<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2308218</hangar_id>
 <dok_id>GC0389</dok_id>
 <rm>1988/89</rm>
 <beteckning>89</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1988/89:89</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>89</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1989-02-16 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:30:31</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-12 16:23:36</publicerad>
 <titel>om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån, m. m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GC0389/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GC0389</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GC0389</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition 1988/89: 89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om ändrade betalningsvillkor för vissa stadiga bostadslån,
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagils upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 16 februari 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
regeringens vägnar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kjell-Olof
Feldt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:130.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Ulf Lönnqvist&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
propositionen föreslås en lag om ändrade betalningsvillkor för vissa slaUiga bostadslån
m. m. Förslaget innebär att vissa äldre lån för hyres- och bostadsrättshus -pariietslån
och räntelån samt lån enligt 41 § bostadsfinan­sieringsförordningen - från och
med den 1 juli 1989 skall återbetalas efter en fast amorieringsplan. Det
hittillsvarande systemet med amorteringen knuten lill upplrappningar av den
garanterade räntan (s. k. uppskjuten amortering) avvecklas därmed. Enligt
förslaget skall ett lån vara betalt inom 15 år, räknat från årsskiftet närmast
efter det att 25 år har förflutit från husets färdigstäl­lande. Återbetalningen
skall ske i form av annuiteter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I propositionen redovisas
också vissa andra förenklingsförslag beträffande de statliga bostadslånen. Bl.
a. föresläs åtgärder som påskyndar avveck­lingen av lån som finansierats över stalsbudgeicn.
För att Statens Boslads-finansieringsaktiebolag, SBAB, skall kunna finansiera ersällningslän
föreslås att statens garantiförbindelse för bolaget ökas till 1 500 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
föreslås ändrade beräkningsgrunder för räntebidrag i syfte att främja ökad räntekonkurrens
mellan långivarna. I anslutning härtill föreslås en justering av den
garanterade räntan för nya ombyggnadslån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1   Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 89&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1988/89:89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Propositionens
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1988/89:89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1   Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lag om
ändrade betalningsvillkor för vissa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;statliga bostadslån m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
§ Denna lag gäller låneförbindelser som avser stafligt lån beviljat enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.  bostadslånekungörelsen
(1967: 552), om ränta och amortering på lånet&lt;br&gt;
beräknas enligt 33 § kungörelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;räntelänekungörelsen (1967:
553), om ränta och amortering på lånet beräknas enligt 16 § kungörelsen eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bostadsfinansieringsförordningen
(1974: 946), om lånet amorteras enligt 41 § andra eller tredje stycket
förordningen i paragrafens lydelse vid utgången av juni 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
§ Oavsett vad en låntagare udigare har utfast beträffande lån som anges i I §, skafl
från och med den 1 juli 1989 följande gälla som villkor i fråga om betahiing av
ränta och amortering på lånet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lånet
skall vara betalt inom 15 år, räknat från det årsskifte som infaller närmast
efter det att 25 år har förflutit från husets färdigställande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ränta
och amortering som förfaller till betalning efler den 1 juli 1989 skall betalas
i form av annuiteter, som beräknas efter åtta procent ränta och den tid inom
vilken lånet skall vara betalt. Om räntesatsen för lånet är högre än åtta procent,
skall fömtom annuiteten betalas en tilläggsränta som svarar mot skillnaden. Om
räntesatsen är lägre än åtta procent, skall annuiieien minskas med ett belopp
som svarar mot ränteskillnaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:56.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bostadsdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;°P- 1988/89:89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 februari 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden S. Andersson, Göransson, Gradin, R.
Carlsson, Hellström, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Nordberg,
Engström, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Lönnqvist&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Proposition om ändrade betalningsvillkor för vissa stadiga
bostadslån, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Inledning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
propositionen om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1988/89: 47,
bil. 4) anmälde jag all jag aysåg att återkomma lill regeringen med förslag om
ändrade amorteringsvillkor för vissa äldre låneformer. Jag vill nu ta upp den
frågan (avsnitt 3). Samtidigt redovisar jag vissa andra förslag beträffande de staUiga
bostadslånen (avsnitt 4).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
beslutade den 26 januari 1989 all inhämta lagrådets yttrande över eti förslag lill
lag om ändrade betalningsvillkor för vissa siaUiga bostadslån m. m. Förslaget
är likalydande med del som nu läggs fram. Jag har dock nu i den löpande texten
(avsnitt 3) gjort vissa smärre tillägg i fråga om de statsfinansiella konsekvensema
av förslaget samt även vissa redaktionella ändringar. Lagrådets yttrande, som
avgavs den 9 febmari 1989, bör fogas lill protokollet i delta ärende som bilaga
.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
har godtagit lagförslaget och ytu-andel föranleder därför ingen kommentar frän
min sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innan
jag lägger fram mina förslag, vill jag som en bakgrund redovisa bosiadslånesysiemeis
nuvarande utformning saml reglema för räntebidrag och amortering av bostadslån
som lämnats under olika perioder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Bostadslån och subventioner - nuvarande utformning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1  Bakgrund&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
bostadspolitiska åtgärder av mer generell natur började användas under 1940-talel,
har staten bidragit med successivt ökade insatser i form av lån och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;subventioner. Staten har
också genom olika åtgärder garanterat bostads-    Prop. 1988/89:89 byggandets
kapitalförsörjning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fram
lill 1960-talets slut förekom betydande inslag av generella subven­tioner,
främst kapitalsubveniioner i form av tilläggslån och räntefria delar av lån
samt räntebidrag. Genom riksdagens beslut år 1967 ersattes de generella subventionerna
med dels utökade direkta, inkomstprövade subventioner, dels ett på sikt subventionsfrill
lånesysiem. Detta lånesystem - som bestod av s. k. pariteislån och ränlelån -
byggde på förutsätmingen att kapitalutgifterna omfördelas över liden, vilket
innebar att låneskulden kom att uppräknas årligen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
följd av utvecklingen på bostadsmarknaden och den höga räntenivån blev
emellertid principema med omfördelning av kapitalutgifterna allt svårare att
upprätthålla. År 1975 avskaffades därför paritelslåne- och räntelånesy-siemei
och ersattes av del syslem med garanterade räntenivåer som fortfarande gäller.
Med detta system uppkommer ingen skuldökning. I stället lämnas subventioner i
form av räntebidrag med ett belopp som svarar mot skillnaden mellan den
faktiska låneräntan och en garanterad ränta. Låntagarens kostnader för räntan
motsvaras därigenom av den garanterade räntan. En motsvarande ordning har
införts även för äldre lån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Räntesubvenfloner
för lån enligt äldre låneförfattningar lämnas i dag för bl. a. hyres- och bosiadsrättshus
som byggts eller byggts om under åren 1958-1974. Antalet lägenheter i sådana
hus uppgår för närvarande till 490 000. Räntebidragen för lån lill egnahem som
uppförts under samma Udsperiod avskaffades genom beslut av riksdagen år 1982 (prop.
1981/82: 124, bil. 1, s. 35, CU 26 rskr. 353).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2 Bostadslånesystemet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bostadslån
för ny- och ombyggnad lämnas för bostäder och lokaler. Bo­stadslånets storlek
vid nybyggnad bestäms på gmndval av ett låneunderlag som skall motsvara mark-
och byggnadskosmader. Vid ombyggnad bestäms lånets storlek med utgångspunkt
från kostnaderna för ombyggnaden. Bo­stadslånet lämnas med olika andelar av låneunderlagei
beroende på ägar-kategori. Bostadslånet är normalt kombinerat med underliggande
kredit, dvs. bottenlån, som lämnas av annan långivare än staien. Dessa
principer har i stort sett varit oförändrade sedan 1950-talet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fram
lill och med den 30 juni 1985 finansierades bostadslånen över stats­budgeten.
Under tiden därefter har finansieringen skötts av Statens Bostads­finansieringsaktiebolag,
SBAB. Bolagets upplåning sker på kreditmarknaden. Nyufläningen belastar därmed
inte längre statsbudgeten. Sedan december 1986, då del s. k. prioriieringssyslemet
avskaffades, genomförs upplåningen i konkurrens med övriga låntagare och på marknadsmässiga
villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen
har beslutat att SBAB fr. o. m. den 1 juli 1989 skall svara för förvaltningen
av utestående bostadslån, även sådana äldre bostadslån som finansierats över
statsbudgeten (prop. 1987/88: 115, BoU 16, rskr. 273).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3  Reglerna för räntebidrag och amortering av&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1988/89:89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bostadslån m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Numera
lämnas lån och räntebidrag vid ny- och ombyggnad av bostadshus enligt nybyggnadslåneförordningen
för bostäder (1986; 692) resp. ombygg­nadslåneförordningen för bostäder (1986:
693). Räntebidrag lämnas också för bostadshus soiti under åren 1975-1986 har
byggts eller byggts om med stöd av lån enligt bosiadsfinansieringsförordningen
(1974: 946).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgått av vad jag har sagt tidigare infördes del nuvarande systemet med
räntebidrag år 1975. Äldre låneformer anpassades därvid till del nya systemet.
De lån som lämnats vid olika tidpunkter behandlas därigenom i princip lika från
subveniionssynpunki.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Räntebidrag
enligt nybyggnadslåne-, ombyggnadslåne- resp. bostadsfi­nansieringsförordningen
lämnas med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan verklig räntekostnad för
bostadslån och underliggande kredit inom låneunderlagei för bostäder och en
garanterad ränta för dessa lån beräknad på den urspmngliga låneskulden. Den
garanterade räntesatsen för det första året av lånetiden varierar mellan 2,45
och 4,9 procent beroende på låntagarka-legori. Den garanterade räntesatsen höjs
årligen med 0,5 procentenheter för egnahemsägare och 0,25 procentenheter för
övriga låntagarkategorier. Utöver dessa s. k. upplrappningar har av stalsfinansiella
och andra skäl den garan­terade räntan justerats vid flera tillfallen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bostadslån
som har betalats ul efter den 1 juli 1985 har en fast amorie­ringsplan. För
nybyggda hyres- och bosiadsrättshus är amorteringstiden 35 år räknat från
halvårsskiftet närmast efter det att fem år har förflutit från utbetal­ningsdagen.
För nybyggda egnahem påbörjas amorteringen omedelbart och pågår i 30 år. För
ombyggnadslån är amorteringstiden högst 30 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bostadslän
enligt bostadsfinansieringsförordningen som avser nybyggnad av hyres- och bosiadsrättshus
och som betalats ut före den 1 juli 1985 är -enligt 41 §
bostadsfinansieringsförordningen i dess dåvarande lydelse -amorteringsfria så
länge räntebidrag lämnas (s. k. uppskjuten amortering). Bostadslån för
nybyggnad av egnahem och för ombyggnad hade redan då amorteringstider på 30
resp. högst 30 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Räntesubventioner
till hus som byggts under tiden från och med år 1975 till den 1 juli 1985
lämnas sålunda i form av räntebidrag, som utgör skillna­den mellan garanterad
ränta och faktisk ränickosmad. Amorteringstiden för lån med uppskjuten
amortering är beroende av förhållandel mellan garanterad ränta och faktisk
räntekostnad under låneliden. Amorteringen påbörjas när den garanterade räntan,
beräknad på det urspmngliga beloppet för under­liggande kredit och bostadslån
inom låneunderlagei, överstiger den faktiska räntan på aktuell skuld på samma
låneandelar. Amortering sker med det över­skjutande beloppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Räntesubventioner
för hus byggda eller ombyggda under åren 1968-1974 lämnas i form av räntebidrag
enligt 33 § bostadslånekungörelsen (1967: 552) eller enligt punkt 8 i
övergångsbestämmelserna till bostadsfinansierings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;t 1 Riksdagen 1988189. 1 saml. Nr 89&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förordningen. Sådana subvenfloner
lämnas endast för hyres- och bostads-    Prop. 1988/89:89 rättshus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reglema
i 33 § bostadslånekungörelsen innebär i korfliet att låntagarens utgifter för
ränta på bostadslån och bottenlån, inkl. en lill 0,1 procent beräknad
amortering på bottenlånet, jämförs med ett belopp som beräknas med ledning av
lånens ursprungliga storlek och en basannuiiet (garanterad ränta). Om det
beräknade beloppet är lägre än räntan, får låntagaren ett ränte­bidrag som
motsvarar mellanskillnaden. Bostadslånet amorteras inte så länge räntebidrag
lämnas. När det beräknade beloppet blir högre än räntan amor­teras lånet med
mellanskillnaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reglema
i punkt 8 övergångsbestämmelsema till bostadsfinansierings­förordningen avser
lån enligt 1967 års bostadslånekungörelse som har en fastställd amorieringsplan.
I dessa fall bestäms räntebidraget på samma sätt som för bostadslån enligt bosiadsfinansieringsförordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Räntebidrag
för hus som byggts eller byggts om med stöd av lån enligt 1967 års bostadslänekungörelse
beräknas uppgå lill ca 625 milj. kr. under innevarande budgetår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Räntesubventioner
för hus byggda eller ombyggda före år 1968 lämnas huvudsakligen i form av
årliga ränielån enligt ränielånekungörelsen (1967: 553) som omedelbart
efterges. I vissa fall lämnas dock räntebidrag enligt punkt 9 i övergångsbestämmelsema
lill bosiadsfinansieringsförord-ningen. Sådana subvenfloner lämnas endast för hyres-
och bosiadsrättshus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
nu avsedda fall jämförs låntagarens utgifter för ränta på statliga lån och underliggande
kredit med ett s. k. basräniebelopp. Della belopp beräknas i princip på gmndval
av lånens urspmngliga storlek och en basränta (garanterad ränta). Är räntan störte
än basräntebeloppei beviljas låntagaren eil ränielån. Det urspmngliga statliga
lånet amorteras på 30 år. När basränte­beloppet blir högre än räntan, skall det
överskjutande beloppet betalas som amortering av de räntelån som lämnades meflan
åren 1968 och 1975. Totalt beräknas subventionerna för dessa hus uppgå lill ca
100 milj. kr. under innevarande budgetår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
både pariteislån och ränielån gäller således au varken amorterings-fldens längd
eller amorteringamas fördelning över tiden kan fömtses. Som framgått av min
redovisning gäller motsvarande förhållanden för lån som lämnats enligt 41 §
bostadsfinansieringsförordningen, dvs lån med upp­skjuten amortering.
Motsvarande gällde tidigare även för egnahemslån. 1 samband med riksdagens
beslut all slopa räntesubventionerna för sådana lån bestämdes en fast amorteringsplan
för lånen som innebär att låntagaren i för­väg vet när amortering påbörjas, med
vilket belopp den skall ske och hur länge den skall pågå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
har framgått av min redogörelse är reglema för räntesubventioner och amortering
av lån som lämnats före år 1985 svåröverskådliga. Olikheter i amorteringsvillkoren
försvårar en rationell låneförvaltning. Villkoren avviker dessutom i vissa fafl
markant från vad som annars gäfler på krediimarknaden. Subventionsbeloppen i
enskilda fall är också begränsade. Sett även från lån-tagamas synpunkt torde
den oklarhet som för närvarande råder - bl. a. i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fråga
om när amortering skall påbörjas och om återbetalningstidens längd -innebära
nackdelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns alliså all anledning att fortsätta arbetet med att modernisera och förenkla
låne- och bidragsreglerna. Inlösen av äldre lån bör främjas. Äldre lån bör
anpassas till dagens kredilmarknad. Bl. a. bör samtliga låneformer förses med
en fast amorteringsplan. Stora rationaliseringsvinster bör därigenom kunna
göras ulan att det blir lill nackdel för låntagaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I ansluming
till de förenklingsförslag som jag nu lägger fram, vill jag anmäla att jag
avser att föreslå regeringen också vissa förenklingar av de bestämmelser som
reglerar beräkningen av räntebidrag för lån enligt äldre låneformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
gäller bl. a. bestämmelsema om basannuiteter enligt 33 § bostads­lånekungörelsen
och om basränta enligt punkt 8 i övergångsbestämmelserna lill
bostadsfinansieringsförordningen för sådana lån som har rak amortering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De garanterade räntorna
för hus som har uppförts med stöd enligt bostads­finansieringsförordningen har
påverkats av såväl tidpunkten för lånebesluiei som tidpunkten för när arbetena
påbörjades och tidpunkten för när lånet be­talades ut. De garanterade räntorna
har dessutom justerats flera gånger med utgångspunkt från tiden för husets
färdigställande. Detta har medfört att systemet med garaniiränior för hus med
lån enligt bostadsfinansieringsför­ordningen har blivit myckel svårt att
överblicka för låntagarna och besvärligt att administrera för lånemyndighetema.
Risken för rättsförluster är betydande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
förenklings- och ralionaliseringsskäl bör eftersträvas att garantiräntoma i
bostadsfinansieringsförordningen, i likhet med vad som redan gäller för äldre
låneformer, knyts an i första hand till husets ålder och ägarkategori. Jag avser
att återkomma med förslag i denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1988/89:89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Ändrade betalningsvillkor för äldre lån m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
förslag: För lån som har lämnats före den 1 juli 1985 och som har s. k.
uppskjuten amortering skall amorteringen från och med den 1 juli 1989 ske efter
en fast amorteringsplan. Ett lån skall vara betalt inom 15 år räknat från
årsskiftet närmast efter det att 25 år har förflutit från husets
färdigställande. Lånens löptid blir alltså ca 40 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen
för mitt förslag: Som framgått av min inledande beskrivning av låne- och
subventionssystemet förekommer det i dag tre låneformer -samtliga finansierade
över statsbudgeten - där både tidpunkten för när amor­tering av bostadslånet
skall påbörjas och amorteringstidens längd är beroende av ränteutvecklingen och
räntesubventionerna. De tre läneformema är pari­teislån enligt
bostadslånekungörelsen (1967: 552), räntelån enligt ränte­länekungörelsen
(1967: 553) och lån till nybyggnad enligt 41 § bostadsfman-sieringsförordningen
(1974: 946) i paragrafens lydelse vid utgången av juni 1985. Samfliga avser lån
till hyres- och bostadsrättshus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Återbetalningsvillkoren är
enligt min mening numera mindre lämpliga. Prop. 1988/89:89 Förvalmingen av
lånen blir orimligt tids- och kosmadskrävande. Även för den enskilde låntagaren
måste systemet medföra problem, bl. a. på grund av att amorteringsvillkoren är
myckel svåra att överblicka. Sammantaget talar detta för att samtliga angivna
låneformer nu bör förses med fasta amorterings-planer. Innan jag går närmare in
på mitt förslag, måste dock ytterligare nägra omständigheter uppmärksammas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
utbetalningen av ell bostadslån utfäsier sig låntagaren i en särskild läneförbindelse
alt betala tillbaka lånet enligt angivna villkor. Låneförbindel­sen har
karaktär av ett ordinärt skuldebrev ställt till länsbostadsnämnden eller order.
Av förbindelsen, sammanställd med den författning enligt vilken lånet har
beviljats, följer bl. a. all räntesatsen för lånet fastställs av regeringen.
Amortering skall ske enligt den princip som tidigare har beskrivits, dvs. amortering
sker när och i den mån den garanterade räntan överstiger ränte­kostnaderna för
den underliggande krediten och bostadslånet. Den garan­terade räntan upptrappas
årligen enligt bestämmelser i den författning som reglerar den ifrågavarande
låneformen. Härutöver har, som jag tidigare nämnde, extra upplrappningar av den
garanterade räntan genomförts vid flera tillfällen. I låneförbindelsen finns
också bestämmelser om rätt till förtida amortering, tidpunkten för amortering,
dröjsmålsränta, uppsägning av lån m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
rättsförhållande som uppkommer mellan staten och låntagaren på gmnd av
låneförbindelsen är av civilrättslig art. Staten är alltså bunden bl. a. av de amoricringsvillkor
som gäller för lånen. Visserligen kan amorterings­takten påverkas - t. o. m.
ganska kraftigt - genom förändringar av den garanterade räntan. En omläggning till
fasta aniorteringsplaner för lånen inryms dock inte i de möjligheter som staten
har enligt låneförbindclscma att påverka amorteringarna. Däremot är det
givetvis möjligt för siatcn att komma överens med varje låntagare om en sådan
omläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till det stora antal lån del här är fråga om, är dock en om­läggning
till fasta amorteringsplaner som gmndas på överenskommelser med varje låntagare
knappast möjlig att genomföra i praktiken. Jag bedömer därför att man endast
genom generellt verkande bestämmelser kan uppnå den öns­kade ordningen.
Eftersom föreskrifter i angivet avseende berör ell bestående rättsförhållande i
vilket staten ullika själv är part, måste enligt min mening lagformen användas
(jfr RF 8 kap. 2 och 3 §§).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgmnd av vad jag nu har anfört föreslår jag att de nya amorterings-reglerna
las upp i en särskild lag om ändrade betalningsvillkor för vissa bostadslån m. m.
De nya villkor som jag förordar bör gälla från och med den 1 juli 1989. Oavsett
vad en låntagare har ulfäst eller vad som har föreskrivits i fråga om
räntebetalning eller amortering av de lån som tidigare angivits, bör amortering
ske efter en fast plan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nya villkoren bör utformas så att ett län skall vara betalt inom 15 år, räknat
från del årsskifte som infaller närmast efter det att 25 är förflutit från husets
färdigställande. Det betyder att lånens löptid blir ca 40 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Räntan bör liksom för
närvarande bestämmas av regeringen. Betalningen Prop. 1988/89:89 av ränta och
amortering bör ske i form av annuiteter. Nuvarande gmnder för beräkning av annuitet
enligt 37 § nybyggnadslåneförordningen och 36 § ombyggnadslåneförordningen bör
därvid kunna tjäna som förebild. Enligt dessa gmnder bestäms annuiteten efter
åtta procent ränta och lånets amorte­ringstid. Om den ränta som regeringen
fastställer är högre än åtta procent, skall lilläggsränta betalas. Är räntan
lägre, minskas annuiteten i motsvarande mån. Räntebidrag skall liksom för
närvarande bestämmas av regeringen efter bostadspolitiska gmnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet
av de berörda låntagarna kan med mitt förslag beräknas få minst samma amorteringsud
som om lånet skulle ligga kvar med nuvarande - fly­tande - amorteringsregler.
Mot den bakgmnden vill jag anföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
låntagare som har ränielån beviljades ett urspmngligi bostadslån imder åren
1958-1967.1 samband med alt paritetslånesystemet infördes år 1968, erbjöds
dessa låntagare alt med hjälp av räntelån omfördela kapitalkostnaderna över
tiden på samma sätt som för pariielslånen. Ränielån erbjöds också vissa låntagare
som inte hade stadiga lån men som skulle ha fått ett sådant, om de hade ansökt
i ett tidigare skede. Räntelånen togs upp successivt av låntagare under åren
1968-1974.1 samband med alt den nya bostadsfinansieringsför­ordningen trädde i
kraft år 1975 anpassades som nämnts räntelånen flll det nuvarande räntebidragssystemet.
Den 1 juli 1988 lämnades fortfarande räntebidrag, eller eftergift av ränielån, lill
cirka 20 % av de lägenheter som omfattas av ränlelånesystemei. 1 övriga fall
hade således amortering påbörjats. Det irmebär att störte delen av ränielånen
nu är inne i en fas när amortering skall påbörjas eller redan har påbörjats.
Jag räknar med att samfliga räntelån -med bibehållna subventioner - skulle ha
varit slutamorterade inom 15 år, räknat från den 1 juli 1989. För de låntagare
som har räntelän innebär mitt förslag all de får en amorteringstid som är minst
lika lång som om ränte­subventionerna hade upphört på grund av upplrappningar
av basräntan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Pariielslånen
beviljades under åren 1968-1974. Även denna låneform anpassades till
bostadsfinansieringsförordningen år 1975. Pariielslånen är lill skillnad från ränielånen
en relativt homogen gmpp. När låneformen infördes, fömtsättes en löptid för
lånen på 30 år, även om man var medveten om att den faktiska löptiden skulle
kunna bli en annan (se prop. 1967: 100 s. 230). Amorteringstiden kan vid
nuvarande ränteläge teoretiskt beräknas bli väsent­ligt längre än för
motsvarande lån som beviljats med stöd av bosiadsfinansic-ringsförordningen.
Den långa löptiden beror förutom på ränteläget även på den uppräkning av
skulden som skedde fram till år 1974. En beräkning av löptiden för lånen kan
dock endast göras utifrån antaganden om den framtida marknadsräntenivån och upplrappningar
av den garanterade räntan. Med antagande om bibehållen räntenivå och upplrappningar
av den garanterade räntan om ordinarie 0,25 % per år, räknar jag med all den
totala löptiden för de äldre lånen är ca 43-45 år och för de nyare lånen ca 40
år. Amorteringen sker i båda fallen under de sista 11-13 åren. Med upplrappningar
av den garanterade räntan med 0,5 % per år - ett antagande som uufrån senare
års&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;extra
upplrappningar kan ses som mer realistiskt - blir löptiderna och de fak-    Prop.
1988/89:89 tiska amorteringsiidema kortare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
bedömer att de amorleringsregler som jag har förordat i fråga om pari­tetslån i
flertalet fall innebär förbät&amp;amp;ingar för låntagarna. I undanlagsfall kan de
föreslagna reglema under de första åren av amorteringstiden leda till vissa
skärpningar i förhållande till en beräknad löplid och amorteringsud. Med de möjligheter
som i dag finns på kapitalmarknaden, bör det emellertid inte möta svårigheter
att ersätta statslånet med ett nytt lån med längre löpUd. Som jag återkommer lill
i det följande bör också möjlighet ges atl erbjuda låntagaren SB AB-lån.
Oavsett dessa möjligheter anser jag all mitt förslag mte kommer att få sådana
konsekvenser att det inte skäligen bör godtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
del pariietslån är redan inne i en amorteringsfas, trots atl de ännu inte har
löpt i 25 år. Som jag nyss har anfört gäller delsamma flertalet räntelån. Mitt
förslag innebär i dessa fall all amorteringarna får avbrytas, för all sedan i likhet
med alla andra lån ålempptas efter det 25 :e året.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgått av vad jag tidigare har sagt, saknas fast amorteringsplan även för de
bostadslån som under åren 1975-1985 lämnats för hyres- och bostadsrättshus med
stöd av den då gällande 41 § bostadsfinansierings­förordningen. Även för dessa
påbörjas amorteringarna först sedan ränte­bidraget upphört. Amorteringarna är
under de första åren av återbetalnings­tiden relativt små. Även för de nu
aktuella lånen bör gälla att amorteringar inte påbörjas förtän 25 år har
förflutit från färdigställandet, även om räntebidraget upphört dessförinnan.
Skulle amorteringen i något fall redan ha påbörjats före denna tidpunkt,
innebär förslaget att ytterligare amorteringar inte krävs in före 25-årsperiodens
utgång. Därefter amorteras lånel på 15 år på samma sätt som för övriga äldre
lån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning lill vad jag tidigare har anfört beträffande konsekvensema av mina
förslag för låntagarna, är det självfallet svårt att med någon exakthet beräkna
de stalsfinansiella effekiema av en övergång till fasta amorterings-planer. Med
hänsyn tagen till ränteförändringar m. m. torde dock effekterna av mina förslag
sammantaget medföra ett bortfall av amorteringar under kalenderåret 1990 med
högst 150 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
de förändringar som jag nu har föreslagit, kan låneförvaltningen förenklas
avsevärt. Detta sker i enlighet med vad föredraganden anförde i prop. 1987/88:
115 om anslag till plan- och bostadsverkel, m. m. De änd­rade villkoren kommer
enligt mitt förslag au uäda i kraft den 1 juli 1989 och tillämpas första gången
vid den avisering som sker vid årsskiftet 1989-1990.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Övriga förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1988/89:89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.1 Övertagande av bostadslån som finansierats över statsbudgeten
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
förslag: Bostadslån finansierade över statsbudgeten får i fortsättningen inte övertas
av köparen vid överlåtelse. Nya lån eller subventioner i samband med ombyggnad
eller förvärv av en fastighet lämnas endast under fömisäiming au äldre anslagsfinansierade
lån löses. Ersättningslån i form av SBAB-lån skall då erbjudas av läns­bostadsnämnderna.
SBAB-lån skall kunna erbjudas även i andra fall i stället för ett äldre, anslagsfinansierat
lån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
de anslagsfmansierade lånen är förenade med räntebidrag lämnas räntebidrag även
för det nya lånei efler i huvudsak samma gmnder som tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen
för mitt förslag: Som jag tidigare har sagt talar starka skäl för au de äldre anslagsfinansierade
lånen i görligaste mån förs bort från stats­budgeten. Ett lämpligt ullfälle att
göra detta är när de berörda fastigheiema byter ägare. Något hinder föreligger
inte au ändra gällande förfatmingar så all lån inte får övertas. Vidare bör det
vara en fömisäiming för nya lån eller sub­ventioner, t. ex. i samband med
ombyggnad, au äldre anslagsfinansierade lån i fastigheten löses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För att låntagaren inte skafl
komma i en situation där han saknar medel för au lösa de anslagsfinansierade
lånen, bör ersällningslän erbjudas av läns­bostadsnämnden. Ett sådant lån bör SBAB
ha skyldighet au finansiera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om det äldre lånel
fortfarande är förenat med subventioner bör dessa givetvis kvarstå pä i huvudsak
oförändrade villkor. Vid fastighetsöverlåtelser bör dock den regel tillämpas
som gäller fr. o. m. den 1 juli 1988 vid övertagande av SBAB-lån . Regeln
innebär all räntebidrag lill kostnaden för ränta på bostadslånet lämnas lill
den nye ägaren endast för den del av bostadslånet som överstiger 15 000 kr. Vid
varje ägarbyte minskas den räntebidragsberältigade delen av lånet med
ytterligare 15 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det ligger i sakens natur
att endast lån som beslutas av lånemyndighetema kan förenas med räntesubventioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid inlösen av anslagsfinansierade
bostadslån som inte är förenade med subventioner, kan låntagaren självfallet
välja andra lån än SBAB-lån. Det­samma gäller naturligtvis om låntagaren avstår
från subventioner som är förenade med det ursprungliga lånet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
förslag jag nu har redovisat medför att återbetalningen av anslags­finansierade
lån påskyndas. Antalet lån som berörs av förslagen är dock begränsat på kort
sikt. Det finns skäl au också stimulera låntagarna till frivillig inlösen av anslagsfinansierade
lån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låntagaren
bör även i andra fall ha möjlighet au få anslagsfinansierade lån ersatta med SBAB-lån.
Utbytet av lån bör ske efter beslut av länsbostads­nämnden och bör få avse samfliga
anslagsfinansierade bostadslån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
fömtsätming för atl låntagarna skall vara intresserade av att lösa in lån är
självfallet att SBAB-lånet har bättre villkor än det gamla lånet och atl ränte­bidrag
inte förloras om det gamla länet är förenat med räntebidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anser därför att räntebidrag i förekommande fall bör få föras över lill del nya
lånel på i huvudsak likvärdiga villkor. De närmare bestämmelsema om räntebidrag
i dessa fall bör utformas av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mina förslag i del
föregående innebär - oavsett om det är fråga om en obligatorisk inlösen eller
inte - att nya säkerheter normalt inte behöver tas ul för de nya lånen. Inte
heller behöver någon prövning av de gamla säkerhe­terna göras i vidare mån än i
dag. Ersättningslånei skall normalt inte överstiga storleken på den återstående
kapitalskulden på del eller de lån som ersäiis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
föreslagna ändringama i villkoren för övertagande av bostadslån vid överiålelser
m. m. bör träda i kraft den 1 januari 1990.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
åtgärder som jag nu har redovisat bör medföra att återbetalningarna av anslagsfinansierade
lån påskyndas avsevärt. Del är givetvis svårt att beräkna hur mycket
inlösenverksamheten kommer atl öka som följd av mina förslag. Jag bedömer
emellertid atl den lånevolym som löses in kommer au öka med cirka 1 000 milj.
kr. räknat på helår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1988/89:89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;4.2
Vidgad garantiförbindelse för SBAB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
förslag:   Statens garantiförbindelse för SBAB utökas från 1 000 till 1 500
milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen
för mitt förslag: En fömtsättning för alt SBAB skall kunna ge ersättningslån i
enlighet med vad jag tidigare har föreslagit, är att bolagets upplåningsrätt
utvidgas. Bolagels upplåningsrätt är begränsad till högst 25 gånger bolagets
kapitalbas (prop. 1983/84: 90, bil. 2, BoU 28, rskr. 303). Med kapitalbas avses
i detta sammanhang aktiekapital, reservfond, disposi-lionsfond, balanserade
vinstmedel, garaniifond samt, med viss begränsning, förlagskapital, och 40 % av
eu belopp som svarar mot bolagets reserver för utlåning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Garanlifonden,
som för närvarande uppgår till 1 000 milj. kr., bildas genom au staten ställer
ut en garantiförbindelse. Med dessa förutsätmingar uppgick upplåningsrätten vid
årsskiftet 1988-1989 till ca 47 000 milj. kr. Av detta belopp var ca 33 000
milj. kr. utnyttjade. Enligt de beräkningar som kan göras nu kommer bolagets upplåningsrätl
med nuvarande och föreslagen verksamhet att vara fullt umyttjad under första
halvåret år 1990.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
föreslår, efler samråd med chefen för finansdepartementet, att statens garantiförbindelse
för SBAB utökas från 1 000 till 1 500 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:64.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;4.3 
Ändring av principema för beräkning av den ränta som berättigar till
räntebidrag, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1988/89:89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
förslag: Räntebidrag för räntekosmader på underliggande kre­dit (bottenlån)
skall bestämmas med ledning av eu ränielak, oavsett de fakuska räntekosmadema. Ränleiak
införs även i fråga om räntebidrag för nya bostadslån samt vid konvertering och
ränlejusiering av bottenlån samt bostadslån som finansierats av SBAB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
18.0pt;margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den garanterade
räntan för vissa bostadslån för ombyggnad höjs med 0,1 procentenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag:
Räntebidrag lämnas till kostnader för ränta på bostadslån och underliggande
kredit (bottenlån) till den del lånen belöper på låneunderlaget för bosläder.
Bidraget lämnas med ett belopp som mot­svarar den faktiska räntekostnaden för
lånen minskad med en på viss sätt bestämd garanterad ränta. I fråga om
räntebidrag lill ränta på bollenlån gäller dock att bidrag inte lämnas till den
del räntan överstiger en högsta ränta, den s. k. takräntan. Takräntan
fastställs veckovis med ledning av räntorna på den allmänna lånemarknaden.
Plan- och bostadsverkel fastställer denna ränta med ledning av uppgifter från
riksgäldskontoret. Bestämmelserna om beräkning av räntebidrag för ny- och
ombyggnad av bostäder finns i nybyggnads­låneförordningen för bostäder (1986:
692) resp. ombyggnadslåneförord­ningen för bostäder (1986: 693).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ränietaket tillämpas för
nya bollenlån. Del bestäms med ledning av mark-nadsräntoma på femåriga
bostadsobligationer. Det gmndas på au det i bostadsfinansieringsförordningen
föreskrivs att räntorna på bottenlån skall vara bundna i fem år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om äldre bottenlån,
dvs. sådana som betalats ul när räntesäUningen var reglerad, gmndas
räntebidraget i huvudsak på de faktiska räntorna. Vid s. k. konvertering av
sådana lån torde i praktiken ränietaket vara vägledande för den ränta som då
bestäms, eftersom låntagaren då är fri atl byta långivare. Långivama torde
därför av konkurtensskäl tvingas erbjuda lån till samma räntor som för nya bottenlån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid ränlejusiering av bottenlån
läggs den faktiska räntan, dvs. den ränta som långivaren fastställer, lill gmnd
för räntebidragsberäkningen. Det kan i praktiken medföra att låntagaren får
betala en högre ränta än vad som annars gäller på den allmänna kreditmarknaden,
eftersom låntagaren vid jusierings-tilflallet inte har frihet au byta
långivare. Dessutom kan låntagarens intresse av au få lägre ränta i många fall
antas vara ringa, eftersom staien betalar mer-kosmadema genom räntebidraget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ränietaket
gäller formellt seu inte för bostadslån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Räntetaket har kommit att
styra räntesäUningen på nya bottenlån. Alla boltenlångivare lämnar räntebidragsberättigade
lån till räntor som stämmer helt överens med det räntetak som gäller vid lånets
utbetalning. Konkurtens-situalionen på bosiadskreditmarknaden medför nämligen
att låntagarna inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:82.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;behöver acceptera räntor
som överstiger ränietaket. Samtidigt saknar både    Prop. 1988/89:89 långivare
och låntagare skäl atl ordna finansieringen till räntor som under­stiger ränietaket.
Med nuvarande regler grundas räntebidraget även då på den faktiska räntan.
Låntagarens räntekostnader minskas således inte av att den avtalade räntan är
lägre än ränietaket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
långivamas del innebär del nuvarande systemet med räntetak all upp­låningen och
uflåningen normalt genomförs lill samma nominella räntor, dvs. utan egentlig
marginal. Del är en följd av de ändringar av sättet att bestämma ränleiak som,
enligt regeringens beslut den 26 juni 1988, gjordes från halvårsskiftet samma
år. Långivarnas marginal på utlåningen utgörs i stället av effekiivränlevinster.
Dessa uppkommer till följd av atl räntan för bostads-obligationer betalas en
gång per år, medan låntagama betalar räntan för bottenlån fyra gånger per år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Räntebidrag
för räniekoslnadema för bostadslån gmndas, som jag redan nämnt, på den faktiska
räntan för sådana lån. För äldre staUiga bostadslån bestäms räntan av
regeringen för ett kalenderår i sänder. Denna ränta, den s. k.
bostadslåneräntan, fastställs med ledning av statens kostnader för sin marknadsmässiga
upplåning. Som tidigare sagts finansierar SBAB sedan den 1 juli 1985 nya
bostadslån. SBAB anger därvid den ränta som skall gälla på bostadslånen.
Bolagets styrelse har beslutat au räntan på bostadslånen inie skall överstiga
den takränta som gäller för bottenlån då bostadslånet utbetalas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Räntan
för bostadslånen betalas enligt gällande författningar två gånger per år.
Effektivräntan för bostadslånen blir därmed lägre än motsvarande ränta för botlenlånen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
denna bakgrund och med hänsyn till behovet au i största möjliga utsträckning
förenkla låne- och bidragsbesiämmelsema anser jag att princi­perna för räntetak
och räntebidragsberäkning bör ändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
räntebidrag för nya bostadslän och bottenlån skall bestämmas, bör utgångspunkten
alltid vara det räntetak som gäller vid lånens utbetalning. Räntetaket bör
sålunda ligga till gmnd för räntebidragsberäkningen, oavsett om låntagarens
faktiska räntor är högre eller lägre än ränietaket. Samma prin­ciper och ränletak
bör gälla även vid konvertering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nya gmndema för beräkning av den räntekosmad som berättigar lill räntebidrag
bör tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1989. Det bör ankomma på regeringen att
meddela närmare bestämirielser härom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mina
förslag innebär att konkurtensen främjas vid räntesäimingen och au låntagama
härigenom kan få lägre räntekostnader utan alt statens kostnader för den skull
ökar i förhållande lill vad som skulle följa av nu gällande syslem. Vidare
försvinner eu omfattande arbete vid länsbostadsnämnderna med au samla in och
kontrollera uppgifter om räntor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
konsekvens av mina förslag är att räntetaket - i motsats till vad som&lt;br&gt;
hittills gällt - kommer au gälla även SBAB-lån. 1 och med att även ränte­&lt;br&gt;
bidragen för bostadslånen gmndas på ränietaket, dvs. samma som för&lt;br&gt;
bottenlånen, blir det naturligt au SBAB får möjlighet atl i fräga om nya lån&lt;br&gt;
tillämpa samma räntebetalningsterminer som boilenlångivama. Som jag har&lt;br&gt;
nämnt i det föregående aviserar dessa för närvarande räntorna fyra gånger per&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.
.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;år.
Jag avser alt i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag med
denna innebörd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag har erfarit au SBAB:s
intentioner är atl genom en justering av räntan för nypi bostadslån kompensera
låntagarna för de räntemerkosmader de får lill följd av kvartalsaviseringen.
Enligt min mening är det nödvändigt atl också de likvidiieismässiga effekiema
för låntagama uppmärksammas, så alt en över­gång till kvartalsavisering inte
medför ökade påfresmingar i det avseendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En kvartalsavisering av
nya SBAB-lån bör därför följas av en kvartals­avisering också av räntebidragen
i motsvarande del. Det medför vissa intem-räniekosmader för staten. Jag
beräknar dessa till ca 10 milj. kr. per år för varje tillkommande årgång av
bostadshus. Beloppet skulle således ytterst i huvudsak komma alt tillfalla
låntagarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De principer för räntetak
som jag redovisat, bör kunna tillämpas även vid räntejustering av bottenlån och
SBAB-lån. Detsamma bör även gälla när anslagsfinansierade bostadslån har
fördjupats. Räntesäimingen vid ränte­justering sker för närvarande på ett sätt
som avviker från räntesäimingen på nya obligationer. Det hänger samman med atl
del finns särskilda klausuler för räntejustering som är formellt bindande under
lånets hela löptid. Av detta skäl bör särskilda räntetak kunna anges för ränlejusiering.
Det ankommer på regeringen au utfärda närmare bestämmelser om tillämpningen av
räntetak vid ränlejusiering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1988/89:89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Justering
av den garanterade rärUan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att den nuvarande fördelningen av räntekosmadema mellan staten och låntagama
totalt sett inte skall ändras, bör den garanterade räntan för nya lån justeras
i motsvarande mån. Justeringarna bör genomföras på ett sådant sätt au vissa
omotiverade skillnader i de nu gällande garantiräntoma för nya lån utjämnas.
Jag förordar mot derma bakgmnd au de garanterade räntorna för sådana nya lån
för ombyggnad av hyres- och bostadsrättshus, som enligt riksdagens beslut (prop.
1988/89: 47 bil. 4, FiU 10, rskr. 94) alltjämt skall lämnas enligt äldre räntebidragsvillkor,
nu höjs med 0,1 procentenheter. Det innebär au garantiräntoma för dessa lån
kommer att bli desamma som fr. o. m. den 1 januari 1989 gäller i fråga om lån för
nybyggnad, dvs. resp. 2,45 och 2,7 % under det första året av lånetiden. Dessa
garanterade räntor bör tillämpas i ärenden i vilka preliminärt beslut om lån
meddelas efter den 30 juni 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.4 Ändrade villkor för räntebidrag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:11.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
förslag: Räntebidrag lämnas framdeles under en tid av högst 25 år från husets
färdigställande. För vissa äldre lån till studentbostads­hus tillämpas
särskilda bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:65.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen
för mitt förslag: Jag har i det föregående (avsnitt 3) förordat Prop.
1988/89:89 att fasta amorteringsplaner införs för samtliga äldre bostadslån.
Mitt förslag i den delen gmndas på att amortering i forisältningen alltid skall
påbörjas det 26:e året efter färdigställandet och pågå i 15 år. Detta förslag
gäller även om räntebidraget upphör att lämnas före 25-årslidens utgång. I
konsekvens här­med bör räntebidrag fortsätmingsvis inte lämnas under längre tid
än 25 år, även om del undantagsvis skulle bli fallet enligt gällande regler om
beräkning av räntebidrag. Härigenom uppnås enhefliga villkor för de nu berörda
lånen med underliggande krediter. Samtidigt underlättas också den eftersträvade
omläggningen av äldre anslagsfinansierade län lill lån på den reguljära kredit-marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
förordar således att räntesubventioner inte längre skall lämnas för lid efler
del att 25 år förflutit från husets färdigställande. Vad jag nu har förordat bör
dock inte flllämpas i fråga om sådana lån till vissa siudenibostäder för vilka ränte-
och amorteringsvillkor har fastställts med stöd av Kungl. Brev den 28 maj 1968.
I dessa fall bör 25-årstiden räknas från den tidpunkt när lånen gjordes
räntebärande. Motsvarande bör gälla för lån enligt kungörelsen (1974: 255) om ulläggslån
lill kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Upprättat lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
enlighet med vad jag nu har anfört (avsniu 3) har del inom bosiadsdeparie-mentet
upprättats eu förslag till lag om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga
bostadslån m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Specialmotivering till förfatmingsförslaget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya lagen bör benämnas lag om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga
bostadslån m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
§ Denna lag gäller låneförbindelser som avser statligt lån beviljat enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.   bostadslånekungörelsen
(1967: 552), om ränta och amortering på lånet&lt;br&gt;
beräknas enligt 33 § kungörelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ränielånekungörelsen (1967:
553), om ränta och amortering på lånet beräknas enligt 16 § kungörelsen eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bosladsfinansieringsförordningen
(1974: 946), om lånet amorteras enligt 41 § andra eller uedje stycket
förordningen i paragrafens lydelse vid utgången av juni 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
anger lagens tillämpningsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samfliga
låneformer som anges i punkl 1-3 har villkor om s. k. upp­skjuten amortering
och avser hus med lägenheter som ihar upplåtits med hyres- eller bostadsrätt. I
fråga om den närmare innebörden av villkoren hän­visas till den allmänna
motiveringen (avsnitt 2 och 3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bostadslånekungörelsen
(1967: 552) gäller alltjämt. Uteslående lån kan ha&lt;br&gt;
lämnats för nybyggnad, ombyggnad eller förvärv av hus. HänvLsningen till&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;33
§, som också återfinns i utfärdade låneförbindelser, innebär au endast lån    Prop.
1988/89:89 med villkor om uppskjuten amortering omfattas av de nya villkoren.
Det är numera endast hyres- eller bosiadsrättshus som. omfattas av sådana låne­villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:118.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
ränielånekungörelsen (1967: 553) är alltjämt gällande. Som framgår av den
allmänna motiveringen (avsniu 2 och 3) har lån enligt kungörelsen lämnats
huvudsakligen i sådana fall då ett äldre bostadslån redan funnits för huset. I
fråga om ränta och amortering på lånen hänvisas i låneförbindelsema ull bestämmelsema
i kungörelsen. Av 16 § framgår au lånen har s. k. upp­skjuten amortering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:118.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen
i 41 § bostadsfinansieringsförordningen (1974: 946) upp­hävdes den 1 juli 1985.
Förordningen är dock alltjämt gällande. Lån har läm­nats för nybyggnad av andra
hus än småhus som bebos av låntagaren. Hän­visningen lill andra eller uedje
stycket i paragrafens lydelse vid utgången av juni 1985 innebär att endast lån
med uppskjuten amortering berörs. Vid för­ordningens ikraftuädande återfanns
motsvarande bestämmelse i paragrafens första eller andra stycke.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del kan anmärkas
all en låntagare enligt 43 § förordningen är skyldig au underkasta sig de
ändringar som regeringen föreskriver rörande &amp;quot;ränta och räntebidrag saml
amortering&amp;quot;. Såvitt avser amortering återfinns bestämmelsen dock inte i
utfärdade låneförbindelser. Bestämmelsen torde inte heller ha haft den
innebörden att regeringen fritt kan ändra principema för amortering på del säu
au fast amorteringsplan införs. En lagändring har därför ansetts påkallad även
för nu angiven typ av lån (jfr 35 § bostadslånekungörelsen, 1967: 552).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
§ Oavsett vad en låntagare tidigare har utfäsi beträffande lån som anges i 1 §,
skall från och med den 1 juli 1989 följande gälla som villkor i fråga om betahiing
av ränta och amortering på lånet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lånet skall vara betalt
inom 15 år, räknat från det årsskifte som infaller närmast efler del au 25 år
har förflutit från husets färdigställande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ränta och amortering som
förfaller till betalning efter den 1 juli 1989 skall betalas i form av annuiteter,
som beräknas efter åtta procent ränta och den tid inom vilken lånet skall vara
betalt. Om räntesatsen för lånet är högre än åtta procent, skall fömtom annuiteten
betalas en tilläggsränta som svarar mot skillnaden. Om räntesatsen är lägre än åtia
procent, skall annuiteten minskas med eu belopp som svarar mot ränteskillnaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
anger de nya lånevillkor som skall tillämpas från och med den 1 juli 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 3) har låntagaren utfast sig all
återbetala lånet enligt de villkor som anges i en särskild låne­förbindelse. Av
kommentaren till 1 § framgår att i låneförbindelsema hän­visas till den förfatming
enligt vilken lånet har beviljats. Innebörden av första stycket är au de nya
lånevillkor som tas upp i andra och uedje stycket skall ersätta de villkor om
betalning av ränta och amortering som tas upp i låne­förbindelsema och som låntagama
har ulfäst sig atl iaktta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:60.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av första meningen framgår
att de nya bestämmelserna om ränta och Prop. 1988/89:89 amortering skall gälla
som lånevillkor. Rättsförhållandet mellan staien och låntagama skall alltså
behålla sin civilrättsliga karaktär, trois alt de nya vill­koren tas upp i lag.
Det behövs därför ingen lagändring för att i ett enskilt fall genom
överenskommelse ändra de villkor som tas upp i lagen. Bestämmel­sema i lagen
utgör heller inte något hinder mot atl staten beviljar en låntagare anstånd under
viss lid för au denne skall få tillfälle au fullgöra sina förplik­telser.
Vidare får - Uksom hiiiills - en låneförbindelse med de nya villkor som gäller
på grund av lagen anses som &amp;quot;skriftligt fordringsbevis&amp;quot; enligt 1 § lagsökningslagen
(1946: 909). Över huvud tagel åsyftas ingen annan för­ändring av
rättsförhållandet mellan staten och låntagarna än alt de nu gällande villkoren
i låneförbindelsema om betalning av ränta och amortering ersätts av de nya
villkor som anges i förevarande paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
andra stycket skall lånel betalas inom 15 år, räknat från årsskiftet närmast efler
det au 25 år har förflutit från husets färdigställande. För när­varande betalas
ränta och amortering halvårsvis i efterskott. Förfallodagar är den 2 januari
och den 1 juli. Del är därför lämpligt att den nya fasta amorte­ringstiden
påbörjas vid årsskiftet närmast efler 25-årsperiodens utgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkten
för beräkning av 25-årsperioden är husets färdigställande. Med
&amp;quot;färdigställande&amp;quot; åsyftas, beroende på om det är fråga om ett nybygg­nads-
eller ombyggnadslån, det år under vilket ell nyu hus har färdigställts eller eu
befintligt hus färdigställts efter ombyggnad. I fråga om lån enligt räntelänekungörelsen
(1967: 553) och förvärvslån enligt bostadslånekun­görelsen (1967: 552) gäller
samma färdigställandeår som för det nybygg­nads- eller ombyggnadslån till
vilket ränielånet eller förvärvslånet anknyter. Uppgifter om färdigställandeår
finns i del numera datoriserade systemet för bevakning av lånen och ligger till
gmnd för beslut om upplrappningar av den garanterade räntan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkten
för beräkning av 15-årstiden är det årsskifte som infaller närmast efter det
alt 25 år har förflutit från husets färdigställande. Om t. ex. huset har
färdigställts under år 1970, kommer amorteringstiden atl börja löpa vid
årsskiftet 1995-1996.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
tredje stycket framgår att betalning av ränta och amortering efter den 1 juli
1989 skall ske i form av annuiteter, beräknade på det säu som närmare har
beskrivits i den allmänna motiveringen (avsnitt 3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
kan inträffa att del årsskifte som infaller närmast efier 25-årsperiodens utgång
har infallit före den 1 juli 1989, dvs. innan lagen avses träda i kraft. Den
tid inom vilken lånet skall betalas blir då kortare än 15 år. När annuitetema
beräknas måste i eu sådant fall hänsyn tas lill den kortare betalningstid som
återstår. Första förfallodag för ränta och amortering enligt det nya systemet
blir i dessa fall den 2 januari 1990.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den mån amortering redan har skett enligt äldre lånevillkor skall natur­ligtvis
annuitetema beräknas på åierstående låneskuld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
lånevillkor än sådana som avser betalning av ränta och amortering, skall gälla
oförändrade. Sådana villkor kan, fömtom räntesatsen, t. ex. avse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uppsägning av lån, dröjsmålsränla
eller låntagarens räu au betala i förtid.    Prop. 1988/89:89 Någon utuycklig
bestämmelse om detta har inte ansetts påkallad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ikraftträdande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya lagen avses träda i kraft den 1 juli 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
att anta det av lagrådet granskade förslaget till lag om ändrade betalningsvillkor
för vissa slafliga bostadslån m. m. (avsniu 3 och 7),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
att godkänna vad jag har förordat i fråga om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;övertagande av bostadslån som
finansierats över statsbudgeten m. m. (avsnitt 4.1),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;räntetak som gmnd för att
beräkna den ränta som berättigar till räntebidrag (avsniu 4.3),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den garanterade räntan för
vissa bostadslån för ombyggnad (avsniu 4.3),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den tid under vilken
räntebidrag lämnas (avsnitt 4.4),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontorei att utfärda en garanti­förbindelse på
1 500 milj. kr. au utgöra SBAB:s garantifond i stället för den nuvarande
förbindelsen på 1 000 milj. kr. (avsniu 4.2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen atl anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:49.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1988/89:89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:40.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
Utdrag ur protokoll vid sanmianträde 1989-02-09&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
justitierådet Nils Mannerfell, justitierådet Bertil Freyschuss, regeringsrådet
Åke Bouvin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
protokofl vid regeringssammanträde den 26 januari 1989 har rege­ringen på
hemställan av statsrådet Lönnqvist beslutat inhämta lagrådels yttrande över
förslag till lag om ändrade betalningsvillkor för vissa bostadslån m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
har inför lagrådet föredragils av hovrättsassessorn Håkan Julius.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I remissprotokollel
uttalas, att sådant rättsförhållande som på förevarande område uppkommer mellan
staten och låntagaren på grund av låneförbindelse är av civilrätlslig art. Gmndlagsmässigl
är alltså att särskilt uppmärksamma stadgandet i 8 kap. 2 § RF, enligt vilket civilrätlslig
normgivning måste ske i lagform; all vissa element i låneförhållandel må i sak
vara av sådan art som åsyftas i samma kapitels 3 § eller 13 § första stycket 2
torde i och för sig inte inverka på lagformskravet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
föreslås att i lagform skall införas en ny reglering, som innebär au i vissa
avseenden de gällande civilräilsliga avtalsbestämmelserna mellan staten och låntagama
sätts ur spel och ersätts med i den föreslagna lagen angivna villkor. Fråga
uppkommer då i vad mån genom lag kan ske sådana föränd­rande ingrepp i redan
etablerade avtalsförhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
8 kap. 2 §:s lagsiifiningsområde brukar enligt konstitutionell praxis iakttas
såsom grundprincip att ny lagstifming inte skall mbba bestående avtals innehåll,
lät vara atl särskilda skäl i en del fall anses kunna föranleda avsteg från
grundprincipen (jfr t. ex. KU 1974:60 och prop. 1974/76:209 s. 74 f).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att något belysa vilka förhållanden som kan föranleda avsteg kan anföras
följande. På vissa avtalsområden har ansetts föreligga ett samhälls­intresse atl
av sociala eller närliggande skäl stärka den ena avtalssidans ställ­ning;
exempel härpå är det hyresrättsliga området (jfr prop. 1983/84: 137 s. 140 och
142 med hänvisningar) och vissa arbetsräusliga ämnen (jfr prop. 1975/76: 105,
bil. 1 s. 540 med hänvisningar). Andra angelägna allmänna intressen av näringsrätlslig
eller eljest offeniligrättslig natur kan också spela in på vad som i gmnden är
civillags område (jfr t. ex. Petrén-Ragnemalm, Sveriges gmndlagar, 1980, s.
172).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
intresse är au notera ett under föredragningen nämnt lagstiftnings­ärende, som
i vissa delar var någoriunda jämförbart med det nu föreliggande; ärendet gällde
statsbelånade småhus (prop. 1981/82: 124). I ett avsniu av delta (s. 32 ff) har
man särskilt åberopat au det fick anses föreligga hinder atl utan frivillig överenskommelse
ändra gäUande länevillkor så all amorierings-lidema förkortades. I eu annat avsniu,
vari måhända förekomsten av ränie-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;subventioner stod mer i förgmnden,
företogs ändring oberoende av avtals-    Prop. 1988/89:89&lt;br&gt;
villkorens innehåll (s. 29).&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
man mot nu behandlad bakgmnd allmänt granskar förevarande lag­stiftningsärende,
så kan först konstateras au det här inte är de enskilda lån-tagamas inuesse som
står i förgrunden, utan det huvudinuesse man vill till­godose är au nå fram
till eu bätue organisatoriskt system på staten-långivarens sida. Endast som en
bieffekt framstår atl föreslagen omläggning torde leda lill vissa fördelar
också för lånlagarkollekuvel enligt vad remissprotokollel utvi­sar. Ytterligare
är au beakta i vad mån för låntagarsidan den tilltänkta organi­satoriska
omläggningen av systemet kan medföra ogynnsamma ekonomiska konsekvenser (såsom
förkortad amorteringstid eller skärpning när det gäller amorteringarnas och
räntebetalningarnas fördelning över tiden).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Parentetiskt
vill lagrådet som bakgmnd till de synpunkter som kan anläggas i sistberörda
frågor betona, all lagrådet beträffande underlaget väsenUigen är hänvisat till
den faktaredovisning som kan ufläsas ur remissprotokollet. Fråga är alltså om eu
departemenisförslag som tillkommit utan remissbehandling av preliminära rikflinjer
för problemens lösning. I beredningshänseende kunde remissynpunkter möjligen ha
varit av värde, varvid särskilt kommer i åtanke aspekter som må ha varit atl andraga
av företrädare för fastighetsägarin-uessena och sådana organisationer på fastighetskreditens
område, vars verk­samhet langerar och påverkas av den nu aktuella långivningen.
Om ett hörande av sådana instanser bedöms kunna vara av inuesse, kan det i och
för sig komma lill stånd under utskottsbehandlingen av ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
angår låntagarkollektivet framgår av remissproiokollet au belastningen inte
generellt utökas genom den föreslagna förändringen. Såviti gäller de individuella
fallen framstår däremot konsekvensema som mer svåröverblick­bara. Flerstädes i remissprotokollel
framgår, au de nya villkoren för &amp;quot;fiertalet&amp;quot; av låntagama inte
påräknas komma au medföra nackdelar genom förkortad amorteringstid eller
eljest. I de sammanhangen - och även utvecklat under föredragningen inför
lagrådet - har betonats, att en säker jämförelse mellan lägena enligt förslaget
och enligt nuvarande ordning är vansklig atl göra efter­som utfallet av eu
oförändrat system är beroende av inverkande faktorer vars framtida utveckling
nu ej kan fömtses (såsom marknadsränta och upplrapp­ningar av garanterad
ränta). Mot den bakgmnden är det i protokollet endast i ett avseende som
farhågor ullrycks för försämringsmöjlighet, nämligen atl beträffande
paritetslån i undantagsfall de nya reglema kan leda lill vissa skärpningar i
avseende på löptid och amorteringstid. I anslutning till denna iakttagelse
framhålls i protokollet möjlighetema atl på kapitalmarknaden få statslånet ersau
med eu nyu lån med längre löptid. Därtill upplyses att SBAB avser au underlätta
omläggningen genom att erbjuda sådana lån (jfr även vad som sägs i tredje
stycket av 2 §:s specialmolivering).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såviu
lagrådet kan bedöma på grundval av det tillgängliga materialet är det i ett
rent marginellt avseende som negativa konsekvenser kan inträda genom att ny
lags villkor mbbar äldre avtals föreskrifter. Samtidigt som lagrådet vill understryka,
aU restriktivitet bör iakttas när avsteg från den förut angivna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:376.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;huvudprincipen kommer
under övervägande, finner sig lagrådet kunna uttala    Prop. 1988/89:89 att det
i förevarande fall är godtagbart au sådant avsteg sker. Härvid spelar då   
Bilaga in, fömtom den nämnda marginella innebörden av ingreppet i civilrällslägei,
au beaktansvärda offenfligräitsliga skäl talar för den rationalisering av låne-verksamheien
som lagförslaget kommer au leda lill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
enskilda bestämmelsema i förslaget föranleder inte någon erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:90.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989                                                                                                                       ..,_&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>0</nummer>
<beteckning>0</beteckning>
<lydelse>anta ett av lagrådet granskat förslag till lag om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån m.m. (avsnitt 3 och 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1988/89:BoU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>0</nummer>
<beteckning>0</beteckning>
<lydelse>anta ett av lagrådet granskat förslag till lag om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån m.m. (avsnitt 3 och 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>dels godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om 1. övertagande av bostadslån som finansierats över statsbudgeten m.m. (avsnitt 4.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>dels godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om 1. övertagande av bostadslån som finansierats över statsbudgeten m.m. (avsnitt 4.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1988/89:BoU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>dels godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om 2. räntetak som grund för att beräkna den ränta som berättigar till räntebidrag (avsnitt 4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1988/89:BoU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>dels godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om 2. räntetak som grund för att beräkna den ränta som berättigar till räntebidrag (avsnitt 4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>dels godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om 3. den garanterade räntan för vissa bostadslån för ombyggnad (avsnitt 4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>dels godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om 3. den garanterade räntan för vissa bostadslån för ombyggnad (avsnitt 4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1988/89:BoU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>dels godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om 4. den tid under vilken räntebidrag lämnas (avsnitt 4.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1988/89:BoU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>dels godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om 4. den tid under vilken räntebidrag lämnas (avsnitt 4.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>dels bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda en garantiförbindelse på 1 500 milj. kr. att utgöra SBAB:s garantifond i stället för den nuvarande förbindelsen på 1 000 milj. kr. (avsnitt 4.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>dels bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda en garantiförbindelse på 1 500 milj. kr. att utgöra SBAB:s garantifond i stället för den nuvarande förbindelsen på 1 000 milj. kr. (avsnitt 4.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1988/89:BoU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1989-02-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1989-02-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1989-02-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1989-03-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Vänsterpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 00:51:42</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GC0389</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:30:47</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Bostadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 00:51:42</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GC0389</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_198889__89.pdf</filnamn>
<filstorlek>1004967</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån, m. m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B1674941-5A12-4A69-BD77-595FCDC7D636</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1988/89:BoU10</uppgift>
<ref_dok_id>GC01BoU10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1988/89</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>BoU10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1988/89:BoU7</uppgift>
<ref_dok_id>GC01BoU7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1988/89</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>BoU7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Anslag till bostadsförsörjningen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1988/89:89&lt;br/&gt;
om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GC02Bo3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1988/89</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1988/89:89 om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1988/89:89&lt;br/&gt;
om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GC02Bo4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1988/89</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1988/89:89 om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1988/89:89&lt;br/&gt;
om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GC02Bo5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1988/89</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1988/89:89 om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1988/89:89&lt;br/&gt;
om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GC02Bo6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1988/89</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1988/89:89 om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Agne Hansson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1988/89:89&lt;br/&gt;
om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GC02Bo4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1988/89</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1988/89:89 om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Agne Hansson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Erling Bager  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1988/89:89&lt;br/&gt;
om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GC02Bo5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1988/89</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1988/89:89 om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Erling Bager  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Strömdahl  och Paul Lestander  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1988/89:89&lt;br/&gt;
om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GC02Bo3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1988/89</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1988/89:89 om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Strömdahl  och Paul Lestander  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Knut Billing  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1988/89:89&lt;br/&gt;
om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GC02Bo6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1988/89</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1988/89:89 om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Knut Billing  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>