jag yrkar bifall lill
samlliga reservafioner där moderala ledamölers namn återfinns och i övrigt lill
utskollels hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>58</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 41
KENTH SKÅRVIK (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Bäde i fredags och i dag har vi debatterat järnvägarnas
betydelse för iransporler av personer och gods. Vi är nog alla övertygade om
all järnvägen har slor belydelse, men vi är inte överens om hur myckel den
betyder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu skall vi slä ell slag för bältre och ändamålsenliga
vägar och dl bättre fungerande vägnät. Hur mycket som skall salsas pä vägarna
och hur vägarna skall se ut är vi däremot långt ifrån överens om mellan de
politiska partigrupperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägen har alllid haft stor belydelse för människors
möjligheter all la sig fram. Vägarna har förbältrals efler hand. Givetvis har
detta i slor ulslräckning varil beroende på de medel som vi människor har
använt oss av för atl komma fram. I denna liksom i många andra frågor är vi här
i Sverige inle ell isoleral land som enbarl kan se lill våra egna inlressen. Vi
måste ocksä ta hänsyn till vad som händer ulanför våra gränser. Vi märker då
all del i jusl dessa frågor, alltså frågor som gäller vägar och
kommunikationer, händer myckel, och ulvecklingen gär snabbt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi behöver elt bra och väl fungerande vägnät i Sverige,
liksom vi behöver ell bra och fungerande järnvägsnät. Underhållet av våra vägar
har under längre tid eflersalls. Delta gör all mänga av vägarna i dag ulgör en
trafikfara med späriga och trasiga vägbanor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många av de olyckor som sker skulle ha kunnal undvikas om
vägarna haft en bättre slandard. Della hade sparal en ansenlig summa pengar
lill slalskassan, pengar som hade kunnal användas på bällre säll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är ganska läll all konsiaiera all del inle endast är
haslighderna som medverkar lill farorna på våra vägar. Med della vill jag inle
säga all inle alldeles för mänga kör för forl och inle följer
haslighdsbesläinmelserna. All avstå från alt bygga bra vägar, som minskar
trafikskadorna, dämpar irritationen och ökar framkomligheten, innebär i
praktiken alt miljön försämras. Till della kommer ökade koslnader för
iransporl. minskad samhällsekonomisk effeklivild och ökade irafikskador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bra vägar är därför bra och nödvändiga för miljön. Dåliga
vägar är dåliga för miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Våra slora, eller rättare sagl slörre, kommuner lider i
dag av mycken trafik inne i själva kommuncentrumen. Därför anser vi all
regeringen bör la ell ordenlligl inilialiv till att uireda och se över hur våra
kommuner i dag fungerar i della avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi fär hoppas och iro all storsladslrafikkommiltén också
kan komma fram med realistiska förslag i denna fråga i sitt utredningsarbete,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kringfarlsleder förbi såväl större städer som mindre orler
ökar säkerhelen, effektiviteten saml är en god miljöinvestering. Vägar med bra
kvalitet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vägväsende</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>från
trafiksäkerhdssynpunkl och dimensionerade för aktuell trafikmängd Prot.
1988/89:107 innebär möjlighel lill jämn hastighet. Jämn hastighet är inle
nödvändigtvis 2 maj 1989 delsamma som hög haslighd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frän folkpartiels sida anser vi det nödvändigt med bra
vägar och rikliga kommunikationer. Vi kan vid nybyggen av slörre vägar och
broar länka oss nägon form av avgiftsuttag. Detta skall inte ske för underhäll
och driftskostnader. Detta har vi utvecklat tillsammans med moderalerna och
cenlern i reservalion nr 7.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Diskussionerna om nya vägbyggen har under senare lid varil
slora. Mänga gånger har delta fördröjt och fördyrat nödvändiga vägprojekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är givet atl miljökraven bör väga lungl när det gäller
vilka ingrepp man tänker göra och vilka vägar man länker bygga, mensamma
villkor skall gälla vid järnvägsbyggen och andra invesleringar dä del gäller
ingrepp i naturen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser all en allsidig belysning och
konsekvensbeskrivningar är vikliga för att vi i framliden skall kunna utföra
vägbyggen pä etl för miljön acceplabell säll. Prövningen ger dessulom samma
insyn och möjlighel lill påverkan som all annan elablering av verksamhet med
risker för miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med della. fru talman, yrkar jag bifall till
reservationerna nr 2, 7 och 19.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 42
ANNA WOHLIN-ANDERSSON (c);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru lalman! Med mänga av oss i kammaren är det sä all vi
har boll vid en landsväg i hela vårt liv och sett människor komma och gå. Så
var det på Edvard Perssons tid. Om man i dag ser någon pä vägen, utgår man från
atl han eller hon har fåll molorslopp. Vi skulle kunna pråla om vägar länge,
egenlligen i flera dagar, men del kommer vi alllsä inle all göra,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell parli måsle beslämma sig för vilken typ av samhälle
man vill ha, och sen måste vägpoliliken liksom alla andra frågor inordnas i
della samhälls-mönsler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Cenlern vill ha ell decentraliserat, miljövänligt och
mindre sårbart samhälle. Det är främst i det perspektivet som vi harulformal
vår vägpolilik,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samhällsforskare lalar i dag om viklen av goda
kommunikationer som en av de viktigaste delarna i ett decentraliserat samhälle
för en god regionalpolitik. Det hjälper inle med lokaliseringslån,
lokaliseringsbidrag, länsanslaget etc. hur vikliga de än är, om del inle finns
en väg för del förelag som ullokaliseras eller för människorna som skall
pendla, för de människor som skall göra vår landsbygd levande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vet allihop att vägtrafiken i dag slår för den största
andelen av de utsläpp som vi svenskar förorsakar. För all fä bukt med detta är
del ålgärder pä bilområdet som vi skall sälla in, men del är ju inte del vi
egentligen skall tala om här i dag. Del vi kan nämna när del gäller vägen och
miljön är all del är i släderna som irafiken förorsakar de största
miljöproblemen. Ell säll au lösa dessa problem är alt salsa på förbi- och
kringfarlsleder. På den punkten häller jag alltså med Görel Bohlin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell annal sätt är alt salsa pä del mindre vägnälei, därför
all etl decentraliserat samhälle i sig är etl mer miljövänligt samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En framälsyflande irafikpolilik måsle också beakta
beredskaps- och särbarhelsaspekler. Kommunikationerna måste kunna fungera också
när påfrestningarna blir slörre. De vägar som ingår i de planer som militären
har</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägväsende</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>60</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>måste
ruslas redan i fredslid, annars häller inte den militära planeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan början av 1970-lalel har en alll mindre del av
landets resurser använts till saisningar pä vägar. Under de senaste åren har
inte rner än ca 0,5 % av BNP avsatts för väginvesleringar, i huvudsak på våra
högirafikera-de vägar. Den här utvecklingen medför alt det svenska vägkapiiald
minskar, och samtidigt ökar bäde person- och godslrafiken på vägarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan 1970 har personirafiken ökal med över 40 %. Del
enskilda resandei mätt i mil per person har ökal frän 800 mil per år 1970 lill
1 250 mil 1987. Samfidigt som vi investerar 40 miljarder kronor i bilar,
investerar vi ca 10 miljarder kronor i vägsyslemd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Laslbilslrafikens lolala transportarbete har ökal från ca
3 miljarder tonkilometer 1950 till ca 25 miljarder 1987. De långväga
godstransporterna har ökal snabbi, från cirka en miljard lonkilomeier i början
av 1950-lalel lill drygl 18 miljarder lonkilomeier 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men när vi ulformar vägpoliliken kan vi inte bara se lill
dessa siffror och göra en prognosmässig framskrivning av transportbehoven och
de olika transporlslagens andel av del lolala transportarbetet. Som jag sade
tidigare måste vi beslämma vilken sorls samhälle vi vill ha och därefler
planera väginvesteringarna. Om vi då planerar för ell decenlraliseral samhälle,
planerar vi samiidigi för ell samhälle där vi minskar behovel av bäde
person-och godstransporter. T.ex. är vi i cenlern inte övertygade om atl
jusl-in-lime-filosofin - där förelagen för ut sina lager på vägarna, vilket i
sin tur leder till flera och tätare transporter - är samhällsekonomiskt
vettigt. Vi är inle heller övertygade om alt del är samhällsekonomiskt rikligl
atl lägga bebyggelse och arbetsplatser sä långt ifrån varandra som i dag. Nej,
med tanke på miljön, vägslitagd och på människors välfärd som helhel, bör vi
planera för ell samhälle som minskar Iransporlbehoven,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill ocksä besiäml deklarera all vi i centern är
övertygade om all ingel parli kommer alt klara problemen med vägslitagd,
Sverige kornmer aldrig alt klara atl upprätthålla ell fillräckligl bra vägnäl,
om inle belydligl fler resande och framför alll fler lunga transporter förs
över pä järnväg och annan kollektivtrafik. Jag är därför förbluffad över atl
socialdemokralerna säger ja lill all föra över vagnslasllrafik lill väg och nej
lill en bällre regional fördelning av vägmedlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill gå över lill de konkreta förslag som centern har
lagl fram på vägpolitikens område. Vi kan i alla parlier gemensamt konstatera
all underhållet av våra vägar är mycket eflersall. Regeringen har i år ökat på
summan för underhåll. Från centerns sida vill vi dock lägga till ytterligare
400 milj. kr. till just vägunderhåll. Vi vill föra över bärigheisanslagel lill
elt nytt anslag, nämligen Drifl, underhäll och modernisering av statliga vägar.
Varför vill vi göra del? Del finns egenlligen tre skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det första kommer bärighelsupprustningen enbarl
broarna lill godo. Det säger sig självt all om de vägbilar som finns pä ömse
sidor om broarna inle rustas upp på samma säll sorn broarna, kommer inte den
ökade bärigheten för broar all medföra mindre ornlaslningsproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För del andra har, som vi konslaierade redan i fjol, den
slörsla delen av bärighelspengarna i Norrland gäll till de stora vägarna utmed
kusten. Vi</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anser all
del hade varil bra myckel bällre om medlen fördelats jämnare mellan inland och
kuslbygd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det tredje finns del skogslän även söder om Dalälven.
De ire Smälandslänen slär för en slor del av Sydsveriges skogsproduktion. Med
nuvarande beslämmelser för bärigheisanslagel kan man inle använda del anslagel
lill de mindre och medelslora vägarna där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill fästa uppmärksamheten pä alt vi alltså inte
föreslär all pengarna skall las bort. Vi föreslär atl de läggs till anslaget
Underhåll av statliga vägar och på del visel kan användas mera flexibelt och pä
flera olika slällen i Sverige. Det anslag som vi nu föreslär lill Drifl,
underhäll och modernisering av statliga vägar skulle enligt värt förslag uppgå
lill 6 482 milj. kr. Av dessa pengar hade vi tänkt oss all 500 milj. kr. skall
användas till förstärkning och asfallering av grusvägar under näsla är. För
närvarande saknas det beläggningar på 3 000 mil länsvägar, och del är
regionalpoliliskl förödande. Även bilar och människor slits, och del bidrar
inle lill ell decentraliserat samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till skillnad frän moderaterna anser vi atl del är de
människor som inle har fillgång lill kollektivtrafik, dvs. tunnelbana, spårvagn
och järnväg, och inle heller tillgäng till nägon flygplats, som i första hand
skall ha en skaplig väg atl la sig fram pä. Det kan inle vara rimligt all en
familj ule i bygden kan fä beiala 2 000 kr. till en kollektivtrafik som man
aldrig ser röken av och samtidigt tvingas att åka pä en dålig väg. Del är
alltså där vi nu skall sälla in vara resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I del här sammanhanget vill jag säga all del är glädjande
all kommunikalionsminislern har kommil hil i kväll. Del menar jag uppriktigt.
Del känns alllid mer roligt all föra en debalt i kommunikationsministerns
närvaro. Jag vill slälla en fråga lill kommunikationsministern, alternativt
lill Rune Johansson. När vi diskulerade järnvägar i kammaren den 28 april, sade
Rune Johansson vid ell lillfälle och kommunikalionsminislern vid ivä fillfällen
all våra förslag när del gäller beläggningar av länsvägar skulle kosla 58
miljarder kronor. Jag skulle myckel gärna vilja vela var del beloppet kommer
frän. Del kvillar vem som svarar, men jag vill gärna vela hur ni har räknal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del finns 28 000 mil enskilda vägar, och för närvarande
får 7 000 mil av dessa vägar slalsbidrag. Men del finns många fler vägar som är
beräiiigade till statsbidrag, men som inte kommer in i systemet på grund av
penningbrist. Vad beträffar de vägar som nu fär slalsbidrag, skulle bara
uppfyllandel av den allra lägsta ambitionsnivån, nämligen all lyfia upp myckel
dåliga vägar lill godlagbar slandard, kosla 1 600 milj. kr. All lyfta upp
mycket dåliga och dåliga vägar till godlagbar standard skulle kosta 4 500 milj.
kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots dessa belopp, och många fler som del skulle kunna gå
alt plocka fram, har regeringen inle föreslagil mer än 439 milj. kr. i är lill
del enskilda vägnätet. Om man ser fill procentsatsen och till inflationen är
det i realiteten en minskning, och del innebär atl man inle kan underhälla de
enskilda vägar som redan har slalsbidrag och ännu mindre la in några nya i
systemet. Jag skulle vilja fråga socialdemokralernas talesman i dag om det kan
vara rättvist och rimligt all de människor som bor ulefler sådana vägar inle
ens skall kunna få stalsbidrag för all kunna lyfla vägarna lill godlagbar
slandard. Kan det vara rättvist och rimligt att människor som bor utefter en
väg, som borde vara berättigad till statsbidrag, på grund av regeringens
snålhet och oförmåga</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägväsende</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägväsende</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>62</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>alt förslå
problemel med enskilda vägar inle kan få vägen in i slalsbidragssys-temet?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centern föreslår en uppräkning av anslagel med 100 milj.
kr. Vi har med glädje konslaleral all moderaterna har räknat upp anslaget
väsenlligl i år. År efter är har vi skällt på moderalerna för all de inle har
lämnat något högre bidrag till enskilda vägar, och nu är moderaterna plötsligt
förvånade över att vi inte har råkat hamna pä precis samma anlal miljoner
kronor som de. Jag kan trösta Görel Bohlin med alt vi, om vär reservalion nr 34
faller, kommer atl rösla pä moderaternas reservation nr 33.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag länker inte ta någon kamp med de andra
oppositionspartierna när del gäller anslaget lill enskilda vägar. Del är min
förhoppning all vi näsla är skall kunna skriva ihop oss om ell anslag till
enskilda vägar, om inle regeringen innan dess har tagit sitt förnuft till fånga
och höjt anslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen införde förra årel ett nyll anslag, B 4
Byggande av länslrafikanläggningar. Inom della anslag skall rymmas byggande av
länsvägar, länsjärnvägar, slatskommunvägar, kolleklivtrafikanläggningar,
saisningar pä miljövänliga trafikmedel och byggande av cykelleder. Regeringen
föreslär i är alt della anslag förs upp med 970 milj. kr. Frän cenlerns sida
tyckte vi redan i fjol att anslagel borde delas upp centralt i sex olika
delposter. Vi anser att i vilken lakl man bygger, var man bygger och vad sorn
ingår i LTA-anläggningar har myckel stor belydelse för hur samhälld ulformas.
Del är därför vi lycker all del är vikligl och rikligl all riksdagen lar
slällning till huvudinriktningen genom att dela upp anslaget på specificerade
delanslag. Vi har då föreslagil atl länsvägarna fär 400 milj. kr.,
länsjärnvägarna 300 milj. kr., slatskommunvägarna 100 milj. kr.,
kolleklivtrafikanläggningar 300 milj. kr., miljövänliga trafikmedel 85 milj.
kr. och cykelleder 20 milj. kr. Del blir sammanlagt 1 205 milj. kr., eller 235
milj. kr. mer än vad regeringen har föreslagil. Våra anslag är också
finansierade, Görel Bohlin, De 300 milj. kr. lill länsjärnvägarna visar vilken
vikl vi fäster vid alt huvudmännen fär sina länsjärnvägar upprustade, och de
400 milj. kr. lill länsvägarna hoppas vi skall leda till etl bättre SOT-nät.
Häromdagen lärde jag mig atl denna förkortning betyder sekundär- och lertiärvägar.
Det lycker jag är en myckel praktisk förkortning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När riksdagen anslagit medel för byggande av
länstrafikanläggningar har del ankommil pä vägverket all fördela pengarna
länsvis, alltså inte riksdagen och inle länd ulan vägverket. Vägverket har då
all la hänsyn lill de sex delmål som riksdagen har salt upp för vägpoliliken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del första delmålet är atl ansvarel för väghållningen
skall vara lämpligl avgränsat, del andra är alt vägkapiiald måste säkras, del
iredje är all åsladkomma en god miljö, del fjärde all förbällra
Irafiksäkerhelen, del fernle all vägnälei skall leda lill etl effeklivl
resursutnyttjande och del själle alt säkerställa en tillfredsställande slandard
i landels alla delar, även pä del lågtrafikerade vägnätet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl cenlerns mening har man vid den fördelning som
vägverkd gjorde höslen 1988 inle lagil hänsyn lill del femle och del själle
delmäld. Man kan inle påslå atl resurserna utnyttjas effektivt, då det inte
salsas pä de mindre vägarna, där alla skogslransporter startar och skall fram
för all komma till del mer högtrafikerade vägnätet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vägväsende</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ännu mindre har vägverket uppfyllt det själle delmålet,
atl säkerställa en Prot. 1988/89:107 tilifredsställande slandard i landets
alla delar, även pä del lågtrafikerade 2 maj 1989 vägnätet. 1990 fär
storstadslänen 35 % av vägmedlen, och samma år får de sex Norrlandslänen -
räknal frän Dalarna och norrul - 19 % av alla pengar. De ire Srnålandslänen,
som slär för en stor del av skogsproduktionen i södra Sverige, fär 8,5 %
tillsammans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den här utvecklingen forlsäller. Enligt vägverkets
fördelning fär de tre storstadslänen 1991 över 40 % av de samlade medlen lill
länstrafikanläggningar, medan sex län får minskade anslag trots inflationen och
trots alt pengarna skall räcka också lill länsjärnvägar och
kollektivlrafikanlägg-ningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill fråga socialdemokraternas lalesman, sorn ocksä
sitter i vägverkets slyrelse, om denna fördelningsplan kan sägas leda till alt
"landels alla delar fär en tillfredsställande slandard".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Cenlern anser all den fördelningsplan som logs av vägverkd
i höstas bör skickas lillbaka lill vägverkd för omarbetning, sä atl den fär en
bällre regionalpolitisk profil med en rällvisare fördelning mellan länen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller vägavgifterna kan vi, liksom regeringen,
länka oss alt rnan prövar avgifter då det blir fråga om alt bygga nya vägar,
men inte när det rör sig om drift av vägar. Vi lycker inle all bilisterna skall
beiala vägarna ivä gånger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lät mig lill sist säga all del är vi poliliker och inle
prognoserna som skall slyra vägpoliliken. Del är vi poliliker som skall göra
klarl för oss vilkel samhälle som vi vill arbeta för. Och vid formandet av del
samhällel har väglrafiken en myckel slor belydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fru
talman! Jag yrkar bifall lill alla reservationer där centern finns med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 43 RUNE JOHANSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Anna Wohlin-Andersson slällde en fråga lill
mig. Jag ulgår ifrän atl Olle Östrand kommer atl la upp den i sill inlägg. Jag
tror ocksä all Anna Wohlin-Andersson skall vara glad över atl jag inle nu
tänker la upp en debatt med henne om centerns olika förslag inom trafiksektorn.
Anna Wohlin-Andersson kommer siikert all fä del tillräckligt arbetsamt ändå i
kväll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 44 ANNA WOHLIN-ANDERSSON (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag vänlar med repliken tills jag har fått
svarel pä frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 45 VIOLA CLAESSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Vi har nyligen fattat beslut om
järnvägslrafiken. Jag kan lova all landets miljö- och järnvägsfrärnjare redan
håller pä atl studera hur kammarens ledamöter har ageral eller inle har agerat
i den frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En nv och stark rörelse för en bättre irafikpolilik lar
form. Uppfattningar om Öresundsbron, ScanLink, motorvägen i Bohuslän samt om
ökad eller minskad bilism, färre eller fler järnvägstransporter, är politiska
sprängpunk-ter som delar alla partier utom de tre som gick frarn i valet 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vpk står pä den nya folkrörelsens sida i kampen om miljön,
för<br>
miljövänliga transporter och rnot ökad vägtrafik. Vi är nämligen övertygade</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägväsende</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>64</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om atl del
gär att minska bilismen. Regeringen, moderater och folkpartister kan inle
fortsälla all nonchalera de vikliga kraven så länge lill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del övergripande mälel enligt 1988 års trafikpolitiska
beslut, som del cileras i del belänkande om vägväsendel som vi nu diskuterar,
låter ganska Ijusigl, Del sägs atl medborgarna skall erbjudas en
lillfredsslällande, säker och miljövänlig irafikförsörjning lill lägsla möjliga
samhällsekonomiska koslnad, Vägpoliliken skall syfla lill all förverkliga del
mälel, heler del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill börja med en rak fråga lill socialdemokralen Olle
Öslrand. Jag kommer atl upprepa den lills jag får ell svar som man kan begripa.
Finns det över huvud tagel någol som är miljövänligt eller samhällsekonomiskt
med motorvägen E 6 i Bohuslän - del som jag kallar en ScanLink-rnotorväg - för
all la del mesl omdiskuterade exemplet hillills? I sä fall vill jag alt
föredraganden Öslrand talar om vad del kan vara som är miljövänligl och samhällsekonomiskl
beiräffande den motorvägsslump som är den dyraste någonsin i del svenska
vägväsendds hisloria.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru lalman! Jag ber alt yrka bifall till
vpk-mp-reservalionerna 21, 22, 23 och 24. De handlar om all vi säger nej lill
yllerligare 30 milj. kr. till kapitalkostnad för motorvägen
Stenungsund-Uddevalla saml om atl byggd skall avbrytas. Regeringen har t.o.m.
brutit mot naturresurslagen för att uppfylla ell gammalt löfte till
Volvochefen. Tycker Olle Öslrand all regeringens agerande ser snyggt ut? Vi
anser all del är pä liden all riksdagen i prakfisk handling visar all della
fakliski inle går för sig i Sverige. I reservalionerna kräver vi ocksä atl inga
ytterligare moiorvägar skall byggas och alt hela ScanLink-projekld skall
skrotas. Men medan bl.a. västkustbanan. Bohusbanan, banorna
Borås-Herrljunga-Uddevalla, för atl bara nämna några, inle anses tillräckligt
intressanta atl salsa tillräckligt på, eller t.o.m. i några fall inle anses ha
existensberättigande, så anser tydligen riksdagsmajoritden i likhel med
kommunikalionsdeparlemeniel och Georg Andersson atl motorvägssatsningen pä E
6-an är lönsam. Jag efterlyser än en gäng en förklaring till vilket
grundmaterial som man har använt när man har kommit fram till den slutsatsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anser ni all den utredning som två ekonomer gjorl om
lönsamhelen i motorvägsbygget i Bohuslän är felaktig? Hur då i så fall? Om ni
vill fortsätta atl salsa pä byggandel, måste ni också visa att del är bäde
miljövänligt och samhällsekonomiskt lönsamt. Annars gär ni emol målet i förra
årels beslul, som jag nyss cilerade. Eller hur?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägtrafiken ökar i en allt snabbare lakl. Farterna har
irissals upp lill etl livsfarligt tempo. Antalet dödade har därför ökal med 12
% och antalet skadade med 34 % sedan 1982. Försämringen av luft, mark, skog och
vallen följer samma mönster. I delar av Göteborgs och Bohus län saml Älvsborgs
län finns nu skogsskador, som är lika allvarliga som de värsta i Västtyskland.
Del är vetenskapligt belagt all billrafiken är den största boven i detta drama.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del finns ingel som helsl försvar för uppfaiiningen all
ytterligare ökad bilism skulle vara ödesbunden eller all den skulle innebära
fördelar för människorna. En slark folklig majorilel vill ha större satsningar
pä miljövänliga kollektiviransporier i slälld för ökad vägtrafik. Regeringen
kan inle hur länge som helsl hänvisa enbart till näringslivels behov, men del
är faktiskl vad som kommer igen gäng pä gång. Vi vel all de makligaste bolagen
i värl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>land är
bilproducenter. Vi vet att de transnalionella bolagen kräver att fä PrOt.
1988/89:107 bygga ScanLink, Öresundsbron och yllerligare auloslrador kors och
tvärs i 2 maj 1989 </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> landet. Vi vet att de är de
rikaste lobbyister Sverige har skådat och atl de ~~. bearbetar kommuner
lika hårt som de bearbelai och forlfarande bearbelar regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ordföranden för Svenska vägföreningen. tillika ordförande
för Bilindustriföreningen saml lill för korl lid sedan chef för försvarels
materielverk, Carl-Olof Ternryd, har skrulil med atl ha satt "en blåslampa
i rumpan pä poliiikerna" för all ivinga fram projekiei ScanLink. Fru
lalman! Tyvärr är det full fart pä bläslampan fortfarande. Näsla steg som
herrarna vill driva igenom för all ScanLink skall anses fullbordad är
Öresundsbron. Den frågan kommer inle upp på riksdagens bord förrän
socialdemokralernas s.k. rådslag har genomförts i sommar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trols den beryktade bläslampan kommer del att bli en härd
match för regeringens broanhängare. Regeringens fariiga förhoppningar om en
"andra utvecklingsfas", för all hänvisa lill vad som framhålls i
underlagsrapporter och annal, för bilismen väcker onda aningar hos alll fler.
Forskningsprojek-len om "inielligenla fordon pä intelligenta vägar"
börjar bli kända, inte minsl lack vare vpk:s aktivitet i och utanför riksdagen.
Allt fler börjar förslå atl det brådskar med en verklig vänslersväng i
trafikpolifiken. Det handlar orn att rädda liv och om alt värna
förulsällningarna för livel och framliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag vill citera lilel grand uren rapport som
nyligen har givits ut på journalisthögskolan i Göteborg. Jag vill först be om
ursäki för alt jag missade några minuler här i kammaren när jag fick se Georg
Andersson, sorn hade intervjuats i samband med rapporten i fråga. Jag mindes dä
alt jag hade glömt all la med rapporten hit och sprang och hämlade den. Den
innehåller många inlressanla uppgifler. Den är pinfärsk. och jag Iror inle all
nägon här i kammaren har haft fillgång lill den. Jag skall därför läsa lilel ur
den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man har bl.a. inlervjual verkslällande direklören i
ScanLink-konsorlid med anledning av atl Öresundsbron är en nyckel lill
ScanLink-projekld. Den verkslällande direklören, vars namn är Henrik Bosch,
lycker all utredningen om Öresundsbron är mycket bra. Den rakar näslan exakt
sammanfalla med vad man inom ScanLink-konsorlid vill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Henrik Bosch säger; "Del är ju ingen politiker som
släller sig upp och säger alt nu lar vi del här besluiel därför atl
ScanLink-projekld säger det. I Sverige har del ju näslan blivii full all säga
all man accepierar del vi föreslär. Del mesl konkrda där vi helt klarl har
kunnat påverka är faktiskt Nordiska ministerrådets ekonomiska handlingsplan. De
nordiska finansministrarna presenterade en handlingsplan i höstas, och del är
ell avsnill där om iransporler som baserar sig pä vårl resonemang. De använder
samma språkbruk som vi. De föreslår samma lösningar som vi har föreslagil. Del
är myckel lillfredsslällande, säger verkslällande direklören Henrik Bosch på
ScanLink-konsorlid."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skulle väldigl gärna vilja all Olle Öslrand, som ju
siller i Nordiska<br>
rädd, kommenterade det här. Hur kan det komma sig alt finansminislrarna i<br>
Norden, Nordiska minislerrädd och även Nordiska rädel har en så väldigt<br>
välvillig inställning till del som ScanLink-konsorlid vill, dvs, öka bilismen<br>
framför alll för bilproducenternas och för vägbyggarnas skull, medan man</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagens protokoll 1988/89:107</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägväsende</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>66</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inle alls
är beredd alt salsa lika mycket pä järnvägsutbyggnader och -upprustningar? Är
det inle en lustig tillfällighet, Olle Östrand, att uppfattningarna är så lika
hos det största privalkapilalistiska vägkonsortid och hos dessa politiker,
liksom också, om jag förstått saken rätt, hos Olle Östrand såvida han inle har
ändrat sig?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hjälper gärna lill med alt sprida denna rapport. Jag
skall inte citera mer ur den nu. Jag lycker all della var en av de kärnfrågor
som jag brukar vilja la upp här i kammaren men som många andra inle alls vill
diskulera. Man menar ofla all den inle har all göra med frågan om del svenska
vägväsendel, men sä är i allra högsla grad fallel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafikutskottets belänkande nr 15, om vägväsendel, är
lyvärr lika högervridel och lilel miljöinriklal som förra årets. Del rimmar bra
med den njugghel som visats järnvägen i järnvägsbetänkandet, men rimmar dåligl
med de krav som den samlade miljörörelsen och nu lack och lov ocksä slora delar
av fackföreningsrörelsen slår för i vårt land. Oväntat mänga socialdemokrater
och SAP-organisalioner har också hört av sig för all visa all de vill ha mer av
järnväg och mindre av godstransporter på väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell stort antal fackliga avdelningar inom Statsanställdas
förbund har hört av sig, nalurliglvis inle bara till mig utan till alla
ledamöter i irafikuiskoild, kanske framför alll lill partikamraler i det
socialdemokratiska arbetarepartiet, eftersom det faktiskl har flest medlemmar
i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dag fick jag brev från de poslanställda i Göteborg. De
berättar alt poslens huvudkontor vill organisera om postsorteringen så all
ytterligare 6 000 långtradariurer - märk väl, Georg Andersson och Rune
Johansson, all jag inte lalar om antalet långtradare eller laslbilar; för
undvikande av sä löjliga funderingar från ert häll - skall gä pä riksväg 40
mellan Borås och Göteborg, en av landels allra mest olycksdrabbade vägsträckor.
Trafikulskotlet ansvarar i riksdagen bl.a. för frågor som har all göra med
poslen, och denna angelägenhet berör både vägfrågorna och poslens organisation
i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru lalman! Jag har inte tänkt använda hela min talelid om
20 minuler, vilket jag hoppas glädjer fler än fru lalmannen. Jag yrkar lill
slul ulöver till de reservationer som redan har nämnls och som gäller ScanLink
och E 6 också bifall lill reservation nr 37, som är gemensam för vpk och
miljöpartiet. I den framhåller vi atl vi inte vill vara med om all satsa pengar
på EG-anpassad bärighet. Beslutet härom har inom parentes sagl retat gallfeber
på dem som Irodde alt det skulle gå all få bältre fart på godstransporterna på
järnväg. En av dem som var ansvariga för järnvägsgodset här i Sverige,
Högsander, avgick som bekanl i rena ilskan över atl regeringen hade tagit etl
sådant beslul. Nej till ökad bärighet och till pengar för ökad bärighet! För
den som vill spara pengar för atl föra över till järnvägen finns här ell anlal
miljarder all la av under den kommande tioårsperioden lill järnvägen i slällel
för all de skall gä lill vägen, EG och bilfabrikanterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag yrkar ocksä bifall lill reservalion 38, där vi kräver
beslämmelser om en högsta bruttovikt om 40 lon och längsla längd om 18 meter för landsvägsfordon. Detta är ell krav som många miljö- och järnvägsengagerade ställer</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag yrkar också bifall lill reservalion 39. I den krävs slopp
för tunn;) laslbilstransporler över 30 mil. Detta skall ses som etl första steg
till inrij hårdare restriktioner för lastbilstrafiken. Vi reservanler
förulsättcrncit ur: i:.-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vägväsende</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vis att
man också skall vara beredd alt satsa på järnvägarna i vårt land, så att
Prot. 1988/89:107 det finns kapacitet nog för all la över de lunga
godstransporter som i dag går 2 maj 1989 på landsväg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigl, fru talman, ber jag alt fä yrka bifall lill de
återstående reservationer som undertecknats av vpk och som jag skall nämna i
elt kommande inlägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 46 ROY OTTOSSON (mp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Vägtrafiken i Sverige ökar mycket snabbi. Del
gör all de centrala miljömålen som antogs här för knappt ett år sedan - att
minska kväveoxidutsläppen med 30 % och att inte öka koldioxidutsläppen - slås
fullständigt i spillror. Del är därför som vi i det tidigare betänkandet, om
järnvägslrafiken, har förordal en myckel kraflig salsning på investering i
järnvägsulbyggnader för atl man skall utnyllja den spårbundna trafiken, som är
både miljövänlig och energisnål, lill slörre delen av transporterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I nu föreliggande betänkande handlar del om vägar. Den
snabba ökningen av vägtrafiken har tyvärr slilil ned vägnälei, snabbi och
effeklivl. Många vägar i värl land har fördärvals, inle minsl pä grund av
jusl-in-lime-syslemd, som börjar slä igenom. En del förelag lägger över sina
lager på vägarna. Och inle nog med del. Regeringen, och sannolikl majorilden
här i riksdagen, vill spä pä yllerligare genom all lilläla upp lill 60 tons
laslbilar, som kör sönder vägarna ännu värre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pä det sätlel har vi fält sämre vägar i Sverige. Och inle
minsl efler den här varma vintern, då alla dubbdäck har slitit på vägarna,
finns etl myckel slori eflersläpande behov av alt rusta upp och sköta del
befintliga vägnätet bällre. Vi har därför frän miljöparliels sida föreslagit
all yllerligare 100 milj. kr. skall anslås lill detta. Del föreslog vi innan vi
såg vad vintern hade i sitt sköte. Efler en sådan varm vinter skulle del
behövas ytterligare 200 milj. kr. för atl reparera skadorna. Men vi håller vår
budget, och jag yrkar bifall till reservalion 16, där vi alllsä föreslår
yllerligare 100 milj. kr. lill skötande av vägnätet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa pengar bör ocksä fä en kraflig regionalpolilisk
profil. Som Anna Wohlin-Andersson vältaligt framhöll är del jusl i skogslänen,
som har de sämsla vägarna, som också del slörsla beroendel av vägarna finns,
bäde hos förelag och hos enskilda. Därför vill jag yrka bifall lill reservalion
18, som handlar om den regionalpolitiska profilen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi i miljöpartiet anser atl biltrafiken måste minskas, I
en motion har vi krävt atl den skall minskas med 25 % lill 1995. Della krav
skall nalurliglvis ses som en målsällning. Förutsällningen för all man skall
lyckas därmed är all man genomför hela vär polilik. Men vi har räknal ul all
della är vad vi måste göra för att kunna klara det cenlrala miljöpoliliska
målel all minska utsläppen lill vad naturen lål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöproblemen kommer att äta upp de ekonomiska fördelar
som man kan ha av ell bällre vägsystem och ökad bilism. Om skogen dör, på samma
sätt som de flesla sjöarna i slora delar av landet har hunnit dö, sä kommer del
alt kosta oss mycket pengar - myckel mer än vad vi någonsin får ul av de här vägarna
och den ökade billrafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi vill
hälla igen på byggandet av nya riksvägar, och vi säger nej lill nya</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 moiorvägar. Det innebär atl vi har yrkat elt minskal anslag lill
byggande av<br>
2 maj 1989</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nya riksvägar. Jag yrkar bifall
lill reservalion 20, där vi säger all del räcker</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I '</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med 417,9 milj. kr. lill byggande
av nya riksvägar. Det handlar mesl om</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Väs
väsen de</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>°</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kringfarlsleder, där det är
meningslöst alt bara reparera och där man kan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>behöva en
ny dragning pä någol enstaka slälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservalion 22, som jag yrkar bifall lill, kräver vi
slopp för nya moiorvägar. Det gäller inle minsl den motorväg som byggs i
Bohuslän som utbyggnad av E 6 och som är en viktig del av ScanLink. Viola Claesson
har vältaligt beskrivit vad del projektet innebär. Man vill ha motorväg från
Oslo hela vägen ner till Hamburg. Vägen skall gå genom del område i Sverige som
är värst drabbat av de avgaser och föroreningar som kommer från biltrafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ni som inte har varil i Bohuslän bör åka dil och lilla på
skogen. Den är alllsä döende i hela landskapet; skadorna är mycket längl
framskridna. Bohuslän är också det landskap där sjöarna dog försl av
försurning. Och just där vill man bygga en ny slor molorväg, som dessulom visar
sig vara samhällsekonomiskl myckel olönsam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi kräver alliså slopp för molorvägen som ulbyggnad av E 6
i Bohuslän och hela ScanLink. Del belyder all vi yrkar bifall lill
reservationerna 21, 23 och 24.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elt annat exempel på hur man genom all bygga ivingar fram
ökal beroende av bilism, och därmed ökad biltrafik pä läng sikt, är atl man
förlägger köpcentra och andra anläggningar vid vägarna och inle i cenlra i
släderna. Elt sådant exempel finns vid Åby, vid riksväg 4. Detta behandlas i
reservation 25, som jag vill yrka bifall till. Man bygger alltså komplex
bredvid vägen, där del blir köpcenlrum osv. Då blir människorna Ivungna all åka
dil för all handla. Dessa anläggningar konkurrerar nämligen ul de slörre
affärerna inne i städernas centra, där man normall skulle kunna handla. Delta
är etl bra exempel pä hur man bygger upp ell samhälle kring bilismen och skapar
etl beroende som egentligen inle var nödvändigt - och ett beroende som lyvärr
leder lill ökad miljöförstöring. Del kan vi inle acceplera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservalion 13 vill vi dra ned litet pä anslaget till
vägverket. Del hänger ihop med all vi vill minska nybyggnationen av riksvägar.
Då behöver man inle ha lika myckel byråkrati därvidlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill betona all vi accepterar de andra anslagen till
vägar- de lycker vi är hell okej. Vi behöver de anslag som finns lill de
privata vägarna, länsvägarna osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Billrafiken är miljöfarlig, och den bör behandlas som
miljöfarlig verksamhet precis som annan miljöfarlig verksamhet. Det bör väl
innebära alt del skall bli en prövning enligl miljöskyddslagen när man l.ex.
bygger vägar. Vi kräver alltså miljöskyddsprövning av vägbyggen. Därför yrkar
jag bifall lill reservalion 2, där delta krav tas upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är egenlligen räll märkligl all man kan få bygga nya
vägar för den kraftigt miljöförstörande billrafiken ulan alt det prövas enligl
miljöskyddslagen. Del finns så många andra verksamheter som prövas enligl den
lagstiftningen och som inte alls är lika miljöförstörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller länslrafikanläggningar föreslås ell
klumpanslag i regering<br>
ens proposition. Länsstyrelserna skall fä fördela vad som skall gä till<br>
68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>länsjärnvägar, länsvägar osv. Vi
anser att del är myckel vanskligt alt ha det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>på det
sätlel jusl i det här skedet, när man för över en rad järnvägar lill all vara
länsjärnvägar. Del är en ny uppgifl för länen, och vi anser all anslagel lill
länsjärnvägarna skall öronmärkas. Man skall alltså skilja de olika delarna ål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser ocksä all anslaget till länslrafikanläggningar
bör ökas med 200 milj. kr. Av den lolala summan, som blir en bil över 1 miljard
kronor, skall enligl vär mening 625 milj, kr, gä till länsjärnvägarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser alt cykelvägarna skall fä 125 milj. kr. Det är
100 milj. kr. mer än vad regeringen har föreslagit.' Motivet är naturligtvis
all cykelvägnäld är myckel dåligl i stora delar av framför allt södra Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det här med cykelvägarna innebär att jag yrkar bifall lill
reservalionerna 30 och 32. I reservalion 32 pläderas dessutom för all
cykelvägarna skall separeras från gångbanorna, vilkel är en viktig förbättring.
Vidare när del gäller länslrafikanläggningar anser vi att det är tillräckligt
med 420 milj. kr. till övriga länslrafikanläggningar. Därmed yrkar jag bifall
lill reservation 28.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bärighdspakdet har tidigare berörts av flera talare. Det
är dt skräddarsytt paket för atl man skall kunna höja lastbilarnas tolalvikl
frän den nuvarande maximala viklen drygl 50 lon till 60 lon. Som redan fidigare
anlylls innebär della alt vi fär mer vägförstörande landsvägsfordon. Ett 60
lons fordon skadar ju vägen myckel mer än ell 40 lons eller ell 50 lons fordon.
Del belyder att stora delar av järnvägssyslemd kommer alt lappa avsevärda delar
av godstransporterna, och i många fall kommer järnvägar all behöva läggas ned.
Del gäller l.ex. praktiskt taget hela inlandsbanan, vilken kommer all få myckel
svårt all klara sig i konkurrens med 60 lons laslbilar. Della är helt
uppenbart, såvida inle kilomderskalten höjs så kraftigt som vi har föreslagil.
Nej, del här bärighelspakdd är inte bra för vare sig miljön, vägarna eller
järnvägarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det obehagliga med bärighdspakeld är alt man har använl
del som elt slags lockbete för länen. Man har lovat nya broar för dessa pengar
än här, än där, framför alll i Norrlandslänen, och del är självfallel ingen som
vill tacka nej till en ny, bättre bro. Vad man inte har talat om är atl dä
kommer dessa slora 60 lons laslbilar - förslå stegel mot de verkliga väglagen,
kanske modell Australien. I stället för atl utnyttja de järnvägar vi redan har
för alt köra tåg på, får vi väglag och därmed fullsländigl sönderkörda vägar
med underhälls-koslnader som rakar i höjden. Vi yrkar avslag pä
bärighetspaketet i dess helhet, alltså bifall till reservation 37.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill också begränsa längden på lastbilsfordon lill 18 meter och vikten lill 40 ton. Det är en mer rimlig storlek. Del skadar inte heller vägarna lika
mycket och det medför naturligtvis slora konkurrensfördelar för järnvägen. Vill
man ulveckla järnvägen och i första hand Iransporlera gods med låg, sä är della
ell riktigt sleg. Lustigt nog innebär delta också en viss anpassning lill EG.
Inom EG fär man inte köra med 60 tons lastbilar, om nu nägon trodde det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen fär man intrycket atl miljöpartiet slår bakom
reservalion 39, men del är fel. Reservationen gäller frågan om stopp för lunga
lastbilstransporter över 30 mil. Såvitt jag vel har vi aldrig nägon gång slälll
della krav. Vi är inle ell förbudsparli, ulan vi ämnar slyra på andra säll,
l.ex. genom ekonomiska styrmedel och andra begränsningar. Jag yrkar alllsä
avslag pä reservalion 39.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägväsende</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägväsende</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>70</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 47
OLLE ÖSTRAND (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru lalman! Vägarna och vägtrafiken är en mycket viktig
del av transportsystemd och faktiskl en förutsättning för all de flesla andra
transportmedel skall kunna fullgöra sina uppgifter. Väglrafiken ger möjligheler
lill individuellt utformade resor och transporter, och den har alltsedan
slutet av 40-talel ökal i belydelse. I dag sker drygt 85 % av alll resande,
uttryckt i personkilomder, pä vägarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under bilismens genombroltsdecennier, åren 1945-1965,
svarade resorna lill och från arbelel för merparlen av resandei. Ulvecklingen i
dag känndecknas av all friiidsresandd växer i omfallning och får alll slörre
belydelse. Eftersom vägarna är del viktigaste transportsystemet i Sverige
-alllsä en förulsältning för atl vi skall kunna ha den spridda befolkning och
del spridda näringsliv som vi har i vårt land - är det självfallet naturiigi
att de ägnas en alldeles speciell uppmärksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antalet motioner som rör vägarna ökar ocksä för varje år.
Förra årel väcktes del 96 mofioner, i år har del väckls 104 mofioner
innehållande 140 yrkanden, som på del ena eller andra saltet berör utvecklingen
av vårt vägnäl. Många enskilda motioner innehåller krav på förbättringar av
vägsträckor i skilda delar av landel. Många innehåller också krav pä mera vägpengar
lill del egna länd eller regionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eflersom vi har en mycket decentraliserad
vägplaneringsprocess i värl land, som innebär att riksdagen fastställer
ramarna, vägverket fördelar dem ul pä resp. län och det sedan i stort sell är
människorna själva ute i länd som beslämmer hur pengarna skall användas, sä har
följaktligen samlliga dessa motionsyrkanden avstyrkts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera motioner innehåller yrkanden om ulbyggnad av ell
svenskt starnvägnät. I anslutning till delta anser jag att del är viktigt all
påpeka att del allmänna vägnätet är indelat i riksvägar och länsvägar.
Klassificeringen baseras pä vilken funklion vägen fyller för samfärdseln.
Begreppet slam vägar finns inle i den svenska lagsliflningen, liksom inle
heller begreppel Scandinavian Link som Viola Claesson har en enasläende
förkärlek för all inleda varje trafikpolitisk debatt med här i riksdagen.
Endera inleder hon deballen med Per Gyllenhammar eller också med ScanLink.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl 1988 års irafikpoliliska beslut är del övergripande
mälel för väghållningen atl medborgarna och näringslivet i landets olika delar
skall erbjudas en lillfredsslällande, säker och miljövänlig trafikförsörjning
till lägsta möjliga samhällsekonomiska koslnad. För vägpoliliken har därför 6
delmål lagls fasl:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvarel för väghållningen skall vara lämpligl avgränsal.
Vägkapiiald måsle säkras. En god miljö skall äsladkommas, vilkel inle är minsl
vikligl. Trafiksäkerheten måsle förbällras. Vägnälei skall bidra lill ett
effeklivl resursutnyttjande och en lillfredsslällande slandard skall säkerställas
pä hela vägnälei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är inle så, Anna Wohlin-Andersson, all glesbygden i
vårl land är missgynnad när del gäller atl få del av väganslagd, ulan del
förhåller sig precis ivärlom. Mer än hälflen av del slalliga vägnälei är sä
lågl irafikerai alt del inle bär sina egna koslnader, vare sig för byggande
eller drift. Det sker en stor omfördelning av väganslagel från del
högtrafikerade vägnätet till del</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vägväsende</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lågtrafikerade
vägnälei. Som exempel kan nämnas all av förra årels Prot. 1988/89:107
filläggsanslag när del gäller väganslagel på 380 milj. kr. gick hela 50 %
av 2 maj 1989 dessa medel till skogslänen. Sådan är verkligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Trafiken på vägarna har ökal krafligl under senare
år. På de slalliga vägarna ökade trafiken med 6,2 % 1986 och med 5,3 % 1987.
Under</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988 har
Irafiken Ökal med 5,1 %. Den siarka trafiklillväxlen hänger lill slor<br>
del samman med den under senare är mycket positiva ekonomiska utveck<br>
lingen. Del slär naturligtvis klarl alt trafikökningen under de senasle åren<br>
kraftigt har överskridit de prognoser som har gjorls. Därför lycker jag att del<br>
är bra alt man har inlell ell arbele med alt se över dessa prognoser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägverket har i sin anslagsframslällning visal pä mycket
stora behov av medel vad gäller drifl och underhäll av del statliga vägnätet.
För är 1989 anslog riksdagen 4 925 milj.kr. lill drifl av de slalliga vägarna.
För år 1990 begär nu vägverkd 6 200 milj. kr. De ökade behoven av medel
mofiveras med alt vägnedbrytningen har ökal i belydligl slörre omfallning än
vad som tidigare har förutsatts - främst på grund av en ovanligl stor
trafikökning. Med hänsyn lill samhällsekonomin är del emellertid inte möjligl
all anvisa medel över sialsbudgelen i den omfallning som vägverket har
föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver den ram som den trafikpolitiska proposilionen angav
höjs nu emellertid anslaget lill drifien av de statliga vägarna med 535 milj.
kr. För budgetåret 1989/90 föreslås nu en höjning till 5 460 milj. kr. Vidare
kommer inköp av anläggningstillgångar att finansieras med lån från
riksgäldskontorel. Därmed skapas ulrymme för en ytterligare förstärkning av
väghållnings-resurserna för är 1990 med 250 milj. kr. Med den föreslagna
höjningen av anslaget för år 1990 med 535 milj. kr. kommer höjningen av
anslagel för åren</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1989 och
1990 aU uppgå till tolall 916 milj. kr. Del bör då bli möjligl, irols de<br>
kostnadsökningar som har skell och kan förvänlas ske, all är 1990 nå den i del<br>
Irafikpoliliska beslutet angivna reala förstärkningen av anslagel med 500<br>
milj. kr. Därmed kan den regionalpoliliska inriktningen av ökade driftsinsat<br>
ser också uppnäs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna höjningen är dock inte tillräcklig för atl
på längre sikl säkerställa etl lillfredsslällande underhåll av hela vägnätet i
enlighet med de riktlinjer som angavs i den irafikpolitiska propositionen. Pä
längre sikl måsle yllerligare resurser lillföras drifien av vägarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är mol den bakgrunden vägverkd nu har fåll i uppdrag
all skyndsamt uireda förulsällningarna för alt införa avgifter på det
befinlliga och det tillkommande nälel av moiorvägar, molorlrafikleder och
slörre broar. Avgifter från ett sådant system skulle då gå direkt tillbaka till
väghållningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 enlighet med principerna i fjolårels irafikpolitiska
proposition höjs nu anslagel till länslrafikanläggningar med 320 milj. kr. från
650 lill 970 milj. kr. Med denna höjning skapas också föruisällningar för alt
man skall kunna genomföra vikliga investeringar i länslrafikanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag skall nu övergå till att kommentera några
av de 40 reservationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Granskar man vpk:s och miljöparliels reservationer, kan
man av förklarli<br>
ga skäl finna all ingel av dessa parlier tycker om vare sig vägar eller
vägtrafik.<br>
Man vill med alla lill buds slående medel pä alll säll förhindra framkomlighe<br>
ten på vägarna, både för person- och godstrafiken. Skulle era förslag</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägväsende</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>72</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förverkligas,
skulle det pä sikl innebära en väldig koncentration av befolkning och
näringsliv till de järnvägslinjer vi har i vårl land. Stora delar av
glesbygden, som framförallt finns i skogslänen, skulle avfolkas. Vad är detta
för regionalpolitik?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru lalman! Delta skulle bli konsekvensen av vpk:s och
miljöpartiels gemensamma reservationer. Jag skall ta några exempel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ni säger nej lill byggande av motorvägar. Ni kräver att
man skall avbryta byggandel av den nya sträckningen pä E 6 nere i Bohuslän. Det
är en av de mest olycksdrabbade vägslräckorna i värt land. Ni går också emot en
massiv lokal opinion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Viola Claesson frågar hur miljön skall kunna förbättras om
man bygger ut motorvägen pä E 6-an. Det är klarl alt vägmiljön förbättras,
eftersom man kör jämnare och släpper ul mindre avgaser på en bra väg än på en
krokig väg. Så enkell är del. Man får således en bättre trafikrylm, och rnan
fär tvä mil korlare sträckning. Med katalytisk avgasrening skulle
avgasutsläppen bli belydligl mindre längs E 6-an är 2010 än i dag, trols all
Irafiken enligl prognoser näslan kommer alt fördubblas fram lill dess. Antalet
olyckor skulle minska med 60 %. Del innebär alt under en femårsperiod 30 färre
skulle omkomma och 200 färre skulle skadas. Sådan är situationen, Viola
Claesson, när del gäller all förbällra ell vägsyslem. Det är vad som händer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ni säger nej lill principerna för fördelningen av anslaget
lill länslrafikanläggningar, som också slår hårt mot glesbygden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ni säger nej till all del anslås medel för
bärighelshöjande ålgärder, vilkel också slär hårl mot skogslänen. Det ökar givetvis
antalet fordon och därmed utsläppen. De bärighelshöjande åtgärderna har kommil
lill för all förbällra skogslransporterna i skogslänen. I slora delar av
skogslänen finns ingen järnväg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall ge etl exempel på hur opinionen fungerar. Här
slår Roy Ottosson och Viola Claesson och lalar sig varma för
järnvägslransporler. Del är näslan så all man kan iro all man kan åka låg
överalll i della land. I mill hemlän, Gävleborgs län, vill de slora
skogsbolagen bygga en iräterminal i Ljusdal för atl pä sä sätt överföra timmer-
och virkeslransporter ifrän landsväg lill järnväg. Ljusdals kommun skall
upplåta mark. Ljusdals kommun har försökl få en opinion all acceplera en sådan
trälerminal pä minsl lio plalser. Här i riksdagen slår ju miljöparlisler och
kommunister och lalar sig varma för järnvägslransporler, men samma parlier i
den lokala opinionen säger definilivi nej lill alt bygga en sådan här
irälerminal. Jag vill med della visa pä kluvenhelen i era argument.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ni säger nej till ökade brullovikler pä laslbilar, vilkel
ocksä slär häri mot skogslänen. Del ökar anlalel tunga lastbilar och därmed
utsläppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ni säger nej lill laslbilar pä 24 meter, vilkel också slår häri mol skogslänen och ökar anlalel lunga laslbilar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ni säger vidare slopp för laslbilstransporler över 30 mil,
vilkel framför allt missgynnar ulvecklingen i skogslänen. Della vill Viola
Claesson göra etl slorl nummer av. Av de 350 miljoner ton gods som
transporleras med lastbil är det endasl 5 %, Viola Claesson, som transporteras
över 30 rnil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöpartiet vill dessutom skära ner byggnädsanslagd med
en miljard. Della skulle i praktiken, Roy Oitosson, innebära totalstopp för
byggande av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förbifarter,
som skulle kunna förbätlra trafikmiljön inne i kommunernas Prot.
1988/89:107</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>cenlrala
delar. I sin iver alt "klippa till" bilismen har miljöpartiet
helt 2 maj 1989</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vägväsende</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>plölsligl
glömt bort att man vill framslä som ett verkligt miljöparti. I slällel</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för alt
framstå som ell parli som vill förbätlra miljön, framslår ni som elt parli</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som vill
försämra miljön inne i centralorterna. Del är kontentan av ert</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är en sak för sig all slä här i kammaren och debattera
om all man skall åka kolleklivl och använda järnvägen. Man bör också se hur del
går lill i verklighden. Jag har lyckals fä lag i en artikel frän Nya
Lidköpings-Tidningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Res kolleklivl, sade vpk och log bilen lill
Marieslad. Vi rnäsle salsa mer pengar på kolleklivlrafiken. Bl a della
framförde Christina Kvist, när vpk höll frukostmöte i Vpk-husel i Lidköping pä
förmiddagen igår. Sedan satte sig de församlade vpk-arna i bilar och for till
Mariestad för all demonsirera. Slrax innan avgick ett sä goll som tomt låg från
Lidköping mol Marieslad. Och tågliderna den 1 maj hade passal vpk-arna perfekl
för all all åka</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kolleklivl
fram-och-lillbaka lill Mariestad--- ." Jag lycker all Viola</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Claesson
skall la ell lilel resonemang med vpk-arna i Marieslad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall övergå lill all någol kommenlera de moderala
reservalionerna sarnl folkparliels och cenlerparlids reservationer. Del är
riktigl att moderalerna vill öka väganslagen med 1 miljard. Detta låler
nalurliglvis bra, Görel Bohlin. Men del hade varil ärligare alt ni samiidigi
hade lalal om all ni vill skära ned med 3,6 miljarder på den sociala sidan. Är
det därifrån ni skall lade ökade väganslagen? Dä släller vi socialdemokrater
inle upp längre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan inle undgå all någol kommentera reservation 5, som
också den är en moderat reservalion, där man lar upp vägverkels
avkastningsberäkningar av invesleringar. Det låter rätt oskyldigt. Men vad ni
vill åstadkomma är i realiteten en omfördelning av väganslagen lill
storstädernas fördel. Del är konlenlan av denna reservalion. Tidigare år har
moderala samlingsparlid endasl hafl ell särskill yllrande om denna fråga. Nu
har ni gäll ell sleg längre och avger en reservalion. Del innebär all
moderalerna inte längre ger etl dyft för regionalpolitiken när det gäller
väganslagen. Det är verkligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker ocksä atl det är märkligl all inget av de
borgerliga partierna ens vill slälla upp på atl utreda frågan orn en
avgiftsfinansiering av drifien av de befinlliga vägarna. Det kan väl inte vara
farligt alt uireda denna fråga. Om man utreder införandel av avgifter, är del
inle samma sak som alt man skall införa avgifter. Men eflersom vi inle kan
klara av drifien över sialsbudgelen, finns del all anledning all pröva andra
finansieringskällor, om vi vill ha bra vägar i forlsällningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bäde moderater och folkpartister, som i andra sammanhang
säger sig vara anhängare av ökad trafiksäkerhet, säger nej till automatisk
haslighelsövervakning. Det har prövats i Norge och Västtyskland och fungerar
bra. Del skulle vara någon sorls inlegritdsskäl som gör all ni säger nej. Delta
har jag mycket svårt all falla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller anslagel lill länslrafikanläggningar har
cenlerparliet åter<br>
igen intagit en mycket märklig ståndpunkt. Normall pratar man sig i<br>
centerpartiet varm för alt rnan skall öka decentraliseringen av beslut. I denna<br>
fråga gär ni i rakl molsall rikining. Här vill ni öronmärka medel. Ni vill, med</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägväsende</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>andra ord,
fränla människorna ute i länen möjligheterna all själva besluta om hur dessa
pengar skall användas, om de skall användas till länsvägar, länsjärnvägar eller
andra trafikanläggningar av slor belydelse för irafiken inom länd. Del lycker
jag är en, minst sagl, märklig uppfattning, för atl komma från jusl en centerpartist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till sist vill jag säga följande till Anna
Wohlin-Andersson. Ni har krävl beläggning av äiersläende delar av del slalliga
grusvägnätd. Del koslar 58,9 miljarder. De grusvägar i del slalliga vägnälei
som inle är belagda omfallar tolall 28 800 km. Del är 29 % av det slalliga vägnälei. Dessa uppgifler har vägverkd lagil fram, så de är fulll korrekla.
Cenlerparliet skall salsa yllerligare 40 miljarder under en fioårsperiod på all
bygga järnvägar. Ni skall salsa 58 miljarder pä beläggning av grusvägar. Del är
ungefär 100 miljarder -lio miljarder på elt år. Dä måste man slälla sig frågan:
Vilka andra sektorer skall ni dra in pä. Skall ni dra in kraftigt pä
bostadsbyggandei, eller vad skall ni dra in pä? De människor som jobbar med
sådana här saker är anläggningsarbetare och byggnadsarbetare, som nu är fullt
sysselsatta med att bygga bostäder, så all människorna har någonslans atl bo.
eller industrier, för alt induslrin skall kunna ulvecklas. Del vore lämpligt
alt Anna Wohlin-Andersson lämnade ell svar på della i kväll. De 500 miljonerna,
Anna Wohlin-Andersson, är en droppe i havet. Skall ni klara denna uppgifl,
måste ni ta hela driflsanslagd och mer därtill varje är. Det skulle vara
intressant alt fä en närmare förklaring av Anna Wohlin-Andersson i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets
hemställan på samlliga punkler.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>74</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 48
VIOLA CLAESSON (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Del var intressant all Olle Öslrand har börjal
granska tidningarna i Skaraborgs län - eller om det nu var Sven-Gösta Signell,
det är inle så viktigt. Om del nu är sorn han säger, all en av mina
parlikarnraler, Christina Kvist, och den grupp som skulle till Marieslad och
demonsirera. inle tog tåget, irols all del gick så alt del stämde perfekt,
lycker jagat! del var otroligt dumt. Men, fru talman, jag vel något som är ännu
dummare. Det var när trafikutskoud, som jag i varje fall försöker ha lilel
inflylande över, blev inbjudet till Kopparbergs län i Dalarna och log flygel
bäde dil och hem, irols mina prolester, Trols all vi befann oss mill inne i
Borlänge stad, myckel närmare järnvägslalionen än den s.k. Dala Airporl, log
ledamölerna i Irafikuiskoild flygel hem, fastän restiden bara skilde på ungefär
en halvtimme. Della är nalurliglvis inle bara riklal till Olle Öslrand, utan
till alla i trafikutskottet, som inte kunde bekväma sig lill atl la tåget,
förutom den lilla bit järnväg som är nedläggningsholad. Där bjöds vi på resan
av Kopparbergs län och framför allt av dem som vill rädda den bana vi reste på.
Jag tror alt Olle Öslrand redan har glömt del. Jag vel inle vad del kan bero
pä, vad han hade för sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Olle Öslrand har gjort något här som jag lycker är myckel
allvarligare än någoniing annat. Han försöker hävda att när vi talar om
samhällsekonomi och miljöhänsyn i samband med trafikpolifiken och vägarna,
skulle det sorn uttrycks genom dessa tvä ord i de mäl sorn riksdagen beslulade
förra året</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>handla om
vägmiljön. Det var del sämsla, del lägsla bollennivåmärke jag har hört
hiltills, fru talman. Antingen är han medvetet oförskämd mot alla som är
engagerade i miljökampen, eller också vet han inle bättre. Han siller fakliski
i vägverkets styrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill än en gång be Olle Östrand förklara vad som är
samhällsekonomiskl resp. miljövänligl med motorvägsbygget i Bohuslän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall återkomma senare lill en fråga som har med
vägverket atl göra och som Olle Öslrand kanske inte sä gärna vill diskulera,
men del vill jag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 49 ANNA WOHLIN-ANDERSSON (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru lalman! I molsalslill Olle Öslrand hävdar jag all del
hela liden sker en överflytlning av pengar frän landsbygd lill slora orler.
Folk ulanför lälorler och ulmed enskilda vägar belalar samma vägskall, samma
landslingsskall, samma kommunalskatt och samma statsskall som folk i bygder
rned järnväg, bussar, lunnelbana. spårvagn, flygplais, de, men själva färdas de
pä dåliga vägar, i flera fall pä vägar som de själva betalar, Olle Öslrand sade
inle ell ord om anslagel lill enskilda vägar eller om deras belydelse för en
levande landsbygd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Olle Öslrand vill uireda drift av statliga vägar
finansierade med vägavgifter. Han säger all man i alla fall kan uireda detta,
om del sedan blir sä vel man inle. Varje gång del läggs fram en
tilläggsproposilion frän kommunikationsdepartementet föreslås det mer pengar
till ulredningar. All uireda någol som man inle vill ha lycker jag är
fullsländigl meningslöst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om de 58 miljarderna sade Olle Östrand atl man har lagil
det antal kilometrar som inte är belagda och sedan tagit det gånger vad
vägverket har räknat ul atl det skall kosla atl belägga dem. Men jag ber Olle
Öslrand atl läsa innantill i reservalion 17 på s. 60 i belänkandet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Av de 6 482 milj. kr. ulskollel föreslagil för
drifl, underhåll och modernisering av slatliga vägar under nästa budgetär bör
därför 500 milj. kr. användas för det ändamålet. Ulskollel delar vidare
motionärernas uppfallning all elt lioårsprogram för förstärkning och samtidig
beläggning av grusvägar inom länsvägnätet bör upprättas. Regeringen bör sålunda
snarast möjligt ålerkomma lill riksdagen med förslag till ett sådanl
program."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anta då all vi har 500 milj. kr. per år under lio är, del
var nämligen vad jag sade i irafikuiskoild. Del lar jag inle lillbaka. Det blir
5 miljarder och ingenting annal. Om Olle Öslrand lycker att 500 milj. kr. inle
är någoniing, all det är som alt spotta i havd, dä skulle jag vilja säga atl
jag tror alt väldigt många människor ute i bygderna skulle vara lacksamma för
500 milj. kr. till vägarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slulligen vill jag säga an'kommunikalionsminislern menade
alt man skall ha en samhällsbyggarsyn när man delar upp vägmedlen. Då menar
centern all riksdagen skall göra del och inle vägverkets slyrelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägväsende</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 50
GÖREL BOHLIN (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru lalman! Om man har ont om pengar får man antingen
minska utgifterna eller öka inkomsterna. Man kan också kombinera dessa ålgärder
pä något säll. Vi vill från moderal sida ge människor möjlighel all beslämma
mer över sina egna pengar, och vi vill medverka lill all bryla den negativa</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägväsende</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>trend som
landel befinner sig i. Man kan bidra lill della genom all l.ex. åstadkomma
besparingar i de offentliga utgifterna och medverka till atl sänka
skaltetryckel, vilkel nu är så orimligt högt, högsl i västvärlden. Man kan öka
inkomsterna lill landel genom att l.ex. bygga vägar som ger god avkaslning.
Faktum är ju all goda vägar innebär atl näringslivet fungerar bällre, och
myckel av Sveriges välstånd grundas pä exporten och näringslivels livskraft.
Olle Öslrand sade ocksä här i lalarslolen, all han är medvelen om vägarnas
betydelse för näringslivet, för de enskilda och för utvecklingen i hela vårt
land. Då tycker jag att Olle Östrand inte skall beklaga sig över atl vi frän
moderala samlingspartiet föreslär en miljard mer till vägarna. Jag föreslår atl
Olle Öslrand i slällel röslar på vår reservalion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Olle Östrand sade i debatten med Anna Wohlin-Andersson
också något som var inlressanl. Han lalade om all slora väganslag har gått lill
glesbygdsregionerna medan däremol storstadsregionerna inte har fäll särskilt
mycket. Jo, jag tackar, så är det faktiskt. De tre storstadsregionerna har fått
alldeles för litet. Delta är elt bekymmer eftersom de dåligt utbyggda
kringfartslederna och de dåligl utbyggda ivärlederna i siorstadsregionerna
innebär all man får en avsevärl ökad miljöförslöring och dessulom alt
Irafiksäkerhelen blir försämrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På en bra väg blir avgaserna mindre än på en krokig väg.
sade Olle Östrand. Han sade också alt en bra väg innebär 60 % mindre olyckor.
Jag vill då rekommendera Olle Öslrand all slödja den moderala reservationen,
eftersom det blir åtskilligt fler bra vägar för de 740 miljonerna till
förbättringar av vägnätet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>76</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 51
ROY OTTOSSON (mp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Olle Öslrand höll ell inlressanl och
underhållande anförande. Han fabulerade, moraliserade och slälade över
problemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägarnas lovsäng, javissl. Vi föreslår fakliski mer pengar
än socialdemokralerna lill drift och underhåll av vägarna. Vi i miljöpartiet
lycker all vägarna i hela landet skall vara bra. Vad vi däremot inte har gjort
är atl gä med pä all släppa fram fordon som kommer atl köra sönder vägarna ännu
snabbare och ännu värre och att släppa fram pengar lill byggande av ännu slörre
moiorvägar som slär ul ännu mer av järnvägssystemen, osv. Varför gör vi del?
Olle Öslrand har kanske missat all den fortgående miljöförstöringen är mycket
allvarlig i Sverige, och den beror lill stor del pä bilavgaserna. Bilavgaserna
kan döda Sveriges skogar, och de har börjat göra del i vissa delar av landel.
Skall vi la dessa problem pä allvar, Olle Östrand, sä är del dags att tänka om
och inte säga atl man skalj tycka om vägar och tro all alla andra som
kritiserar ensidiga vägsatsningar halar vägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag bor själv i Norrlands inland och är ytterst
vägberoende och bilberoende. Varför skulle jag hala vägar? Dessulom lillhör
jag ell parli som vill salsa mer pä jusl de mindre vägarna som vanligt folk är
beroende av. Men vi gär inte med pä ScanLink. Det var dåligt av Olle Öslrand
att inle ens erkänna att ScanLink håller pä atl byggas och alt ScanLink är ell
slorl projekl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Olle Öslrand fick del lill all motorvägar är bra för
miljön. Sedan framförde han litet sifferexercis. Sä gott som alla motorvägar
som jag vet har blivit undersökta under flera är leder till ökad
biltrafik. De slär ul andra</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Iransporlsyslem,
vilkel leder lill all vi långsikligl fär en värre miljöförslöring. Man måsle
inte bygga upp skräckfanlasier kring vad som händer om man inle bygger
moiorvägar, ulan man skall se till alt de vägar som finns är bra, och man skall
se lill all det finns andra miljövänliga Iransporlslag alt ta lill. När del
gäller Bohuslän borde man bygga ul Bohusbanan. Socialdemokralerna hade chansen
all rösla pä den tidigare i dag. Men jag noterade all de inle gjorde det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller anslagel lill nya riksvägar ville Olle
Östrand få del lill alt del bara gäller kringfarlsvägar - ingalunda. E 6 i
Bohuslän är ingen kringfarlsled. Del är så del gär till. Man tar något
behjärlansvärt som folk i glesbygd vill ha eller kringfarlsleder kring några
överbelastade släder och skjuler fram dem för att motivera en ensidig satsning
på vägsyslemd och en ökning av miljöförstöringen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägväsende</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 52 KENTH SKÅRVIK (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru lalman! Olle Öslrand undrade varför folkparliel inle
kunde slälla sig bakom förslagel om en avgiftsfinansierad drifl av vägar. Jag
lyckle alt jag klart och tydligt sade i mitt förra anförande atl vi just nu
inle finner det angeläget all la lag i frågan. Vi anser all del är viktigare
atl se på de nya motorvägs- och brobyggen som är på gäng och där göra försök om
avgiftsfinansiering. När det gäller drift och underhåll av vägar bör vi la
pengar frän de anslag som finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller automatisk hastighetsövervakning är det
helt klarl att vi lycker all den skall vara synlig. Vi vill inte all poliser
skall gömma sig i buskarna efler vägarna eller köra kamouflerade. Vi vel vad
del belyder för hastigheten atl del finns polisbilar och polismolorcyklar på
vägarna. Det viktigaste är inle all böifälla människor för alt få ner
hastigheten pä vägarna. Därför anser vi alt trafikövervakningen i första hand
bör inriktas pä synlig övervakning. Vi vel all det innebär en del juridiska
problem all införa aulomalisk Irafikövervakning. Som vi skriver i reservationen
bör effekien för den personliga integriteten noga övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vet i dag all vi måsle göra klarl för oss vem del är
som bölfälls; är det bilen eller föraren som skall bötfällas framöver? Del är
sådana här saker som vi måste ta reda pä först och som vi lycker skall läggas
fram för oss innan vi kan slälla oss bakom förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi från folkparliel vill alllsä inle tillstyrka förslagel,
förrän vi har fåll de saker jag här nämnde klargjorda. Vi lycker inle heller
all det är riktigl att använda de allmänna anslagen för drifl av slalliga vägar
för alt skaffa utrustning för haslighelsövervakning, som nu föresläs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sådana här saker lycker vi alltså
all regeringen och del socialdemokraiiska parliel skall klargöra försl, innan
vi kan slälla oss bakom förslagel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 53
OLLE ÖSTRAND (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru lalman! Del är rikligl, Anna Wohlin-Andersson, all ni
har föreslagil en plan för all belägga reslerande delen av del slalliga
grusvägnätd under en tioårsperiod. Del slår i er reservalion och i er motion.
Det kostar 58 miljarder. Men begär man en plan måste man ocksä vara beredd atl
anslå de medel som fordras för all genomföra denna plan, annars är det ingen
mening</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>77</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägväsende</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med en
plan. Del har ni gjorl. Dessutom vill ni lägga på 40 miljarder lill på
järnvägarna. Då frågar jag en gäng fill; Pä vilka samhällssektorer vill ni dra
ner när ni skall satsa dessa väldiga belopp på vägar och järnvägar?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De enskilda vägarna får, Anna Wohlin-Andersson, elt plus
på 17 miljoner i år. 15 miljoner av bärighdssalsningen skall dessulom gå lill
de enskilda vägarna. Så visst blir del en påplussning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När man hör Anna Wohlin-Andersson lala om dessa väldiga
saisningar, tycker jag all man pä något sätt känner igen centerparliel som del
gamla hederliga överbudsparlid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan lill Görel Bohlin; Skall denna miljardsalsning ske
på bekostnad av att vi skall skära ner pä den sociala seklorn, dä är vi inle
längre med. Vi vill pröva nya finansieringsformer för atl i fortsättningen
klara framför alll driften av det slalliga vägnätet. Där skall vägverket ge ell
förslag senasl den I juli.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är rikligt alt jag inle är överens med Görel Bohlin om
alt vi skall omfördela vägpengarna till storstadsregionerna. Vi har fattat ett
beslul i denna riksdag om atl vi skall ha bra vägnäl i hela landel. Dä måsle vi
göra denna omfördelning lill glesbygdens förmån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har ju, Viola Claesson, svarat på frågan om miljön vid
E 6. Jag skall inte behöva slä i lalarslolen och upprepa svaren i varje replik
jag fär. Viola Claesson måsle lyssna på vad jag säger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jagskall i min nästa replik återkomma till
varför vi behöver ha bra vägar i vårt land.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>78</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 54
ANNA WOHLIN-ANDERSSON (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag föreslår apropå dessa 58 miljarder att
Olle Östrand dellar i en studiecirkel i innantilläsning, gärna i ABF för det
finns säkerl här. Jag tänker inte slå här och lala om hur jag skall finansiera
någonting som Olle Öslrand har hittat på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägarna är del viktigaste i trafiksystemet, säger Olle
Öslrand, Ja, del är de. Sedan sade Olle Öslrand atl 50 % av tilläggsanslaget
gick till skogslänen. Men Olle Östrand gör samma fel här som socialdemokralerna
gör när del gäller regionalpolitiken. Skogslänen inrymmer både stora tätorter
och stora glesbygder, Vägmedlen hamnar i de snabbi växande städerna och mellan
dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag nolerar att Olle Östrand inte tar avstånd från den
fördelning av medelsanvisningen till länstrafikanläggningar som vägverket har
gjorl. Varför skulle han göra del, för han siller ju själv i styrelsen! Man kan
räkna ut att 40 % av de samlade medlen lill länslrafikanläggningar hamnar i de
tre storstadslänen fram lill åtminstone 1991,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Olle Östrand har en replik kvar. och då skulle jag vilja
vela vad han lägger i orden: nej, socialdemokraterna har omfördelat vägmedlen
lill glesbygdsnätet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ni har höji anslagel lill de enskilda vägarna med 17
miljoner, när del gär äl 1 600 miljoner för all höja slandarden pä myckel
dåliga vägar lill godlagbar. Ni plussar på lill de enskilda vägarna med 4 % och
lill de slatliga vägarna med 15 %. Det här skall jag och
kommunikalionsminislern ha en särskild interpellationsdebalt om framöver, sä
jag länker inte ta upp kammarens lid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med del
mer jusl nu. Men, Olle Östrand, tala om för mig på vilkel sätt ni har
omfördelat vägmedlen till glesbygden, för jag häller med orn att vägarna
lillhör del viktigaste när man bygger ell samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 55 GÖREL BOHLIN (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru lalman! Olle Öslrand säger: Vi är beredda alt pröva
andra finansierings- och driftsformer pä trafiksidan, vilket innebär all
försöka fä andra all beiala någoniing som man inte klarar över statsbudgeten.
Della leder lill en allmän kostnadsökning. Del är man beredd lill. Men all
försöka medverka till atl fä ell sänkt skatldryck, atl försöka minska pä
konsumtionssidan, att försöka fä fram sådant som leder till dynamiska effekter
pä näringslivssidan kan man inle förmå sig lill. Del är synd, för del är pä del
sätlel som vi skulle kunna förbätlra vårl lands ekonomiska silualion,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avgifier på befintligt vägnäl kan Olle Östrand länka sig:
Väglullar och hinder, alllsä ålgärder som, förulom all bilislen får beiala
vägen tvä gånger, medför ökade koslnader för bilisterna men också innebär
hinder på vägarna och yllerligare miljöförstöring. Dessutom leder det alldeles
säkerl lill besvärliga irafiksäkerhetssituationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>85 % av alll resande sker på vägar, sade Olle Öslrand. Ja,
och då måsle vi ha ett bra vägnät även i storstadsregionerna. De har nu blivit
väldigl misshandlade i många är. Stockholmsområdet l.ex. har fåll mellan 5 och
9 % av de slalliga väganslagen i en rad är och har därmed Irafikmässigl
proppals lill. Stockholmsområdet är etl viktigt genomfarlsomräde för irafik.
Från Norrlands kustland och även söderifrån kommer mycken nyttotrafik som skall
passera Stockholmsområdet, men varken kringfarlsleder eller ivärleder finns.
Det leder till stagnation och irritation, ökade.ulsläpp som förstör miljön och
etl ökat anlal olyckor. Del är väldigl viktigt atl vi får ell förbättrat vägnäl
och sätter in förbättringarna där de bäsl behövs. Man skall dra nylla av de
avkaslningsberäkningar som vägverkd gör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 56 VIOLA CLAESSON (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru lalman! Del börjar bli svårl för mig all inse värdel
med en deball över huvud taget med Olle Öslrand. Tydligen har han inte läst
belänkandel. Jag irodde alt han på ell ungefär vissle vad som står där. Pås. 15
kan man läsa om vägpolitikens mäl - om nu Olle Öslrand inle känner till den
saken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan inle, Olle Öslrand, sälla likhetstecken mellan en
iniljövänlig irafikförsörjning och vägmiljön, som Olle Öslrand sade tidigare.
Jag förslår all Olle Öslrand vill all vi skall använda liden lill struntprat
och atl han därför bara kommer med sådan här gallimalias. Jag tycker att Olle
Öslrand skall fråga de andra socialdemokraiiska ledamölerna i irafikulskottd om
de har uppfattat skrivningarna på samma sätt som han. Det vore alllsä bällre
all ha en lilel mera seriös deball.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Olle Öslrand inleder sill huvudanförande med all lala om
vägarnas ökade belydelse, orn atl friiidsresandd tilltar, om atl människorna
själva beslämmer vilka vägar som man skall salsa på och om all prognoserna
måste ändras till följd av den enorma trafikökningen. Ja, Olle Öslrand, del är
faktiskl vad del hela handlar om! Men del är inte ödd eller den ekonomiska
ulvecklingen - vilken ju skulle gynna alla här i landel - sorn är avgörande för
den enorma</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägväsende</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 irafikökningen på våra vägar. Några tjänar på denna, men
definilivi inte folk</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 maj 1989</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i allmänhet.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vägväsende</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De som driver pä mesl och som slär för lobbyverksamheten -
jag har lagil upp den saken bl.a. i mill förslå inlägg-och som flåsar pä som
värsl för all fä bygga moiorvägar exempelvis är ju inle de som förelräder
gemene man i samhällel. ScanLink-projekld är i allra högsta grad etl projekl
som exislerar i verklighden. Man har ju redan börjal bela av den ena bilen efler
den andra -bl.a. beiräffande molorvägen i Bohuslän. Men det är inle ellfolkligl
behov som man här lillfredssläller. Inle ens på vägverkd i Göleborgs och Bohus
län kände man lill alt det fanns några planer på en motorväg. Man har heller
aldrig bett alt få någon sådan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ännu en gång vill jag fråga: Vad är det som är
samhällsekonomi i fråga om motorvägsbygget i Bohuslän? Och vad är det - om vi
nu skall vara allvarliga, Olle Öslrand - som är miljövänligl när del gäller del
projektet och den molorvägen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 57 ROY OTTOSSON (mp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Med socialdemokralernas vägpolilik får vi fler
grusvägar. Det är precis vad som händer just nu. Asfalten rivs ju upp i delar
av värl land, därför all del inle finns pengar lill underhäll. Man vill inte
skjuta lill rner pengar. Olle Öslrand väljer i stället alt rikta alla möjliga
konstiga anklagelser mot oss som föreslär atl mer pengar skall anslås. Del är
svårl alt hålla reda på alla fantasier här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare är del svårt atl hålla isär detta med korl och läng
sikt när del gäller miljön. Om man rätar ul en väg och förbättrar denna,
innebär del pä kort sikl naturligtvis en förbättring ur både miljö- och
trafiksäkerhdssynpunkl. Men samtidigt leder detta till en ökad vägtrafik. Andra
iransporlslag som funnits tidigare slås ut, eller ocksä blir del inle möjligl
all utveckla andra transportslag som är miljövänligare och säkrare - 1. ex.
järnvägen. Vi har ju inle råd med parallella järnvägs- och vägsyslem överalll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På lång sikt leder delta till atl trafiksäkerheten
påverkas negativt. Trafikolyckorna blir allvarligare när hastigheterna ökar.
Utsläppen blir större. Vi är alllsä så att säga inne i en spiral. Sedan kommer
behoven och kraven. När det blir trångt pä vägen, måste nya vägar återigen
byggas. Sä fortsätter man med en kortsiktig miljö- och trafiksäkerhdspolilik
som bara resulterar i sämre miljö och minskad trafiksäkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det vore bra om socialdemokralerna öppnade ögonen något
och såg hur del egenlligen förhåller sig på läng sikl. Skall vi lösa de
miljöproblem som faktiskt hotar skogar, sjöar, mark och hav - den silualionen
befinner vi oss fakliski redan i -, måsle man våga attackera även väglrafiken.
Dä räcker del inle med all bara se över prognoserna, Olle Östrand, för vad
hjälper del? Inte bidrar prognoserna när det gäller trafikutvecklingen till att
några miljöproblem kan lösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan vill jag framhålla att vi i miljöparfiel inle har
presenleral elt enda förslag som, om del förverkligades, skulle kunna leda lill
en försämrad framkomlighet på vägarna, tvärlom! Befintliga vägar skall skötas
och göras så framkomliga som möjligl. Samtidigt vill vi dock satsa stort på
järnvägssy-slemen och de spärburna transporterna. Vi vill atl så myckel gods
och en så</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>stor del
av persontrafiken som möjligl skall föras över på järnvägen och
kolleklivlrafiken i slorsläderna. Del är ju i huvudsak i slorsläderna som
irafiken ökar, inle i glesbygden, som Olle Öslrand förespeglade här. Vi skulle
alltså kunna komma ät miljöproblemen. Men delta är inle möjligl om man i
slällel salsar pengar på nya moiorvägar kors och ivärs i landel - del borde
även socialdemokralerna till slul inse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägväsende</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 58
OLLE ÖSTRAND (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru lalman! Faklum är, Roy Ollosson, alt etl
byggnadsanslag som minskas med tre fjärdedelar leder till totalstopp för
förbifarter. Del blir inle någon bältre miljö i tälorlerna. I stället blir
miljön sämre, även pä många mindre orler i värl land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sä till Görel Bohlin. Del gäller dä slorstadstrafiken. Jag
har tidigare sagl all del är pä tiden atl framför alll ni i Stockholm beslämmer
er för hur ni vill ha Irafiken ordnad. Men det tycks vara väldigt svårt.
Storsladslrafikkommiltén kommer att lägga fram sill belänkande senare i år.
Det är min förhoppning all de förslag som där kommer atl presenteras ocksä kan
förverkligas. Jag är hell överlygad om all även ni här i Slockholmsomrädd då
får en bättre trafikmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Sverige finns det ungefär 400 000 km vägar och 11 000 krn järnvägar. Således kan vi aldrig ersätta landsvägstrafiken med
järnvägstrafik, ulan mänga av Iransporlerna måste ske på landsväg. 270 miljoner
ton av de 350 miljoner lon som lastbilarna transporterar fraktas på slräckor
understigande 10 mil. I dag finns del l.ex. 89 mejerier i Sverige. Tankbilar
hämlar 10 miljoner liter mjölk på bondgårdar runt om i värl land. Frän dessa 89
mejerier dislribueras mjölken med laslbil lill 8 800 livsmedelsbutiker. Vidare
finns del 600 000 villor i della land som uppvärms med 1,3 miljoner kubikmder
eldningsolja, vilken måsle transporteras med laslbil från de ca 50 depåer som
finns i värt land. Dessulom finns del ungefär 25 000 byggarbds-platser som för
sin verksamhel kräver laslbilstransporler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mol den bakgrunden, mina kära vänner Viola Claesson och
Roy Oitosson, måsle vi ha etl bra vägsyslem - det är del enda som gäller, för
del finns ingel bra alternaliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom all förbättra vägarna bidrar vi lill minskade
avgasutsläpp, en bättre miljö och ökad trafiksäkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl kunna behålla och ulveckla induslrisamhälld och
den spridning i fråga om befolkning och näringsliv som finns i dag måsle
vägarna vara bra. Vad vi måste diskulera är hur ulsläppen frän billrafiken kan
minskas. Jag tror inte att vare sig Viola Claesson eller Roy Ottosson har sagt
etl enda ord om den saken i dag. Kanske är det pä sin plals atl senare la upp
en sådan debatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 59 FÖRSTE VICE TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag får meddela att en repliktid om högst tre minuler
medgavs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Försle vice lalmannen anmälde att
Viola Claesson, Roy Ottosson, Görel Bohlin och Anna Wohlin-Andersson anhållit
att till protokollet få antecknat all de inle ägde räll lill yllerligare
repliker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagens protokoll 1988/89:107</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>81</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägväsende</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>82</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 60
KARIN ISRAELSSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru lalman! Jag har i min hand en skrivelse från
Slalsanställdas förbund i Västerbotten där man säger följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Vägnätet i Västerbollen försämras frän dag lill dag.
Eftersläpningen av vägunderhålld är idag uppe i slorieksordningen 400 miljoner
pä länds allmänna vägar. Av den lotala beläggningsbudgeten i Västerbollen gär
30 % utav den lill all hälla E4:an genom länd lolall 24 mil i någorlunda skick."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som flilig irafikanl pä Väslerbollensvägar kan jag
verkligen inslämma i vad Slalsanslälldas förbund i Väslerbollen här säger.
Vägarna i Västerbotten är i mycket dåligt skick.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I årels allmänna molionsflod bidrog jag med en motion, där
jag pekade pä de brisler som finns och den sneda fördelning av medel som sker i
värl län. Motionen överensslämmer med den parlimolion sorn Anna Wohlin-Andersson
i sitt anförande i dag försvarade med bravur och där skälen anges lill all vi i
cenlerparliet vill ha en annan fördelning av medlen lill vägarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När regeringen då inle ger medel lill underhäll av
vägarna, gär den ul och försöker vidla ålgärder för all förhindra en
yllerligare försämring av vägarna genom all införa dubbdäcksförbud vissa delar
av årel, Pä försök har förbudd införts en månad tidigare och upphävts en månad
tidigare jämfört med den förra perioden. Denna försöksperiod, som nu har gäll
lill ända, skall ulgöra underlag för beslul som skall fattas vid halvårsskiftet
om dubbdäckens vara eller icke vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I diskussionen om dubbdäcken har del inle tagits nägon
hänsyn lill vad dubbdäck egentligen åstadkommer i fråga om vägslitage.
Forskningsuppgifter lyder klarl på all det lilla vägslitage som uppslår ulgör
ungefär 5 % av de totala vägslitagd i närheten av storstadsområdena. För övrigl
märks inle dubbdäcksslilagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad är del då som orsakar ell stort slitage på vägarna?
Jo, del är den tunga trafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämfört med den planering som låg lill grund för
vägbyggandel för ell liolal år sedan har vägtrafiken ökat många gånger om. Den
lunga irafiken ökar alltmer, eftersom alll fler av de lunga iransporlerna ocksä
läggs över från järnväg lill landsvägsnät.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då sätter man i ställd in ålgärder för all förstärka
broar, men de vägar som går mellan dessa broar får inga anslag ulan skall vara
i samma skick sorn förul, medan de lunga transporterna hela liden växer och
nöter pä vägarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dubbdäckslagen har visal sig vara myckel svär atl följa. I
är upphörde möjlighelen för laglydiga medborgare all använda dubbdäck efler
påsk, den 2 april. Påsken infaller vid olika lider under året, näsla är den 22
april och året därpå den 7 april. Tidigare kunde man ha dubbdäck fram till den
I maj. Många har nu fäll böla därför alt de hafl dubbdäck pä sina bilar efter
den 2 april, trots atl de bor i områden där del kan befaras all del kominer
snö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dubbdäckslagen är trubbig, eflersom den slår likvärdigl
över hela landel, trots all klimatet är etl annat i de norra delarna av landel
än i de södra delarna. Även i Småland, Östergötland och Västergötland inträffar
halkpe-rioder i april månad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inför den prövning som skall ske av dubbdäckslagen bör
stor hänsyn tas lill de synpunkter som jag har framfört.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser vidare att det inte finns några skäl som talar
för en avgiftsbeläggning av dubbar. En irafiksäkerhetsålgärd som vi vet
betyder myckel skall inte avgiftsbeläggas. Bilisten belalar redan i dag en
högre koslnad för de däck som han använder - de dubbdäck som innebär alt man är
säkrare i irafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den dubbdäckslag som fidigare har gällt bör vara akluell
även fortsättningsvis. För busschaufförer och chaufförer i lunga laslbilar som
inle kan använda dubbdäck i framliden kommer del all bli myckel bekymmersamt.
De har redan i dag slora koslnader och svårigheter atl hinna med de transporter
som de skall ulföra, och de är helt beroende av ell bra däckmaterial. Därför
skulle ell dubbförbud vara av ondo för dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill ocksä ha en lag som är möjlig all lolka, inle sä
all olika poliser lolkar lagen olika och männniskor döms olika, beroende pä i
vilket polisdistrikt de anträffas. Del är inle bra med sådana lagar. Det är
inte bra med en dubbdäckslag som innebär all människor skadar sig i Irafiken.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägväsende</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under delta anförande övertog lalmannen ledningen av
kammarens förhandlingar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 61
LENNART NILSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! För några ministrar sedan och även för några
år sedan bjöds kommunikationsministern lill Bohuslän för all han skulle lilla
pä den berömda väg E 6. Del var längl innan både Viola Claesson och jag över
huvud taget hade någon aning om vad Scandinavian Link stod för. Inom parentes
sagl är det ganska märkligl att man i diskussionen om Scandinavian Link aldrig
hört talas om all det i Scandinavian Link-kommilténs synpunker även ingår en
järnväg upp lill Norge. Del glömmer man ofla borl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi hade alllsä bjudit in kommunikalionsminislern för all
lilla pä vägen och att äka den tillsammans med företrädare för samtliga partier
i Bohuslän. Kommunalfolk mölle upp i varje kommun som han besökte. Alla var
över partigränserna överens om atl del var angeläget alt bygga ut E 6 lill en
motorväg fram lill Gläborg och därefler en molorlrafikled upp till norska gränsen.
Del var alltså innan diskussionen om den förhatlige Gyllenhammar och
Scandinavian Link kom upp - som en del är sä fixerade vid i varje anförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del finns ett massivt tryck för atl denna väg skall kunna
byggas. Inle minst hälsade vi med tillfredsställelse när herr talmannen var
industriminister, när Uddevallapakelei presenlerades och denna väg kunde komma
lill stånd myckel tidigare än vi hade krävt och kunnal drömma om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På E 6 genom Bohuslän är 60 % av den tunga irafiken
uiländsk Irafik, och 25 % av personirafiken är uiländsk trafik. På sommaren är
del en lurislväg. Del är en lokalväg för befolkningen, en regional väg, en
riksväg och en internationell väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är dyrt all bygga vägar i Bohuslän, och därför säger
en del ekonomer atl det är mer ekonomiskl lönsamt all bygga vägar där man inte
behöver spränga i berg. Del är självklarl atl del blir dyrare all bygga en väg
i ell landskap med berg och dalgångar, men skall inle vägar byggas där de
behövs?</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av
regionalpoliliska skäl har vägar nalurliglvis byggls i glesbygd, och delta</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägväsende</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vägbyggande
vill nu miljöpartiet utöka yllerligare. Vi har också hävdal all det måste
byggas vägar där de behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag bor och verkar i Bohuslän, nära ett lasarett, och jag
ser hur ambulanserna kommer körande. Under de år som jag har haft körkort och
kört på E 6 har flera hundra människor dödals eller skadats och blivit
handikappade på vägen. När vi pratar om samhällsekonomi kan jag slälla frågan
lill Viola Claesson: Hur mycket är dl liv värt? Hur mycket är det värl för
människor alt slippa sitta i rullstol eller vara handikappade för resten av
livel? Det som egenlligen föranledde mig alt gå upp i talarstolen var - nu vill
inte jag ta de orden i min mun - det vi har hört av vissa debattörer, nämligen
alt det pratas strunt, alt det är gallimatlias, all det är oförskämdhder och
alt en del inle begriper någoniing. Den enda som begriper någonting är Viola
Claesson, som represenlerar folket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad är det egenlligen för lokal opinion som vill stoppa
motorvägsbygget? Det märktes ingenting i senasle valresultatet. Vi som har
förespråkat att vägen måsle byggas ul av miljöskäl, sysselsältningsskäl,
irafikskäl och vad Viola Claesson än kan komma på, vel all del finns en
kraflig, bred majorilel för all denna väg skall komma till stånd. Men del är
bara Viola Claesson och hennes parli saml eventuellt några miljöpartister som
representerar folkel. Är det Viola Claessons demokralibegrepp, alt etl lilel
fälal skall beslämma över majoriteten? Eller skall man acceptera alt vi här i
riksdagen under flera riksmöten har faltal beslul i denna fråga med en kraftig
och bred majoritet men atl del forlfarande bara är Viola Claesson som begriper
någol. Alla andra begriper inle någoniing, utan del är enbarl Viola Claesson
som represenlerar folkel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill ha delta sagt, herr talman, eflersom all man i
varenda diskussion kan få för sig all människorna i Bohuslän är molsländare
lill della bygge. Del finns en lilen minorild som är del. Men den slora
majorilden anser av mänga olika skäl att det är nödvändigt att fä en väg.
Oavsett vad vi tycker kommer danskar, norrmän och andra att köra genom
Bohuslän. Men det som är viktigt är all vi släller krav på bilindustrin. Del är
inte vägen del är fel på. Det är i sä fall den som kör pä vägen del är fel på.
Dä måsle vi dämpa våra hastigheter. Därför hälsar jag tillsammans med
socialdemokralerna i Bohuslän med tillfredsställelse atl hastigheterna under
sommaren kommer atl sänkas, vilket vi för övrigl tycker atl man borde göra över
huvud tagel. Vi borde sänka haslighderna på våra vägar för all fä en bältre
miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Del finns andra som represenlerar folket
också. Jag lycker alt man borde la hänsyn lill det, när man utgår från all
själv vara den ende företrädaren för folkel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
detta anförande instämde Stig Berlilsson (m).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>84</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 62
VIOLA CLAESSON (vpk) rephk:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Del var mycket pä en gäng, Lennarl Nilsson.
Vem som företräder folket lycker jag inle all vi skall kivas om här. Jag har
inle påstått alt jag ensam förelräder folket. Jag kan bara konstalera alt vpk
vid valet 1988 fick in en riksdagsledamot från Bohuslän och från just delta
område. Vpk är del parli i Bohuslän som har funnils längsl och som dessulom har
molarbdat</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>frågan om
ell motorvägsbygge. Samiidigi är vi del parti som kämpar för all bygga ul
järnvägen. Nu lyckades Lennarl Nilsson hälla ell ganska långl anförande utan
all säga elt ord om järnvägen. Man skulle nästan kunna få för sig alt han inte
heller bryr sig om den, all han inle vill bygga ul den eller alt saisningar på
vägen inle påverkar hur järnvägslrafiken och järnvägens framtid skall se ul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Etl motorvägsbygge leder inle bara lill att del alstras
mer biltrafik på vägen. Del leder ocksä lill alt förutsättningarna för trafiken
pä järnvägen undergrävs. Detta är så självklarl all jag egenlligen inle skulle
behöva la upp det. Men eftersom Lennart Nilsson inle nämnde ell ord om del,
måste jag faktiskl göra del. Tror Lennarl Nilsson att, i motsats till vad alla
utredningar faktiskt har visat, en färdig molorväg i Bohuslän inle leder lill
ökad irafik pä vägen? Del är det ena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det andra är när Lennarl Nilsson med elt myckel behagligt
tonfall gör sig lill lolk för alla dem som har drabbals genom trafikolyckorna
pä denna väg i Bohuslän. Han skulle vilja se etl färdigställande av motorvägen
jusl för alt minska anlalel olycksoffer. Minsta anlalel irafikolycksfall skulle
vi fä inte bara om vi sänkte hastigheterna ulan ocksä om vi överförde framför
alll del tunga godset till en järnväg som även rustades upp för att ha
kapacitet atl ta emot tungt gods. Jag har själv lalal med sådana som kör
utryckningsfordon, l.ex. ambulanser. Del mest besvärande i irafiken för dem,
Lennarl Nilsson, är faktiskt de lunga iransporlerna som näslan korkar igen den
farliga vägen E 6. För den är farlig. Det jag och mänga med mig tror hade varit
den bäsla lösningen för atl minska anlalel olycksdrabbade, hade förulom all
bygga ul järnvägen varit alt, som också vägverket hade länkl, förbällra vägen
ulan all göra den lill Sveriges genom hislorien dyraste och mesl luxuösa
motorvägs-projekt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägväsende</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 63
ROY OTTOSSON (mp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag missade tyvärr inledningen av Lennart
Nilssons anförande. Jag var ute och drack vatten. Men jag hörde så pass mycket
av avslutningen att jag förslod alt han pläderade för moiorvägsbyggd genom
Bohuslän och gjorde sig lill lolk för folkel i Bohuslän ocksä, vad jag förslod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill bara upplysningsvis lala om för
socialdemokraterna all ScanLink och motorvägsbygget i Bohuslän i synnerhet, är
något av miljörörelsens första slora lestobjekt för regeringens nya
miljöpolitik, för atl se om den verkligen belyder någonting, för all se om den
verkligen betyder alt man skall ändra på de storskaliga satsningarna på
miljöförstörande vägtrafik, l.ex. Det finns forlfarande en parallell järnväg,
som är dålig men som man kan rusta upp som dl alternaliv. På den skulle Volvo
kunna sända sina Iransporler i slällel för på väg. Del gäller nalurliglvis
också den lunga godslrafik mellan Norge och kontinenten som går längs kusten. Men
nägon salsning blev del inte från socialdemokratins sida, ulan det blev en ny
motorväg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var också fullt möjligt med en skonsammare förbättring
av nuvarande vägsträckning. Är man ule efler trafiksäkerhet, skulle man
dessulom ha tagit itu med andra delar av vägen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bohuslän
har den mesl katastrofala utvecklingen i Sverige vad gäller</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 försurning, skogsskador och en tilllagande övergödning av havd,
beroende</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 maj 1989</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>på bl.a. avgasulsläppen. Här är
toleransgränsen för ökade utsläpp minimal</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>~</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>!</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller rättare sagt obefintlig. Varje ökning av
avgasutsläppen innebär ökad</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vägväsende</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>„</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>j</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>o</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>o</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förstörelse
av naturtillgångar, skog, vatten och hav. Det vet alla. Ingen kan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förneka
della; det är vetenskapliga sanningar, som ingen förnekar -</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>offentligt
i alla fall.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Detta var
alllsä elt lydligl lestfall för all se vad socialdemokralins nya</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>miljöpolifik
är värd. Facil har vi fäll här i kväll. Lennarl Nilsson pläderar för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fler
moiorvägar. Järnvägsvarianterna går han tyst förbi. På dem skall del inle</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>salsas,
lydligen. Socialdemokratin slår för ökad försurning, havsdöd,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skogsdöd
och vägrar förstå all det är detta man häller pä med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 64 LENNART NILSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Jag inledde mill anförande, Viola Claesson,
med alt lala om järnvägsdelen i Scandinavian Link, som Viola Claesson vid varje
tillfälle som hon skäller pä Gyllenhammar och Scandinavian Link glömmer borl.
Dessutom har jag fått för mig atl vi här i kammaren för några timmar sedan
röstade om järnvägstrafiken och all deballen nu gäller en vägdiskussion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För Roy Ottosson kan jag tala om atl samlliga
bohuslänningar här i riksdagen har i en sexpartimolion föreslagit all
Bohusbanan skall byggas ul lill Norge, I dag har vi tillsammans röslal på
förslagel i den molionen, dvs. på den reservalion som fanns om delta. Tyvärr
har vi inte fält med oss andra ledamöter av kammaren. Vär linje är helt klar:
vi vill bygga ul Bohusbaran, men nu diskulerar vi vägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Roy Ollosson sade i sitt tidigare inlägg att miljöpartiet
inte vill försämra framkomligheten på våra vägar. Men del var precis vad
miljöpartisten i Göteborgs och Bohusläns länsslyrelse föreslog förra måndagen.
Han sade alt man måste minska framkomligheten på våra vägar i Bohuslän. Del var
hans förslag, och del innebär ju inle några läiinader frän miljösynpunkl. Bilar
sorn står stilla och spyr ul avgaser gör ju inle miljön bättre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi kan konstalera all oavsetl om vi bygger vägar eller
inte så kommer för Viola Claesson och Roy Ottosson varje förbättring av E 6 atl
ingå som elt led i Scandinavian Link, eflersom det passar deras syfle. Vi
kommer all få en ökad trafik oavsetl om vi bygger ul och förbältrar E 6 eller
inle. Alla ulredningar lalar för det. En hel del kan vi inte påverka själva,
eflersom det är fråga om internationell trafik. Skall vi slänga av våra gränser
mot Norge och söderut, så alt vi inle kan la emol några utlänningar som vill
köra genom landel eller komma hit och turista i det vackra Bohuslän?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi kommer alllsä att få en ökad irafik, oavsett vad vi
tycker. Därför måste<br>
vi ställa krav pä bättre bilar och lägre hastigheter, som vi socialdemokrater i<br>
Bohuslän har föreslagit. Vi anser atl det skulle vara etl ekonomiskl vansinne<br>
att anta en reservalion i vilken man föreslår att etl bygge skall avbrytas, där<br>
man redan har byggt bropelare, har schaktat undan mark och skulle fä beiala<br>
enorml stora summor i skadestånd utan all få ul någoniing av del hela. Del<br>
leder inle lill en förbättrad miljö. Vi är övertygade om - och del stämmer med<br>
svaren från de forskare som har blivit lillfrägade - atl man, om man fär en<br>
lugnare hastighet, om trafiken inte ökar mer än normalt, fär en bättre miljö<br>
86</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tack vare den här motorvägen. Det
är helt klart. Vi får en bättre miljö än om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vi skulle
fortsälla atl köra på den gamla krokiga E 6, där det blir stopp lill och
Prot. 1988/89:107</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tätt. Det
är bara att konstatera att vi får en bättre miljö med den bättre väg 2 maj
1989</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som man nu
håller pä med att bygga.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vägväsende</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 65 VIOLA CLAESSON (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Georg Andersson är kvar i kammaren - del är
bra. Han var nyligen på en debatt i Bohuslän som Slalsanställdas förbund var en
av initiativtagarna till. Det var framför allt järnvägsfolkd inom
Statsanställdas förbund som hade ordnat den här debatten. Det ordnas inle några
slörre debatter av någon inom arbelarrörelsen för atl propagera för
molorvägsbyg-gande, men allt fler debatter anordnas därför all man vill salsa
på järnvägen i ställd för på ScanLink, moiorvägar eller Öresundsbro.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid det här tillfället var alltså Georg Andersson
närvarande. Han intervjuades på väg därifrån. Han säg från tåget ...</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 66 TALMANNEN;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill erinra Viola Claesson om atl Viola Claesson erhöll
ordel för replik pä Lennarl Nilssons anförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 67 VIOLA CLAESSON (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Ja, det stämmer, men det här är viktigt för
den här debatten, eflersom del handlar om järnvägssalsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Georg Andersson ansåg alltså - och jag gissar atl Lennart
Nilsson tycker likadant - atl den lilla å som hade raserals, dvs. den miljö som
verkligen inle har blivii bällre genom moiorvägsbyggnalionen, skulle man kunna
hoppa över på ett ben. Jag ser inte riktigt så på det hela. När jag hör Lennart
Nilsson plädera för molorvägsbyggnalioner länker jag mer på hur Birgitta Dahl
tilltalade sina partikamrater med tanke pä miljön, det som många trodde skulle
komma alt leda till atl man verkligen stoppade motorvägsbygget i Bohuslän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hon sade: Vår stund på jorden, kamraler, skall bli den
stund då vi återupprättar respekten för människan och naturen i samspel. Vi
skall under vär livstid återskapa vår barndoms gröna skogar, rena friska luft
och klara källsprång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror inle all Birgitta Dahl tyckte att del var rikligl
alt bryla mol naturresurslagen så som regeringen uppenbarligen gjorde, då den
gav klartecken lill atl bygga motorvägen i Bohuslän. Det är min och vpk:s
uppfallning liksom uppfaltningen hos miljöfolk och de delar av fackföreningsrörelsen
som inte heller vill se molorvägen byggas, all man inte har räll all bryla mol
naturresurslagen för alt bygga vägen. Hur man än vänder och vrider på saken,
Lennart Nilsson, så har miljön inte blivit bättre, ulan den har raserals i
mycket viktiga delar av Bohuslän där man har byggt vägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessulom - del har Roy Ollosson berörl ganska mycket här -
är del<br>
oomstrill all irafiken ökar i och med alt motorvägen blir klar och atl de<br>
utsläpp som blir följden ytterligare skadar skogarna. Den som aldrig så lilel<br>
har brytt sig om de ulredningar som har gjorls i Göleborgs och Bohus län och<br>
i Älvsborgs län har fått klarl för sig alt skogsskadorna i vissa områden, bl.a.<br>
de områden som vi nu lalar om, är lika allvarliga som skogsskadorna i</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägväsende</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Västlyskland.
För dem som fäll della klarl för sig finns ingen annan väg all gä än all försl
och främst satsa på järnvägen och därefter se till att det blir så få tunga
transporter och så litet bilar som möjligl på en förbällrad väg, E 6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 68 ROY OTTOSSON (mp) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är bra att Lennart Nilsson röstade pä
Bohusbanan. Men röslade han ocksä pä alla de andra banorna som var precis lika
berättigade all få en salsning? Eller var det här bara en lokal grej för den
lokala pressen, för den lokala opinionen? Jag har ofta sell del mönslrd här i
kammaren och är lilel förvånad över all det är pä del sättet, all man har
lokala grejer för att tillfredsställa opinionen pä platsen men inte drar
konsekvenserna för hela landel. Del är något slags bygdepolilik. År det så atl
man verkligen vill salsa på järnvägen, måsle man salsa över hela linjen, så atl
vi får etl bra syslem. Dä handlar del om slörre investeringar, rejäla
invesleringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är ocksä bra alt Lennarl Nilsson vill sänka
hastigheten på vägarna. Del är elt krav som vi har drivit länge och väl, och vi
kanske får gehör till slul. Sank hastigheten till 90 km/tim generellt! Del är
bra för miljön. Och det är bra för irafiksäkerhelen i hela landel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det sedan gäller minskad framkomlighet log Lennarl
Nilsson upp ell exempel som visade all miljöpartiet i Göleborg lydligen hade
velat minska framkomligheten någonslans. Eflersom jag inte känner lill
detaljerna i Göteborg - det kan gälla en bilfri innerstad eller någol annat
lokall - så kan jag självfallel inle kommentera del exemplet. Vad jag däremot
har sagt tidigare i kammaren i dag är atl vi i detta betänkande inle har lagt
fram något enda förslag som går ut på att minska framkomligheten för
vägtrafiken. Det är vad jag har sagt, och del slär jag fasl vid. Tvärlom
föreslår vi förbällringar när del gäller drifl och underhåll av vägar osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ja, del gäller alt stoppa i lid, och jag kan bara beklaga
alt den här motorvägen redan byggs. Delta är, som jag sade tidigare, det första
riktigt slora lestfalld för miljörörelsen. Och socialdemokraterna har bekant
färg, men ni kan ändra färg ännu. Jag hoppas ni gör det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 69 LENNART NILSSON (s) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Jag irodde all Roy Oitosson kände till
Göleborgs och Bohus län, eftersom han tidigare nämnde hur skogarna i Bohuslän
ser ut. Länsstyrelsen i Göleborg är en länsslyrelse för Göleborg och Bohuslän.
Samma länsslyrelse diskuterar alltså frågor som berör både Göleborg och
Bohuslän. Det var i det sammanhanget som miljöpartisten föreslog all man skulle
minska framkomligheten på våra vägar för atl bilarna skulle stanna upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>E 6 är den Europaväg i landel där irafiken ökar snabbast
trots den dåliga slandarden. Del är bara alt konstalera all sådan är verkligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi hade för några timmar sedan en diskussion om
järnvägspolitiken i samband med behandlingen av betänkande 16, Viola Claesson.
Del belänkande som vi nu resonerar om handlar om vägfrågor.
Kommunikalionsfrå-gorna hänger ihop, men jag kan inle hjälpa all man i deballen
har skiljl de här frågorna. Men nu lalar vi om vägar, och jag har nämnl alt vi
socialdemokra-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ter i
Bohuslän - jag kan förreslen i den här frågan tala för alla partier - slär vakt
om Bohusbanan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller bäcken i Ljungskile är det kanske möjligt
all man kan hoppa över den om inle på ell ben så kanske på två. Jag vill bara
konstatera att vägverket har ulfört ett arbete för all klara av de problem som
finns i samband med utbyggnaden och all bäcken inle kommer atl över huvud tagel
skadas på något säll. Den här flodpärlmusslan som skulle vara så unik - och som
även finns i Ammerån och Hemån, efler vad jag har lärt mig i bostadsutskottet -
kommer man alt kunna bevara, och man kommer att klara fisken osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har varil ordförande i LO-distriktet i Väslsverige.
Vilkel fackförbund är egenlligen molsländare lill en ulbyggnad?
Fackföreningsrörelsen i Väslsverige anser all del är viktigt atl man bygger
färdigt den här vägen. Del skulle vara ell vansinnigt slöseri om man avbröt elt
vägbygge som redan är pä gäng. Viola Claesson säger alt del inle finns någon
som propagerar för molorvägen. Men beslutet är fatlat, och vi håller på att bygga
den. Nu skall vi se framåt och pä hur framliden skall se ul bäde när det gäller
järnvägar och förbättringar av E6-an. Det behövs både för miljön och för
människorna som skall klara sin livhank. Del är vikligl. Vi måste bygga vägar
där vägar behövs.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägväsende</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talmannen anmälde atl Viola Claesson och Roy Ollosson
anhållil alt till protokollet få anlecknal atl de inle ägde räll lill
yllerligare repliker.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 70
KJELL ERICSSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Atl del är vikligl med goda kommunikationer
har vi hört tidigare i deballen om järnvägarna, och del har vi ocksä hört i
denna deball som handlar om vägarna. Järnvägarna är vikliga, men tyvärr finns
del inle så mänga järnvägar som när mänga orter. Dels har mänga järnvägar lagls
ner, dels finns det orler som aldrig har haft och aldrig kommer all få någon
järnväg. Vägarna är därför värl allra vikligasle Iransporlsyslem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägarna är av yttersta vikt för utvecklingen i våra olika
regioner, och då kanske främst i skogslänen. Om vi menar någonting med atl
"hela Sverige ska leva" måste vi ocksä se till all vi har bra vägar i
hela vårl land, vilkel för närvarande inte är fallel. Jag vill instämma i allt
det som Anna Wohlin-Andersson sagl här fidigare om behovel av upprustning av
vårt vägnäl. Jag häller också med Olle Östrand när han säger all del är viktigt
med bra vägar i hela värl land. Men vi har tyvärr inte bra vägar i hela landet.
Vi har i slällel mänga undermåliga vägar, vilket gör atl anslaget till
vägväsendel är otillräckligt. Vi har bl. a. många mil grusvägar som alltjämt
saknar beläggning. Medelstilldelningen för dessa vägar är alllför knapphändigt
lilllagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del har i den här debalten lalals myckel om del
övergripande mälel för vägarna. Jag skall begränsa mig till all lala litet om
problemaliken i Värmland. Jag yrkar bifall lill molion T228 som är en gemensam
molion frän centerpartiet, moderaterna och folkpartiet och som lar upp
vägförhållandena i Värmland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En av våra slörsla vägar, kanske den vikligasle vägen i
Värmland, är E 18 som sträcker sig i frän Stockholm lill Oslo. Vägen har på
långa slräckor en bra standard. Del finns dock flaskhalsar som det är angeläget
atl man rättar till.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägväsende</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bl.a.
behöver sträckningen Grums—Segmon snarast byggas om, och likaså sträckningen
närmast norska gränsen. Där blir långtradarna vinlerlid slående så fort del
blir hall i de branta backarna upp mot gränsen. Del är här vikligl med en snar
förbättring, men lill delta saknas medel i vägverkets budgel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har också mänga andra vägar som är av stor belydelse
för ulvecklingen i Värmland. Jag kan inle räkna upp alla, men jag vill i alla
fall ge några exempel. Vägarna i Väsivärmland är i stort behov av uppruslning.
Det gäller t. ex. väg 61 som har sträckningen Karlslad-Arvika-Kongsvinger, där
många avsnill snarast borde förbättras. På samma säll är del med väg 234 mol
Sunne, och pä den vägen finns det också en mycket omfattande turisllrafik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns också slorl behov av uppruslning av väg 62 genom
Klarälvsdalen. Den vägen är av utomordentligt slor belydelse för utvecklingen i
norra Värmland, där man under lång tid har brottats med stora problem. Samhället
och andra intressenter har satsat slora belopp i Branäs skidanläggning. Inle
minsl av den orsaken behövs en uppruslning för all vägen skall klara av
trafiken med alla turister som reser lill området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har i Värmland elt myckel omfaiiande nål av vällrafikerade
grusvägar. Det rör sig om ca 30 mil grusväg. De här vägarna borde beläggas, men
till delta finns inga pengar. När del gäller grusvägarna finns det
referensobjekl i hela Värmland. Jag kan börja på Värmlandsnäs i söder och gå
vidare mot Årjäng, Eda, Arvika, Sunne, Torsby och även till kommunerna i
cenlrala och östra Värmland. Överallt klagas det på dessa dåliga grusvägar som
är i undermåligt skick. Del har sagls mänga vackra ord om all "hela
Sverige ska leva". Vägarna är dä av ulomordenligl slor belydelse. Del är
därför högst nödvändigl atl, i enlighet med cenlerns förslag, under en
tioårsperiod anslå 500 milj. kr. årligen för atl vi skall få våra grusvägar i
någorlunda skick.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Del låler kanske gnälligt atl ta upp sä många
objekl som jag nu har gjort, men behovet av högre väganslag är i Värmland,
liksom på många andra håll i landet, mycket stort. Jag vill påstå alt
vägfrågorna är bland de frågor som engagerar många människor ute i skogslänen.
Det finns dåliga vägar där, och människor vill kämpa för all få vägar av bällre
slandard. Jag vill därför yrka bifall lill molion T228 och till de
reservationer som cenlern slår bakom i della betänkande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>90</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 71
CHRISTINA PETTERSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har begärt ordet med anledning av
motionerna T326 och T327 i trafikutskollels betänkande nr 15. Jag är inte nöjd
med den behandling motionerna har fäll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill först kommenlera molion T327, som berör
väganslagen lill Stockholmsregionen. Denna region präglas av all där finns
många kommuner och att de har en gemensam marknad för boende, sysselsättning,
service och rekreation. Det ställer stora krav på vägnätet och det kollektiva
trafiksystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller Irafiksilualionen befinner sig
Stockholmsregionen i dag i etl kritiskt läge. Underhållet av våra vägar är
eftersatt. Det behövs stora invesleringar för utbyggnad och förbättring av
vägnälei i alla våra kommuner. Del får inle bli så, atl ytterkommuner som
Norrtälje, Södertälje och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nynäshamn
glöms bort till förmän för de centrala delarna av länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som elt exempel på hur slitna våra vägar är, vill jag
nämna all del i dessa kommuner finns vägbanor som har djupa spår. Jag har själv
nyligen körl pä de här vägarna. Man behöver knappl slyra bilen. Det är bara atl
följa spåren. För alt man skall klara av den svära trafiksituationen i
Slockholmsomrädd behöver man föra över en större andel av väganslagel till
denna region en vad man för över i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag är medveten om all irafiksalsningar är en
fråga om prioritering för länsstyrelsen, och att länsslyrelsen överlägger med
vägverkets huvudkontor om sådana satsningar. Jag kan ocksä inslämma i vad
utskottet anfört i denna fråga, nämligen all del inle är lämpligt alt riksdagen
lar slällning till fördelningsfrågor när del gäller vägväsendel i olika län.
Men jag anser det viktigt att olika problem och viljeyttringar, särskill i vad
gäller del mycket brislfälliga vägunderhållet, förs fram här i riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Jag vill också hell kort kommenlera motion
T326, som handlar om att ersätta vägfärjor med broar. Del är posilivl all en
översyn pågår, men jag anser att detta arbete kan intensifieras. Att ersätta
färjor med broar kan i mänga fall anses som en investering. Färjorna är dyra i
drift och olämpliga från miljösynpunkl. Vissa färjor behöver bli föremål för en
översyn och uppruslning, delta gäller även fäslen m.m. Jag anser att man noga
bör överväga all ersätta färjorna med en bro innan slora investeringar görs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Jag har ingel särskilt yrkande, men jag
hoppas atl vad jag anfört tas i beaktande av regeringen och Irafikulskottd i
del fortsatta arbetet. Jag skall ålerkomma i saken om inle lillräckliga
förbällringar görs.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägväsende</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 72
ANNA WOHLIN-ANDERSSON (c) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I Slockholmsregionen finns tåg och
lunnelbana, väl utbyggd busskollektivirafik och två flygplatser. Vägverket har
tilldelat Stockholmsregionen en större andel av LTA-anslaget än vad någon
annan region har fått. Jag tycker all Christina Pettersson och hennes
partikamraler bör tänka på alla de delar av Sverige där människorna bara har en
dålig väg. Den väg vi pläderar för utanför Stockholmsregionen kommer inte
"bara" de bofasta lill del, ulan den är ocksä lill glädje för
stockholmarna när de helt naturligt vill komma ul lill sina fritidshus eller
lill naturen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skulle vilja skicka med Chrisfina Pettersson ett gott
råd: Anlägg en slörre parkeringsplats vid tunnelbanans ändstation i Täby, så
slipper vi en halv mil lång bilkö utanför Norrläljevägen med människor som
vänlar på atl få komma in till Stockholm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 73 CHRISTINA PETTERSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill kortfattat kommenlera vad Anna
Wohlin-Andersson anförde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har lyssnat på debalten i kväll, och del är med
inlresse jag har följl den. Jag har förståelse för de synpunkler som människor
från övriga landel anför mot Stockholmsregionen. Ni lycker vi har det bra här i
Stockholm. Då länker ni pä Siockholms innerstad, som har en myckel väl ulbyggd
kollektivtrafik</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 jämfört med den som finns i landsorten naturligtvis. Men det
behövs slora</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 maj 1989</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>upprustningar, som sagt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>~~.
', \</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är inte bara tätorten Slockholm
del handlar om. Jag kommer själv frän</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vägväsende</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en
glesbygdskommun i Stockholmsregionen. Vi har också vägar som saknar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beläggning,
och vi har en kollektivtrafik som verkligen inle fungerar särskilt bra. Jag
förstår de problem som finns ule i landet. Men i Slockholmsregionen, där så
många människor bor och där det finns sä slora brisler, är del nödvändigl alt
det i framliden görs slora investeringar och förbällringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 74 ANNA WOHLIN-ANDERSSON (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Del var ell mycket balanserat inlägg som
Christina Pettersson gjorde nu. Jag vill därför säga att jag egentligen inle
lycker alt ni har del så förskräckligl bra i innerstaden när det gäller trafikmiljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är ändå här i den allra största staden i Sverige som
vi har den dåliga trafikmiljön i innerstaden. Della beror på trafikrylmen, pä
bilarnas kondition och sådana saker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag instämmer i del som sagts förut om att vi behöver
kringfarlsleder för billrafiken och all vi behöver en bättre salsning pä
kolleklivlrafiken. Del är den delen av problemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller fördelningen av väganslagel över landet
vidhåller jag del jag förul har sagl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 75 STINA ELIASSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill börja med atl inslämma i del som
Karin Israelsson anförde angående dubbdäcken och även hänvisa till s. 73 i del
belänkande som vi diskuterar, där Anna Wohlin-Andersson har elt särskill
yllrande som slär i samklang med det som Karin Israelsson framförde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Goda kommunikationer är en förutsällning för
regional utveckling och balans. Detta gäller i hög grad Norrlands inland, där
kommunikationernas slandard är hell avgörande för möjlighderna atl uveckla
näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I del irafikpoliliska beslul som riksdagen fattade våren
1988 framhölls bl.a. att samspelet mellan de trafikpolitiska och
regionalpolitiska åtgärderna borde förslärkas och anpassas lill de
förutsättningar som finns i olika regioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till della riksdagens fidigare uttalande
förväntar vi oss i Jämtlands län att det inte stannar vid vackra ord ulan all
de regionalpoliliska ålgärderna verkligen anpassas lill vårl läns
förutsättningar!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i motion T343 redovisal hur lägel är i dag
beträffande vägnälei och vad som krävs för all nä angivna mål. Bara för
huvudvägnälel i länd krävs ålgärder pä ca 23 mil och invesleringsmedel om ca
500 milj. kr. Ulöver della krävs särskilda insatser inom ramen för del s.k.
bärighelspakdd. Liknande krav som dem som jag för fram i min molion förs också
fram i motion T250 av socialdemokraterna på Jämtlandsbänken.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I årets
budgetproposition pekar kommunikationsministern på all Ijälska-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dade vägar
begränsar utvecklingsmöjligheterna i vissa områden. Värt län är</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ett
"vissl område". Som uppenbara exempel på della anger dåvarande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>92</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>minislern begränsningar i
skogslransporterna under ijällossning och problem</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>under
samma lid för lurislnäringen i Norrlandslänen. Till följd av della anvisar
minislern som ell nära och angelägel investeringsmål att vägar med en trafik
omfattande 250-1 500 fordon per dygn skall vara i så bra skick all de i vart
fall skall ges god bärighet och vara belagda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skall den ambilionen infrias medför del l.ex. all 84 km väg vid sidan om hvudvägnätet omedelbart måste åtgärdas i värt län. Enbart dessa investeringsåtgärder
beräknas kosta 120 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om ministerns investeringsmäl uppfylls, skulle åkarna i
värt län slippa få sina dyrbara laslbilar sönderskakade och slippa alt näslan
arbeia ihjäl sig, särskill nu under våren, för all köra fram virke ur skogarna
medan vägarna är frusna. Tyvärr verkar invesleringsmålel vara ganska längl
borta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förutsätter atl trafikutskoltets ledamöler har i tämligen
färskt minne det sludiebesök som gjordes i Jämtlands län i fjol vår. Jag kan
berälla all läget inle blivit bältre. Vissa vägar är bällre lämpade alt sälla
potatis på än all färdas pä!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en kommun vägrade föräldrar att skicka sina barn med
skolbussen, eftersom vägen är sä dålig all del bedömdes förenat med livsfara
att köra där med en stor buss. Del är således längl mellan regeringens stolta
ambitioner och del resullal som verklighden uppvisar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Exlra pengar anslogs i fjol. En prioritering av skogslänen
markerades. Cirka 50 % av de 380 miljonerna del gällde avdelades för
skogslänens vägnäl. Det var alldeles för lilel, ansåg vi, och vi anmärkte
framför alll på fördelningsprincipen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om del förekommer en viss medelsförsiärkning, vill
jag starkt understryka kravet pä den regionalpoliliska profilen. Riksdagen bör
ge klara anvisningar om en tydlig fördelningsmodell, som garanterar den
regionalpolitiska inriktningen. Jag har svårt all se lydliga anvisningar när
del gäller den här saken i utskotlels skrivningar i belänkandel. Vi i Jämllands
län nöjer oss inle med den lyp av fördelningsnyckel som hillills har använls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Jag övergår nu till all lala om yrkande 2 i
min molion T343 angående förräntning pä lånemedel för väginvesleringar. Jag
ulgär frän ell gammalt krav frän cenlerparliet vad gäller byggande av de myckel
angelägna broprojekten i Vallsundd och Rödösundet i Storsjön i Jämtland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efler många års motionsskrivande frän främst min
förelrädare här i riksdagen, Nils G Åsling, medgav regeringen äntligen att
vägverket skulle bemyndigas atl tidigarelägga byggande av vägar och broar med
hjälp av län, s.k. förskotlering, från kommuner eller förelag. Detta skulle
helt klart underlätta genomförandet av angelägna projekt. Del är myckel
angelägel all Vallsundsbron och Rödösundsbron i Storsjön byggs nu. Dessa två
stora och vikliga projekl skulle kunna komma till utförande med finansiering
ulanför statsbudgeten. Brobyggena kan bjudas ut till entreprenörer eller
konsortium av entreprenörer för atl sedan kunna förhyras, s.k. leasing, av
vägverket. Efter en viss tid, förslagsvis tio är, kan de hell överläs av
vägverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om inle ell sådanl arrangemang skall leda till fortsall
koncenlralion av investeringarna, förutsätter del all vägverket får
bemyndigande att ersätta de kommuner eller företag som förskotlerar en väg-
eller broinveslering för räntekostnaderna under liden fram lill dess väg- eller
broprojekld inlöses. Delta skulle komma i fråga för vägprojekt i stödområdena
A, B och C. Jag</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägväsende</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 upprepar all det är myckel angeläget all Vallsundsbron och
Rödösundsbron i<br>
2 maj 1989</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slorsjön byggs nu.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksfärdtjänsten</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till reservalion
11 av Anna Wohlin-Andersson och Rune Thorén.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 76 NILS-OLOF GUSTAFSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! 1 en molion, som vi socialdemokraiiska
ledamöler på Jämllandsbänken lämnade in under allmänna molionsiiden, pekade vi
pä den slora belydelse som väl fungerande kommunikafioner har för en posifiv
ulveckling i värt län. Inte minsl gäller detta våra vägar. Vi har i många
sammanhang utlryckl bekymmer för del eflersläpande vägunderhålld i Jämlland. Jag
tänker därför inte uppta nägon tid för all upprepa det nu. Jag kan länka mig
atl kammarens ledamöler kan hålla mig viss räkning för det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är med lillfredsslällelse som vi har noterat atl
medlen till vägunderhåll har räknats upp väsenlligl i årels budgetproposition.
Vi understryker i vår molion alt fördelningen av medlen måste ha en
regionalpolilisk profil. Vi kräveren fördelningsmodell som garanterar detta.
Utskottet hänvisar ju som svar pä motionen till fjolårets trafikpoliliska
proposition. Del betonas där som särskill vikligl all vägverket i sina
priorileringar beaktar nödvändigheten av en salsning på vägar i skogslänen.
Jag skall erkänna att jag hade önskat all ulskollel krafligare hade
underslrukil den regionalpoliliska fördelningsprofilen. Men del är ändå min
förhoppning att della skall räcka för atl vägverket skall göra en sådan
fördelning som vi avser i vär molion. Skulle del, herr lalman, inle bli fallel,
återkommer vi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslulad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Beslul i ärendet skulle fattas vid nästa arbelsplenum.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 § Föredrogs</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>trafikutskottets
betänkande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:TU17
Riksfärdljänslen (prop. 1988/89:81)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksfärdtjänsten</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>94</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 77
ELVING ANDERSSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag skall fatta mig ganska korl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafikutskottets belänkande 17 behandlar riksfärdljänslen
och en proposition om denna. Målen för riksfärdljänslen ligger kvar. Del här
belänkandel handlar om en del organisatoriska frågor kring riksfärdljänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi frän centerpartiets sida är överens med
utskoltsmajoriteten i det allra mesta utom på en enda punkt, som vi tar upp i
reservalion 7.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Staten skall forlfarande ha kvar kostnadsansvaret för
riksfärdljänslen, men förändringar skall ske så lill vida all resp. kommuner
skall tilldelas en ram inom vilken man har rätt atl falla beslul om alt dela ul
riksfärdljänslbevis osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del här är etl nyll syslem, och man kan pä förhand inle
vela hur del kommer all slå beroende pä hur mycket behovet av riksfärdijänst
varierar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mellan
olika kommuner. Därför har regeringen föreslagil alt en del av anslagel, 80 %,
skall läggas pä en generell beslulsram för kommunerna, medan 20 % skall vara
kvar i en pott sorn skall kunna fördelas när man fär klart för sig skillnaderna
mellan de olika kommunerna. De resterande pengarna skall alltså användas för
all utjämna sädana skillnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi i centern tror att skillnaderna kan vara slörre i
resmönsler och resbehov än vad regeringen har utgått från. Vi är därför rädda
för atl 20 % är en för liten del för atl utjämna sådana regionala skillnader.
Vi tror l.ex. alt riksfärdtjänsler för äldre människor i l.ex. Norrlands inland
och andra utpräglade glesbygdsregioner mänga gånger gäller långa och därmed
också kostsamma resor. Samtidigt har många av dessa kommuner ell
förhällande-vis lilel befolkningsunderlag, osv. Vi har i ställd föreslagil alt
en större andel, nämligen 30 %, skall reserveras för atl kunna delas ul i
efierhand för all juslera de regionala skillnaderna i resmönslrd. Vi iror all
vi på det sättet har möjlighet atl fä fram elt mer rättvist system.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Med della yrkar jag bifall till reservation 7 lill belänkandel.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksfärdtjänsten</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 78
ROLF L NILSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! God handikappolilik känndecknas av all man
som handikappad kan leva och della i samhällslivd pä samma villkor som om man
var ulan handikapp. Del kan lösas på i princip tvä kompletterande sätt. Del
krävs all del som är vardag för icke handikappade - boslad, arbele, kultur,
skola m.m. - görs lillgängligl för de funklionshindrade. Det krävs också i
vissa fall speciallösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell fulll deltagande i samhällslivet kräver alt man kan
förflytta sig, resa korta men också längre slräckor, semestra, träffa familj
och vänner och göra arbetsresor m.m. Delta innebär atl handikappade skall kunna
ha tillgång till egen bil. Där har vi bilstödd som hjälp. Delta innebär
givetvis all kolleklivlrafiken, och då hela system, görs lillgänglig. Detta
skulle enligl lagen om handikappanpassad kollektivtrafik frän 1979 ha varit uppfyllt efler lio är, dvs. i är. Tanken var att delta skulle ske pä frivillighetens
väg. Del har gäll så långsamt att handikapporganisationernas represenlanler i
del samrådsorgan som bildades för uppgiflen inle lyckte all del lönade sig alt
vara med längre ulan avgick. I dag finns det beslämmelser om inredning i
lågvagnar och bussar, men del finns ingenfing om hur man som svårl rörelsehindrad
skall la sig upp och ner frän fordonen. Mänga uleslängs alltså forlfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksfärdljänslen som har som mäl all svårl
funklionshindrade skall kunna resa längre slräckor är avgörande för alt resorna
skall kunna normaliseras. Men den måsle samordnas med andra insalser.
Förbällrad riksfärdtjänsl med bl.a. specialfordon får inle innebära all
anpassningen av kolleklivlrafiken forlsäller i samma långsamma lak som
hittills. Del måste gå snabbare, och hela komplexet kring de handikappades
resor måste samordnas. Det här har handikapprörelsen påpekat ganska ofta. Vi
inslämmer i handikapprörelsens krav pä all de handikappades resor skall
samordnas och läggas under en särskild nämnd för riksfärdtjänsl, anpassning av
kollekfivlrafik, och för bilslödd. Där bör del ocksä finnas en slark
represenlalion frän handikapprörelsen. Vi kräver också alt kolleklivlrafiken
handikappanpassas bällre.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 Detta gör vi i reservation 3, en förbättrad kollektivtrafik, och i
reservation 8,<br>
2 maj 1989</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en särskild nämnd med övergripande
ansvar för handikappades resor. Jag</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksfärdtjänsten</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>yrkar
härmed bifall till dessa reservationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser all del finns behov av en länsfärdtjänsl, som
täcker de resor som inte är särskill länga men som innebär all man passerar
kornmungränser. Av statistiken över utnyttjandet framgår del all behovel av en
sådan länsfärdtjänsl är påtagligt och att frågan behöver snabbulredas. Della
kräver vi i reservation 2 i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Transporträdet säger i sin ulredning all "en
länsfärdtjänsl skulle innebära en väsentlig välfärdsökning för de handikappade
och etl slorl sleg pä vägen mot normalisering och integrering". Tyvärr har
inle slatsrädd lagil fasta pä della och fört fram förslagel i propositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovet av färdtjänst är givelvis i första hand beroende
av funktionsstörningen hos individen, men del finns ocksä fall där del går all
klara sig om man reser ensam. Har däremol l.ex. en resande förälder småbarn med
sig behöver föräldern riksfärdijänst. Färdtjänsten bör la hänsyn lill detta. Vi
anser atl resa som måste ske med småbarn skall berättiga lill lillstånd för
riksfärdtjänsl. Dessa synpunkter för vi fram i reservalion 1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag lill förenklingar, generösa beslämmelser för
ledsagare mm. hälsar vi med tillfredsställelse. Rätten lill ledsagare skall
bestämmas av behovet och inte av någonting annal. Antalet skall alllsä inle
vara begränsal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har en lilen men viklig invändning, en delalj, när del
gäller ledsagare. Del gäller person som inle är kommunall anställd men som ofta
står den resande nära. Vi vill alt en sådan person skall få utföra lyfl. Här
rör det sig främsl om en försäkringsfråga som måsle lösas. Saken las upp i
reservalion 5, som jag härmed yrkar bifall lill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är etl par andra vikliga saker som vi också vänder oss
emol. Vi delar den oro som handikapprörelsen har ultryckl när del gäller an
föra över kostnadsansvaret pä kommunerna. Jag inser mycket väl atl del finns
skäl som lalar för atl man bör göra detta. Men min uppfallning är att
nackdelarna och riskerna med ett sådant förfaringssätt överväger. Del finns en
risk för ojämni fördelad tillgäng, konkurrens om resandet mellan handikappade i
en kommun m.m. Anslagel bör alltså även i fortsättningen vara centralt
statligt. Jag yrkar bifall till reservalion 6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slulligen vill jag vända mig emot det förekommande lalel
om överutnyttjande av riksfärdljänslen. Man förstorar etl litet problem. Först
och främst vittnar det om ett fördomsfullt länkande, som lyvärr ocksä
förekommer på kommunal nivå. Handikappade är lika ansvarsfulla och
ansvarskännande människor som andra och behöver ingen exlra övervakning. Läl
människorna resa efter behov. De får ju beiala vad del skulle ha koslal, om de
inle vore handikappade och själva hade kunnat välja färdsätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För all undvika risken atl missa någon av reservalionerna
vill jag upprepa bifallsyrkandena till reservalionerna 1, 2, 3, 5, 6 och 8.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 79 ROY OTTOSSON (mp):</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
lalman! Det här belänkandel handlar alltså om riksfärdljänslen, och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>del bygger
på en proposition, som miljöpartiet de gröna i allt väsentligt kan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>96</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>instämma i. Del är en bra
proposition som innehåller många förbättringar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Detta
hindrar inte all vi pä en del punkler vill gå lilel längre. Därför finns del
också en del reservationer med miljöparlisler som undertecknare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till all börja med kan nämnas reservalion 2 som jag yrkar
bifall lill. Reservationen handlar om en länsfärdtjänsl. I reservationen kräver
vi en snabbutredning för all det hela skall kunna sättas i gång i stor skala i
hela landel. Bakgrunden är ju den att del ofla finns irrilerande kommungränser
som skapar problem för handikappade som är beroende av resorna. Ibland kan del
vara ganska konstiga saker som gör atl vederbörande inle kan resa för att hälsa
pä vänner och släktingar. Vi tror alt en länsfärdtjänsl skulle passa myckel
bra. Försök visar också alt det hela fungerar bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation 3, som jag yrkar bifall lill, pläderar vi
för en bältre kollektivtrafik, en kollektivtrafik som i slörre ulslräckning än
i dag är handikappanpassad. Reservationen liknar alltså många av de
reservationer som vi har hafl fidigare i andra belänkanden. Del har gällt
minibussar, större anslag till handikappanpassningen, osv. Ålerigen vill vi
understryka viklen av all kollektivtrafiken blir mer handikappanpassad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Borås har vi ell bra exempel pä vad det här kan betyda.
Där har transporlforskningen drivit försöksprojekt beträffande i hög grad
handi-kappanpassade minibussar. Med minibussarna kan man köra omkring i
bostadsområdena i lugnare takt än vad vanliga bussar gör. Bussarna har ell bra
insteg, och de är rymliga. Naturligtvis kostar del här en hel del pengar, men
även människor som är beroende av färdtjänsten utnyttjar minibussar och kan
därför öka sin rörlighet pä del sättet. Härigenom sjunker också koslnaderna för
färdtjänsten, och minibussarna betalas. Det hela behöver alltså inte vara
förknippat med högre utgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservalion 4, som jag yrkar bifall lill, handlar om
ledsagarservicen. Del här är en speciell fråga. En handikappad kan l.ex. behöva
en ledsagare lill och från ell kolleklivl iransportmedel men inle under själva
resan. Då lycker vi all ledsagaren borde få följa med även under resan, irols
all han inle behövs. Resan skulle dä bekoslas av färdljänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservalion 6 är en ganska omfaiiande reservalion och
grundar sig på en rad mofionsyrkanden. I reservafionen diskuteras i huvudsak
koslnadsul-vecklingen. Vi i miljöparfiel de gröna anser all man bör vara myckel
försiktig när del gäller all lägga pä ell koslnadstak för färdtjänsten. Del fär
inle ens bli elt dolt tak. Vi förvänlar oss faktiskt all behovel av färdtjänst
kommer all öka i takt med all äldre människor upptäcker möjligheterna. Därför
bör staten ha en beredskap för atl la fram mer pengar. Del hela hänger ihop med
all del finns ell uppdäml behov av jusl färdtjänst. Jag vill därför yrka bifall
lill motion 1988/89:T10, yrkande 6, där vi framför våra förslag. Tyvärr kan jag
inte yrka bifall till reservalion 6 i belänkandel. Detta beror på all del i
reservafionen har lagls in en del om koslnadsramar. I proposilionen föreslås ju
all kommunerna skall förfoga över pengarna för alt man på sä säll skall kunna
effekfivisera ulbdalningarna och minska byråkraiin. För vär del molsäller vi
oss inle della. Jag kan bara beklaga atl min suppleanl inle såg upp pä den
punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer alltså om bifall till motion TIO yrkande 6
och avslag på reservalion nr 6 vid belänkandel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reservation
8 är den sista av de reservationer som är undertecknade av</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksfärdtjänsten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>97</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagens protokoll 1988/89:107</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.:
1988/89:107 miljöpartiets företrädare. I den,föresläs.en särskild nämnd rned
övergripande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 maj
1989 ;: .</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ansvar för handikappades resor. Det
gäller ett garnmalt krav frän handikapp-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>~</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>organisationerna, vilkel vi gärna
vill slödja. Det har ju visat sig att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksfärdljänslen:
i,,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>> j ' ' -</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana;text-transform:uppercase'>l-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana;text-transform:uppercase'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' <span style='text-transform:uppercase'>j
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> '</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-n </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■■</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> i ,• , i </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>. r- j</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>transporträdet
har svart atl hrnrra med och atl vara itllrackligi lyhorl for de</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>behov.som
faktiskl finns. En sådan här nämnd skulle kunna syssla med
handikappanpassningav de kollekliva-färdmedlen, med frågor om riksfärdljänslen,
med bilstödd och säkerligen också med en del andra frågor i della sammanhang.
De; räcker iroligen alldeles ulmärkl fören särskild nämnd. Jag yrkar därför
bifalj till reservation-8.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 80 JARL LÄNDER (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! I det betänkande från irafikuiskoild som vi
nu deballerar ombehandlas, som nämnls tidigare, regeringens proposition om
riksfärdljänslen. Proposilipnen har tillkommit för atl göra del enklare för de
rörelsehindrade all göra längre resor i vårl land. Proposilionen syftar också
till all förenkla beställningar av resor och lill all göra resandet med
riksfärdtjänsl lill en mer naturlig del av resandei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet är, vill jag hävda, i stort sett överens om hur
riksfärdljänslen bör vara ulforrnad. Visserligen har 8 reservationer fogals vid
belänkandel, rnen i flertalet av dem behandlas teknikalileter, där problemen
kommer att lösas bara del nya syslernei fäll vara i kraft en lid. Jag skall för
att spara kammarens lid därför bara korl kommentera några av reservalionerna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försl vill jag dock poänglera något som föredragande
slalsrådel säger i proposilionen, nämligen all de grundläggande målen för
riksfärdljänslen ligger fasl, Della belyder all vi skall ge svårl handikappade
möjlighel all resa till normala kostnader,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>, I
reservation nr 1 oroar sig vpk-ledamolen för alt rörelsehindrade med småbarn
inle skulle bli rällvisl bedömda i fall där de skall ha barn med sig pä en
längre resa. Jag bedömer alt våra tjänstemän ute i kommunerna som skall ta
hänsyn till om resa med riksfärdljänslen är bidragsberältigad eller inle, är så
kunniga all handikappad som inle har möjlighel all vid resan la hand om sina
barn på räll säll, får resan klassad som riksfärdljänslresa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vpk reservafionen skulle, om den bifölls, lilel härdragel
rerjl av kunna innebära alt också alla andra som på en resa inte på rätt säll
kan la hand om sina småbarn skulle vara berättigade till riksfärdtjänsl, och
del är väl all la i.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Angående reservalion 2 om länsfärdljänslen vill jag bara
säga att vi nog samtliga) ulskollel är överens om målel, men atl våra vägar dit
är litet olika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att nu lillsalla en utredning, som föreslås i
reservationen, tycker jag är alt fördröja tillkomsten av en länsfärdtjänsl, som
vi alla vänlar på. Läl oss nu i slällel avvakla regeringens samlade översyn och
Iransporlforskningens ulvärdering ay pågående försök. Dä kan vi kanske få en
bra uppfattning om hur en länsfärdtjänsl skall vara utformad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Vad sedan gäller kostnadsansvaret och
fördelningsramarna, som behandlas i reservalionerna 6 och 7, vill jag försl
peka på vad som sägs i betänkandet. Riksfärdtjänsten är etl statligt ansvar,
och nägon övervältring av koslnaderna lill kommunerna är det därför inte fråga
om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:100.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskoltsmajoriteten anser vidare atl den kommunala
administration av<br>
98</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>del slatliga anslaget som det nu
kommer alt bli fråga om, rned del förslag som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksfärdtjänsten</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nu
föreligger, kommer att få en positiv effekt på riksfärdstjänstresandet med
Prot. 1988/89:107 bäde tåg och flyg. Del blir mindre av byråkratisk handläggning,
vilket 2 maj 1989 belyder effeklivare ulnylljande av resurserna och således en
begränsning av kostnadsutvecklingen för riksfärdtjänsten. Förslagel är heller
inte framlagd med nägon generell begränsning i resandet för dem som har ell
stort resandebehov. Dessutom skall den som under resan har behov av mer än en
ledsagare också få del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medelsramen är vidare inle fastlåst inom resp. kommun,
utan kommunerna har möjlighet atl överskrida den. Likaså har transporträdet
möjlighet att under löpande budgetär jämka medelsramen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centern reserverar sig mot fördelningen av medelsramen med
80 % schablonmässigt och 20 % individuellt. Centern vill ha fördelningen 70 %
resp. 30 %. Jag anser att förslagen är så nära varandra att del inle finns
anledning atl ändra i propositionens förslag. Läl oss i ställd avvakla vad
transporirådel. Kommunförbundet och Landstingsförbundet kommer fram till när de
närmare skall utforma principerna för medelsfördelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Med etl bifall lill utskollels hemslällan i
irafikulskotlels belänkande nr 17, som jag härmed tillstyrker, lar vi ell slorl
sleg i räll riktning mot all de handikappades resor, anpassningen av
kolleklivlrafiken liksom de äldres och sjukas resor blir en naturligare del i
samhällsresandd i stort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med della, herr lalman, yrkar jag avslag på samtliga
reservationer liksom pä molion TIO yrkande 6 och, som sagl, bifall till
utskotlels hemslällan pä samtliga punkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 81 ROLF L NILSON (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är vanligt all man hänvisar till den
större sakkunskap som finns ule i kommuner och menar all en delegering av
ärenden som behandlas centralt av statliga myndigheter skulle medföra minskad
byråkrati och förbällrad service. Del egendomliga är ju all
handikapporganisalionerna ullrycker en hell motsatt uppfattning. De vill i
mänga fall, varav delta är ell, slä vakt om den samlade kompelens som finns
centralt. Delegering lill kommunerna är kanske bra i slörre kommuner, men del
börjar bli Iveksaml i mindre kommuner. I samband med sådan delegering ser man
ofla, som jag lycker med viss rätt, risker för en uttunning av kompetensen, för
en mer godtycklig bedömning, för försämrad service och för ökad konkurrens om
resurser. Jag tycker att man bör ta den oro som uttrycks av både HCK och DHR på
allvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan vidare lyckas alt frågan om resor med små barn är
en leknikalild, men jag tror inle att Jarl Länder pä allvar vill slå för del
som han sade från denna talarstol. Han sade all alla föräldrar som reser med
små barn är handikappade och all del fall som vi lalar om, handikappade
föräldrar som klarar sig själva ulan riksfärdtjänsl, men för vilka
funktionshindret blir etl handikapp när de på resa skall se lill sina små barn,
inte exislerar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 82 ROY OTTOSSON (mp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2majl989</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hernalman!
JagtyckeralttoneniJarlLanderstalvarfin.Denvisaratldet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>_.,
... , .</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>finns en slor enighel i dessa
frågor. Jag är övertygad om att det l.ex. skall vara</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksfärdljänslen</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>, -</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>r</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-. •„ .</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,- ,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>möjligt
att inrätta en länsfärdstjänsl framöver. Jag vill bara lacka för den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>delen av
svarel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är
klarl alt det är lilel tråkigt atl han inle närmare har kommenterat</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>frågan om
särskild nämnd med övergripande ansvar för handikappades</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>resor,
som handikapporganisationerna kämpar för. Del är etl mycket</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>välgrundat
förslag, såvill jag kan bedöma, och del borde fä en mer seriös</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 83 JARL LÄNDER (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Som jag sade här, Roy Ottosson, har jag
uppfattat diskussionen i utskoltd sä, atl vi är ganska överens om hur detta
skall utformas. När del gäller länsfärdljänslen tycker jag, som jag sade förul,
alt det finns bältre vägar atl nå målel än vad reservafionen anvisar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DHR;s och HCK:s medverkan och frågan om en särskild nämnd
skall jag gärna kommenlera. I dag är del en brisl all DHR och HCK har hoppal av
från del rådgivande rädel inom Iransporlrådet. Del blir tungarbdat därför all
de inle finns med där. Men jag vill ändå påstå all Iransporlrådet lyssnar lill
vad dessa organisationer säger och all iransporlrådel också påverkas av vad de
säger. Men iransporlrådet har inte påverkals i den riktningen all man nu är
beredd all förorda en särskild nämnd. Jag vill hävda att vi får ell bältre
genomslag när det gäller de handikappades och rörelsehindrades problem om vi
fär in dessa frågor i samhällsdiskussionen i stort. Del gäller inle bara de
handikappades resor. Det gäller ju anpassningen av kolleklivlrafiken och de
äldres och de sjukas resor, del gäller bilstödet osv. Man bör alltså fä in
della i länkandel när man planerar samhällsresandd i slorl. Jag tror alt vi gär
miste om del om vi inrättar en särskild nämnd för handikappades resor. Därför
har alltså utskottsmajoritelen ansell alt vi inle skall gå med på del förslag
som handikapporganisalionerna den här gängen lägger fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till Rolf L Nilson vill jag kort säga, när del gäller
delegeringen till kommunerna, all del ändå är ijänslemännen ule i kommunerna
som lällasl kan bedöma om den rörelsehindrade eller handikappade behöver riksfärdijänst
när han är ule och åker med sina barn. Jag tycker all delta är ell bra säll atl
lösa problemel. Del gär säkerl också atl få förståelse ute i kommunerna för all
den rörelsehindrade får riksfärdtjänsl vid en resa när han skall ha barn med
sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 84 ROY OTTOSSON (mp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Del var belysande all få ulrell lilel grand
hur socialdemokraterna ser på della med en särskild nämnd som
handikapporganisalionerna föreslär. Man är lydligen inle alls beredd atl ställa
upp pä det förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men hur länker då socialdemokralerna fä med
handikapporganisationerna i del här arbetet igen? Skall man bara stillatigande
acceplera alt de inle vill arbeia under dessa villkor - atl bara vara elt
rådgivande organ i förhällande lill transportrådel, med myckel begränsat
inflytande? Eller har man för 100</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avsikl all
på något annal sätt slärka deras roll, ta vara på deras erfarenheler och
synpunkler, för all på del säilel bl. a. fä en bältre färdtjänst?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 85 JARL LÄNDER (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Får jag lill Roy Ollosson bara säga all del
här hänger pä handikapporganisalionerna själva. Transporirådel lar med öppna
armar emol deras dellagande i verksamhelen. Och från socialdemokraliskl håll
anser vi all handikapporganisalionerna bör vara med i beredande organ i
samhällel.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksfärdtjänsten</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talmannen anmälde all Roy Ollosson anhållit all lill
protokollet fä anlecknal atl han inle ägde räll lill yllerligare replik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 86
BARBRO SANDBERG (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Riksfärdljänslen tillkom under den borgerliga
regeringstiden. Proposilionen 1978/79:99 signerades av folkpartiregeringen,
och den utgör en viktig milstolpe i handikappolitiken, nämligen alt ge även
gravl handikappade samma möjligheler som icke handikappade all göra längre
resor till normala koslnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag blev dock litet förvånad när jag inför den här
debatten läsle i bil. 6 lill nämnda proposition. Där står bl.a.: "som elt
akluelll exempel på resullald av del forllöpande arbelel med handikappfrågor
inom de slalliga verken kan nämnas, all de nya personvagnar, som SJ beställt, i
väsentliga delar tillgodoser kraven på handikappanpassning. Dessulom har
regeringen uppdragit åt SJ att ta fram beslutsunderlag för en hell
handikappanpassad järnvägsvagn."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dag, tio år senare, kan i varje fall inte jag se atl
järnvägsvagnar i väsentliga delar tillgodoser kraven på handikappanpassning.
Del mest väsentliga är väl ändå atl man kan ta sig upp på tåget. Hur gär del
till för en rullstolsburen? Jag har inle sett nägon järnvägsvagn utan
irappsieg! Det man krävde för lio är sedan har SJ inte uppfyllt. Man måsle
alllsä forlfarande vara myckel krilisk mol SJ:s långsamma planering i de här
frågorna. Om SJ hade varil bättre pä alt anpassa sina vagnar skulle mänga fler
handikappade ha kunnat äka låg i dag, lill glädje och nytta för dem själva -
och också för statskassan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Dagens belänkande behandlar vissa
förbällringar inom riksfärdljänslen. En sådan är atl avgränsningen mellan
ledsagare och medresenär förenklas. Del som ocksä varil oklarl är om en
handikappad som behöver mer än en ledsagare skall ha rätt lill det. Nu säger
utskollel all om handikappd motiverar fler än en ledsagare är della möjligl.
Och det är bra att del slår klarl utsagt i betänkandet. Många handikappade har
inte tolkat reglerna så tidigare, och del var ocksä oklart uttryckt i
propositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del jag däremot beklagar är all utskottet inte tagit
hänsyn lill barnfamiljer, alltså all man tillåter endast en medresenär. I de
allra flesta fall är del rimligt atl personer som reser tillsammans med en
handikappad, och som inle är ledsagare, slär för sina egna koslnader. Men när
del rör sig om barnfamiljer kan problem uppslå; kanske måsle familjen l.o.m.
dela på sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>All hänvisa lill i dag gällande rabattsystem är inte
tillfredsställande. Trafikföretagen kan ändra sina regler när som helsl. Och
del kan inte vara</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagens protokoll 1988/89:107</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>101</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 meningen all riksdagen, om så sker, skall gå in och se över de
konsekvenser</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 maj 1989</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som dä uppstår.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksfärdtjänsten</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>~ Jag beklagar också att
utskotlsmajoriteten biträtt propositionens förslag all överföra del statliga
anslagel lill kommunerna. Del kan komma atl innebära atl handikappade vägras
resa därför all pengarna är slul. All transportrådet kan utöka medelsramarna om
större generella laxehöjningar görs löser inle problemet, om en lilen kommun
l.ex. har en eller ell par personer som är mycket kostnadskrävande och därför
belastar riksfärdtjänsl-konlol ovanligt mycket. Jag anser därför atl staten
skall ha kvar kostnadsansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Jag vill med detta endasl påpeka alt trots
all proposilionen innehåller flera positiva förslag, återstår dock vis.sa
problem att lösa. Jag hoppas all de förhoppningar som proposilionen om
riksfärdljänslen väckte för lio år sedan skall kunna förverkligas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 87 INGVAR BJÖRK (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Riksfärdljänslen belyder oerhörl myckel för
dem som inle kan åka på vanligt sätt. Den har blivit en möjlighet att ta sig
utanför den egna kommunens gränser. För många är della en frihetsfråga av slora
mätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I proposilionen, och nu i belänkandel, vill man begränsa
kostnadsutvecklingen. Det är etl vällovligt syfle - så länge som del handlar
om alt inle försämra för de personer som är beroende av riksfärdijänst. Om
l.ex. handikappanpassningen av de allmänna färdmedlen verkligen blev sä bra som
den faktiskt kan bli, skulle färre behöva åka riksfärdtjänsl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men begränsningen i kostnadsutvecklingen får inte drabba
enskilda handikappade. När del nu gäller atl kunna begränsa åkandet för
enskilda personer, vill jag starkt undersiryka vad som står i en mening i
belänkandel, nämligen atl del avses kunna ske när åkande sker "nära nog
varje dag". Del är synnerligen vikligl all kommunerna inle missbrukar
denna möjlighel och allmänt börjar begränsa enskilda människors åkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller det nya förslagel all varje kommun skall fä
en slallig medelsram, är vi några s-moiionärer, med Margarela Persson som
första namn, som tror alt della inle kommer alt fungera i praktiken. Hur skall
den fördelningsnyckeln se ut för all vara rättvis? Hur skall man kunna
garantera atl inle enskilda kommer i kläm? Hur skall man kunna undvika en
omständlig byråkrati för denna överföring till kommunerna?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är frågor som vi slälll i vår molion och som vi inle
fåll något tillfredsställande svar på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna förändring får inte vara etl säll att begränsa
kostnaderna, genom atl försämra för enskilda personer i vissa kommuner. Tyvärr
tror jag dock atl det blir effekten, även om det inte är propositionens och
utskollsbelänkandels avsikl. Därför vill jag yrka bifall lill s-motionen T15.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Beslul i ärendel skulle fattas vid nästa arbetsplenum.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>102</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12 §
Föredrogs trafikutskottets betänkande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:TU21 Anslag till sialens
lelenämnd budgdård 1989/90 (prop. 1988/89:93).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens telenämnd</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens
telenämnd</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 88
INGRID HASSELSTRÖM NYVALL (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Vad är slatens lelenämnd? undrar mänga
särskill ulanför riksdagen när de selt frågan om anslag och lokalisering. Ett
bra svar läsle jag häromdagen: statens lelenämnd blir elt slags statligt
kunskapsföretag inom det myckel expansiva området telekommunikation. Därigenom
bidrar slalen lill all skapa föruisällningar för en effektiv konkurrens pä
utrustningsmarknaden och vid ulvecklingen av teletjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Televerkets dubbelroll pä marknaden som myndighetsulövare
och konkurrent upphör därmed. Om della har riksdagen tidigare fattat beslut,
och vad vi i dag skall behandla är dels elt anslag på 3,7 milj. kr., dels
telenämndens lokalisering. Även om nu ell anslag beviljas skall delta, när
verksamheten kommit i gång, finansieras genom avgifier. Det är således
egenlligen bara lokaliseringen som dagens deball gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Deball? Ja, jag hoppas atl vi är ganska eniga i del kloka
i all statens telenämnd lokaliseras till Kalmar. Förslaget bygger på två
motioner, en av mig själv under allmänna motionstiden, en av socialdemokrater
från länd i samband med proposilionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såvitt jag kan finna har utskottet behandlal våra mofioner
myckel seriöst. Om jag rätt tolkar ulskollds ordförande är ulskoltets skrivning
det närmaste man kan komma i en ren beställning till regeringen atl förlägga
statens telenämnd lill Kalmar. Atl ändå folkpartiet och cenlern i en
reservalion ullalal sig mer i klartext för Kalmar beror på alt vi ville göra en
starkare markering, som vi hoppas fä än mer betonad här i kammaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Molionerna är hell kortfattat behandlade i betänkandet.
Jag vill därför upprepa något av vad jag framhöll i min molion:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Kalmar kan i dag anses vara en av de viktigaste
orterna i landel för forlsall kunskapsuppbyggnad inom teleområdet. Detta borde
utgöra en resurs för den nya nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I Kalmar
finns i dag inom teleomrädet:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>A. Televerkels
cenlrala lednings- och slabsfunklion för ulbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>B. Teleskolan - 'dl av världens förnämsta
utbildningscenter inom områdel<br>
telekommunikation' enligl egen informationsbroschyr, men detta stämmer<br>
också enligt mångas utsagor. De 130 lärarna har ocksä utbildningsuppdrag<br>
ulanför teleskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>C. Vid högskolan i Kalmar finns 80-poängsutbildning av
dataingenjörer<br>
med inriklning mol telekommunikation.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>D. AXE-näld
är väl ulbyggl inom Kalmar-området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del finns således både personella och materiella resurser
för sialens telenämnds möjligheler alt genomföra sina arbelsuppgifler i Kalmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Det är således inte enbarl bypolitik när jag
förordar en lokalisering lill Kalmar, utan det finns ocksä mänga sakskäl som är
av</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:107 samhällsekonomisk belydelse. Jag
yrkar därför bifall lill reservation 2 och i<br>
2 maj 1989</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>övrigt till hemställan i
betänkandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens
lelenämnd</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 89 ANNA WOHLIN-ANDERSSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Riksdagen har ullalal all nya slalliga verk
skall lokaliseras ulanför Stockholm. Tyvärr har della beslut flera gånger inle
fullföljls. Ibland har de slalliga verken förökal sig genom delning, och då har
rnan inte ansell all del har varil fråga om ell nyll verk. Ibland har
flyllningskravel uppfyllls genom all man har flyttat l.ex. lill Solna. På grund
av delta och de slora behov som Kalmar har av nya ijänsler samt med anledning
av vad Ingrid Hasselström Nyvall anförde vill ocksä jag yrka bifall till
reservation nr 2.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 90 ROY OTTOSSON (mp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Miljöpartiet de gröna har i anslulning lill
den här proposilionen väckl en molion, i vilken vi begär all proposilionen
skall avslås. Anledningen lill delta är all vi lycker all del är onödigl all
inrätta en särskild lelenämnd. Vi anser att televerket borde kunna fungera som
etl public service-företag och klara av den här saken. De kommersiella delarna
däremol bör de privala förelagen ta hand om i normal ordning. Jag vill därför
yrka bifall till reservation nr 1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om vi inlé får gehör för della vårl
yrkande i morgon, kommer vi i andra hand all stödja reservalion nr 2, som
handlar om all lokalisera slatens lelenämnd lill Kalmar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>104</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 91
ANITA JÖNSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! I trafikulskollets belänkande nr 21 behandlar
ulskollel förslagel i budgelproposilionen om anslag lill slatens lelenämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År 1988 beslulade riksdagen om inriklningen av
lelepoliliken. I detta beslul ingick all man skulle inrätta en ny myndighet,
statens telenämnd. Utskollel lillslyrkle och riksdagen godkände atl slalen
bl.a. skulle skapa föruisällningar för en effektiv konkurrens pä
utrustningsmarknaden och vid ulveckling av teletjänster. I beslutet anfördes
ocksä alt frågan om anslag skulle underställas riksdagen, sedan en arbdsgrupp
inom regeringskanslid med uppgifl all precisera den nya myndighdens
arbelsuppgifler har slutfört sitt arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då detta uppdrag nu är klart läggs det fram förslag till
riksdagen om finansiering och anslag lill den nya myndigheten. Sålunda är delta
belänkande endasl etl följdbeslul lill tidigare belänkande angående
inriklningen av telepolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den första reservationen av vpk och miljöpartiet yrkas
avslag på proposilionen. I moliveringen lill all det inte är nödvändigt atl
inrätta stålens telenämnd anförs bl.a. atl televerket har sluiat tillverka
telefonapparater. Därmed har televerket inte den dubbelroll som skulle ha varil
avgörande för inrättandet av den nya myndigheten. Nu har emellertid slatens
telenämnd flera funktioner. Den skall utfärda föreskrifler för anslulning lill
televerkets anläggningar. Den skall registrera utrustning som får anslulas lill
del allmänna telenätet. Den skall följa den tekniska utvecklingen och det
inlernalionella och nalionella slandardiseringsarbdd och föreslå regeringen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de
åtgärder som man finner moiiverade. Man skall se lill all likformigheten med
den västeuropeiska ulvecklingen pä området upprälthälls. Man skall också bistå
de konkurrensvårdande myndigheterna med teknisk sakkunskap. Sålunda har
slatens lelenämnd fler uppgifler än dem man lar upp i reservationen. Dessulom
har leleverkd fakliski forlfarande lillverkning av ulruslning för telenätet,
l.ex. kontorsväxlar. Med det anförda yrkar jag avslag pä reservation nr 1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den andra reservationen av folkparliel och centerpartiet
anser reservanterna atl lokaliseringen av den nya myndigheten, statens
lelenämnd, bör ske till Kalmar. I proposilionen om inriktningen av
lelepoliliken förulsälles del för del första ankomma pä regeringen atl beslämma
om den närmare organisationen och lokaliseringen av den nya myndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det andra finns del i arbelsmarknadsuiskotlels
betänkande om regionalpolitik redovisat ell riksdagsbeslut, där riksdagen uttalar
atl det vid lokalisering av nya myndigheter är angeläget all man ingående
prövar förulsätlningarna för all välja annan lokaliseringsorl än Slockholm.
Vidare har man också uttalat alt i första hand skogslänen och i andra hand
sydöslra Sverige och Sjuhäradsbygden skall komma i fråga vid lokalisering av
slallig verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För del iredje kommer del all krävas myckel hög kompelens
hos myndighelen. Del krävs bl.a. ingående kännedom om lelesystemets konslruklion
och uppbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med tanke pä all den kompelens som motionärerna har fört
fram finns i Kalmar, de tidigare regionalpolitiska riktlinjerna som beslutades
i riksdagen och den mycket positiva skrivning som utskottet har slälll sig
bakom, förutsätter utskottet all regeringen myckel noga beaklar de synpunkler
som har framförts i motionerna om lokalisering av statens lelenämnd till
Kalmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Med del anförda yrkar jag bifall lill
hemslällan i ulskollds betänkande angående anslag till statens lelenämnd när
del gäller budgetåret 1989/90.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens lelenämnd</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 92 ROY OTTOSSON (mp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! När riksdagen fattade
beslutet om att inrätta statens telenämnd hade miljöpartiet de gröna inte
kommil in i riksdagen ännu. Därför har vi lagil del här tillfället i akt all
inför den första budgeten för lelenämnden tala om atl vi tycker all nämnden är
onödig. Telenämndens uppgifter skulle televerket självl mycket väl kunna klara
av. Vi anser alt televerket skall vara ett serviceförelag i del allmännas tjänst
och jusl ha uppgifler av den här typen. Jag vill därför återigen yrka bifall
till reservalion nr 1.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 93
INGRID HASSELSTRÖM NYVALL (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Jag är glad över Anila Jönssons positiva syn
pä della förslag, någol som också speglas i belänkandel. Jag vill ändå beklaga
alt ulskollel inie har kunnal la direki slällning för lokalisering lill Kalmar.
Vi voterar ju och har sä många andra förslag om ullokalisering av myndighder,
skolor och andra former av ulbildning, där vi från riksdagen klarl säger atl vi
anser all enheten skall förläggas till en viss ort. Del hade varit mycket
roligt om</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>105</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 utskottet hade velat la slällning även i det här fallet. Jag fär
väl emellertid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 maj 1989</span></b></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=114 height=33>
<tr>
<td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelande
om interpeliationer</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nöja mig
med del som har kommit fram i dag och lita på all belänkandel ger regeringen
den klara anvisning som jag hoppas pä.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 94 ANITA JÖNSSON (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr lalman! Eflersom vi tidigare
har sagl alt det bör ankomma på regeringen att tala om vart man skall
lokalisera den nya myndigheten, sialens lelenämnd, tycker vi all utskottet har
varil så positivt som del är möjligt när det gäller att lillgodose motionärerna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>106</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överläggningen
var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Beslul i ärendet skulle fallas vid nästa arbelsplenum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 § Kammaren beslöl att förhandlingarna skulle fortsättas
vid morgondagens sammanträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 § Meddelande om interpeliationer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelades atl följande inlerpellalioner framställts</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den 28 aprd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89:229 av Hädar Cars (fp) lill ulrikesminislern om
svenskl slöd äl fängslade tjeckiske medborgaren Slanislav Deväty:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rättegängen i Prag mot Vaclav Havel
har väckl omfattande och berälligad uppmärksamhet i stora delar av världen. Den
har visat att den kommunistiska regimen i Tjeckoslovakien varil döv för de
signaler om frihet och mänskliga rättigheter som nu ljuder allt starkare även
på många håll i Östeuropa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättegängen är också ell ullryck för all regimen vill
skrämma den alll slarkare opposifionen i landel. De som arbetar för demokrati,
vill man ha sagt, skall inte tro alt landels härskare accepierar - än mindre
tar intryck av -opinionsyttringar. Av del följer, vill man inskärpa, atl ingen
heller bör tro all uppmaningar frän länder och organisationer utanför
Tjeckoslovakien skulle ha någon påverkan, inte ens om protesterna kommer från
länder inom östblocket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Vi beslämmer Ni tiger", är det lydliga
budskapet i processen mot författaren Havel vars "broll" skulle vara
all han uppmanat människor all fredligt samlas för alt tillsammans uttrycka
sina uppfattningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu finns del ingen orsak för omvärlden att godta
Prag-regimens maktanspråk. Helsingfors-dokumentd ger åt varje stal som
undertecknat det rällslig grund all begära av de andra undertecknande slalerna
alt de respekterar mänskliga fri- och rällighder. Varje slal har ocksä rätt och
skyldighet atl påtala om någon annan slal bryter mol de mänskliga fri- och
rättigheterna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Såväl
Sverige som Tjeckoslovakien har undertecknat Helsingfors-doku- Prot.
1988/89:107<br>
menlel.</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 maj 1989</span></b></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=113 height=32>
<tr>
<td valign=top align=left height=32 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelande
om interpeliationer</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En stat företräds av sina statsmakter - regering och
riksdag. I denna inlerpellalion vill jag därför fästa uppmärksamhet vid
Slanislav Deväty, undertecknare av Charta-77 och en av dess 85 talesmän under
förra årel. Deväty arresterades den 16 mars i är och har alltsedan dess hållits
i rannsakningshäkte. Den 17 mars inledde han en hungerstrejk som protest mot
alt han häktats utan giltigt skäl. Sin hungerstrejk fortsätter han än i dag. I
slutet av mars förflyttades han frän häktet i Mähren till fängelsesjukhuset i
Panhräc i Prag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Myndigheterna uppger alt Deväty rannsakas för uppvigling.
Den skulle han ha gjorl sig skyldig till i oklober förra året då han dellog i
förfallandel av en petitionsskrivelse, i insamling av underskrifter till denna
och i dess spridning. Petitionen tillkom under intryck av polisingripanden av
olika slag i samband med firandel av en tjeckisk nationell högtidsdag den 28
oklober. Pdilionen innehöll välkända krav om frigivande av polifiska fångar, om
sannfärdig informalion från tjeckiska massmedia, om offenllig deball om
samhällsproblem, om dialog mellan allmänheten och de makthavande, om frihet för
vetenskaplig, konstnärlig och ideell verksamhet, om religionsfrihet osv. Den
samlade flera hundra underskrifter i Mähren, inle minsl i Iraklen kring
Gollwaldov, där Deväty bor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slanislav Deväty har tidigare i samband med polisförhör
trakasserats myckel hårt, och vid minsl ett tillfälle har polisen hotat honom
att han "kommer all slula som Pavel Wonka". Vad som äsyflas är all
Wonka-som fängslades för all han förklaral sig ämna kandidera vid val och
försökl publicera sitt valprogram i en ortstidning - döll i fängelsd lill följd
av blodpropp. Tvä läkare från väsl som undersökle Wonkas lik pä inilialiv av
"Helsinki-watch" satte denna i samband med den misshandel Wonka
utsatts för av polisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som väcker särskild oro är Devätys länga hungerslrejk.
Han är känd för all fullfölja sina föresalser. Deväty har god fysik men hans
hungerslrejk kan sluta i en tragedi. Hans mor har förgäves försökl alt fä
besöka honom i fängelsesjukhusd för att övertala honom sluta hungersirejka. Det
är viktigt alt Deväty omgående sätts på fri fot. Del borde också vara möjligt
eflersom han gripits pä sä utomordentligt lösa grunder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Devätys frisläppande skulle säkert underlättas om
regeringar i demokrafiska länder påtalade det inlräffade och begärde hans
frisläppande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Min fråga lill ulrikesminislern är,
om han vill medverka till alt Sveriges protester mol arresteringen och
fängslandet av Slanislav Deväty framförs lill de tjeckiska myndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89:230 av Lars Leijonborg (fp) lill socialminislern
om villkoren för prival läkarverksamhet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den politiska debatten kring
privatläkarnas silualion har de senasle åren av naturliga skäl framför allt
gällt del s.k. Dagmar-systemds vara eller icke vara. Frän regeringens sida slär
man vakl om Dagmar, trots all systemet inle</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om interpeliationer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>108</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lett lill
den förbättring av läkarförsörjningen i glesbygden som var systemets främsta
syfle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avsikten med denna inlerpellalion är emellertid inle i
förslå hand all diskutera Dagmar-syslemd som sådanl ulan några bestämmelser i
"reformens" kölvatten. Sveriges läkarförbund och ell par samverkande
organisationer har nyligen i en liten skrift belyst vådorna av dessa regler.
Del gäller bl.a.:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>*<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>atl
privatläkare inle kan genomföra operationer av något mer komplicerad nalur,
t.ex. äderbräcksoperalioner,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>*<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att
privatläkare inte får anlita vikarier, t,ex, för att själva utnyllja
föräldraledighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>*<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>alt
privatläkare inle har rätt atl la ul förhöjd avgifl när flera sjukdomar
behandlas vid dt och samma besök.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl läkarvärdstaxan kan en
privatläkare maximalt fä ul 541 kr. för elt ingrepp. Det gäller oavsetl hur
komplicerad en operation är och hur lång tid den tagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De medicinska förutsättningarna föreligger i många fall
för att privatpraktiserande läkare skulle kunna göra betydligt mer avancerade
operationer än vad som kan rymmas inom den kostnadsramen. De har modern
ulruslning, lämpliga lokaler, fillräcklig egen kompelens och kvalificerade
medarbdare. Men den ekonomiska maxgränsen i försäkringen omöjliggör i många
fall en sådan verksamhet. Det torde vara ganska uppenbart atl en operation som
lar nägoi längre tid och kräver operalionsbiiräde, skölerska och mer eller
mindre dyrbar specialulruslning, inte kostnadsmässigt kan rymmas inom ramen 541
kr. En åderbräcksoperalion beräknas l.ex. kosta minsl 1 700 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den slalliga läkarvårdslaxan gör del omöjligl för läkare
all bedriva kvalificerad kirurgi i prival regi. Det är svårt alt förstå varför
det i vårdkrisens Sverige skall finnas sådana begränsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De privatläkare som tilläts finnas kvar efler
Dagmar-reformen är anslulna lill försäkringskassan. I de flesta län är det
svårl eller omöjligl all nyetablera sig som privatläkare, men
ersätlningseiableringar lilläls. Försäkringskassan uppräilhåller stränga regler
för privatpraktikerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sådan regel är all privatpraktiserande läkare inte fär
ta in vikarer. Konsekvensen av den kan bli myckel allvarlig för läkaren. Den
ekonomiska kalkyl som ligger till grund för mottagningens lokalisering,
tekniska ulruslning, personal elc. bygger normall på all den har normall
öppdhållande. Om läkaren l.ex. på grund av sjukdom eller värdnadsansvar mot
familjemedlemmar inle kan arbeia hellid holas verksamhelen av konkurs. Della
ler sig inle rimligt och kan knappasl vara önskvärt utifrån de värderingar del
nuvarande regelverket för privatläkare bygger på. Enligt uttalanden frän
riksdag och regering skall det ju även i framliden få finnas ell anlal
verksamma privatläkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Privatläkare får ersättning från försäkringskassan för
sina prestationer. Ersättningen varierar beroende på behandlingens art.
Beloppen har under en följd av år höjts mindre än inflationen, varför del i dag
kan sägas vara minsl sagl iveksamt om läkaren fär en rimlig ersällning för sina
insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En
särskild komplikation uppstår när patienten tar upp tvä krämpor vid etl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och samma
besök. Det kan både för patienten och läkaren vara prakliskt alt behandla dem
vid elt tillfälle. Men del lar självfallet längre lid och kräver oftast mer
materiel, fler engångsartiklar elc. Men läkaren är förhindrad all en och samma
dag ta betalt för mer än en behandling per patient.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sannolikt har bestämmelsen tillkommit för all förhindra
missbruk av systemet. Det skulle vara etl säll att få ut högre ersättning vid
elt patientbesök att hävda atl tvä behandlingar hade ulförls. Regeln fär
emellertid olyckliga konsekvenser, som är särskill kännbara för pafienler som
har längl att resa till läkarmottagningen. Del finns ju möjligheler i systemet
atl kontrollera att det inte missbrukas, varför denna regel borde kunna
upphävas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mol
bakgrund av vad som anförts vill jag fråga socialminislern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är statsrådet beredd att medverka
lill en ändring av de regler som, utöver de grundläggande begränsningar som
ligger i Dagmar-syslemd, försvårar privatläkares verksamhet?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89:231 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) till
justitieministern om utlämnandet av stoft efler avliden person;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En asylsökande kvinna födde ett
barn som avled efler förlossningen. Kvinnan ville omedelbart lämna sjukhuset
och begärde atl få ta med sig barnet för omhändertagande och begravning enligl
egen Irosuppfaltning. Jourhavande läkare, som förvägrade henne delta, har i
efierhand försökl utröna om hans handlande var i överensslämmelse med gällande
regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland människor som avlider på sjukhus finns allt fler som
tillhör andra trossamfund än svenska kyrkan. Del är av slor vikt all
sjukvårdspersonalen lar hänsyn lill olika irosbekännares behov och önskemål.
Samfidigt kan det vara förståeligt om l.ex. nalipersonal, som i del anförda
fallet, känner tveksamhet inför alt lämna ul den döde lill anhöriga som kan
antas sakna kunskap om svensk begravningslagsliftning. Del finns l.ex.
irosriklningar som föreskriver begravning inom 24 timmar efler dödsfallet.
Andra vill all askan efler den döde skall strös i naturen eller i rinnande
vatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl uppgifl finns del inga
generella lagbestämmelser när del gäller ansvarel för och utlämnandet av stoft
efter person avliden på sjukhus. Har justitieministern för avsikl alt ta
initiativ lill översyn och erforderlig komplettering av gällande regler?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om inlerpellalioner</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:232
av Jan Sandberg (m) till kommunikationsministern om kostnaderna för bilismen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom en mängd ulredningar m.m.
diskuleras olika förslag som skulle medföra all kostnaden för bilisterna skulle
öka markant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag finns bl.a. om bilavgifter i storstäderna,
avgifter på befintliga vägar och broar och särskilda miljöavgifter.
Bensinpriset kan också raka i höjden, dels pä grund av ökade
världsmarknadspriser, dels på grund av förslag alt omforma fordonsskatten till
en avgifl på bensin. Till detta kan läggas förslagel atl momsbelägga drivmedel,
varvid det föreslås att momsen även</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om inter-peUationer</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skall
beräknas på de redan befintliga skallerna. Del blir sålunda en skatt som
beräknas på en annan skatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hotbilden mol bilismen blir alll mörkare. Alla enskilda
förslag kommer sammantaget att fördyra bilåkandd avsevärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enbarl bensinpriset kan snart vara uppe i ca 8 kr. per
liter. Till delta skall läggas de olika bilavgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilister i storstadsområdena kan, om alla avgiftshöjningar
går igenom, få en åriig ökning av sina bilkostnader med 7 800 kr. eller i
genomsnitl 5:20 per mil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Märkligt nog är del inte någon i ansvarig ställning som, i
varje fall offentligt, försökt all la elt samlat grepp om de mänga förslag som
förts fram från olika häll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till delta kommer långl gångna förslag alt försämra
möjlighelen lill reseavdrag. Minsl tre mils arbeisväg och enbarl 6 kr. avdrag
per mil nämns. Det betyder att två som bor illa lill med vardera 2,5 mil att
köra till arbetet får en meravgifi pä 20 000 kr. Om del förslaget blir
verklighel tvingas många säkerligen atl byta arbetsplats eller bostad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
med anledning av ovanstående fråga ansvarigt statsråd;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är slalsrådel beredd att, innan
något av de diskuterade förslagen genomförs, ta iniliafiv lill en samlad
översyn av konsekvenserna vid en eventuell kraftig ökning av bilisternas
kostnader?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anser statsrådet all bilismen i dag har för låga skaller
och avgifter i förhällande lill de koslnader som är förknippade med bilismen?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>110</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:233
av Jan Sandberg (m) till kommunikationsministern om verksamheten vid AB Svensk
Bilprovning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AB Svensk Bilprovning (SBP) har i
dag monopol pä genomförandet av den obligatoriska bilbesiktningen. Detta har
medfört att, såsom brukligt är vid monopolverksamhet, servicen gentemot
kunderna är brislfällig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nackdelarna med alt SBP har monopol är bl,a, alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tillgången lill
besiktningsanläggningar är begränsad, inle minst i de glest befolkade delarna
av vårt land</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lilen möjlighet
för kunderna, bilisterna, atl påverka vid vilken tidpunkt besiktningen
genomförs</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>långa
väntelider</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>smärre
förändringar av fordonen, exempelvis montering av dragkrok m.m,, medför samma
nackdelar som den årliga omfattande besiktningen, eflersom sådana lyper av
förändringar kräver godkännande av SBP</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kötiderna hos bilbesiktningen har
sedan 1984 uppvisat en klar uppåtgående trend. Under den senasle tiden har
problemen förvärrats. Della gäller inte minsl väntetiderna. Nu är väntetiderna
sä långa atl SBP i många fall inte hinner besiktiga fordonen inom den lidsram
som gäller för alt kostnaden för besiktningen skall bli den lägsla. Under
sluiel av besiklningsperioden av etl fordon utlas en tilläggsavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Att det
finns stor anledning atl kritisera den nuvarande ordningen och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SBP:s
service är bekant för de flesla. Nu senast har även riksrevisionsverkel
studerat förhållandena inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sin revisionsrapport Den slalliga fordonskonlrollen, som
utkom i början av detta år, framförs en hel del krilik mot den nuvarande
ordningen samt förslag till ålgärder för att lösa problemen. I denna rapport
påvisas bl.a. följande;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>väntetiden är
lång och har ökal alltmer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en översyn av
lidsrymden mellan besiktningarna är befogad, där bl.a. kravet pä en årlig
besiktning i början av bilens ålder ifrågasätts</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beläggningsgraden
på de olika stationerna är samtidigt förvånansvärt låg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det gär att
förbätlra servicen och minska väntetiderna genom att avbyråkralisera
besiktningssystemet och avskaffa monopolet inom vissa områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Moderata samlingspartiet har under
en följd av år kritiserat den nuvarande ordningen och framförl krav pä all man
skall la borl SBP:s monopol och i övrigl verka för all fler människor får en
bältre service till lägre koslnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill med anledning av ovanstående fråga
kommunikationsministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anser slalsrådel all den nuvarande
servicenivån hos Svensk Bilprovning är bra?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är statsrådet beredd all ta initiativ i syfte atl
förbällra servicen, exempelvis i form av all avveckla SBP:s monopol?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vilka av de förslag som förs fram i riksrevisionsverkets
rapport anser slalsrådel bör genomföras?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89:234 av Börje Hörnlund (c) fill
arbdsmarknadsminisiern om behandlingen av förslag av landsbygdsriksdagen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den 1-2 april samlades
landsbygdsriksdagen i Umeå. Det var en mäkfig politisk manifestation. Över 600
delegater frän alla delar av vårt land enades om nära 300 krav för att ulveckla
svensk landsbygd. Kraven gäller behov av ålgärder på en rad områden. Framför
alll betonades åtgärder för all främja jordbruk och skogsbruk, lurism och
landskapsvård, förbällrade vägar och kommunikationer, likvärdig ulbildning i
alla delar av landet, bostadsbyggande i småorterna och en familjepolilik som
ger rättvist slöd även till landsbygdsfamiljerna, m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kraven var i huvudsak ställda till regering och riksdag.
Men åtskilliga krav slälldes också lill kommuner, landsting och myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landsbygdsbefolkningen måste nu från politiskt ansvarigt
håll fä svar på sina krav. På många områden finns redan förslag i riksdagen.
Mänga av förslagen återfinns i cenlerns olika motioner. På andra områden
fordras ett vissl nytänkande och en lyhördhet för de framförda kraven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen var vid landsbygdsriksdagen representerad genom
slatsrädd Thalén. Statsrådet följde emellertid inle själva ärendebehandlingen.
Regeringen har efter landsbygdsriksdagen inle givil någon positiv reaklion
lill känna i någon enda sakfråga. Vi är övertygade om all alla de som dellog i
landsbygdsriksdagen otåhgt väntar på reaktionerna. Kommer förslagen att</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om interpeliationer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>111</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
.1988/89:107 behandlas seriöst? I vilken form kommer regeringen all reagera
pä för-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>slagen?</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=113 height=34>
<tr>
<td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelande
om interpeliationer</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landsbygdens befolkning har lillmäll landsbygdskampanjen
Landsbygd 90 slor belydelse. Mänga slalsråd har avgivil stolla deklarationer
under kampanjens gäng. Landsbygdsriksdagen antog många konkreta förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mol denna
bakgrund vill jag fråga arbetsmarknadsministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>På vilket sätt ämnar regeringen fullfölja de förslag som väckts av
landsbygdsriksdagen?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>112</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:235
av Maria Leissner (fp) till slalsrådel Maj-Lis Lööw om prövningen av
asylansökningar från lortyrholade flyktingar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"Tortyren måste ha pågått en
längre lid. Sobel har bara varit fängslad och torterad i tre dagar".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sä uttryckte sig en tjänsteman på invandrarverket om en
torterad man frän Bangladesh som fält utvisningsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom en rad fall har det dokumenterats all såväl
invandrarverket som regeringen beslulal om utvisningar av asylsökande, trots
all de ulsälls för lorlyr. Detta har även skett i de fall tortyren varil väl
dokumenterad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvisningar har även beslutals av invandrarverket och
sedermera regeringen i fall där del klarl förelegal risk atl den utvisade
utsätts för lorlyr vid återkomsten lill hemlandet. Detta gäller inle minst ell
stort anlal utvisningar pä senare tid av kurder lill Turkiet, där det är
uppenbart atl de utvisade kurderna riskerar förhör och arrest vid ålerkomslen,
och där del är klart fastställt att tortyr vid polisförhör är regel ulom i
myckel sällsynta fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kosovo-albaner, libaneser, chilenare, kurder, rnedborgare
i Bangladesh -från alla dessa nalionalileler finns exempel pä asylsökande med
dokumenterad lorlyr, som trots delta vägrats uppehållstillstånd i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen och invandrarverket har ulvecklal en praxis som
förefaller slä i motsatsställning till FN:s konvention mol lorlyr. Där sägs all
en person inle får utvisas lill en stal i vilken "del finns grundad
anledning atl tro all han skulle riskera alt utsättas för tortyr" (artikel
3 i konventionen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När Sverige godkände konventionen sades i proposition
1985/86:17: "Åtagandena i artikel 3 är i svensk räll uppfyllda genom
reglerna om asylräll i §§ 3 och 6 i ullänningslagen som hindrar att ulvisning
sker i de fall man vid prövning av elt konkrel fall finner all del föreligger fara
för alt en person skall utsättas för tortyr, om han utvisas".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
därför fråga invandrarminislern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är
invandrarministern beredd all upprepa uttalandena frän proposition 1985/86 om
all en person som riskerar alt utsättas för lorlyr inle skall ulvisas?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anser
invandrarministern alt regeringen till fullo följer åtagandena i
lorlyrkonvenlionen i sin prakliska politik?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finns del några
undantag frän huvudregeln atl bevilja uppehållstillstånd för personer som
riskerar lorlyr och vilka är dessa i sä fall?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anser
invandrarministern atl dokumenterad lorlyr i hemlandd, under i princip
oförändrade polifiska förhållanden, inle innebär grundad anledning alt tro alt
den asylsökande ulsälls för lorlyr igen vid hemkomslen?</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15 §
Meddelande om frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelades
all följande frågor framslällls</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den 2
maj</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89:618 av Gudrun Schyman (vpk) till utrikesministern
om efterforskningarna av viss promemoria i Boforsmålet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl uppgifter i tidningen PAX
har åklagaren i Boforsmåld i brev lill ulrikesminislern eflerfrågal en rad
handlingar frän UD och KMI. Polisen har funnil hänvisningar som exempelvis
"se separal PM" i KMLs dagbok, men inle funnil själva PM:el.
Utrikesministerns svar lill åklagaren har varit atl man ej kunnat finna de
efterfrågade handlingarna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
fråga utrikesministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har utrikesministern någon
förklaring till var ovan nämnda handling kan befinna sig?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89:619 av Gunilla André (c) till juslifieminislern om
förundersökningarna vid väldtäktsbrott:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samiidigi som anlalel anmälda
våldläkter ökar minskar antalet fällande domar. Det framgår, enligl massmedia,
av statistiska centralbyråns brolls-slaiislik. Många gånger lägger åklagaren
ner ett mål på grund av bristande bevisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är myckel oroande och kan leda lill atl kvinnor inle
anmäler sexuella övergrepp.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
anledning härav vill jag fråga justitieministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vilka initiativ är regeringen
beredd atl vidta för all skapa bällre möjlighel atl genomföra allsidiga
förundersökningar vid väldläklsbrott?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot, 1988/89:107 2 maj 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om frågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:620
av Bengt Harding Olson (fp) lill justitieministern om lagrådsyttrandena i
propositionsärenden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En förutsällning för all lagrådets
synpunkter vid behandlingen av propositioner skall kunna tillmätas den vikt de
förtjänar är självfallet all lagrådets yttrande uppfattas och refereras på ett
korrekt sätt av det föredragande staisrädd. Sä har inle skell i ett nyligen
behandlal ärende, proposilionen angående högsta domstolen och rättsbildningen
(prop, 1988,/89:78), Lagrådet har efter del all del har läst proposilionen
känl sig föranlåtet alt inkomma med en särskild skrivelse lill
juslitieulskottel, där lagrådet skriver: "prolokollel innehåller
ultolkningar av vad lagrådsyllrandel i ärendel innebär, vilka ultolkningar
lagrådet alls inte vill kännas vid". Lagrådet vidtar därefler den unika
älgärden atl rälla justitieministerns referat av vad lagrådet har avsell.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>113</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prot. 1988/89:107
Vilka ålgärder avser jusfilieminislern vidla för att lagrådet i forlsällningen<br>
2 maj 1989</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>skall bli korrekt uttolkade i propositionerna från
jusfiiiedepartementd?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Meddelande
om frågor ,, „ ,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>. , , , ,,.,.,,.,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> * 16 § Kammaren
åtskildes kl. 22.47.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>In
fidem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TOM
T;SON THYBLAD</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>/Gunborg
Apelgren</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>114</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Förteckning
över talare</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Siffrorna avsersida i protokollet)</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tisdagen den 2 maj</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Talmannen
87</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förste
vice talmannen 81</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tredje
vice lalmannen 41</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andersson,
Elving (c) 94</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andersson,
Marianne (c) 47</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andersson,
Slen, i Malmö (m) 29, 31</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Backlund,
Rune (c) 9, 21</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Björk,
Ingvar (s) 102</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Björnemalm,
Maud (s) 17, 25, 28</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bohlin,
Görel (m) 55, 75, 79</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Chrisopoulos,
Alexander (vpk) 11, 23, 26, 30</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Claesson,
Viola (vpk) 37, 38, 63, 74, 79, 84, 87</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ekholm,
Berndt (s) 34, 38, 39</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Eliasson,
Slina (c) 48, 92</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ericsson,
Kjell (c) 41, 89</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finnkvisl,
Bo (s) 43</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Franzén,
Ivar (c) 43</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Grönvall,
Nic (m) 46</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Guslafsson,
Nils-Olof (s) 94</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hagberg,
Lars-Ove (vpk) 39</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hasselström
Nyvall, Ingrid (fp) 103, 105</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Israelsson,
Karin (c) 82</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Johansson,
Rune (s) 63</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jönsson,
Anila (s) 104, 106</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länder.
Jari (s) 98, 100. 101</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Leissner,
Maria (fp) 6, 22, 27</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lindblad,
Gullan (m) 4, 24, 27</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nilson.
Rolf L (vpk) 95, 99</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nilsson,
Lennart (s) 83, 86, 88</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Oitosson,
Roy (mp) 67, 76, 80, 85, 88, 96, 100, 104, 105</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pettersson,
Christina (s) 90, 91</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pohanka,
Ragnhild (mp) 14, 25, 28, 30, 45</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samuelson,
Björn (vpk) 44</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sandberg,
Barbro (fp) 101</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skårvik,
Kenlh (fp) 58, 77</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Thorén,
Rune (c) 37, 39, 47</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Wohlin-Andersson,
Anna (c) 59, 63, 75, 78, 91. 92, 104</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Öslrand,
Olle (s) 70, 77, 81</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>115</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>gotab
89177, Stockholm 1989</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
GC09107prot_198889__107.pdf5339813pdfRiksdagens protokoll 1988/89:107 Tisdagen den 2 majhttps://data.riksdagen.se/fil/A2E301A3-86B0-4967-A565-5B6DA8C6BCBC