2284326GC03861988/8986propproppropProposition 1988/89:86PropositionProposition8601989-03-16 00:00:002025-12-19 13:30:312008-06-12 16:23:29med förslag till utlänningslag m.m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/GC0386/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GC0386https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GC0386
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:20.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>med förslag till utlänningslag m. m.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokollet den 16 mars 1989. På regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sten
Andersson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>D/Iaj-Lis Lööw</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen föreslås en ny utlänningslag som skall ersätta den nuvarande som
är från år 1980. De ändringar som föreslås syftar främst till att åstadkomma en
snabbare och mer rationell beslutsordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:68.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
syfte att göra handläggningen av utlänningsärenden snabbare och effektivare
föreslås att de nuvarande bestämmelserna om överlämnande och övertagande av
s.k. verkställighetsärenden upphävs. I stället skafl eventuella
verkställighetshinder beaktas redan när en fråga om avvisning eller utvisning
prövas. Emellertid skall en ny ansökan om uppehållstillstånd kunna behandlas
även om det beträffande utlänningen föreligger ett lagakraftvunnet men ännu
inte verkstäflt beslut om avvisning eller utvisning. En sådan ansökan, som
skall ges in lill invandrarverket, kan dock bifallas medan den avvisade eller
utvisade är kvar i Sverige endast om det framkommer omständigheter som inte har
prövats tidigare och om det föreligger grund för asyl eller andra synnerliga
skäl. Verkets beslut kan inte överklagas. Om det är sannolikt att den nya
ansökan skafl bifallas kan invandrarverket inhibera verkställigheten av det
tidigare beslutet om avlägsnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:68.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lagen föreslås en regel som innebär att muntliga inslag bör användas i större
utsträckning än hittills i asylärenden, också det i syfte att göra
handläggningen snabbare och effektivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:68.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
syfte att möjliggöra utförligare beslutsmotiveringar i främst asylärenden
föreslås en regel i 7 kap. 14 § andra stycket sekretesslagen (1980:100) all
sekretessen också skall gälla för uppgifter som har tagits in i skälen för ett
beslut i ett utlänningsärende. Även delta ändringsförslag, som självfallet
främst har rättssäkerhetsaspekter, får ses som ett led i strävandena att göra
beslutsprocessen mer rationell än för närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen 1988/89. 1 saml Nr 86</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att åstadkomma en snabbare och mer rationell beslutsordning före- Prop.
1988/89:86 slås också att invandrarverkets beslut att vägra uppehållstillstånd
och arbetstiflstånd skall kunna överklagas tillsammans med ett i samband därmed
fattat beslut om avvisning eller utvisning och att regeringen skall kunna
besluta om sådana tillstånd i de fall då ett avlägsnandebeslut upphävs. Vissa
beslut skall också kunna fattas av överinstans trots att de inte har behandlats
av underinstansen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
förslag tar sikte på att försöka komma till rätta med ett problem som har ökat
alltmer under senare år, nämligen att utlänningar som kommer lill Sverige
uppger sig sakna både identitetshandlingar och biljetter (den s.k.
dokumentlösheten).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisman,
liksom personal vid tullen och kustbevakningen i vissa fall, föreslås sålunda
få befogenhet att i samband med inresekontroll eftersöka identitets- och
resehandlingar genom bl.a. kroppsvisitation i den utsträckning det är
nödvändigt för att ta reda på utlänningens identitet eller resväg till Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Likaså
föreslås att en utlänning, som är över 16 år, skall kunna tas i förvar redan av
de skälen att antingen hans identitet är oklar vid hans ankomst till Sverige
eller när han därefter ansöker om uppehåflstillstånd eller ett förvarstagande
är nödvändigt för att genomföra en utredning. I det senare fallet får
förvarstagandet dock pågå högst 48 timmar. Även dessa regler har till främsta
syfte att möjliggöra ett snabbare och säkrare utredningsförfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
föreslås att ägaren eller bmkaren av det fartyg eller luftfartyg som har
transporterat en utlänning tifl Sverige skall i vissa fall och under i princip
obegränsad lid vara skyldig att ta med utlänningen tillbaka eller, om så inte
är möjligt, att stå för kostnaden för dennes resa från Sverige med en annan
transportör. Även här är syftet att genom särskilda kontrollmöjligheter i
förväg bidra lill att senare utredningar om identitet m. m. blir mindre
betungande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härutöver
föreslås en rad andra ändringar i gällande regler, vilka tillsammans syftar
till att ge en tydligare och enklare reglering av svensk utlänningsrätt än
hittills.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lagen anges att rätt till asyl innebär rätt till uppehållstillstånd samt att
konventionsflyktingar, krigsvägrare och personer med s. k. flyktingliknande
skäl skall ha räll till asyl om inte vissa närmare angivna
undantagssitua-tioner föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
materiella reglerna om pass, visering, uppehålls- och arbetstiflstånd<br>
behålls annars i stort sett oförändrade. Användningen av begreppen avvis<br>
ning och utvisning ändras dock i vissa hänseenden. En utlänning, som<br>
kommer till Sverige utan att ha för inresan eller vistelsen erforderliga<br>
tillstånd eller som utan tillstånd stannar kvar när en visering eller uppe-<br>
hållstillståndsfri tid går ut, skall kunna avvisas oberoende av hur lång tid<br>
som gått sedan han anlände. Avvisning skall också kunna ske om en<br>
utlänning nekas inresa efler avlägsnas inom tre månader efter inresan på<br>
grund av alt han t. ex. saknar medel för sitt uppehälle eller kan förväntas<br>
begå kriminella handlingar. Begreppet <span style='text-transform:uppercase'>mv/ot/zi
</span>reserveras i fortsättningen<br>
för avlägsnande av en utlänning som blir kvar i Sverige sedan hans uppe-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>2</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hållstillstånd
har gått ut eller som har begått brott av en viss svårhetsgrad Prop.
1988/89:86 eller som utgör en risk för rikets säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nuvarande reglerna om utvisning på grund av asocialitet får ingen motsvarighet
i den nya lagen. Däremot överförs oförändrade reglerna om utvisning på grund av
brott. I den mån del är möjligt skall även en allmän domstol beakta eventuella
verkställighetshinder när en fråga om utvisning prövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten
får enligt förslaget i fortsättningen besluta om avvisning bara om frågan
väcks inom tre månader efter utlänningens ankomst till Sverige och om
utlänningen inte ansöker om asyl. Invandrarverket blir första instans i övriga
ärenden, dvs. alla asylärenden och ärenden där utlänningen har vistats i
Sverige längre tid än tre månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det är uppenbart att gmnd för asyl inte föreligger och det står klart att
uppehållstillstånd inte heller kommer att beviljas på någon annan grund, skall
invandrarverket kunna förordna att en avvisning får verkställas utan hinder av
att beslutet inte har vunnit laga kraft. Detta motsvarar i huvudsak de fall där
polismyndigheten i dag får avvisa en asylsökande, s. k. direktavvisning. Beslut
om omedelbar verkställighet skall kunna meddelas senare än tre månader efter
utlänningens ankomst till Sverige bara om det föreligger synnerliga skäl för
det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en följd av förslaget att samtliga asylärenden i fortsättningen skafl avgöras
av invandrarverket och önskan att åstadkomma en snabbare beslutsordning
föreslås också att invandrarverket och i vissa fafl polismyndigheten i
fortsättningen skall förordna offentligt biträde enligt rättshjälpslagen
(1972:429) i stället för som hittills rättshjälpsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen understryks att barn under 16 år även i fortsättningen skall
kunna tas i förvar bara i undantagsfall. Barnens ställning stärks genom att det
i lagen anges, att förvar endast kan komma i fråga om det föreligger en
uppenbar risk för undanhållande och för att därigenom en förestående
verkstäflighet, som inte bör fördröjas, blir äventyrad. Vidare måste det,
liksom hittills, föreligga synnerliga skäl för ett förvarstagande av barnet
eller dess vårdnadshavare, om detta skulle medföra att barnet skiljs från
vårdnadshavaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
del bestämmelser som finns i den nuvarande utlänningslagen föreslås i
fortsättningen bli intagna i särskilda lagar. Detta gäller de s. k. terroristbestämmelserna,
som enligt förslaget sammanförs med lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder i
spaningssyfte i vissa fall till en lag om åtgärder för att förebygga våldsdåd
med internationell bakgrund (terroristlagen), saml bestämmelserna om
anställningstillstånd för utländska sjömän på svenska fartyg i utrikes fart.
Vidare föreslås en rad följdändringar i andra lagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagstiftningen
föreslås träda i kraft den 1 juli 1989.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens
lagförslag</span><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Utlänningslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
kap. Kraven för utlänningars vistelse i Sverige m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Inledande
bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ I denna lag ges regler för utlänningars inresa, utresa, vistelse i Sverige
och arbete i Sverige som anställd samt för rätten till asyl här. I lagen anges
också under vilka fömtsättningar en utlänning kan avvisas eller utvisas ur
landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
skall tillämpas så, att utlänningars frihet inte begränsas mer än vad som är
nödvändigt i varje enskilt fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Passkrav</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2
§ En utlänning som reser in i eller vistas i Sverige skall ha pass.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får föreskriva undantag från kravet på passinnehav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande, statens invandrarverk föreskriver vilka
handlingar som får godtas som pass. Regeringen föreskriver vidare i vilka fall
svenska myndigheter får utfärda pass för utlänningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Viseringskrav</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
§ En utlänning som reser in i eller vistas i Sverige skall ha visering, om
inte utlänningen har uppehållstillstånd eller är medborgare i Danmark, Finland,
Island eller Norge. Regeringen får föreskriva andra undantag från kravet på
visering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Krav
på uppehållstillstånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4
§ En utlänning som vistas i Sverige mer än tre månader skall ha
uppehållstillstånd, om inte utlänningen är medborgare i Danmark, Finland,
Island eller Norge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får föreskriva andra undantag från kravet på uppehållstill-slånd. Regeringen
får också föreskriva krav på uppehållstillstånd redan efter en kortare
vistelsetid i Sverige än tre månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Krav
på arbetstillstånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5
§ En utlänning skall ha tillstånd för att arbeta i Sverige på gmnd av
anställning här eller utomlands (arbetstiflstånd), om inte utlänningen har
permanent uppehållstillstånd eller är medborgare i Danmark, Finland, Island
eller Norge. Regeringen får föreskriva andra undantag från kravet på
arbetstillstånd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>2 kap. Närmare om
visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:86</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Visering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Visering innebär tillstånd att resa in i och vistas i Sverige under viss<br>
kortare tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Visering
får ges för högst tre månaders vistelse vid varje tillfäfle, om inte annat
följer av föreskrifter som regeringen meddelar. Visering får begränsas även i
övrigt och får förenas med de villkor som kan behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Uppehållstillstånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Uppehåflstillstånd innebär
tiflstånd all resa in i och vistas i Sverige under viss tid (tidsbegränsat
uppehållstillstånd) eller utan tidsbegränsning (permanent uppehåflstiflstånd).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Enligt bestämmelsema i 3 kap.
skafl en utlänning i vissa fall ges uppehållstillstånd i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4§
Uppehållsrillstånd får ges tifl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. en
utlänning som är nära anhörig till en i Sverige bosatt person eller<br>
som annars har särskild anknytning till Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en utlänning som av humanitära
skäl bör få bosätta sig i Sverige, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en utlänning som har fått
arbetstillstånd efler som har sin försörjning ordnad på något annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får föreskriva att uppehållstillstånd kan ges även i andra fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Om utlänningen befinner sig i Sverige när ansökan om uppehållstill<br>
stånd görs eller prövas, får ansökan inte bifallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
gäller dock inte om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. utlänningen
har rätt till asyl här,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningen skall återförena
sig med en nära familjemedlem som är stadigvarande bosatt i Sverige och som han
tidigare har sammanlevt med utomlands, efler</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>det annars finns särskilda
skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
utlänningen skall avvisas eller utvisas enligt ett beslut som har vunnit laga
kraft, får dock en ansökan om uppehållstillstånd från honom bifallas bara om
ansökan gmndar sig på omständigheter som inte har prövats fömt i ärendet om
hans avvisning eller utvisning och om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningen har rätt till asyl
här, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>det annars finns synnerliga
skäl av humanitär art.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Arbetstillstånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Arbetstillstånd skall ges för viss tid. Det får avse ett visst slag eller<br>
vissa slag av arbete och förenas med de övriga villkor som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om arbetstillstånd tillämpas 5§ första och andra stycket på motsvarande
sätt. Regeringen får meddela ytteriigare föreskrifter om arbetstiflstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Beslutande
myndigheter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
Beslut om visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd meddelas<br>
av statens invandrarverk. Beslut om visering och uppehåflstiflstånd får<br>
meddelas också av utrikesdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
och, i den utsträckning regeringen föreskriver, invandrar<br>
verket får ge andra myndigheter rätt att besluta om sådana tillstånd.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>8 § Att regeringen i
vissa fall kan besluta om tillstånd framgår av 7 kap. Prop. 1988/89:86<br>
5, Il och 16§§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Återkallelse
av tillstånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
Visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd skall återkallas, om<br>
utlänningen har lämnat oriktiga uppgifter om sin identitet. Återkallelse<br>
skall dock inte ske, om det kan antas att den oriktiga uppgiften inte har<br>
inverkat på tillståndsbeslutet eller om andra särskilda skäl talar emot det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Visering, uppehållstillstånd
och arbetstillstånd får återkallas, om utlänningen medvetet har lämnat andra
oriktiga uppgifter än om sin identitet eller medvetet har förtigit
omständigheter som varit av betydelse för att få tillståndet. Återkallelse får
även ske om det finns andra särskilda skäl, i fråga om uppehållstillstånd dock
endast om utlänningen ännu inte har rest in i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om utlänningen har rest in i
landet, får ett uppehållstillstånd återkallas</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om han inte försörjer sig på
ett ärligt sätt eller bedriver sådan verksamhet som kräver arbetstillstånd
utan att ha sådant tillstånd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om han på gmnd av ett tidigare
ådömt frihetsstraff eller någon annan särskild omständighet kan antas komma att
begå brott i Sverige efler i något annat nordiskt land, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om det med hänsyn tifl hans
tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att han kommer att bedriva
sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige efler i
något annat nordiskt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Återkallelse
enligt första stycket får endast ske om frågan har väckts innan utlänningen har
varit bosatt här i två år med uppehåflstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Ett permanent
uppehåflstillstånd skall återkaflas om utlänningens bosättning i Sverige
upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Återkallelse av
uppehållstillstånd och arbetstillstånd beslutas av statens invandrarverk.
Återkaflelse av visering beslutas av den myndighet som har meddelat viseringen
eller av invandrarverket. Uppehållstillstånd eller visering som har beviljats
av utrikesdepartementet får återkallas endast av departementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
kap. Asyl</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Definitioner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Med asyl avses i denna lag uppehållstillstånd som beviljas en utlän<br>
ning därför att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>han är flykting,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>han är krigsvägrare, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>han, utan att vara flykting,
inte vill återvända till sitt hemland på gmnd av de politiska förhållandena där
och kan åberopa tungt vägande omständigheter till stöd för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Med flykting avses i denna lag en utlänning som befinner sig utanför<br>
det land, som han är medborgare i, därför att han känner välgmndad<br>
fmktan för förföljelse på gmnd av sin ras, nationalitet, tillhörighet till en<br>
viss samhällsgmpp eller på gmnd av sin religiösa eller politiska uppfatt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ning, och som inte kan
eller på gmnd av sin fmktan inte vill begagna sig av Prop. 1988/89:86 detta
lands skydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
flykting skafl även anses den som är statslös och som av samma skäl befinner
sig utanför det land där han tidigare har haft sin vanliga vistelseort och som
inte kan efler på gmnd av sin fmktan inte vill återvända dit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Med krigsvägrare avses i denna lag en utlänning som har övergett en<br>
krigsskådeplats eller som har flytt från sitt hemland eller behöver stanna i<br>
Sverige för att undgå förestående krigstjänstgöring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
till asyl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
En utlänning som avses i I § har rätt till asyl.<br>
Asyl får dock vägras om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. det
av hänsyn till vad som är känt om utlänningens tidigare verksam<br>
het eller med hänsyn till rikets säkerhet finns synnerliga skäl att inte<br>
bevilja asyl,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>det beträffande en utlänning
som omfattas av 1 § 2 eller 3 finns särskilda skäl att inte bevilja asyl,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>uflänningen har rest in från
Danmark, Finland, Island eller Norge och kan sändas åter tifl något av dessa
länder i enlighet med en överenskommelse mellan Sverige och det landet, såvida
det inte är uppenbart att han inte kommer att beviljas uppehåflstillstånd där,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningen i annat fafl före
ankomsten tifl Sverige har uppehåflit sig i ett annat land än hemlandet och, om
han återsänds dit, är skyddad mot förföljelse eller, i förekommande fall, mot
att sändas till en krigsskådeplats eller till hemlandet och också mot att
sändas vidare till ett annat land där han inte har motsvarande skydd, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningen har särskild
anknytning till ett annat land och där är skyddad på det sätt som anges i 4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får föreskriva undantag från andra stycket 4 för de fall då utlänningens
anknytning tifl Sverige är av sådan art att han inte bör nekas att få sin
ansökan om asyl prövad här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
flyktingskap upphör</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>5 § En flykting upphör
att vara flykting om han</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>av fri vilja på nytt använder
sig av det lands skydd där han är medborgare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>efter att ha förlorat sitt
medborgarskap av fri vilja förvärvar det på nytt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>förvärvar medborgarskap i ett
nytt land och får det landets skydd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>av fri vilja återvänder för att
bosätta sig i det land, som avses i 2§, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>inte längre befinner sig i en
sådan situation att han kan anses som flykting enligt 2 § och därför inte kan
fortsätta att vägra använda sig av det lands skydd, där han är medborgare eller
där han som statslös tidigare hade sin vistelseort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Flyktingförklaring</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
På begäran av en flykting skall statens invandrarverk antingen i<br>
samband med att uppehållstillstånd beviljas eller därefter ange att han är<br>
flykting (flyktingförklaring).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
flyktingförklaring skall återkallas av invandrarverket, om det fram<br>
kommer att utlänningen inte längre är att anse som flykting enligt 2§.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>7</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Resedokument</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7
§ För flyktingar och slatslösa utfärdar statens invandrarverk en särskild
legitimationshandling för resor utanför Sverige (resedokument) enligt de
föreskrifter som regeringen meddelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
kap. Avvisning och utvisning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Avvisning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
En utlänning får avvisas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. öm
han saknar pass när pass krävs för inresa eller vistelse i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om han saknar visering,
uppehållstillstånd eller annat tillstånd som krävs för inresa, vistelse eller
arbete i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om det vid hans ankomst till
Sverige framkommer att han tänker besöka något annat nordiskt land men saknar
erforderligt tillstånd att resa in dit, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om han vid inresan antingen
undviker att lämna polismyndigheten begärda uppgifter eller till
polismyndigheten medvetet lämnar oriktiga uppgifter som är av betydelse för
rätten att resa in i Sverige eller medvetet förtiger någon sådan omständighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvisning
enligt första stycket får inte ske av den som vid ankomsten tifl Sverige hade
eller som därefter, under en tid, har haft ett uppehållstillstånd som har upphört
att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
En utlänning får vidare avvisas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. om
det kan antas att han kommer att sakna tillräckliga medel för sin<br>
vistelse i Sverige eller i något annat nordiskt land, som han tänker besöka,,<br>
samt för sin hemresa,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om han tänker söka sitt uppehäfle
i Sverige eller i något annat nordiskt land och det kan antas att han inte
kommer att försörja sig på ett ärligt sätt eller att han kommer att bedriva
sådan verksamhet som kräver arbetstiflstånd utan att ha sådant tillstånd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om han på grund av tidigare
ådömt frihetsstraff eller någon annan särskild omständighet kan antas komma att
begå brott i Sverige eller i något annat nordiskt land,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om det med hänsyn till hans
tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att han kommer att bedriva
sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller i
något annat nordiskt land, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om det med stöd av lagen
(1971:176) om vissa internationella sanktioner har föreskrivits att avvisning
kan ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning får avvisas även i andra fall när det har begärts av den centrala
utlänningsmyndigheten i ett annat nordiskt land och det kan antas att han
annars beger sig tifl det landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvisning
enligt denna paragraf får inte ske senare än tre månader efter utlänningens
ankomst till Sverige och inte om utlänningen har visering efler
uppehållstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Utvisning
när uppehållstillstånd upphört att gälla</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
En utlänning får utvisas ur Sverige, om han upphäller sig här efter<br>
del att hans uppehåflstillstånd har löpt ul eller återkallats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Handläggning
av ärenden om avvisning och utvisning enligt 1 — 3 §§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Statens invandrarverk skall pröva ärenden om avvisning om<br>
i. utlänningen söker asyl här,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.
.utlänningen har en nära familjemedlem som söker asyl här.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningen kan komma att
avvisas med stöd av 2§ andra stycket, Prop. 1988/89:86 eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningen ulan avbrott har
vistats i Sverige mer än tre månader efter ankomsten när frågan väcks om hans
avvisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra fall skall polismyndigheten pröva frågan om avvisning. Om
polismyndigheten anser det tveksamt om avvisning bör ske, skafl ärendet
överlämnas till statens invandrarverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Beslut om utvisning enligt
3 § meddelas av statens invandrarverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om en ansökan om
uppehållstillstånd avslås eller ett uppehållstillstånd återkallas medan utlänningen
befinner sig i Sverige skall samtidigt beslut meddelas om avvisning eller
utvisning, om inte synnerliga skäl talar mot detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Utvisning
på grund av brott</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>7 § En utlänning får
också utvisas ur Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om utlänningen döms för ett
brott som kan leda tifl fängelse i mer än ett år, eller om en domstol
undanröjer en villkorlig dom eller skyddstillsyn som utlänningen har dömts till
för ett sådant brott, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om utlänningen döms för ett
brott som kan leda tifl fängelse enligt denna lag eller enligt författningar
som har utfärdats med stöd av lagen, samt omständigheterna vid brottet är
försvårande eller utlänningen under de senaste två åren före brottet har begått
brott av samma slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utlänningen
får dock utvisas endast om det på gmnd av gärningens beskaffenhet och övriga
omständigheter kan antas att han kommer att fortsätta med brottslig verksamhet
här i landet eller om brottet är sådant att han inte bör få stanna kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Utvisning på grund av brott
beslutas av den domstol som handlägger brottmålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ När en domstol enligt 34 kap.
brottsbalken beslutar att förändra en påföljd, som en utlänning har dömts till
förutom utvisning, får domstolen även meddela del beslut beträffande
utvisningen, som förändringen av påföljd ger anledning till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Vissa
begränsningar för utvisning på grund av brott</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
När en domstol överväger om en utlänning bör utvisas enligt 7§,<br>
skall den ta hänsyn till utlänningens levnads- och familjeförhållanden samt<br>
till hur länge han har vistats i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning som hade vistats i Sverige med permanent uppehållstillstånd sedan
minst två år när åtalet väcktes eller som då var bosatt i Sverige sedan minst
tre år, får utvisas endast om det finns synnerliga skäl. Detsamma gäller för
en medborgare i ett annat nordiskt land som vid den angivna tidpunkten hade
varit bosatt här sedan minst två år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som har en flyktingförklaring eller den som annars uppenbart är att anse som
flykting och har behov av fristad i Sverige får utvisas endast om han har
begått ett synnerligen grovt brott och del skulle medföra allvarlig fara för
allmän ordning och säkerhet att låta honom stanna här. Utvisning får också ske
om han i Sverige eller utomlands har bedrivit verksamhet som har inneburit fara
för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att han skufle fortsätta
sådan verksamhet här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning som kom till Sverige innan han fyllde femton år och som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>när åtal väcktes hade
vistals här sedan minst fem år får inte utvisas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utvisning av hänsyn till
rikets säkerhet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11 §
När det behövs av hänsyn till rikels säkerhet, får regeringen utvisa<br>
en utlänning eller besluta om inskränkningar och villkor i fråga om utlän<br>
ningens vistelseort, byte av bostad och anställning samt anmälningsplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ärenden enligt första stycket skall förhandling hållas. Därvid tillämpas
reglerna om förhandling i 6 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Beaktande
av hinder mot verkställighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §
När en fråga om avvisning eller utvisning prövas skall hänsyn tas<br>
till om utlänningen på gmnd av bestämmelserna i 8kap. 1 — 4§§ inte kan<br>
sändas till ett visst land eller om det annars finns särskilda hinder mot att<br>
avgörandet verkställs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
beslut som meddelas av regeringen eller statens invandrarverk skall ges de
anvisningar i fråga om verkställigheten som denna prövning kan föranleda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Återtransport
i vissa fall</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13 §
Om en utlänning, som enligt ett beslut som har meddelats med stöd<br>
av denna lag bara får uppehålla sig i en viss del av landet ändå uppehåller<br>
sig på en annan plats i Sverige, skall han genom polismyndighetens försorg<br>
föras till en plats där han får vistas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förbud
att återvända till Sverige</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14 §
När statens invandrarverk beslutar om avvisning eller utvisning,<br>
får beslutet förenas med förbud för utlänningen att under viss tid återvända<br>
till Sverige utan tillstånd av invandrarverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
dom eller ett beslut om utvisning enligt 7 efler 11 § skall innehålla förbud
för utlänningen att återvända till Sverige under viss tid eller utan
tidsbegränsning. I domen eller beslutet skall utlänningen upplysas om vilken
dag förbudet upphör att gälla och om den påföljd som överträdelse av förbudet
kan medföra enligt 10 kap. 4§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Särskilt
tillstånd till kort besök i Sverige</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15 §
En utlänning som med stöd av 14§ har förbjudits att återvända tifl<br>
Sverige under en viss tid eller för alltid kan av statens invandrarverk ges<br>
särskilt tillstånd att göra ett kort besök här för synnerligen viktiga angelä<br>
genheter. Ett sådant tillstånd kan, om det finns särskilda skäl, ges även på<br>
ansökan av någon annan än utlänningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
kap. Kontroll-och tvångsåtgärder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kontroll
i samband med inresa och utresa</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Vid inresa eller utresa skall
en utlänning visa upp sitt pass för polismyndigheten, om inte annat följer av
föreskrifter som regeringen har meddelat. Utlänningen skafl också lämna
polismyndigheten de upplysningar och visa upp de handlingar söm är av
betydelse för bedömningen av utlänningens rätt till inresa och vistelse i
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ 1 samband med inresekontroll
får en polisman kroppsvisitera en utlänning samt undersöka hans bagage,
handresgods, handväskor och liknande, i den utsträckning som det är nödvändigt
för att ta reda på utlän-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ningens identitet. Sådan
undersökning får också ske för att ta reda på Prop. 1988/89:86 utlänningens
resväg tifl Sverige, om denna är av betydelse för bedömningen av rätten att
resa in i och vistas här i landet. En polisman får i samband med
inresekontrollen även undersöka bagageutrymmen och övriga slutna utrymmen i
bilar och andra transportmedel i syfte att förhindra att utlänningar reser in
i Sverige i strid mot bestämmelsema i denna lag eller i en författning som har
utfärdats med stöd av denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
inresekontrollen sker under medverkan av tullmyndigheten, kustbevakningen
efler med hjälp av en särskilt förordnad passkontrollant, skall pass och andra
handlingar uppvisas för tulltjänstemannen, tjänstemannen vid kustbevakningen
eller passkontrollanten. Dessa har under sådana omständigheter samma
befogenheter som anges i första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Protokoll
skall föras över kroppsvisitation. I protokollet skall anges vad som har
förekommit vid visitationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Omhändertagande
av pass</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
§ Om en utlänning vid ankomsten till Sverige efler därefter ansöker om
uppehållstillstånd, får polismyndigheten ta hand om hans pass eller annan
identitetshandling i avvaktan på att han får tiflstånd att vistas här eller
lämnar landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Omhändertagande
av biljetter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4
§ En utlännings biljett för resan från Sverige får omhändertas av
polismyndigheten i avvaktan på att utlänningen får tillstånd att vistas i
Sverige eller lämnar landet, om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. utlänningen
saknar pass, visering, uppehållstillstånd efler arbetstill<br>
stånd när detta fordras för inresa eller vistelse i Sverige, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. utlänningen
kan antas komma att ansöka om uppehåilstillstånd.<br>
Biljetten får omhändertas bara öm det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
framstår som sannolikt att utlänningen kommer att vägras tillstånd att vistas
här,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
finns anledning att anta att utlänningen annars gör sig av med biljetten och
inte själv kan betala kostnaden för sin resa från Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten
får försöka lösa in biljetten, om den annars' skulle förlora sitt värde. Om
inlösen sker, skall omhändertagandet avse de pengar som då betalas ul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Fingeravtryck
och fotografi</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5
§ Polismyndigheten får fotografera en utlänning och ta hans fingeravtryck om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningen inte kan styrka sin
identitet vid ankomsten till Sverige eller när han därefter ansöker om
uppehållstillstånd, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>del finns fömtsättningar att la
utlänningen i förvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kontroll
under vistelsen i Sverige</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6
§ En utlänning som vistas i Sverige är skyldig alt på begäran av en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>polisman visa upp sitt
pass eller andra handlingar som visar alt han har</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>rätt att uppehålla sig i
Sverige. Han är också skyldig att efter kallelse av , ,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>polismyndigheten komma
till myndigheten och lämna uppgifter om sin</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vistelse här. Om
utlänningen inte gör det, får han hämtas. Om det med</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Il</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hänsyn tifl utlänningens
personliga förhållanden eller av annan anledning Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kan antas att han inte
skulle följa kallelsen, får han hämtas utan föregående</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kallelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontrollåtgärder
enligt första stycket får vidtas endast om det finns anledning att anta att
utlänningen saknar rätt att uppehålla sig här eller om det annars finns
särskild anledning till kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
kap. Särskilda bestämmelser om förvar och uppsikt m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kvarhållande
för utredning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
För utredning i samband med inresa eller utresa eller i samband med<br>
kallelse eller hämtning enligt 5 kap. 6§ får en utlänning hållas kvar, dock<br>
inte längre än nödvändigt och inte i något fall längre än sex timmar, om<br>
inte beslut har meddelats om förvar enligt 2 eller 3 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förvar
och uppsikt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förvar
av vuxna</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2 § En utlänning som har
fyllt sexton år får tas i förvar om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. hans
identitet är oklar vid ankomsten till Sverige efler när han däref<br>
ter ansöker om uppehållstillstånd och han inte kan göra sannolikt att den<br>
identitet han uppger är riktig samt hans rätt att få resa in i eller vistas i<br>
Sverige inte kan bedömas ändå, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>det är nödvändigt för att en
utredning om hans rätt att stanna i Sverige skall kunna genomföras, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>det är sannolikt att han kommer
att avvisas efler utvisas enligt 4 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I —
3 eller 11 § eller fråga uppkommer om verkställighet av ett beslut om<br>
avvisning eller utvisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om förvar enligt första stycket 3 får meddelas endast om det med hänsyn till
utlänningens personliga förhållanden efler övriga omständigheter finns
anledning att anta att han annars kommer att håfla sig undan eller bedriva
brottslig verksamhet i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förvar
av barn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
En utlänning under sexton år får tas i förvar endast om det är<br>
sannolikt att han kommer att avvisas eller utvisas enligt 4 kap. 1—3 eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>II §
eller fråga uppkommer om verkställighet av ett beslut om avvisning<br>
eller utvisning och det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. finns
en uppenbar risk för att han annars håfler sig undan och<br>
därigenom äventyrar en förestående verkställighet som inte bör fördröjas,<br>
eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. finns
anledning att anta att han annars bedriver brottslig verksamhet i<br>
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som är under sexton år får inte tas i förvar om det är tillräckligt att han
ställs under uppsikt enligt bestämmelserna i 5 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
ett bara under sexton år skulle komma att skiljas från sin vårdnadshavare
eller, om de är flera, en av dem genom att vårdnadshavaren eller barnet tas i
förvar får åtgärden vidtas endast om det finns synnerliga skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Begränsning
av tidenförförvar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
En utlänning får inte håflas i förvar med stöd av 2§ första stycket 2<br>
längre tid än 48 timmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt får en utlänning inte hållas kvar i förvar mer än två veckor, om</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>12</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>det
inte finns synnerliga skäl för en längre tid. Om ett beslut om avvisning
Prop. 1988/89:86 eller utvisning har meddelats, får en utlänning dock hållas i
förvar i högst två månader, om det inte finns synnerliga skäl för en längre
tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Uppsikt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5
§ En utlänning som har fyllt sexton år kan, under de fömtsättningar som anges i
2 §, i stället för att tas i förvar ställas under uppsikt, om detta är
tillräckligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppsikt
innebär att utlänningen är skyldig att på vissa tider anmäla sig hos
polismyndigheten i orten eller lämna ifrån sig sitt pass eller annan
legitimationshandling eller uppfyfla andra särskilda villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ny
prövning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Ett beslut om förvar som avses i 4 § andra stycket skall prövas på nytt<br>
senast två veckor eller, om beslut har meddelats om avvisning eller utvis<br>
ning, två månader efter den dag då förvarsbeslutet verkställdes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
beslut om uppsikt skall prövas på nytt inom sex månader från beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
utlänningen håfls kvar i förvar eller fortfarande skafl stå under uppsikt,
skall ny prövning fortlöpande ske inom samma tider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
ny prövning inte sker inom föreskriven tid upphör beslutet om förvar eller
uppsikt att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Varje ny prövning av ett
beslut om förvar skall föregås av en förhandling. Detta gäller även ett beslut
om uppsikt, om det inte med hänsyn till utredningens beskaffenhet eller andra
omständigheter framstår som uppenbart att en sådan saknar betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om det inte längre finns skäl
att hålla utlänningen i förvar eller under uppsikt, skall åtgärden omedelbart
upphävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Beslutande
myndigheter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9
§ Beslut om förvar eller uppsikt fattas av den myndighet som handlägger ett
ärende om uppehållstillstånd, avvisning eller utvisning. I ärenden som
handläggs av regeringen får det statsråd, som har tifl uppgift att föredra
ärenden enligt denna lag, under handläggningen besluta om förvar eller uppsikt.
Beslut att ta eller hålla kvar någon i förvar kan inte fattas av regeringen.
Motsvarande gäller beträffande uppsikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
verkställande myndigheten fattar beslut om förvar eller uppsikt, när ett beslut
om avvisning eller utvisning har lämnats tifl myndigheten för verkställighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utan
hinder av första stycket får ett beslut om förvar eller uppsikt meddelas av
statens invandrarverk i ett ärende där.handlingama ännu inte har sänts över
lill regeringen och av en polismyndighet i ett ärende där handlingarna inte har
överlämnats till invandrarverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten
får också fatta beslut om att tillfälligt ta en utlänning i<br>
förvar eller ställa honom under uppsikt, om det inte finns tid att avvakta<br>
den handläggande myndighetens beslut. Beslut med stöd av detta stycke<br>
skall skyndsamt anmälas till den myndighet som handlägger ärendet, och<br>
denna myndighet skall därefter omedelbart pröva om beslutet om förvar<br>
eller uppsikt skall fortsätta att gälla.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>10 § Om en utlänning som
har tagits i förvar eller står under uppsikt Prop. 1988/89:86<br>
avvisas eller utvisas, skall den myndighet som fattar beslutet pröva om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utlänningen
fortfarande skall hållas i förvar eller stå under uppsikt. Regeringen får
upphäva beslut om förvar eller uppsikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11 §
Att en polisman i vissa fall får omhänderta en utlänning i avvaktan<br>
på polismyndighetens beslut om förvar framgår av 11 § polislagen<br>
(1984:387).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
utlänningskontroll sker under medverkan av tullmyndigheten, kustbevakningen
eller med hjälp av en särskilt förordnad passkontrollant, har
tulltjänstemannen, tjänstemannen vid kustbevakningen eller passkontrollanten
samma rätt att omhänderta en utlänning som polismannen. Omhändertagandet skafl
så skyndsamt som möjligt anmälas tifl en polisman för prövning av om åtgärden
skall bestå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
omförhandling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §
Förhandling om förvar eller uppsikt skafl hållas inför den myndig<br>
het som beslutar om åtgärden. Denna myndighet får bestämma att för<br>
handlingen i stället skall hållas av en tingsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndigheten
får bestämma att även någon annan än utlänningen skall höras vid förhandlingen.
Om förhandflngen inte hålls vid den myndighet som skall besluta om förvar eller
uppsikt, skall, fömtom utlänningen, en representant för myndigheten vara
närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ärenden om uppehållstillstånd, avvisning eller utvisning som handläggs av
regeringen, får det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden enligt
denna lag eller den tjänsteman som statsrådet bestämmer, besluta om
förhandlingen och utse en tingsrätt eller en förvaltningsmyndighet att hålla
den. Därvid gäller andra stycket på motsvarande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Utlänningen och andra
personer som skall höras skall kallas till förhandlingen. Om utlänningen håfls
i förvar, skall den tingsrätt eller förvaltningsmyndighet som håller
förhandlingen besluta om hans inställelse. Har kallelse till förhandlingen
delgetts den som skafl höras minst fyra dagar före förhandlingen och uteblir
den kallade utan att ha anmält laga förfafl, får tingsrätten eller
förvaltningsmyndigheten besluta att han skall hämtas genom polismyndighetens
försorg. Hämtning av någon annan än utlänningen får dock ske endast om det
finns synnerliga skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Vid förhandlingen skall noga
utredas de omständigheter som kan inverka på ärendets avgörande. Utlänningen
skall få tiflfälle att ange sin ståndpunkt och att uttala sig om de omständigheter
som åberopas i ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhandling
vid tingsrätt skall ske enligt bestämmelsema om bevisupptagning utom
huvudförhandling i brottmål i tillämpliga delar. Utöver vad som följer av 5
kap. 1 § rättegångsbalken får rätten besluta att förhandlingen skall hållas
inom slängda dörrar, om det kan antas att det vid förhandlingen kommer fram
uppgifter, för vilka hos domstolen gäller sekretess som anges i sekretesslagen
(1980:100).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhandling
vid förvaltningsmyndighet skafl ske enligt bestämmelsema om muntlig förhandling
i förvaltningsprocesslagen (1971:291) i tillämpliga delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15 §
För inställelsen vid förhandlingen skafl utlänningen få ersättning av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>allmänna
medel för resa och uppehälle, om det bedöms skäligt med hänsyn</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>14</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till
hans ekonomiska förhållanden, den rid han har vistats i Sverige samt Prop.
1988/89: 86 övriga omständigheter. Förskott får beviljas på ersättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:117.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
personer som på kallelse har inställt sig vid förhandlingen för att höras har
rätt till skälig ersättning av allmänna medel för kostnad och tidsspillan med
anledning av inställelsen. Förskott får beviljas på ersättning för resa och
uppehälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:118.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ersättning
och förskott beslutas av den myndighet eller domstol som håller förhandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närmare
bestämmelser om ersättning och förskott meddelas av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
kap. Överklagande m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Rätten
att överklaga</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Beslut av förvaltningsmyndigheter i ärenden enligt denna lag får<br>
överklagas endast om det anges i detta kapitel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:117.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får pröva ansökningar om upphävande av en avvisning eller en utvisning endast i
de fall som anges i detta kapitel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om avvisning och utvisning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Polismyndighetens
beslut</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:117.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
En polismyndighets beslut om avvisning får av utlänningen överkla<br>
gas till statens invandrarverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverkets
beslut</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Statens invandrarverks beslut i fråga om avvisning eller utvisning<br>
och en i samband därmed behandlad fråga om uppehållstillstånd eller<br>
arbetstillstånd eller återkallelse av sådana tiflstånd får av utlänningen<br>
överklagas till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om flyktingförklaring och resedokument</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Statens invandrarverks beslut om flyktingförklaring eller resedoku<br>
ment samt återkallelse av flyktingförklaring får av utlänningen överklagas<br>
till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Beslut
vid sidan av beslut om avvisning eller utvisning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
När statens invandrarverk eller regeringen fattar beslut i ett överkla<br>
gat ärende om avvisning eller utvisning, får beslut fattas också i fråga om<br>
uppehållstillstånd även om denna fråga inte har tagits upp av utlänningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:117.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får vid prövning av ett beslut om avvisning eller utvisning besluta att
utlänningen skall för viss tid förbjudas att återvända till Sverige, även om
lägre instans inte har meddelat ett sådant förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket och
regeringen får vid prövning av ett beslut om avvisning eller utvisning
samtidigt meddela sådant beslut angående barn under sexton år som står under
utlänningens vårdnad, även om lägre instans inte har prövat denna fråga. I
ärenden hos regeringen gäller detta dock inte om det för barnet har åberopats
sådana omständigheter som avses i 3 kap. 1 §, såvida det inte är uppenbart att
del inte finns gmnd för asyl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Beslut att omhänderta
biljett</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6
§ En polismyndighets beslut att omhänderta en biljett får av utlänningen
överklagas till kammarrätten.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beslut om förvar</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7
§ En polismyndighets eller statens invandrarverks beslut om förvar får av
utlänningen överklagas till den kammarrätt som skall överpröva beslut av
invandrarverket. Kammarrättens beslut får överklagas enligt bestämmelserna i
förvaltningsprocesslagen (1971:291).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om förvar får överklagas utan samband med ärendet i övrigt och utan begränsning
till viss tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
ett beslut om förvar har fatlats av det statsråd som har till uppgift att
föredra ärenden enligt denna lag, prövar regeringsrätten på framställning av
utlänningen, om åtgärden skall bestå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Dom
eller beslut om utvisning på grund av brott</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8
§ En dom eller ett beslut om utvisning på gmnd av brott får överklagas enligt
vad som gäller om överklagande av allmän domstols dom eller beslut i brottmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om ersättning m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9
§ En förvaltningsmyndighets beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. om
ersättning i ett ärende som handläggs enligt denna lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att avvisa ombud eller biträde,
eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>i en jävsfråga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>får
överklagas ulan samband med ärendet i övrigt. Beslut om ersättning överklagas
till kammarrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Omprövning
av invandrarverkets beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
Finner statens invandrarverk att ett beslut som verket har meddelat<br>
som första instans är oriktigt på gmnd av nya omständigheter eller av<br>
någon annan anledning, skall verket ändra beslutet om del inte blir till<br>
nackdel eller skulle sakna betydelse för utlänningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Omprövning
får ske även om beslutet överklagas till regeringen. Sedan invandrarverket har
överlämnat handlingarna i ärendet till regeringen, får verket ompröva sitt
beslut bara om regeringen begär yttrande från verket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Överlämnande
av ärenden till regeringen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11 §
Statens invandrarverk får överlämna ett ärende till regeringen för<br>
avgörande, om verket anser att särskilda skäl motiverar detta. Invandrar<br>
verket skall då bifoga eget yttrande i ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nöjdförklaring</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En utlänning som har rätt att
överklaga ett beslut om avvisning eller en dom eller ett beslut om utvisning
kan förklara att han avstår från att överklaga beslutet eller domen i den delen
(nöjdförklaring).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Nöjdförklaring avges inför</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den myndighet som har meddelat
beslutet eller domen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>polismyndighet som inte har
meddelat beslutet, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>styresmannen vid en
kriminalvårdsanstalt eller föreståndaren för ett häkte eller den som tjänstgör
i stället för styresmannen eller föreståndaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nöjdförklaringen
får dock avges inför en annan myndighet än den som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>har meddelat beslutet
eller domen bara i vittnes närvaro och om den som Prop. 1988/89:86 tar emot
förklaringen har tillgång till en utskrift av beslutet eller domen eller ett
bevis om vad avgörandet innehåller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14
§ En nöjdförklaring kan inte alertas. Om utlänningen har överklagat beslutet
eller domen när nöjdförklaringen avges, skall hans överklagande i fråga om
avvisning eller utvisning anses återkallat genom nöjdförklaringen. Om
utlänningen ansökt om uppehållstillstånd, arbetstillstånd, resedokument,
flyktingförklaring eller främlingspass skall ansökningen anses återkallad genom
nöjdförklaringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Upphävande
av avvisnings- och utvisningsbeslut i vissa fall</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15 §
Om statens invandrarverk efter omprövning eller på grund av en ny<br>
ansökan beviljar en utlänning uppehållstillstånd, får verket samtidigt upp<br>
häva ett beslut om avvisning eller utvisning. Meddelar invandrarverket ett<br>
tidsbegränsat uppehållstillstånd utan att upphäva beslutet om avvisning<br>
eller utvisning, får detta inte verkställas medan tillståndet gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
får dock inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>upphäva en domstols dom eller
beslut om utvisning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>upphäva regeringens beslut om
utvisning enligt 4 kap. 11 §, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>meddela uppehåflstillstånd för
den som har utvisats genom en sådan dom eller ett sådant beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16 §
Om regeringen finner att en dom efler ett beslut om utvisning på<br>
grund av brott eller ett beslut om utvisning enligt 4 kap. 11 § inte kan<br>
verkställas eller om det annars finns särskilda skäl för att beslutet inte<br>
längre skall gälla, får regeringen upphäva avgörandet helt eller delvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
domen eller beslutet om utvisning inte upphävs kan, i fall som avses i första
stycket, ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och arbetstillstånd meddelas av
regeringen. Utvisningsbeslutet får inte verkställas medan tillståndet gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:276.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8
kap. Verkställighet Hinder mot verkställighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Riskför
dödsstraff, kroppsstraff eller tortyr</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ En avvisning eller en utvisning får aldrig verkställas till ett land om det
finns grundad anledning att tro att utlänningen där skulle vara i fara att
straffas med döden eller med kroppsstraff eller att utsättas för tortyr och
inte heller lill ett land där han inte är skyddad mot att sändas vidare lill
ett land där han skulle vara sådan i fara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Risk
för förföljelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2
§ När en avvisning eller en utvisning skall verkställas, får utlänningen inte
sändas till ett land där han riskerar att utsättas för förföljelse och inte
heller till ett land där han inte är skyddad mot att sändas vidare till ett
land där han löper risk för förföljelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning får dock sändas till ett land som avses i första stycket, om<br>
det inte går att sända honom tifl något annat land och utlänningen genom<br>
ett synnerligen grovt brott har visat att del skulle vara förenat med allvar<br>
lig fara för allmän ordning och säkerhet att låta honom stanna i Sverige.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2
Riksdagen 1988/89. 1 saml Nr 86</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
gäller inte om den förföljelse som hotar honom i det andra landet Prop.
1988/89:86 innebär fara för hans liv eller annars är av särskilt svår
beskaffenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Likaså
får utlänningen sändas till ett land som avses i första stycket, om han har
bedrivit verksamhet som har inneburit fara för Sveriges säkerhet och det finns
anledning att anta att han skulle fortsätta sådan verksamhet här och han inte
kan sändas till något annat land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
hinder ifråga om krigsvägrare m.fl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En krigsvägrare får inte, om
det inte finns särskilda skäl, sändas till ett land där han riskerar att sändas
till en krigsskådeplats. Samma hinder gäller i fråga om länder i vilka han inte
är skyddad mot att sändas vidare till ett land, där han löper denna risk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En utlänning som avses i 3
kap. I § 3 får inte sändas lill sitt hemland eller till ett land, där han
riskerar att sändas vidare till hernlandet, om han har synnerliga skäl mot
detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Vart
verkställigheten skall ske</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Om det inte finns hinder mot verkställigheten enligt 1 — 4§§, skall en<br>
utlänning som avvisas eller utvisas sändas till sitt hemland eller, om<br>
möjligt, till del land från vilket han kom lill Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kan
verkställigheten inte genomföras på det sätt som anges i första stycket eller
finns det andra särskilda skäl, får utlänningen i stället sändas till något
annat land,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Om en utlänning som har kommit till Sverige med ett fartyg eller ett<br>
luftfartyg avvisas därför att han saknar pass eller de tillstånd som krävs för<br>
att resa in i landet eller medel för sin hemresa, får han föras tillbaka till<br>
della eller sättas ombord på ett annat fartyg eller luftfartyg med samma<br>
ägare eller brukare (transportören). Om det är nödvändigt att bevaknings<br>
personal följer med skall även den ges plats på fartyget eller luftfartyget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vägrar
befälhavaren på fartyget eller luftfartyget att ta emot utlänningen eller
bevakningspersonalen, får polismyndigheten förelägga honom vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket gäller inte om fartyget eller luftfartyget skall avgå till ett land dit
utlänningen inte får sändas enligt I —4§§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Verkställighet
av icke lagakraftvunna beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
En polismyndighets beslut om avvisning skall verkställas även om<br>
det har överklagats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
invandrarverks beslut om avvisning eller utvisning får verkställas fastän
beslutet inte har vunnit laga kraft, om utlänningen har avgett nöjdförklaring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkställighet
fär också ske om utlänningen har avgett nöjdförklaring beträffande en domstols
dom eller beslut om utvisning på grund av brott och åklagaren medger det.
Verkställighet av utvisningen får dock inte ske förrän en ådömd fängelsepåföljd
har avtjänats eller verkställigheten av den har flyttats över lill ett annat
land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
Statens invandrarverk får förordna att verkets beslut om avvisning<br>
får verkställas även om det inte har vunnit laga kraft (omedelbar verkstäl<br>
lighet), om det är uppenbart att det inte finns grund för asyl och all<br>
uppehållstillstånd inte heller skall beviljas på någon annan grund.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>18</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beslut om omedelbar
verkstäflighet får meddelas senare än tre månader Prop. 1988/89:86 efter
utlänningens ankomst till Sverige bara om synnerliga skäl talar för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Avbrytande
av verkställigheten (inhibition)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
Om en utlänning har överklagat ett beslut om avvisning med förord<br>
nande om omedelbar verkställighet enligt 8 §, skall statens invandrarverk<br>
pröva om verkställigheten av beslutet tills vidare skall avbrytas (inhibi<br>
tion). I samband med omprövning av ett avvisningsbeslut med ett sådant<br>
förordnande skall invandrarverket pröva om inhibition skall meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd från en utlän<br>
ning som skall avvisas eller utvisas enligt ett beslut som har vunnit laga<br>
kraft, får statens invandrarverk besluta om inhibition av det tidigare<br>
meddelade beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får, vid prövning av en fråga om upphävande av en domstols dom eller beslut om
utvisning eller vid omprövning av ett beslut om utvisning enligt 4 kap. 11 §,
besluta om inhibition av det tidigare meddelade beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det finns särskilda skäl, får invandrarverket också i andra fall än som angetts
i första stycket besluta om inhibition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Verkställande
myndighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11
§ Ett beslut om avvisning eller utvisning skall verkställas av polismyndigheten
eller, i fråga om beslut av regeringen, någon annan myndighet som regeringen
bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tidpunkten
för verkställighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12
§ En polismyndighets beslut om avvisning, statens invandrarverks beslut om
avvisning med förordnande om omedelbar verkställighet, domstols dom eller
beslut om utvisning samt regeringens beslut om utvisning enligt 4 kap. 11 §
skall verkställas snarast möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra fall än som avses i första stycket, skall en utlänning som har avvisats
lämna landet inom två veckor och en utlänning som har utvisats lämna landet
inom fyra veckor efter det att beslutet vann laga kraft, om inte annat bestäms
i beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
utlänningen inte lämnar landet inom den föreskrivna tiden eller det med
säkerhet måste antas att han inte har för avsikt att frivilligt lämna landet
inom denna tid, skall polismyndigheten verkställa beslutet så snart del kan
ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Underrättelse
om hinder mot verkställighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13
§ Om den verkställande myndigheten finner att verkställigheten inte kan
genomföras eller att ytterligare besked behövs, skall myndigheten underrätta
statens invandrarverk om detta. Invandrarverket får i ett sådant fall besluta
i fråga om verkställigheten eller vidta de åtgärder i övrigt som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
verkställigheten avser en dom eller ett beslut om utvisning på grund<br>
av brott, skall invandrarverket skyndsamt överlämna ärendet till regering<br>
en för prövning om verkställigheten inte kan genomföras.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När ett beslut skall anses
verkställt</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14
§ Ett beslut om avvisning eller utvisning skall anses verkställt, om
utlänningen har lämnat landet och beslutet har vunnit laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Preskription</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15
§ Ett beslut om avvisning eller utvisning, som inte har meddelats av allmän
domstol, upphör att gälla, om det inte har verkställts inom fyra år från det
att beslutet vann laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en utlänning inte har kunnat anträffas för verkställighet av ett beslut enligt
första stycket inom fyraårstiden, och frågan om verkställighet fortfarande får
ske kommer upp därefter, skall beslutet anses verkställt enligt 14 § inom
fyraårstiden, om inte annat visas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ny
verkställighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16
§ Om en utlänning som har avvisats eller utvisats med förbud att återvända ändå
återkommer tifl Sverige utan att ha fått särskilt tillstånd till ett kort besök
här enligt 4kap. 15§ eller stannar kvar här efter det att giltighetstiden för
ett sådant särskilt tiflstånd har gått ut, skafl beslutet verkställas på nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9
kap. Kostnadsansvar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Utlänningens
ansvar för resekostnader</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ Om en utlänning avvisas eller utvisas, är han skyldig att betala kostnaden
för sin egen resa till den ort dit han sänds eller åläggs att resa genom en
myndighets försorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detsamma
gäfler när en utlänning som bara får vistas i en viss del av Sverige, genom
polismyndighetens försorg förs tiflbaka tifl en plats där han får vistas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Transportörens
kostnadsansvar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Om en utlänning som har kommit tifl Sverige med ett fartyg eller ett<br>
luftfartyg avvisas därför att han saknar pass eller de tillstånd som krävs för<br>
att resa in i landet eller medel för sin hemresa, är transportören skyldig att<br>
ersätta staten för kostnaden för utlänningens resa från Sverige samt för<br>
resekostnaden från Sverige och tillbaka för den bevakningspersonal som<br>
behöver följa med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
skyldighet kan transportören helt eller delvis befrias ifrån, om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>han visar att han har haft
skälig anledning att anta att utlänningen hade rätt att resa in i Sverige,
eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>det med hänsyn till kostnadens
storlek efler av andra skäl framstår som uppenbart oskäligt att kräva ut
kostnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Om en utlänning, som är anställd ombord på ett fartyg eller ett<br>
luftfartyg eller som utan tillåtelse har följt med detta, lämnar fartyget eller<br>
luftfartyget under dess uppehåll i Sverige och olovligen reser in i Sverige<br>
och avvisas, är fartygets eller luftfartygels ägare eller bmkare skyldig att<br>
svara dels för de kostnader för hans uppehälle som uppstår för de närmaste<br>
tre månaderna, dels för hans utresa ur Sverige. Har fartyget eller luftfarty<br>
get utländsk ägare eller bmkare, är befälhavaren skyldig att på dennes</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vägnar
svara för dessa kostnader, om det inte är uppenbart oskäligt.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>20</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>10 kap. Påföljder för
brott</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Straffansvar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Till böter döms</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. en
utlänning som uppehåller sig i Sverige utan föreskrivet tillstånd<br>
och utan alt inom föreskriven tid ha ansökt om ett sådant tillstånd, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. en
utlänning som har anställning eller bedriver verksamhet som<br>
kräver arbetstiflstånd, utan att inneha ett sådant tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
böter eller, när omständighetema är försvårande, fängelse i högst ett år döms
den som har en utlänning i sin tjänst fastän utlänningen inte har föreskrivet
arbetstillstånd. I fråga om påförande av särskild avgift gäller 7-8§§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Till böter eller, när omständighetema är försvårande, fängelse i högst<br>
sex månader doms</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. en
utlänning som, i annat avseende än beträffande skyldighet att ha<br>
pass, visering, uppehållstillstånd eller arbetstillstånd, överträder bestäm<br>
melserna i denna lag eller vad som har föreskrivits med stöd av lagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den som inte gör anmälan som
föreskrivs i en författning som har utfärdats med stöd av denna lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den som i en anmälan eller ett
ansökningsärende enligt denna lag eller enligt en författning som har utfärdats
med stöd av denna lag medvetet lämnar oriktig uppgift eller medvetet underlåter
att tala om något förhållande av betydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den som hjälper en utlänning
att komma in i Sverige i strid mot föreskrifter i denna lag eller i en
författning som har utfärdats med stöd av lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
försök eller förberedelse till brott som avses i första stycket 4 döms till
ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Till fängelse i högst ett år eller, när omständighetema är mildrande,<br>
till böter döms</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. den
som försöker hindra verkställighet av ett beslut om utvisning som<br>
har meddelats enligt 4 kap. 11 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den som genom att dölja en
utlänning eller genom någon annan sådan åtgärd försöker hindra verkställighet
av ett beslut om avvisning eller utvisning, om gämingen har skett i
vinningssyfte,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en utlänning som överträder
föreskrifter som har meddelats enligt denna lag eller enligt en författning som
har utfärdats med stöd av denna lag och som innebär skyldighet för honom att
endast vistas inom en viss del av landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Till fängelse i högst ett år eller, om brottet är ringa, till böter döms en<br>
utlänning som uppehåller sig i Sverige fastän han enligt ett verkställt beslut<br>
om utvisning enligt 4 kap. 7 eller 11 § inte har haft rätt att återvända hit.<br>
Detta gäller dock inte om utlänningen har flytt hit för att undgå förföljelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ringa fall skall åtal för brott enligt denna paragraf inte väckas annat än om
det är påkallat från allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Till fängelse i högst två år
eller, när omständighetema är mildrande, till böter döms den som i
vinningssyfte planlägger eller organiserar verksamhet som är inriktad på att
främja att utlänningar reser till Sverige utan pass eller de tillstånd som
krävs för inresa i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Ersättning som har lämnats
till den som har begått brott enligt 3 § 2</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21 eller 5 § skall förklaras förverkad, om det inte
är uppenbart oskäligt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Avgifter</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
En fysisk eller juridisk person som har en utlänning i sin tjänst fastän<br>
denne inte har arbetstillstånd skall, oavsett om ansvar utkrävs enligt 1 §<br>
andra stycket, betala en särskild avgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
varje utlänning som avses i första stycket utgör avgiften hälften av det
basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde när
överträdelsen upphörde. Om överträdelsen har pågått under en längre tid än tre
månader, utgör avgiften för varje utlänning i stället hela basbeloppet.
Avgiften får minskas efler efterskänkas, om särskilda omständigheter talar för
det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
Frågor om påförande av avgift enligt 7§ prövas av allmän domstol<br>
efter ansökan, som skall göras av aflmän åklagare inom två år från det att<br>
överträdelsen upphörde. 1 fråga om sådan talan tillämpas bestämmelsema<br>
i rättegångsbalken om åtal för brott på vilket inte kan följa svårare straffan<br>
böter och bestämmelserna om kvarstad i brottmål på motsvarande sätt.<br>
När fem år har gått efter det att överträdelsen upphörde, får avgift inte<br>
påföras. Avgiften tillfaller staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgiften
skall betalas till länsstyrelsen inom två månader från det att beslutet vann
laga kraft. En upplysning om detta skafl tas in i beslutet. Om avgiften inte
betalas inom denna tid, får den tillsammans med restavgift, som beräknas enligt
58§ 1 mom. uppbördslagen (1953:272), drivas in på det sätt som enligt nämnda
lag gäller för indrivning av skatt. Indrivningsåtgärder får dock inte vidtas
när fem år har gått efter det att beslutet vann laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>11
kap. Vissa bestämmelser om handläggningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Muntlig
handläggning i asylärenden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
I ett asylärende vid statens invandrarverk skall det ingå muntlig<br>
handläggning det kan antas vara till fördel för utredningen eller i övrigt<br>
främja ett snabbt avgörande av ärendet. Muntlig handläggning skall även<br>
annars företas på begäran av utlänningen, om inte en sådan handläggning<br>
skulle sakna betydelse för att avgöra frågan om uppehållstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
får bestämma att även andra personer än utlänningen skall höras vid
handläggningen. Ersättning för inställelsen lämnas därvid enligt vad som
föreskrivs i 6 kap. 15 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Parts
rätt att få del av uppgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Bestämmelserna i 17§ förvaltningslagen (1986:223) om rätt för en<br>
part att få del av uppgifter tiflämpas i ärenden om visering, tidsbegränsat<br>
uppehållstiflstånd, arbetstillstånd och återkallelse av permanent uppe<br>
hållstillstånd endast när utlänningen är bosatt eller annars vistas i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Motivering
av beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Bestämmelserna i 20§ förvaltningslagen om motivering av beslut<br>
tillämpas inte beträffande beslut om visering, tidsbegränsat uppehållstill<br>
stånd och arbetstiflstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statsråds
beslut om inhibition</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
När ett ärende enligt denna lag skafl prövas av regeringen får, för<br>
tiden till dess regeringen avgör ärendet, det statsråd som har till uppgift att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>föredra
dessa ärenden besluta om inhibition av avvisning efler utvisning.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>22</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tolkersättning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Den som är tolk vid handläggning av ett ärende enligt denna lag inför<br>
en förvaltningsmyndighet eller domstol har rätt att av allmänna medel få<br>
arvode samt ersättning för kostnader och tidsspillan, om inte uppdraget<br>
har fullgjorts i tjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om ersättning prövas av den domstol eller myndighet som handlägger ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närmare
bestämmelser om ersättning meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skyldighet
att lämna uppgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Socialnämnden skall på begäran av regeringen, statens invandrar<br>
verk eller en polismyndighet lämna ut uppgifter om en utlännings personli<br>
ga förhållanden, om uppgifterna behövs i ett ärende om uppehållstillstånd<br>
eller för verkstäflighet av ett beslut om avvisning eller utvisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
utlänningen i ett ärende enligt denna lag åberopar intyg om sin psykiska eller
fysiska hälsa, skall hälso- och sjukvårdsmyndighet på begäran av den myndighet
som handlägger ärendet lämna upplysningar som kan vara av betydelse för att
bedöma uppgifterna i intyget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Yttrande
i ärenden om arbetstillstånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
Vid handläggning av frågor om arbetstillstånd som har principiell<br>
betydelse eller som i övrigt är av större vikt skall berörda arbetsgivar- och<br>
arbetstagarorganisationer få tillfälle att yttra sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12
kap. Särskilda bemyndiganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Anmälningsskyldigheter
m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ Regeringen får, utöver vad som förut har angetts i denna lag, meddela
föreskrifter om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. skyldighet
att anmäla utlänningars vistelse eller anställning i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. sådana
inskränkningar angående utlänningars rätt att vistas inom<br>
vissa områden eller vara anställda i ett-visst företag eller i företag av ett<br>
visst slag som är nödvändiga med hänsyn till Sveriges säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Diplomatpersonal
m. fl.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2
§ I fråga om diplomatiska tjänstemän och avlönade konsulära tjänstemän som är
anstäflda av främmande stater i Sverige samt deras familjer och betjäning
liksom beträffande främmande staters kurirer tillämpas denna lag endast i den
utsträckning som regeringen föreskriver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om andra utlänningar, vilka är berättigade till förmåner enligt lagen
(1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, iakttas de inskränkningar
som följer av 2 — 5 §§ i den lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemsändande
för vård m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
§ Regeringen får meddela föreskrifter om hemsändande av utlänning<br>
ar, som inte är flyktingar och som har tagils om hand enligt lagen<br>
(1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen<br>
(1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall eller 35 §</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>23</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lagen (1967:940) angående
omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda Prop. 1988/89:86 jämförd med
6§ lagen (1985:569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om
psykiskt utvecklingsstörda m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
avtal med annat land om behandling av fripassagerare får regeringen föreskriva
avvikelser från bestämmelserna i denna lag samt meddela de föreskrifter i
övrigt som behövs för tillämpning av avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Krig
och krigsfara m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Regeringen får meddela föreskrifter att gälla i krig, vid krigsfara eller<br>
under sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller<br>
av krigsfara som Sverige har befunnnit sig i, i fråga om utlänningars</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. inresa
och vistelse i landet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utresa ur landet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>rätt att ha anställning efler
offentligt förtroendeuppdrag här,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>avlägsnande från landet samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>omhändertagande i anstalt eller
förläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
En föreskrift enligt 4 § 4 eller 5 som har meddelats i andra fafl än då<br>
Sverige är i krig skall underställas riksdagen inom en månad från ikraftträ<br>
dandet. Om riksmöte inte pågår då, räknas tiden från början av nästa<br>
riksmöte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreskriften
upphör att gälla, om den inte underställs riksdagen i rätt tid eller om
riksdagen inte godkänner den inom två månader från den dag då underställningen
skedde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1989, då utlänningslagen<br>
(1980:376) skafl upphöra att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Om ett ärende om avvisning
eller utvisning på annan gmnd än brott har inletts före ikraftträdandet, skall
i det ärendet beslut i frågan om avvisning eller utvisning fattas med
tillämpning av äldre bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Om ett ärende om verkställighet
av ett beslut om avvisning eller utvisning har inletts före ikraftträdandet,
tillämpas i det ärendet äldre bestämmelser i fråga om verkställigheten. För
utlänningen gäller i sådant fall inte 2 kap. 5 § tredje stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Om det i lag eller annan
författning förekommer uttrycken förpassning eller förvisning, skall därmed
avses utvisning enligt 4 kap. 3 § resp. 7 § i nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vid tillämpning av 10 kap. 3 §
1 och 3 samt 4 § likställs med beslut om utvisning eller föreskrift som där
nämns motsvarande beslut efler föreskrift enligt äldre lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Om det i en lag eller i en
annan författning hänvisas till en föreskrift, som har ersatts genom en
bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>24</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2 Förslag
till</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:144.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om åtgärder för att förebygga våldsdåd med
internationell bakgrund (terroristlagen)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
En utlänning som kommer till Sverige skall avvisas, om det finns<br>
gmndad anledning att anta att han tillhör efler verkar för en sådan organi<br>
sation eller gmpp som avses i andra stycket och om det dessutom med<br>
hänsyn till vad som är känt om hans tidigare verksamhet eller i övrigt<br>
föreligger fara för att han här i landet medverkar till sådana handlingar som<br>
avses i det stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket avses en organisation efler gmpp som, med hänsyn till vad som är
känt om dess verksamhet, kan befaras utanför sitt hemland använda våld, hot
eller tvång för politiska syften och därvid begå sådana gämingar här i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvisning
skall ske när utlänningen kommer till Sverige eller så snart som möjligt efter
ankomsten. Avvisning får inte ske senare än tre månader från ankomsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Uppkommer fråga om att en utlänning som kommer till Sverige skall<br>
avvisas, skall polismyndigheten genast överlämna ärendet till regeringens<br>
avgörande. I sådana ärenden skall förhandling hållas. Yttrande skall in<br>
hämtas från statens invandrarverk, om det inte möter hinder på gmnd av<br>
att ärendet är synnerligen brådskande. Regeringen får dock utan föregåen<br>
de förhandling eller hörande av invandrarverket besluta att inte avvisa<br>
utlänningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får meddela närmare föreskrifter med riktlinjer för polismyndigheternas
prövning av frågan om ett ärende skall överlämnas till regeringens avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
En utlänning får utvisas ur landet, om det föreligger sådana omstän<br>
digheter som anges i 1 § första stycket men enligt tredje stycket avvisning<br>
inte kan ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om utvisning enligt första stycket meddelas av regeringen. 1 sådana ärenden
skall förhandling hållas. Yttrande skall inhämtas från statens invandrarverk,
om det inte möter hinder på gmnd av att ärendet är synnerligen brådskande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Beslut om avvisning eller
utvisning skafl förenas med förbud för utlänningen att återvända tifl Sverige.
Därvid tillämpas bestämmelsema i 4kap. 14§ andra stycket utlänningslagen
(1989:000) på motsvarande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ I ärenden om avvisning eller
utvisning enligt denna lag får det statsråd som har till uppgift att föredra
ärenden enligt denna lag, eller den tjänsteman som statsrådet bestämmer,
besluta om förhandling och bestämma om andra än utlänningen skall höras.
Förhandlingen skall hållas vid Stockholms tingsrätt eller, om särskilda skäl
talar mot att förhandlingen hålls där, vid en annan domstol eller vid en
förvaltningsmyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Den domstol eller myndighet
som håller förhandlingen skall uppdra åt rikspolisstyrelsen eller en
polismyndighet eller åt en särskilt utsedd person att vara allmänt ombud vid
förhandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>7 § Utlänningen och
andra personer som skall höras, skafl kallas till Prop. 1988/89:86<br>
förhandlingen. Om utlänningen hålls i förvar, skall den domstol eller<br>
förvaltningsmyndighet som håfler förhandlingen besluta om hans inställel<br>
se. Har kallelse till förhandlingen delgetts den som skafl höras minst fyra</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dagar
före förhandlingen och uteblir den kallade utan att ha anmält laga förfall, får
domstolen eller förvaltningsmyndigheten besluta om hämtning genom
polismyndighetens försorg. Hämtning av någon annan än utlänningen får docic
ske endast om det finns synnerliga skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
Vid förhandlingen skall noga utredas de omständigheter som kan<br>
inverka på ärendets avgörande. Utlänningen skall få tillfälle, att ange sin<br>
ståndpunkt och att uttala sig om de omständigheter som åberopas i ären<br>
det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om förhandUng vid aflmän domstol skall, i den mån annat inte följer av 5
- 7 samt 9 och IO §§, i tillämpliga delar gälla bestämmelsema om
bevisupptagning utom huvudförhandling i brottmål. Utöver vad som följer av 5
kap. 1 § rättegångsbalken får rätten förordna att förhandlingen skafl hållas
inom stängda dörrar, om det kan antas att det vid förhandlingen kommer att
förebringas uppgift, för vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i
sekretesslagen (1980:100).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhandling
vid förvaltningsmyndighet eller allmän förvaltningsdomstol skall, om annat
inte följer av 5-7 samt 9 och 10§§, ske med iakttagande i tillämpliga delar av
som föreskrivs om muntlig förhandling vid sådan domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
För inställelse vid förhandlingen skafl utlänningen få ersättning av<br>
allmänna medel för resa och uppehälle, om det bedöms skäligt med hänsyn<br>
till hans ekonomiska förhållanden, den tid han har vistats i landet samt<br>
övriga omständigheter. Förskott får beviljas på ersättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
personer som på kallelse har instäflt sig vid förhandlingen har rätt till
ersättning av aflmänna medel för kostnad och tidsspillan med anledning av
inställelsen. Förskott får beviljas pä ersättning för resa och uppehälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som är allmänt ombud eller tolk har rätt att av aflmänna medel få arvode samt
ersättning för kostnader och tidsspillan, om inte uppdraget har fullgjorts i
tjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Frågan om ersättning efler
förskott prövas av den domstol eller förvaltningsmyndighet som håller
förhandlingen. Närmare bestämmelser om ersättning och förskott meddelas av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En förvaltningsmyndighets
beslut om ersättning enligt 9 § får överklagas till kammarrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En utlänning får tas i förvar
om det är sannolikt att han kommer att avvisas eller utvisas enligt denna lag
eller beslut härom föreligger och det skäligen kan antas att han annars kommer
att hålla sig undan eller bedriva brottslig verksamhet i Sverige eller om hans
identitet är oklar. Är utlänningen under sexton år, får han inte utan
synnerliga skäl tas i förvar. Detsamma gäller hans vårdnadshavare eller, om de
är flera, en av dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
de fömtsättningar som anges i första stycket kan en utlänning ställas under
uppsikt, om detta är tillräckligt. Beträffande uppsikt gäller 6 kap. 5 §
utlänningslagen (1989:000) i tillämpliga delar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>13 § Även om de i 12 §
angivna fömtsättningarna inte föreligger, får en Prop. 1988/89:86<br>
polismyndighet ta en utlänning i förvar eller ställa honom under uppsikt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>när
fråga om avvisning skall överlämnas till regeringen enligt 2§ eller när det
uppkommer fråga om att utvisa utlänningen enligt 3 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
med stöd av första stycket skafl anmälas till regeringen. Det statsråd som har
till uppgift att föredra ärenden enligt denna lag skall snarast pröva om
åtgärden skall bestå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ När regeringen har beslutat
om avvisning eller utvisning enligt dennalagmendet möter hinder som anges i 8
kap. 1—4 §§ utlänningslagen (1989:000) mot att verkställa beslutet eller
beslutet av annan särskild anledning inte bör verkställas, skall regeringen
förordna att verkställighet tills vidare inte får ske (inhibition). Avvisnings-
eller utvisningsbeslutet samt förordnandet om inhibition skall prövas på nytt
när det finns skäl lill detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ När fråga uppkommer om hinder
mot verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning enligt denna lag,
får det statsråd som har tifl uppgift att föredra sådana ärenden besluta att
verkstäflighet inte skall ske innan regeringen har avgjort ärendet. Ett sådant
beslut får även fattas av statens invandrarverk. Verket skall då genast
underrätta regeringen och anmäla ärendet, om det ännu inte har kommit under
regeringens prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Ett beslut om avvisning efler
utvisning skall verkställas så snart det kan ske. Verkställigheten ankommer på
polismyndighet. Regeringen får dock förordna att verkställigheten skall ske
genom annan myndighets försorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Skall ett av regeringen
meddelat beslut om avvisning eller utvisning enligt denna lag på gmnd av
förordnande enligt 14 § inte verkstäflas, tillämpas 19 - 22 §§ beträffande
utlänning som avses med beslutet. Regeringen får besluta om sådana åtgärder som
anges i 4 kap. 11 § första stycket utlänningslagen (1989:000) för utlänningens
vistelse i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
enligt utlänningslagen meddelats beslut i andra fafl än sådana som avses i
första stycket om avvisning eller utvisning och kan beslutet inte verkställas, får
regeringen, om sådana omständigheter föreligger beträffande utlänningen som
avses 1 §, förordna att 19 —22§§ skall tillämpas och besluta om sådana åtgärder
som sägs i första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
beslut om åtgärder meddelas skall förhandling håflas. Därvid tillämpas reglema
om förhandling i 5 -11 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ I ärende enligt denna lag
gäller i tillämpliga delar vad som är föreskrivet i 4 kap. 12,13 och 15 §§, 5
kap. 5 §, 6 kap. 4 § andra stycket och 6-15§§, 7kap. 7och9§§, 8kap. 1-6, 14 och
16§§, 9 kap. l-3§§samt 11 kap. 5 och 6§§ utlänningslagen (1989:000).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om det är av betydelse för
att utröna om en organisation eller gmpp som avses i 1 § andra stycket
planlägger eller förbereder gärning som innebär våld, hot eller tvång för
politiska syften, får en utlänning som avses i 17§, underkastas husrannsakan,
kroppsvisitation eller kroppsbesiktning. Av en sådan utlänning får också tas
fingeravtryck och fotografi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förordnande
om åtgärd enligt första stycket meddelas av polismyndig<br>
het. I fråga om sådan åtgärd gäller i övrigt bestämmelserna i 28 kap.<br>
rättegångsbalken i tillämpliga delar.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>20 § För ändamål som
avses i 19 § första stycket kan rätten, om det finns Prop. 1988/89:86<br>
synnerliga skäl, meddela polismyndighet tiflstånd att ta del av samtal till och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>från
telefonapparat, som innehas eller av annat skäl kan antas komma att begagnas av
en utlänning som avses i 17 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
kan för ändamål som avses i 19§ första stycket, om det finns synnerliga skäl,
även meddela polismyndighet tillstånd att närmare undersöka, öppna eller
granska post- eller telegrafförsändelse, brev, annan sluten handling eller
paket som har ställts tifl eller avsänts från utlänning som avses i I7§, och
som påträffas vid husrannsakan, kroppsvisitation eller kroppsbesiktning eller
som finns hos post-, telegraf-, jämvägs- eller annan befordringsanstalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
tillstånd som avses i andra stycket kan rätten förordna, att i tillståndet
avsedd försändelse, som ankommer till befordringsanstalt, skall kvarhållas till
dess den närmare undersökts, öppnats eller granskats. Förordnandet skall
innehålla underrättelse att meddelande om åtgärden inte får utan tillstånd av
den som har begärt åtgärden lämnas avsändaren, mottagaren eller annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>21 §
Tillstånd som avses i 20 § skafl meddelas att gälla för viss tid som<br>
inte överstiger en månad. Tiden räknas vid tiflstånd till telefonavlyssning<br>
från den dag tillståndet delgavs telefonanstaltens föreståndare och i övriga<br>
fafl från den dag tillståndet meddelades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om tillstånd prövas av Stockholms tingsrätt på yrkande av rikspolisstyrelsen.
Rättens avgörande sker genom slutligt beslut. Sådant beslut går omedelbart i
verkställighet. I fråga om förfarandet skall också bestämmelsema i
rättegångsbalken om förfarandet vid rättens prövning av fråga som under
fömndersökning i brottmål uppkommit om åtgärd enligt 27 kap. 16 § nämnda balk
tiflämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22 §
Uppteckning som har gjorts vid telefonavlyssning får inte granskas<br>
av annan än rätten, rikspolisstyrelsen, polismyndighet eller åklagare. Inne<br>
håller uppteckningen något som inte är av betydelse för det ändamål som har<br>
föranlett avlyssningen, skall den i sådan del efter granskningen omedelbart<br>
förstöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försändelse
eller annan handflng som omfattas av tillstånd enligt 20 § får inte närmare
undersökas, öppnas eller granskas av annan än rätten, rikspolisstyrelsen,
polismyndighet eller åklagare. Sådan handling skall undersökas snarast möjligt.
När undersökningen har slutförts, skall försändelse som finns hos
befordringsanstalt tiflställas den till vilken försändelsen är ställd och
annan handling återlämnas till den hos vilken handlingen påträffats, om inte
beslag sker enligt därom gällande bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>23 §
Till fängelse i högst ett år eller, när omständighetema är mildrande,<br>
till böter döms</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den som hjälper en sådan
utlänning som avses i 1 § att komma in i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den som försöker hindra
verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning enligt denna lag eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en utlänning som bryter mot en
sådan föreskrift som har meddelats enhgt 17§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
försök eller förberedelse till brott som avses i första stycket 1 döms till
ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>24 §
Till fängelse i högst ett år eller, om brottet är ringa, till böter döms</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
utlänning som uppehåller sig i Sverige, fast han enligt ett verkställt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>beslut om avvisning eller
utvisning enligt denna lag inte har haft rätt att Prop. 1988/89:86
återvända hit. Detta gäller dock inte om utlänningen har flytt hit för att
undgå förföljelse som avses i 3 kap. 2§ utlänningslagen (1989:000).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ringa fafl skall åtal för brott enligt denna paragraf inte väckas annat än om
det är påkallat från allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 jufl 1989, då lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder i
spaningssyfte i vissa fall skall upphöra att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 17§ första stycket tillämpas även när regeringen enligt 73§ utlänningslagen
(1980:376) eller 8§ lagen (1973:162) om särskilda åtgärder till förebyggande av
vissa våldsdåd med internationell bakgmnd eller 51 § tredje stycket
utlänningslagen (1954:193) har förordnat att avvisnings- efler
utvisningsbeslut ej skall verkställas. Bestämmelsema i I7§ andra stycket är
tillämpliga också när beslut om avvisning eller utvisning har meddelats enligt
utlänningslagen (1980:376) och när beslut om avvisning, förpassning,
förvisning eller utvisning har meddelats enligt utlänningslagen (1954:193).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
tillämpning av 23 § första stycket 2 och 24 § första stycket likställs med
beslut om avvisning eller utvisning som där avses motsvarande beslut enligt
äldre lag. Med föreskrift enligt 23 § första stycket 3 likställs motsvarande
föreskrifter som meddelats enligt äldre lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det i en lag eller i en annan författning hänvisas till en föreskrift som har
ersatts genom bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya
bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:69.0pt'><span style='font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:184.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om tillstånd för anställning på fartyg </span><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
En utlänning skall ha tillstånd för att ha anställning som avser<br>
befattning på svenskt fartyg i utrikes trafik (anställningstillstånd) om inte<br>
utlänningen har permanent uppehåflstillstånd i Sverige eller är medborga<br>
re i Danmark, Finland, Island efler Norge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får föreskriva andra undantag från kravet på anslällninglill-stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Anställningstillstånd ges för
tjänstgöring i en befattning på ett visst fartyg efler vissa fartyg eller på
fartyg som tillhör ett visst rederi. Tillstån-del får förenas med de villkor
som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Anställningstillstånd ges av
arbetsmarknadsstyrelsen. Tiflstånd får dessutom ges</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>av den sjömansförmedling, som
utses av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>av de svenska
utlandsmyndigheter som utrikesdepartementet bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsstyrelsen
får återkalla ett anställningstillstånd om utlänningen medvetet har lämnat
oriktiga uppgifter eller svikligen har förtigit vissa omständigheter eller om
det i övrigt föreligger särskilda skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Den som har en utlänning i
sin tjänst trots att utlänningen inte har föreskrivet anställningstillstånd
döms till böter eller, när omständigheterna är försvårande, till fängelse i
högst ett år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Fysisk eller juridisk person
som har en utlänning i sin tjänst, trots att denne inte har föreskrivet
anställningstillstånd, skall erlägga en särskild avgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
varje utlänning som avses i första stycket utgör avgiften hälften av det
basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde när
överträdelsen upphörde. Har överträdelsen pågått under längre tid än tre
månader, utgör avgiften för varje utlänning i stället hela basbeloppet.
Avgiften får nedsättas eller efterges, om särskilda omständigheter föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Frågor om påförande av avgift enligt 5§ prövas av allmän domstol<br>
efter ansökan, som skall göras av aflmän åklagare inom två år efter det att<br>
överträdelsen upphörde. 1 frågor om sådan talan gäller i tillämpliga delar<br>
bestämmelserna i rättegångsbalken om åtal för brott på vilket inte kan<br>
följa svårare straffan böter och om kvarstad i brottmål. Sedan fem år har<br>
förflutit efter det att överträdelsen upphörde, får avgift inte påföras. Avgif<br>
ten tillfaller staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgiften
skall betalas till länsstyrelsen inom två månader från det att<br>
beslutet vann laga kraft. En upplysning om detta skall tas in i beslutet.<br>
Betalas inte avgiften inom denna tid, får den jämte restavgift, som beräk<br>
nas enligt 58 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272), indrivas i den ordning<br>
som enligt nämnda lag gäller för indrivning av skatt. Indrivningsåtgärder<br>
får dock inte vidtas sedan fem år har förflutit från det beslutet vann laga<br>
kraft.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1989.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 41 och 43§§ rättshjälpslagen (1972:429)' skall ha följande
lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>41
f</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättshjälp
genom offentligt biträde beviljas i mål eller ärende</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. hos
utskrivningsnämnd eller psykiatriska nämnden angående intag<br>
ning enligt 8, 9 eller I0§ eller utskrivning enligt 16 eller 19§ lagen<br>
(1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hos utskrivningsnämnd eller
psykiatriska nämnden angående inskrivning i eller utskrivning från vårdhem
efler specialsjukhus enligt 35 § lagen (1967:940) angående omsorger om vissa
psykiskt utvecklingsstörda,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>angående beredande av vård
enligt lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga eller
omedelbart omhändertagande enligt 6§ samma lag eller angående upphörande av
sådan vård enligt 5§ samma lag eller hos förvaltningsdomstol vid överklagande
enligt 20 § första stycket 1 samma lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
3.0pt;margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>hos förvaltningsdomstol angående beredande av vård
enligt lagen (1988:870) om vård av missbmkare i vissa fall efler angående
omedelbart omhändertagande enligt 13§ samma lag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>angående utvisning
enligt 38, 43, 47 eller 48§ utlänningslagen (1980:376) samt vid utredning hos
polismyndighet när fråga har uppkommit om utvisning enligt angivna lagrum,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>angående avvisning
enligt utlänningslagen, dock ej hos polismyndighet, såvida icke anledning
föreligger att överlämna ärendet till statens invandrarverk eller utlänningen
enligt 50 eller 52 § samma lag hållits iförvar längre än tre dagar,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>angående verkställighet
enligt utlänningslagen, om anledning föreligger att överlämna ärendet till
statens invandraverk med stöd av 85 eller 86§ samma lag eller hänskjuta ärendet
dit med stöd av 87§ samma lag eller om utlänningen enligt 50 eller 52§ samma
lag hållits iförvar längre än tre dagar,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8. angående
föreskrifter som<br>
meddelats enligt I3§. 48§ eller 74§<br>
andra stycket utlänningslagen.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>angående avvisning
enligt utlänningslagen (1989:000), dock inte hos polismyndighet, såvida inte
utlänningen enligt 6 kap. 2 eller 3§ utlänningslagen hållits i förvar längre än
tre dagar,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>angående utvisning
enligt 4 kap. 3 eller 11 § utlänningslagen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1.
angående avvisning eller utvisning enligt lagen (1989:000) om åtgärder för
att förebygga våldsdåd med internationell bakgrund (terroristlagen).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8.
hos regeringen angående åtgärder som beslutas enligt 4 kap. </span></i><i><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'>§ utlänningslagen eller 17§ terroristlagen.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' Lagen
omtryckt 1983:487. - Senaste lydelse 1988:1482.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9. angående
hemsändande av ut- 9. angående hemsähdande av ut<br>
länning med stöd av 104§ första länning med stöd av 12 kap. 3§ ut-<br>
stycket utlänningslagen,</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>länningslagen,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>angående förverkande av
villkorligt medgiven frihet enligt 26 kap. brottsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>angående verkstäflighet
utomlands av frihetsberövande påföljd enligt lagen (1963:193) om samarbete med
Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m. eller
lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av
brottsmålsdom,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>angående utlämning enligt lagen
(1970:375) om utlämning tifl Danmark, Finland, Island eller Norge för
verkställighet av beslut om vård eller behandling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>angående kastrering enligt
lagen (1944:133) om kastrering, om giltigt samtycke till åtgärden ej lämnats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>hos regeringen enligt
7#fl«</-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>14. hos regeringen enligt ]7§ ra stycket lagen
(1975:1360) om</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>andra stycket terroristlagen angåtvångsåtgärder i
spaningssyfte i vis-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>ende förordnande om tillämpning sa fall,</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>av
19-22 §§ samma lag,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hos allmän förvaltningsdomstol
angående intagning på sjukhus enligt 7, Heller 15 § smittskyddslagen
(1968:231) eller angående utskrivning från sjukhus enligt samma lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>43
§ Rättshjälp genom offentligt biträde beviljas efter ansökan eller då annars
anledning föreligger. Ansökan får göras av den som kan beviljas rättshjälp och
i mål eller ärende som anges i 41 § I även av annan som får föra talan i målet
eller ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättshjälp
beviljas och biträde</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rättshjälp beviljas och biträde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förordnas
av den myndighet som</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>förordnas av den myndighet som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>handlägger
målet eller ärendet,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>handlägger målet eller ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dock
ankommer prövningen i</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Dock ankommer prövningen i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ärende
hos socialnämnd eller social</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ärende hos socialnämnd eller social</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>distriktsnämnd
enligt 41 § 3 på</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>distriktsnämnd enligt 41 § 3 på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>länsrätten,
i ärende som avses i 41 §</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>länsrätten, i ärende som avses i 41 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5—9,
13 eller 14 på rättshjälps-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13 på rätlshjälpsnämnden, / a>e««/e</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>nämnden,
i ärende hos polismyn-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>hos polismyndighet enligt 41 § 5 ef</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>dighet
enligt 41 § 12 på länsrätten</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>ler 7på rättshjälpsnämnden, om an-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>samt
i annat ärende hos regeringen</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>sökan om rättshjälp skall avslås, i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>än
som avses i 41 § 5-9 eller 14 på</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ärende hos polismyndighet enligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>departementstjänsteman
som rege-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>41 § 12 på länsrätten samt i ärende</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ringen
bestämmer.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>hos regeringen på departements<br>
tjänsteman som regeringen bestäm<br>
mer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
myndigheten skilt målet eller ärendet från sig, äger under tiden till dess
talan fullföljts eller liden för fullföljd utgått andra stycket motsvarande
tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättshjälp
utgår även när talan fullföljs eller meddelat beslut underställs annan
myndighets prövning eller saken överlämnas till annan myndighets avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Senaste
lydelse 1988:213.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansökan
om rättshjälp genom offentligt biträde ges in till den myndighet som
handlägger målet eller ärendet. Gäller ansökan ärende som avses i 41 § 5-9, 13
eller 14, ges dock ansökan in tifl rättshjälpsnämnden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Har
rättshjälp beviljats i ärende vari beslutas om avvisning eller utvisning
enligt utlänningslagen (1989:000) eller lagen (1989:000) om åtgärder för att
förebygga våldsdåd med internationell bakgrund (terroristlagen) gäller
rättshjälpen till dess verkställighet av beslutet skett eller frågan om
verkställighet förfallit.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansökan
om rättshjälp genom offentligt biträde ges in till den myndighet som
handlägger målet eller ärendet. Gäller ansökan ärende som avses i 41 § 13, ges
dock ansökan in till rättshjälpsnämnden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Myndighet som inte själv
får bevilja rättshjälpen skall till behörig myndighet med eget yttrande
överlämna ingiven ansökan med därvid fogade handlingar eller anmäla behovet av
offentligt biträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1989.1 ärende enligt utlänningslagen (1980:376)
eller lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall
tillämpas fortfarande äldre bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:69.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1988/89. 1 saml Nr 86</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:75.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>33</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>5 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 7 kap. 14§ sekretesslagen (1980:100)' skall ha följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Förslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
kap. 14§ Sekretess gäller för uppgift som rör utlänning, om det kan antas att
röjande av uppgiften skulle medföra fara för all någon utsätts för övergrepp
eller annat allvarligt men som föranleds av föhållandet mellan utlänningen och
utländsk stat eller myndighet eller organisation av utlänningar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=287>
<tr>
<td valign=top align=left height=287 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Utöver vad som följer
av första stycket gäller sekretess i verksamhet för kontroll över
utlänningar och i ärende om svensk medborgarskap för uppgift om enskilds
personliga förhållanden, om det inte slår klart all uppgiften kan röjas ulan
att den enskilde eller någon honom närstående lider men. 1 verksamhet för
kontroll över utlänningar gäller sekretess också för anmälan eller annan
utsaga av enskild, om det kan antas att fara uppkommer för att den som har
gjort anmälan eller avgivit utsagan eller någon honom närstående utsätts för
våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock
inte beslut i ärende som avses i detta stycke.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:143.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utöver
vad som följer av första stycket gäller sekretess i verksamhet för kontroll
över utlänningar och i ärende om svenskt medborgarskap för uppgift om enskilds
personliga förhåflanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan
att den enskilde eller någon honom närstående lider men. I verksamhet för
kontroll över utlänningar gäller sekretess också för anmälan eller annan utsaga
av enskild, om det kan antas alt fara uppkommer för att den som har gjort
anmälan eller avgivit utsagan eller någon honom närstående utsätts för våld
eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Beträffande beslut i ärende som
avses i detta stycke gäller sekretessen dock endast för uppgifter i skälen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:45.0pt;
margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den
I juli 1989.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>'Lagenomtryckt 1988:9</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>34</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>6 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1966:293) om beredande av sluten
psykiatrisk vård i vissa fall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 18 a§ lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i
vissa fall' skall ha följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
beträffande någon som är patient enligt denna lag beslut meddelats om
avvisning efler utvisning enligt utlänningslagen (1980:376) eller utlämning
enligt lagen (1957:668) om utlämning för brott efler lagen (1959:254) om utlämning
för brott till Danmark, Finland, Island och Norge eller lagen (1970:375) om
uflämning lill Danmark, Finland, Island eller Norge för verkställighet av
beslut om vård eller behandling, skall han utskrivas, om det begärs av den myndighet
som skall verkställa beslutet och hans tillstånd tillåter sådan verkställighet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8a§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
beträffande någon som är patient enligt denna lag beslut meddelats om
avvisning eller utvisning enligt utlänningslagen (1989:000) efler utlämning
enligt lagen (1957:668) om utlämning för brott eller lagen (1959:254) om utlämning
för brott till Danmark, Finland, Island och Norge eller lagen (1970:375) om
uflämning tifl Danmark, Finland, Island eller Norge för verkställighet av
beslut om vård eller behandling, skall han utskrivas, om det begärs av den myndighet
som skall verkställa beslutet och hans tillstånd tillåter sådan verkställighet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
utskrivning som nu sagts gäller 17 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
56.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i
kraft den I juli 1989. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om beslut
om avvisning efler utvisning enligt utlänningslagen (1980:376).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagenomtryckt
1982:782</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>7 Förslag
till</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1971:176) om vissa intemationella
sanktioner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 15 § lagen (1971:176) om vissa intemationella sanktioner skall
ha följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>15§'<br>
Regeringen får förordna att en Regeringen får förordna att en<br>
utlänning som skäligen kan antas</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>utlänning som skäligen kan antas<br>
ha hemvist i en blockerad stat och</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>ha hemvist i en blockerad stat och<br>
ha begått eller avser att begå sådan</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>ha begått
eller avser att begå sådan<br>
handling som står i strid mot för-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>handling som står i strid mot för<br>
bud enligt 3 — 8 §§ kan avvisas i den</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>bud enligt 3 —
8 §§ kan avvisas i den<br>
ordning som föreskrivs i utlän-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>ordning som föreskrivs i utlän<br>
ningslagen (1980:376).</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>ningslagen (1989:000).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juU 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Senaste
lydelse 1985:1053</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>8 Förslag
till</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring av lagen (1965:94) om polisregister m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 7 § lagen (1965:94) om polisregister m. m. skall ha följande
lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:142.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7§'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
uppgift från polisregister må, om ej annat följer av 7 a §, ej medtagas
anteckning om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. böter,
sedan fem år förflutit från dom, beslut eller godkännande av<br>
strafföreläggande;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. villkorlig
dom, skyddstiflsyn, 2. villkorlig dom, skyddstillsyn,<br>
fängelse som ådömts enligt 28 kap. fängelse som ådömts enligt 28 kap.<br>
3§ brottsbalken, överlämnande till 3§ brottsbalken, överlämnande tifl<br>
särskild vård, dom varigenom nå- särskild vård, dom varigenom nå<br>
gon enligt 30 kap. 6§ brottsbalken gon enligt 30 kap. 6§ brottsbalken<br>
förklarats fri från påfbljd, beslut av förklarats fri från påföljd, beslut
av<br>
åklagare att icke tala å brott eller åklagare att icke tala å brott eller<br>
beslut om utvisning enligt 38, 43, beslut om utvisning enligt 4 kap. 3<br>
47 eller 48§ utlänningslagen eller </span><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>§
utlänningslagen<br>
(1980:376), sedan tio år förflutit (1989:000) eller 3§ lagen<br>
från dom eller beslut;</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>(1989:000) om åtgärder för att före<br>
bygga våldsdåd med internationell<br>
bakgrund (terroristlagen), sedan tio<br>
år förflutit från dom eller beslut;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>fängelse i annat fall än som
avses i 2 samt förvandlingsstraff för böter, sedan tio år förflutit från
frigivningen;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vandel i övrigt, sedan tio år
förflutit från den händelse som föranlett anteckningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anteckning
om utvisning som beslutats av allmän domstol tas med under den tid, som är
föreskriven för den brottspåföljd som har ådömts </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>jämte utvisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
före utgången av tid som nu sagts beträffande samma person ånyo meddelats dom
eller beslut eller förekommit händelse, som antecknats i registret och icke
avser endast förändring av påföljd eller verkställighet av tidigare dom eller
beslut, må båda anteckningama medtagas sä länge någondera må medtagas enligt
första eller andra stycket. Förekommer flera anteckningar, äger vad nu sagts
motsvarande tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1989. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i
fråga om anteckning angående beslut om utvisning enligt 38, 43, 47 eller 48 §
utlänningslagen (1980:376).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>: Senaste lydelse 1988:946.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>9 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 2, 14 och 18§§ lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar' skall ha följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>2 </span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringsrätten
prövar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. besvär
över kammarrätts beslut enligt förvaflningsprocesslagen<br>
(1971:291),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>2. besvär över annat
beslut i förvaltningsärende som enligt lag eller av<br>
riksdagen beslutad författning eller enligt instmktion för kammarrätterna<br>
anföres hos domstolen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om regeringsrättens
behörighet alt pröva ansökningar om resning och återställande av försutten tid
finns bestämmelser i 11 kap. 11 § regeringsformen. I 67§ tredje stycket
utlänningslagen (1980:376) finns vidare bestämmelser om att regeringsrätten i
vissa fafl prövar om fÖrvarsbeslut skall bestå.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om regeringsrättens behörighet
att pröva ansökningar om resning och återställande av försutten lid finns
bestämmelser i 11 kap. 11 § regeringsformen. I 7 kap. 7§ tredje stycket
utlänningslagen (1989:000) finns vidare bestämmelser om att regeringsrätten i
vissa fall prövar om beslut omförvar skall bestå.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14§3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsrätt
prövar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
3.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>1. mål enligt skatte-,
taxerings-, uppbörds- och folkbokföringsförfattningarna i den utsträckning som
är föreskrivet i dessa författningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2. mål enligt
socialtjänstlagen (1980:620), lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om
vård av unga, lagen (1988:870) om vård av missbmkare i vissa fafl, lagen
(1988:153) om bistånd åt asylsökande m.n., lagen (1985:568) om särskilda
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl., utlänningslagen (1980:376),
smittskyddslagen (1968:231), lagen (1970:375) om utlämning till Danmark,
Finland, Island eller Norge för verkställighet av beslut om vård eller
behandling, körkortslagen (1977:477) och lagen (1989:14) om erkännande av verkställighet
av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn, allt i den
utsträckning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:39.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Lagenomtryckt 1981:1323. - Senaste lydelse 1982:1138. Senaste lydelse 1989:15.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2. mål enligt
socialtjänstlagen<br>
(1980:620), lagen (1980:621) med<br>
särskilda bestämmelser om vård av<br>
unga, lagen (1988:870) om vård av<br>
missbmkare i vissa fall, lagen<br>
(1988:153) om bistånd åt asylsö<br>
kande m.n., lagen (1985:568) om<br>
särskilda omsorger om psykiskt ut<br>
vecklingsstörda m.fl., smittskydds<br>
lagen (1968:231), lagen (1970:375)<br>
om utlämning tifl Danmark, Fin<br>
land, Island eller Norge för verk<br>
ställighet av beslut om vård efler<br>
behandling,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>körkortslagen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>(1977:477) och lagen
(1989:14) om erkännande av verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.
m. och om överflyttning av barn, allt i den utsträckning som är föreskrivet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:56.0pt'><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
är föreskrivet i dessa lagar i dessa lagar samt mål enligt 6 kap. samt mål
enligt 6 kap. 21 § och 21 § och 21 kap. föräldrabalken, 21 kap.
föräldrabalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>mål som avses i 24 § lagen
(1984:3) om kämteknisk verksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>mål som avses i 6§ första
stycket lagen (1985:206) om viten. Länsrätten i Östergötlands län
prövar mål enligt luftfartslagen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>(1957:297) i den
utsträckning som'är föreskrivet i den lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förekommer
vid mer än en länsrätt flera mål enligt skatte-, taxerings-eller
uppbördsförfattningama som har nära samband med varandra, får målen handläggas
vid en av länsrätterna, om det kan ske utan avsevärd olägenhet för någon
enskild. Närmare föreskrifter om överlämnande av mål meflan länsrätter meddelas
av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>18r
Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. när
åtgärd som avser endast måls beredande vidtages,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. vid
sådant förhör med vittne 2. vid sådant förhör med vittne<br>
eller sakkunnig som begärts av an- eller sakkunnig som begärts av an<br>
nan länsrätt samt vid sådant förhör nan länsrätt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:244.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>/' ärende enligt utlänningslagen (1980:376) som begärts med stöd av
57§samma lag,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vid beslut som avser endast
rättelse av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vid beslut om återkallelse
tills vidare av ett körkort, körkortstillstånd eller traktorkort eller om
vägran tills vidare att godkänna ett utländskt körkort, när det är uppenbart
att ett sådant beslut bör meddelas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vid beslut enligt
luftfartslagen (1957:297) om försättande ur kraft av ett certifikat,
elevtiflstånd eller behörighetsbevis, när det är uppenbart att ett sådant
beslut bör meddelas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vid annat beslut som inte
innefattar slutligt avgörande av mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det inte är påkaflat av särskild anledning att målet prövas av fullsutten rätt,
är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som inte innefattar
prövning av målet i sak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>mål om utdömande av vite,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>mål enligt bevissäkringslagen
(1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen, enligt lagen (1978:880) om
betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, om besiktning enligt
fastighetstaxeringslagen (1979:1152), om handlings undantagande från
taxeringsrevision, skatterevision eller annan granskning och om befrielse från
skyldighet att lämna kontrolluppgift enligt taxeringslagen (1956:623),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>mål om omedelbart
omhändertagande enligt 6 § lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård
av unga och 13§ (1988:870) om vård av missbmkare i vissa fall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>mål enligt uppbörds- och
folkbokföringsförfattningarna med undantag av mål om arbetsgivares ansvarighet
för arbetstagares skatt och mål enligt lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>mål om uppdelning av
taxeringsvärde enligt 20 kap. 15§ fastighetstaxeringslagen (1979:1152),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"
Senaste lydelse 1988:1481.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>mål som avser ändring av
taxerad inkomst med högst 5000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>mål enligt skalle- och taxeringsförfattningarna
i vilket beslutet överensstämmer med parternas samstämmiga mening,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>mål om rättshjälp genom
offentligt biträde i ett ärende hos en annan myndighet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>mål enligt körkortslagen
(1977:477), om beslutet innebär aft något körkortsingripande inte skall ske
eller att varning meddelas eller om det är uppenbart att ett körkort,
körkortstillstånd eller iraktorkprt skall återkallas eller att ett utländskt
körkort inte skafl godkännas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10. mål
enligt luftfartslagen, om beslutet innebär att varning meddelas<br>
eller om det är uppenbart att ett certifikat, elevtillstånd eller behörighets<br>
bevis skafl återkallas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>11. mål
i vilket saken är uppenbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:78.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>40</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>10 Förslag till</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1988:153) om bistånd åt
asylsökande</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>m.n.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 2§ lagen (1988:153) om bistånd åt asylsökande m. fl. skall ha
följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2§<br>
2§ Bistånd lämnas tifl en utlän- 2§ Bistånd lämnas rifl en utlän<br>
ning som med stöd av 3, 5 eller 6§ ning som enligt bestämmelserna om<br>
utlänningslagen (1980:376) söker asyl i 3 kap. 1§ utlänningslagen<br>
uppehållstillstånd (asylsökande), (1989:000), ansöker om uppehälls-<br>
om den asylsökande</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>tillstånd (asylsökande), om den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><span style='font-family:Verdana'>asylsökande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. vistas
på en statlig förläggning för asylsökande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vistas i en kommun som har
träffat överenskommelse med statens invandrarverk om att ta emot asylsökande
och där den asylsökande har anvisats plats av invandrarverket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lillfäfligt vistas i en kommun
i avvaktan på att anvisas plats på en förläggning eller i en annan kommun,
eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vistas i en kommun som den
asylsökande har stark familjeanknytning tifl eller har andra synnerliga skäl av
vistas i.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätt
tifl bistånd enligt första stycket har också den asylsökandes medföljande barn
under 16 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:62.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>11 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring av datalagen (1973:289)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 4§ dalalagen (1973:289)' skall ha följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=302>
<tr>
<td valign=top align=left height=302 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tillstånd att inrätta
och föra personregister som innehåller uppgift om att någon misstänks eller
har dömts för brott eller har avtjänat straff eller undergått annan påföljd
för brott eller har varit föremål för tvångsingripande enligt lagen
(1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen (1988:870) om
vård av missbrukare i vissa fall, lagen (1966:293) om beredande av sluten
psykiatrisk vård i vissa fall, lagen (1967:940) angående omsorger om vissa
psykiskt utvecklingsstörda eller utlänningslagen (1980:376) får endast om
synnerliga skäl föreligger meddelas annan än myndighet som enligt lag eller
annan författning har att föra förteckning över sådana uppgifter.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillstånd
att inrätta och föra personregister som innehåller uppgift om att någon
misstänks eller har dömts för brott eller har avtjänat straff eller undergått
annan påföljd för brott eller har varit föremål för tvångsingripande enligt
lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen (1988:870)
om vård av missbrukare i vissa fall, lagen (1966:293) om beredande av sluten
psykiatrisk vård i vissa fall, lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda eller utlänningslagen (1989:000) får endast om synnerliga
skäl föreligger meddelas annan än myndighet som enligt lag eller annan
författning har att föra förteckning över sådana uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillstånd
att inrätta och föra personregister som i övrigt innehåller uppgift om någons
sjukdom, hälsotillstånd eller sexualliv eller uppgift om att någon fått
ekonomisk hjälp eller vård inom socialtjänsten eller varit föremål för åtgärd
enligt utlänningslagen får endast om särskilda skäl föreligger meddelas annan
än myndighet som enligt lag eller annan författning har att föra förteckning
över sådana uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tillstånd att inrätta och
föra personregister som innehåller uppgift om någons ras, politiska
uppfattning, religiösa tro eller övertygelse i övrigt får meddelas endast om
särskilda skäl föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
41.0pt;margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i
kraft den I juli 1989.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>' Lagen omtryckt 1982:446.
- Senaste lydelse 1988:1485.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>42</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>12 Förslag till</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 20§ kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:138.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20§'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla omkostnader
under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och bibehållande avräknas
från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde (bruttointäkt) som har
influtit i förvärvskällan under beskattningsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avdrag
får inte göras för:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
skatlskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter, såsom vad
skallskyldig utgett som gåva eller som periodiskt understöd eller därmed
jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sådana
kostnader för hälsovård, sjukvård samt företagshälsovård som anges i
anvisningarna;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kostnader
i samband med plockning av vilt växande bär och svampar eller kottar till den
del kostnaderna inte överstiger de intäkter som är skattefria enligt 19§;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>värdet
av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts av den
skattskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges bam som ej
fyllt 16 år;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ränta
på den skattskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans förvärvsverksamhet;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>svenska
allmänna skaller;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kapitalavbetalning
på skuld;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ränta
enligt 8 kap. I § studiestödslagen (1973:349);</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avgift
enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avgift
enligt 10 kap. plan- och bygglagen (1987:10);</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>avgift enligt 99a§ utlännings- avgift enligt 10 kap. 7§ utlän-<br>
lagen (1980:3 76);</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>ningslagen (1989:000f</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avgift
enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673);</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skadestånd,
som gmndas på lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller annan lag
som gäller förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, när skadeståndet
avser annat än ekonomisk skada;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:134.0pt'><span style='font-family:Verdana'>företagsbot
enligt 36 kap. brottsbalken; straffavgift enligt 8 kap. 7 § tredje stycket
rättegångsbalken;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>belopp
för vilket arbetsgivare är betalningsskyldig enligt 75 § uppbördslagen
(1953:272) eller för vilket betalningsskyldighet föreligger på grund av
underlåtenhet att göra avdrag enligt lagen (1982:1006) om avdrags- och
uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avgift
enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kontrollavgift
enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>överförbrukningsavgift
enligt ransoneringslagen (1978:268);</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vatlenföroreningsavgift
enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avgift
enhgt 3§ lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifterom in- eller
utförsel av varor;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'Senaste lydelse 1988:1530.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lagringsavgift
enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol eller lagen
(1985:635) om försörjningsberedskap på naturgasområdet;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avgift
enligt 18§ lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska
anläggningar;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ränta
på lånat kapital till den del räntan täcks av sådant statligt bidrag som avses
i punkt 7 av anvisningama tifl 24 §;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:134.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kapitalförlust
m. m. i vidare mån än som får ske enligt 36 §. (Se vidare anvisningama.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den Ijuli 1989. Äldre bestämmelser skafl fortfarande
tillämpas i fråga om avgift enligt 99 a § utlänningslagen (1980:376).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:83.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>13 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lagom ändring av kreditupplysningslagen (1973:1173)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 6 § kreditupplysningslagen (1973:1173)' skafl ha följande
lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
3.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppgift om någons
politiska efler religiösa uppfattning, ras eller hudfärg får icke insamlas,
lagras eller vidarebefordras i kreditupplysningsverksamhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Uppgift om att någon
misstänks eller har dömts för brott eller har avtjänat straff eller undergått
annan påföljd för brott eller har varit föremål för åtgärd enligt socialtjänstlagen
(1980:620), lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen
(1988:870) om vård av missbmkare i vissa fall, lagen (1966:293) om beredande
av sluten psykiatrisk vård i vissa fafl, lagen (1967:940) angående omsorger om
vissa psykiskt utvecklingsstörda, 11 —14§§ polislagen (1984:387), lagen
(1976:511) om omhändertagande av bemsade personer m. m. eller utlänningslagen
(1980:376) får ej utan medgivande av datainspektionen insamlas, lagras eller
vidarebefordras i kreditupplysningsverksamhet . Detsamma gäller uppgift-om
sjukdom, hälsotillstånd eller liknande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Uppgift om att någon
misstänks eller har dömts för brott eller har avtjänat straff eller undergått
annan påföljd för brott eller har varit föremål för åtgärd enligt socialtjänstlagen
(1980:620), lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen
(1988:870) om vård av missbmkare i vissa fafl, lagen (1966:293) om beredande
av sluten psykiatrisk vård i vissa fafl, lagen (1967:940) angående omsorger om
vissa psykiskt utvecklingsstörda, 11-14 §§ polislagen (1984:387), lagen
(1976:511) om omhändertagande av bemsande personer m.m. eller utlänningslagen
(1989:000) får ej utan medgivande av datainspek-, tionen insamlas, lagras eller
vidarebefordras i kreditupplysningsverksamhet . Detsamma gäller uppgift-om
sjukdom, hälsotillstånd eller liknande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Medgivande
som avses i andra stycket får lämnas endast om synnerliga skäl föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som anges i andra stycket utgör ej hinder för att uppgift om näringsförbud
insamlas, lagras eller vidarebefordras i kreditupplysningsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:36.0pt;
margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft
den 1 juli 1989.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>' Lagenomtryckt 1981:737.
- Senaste lydelse 1988:1478.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsdepartementet</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsrådet S. Andersson, ordförande, och statsråden Göransson, Gradin, R.
Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Thalén,
Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
Statsrådet Lööw</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:108.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition med förslag till utlänningslag m. m. 1
Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
stöd av regeringens bemyndigande den 12 februari 1987 tillkallades två
särskilda utredare. Den ene utredaren (A 1987:01), fortsättningsvis kallad
lagutredningen, fick lill uppgift att göra en i första hand teknisk översyn av
utlänningslagstiftningen. Framför allt skulle förslag lämnas tifl ändringar som
leder lill kortare handläggningstider i asylärenden. Till särskild utredare
förordnades f. d. justitierådet Carl Holmberg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andre utredaren (A 1987:02), fortsättningsvis kallad asylärendeutredningen,
fick till uppgift att se över organisation och mtiner för handläggningen av
asylärenden. Uppdraget var att föreslå de organisatoriska och administrativa
förändringar som behövs för att förkorta handläggningstiderna i asylärenden.
Till särskild utredare förordnades generaldirektören Lennart Myhiback.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredarna
överlämnade i januari 1988 var sitt belänkande (SOU 1988:1) Översyn av
utlänningslagen resp. (SOU 1988:2) Kortare väntan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
stöd av regeringens bemyndigande den 22 oktober 1987 tillkallades ytterligare
en särskild utredare. Denna utredare (A 1987:07) fick i uppgift att lämna
förslag till en ny organisation vid statens invandrarverk. Till särskild
utredare förordnades generaldirektören Christina Rogestam. Utredningen,
fortsättningsvis kallad organisationsutredningen (SIV 89), överlämnade i juli
1988 en slutrapport Ny organisation för statens invandrarverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan utredning som bör nämnas i detta sammanhang hade i uppdrag alt bl.a.
utreda asylförfarandel vid gränserna (A 1984:01). Denna utredning, i
fortsättningen kallad asylutredningen, överlämnade i oktober 1986 sitt
slutbetänkande (SOU 1986:48) Rättssäkerheten vid direktavvis-ningar.
Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning över remissyttrandena har
upprättats inom arbetsmarknadsdepartementet och finns riilgänglig i ärende dnr
R 5315/86.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
beslut den 3 april 1986 uppdrog regeringen åt statens invandrar<br>
verk att utreda och lämna förslag rörande den framtida utformningen för<br>
mottagande av flyktingar under kriser och i krig. Verket överlämnade i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>46</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>maj 1987 sina överväganden
och förslag (R 2801/87) Mottagande och Prop. 1988/89:86 omhändertagande av
flyktingar under kriser och i krig. Förslagen har remissbehandlats. En
sammanställning över remissyttrandena har upprättats inom
arbetsmarknadsdepartementet och finns tillgänglig i ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ärendet har vidare förekommit vissa skrivelser till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hämtöver
har tifl regeringen under en längre tidsperiod inkommit ett stort antal
skrifter från enskilda personer och organisationer, vilka berör frågor med
anknytning till utlänningslagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Lagutredningens sammanfattning av sitt betänkande och dess lagförslag
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1 och 2 och asylärendeutredningens
sammanfattning av sitt betänkande som bilaga 3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Betänkandena har remissbehandlats. Förteckningar över remissinstanserna
och två inom arbetsmarknadsdepartementet upprättade sammanställningar över
remissyttrandena bör fogas till protokollet som bilaga 4 och 5.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beslutade den 22 december 1988 att inhämta lagrådets yttrande över bl. a.
förslag till ny utlänningslag, förslag till lag om åtgärder för att förebygga
våldsdåd med internationell bakgmnd (tertoristlagen), förslag till lag om
tillstånd för anställning på fartyg samt förslag till ändringar i
rättshjälpslagen (1972:429) och sekretesslagen (1980:100). Förslagen hade
upprättats i arbetsmarknadsdepartementet på gmndval av lagutredningens
betänkande. De lagförslag som remitterats till lagrådet bör fogas til]
protokollet i detta ärende som bilaga 6. I den mån förslagen rör lagstiftning
som hör till andra departement har jag samrått med berörda statsråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har i allt väsentligt godtagit förslagen. Lagrådet anser att förslaget till ny
utlänningslag väl tillgodoser syftet att den skall vara mer överskådlig och
erbjuda mer rationella handläggningsregler. Lagrådets yttrande bör fogas till
protokollet som bilaga 7. Som kommer att framgå godtar jag i huvudsak lagrådets
förslag till ändringar i de remitterade förslagen. I samband med att jag
behandlar de olika sakfrågorna och de enskilda paragrafema i mitt förslag kommer
jag att gå in på lagrådets synpunkter. Lagrådets granskning har också lett till
omformuleringar och omredigeringar av lagförslagen i remissen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen föreslås flera lagändringar som inte har granskats av lagrådet.
Samtliga är följdändringar med anledning av den nya utlänningslagstiftningen.
Ändringarna får anses vara av sådan beskaffenhet att lagrådets granskning inte
behövs. Förslagen har utarbetats inom arbetsmarknadsdepartementet. Vissa av
dem rör "dock lagstiftning som hör till andra departement. Jag har även
beträffande dessa ändringsförslag samrått med berörda statsråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>2
Allmänmotivering</span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Utgångspunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
av huvudproblemen inom invandrings- och flyktingpolitiken kan sammanfattas i
tre punkter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Det tar för lång tid att
utreda, handlägga och fatta beslut i utlänningsärenden; beslut om avlägsnande
verkställs inte tiflräckligt snabbt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Det tar för lång tid innan den
som fått tillstånd att stanna i landet kan tas emot i en kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Det tar för lång tid efter
bosättningen innan invandrare och flyktingar kan få ett arbete och en egen
försörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Problemen
kan inte lösas enbart med statliga åtgärder. En framgångsrik invandrings- och
flyktingpolitik är en angelägenhet för många: riksdag och regering, centrala
ämbetsverk och deras regionala och lokala företrädare, de tillståndssökandes
rättsliga ombud, kommunema, frivilliga organisationer, afla de som blir
nyanlända flyktingars och invandrares medmänniskor. Det krävs målmedvetenhet,
förändringsvilja, engagemang och tålamod. Statsmakternas bidrag till att lösa
de problem som jag nu sammanfattat i de tre punkterna är flera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
förslag av regeringen i 1987/88 års kompletteringsproposition (prop.
1987/88:150) beslöt riksdagen att ge statens invandrarverk vidgade och delvis
nya möjligheter att åstadkomma ytterligare mottagningserbjudanden från
kommunema. 1 samma proposition föreslog regeringen flera särskilda insatser
inom arbetsmarknadspolitiken i syfte att underlätta invandrares och flyktingars
väg in i arbetslivet. Riksdagen beslöt i enlighet med regeringens förslag.
Arbetet med att förmå kommunerna att ta emot fler flyktingar och med att hävda
arbetslinjen även för flyktingar och invandrare fortsätter. Senast har detta
kommit tifl uttryck i regeringens proposition (1988/89:47) om vissa
ekonomisk-politiska åtgärder. Den generösa och aktiva flyktingpolitik som
regeringen vill föra är starkt beroende av att vidtagna åtgärder ger påtagliga
resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Åtgärder
för kortare väntetider i asylärenden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
många asylsökande är det oerhört påfrestande att under lång tid få vänta på
beslut. De långa väntetiderna i dag går knappast att förena med kravet på
rättssäkerhet. Nuvarande kostnader för uppehälle, sjukvård och andra åtgärder
för asylsökande kan minskas avsevärt med kortare väntetider. Långa väntetider
motverkar och fördröjer en framgångsrik integration för de asylsökande som får
stanna i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
översynsarbete av invandrar- och flyktingpolitiken som inleddes år 1987 syftar
primärt till att radikalt förkorta handläggningstidema i utlänningsärenden.
Arbetet har varit uppdelat i fyra delar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>— En
huvudsakligen teknisk översyn av utlänningslagstiftningen (lagut<br>
redningen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- Utredning
om nya mtiner för handläggningen av asylärenden (asylären<br>
deutredningen).</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>48</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>översyn
av organisationen vid statens invandrarverk (organisationsut- Prop.
1988/89:86 redningen SIV 89).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Ny
ordning för bistånd åt asylsökande under väntetiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
sistnämnda delen av arbetet resulterade i riksdagsbeslut och ny lagstiftning
(jfr. prop. 1987/88:80, SfU 17, rskr. 160). 1 övriga tre delar har regeringen
nu haft alt ta ställning till tre sinsemellan sammanhängande betänkanden: om
reviderad utlänningslagstiftning, om nya mtiner för hanteringen av asylärenden
och om en ny organisation för statens invandrarverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill redan här konstatera att kortare handläggningstider inte kan nås utan
samverkande åtgärder på flera plan. Det krävs bl. a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>en
effektivare ärendeprocess som tidigt skiljer ut mindre komplicerade ärenden
från de svåra, så att de senare inte blockerar för snabba beslut i de
förstnämnda;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>en
lämplig organisation som främjar smidiga utredningar, snabba beslut och
effektiv verkställighet;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>en
tillräcklig resursinsats;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>ett
smidigt samspel mellan myndigheter och andra berörda utanför myndighetsvärlden
(advokater, frivilligorganisationer etc);</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>en
stärkt administrativ kontroll av ärendehanteteringen;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>en
tillräcklig försörjning av information och dokumentation av betydelse för
snabba och riktiga beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringens
ställningstagande till de tre nu aktuella betänkandena sker mot bakgmnd bl.a.
av det beslut som riksdagen fattade under våren 1988 med anledning av
regeringens förslag rörande principerna för en ny organisation för statens
invandrarverk (prop. 1987/88:158, SfU 28, rskr. 339). Riksdagen har där upphävt
sitt beslut från år 1975 (prop. 1975:26, InU 6, rskr. 160) om invandrarverkets
nuvarande organisation och ställt sig bakom principerna för en ny,
regionaliserad verksorganisation. Riksdagen beslöt samtidigt att korrigera
vissa delar av gällande riktlinjer för flyktingmottagandet. Mot denna bakgmnd
och med beaktande av verksledningsbeslutet (prop. 1986/87:99, KU 29, rskr.
226) bedömer jag alt varken förslagen om nya mtiner för asylärenden eller
detaljorganisationen för invandrarverket som sådan behöver underställas
riksdagen. När det gäller resursema för och inriktningen av arbetet i den nya
verksorganisationen, vill jag hänvisa till den proposition (1988/89:105) som
regeringen nyligen beslutat om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill — innan jag går in på själva lagförslaget — ge en översiktlig beskrivning
av mtin- och organisationsfrågorna. Alla de åtgärder, som det beskrivna
översynsarbetet omfattar, avses träda i kraft den 1 juli 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nya
rutiner i asylärenden; ny organisation för invandrarverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
utgångspunkt i asylärendeutredningens förslag och utifrån målsätt<br>
ningen all liden från en ansökan tifl ett slutligt beslut från regeringen<br>
vanligtvis inte skall behöva överstiga sex månader skall asylsökande i<br>
fortsättningen normalt hänvisas till en s. k. utredningssluss där asylutred<br>
ningen görs. Till dessa utredningsslussar, där de sökande normalt bor</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 86</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>under utredningen,
koncentreras polisens utredningsresurser så att utred- Prop. 1988/89:86
ningen skall kunna genomföras inom två veckor. Personal från invandrarverket
bör i direkt anslutning till polisens utredning kunna göra en uppdelning i
klara ärenden och andra ärenden samt fatta beslut i de klara ärendena omgående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ärenden som inte är så klara att det är möjligt att direkt avvisa eller all ge
tillstånd redan vid utredningsslussarna, skall invandrarverket kunna fatta
beslut inom sex veckor från det att polisens utredning är slutförd. Detta
fömtsätter att det offentliga biträdet, om sådant har förordnats, utan dröjsmål
kommer in med yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överklagade
ärenden, som fömtsätts gå vidare till regeringen, skall normalt kunna avgöras
inom totalt sex månader från det handläggningen inleddes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
asylsökande som inte har en bostad ordnad hos någon nära anhörig eller inte har
andra synnerliga skäl bör inkvarteras på förläggning till dess att frågan om
han eller hon får stanna i landet är slutgiltigt avgjord.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvuddragen
i den nya organisationen är följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverkets
organisation regionaliseras bl. a. för att åstadkomma en effektivare
handläggning av utlänningsärenden. Härigenom skall man uppnå också ett bättre
flyktingmottagande och en förbättrad samverkan mellan verket, andra berörda
myndigheter och kommunema. Fyra utredningsslussar inrättas i olika delar av
landet för utredningar och beslut i asylärenden. Utgångspunkten är alt så många
beslut som möjligt bör tas ute på slussarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverkets
funktioner för mottagande av asylsökande och flyktingar och för samordning och
bevakning av invandrarpolitiska åtgärder organiseras i fyra regioner. Inom
varje region bör finnas ett kontor som svarar för det direkta samarbetet med
kommunerna inkl. utplacering av flyktingar i kommunerna samt för ledningen av
förläggningsverksamheten m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkets
resurser för planering, ledning och kontroll av verksamheten föreslås bli
förstärkta liksom insatserna för utbildning av personalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:50.0pt'><span style='font-family:Verdana'>50</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.2
Förslaget till ny utlänningslag </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.1
Varför en ny utlänningslag?</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min bedömning: Den
nuvarande utlänningslagen behöver göras mer överskådlig och erbjuda mer
rationella handläggningsregler i syfte främst att främja kortare
handläggningstider i utlänningsärenden. Vissa förändringar bör som ett led i
dessa strävanden vidtas i fråga om vilka bestämmelser som bör tas in i lag och vilka
som bör framgå av förordning. Reglema om anställningstillstånd för utländska
sjömän på svenska fartyg och de s.k. terroristbestämmelserna i den nuvarande
lagen saknar egentligt samband med flykting- och invandringspolitik och bör
därför återfinnas utanför den egentliga utlänningslagstiftningen. Dessa
förhållanden sammantagna leder till att en ny utlänningslag behövs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
bedömning: Överensstämmer med min.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Bedömningen att en ny lag behövs tillstyrks eller lämnas utan erinran av en
majoritet av remissinstansema. Flera remissinstanser anser att lagstiftningen
genom lagutredningens förslag blir mer överskådlig och ändamålsenlig.
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) anser att utredningens förslag och
överväganden allmänt sett är väl ägnade att läggas till gmnd för lagstiftning.
JO ifrågasätter lösningen att mönstra ut en del bestämmelser från
utlänningslagen och placera dem i särskild lagstiftning. Enligt JO kan också
förslaget att i lag ange kraven på olika tillstånd uppfattas som en förändring
av den gmndläggande samhälleliga attityden till utlänningar. Kammarrätten i
Jönköping är kritisk till den lagtekniska utformningen av förslaget och
föreslår att de ändringar i sak som anses påkallade vidtas inom ramen för
gällande lagtext.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för min bedömning:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utlänningslagen
(1980:376, UtlL) har varit i kraft sedan den 1 juli 1980 (prop. 1979/80:96, AU
27, rskr. 378). Den har ändrats vid flera tillfäflen; de mest omfattande
ändringama företogs år 1984 (SFS 1984:595). UtlL överensstämmer i stora delar
med 1954 års utlänningslag, med de ändringar som gjordes i denna framför allt
under 1970-talel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
1954 års lag på sin tid antogs utgick lagstiftaren från att olika restriktioner
för inresa och vistelse skulle kunna komma att upphöra. Reglema byggdes mot den
bakgmnden upp så att regeringen i stället fick rätt att förordna om sådana
inskränkningar. Samma principiella fördelning mellan lag och förordning
återfinns i 1980 års utlänningslag. Till sin uppbyggnad är denna lag en ramlag,
och utfyllande bestämmelser finns i utlänningsförordningen (1980:377; UtlF).
Beträffande innehållet i lagstiftningen och bakgmnden till denna vill jag
främst hänvisa till invandrarpolitiska kommitténs betänkanden (SOU 1982:49)
Invandringspolitiken — Bakgmnd och (SOU 1983:29) Invandringspolitiken — Förslag
samt prop.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:75.0pt'><span style='font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1983/84:144. RikUinjerna
för den nuvarande invandringspolitiken fram- Prop. 1988/89:86 går av prop.
1985/86:98.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kritik
mot nuvarande förhållanden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har under åren från olika håll gjorts gällande att den nuvarande
utlänningslagens regelsystem i sig bidrar till att handläggningen av utlänningsärendena
tar alltför lång tid. Delta gäller t. ex. de ganska komplicerade
bestämmelserna om hur ärenden överklagas och om överlämnande av ärenden i vissa
fall från en myndighet till en annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kritiken
har även riktats mot de detaljerade reglerna för hur beslut om avvisning eller
utvisning skall verkställas. Reglerna medför i praktiken att många ärenden
prövas i två eller tre instanser i två olika omgångar. Detta system kan också
leda till att omständigheter som i och för sig skulle ha kunnat åberopas till
stöd för en ansökan om uppehållstillstånd inte förs fram förrän i samband med
att ett beslut om avlägsnande skall verkställas. Kritiken på denna punkt har
förstärkts efter en lagändring som genomfördes år 1986 och som vidlogs i syfte
att uppfylla de krav på en räll till överklagande som finns i artikel 13 i den
europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
friheterna (Europakonventionen). Lagändringen innebar bl. a. att en utlänning
gavs rätt att överklaga även ett beslut av polismyndigheten alt inte överlämna
ett s. k. verkställighetsärende till invandrarverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
har vidare hävdats att vissa bestämmelser inte är tiflräckligt tydliga och att
detta har medfört svårigheter för en asylsökande att veta vilka rättigheter och
skyldigheter han eller hon har. Besluten i utlänningsärendena har också
kritiserats för att vara alltför knapphändigt motiverade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
berörda myndigheter som enskilda och olika organisationer har uttryckt oro över
att numera ett myckel stort antal av dem som söker asyl saknar
identitetshandlingar och inte heller har biljetter och annat som kan visa
varifrån de kommer. Detta medför dels att man inte vet vem den asylsökande
egentligen är, dels att det blir svårare att göra en riktig bedömning av
asylskälen. Dessa faktorer kan också bidra till att handläggningstiderna
förlängs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av en ny utlänningslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
översyn av utlänningslagen som lagulredningen har gjort har tagit sikte på att
åstadkomma en mer överskådlig lagstiftning och mer rationella
handläggningsregler än de nuvarande. Översynen har främst syftat till att
förkorta handläggningstiderna utan att berättigade anspråk på rättssäkerhet
efterges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagutredningen
har funnit att de förändringar av systematiken som behövs i den nuvarande
lagstiftningen för att de angivna syftena skall nås är omfattande. Utredaren
har därför lagt fram förslag till en helt ny utlänningslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna lagtekniska lösningen har fått stöd av en så gott som enig<br>
remissopinion.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>52</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som jag redan
inledningsvis har framhållit är de långa handläggningsti- Prop. 1988/89:86
derna i utlänningsärendena, främst asylärendena, ett mycket allvarligt problem.
Framför allt innebär de stora påfrestningar för dem som söker asyl men de
medför även stora kostnader för samhället. Det är därför nödvändigt att det
vidtas åtgärder som kan förkorta handläggningstiderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
bidragande orsak till att handläggningstiderna blivit så långa är enligt min
mening de i viss mån komplicerade handläggnings- och verkställighetsreglerna i
UtlL. När lagen tillkom var omfattningen av flyktinginvandringen avsevärt
mindre än den är nu. Behovet av enkla och effektiva regler för handläggningen
av utlänningsärenden framstod därför kanske inte lika tydligt som det gör nu.
De delreformer som har genomförts sedan år 1980 har enligt min mening ökat
lagens komplexitet. Till lagens bristande överskådlighet bidrar också det
förhållandet alt den reglerar flera olika saker utan nödvändigt inbördes
samband.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser det angeläget att utformningen av lagstiftningen på detta område inte
motverkar målet att förkorta handläggningstiderna. Att genomföra ytterligare
delreformer inom ramen för den nuvarande lagtexten skulle enligt min mening
motverka syftet att få en mer överskådlig och ändamålsenlig lagstiftning och
därmed också målet att förkorta handläggningstiderna. Jag anser därför i
likhet med lagutredningen och en majoritet av remissinstanserna att en ny
utlänningslag nu bör utformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsikten
med det förslag till ny utlänningslag som jag nu lägger fram är alltså att
åstadkomma en mer överskådlig lagstiftning med mer rationella
handläggningsregler. Jag vill, bl. a. med anledning av vad JO har anfört i sitt
remissvar, betona att det inte är fråga om att föreslå några ändringar av de
principer för invandringspolitik och utlänningskontroll, som med bred politisk
enighet har kommit till uttryck i den nuvarande utlänningslagen, eller av den
gmndläggande samhälleliga attityden till utlänningar. Många av bestämmelserna i
den nu gällande utlänningslagstiftningen återfinns därför oförändrade eller med
endast språkliga eller lagtekniska ändringar också i mitt förslag till ny
utlänningslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skillnaden
mellan UtlL och den föreslagna nya lagen beslår främst i ändrade
handläggningsregler för framför allt asylärenden, utbrytningen av de s. k.
terroristbestämmelserna samt en viss omdisposition av de regler som tas upp i
lag resp. ges i förordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
omdisposition i fråga om vissa regler som jag föreslår skall ses mot<br>
bakgrund av att man i 1954 års lagstiftningsärende, vars huvudprinciper<br>
följdes också i 1980 års lagstiftningsärende, utgick från alt omfattande<br>
restriktioner rörande utlänningars inresa och vistelse endast skulle be<br>
hövas under en begränsad tid. Reglerna härom ansågs därför böra kunna<br>
ändras på ell smidigt sätt utan riksdagens medverkan. Vad som då fram<br>
stod som regler av undantagskaraktär, såsom passlvång och skyldighet att<br>
ha uppehålls- och arbetstillstånd, är dock numera huvudregler som sanno<br>
likt inte kommer att ändras inom överskådlig tid. Även om strävandena<br>
till ett vidgat samarbete inom Europa på skilda områden på sikt skulle leda<br>
till ett avskaffande av passtvång m. m. mellan de berörda ländema, skulle<br>
kravet på pass och andra villkor för inresa och vistelse i Sverige kvarstå för<br>
flertalet utlänningar. Delta kommer till uttryck i mitt förslag genom att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skyldigheten alt inneha
vissa handlingar och tillstånd samt de mer väsent- Prop. 1988/89:86 liga
undantagen härifrån i fortsättningen anges direkt i lagen och inte som hittills
i förordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör i sammanhanget framhåflas att strävandena inom de Europeiska Gemenskaperna
(EG) att skapa ett gränslöst Europa följs från svensk sida. Som bekant har en
särskild organisation byggts upp inom regeringskansliet för att bevaka
utvecklingen inom EG och finna lämpliga lösningar för samarbete på de olika
samhällsområdena. Detta gäller också frågoma om asylrätt, visering och
gränskontroll. Vad gäller viseringspolitiken har EG-länderna enats om att
fr.o.m den 1 januari 1988 vidmakthålla viseringsplikt för medborgare i ca 50
länder (den s. k. negativlistan). Diskussioner pågår i syfte att utöka denna
lista med ytterligare ett tjugotal länder. En viss utökning har också skett
under år 1988. Vidare förekommer planer på att upprätta en s. k. positivlista
över länder vars medborgare inte skall behöva ha visum för inresa i EG-länder.
De länder som i första hand avses att tas upp på denna lista är de nordiska
länderna och övriga EFTA-länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om EG-ländernas strävanden på de nu angivna områdena kan leda fram till vissa
förenklingar när det gäller personers rörlighet mellan olika länder, är det
inte nu möjligt att förutse hur en sådan ordning påverkar svenska förhållanden
och svensk lagstiftning. Det kan dock redan nu konstateras att ett genomförande
av planerna på att avskaffa gränskontrollen mellan EG-länderna och en
skärpning av den yttre kontrollen inte är förenligt med den nordiska
passkontrollöverenskommelsen (PÖK). Även vid en anpassning till EG i detta
hänseende måste förändringar beträffande PÖK genomföras. Utgångspunkten i
detta arbete måste vara, oavsett hur en slutlig lösning ser ut, att den fria
rörligheten för nordbor inom Norden inte äventyras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att underlätta den fortsatta framställningen kommer förslaget till ny
utlänningslag att benämnas lagförslaget då hänvisningar görs tifl bestämmelser
i lagen. I samma syfte används — även i löptext — förkortningarna UtlL och UtlF
för 1980 års utlänningslag resp. 1980 års utlänningsförordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagens
omfattning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya utlänningslagen bör i likhet med UtlL reglera under vilka villkor
utlänningar får resa in i samt vistas och arbeta i Sverige. Den bör återspegla
och ge de regler som behövs för att invandrings- och flyktingpolitikens
målsättning skall följas. Den måste därför också innehålla bestämmelser om att
en utlänning under vissa fömtsättningar inte får resa in i efler måste lämna
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i andra författningar än UtlL finns regler om att en utlänning skall<br>
lämna Sverige. Jag tänker på de specialregler om hemsändande av utlän<br>
ningar i vissa fall på gmnd av särskilda vårdbehov hos dem, som har<br>
meddelats av regeringen med stöd av ett bemyndigande i nuvarande 104 §<br>
första stycket UtlL. Jag anser, till skillnad från JO, att det inte heller i<br>
fortsättningen är nödvändigt att samtliga materiella regler om när och på<br>
vilka sätt utlänningar får förmås atf lämna landet finns samlade i utlän-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>54</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ningslagen. Även andra
regler som gäller för utlänningar kan med fördel hållas utanför själva
utlänningslagen. Enligt min mening saknar också reglerna om
anställningstiflstånd för utlänningar på svenska fartyg i utrikes fart och de
s.k. terroristbestämmelsema, som nu finns i UtlL, egentligt samband med
invandrings- och flyktingpolitik, och de bör därför, som jag redan tidigare har
antytt, inte heller återfinnas i den nya utlänningslagen utan tas in i
särskilda lagar. Härigenom uppnås, menar jag, en klar och konsekvent
avgränsning av lagregleringen till nytta både för den enskilde och för dem som
skall tiflämpa bestämmelserna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.2
Tillståndsfrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: De materiefla reglerna om pass, visering, uppehålls-och
arbetstillstånd behålls i stort sett oförändrade. Den som har ett tidsbegränsat
uppehållstillstånd blir dock i fortsättningen viserings-fri. Regler införs om
att visering normalt får ges för högst tre månaders vistelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utrikesdepartementet
ges rätt att utfärda inte bara visering utan också uppehållstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
av de bestämmelser som i dag ges i förordning bör i stället ges i lagen och
vice versa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagutredningens
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. Lagutredningen har också
föreslagit att en bestämmelse införs om att uppehållstillstånd skall kunna beviljas
om utlänningen befinner sig i Sverige när ansökan görs eller prövas, om han
visar att han endast gör ett tillfälligt besök här (2 kap. 5 § 3 utredningens
lagförslag). Utredningen har vidare föreslagit att det beträffande
arbetstillstånd generellt skall anges att ett sådant skall avse visst eller
vissa slag av arbete, om inte särskilda skäl föranleder annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Det övervägande antalet remissinstanser godtar utredningens ståndpunkt. Några
anser att det är angeläget att inresebegreppet klargörs. ÖB betonar dämtöver
vikten av att reglerna rörande pass och visering ges ett klart och entydigt
innehåll. Några remissinstanser lämnar vissa lagtekniska synpunkter rörande
utformningen av bestämmelserna. Rikspolisstyrelsen (RPS) och invandrarverket
anser att den av utredningen föreslagna bestämmelsen om prövning av ansökan om
uppehållstillstånd vid tillfälliga besök inte bör införas. Invandrarverket
ifrågasätter utredningens förslag att del generellt skall anges att
arbetstillstånd skall avse visst arbete eller vissa slag av arbeten. RPS anser
att detta skall anges endast om särskilda skäl föranleder del. DO ifrågasätter
om reglerna om arbetstillstånd längre fyller någon funktion.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Inresebegreppet</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ÖB har i sitt remissvar pekat
på att det är angeläget att de bestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som kan få betydelse för
militär personals agerande i tjänsten är utformade</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>på
ett sätt som i möjligaste mån utesluter tveksamheter vid tillämpningen Prop.
1988/89:86 av dem. Osäkerhet om bestämmelsernas innebörd har enligt ÖB i vissa
fall förekommit när militär myndighet samverkar med polis och kustbevakning
vid övervakning av svenskt sjöterritorium. ÖB hänvisar till sin skrivelse tifl
regeringen av den 30 mars 1987 där önskemål framställs om att reglerna om krav
på pass och visering samt begreppet inresa förtydligas i berörda författningar.
Ett klargörande är enligt ÖB speciellt viktigt beträffande situationer när
utländska fritidsbåtar kommer in på svenskt territorium. Även vissa andra
remissinstanser har tagit upp frågan om innebörden av begreppet inresa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förordningen (1982:755) om utländska statsfartygs- och statsluftfartygs
tillträde till Sveriges territorium m. m. (tillträdesförordningen) avses med
svenskt territorium Sveriges landområden, sjöterritorium samt luftmmmet över
landområdena och sjöterritoriet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
om sjöterritoriet finns i lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium. Enligt
lagen omfattar Sveriges sjöterritorium inre vatten och .lerriiorialhavet. Det
begränsas mot det fria havet eller annan stats territorium av
territorialgränsen och i Öresund av demarkationslinjen. Till inre vatten
räknas, fömtom sjöar, vattendrag och kanaler inom landet, vid kusterna belägna
hamnar, bukter och vikar samt vattenområden innanför och mellan öar, holmar och
skär intill vissa linjer (baslinjer) som regeringen bestämmer. Till
lerriiorialhavet räknas det vattenområde av en viss närmare angiven bredd som
är beläget utanför Sveriges landområden och innanför det fria havet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
folkrätten finns regler om fartygs rätt till s.k. oskadlig genomfart genom en
kuststats territorialhav. Reglerna har kodifierats i 1958 års Genévekonvention
om lerriiorialhavet och tilläggszonen samt 1982 års havsrättskonvention. Ingen
av konventionerna har ratificerats av Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
folkrättsliga regler, sådana de återfinns i de nyss nämnda konventionerna, är
genomfart oskadlig om den inte stör kuststatens lugn, ordning eller säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regler
om oskadlig genomfart finns för svensk del beträffande statsfartyg som enligt
3§ tillträdesförordningen för genomfart har tillträde till svenskt
territorialhav. Före sådan genomfart skall anmälan göras på diplomatisk väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
handelsfartyg, fritidsbåtar som inte är statsfartyg och privatägda fritidsbåtar
saknas föreskrifter om oskadlig genomfart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
UtlL anges inte när en utlänning skall anses vara inrest i Sverige.
Bestämmelser finns däremot om vilka tillstånd som krävs för inresa och om
vilken kontroll som skall ske vid inresa eller utresa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
praxis finns undantag från kraven på tillstånd. Sålunda krävs inte visering för
en utlänning som reser till ett annat land via Sverige och vars vistelse här
inskränker sig till ett uppehåll i transithallen på en flygplats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
om straffansvar i UtlL för den som i vinningssyfte hjälper en utlänning att
obehörigen resa in i respektive resa till Sverige jämte motivuttalanden vid
tillkomsten av de senare reglerna (se prop. 1983/84:144 s. 117) ger närmast vid
handen att åtminstone i det samman-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>56</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hanget endast den som har
eller borde ha passerat gränskontrollen är att Prop. 1988/89:86 anse som
inrest.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
UtlF finns bestämmelser om all in- och utresa måste ske på vissa bestämda
platser. Dessa regler är av vikt för att den kontroll som föreskrivs i UtlL av
pass och andra handlingar skall kunna ske. Det föreskrivs sålunda all
utlänningar inte utan särskilt tillstånd får resa in i eller ut ur landet annat
än på s. k. passkontrollorter. Direkt inresa från eller utresa till ett annat
nordiskt land får dessutom ske på s. k. gränsövergångsställen. För finländska
och norska gränsbor gäller särskilda regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
bestämmelser för inresa och utresa gäller också för utlänningar som kommer till
Sverige som besättningsmän eller passagerare på fartyg. I UtlF föreskrivs all
en besättningsman eller en passagerare på ett fartyg som har kommit till
Sverige inte skall anses inrest förrän han lämnar fartyget. Han får också
lillfäfligt lämna fartyget och uppehålla sig på den ort där fartyget ligger
utan alt inresa skall anses ha ägt mm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
denna regel kan ses som ett undantag från vad som annars gäller, följer av den
motsättningsvis att inresa normalt skall anses ha skett när fartyget har kommit
in på svenskt sjöterritorium. I praxis anses i enlighet med del nu sagda också
en utlänning som befinner sig i en fritidsbåt på svenskt territorialhav inrest
i landet och därmed t.ex. vise-ringspliktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang vifl jag nämna att JK i beslut den 22 febmari 1985 (dnr.
265/85/22) har funnit att en utlänning på begäran av polismyndighet skall visa
att han uppfyller kravet på passinnehav när han befinner sig ombord på en
främmande stats fartyg på svenskt sjöterritorium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill med anledning av det redovisade framhålla följande. Ur såväl språklig som
saklig synvinkel faller det sig naturligt att anse att den som kommer in på
svenskt territorium skall vara att betrakta som inrest i Sverige. Detta gäller
oavsett om det är fråga om land-, sjö- eller luftterritorium. Detta är också
vad som enligt min mening måste gälla för utlänningslagstiftningens
vidkommande i fråga om kraven på pass och vederbörliga tillstånd. Det är dock
nödvändigt att göra vissa undantag från denna princip. Pass och visering kan t.
ex. svårligen krävas av den som enbart passerar svenskt luftmm. Vidare torde
det, liksom för närvarande, i allmänhet inte vara nödvändigt eller önskvärt att
kräva s. k. transitvise-ring, dvs. visering för den som reser via Sverige till
ett annat land men inte passerar någon gränskontroll. Mot bakgmnd av
utvecklingen i andra länder bör det dock finnas möjlighet att vid behov stäfla
krav även på transitvisum, genereflt efler för vissa nationaliteter även för
denna typ av resor. Med hänsyn till folkrättsliga regler synes det också
lämpligt att ge möjlighet till undantag för s. k. oskadlig genomfart genom
svenskt sjöterritorium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
generell definition av begreppet inresa bör dock inte ges i lag. I stället bör
regler om undantag från bestämmelsema om villkoren för inresa i de fafl som
redan nu finns och som jag här har angivit samt när det i övrigt kan anses
befogat kunna framgå av de föreskrifter om undantag från viseringsskyldighet m.
m. som regeringen utfärdar i förordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Passkyldighet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande regler skall utlänningar ha pass såväl vid inresan i Sverige som under
vistelsen här. Föreskrifter om detta finns i I § UtlF och har utfärdats av
regeringen med stöd av ett bemyndigande i 7 § UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
grundläggande skyldigheten att ha pass vid inresa och vistelse bör av de skäl
jag har anfört tidigare (avsnitt 2.2.1) i fortsättningen framgå direkt av
lagen. Från denna skyldighet bör regeringen i stället kunna meddela undantag.
Det kunde ifrågasättas om också vissa undantag borde anges i lagen. Detta
gäller främst de undantag som i dag framgår av 1 § UtlF, nämligen rätt för den
som har permanent uppehållstillstånd samt för nordiska medborgare enligt den
s.k. nordiska passkontrollöverenskommelsen (SÖ 1958:24) att vistas här utan
pass. Jag anser emellertid inte att det föreligger några olägenheter med att de
undantag från passkyldigheten som bör finnas även i fortsättningen meddelas av
regeringen i förordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Visering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Visering
innebär tillstånd att resa in och vistas i Sverige under en viss tid. Enligt
gmndregeln i 24 § UtlF behöver afla utlänningar visering för att resa in i och
uppehålla sig här i landet. Paragrafen innehåller dock omfattande undantag från
gmndregeln. Även bestämmelser om visering har meddelats av regeringen efter ett
bemyndigande i UtlL (10§). Av samma skäl som jag anfört i fråga om bestämmelsen
om passkyldighet bör huvudregeln om visering i fortsättningen framgå av lagen
och regeringen endast ges rätt att medge undantag från den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Visering
kan ges såväl för rena luristbesök som för besök hos släktingar eller för
arbete i Sverige. Visering kan också ges för resa genom Sverige lill ett annat
land. För att visering skall medges krävs i praxis att utlänningen kan försörja
sig här, inte kan antas komma att begå brott eller bryta mot utlänningslagens
bestämmelser. Visering medges i praxis inte om en utlänning, som inte har
uppehåflstillstånd, redan när visumansökan görs kan antas egentligen ha för
avsikt att bosätta sig här. Gmnderna för att i tillämpningen neka visering
överensstämmer i stort med de materiella gmnder som UtlL ger för beslut om
avvisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
längsta tid för vilken visering kan medges är för närvarande inte föreskriven.
Enligt praxis ges visering normalt inte för längre tid än tre månaders vistelse
i Sverige. Detta är också den period som gäller enligt de viseringsfrihetsavtal
som Sverige har ingått med andra stater. För diplomatisk personal kan visering
ges för längre tid.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Visering beviljas av
invandrarverket. Visering får beviljas också av<br>
chefen för utrikesdepartementet samt, i den omfattning regeringen före<br>
skriver, av diplomatiska eller konsulära myndigheter efler av polismyndig<br>
heter. Invandrarverket har efter regeringens bemyndigande också i sin tur<br>
bemyndigat beskickningar och lönade konsulat att bevilja visering. Ett<br>
sådant bemyndigande innefattar inte rätt att avslå en viseringsansökan.<br>
Beslut i viseringsfrågor kan inte överklagas. Viseringsärenden kan dock —<br>
liksom andra ärenden — överlämnas av invandrarverket till regeringen för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>avgörande. Den som får
avslag på en viseringsansökan kan komma in med Prop. 1988/89:86 en ny
ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Viseringskravet
framstår som nödvändigt, framför allt för att en reglerad invandring skall
kunna bibehållas. För närvarande omfattar det medborgare från ungefär hälften
av världens stater. Jag föreslår i enlighet med utredningen att en bestämmelse
nu införs i lagen att visering inte får ges för längre vistelse än tre månader.
Denna huvudregel bör dock kompletteras med ett bemyndigande för regeringen att
meddela undantag från denna tidsgräns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
praktiska skäl bör också enligt min mening den viseringsfrihet, som för
närvarande gäller för den som har permanent uppehållstiflstånd, utsträckas
till att avse även den som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Eftersom
den som får ett tidsbegränsat tillstånd nästan undantagslöst också medges rätt
till återinresa under den tid tillståndet gäfler, bör en sådan rätt kunna
framgå direkt av lagstiftningen. I de fall det anses tveksamt om utlänningen
skall ha rätt att resa tillbaka in bör i stäflet uppehållstillståndet ges för
kortare tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
sådana undantag från viseringskravet, som det inte torde bli aktuellt alt ändra
utan att frågan underställts riksdagen, kommer enligt mitt förslag till uttryck
i lagtexten. Detta gäller undantagen för uUänningar som har uppehållstillstånd
i landet och för medborgare i de nordiska länderna (I kap. 3§ första stycket
lagförslaget). Övriga undantag som kan behövas bör även i fortsättningen
meddelas av regeringen i förordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Uppehållstillstånd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
stöd av bemyndigande i UtlL (IO §) har i UtlF (30 §) föreskrivits att en utlänning
inte får vistas här utan uppehållstillstånd längre tid än tre månader, om han
inte är antingen medborgare i ett annat nordiskt land eller ogift barn under 16
år till en nordisk medborgare eller till en person som är bosatt här och som
har uppehållstillstånd. I UtlF finns också regler om när uppehållstiflstånd får
ges (31 §). Tiflstånd får till en början ges till utlänningar som har rätt lill
skydd i Sverige, (flyktingar, krigsvägrare och personer med s. k.
flyktingliknande skäl, dvs. personer som avses i 3, 5 och 6§§ UtlL). Vidare får
uppehållstillstånd ges om det finns andra skäl av humanitär art eller om
utlänningen har viss anknytning hit. Slutligen får tillstånd beviljas den som
fått arbetstillstånd efler på annat sätt har sin försörjning tryggad eller som
skall studera eller göra besök här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
år 1981 gäller som huvudregel att uppehållstillstånd skall ha<br>
erhållits före inresan i Sverige (33 § UtlF). Den som söker uppehållstill<br>
stånd vid eller efter ankomsten eller som är här när ansökan prövas får<br>
normalt avslag. Bestämmelsen infördes för att skapa bättre möjligheter för<br>
en konsekvent invandringspolitik. Vissa gmpper har emellertid undanta<br>
gits från förbudet att resa in i Sverige för bosättning utan att först ha<br>
beviljats uppehållstillstånd. Det är till en början de uUänningar som är<br>
befriade från kravet på uppehållstillstånd samt de som omfattas av regler<br>
na om rätt till asyl eller annat skydd i 3, 5 efler 6§ UtlL. Vidare är det<br>
utlänningar som skall förena sig med en nära familjemedlem som är</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>stadigvarande bosatt i
Sverige. Här krävs dessutom att de har sammanlevt Prop. 1988/89:86 med
varandra utom riket. Slutligen kan undantag göras för det fall utlänningen av
något annat skäl av synnerlig vikt bör tillåtas att resa in i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
uppehållstillstånd kan vara permanent eller gälla för viss lid. Sedan år 1984
tillämpas principen all permanent uppehållstillstånd regelmässigt skall
meddelas ulan föregående tidsbegränsat tillstånd, om bosättningen avses bli
beständig eller i vart fall långvarig. Del enda undanlaget gäller när s.k.
uppskjuten invandringsprövning görs. Sådan tillämpas när det inte genast går
att bedöma om bosättningen skall få fortsätta. Så anses vara fallet t. ex. vid
äktenskap eller samboförhållanden, där parterna inte tidigare har bott
tillsammans utanför Sverige. Vid uppskjuten invandringsprövning ges flera
kortare tillstånd efter varandra. Först efter två år ges permanent
uppehållstillstånd. I allmänhet krävs då att äktenskapet/samboförhållandet
alltjämt består (prop. 1983/84:144 s. 65).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppehållstillstånd
beviljas av invandrarverket. Invandrarverket kan ge polismyndigheten rätt att
ge tidsbegränsade uppehållstillstånd. Endast invandrarverket kan avslå en
ansökan om uppehållstiflstånd. Beslut om uppehållstillstånd kan inte
överklagas. Ett ärende om uppehållstillstånd kan emellertid överlämnas av
invandrarverket till regeringen för prövning. Frågor om uppehållstillstånd blir
också i praktiken bedömda av regeringen i samband med prövning av överklagande
av avvisnings- eller utvisningsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår nu att det även när det gäller reglerna om uppehåflstillstånd görs
samma förändring i fråga om vilka bestämmelser som skall ges i lag respektive
förordning som jag har föreslagit i fråga om pass- och viserings-bestämmelserna.
Skyldigheten att inneha och förutsättningarna för att få uppehållstillstånd bör
sålunda regleras direkt i lagen. Som undanlag från kravet på uppehållstillstånd
bör i lagen endast anges medborgare i andra nordiska stater. I den mån det
befinns lämpligt att även andra personer befrias från skyldigheten att ha
uppehållstillstånd, bör regeringen, i likhet med vad som gäller för närvarande,
få utfärda föreskrifter härom. I lagen bör också anges den gällande huvudregeln
att uppehållstillstånd skall ha beviljats före inresan i Sverige och de från
denna huvudregel viktigaste undantagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår vidare att i fortsättningen även utrikesdepartementet ges rätt att
meddela uppehållstillstånd inom utrikesdepartementets verksamhetsområde, dvs.
för främst personer med diplomatisk anknytning efler anknytning till
internationella organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Arbetstillstånd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
20 § UtlL får regeringen föreskriva att en utlänning, som inte har<br>
permanent uppehållstillstånd, måste ha arbetstillstånd för att ha anställ<br>
ning i Sverige eller arbeta här på grund av anställning utomlands annat än<br>
som handelsresande. I lagen finns också regler om tillståndens innehåll och<br>
om deras beviljande och återkallande. Fömtom de nyssnämnda undanta<br>
gen för utlänningar med permanent uppehållstillstånd och för handelsre-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>60</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sande finns alla
materiella bestämmelser om arbetstillstånd i UtlF. Hit hör Prop. 1988/89:86
t.ex. regeln (50§ UtlF) att en utlänning som avser att ta anställning i Sverige
normalt inte får resa in i landet förrän han har fått arbetstillstånd.
Bestämmelserna är, främst beroende på den stora mängden undantag, myckel
komplicerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att en något mer lättillgänglig reglering uppnås även i fråga om
arbetstillstånd om det redan av lagen framgår i vilka fall skyldighet föreligger
alt ha ett arbetstillstånd och därutöver de mest centrala undantagsbestämmelserna.
Dessa undanlag är att nordbor och utlänningar med permanent uppehållstillstånd
inte behöver ha arbetstillstånd. Däremot är undantaget i fråga om
handelsresande som har anställning utomlands enligt min mening inte av sådan
betydelse, alt det behöver återges i lag. Det får i stället ankomma på
regeringen att föreskriva om sådant och andra undantag. Därvid bör de
rikflinjer, som angavs i prop. 1983/84:144 s. 61-63 och i prop. 1985/86:98 s.
30-39 (SfU 20) följas. Det bör, menar jag, vara möjligt att inom ramen för
dessa riktlinjer åstadkomma väsentligt enklare regler än de som nu finns och
jag avser att återkomma till regeringen med förslag härom när en ny utlänningsförordning
skafl beslutas. Vidare bör, i likhet med de föreslagna bestämmelserna om
uppehållstillstånd, regeln i 50§ UtlF att en ansökan om arbetstillstånd normalt
skall göras och tillstånd meddelas medan utlänningen befinner sig utomlands
överföras till lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
21 § UtlL skall arbetstillstånd ges för viss lid medan det får avse ett visst
slag eller vissa slag av arbete och förenas med de övriga föreskrifter som
behövs. Lagutredningen har här föreslagit den förändringen att tillståndet i
fortsättningen skall avse även visst efler vissa slag av arbete, om inte
särskilda skäl föranleder annat. Som motiv för förslaget anför utredningen att
detta överensstämmer med praxis och innebörden i vissa uttalanden av riksdagen.
Bl.a. invandrarverket och RPS har i sina remissvar uttryckt tveksamhet vad
gäller del lämpliga i den föreslagna förändringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser för min del att den tveksamhet som uttryckts av invandrarverket och RPS
är befogad. Jag har inte för avsikt att i detta sammanhang föreslå några
förändringar i de riktlinjer för arbetskraftsinvandring och för beviljande av
arbetstillstånd som har lagts fast av statsmakterna i olika sammanhang under
åren (se t.ex. prop. 1968:142, och 1983/84:144 s. 62 ff). Mot den bakgrunden
ser jag det som både omotiverat och ägnat att skapa missförstånd att nu föreslå
en ändrad lydelse av villkoren för arbetstillstånd. Den nuvarande regleringen
bör därför oförändrad föras över till den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i detta sammanhang också ta upp ett par andra frågor som har<br>
återkommit i debatten. En av dessa, som också DO tar upp i sitt remissvar,<br>
är om skyldigheten att ha arbetstillstånd skulle kunna avskaffas. Jag anser<br>
emellertid att om den politik vad gäller arbetskraftsinvandring från utlan<br>
det som har lagts fast av statsmakterna skall bibehållas, så skulle man, om<br>
arbetstillstånden avskaffades, i stället bli tvungen att i ärenden om uppe<br>
hållstillstånd göra bedömningar motsvarande dem som nu görs i ärenden<br>
om arbetstillstånd. Lagutredningen har för sin del ansett att ett sådant</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förfarande snarare skulle
komplicera än förenkla regelsystemet och dess tillämpning. Jag delar
utredningens bedömning och anser att den nuvarande regleringen på detta område
bör behållas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett annat ofta
omdebatterat spörsmål är om en asylsökande skall ha rätt att arbeta under tiden
som han väntar på beslut i ärendet om uppehållstillstånd. Av remissinstanserna
tas frågan upp av juridiska fakulteten vid Lunds universitet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag anser inte att det
finns tillräckliga skäl att överväga en ändring av den rådande huvudprincipen
att tillstånd att arbeta medges bara den som har fått tillstånd att uppehålla
sig i landet. För att komma till rätta med de problem som sysslolösheten under
väntetiden kan medföra bör man i stället sträva efler att hålla nere handläggningstiderna.
De förslag som jag i det följande lägger fram har just detta som ett av sina
främsta syften.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill i detta
sammanhang också påminna om att chefen för arbetsmarknadsdepartementet efter
samråd med min företrädare tillkaflat en arbetsgmpp med uppdrag alt undersöka
hur man kan organisera meningsfull verksamhet för dem som väntar på besked i
tillståndsfrågan (prop. 1988/89:47, bilaga 3, s. 44).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Återkallelse
av uppehållstillstånd m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: De
nuvarande gmnderna för när återkallelse av visering, uppehållstillstånd och
arbetstillstånd får ske behålls. Återkallelse skall vidare i fortsättningen
ske om en utlänning har lämnat oriktiga uppgifter om sin identitet. Undantag
görs dock för del fall då det kan antas att den oriktiga uppgiften inte har
inverkat på frågan om tillstånd skulle ha beviljats eller det annars föreligger
särskilda skäl. Den tidsfrist inom vilken fråga kan väckas om återkallelse av
uppehållstillstånd på grund av vissa former av asocialitet eller befarad
kriminalitet förlängs från ett till två år. Tidsfristen räknas från den
lidpunkt då utlänningen med tillstånd bosatte sig i landet. Återkallelse på
gmnd av asocialitet m. m. skall i fortsättning gälla även tidsbegränsade
uppehållstillstånd. Uppehållstiflstånd som meddelats av utrikesdepartementet
bör få återkallas endast av departementet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagutredningens
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Utredningens förslag till bestämmelser om återkallelse av visering, uppehållstillstånd
och arbetstillstånd får ell övervägande positivt bemötande från de
remissinstanser som yttrar sig i frågan. Föreningen Sveriges polischefer anser
att en uppgift om falsk identitet alltid lämnas uppsåtligen och att den
dessutom alltid har betydelse för beslutet i ett lillståndsärende. Enligt
föreningen bör den föreslagna undantagsregeln därför utgå. Liknande synpunkter
lämnas av RPS. Invandrarverket ifrågasätter om det finns större anledning att
i det föreslagna fallet göra återkal-lelseregeln tvingande än det finns i andra
fall av medvetet lämnande av</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt'><span style='font-family:Verdana'>62</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>oriktiga uppgifter. JO
ifrågasätter om inte reglerna skulle bli mer överskåd- Prop. 1988/89:86 liga
och lättbegripliga, om man som utgångspunkt har att det kan ske en omprövning
av tillståndet, när det framkommit skäl anta att de vid ansökan lämnade
uppgifterna varit oriktiga. DO anser att krav på uppsåt från utlänningens sida
måste ställas för återkallelse av ett tillstånd som gmndats på oriktiga
uppgifter. Uppsåtet bör därvid enligt DO täcka såväl uppgiftens oriktighet som
att den har inverkat på beslutet att ge ifrågavarande tillstånd. Juridiska
fakulteten vid Lunds universitet anser att det undantagsvis kan finnas skäl för
en utlänning att lämna oriktiga uppgifter om sin identitet varför regeln om
återkallelse inte bör vara tvingande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Enligt UtlL får visering, uppehållstillstånd och
arbetstillstånd återkallas om utlänningen mot bättre vetande har lämnat
oriktiga uppgifter eller svikligen förtigit vissa omständigheter. Visering och
arbetstillstånd får vidare återkallas om det i övrigt föreligger särskilda
skäl. Detsamma gäller ett uppehållstillstånd för den som ännu inte har rest in
i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
permanent uppehåflstillstånd skall enligt nuvarande regler återkallas om
bosättningen här i riket upphör. Ett permanent uppehållstillstånd får
återkallas om det föreligger sådana förhållanden att utlänningen skulle kunnat
avvisas på gmnd av bl.a. bristande förmåga att försörja sig ärligt eller
befarad kriminalitet av visst slag eller kunnat utvisas på gmnd av asocialitet
(otuktigt leverne och allvarligare följder av alkohol- eller
narko-tikamissbmk). I sistnämnda fall måste utlänningen underrättas om att
frågan om återkallelse har tagits upp inom ett år från det han bosatte sig i
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är oundvikligt alt visering eller andra tillstånd ibland utfärdas, trots att
förutsättningar egentligen inte förelegat. Likaså kan det efter det att
beslutet fattats inträffa omständigheter som bör föranleda att utlänningen inte
bör få behålla viseringen eller tillståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
möjligheter till återkallelse som UtlL ger bör finnas kvar. Jag anser inte att
de bör ersättas med en ordning med omprövning av givna tillstånd. Visering samt
uppehålls- och arbetstillstånd bör således även fortsättningsvis kunna
återkallas om utlänningen fått tillståndet genom att medvetet lämna falska
uppgifter om annat än sin identitet eller undanhållit väsentliga fakta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppehållstillstånd
för den, som ännu inte har kommit till Sverige, bör<br>
också liksom hittills kunna återkallas om det finns andra särskilda skäl,<br>
t. ex. alt förutsättningen för tillståndet har ändrats väsentligt. Om utlän<br>
ningen själv inte har orsakat eller bort fömtse att omständigheterna skufle<br>
förändras, bör dock ålerkallelsemöjligheten tillämpas med försiktighet.<br>
Om utlänningen i sådant fall har vidtagit förberedelser för sin utflyttning<br>
av mer omfattande art bör tillståndet normalt inte återkallas. Såväl vise<br>
ring som arbetstillstånd bör också alltjämt kunna återkallas om det förelig<br>
ger särskilda skäl. Särskilda skäl att återkalla visering kan vara alt utlän<br>
ningen ägnar sig åt annan verksamhet i Sverige än som fömtsättes när<br>
viseringen meddelades. Arbetstillstånd kan t. ex. återkallas om det visar sig<br>
att utlänningen inte längre har det slag av arbete som det antogs att han<br>
skulle ha när tillståndet beviljades.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om utlänningen mot bättre
velande lämnar felaktiga uppgifter om sin Prop. 1988/89:86 identitet och
identitetsfrågan är av betydelse för att visering, uppehållstillstånd eller
arbetstillstånd meddelas får således återkallelse i och för sig ske redan
enligt nuvarande regler. Del har emellertid blivit aflt vanligare att
utlänningar, som söker uppehållstillstånd här, saknar identitetshandlingar.
Detta är, som jag återkommer till senare, ett allvarligt problem för de
flyktingmottagande länderna när det gäller att föra en rättvis flyktingpolitik.
Jag anser därför i likhet med lagutredningen att det är angeläget att reglerna
om återkallelse skärps i de fall där en utlänning visar sig ha lämnat orikliga
uppgifter om sin identitet. Enligt min mening bör en tvingande bestämmelse
införas för de situationer, där misstag i fråga om utlänningens identitet har
varit av betydelse för att visering eller tillstånd beviljats. I regel torde en
falsk uppgift om identiteten alltid lämnas uppsåtligen. Det är också sannolikt
att den inverkar på beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan dock enligt min mening inte uteslutas att det kan förekomma situationer då
beslutet skulle ha blivit positivt även om ansökan gjorts med uppgivande av den
rätta identiteten. Bestämmelsen bör därför innehålla ett undantag att
återkallelse inte skall ske om det kan antas att den oriktiga uppgiften inte
har inverkat på frågan om tillstånd skulle ha beviljats. För återkallelse bör
dock enligt min mening inte, som DO föreslår, krävas att utlänningen har
förstått att den oriktiga uppgiften har haft sådan inverkan. Enligt min mening
kan det emellertid finnas även andra situationer som gör att en återkallelse
framstår som mindre lämplig. Vad jag tänker på är fall där starka humanitära
skäl talar för att utlänningen — trots att de oriktiga uppgifterna inverkat på
frågan om tillstånd — likväl bör tillåtas att vistas i landet. Jag föreslår
därför att lagutredningens undantagsregel kompletteras med en bestämmelse av
denna innebörd (2 kap. 9 § lagförslaget).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningens förslag är det invandrarverket eller den myndighet som har
meddelat tillståndet som också beslutar om återkaflelse. Förslaget kan, som RPS
påpekar, komma att innebära att polismyndigheter får en större rätt att fatta
ålerkallelsebeslut än de har enligt nuvarande regler. Att polismyndigheter och
svenska beskickningar även i fortsättningen skall kunna återkalla av dem givna
viseringar anser jag självklart. Mera tveksamt är om det bör vara möjligt att
låta en polismyndighet återkalla ett uppehålls- eller arbetstillstånd som den
har givit. Enligt min mening saknas det anledning alt frångå gäflande ordning
i detta hänseende. Återkallelse av arbetstillstånd och uppehållstillstånd bör
därför även i fortsättningen beslutas av invandrarverket. Visering och
uppehåflstillstånd som meddelats av utrikesdepartementet bör dock få
återkallas endast av departementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande regler skall ett permanent uppehållstillstånd återkallas<br>
om utlänningens bosättning i Sverige upphör. Denna bestämmelse bör<br>
finnas kvar. Det förekommer emellertid alt utlänningar, vars bosättning i<br>
Sverige har upphört, fortsätter alt vara skrivna på en adress här och<br>
därigenom kan få giltighetstiden för beviset om uppehållstillstånd (40§<br>
UtlF) förlängd. Det förekommer också att utlänningen sedan kan hämta<br>
beviset på ambassaden i hemlandet. Den nuvarande handläggningen för<br>
förlängning av giltighetstiden för bevis om permanent uppehållstillstånd</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>64</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bör
därför ses över. En tänkbar ordning är därvid att bevisen bara skall kunna
utfärdas i samband med personligt besök hos en polismyndighet i Sverige. Jag
avser att återkomma till regeringen i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Permanent
uppehållstillstånd kan också, som tidigare nämnts, enligt nuvarande reglering
återkallas vid bl. a. vissa fall av asocialitet eller befarad kriminalitet.
Enligt hittills gällande regler krävs det för att återkallelse på dessa gmnder
skall få ske att utlänningen har varit bosatt här kortare tid än ett år när han
nås av underrättelse om all frågan om återkaflelse har tagits upp hos
invandrarverket. Jag kommer längre fram att föreslå att reglerna om utvisning
på gmnd av asocialitet inte skall få någon motsvarighet i den nya lagen.
Däremot kommer det alltjämt all vara möjligt att avvisa personer som med fog
kan befaras komma att inte försörja sig ärligt — dvs. i praktiken leva asocialt
— eller komma att ägna sig åt brottslig verksamhet här. Avvisning på dessa
gmnder skall dock inte kunna ske senare än tre månader efter ankomsten. Liksom
för närvarande bör därför möjlighet till återkallelse av ett meddelat
uppehållstillstånd finnas under en något längre tid på gmnd av förekomsten av
motsvarande förhållanden. Mot bakgmnd av att utvisning på gmnd av asocialt
leverne alltså i fortsättningen inte skall vara möjlig, anser jag att den
nuvarande ettårsfristen för återkallelse av uppehållstillstånd på de här
aktuella gmndema är för kort och jag föreslår därför att tiden förlängs till
två år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
det kan vara mycket svårt att få kontakt med personer, som för ett asocialt
eller kriminellt liv, bör återkallelse kunna ske även om utlänningen inte
personligen har kunnat underrättas om ärendet inom tvåårsfristen. Det bör vara
tillräckligt att detta registrerats hos invandrarverket, oavsett om del har
anhängiggjorts genom en ingiven handling efler tagits upp ex officio.
Tvåårsfristen bör räknas från den tidpunkt då utlänningen började vistas i
landet med uppehållstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
framstår också som omotiverat att tidsbegränsade uppehållstillstånd inte
skulle kunna återkallas om de senast behandlade fömtsättningarna är för
handen. Sådana tillstånd ges visserligen för en begränsad tid och torde i
allmänhet hinna gå ut innan ett ärende om återkallelse har slutbehandlats.
Detta hindrar inte att det kan finnas fafl då det kan vara av värde att
tillståndet kan återkallas. Bestämmelsen om återkallelse på gmnd av asocialitet
m. m. bör därför i fortsättningen gälla inte bara permanenta utan också
tidsbegränsade uppehållstillstånd.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Anställningstillstånd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Reglema om skyldighet för utlänningar att ha tillstånd för alt ha befattningar
på svenska fartyg i utrikes fart bryts ut ur UllL och tas in i en särskild lag
{lag om tillstånd för anställning på fartyg).</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag:
Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Sveriges redareförening,
som är den enda remissin-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 86</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>stans som yttrat sig i
frågan, har ingen erinran mot förslaget. Föreningen Prop. 1988/89:86
föreslår härutöver förändringar i vissa av bestämmelsema om anställningstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Enligt 20§ UtlL får regeringen föreskriva att en utlänning
måste ha ett tillstånd för att ha anställning som avser befattning på ett
svenskt fartyg i utrikes fart. Föreskrifter med stöd av detta bemyndigande
finns i kungörelsen (1974:262) om anställningstillstånd för utlänning på
svenskt fartyg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
om anställningstillstånd tillkom år 1974 efter det att en särskild utredning
sett över behovet av en vidgad kontroll av rekrytering av utländsk arbetskraft
till svenska fartyg. 1 prop. 1974:31 framhöfl föredraganden att den svenska
arbetsmarknadspolitiken omfattade även yrkessjöfarten och att det därför
framstod som principiellt riktigt att den delen av arbetsmarknaden reglerades
på motsvarande sätt som övriga delar. Föredraganden konstaterade vidare alt
den diltillsvarande oreglerade rekryteringen av utomnordisk arbetskraft stod i
strid med bl.a. de svenska och övriga nordiska sjömännens intresse och att den
motverkade strävandena att "stabilisera sjömanskåren genom god
yrkesutbildning och yrkesvana". Mot bl. a. den bakgrunden föreslogs
införandel av en tillståndsreglering på denna del av arbetsmarknaden. Med
hänsyn till den uppenbara skillnaden mellan en anställning i Sverige och en
påmönstring utomlands på ett svenskt fartyg i utrikes trafik ansågs det mindre
lämpligt att inordna den nya kategorin i reglema om arbetstillstånd. I stället
introducerades anställ-ningsrillstånden (prop. 1974:31 s. 42 ff, InU 8, rskr.
135).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudregeln
är att en utlänning inte får anställas på ett svenskt fartyg i en utländsk hamn
utan att han eller hon har anställningstillstånd. Vid anstäflning på ett
svenskt fartyg här i landet krävs normalt arbetstillstånd. Från skyldigheten
att ha anställningstillstånd är nordbor undantagna. Detsamma gäller den som
har ett permanent uppehållstillstånd eller har arbetstillstånd som omfattar
sjömansyrket. Även vid sidan av vad som nu nämnts finns en rad undantag från
skyldigheten att ha anställningstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
arbetsgivare, som har en utlänning anställd trots att utlänningen saknar
föreskrivet anställningstiflstånd, kan dömas tifl böter. Arbetsgivaren kan
också åläggas att betala en särskild avgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anställningstillstånd
beviljas och återkallas av arbetsmarknadsstyrelsen. Tillstånd får dessutom ges
bl. a. av de sjömansförmedlingar som utses av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer. I praktiken beviljas anstäflningstillstånd av
sjömansförmedlingen i Göteborg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
om anställningstillstånd saknar egentligt samband med in<br>
vandrings- och flyktingpolitiken. De bör inte heller, som framhölls i prop.<br>
1974:31, inordnas i det regelsystem som gäller för arbetstillstånd. Mot<br>
denna bakgrund anser jag det lämpligast att följa lagutredningens förslag<br>
att bryta ut reglerna om anställningstillstånd ur UtlL och samla dem i en<br>
särskild lag. I samband därmed kommer jag att föreslå vissa författnings-<br>
tekniska förändringar. Jag återkommer till denna fråga i specialmotive<br>
ringen. Jag anser mig dock inte ha underlag för att i detta sammanhang<br>
föreslå några förändringar i sak.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>66</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.3
Beslut om avlägsnande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Avvisning
och utvisning</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Användningen av begreppen avvisning och utvisning ändras. En utlänning,
som kommer till Sverige utan att ha för inresan eller vistelsen erforderliga
tillstånd eller som utan tillstånd stannar kvar när en visering eller
uppehållstillstånddsfri tid går ut, skall kunna avvisas oberoende av hur lång
tid som gått sedan han anlände. Avvisning skall också ske om en utlänning nekas
inresa eller avlägsnas inom tre månader efter inresan på gmnd av alt han t. ex.
saknar medel för sitt uppehälle eller kan förväntas begå kriminella
handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Begreppet
utvisning reserveras i fortsättningen för avlägsnande av en utlänning som blir
kvar i Sverige sedan hans uppehållstillstånd har gått ut eller som har begått
brott av en viss svårhetsgrad eller utgör en fara för rikets säkerhet. De
nuvarande reglerna om utvisning på grund av asocialitet får ingen motsvarighet
i den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten
får besluta om avvisning, om frågan väcks inom tre månader efter utlänningens
ankomst till Sverige och om utlänningen inte ansöker om asyl. Invandrarverket
är första instans i övriga ärenden, dvs. alla asylärenden och ärenden där
utlänningen har vistats i Sverige längre tid än tre månader.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagutredningens
förslag: Överensstämmer med mitt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Förslagen har i allmänhet blivit positivt mottagna. Lunds universitet, JO, Röda
korset och svenska kyrkan m. fl. anser emellertid att begreppet avvisning bör
förbehållas de avlägsnanden som sker i omedelbart samband med inresan i
Sverige. Därvid anförs bl. a. att termen avvisning såväl i internationella
sammanhang som enligt svenskt språkbmk har en sådan innebörd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
En utlänning som kommer till eller befinner sig i Sverige ulan erforderligt
pass eller tiflstånd kan enligt nuvarande regler antingen avvisas eller
utvisas. Om det är avvisning eller utvisning som tillgrips beror ofta på inom
vilken tid efter ankomsten till Sverige som avlägsnandebeslulet fattas. Del
blir således i allmänhet fråga om avvisning om beslutet fattas inom tre månader
efter ankomsten till Sverige. Avlägsnanden som beslutas mer än tre månader
efter inresan måste ske i form av utvisning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Avvisning inom tre månader
får emellertid också ske på vad som ibland kallas materiella avvisningsgrunder
(29 § UtlL). Enligt dessa får en utlänning i vissa fall avvisas därför alt han
på grund av olika omständigheter som hänför sig lill hans person, t.ex.
bristande försörjningsförmåga eller befarad kriminalitet, inte anses vara
önskvärd här i landet. Bestämmelserna möjliggör en individuell
utlänningskontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Avvisning av en utlänning
kan enligt dessa regler ske 1. om det kan antas all han kommer att sakna
tillräckliga medel för sin vistelse i Sverige eller i något annat nordiskt
land, som han tänker besöka, saml för sin hemresa, 2.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:64.0pt'><span style='font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>om
han tänker söka sitt uppehälle i Sverige eller i något annat nordiskt Prop.
1988/89:86 land och det skäligen kan antas att han inte kommer att ärligen
försörja sig eller kommer alt bedriva verksamhet som kräver arbetstillstånd
utan att ha sådant tillstånd, 3. om han på gmnd av tidigare ådömt frihetsstraff
eller någon annan särskild omständighet skäligen kan antas komma att begå brott
i Sverige eller i annat nordiskt land, 4. om det med hänsyn till hans
föregående verksamhet eller i övrigt skäligen kan befaras att han kommer att
bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige
eller i annat nordiskt land, eller 5. om det med stöd av lagen (1971:176) om
vissa internationella sanktioner har föreskrivits att avvisning kan ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvisning
får också ske i andra fall, om det har begärts av ett annat nordiskt land och
det kan antas alt utlänningen annars skulle bege sig dit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvisning
på materiella grunder får inte ske av den utlänning som har visering eller
uppehållstillstånd som gäller. Prövningen av om utlänningen bör få resa in och
vistas här i landet har då redan skett i tillståndsärendet. Om en utlänning som
har föreskriven visering visar sig sakna medel för sin försörjning kan i
stället grund för återkallelse av viseringen föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
motsvarande regler som möjliggör utvisning finns inte. Däremot finns särskilda
regler om utvisning på grund av brott och på gmnd av asocialitet. Jag
återkommer till dessa närmare i del följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvisning
beslutas i normalfallet av polismyndigheten. Om polismyndigheten enligt de
särskilda föreskrifter som nu gäller om detta överlämnar ett avvisningsärende
till invandrarverket eller verket övertar ett sådant ärende, kan även
invandrarverket fatta ett avvisningsbeslut, om detta hinns med inom
Iremånadersfristen. Beslut om utvisning meddelas av invandrarverket med
undantag för beslut om utvisning på gmnd av brott eller asocialitet; i dessa
fall beslutar domstol om utvisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fram
lill år 1964 fick avvisning ske endast direkt vid utlänningens ankomst till
Sverige eller omedelbart därefter. Genom den detta år vidtagna förändringen
att avvisning på materiell gmnd kunde ske upp lill tre månader efter ankomsten
har den ursprungliga innebörden av avvisning, nämligen att utlänningen hindras
alt resa in i Sverige, urholkats. Bestämmelserna har därefter ändrats så att
det numera är möjligt att avvisa på både formell och materiell gmnd under tre
månader från inresan eller den tidpunkt då utlämningen först kom i kontakt med
en polismyndighet. Den sakliga skiflnaden mellan grunderna för avvisning och
utvisning har därigenom blivit liten och när det gäller avlägsnande på gmnd av
avsaknad av pass eller tillstånd är det i allmänhet den tid, inom vilken
beslutet har fattals, som ensam avgör vilket institut som används.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser, i likhet med lagutredningen, att det inte är ändamålsenligt alt för
åtgärder som beslutas på samma gmnd använda olika benämningar enbart beroende
på om beslutet fattas före eller efter en viss tidpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår alt en uppdelning i stället görs efter grunderna för<br>
avlägsnandebeslulet och inte som hittills efter tidpunkten för avlägsnan<br>
det. En utlänning, som uppehåller sig i Sverige efter del att hans uppehålls<br>
tillstånd har upphört att gälla skall enligt förslaget endast kunna utvisas.<br>
En utlänning, som vid sin ankomst till Sverige inte har vederbörliga</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tillstånd,
föreslås kunna avvisas under vissa fömtsättningar, oberoende av Prop.
1988/89:86 hur lång tid efter ankomsten hit som beslutet tas. Jag återkommer i
nästa avsnitt till frågan om utvisning på gmnd av brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser har tagit avstånd från att avvisning skall få ske annat än i
samband med ankomsten eller i nära anslutning tfll ankomsten. JO och Lunds
universitet anser att man i stället bör återinföra de före år 1964 gällande
reglema om att avvisning måste ske senast inom en vecka från ankomsten. En
utlänning, som vistats i Sverige längre tid än en vecka efter ankomsten, skulle
enligt dessa förslag endast kunna utvisas. För att detta inte skall medföra att
färre avlägsnandebeslut kan verkställas direkt föreslår Lunds universitet att
vissa utvisningsbeslut skall kunna verkstäflas utan hinder av att de inte
vunnit laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har förståelse för dessa synpunkter. Det ligger onekligen nära till hands all
uppfatta innebörden av begreppet avvisning som en åtgärd som hindrar en utlänning
från att resa in i ett land. Det kan därför te sig främmande att avvisa en
person, som visserligen inte har fått uppehållstillstånd men som ändå kan ha
tillåtits att vistas i Sverige medan frågan om sådant tillstånd prövas, ibland
kanske under ganska lång tid. Detsamma gäller en person som med eller utan
myndighetemas vetskap vistas i Sverige utan att frågan om uppehållstillstånd
kan aktualiseras. Jag vill emellertid mot detta anföra, att man efter
lagändringen år 1964 har kunnat avvisa en utlänning, inte bara vid ankomsten
utan också under de tre första månaderna av utlänningens vistelse här.
Anknytningen tifl själva ankomsten är således redan delvis borta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
är det enligt mitt förmenande trots allt väl förenligt med
avvis-ningsbegreppet, även som det i dag uppfattas, att kunna avvisa den som
ännu inte har fått uppehållstillstånd, oavsett hur lång den faktiska
vistelse-tiden är. Det är ju fortfarande fråga om avlägsnande av personer som
inte uppfyller de krav som ställs upp för inresa eller vistelse här. En annan
sak är att de rent faktiskt ändå tillåts att vistas i Sverige medan deras
ärende om uppehållstillstånd prövas. Varken det förhållandet att det kan ta lid
innan ett ärende kan behandlas färdigt eller all utlänningen under kortare
eller längre tid åsidosätter sin skyldighet att söka tillstånd bör kunna leda
lill att avvisning inte längre skall kunna ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan sak är att tidsfaktom i viss utsträckning bör få inverka på vilken
myndighet som skall avgöra ett ärende och på rätten att få stanna i landet
medan högre instans prövar överklagandebeslutet. Det torde också vara
nödvändigt att ha kvar en tidsgräns om tre månader beträffande några
avvisningsgmnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår alltså för framtiden följande ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvisning
bör få ske utan lidsgräns om en utlänning inte uppfyller de<br>
formella krav som gäller för inresa och vistelse i Sverige. Det är således<br>
fråga om avlägsnande på gmnd av att utlänningen saknar pass, visering<br>
eller arbetstillstånd när han är skyldig att ha sådan handling efler sådant<br>
tillstånd. Detsamma skafl gälla vid avsaknad av uppehåflstiflstånd när<br>
utlänningen aldrig har haft ett sådant i Sverige. Det saknar därvid betydel<br>
se om bristerna upptäcks vid ankomsten eller först senare. Det blir också<br>
fråga om avvisning om utlänningen visserligen var viseringsfri efler hade</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>visering för besök men
dröjer sig kvar sedan viseringen efler den uppehålls- Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tiflståndsfria liden har
gått ut. Även den som enligt nuvarande regler</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vägras rätt att resa in i
Sverige därför att han vill resa vidare till ett annat</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nordiskt land men saknar
erforderligt tiflstånd till detta bör alltjämt kunna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>avvisas. Detsamma gäller
om utlänningen bör nekas inresa därför att han</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lämnar felaktiga uppgifter
om sin tilltänkta vistelse i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
nu bör avvisning få ske också på materiella grunder såsom medellöshet och risk
för brottslig verksamhet. En tidsgräns på tre månader bör emellertid finnas
kvar för dessa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
personer som vid sin ankomst till Sverige hade eller senare meddelats
uppehållstillstånd i Sverige men har stannat här sedan tillståndet löpt ut
eller återkallats bör liksom för närvarande begreppet utvisning användas. Det
rör sig om personer som en gång har fått tillstånd att vistas i Sverige och som
fått en naluriig anknytning hit utan att överträda några inresebestämmelser
eller liknande. De nuvarande reglema i detta avseende bör därför inte ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
en utlänning, som behöver ha uppehåfls- eller arbetstillstånd men som saknar
sådant, medför den nya föreslagna användningen av begreppen avvisning och
utvisning inte någon ändring praktiskt sett. Enligt nu gällande regler kan
utlänningen i motsvarande fall i stället utvisas om han har vistats i landet
längre än tre månader. I fortsättningen skall han i stäflet avlägsnas efter ett
beslut om avvisning. Jag vifl beträffande den närmare innebörden av reglerna
hänvisa till specialmotiveringen under 4 kap. 1 — 3 §§ lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna ändringama bör inte medföra någon förändring i förhållande till vad
som nu gäller med avseende på beslutskompetensen. När utlänningen har vistats
här i mer än tre månader bör det därför alltid vara invandrarverket som fattar
det första beslutet i ärendet. Beslut om avvisning inom iremånadersramen bör
liksom hittills fattas av polismyndigheten med det undanlag i fråga om
utlänningar som också söker asyl, som jag strax skall återkomma tifl. Som anges
i specialmotiveringen till 4 kap. 4 § 4 lagförslaget bör det vara utlänningen
som skall visa när ankomsten hit skedde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande regler kan den som utvisas förbjudas att under viss tid återvända
till Sverige, återreseförbud. Eftersom det enligt mitt förslag kommer att ske
avvisning i många av de fall där det för närvarande sker utvisning bör
återreseförbud kunna meddelas också i avvisningsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
lagutredningen borde det kunna övervägas att utfärda återreseförbud endast i
de fall där utlänningen inte följer bestämmelsema om att lämna landet, när ett
verkställbart beslut föreligger. Beslutet skufle då göras villkorat och träda i
kraft i de fall verkställighet måste ske genom polisens försorg. Jag delar
emellertid den av bl. a. invandrarverket framförda meningen att sådana regler
skulle medföra ett komplicerat och tidsödande övervakningssystem. Jag vill
därför inte föreslå att ett sådant system införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om utvisning på grund av brott kan gälla utlänningar av alla<br>
kategorier, alltifrån personer som sedan lång tid är bosatta här i landet och<br>
har permanent uppehållstillstånd till personer som har rest in iflegall</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>70</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>enbart för att begå brott.
Domstolen gör en bedömning humvida utlänningens förehavanden i Sverige är av
sådan art att de bör föranleda alt han avlägsnas ur landet. Ett enhetligt
begrepp för sådant avlägsnande bör alltjämt väljas och jag anser i likhet med
lagutredningen att begreppet utvisning fortfarande är det som bör användas. Jag
delar alltså inte t. ex. JO:s uppfattning att del tidigare använda begreppet
"förvisning" skafl återinföras för dessa fall. Samma argumentation
talar för att använda begreppet utvisning för de speciella fall där regeringen
kan — och även i fortsättningen bör kunna — besluta att avlägsna en utlänning,
som utgör en risk för rikets säkerhet (48 § UtlL resp. 4 kap. 11 §
lagförslaget).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De fall där domstolarna
enligt nuvarande ordning fattar beslut om utvisning kommer enligt mitt förslag
i fortsättningen bara att beröra de allmänna domstolama och avse utvisning
såsom särskild rättsverkan på gmnd av brott. Den andra gmnd på vilken utvisning
nu kan beslutas av domstol, nämligen asocialitet, kommer jag strax att föreslå
skall utgå ur den nya lagen. Därmed befrias förvaltningsdomstolama från en, om
än obetydlig, kategori mål.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utvisning
på grund av brott</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Några sakliga ändringar i förhållande till nuvarande lagstiftning föreslås inte
när det gäller kriterierna för utvisning på gmnd av brott.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagutredningens
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Några
remissinstanser, däribland RÅ, RPS och Stockholms tingsrätt, anser att frågan
om möjligheten att justera påföljden, om ett utvisningsbeslut upphävs, bör
utredas på nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Reglema om utvisning på gmnd av brott sågs över gmndligt år 1980. Härjämte
gjordes vissa justeringar år 1984. Den senare översynen gjordes främst med
anledning av de nya riktlinjer för att bevilja permanent uppehållstillstånd som
då drogs upp, se avsnitt 2.2.2. Vid detta tillfälle infördes bl. a. ett direkt
förbud mot utvisning av den som kommit till Sverige som ung.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utvisning av en utlänning på
gmnd av brott får enligt 40§ UtlL endast ske om brottet varit av viss
svårhetsgrad och om det finns risk för fortsatt brottslig verksamhet eller
brottet är sådant att den dömde inte bör få stanna här. Hänsyn tas också till
utlänningens anknytning tifl Sverige. Utvisningsfrågan avgörs av den domstol
som dömer i brottmålet. Om en utlänning utvisas skafl domstolen beakta det men
som utlänningen åsamkas genom utvisningen, när domstolen bestämmer påföljden
för brottet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen om beaktande
av menet fanns tidigare i 40 § UtlL. 1 prop. 1987/88:120 om ändring i
brottsbalken m. m. (straffmätningoch påföljdsval m. m.) föreslogs att
bestämmelsen med i sak oförändrat innehåll skulle flyttas tifl brottsbalken
(29 kap. 5 § 4). 1 propositionen föreslogs vidare bl. a. ett förbud för högre
rätt att besluta om utvisning i det fallet att lägre rätt inte</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:61.0pt'><span style='font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>har meddelat ett sådant
beslut och talan har fullföljts endast av den dömde Prop. 1988/89:86
ellertifl hans förmån. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 1989 (JuU
1987/88:45, rskr. 404, SFS 1988:942).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
saknar anledning att nu föreslå någon ändring av krileriema för när utvisning
på gmnd av brott skall få ske. Bestämmelserna har inte föranlett några
egentliga tillämpningssvårigheter. Reglema om utvisning på gmnd av brott får
därför enligt mitt förslag samma utformning som för närvarande med beaktande
av den ändring vad gäller placeringen av bestämmelsen om bedömningen av hur
menet skall påverka straffmätningen som nyligen har beslutats av riksdagen (4
kap. 7 § lagförslaget).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga som lagutredningen har berört och som flera remissinstanser har angivit
vara i behov av en nyordning är följande. Ett av domstol fattat
utvisningsbeslut upphävs ibland av regeringen när det visar sig att beslutet
inte går att verkställa. Ett sådant upphävande leder inte till att påföljden
ändras, trots att beslutet om utvisning kan ha föranlett att en lindrigare
påföljd dömts ut än annars skulle ha skett. En person som har utvisats på gmnd
av brott och som därför har fått ett kortare fängelsestraff än normalt kommer
alltså vid ett upphävande av utvisningsbeslutet att ha fått en lindrigare
påföljd än den som för jämförbara brott, kanske i samma mål, inte har ådömts
utvisning men i i stället ett strängare straff. Enligt utredningen inger denna
ordning betänkligheter. Utredningen ansåg sig emeflertid av tidsmässiga skäl
inte ha möjlighet att mera ingående utreda hur ett system som medgav
påföljdsjustering i de fall utvisningsbeslutet upphävs borde utformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
denna fråga behandlades i den nyss nämnda propositionen 1987/88:120. Där
konstateras tifl en början att frågan har utretts av fangelsestraffkommittén
(Ju 1979:05), som stannat för att inte lägga fram något ändringsförslag med
hänsyn till att problemet endast ledde till mer allvarliga olägenheter i ett
fåtal faU per år och att de lösningar som kommittén övervägt var förenade med
olägenheter av principiell och praktisk natur. Mot bakgmnd härav och med
hänvisning till att frågestäfl-ningen hade berörts av lagutredningen, vars
förslag var föremål för remiss, ansåg föredragande statsrådet att det vid den
tidpunkten inte fanns tillräckliga skäl att överväga en lagstiftning med sikte
på fall då en av domstol beslutad utvisning inte går att verkställa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har erfarit att frågeställningen uppkommit vid åtskilliga tillfällen under de
senaste åren. Jag är av den uppfattningen att problemet med hänsyn till dess
frekvens och principiella natur borde åtgärdas. Önskemål i denna riktning har
också förts fram av flera av remissinstansema. Efter samråd med chefen för
justitiedepartementet vill jag därför anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
första åtgärd för att lösa problem av den art som det här är fråga om<br>
vore att låta domstolama få ett bättre underlag för bedömningen av<br>
utvisningsfrågan. En självklar utgångspunkt vid bedömning humvida ett<br>
utvisningsbeslut bör meddelas som en särskild rättsverkan av brott vid<br>
sidan av påföljden borde naturligen vara frågan om en utvisning över<br>
huvud taget kommer att kunna verkställas. Domstolama bör därför, redan<br>
när en fråga om utvisning på gmnd av brott övervägs, kunna inhämta</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>72</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>yttrande från
invandrarverket i verkställighetsfrågan beträffande dem som gör gällande räll
till asyl i Sverige. Skulle del bedömas att en utvisning i samband med
frigivningen inte kommer alt kunna verkställas, t.ex. på grund av att brottet
som sådant i hemlandet skulle komma att medföra omänsklig bestraffning, bör
något beslut om utvisning inte heller fattas (jfr prop. 1979/80:96, s. 64, AU
27, rskr. 378). Jag anser därför alt de allmänna domstolarna i fortsättningen
bör beakta eventuella verkställighetshinder i den mån detta går att göra i det
enskilda fallet. Jag återkommer till frågan under avsnitt 2.2.8.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är vidare min avsikt
att senare i samråd med justitieministern på nytt överväga möjligheterna att
genom förslag till en lagändring komma tillrätta med problemen i de fall där
regeringen upphäver en av domstol beslutad utvisning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utvisning
på grund av asocialitet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Utvisning på grund av asocialitet skall inte längre kunna ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagutredningens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Endast
åklagarmyndigheten i Stockholm och polismyndigheten i Huddinge har avstyrkt
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Enligt 43 § UtlL får en utlänning utvisas ur riket dels om utlänningen
yrkesmässigt bedriver otukt eller i övrigt underlåter att ärligen försörja sig,
dels om utlänningen är missbrukare av alkohol eller narkotika och med anledning
därav är farlig för någon annans personliga säkerhet eller lever på ett grovt
störande sätt. Beslut om utvisning på gmnd av sådan asocialitet meddelas av
länsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Redan
utlänningslagkommiltén föreslog i sitt betänkande (SOU 1979:64) Ny
utlänningslag, att utvisningsgrunden asocialitet skulle avskaffas. Några remissinstanser
anförde emellertid att det var av värde att ha bestämmelserna härom kvar och
föredragande statsrådet delade i prop. 1979/80:96 denna uppfattning. Sedan år
1980 har emellertid utvisning på gmnd av asocialitet skett endast vid enstaka
tiflfäflen och sedan år 1984 vid endast ett tillfälle. Vid ylleriigare tre
tillfällen sedan år 1984 har ärenden om utvisning på denna gmnd tagits upp men
då inte lett till beslut om utvisning. Bestämmelsen måste därför anses vara i
det närmaste obso-let. Tiden får nu anses mogen att avskaffa asocialitet som
särskild utvis-ningsgmnd i enlighet med vad lagutredningen, stödd av en så gott
som enig remissopinion, har föreslagit. Jag vifl dock samtidigt erinra om mitt
tidigare framförda förslag om förlängning av den tid inom vilken återkallelse
av ett uppehåflstillstånd skall kunna ske på gmnd av bl. a. underlåtenhet att
försörja sig ärligt (avsnitt 2.2.2).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:78.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>73</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.4 Asylregler</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Innebörden
av och grunder för asyl</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: I
lagen anges att rätt till asyl innebär rätt till uppehållstillstånd.
Konventionsflyktingar, krigsvägrare och personer med vissa flyktingliknande
skäl skall ha rätt till asyl om inte vissa undantagssituationer föreligger.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagutredningens
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Förslaget har fåll ett tifl övervägande del positivt mottagande. Några
remissinstanser, bl. a. invandrarverket och JO, anser emellertid att förslaget
innebär att den svenska lagstiftningen kommer att skilja sig från internationellt
vedertagna begrepp. Detta anses kunna komma att försvåra det internationella
samarbetet. DO, Lunds universitet och Amnesty anser att definitionen av
"politisk förföljelse" bör utgå ur lagtexten. Flera remissinstanser,
bl.a. flyktingrådet, DO och Lunds universitet anser att asylreglerna bör göras
tillämpliga också beträffande den som utan alt vara krigsvägrare har lämnat
sitt hemland på grund av krig eller inbördeskrig och som nu ofta får stanna i
Sverige av humanitära skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Gällande
ordning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Enligt
3§ UtlL skall en flykting inte utan synnerliga skäl vägras fristad i Sverige,
om han behöver skydd här. I paragrafen definieras vem som är att anse som
flykting. Härmed avses en utlänning som befinner sig utanför det land, i vilket
han är medborgare, därför att han känner välgmndad fmktan för förföljelse på
grund av sin ras, nationalitet, tiflhörighet till en viss samhällsgrupp eller
på grund av sin religiösa eller politiska uppfattning och som inte kan eller på
grund av sin fmktan inte vill begagna sig av detta lands skydd. Som flykting
anses även den som är statslös och som av samma skäl befinner sig utanför det
land där han tidigare har haft sin vanliga vistelseort och som inte kan eller
på grund av sin fmktan inte vill återvända dit. Definitionen överensstämmer med
den som finns i 1951 års FN-konvention om flyktingars rättsliga ställning
(flyktingkonventionen) jämte 1967 års tilläggsprotokoll angående flyktingars
rättsliga ställning. De människor som omfattas av flyktingkonventionen kallas
därför också för kon ventionsjlyktingar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen finns också en närmare definition av vad som skall avses med
förföljelse. Den betecknas som politisk förföljelse och skall vara riktad mot
utlänningens liv eller frihet eller annars vara av svår beskaffenhet. Någon
motsvarande definition finns inte i konventionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
5§ UtlL har också krigsvägrare i allmänhet rätt att få fristad i Sverige. Med
krigsvägrare avses i första hand den som har avvikit från pågående
militärtjänst som äger mm på en krigsskådeplats eller kan komma alt förläggas
dit. Motsvarande gäller i allmänhet i fråga om den som har flytt från sitt
hemland för att undgå att bli uttagen till militärtjänstgö-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:86.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>74</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ring
på krigsskådeplats. I det senare fallet måste emellertid risken för Prop.
1988/89:86 krigsljänslgöring ha varit påtaglig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
flyktingar och krigsvägrare ger lagen skydd även åt andra personer, som inte
vill återvända tifl sitt hemland på gmnd av de politiska förhållandena där och
som har åberopat tungt vägande omständigheter tifl stöd för detta. Skyddet för
denna grupp med flyktingliknande skäl regleras i 6 § UllL. Beträffande
tolkningen av paragrafen kan främst hänvisas tifl prop. 1975/76:18 s. 100-113
och 1983/84:144 s. 35-40. Här skafl endast framhållas att det är fråga om
personer, som inte har varit utsatta för eller löper risk att drabbas av så
allvarlig förföljelse att de bör betraktas som konventionsflyktingar men som
ändå på grund av de politiska förhållandena i hemlandet utsatts för eller
riskerar så svåra trakasserier, att det inte är rimligt att begära all de skall
återvända dit. Paragrafen omfattar normalt inte den som har tvingats lämna sitt
land på grund av yttre aggression, ockupation efler inbördeskrig eller som
riskerar förföljelse på gmnd av kön eller homosexualitet. Undantagsvis kan
emellertid dessa omständigheter vara sådana att 6 § anses tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
de personer som avses i 6§ UflL, dvs. de för vilka jag hittills har använt
uttrycket "utlänningar med flyktingliknande skäl", används i internationella
sammanhang ofta termen "de factoflyklingar". Beteckningen, som
förvisso har brister, bör självfallet inte användas i lagtext, men det är i
övrigt förenat med inte minst praktiska fördelar att ha en sammanfattande
benämning för de personer som omfattas av bestämmelserna i en viss paragraf Jag
kommer därför att i fortsättningen använda begreppet de factoflyktingar för dem
som, utan att vara konventionsflyktingar, inte vill återvända tifl sitt hemland
på gmnd av de politiska förhållandena där och kan åberopa tungt vägande
omständigheter till stöd för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
till fristad i Sverige är något större för konventionsflyktingar än för de
andra två gmpperna. Detta markeras i nuvarande lag genom alt det för att vägra
en konventionsflykting fristad krävs synnerliga skäl medan del för de båda
andra gmpperna räcker med särskilda skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Varken
konventionsflyklingar, krigsvägrare eller de factoflyktingar har nämligen en
oinskränkt rätt att få stanna i Sverige. Inte ens en konventionsflykting anses
ha rätt all fritt välja vilket land han skall få skydd i. Enligt gällande
svensk praxis, som motsvaras internationellt av ett liknande synsätt,
förväntas en flykting i princip söka asyl i det första land han kommer tifl
efter flykten, om han i det landet är skyddad mot förföljelse eller mot att
återsändas till förföljelselandet. Detta motsvaras enligt min uppfattning av en
skyldighet för det landet att pröva hans asylansökan. En flykting som före
ankomsten lill Sverige har vistats i ett sådant s. k. första asylland återsänds
därför som regel till det landet. Första asyllandsprincipen kommer till
uttryck i nuvarande lagtext genom att rätlen för flyktingar att få stanna har
knutits till att de "behöver skydd här". Ett sådant behov anses som
regel inte föreligga om något annat land är första asylland. Om den asylsökande
efter flykten från förföljelselandet vistats i mer än ett land, är varje sådant
s. k. tredje land att betrakta som första asylland i förhållande till det land
han sist kommer till. Hämtöver kommer första</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>asyllandsprincipen i den
nuvarande lagstiftningen till uttryck endast indi- Prop. 1988/89:86 rekt
(t. ex. i 34 § andra stycket UtlL och 66 b § UtlF).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
asyllandsprincipen tillämpas emellertid inte om utlänningen enbart har rest
igenom något eller några andra länder på väg till Sverige (en routeregeln). Det
spelar inte någon roll om genomresan har skett med flyg, tåg, bil eller på
annat sätt. Tillfälliga avbrott i resan som utlänningen själv inte har kunnat
råda över, som trafikhinder eller aflvariig sjukdom, medför inte all en
routeregeln sätts ur spel. Det anses dock att utlänningen måste visa att han
endast har rest igenom första asyllandet och att eventuella uppehåll har varit
av nyssnämnd art. Första asyllandsregeln tillämpas inte hefler om utlänningen
har särskild anknytning till Sverige, t. ex. genom att tidigare ha vistals här
en längre tid eller genom att ha nära släktingar här men inte i första
asyllandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
omständigheter som i praxis anses kunna medföra att flyktingar och motsvarande
gmpper inte kan anses ha behov av skydd i Sverige är att utlänningen redan har
en särskild anknytning, genom t.ex. familjeband, till ett annat land där han
kan få ett fullgott skydd eller all han av annat skäl har rätt att vistas i ett
sådant land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
konventionsflykting har rätt att få flyktingförklaring, 16§ UtlL, och
resedokument, 5 § UtlF. Resedokument utfärdas i enlighet med flyktingkonventionen
till en utlänning som uppfyller flyktingkriterierna i konventionen.
Invandrarverket beslutar i sådana frågor. Den som har fått flyktingstatus
behåller denna status om inte grunderna för flyktingskapet ändras (4§ UtlL).
En flyktingförklaring kan också återkallas om den erhållits genom falska
uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
ordning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Asylbegreppet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är i inlernationella sammanhang vanligast att tala om asyl endast i samband med
skydd åt konventionsflyktingar. Sverige torde för övrigt vara det enda land, i
vart fall i Europa, som har en uttrycklig bestämmelse som ger krigsvägrare rätt
till skydd. Krigsvägrare torde dock i vissa fall få stanna även i andra länder,
men då av antingen flyktingliknande eller humanitära skäl (jfr.
specialmotiveringen till 3 kap. 3§ lagförslaget). Som jag tidigare har angett
är det emellertid inte min avsikt att i detta sammanhang föreslå några
ändringar av gmnderna för den nuvarande flyktingpolitiken. Jag vill därför
inte föreslå några ändringar som kan uppfattas som inskränkningar i skyddet för
asylsökande. Det i svensk lag direkt uttalade skyddet för krigsvägrare bör
därför bli kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till de stora likheter som råder mellan det skydd som de angivna
grupperna krigsvägrare och de factoflyktingar behöver och det som
konventionsflyktingar har, bör begreppet asyl, som lagutredningen har
föreslagit, i fortsättningen kunna gälla för del tillstånd att uppehålla sig
här i landet som samtliga dessa gmpper har rätt att få.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser anser det olämpligt att Sverige skulle komma att<br>
använda ett asylbegrepp som i viss mån avviker från vad som är vedertaget</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>76</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>intemationellt. Liksom
lagutredningen anser jag emellertid att de eventu- Prop. 1988/89:86 ella
olägenheter detta kan medföra är förhållandevis små. Särskilt mot bakgmnd av de
olikheter som ändå föreligger meflan olika länders asyllagstiftningar torde
det inte medföra några större problem att svensk lagstiftning medger asyl åt
fler gmpper än dem som finns i flyktingkonventionen. Fördelama — nämligen all
det klart anges vilka fömtsättningama för rätt till skydd i Sverige är, att
långtgående jämställdhet mellan gmpper med i det närmaste samma behov av skydd
nås samt att en mer lättförståelig lagtext tillskapas — väger enligt min
uppfattning klart över de eventuella nackdelarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att förenkla lagtexten och därigenom också dess tillämpning bör det enligt min
mening direkt i denna nu anges vad det innebär att en person får asyl i
Sverige. Då detta för svenskt vidkommande alltså är detsamma som att
uppehållstillstånd beviljas en utlänning därför att denne är flykting eller kan
åberopa de nyss beskrivna flyktingliknande skälen, bör en definition av denna
innebörd införas i lagen. Vidare bör i lagen anges i vilka fafl asylrätt inte
föreligger trots att utlänningen i och för sig är att anse som flykting eller
kan åberopa flyktingliknande gmnder för ansökan om asyl. Dessa bestämmelser
bör, tillsammans med övriga särregler som rör asylrätten, tas in i ett
särskilt kapitel (3 kap. lagförslaget). Jag anser däremot inte att det är
lämpligt att, som JO föreslår, i asylkapitlet föra in också regler om
överklagande, verkställighet etc. Några särbestämmelser som tar sikte just på
asylsökarfallen föreslås inte i dessa avseenden. Delta skulle därför medföra en
dubbelreglering och en tekniskt sämre lag utan att några egentliga fördelar
skulle uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser påtalar att den i den nuvarande lagtexten intagna definitionen
av "politisk förföljelse" inte står i överensstämmelse med
flyktingkonventionen. Definitionen infördes i svensk lagstiftning i samband
med ratifikationen av flyktingkonventionen. I likhet med mina företrädare
anser jag att den på ett med konventionen väl förenligt sätt anger vad
begreppet förföljelse i konventionen avser. Det är emellertid riktigt att någon
motsvarande definition inte finns i själva konventionen. Jag vill inte heller
utesluta alt benärhningen "politisk förföljelse" i viss mån kan vara
missvisande. Även exempelvis förföljelse av etniska och religiösa skäl avses ju
samtidigt som de factoflyktingar ges rätt att stanna just på grund av de
politiska förhållandena i hemlandet utan att de anses falla in under begreppet
politisk förföljelse. Jag anser därför all övervägande skäl talar för att
definitionen nu bör tas bort ur lagtexten. Att detta inte medför någon
förändring beträffande tolkningen av paragrafen återkommer jag till i
specialmotiveringen (3 kap 2§ lagförslaget).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser har gjort gällande alt även utlänningar med andra<br>
skäl än de som för närvarande anges i 3, 5 eller 6 § UflL bör få motsvaran<br>
de lagreglerade starka rätt lill skydd. Sålunda anser bl. a. Lunds universitet<br>
att även den som, utan att vara krigsvägrare, lämnar sitt hemland på gmnd<br>
av krig, inbördeskrig eller liknande omständigheter bör beviljas asyl. Röda<br>
korset m. fl. anser att även den som kan åberopa starka humanitära skäl<br>
skall omfattas av asylreglerna. Jag anser emellertid att det inte är lämpligt<br>
att ytteriigare utvidga den starka rätt tifl skydd i Sverige som asylreglerna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>77</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>är
avsedda att garantera. En annan sak är att många utlänningar ändå beviljas
uppehållstillstånd i Sverige just därför att förhållandena i hemlandet är
sådana att uppehållstillstånd bör beviljas av humanitära skäl. Jag utvecklar
detta närmare i specialmotiveringen (2 kap. 4§ 2 lagförslaget).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Flera remissinstanser har
anfört att inte bara den s. k. första asyllandsprincipen utan också undantagen
från denna, t.ex. en routeregeln, bör anges direkt i lagen. Själva principen,
att skydd kan nekas den som redan har eller skulle kunna få skydd i annat land,
anser jag i likhet med lagutredningen nu tydligare bör framgå av lagen. Den
återspeglar sig därför i 3 kap. 4 § andra stycket 4 lagförslaget. I
specialmotiveringen anger jag också exempel på situationer då undantag från
första asyllandsprincipen bör göras. En uttömmande uppräkning av undantag
anser jag dock inte bör göras vare sig i lagen eller i motiven. En sådan
uppräkning skulle nämligen kunna äventyra möjligheten att snabbt anpassa
tillämpningen till nya situationer och mönster beträffande asylsökande. Om de
mest hjälpbehövande alltid skafl kunna få skydd är det nödvändigt att en viss
flexibilitet föreligger i reglerna. Jag föreslår därför en mer allmänt hållen
regel som ger regeringen rätt att närmare ange vilka undantag som bör göras
från första asyllandsprincipen i den faktiska tillämpningen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Handläggning
av asylärenden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Invandrarverket skall som första instans fatta beslut i alla ärenden
om avvisning där behovet av asyl har åberopats. Detsamma skall gälla ärenden
som rör nära familjemedlemmar till asylsökande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De särskilda
reglerna i utlänningslagstiftningen om förhandling i utlänningsärenden
begränsas lill ärenden om förlängning av tiden för förvar och uppsikt samt till
ärenden om utvisning på gmnd av fara för rikels säkerhet. I den nya lagen
införs dock en regel som innebär att muntliga inslag bör användas av
invandrarverket i större utsträckning än för närvarande i asylärenden i syfte
att göra handläggningen säkrare och effektivare. Den nya regeln ersätter i
asylärenden 14 § förvaltningslagen (1986:223).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagutredningens förslag:
Överensstämmer i stort med mitt. Utredningen har dock föreslagit en regel vid
sidan av 14§ förvaltningslagen som innebär att muntlig handläggning skall ingå
i ett asylärende, om ett sådant förfarande måste antas vara av väsentlig
betydelse för att avgöra frågan om uppehållstillstånd. Vidare har
lagutredningen föreslagit att det i den nya lagen införs en bestämmelse om att
invandrarverket i ett asylärende skall kunna meddela beslut om
uppehållstiflstånd även på andra gmnder än asyl (delbeslut), innan ställning
tas till åberopade asylskäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Förslagen har i huvudsak bemötts positivt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>DO, kammarrätten. Röda
korset m. fl. anser att muntlig förhandling bör ske i än större utsträckning än
vad utredningen föreslagit.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt'><span style='font-family:Verdana'>78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>RPS och invandrarverket
avstyrker förslaget angående s. k. delbeslut, då Prop. 1988/89:86 det anses
föranleda onödigt merarbete. Viss skepsis till den föreslagna konstruktionen
med "delbeslut" uttrycks också av länsrätterna. Andra
remissinstanser, bl. a. Röda korset, flyktingrådet och svenska kyrkan m. fl.,
är uttalat positiva tifl förslaget om delbeslut men framhåller att det medför
vissa problem, som måste lösas, t.ex. rörande ekonomiska konsekvenser för de
enskilda asylsökandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänt
om den nuvarande handläggningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
begäran om att få asyl i Sverige görs oftast hos den lokala polismyndigheten.
Vad som avses med en asylansökan är inte angivet i lagtexten. Av bestämmelserna
följer emellertid att den som begär tillstånd att få stanna kvar i Sverige och
som gmnd härför åberopar att han har sådana skäl som anges i 3, 5 eller 6§§
UtlL ansöker om asyl. Även om skäl för avvisning i och för sig föreligger skall
polisen överlämna ärenden där risk för politisk förföljelse åberopas till
statens invandrarverk för avgörande. Detsamma gäller när utlänningen gör
gällande att han är krigsvägrare eller att han inte vifl återvända tifl sitt
hemland på gmnd av de politiska förhåflandena där. Under vissa fömtsättningar
får emellertid ett ärende om avvisning avgöras av polismyndigheten även om
asylskäl har åberopats. Så är fallet 1. när utlänningens påstående om risk för
politisk förföljelse, krigsvägran etc. är uppenbart oriktigt, 2. om de
åberopade skälen för att inte vilja återvända till hemlandet uppenbart kan
lämnas utan avseende eller 3. om det är uppenbart att han i det land, tifl
vilket han skall skickas, inte riskerar att sändas till hemlandet eller tifl
ett land där han löper risk för förföljelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
avvisningsbeslut som fattas av polisen skall verkställas utan hinder av att det
inte har vunnit laga kraft, s.k. direktavvisning. 1 de fall där asylskäl har
åberopats av utlänningen måste dock beslutet anmälas till invandrarverket. Det
får då inte verkställas förtån invandrarverket har förklarat att verket inte
övertar ärendet. Om verket övertar ärendet förfaller avvisningsbeslutet. Om
ärendet inte övertas skall avvisningsbeslutet verkställas. Avvisningsbeslutet
kan överklagas och inhibition sökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vifl inledningsvis göra följande allmänna uttalanden i fråga om prövningen av
asylansökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslutsgången
i asylärenden måste, som i all myndighetsutövning, vara rättssaker och
samtidigt effektiv. Vissa beslut måste, av skäl som jag senare återkommer
närmare till, vara verkställbara redan innan de har vunnit laga kraft. Detta
ställer stora krav på att beslutsunderlaget är fullständigt och på
beslutsfattarens kompetens. Väsentligt är att ansökningar om asyl prövas efter
normer som i all möjlig utsträckning säkerställer att den som behöver skydd i
Sverige inte avvisas eller utvisas. Felaktiga beslut i sådana ärenden kan
orsaka obotliga skador. Det är av central betydelse att allt sakligt underlag
som krävs för beslut i ett ärende föreligger redan i första instans. I beslut
som går en sökande emot bör skälen anges så tydligt att denne förslår vad som
föranledde utgången. Därigenom underlättas också</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den fortsalla hanteringen
av ärendet. Det är mot denna bakgrund som Prop. 1988/89:86 mina förslag i
det följande får ses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
återkommer i avsnitten 2.2.7 och 2.2.8 till frågorna om överklagande och
verkställighet av asylärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
första instans i asylärenden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är enligt min mening uppenbart att det finns asylansökningar, som är så klart
obefogade att någon särskild sakkunskap inte erfordras för att ta ställning
till dem. Det är också uppenbart att det finns många polismän som har förvärvat
myckel grundliga kunskaper på området. Det har emellertid visat sig vara
betydligt svårare att i praktiken generellt göra den fördelning mellan ärenden
som polismyndigheten får pröva och sådana som skall överlämnas till
invandrarverket än som fömtsättes vid reglernas införande. Det blir till sist
alltid fråga om en skönsmässig bedömning av när utgången av ett ärende är så
uppenbar att ärendet inte behöver överlämnas tifl överinstansen. Det måste
också anses tveksamt, om det nu existerande systemet med anmälan till
invandrarverket tillgodoser rättssäkerheten i tillräcklig grad.
Asylutredningen har också tagit fram uppgifter som lyder på att benägenheten
att överlämna asylärenden till invandrarverket varierar mycket mellan olika
polismyndigheter (DsA 1985:4 s. 63-66). Möjligheten för en asylsökande att få
stanna i Sverige under hela prövningen av asylärendet kan därmed komma att bli
beroende av i vilket polisdistrikt utlänningen gör sin ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammantaget
talar därför övervägande skäl för att lagutredningens — och tidigare
asylutredningens — förslag alt polismyndigheten inte i något fall skall besluta
om avvisning av asylsökande bör genomföras. Beslut i asylärenden bör i stället
i fortsättningen alltid fattas av invandrarverket i första instans. Själva
begäran om asyl kommer dock av naturliga skäl även i fortsättningen oftast att
framställas till polisen i samband med inresan i landet. Det måste därför också
framgent ankomma på polisen att göra vissa bedömningar om vilket fog det finns
för begäran om asyl. Så snart polismyndigheten finner att det föreligger sådana
omständigheter att del kan bli aktuellt med direktavvisning, dvs. där det
enligt polisens bedömning är uppenbart att grund för asyl inte föreligger, bör
invandrarverket underrättas ulan dröjsmål. Därigenom möjliggörs ett snabbt och
effektivt handlande från verkets sida. Förslaget medför även i övrigt behov av
väl fungerande samarbelskanaler mellan ansvarig polis och invandrarverket. Jag
avser att senare föreslå regeringen att föreskrifter utfärdas härom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Barnen
i asylärenden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
jag går in på mina förslag till förändringar av handläggningen av<br>
asylärenden vill jag uppehålla mig kring barnens situation i dessa ärenden.<br>
Bland de asylsökande har barnen en särskilt utsatt position. Många av<br>
dem har utsatts för svåra påfrestningar till följd av osäkra förhållanden i<br>
hemlandet i allmänhet eller på grund av våld som har riktals mot dem<br>
själva eller deras anhöriga. Ett snabbt uppbrott från den invanda livsmil-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>80</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>jön
och resan till ett främmande land under omständigheter som ofta är Prop.
1988/89:86 svåra för barn att förstå kan ytterligare drabba barnen hårt. Barnen
måste därför i asylärenden uppmärksammas som individer som kan ha egna
individuella skäl för uppehåflstiflstånd och inte som bihang till föräldrarna.
1 samband med utredning av asylärenden utfrågas därför numera vårdnadshavare om
medföljande barns förhållanden, bl.a. deras fysiska och psykiska tillstånd, men
också om eventuella egna asylskäl för barnen. Med utgångspunkt däri får avgöras
om barnet självt bör höras, om sociala myndigheter bör kopplas in eller om
någon annan åtgärd bör vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
av socialstyrelsen nyligen framlagda allmänna råd bör asylsökande — däribland
barn — ges en inledande hälsoundersökning så snart som möjligt. För vissa
grupper, bl. a. barn, skall denna inledande undersökning kunna följas upp av en
läkarundersökning. Uppgifter från dessa undersökningar skall efter medgivande
från vårdnadshavaren kunna ingå i det utredningsmaterial, som skall ligga lill
gmnd för beslut i ärendet om uppehållstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
beskrivna målsättningen för förfarandet ger enligt min mening goda
förutsättningar för att i de asylärenden som inte leder till omedelbar avvisning
ta hänsyn till flyktingbarnens särskilda situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Muntlig
handläggning i asylärenden tn. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
regler omförhandling i UtlL</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
UtlL finns särskilda bestämmelser om att förhandling skall hållas i vissa
ärenden (56§). Dessa är ärenden om avvisning eller utvisning av presumtiva
terrorister och om utfärdande av föreskrifter för dessa (30 och 47 §§ samt 74 §
andra stycket), utvisning av personer som bedöms utgöra en risk för rikets
säkerhet (48 §) saml ärenden om förlängning av tiden för ett förvar (53§).
Förhandling kan också hållas i annat ärende enligt UtlL hos invandrarverket
eller regeringen, om det finns anledning till det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
regler om förfarandet vid de nu nämnda förhandlingarna finns också (57 —60§§
UtlL). Dessa regler innebär i korthet följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhandling
skall hållas inför den myndighet som handlägger ärendet. Invandrarverket får
dock besluta alt en länsrätt eller en länsstyrelse skall hålla förhandling i
ett ärende som verket handlägger och därvid bestämma om andra än utlänningen
skall höras. 1 ärenden som regeringen handlägger får statsrådet eller en
tjänsteman utse en domstol eller förvaltningsmyndighet som skall hålla
förhandlingen. 1 ärenden om avvisning eller utvisning av presumtiva terrorister
eller personer som utgör en risk för rikels säkerhet skall förhandlingen
hållas vid Stockholms tingsrätt, om inte särskilda skäl föreligger mot det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det behövs yär den myndighet som håller förhandlingen uppdra åt<br>
en polismyndighet eller åt en särskilt utsedd person att vara allmänt<br>
ombud vid förhandlingen. I lerroristärenden och motsvarande skall ett<br>
allmänt ombud förordnas. Bestämmelser om kallelse och i vissa fall hämt<br>
ning lill förhandlingen liksom om offentlighet och bevisupptagning ges<br>
också.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 86</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna om
förhandling tillämpas huvudsakligen i terrorist- Prop. 1988/89:86 ärenden och i
ärenden om förlängning av tiden för förvar. Del förekommer emeflertid
undantagsvis att invandrarverket håller förhandling även i andra utlänningsärenden,
om detta anses vara nödvändigt för att verket skall kunna göra en riktig
bedömning av ärendet. Endast ett fåtal förhandlingar av della slag hålls varje
år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagutredningens
förslag i denna del innebär alt de särskilda bestämmelserna i UtlL om förhandling
behålls endast i ärenden om förlängning av tiden för förvar samt i ärenden om
utvisning av personer som utgör risk för rikets säkerhet. Dessutom föreslås att
förhandling införs också i ärenden om förlängning av tiden för uppsikt.
Likartade bestämmelser upptas också i förslaget till lag om åtgärder för att
förebygga våldsdåd med internationell bakgmnd (lerroristlagen) i ärenden om
avvisning eller utvisning av presumtiva terrorister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagutredningens
förslag till ny utlänningslag innebär emellertid också i övrigt vissa ändringar
jämfört med den nuvarande regleringen. Utredningen föreslår all förhandling
skall kunna hållas vid såväl aflmän domstol som vid förvaltningsdomstol, men
inte hos länsstyrelse. Vidare föreslår utredningen att reglerna om allmänt
ombud utgår och att i stäflet en bestämmelse införs om att en representant för
den myndighet som skall besluta om förvar eller uppsikt skall vara närvarande
vid förhandlingen. I utredningens lagförslag får bestämmelserna om kallelse
och hämtning till förhandling inte någon motsvarighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar lagulredningens uppfattning att särskilda regler om förhandling alltjämt
bör finnas vad gäller ärenden om förlängning av liden för förvar och om
utvisning på grund av risk för rikets säkerhet samt att regler om förhandling
införs även beträffande ärenden om förlängning av tiden för uppsikt.
Beträffande förhandlingen i terroristärenden återkommer jag i avsnitt 2.2.11. I
övriga ärenden enligt utlänningslagen gäller i första hand förvaltningslagens
regler. Del saknas därför anledning att särskilt i utlänningslagen reglera
förfarandet vid handläggningen av dessa förvaltningsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om innehållet i de bestämmelser som bibehålls i den nya lagen vill jag
framhålla följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
de båda länsrätterna har påpekats att, om domstols medverkan bedöms vara
påkallad för förhandlingen, denna lämpligen bör ges av tingsrätterna. Jag delar
denna uppfattning. Sådan domstolsmedverkan torde exempelvis alltid böra
användas i fall av utvisning på gmnd av fara för rikets säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluter mig till lagutredningens förslag att slopa de särskilda bestämmelserna
om s.k. allmänt ombud (jfr. dock förslaget till lag om åtgärder för att
förebygga våldsdåd med internationell bakgmnd) och i stället införa
bestämmelser om alt den handläggande myndigheten skall representeras vid
förhandlingen. I övrigt bör de särskilda reglerna om förfarandet vid
förhandling i utlänningsärenden behållas. Jag återkommer till denna fråga i
specialmotiveringen till 6 kap. 2—15§§ lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>82</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Muntlighet i asylärenden</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
14§ förvaltningslagen (1986:223) föreskrivs att om en part vill lämna uppgifter
muntligt i ell ärende som avser myndighetsutövning mot någon enskild, skall han
få tillfälle till det, om det kan ske med hänsyn till arbetets behöriga gång.
Denna begränsning kan åberopas t. ex. för alt be en part all återkomma senare
när viktiga och brådskande arbetsuppgifter måste gå före. Allmänt sett måste
emellertid myndighetema i stor utsträckning tillåla att part lämnar uppgifter muntligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndigheten
kan också, även om den enskilde inte begär det, besluta om muntlig handläggning
och skall då särskilt beakta att detta kan underlätta för den enskilde att ha
med myndigheten att göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
muntlighet enligt förvaltningslagen avses inte enbart den formella muntliga
förhandlingen utan också mer informella telefonkontakter och sammanträffanden.
Dessa bestämmelser i förvaltningslagen skall ses mot bakgmnd av den hävdvunna
principen att förvaltningsförfarandel normalt är skriftligt men med de muntliga
inslag som betingas bl.a. av ärendets karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvaltningslagens
regler gäller givetvis också för invandrarverkets handläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagulredningen
har föreslagit att en för myndigheten strängare regel än den som gäller enligt
förvaltningslagen skall gälla för invandrarverkels handläggning av asylärenden.
Utredningen föreslår alt invandrarverket skall åläggas alt ha muntlig
handläggning, när en sådan kan antas vara av väsentlig betydelse för att avgöra
om uppehållstillstånd skall beviljas i ett asylärende. I dessa fall får enligt
förslaget muntlig handläggning undvaras endast om särskilda skäl talar emot
det; ett sådant skäl kan enligt utredningen vara att utlänningen vägrar att
infinna sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
utredningen anser jag att inslag av muntlighet i handläggningen ofta kan skapa
ett bättre underlag för ett riktigt beslut än en rent skriftlig handläggning.
Sökanden får möjlighet att lägga fram sina synpunkter och beslutsfattaren kan
ställa de kompletterande frågor som uppgifterna kan ge upphov lill. Beslår det
muntliga inslaget i ell sammanträffande mellan beslutsfattaren och sökanden kan
en trovärdighetsbedömning underlättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nu angivna fördelarna framträder klart när det är fråga om asylärenden. Det
bör också vara lättare att klargöra för sökanden att alla uppgifter av
betydelse och afla skäl som han kan åberopa för att han skall få stanna i
landet måste föras fram. Det kan också framhållas för honom att om han, efler
del han haft tillfälle all framlägga sina skäl, senare lämnar uppgifter som avviker
från vad som sagts vid den muntliga handläggningen, kan tilltron till hela hans
berättelse komma att äventyras. Om beslut meddelas i nära anslutning till den
muntliga handläggningen, kan också delgivnings-problem begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
som ett ökat inslag av munllighel alltså skulle ha klara fördelar ur
rätlsäkerhelssynpunkt, kan den verksamt bidra till att göra handläggningen mer
effektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
den koncentration som muntlig handläggning ger möjlighet lill</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kan också den tidsutdräkt
som en omfattande skriftväxling ofta medför</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>undvikas. Invandrarverket
har också i sitt remissvar påpekat att procedu- Prop. 1988/89:86 ren totalt
sett kan bli snabbare och att tilltron till verkets beslut kan ökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ganska många ärenden kommer ett ökat inslag av muntlighet i enlighet med vad
som nu har sagts kunna bidra tifl att nå ett av huvudmålen med lagförslaget,
nämligen kortare handläggningstider. Kortare handläggningstider innebär också
i sig ökad rättssäkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
uttalanden i betänkandet framgår att lagutredningen avsåg att den muntliga
handläggningen enligt den föreslagna regeln i den nya utlänningslagen skulle
ske vid förhandling och att beslut skulle fattas på gmndval av det material som
fanns vid slutet av förhandlingen. Regeln skulle kunna tillämpas vid sidan av
förvaltningslagens bestämmelser om munllighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har riktat kritik mot lagutredningens förslag från skilda utgångspunkter.
Förslaget skulle enligt lagrådet bl.a. leda till en tämligen omfattande muntlig
handläggning av asylärenden och således ta en inte obetydlig del av
invandrarverkets resurser i anspråk. Även min företrädare har tidigare gjort
denna bedömning och var därför inte beredd att göra lagutredningens förslag i
denna del till sitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet,
som delar uppfattningen att utlänningslagen bör innehålla en särskild regel om
muntlig handläggning, har föreslagit att en sådan regel bör gälla i stället för
14§ förvaltningslagen. Mot bl.a. denna bakgmnd har lagrådet överarbetat det
remitterade förslaget om muntlig handläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har inga invändningar mot lagrådets förslag som jag anser väl tillgodoser de
behov av muntlighet som kan finnas i ett asylärende. Enligt förslaget skall
muntlig handläggning ingå i ett asylärende vid invandrarverket om en sådan
handläggning kan antas vara en fördel för utredningen eller i övrigt främja ett
snabbt avgörande av ärendet. Vidare skafl det förekomma muntlig handläggning om
utlänningen begär det. Sådan handläggning skall naturligtvis inte äga rum om
den skufle sakna betydelse för att avgöra frågan om upphållstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna regeln innebär således en skyldighet för invandrarverket att i
större omfattning än som nu sker besluta om muntlig handläggning i asylärenden.
Genom den omorganisation av invandrarverket som avses träda i kraft den I juli
1989 kommer också förutsättningarna för muntlig handläggning att i betydande
grad förbättras. Vad jag främst åsyftar är del förhållande att flertalet
ärenden kommer att avgöras regionalt av handläggare som finns på
utredningsslussar där också utlänningen vistas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
muntlig handläggning enligt den nya regeln avses såväl informella
telefonkontakter och sammanträffanden som mer formella förhandlingar. Den
sistnämnda handläggningsformen bör dock komma till användning endast i
begränsad omfattning, exempelvis då även andra än utlänningen skall höras. Hur
en sådan förhandling skall utformas får invandrarverket besluta om från fall
till fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förordar alltså att den muntliga handläggningen i första hand kom<br>
mer till stånd i form av informella sammanträffanden mellan invandrar<br>
verkets personal, utlänningen och, i förekommande fafl, utlänningens<br>
biträde. En sådan ordning bör tillgodose såväl utlänningens behov av att få<br>
komma till tals med myndigheten som önskemålen om en snabb och<br>
rättssaker handläggning.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>84</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om muntliga
sammanträffanden sker mellan invandrarverkets personal Prop. 1988/89:86 och
utlänningen bör som regel endast kompletterande utredning företas. Jag vill
understryka att den föreslagna regeln inte får leda till att ytterligare ett
ulredningsförhör hålls utöver det som polisen skall hålla med den asylsökande
inledningsvis. Tvärtom bör muntlig handläggning, som DO har påpekat, verkligen
användas för att liflvarata både utlänningens och myndighetens intresse. Jag
anser dock, tifl skillnad från DO, inte all del finns något behov att införa
allmänt ombud i asylärenden för att på det sättet få en mer kontradiktorisk
ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser har föreslagit att muntlig handläggning liknande den som
föreslås för invandrarverket skall införas även i regeringskansliet. Jag delar
inte denna uppfattning. Genom muntlig handläggning vid invandrarverket i de
fall som jag nu har beskrivit bör alla de omständigheter som kan vara av
betydelse för avgörandet av en asylsökandes rätt att stanna i landet ha kommit
fram och underlaget således vara komplett när invandrarverket fattar sitt
beslut. Anledning saknas därför att införa en liknande handläggning i samband
med överklagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det i ett asylärende förekommit muntlig handläggning bör i vissa fall beslut kunna
meddelas vid eller i nära anslutning till den muntliga handläggningen. Tid för
överklagande kommer då, om utlänningen är närvarande och därigenom får del av
beslutet, att kunna räknas från avkunnandet. Myndighetens
undertättelseskyldighet enligt 21 § förvaUningslagen kan därmed fullgöras på
ett enkelt sätt. Förfarandet är också ägnat att förkorta den totala
handläggningstiden för ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagutredningen
har i delta sammanhang föreslagit en regel (9 kap. 5§ tredje stycket
lagutredningens lagförslag) med innebörd att, om muntlig handläggning
förekommit och utlänningen underrättats om att beslut skall meddelas viss dag,
tiden för överklagande skulle kunna räknas från den dag då beslutet hölls
tillgängligt av myndigheten. Förslaget har inte kommenterats närmare.
Bestämmelser med motsvarande innebörd finns i rättegångsbalken beträffande
brottmål och tvistemål. Däremot finns beträffande förvaltningsärenden inte
denna möjlighet att fastställa en utgångspunkt för beräkning av tiden för
överklagande. Enligt förvaltningslagen skall ett överklagande ske inom tre
veckor från den dag klaganden fick del av beslutet (23 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn tifl den principiella skillnad som föreligger mellan förhandlingsinstitutet
enligt rättegångsbalken och möjligheten till muntlighet i förvaltningsärenden
anser jag det inte lämpligt att vid sidan av förvaltningslagen införa en
bestämmelse enligt förslaget. För att en bestämmelse av denna typ skulle kunna
införas torde dessutom krävas kompletterande bestämmelser av rent formefl karaktär
avseende själva handläggningen som är främmande för förvaltningsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>"Delbeslut"</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förekommer, om än inte ofta, att det under handläggningen av ett<br>
asylärende står klart att en utlänning kan beviljas uppehållstillstånd på en<br>
viss gmnd men att det är mer osäkert om även någon annan åberopad</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gmnd är tillämplig. Det
kan t. ex. vara fråga om en person som uppenbarli- Prop. 1988/89:86 gen är
krigsvägrare men som dessutom hävdar att han är konventionsflykting. Andra
exempel är personer vars omständigheter är sådana, all de i vart fall kommer
att få stanna som de factoflyktingar efler på gmnd av humanitära skäl eller
släktanknytning, men där de samtidigt hävdar att de är konventionsflyktingar.
För närvarande görs praktiskt tagel alltid en bedömning av samtliga åberopade
skäl innan stäflning tas till frågan om uppehållstiflstånd skall beviljas. Har
flyktingförklaring eller resedokument sökts samtidigt med uppehåflstillstånd,
kan i enstaka fall uppehåflstillstånd ges på t. ex. humanitära skäl i avvaktan
på utredningen angående flyktingskälen. Av beslutet framgår då att det inte
innefattar något ställningstagande i statusdelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagutredningen
har föreslagit att den nya lagen tillförs en bestämmelse med innebörd att
uppehållstillstånd bör kunna meddelas i form av ett s. k. "delbeslut"
så snart det är klarlagt att uppehåflstiflstånd kan meddelas på någon annan
gmnd än flyktingskap. Fördelama för utänningen är enligt utredningen betydande.
Väntetiden i den för den enskilde mest väsentliga frågan, dvs. den om rätten
att stanna i Sverige, förkortas avsevärt. Osäkerheten om framtiden och därav
följande oro eller t. o. m. psykiska besvär kan undanröjas. Anpassningen tifl
det svenska samhället kan börja tidigare genom att utlänningen får möjlighet
att bosätta sig utanför förläggningen och alt arbeta. Om utlänningen ändå
skulle vilja ha frågan om asyl besvarad skulle han enligt förslaget anmäla
detta viss kortare tid efter beslutet. Annars skulle ärendet avskrivas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
remissinstansernas sida har pekats på vilka nackdelar en ordning med delbeslut
skulle innebära. Den främsta är att en del ärenden i viss utsträckning skulle
komma att prövas två gånger. Enligt RPS, invandrarverket och JUSEK bör redan
detta förhåflande leda till att förslaget inte genomförs. Invandrarverket har
också hävdat att bestämmelsen skulle vara onödig eftersom verket redan nu
skulle vara oförhindrat att meddela delbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser har också ställt sig frågande till utredningens konstruktion
av "delbeslutet". Länsrätten i Östergötlands län anför t.ex. att
begreppet delbeslut syns oegentligt. Det är ju, menar länsrätten, inte fråga om
ell delbeslut utan om ett annat beslut än det utlänningen har ansökt om.
Länsrätten föreslår att lagtexten ges den utformningen att även om en utlänning
har ansökt om asyl, uppehållstiflstånd i stället får beviljas enligt 2 kap. 4§
lagutredningens lagförslag i avvaktan på att asylansökan kan avgöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
gör för min del den bedömningen att de skäl, som utredningen har anfört för att
meddela uppehållstillstånd så snart någon gmnd för detta kan anses föreligga,
är starka. Som påpekats från vissa remissinstanser kan emellertid ett
förfarande med delbeslut få till följd att ett ärende i praktiken prövas två
gånger. Det kan också ifrågasättas om en sådan regel är nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
nu torde invandrarverket ha möjlighet att meddela uppehåflstill<br>
stånd i form av ett "delbeslut", dvs. på annan gmnd än den som
åberopats<br>
eller på en av flera åberopade gmnder. Detta följer av allmänna förvalt-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ningsrätlsliga principer.
Det är exempelvis möjligt för en myndighet att ex officio meddela för den
enskilde gynnande beslut. En särskild regel i utlänningslagen om möjligheten
att meddela "delbeslut" skulle därför i onödan komplicera
lagstiftningen och skapa osäkerhet om förvaltningslagens räckvidd. Behovet av
en sådan regel minskar också i takt med att handläggningstiderna kan förkortas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt min mening bör
alltså lagutredningens förslag i denna del inte genomföras. Jag vill dock
understryka att invandrarverket — även utan en uttrycklig bestämmelse i lag -
har skyldighet att alltid la ställning till åberopade asylskäl (jfr. prop.
1983/84:144, SfU 30), dvs. även efter det att ett "delbeslut"
meddelats.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.5
Beslutsmotiveringar och sekretess</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: I
syfte att möjliggöra utförligare beslutsmotiveringar i främst asylärenden
införs en regel i 7 kap. 14§ andra stycket sekretesslagen (1980:100) att
sekretessen också skafl gälla för uppgifter som har tagits in i skälen för ett
beslut i ett utlänningsärende.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagutredningens förslag:
Överensstämmer till sitt syfte med mitt förslag. Utredningens förslag innebär
dock att det överlämnas åt den tillämpande myndigheten att avgöra om
offentlighels- eller sekrelessintresset skall tillläggas störst tyngd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Utredningens ståndpunkt att det är angeläget att de krav på motivering som
uppställs i 20§ förvaltningslagen iakttas och utredningens förslag till ändring
i sekretesslagen i syfte att göra motiveringar möjliga i större utsträckning delas
av majoriteten av de remissinstanser som yttrar sig i frågan. JK och hovrätten
för Västra Sverige betonar att beslutsmotiveringar är angelägna ur
rättssäkerhetssynpunkt. Invandrarverket påpekar att utförligare
beslutsmotiveringar för verkets del kommer att medföra merarbete och
tidsutdräkt både med utformningen av molivskrivningen och med hanteringen.
Förslaget till ändring i sekretesslagen avstyrks av länsrätten i Östergötlands
län.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Enligt 20 § förvaltningslagen är myndigheter skyldiga att vid ett ärendes
avgörande lämna en beslutsmotivering. Beslut skall innehålla de skäl som har
bestämt utgången. Skälen får dock utelämnas heh eller delvis bl. a. om
beslutet inte går någon part emot, om det av någon annan anledning är uppenbart
obehövligt att upplysa om skälen eller om det är nödvändigt med hänsyn till
rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden
eller något jämförbart förhållande. Detsamma gäller om ärendet är så brådskande
att det inte finns tid alt utforma skälen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen i 20 §
förvaltningslagen övertogs utan några sakliga ändringar från 1971 års
förvaltningslag. 1 förarbetena till sistnämnda lag uttalade föredragande
statsrådet beträffande motiveringskravets innehåll att myndigheternas beslut
inte behöver innehåfla detaljerade redogörelser för sakförhållandena i ärendena
och vidlyftiga resonemang om hur dessa</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:70.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>87</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förhållanden
bedömts rättsligen. Det är "de springande punkterna" som Prop.
1988/89:86 skall komma fram i motiveringen. Denna torde därför, enligt departementschefens
mening, i ett stort antal fall kunna göras kort (prop. 1971:30, s. 493, KU 36,
rskr. 222). Beträffande undantaget för brådskande fall uttalade
departementschefen att en myndighets arbetsbörda som sådan inte får tas i
beaktande vid prövningen av om motivering skall utelämnas eller inte (prop.
1971:30 s. 494).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
utlänningsärenden har i I02§ andra stycket UtlL ytteriigare undantag från
kravet på beslutsmotivering gjorts för beslut om visering, arbetstillstånd och
tidsbegränsat uppehållstillstånd. 1 övrigt är 20 § förvaltningslagen
tillämplig på beslut i utlänningsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen av förslaget till 102 § UtlL framhöll invandrarverket alt
grunden för avvisning ofta var entydig. Enligt verket skedde avvisning oftast
på den grund att utlänningen inte innehade pass och tillstånd för att resa in i
riket eller på den grund att han kunde antas komma all sakna erforderliga medel
för sin vistelse här i riket. Verket fömtsatte därför att ett återgivande av
innehållet i det åberopade lagmmmel i dessa fall kunde godtas som skäl för ett
avvisningsbeslut. Departementschefen sade sig kunna godta vad invandrarverket
anfört angående motiveringen för avvisningsbeslut. Beträffande
viseringsärendena anförde departementschefen att besluten i dessa ärenden i
allmänhet måste fattas med mycket kort varsel och ofta överbringas telegrafiskt
varför det inte bör krävas att myndigheterna anger skälen till sina beslut
(prop. 1971:155, s. 64).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare tid har del från olika håll framförts kritik mot att besluten i
utlänningsärendena är bristfälligt motiverade. Mot detta har emellertid hävdats
att beslutsmotiveringar lämnas i den utsträckning som är möjlig med hänsyn till
sekretessreglerna. Det har därutöver — från invandrarverkets sida — sagts att
verket behöver ytterligare personal för att kunna skriva beslutsmotiveringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser anser i sina remissvar å andra sidan att skyldigheten att
motivera beslut bör gälla också beträffande visering, arbetstillstånd och
tidsbegränsade uppehållstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
en bedömning av i vilken utsträckning beslutsmotiveringar bör krävas måste en
avvägning göras mellan å ena sidan behovet av motiveringar och å andra sidan
tillgången på resurser. Behovet av attmotivera besluten i de ärenden som är
undantagna från tillämpningen av 20§ förvaltningslagen är enligt min bedömning
inte påfallande stort. Ett åläggande för de beslutande myndigheterna att
motivera besluten i dessa fall skufle innebära att resurser fick tas från angelägnare
uppgifter. Handläggningstidema skulle totalt sett öka. Jag anser därför att
övervägande skäl talar för all beslut i ärenden rörande visering,
arbetstillstånd och tidsbegränsat uppehållstillstånd även fortsättningsvis bör
vara undantagna från kravet på beslutsmotiveringar. En regel av denna innebörd
återfinns i 11 kap. 3 § lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är emellertid angeläget med så klargörande motiveringar som möj<br>
ligt i övriga utlänningsärenden. Flera skäl talar för delta. Klara motive<br>
ringar ökar allmänhetens förtroende för myndigheternas objektivitet och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ger den enskilde
utlänningen större möjlighet att få rättelse i ett beslut som Prop. 1988/89:86
på felaktig eller ofullständig gmnd gått honom emot. Klarare motiveringar
syftar även till att förkorta handläggningstidema genom att eljest nödvändiga
förklaringar som måste ges i efterhand till fattade beslut, exempelvis i ett
yttrande över ett överklagande, kan undvikas. Handläggningen av
överklagandeärendena förenklas härigenom. Om besluten motiveras blir det vidare
i samband med en ny ansökan lättare att se om denna innehåller omständigheter
som inte tidigare har prövats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag redogjorde för i inledningen lill detta avsnitt finns dock en
undantagsbestämmelse i 20§ förvaltningslagen enligt vilken man av sekretesskäl
får helt eller delvis utelämna skälen för ett beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
7 kap. 14§ andra stycket sekretesslagen gäller sekretess bl.a. i verksamhet för
kontroll över utlänningar för uppgifter om enskildas personliga förhållanden,
om det inte slår klart all uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller
någon honom närstående lider men (ett omvänt skaderekvisit). Sekretess gäller
också för anmälan eller annan utsaga av en enskild, om det kan antas att fara
uppkommer för att den som har gjort anmälan eller avgett utsagan eller någon
honom närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs
(ett rakt skaderekvisit). Sekretessen gäller dock inte beslut som meddelas i
sådana ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
ligger i sakens natur att beslut i utlänningsärenden många gånger baseras på
känsliga uppgifter om utlänningens personliga förhållanden. Inte minst gäller
detta asylärenden. För dessa uppgifter måste då ofta de nyss redovisade
sekretessreglerna anses vara tillämpliga. Lagutredningen har funnit att detta
kan vara en viktig orsak tifl att besluten i asylärenden - som ju är offentliga
- ofta saknar motivering. Utredningen har därför för all undanröja detta hinder
mot utförligare beslutsmotiveringar föreslagit all beslutsmyndigheten, om den
i skälen lill sitt beslut tar in uppgifter för vilka sekretess gäller, skulle
kunna förordna i beslutet att sekretessen för dessa uppgifter skall bestå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invändningar
mot förslaget har förts fram av två slag. Den ena är invandrarverkets och tar
sikte främst på den arbetsinsats som en förändrad motiveringsskyldighet skulle
kräva av verket. Den andra är länsrättens i Östergötlands län och är av mer
principiell karaktär. Länsrätten anser att det av rättssäkerhetsskäl är
olämpligt att börja tumma på den viktiga regeln att förvaltningens beslut är
offentliga. Enligt länsrättens mening är offentligheten viktigare än att
besluten blir utförligt motiverade och detta så mycket hellre som parten i
efterhand kan upplysas om det man av sekretesskäl inte har velat skriva i klartext
i beslutsskälen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Självklart
bör den huvudregel om beslutsmotivering som ställs upp i<br>
förvaltningslagen även följas i utlänningsärenden. Erfarenhetema visar att<br>
en ordning där utlänningen i efterhand upplyses om skälen för beslutet inte<br>
har fungerat i utlänningsärendena. En förändring måste därför komma till<br>
stånd. Även om jag givetvis vill slå vakt om principen att förvaltningsmyn<br>
digheternas beslut skall vara offentliga i så stor utsträckning som möjligt<br>
anser jag ändå att vissa avsteg bör göras i utlänningsärendena, såvitt gäller<br>
den del av beslutet som utgörs av skälen, för att man skall uppnå den effekt<br>
som jag förespråkar här. Jag är också av den uppfattningen att den arbets-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>insats som utförligare
motiveringar redan i det första beslutet kan kräva Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>från beslutsmyndigheten
kommer att väl motsvaras av ett minskat behov</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av yttranden i överklagade
ärenden, omprövningsbeslul osv. Jag anser</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>alltså att det är
motiverat att gå fram på den linje som utredningen har</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagutredningen
har alltså föreslagit att det i 7 kap. 14 § andra stycket sekretesslagen införs
ett tillägg motsvarande bestämmelsen i 12 kap. 4§ andra stycket sekretesslagen.
Utredningens förslag innebär att, om uppgift som är sekretesskyddad intagits i
skälen till ett beslut, i beslutet får förordnas att sekretessen för uppgiften
skall bestå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagutredningens
förslag medför att den tillämpande myndigheten i samband med beslut i ett
utlänningsärende utan närmare direktiv får avgöra om offentlighets eller
sekretessintresset skall tilläggas störst tyngd. En sådan befogenhet föreskrivs
enligt gällande rätt endast för domstolar i mål eller ärende i domstolens
rättsskipande eller rättsvårdande verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
tryckfrihetsförordningen skall begränsningen av rätten att ta del av allmänna
handlingar anges noga i en särskild lag. I princip har en icke närmare reglerad
möjlighet att göra en intresseavvägning vid prövning av utlämnande av uppgifter
till enskilda nästan uteslutande förbehållits riksdag och regering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domstolarna
har emellertid en i viss mån motsvarande befogenhet bl. a. när det gäller att
avgöra när sekretessbelagda uppgifter skafl tas in i en dom. Denna frihet för
domstolen att göra en avvägning i det enskilda fallet beror bl. a. på att det
finns en lång tradition med åtföljande erfarenhet att falla tillbaka på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man skulle införa en rätt för en myndighet som handlägger utlänningsärenden
att bestämma om sekretess för uppgifter i beslutet skall bestå får detta ses
som ett principgenombrott. Enligt min mening är denna konstruktion inte lämplig
för någon annan verksamhet än den hos domstolar och andra myndigheter som i
della sammanhang kan jämställas med sådana.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
var mot den nu angivna bakgmnden som min företrädare inte ansåg sig kunna följa
lagutredningens förslag i denna del. I lagrådsremisssen föreslogs i stället att
sekretess under vissa fömtsättningar skall gälla för uppgift i skälen till ett
beslut utan särskilt förordnande av myndigheten, dvs. ett ställningstagande
avseende offentliggörande av uppgifter som kan vara föremål för sekretess skall
på sedvanligt sätt ske i samband med all en uppgift i en handling som förvaras
av myndigheten begärs utlämnad (se 15 kap. 4 och 5 §§ sekretesslagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har ansett att den av lagutredningen föreslagna lösningen i denna del bör
väljas. Enligt min mening är emeflertid de skäl som lagrådet anfört till stöd
för sin ståndpunkt inte av den arten att de motiverar en avvikelse från
gällande principer Remissförslaget i denna del bör därför ligga fast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
däremot gäller den andra delen av remissförslaget, att det sekretes<br>
skyddade området för uppgifter i skälen till ett beslut skall begränsas<br>
genom ett rakt skaderekvisit, delar jag lagrådets uppfattning all en sådan<br>
lösning inte är lämplig. Enligt lagrådet skulle konsekvenserna av detta</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>90</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förslag bl. a. kunna bli,
att uppgifter som under ärendets handläggning är sekretesskyddade l.ex. därför
att de anses av utlänningen som ytterst ömtåliga och sådana att deras röjande
skulle kunna få menliga följder för utlänningen eller hans närstående i
hemlandet inte längre sekretesskyddas om de tagits in i beslutsmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som jag ser det bör också
den av lagrådet förordade lösningen i denna del bättre tillgodose behovet av
utförligare beslutsmotiveringar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det förslag jag nu lägger
fram innebär alltså att sekretess enligt 7 kap. 14 § andra stycket
sekretesslagen också skall gälla beträffande uppgifter i skälen för ett beslut
i ett utlänningsärende. Jag återkommer i specialmotiveringen med närmare
synpunkter på bestämmelsens tillämpning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.6
Kontrollfrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Den som har fyllt 16 år skall - vid sidan av de förvarsmöjligheter som
gäller för närvarande — kunna tas i förvar redan av det skälet att hans
identitet är oklar när han kommer till Sverige eller när han senare söker om
uppehållstillstånd. Detsamma skall gälla om ett förvarstagande är nödvändigt
för att genomföra utredningen. I det senare fallet får förvarstagandet dock
pågå högst 48 timmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Barn
under 16 år bör även i fortsättningen kunna tas i förvar i undantagsfall.
Barnens stäflning stärks dock genom att det i lagen anges, att förvar endast
kan komma i fråga om det föreligger en uppenbar risk för undanhållande och för
att därigenom en verkställighet som inte bör fördröjas blir äventyrad. En
uttrycklig regel föreslås att barn inte får tas i förvar, om det är
tillräckligt med att ställa barnet under uppsikt. Vidare föreskrivs att ett
förvarstagagan-de av barnet efler dess vårdnadshavare som innebär att barnet
och vårdnadshavaren skiljs åt får ske bara om det finns synnerliga skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisman,
liksom personal vid tullen och kustbevakningen i vissa fall, får befogenhet
att'i den utsträckning som det är nödvändigt företa kroppsvisitation i samband
med inresekonlroll för att eftersöka identitets- och resehandlingar. Den
nuvarande möjligheten att omhänderta returbiljetter behålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgivar-
och bostadsanmälningama avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tidsbegränsade
uppehållstillstånd får i fortsättningen inte begränsas också till att avse en
viss del av landet eller förenas med föreskrifter om bl. a. byte av bostad,
anställning och anmälningsskyldighet. Samma förändring vidtas i fråga om
beslut om utvisning på gmnd av brott som upphävts av regeringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagutredningens förslag:
Förslagen i dessa frågor överensstämmer i huvudsak med mina förslag.
Utredningen har har dock föreslagit att inresekontrollen endast får omfatta
undersökning av handbagage m. m. Utredningen har inte heller föreslagit någon
särskild lidsgräns för utrednings-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förvar. Enligt
utredningens förslag slopas möjligheten att ta hand om Prop. 1988/89:86
biljetter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser har accepterat att förvar får ske på grund av oklar
identitet men många har ställt sig avvisande till att förvar skall få ske
enbart av ulredningsskäl. bl. a. Röda korset har gjort gällande att en sådan
bestämmelse skulle stå i strid med UNHCR:s rekommendationer. JO anser att de
nya förvarsgmnderna bör få gälla i högst någon eller några dagar. Åtskilliga
remissinstanser anser att förvar av barn över huvud laget inte bör få ske.
Advokatsamfundet, Röda korset och Lunds universitet är tveksamma till om den
föreslagna lagtexten verkligen stärker barnens ställning medan flyktingrådet
anser att den ger barnen ett klart sämre skydd än den nuvarande. Kammarrätten i
Jönköping påpekar att förvarsgrunden oklar identitet bör användas med viss
restriktivitet. ÖB och RPS motsätter sig att bostadsanmälningama avskaffas
helt. RPS och några polismyndigheter föreslår all polisen skall få rätt att
också undersöka utlänningars kläder, om detta behövs för att utröna resväg
eller identitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänt
om kontrollbehovet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
mer omfattande ändringar av gäflande regler om den yttre eller inre
utlänningskontrollen samt därmed sammanhängande möjligheter att vidta
tvångsåtgärder framstår inte som påkallade. Jag föreslår därför att de
nuvarande bestämmelserna i allt väsentligt oförändrade förs över tifl den nya
lagen. De problem som orsakas av att utlänningar anländer till Sverige utan
identitets- och resehandlingar måste emellertid uppmärksammas. Det framstår
också som önskvärt att ytterligare öka skyddet för barnen i förvarsärenden. Jag
kommer därför att här särskilt uppehålla mig vid frågan om åtgärder mot den s.
k. dokumentlösheten och om förvar av bam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtgärder
mot "dokumentlösheten "</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har under senare år blivit allt vanligare att asylsökande, som anländer<br>
till bl.a. olika västeuropeiska länder, saknar identitetshandlingar. De upp<br>
ger i allmänhet antingen att de inte har haft handlingar ens när de lämnade<br>
förföljelselandet eller att handlingarna har tappats bort under resan. Dessa<br>
påståenden visar sig ofta vara felaktiga. Redan svårigheten att resa ut ur<br>
flertalet förföljelseländer och att resa genom andra länder utan handlingar<br>
visar på den bristande sannolikheten. Avsaknaden av handlingar skapar<br>
stora problem för de flyktingmottagande länderna när det gäfler att föra en<br>
rättvis flyktingpolitik. Det blir ofta omöjligt att kontrollera den asylsökan<br>
des berättelse. Även i de fall där detta är möjligt tar det betydligt längre
tid<br>
än som annars skulle ha varit fallet. Detta påverkar i sin tur den lid som<br>
alla asylsökande får vänta på beslut. Eftersom det i praktiken är möjligt att<br>
återsända en asylsökande till ett s. k. första asylland endast om återsändan<br>
det sker i nära anslutning till utresan därifrån, blir följden av att utlänning<br>
en saknar handlingar att det är omöjligt att konstatera varifrån han när<br>
mast har kommit och därmed också omöjligt att sända honom tillbaka.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>92</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>DokumenUösheten utgör
därför i flertalet fall ett missbruk av asylrätten Prop. 1988/89:86 och är
därmed till men för flyktingpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
dem som gör sig av med sina handlingar finns personer som tveklöst skulle få
stanna i Sverige även om deras identitet och tidigare vistelseort kunde
påvisas. Men där finns också personer som lika tveklöst skulle återsändas, i
vart fall till ett första asylland, och personer om vilkas rätt att stanna i
Sverige tveksamhet kan råda. Motivet till att de asylsökande gjort sig av med
sina identitetshandlingar kan också variera. Det förekommer att de som
organiserar resorna för dem som söker asyl uppmanar utlänningarna att göra sig
av med identitets- och resehandlingar innan de ger sig ut på den sista etappen
av resan. Skälet för detta kan vara antingen att försvåra ett avvisande av den
asylsökande eller att använda passen — och eventuella returbiljetter — på nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
all sannolikhet är dock det vanligaste skälet för att göra sig av med pass och
färdbiljetter att den asylsökande anser att hans möjlighet att få stanna i
Sverige blir större, om handlingarna inte visas fram. Detta torde särskilt ofta
vara fallet om det av handlingarna skulle framgå att den asylsökande redan har
vistats i ett annat land där han antingen redan har fått eller skulle kunna få
asyl och dit han afltså skulle kunna skickas tillbaka. En allvarlig aspekt i
sammanhanget är misstanken att brottslingar, även terrorister, genom att komma
tifl Sverige utan identitetshandlingar kan få möjlighet att etablera sig här under
falskt namn och på sikt också förvärva svenskt medborgarskap i detta namn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förekomsten
av asylsökande utan identitets- och resehandlingar är i hög grad ett
intemationellt problem. Det är en väsentlig del av den företeelse som brukar
kallas irregular movements, dvs. att flyktingar, som redan har fått asyl i ett
land, fortsätter till ett annat land och begär asyl även där. Problemet har
uppmärksammals av FN:s flyktingkommissarie (UNHCR), som vid flera tillfällen
uttryckt stark oro över det tilltagande missbmket att förstöra identitets- och
resehandlingar. UNHCR har i olika sammanhang ställt sig bakom uppfattningen att
ett avsiktligt förstörande av sådana handlingar kan försvaga en asylsökandes
ställning. Även bmket av falska handlingar anses av UNHCR som oförsvarligt,
utom i de fall del är nödvändigt för att undkomma förföljelse. Att avsiktligt
förstöra identitets- och resehandlingar i syfte att vilseleda måste enligt
UNHCR alltid anses som oacceptabelt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allt
fler personer söker således asyl i Sverige utan att ha handlingar som styrker
deras identitet eller deras färdväg. Detta försvårar, förlänger och försämrar
utredningen i asylärendena. Det medför uppenbara risker för att lagstiftningens
intentioner beträffande vilka utlänningar som skall få en fristad i Sverige
äventyras. Möjligheten att bedriva en generös flyktingpolitik försämras genom
att stora resurser måste läggas ned på utredningar om utlänningarnas resväg och
hemvist. Det kan också leda till bestående identifieringsproblem beträffande
personer som tillåts bosätta sig här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
den bakgmnd jag nu har beskrivit framstår det som nödvändigt att<br>
motverka dokumentförstöring. Jag kommer därför i det följande att lämna<br>
förslag till åtgärder av olika slag som har detta syfte. Jag vill dock kraftigt<br>
understryka att del också förekommer att människor flyr från sitt hemland</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utan att kunna förse sig
med identitetspapper av något slag. Jag har inte för Prop. 1988/89:86 avsikt
alt föreslå några åtgärder, som kan göra del svårare för dessa flyktingar att finna
en fristad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
åtgärd som bör kunna vidtas är följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Enligt artikel 28 i flyktingkonventionen skall den stat, som tar emot
en flykting, utfärda resedokument för denne. Resedokumentet gäller som pass och
innebär också en skyldighet för den utfärdande staten att tillåta innehavaren
att resa tillbaka in i landet. Liksom ell vanligt pass innehåfler
resedokumentet uppgifter om innehavarens identitet. Det kan ifrågasättas om det
egentligen är rimligt att alls utfärda en identitetshandling beträffande en
person, vars identitet inte är styrkt. Någon möjlighet att vägra utfärda
resedokument finns emellertid inte i fråga om den person som har erkänts som
flykting, om konventionens regler skall följas. Det förekommer att det kan
klarläggas att en person måste anses vara flykting i konventionens bemärkelse
trots att hans identitet är osäker. Lagutredningen har förespråkat att det i
sådana fall i resedokumentet bör anges att identiteten inte är styrkt. En sådan
anteckning bör enligt utredningen också kunna göras i främlingspass.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>UNHCR
har i remissvar över utredningens belänkande avstyrkt att utredningens förslag
genomförs. Därvid har UNHCR åberopat bl. a. att det skulle strida mot
flyktingkonventionens bestämmelser om obligatorisk rätt till ett resedokument
för flyktingar att på detta sätt inskränka möjligheten för den som är beroende
av dokumentet all förflytta sig över gränserna. Jag kan för min del inte dela
UNHCR:s uppfattning i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan inte heller dela JO:s uppfattning att man regelmässigt, oavsett om
identiteten är klarlagd eller inte, i resedokument m. m. bör ange alt det är
fråga om den identitet utlänningen har i Sverige. Det är rimligare att
acceptera att en utlänning undantagsvis kan slippa en anteckning om oklar
identitet på grund av att myndigheterna inte har upptäckt exempelvis en
passförfalskning än att den, vars identitet inte kan betvivlas, skall åsamkas
det obehag en anteckning av aktuellt slag obestridligen ändå kan medföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser afltså att utredningens förslag bör kunna följas. Närmare regler om
resedokument och främlingspass bör liksom nu beslutas av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan åtgärd till förebyggande av att resehandlingar förstörs kan vara all
förmå de transportföretag som för med sig utlänningar tifl Sverige all redan
före avresan kontrollera att passagerarna har nödvändiga identitets- och
tillslåndshandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
om sanktioner i form av viten eller böter mot innehavare<br>
av fartyg och flygplan som transporterar utlänningar trots att dessa saknar<br>
erforderliga handlingar för inresa finns sedan en lid i Förbundsrepubliken<br>
Tyskland, Danmark, Belgien, Norge och Storbritannien. Liknande be<br>
stämmelser övervägs i Nederländerna. Några remissinstanser har föresla<br>
git all sådana sanktioner skall införas också i Sverige. Det har emellertid<br>
visat sig svårt i andra sammanhang att skapa ett effektivt straffrättsligt<br>
sanklionssystem, som riktar sig mot utländska företag. Jag är därför inte<br>
beredd all föreslå att sådana sanktioner införs. Däremot anser jag att<br>
transportörernas nuvarande ansvar för återtransport av avvisade personer<br>
från Sverige i viss utsträckning bör kunna vidgas utan att allvarligare</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>94</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>negativa
effekter uppstår. Jag återkommer lill denna fråga under avsnitt Prop.
1988/89:86 2.2.9.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Några ylleriigare åtgärder i syfte att motverka dokumentförstöringen
lar jag upp i del följande i sina särskilda sammanhang. Dessa åtgärder är ökade
möjligheter till förvarstagande JÖr identitetskontroll och utredning, och
efterforskande av identitetshandlingar m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förvarstagande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
regler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning får enligt 50§ UtlL las iförvar antingen om det är sannolikt all han
kommer att avvisas eller utvisas eller om ett verkställbart beslut om
avlägsnande har fattats. Beslut om förvar får dock meddelas bara om del med
hänsyn till utlänningens personliga förhållanden eller övriga omständigheter
skäligen kan befaras att han kommer att hålla sig undan efler bedriva brottslig
verksamhet här eller om utlänningens identitet är oklar. Om utlänningen är
under 16 år får han inte utan synnerliga skäl tas i förvar. Detsamma gäller
hans vårdnadshavare eller, om de är flera, en av dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
förvarslagande får inte utan synnerliga skäl pågå mer än två veckor eller, när
beslut har meddelats om avlägsnande, två månader. Varje nytt beslut skall som tidigare
nämnts föregås av en förhandling. Det skall här anmärkas att en utlänning kan,
främst i samband med in- och utresa, kvarhållas av polismyndigheten för
utredning i upp till sex timmar utan att ett förvarsbeslut fattas. Ell sådant
kvarhållande får ske om del behövs för att utreda utlänningens rätt all vistas
i Sverige (8 § tredje stycket UUL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvarsbeslut
fattas av den myndighet som handlägger ärendet (polismyndighet,
invandrarverket, regeringen eller, i visst fall, statsråd). Polismyndighetens
och invandrarverkets beslut överklagas till kammarrätten i Jönköping och
därifrån till regeringsrätten. Slatsrådsbeslut kan prövas av regeringsrätten på
visst sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
vuxna utlänning som har tagits i förvar skall tas in i kriminalvårds-anstalt,
allmänt häkte eller polisarrest eller tas om hand på annat lämpligt sätt. Barn
däremot får inte alls tas in i kriminalvårdsanslall eller häkte och bara om det
är synnerliga skäl i polisarrest. Åtminstone en av barnels vårdnadshavare skall
vara tillsammans med barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning, som kan tas i förvar, kan i stället ställas under uppsikt. Detta
innebär att han skall lämna ifrån sig sill pass, anmäla sig lill polismyndigheten
eller iaktta de andra villkor som kan behöva meddelas för att uppsikten skall
vara effektiv. Ett beslut all ställa en utlänning under uppsikt gäller för
varje gång högst sex månader. Uppsikt bör alllid användas i stället för
förvar, om det kan anses tillräckligt med sådana åtgärder. Detta följer
indirekt av bestämmelsen i 1 § UtlL som anger alt lagen alllid skall tillämpas
så att utlänningen inte utsätts för mer ingripande åtgärder än som är
nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förvar av vuxna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att förvarstagande skall få ske krävs alltså för närvarande bl. a. att
sannolika skäl föreligger för avvisning eller utvisning. För flera gmpper av
asylsökande gäller dock att de inte kan avvisas eller utvisas alls, om de inte
kan sändas tillbaka till ett första asylland. Om därför utlänningens identitet
inte kan styrkas genom pass och/eller resehandlingar är det i praktiken
omöjligt alt avgöra varifrån han har kommit och alltså att fatta ett avvisningsbeslut,
som i och för sig vore motiverat. I de fall där identiteten är okänd har det
därför ofta ansetts att inte heller kraven på sannolika skäl för av- eller
utvisning är uppfyllda och därmed inte heller för beslut om förvar. Emellertid
har JK i en i maj 1988 till regeringen redovisad undersökning av förvarsbeslut
vid Arlanda vaktdistrikt (dnr. 3594-87-9) funnit att förvarsbeslut bör kunna
fattas även i sådana fall. JK anför bl.a. alt polisen inte med fog kan
kritiseras för att osäkerheten om den asylsökandes identitet ofta leder till
att utlänningen tas i förvar. Särskilt, fortsätter JK, "ter sig
förvarstagandet motiverat när polisen har anledning att anta att utlänningen
gjort sig av med sitt pass och andra handlingar före inresan i syfte att öka
möjligheterna att få uppehållstillstånd". Enligt JK kan del emellertid
vara lämpligt att förtydliga bestämmelserna i detta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag i likhet med lagutredningen att det nu bör införas en klart
uttalad möjlighet att ta en utlänning i förvar redan på den gmnden att hans
identitet är oklar. Detta är ytterligare en åtgärd för att komma till rätta med
den s. k. dokumentlösheten som jag tidigare har framhållit som angelägen.
Förvar i detta syfte används för övrigt sedan länge i många andra länder. Jag
tycker att åtgärden nu bör prövas i Sverige. Det framstår också som föga
tillfredsställande att utlänningar vars identitet är oklar skall kunna resa in
i och fritt röra sig i Sverige. Om kontrollen av vilka utlänningar som får
vistas i Sverige skall kunna fylla sitt syfte måste det alltså även av denna
anledning vara möjligt att ta utlänningar i förvar till dess deras identitet
blivit klarlagd. Jag föreslår därför en regel av sådant innehåll (6 kap. 2§ I
lagförslaget). Som jag utvecklar närmare i specialmotiveringen bör denna nya
förvarsgrund — liksom de övriga — naturligtvis utnyttjas med urskiljning och
återhållsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av den praxis som hittills har rått rörande förvarsbeslut anser jag det
alltså angeläget alt i lagtext uttryckligen ange, att förvarstagande får ske
redan på grund av oklar identitet. 1 likhet med bl. a. svenska kyrkan m.fl.
anser jag dock alt det inte kan krävas, att utlänningen alltid skall kunna
styrka sin identitet för att undgå ett beslut om förvarstagande. Det bör vara
tillräckligt att han gör det sannolikt att den identitet som han uppger är
riktig. Identiteten kan inte alltid anses oklar enbart därför att utlänningen
saknar pass eller annan identitetshandling. Om utlänningens berättelse framstår
som trovärdig och hans förklaring till att han saknar idenliletspapper är
sannolik bör även hans uppgifter om identiteten godtas. Intill dess så sker
bör det dock vara möjligt att hålla utlänningen i förvar, utan att detta görs
avhängigt av alt del också är sannolikt att ett</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avlägsnandebeslut
kommer att fattas. Om del är tillräckligt att i dessa fall</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>96</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ställa utlänningen under
uppsikt bör naturligtvis denna utväg väljas i Prop. 1988/89:86 stället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JO
anför i sitt remissvar att förvar på gmnd av oklar identitet inte bör få pågå
längre tid än någon eller några dagar. Denna tidrymd är dock enligt min
uppfattning alltför snäv, om syftet med den nya förvarsmöjligheten inte skafl
förfelas. Man bör i stället genom en strikt tillämpning av den nu gällande
regeln att det krävs synnerliga skäl för att förvar skall få pågå längre tid än
två veckor, kunna i praktiken förhindra att förvar på gmnd av identitetsregeln
pågår mer än fjorton dagar annat än i undantagsfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår också i enlighet med lagutredningen att det skall bli möjligt att ta
en utlänning i förvar om delta är nödvändigt för att en utredning om hans rätt
att stanna i Sverige skall kunna genomföras. En övervägande majoritet av de
utlänningar som söker asyl i Sverige är visserligen måna om att så snart som
möjligt få nödvändiga förhör genomförda, så att beslut kan tas i frågan om
uppehållstillstånd. Det förekommer emellertid att en utlänning inte vifl
inställa sig till ett förhör. Visserligen kan han då enligt nuvarande regler
hämtas till polisen och håflas kvar där för utredning under en kortare tid (sex
timmar). Kvarhållandemöjligheten kan också utnyttjas i samband med utlänningens
ankomst till Sverige. Om många asylsökande anländer samtidigt kan det dock vara
svårt eller omöjligt för polisen att hinna genomföra ett förhör under de sex
timmar som utlänningen får kvarhållas för utredningen. Samtidigt är det
uppenbart alt ingen utlänning som åberopar asylskäl bör tillålas att resa in i
landet utan att ens ett inledande förhör har hållits. En möjlighet skulle
visserligen kunna vara att utöka den tid av sex timmar som utlänningen får
kvarhållas för utredning utan att ett förvarsbeslut meddelas. Detta framstår
emellertid enligt min mening som en sämre lösning än att medge att beslut om
förvar får meddelas. Ett beslut om förvar får, till skiflnad från beslut om
kvarhållande, inte fattas av en enskild polisman och kan dessutom överklagas.
Förvar av utredningsskäl bör emellertid aldrig tillåtas bli långvariga. Jag
anser därför att en lidsgräns om högst 48 limmar bör införas när det gäller
förvar i utredningssyfle. En sådan tidsbegränsning torde också undanröja eventuell
tveksamhet i frågan om förvarsregeln står i överensstämmelse med UNHCR:s i
oktober 1986 utfärdade rekommendationer i detta ämne. I flertalet fall bör
dessutom väsentligt kortare tid än två dygn kunna vara tillfyllest i praktiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har övervägt att, såsom bl.a. advokatsamfundet föreslår, i lagen<br>
ange att förvar kan komma i fråga endast när uppsikt inte kan anses<br>
tillräckligt. Jag har därvid, som jag strax återkommer till, funnit att en<br>
sådan föreskrift bör införas avseende barn. Detta stämmer också överens<br>
med utredningens förslag. 1 övrigt anser jag emellertid inte att det är<br>
befogat att på detta sätt inskränka förvarsinstitutets användning. Jag vill<br>
erinra om att del redan i den inledande bestämmelsen till den nya utlän<br>
ningslagen anges att lagen skall tillämpas så att utlänningars frihet inte<br>
begränsas mer än vad som är nödvändigt i varje enskilt fall. Häri ligger<br>
underförstått bl.a. alt det alltid bör göras en bedömning om den för<br>
individen lindrigare åtgärden uppsikt kan användas i stället för förvar.<br>
Dessutom kan ell förvarstagande alltid underställas domstols prövning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 86</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>efter överklagande och det
skall också fortlöpande ses över av den handlag- Prop. 1988/89:86 gande
myndigheten. Dessa regler är enligt min mening tillräckliga för att tillgodose
kraven på rättssäkerhet och respekt för den personliga integriteten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i detta sammanhang också framhålla följande. I och med att polisen inte
längre skall kunna fatta beslut om avvisning i något ärende där rätt till asyl
har åberopats, är polisen inte heller primärt den myndighet som skall fatta
beslut om förvar i sådana ärenden. Denna skyldighet vilar på invandrarverket.
Emellertid kommer det naturligtvis att liksom hittills i praktiken yppa sig
behov av snabba beslut i vissa asylärenden, varvid polisen även i fortsättningen
genom sina gränskontrolluppgifter är den myndighet som först kommer i kontakt
med den asylsökande och afltså kommer att ställas inför uppgiften att bedöma om
det behövs ett beslut om förvar i avvaktan på invandrarverkets prövning. Jag
anser det därför inte möjligt att — på sätt JO förespråkat i olika sammanhang
(se t.ex. dnr 2781-1986) - helt ta ifrån polisen möjligheten att besluta om
förvar. Självfallet bör polisen också i fortsättningen fatta beslut om förvar i
de utlänningsärenden där invandrarverkets efler annan handläggande myndighets
beslut inte kan avvaktas liksom naturligtvis i sådana ärenden som polisen
själva handlägger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill här understryka vikten av alt de beslut om förvar, som polisen fattar i
ett asylärende på gmnd av att det inte finns tid att avvakta invandrarverkets
beslut, anmäls skyndsamt till verket och att verket snarast därefter provar om
åtgärden skall beslå. En regel av denna innebörd återfinns i 6 kap. 9§
lagförslaget. Jag utgår dock från att invandrarverket skall kunna organisera
sin verksamhet så att verkets tjänstemän i det övervägande antalet fall själva
kan fatta beslut även i förvarsfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förvar
av barn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nyss har redogjort för krävs det enligt gällande regler för att ett barn
under 16 år skall få tas i förvar dels att de allmänna krileriema för
förvarslagande är uppfyllda, dels att det dämtöver föreligger synnerliga skäl
för förvarstagande. Vad som avses med synnerliga skäl framgår inte av lagen och
utvecklas inte heller närmare i förarbetena till denna. När bestämmelsen om att
det krävs synnerliga skäl för att ta barn i förvar infördes år 1984 anfördes
enbart (prop. 1983/84:144 s. 111 f) aft det är ytterst viktigt att
förvarsinstitutet inte tillgrips i andra fall än när detta är oundgängligen
nödvändigt och att det är särskilt viktigt att undvika all ta barn i förvar.
Som exempel på fall där ett förvarstagande likväl kan vara nödvändigt nämndes
direktavvisningssitualionen. Även i andra ärenden, t. ex.
verkställighetsärenden, har del i praxis undantagsvis ansetts föreligga
synnerliga skäl för förvarstagande av barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1987 ändrades reglema om var och hur bam som las i förvar skall<br>
placeras. Därvid avskaffades helt den tidigare möjligheten att placera barn<br>
i kriminalvårdsanstalt eller häkte. I samband därmed underströk jag på<br>
nytt att barn endast undantagsvis får tas i förvar (regeringens förordnings<br>
motiv 1987:3). Med anledning av en av invandrarverket därefter företa-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gen
undersökning om tillämpningen av utlänningslagens förvarsbestäm- Prop. 1988/89:86
melser uppdrog regeringen på hösten samma år åt JK alt utreda förvarsta-ganden
inom Stockholms polisdistrikt, Arlanda vaktdistrikt. JK har i det tidigare
nämnda yttrandet den 3 maj 1988 (dnr 3594-87-9) redovisat resultatet av denna
utredning. JK har därvid funnit bl. a. att förvarstagande av bam inte har
skett i större utsträckning än som är tillåten enligt UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan till skillnad från flera remissinstanser inte finna annat än att det
alltjämt är nödvändigt att även barn kan las i förvar i vissa fall. Om
förvarstagande av barn omöjliggjordes helt skulle detta få tifl resultat att
avlägsnandebeslut rörande bamfamiljer i vissa fafl inte skulle kunna verkställas.
Detta kan enligt min mening inte vara en rimlig ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
att alltså upprepade inskränkningar har gjorts under senare år i möjligheterna
att ta barn i förvar och dessutom reglema om hur förvarstagandet får
genomföras har givits en ytterligt restriktiv utformning, anser jag i enlighet
med utredningen och några remissinstanser att det är önskvärt alt det i lagen
ges än klarare uttryck för när bam över huvud taget får tas i förvar än vad som
är fallet för närvarande. En särskild paragraf rörande förvar av bam har därför
tagits in i lagförslaget, se 6 kap. 3§. Bestämmelsen innebär följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tifl
en början bör de av mig föreslagna nya förvarsgmndema för vuxna — oklar
identitet eller utredningsbehov — självfallet inte kunna användas för barn. För
dessa bör alltjämt krävas antingen att det har fattats ett avlägsnandebeslut
som skall verkställas eller att det är sannolikt att ett sådant kommer att
fattas. De nuvarande kraven alt det dämtöver måste föreligga risk för antingen
undanhållande eller brottslig verksamhet bör också behållas. Jag anser
emellertid att det när det gäller mycket unga personer bör ställas högre krav
med avseende på undanhållanderisken än för vuxna. Jag föreslår därför att
kraven skall vara att det föreligger en uppenbar risk för undanhållande och att
därigenom en förestående verkställighet som inte bör fördröjas blir äventyrad.
Dessa kriterier uttrycker enligt min mening väl dels innebörden av de
uttalanden som har gjorts i tidigare propositioner, dels vad jag själv tidigare
har uttalat om under vilka fömtsättningar förvar av barn skafl vara tillåtet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
utformning av lagtexten som jag nu föreslår — och som i någon mån avviker från
lagutredningens — samt de exemplifieringar som jag anför i specialmotiveringen
till bestämmelsen bör enligt min mening leda till all intentionema bakom de
nuvarande bestämmelsema uppfylls bättre och att därigenom förvarstagande av bam
kommer att vidtas i färre fall än för närvarande. I fråga om bam anser jag det
också motiverat att föreslå en uttrycklig regel om att det alltid först måste
övervägas om inte syftet med ett förvarstagande i stället kan uppnås genom att
bamet ställs under uppsikt. En bestämmelse om detta har tagits in i 6 kap. 3 §
andra stycket lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
förhållandena är sådana att ett barn trots aflt måste tas i förvar, är<br>
det viktigt att i möjligaste mån minska de negativa konsekvensema som<br>
ett förvarstagande kan få för bamet. Det ligger i sakens natur att förvaret<br>
innebär en begränsning i bamets rörelsefrihet. Det är dock angeläget att<br>
barnet under tiden i förvar får vistas under i övrigt så normala förhållan-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den som möjligt. Jag
tänker framför allt på förvarslokalemas utformning Prop. 1988/89:86 och
betydelsen av alt det där finns personal med kunskap om bam och barns
utveckling. Jag menar också att det bör vara möjligt att nu ta bort den
kvarvarande möjligheten att, om det finns synnerliga skäl för detta, hålla barn
i förvar i polisarrest. Det är angeläget att berörda polismyndigheter,
kommuner och landsting samarbetar i dessa frågor. Jag finner det inte
nödvändigt att regeringen särskilt uppdrar åt socialstyrelsen och rikspolisstyrelsen
att informera om vikten och värdet av detta samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
förvarstagande av bam i utlänningsärenden är det av kanske ännu större
betydelse än i andra sammanhang att ett bam inte skils från sina
vårdnadshavare. Barnet befinner sig ju i ett främmande land, kan ofta inte tala
landets språk och har inte sällan kommit hit efter uppslitande upplevelser i
hemlandet. För att motverka separationer krävs det enligt nu gällande
bestämmelser synnerliga skäl inte bara för att ta ett barn i förvar utan också
för förvarstagande av barnets vårdnadshavare. Om barnet har flera
vårdnadshavare gäller kravet bara en av dem, men enligt uttalanden i
förarbetena bör man söka undvika all familjesplittring. En bestämmelse med
denna innebörd har tagits in i lagförslaget (6 kap. 3 § tredje stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Eftersökande
av identitets- och resehandlingar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
8 § UtlL får en polisman i samband med inresekontrofl undersöka bl. a.
bagageutrymmen i bilar och andra transportmedel i syfte att förhindra att
utlänningar reser in i Sverige i strid mot reglerna i utlänningslagstiftningen.
Samma befogenhet tillkommer tulltjänsteman, passkontrollant och efter en
lagändring som trädde i kraft den I juli 1988 (SFS 1988:434) tjänsteman vid
kustbevakningen, under fömtsättning att inresekontrollen sker under medverkan
av de myndigheter under vilka dessa tjänstemän hör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
regler ger också polisen vissa ytterligare möjligheter till kontroll av en
utlännings identitet. I 8c§ UtlL finns en bestämmelse som innebär att
fingeravtryck och fotografi får tas av varje utlänning som vid ankomsten till
Sverige eller senare söker uppehållstillstånd här och som inte kan styrka sin
identitet. Befogenhet för polismyndighet att ta en utlännings fingeravtryck och
fotografi föreligger också om fömtsättningarna för förvarstagande är uppfyflda
(50 a § UtlL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag redan har utvecklat kan det antas att ett inte obetydligt antal
utlänningar, som vid ankomsten säger sig sakna identitetshandlingar och
biljetter, i själva verket medför sådana. De nuvarande bestämmelsema är enligt
min mening inte tiflräckliga för att komma tillrätta med problemet med
dokumentlösheten. Utöver de kontrollmöjligheter som således redan finns och de
förslag som jag hittills har presenterat i syfte att begränsa dokumentlösheten
bör ytterligare kontrollåtgärder övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagulredningen
har föreslagit att polisen i samband med inresekontroll<br>
skafl få undersöka utlänningens bagage inklusive handväskor och liknande<br>
om det är nödvändigt för att ta reda på hans identitet eller hans resväg till<br>
Sverige, om denna är av betydelse för hans rätt att få stanna här i landet.<br>
Det har gjorts gällande, bl.a. från RPS sida, att kontrollen även bör</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>100</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>innefatta en möjlighet
tifl kroppsvisitation. Enligt RPS skulle bestämmel- Prop. 1988/89:86 sen i
annat fall bli utan verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill påpeka all även utredningens förslag i denna del innebär en form av
kroppsvisitation eftersom härmed avses inte bara undersökning av vad en person
har på sig utan också vad han bär med sig. I 2 kap. 6 och 20 §§ regeringsformen
ges utlänningar skydd mot bl. a. kroppsvisitation. Skyddet kan dock begränsas
genom bestämmelser i lag men endast för ett ändamål som är godtagbart i ett
demokratiskt samhälle. Begränsningen får dock inte gå utöver vad som är
nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare har framhållit är det ett väsentligt intresse att komma lill rätta
med dokumentlösheten. Del förhållandet att aflt fler utlänningar som söker asyl
i Sverige underlåter att visa upp identitetshandlingar och andra handlingar av
betydelse kan inte accepteras. Det är därför viktigt att förutsättningar skapas
för en effektiv inresekontroll. Kroppsvisitation i någon form bör enligt min
mening övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
instämmer i utredningens förslag att undersökning i samband med inresekontroll
bör få ske av utlänningars bagage, handbagage och liknande för all utröna
vederbörandes identitet eller resväg. I likhet med RPS anser jag dock inte att
den kontrollbefogenheten är tillräcklig. Som jag ser det skulle det innebära en
allvarlig inskränkning i möjligheterna att kunna motverka dokumentlösheten om
en undersökning av en utlännings kläder aldrig skufle kunna komma i fråga. Jag
anser därför alt en regel om kroppsvisitation bör sträcka sig längre än
utredningen har föreslagit genom alt den också bör kunna ge befogenhet att
undersöka en utlännings kläder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftet
med undersökningen skall vara att eftersöka pass och andra identitetshandlingar
samt handlingar som utvisar utlänningens resväg till Sverige, exempelvis
biljetter. Det får aldrig bli fråga om någon mtinmässig visilation av
utlänningar som kommer hit utan det måste finnas anledning att anta att en
utlänning underlåter att visa upp medförda handlingar. I de fall där det saknas
skäl att ifrågasätta utlänningens uppgifter om resväg eller orsaken till att
han saknar handlingar bör någon undersökning inte få företas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör framhållas att det ingripande som en visilation innebär självfallet inte
får vara större än vad som behövs för att uppnå det avsedda resultatet. Det bör
vara tillräckligt all polismannen, tulltjänstemannen eller annan som sköter
inresekontrollen känner i eller utanpå fickor och kläder saml kontrollerar
medfört bagage, dvs sådana åtgärder som ibland kallas ytlig kroppsvisitation
eller provisorisk skyddsvisitation. Åtgärder som är att hänföra till
kroppsbesiktning är självfallet inte tillåtna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är medveten om att mitt förslag innebär en inskränkning av ett gmndlagsskyddat
intresse. Ändamålet med förslaget är dock enligt min mening sådant att
begränsningen är förenlig med regeringsformen. Jag anser inte heller att
begränsningen går utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som
har föranlett det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>101</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Omhändertagande av
returbiljetter</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1985 infördes en möjlighet för polismyndigheten att under vissa förutsättningar
omhänderta en utlännings returbiljett, 8a§ UtlL. Möjligheten infördes för att
förhindra att en utlänning, som söker uppehållstillstånd i Sverige och som vid
ankomsten har returbiljett, gör sig av med denna medan ansökan om
uppehåflstiflstånd prövas. Om ansökan avslås och utlänningen saknar biljett för
resa från Sverige kan staten komma att belastas med resekostnaden.
Omhändertagandet av biljetter har emellertid enligt lagutredningen visat sig
vara förenat med betydligt större administrativa problem än väntat. 1
allmänhet tillåts inte polisen att lösa in biljetten och flertalet flygbolag
accepterar inte att utsträcka giltighetstiden på polisens begäran. Detta
innebär att polismyndigheten kontinuerligt måste bevaka att giltighetstiden för
biljetten inte går ut och, när detta är nära förestående, återlämna
returbiljetten till utlänningen. Denne har nämligen oftast betydligt större
möjlighet än polisen att få lösa in biljetten. Lagutredningen har därför föreslagit
att möjligheten att ta hand om biljetterna slopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
bibehållande av omhändertagandemöjlighelen framstår naturligtvis, som
lagutredningen har framhållit, som motiverad endast om flygbolagen medverkar
lill alt polismyndigheten kan lösa in biljetten. Inlösensumman kan då lämnas
tifl utlänningen, om han får uppehållstillstånd, eller användas till inköp av
en ny biljett, om ansökan avslås. Även om det kan vara svårt all få ett sådant
system att fungera helt tillfredsställande, bör denna möjlighet att begränsa
statens kostnader inte slopas. Jag föreslår därför att bestämmelserna i 8 a §
UtlL oförändrade förs över tifl den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgivar-
och bostadsanmälningar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
stöd av 9 § UtlL har regeringen förordnat om skyldighet för hotell och pensionat
resp. för arbetsgivare att i vissa fall göra anmälan om upplåtande av bostad
ål resp. anställning av en utlänning, 61 — 62§§ UtlF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarpolitiska
kommittén föreslog i betänkandet (SOU 1983:29)<br>
Invandringspolitiken — Förslag (s. 176 ff.) att anmälningsskyldigheten<br>
beträffande anställning skulle avskaffas. Kommittén åberopade att den<br>
sammanlagda nyttan inte var så stor att den motsvarade de resurser som<br>
gick åt. Kommittén pekade särskilt på att en arbetsgivare, som anställer en<br>
utlänning som saknar erforderligt arbetstillstånd dels kan ådömas böter<br>
eller fängelse, dels kan åläggas all utge en särskild arbetsgivaravgift. Vidare<br>
ifrågasatte kommittén om nyttan med bostadsanmälningama stod i rimlig<br>
proportion till insatsen och föreslog att även dessa skulle avskaffas. Flerta<br>
let remissinstanser instämde i kommitténs förslag, bl.a. RPS uttryckte<br>
emellertid vid det tillfället tveksamhet och föreslog ytteriigare utredning.<br>
En av RPS på begäran av justitiedepartementet företagen ny undersök<br>
ning, redovisad i januari 1984, visade att en majoritet av polismyndighe<br>
terna ansåg att bostadsanmälningarna borde avskaffas medan arbetsgivar-<br>
anmälningarna borde finnas kvar. RPS förordade emellertid för sin del i<br>
sitt yttrande lill regeringen att arbetsgivaranmälningarna skufle tas bort</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>102</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>men
att bostadsanmälningarna borde finnas kvar i viss utsträckning. Nå- Prop.
1988/89:86 gol förslag till ändring av de gällande reglerna har därefter inte
lagts fram för regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
undersökningar som invandrarpolitiska kommittén och därefter RPS har företagit
liksom det positiva mottagande som remissinstanserna med något undanlag nu har
givit lagutredningens förslag att avskaffa båda anmälningsskyldigheterna ger
vid handen att dessa är av begränsat värde. Samtidigt står det klart att de
administrativa kostnaderna är höga. Jag anser därför att såväl bostads- som
arbetsgivaranmälningarna nu bör avskaffas. Regeringen bör dock alltjämt ha
kvar en möjlighet att föreskriva om sådan anmälningsskyldighet, om behov därav
skulle uppkomma. En bestämmelse härom återfinns i 12 kap. 1 § lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Geografisk
begränsning av tidsbegränsade uppehållstillstånd m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
tidsbegränsat uppehållstillstånd får enligt gällande reglering begränsas till
att gälla uppehåll endast inom en viss del av Sverige men inte en mindre del än
en kommun. Det får vidare innehålla anvisningar om byte av bostad och
anställning samt anmälningsskyldighet (13§ UtlL). Ett uppehållstillstånd som
ger en utlänning rätt att vistas inom bara en kommun får avse högst ett år och
förlängas med högst ett år i taget (14§ UtlL). Regler om anvisningar i fråga om
vistelseort, byte av bostad och anställning saml anmälningsplikt finns också i
48 § och 74 § UtlL och får avse den som anses utgöra en risk för rikets
säkerhet eller den som efler att ha blivit utvisad på gmnd av brott antingen
har fått utvisningen upphävd eller fått tillstånd att trots utvisningen
uppehålla sig i riket med anledning av föreliggande verkstäflighetshinder.
Motsvarande möjlighet finns i fråga om presumtiva terrorister (74 § andra
stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
27 § UtlL får regeringen när det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet
inskränka utlänningars rätt att uppehålla sig inom vissa områden. Under samma
fömtsättning får regeringen föreskriva att utlänningar inte utan tillstånd av
regeringen eller av statens invandrarverk får anställas i ett visst företag
eller i företag av ett visst slag. Inskränkningar av utlänningars rätt att
uppehålla sig inom vissa områden har gjorts genom förordningen (1976:935) om skyddsområden
och kontroflområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
lagförslag tar inte upp någon motsvarighet till föreskriftsmöjligheterna i
13§, 14§ och 74§ UtlL utom såvitt avser den som kan' anses utgöra en risk för
rikets säkerhet och den som kan befaras vara terrorist. Utredningen har inte
heller kommenterat detta. Utredningen har dock föreslagit en motsvarighet till
27 § UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser inte att det längre föreligger något behov att kunna inskränka
utlänningars rätt att fritt röra sig inom landet efler meddela andra föreskrifter
utöver det som föranleds av hänsyn till rikets säkerhet och behovet av skydd
mot terrorism. Särskilda föreskrifter kan dock bli aktuella vid krig, krigsfara
eller andra utomordentliga förhållanden. Jag återkommer lill det i
specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår därför att bestämmelser motsvarande dem som finns i 13<br>
och 14§§ samt 74 § första stycket UtlL inte bör återfinnas i den nya</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utlänningslagen. Detta
innebär att tidsbegränsade uppehållstillstånd inte längre skall kunna begränsas
geografiskt eller förses med föreskrifter om byte av bostad och anställning
samt anmälningskyldighet. Sådana begränsningar eller föreskrifter skall inte
heller kunna meddelas av regeringen i samband med att en dom eller ett beslut
om utvisning upphävs. Vad särskilt gäller presumtiva terrorister återkommer jag
till frågan i avsnitt 2.2.11.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.1988/89:86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.7 överklagande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:14.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: I förhållande till nuvarande lagstiftning föreslås endast mindre
ändringar i syfte att åstadkomma en snabbare och rationellare beslutsordning.
Överinstansen ges möjlighet att i ett sammanhang fatta beslut i närliggande
frågor. Invandrarverkets beslut att vägra eller återkalla uppehåflstillstånd
och arbetstillstånd skall sålunda kunna överklagas tillsammans med ett i
samband därmed fallat beslut om avvisning eller utvisning och regeringen kunna
besluta om sådana tillstånd om avlägsnandebeslulet upphävs. Invandrarverket
och regeringen ges möjlighet att meddela beslut om avvisning eller utvisning av
mindre barn i samband med att frågan om avlägsnande av föräldern överprövas,
även om frågan om barnet inte har prövats tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:14.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Omprövning
av invandrarverkets beslut i första instans regleras uteslutande i den nya
lagen och inte som hittills i såväl UtlL som förvaltningslagen. Omprövningen
görs därmed obligatorisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagutredningens
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Lagutredningens föreslår dock att
den fakultativa regeln i UtlL om omprövning av invandrarverkets beslut förs
över oförändrad lill den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Förslaget har godtagils av flertalet remissinstanser. RPS och invandrarverket
avstyrker dock att beslut att vägra uppehållstillstånd och arbetstillstånd
skafl kunna överklagas ens i de fafl utredningen har föreslagit och anser det
olämpligt att regeringen meddelar sådana beslut. Invandrarverket anser vidare
att negativa beslut om flyktingförklaring och resedokument inte längre bör
kunna överklagas. RPS anser att invandrarverket inte skall kunna meddela
uppehållstillstånd utan att upphäva avlägsnandebeslulet och att regeringen
inte bör kunna ge uppehållstillstånd till den som har utvisats på gmnd av
brott. Lunds universitet anser att beslut att vägra visering bör kunna
överklagas då sådan klagorätt enligt fakulteten torde föreligga enligt
Europakonventionen. Slutligen anser flyktingrådet, svenska kyrkan m.fl. och
Svenska Iran Kommittén att uppsiktsbeslut bör kunna överklagas, då de medför
allvarliga inskränkningar för den enskilde.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>104</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag:</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Gällande
regler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande regler får en polismyndighets beslut om avvisning överklagas av
utlänningen till statens invandrarverk. Beslutet skall dock enligt huvudregeln
verkställas utan hinder av alt det inte har vunnit laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverkets
beslut i fråga om avvisning eller utvisning får överklagas till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
domstols beslut om utvisning på gmnd av brott överklagas enligt reglerna om
överklagande av dom i brottmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverkets
och domstols beslut kan verkstäflas - fömtom efter laga kraft - också efter
nöjdförklaring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
ett beslut om avvisning eller utvisning skall verkställas ankommer detta på
polismyndighet. Polisens verkställighetsbeslut kan formellt inte överklagas.
Däremot skall polismyndigheten under vissa förhållanden överiämna verkstäflighetsfrågan
till invandrarverket för beslut. Detta skall, mycket kort uttryckt, ske när
utlänningen i samband med verkställigheten för fram asylskäl som inte har
prövats fömt och dessa skäl inte är uppenbart oriktiga. Invandrarverkets beslut
i verkställighetsärendet får överklagas hos regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en polismyndighet beslutar aft ett ärende inte skall överiämnas till
invandrarverket kan utlänningen överklaga det beslutet tifl verket, som vid
bifall övertar ärendet. Om verket i ett överlämnat eller övertaget ärende
skulle finna att verkställighet bör ske kan beslutet under vissa
förutsättningar överklagas tifl regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
kan under vissa fömtsätlningar meddela anstånd med verkställigheten.
Invandrarverkets beslut att verkställigheten av ett utvisningsbeslut skall
fortgå kan inhiberas av det statsråd som ansvarar för utlänningsärendena i
avvaktan på att regeringen kan fatta sitt beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om förvar som har fattats av en polismyndighet eller av invandrarverket
överklagas till kammarrätten i Jönköping. Om ett beslut om förvar fattas av ett
statsråd kan regeringsrätten på begäran av utlänningen pröva om åtgärden skall
bestå. Regeringens beslut om förvar kan inte överprövas. Om regeringen i
anslutning till ett avvisnings- eller utvisnings-beslut fattar beslut om att en
utlänning skafl håflas kvar i förvar, gäller emellertid detta beslut inte
längre än fyra dagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
kan invandrarverkets beslut att inte ge flyktingförklaring eller att återkalla
en sådan förklaring överklagas till regeringen. Detsamma gäller i fråga om
resedokument. Vissa regler om överklagande av bl.a. ersäftningsbeslut och
beslut aft ta hand om biljetter finns också för närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
beslut enligt utlänningslagstiftningen kan inte överklagas. Det innebär att t.
ex. beslut att vägra efler återkalla visering, uppehållstillstånd eller
arbetstillstånd samt beslut all ställa en person under uppsikt inte kan
överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>105</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen ordning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de redovisade reglerna föreslår jag nu inte några betydande ändringar, utom
såvitt avser möjligheten att överklaga beslut om verkställigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tar därför i det följande först upp de mindre frågor om överklagandereglerna
som utredningen har berört eller som har aktualiserats av remissinstanserna.
Den reglering, som jag föreslår i fortsättningen skall gälla på
verkställighelsstadiet, återkommer jag tifl utförligare i följande avsnitt
(2.2.8).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
jag går över till de enskilda frågorna om överklagande vill jag helt kort göra
klart att den översyn av UtlL som lagutredningen har företagit inte har
innefattat uppdrag att överväga en annan instansordning än den nuvarande.
Utredningen har också uttryckligen poängterat att bl. a. den begränsade lid som
har stått till utredningens förfogande har omöjliggjort utformandet av något
alternativt system. Det finns därför enligt min mening inte för närvarande
anledning att ta upp frågan om altemativa lösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Beslut
i tillståndsfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande kan alltså beslut att vägra eller återkalla visering, uppehållstiflstånd
och arbetstillstånd inte överklagas. Jag anser i likhet med utredningen att
praxisbildningen och rättssäkerheten får anses tryggad genom en bestämmelse om
att invandrarverket även i fortsättningen skall kunna överlämna ärenden av
principiefl vikt till regeringen för avgörande (7 kap. 11 § lagförslaget) och
genom att den som har fått avslag afltid kan begära omprövning eller göra en ny
ansökan. Någon generefl möjlighet att få de nu angivna besluten överprövade av
regeringen bör därför inte införas. Det bör emellertid öppnas en möjlighet att
få frågan om uppehållstillstånd resp. arbetstillstånd prövad i samband med
överklagande av ett beslut om avlägsnande. Jag återkommer strax något
utförligare till frågan om rätt att överklaga viseringsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande ordningen att regeringen vid ett överklagande endast prövar
avvisnings- efler utvisningsfrågan framstår, som lagutredningen har framhållit,
inte alltid som helt ändamålsenlig. Eftersom ett beslut om uppehållstillstånd i
många fall är en fömtsättning för rätten att få stanna i Sverige, är det
uppenbart att ett beslut om tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd
regelmässigt måste meddelas om ett beslut om avlägsnande hävs. Däremot kan det
i enstaka fall vara mer tveksamt om arbetstillstånd skall meddelas och i så
fall för vilken tid eller vilket yrke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nuvarande systemet, som innebär att invandrarverket efter det att<br>
regeringen har upphävt ett avlägsnandebeslut får "legitimera"
utlänning<br>
ens närvaro genom att bevilja uppehåflstiflstånd bör alltså modifieras.<br>
Uppehållstillstånd bör kunna meddelas av regeringen, i samband med att<br>
regeringen beslutar att ändra ett av invandrarverket fattat avlägsnandebe<br>
slut. Eftersom det i vissa fall ändå kan vara mest lämpligt att invandrarver<br>
ket får besluta om exempelvis uppehåflstillståndets längd eller om arbets<br>
tiflstånd, bör det emellertid stå regeringen fritt att återförvisa en del av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ärendet till verket för
prövning av hur dessa frågor skall regleras. Vid Prop. 1988/89:86 prövningen av
ett avlägsnandebeslut bör emellertid regeringen, i de fall detta är möjligt, ta
stäflning också till utlänningens rätt till uppehållstillstånd och
arbetstillstånd. En sådan ordning, som bör kunna medverka till att hanteringen
av utlänningsärendena förenklas och blir mer rationell, hindrar inte att det
får vara en uppgift för invandrarverket att utfärda de ytterligare handlingar
som kan aktualiseras på gmnd av beslutet, t.ex. resedokument. Den föreslagna
ordningen har fått uttryck i 7 kap. 5§ lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det så gäller möjligheten att överklaga viseringsbeslut vill jag anföra
följande. Jag kan tifl skillnad från juridiska fakulteten vid Lunds universitet
inte finna att det följer av Europakonventionen att ett beslut att vägra
visering skall kunna överklagas. Visering innebär ju tillstånd att tillfälligt
vistas i ett land där man inte är medborgare. Någon rätt till sådan vistelse
följer inte av konventionen. Bara om ett sådant besök skufle vara enda
möjligheten att skydda familjelivet torde konventionen få aktualitet. Enligt
min uppfattning lär emellertid en sådan situation knappast någonsin kunna
uppkomma. För detta skulle det krävas att familjemedlemmarna inte kan träffas i
något annat land. Dessutom kan det med fog ifrågasättas om en vistelse av så
kortvarig natur som en visering medger över huvud laget kan anses ge skydd för
familjelivet på det sätt som konventionen fömtsätter. Jag är därför inte heller
av detta skäl beredd att föreslå någon ändring med avseende på möjligheterna
att överklaga ett beslut om avslag på en begäran om visering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Flyktingförklaring
och resedokument</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverkets
beslut i fråga om uppehållstillstånd kan alltså inte överklagas. Den som vill
stanna i Sverige därför att han anser att han är konventionsflykting men som av
verket har bedömts vara de factoflykting kan inte överklaga och begära att
uppehållstillstånd skafl beviljas på gmnd av att han är konventionsflykting.
Däremot kan han, samtidigt som han ansöker om att få stanna i Sverige eller
därefter, ansöka om flyktingförklaring och resedokument. Flyktingförklaring
och resedokument ges bara för personer som är att betrakta som
konventionsflyktingar. Avslagsbeslut rörande flyktingförklaring och
resedokument kan överklagas till regeringen (65 § UtlL och 89 § UtlF). Vid
prövningen av frågan om utfärdande av sådana handlingar görs en ny bedömning av
de skäl som utlänningen har åberopat för rätten att få stanna här även om
uppehållstillstånd har beviljats på andra gmnder än flyktingskap. För
närvarande prövar regeringen ca 400 sådana överklaganden per år.
Bifallsprocenten är knappt 10%. Invandrarverket har i flera sammanhang
ifrågasatt, om det är rimligt att dessa ärenden skall få överklagas till
regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som får flyktingförklaring och resedokument är i vissa avseenden<br>
gynnsammare ställd än den som får stanna av politisk-humanitära skäl<br>
eller andra skäl av rent humanitär art. Anhöriga till en flykting kan få resan<br>
till Sverige betald av staten. En flykting åtnjuter även vissa andra ekono<br>
miska fördelar, t.ex. rätt tifl studiesodalt stöd utan kvalifikationspröv-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ning, och dessutom ett
bättre skydd mot utvisning på grund av brott. Ett Prop. 1988/89:86 resedokument
ger honom också möjlighet att resa till andra länder i något större
utsträckning än om han enbart har främlingspass. Det kan vidare ha en viss
psykologisk betydelse att bli erkänd som flykting och alltså ha fått sina
uppgifter helt accepterade. Med hänsyn till de nu angivna omständigheterna
anser jag, i likhet med lagutredningen, att det alltjämt bör vara möjligt att överklaga
ett beslut som innebär avslag på en ansökan om flyktingförklaring och
resedokument.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Uppsikt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flyktingrådel
och ytterligare några remissinstanser har i sina remissvar framfört åsikten att
ett beslut all ställa någon under uppsikt bör kunna överklagas. Detta är inte
möjligt enligt nuvarande lag och lagutredningen har inte heller föreslagit
någon ändring. Som skäl anför remissinstanserna att uppsiklsbeslut kan medföra
betydande inskränkningar i den personliga friheten. Jag är medveten om att så
kan vara fallet. Samtidigt anser jag dock att de inskränkningar som kan följa
av ett uppsiktsbeslut inte är av så allvarlig natur att en rätt att överklaga
måste införas. Detta gäller framför allt mot bakgmnd av att ett uppsiklsbeslut
är tidsbegränsat och att en ny prövning ändå måste ske med vissa
tidsintervaller. Jag föreslår också i likhet med lagutredningen alt förhandling
i fortsättningen skall hållas innan ett uppsiktsbeslut förlängs, om det inte är
uppenbart att en förhandling saknar betydelse. Jag är därför för närvarande
inte beredd att föreslå att beslut om uppsikt skall kunna överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Överprövning
av regeringens förvarsbeslut m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har föreslagit att regeringens beslut i en förvarsfråga skall kunna överklagas
till regeringsrätten. Detta är för närvarande inte möjligt, men i stället
gäller ett av regeringen meddelat förvarsbeslut aldrig längre tid än fyra
dagar. En ordning liknande den föreslagna gäller dock, som jag tidigare nämnde,
i fråga om de interimistiska beslut om förvar som har fattats av det för
utlänningsärenden ansvariga statsrådet. Enligt denna ordning prövar
regeringsrätten på framställning av utlänningen om det av statsrådet beslutade
förvaret skall bestå. Enligt utredningens förslag skall nu även statsrådets
beslut om förvar i stället få överklagas till regeringsrätten. Förslaget har
inte kommenterats av någon annan remissinstans än regeringsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringsrättens
ledamöter anför bl.a., att enligt utredningens förslag<br>
skulle införas en vidare möjlighet för regeringsrätten att överpröva beslut<br>
av regeringen än den som sker efter rättsprövning enligt lagen (1988:205)<br>
om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut. Rättsprövning kan, påpekar<br>
regeringsrättens ledamöter, på gmnd av en undanlagsregel i lagen om<br>
rättsprövning inte alls ske i utlänningsärenden. Utredningens förslag skul<br>
le, om det genomfördes, innebära att prövningen hos regeringsrätten skulle<br>
avse beslutet i hela dess vidd och inte bara gälla frågan humvida beslutet<br>
strider mot någon rättsregel. I sak torde dock prövningen inte komma att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>108</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skilja sig i något
väsentligt hänseende från den överprövning som enligt Prop. 1988/89:86
gällande utlänningslag sker av statsråds interimistiska beslut om förvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringsrättens
ledamöter pekar också på att om den föreslagna överklagandeordningen skulle
införas detta skulle komma att medföra att vissa av förvaltningslagens regler
skulle komma att bli tillämpliga även i dessa regeringsärenden. Härvid åsyftas
bestämmelserna om besvärshänvisning, ingivande av besvärsskrift till
beslutsmyndigheten och omprövning av beslut. Särskilt effekterna av
omprövningsskyldigheten på bl. a. handläggningstidema hos regeringen bör
övervägas i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Regeringsrättens ledamöter har
därutöver pekat på ytterligare några problem, särskilt vad gäller bevakning av
tidsfrister, som skufle kunna uppkomma med den nyordning som utredningen har
föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av bl.a. de invändningar som riktades mot lagutredningens förslag från
regeringsrättens ledamöter föreslog min företrädare i lagrådsremissen att den
nuvarande ordningen skulle behållas. Lagrådsgranskningen har emellertid
föranlett mig att föreslå en ordning som innebär att regeringen inte skall ta
ställning till förvarsfrågor på annat sätt än att regeringen i samband med
upphävande av ett avlägsnandebeslut också skall kunna upphäva ett eventuellt
förvarsbeslut. Regeringen skall också kunna upphäva ett förvarsbeslut om det
inte finns skäl för del. Däremot skall regeringen inte ges uppgiften att
förordna om förvar. I likhet med vad som för närvarande gäller skall det
statsråd som har till uppgift att föredra ärenden enligt utlänningslagen kunna
besluta i förvarsfrågor under ärendets handläggning hos regeringen. Beslut om
förvar som meddelats av ett statsråd skall få samma varaktighet som ett
förvarsbeslut som har meddelats av invandrarverket eller polismyndigheten, dvs.
två veckor resp. två månader. Ett sådant beslut skall således kunna gälla även
efter det att regeringen beslutat i avvisnings- eller utvisningsärendet. Det
bör efter denna tidpunkt åligga den verkställande myndigheten att inom samma
tidsfrister ta ställning till om tvångsåtgärden skall beslå. Motsvarande
regler föreslås för beslut om uppsikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
yttrade i frågan bl. a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Under
förarbetena till den nu gällande ordningen föreslogs i det då till lagrådet
remitterade förslaget bl.a. att det ansvariga statsrådet skulle få
beslutanderätt i frågor om förvar och att statsrådets beslut skulle kunna
överklagas till regeringsrätten. Del förslaget föranleddes av bestämmelserna i
artikel 5 i Europakonventionen resp. artikel 9 i den internationella
konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (prop. 1981/82:146 s 43
fl).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
riktade kritik mot förslaget på den grunden att förslaget inte stod väl i
överensstämmelse med regeringsformens bestämmelse om formerna för fallande av
regeringsbeslut, till den del förslaget omfattade statsrådsbeslut som meddelas
i anslutning till att regeringen avgör ett ärende om avlägsnande (a prop. s. 160
f). Regeringen valde då att avstå från förslaget i den av lagrådet kritiserade
delen och föreslog i stället att regeringens beslut om förvarstagande skulle
ges en mycket kort varaktighet, högst fyra dagar. I del sammanhanget framhölls
att verkställighets-myndigheten enligt 50§ UllL kunde besluta om förvarstagande
när ären-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>det hade överlämnats för
verkställighet (a prop s 165). Riksdagen följde Prop. 1988/89:86
regeringens förslag i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Artikel
5 i Europakonventionen innebär bl. a. alt den som berövats sin frihet skall äga
rätt att inför domstol påfordra att lagligheten av frihelsberövandet prövas
snabbt. Europadomstolens avgörande i fallet Brogan and olhers. Europadomstolens
publikationer, serie A 145-B, ger vid handen att det inte är säkert att
domstolen under alla förhållanden skulle godta en ordning som innebär att en
person är berövad friheten i fyra dagar utan möjlighet till domstolsprövning.
När man har att bedöma om det nu aktuella förslaget är förenligt med artikel 5
i Europakonventionen måste även beaktas att det kan förflyta längre än fyra
dagar innan den verkställande myndigheten - i regel polismyndigheten - fattat
beslut i förvarsfrågan och kammarrätten hunnit pröva överklagande av den
verkställande myndighetens beslut. Mot den bakgmnden gör lagrådet den
bedömningen att den föreslagna ordningen inte står i god överensstämmelse med
Sveriges åtaganden enligt konventionema."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av specialmotiveringen till 6 kap. 9—10§§ lagförslaget rekommenderar
lagrådet i stället den ordning som jag nu redogjort för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Omprövning
av beslut</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
den 1 juli 1986 får invandrarverket ompröva ett av verket i första instans
fattat beslut, om verket finner att beslutet är oriktigt på gmnd av nya
omständigheter eller av någon annan anledning och det nya beslutet inte blir
till nackdel för utlänningen. Omprövning får ske även om beslutet har
överklagats (65 § b UllL). Sedan invandrarverket har överlämnat ärendet lill
regeringen, får verket ompröva sitt beslut bara om regeringen begär yttrande
från verket. Bestämmelsen infördes i samband med att 1986 års förvaltningslag
trädde i kraft. Även denna lag innehåller en omprövningsregel. Den regeln
skiljer sig dock på några punkter från UtlL:s bestämmelse. Omprövning är
obligatorisk enligt förvaltningslagen medan den är fakultativ enligt UtlL.
Enligt förvaltningslagen skall omprövning ske om beslutet är uppenbart oriktigt
medan en omprövning enligt UtlL får ske om beslutet är oriktigt. I båda fallen
kan omprövning ske även om beslutet har överklagats men omprövningsskyldighelen
enligt förvaltningslagen gäller inte om klaganden har begärt inhibition. Inte
heller gäller denna skyldighet sedan myndigheten har överlämnat handlingarna i
ett överklagat ärende till överinstansen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
båda omprövningsinstituten har ansetts kunna tillämpas på samma beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det lill lagrådet
remitterade förslaget till ny utlänningslag innehöll en<br>
omprövningsregel motsvarande den som finns i UtlL. Enligt lagrådet kan<br>
det ifrågasättas om 3 § förvaltningslagen ger utrymme för alt omprövnings<br>
institutet enligt den lagen skall gälla vid sidan av omprövningsregeln i<br>
UtlL. Lagrådet framhåller i sitt yttrande att en sådan ordning skulle<br>
innebära att, om invandrarverket fått anledning tro att ett av deras beslut<br>
var oriktigt men detta inte var uppenbart utan krävde viss kompletterande<br>
utredning, verket ändå skufle med stöd av förvaltningslagen kunna under<br>
låta att ompröva beslutet trots att bestämmelsen i UtlL ger invandrarver-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>110</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ket befogenhet att företa
omprövningen. Enligt lagrådets mening är en Prop. 1988/89:86 sådan ordning
otillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar lagrådets uppfattning att det skulle vara rationellt och värdefullt om
omprövning av invandrarverkels beslut uteslutande reglerades i den nya
utlänningslagen. Omprövningen enligt UtlL måste då göras obligatorisk.
Skyldigheten att ändra ett oriktigt beslut borde dock bortfalla inte bara om
ändringen skulle bli till nackdel för utlänningen utan även om ändringen
skulle, sakna betydelse för honom. En omprövningsregel av denna innebörd har
tagits in i den nya lagen (7 kap. 10§). Bestämmelsen kommer att omfatta
samtliga beslut som invandrarverket har meddelat i första instans, således även
beslut om omedelbar verkställighet (se härom avsnift 2.2.8).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
har föreslagit, att verket skall ges möjligheter till omprövning också av de
beslut som verket har fattat vid en överprövning av polismyndighetens beslut
(jfr. 65b % UtlL). Förvaltningslagen och den nyss föreslagna omprövningsregeln
i den nya utlänningslagen reglerar endast skyldigheten att ompröva ett beslut
som den omprövande myndigheten har fattat som första instans. Möjligheten att
ompröva ett beslut i andra fall har lämnats oreglerad. Mot denna bakgmnd men
särskilt med beaktande av att invandrarverket nu skall vara första instans i
alla asylärenden vill jag inte föreslå en regel av den angivna innebörden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övriga
frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
72 § tredje stycket UtlL finns en bestämmelse som begränsar regeringens
möjlighet att upphäva lagakraftägande beslut om avvisning eller utvisning eller
att medge anstånd med verkställigheten av sådana beslut. Sådana frågor kan
nämligen prövas av regeringen endast då invandrarverket med stöd av 69 § UtlL
har överlämnat verkställighetsärendet till regeringen eller då verkets beslut
har överklagats enligt 90§ UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakgrunden
till bestämmelsen är följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
1954 års utlänningslag fanns det fr.o.m. den 1 januari 1976 en möjlighet alt
överklaga alla avvisnings- och förpassningsärenden till regeringen och
samtidigt möjlighet att — sedan beslutet hade vunnit laga kraft — hos
regeringen ansöka om att beslutet skulle upphävas, s. k. återbryt-ning. Denna
ordning ledde till stora ölägenheter. I regeringskansliet medförde den att
mycket tid gick ål för att ta ställning lill yrkanden om att verkställigheten
skulle inhiberas samt även ompröva regeringens nyligen fattade beslut. Med
anledning härav avskaffades återbrytningsinstitutet utom beträffande domstols
beslut om förvisning och utvisning (prop. 1978/79:96, AU 27).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
ansågs emellertid inte vara tillräckligt att upphäva reglerna om återbrytning.
Regeringen ansågs nämligen även utan uttryckliga bestämmelser ha möjlighet att
upphäva eller att i övrigt i mildrande riktning ändra sina avlägsnandebeslut.
Detta följde av de allmänna principer om besluts rättskraft som hade utbildats
i praxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn härtill infördes samtidigt en uttrycklig bestämmelse i 72 §<br>
UtlL som begränsade omfattningen av återbrytningsrätlen.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>111</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En liknande begränsning
bör föreskrivas i den nya lagen. En sådan föreskrift är ett ändamålsenligt
komplement till ett förslag som jag kommer att redovisa i nästa avsnitt och
som går ut på att det inte skall vara möjligt att överklaga ett beslut
varigenom invandrarverket avslagit en ny ansökan om uppehållstillstånd för den
som skall avlägsnas ur landet enligt ett laga kraftvunnet beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet har inte haft
några invändningar mot detta förslag men har uttalat sig om räckvidden av en
sådan bestämmelse. Jag återkommer till detta i specialmotiveringen (7 kap. 1
§).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.8 Verkställighet
och ny ansökan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:14.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Nuvarande bestämmelser om överlämnande och övertagande av
verkställighetsärenden upphävs. Den myndighet som avgör en fråga om avvisning
eller utvisning skall i stället ta hänsyn till eventuella hinder för verkställigheten.
Nuvarande lagbestämmelser om s. k. politiska verkstäflighetshinder förs över i
sak oförändrade till den nya lagen. En uttrycklig regel som förbjuder verkstäflighet
till länder där utlänningen skulle riskera dödsstraff, kroppsstraff eller
tortyr införs därutöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utlänningen
skall som huvudregel få viss kortare tid på sig från det att
avlägsnandebeslulet vann laga kraft att frivilligt lämna landet. Ett beslut om
avvisning eller utvisning som inte har meddelats av allmän domstol skall upphöra
att gälla om det inte verkställts inom fyra år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagutredningens
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Utredningen har dock föreslagit
ett förstärkt skydd i verkställighetshänseende ål krigsvägrare och de
factoflyktingar. Utredningen har inte tagit upp frågan om en särskild regel som
förbjuder verkställighet av avlägsnandebeslut till länder där utlänningen
riskerar dödsstraff etc.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Vilt
skilda ståndpunkter har framförts i dessa frågor. Flertalet myndigheter,
däribland JO, har i allt väsentligt tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan
erinran. Det nuvarande systemet anses därvid i allmänhet vara komplicerat och
tidsödande samt medföra stora risker för missbruk. Samtliga s. k.
frivilligorganisalioner samt advokatsamfundet lar bestämt avstånd från
utredningens förslag i huvudfrågan. Reglerna om överlämnande och övertagande
av verkställighetsärenden sägs vara nödvändiga för rättssäkerheten och för att
Sverige skall uppfylla sina konventionsålaganden. Utredningens förslag angående
verkställighetsfrågor i övrigt har fått ett som helhet positivt mottagande.
RPS, invandrarverket och advokatsamfundet anser dock att det bör vara
tidpunkten för delgivning av det laga kraftvunna avlägsnandebeslulet som är
utgångspunkt för frivillig verkställighet. Flera remissinstanser motsätter sig
att tiden för all verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning förlängs.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:84.0pt'><span style='font-family:Verdana'>112</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
fdr mitt förslag:</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Överlämnande
och övertagande av verkställighetsärenden I nuvarande utlänningslag finns en
omfattande reglering av möjligheten för en utlänning att få en ny prövning av
rätten att stanna i Sverige i samband med verkställighet av ett
avlägsnandebeslut. Det är polismyndigheten som handlägger
verkställighetsärenden. Om en utlänning i verkstäl-lighelsärendel gör gällande
att han, om han sänds till ett visst land, kan utsättas för förföljelse eller
bli sänd till en krigsskådeplats eller anför vissa andra omständigheter skall
verkställighetsärendet dock överlämnas av polisen till invandrarverket. Ärendet
skall inte överlämnas om de i verkställighetsärendet åberopade skälen har
prövats redan i avvisnings- eller utvisningsärendet eller om de visserligen
inte har prövats tidigare men är uppenbart oriktiga eller kan lämnas utan
avseende. Ett ärende skall också överlämnas om det av annan anledning, t. ex.
tungt vägande humanitära skäl, är tveksamt om eller hur verkstäflighet skall
ske. Om polismyndigheten beslutar att ett ärende inte skall överlämnas till
invandrarverket kan utlänningen i vissa fall överklaga det beslutet till
verket, som vid bifafl tifl överklagandet övertar ärendet. Verket kan till dess
slutlig ställning tas förordna om inhibition. Om verket i ett överlämnat eller
övertaget ärende skulle finna att verkställighet bör ske kan det beslutet i
vissa fafl överklagas till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
detaljerade och komplicerade regler saknar motsvarighet såväl i andra länders
utlänningslagstiftning som i svensk rätt när det gäller verkställighet av
beslut inom andra rättsområden. Redan det förhållandet att endast den svenska
utlänningslagstiftningen innehåller regler av ifrågavarande slag ger enligt
min mening anledning att noggrant överväga om de är ändamålsenliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med flera remissinstanser vill jag tifl en början framhålla att utlänningsärenden
där asylskäl har åberopats har en speciell karaktär. Ett felaktigt beslut kan
medföra att den enskilde utlänningens liv sätts i fara eller att han riskerar
tortyr eller annan omänsklig behandling. Del är därför nödvändigt att i
speciella fall kunna ändra även ett lagakraftvunnet beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nuvarande reglerna har lett till att del inte sällan sker en ny prövning under
verkställigheten, som leder till en annan utgång efter det att regeringen har
fattat beslut om avlägsnande. Självfallet är detta en positiv effekt, om del
därigenom skapas ett riktigt beslut i stället för ett felaktigt. Inte sällan
torde det emellertid vara fråga om ett beslut som i och för sig var riktigt när
det fattades men där det just genom en ny behandling och därav beroende tidsutdräkt
på verkställighelsstadiet uppkommer nya omständigheter, som saknar egentligt
samband med frågan om risk för förföljelse eller liknande i hemlandet. En av
lagutredningen förelagen undersökning visar att invandrarverket som gmnd för
ändring i överlämnade och överklagade verkslällighetsärenden angav anknytning
lill Sverige eller humanitära skäl i omkring 80% av fallen. Berörda parter kan
också — mer eller mindre medvetet — avstå från att i del första ärendet, när
ansökan om uppehållstillstånd prövas, åberopa relevanta omständigheter eller se</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1988/89. 1 saml Nr 86</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till
att ett ärende är komplett, eftersom de vet att det går att få en prövning
Prop. 1988/89:86 också på verkställighetsstadiet. Det förekommer också
framställningar om en ny prövning som är klart obefogade. Dessa förhalar
processen och medverkar genom den ökade arbetsbelastningen hos främst
invandrarverket och polismyndigheterna till att handläggningstidema ökar för
alla ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
likhet med lagutredningen anser jag alt ett handläggningssystem, som erbjuder i
det närmaste obegränsade möjligheter att få ett ärende prövat på nytt, med
nödvändighet leder till att handläggningstiderna blir långa och därigenom
skapar rättsosäkerhet. Jag kan i och för sig instämma i Röda korsels
uppfattning, att drastiskt förkortade väntetider vad gäller prövningen av
asylärenden i sig är ägnade att minska antalet ändrade beslut på
verkställighetsstadiet. Om tiden mellan ansökan och beslut är kort kan nya skäl
inte uppkomma i så många fall. Det är emellertid mycket tveksamt om det alls är
möjligt att förkorta väntetiderna om den nuvarande verkställighetsprövningen
får vara kvar. Man måste då alltid räkna med att nya omständigheter
kontinuerligt förs fram. Det är, som jag tidigare nämnde, långt ifrån alltid
fråga om förhållanden som inte hade kunnat föras fram och bedömas redan från
början. Det är enligt min mening olämpligt att ha kvar ett system som är så
lätt att missbmka som det nuvarande. Nuvarande bestämmelser om överlämnande
och övertagande av verkställighetsärenden bör därför inte ges någon
motsvarighet i den nya utlänningslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Emellertid
måste några regler ändå finnas, som gör del möjligt att inhibera eller ändra
ett verkställbart avlägsnandebeslut, om nya omständigheter kommer fram som
visar att utlänningens liv, hälsa eller frihet skulle äventyras om beslutet
verkställdes. Jag redovisar strax hur ett sådant system enligt min uppfattning
bör byggas upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Verkställighetshinder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
77_80§§ UllL finns bestämmelser om s.k. politiska verkställighetshinder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
77 § UtlL får ingen uUänning sändas tifl ett land - hemlandet eller något annat
land — där han riskerar att utsättas för politisk förföljelse, dvs. sådan
allvarlig förföljelse som skulle kvalificera honom som konventionflykting. Han
får inte heller sändas till ett land där han inte är skyddad mot att sändas
vidare tifl ett land där han riskerar sådan förföljelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i 77 § UtlL gäller dock inte undantagslöst. Genom bestämmelserna i 78 § UtlL
kan utlänningen vara undantagen från verkställighetsskyddet. Detta är fallet
om utlänningen genom att ha gjort sig skyldig till ett synnerligen grovt brott
har visat att det skulle innebära en allvarlig fara för allmän ordning och
säkerhet alt låta honom stanna kvar här i landet. Den förföljelse som hotar
honom i det land dit han skall sändas får dock inte innebära fara för hans liv
och inte heller i övrigt vara av särskilt svår beskaffenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nu nämnda bestämmelserna gäller för alla utlänningar.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>114</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Härutöver finns det i UtlL
särskilda regler rörande verkställighetshinder Prop. 1988/89:86 beträffande
krigsvägrare och de factoflyktingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
79 § UtlL får en krigsvägrare inte sändas till ell land varifrån han riskerar
att sändas lill en krigsskådeplats. Om utlänningen inte kan sändas lill något
annat land och det föreligger särskilda skäl för verkställigheten får dock
utlänningen sändas lill ett land som är krigsskådeplats. Med
undanlagsbestämmelsen avses bl.a. det fallet att utlänningen har utvisats på
grund av brottslighet som är så allvarlig att han inte bör ha något särskilt
verkställighetsskydd utöver det som kan följa av 77 och 78 §§ UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
80 § UtlL finns en särskild bestämmelse om verkställighetshinder beträffande
en de factoflykting. För att verkställighet inte skall ske till en de
factoflyklings hemland krävs att denne åberopar synnerliga skäl däremot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagutredningen
föreslår all ett förstärkt skydd i verkställighetshänseende ges åt
krigsvägrare och de factoflyktingar. Förslaget innebär att samma regler rörande
verkställighet införs för krigsvägrare och de factoflyktingar som för
konventionsflyklingar. Invandrarverket motsätter sig förslaget och hävdar att
ett genomförande av detta skulle göra det lättare för allvariigt brottsliga
utlänningar alt få stanna i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
likhet med invandrarverket anser jag det viktigt att inte underlätta för
brottsbelaslade utlänningaratt få stanna i Sverige. Detta skulle enligt min
mening kunna bli följden av att samma regler om verkställighetshinder införs
för krigsvägrare och de factoflyktingar som för konventionsflyktingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser därför all lagutredningens förslag på denna punkt inte bör genomföras
utan att de nuvarande reglerna i 77 —80§§ UtlL bör föras över i sak oförändrade
till den nya lagen. Härutöver föreslår jag, med anledning av att Sverige har
ratificerat FN-konventionen mot tortyr m. m. och den europeiska konventionen
mot tortyr m. m., en särskild bestämmelse i den nya lagen som generellt
förbjuder verkstäflighet lill länder där det finns grundad anledning all tro
alt utlänningen skulle vara i fara för att utsättas för tortyr eller annan
omänsklig behandling. Med tortyr likställs kropps-straff enligt 2 kap. 5§
regeringsformen. På förslag av lagrådet har i förhållande lill del remitterade
förslaget verkställighetsförbudet utvidgats att omfatta länder där utlänningen
riskerar dödsstraff (8 kap. 1 § lagförslaget).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Beaktande
av verkställighetshinder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar lagutredningens uppfattning att den myndighet som beslutar om avvisning
eller utvisning skall beakta också de hinder mot verkställighet som kan antas
föreligga. En regel av denna innebörd har tagits in i lagförslaget (4 kap. 12
§). Som jag tidigare nämnde bör en sådan ordning gälla inte bara vid
administrativa avlägsnanden utan också i samband med att en allmän domstol
prövar en fråga om utvisning på grund av brott. Jag återkommer strax till denna
fråga (se också avsnitt 2.2.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den mån det vid prövningen av avvisnings- eller utvisningsärendet hos<br>
regeringen eller invandrarverket visar sig föreligga ett verkställighetshin<br>
der som kan antas bli bestående, torde redan i dag uppehållstiflstånd<br>
meddelas. Jag anser emellertid alt även hinder, vilka kan antas bli av mer</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>115</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>övergående natur, skall
beaktas av den beslutande myndigheten. Som jag Prop. 1988/89: 86 närmare kommer
att utveckla i specialmotiveringen bör då ibland ell tidsbegränsat
uppehållstillstånd kunna meddelas (4 kap. 12 § lagförslaget). Någon
remissinstans har ifrågasatt om denna konstmktion är lämplig och som skäl till
sin tveksamhet påpekat att det kan vara svårt att skapa förståelse för alt den
som har fått ett sådant tillstånd senare ändå tvingas all lämna landet. Den
risk för sådana problem som möjligen kan föreligga är enligt min mening främst
av psykologisk natur och får naturligtvis inte i sig leda till all man avstår
från att meddela ett tidsbegränsat uppehållstillstånd när förutsättningar
föreligger för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Frivillig
verkställighet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt min mening önskvärt att den som avvisas eller utvisas ges tillfälle
all frivilligt lämna Sverige. Detta är huvudregel även enligt nuvarande
ordning. Det har emellertid visat sig att systemet med frivillig verkställighet
ofta inte fungerar. Huruvida detta beror på utlänningens ovilja att rätta sig
efler avlägsnandebeslulet eller på de stora möjligheter till förnyad prövning
som finns enligt de nuvarande reglerna vill jag låta vara osagt. Det förefaller
dock saniiolikt att snabbare handläggning av ärenden om uppehåflstillstånd i
förening med en ändring av systemet av prövning på verkställighelssladiet
kommer att medföra också en större benägenhet från den enskildes sida att rätta
sig efter beslutet. Liksom lagutredningen tror jag dock att det är värdefullt
med en uttrycklig regel som anger inom vilken tid den som har avvisats eller
utvisats bör ha lämnat landet. En lämplig tidrymd är som utredningen har
föreslagit två veckor, om avvisningsbeslut har fattats, och fyra veckor när del
är fråga om utvisningsbeslut. En regel härom återfinns i 8 kap. 12 § andra
stycket lagförslaget. Utgångspunkten för den lidsfrist som jag sålunda föreslår
bör vara den dag då beslutet vann laga kraft. Detta sker enligt förvaltningslagens
regler tre veckor efter del alt utlänningen fick del av beslutet. Regeringens
beslut vinner laga kraft genast. Något krav på delgivning av regeringens
beslut för alt de angivna tidsfristerna skall börja löpa föreslås inte. Däremot
måste självfallet den avvisade eller utvisade underrättas om beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Asylärendeulredningen
har redovisat all enligt den ordning som tillämpas i dag underrättas den som
har avvisats eller utvisats om beslutet genom polisens försorg. Invandrarverket
och, i förekommande fall, regeringen sänder beslutet till polismyndigheten,
som kallar den asylsökande och delger honom beslutet vid ett personligt
sammanträffande med hjälp av tolk. Samtidigt som beslutet expedieras till
polismyndigheten skickas en kopia av beslutet till utlänningens offentliga
biträde i de ärenden där offentligt biträde finns förordnat. Undersökningar som
har genomförts av asylärendeutredningen visar att det ofta tar lid att lämna
underrättelse om ett beslut. Utredningen anser därför att rutinerna för
underrättelse om beslut behöver ses över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Asylärendeulredningens
förslag innebär att de asylsökande normalt skall vistas på en förläggning till
dess att deras ärende avgörs slutligt. Härigenom bör enligt utredningen
underrällelseförfarandel kunna förenklas och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gå
snabbare. Underrättelse kan ske genom personal på förläggningen som Prop.
1988/89:86 lätt kan nå den asylsökande. Vid förläggningarna finns tillgång till
tolkar, vilket också bör underlätta förfarandet. Jag delar utredningens bedömning.
I de fall där underrättelsen inte kan ges på della sätt får även i
fortsättningen de nuvarande mtinerna som jag nyss beskrev följas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av synpunkter från några remissinstanser vill jag slutligen
framhålla att de angivna tidsfristerna för frivillig verkställighet inte
innebär alt verkställighet inte skall kunna ske tidigare. Sålunda bör polismyndighetens
beslut om avvisning, som alltid är omedelbart verkställbara, invandrarverkets
beslut om omedelbar verkställighet, domstols dom eller beslut om utvisning och
regeringens beslut om utvisning av hänsyn till rikets säkerhet alltjämt
verkställas snarast möjligt. Detta framgår av 8 kap. 12 § första stycket
lagförslaget. Polismyndigheten skall liksom för närvarande ombesörja
verkställigheten och kan, om det är nödvändigt, också ta utlänningen i förvar
lill dess beslutet har verkställts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
tidsfrister för frivillig verkställighet som jag föreslår får i normalfallet
anses utgöra skäligt rådmm för utlänningen. En kortare tidsfrist bör dock kunna
bestämmas av myndigheten redan i beslutet om avlägsnande, om det kan hållas för
visst all utlänningen inte frivilligt kommer att lämna Sverige. Delsamma kan gälla
i de fall där utlänningen finns på en statlig förläggning för
flyktingmottagning och alltså normalt inte har något berättigat behov att
avveckla sin vistelse i Sverige. Här bör, som organisationsutredningen SIV 89
har antagit, en tid av omkring en vecka som regel vara tillräcklig. Å andra
sidan kan en längre tidsfrist också någon gång vara motiverad, t.ex. om
utlänningen gör troligt att han behöver extra rådmm för att ordna sina
förhållanden i hemlandet. En möjlighet bör därför ges åt beslutsmyndigheten att
bestämma annan tid än de två resp. fyra veckoma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag återkommer lill senare ser jag allvarligt på att aflt fler utlänningar
genom att hålla sig undan söker undandra sig verkställighet av lagakraftvunna
verkslällighetsbeslut. I likhet med lagutredningen anser jag det därför vara
lämpligt att förlänga tiden till dess alt ett avlägsnandebeslut upphör att
gälla från två till fyra år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Verkställighet
av beslut om utvisning på grund av brott</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
invandrarverket efler regeringen prövar ett ärende om avvisning eller utvisning
skall enligt mitt förslag, i likhet med vad som i aflmänhet gäller redan nu,
hänsyn tas till de eventuella verkställighetshinder som kan finnas (4 kap. 12 §
lagförslaget). Det kan vara fråga om såväl s. k. politiska verkställighetshinder
som hinder av humanitär art. Om prövningen ger vid handen att ett sådant hinder
föreligger bör något avlägsnandebeslut inte fattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
motsvarande prövning har hittills normalt inte gjorts av domsto<br>
larna i samband med att beslut har fattats om utvisning på grund av brott.<br>
I mina tidigare överväganden har jag emellertid förespråkat att domstolar<br>
na i fortsättningen skall kunna göra en bedömning av om en utvisning<br>
kommer att kunna verkställas i samband med att den dömde friges (avsnitt<br>
2.2.3). Jag anser därför att den för regeringen och invandrarverket före-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>117</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>slagna regeln också skall
tillämpas av allmänna domstolar. Jag återkommer till denna fråga i
specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även om frågan om
eventuella verkställighetshinder har bedömts av domstolen kan det emellertid
senare visa sig alt ett avlägsnande av utlänningen inte kan ske. Det kan
exempelvis ha inträffat en politisk händelseutveckling i utlänningens hemland
som inte kunde fömtses då utvisningsbeslutet fattades men som gör att hinder föreligger
mot utvisningen. Regeringen bör i sådana fall kunna upphäva utvisningsbeslutet
helt eller delvis. Denna möjlighet finns också nu i 71 § första stycket UtlL.
Mitt förslag innebär att den bestämmelsen överförs i sak oförändrad till den
nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Upphävande eller mildrande
av utvisningsbeslut bör liksom hittills kunna ske såväl på gmnd av inträffade
verkställighetshinder som med anledning av uppkommen anknytning till Sverige
eller andra omständigheter, exempelvis humanitära skäl.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ny
ansökan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: En
ny ansökan om uppehållstillstånd av en utlänning som befinner sig här i landet
skall kunna prövas utan hinder av att del beträffande utlänningen föreligger
ett lagakraftvunnet men ännu inte verkställt administrativt beslut om avvisning
eller utvisning. En sådan ansökan, som skall ges in tifl invandrarverket, kan
dock bifallas endast om det framkommer omständigheter som inte har prövats
tidigare och orh det föreligger grund för asyl efler mycket starka humanitära
skäl. Verkets beslut kan inte överklagas. Om det verkar sannolikt att den nya
ansökan skafl bifaflas kan invandrarverket inhibera verkställigheten av det
tidigare fattade beslutet om avlägsnande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagutredningens
förslag: Förslaget överensstämmer i huvudsak med mitt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser däribland DO och Lunds universitet godtar
utredningens förslag. Invandrarverket, RPS och flera polismyndigheter anser
emellertid att bifall till en ny ansökan skall kunna ges endast på grund av
omständigheter som har uppkommit efler det första beslutet och endast om
utlänningen riskerar liv eller hälsa om han avlägsnas ur landet. DO belönar å
andra sidan att en omständighet måste betraktas som ny om den tidigare inte har
framförts eller uppmärksammals. Samtliga frivilligorganisationer och
advokatsamfundet tar avstånd från förslaget. De anser att det inte tillgodoser
rättssäkerheten på samma sätt som de nuvarande reglerna om
verkställighelsprövhing. Röda koiset m. fl. anser dessutom att de föreslagna
reglerna, som inte tillåter överklagande av beslutet rörande den nya ansökan,
står i strid med Europakonventionen angående de mänskliga rättigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Öm den nuvarande möjligheten att i ett verkställighetsskede få en ny prövning
av rätten att stanna kvar i landet skafl</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt'><b><i><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>ni</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kunna tas bort, måste det
ändå säkerställas på något annat sätt att verkstäl- Prop. 1988/89:86 lighel av
ett avlägsnandebeslut, som skulle kunna medföra fara för utlänningens liv
eller frihet, kan avbrytas. Detsamma gäfler om det av någon annan anledning
finns starka skäl att inte verkställa ett avvisnings- eller utvisningsbeslut.
Detta bör, som utredningen har funnit, kunna ske genom att en ny ansökan om
uppehållstillstånd i vissa fall skall kunna prövas medan utlänningen är kvar i
Sverige och trots att det redan föreligger ett lagakraftvunnet, verkställbart
beslut om avlägsnande. Det måste finnas möjligheter att i anledning av denna
nya ansökan undanröja det tidigare avlägsnandebeslulet men också att i avvaktan
på prövningen inhibera verkställigheten av detta. Samtidigt är det viktigt att
sådana åtgärder vidtas bara i de fall där verkställigheten av
avlägsnandebeslulet skulle kunna antas leda till ett helt oönskat resultat och
obotlig skada. Vida möjligheter till en ny prövning skulle tveklöst leda till
att de nuvarande problemen med flera bedömningar av samma ärende skulle föras
över till det nya systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att en ny ansökan skall kunna bifaflas och ett tidigare meddelat utvisnings-
eller avvisningsbeslut alltså upphävas måste enligt min mening krävas att det
förs fram omständigheter, som inte har prövats i det tidigare ärendet. Del får
således aldrig bli fråga om en fömyad prövning av vad som har förekommit i det
ärendet, något som skulle innebära ett ställningstagande till frågan om den
tidigare bedömningen har varit riktig eller inte. Vidare måste krävas att de
omständigheter som åberopas antingen innebär att utlänningen har rätt till asyl
här eller innefattar synnerliga skäl av humanitär art. En regel av denna innebörd
har tagils in i den bestämmelse som uttrycker huvudregeln att en ansökan om
uppehållstillstånd inte kan beviljas så länge en utlänning befinner sig i
Sverige (2 kap. 5§ tredje stycket lagförslaget).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill understryka, att det i stort sett alltid måste kunna krävas att
utlänningen lämnar alla relevanta uppgifter i ärendet om avvisning eller
utvisning. Vidare måste det kunna krävas att de nya omständigheter som åberopas
gör det uteslutet att avlägsna utlänningen ur landet. Principen att uppehållstiflstånd
normalt skall sökas från hemlandet måste upprätthållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Exempel
på fall där tillstånd bör vägras är alltså de där utlänningen på
verkställighetsstadiet åberopar anknytning till Sverige. Det är i dag inte
ovanligt att en asylsökande under vistelsen i Sverige inleder ett förhållande
med en i Sverige bosatt person. Om förhållandet haft tillräcklig varaktighet
redan när frågan om uppehållstillstånd prövas första gången leder detta inte
sällan till att utlänningen beviljas uppehållstillstånd även om asylskäl
saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är emellertid vanligt att förhållandet inte har hunnit vara så lång tid<br>
att det anses kunna motivera ett uppehållstillstånd på grund av anknytning<br>
när tillståndsfrågan prövas; i sådana fall meddelas ett avlägsnandebeslut.<br>
Ibland dröjer det emellertid innan verkställighet hinner ske och i verkstäl<br>
lighetsärendet åberopas då i stället alt förhållandet nu har haft tillräckligt<br>
lång varaktighet och att kanske ett barn har hunnit födas. Utvisningsbeslu<br>
tet kan då komma alt upphävas. Sådana förhållanden bör enligt min<br>
mening inte i fortsättningen kunna leda tifl att en ny ansökan bifafls och att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>119</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>avvisnings- eller
utvisningsbeslutel upphävs. Av väsentlig betydelse för del Prop. 1988/89:86
system jag föreslår är att det inte får finnas skäl att förhala ett ärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudregeln
skall alltså vara alt skäl, som kan åberopas från hemlandet eller från något
annat land dit utlänningen utan risk kan sändas, inte skall kunna föranleda
bifall till en ny ansökan som görs medan utlänningen fortfarande är kvar i
Sverige. Detta skafl gälla oberoende av om de omständigheter som åberopas har
uppkommit före eller efter det alt det första ärendet avgjordes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är naturligtvis särskilt viktigt att en ny ansökan kan handläggas snabbt. På
grund av de krav som jag föreslår skall gälla för bifafl till den nya ansökan
måste också en skyndsam bedömning kunna göras både av tyngden i de anförda
skälen och av om del verkligen är fråga om nya omständigheter, som åberopas.
Denna bedömning görs bäst av invandrarverket och inte av den verkställande
polismyndigheten. Den nya ansökan bör därför ges in till invandrarverket. Om
ansökan ändå görs hos polisen eller hos någon annan myndighet måste det åligga
dessa att snarast vidarebefordra ansökan till verket. Föreskrifter om detta
kan beslutas av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag har föreslagit i fråga om kraven på en ny ansökan måste också få till
konsekvens att den nya ansökan inte automatiskt leder till att verkställigheten
avbryts. Däremot måste naturiigtvis invandrarverket ha möjlighet att meddela
beslut om inhibition i avvaktan på att den nya ansökan prövas. En sådan
möjlighet har fått uttryck i 8 kap. 10§ första stycket lagförslaget. Det ligger
enligt min mening i sakens natur att inhibition inte bör meddelas annat än om
det vid en samlad bedömning framstår som någorlunda troligt att den nya ansökan
kommer att bifallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att inhibition med anledning av en ny ansökan skall meddelas bör därför enligt
min mening följande villkor vara uppfyllda. Nya, inte tidigare bedömda,
omständigheter till stöd för begäran om uppehållstillstånd måste läggas fram.
Skäl för att dessa omständigheter inte har åberopats tidigare måste anges. Det
måste framstå som någorlunda troligt att de nya omständigheterna kan leda till
bifall av ansökan. En oklar eller ofullständig ny ansökan bör inte medföra att
inhibition meddelas enbart av det skälet all oklarhetema skall kunna redas ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inhibition
bör undantagsvis kunna meddelas också utan att någon ny ansökan föreligger, om
det finns särskilda skäl för det. En utlänning kan t. ex. vara psykiskt eller
fysiskt oförmögen att göra en ansökan men skäl för att avbryta verkställigheten
beträffande honom kan på annat sätt ha kommit till invandrarverkets kännedom.
En särskild regel härom har tagits in i 8 kap. 10 § tredje stycket
lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill understryka att det naturligtvis är viktigt att både den polismyn<br>
dighet som skall verkställa och invandrarverket är lyhörda för vad som kan<br>
antas vara en ny ansökan och alltså innebära en begäran om att verkställig<br>
heten skall avbrytas. Normalt bör det dock inte anses ankomma på polis<br>
myndigheten att självmant uppmärksamma invandrarverket på att det<br>
kan föreligga skäl att avbryta verkställigheten. Polisen bör i stället infor<br>
mera utlänningen om möjligheten att göra en ny ansökan och att ta<br>
kontakt med sitt offentliga biträde. Om emellertid polismyndigheten</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>120</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>finner att
verkställigheten inte kan genomföras och någon ny ansökan inte Prop.
1988/89:86 ges in, bör polismyndigheten vara skyldig att underrätta invandrarverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
kan då antingen meddela inhibition enligt den tidigare återgivna
initiativbeslämmelsen i 8 kap. 10§, om särskilda skäl föreligger, eller ge
polismyndigheten anvisningar för verkställigheten i det särskilda fallet.
Sådana anvisningar bör enligt min bedömning också kunna leda till att
invandrarverket beslutar om tillfälligt anstånd med verkstäfligheten i avvaktan
på att eventuella hinder för denna undanröjs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare har redovisat kan ett beslut att vägra uppehållstillstånd inte
överklagas separat. Den konstmktion med en ny ansökan om uppehållstillstånd
som jag nu föreslår får därför automatiskt, om inte annat föreskrivs, till
följd att invandrarverkets beslut att vägra uppehållstillstånd i det nya
ansökningsärendet står fast och att det tidigare meddelade, lagakraftvunna
eller annars verkställbara, avlägsnandebeslulet alltså kan fullföljas. Detta
kommer självfallet att leda lill en betydligt minskad risk för omotiverade
fördröjningar och förhalningar av en verkställighet som redan har bedömts böra
genomföras och är, som jag ser det, en nödvändig förutsättning för att nå målet
med en snabbare och effektivare handläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser har emeflertid gjort gällande att det skulle strida mot
Sveriges åtaganden enligt Europakonventionen och mot kravet på rättssäkerhet
att inte tillåta överprövning av beslutet att på nytt vägra uppehållstillstånd
i fafl där det redan föreligger ett lagakraftvunnet, verkställbart beslut om
avlägsnande. Jag kan inte dela denna uppfattning. Utlänningen har i det första
ärendet haft möjlighet att överklaga beslutet om avvisning eller utvisning.
Därvid har också eventuefla hinder för verkställigheten bedömts och befunnits
inte föreligga. Att en ny ansökan ändå anses böra kunna prövas därefter får ses
som en undantagsreglering som kan användas just i rättssäkerhetens intresse för
alt förhindra sådana negativa effekter av ett avlägsnande som inte kunde
fömtses i det första ärendet. De skäl som remissinstanserna har anfört för att
medge överklagande även av detta beslut föreligger afltså inte enligt min
mening. Dessutom kan naturligtvis invandrarverket i dessa liksom i andra fall
överlämna ärendet till regeringens avgörande, om särskilda skäl — t. ex.
behovet av vägledande praxis - motiverar detta (7 kap. 11 § lagförslaget).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
å andra sidan den nya ansökan om uppehållstillstånd bifalls skafl naturligtvis
det tidigare avvisnings- eller utvisningsbeslutet samtidigt upphävas. Detta
bör invandrarverket kunna göra även om avlägsnandebeslulet har fattats av
regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget bör framhållas att lagrådet såväl i detta ärende som i yUrande
över prop. 1987/88:69 (s. 237) uttalat att uppehållstillstånd inte bör
jämställas med civila rättigheter enligt artikel 6 i Europakonventionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Omedelbar
verkställighet</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag; Om det är uppenbart att grund för asyl inte föreligger och att
uppehållstiflstånd inte heller kommer att beviljas på någon annan grund, skall
invandrarverket kunna förordna att avvisning får verkställas utan hinder av alt
beslutet inte har vunnit laga kraft. Detta motsvarar bl. a. de fall där
polismyndighet i dag kan besluta om s. k. direktavvisning av asylsökande.
Beslut om omedelbar verkställighet skall få meddelas senare än tre månader
efter utlänningens ankomst till Sverige bara om det föreligger synnerliga skäl
för det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansökningar om
inhibition av invandrarverkets beslut om avvisning med omedelbar
verkställighet prövas av verket intill dess att handlingarna har överlämnats
till regeringen. Verkels beslut i inhi-bitionsfrågan kan inte överklagas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagutredningens
förslag: Överensstämmer med mitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Advokatsamfundet, Röda korset. Rädda bamen, Amnesty, flyktingrådet, svenska
kyrkan m. fl. och asylkommittén avstyrker utformningen av kriterierna för
omedelbar verkställighet. Det görs gällande att förslaget leder till att
direktavvisning kan ske i väsentligt fler fall än som är möjligt enligt
nuvarande lagstiftning. Detta anses inte godtagbart ur rättssäkerhetssynpunkt
och sägs stå i strid med internationefla normer. Röda korset, flyktingrådet,
svenska kyrkan m. fl. anser det också fel att möjliggöra direktavvisning senare
än tre månader efter utlänningens ankomst till Sverige medan bl.a. RPS och
invandrarverket anser detta vara lämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstansema har haft
delade uppfattningar i frågan om vilken instans som bör pröva ansökan om
inhibition i samband med överklagande. Medan de hörda myndigheterna syns godta
utredningens förslag -RPS och invandrarverket tillstyrker uttryckligen — har de
s.k. frivifligor-ganisationerna avstyrkt. Röda korset. Rädda Barnen,
flyktingrådet, svenska kyrkan m. fl.. Sociala missionen och asylkommittén
anser det oförenligt med inhibitionsbegreppet och farligt för rättssäkerheten
att låta den instans som har fattat beslutet också pröva inhibitionsfrågan.
RPS avstyrker att inhibition skall kunna ske trots att utlänningen själv inte
ansökt därom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: De regler om ny ansökan på verkställighetsstadiet som jag
nyss har redogjort för tar sikte på sådana fall där ett lagakraftvunnet
avlägsnandebeslut föreligger. Emellertid finns det, som jag har redovisat
tidigare i olika sammanhang, avlägsnandebeslut som kan och måste kunna
verkställas omedelbart och utan att laga kraft avvaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande regler skall polismyndighetens beslut om avvisning verkställas utan
hinder av att det har överklagats. Verkstäfligheten får dock inte genomföras
innan invandrarverket har beslutat att inte överta ärendet efter det att
polismyndigheten har anmält att den har funnit en utlännings påstående om
asylskäl vara uppenbart oriktigt eller att myndigheten har lämnat påståendet
utan avseende och därför själv meddelat avvisningsbeslut i stället för alt
Överlämna ärendet till verket.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:76.0pt'><span style='font-family:Verdana'>122</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det system som jag nu föreslår skall polismyndigheten alltjämt fatta Prop.
1988/89:86 beslut om avvisning i sådana fall då utlänningen antingen saknar
erforderliga tillstånd för inresan eller kan antas sakna tillräckliga medel
för vistelsen eller för hemresan, inte komma att försörja sig ärligt, komma
att bedriva brottslig verksamhet av visst slag eller omfång m. m. Om emellertid
en utlänning, som i och för sig skulle kunna avvisas på någon av dessa grunder,
ansöker om asyl skall i fortsättningen invandrarverket bedöma dessa skäl och
fatta beslut i avvisningsfrågan. Något utrymme för polismyndigheten att göra
bedömningen att ett påstående om skäl för asyl är uppenbart oriktigt eller kan
lämnas utan avseende ges afltså inte i del nya systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polismyndighetens
beslut om avvisning skall i fortsättningen inte inrymma några bedömningar av
känsligare art; det skall röra sig om fall där det föreligger klara brister i
utlänningens rätt att vistas i eller komma in i landet. Dessa avvisningsbeslut
bör även i fortsättningen kunna verkställas utan att laga kraft avvaktas och
ulan hinder av ett eventuellt överklagande. Om beslutet överklagas skall
invandrarverket, liksom hittills, kunna meddela inhibition av verkställigheten
utan särskild föreskrift om det i utlänningslagen. Beslut om inhibition får
liksom för närvarande anses alltid kunna meddelas av den överprövande
myndigheten vid behov med stöd av 29 § förvaltningslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
fafl där polismyndigheten hittills har haft befogenhet att meddela beslut om
avvisning trots att skäl för asyl har åberopats av utlänningen skall nu enligt
mitt förslag i stället avgöras av invandrarverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att de riktlinjer som riksdagen — senast vid antagandet av prop. 1983/84:144 —
har dragit upp för invandringspolitiken skall kunna följas, måste del liksom hittills
vara möjligt att låta ett avvisningsbeslut även avseende en asylsökande
verkställas utan hinder av att det inte har vunnit laga kraft. Möjlighet till
omedelbar verkställighet måste t. ex. med nödvändighet finnas om avvisning
till ett första asylland skall kunna genomföras. Även i en del fall där
verkställighet skall ske till hemlandet bör den emellertid kunna genomföras,
trots att avlägsnandebeslulet inte har vunnit laga kraft. Det är inte rimligt
att personer som uppenbart saknar rätt till asyl här i landet skall få avvakta
att beslutet efter ett eventuellt överklagande blir definitivt. Detta tar ofta
lång tid och förorsakar problem för den enskilde och blir en ekonomisk
belastning för samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är för närvarande inte ovanligt att de skäl, som medför att tillstånd<br>
att stanna i Sverige slutligen ges, inte är de ursprungligen åberopade<br>
asylskälen utan skäl soni har uppkommit först under vistelsen här. Utlän<br>
ningen acklimatiserar sig i Sverige, förlorar anknytning till hemlandet eller<br>
formar sådana förbindelser här att det framstår som inhumant alt begära<br>
att han skall lämna Sverige. Del står inte i överensstämmelse méd de<br>
antagna riktlinjerna för invandringspolitiken att möjligheter skapas för en<br>
sådan händelseutveckling. I en tid när antalet asylsökande liksom antalet<br>
flyktingar ökar och stora krav ställs på resurser för att lä emot och integre<br>
ra flyktingar på ett riktigt sätt, framstår det som felaktigt att den som<br>
kanske renlav lämnar medvetet falska uppgifter om sina asylskäl till sist<br>
får uppehållstillstånd på grund av den anknytning han har vunnit tifl</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>123</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sverige. Även för att
motverka en sådan utveckling bör därför omedelbar Prop. 1988/89:86
verkställighet kunna genomföras i uppenbara fafl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Omedelbar
verkställighet bör till en början kunna ske om varje risk för förföljelse
framstår som utesluten i hemlandet. Så anses vara fallet i fråga om länder där
man med säkerhet kan säga att brott mot mänskliga rättigheter eller annan
förföljelse inte förekommer. Ibland kan det visserligen inte uteslutas att
vissa personer i ett land utsätts för förföljelse men det kan inte anses
föreligga någon risk för den asylsökande. Omedelbar verkställighet skall
således kunna ske om en asylsökande inte åberopar någon annan grund än en som
redan har prövats av regeringen beträffande andra personer och då inte har
befunnits tillräcklig; det kan gälla exempelvis tillhörighet till en viss
religion eller hemvist i ett visst område i hemlandet. Omedelbar verkställighet
skall också kunna ske om utlänningen, enligt de principer som jag tidigare har
redogjort för, kan återsändas till ett land (ett s. k. första asylland), där
han har uppehållit sig före ankomsten till Sverige och där han är skyddad mot
förföljelse och mot att sändas till ett land där han riskerar förföljelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagulredningen
har föreslagit att beslut om omedelbar verkställighet skall kunna meddelas när
skälen för en asylansökan är av sådan art att det är uppenbart alt den
asylsökande inte har rätt till asyl i Sverige. Ett sådant uttryckssätt skulle,
menar utredningen, omfatta de tre situationer som jag nyss har beskrivit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
jag anser att det är lämpligt att ange när ett avvisningsbeslut får verkställas
omedelbart på det sätt som utredningen har föreslagit. Som utredningen har
föreslagit bör det emellertid också krävas alt det står klart att
uppehållstillstånd inte kommer att beviljas på någon annan grund, t. ex. av
humanitära skäl. Jag kan inte dela den av bl. a. frivilligorganisationerna
framförda åsikten, all man genom den nya beskrivningen av direkt-avvisningsmöjligheten
skulle komma i konflikt med olika internationella rekommendationer. Den som
uppenbart inte har rätt till asyl och som inte heller av exempelvis humanitära
skäl har någon möjlighet att få uppehållstillstånd i Sverige torde ha gjort en
asylansökan som antingen är bedräglig eller saknar anknytning till asylrätt.
Som jag återkommer till i specialmotiveringen (8 kap. 8§ första stycket
lagförslaget) fömtsätter uppenbarhets-rekvisitel alt bedömningen är helt klar
och inte har kunnat nås först efter ingående bedömningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
skäl som jag närmare utvecklar i specialmotiveringen till 8 kap. 8§ andra
stycket lagförslaget bör beslut om omedelbar verkställighet i allmänhet inte
få meddelas senare än tre månader efler utlänningens ankomst till Sverige. Jag
vill emellertid inte utesluta att det undantagsvis kan vara befogat att så
sker. Det kan exempelvis inte godtas att utlänningar ibland avsiktligt
underlåter att ansöka om uppehållstiflstånd under de tre första månaderna i
Sverige för all därigenom slippa riskera att avlägsnandebeslulet får
verkställas omedelbart. Jag föreslår därför att förordnande om omedelbar
verkställighet av ett avvisningsbeslut skall kunna meddelas även efter tre
månaders vistelse i Sverige, om det föreligger synnerliga skäl för det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagutredningen
har föreslagit att invandrarverkets beslut om avvisning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>124</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som får verkställas utan
hinder av att det inte har vunnit laga kraft skulle Prop. 1988/89:86 kallas
direktavvisning. Detta begrepp används även i den av utredningen föreslagna
lagtexten. Det är onekligen förenat med vissa fördelar att använda ett
enhetligt, inarbetat begrepp för denna sorts beslut. Invandrarverket måste
emellertid enligt förslaget förordna särskilt om omedelbar verkställighet,
medan de avvisningsbeslut som polismyndigheten även i fortsättningen skall
ansvara för alltid är direkt verkställbara utan särskilt förordnande. Redan
detta talar enligt min mening för att inte använda begreppet direktavvisning
med avseende på invandrarverkets beslut i asylärenden. Härtill kommer att
begreppet direktavvisning i långt högre grad än begreppet avvisning leder
tanken till vad som sker i direkt samband med utlänningens ankomst till Sverige
och då närmast till de beslut som polisen alltjämt fattar. Enligt vad jag nyss
har redogjort för bör det emellertid i fortsättningen vara möjligt, om än i
undantagsfall, att invandrarverket förordnar om omedelbar verkställighet också
ganska lång tid efter utlänningens ankomst till Sverige. Jag anser det därför
lämpligast att inte i lagtext använda begreppet direktavvisning utan i stället
tala om omedelbar verkställighet i de nu aktuella fallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverkets
beslut om avvisning med förordnande om omedelbar verkställighet skall, som
andra beslut av verket, kunna överklagas till regeringen. Härmed uppkommer
frågan, vilka effekter detta kan medföra för regeringen eller det statsråd som
har lill uppgift att föredra utlänningsärenden, främst vad gäller antalet
ärenden där frågan om inhibition av verkställigheten kan komma att aktualiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är naturligtvis självklart att det även fortsättningsvis måste finnas en
möjlighet att avbryta verkstäfligheten i de avvisningssiluationersom jag här
talar om. Både lagutredningen och den före lagutredningen verksamma
asylutredningen har uppmärksammat frågan om regeringens roll i detta
sammanhang. Asylutredningen ansåg för sin del att kravet på snabbhet och
effektivitet i avvisningsärenden med omedelbar verkstäflighet medförde att
invandrarverket borde pröva inhibitionsansökningar avseende verkets beslut
även i de överklagade ärenden, som hade hunnit överlämnas till regeringen. För
att inte regeringen ändå skulle utsättas för ett tryck att meddela beslut om
inhibition föreslog asylutredningen ell direkt förbud mot sådana beslut i
regeringen. Mot förslaget riktades en del kritik under remissbehandlingen
främst vad gällde del absoluta förbudet för regeringen att, även om behov i
något fall förelåg, själv meddela inhibition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagutredningen
har för sin del också föreslagit all invandrarverket självt<br>
skall besluta i inhibitionsfrågan. Därvid har utredningen som skäl åbero<br>
pat främst att det i praktiken skulle bli omöjligt alt upprätthålla ett<br>
effektivt syslem för omedelbar verkställighet av vissa avvisningsbeslut, om<br>
regeringen eller det enskilda statsrådet skulle pröva alla inhibitionsansök<br>
ningar i sådana ärenden. Något förbud för regeringen att meddela inhibi-<br>
tionsbeslul föreslås dock inte. Däremot föreslår lagutredningen en uttryck<br>
lig bestämmelse att invandrarverkels prövning av inhibitionsfrågan skall<br>
ske innan handlingarna i ärendet överlämnas till regeringen. Verkets be<br>
slut i inhibitionsfrågan skall inte heller kunna överklagas.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>125</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även vad gäller
lagutredningens förslag har remissopinionen varit blan- Prop. 1988/89:86
dad. Jag har dock kunnat konstatera att inga erinringar har förts fram från de
rättsvårdande organen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
gör för min del följande bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förvaltningslagen har från myndighetens skyldighet att göra omprövning
undantagits beslut där klaganden har begärt inhibition. Likaså finns i
förvaltningslagen en särskild bestämmelse som anger att den myndighet som
skall pröva ett överklagande också får bestämma att det överklagade beslutet
tills vidare inte skall gälla. Förvaltningslagens regler gäfler dock bara om
det inte i någon annan lag eller i en förordning har tagits in en bestämmelse
som avviker från förvaltningslagens. Som jag tidigare (avsnitt 2.2.7)
framhållit medför den föreslagna nya prövningsregeln att även invandrarverkets
beslut om omedelbar verkställighet kan bli föremål för omprövning. Jag kan då
inte se annat än att det blir en nödvändig konsekvens att invandrarverket också
skall ta stäflning i inhibitionsfrågan. Jag kan inte heller se att det skulle
ligga någon risk för rättssäkerheten i detta. Av de skäl som lagutredningen har
fört fram bör del då kunna göras lill en skyldighet för invandrarverket att i
samtliga överklagandefall ta ställning till om det finns skäl att avbryta
verkställigheten innan ärendet förs vidare tifl regeringen, alltså också sådana
där skäl till omprövning i och för sig inte anses föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
regeringen efler, i förekommande fall, statsrådet, när ärendet når regeringen
skulle finna alt inhibition ändå bör meddelas, får det i och för sig liksom för
närvarande stå regeringen eller statsrådet fritt att göra detta med en analog
tillämpning av förvaltningslagens inhibitionsregel. En särskild regel om
statsrådets behörighet har tagils in i lagförslaget (11 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill avslutningsvis framhålla att jag är medveten om alt denna konstmktion av
inhibilionsprövning i och för sig torde vara relativt ovanlig i svensk rätt.
Men jag anser — i likhet med merparten av remissinstanserna — inte att den kan
anses strida mot några grundläggande rättsprinciper. Jag räknar också med att
invandrarverket i största möjliga utsträckning kommer att organisera
verksamheten så all inhibitionsfrågan kan prövas av någon annan person än den
som fattade avvisningsbeslutet. Därmed anser jag att alla hinder av
rättssäkerhetskaraktär eller av principiell natur, som kan anses föreligga,
borde vara undanröjda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:43.0pt'><span style='font-family:Verdana'>126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.9 Ansvarsregler</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ansvar
för transportörer</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Ägaren av det fartyg eller luftfartyg som transporterar en utlänning till
Sverige skall i vissa fafl under i princip obegränsad lid vara skyldig att ta
med utlänningen tillbaka eller, om så inte är möjligt, att slå för kostnaden
för dennes resa från Sverige med en annan transportör. Detsamma skall gälla den
som i ägarens ställe brukar ett fartyg eller ett luftfartyg. Som fömtsättning
för detta ansvar skall gälla att utlänningen avvisas på gmnd av att han saknar
erforderliga tillstånd, handlingar eller medel för hemresan. Ansvaret skall
gälla också med avseende på eventuell bevakningspersonal. Skyldigheten skall kunna
efterges helt eller delvis om ägaren eller bmkaren kan visa att han haft skälig
anledning att anta att utlänningen hade rätt att resa in i Sverige eller att
det av något annat skäl framstår som uppenbart oskäligt att kräva ut kostnaden.
Ansvaret bör dock begränsas till att avse kostnaden för resa med ett transportmedel
motsvarande det som utlänningen kom till Sverige med. Fartygsklarerare skall
inte längre riskera att i något fall behöva bekosta utlänningens resa.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagutredningens
förslag: Överensstämmer med mitt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Dessa
har i allmänhet accepterat förslaget. Det avstyrks emellertid av
luftfartsverket, SAS, flyktingrådet och Svenska Iran Kommittén. De två
förstnämnda instanserna anser att förslaget leder tifl att flygbolagen tvingas
företa omfattande kontroller, vilket i sin tur föranleder orimliga
merkostnader. Flyktingrådet anför, all förslaget innebär allvarliga risker för
att personer, som behöver undkomma förföljelse m.m., inte kan få skydd. Även
SAS intar en liknande ståndpunkt. SAS anser också att det är orimligt att
transportören skall betala kostnaden för eventuell bevakningspersonal.
Sjöfartsverket anser att transportörens kostnadsansvar bör upphöra att gäfla
sex månader efter inresan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Enligt huvudregeln i UtlL skall en utlänning som avvisas eller utvisas från
Sverige själv betala sin resa härifrån (99 § första stycket). Det är emellertid
inte ovanligt alt utlänningen saknar medel till detta. Regeln har därför
kompletterats med en skyldighet för den som transporterar hit utlänningen att i
vissa fall i förhållande till staten svara för den kostnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om en utlänning, som har
kommit hit med flyg eller båt, avvisas enligt nu gällande regler, dvs. inom tre
månader, får han föras tillbaka till båten eller flygplanet, om dessa skall
avgå till utlandet omedelbart eller inom den närmaste liden; det senare innebär
i praxis inom omkring högst en vecka. Han får också sättas ombord på en annan
båt eller ett annat flygplan med samma innehavare. Om befälhavaren vägrar ta
emot honom får polisen förelägga lämpligt vite. Samma regler gäfler vid
verkställighet av ett utvisningsbeslut som meddelas inom sex månader efter
inresan, om uflänningen har underlåtit att vid inresan visa upp sitt pass (82
§ UtlL). I de fall som</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:67.0pt'><span style='font-family:Verdana'>127</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>beskrivits nu är
innehavaren skyldig att utan ersättning av staten föra Prop. 1988/89:86
utlänningen ut ur Sverige (99 § andra stycket UtlL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill nu i likhet med lagutredningen ifrågasätta, om transportörens ansvar för
återtransport och kostnaden för denna i fortsättningen måste begränsas tifl att
gälla under en viss tid. Frågan kräver särskild uppmärksamhet eftersom den är
nära förbunden med det ökande problemet med dokumentlösheten. Ett ökat ansvar
för transportören kan ses som ett medel att på ett relativt tidigt stadium
motverka en ytterligare spridning av detta. Enligt min uppfattning svarar den
begränsning av ansvaret, som anknyter till att återtransport kan ske inom en
mycket kort tid efter ankomsten tifl Sverige, inte mot vad som kan antas vara
den reella gmnden för bestämmelsema. Det väsentliga torde vara om
transportören har fört någon till Sverige trots att han vetat eller bort veta
att denne saknade rätt alt resa hit. Ansvaret bör därför i fortsättningen gäfla
under i princip obegränsad tid i fall där transportören har försummat att
kontrollera att utlänningen uppfyller de svenska föreskriftema för inresa i
Sverige. För ansvar bör dock krävas att transportören har en realistisk
möjlighet att kontrollera att det förhåller sig så. Flera av avvisningsgmndema
är sådana att det i praktiken är omöjligt för transportören att bedöma om gmnd
för avvisning föreligger. Kostnadsansvar och ansvar för återtransport bör
därför endast komma i fråga om avvisning sker på gmnd av att utlänningen saknar
pass eller erforderliga tillstånd eller medel för hemresa, dvs. i princip de
fall där avvisningsgmnd föreligger enligt 4 kap. 1§ och 2§ I lagförslaget. Att
medel för hemresa finns måste alltid anses vara fallet om utlänningen har
returbiljett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
nuvarande verkställighetsregler föreskrivs som jag nyss nämnde att befälhavaren
på fartyget eller flygplanet vid vite kan föreläggas att ta ombord den avvisade
utlänningen. Det förekommer emellertid att ett sådant vitesföreläggande är
verkningslöst eftersom befälhavaren vet att han inte behöver återvända till
Sverige. Det förekommer också att det i realiteten inte är befälhavaren själv
utan ägaren av transportmedlet efler företrädare för denne som vägrar att ta
med utlänningen. RPS har föreslagit att även dessa personer skall kunna
vitesföreläggas. Redan svårigheten att utkräva vite från utländska ägare och
problemen att avgöra vem som representerar dem i Sverige gör emellertid att
någon bestämmelse som utvidgar kretsen av dem som kan föreläggas vite enligt
min mening inte bör införas. I stället föreslår jag en annan lösning som bör
kunna motverka alt kostnadsreglema sätts ur spel. Detta bör, som utredningen
har föreslagit, kunna ske genom att transportörens kostnadsansvar utsträcks
tifl att gälla återresa inte bara med hans eget fartyg eller luftfartyg, utan
också med sådana transportmedel som har annan ägare. Ansvar bör kunna åläggas
även den som i ägarens ställe bmkar fartyget eller luftfartyget. Lagutredningen
har kallat denne inhyrare. Jag anser emellertid att benämningen bmkare är
lämpligare. Om det inte beror på ägaren eller bmkaren att resan måste göras med
en annan transportör, bör kostnadsansvaret dock inte utsträckas längre än till
vad resan med det egna fartyget eller luftfartyget skulle kosta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill för tydlighetens skull framhålla att de nu föreslagna begreppen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>128</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ägare
resp. brukare inte innebär någon förändring av den personkrets som Prop.
1988/89:86 hittills benämnts innehavare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
au konsekvenserna av den föreslagna ordningen skall bli rimliga måste
emellertid även i andra fall ersättningsskyldigheten kunna efterges, helt eller
delvis. Så bör vara fallet om det i praktiken har varit omöjligt för
befälhavaren att genomföra en kontroll, t.ex. vid färjeförbindelser mellan de
nordiska länderna eller vid andra transporter där ett myckel stort antal
personer skall tas ombord under kort lid. Något ansvar bör inte heller komma
ifråga om utlänningen haft falska handlingar, om inte dessa handlingar varit
så uppenbart falska att det måste ha upptäckts omedelbart. Jag återkommer i
specialmotiveringen närmare till frågan när ansvar inte bör utkrävas (8 kap. 6
§ och 9 kap. 2 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
remissinstansernas invändningar vill jag anföra följande. Vad till en början
gäller invändningen att flygbolagen skulle sakna faktiska möjligheter att
företa en effektiv kontroll vill jag påpeka att sanktionsregler, dvs. regler
om straffansvar för de transportörer som befordrar utlän-' ningar utan pass
eller visum, har införts i en rad länder under senare år. Detta, som inte har
ansetts strida mot gällande internationella överenskommelser på området, måste
med nödvändighet ha medfört att kontroller redan nu vidtas av bolagen i
förhållande till dessa länder. Jag har svårt att inse att då inte någon form av
motsvarande kontrofl skulle kunna vidtas också beträffande resenärer till
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nu anförda argumentet har enligt min mening bäring också på den, naturligtvis
allvarligare, invändning som bl. a. flyktingrådel har fört fram, nämligen att
ett ökat ansvar för transportörerna kan få till effekt att dessa inte vill
eller vågar ta ombord sådana personer som hals över huvud flyr sitt land undan
förföljelse och därför inte heller kan skaffa vare sig pass eller erforderliga
tillstånd. Denna risk har alltså inte avhållit andra länder från att införa
straffsanktioner mot transportföretagen. Jag är också övertygad om att
transportörerna, om situationen uppslår, i det enskilda fallet myckel väl kan
bedöma skälen lill att erforderliga handlingar saknas och därmed avgöra att del
rör sig om ett fall där något kostnadsansvar i efterhand inte kommer att
föreligga för dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt min uppfattning rimligt all transportörens ansvar på sätt utredningen
föreslagit skall gälla även eventuell bevakningspersonals resekostnad. Denna
kostnad är ju en direkt följd av att utlänningen trots brister i
inresehandlingarna har medtagits lill Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga som berörs av SAS men som inte tagits upp av utredningen är omfattningen
av transportörens ansvar, när han endast skött den sista etappen av en resa.
Det är t. ex. vanligt att utlänningen kommer med andra flyglinjer till
Köpenhamn och reser med SAS bara mellan Köpenhamn och den svenska
slutdeslinationen. Om de föreslagna reglerna skall få önskad effekt kan man
enligt min mening inte begränsa kostnadsansvaret lill att gälla den sista
etappen i dessa fall. Del måste i normalfallet ankomma på flygbolagen alt
sinsemellan reglera dessa kostnader. Det torde också enligt min uppfattning
vara möjligt att i flertalet fall kontrollera handlingarna även vid omsligning
lill ell nytt flygbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 86</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Straffansvar</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Straffmaximum för den strafföara gäming som består i all i
vinningssyfte planlägga eller organisera verksamhet som är inriktad på att
främja att utlänningar reser till Sverige utan pass eller tillstånd höjs från
ett till två års fängelse. Någon ändring företas inte för närvarande i fråga om
vinningsrekvisitet för nyssnämnda brott eller för brottet att försvåra
verkställighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagutredningens
förslag: Utredningen har föreslagit att straffbestämmelsen för den som i
vinningssyfte planlägger eller organiserar verksamhet som är inriktad på att
främja att utlänningar reser till Sverige utan pass eller tillstånd
kompletteras med ett grovt brott med ett straffmaximum av två års fängelse. I
övrigt överensstämmer utredningens förslag i huvudsak med milt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: De
har överlag varit positiva till förslagen. RÅ har emellertid ansett det
tveksamt att införa en särskild straffskala för grova brott. Åtskilliga
remissinstanser, däribland RPS, anser all vinningsrekvisitet bör avskaffas för
båda nu ifrågavarande brottstyper.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Organiserande
av asylsökandes resor till Sverige</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av då inträffade händelser infördes år 1984 i UtlL en
straffbestämmelse avseende den som i vinningssyfte planlägger efler organiserar
verksamhet som är inriktad på att främja att utlänningar reser till Sverige
ulan pass eller tillstånd (96 § andra stycket 4. UtlL). Påföljden är fängelse i
högst ett år eller, om omständigheterna är mildrande, böter. Del har, bl. a.
från några remissinstanser, gjorts gällande att bestämmelsen inte är effektiv
som medel att motverka den verksamhet som man vill förhindra, bl. a. har
pekats på svårigheterna att bevisa att gärningsmannen har handlat i
vinningssyfte. Bestämmelsen har emellertid tillämpats i flera fall under de få
år som den har varit gällande. Jag finner det därför inte nu påkaflat att
föreslå att det särskilda vinningsrekvisitet las bort. Däremot finner jag del —
i likhet med utredningen och remissinstanserna — angeläget alt påföljden för
den som bedriver nu ifrågavarande verksamhet i stor omfattning är så pass
kännbar att den kan ha en avhållande verkan, trots de uppenbart mycket höga
vinster som går all få.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>RÅ har ställt sig tveksam
lill utredningens förslag att införa beteckningen "grovt brott" och
ifrågasatt om det inte vore lämpligare alt enbart höja straffmaximum lill två
års fängelse. Även jag är tveksam lill den av utredningen valda konstruktionen.
Förslaget betyder nämligen all det blir en uppdelning i tre påföljdsgrader —
böter, fängelse upp till ett år och fängelse upp till två år — trots att
spännvidden mellan lägsta och högsta straff egentligen är ganska liten. Enligt
min mening bör därför den av RÅ förordade lösningen väljas. Den föreslagna
straffskärpningen lar sikte på de fall då verksamheten bedrivs yrkesmässigt
eller i vart fall i myckel stor omfattning och med betydande vinning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:69.0pt'><span style='font-family:Verdana'>130</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Försvårande av
verkställighet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förekommer inte sällan att den som avvisats eller utvisats håller sig undan för
att undvika verkställighet. Ofta är det,dock omöjligt alt hålla sig undan,
åtminstone under någon längre tid, utan att få hjälp till detta. Sedan år 1984
är det straffbart all lämna sådan hjälp, om det sker i vinningssyfte (96 §
andra stycket 3 UtlL). Den som utan ersättning hjälper en avvisad eller utvisad
utlänning kan straffas endast om utlänningen har avvisats eller utvisats för
att han är terrorist eller utgör ett hot mot rikets säkerhet (96 § andra
stycket 2).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En rättsstat kan inte
tolerera att i laga ordning fattade beslut åsidosätts. Det kan befaras att, om
verkställigheten av ett stort anlal avlägsnandebeslut skulle förhindras eller
försvåras genom åtgärder från andra än dem som direkt berörs av besluten, detta
skulle på sikt kunna komma att leda lill att utlänningar som har ett verkligt
behov av fristad inte kan tas emot i Sverige. Därför skulle man i och för sig
med fog kunna överväga det förslag som har förts fram från flera
remissinstanser, nämligen om inte straffrihe-ten för den som utan vinning söker
hindra verkställighet nu borde begränsas, t. ex. till all avse den som hjälper
nära släktingar att håfla sig undan. Jag vill dock tro att kortare väntetider
innan beslut i fråga om uppehållstillstånd meddelas i sig kommer att leda till
att undanhållande blir mindre vanligt än nu. Någon skärpning av bestämmelserna
bör därför för närvarande inte vidtas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övrigt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt föreslår jag att de nuvarande straffansvarsbestämmelserna m.m. i UtlL
förs över till den nya lagen med i huvudsak oförändrat innehåll. Bestämmelserna
återfinns i 10 kap. lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.10
Rättshjälpsfrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: I
rällshjälpslagens bestämmelser om rättshjälp genom offentligt biträde i
utlänningsärenden görs de följdändringar som föranleds av förslaget tifl ny
utlänningslag och förslaget lill lag om åtgärder för att förebygga våldsdåd med
internationell bakgrund (terroristlagen). Vidare införs en regel som innebär
att beviljad rättshjälp skall gälla tills verkställighet har skett eller frågan
om verkställighet har förfallit. Beslutanderätten i frågor om rättshjälp i
utlänningsärenden flyttas från rätlshjälpsnämnderna till de myndigheter,
främst invandrarverket, som handlägger ärendet. Är den handläggande myndigheten
en polismyndighet skall dock rättshjälpsnämnden besluta, om avslag på en
rättshjälpsansökan skall meddelas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagutredningens förslag:
Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. Remissinstanserna: Förslaget att
låta rättshjälpen och biträdesförord-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>131</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nandet bestå till dess
beslut om avvisning eller utvisning verkställts får ett Prop. 1988/89:86
positivt bemötande av de remissinstanser som har yttrat sig i frågan. Dessa är
rättshjälpsnämnden i Malmö, invandrarverket. Röda korset, flyktingrådet och
Sociala Missionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att invandrarverket, i stället för rättshjälpsnämnderna, skall besluta i fråga
om rättshjälp i utlänningsärenden tillstyrks av hovrätten för Västra Sverige,
domstolsverket, besvärsnämnden för rättshjälpen, rättshjälpsnämnden i
Stockholm och invandrarverket. Flera remissinstanser avstyrker eller är
kritiska mot denna del av utredningens förslag. Hit hör rättshjälpsnämnden i
Malmö, DO och advokatsamfundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser, däribland advokatsamfundet och DO, förordar en generös
tillämpning av reglerna om förordnande av offentligt biträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
ordning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
utlänningsärenden finns möjlighet lill rättshjälp genom offentligt biträde.
Denna form av rättshjälp är kostnadsfri för den som beviljas rättshjälpen.
Rättshjälp genom offentligt biträde kan enligt 41 § rältshjälpslagen (1972:429)
beviljas i följande fafl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>I ärende angående utvisning
enligt 38, 43, 47 eller 48 § UtlL samt vid utredning hos polismyndighet när
fråga har uppkommit om utvisning enligt angivna lagrum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>1 ärende angående avvisning
enligt UtlL, dock ej hos polismyndighet, såvida inte anledning föreligger alt
överlämna ärendet till statens invandrarverk eller utlänningen har hållits i
förvar längre än tre dagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>I ärende angående
verkställighet enligt UllL, om anledning föreligger att överlämna ärendet till
invandrarverket med stöd av 85 eller 86 § samma lag eller hänskjuta ärendet dit
med stöd av 87 § samma lag eller om utlänningen har hållits i förvar längre än
tre dagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>1 ärende angående föreskrifter
som har meddelats enligt 13 §, 48 § eller 74 § andra stycket UtlL rörande
inskränkningar och villkor för utlänningens vistelse här i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>1 ärende angående hemsändande
av utlänning som har tagils om hand enligt viss social vårdlagstiflning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheterna
att få rättshjälp genom offentligt biträde har successivt förbättrats. Den
senaste ändringen gäller fr.o.m. den I juli 1988 (SFS 1988:213, prop.
1987/88:73, JuU 21, rskr. 193). Rätten tifl offentligt biträde för utlänning
som har tagils i förvar inträder numera redan efter tre dygns förvarstagande
(jfr. p. 2 och 3 ovan). Enligt tidigare gällande regler var liden en vecka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
de fall som anges i 41 § föreligger en presumtion för att rättshjälp skall
beviljas. Enligt 42 § rättshjälpslagen skall nämligen rättshjälp genom offentligt
biträde beviljas om det inte måste antas att behov av biträde saknas.
Paragrafen erhöfl sin nuvarande lydelse den I januari 1982 (SFS 1981:23). I
fråga om utlänningsärenden infördes dock denna presumtionsregel redan den 1
juli 1978 (SFS 1978:363). 1 prop. 1977/78:90 (s. 67) uttalades då bl. a.
följande:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudprincipen
bör vara att ingen - utom såvitt gäller de avvisningar Prop. 1988/89:86 som
utan längre frihetsberövanden beslutas av polisen — skall kunna avlägsnas ur
riket utan att ha erbjudits bistånd av ett offentligt biträde. Erbjudandel bör
ske så snart man börjar sätta i fråga att utlänningen skall avlägsnas. Framstår
det som klart att utlänningen skall få stanna bör biträde inte utses.
Förhållandena kan även annars undantagsvis vara sådana att något behov av
biträde inte föreligger. I sådana fall skall biträde inte heller förordnas. Så
kan vara fallet om det är uppenbart att någon gmnd för uppehållstillstånd inte
föreligger och att hinder inte finns mot förpassning till hemlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prop. 1987/88:73 om förbättringar i rättshjälpssystemet föreslogs inte någon
förändring av 42 § rättshjälpslagen. Det framhölls särskilt att det saknas
anledning att ifrågasätta presumtionsregeln såvitt gäller ärenden inom
utlänningslagstiftningen samt att den nuvarande regeln väl återspeglar det
faktiska behovet av biträde (prop. 1987/88:73 s. 84). Det påpekades dock att
presumtionsregeln inte befriar den som har att besluta om rättshjälp genom
offentligt biträde från skyldigheten att göra en individuell prövning i det
enskilda fallet (s. 85).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
utlänningsärenden prövas rättshjälpsfrågorna av rättshjälpsnämnderna.
Rättshjälp beviljas och biträde förordnas efter ansökan eller då annars
anledning föreligger. Ansöker utlänningen själv om rättshjälp skall yttrande
över ansökningen inhämtas från den myndighet som handlägger utlänningsärendet
om det inte är uppenbart obehövligt. Den handläggande myndigheten kan också
självmant anmäla till rättshjälpsnämnden att det föreligger behov av offentligt
biträde. Förfarandet vid prövning av rättshjälpsfrågor i utlänningsärenden är
ett undantag från huvudregeln som innebär att den handläggande myndigheten
själv förordnar offentligt biträde (43 § rättshjälpslagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
regeln i 43 § rättshjälpslägen fick sin nuvarande utformning uttalade
föredragande statsrådet att uppgiften att förordna biträde i utlänningsärenden
borde ligga kvar hos rätlshjälpsnämnderna med hänsyn till utlänningsärendenas
speciella karaktär (prop. 1978/79: 90 s. 188, AU 30, rskr. 202). I det
betänkande som låg till gmnd för sistnämnda proposition anförde
rättshjälpsutredningen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
en person som t. ex. berörs av en så ingripande åtgärd som frihetsberövande
eller avlägsnande från riket — om han är utlänning — torde det vara svårt att
inte betrakta den myndighet som beslutar om den aktuella åtgärden som sin
motpart i ärendet. Om denna myndighet också skall kunna avslå en begäran från
honom att få offentligt biträde som hjälp mot myndigheten, torde det föreligga
stor risk för att han betraktar sig som helt utlämnad åt myndighetens godtycke.
Utredningen anser därför att främst principiella skäl talar för att
beslutanderätten i fråga om offentligt biträde skafl ligga hos ett i förhåflande
lill myndigheten fristående organ (SOU 1977:49 s. 236).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare nämnts har en utlänning inte rätt till rättshjälp när en
polismyndighet beslutar om avvisning med stöd av UtlL om inte utlänningen
hållits i förvar längre än tre dagar (418 6 rättshjälpslagen). Rätt till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>133</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>oflentligt biträde
föreligger emellertid redan under polisutredningen så Prop. 1988/89:86
snart anledning föreligger att överlämna ett avvisningsärende tifl invandrarverket
liksom vid polisutredning när fråga har uppkommit om utvisning. 1 regel
förordnas biträde i dessa fall efter anmälan från polismyndigheten. Något
yttrande från invandrarverket behöver då inte inhämtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en myndighet har skilt ett mål eller ärende från sig i vilket rättshjälp genom
offentligt biträde har beviljats gäller rättshjälpen till dess talan fullföljts
eller tiden för fullföljd gått ut. Rättshjälp utgår också när talan fullföljs
eller meddelat beslut underställs en annan myndighets prövning eller saken
lämnas över till en annan myndighets avgörande (43 § tredje och fjärde styckena
rältshjälpslagen). Reglerna innebär beträffande utlänningsärenden att ett
beslut om rättshjälp i ett s. k. gmndärende inte omfattar förfarandet i ett s.
k. verkställighelsärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>/
vilka fall bör oflentligt biträde förordnas?</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser har tagit upp frågan om i vilka fall offentligt biträde bör
förordnas. Jag vill därför inledningsvis framhålla alt utgångspunkten även
fortsättningsvis bör vara den huvudprincip som har kommit lill uttryck i prop.
1977/78:90, att ingen skall kunna avlägsnas ur riket utan att ha erbjudits
bistånd av ett offentligt biträde. I gällande lagstiftning har dock undantag
från denna princip gjorts bl. a. för avvisningar som beslutas av
polismyndighet, de s. k. direktavvisningarna. Det gäller därvid också
direklavvisningar av asylsökande, eftersom sådana har förutsatts ske endast i
klara fafl. Övriga ärenden överlämnas till statens invandrarverk och rättshjälp
beviljas då regelmässigt. När jag nu föreslår att alla asylärenden skall prövas
av statens invandrarverk i första instans finns anledning att något beröra i
vilken utsträckning rätt till offentligt biträde skafl anses kunna föreligga i
de ärenden som hittills har bedömts som direktavvis-ningsfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Asylutredningen
har i sitt slutbetänkande behandlat frågoma som rör<br>
rättshjälp vid direktavvisning av asylsökande. Asylutredningen föreslog i<br>
likhet med lagutredningen att alla asylärenden borde behandlas av invand<br>
rarverket och inte av polisen. Utredningen konstaterade att den av utred<br>
ningen föreslagna ordningen skulle få till följd — om ingen ändring gjordes<br>
i rättshjälpslagen — att den rätt till offentligt biträde som nu föreskrivs för<br>
de till invandrarverket överlämnade ärendena i 41 § rättshjälpslagen skulle<br>
komma att gälla för alla asylärenden, således också dem som hittills har<br>
avgjorts av polisen (direktavvisningsfallen). Utredningen diskuterade om<br>
del fanns någon enkel metod att från lagmmmets tillämpningsområde<br>
undanta asylärenden som är av den karaktären att en rätt till offentligt<br>
biträde hittills inte har medgetts och inte heller borde medges i fortsätt<br>
ningen. Asylutredningen fann emellertid att, även om det finns ärenden<br>
där behov av offentligt biträde saknas, dessa lämpligen inte kan avgränsas<br>
genom ett undantagsstadgande i 41 § rättshjälpslagen. På samma sätt som<br>
gäller för övriga ärendekategorier i 4l§ rättshjälpslagen måste avgräns<br>
ningen ske genom den särskilda behovsprövning som beslutande myndig-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>134</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>het skall göra för varje
särskih fall. Inte heller fann utredningen tillräckliga Prop. 1988/89:86
skäl föreligga att ändra presumtionsregeln i 42 § rättshjälpslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagutredningen
gör i dessa frågor samma bedömning som asylutredningen. Inte heller jag anser
att det är möjligt att i lagen närmare ange i vilka fall behov av biträde
saknas. Även med de ändringar i utlänningslagstiftningen som jag nu föreslår
kommer behov av biträde att föreligga i flertalet av de avvisnings- och
utvisningsärenden som skafl prövas av invandrarverket i första instans.
Presumtionsregeln i 42 § rättshjälpslagen kommer således fortfarande att
avspegla det faktiska behovet. Såsom påpekats av rättshjälpskommittén (SOU
1985:4 s. 142) följer med en sådan regel handläggningsmässiga vinster i form av
minskad byråkrati och förkortad handläggningstid. Skäl saknas därför att ändra
regeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
vilka fall offentligt biträde skall förordnas får liksom hittills bli en fråga
om tillämpningen i det enskilda fallet. När invandrarverket i fortsättningen
skafl besluta om avvisning med omedelbar verkställighet, dvs. motsvarigheten
till dagens direklavvisningar, måste det enligt mitt förslag i det föregående
vara uppenbart att gmnd för asyl inte föreligger och att uppehållstillstånd
inte hefler skafl beviljas på annan gmnd. Jag har därvid anfört att det i dessa
fall inte får föreligga behov av utredning om förhållandena, saken måste vara
uppenbar utan närmare undersökningar. 1 sådana fall torde del enligt min
bedömning också som regel kunna antas att behov av offentligt biträde saknas.
Undantag härifrån kan dock föreligga. Sålunda delar jag utredningarnas
uppfattning att offentligt biträde bör kunna förordnas om det är fråga om
avvisning till hemlandet utom i de fall där det är fråga om stabila demokratier
präglade av rättskullur i svensk mening. Offentligt biträde bör också förordnas
i övriga fall, såvitt det inte är fråga om att sända utlänningen tifl ett
tredjeland där risken för förföljelse och vidaresändande till land där
förföljelse kan inträffa måste betraktas som utesluten. Offentligt biträde bör vidare
afltid förordnas då det är fråga om asylsökande som till följd av
minderårighet, sjukdom eller annat liknande skäl inte ens med tolk kan
förväntas utföra sin talan på ett ur rättssäkerhetssynpunkt betryggande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
hittills bör i princip rätt till biträde föreligga redan under polisutredningen
utom i de fall där polismyndigheten själv har att besluta om avvisning och
utlänningen inte hålls i förvar eller har hållits i förvar mindre tid än tre
dygn. I regel måste naturligtvis viss utredning göras innan del kan avgöras om
biträde skall förordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ett
rättshjälpsbesluts räckvidd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare har nämnts kan en utlänning enligt gällande regler beviljas<br>
rättshjälp genom offentligt biträde i ärende angående avvisning eller utvis<br>
ning (41 § 5 och 6 rättshjälpslagen). Biträdesförordnandet upphör antingen<br>
genom att utlänningen får tillstånd att stanna i Sverige efler genom att ett<br>
avlägsnandebeslut vinner laga kraft. Om utlänningen överklagar ett avvis<br>
nings- eller utvisningsbeslut lill regeringen, omfattar rättshjälpen afltså<br>
även handläggningen hos regeringen. Den upphör i detta fall först när<br>
regeringen har prövat besvären.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Rättshjälp genom
offentligt biträde kan emellertid också beviljas under Prop. 1988/89:86
verkställighelsstadiet om det finns anledning att överlämna ärendet lill
invandrarverket därför all nya politiska skäl har anförts mot att avlägsnandebeslulet
kommer till genomförande (41 § 7 rättshjälpslagen). Eftersom den tidigare
meddelade rättshjälpen har upphört all gälla måste ett nytt beslut meddelas.
Rättshjälpen upphör i della fall när beslut i ett verkställighelsärende vunnit
laga kraft eller när regeringen har prövat ärendet efter överklagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
det nu föreliggande förslaget till ny utlänningslag upphävs de nuvarande
bestämmelserna om överlämnande av verkställighetsärenden. En möjlighet att ge
in en ny ansökan om uppehållstillstånd på verkställighelssladiet införs dock.
Förslagen innebär att överväganden också måste göras beträffande räckvidden av
ett rällshjälpsbeslut i ett ärende om avvisning eller utvisning av en
utlänning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagulredningen
har föreslagit att rättshjälp genom offentligt biträde som har beviljats i ett
ärende om avvisning eller utvisning av en uflänning bör få gälla även för tiden
till dess frågan om avlägsnande av utlänningen har förts lill sill slut, dvs.
all rättshjälpen bör omfatta biträde även under tiden fram till dess
verkställighet har skett eller fråga därom har förfallit. Enligt utredningen
innebär det att rättshjälpen omfattar insatser som har avseende på
genomförandet av eller hinder för verkställigheten men inte det ärende som en
ny ansökan om uppehållstillstånd ger upphov till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ny ansökan om uppehållstillstånd enligt 2 kap. 5§ tredje stycket lagförslaget
kan endast göras av en utlänning beträffande vilken det föreligger ett beslut
om avvisning eller utvisning som skall verkställas. Det förutsätts att
utlänningen alltjämt befinner sig i landet och ansökningen kan beviljas endast
i speciella fall. I samband med alt en sådan ansökan görs har invandrarverket
getts möjlighet att meddela inhibition beträffande verkställigheten av
avlägsnandebeslulet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening talar övervägande praktiska skäl för att genomföra utredningens
förslag alt låta rättshjälpen omfatta biträde fram till dess verkställighet har
skett eller frågan om verkställighet har förfallit. I detta ligger emellertid
som jag ser del också sådant biträde som kan uppkomma i samband med att
utlänningen ger in en ny ansökan om uppehållstillstånd enligt 2 kap. 5§ tredje
stycket lagförslaget. En ny ansökan torde normalt ske i nära anslutning till
att avlägsnandebeslulet vunnit laga kraft och en sådan ansökan har även i
övrigt ett nära samband med det tidigare ärendet. Rättshjälpen upphör om
uppehållstillstånd beviljas eller — efter det att en ny ansökan har avslagils —
verkställighet av avvisnings- eller utvisningsbeslutet kommer till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Handläggningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
av mig föreslagna ordningen att invandrarverket skafl pröva samtliga
asylärenden i första instans kommer sannolikt alt medföra att offentliga
biträden begärs i något fler fall än tidigare. Det rör sig alltså om de
asylfall där polismyndigheten i dag själv beslutar om avvisning. Det är därför
naturligtvis viktigt att handläggningen av rättshjälpsfrågorna ordnas så alt
inte ärendena fördröjs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Asylärendeulredningen
föreslår all det bör ankomma på invandrarver- Prop. 1988/89:86 ket, och i
förekommande fall regeringen alt, i stället för rätlshjälpsnämnderna, besluta
om rättshjälp i utlänningsärenden. Förslaget biträds av lagulredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Asylärendeutredningen
anför som ett skäl för att flytta över beslutande-rätlen i frågor om rättshjälp
lill invandrarverket all handläggningstiderna därigenom totalt sett borde kunna
förkortas eftersom en myndighet mindre behöver sätta sig in i ärendet. Enligt
asylärendeutredningen slipper man även problemet med hur besluten skall fattas
i brådskande fall, eftersom invandrarverket kommer att ha en jourverksamhet för
ärenden om avvisning med omedelbar verkställighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
av de remissinstanser som är kritiska mot förslaget hänvisar till
utlänningsärendenas speciella karaktär som gör att beslutanderätten i fråga om
rättshjälp och offentligt biträde bör ligga hos ett i förhållande till
invandrarverket fristående organ. 1 flera yttranden anförs att det inte är
lämpligt alt den myndighet som kan upplevas som motpart skall handha
förordnandet av biträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser själv att dessa principiella betänkligheter har viss tyngd men att de
inte är av sådan beskaffenhet att de väger över de fördelar som en överflyttning
av beslutanderätten skufle medföra. En reform av detta slag skulle väsentligt
bidra till att förkorta handläggningstiderna i asylärenden. Enligt min mening
ar alltså tiden mogen för att pröva en nyordning som innebär att i första hand
invandrarverket tar över rättshjälpsnämndernas beslutanderätt i
utlänningsärenden. Självfallet kommer i det nya systemet rätlshjälpsansökningar
att behöva prövas även av en polismyndighet eller i ärenden som handläggs hos
regeringen. Huvudregeln bör också här vara att den myndighet som handlägger
ärendet skafl besluta i fråga om rättshjälp. Jag bedömer dock att antalet
rättshjälpsärenden i dessa instanser blir mycket begränsat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller polismyndigheternas handläggning av rättshjälpsfrågorna talar enligt
min mening övervägande skäl för all åtminstone till en början begränsa
beslutsbefogenheterna till de fall där rättshjälp enligt polismyndighetens
mening skall beviljas. De fall där myndigheten anser att ansökan skall avslås
bör däremot skyndsamt överlämnas till rättshjälpsnämnden för handläggning.
Härigenom uppnår man all rättshjälpsfrågan i de klara fallen i allmänhet kan
hanleras snabbt och smidigt, samtidigt som polismyndigheterna avlastas arbetet
med de mer svårbedömda fallen. Jag är dock inte främmande för tanken all
beslutsbefogenheterna även i avslags-situationerna kan överlåtas på polisen när
myndigheterna i en framtid fått större erfarenhet av hanteringen av
rättshjälpsfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller prövningen hos regeringen bör som hittills rättshjälp beslutas av en
departementstjänsteman som regeringen förordnar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga som lagutredningen inte har berört i sammanhanget är möjlig<br>
heten alt överklaga ett rättshjälpsbeslut i ett utlänningsärende. Enligt 49 §<br>
andra stycket rältshjälpslagen får ett beslut av en förvaltningsmyndighet<br>
överklagas till besvärsnämnden för rättshjälpen. Det innebär all såväl<br>
invandrarverkets som en polismyndighets beslut får överklagas till nämn<br>
den i särskild ordning utan samband med huvudärendet. Samma ordning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>137</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gäller för beslut som har
meddelats av en departemenlstjänsteman under handläggning av ett
utlänningsärende hos regeringen, eftersom tjänstemannen vid utövandet av denna
beslutsfunktion är att uppfatta som en förvaltningsmyndighet (prop. 1978/79:90
s. 501). Någon ändring i de nu gällande reglerna behöver alltså inte göras med
anledning av förslaget att flytta över beslutanderätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
reformens ekonomiska konsekvenser återkommer jag i avsnift 2.2.12.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.11
Terroristbestämmelserna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Terroristbestämmelserna i UtlL bryts ut ur lagen och förs i huvudsak
oförändrade samman med bestämmelserna i spaningslagen till en särskild lag
(lag om åtgärder för att förebygga våldsdåd med internationell bakgrund,
terroristlagen). 1 samband härmed föreslås att den nuvarande begränsningen av
giltighetstiden för spaningslagens regler upphävs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagutredningens
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Förslaget godtas av de remissinstanser som yttrar sig i frågan. Flera
remissinstanser anser att terrorisllagstiftningen bör ses över i sak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Mot bakgrund av den intemationella terrorismen och de
våldshandlingar med politiska motiv som då förekommit i Sverige, antogs år 1973
lagen (1973:162) om särskilda åtgärder till förebyggande av vissa våldsdåd med
internationell bakgmnd, den s. k. terroristlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagen var tidsbegränsad
men giltighetstiden förlängdes senare tifl utgången av år 1975. Samma år
beslöt riksdagen med anledning av prop. 1975/76:18 (s. 149-156) bl.a. att de
gmndläggande bestämmelserna i lerroristlagen om avvisning och utvisning av
utlänningar som bedöms vara presumtiva terrorister skulle tas in i 1954 års
utlänningslag samt att bestämmelserna om vissa spanings- och tvångsåtgärder
skulle överföras till en särskild lag, lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder i
spaningssyfte i vissa fall (spaningslagen). Det övervägdes samtidigt om
bestämmelserna om tvångsåtgärder kunde upphävas (prop. 1975/76:18 s. 160, InU
24, rskr. 121). Föredraganden ansåg emellertid att bestämmelserna borde
behållas i avvaktan på ett kommande förslag från utredningen om
telefonavlyssning samt att bestämmelserna i avvaktan härpå borde göras
tidsbegränsade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prop. 1975/76:202 med förslag lill nya regler om telefonavlyssning vid förundersökning
m.m. uttalade föredraganden att bestämmelserna i 1975 års spaningslag borde
bibehållas tills vidare. Det framhölls att det alltjämt fanns behov av sådana
tvångsåtgärder för att förebygga våldsdåd av den art, som den speciella
lagstiftningen på området riktar sig mot, men att reglerna afltjämt borde vara
tidsbegränsade med hänsyn tifl deras speciefla karaktär och tillämpningsområde
(prop. 1975/76:202 s. 30 f, JuU 40).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:70.0pt'><span style='font-family:Verdana'>138</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När de gmndläggande
terroristbestämmelserna infördes i 1954 års ut- Prop. 1988/89:86 länningslag
gjordes de också permanenta. 1 prop. 1975/76: 18 s. 153 uttalade föredraganden
att en särskild terroristlagstiftning inte kunde undvaras för överskådlig tid
samt att bestämmelsema borde tas in i utlänningslagstiftningen eftersom de
enbart avsåg utlänningar och hade ett nära samband med utlänningslagens
bestämmelser. För att tillgodose intresset av parlamentarisk insyn, som
dittills kunnat verkställas i samband med riksdagens återkommande prövning av
terroristlagens giltighetstid, ålades regeringen att varje år till riksdagen
redovisa tillämpningen av terrorist-bestämmelserna i utlänningslagen. En
motsvarande redovisningsskyldighet avseende spaningslagens tillämpning
infördes år 1982 (JuU 1981/82:54, rskr. 298).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Terroristbestämmelsema
återfinns numera i 1980 års utlänningslag. Spaningslagen är fortfarande
tidsbegränsad, men giltighetstiden har successivt förlängts, senast till
utgången av december 1989 (prop. 1988/89:12, JuU 12, rskr. 37).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtskilliga
av den nuvarande utlänningslagens bestämmelser om handläggningen av
utlänningsärenden i aflmänhet gäller även ärenden som rör avlägsnande av sådana
personer som misstänks efler bedöms vara presumtiva terrorister. 1 princip är
det fråga om särbestämmelser endast i två avseenden. För det första anges
särskilda grunder för att avvisa en utlänning. För det andra är det regeringen
som fattar beslut i ärendena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
praktiken handläggs emellertid terroristärendena på ett helt annat sätt än
övriga utlänningsärenden. Särskilda ställningstaganden måste göras i
terroristärenden, inte minst i känsliga utrikespolitiska frågor. Intresset av
sekretess är annorlunda. Redan av dessa skäl kan det ifrågasättas om sambandet
meflan terroristbestämmelsema och bestämmelsema i UtlL i övrigt är så starkt
att den nuvarande modellen bör bibehållas. Härtifl kommer att
terroristbestämmelsernas placering i UtlL har gjort denna lagstiftning onödigt
komplicerad och svåröverskådlig. Terroristbestämmelserna har också tillämpats
i ytterst få fafl jämfört med övriga bestämmelser i UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
den nu angivna bakgrunden har jag ansett det vara mest ändamålsenligt att,
såsom lagutredningen har föreslagit, åter bryta ut bestämmelserna ur
utlänningslagstiftningen och sammanföra dem med bestämmelsema i spaningslagen.
I sammanhanget går inte heller att bortse från att en placering i UtlL negativt
påverkar den allmänna synen på denna lag som ju i övrigt präglas av en generös
instäflning beträffande utlänningars möjlighet att vistas i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Den nya lagen kan mbriceras lag om åtgärder för att förebygga våldsdåd
med internationell bakgrund, lerroristlagen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga som måste stäflas är huruvida den nya lagen i sin helhet bör vara
tidsbegränsad eller om även de regler som för närvarande finns i spaningslagen
kan permanentas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälet
för den tidsbegränsning som gäller för spaningslagens tillämpning<br>
har varit att det med hänsyn till bestämmelsernas ingripande och extraor<br>
dinära natur ansetts särskilt viktigt med återkommande parlamentarisk<br>
kontroll av tiflämpningen. Som jag tidigare nämnde har dock regeringen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>139</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ålagts att årligen till
riksdagen redovisa tfllämpningen av såväl UtlL:s terroristbestämmelser som
spaningslagen. Genom dessa redogörelser har enligt min mening behovet av
riksdagens insyn och kontroll bUvit liflgodo-sett. Dessa mtiner kan användas
även i fortsättningen ulan att bestämmelserna behöver vara tidsbegränsade.
Något avgörande hinder mot att permanenta spaningslagens regler föreligger
således inte. Det bör i sammanhanget beaktas att en parlamentarisk kommitté (A
1988:02) har tillsatts med uppgift att se över terroristlagstiftningen.
Översynen skall vara slutförd före utgången av år 1989. Det nu lämnade
lagförslaget kan därigenom antas få en mycket begränsad giltighetstid.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagförslaget innebär
sålunda att terroristbestämmelserna i UtlL sammanförs med bestämmelserna i
spaningslagen till en och samma lag. 1 samband med detta görs vissa tekniska
bearbetningar. Förslaget innebär — utan alt de gmndläggande reglerna förändras
— i viss mån en anpassning till förslaget till ny utlänningslag. Jag
återkommer till dessa frågor i specialmotiveringen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.12
Ekonomiska konsekvenser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min bedömning:
Förslagen bör totalt sett leda till minskade kostnader för samhället.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagutredningens
förslag: Överensstämmer med min bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Myndigheterna och organisationema har endast i marginell utsträckning berört de
ekonomiska konsekvensema.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för min bedömning:
De ekonomiska konsekvenserna tifl följd av ändringar i utlänningslagstiftningen
går inte att entydigt avgränsa från de förändringar i resursbehovet i övrigt
hos statens invandrarverk som följer av verkets nya organisation och arbetssätt
fr. o. m. den 1 juli 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag bedömer emellertid att
ett mindre resursbehov uppslår hos invandrarverket till följd av den nu
föreslagna lagstiftningen, bl. a. beroende på överflyttningen av
rättshjälpsbesluten från rättshjälpsnämndema till verket, förfarandet med
muntlig handläggning och ändrad instansordning i fråga om vissa
avvisningsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Å andra sidan bör det vara
möjligt att åstadkomma kostnadsminskningar inom regeringskansliet och hos
polismyndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Belastningen på
regeringskansliet torde minska genom att regeringen avlastas handläggningen av
överklagade verkstäflighetsärenden. Vidare bör bättre utredningar i första
instans leda till att färre beslut överklagas till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheternas
arbetsbelastning bör minska, främst tifl följd av att omfattande
verkstäflighetsförhör inte behöver hållas och genom att bostads- och
arbetsgivaranmälningarna avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
räknar även med betydande besparingar för statsverket genom de föreslagna
ändringarna i transportörernas kostnadsansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammantaget
bedömer jag att mina förslag medverkar till väsentligt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:64.0pt'><span style='font-family:Verdana'>140</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kortare totala
handläggningstider, dvs. tiden från ansökan om asyl till dess att utlänningen
får uppehållstillstånd eller lämnar Sverige. Jag kan därför på goda gmnder
hävda att förslagen totalt sett leder till minskade kostnader för staten. Jag
vill i övrigt hänvisa till den nyligen beslutade propositionen om ny
organisation, hantering av asylärenden och resurser för statens invandrarverk
(prop. 1988/89:105).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.13
Ikraftträdande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Jag förordar alt den nya utlänningslagen och de övriga av mig
föreslagna lagarna och lagändringarna träder i kraft den 1 juli 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningarnas
förslag: Från lagulredningens sida lämnas inte något förslag rörande tidpunkten
för ikraftträdandet. Asylärendeutredningen uttalar däremot att dess förslag
till organisationsförändringar och ändrade rutiner bör kunna genomföras fullt
ut den 1 juli 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
En remissinstans är tveksam lill den av asylärendeutredningen föreslagna
tidpunkten för genomförandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:112.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Del är viktigt att handläggningstiderna i asylärendena
förkortas. Såväl lagutredningen och asylärendeutredningen som utredningen (A
1987:07) om översyn av invandrarverkets organisation har haft denna
målsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:112.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förändringar av lagstiftningen saml av organisatoriska och administrativa mtiner
som behövs för att målsättningen skall kunna uppnås bör genomföras så snart som
möjligt. De bör också för att få bästa effekten genomföras samtidigt. Som jag
har redovisat redan i början av mitt anförande bedrivs arbetet med en
omorganisation av invandrarverket och av de administrativa rutinerna med sikte
på att reformen skall kunna vara fullt genomförd den 1 juli 1989. Enligt min
mening bör därför den nya utlänningslagen och den övriga lagstiftningen som är
föranledd av denna också träda i kraft den 1 juli 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:113.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om de övergångsbestämmelser som bör gälla hänvisar jag tifl
specialmoliveringen till förslaget lill ny utlänningslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
5.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:15.0pt;font-family:Verdana'>3.
Upprättade lagförslag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I enlighet med vad jag nu
har anfört har inom arbetsmarknadsdepartementet upprättats förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om åtgärder för att
förebygga våldsdåd med inlernationefl bakgrund (terroristlagen),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om tillstånd för
anställning på fartyg,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lagom ändringi rättshjälpslagen
(1972:429),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100),</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'><span style='font-family:Verdana'>141</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lagom ändringi lagen (1966:293)
om beredande av sluten psykiatrisk Prop. 1988/89:86 vård i vissa fall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1971:176) om vissa internationella sanktioner,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1965:94) om polisregister,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1971:289) om aflmänna förvaltningsdomstolar,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lagom ändringi lagen (1988:153)
om bistånd ål asylsökande m.fl.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i datalagen
(1973:289),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
kommunalskatlelagen (1928:370),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
kreditupplysningslagen (1973:1173). Lagrådet har granskat lagförslagen 1 — 7.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>4 Specialmotivering</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4.1
Förslaget till utlänningslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
kap. Kraven för utlänningars vistelse i Sverige m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta kapitel anges de grundläggande fömtsättningarna för att en utlänning
skall få resa in i Sverige, uppehålla sig och arbeta här. Reglema återspeglar
utlänningslagstiftningens utgångspunkt att endast svenska medborgare har en
ovillkorlig rätt att vistas i Sverige medan utlänningar i princip behöver någon
form av tillstånd. I förhållande till den nuvarande lagstiftningen är
skillnaden främst, såsom närmare utvecklats i den allmänna motiveringen, att
vad som framstår som huvudregler i fråga om tillståndskraven anges direkt i
lagen och inte, som hittills, efter bemyndigande i lagen av regeringen i
förordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den allmänna motiveringen har förkortningarna UtlL och UtlF använts för 1980
års utlänningslag resp. 1980 års utlänningsförordning. Dessa förkortningar
kommer att användas på motsvarande sätt i specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Inledande
bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
denna lag ges regler för utlänningars inresa, utresa, vistelse i Sverige och
arbete i Sverige som anställd saml för rätten till asyl här. I lagen anges
också under vilka förutsättningar en utlänning kan a\ visas eller utvisas ur
landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
skall tillämpas så, att utlänningars frihet inte begränsas mer än vad som är
nödvändigt i varje enskilt fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar i allt väsentligt I § UtlL. Bestämmelser om avlägsnande, som grundar
sig på andra omständigheter än dem som regleras i utlänningslagen, t.ex. ett
vårdbehov, finns också i andra lagar efler förordningar. Närmare härom se
avsnitt 2.2.1 och 12 kap. 3§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Passkrav</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning som reser in i eller vistas i Sverige skall ha pass. Regeringen får
föreskriva undanlag från kravet på passinnehav.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
eller, efler regeringens bemyndigande, statens invandrar- Prop. 1988/89:86
verk föreskriver vilka handlingar som får godtas som pass. Regeringen
föreskriver vidare i vilka fall svenska myndigheter får utfärda pass för
utlänningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
motsvarar i huvudsak 7§ UtlL. Till skillnad från tekniken i den hittillsvarande
lagregleringen anges dock nu kravet på passinnehav för inresa och vistelse som
den huvudregel, från vilken regeringen får meddela undantag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
stöd av bestämmelsen i tredje stycket kan regeringen föreskriva vilka
handlingar som får godtas som pass. Regeringen kan också ge invandrarverket
denna befogenhet. Detta överensstämmer med vad som gäller för närvarande.
Regeringen får också föreskriva i vilka fall svenska myndigheter får utfärda pass
för utlänningar. Föreskrifter av det nu angivna slaget finns för närvarande 13
— 4 och 6— 11 §§ UtlF. Där regleras bl.a. vilka legitimationshandlingar som
gäller som pass samt fömtsättningarna för att utfärda främlingspass och vilka
myndigheter som kan göra detta. Motsvarande reglering bör återfinnas i en ny
utlänningsförordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Viseringskrav</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning som reser in i eller vistas i Sverige skall ha visering, om inte
utlänningen har uppehållstillstånd eller är medborgare i Danmark, Finland,
Island eller Norge. Regeringen får föreskriva andra undantag från kravet på
visering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
10 § UtlL har regeringen rätt att bestämma att det krävs tillstånd i form av
visering eller uppehållstillstånd för att resa in i och vistas i Sverige.
Regeringen har med stöd av detta bemyndigande förordnat i 24§ UtlF att en
utlänning inte får resa in i Sverige utan att ha visering. 1 samma paragraf
meddelas därefter en rad undantag från viseringskravet vad avser bl. a.
medborgare i de nordiska länderna, den som har permanent uppehållstillstånd
samt medborgare i särskilt uppräknade länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Grundregeln
om kravet på visering föreslås nu framgå direkt av lagen. Samtidigt tas ett par
undantag från viseringskravet upp där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
24 § andra stycket I UtlF, är utlänningar med permanent uppehållstillstånd
viseringsfria. En utlänning med tidsbegränsat uppehållstillstånd är enligt
gällande regler viseringsfri under vistelsen i Sverige men behöver visering för
inresa om inte annat anges i uppehållstillståndet. Regelmässigt ges emellertid
den som får ett sådant tillstånd i praktiken rätt att resa in i Sverige under
den tid tillståndet gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppehållstillstånd
bör inte utfärdas till någon om det inte anses att denne bör få resa in i
Sverige under den tid tillståndet gäller. I förslaget har därför nu angivits
att uppehållstillstånd, dvs. såväl permanent som tidsbegränsat, medför all
visering inte krävs för inresa efler vistelse. Om någon omständighet skulle
inträffa som medför att en utlänning, som har uppehållstillstånd men som har
lämnat Sverige, bedöms inte böra få återvända, kan i stället
uppehållstillståndet återkallas; inte sällan torde skälet all vilja vägra
återinresa motsvara något av dem som också utgör skäl för återkallelse av ett
uppehållstillstånd enligt 2 kap. 9 — 12 §§ lagförslaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen att nordbor
är undantagna från viseringskravet motsva- Prop. 1988/89:86 rar 24 § andra
stycket 2 UtlF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
de grupper som nu i lagen uttryckligen undantas från kravet på visering finns
för närvarande föreskrifter om viseringsfrihet i en rad andra fall.
Viseringsfrihet gäller bl. a. för medborgare i stater med vilka Sverige har
viseringsfrihetsavtal och för personer, som är fast bosatta i något annat
nordiskt land och har främlingspass utfärdat av det landet. Någon inskränkning
i dessa regler är inte avsedd. De bör liksom hittills kunna meddelas av
regeringen genom förordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Krav
på uppehållstillstånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning som vistas i Sverige mer än tre månader skall ha uppehållstillstånd,
om inte utlänningen är medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får föreskriva andra undantag från kravet på uppehållstillstånd. Regeringen
får också föreskriva krav på uppehållstiflstånd redan efler en kortare
vistelsetid i Sverige än tre månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande regler, 10§ UtlL, får regeringen föreskriva att utlänningar skall ha
uppehållstiflstånd för alt resa in i eller uppehålla sig i Sverige. Med stöd av
denna regel har regeringen förordnat att utlänningar med vissa undanlag behöver
ha uppehållstillstånd för vistelse i Sverige som överstiger tre månader (30§
UtlF). Nu föreslås att huvudregeln om krav på uppehållstillstånd samt det nu
gällande undantaget därifrån vad avser medborgare i de nordiska länderna anges
redan i lagen. Därutöver ges ett bemyndigande för regeringen att föreskriva om
undantag även i andra fall. Av 34 och 35 §§ UtlF följer att det i den
uppehållstillslåndsfria tiden skall räknas in vistelse i annat nordiskt land.
Dessa bestämmelser har, liksom de övriga hittills nämnda undantagen från de
olika tillståndskraven för medborgare i de nordiska länderna, sin bakgrund i
överenskommelsen med Danmark, Finland, Island och Norge om upphävande av
passkontrollen vid de inlernordiska gränserna (passkontrollöverenskommelsen,
SÖ 1958:24). I dessa fall kan alltså kravet på uppehållstillstånd inträda
tidigare än efter tre månaders vistelse i Sverige. För att ge regeringen
möjlighet all utfärda regler motsvarande dem som för närvarande finns i 34 och
35 §§ UtlF har i andra stycket också angetts att föreskrifter om kortare
vislelsetid får meddelas av regeringen i förordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Krav
på arbetstillstånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning skall ha tillstånd för att arbeta i Sverige på grund av anställning
här eller utomlands (arbetstillstånd), om inte utlänningen har permanent uppehållstillstånd
eller är medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får föreskriva andra undantag från kravet på arbetstill<br>
stånd.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>144</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen motsvarar i
huvudsak vad som hittills har föreskrivits i 20§ Prop. 1988/89:86 UllL samt
i 46 § andra stycket I och 2 UtlF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får föreskriva om ytterligare undantag utöver de två som nu anges i lagtexten.
Härigenom kan bl. a. det undantag från kravet på arbetstillstånd som nu gäller
för handelsresande enligt en uttrycklig regel i UtlL bibehållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
regler om s. k. anställningstillstånd som för närvarande också finns i 20§ UtlL
återfinns enligt mitt förslag i en särskild lag, se lagförslag nr 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
kap. Närmare om visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta kapitel anges innebörden av visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd
samt de viktigaste förutsättningarna för att sådana tiflstånd skall beviljas
eller kunna återkallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Visering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Visering
innebär tillstånd att resa in i och vistas i Sverige under viss kortare lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Visering
får ges för högst tre månaders vistelse vid varje tillfälle, om inte annat
följer av föreskrifter som regeringen meddelar. Visering får begränsas även i
övrigt och får förenas med de villkor som kan behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
denna bestämmelse anges innebörden av visering och för vilken tid visering får
beviljas. Paragrafen motsvarar delvis 11 § UtlL. Någon längsta tid för
giltigheten anges dock inte där men visering ges, som tidigare har nämnts,
normalt inte för mer än tre månaders vistelse. 1 I § anges detta nu som en
huvudregel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
nämnts i den allmänna motiveringen förekommer del att chefen för
utrikesdepartementet meddelar viseringar, s.k. diplomatviseringar, för längre
tid än tre månader. Denna ordning har befunnits vara ändamålsenlig och det saknas
anledning begränsa denna möjlighet. Befogenheten bör dock tillkomma
utrikesdepartementet. I andra stycket har därför tagits in ell bemyndigande för
regeringen att meddela undantag från huvudregeln att visering inte får ges för
längre lid än tre månaders vistelse. Även andra undantag kan komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av ett påpekande från invandrarverket vill jag klargöra att en
beviljad visering — för såvitt annat inte har angivits — automatiskt ger rätt
att resa in i Sverige inte bara en första gång utan flera gånger under den tid
som viseringen gäller. Liksom för närvarande kommer visering ibland att gälla
för kortare lid än tre månader. Exempelvis bör visering inte ges för längre tid
än uUänningens pass är giltigt. Det kan också förekomma att besök endast bör få
göras under någon efler några dagar eller veckor. Viseringen kan också förses
med olika villkor och kan t. ex. inskränkas lill att gälla endast för resa
genom Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 Riksdagen 1988/89. 1 saml Nr 86</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Uppehållstillstånd</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppehållstillstånd
innebär tiflstånd att resa in i och vistas i Sverigeunder viss tid
(tidsbegränsat uppehållstillstånd) eller utan tidsbegränsning (permanent
uppehållstillstånd).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar i sak 12 § första stycket samt delar av 13 och 15 §§ UtlL.
Riktlinjerna för när ett tidsbegränsat resp. permanent uppehållstillstånd
skafl meddelas drogs upp år 1984 (prop. 1983/84:144, SfU 30). Dessa riktlinjer
torde alltjämt få vara vägledande. Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd bör
således meddelas t.ex. en utlänning, som skall besöka släktingar i Sverige
under viss tid efler utföra ett visst arbete eller studera här. Om utlänningen
har för avsikt att mer varaktigt bosätta sig i Sverige och han i och för sig
bör beviljas uppehåflstiflstånd bör han redan från början meddelas ett
permanent sådant. Detta förhållande behöver dock inte, som hittills,
uttryckligen anges i lagtexten (jfr. 12 § första stycket andra meningen UtlL).
I vissa fall av familjeanknytning bör först ett tidsbegränsat tillstånd ges (s.
k. uppskjuten invandringsprövning).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
skillnad från vad som nu gäfler föreslås även tidsbegränsade uppehållstiflstånd
ge rätt till inresa och återinresa. Eftersom innehavare av ett sådant tillstånd
redan nu regelmässigt beviljas rätt till återinresa under den lid tillståndet
gäller, är det enligt min mening mer rationellt att sådan rätt generellt skall
följa av tillståndet. Jag har ju också i det föregående (1 kap. 3§) föreslagit
att den som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd skall vara fri från kravet
på visering vid inresa. Jag vill också erinra om att såväl tidsbegränsade som
permanenta uppehållstillstånd skall kunna återkallas, se vidare
specialmoliveringen till 9§ ff. i detta kapitel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
bestämmelserna i 3 kap. skall en utlänning i vissa fall ges uppehållstillstånd
i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
denna paragraf erinras om att bestämmelserna om asyl, som återfinns i 3 kap.,
medför att uppehållstillstånd skall beviljas i vissa fafl. Bestämmelserna om
asyl har sin motsvarighet 13,5 och 6 §§ UtlL och i 31 § 1 och 2 UtlF. I 31 §
UtlF sägs att uppehållstillstånd får beviljas medan det i den föreslagna
paragrafen slås fast att en utlänning i vissa fall skall ges tillstånd. Någon
ändring i praktiken är emeflertid inte avsedd. Av 3, 5 och 6§§ UtlL följer nämligen
all flyktingar, krigsvägrare och personer, som har vissa flyktingliknande skäl
(de factoflyktingar), endast i särskilda undantagsfall får nekas tillstånd att
stanna i Sverige. Reglerna om uppehållstillstånd för de utlänningar, som
omfattas av dessa kriterier, uppfattas därför i själva verket redan nu som en
skyldighet att ge tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppehållstillstånd
får ges till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. en
utlänning som är nära anhörig till en i Sverige bosall person eller<br>
som annars har särskild anknytning till Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. en
utlänning som av humanitära skäl bör få bosätta sig i Sverige, eller</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3. en utlänning som har
fått arbetstillstånd eller som har sin försörjning Prop. 1988/89:86 ordnad
på något annat sätt. Regeringen får föreskriva att uppehållstillstånd kan ges
även i andra fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen tas upp olika personkategorier som, vid sidan av de utlänningar som
avses i 3§, kan få uppehållstillstånd. Uppräkningen är inte uttömmande.
Paragrafen innehåller därför ett bemyndigande för regeringen att föreskriva att
uppehållstillstånd får beviljas också i andra fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
1. Bestämmelsen motsvarar 31 § 4 UtlF. Uttrycket nära anhörig i den föreslagna
bestämmelsen avser att tydligare än det nu använda uttrycket
"familjeanknytning" beskriva den fasta praxis som har utvecklats på
detta område och som också riksdagen vid flera tillfällen ställt sig bakom.
Uppehåflstillstånd skall således kunna ges till make/maka eller sambo,
hemmavarande bam under 20 år som är ensamstående, föräldrar och andra
släktingar som är väsentligt beroende av en i Sverige bosatt person samt till
personer vars samtliga nära släktingar finns i Sverige, s. k. "sista
länk"-fall. I de angivna fallen är situationen i allmänhet sådan att
hinder inte möter mot att ge uppehåflstiflstånd Ofr- prop. 1983/84:144, s. 64
ff). En individuell prövning av det aktuella fallet måste alltid göras. Anknytning
till en nära anhörig kan endast åberopas i förhållande tifl en person som har
beviljats uppehållstillstånd eller som är bosatt här utan alt behöva tillstånd.
Den kan således inte göras gällande i förhållande till den som väntar på
uppehållstillslånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutom
släktanknytning kan även annan särskild anknytning till Sverige beaktas då det
gäfler att bedöma en ansökan om uppehållstillstånd. Omständigheter som har
betydelse är en tidigare längre vistelse i Sverige eller svenskt ursprung.
Detsamma gäller en längre anställning på ett svenskt fartyg eller i ett svenskt
rederi och, om än i mindre grad, anställning vid ett svenskt företag utomlands
(prop. 1983/84:144 s. 81).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
2. Regeln motsvarar andra ledet i 31 § 2 UtlF. Det kan vara fråga om personer
som på grund av sjukdom eller andra personliga förhållanden inte bör nekas
uppehållstillstånd här. Hit hör också personer som inte omfattas av reglerna om
asyl i 3 kap. men där förhållandena i det land till vilket utlänningen skulle
behöva resa ändå är sådana all det ter sig inhumant att tvinga honom eller
henne all återvända dit, t. ex. ett pågående krig. Det kan också vara fråga om
personer som i och för sig borde avvisas eller utvisas men där en
verkställighet inte skufle kunna ske därför att del inte finns något land där
utlänningen kan las emot. Som anförs i specialmotiveringen tifl 4 kap. 12 §
bör beslut om avlägsnande i allmänhet inte meddelas i sådana fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppehållstillstånd
av humanitära skäl kan också meddelas släktingar som inte omfattas av första
punkten men där kombinationen av vissa humanitära skäl och släktanknytning gör
att tiflstånd bör ges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
3. Regeln motsvarar 31 § 3 UtlF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppehållstillstånd
skall normalt meddelas om arbetstillstånd beviljas. Vanligtvis samordnas
tillståndsfrågorna. All innehavare av ett permanent uppehållstillstånd inte
behöver ha arbetstillstånd framgår av 1 kap. 5§.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det gäller
bestämmelsen att uppehållstiflstånd får ges till den som Prop. 1988/89:86
har sin försörjning ordnad på annat sätt krävs enligt praxis i allmänhet något
mer än enbart försörjningsförmåga, t. ex. någon form av anknytning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna ordningen med ett redan i lag angivet krav på uppehållstillstånd
bör inte medföra att alla fall där uppehållstillstånd får medges behöver tas in
i lagen. Regeringen bör ha möjlighet att föreskriva att uppehållstillstånd får
meddelas också i andra fall, t.ex. när det gäller studier eller besök här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
utlänningen befinner sig i Sverige när ansökan om uppehållstillstånd görs eller
prövas, får ansökan inte bifallas. Detta gäller dock inte om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. utlänningen
har rätt till asyl här,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningen skall återförena
sig med en nära familjemedlem som är stadigvarande bosatt i Sverige och som han
tidigare har sammanlevt med utomlands, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>del annars finns särskilda
skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
utlänningen skall avvisas eller utvisas enligt ett beslut som har vunnit laga
kraft, får dock en ansökan om uppehållstiflstånd från honom bifallas bara om
ansökan grundar sig på omständigheter som inte har prövats fömt i ärendet om
hans avvisning eller utvisning och om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningen har rätt till asyl
här, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>del annars finns synnerliga
skäl av humanitär art.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
ger uttryck för den år 1981 införda huvudprincipen att den som önskar bosätta
sig i Sverige skall söka och få uppehåflstillstånd innan han anländer hit
(prop. 1979/80:96 s. 33, AU 27, rskr. 378, jfr. 33 § UtlF).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som vill ha uppehållstiflstånd här kan inte först söka visering och därefter,
medan han under viseringstiden uppehåfler sig i Sverige, söka
uppehåflstillstånd. Ansökan skall då avslås. Även om utlänningen kan vistas i
Sverige viss tid utan visering måste han lämna Sverige innan han söker uppehåflstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
för närvarande skall dock vissa undantag kunna göras från huvudregeln. Dessa
anges i andra och tredje styckena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkterna
1 och 2 motsvarar 33 § första stycket 2 och 3 UtlF. Det i<br>
punkten 2 föreslagna begreppet nära familjemedlem är mer inskränkt än<br>
begreppet nära anhörig i 4 §. Begreppet avser endast medlemmar av den<br>
s. k. kämfamiljen. Hit räknas make/maka och sambo samt ensamstående<br>
barn under 20 år. Den nära familjemedlemmen skall vara stadigvarande<br>
bosall här i landet. Bosättningen måste afltså ha en högre grad av varaktig-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>148</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>het än enligt 4§. Det
innebär normalt att utlänningar som erhåflit tidsbe- Prop. 1988/89:86 gränsat
uppehåflstiflstånd, t. ex. för gäststudier eller i samband med s. k. uppskjuten
invandringsprövning, inte är att anse som stadigvarande bosatta i landet.
Undantagsvis kan dock även en person som har ett tidsbegränsat
uppehållstillstånd anses vara stadigvarande bosatt. Sökanden måste dessutom ha
sammanlevt med familjemedlemmen utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
punkt 3 ges möjlighet att göra andra undantag när det föreligger särskilda
skäl. Så kan vara fallet om utlänningen har ett uppehållstillstånd som har
meddelats för annat ändamål än besök och som går ut medan ansökan är föremål
för prövning. Ett annat fall, som inte är ovanligt, är att det är fråga om en
utlänning som bör beviljas uppehållstillstånd och där det på gmnd av
utlänningens hälsa eller höga ålder framstår som orimligt att begära att
ansökan skall göras från hemlandet. Andra exempel på fall då en ansökan om
uppehållstillslånd bör prövas trots att inresa redan har skett i landet är då
det kan antas att utlänningen skulle bli förhindrad att på nytt lämna sitt
land. Detsamma gäller det fallet att en utlänning har ansökt om
uppehållstiflstånd på gmnd av anknytning till en här i landet bosatt person som
han eller hon redan har eller väntar barn med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
tredje stycket görs ytterligare inskränkningar beträffande möjligheten att få
bifall till en ansökan om uppehållstillstånd som görs medan utlänningen
befinner sig i Sverige. Dessa undantag tar sikte på personer som har blivit
avvisade efler utvisade och därefter, när avlägsnandebeslulet har vunnit laga
kraft och skafl verkställas, ger in en ny ansökan. Bestäinmelsen gäller alltså
inte dem som har avvisats med förordnande om omedelbar verkställighet. Av dessa
kan överklagande användas för att få en ytterligare prövning av
uppehållstillståndsfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
har angetts i den allmänna motiveringen bör alltså en utlänning trots ett laga
kraftvunnet avlägsnandebeslut i undantagsfafl kunna få en ny ansökan om
uppehållstillstånd prövad utan hinder av att han alltjämt finns kvar i landet.
Såsom framgår av 8 kap. 10§ kan verkstäfligheten av det tidigare beslutet också
inhiberas medan den nya ansökan prövas. Som har utvecklats i den allmänna
motiveringen, avsnitt 2.2.8, bör möjligheten att göra en ny ansökan emellertid
inte få leda till att samma omständigheter blir föremål för en ny prövning och
inte heller till att omständigheter som inte har prövats i det tidigare
avgjorda anvisnings- eller utvisnings-ärendet leder till bifall annat än i
undantagsfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheten
att ge uppehållstillstånd på gmnd av en ny ansökan innan<br>
ett avlägsnandebeslut verkställs måste därför, även om helt nya omstän<br>
digheter föreligger, begränsas till de fall där det föreligger mycket starka<br>
skäl. En ansökan om uppehållstillstånd skall således i dessa fafl och tifl<br>
skillnad från de fall som avses i andra stycket kunna beviljas bara under<br>
två förutsättningar. Den ena är att utlänningen har rätt till asyl enligt<br>
bestämmelserna i 3 kap. Den andra är att det annars föreligger synnerliga<br>
skäl. Härmed avses mycket starka skäl av humanitär art, t.ex. om det<br>
föreligger en risk för självmord eller om ett avlägsnande annars skulle<br>
medföra allvarlig fara för utlänningens liv eller hälsa. Humanitära skäl kan<br>
finnas också i andra situationer, t.ex. om verkställandet av det första<br>
beslutet har fördröjts under avsevärd tid på gmnd av omständigheter som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>149</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utlänningen inte har
kunnat råda över. I de senare fallen torde ibland ett Prop. 1988/89:86
tidsbegränsat uppehållstillstånd kunna ges. Av 7 kap. 15§ framgår att det
tidigare meddelade avlägsnandebeslulet inte får verkställas medan det
tidsbegränsade tillståndet gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetstillstånd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetstillstånd
skall ges för viss tid. Det får avse ett visst slag eller vissa slag av arbete
och förenas med de övriga villkor som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om arbetstillstånd tillämpas 5§ första och andra stycket på motsvarande
sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får meddela ytterligare föreskrifter om arbetstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsens
,/o'rs/a stycke motsvarar 21 § UllL. Ett arbetstillstånd är alltid
tidsbegränsat. Av 1 kap. 5§ lagförslaget framgår att utlänningar med permanent
uppehållstillstånd inte behöver ha arbetstillstånd för all arbeta i Sverige. Detsamma
gäller medborgare i de nordiska länderna. Enligt 57 § UtlF får inte
arbetstillstånd ges för längre tid än utlänningens pass gäller eller
utlänningen får vistas här utan tillstånd. Motsvarande bestämmelse bör tas in i
en ny utlänningsförordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
får i arbetstillståndet föreskrivas all det skall avse visst slag eller vissa
slag av arbete. Andra villkor får också ges, t. ex. att tillståndet avser
anställning hos en viss arbetgivare. Sådana arbetstillstånd som ges vid
egentlig arbetskraftsinvandring är regelmässigt begränsade till att avse
anställning inom ett visst yrke. Arbetstillstånd för anställningar som ingår
som led i ett internalionellt utbyte bör begränsas lill att avse anställning
inom ett visst yrke hos en viss arbetsgivare (prop. 1983/84:144 s. 62).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Generella
arbetstillstånd ges enligt praxis åt personer som får tidsbegränsat
uppehållstillslånd på grund av s. k. uppskjuten invandringsprövning (prop.
1983/84:144 s. 65) och kan också vara aktueflt att ge i vissa andra
anknytningsfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafens andra stycke har genom en hänvisning till 5 § första och andra
styckena, som gäller kravet att uppehållstillstånd som huvudregel skall vara
ordnat före inresan, motsvarande regler aoris tillämpliga på arbetstillstånd.
Detta överensstämmer i huvudsak med vad som för närvarande föreskrivs i 50§
UtlF (jft. också 26 § UtlL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
föreskrifter om arbetstillstånd får meddelas av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Beslutande
myndigheter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om visering, uppehållstillslånd och arbetstillstånd meddelas av statens invandrarverk.
Beslut om visering och uppehållstillslånd får meddelas också av
utrikesdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
och, i den utsträckning regeringen föreskriver, invandrarverket får ge andra
myndigheter rätt att besluta om sådana tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
regeringen i vissa fall kan besluta om tillstånd framgår av 7 kap. 5, 11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ochl6§§.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>150</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt nuvarande regler
får visering ges av invandrarverket och chefen för Prop. 1988/89:86
utrikesdepartementet samt, i den omfattning regeringen föreskriver, av
diplomatiska eller konsulära myndigheter eller av polismyndigheter (18 § UtlL).
Uppehållstillstånd och arbetstillstånd meddelas av invandrarverket (19 § och 24
§ UtlL). Regeringen får medge andra myndigheter rätt att ge visering,
tidsbegränsade uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Sådana befogenheter har
i olika hänseenden medgetts polismyndighet samt arbetsmarknadsstyrelsen (AMS)
och länsarbetsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7
§ första stycket tar upp de huvudregler i fråga om beslutsbefogenheter som
finns i 18, 19 och 24§§ UtlL. En saklig ändring är att utrikesdepartementet
får rätt att meddela uppehållstillstånd inom dess verksamhetsområde. Denna
rätt är avsedd att utövas beträffande personer med diplomatisk anknytning
eller med sådan anknytning till internationella organ att det bör
vara-utrikesdepartementet som meddelar dem tillstånd att uppehålla sig här.
Det ligger i sakens natur att sådana tiflstånd regelmässigt blir
tidsbegränsade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
7§ andra stycket har de bemyndiganden, som regeringen och invandrarverket för
närvarande har att delegera beslutsbefogenheter lifl andra myndigheter,
avfattats generellt. Det anges inte lill vilka myndigheter delegation kan ske.
Avsikten är emellertid inte att göra några sakliga förändringar i det system
som gäller för närvarande. De kompletterande regler som behövs om rätt för bl.
a. polismyndigheter, AMS och utlandsmyndigheterna att meddela tillstånd får
anges i förordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
11 kap. 7 § skafl arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer ibland höras innan
arbetstillstånd ges. Det är då i princip de centrala organisationerna som
skall beredas tillfälle att yttra sig, Dessa organisationer kan givelvis
inhämta yttrandeTrån dé lokala organisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
(S# erinras om att också regeringen i vissa fall kan besluta om tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Återkallelse
av tillstånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Visering,
uppehållstiflstånd och: arbetstillstånd' skafl återkaflas, om utlänningen har
lämnat orikliga uppgifter om sin identitet. Återkallelse skall dock inte ske,
om det kan antas att demoriktiga uppgiften inte har inverkat på lillslåndsbeslutet
eller om andra särskilda skäl talar emot det.'.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Visering,
uppehållstillstånd och arbelsliflståhd.får återkallas, om utlänningen medvetet
har lämnat andra oriktiga uppgifter län omiSiri; identitet eller medvetet har
förtigit omständigheter som varit av betydelse för att få tillståndet.
Återkallelse får även ske om det finns andra särskilda skäl, i fråga om
uppehållstillstånd'dock endast om utlänningen ännu inte har rest in i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>n§</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om utlänningen har rest in
i ländel, får ett uppehållstillstånd, återkallas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om han inte försörjer sig, på
ett ärligt sätt elifer bedriver sådan;verksamhet som kräver arbetstillstånd
utan att ha sådant tiflstånd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om han på grund av ett tidigare
ådömt frihetsslraff.eller någon annan</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>särskild omständighet kan
antas komma att begå brott i Sverige eller i Prop. 1988/89:86 något annat
nordiskt land, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.
om del med hänsyn till hans tidigare verksamhet efler i övrigt kan antas att
han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet
i Sverige eller i något annat nordiskt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Återkallelse
enligt första stycket får endast ske om frågan har väckts innan utlänningen har
varit bosatt här i två år med uppehållstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>12§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
permanent uppehållstiflstånd skall återkallas om utlänningens bosättning i
Sverige upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>13§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Återkallelse
av uppehållstillstånd och arbetstillstånd beslutas av statens invandrarverk.
Återkallelse av visering beslutas av den myndighet som har meddelat viseringen
eller av invandrarverket. Uppehållstillstånd eller visering som har beviljats
av utrikesdepartementet får återkaflas endast av departementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9§.
Denna återkallelsegmnd är i viss mån ny. Den motiveras främst av önskan alt
markera det allvar med vilket det tilltagande bmket all inte medföra identitetshandlingar
vid ankomsten till Sverige måste betraktas. Beträffande de närmare skälen för
bestämmelsen hänvisas till den allmänna motiveringen, avsnitt 2.2.2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten
är att ett tillstånd skafl återkaflas om det har getts till en person under en
viss identitet som senare visar sig vara oriktig. Man torde kunna utgå från att
den som lämnar en falsk uppgift om sin identitet gör det medvetet. En
fömtsättning för att återkallelse skall ske är dock att den falska uppgiften om
identiteten på något sätt har inverkat på prövningen av tillståndsfrågan. Det
torde i och för sig kunna presumeras att identitetsfrågan alltid har betydelse
vid tillståndsgivningen. Kan det emellertid antas att uppehållstillslånd skufle
ha meddelats, även om den rätta identiteten hade varit känd, på grundval av de
förhåflanden som i övrigt förelåg vid tillståndsgivningen, skall ingen
återkallelse ske. Som närmare har utvecklats i den allmänna motiveringen bör
också återkallelse i vissa fall kunna underlåtas, även om de oriktiga
uppgifterna har inverkat på frågan om tillstånd (avsnitt 2.2.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I0§.
Motsvarande bestämmelser finns i 11, 17 och 23 §§ UtlL. Bestämmelserna är,
till skiflnad från 9§, fakultativa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>/7.
I 17 § tredje stycket andra meningen UtlL finns regler om återkallelse av
permanent uppehållstillstånd. Uppehållstillståndet får återkaflas om
förhållandena är sådana som anges i bl.a. 29§ första stycket 2-4 UtlL. Dessa
bestämmelser överförs oförändrade till den nya lagen. Möjligheten till
återkallelse på dessa gmnder skall dock, till skillnad från nu gällande lag,
enligt förslaget gälla också ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Tidsfristen
för myndigheten att ta upp frågan om återkallelse har också utsträckts från
ett till två år. Tidsfristen skall räknas från den tidpunkt då utlänningen med
tiflstånd bosatte sig i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringarna
i förhållande till 17§ tredje stycket UtlL, som också har<br>
berörts i den allmänna motiveringen, skall ses mot bakgmnd av att möjlig-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>. --,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>heten tifl utvisning på
gmnd av asocialt leveme (43 § UUL) föreslås bli Prop. 1988/89:86 avskaffad,
se avsnitt 2.2.3. Det är tiflräckligt att ett ärende om återkallelse har väckts
inom två år. Utlänningen behöver inte ha fått vetskap om detta, men bör
självfallet underrättas snarast möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>12§
motsvarar 17 § tredje stycket första meningen UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I3§
motsvarar i huvudsak de bestämmelser om återkallande myndigheter som nu finns
i UtlL (18, 19 och 24§§). Bestämmelsema har kompletterats med en regel som
innebär att beslut om uppehållstillstånd som meddelats av utrikesdepartementet
endast kan återkaflas av departementet (jfr. 7 § första stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
lagförslaget kommer regeringen att efter överklagande kunna bevilja
uppehållstillstånd (närmare härom, se 7 kap.). Utformningen av bestämmelsen
innebär att invandrarverket kan besluta om återkallelse även av tillstånd som
regeringen har beviljat. Denna ordning föreslås för att inte regeringen skall
belastas med ärenden, soni rimligen bör prövas av invandrarverket i första
instans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
beslut om återkallelse kan överklagas bara i samband med talan mot ett beslut
om avvisning eller utvisning, se 7 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
kap. Asyl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta kapitel har de särskilda reglerna om asyl samlats. Definitioner ges av
begreppen flykting, krigsvägrare och asyl. Hämtöver innebär de nya
bestämmelserna dels att vissa av de nu gällande reglerna förs samman, dels att
vissa uttalanden som har gjorts i motiven i tidigare lagstiftningsärenden nu
återspeglas i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Definitioner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
asyl avses i denna lag uppehållstillstånd som beviljas en utlänning därför att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. han
är flykting,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>han är krigsvägrare, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>han, utan att vara flykting,
inte vill återvända till sitt hemland på gmnd av de politiska förhållandena där
och kan åberopa tungt vägande omständigheter till stöd för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen anges vad som i lagen avses med asyl. Definitionen avviker<br>
något från den internationellt vanliga innebörden, skydd mot förföljelse. I<br>
UtlL används orden fristad och skydd för att beteckna vad asyl innebär.<br>
Del synes emellertid ändamålsenligt att det i lagtexten ges klart uttryck för<br>
vad detta skydd egentligen innefattar för den som får asyl i Sverige. Det<br>
innebär rätt att vistas här, uppehållstillstånd. Uppehållstiflstånd kan emel<br>
lertid, som framgår av 2 kap., medges på olika gmnder. Det bör därför<br>
klargöras att asyl är ett uppehållstillstånd som meddelas på vissa närmare<br>
angivna grunder. Härigenom erhålls en bestämd innebörd av asylbegrep<br>
pet. Om inte utlänningen själv begär annat bör den som beviljas uppehåfls<br>
tillstånd på gmnd av asylskäl ges permanent uppehållstillstånd.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>153</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
asyl avses i den nu föreslagna lagen till en början det skydd genom Prop.
1988/89:86 uppehållstiflstånd som ges åt s. k. konventionsflyktingar. Denna
användning av begreppet asyl står i överensstämmelse med internationell sedvänja.
Vidare avses med asyl här skydd för personer som utan att vara
konventionsflyktingar inte vifl återvända till sitt hemland på gmnd av de
politiska förhållandena där och som har tungt vägande skäl för det (nuvarande
6§ UtlL, i den aflmänna motiveringen kallade de factoflyktingar). Det finns
inte någon intemationell enighet om att skyddet för denna gmpp skall betecknas
som asyl. Slutligen omfattar begreppet asyl här skyddet åt krigsvägrare. 1
många andra länder anses det inte vara fråga om asyl, om en krigsvägrare får
stanna för att slippa delta i ett krig i hemlandet. Enligt svensk rätt har
emellertid de olika gmppema sedan länge i väsentliga delar samma rätt till
skydd här. Det är därför befogat att anse att samtliga dessa grupper har rätt
till asyl. Att det ändå finns skillnader meflan de tre grupperna i fråga om hur
stark denna rätt till skydd är framgår genom bestämmelserna i 4 § om när
undantag från huvudregeln om rätt till asyl kan tillåtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
1-2. Begreppen flykting och krigsvägrare definieras i 2 - 3 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
3. Definitionen motsvarar den som för närvarande återfinns i 6 § UtlL.
Beträffande den närmare innebörden hänvisas tifl den allmänna motiveringen,
avsnitt 2.2.4. Av skäl som jag där har utvecklat kallas de personer som här avses
också de factoflyktingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
flykting avses i denna lag en utlänning som befinner sig utanför det land, som
han är medborgare i, därför alt han känner välgmndad fmktan för förföljelse på
grund av sin ras, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgmpp eller på
gmnd av sin religiösa eller politiska uppfattning, och som inte kan efler på
grund av sin fmktan inte vill begagna sig av detta lands skydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
flykting skall även anses den som är statslös och som av samma skäl befinner
sig utanför del land där han tidigare har haft sin vanliga vistelseort och som
inte kan eller på grund av sin fmktan inte vill återvända dit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
överensstämmer med 3 § andra stycket UtlL och beskriver de flyktingar som i den
allmänna motiveringen har kallats för konventionsflyktingar. Definitionen av
en flykting överensstämmer nämligen också med flyktingbegreppet i 1951 års
Genéve-konvention (flyktingkonventionen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
skillnad från tidigare lagstiftning har däremot någon definition av begreppet
förföljelse inte intagits i lagtexten (jfr. avsnitt 2.2.4 och 3 § tredje
stycket UtlL). Någon ändring av vad som avses med förföljelse är därmed inte
avsedd. Den tolkning av konventionens bestämmelser, som tidigare har gjorts
genom lagtext, är alltjämt gällande. Del skall således alltjämt vara fråga om
förföljelse som riktar sig mot utlänningens liv eller frihet eller som annars
är av svår beskaffenhet. Det kan i sammanhanget påpekas att varje slag av
frihetsberövande som en asylsökande har varit föremål för i hemlandet inte
innebär att förföljelse i paragrafens mening skall anses</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>föreligga.
Ett kortvarigt frihetsberövande torde endast kunna ge uttryck för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>154</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förföljelse om ytteriigare
omständigheter talar härför. Så kan l.ex. vara Prop. 1988/89:86 fallet om
misshandel har förekommit eller om frihelsberövandet har varit ett led i en rad
trakasserier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
krigsvägrare avses i denna lag en utlänning som har övergett en krigsskådeplats
eller som har flytt från sitt hemland eller behöver stanna i Sverige för att undgå
förestående krigstjänstgöring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
i paragrafen givna bestämningen av begreppet krigsvägrare överensstämmer i
huvudsak med definitionen i 5§ UtlL. I definitionen har emellertid gjorts ett
tillägg så att det klart framgår att bestämmelsen omfattar också den utlänning
som redan befinner sig utanför hemlandet, när frågan om krigsljänslgöring blir
aktuell. Enligt fast praxis anses en sådan utlänning som krigsvägrare med stöd
av gmnderna för den nuvarande regeln. Enligt min uppfattning är det lämpligt
alt denna praxis kommer till direkt uttryck i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hemland avses dels det land i vilket en utlänning är medborgare dels -
beträffande en statslös person - det land där han tidigare har haft sin vanliga
vistelseort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Rätten
till asyl</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:201.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning som avses i 1 § har rätt till asyl. Asyl får dock vägras om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. det
av hänsyn lill vad som är känt om utlänningens tidigare verksam<br>
het eller med hänsyn till rikets säkerhet finns synneriiga skäl att inte<br>
bevilja asyl,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>det beträffande en utlänning
som omfattas av 1 § 2 eller 3 finns särskilda skäl att inte bevilja asyl,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningen har rest in från
Danmark, Finland, Island eller Norge och kan sändas åter till något av dessa
länder i enlighet med en överenskommelse mellan Sverige och det landet, såvida
det inte är uppenbart alt han inte kommer att beviljas uppehållstillstånd där,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningen i annat fafl före
ankomsten till Sverige har uppehållit sig i ett annat land än hemlandet och, om
han återsänds dit, är skyddad mot förföljelse eller, i förekommande fall, mot
all sändas till en krigsskådeplats eller till hemlandet och också mot att
sändas vidare till ell annat land där han inte har motsvarande skydd, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningen har särskild
anknytning lill ett annat land och där är skyddad på det sätt som anges i 4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får föreskriva undantag från andra stycket 4 för de fall då utlänningens
anknytning till Sverige är av sådan art att han inte bör nekas att få sin
ansökan om asyl prövad här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>första stycket anges den grundläggande regeln att personer med asylskäl,<br>
dvs. flyktingar och krigsvägrare, såsom dessa gmpper har definierats i 2 —<br>
3§§, saml de factoflyktingar, i princip har rätt att få uppehållstillstånd/asyl<br>
i Sverige. 1 fem punkter i andra stycket anges därefter de undanlag från<br>
huvudregeln som ändå finns och där alltså uppehållstillstånd/asyl kan<br>
vägras även den som i och för sig hör lill någon av de tre kategorier som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>155</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>anges i 1 §. Reglerna i
punkterna 1 — 5 avser att tydligt uttrycka när en i och Prop. 1988/89:86
för sig asylberättigad ändå inte kan anses ha ett berättigat behov att få skydd
i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
I. Delta undantag gäller såväl för flyktingar som för krigsvägrare och de
factoflyktingar. Det motsvarar innebörden av den möjlighet att, om det finns
synnerliga skäl, vägra en flykting fristad här som återfinns i 3§ första
stycket UtlL. Vad som avses med synnerliga skäl anges inte i den nuvarande
lagtexten. Enligt förarbetena till bestämmelsen (prop. 1954:41, s. 77, LU 14,
rskr. 155 och prop. 1975/76:18, s. 107, InU 24, JuU 15, rskr. 121 och 122,)
avses emellertid dels situationer då det av hänsyn tifl rikets säkerhet
framstår som omöjligt att bevilja asyl, dels omständigheter som enligt
flyktingkonventionen diskvalificerar en flykting från flyktingkonventionens
skydd, t. ex. brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och liknande
gärningar. Hit hör också grova icke-politiska brott som förövats innan
utlänningen kom till Sverige. Den nu föreslagna lagtexten är avsedd att ge en
viss anvisning om vad som skall anses vara synnerliga skäl att vägra asyl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
2. Krigsvägrare och de factoflyktingar kan enligt gällande lagregler nekas
skydd i Sverige, om särskilda skäl talar för detta (5 och 6 §§ UtlL). Till
sådana särskilda skäl räknas naturligtvis sådan risk för rikets säkerhet som nu
föreslås bli reglerat redan under punkt I. Som andra särskilda skäl alt neka
krigsvägrare och de factoflyktingar uppehållstillstånd här i landet angavs vid
bestämmelsernas införande i UtlL (prop. 1975/76:18) att förhållandena är
sådana att det bedöms vara nödvändigt för att reglera invandringen. Det
fömtsättes inte att det skulle vara helt omöjligt att ta emot dessa utlänningar
i Sverige; för att skydd skulle få vägras skulle det dock vara fråga om så pass
många personer att det skulle medföra stora påfrestningar för det svenska
samhället och den svenska flyktingmottagningen all ta emot dem i Sverige.
Beträffande de factoflyktingar uttalades också att tyngden av de omständigheter
utlänningen åberopar måste tillmätas betydelse vid avgörandet av frågan om
särskilda skäl föreligger. Särskilda skäl mot att ta emot en krigsvägrare eller
en de factoflykting kan också vara att denne gjort sig skyldig tifl aflvariig
brottslighet. Reglema om verkställighetshinder (8 kap.) samt skyldigheten att
beakta sådana vid handläggningen av ett ärende om uppehåflstillstånd (4 kap. 12
§) kan emellertid medföra att uppehåflstillstånd ges även till personer som på
grund av allvarliga brott annars skulle nekas tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
3. Av den nordiska passkontrollöverenskommelsen följer att inresekontroll i
princip görs i det land i vilket man reser in i Norden. Som följd härav är det
land som tillåter en utlänning att resa in i Norden skyldigt att låta honom
resa tillbaka in i landet om han utan tillstånd fortsätter tifl ett annat
nordiskt land. Detta gäller även asylsökande. Någon fara för den asylsökande
föreligger i aflmänhet inte eftersom de nordiska ländema har en likartad
hållning beträffande asylsökande. Asylprövning skall emellertid inte vägras i
Sverige om det är uppenbart att uppehållstiflstånd, på asylskäl eller på annan
gmnd, inte kommer att beviljas i inreselandet. Har den asylsökande redan fått
definitivt avslag på en ansökan om uppehålls-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>156</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tillstånd där kan behov av
skydd i Sverige föreligga och ansökan måste då Prop. 1988/89:86 prövas i
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
4. Denna bestämmelse ger uttryck för den s. k. första asyllandsprincipen (se
avsnitt 2.2.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:56.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att en asylsökande skall kunna återsändas till ett annat land (första<br>
asylland) krävs inte att han redan har fått eller ens sökt asyl där. Däremot<br>
krävs del att han har uppehållit sig i det landet och att man på gmnd av<br>
detta lands lagstiftning, internationella åtaganden efler kända praxis kan<br>
vara helt övertygad om att utlänningen i det landet inte löper risk att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>återsändas
till det land där han riskerar förföljelse eller, i förekommande fall, mot att
sändas till en krigsskådeplats eller, i fråga om de factoflyktingar, till sitt
hemland. Utlänningen måste också vara tryggad mot att från det landet sändas
vidare till ett annat land från vilket han i sin tur kan sändas vidare lill
något annat land där han löper samma risker. Ett land som har tillträtt och
tillämpar flyktingkonventionen anses utgöra ett första asylland i förhållande
till de persongmpper som landets åtaganden enligt konventionen omfattar.
Huruvida länder som inte har tillträtt konventionen kan anses ge ett sådant
skydd som här avses måste avgöras i varje enskilt fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att asyl skall kunna vägras på dennagmnd krävs att utlänningen har uppehållit
sig i första asyllandet. Den som endast har rest igenom ett land skall vid
denna bedömning inte anses ha uppehållit sig där. Det är utlänningen som har
att göra troligt att det enbart har varit fråga om en genomresa. Detta kan ske
genom att utlänningen visar upp sitt pass eller sin biljett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Undanlag
från första asyllandsprincipen skall också göras i de fall då vistelsen i det
andra landet har föranletts av akut sjukdom eller trafiktek-niskt hinder eller
annan omständighet som utlänningen inte har rått över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
5. En utlänning kan ibland ha möjlighet att få skydd i ett annat land än ett s.
k. första asylland. Han är då inte i behov av skydd i Sverige och bör inte ha
rätt till asyl här. Detta är faflel om utlänningen redan har fått — och har
kvar — flyktingstatus i det andra landet. Detsamma gäller om han i övrigt har
väsentligt starkare anknytning till ett annat land än till Sverige, t. ex.
genom tidigare långvarig vistelse där, genom giftermål med en medborgare i det
landet, genom att kanske redan ha uppehållstillstånd eller uppenbarligen skulle
kunna få det där, eller genom att övriga medlemmar av hans familj har tagits
emot där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
tredje stycket får regeringen ge föreskrifter om undantag från första
asyllandsprincipen för sådana fall då utlänningens anknytning till Sverige är
av sådan art all han inte bör nekas att få sin ansökan om asyl prövad här. Det
kan röra sig om omständigheter som i nuvarande lagstiftning beskrivs i 66 b§
andra stycket I och 2 UtlF. Utlänningen kan ha en nära anhörig som är bosatt
här i landet eller på gmnd av tidigare långvarig vistelse i Sverige ha fått
särskild anknytning hit samtidigt som han saknar sådan anknytning till det land
dit verkställighet skulle komma att ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>157</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När flyktingskap upphör</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5§</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En flykting upphör all
vara flykting om han</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>av fri vilja på nytt använder
sig av del lands skydd där han är medborgare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>efter att ha förlorat sitt
medborgarskap av fri vilja förvärvar del på nytt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>förvärvar medborgarskap i ett
nytt land och får det landets skydd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>av fri vilja återvänder för alt
bosätta sig i del land, som avses i 2§, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>inte längre befinner sig i en
sådan situation att han kan anses som flykting enligt 2 § och därför inte kan
fortsätta att vägra använda sig av det lands skydd där han är medborgare eller där
han som stalslös tidigare hade sin vistelseort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
angående upphörande av flyktingskap motsvarar 4 § UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Flyktingförklaring</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
begäran av en flykting skall statens invandrarverk antingen i samband med alt
uppehållstillstånd beviljas eller därefter ange att han är flykting
(flyktingförklaring).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
flyktingförklaring skall återkallas av invandrarverket, om det framkommer alt
utlänningen inte längre är all anse som flykting enligt 2 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
motsvarande 6§, som har sin grund i regler i flyktingkonventionen, finns i 16,
17 och 19§§ UUL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Resedokument</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
flyktingar och slatslösa utfärdar statens invandrarverk en särskild
legitimationshandling för resor utanför Sverige (resedokument) enligt de
föreskrifter som regeringen meddelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
bl.a. flyktingkonventionen åligger del fördragsslutande stal att under vissa
förutsättningar utfärda en särskild legitimationshandling för flyktingar.
Bestämmelser om utfärdande av resedokument finns f n. i 5§ UtlF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
7§ anges att resedokument utfärdas av statens invandrarverk. Ytterligare
föreskrifter om resedokument får meddelas av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
kap. Avvisning och utvisning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta kapitel ges bestämmelser om när en utlänning skall kunna nekas inresa i
eller tvingas lämna Sverige. I kapitlet regleras också vilka myndigheter som
fattar besluten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innebörden
av termerna avvisning och utvisning ändras i viss mån i<br>
förhållande till UtlL:s motsvarande begrepp. Skälen för detta har utveck<br>
lats i den allmänna motiveringen, avsnitt 2.2.3. Begreppet avvisning be<br>
tecknar nu de fall där avlägsnandet beslutas av en administrativ myndig<br>
het och där utlänningen inte har och inte heller, när avlägsnandefrågan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>158<br>
aktualiseras, har haft uppehållstillstånd i Sverige efter ankomslen hit.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Begreppet utvisning reserveras
i fortsättningen för avlägsnande av utlän- Prop. 1988/89:86 ningar som
antingen blir kvar i Sverige sedan ett uppehållstillstånd har gått ut eller som
har begått brott av viss svårhetsgrad eller utgör en risk för landets säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
om beslutande myndigheter har ändrats framför allt så att den beslutsbefogenhet
i asylärenden som polismyndigheten hittills har haft nu helt förs över lill
invandrarverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvisning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En utlänning får avvisas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. om
han saknar pass när pass krävs för inresa eller vistelse i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om han saknar visering,
uppehållstillstånd eller annat tillstånd som krävs för inresa, vistelse eller
arbete i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om det vid hans ankomst till
Sverige framkommer att han tänker besöka något annat nordiskt land men saknar
erforderligt tillstånd att resa in dit, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om han vid inresan antingen
undviker att lämna polismyndigheten begärda uppgifter eller till
polismyndigheten medvetet lämnar oriktiga uppgifter som är av betydelse för
rätten att resa in i Sverige eller medvetet förtiger någon sådan omständighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvisning
enligt första stycket får inte ske av den som vid ankomslen till Sverige hade
eller som därefter, under en tid, har haft ell uppehållstillstånd som har
upphört all gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1
paragrafen återfinns de grunder för avlägsnande som nu finns i 28 § och 38 §
VtlL, formella avvisningsgrunder.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
I. En bestämmelse om att avvisning får ske av en utlänning som saknar pass
finns i 28§ I UllL. En utlänning kan med stöd av den nu föreslagna bestämmelsen
hindras att resa in i Sverige om han saknar pass, när sådant krävs för inresa
eller vistelse. Den som underlåter att visa upp sitt pass får anses sakna
sådant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
är emellertid tillämplig också på den utlänning som har pass vid inresan men
som senare under vistelsen här visar sig sakna sådan handling faslän han enligt
bestämmelserna i 1 kap. 2 § och med stöd av den paragrafen utfärdade
föreskrifter skall ha pass. Förändringen av terminologin vad avser
användningen av begreppen avvisning resp. utvisning medför alt regeln delvis
kommer att motsvara även 38 § UtlL, dvs. den regel enligt vilken utvisning får
ske av en utlänning som uppehåller sig här efter tre månader i landet utan att.
ha erforderiigt pass. I fortsättningen kommer alltså ett beslut om avvisning
att kunna meddelas i dessa fafl och inte, som för närvarande, ell beslut om
utvisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
2. Enligt denna bestämmelse kan en utlänning avvisas om han<br>
saknar visering, uppehållstillslånd eller annat tillstånd, som han är skyldig<br>
att ha när han reser in i eller uppehåller sig i Sverige. Bestämmelser härom<br>
finns för närvarande i 28§ 1 och 38 § första stycket i UtlL. De tillstånd som<br>
kan krävas är dels de som anges i 2 kap., dvs. uppehållstillstånd och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>j59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>arbetstillstånd,
dels ett sådant särskilt tillstånd som enligt I5§ kan ges en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>person som har avvisats
eller utvisats med förbud att återvända till Sverige Prop. 1988/89:86
(återreseförbud).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvisning
enligt denna punkt kan ske av den som vid ankomsten saknar föreskrivna
tillstånd. Eftersom tiflstånden i allmänhet skall sökas före inresan kan
avvisning på denna gmnd ske också av den som inte behöver ha tillstånd för
själva inresan eller har sådant för en kortare vistelse, om det av
omständighetema klart framgår att han under den avsedda vistelsen kommer att
behöva någon form av tiflstånd. Vidare kan avvisning ske efter inresan om det
först då visar sig att erforderliga tillstånd inte finns eller behov av
tillstånd inte uppkommer förrän under vistelsen. En utlänning som reser tifl
Sverige som turist och inte lämnar landet när viseringstiden eller den
uppehållstillståndsfria tiden har gått ut kan avvisas med stöd av denna
bestämmelse. Detsamma gäller den som under en från början legal vistelse här
söker asyl eller vidtar andra åtgärder av vilka det framgår att han har för
avsikt att stanna kvar i Sverige sedan den legala vistelsetiden har gått ut. En
utlänning som vistas här med stöd av visering kan också avvisas om det visar
sig att han har sådan anstäflning som kräver arbetstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning, som har fått särskilt tillstånd att vistas här trots att han har
ålerreseförbud (15§), bör inte avvisas om han stannar i Sverige när tillståndet
har gått ut; det urspmngliga beslutet kan i stället verkställas på nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
3. Motsvarar 28 § 2 UtlL. Avvisning enligt denna punkt kan endast ske i samband
med utlänningens ankomst till Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
4. Bestämmelsen avser att motsvara de fall där avvisning nu kan ske med stöd av
28 § 3 och 4 UtlL, dvs. då en utlänning vid inresan undandrar sig att lämna begärda
uppgifter eller lämnar oriktiga uppgifter som är av betydelse för rätten att
resa in i Sverige eller förtiger någon sådan betydelsefull omständighet. För
det fall utlänningen undandrar sig att visa upp sitt pass är, som nyss har
framgått, punkt I tillämplig. I den mån de felaktiga eller uteblivna
upplysningarna inte har någon inverkan på frågan huruvida pass, visering eller
tillstånd behövs och avvisning inte heller bör ske med stöd av 2§, torde i
praktiken avvisning inte ske enligt nuvarande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
har utvecklats i den allmänna motiveringen, avsnitt 2.2.3, bör den som har
beviljats uppehåflstillstånd inte avvisas ulan utvisas om han inte lämnar
Sverige när liflståndstiden har gått ut. Detta gäller oavsett om han hade
sådant tillstånd redan vid ankomsten hit. Avvisning kan däremot användas
beträffande den vars uppehållstillslånd har återkallats innan han anländer till
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning får vidare avvisas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.
om det kan antas all han kommer att sakna tillräckliga medel för sin<br>
vistelse i Sverige efler i något annat nordiskt land, som han tänker besöka,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana;
text-transform:uppercase'>jq</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>samt
för sin hemresa.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2. om han tänker söka
sitt uppehälle i Sverige eller i något annat nordiskt Prop. 1988/89:86<br>
land och det kan antas att han inte kommer att försörja sig på ett ärligt sätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
att han kommer att bedriva sådan verksamhet som kräver arbetstillstånd utan
att ha sådant tillstånd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om han på gmnd av tidigare
ådömt frihetsstraff efler någon annan särskild omständighet kan antas komma att
begå brott i Sverige eller i något annat nordiskt land,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om det med hänsyn till hans
tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att han kommer att bedriva
sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller i
något annat nordiskt land, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om det med stöd av lagen
(1971:176) om vissa internationella sanktioner har föreskrivits att avvisning
kan ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning får avvisas även i andra fafl när det har begärts av den centrala
utlänningsmyndigheten i ett annat nordiskt land och det kan antas att han
annars beger sig till det landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvisning
enligt denna paragraf får inte ske senare än tre månader efter utlänningens
ankomst till Sverige och inte om utlänningen har visering eller
uppehållstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>första stycket upptas de materiella avvisningsgrunder, som avses motsvara vad
som nu föreskrivs i 29 § UtlL. Avvisningsgmndema i 2 § gäller inte för den som
har gällande visering eller uppehållstiflstånd. Sådana omständigheter som kan
föranleda avvisning enligt denna paragraf kan och bör i stäflet beaktas i
samband med att respektive tillstånd meddelas. Om det efter inresan skufle visa
sig att det beträffande en person som har fått visering eller
uppehållstillslånd föreligger sådana omständigheter som avses med
avvisningsgmndema i paragrafen, kan det bli fråga om att återkalla det
meddelade tillståndet (se 2 kap. 11 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i andra och tredje styckena överensstämmer i huvudsak med 29 § andra och tredje
styckena samt 31 § första stycket UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvisning
enligt denna paragraf får inte ske senare än tre månader efler utlänningens
ankomst till Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Utvisning
när uppehållstillstånd upphört att gälla</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning får utvisas ur Sverige, om han uppehåller sig här efter del att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hans
uppehållstillstånd har löpt ut eller återkallats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillämpningsområdet
för beslut om utvisning blir enligt den föreslagna<br>
ordningen betydligt mindre än enligt nu gällande lagstiftning (jfr. 38 §<br>
UtlL). Delta blir en följd av att avlägsnande genom avvisning på formell<br>
grund enligt vad som har redovisats under I § föreslås kunna ske ulan den<br>
inskränkning i liden (3 månader) som hittills har gällt. Den kvarvarande<br>
situation, där utvisning på gmnd av brister i gällande tillstånd att vistas i<br>
Sverige skall användas, är den där utlänningen har haft ett uppehållstill<br>
stånd men detta har upphört att gälla. Ett uppehållstillstånd kan upphöra<br>
all gälla antingen genom att tidsfristen för ett tidsbegränsat uppehåflstill<br>
stånd har gått ut eller genom att uppehållstillståndet har återkallats enligt 2<br>
kap. 9-12§§.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 Riksdagen 1988/89. 1 saml Nr 86</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Handläggning av ärenden om
avvisning och utvisning enligt 1 — 3 §§</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
invandrarverk skall pröva ärenden om avvisning om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningen söker asyl här,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningen har en nära
familjemedlem som söker asyl här,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningen kan komma att
avvisas med stöd av 2§ andra stycket, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningen utan avbrott har
vistats i Sverige mer än tre månader efter ankomsten när frågan väcks om hans
avvisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra fall skall polismyndigheten pröva frågan om avvisning. Om polismyndigheten
anser det tveksamt om avvisning bör ske, skall ärendet överlämnas till statens
invandrarverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
reglerar frågan om vilken myndighet som får besluta i ett avvisningsärende.
Bestämmelserna innebär alt beslutskompetensen i större utsträckning än i UtlL
läggs hos invandrarverket. De överväganden som ligger bakom förslaget har
redovisats i den allmänna motiveringen, avsnitt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2.3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
1. Som anförts i den allmänna motiveringen, avsnitt 2.2.3, bör det ankomma på
invandrarverket och inte polismyndigheten att fatta beslut i ärenden där
asylskäl skall bedömas. Om utlänningen, när fråga uppkommer om avvisning,
begär att få stanna i Sverige och åberopar sådana skäl som anges i 3 kap. —
något som alltid bör tolkas som en begäran om uppehållstillslånd — skall alltså
ärendet avgöras av invandrarverket. Liksom för närvarande åligger det
polismyndigheten, hos vilken ansökan normalt görs, att förvissa sig om vilka
gmnder utlänningen åberopar till stöd för sin begäran. Påstår utlänningen att
han är att anse som flykting, krigsvägrare efler de factoflykting skafl
polismyndigheten överlämna frågan om humvida han skall meddelas
uppehållstillstånd/asyl eller avvisas till verket för all fatta beslut. Delta
gäller även om det för polismyndigheten framstår som uppenbart att de
åberopade gmnderna inte kan medföra rätt till asyl. Utlänningen behöver inte
uttryckligen ansöka om asyl. Frågan skall anmälas till verket även i ett sådant
fall om polismyndigheten anser att de åberopade skälen skulle kunna medföra
asyl. Polismyndigheten måste vara lyhörd för sådana omständigheter i
utlänningens berättelse som kan lyda på att det är fråga om ett asylärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är viktigt att invandrarverket så tidigt som möjligt underrättas om att ett
asylärende föreligger. Jag har för avsikt att föreslå regeringen att utfärda
föreskrifter om polismyndighetens underrättelseskyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
2. Denna punkt saknar direkt motsvarighet i nuvarande lagstift<br>
ning. Enligt fast praxis överlämnar emellertid polismyndigheten med stöd<br>
av 35 § UtlL regelmässigt ärenden som rör nära anhöriga till asylsökande<br>
lill invandrarverket, i de fall där ärendet om asyl skall handläggas av<br>
verket. Därigenom möjliggörs ett gemensamt ställningstagande till hela<br>
familjens rätt att stanna här. Genom denna ordning kan man förebygga att<br>
beslut meddelas som medför familjesplittring. I lagen införs nu en bestäm-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>162</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>melse som innebär att
invandrarverket skafl pröva ett ärende om avvis- Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ning, om utlänningen har
en nära familjemedlem som söker asyl i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med nära familjemedlem
avses medlemmar av den s. k. kärnfamiljen, dvs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>make eller sambo och
ensamstående barn under 20 år (jfr. 2 kap. 5 §). 1 den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mån en gemensam bedömning
bör göras även när det är fråga om andra</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>släktingar kan ärendet
överlämnas av polisen tifl invandrarverket med</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>stöd av andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
3. Regeln motsvarar vad som nu gäller enligt 35 § första stycket första
meningen UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
4. Bestämmelsen innebär att det, liksom för närvarande, är invandrarverket som
skafl besluta om avlägsnande när utlänningen har vistats i Sverige sedan minst
tre månader. För närvarande kan en utlänning som varit här denna tid endast
utvisas (31 § första stycket andra meningen och 38 § UtlL) och utvisningsbeslut
fattas alltid av invandrarverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
motsvarande fall kan nu i stället beslut om avvisning med stöd av I § komma att
meddelas också efter tremånadersfristens utgång. Därvid är det viktigt att
invandrarverket även i fortsättningen fattar alla beslut beträffande den som har
varit längre tid än tre månader i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
avgörande tidpunkten när ansvaret för avvisningsfrågan går över från polisen
till invandrarverket föreslås vara beroende av när frågan om avlägsnande väcks.
Om ett förhör har inletts med en utlänning inom tre månader efter dennes
ankomst i syfte att utröna om det föreligger skäl för avvisning, får
polismyndigheten besluta i ärendet även efter den tiden. Detsamma gäller om ett
ärende har tagits upp på annat sätt, t. ex. genom all polismyndigheten försökt
nå utlänningen för förhör. Är det tveksamt om avvisning skall ske, skall
ärendet överlämnas till invandrarverket (se andra stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
måste få ankomma på utlänningen att visa att han har vistats mer än tre månader
i Sverige, om han önskar få avvisningsfrågan-bedömd av invandrarverket. I den
mån gällande inreseföreskrifter har följts torde inga problem föreligga att
visa delta. Har utlänningen däremot åsidosatt dessa föreskrifter är det rimligt
att han på annat sätt visar att han har rest in vid en viss tidpunkt för att
ärendet skafl överlämnas av polisen till invandrarverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Andra
och tredje styckena</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra stycket är polismyndigheten den myndighet som beslutar i
avvisningsärenden, om inte sådana omständigheter som anges i första stycket
föreligger. Polismyndigheten skall dock enligt tredje stycket överlämna
ärendet till invandrarverket om det enligt polismyndighetens bedömning är
tveksamt om avvisning bör ske. Denna regel överensstämmer med den som nu finns
i 35 § första stycket andra meningen UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om utvisning enligt 3§ meddelas av statens invandrarverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
motsvarar vad som nu gäller enligt 38 § andra stycket UtlL.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>163</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>6§</span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en ansökan om uppehållstillstånd avslås eller ett uppehållstiflstånd</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>återkallas medan
utlänningen befinner sig i Sverige skall samtidigt beslut</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>meddelas om avvisning
eller utvisning, om inte synnerliga skäl talar mot</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen,
som har utformats i enlighet med lagrådets förslag, motsvarar beträffande
avslag på en ansökan om uppehållstillstånd 38 § andra stycket andra meningen
UtlL med den ändring som följer av att avlägsnanden av utlänningar i
fortsättningen i många fall skall ske genom beslut om avvisning i stället för,
såsom för närvarande, genom beslut om utvisning. Bestämmelsen skall också kunna
tillämpas i samband med en återkallelse av ett uppehållstillstånd. Beslut om
avvisning eller utvisning kan underlåtas, om synnerliga skäl talar emot det.
Ett sådant synnerligt skäl kan vara det fall då det är ställt utom varje tvivel
att utlänningen självmant kommer att lämna landet (prop. 1977/78:90 s. 71). Ett
annat skäl kan vara att det beträffande utlänningen redan föreligger ett
lagakraftägande avlägsnandebeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Utvisning
på grund av brott</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning får också utvisas ur Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om utlänningen döms för ett
brott som kan leda lill fängelse i mer än ell år, eller om en domstol
undanröjer en villkorlig dom efler skyddstillsyn som utlänningen har dömts till
för ett sådant brott, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om utlänningen döms för ett
brott som kan leda till fängelse enligt denna lag eller enligt förfaftningar
som har utfärdats med stöd av lagen, samt omständigheterna vid brottet är
försvårande eller utlänningen under de senaste två åren före brottet har begått
brott av samma slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utlänningen
får dock utvisas endast om det på grund av gärningens beskaffenhet och övriga
omständigheter kan antas att han kommer att fortsätta med brottslig verksamhet
här i landet eller om brottet är sådant att han inte bör få stanna kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvisning
på grund av brott beslutas av den domstol som handlägger brottmålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
en domstol enligt 34 kap. brottsbalken beslutar att förändra en påföljd, som
en utlänning har dömts till förutom utvisning, får domstolen även meddela det
beslut beträffande utvisningen, som förändringen av påföljd ger anledning till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragraferna
överenstämmer i sak med 40§ UtlL i dess lydelse enligt SFS 1988:948, som trädde
i kraft den 1 januari 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Vissa
begränsningar för utvisning på grund av brott</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>10§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
en domstol överväger om en utlänning bör utvisas enligt 7 §, skall den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>la
hänsyn till utlänningens levnads- och familjeförhållanden samt till hur</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>länge
han har vistats i Sverige.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En utlänning, som hade
vistals i Sverige med permanent uppehållstill- Prop. 1988/89:86 stånd sedan
minst två år när åtalet väcktes eller som då var bosatt i Sverige sedan minst
tre år, får utvisas endast om det finns synnerliga skäl. Detsamma gäller för
en medborgare i ell annat nordiskt land som vid den angivna lidpunkten hade
varit bosatt här sedan minst två år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som har en flyktingförklaring eller den som annars uppenbart är att anse som
flykting och har behov av fristad i Sverige får utvisas endast om han har
begått ett synnerligen grovt brott och det skulle medföra allvarlig fara för
allmän ordning och säkerhet alt låta honom stanna här. Utvisning får också ske
om han i Sverige efler utomlands har bedrivit verksamhet som har inneburit fara
för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att han skulle fortsätta
sådan verksamhet här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning som kom till Sverige innan han fyllde femton år och som när åtal
väcktes hade vistals här sedan minst fem år får inte utvisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 41 § UllL. I fråga om flyktingar har förutsättningarna för utvisning
på grund av brott nu angetts direkt i paragrafen i stället för genom en
hänvisning till den bestämmelse (78 § UllL) som reglerar undantag från vissa
typer av verkställighetshinder. Någon saklig ändring har inte avsetts. Med
anledning av ett påpekande från en remissinstans vifl jag framhålla att endast
en av svensk myndighet utfärdad flyktingförklaring eller bedömning om
flyktingskap utgör ett hinder mot utvisning. Om en domstol finner skäl alt tro
att en flyktingförklaring kan ha tillkommit på felaktiga grunder bör yttrande
begäras från invandrarverket. Verket har då möjlighet all återkalla
flyktingförklaringen. Jag vill också påpeka att det nu ifrågavarande skyddet
endast gäller för konventionsflyklingar. Jag är inte beredd all, som en
remissinstans har föreslagit, föreslå en utvidgning av skyddet till att gälla
även krigsvägrare och de factoflyktingar. (Se dock vad jag har anfört i den
allmänna motiveringen i frågan om domstolarnas möjlighet att i vissa fall
beakta framtida verkställighetshinder, avsnitt 2.2.3 och 2.2.8). Beteckningen
synnerligen grovt brott överensstämmer med flyktingkonventionens regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Utvisning
av hänsyn till rikets säkerhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>n§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det behövs av hänsyn till rikets säkerhet, får regeringen utvisa en utlänning
eller besluta om inskränkningar och villkor i fråga om utlänningens
vistelseort, byte av bostad och anställning samt anmälningsplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ärenden enligt första stycket skall förhandling hållas. Därvid tillämpas
reglerna om förhandling i 6 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
överensstämmer med vad som nu föreskrivs i 48 § och 74 § andra stycket UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Beaktande
av hinder mot verkställighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
en fråga om avvisning efler utvisning prövas skall hänsyn tas till om<br>
utlänningen på grund av bestämmelserna i 8 kap. 1 — 4§§ inte kan sändas<br>
till ett visst land eller om det annars finns särskilda hinder mot att avgö<br>
randet verkställs.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>165</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 beslut som meddelas av
regeringen eller statens invandrarverk skall ges Prop. 1988/89:86 de
anvisningar i fråga om verkställigheten som denna prövning kan föranleda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i första stycket är ny och innebär att regeringen eller de myndigheter, som
skall besluta om avvisning eller utvisning av en utlänning, redan vid denna
prövning skall beakta eventuella hinder mot verkställighet (se 8 kap. 1—4§§).
Bestämmelsen har placerats i 4 kap. på inrådan av lagrådet och har dessutom
utformats i enlighet med lagrådets förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
prövning av eventuella verkställighetshinder sker sannolikt i många fall redan
i dag, åtminstone i asylärenden. Att en uttrycklig regel nu föreslås beror på
att det framstår som angeläget att i lagen markera behovet av att utlänningen
själv snarast för fram de hinder mot hans avvisning eller utvisning som enligt
hans mening finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare framhållit i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2.3 och 2.2.8)
bör de allmänna domstolarna i fortsättningen beakta eventuella
verkställighetshinder då utvisning som en särskild rättsverkan av brott
övervägs. Möjligheten för en domstol att beakta eventuella verkställighetshinder,
som kan föreligga vid en viflkorlig frigivning, är givetvis begränsad. Detta
gäller inte minst när ett långt fängelsestraff ådöms. Om utlänningen på grund
av tidigare brottslighet, politiska handlingar eller annan liknande verksamhet
i hemlandet riskerar dödsstraff eller tortyr (jfr. 8 kap. 1 §), bör det dock i
allmänhet kunna faststäflas redan vid domstillfället om ett sådant hinder mot
en verkställighet av utvisning kommer att bestå under överskådlig tid. En
annan utgångspunkt bör kunna vara att utlänningen gör gällande rätt till asyl i
Sverige. Även i andra situationer kan emellertid omständigheter framkomma som
ger anledning att överväga om hinder mot en kommande verkställighet av ett
utvisningsbeslut kommer att uppstå. För att skapa underlag för bedömningen bör
domstolen inhämta yttrande från invandrarverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är inte bara sådana hinder som anges i 8 kap. I—4§§ som skafl beaktas utan
också andra särskilda hinder som kan tänkas föreligga, exempelvis av humanitär
natur. Om det vid denna prövning visar sig att ett avlägsnandebeslut inte
skulle gå att verkställa, bör beslut om avvisning eller utvisning inte
meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
de fafl där polismyndigheten fattar beslut om avvisning skafl några hinder mot
verkställighet normalt inte kunna föreligga. Om detta ändå görs gällande av den
avvisade torde detta få uppfattas som en begäran om asyl enligt 3 kap., och
ärendet får då behandlas i enlighet med detta, dvs. överlämnas till
invandrarverket för prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det hos polismyndigheten görs gällande verkställighetshinder enligt 8 kap. 1 —
4§§, när ett beslut om utvisning på gmnd av brott skall verkställas, får detta
uppfattas som en begäran om att utvisningsbeslut helt eller delvis skall
upphävas (se 7 kap. 16§). Polismyndigheten får i ett sådant fall underrätta
invandrarverket, som i sin tur skyndsamt skall överlämna ärendet tifl
regeringen för vidare prö|vning (8 kap. i 3 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket gäller endast ärenden om avvisning efler utvisning som<br>
handläggs av regeringen efler invandrarverket. Om det vid en prövning av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>.166</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ett sådant ärende visar
sig att ett avlägsnandebeslut inte går att verkställa Prop. 1988/89:86 får i
stället uppehållstillstånd ges. Om verkställighetshindret kan antas vara
övergående kan antingen ett tidsbegränsat uppehållstillstånd meddelas eller
förordnas att det skall anstå med verkställigheten av det meddelade
avvisnings- eller utvisningsbeslutet tills vidare. Detta har i andra stycket
uttryckts så att det i beslutet om avvisning eller utvisning skafl ges sådana
anvisningar i fråga om verkställigheten som prövningen kan föranleda. 1 denna
regel ingår skyldighet att i beslutet ange om det vid prövningen har
framkommit att utlänningen bara kan sändas till ett visst bestämt land eller
att verkställighet inte kan ske till något visst land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
gmnd av den nya konstmktionen är det av största vikt att omständigheter av
betydelse för bedömningen av verkställighetsfrågan klargörs redan vid
utredningen i första instans. Det måste alltså klargöras för utlänningen att
han under handläggningen hos invandrarverket eller regeringen också måste föra
fram vad han vill ha beaktat i detta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Återtransport
i vissa fall</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en utlänning, som enligt ett beslut som har meddelats med stöd av denna lag
bara får uppehålla sig i en viss del av landet ändå uppehåller sig på en annan
plats i Sverige, skall han genom polismyndighetens försorg föras tifl en plats
där han får vistas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
överensstämmer med 94 § UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbud
att återvända till Sverige</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
statens invandrarverk beslutar om avvisning eller utvisning, får beslutet
förenas med förbud för utlänningen att under viss tid återvända till Sverige
utan tillstånd av invandrarverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:63.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
dom eller ett beslut om utvisning enligt 7 eller 11 § skafl innehåfla<br>
förbud för utlänningen att återvända till Sverige under viss tid eller utan<br>
tidsbegränsning. I domen eller beslutet skall utlänningen upplysas om</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vilken
dag förbudet upphör att gälla och om den påföljd som överträdelse av förbudet
kan medföra enligt 10 kap. 4 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
39 § UllL skall invandrarverket, om det inte föreligger särskilda skäl däremot,
meddela ett s.k. återreseförbud när ett beslut om utvisning meddelas. Eftersom
en utlänning enligt förslaget kommer att avlägsnas från riket genom beslut om
avvisning i många fall där det enligt nuvarande bestämmelser skulle ha
beslutals om utvisning, bör återreseförbud i fortsättningen kunna meddelas
också när invandrarverket beslutar om avvisning. En regel med denna innebörd
har tagits in i yo>ira ycfcef.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Genom den föreslagna
regeln kommer ett återreseförbud att kunna<br>
meddelas även i några fafl där det hittills inte här kunnat ske, t. ex. i de
fafl<br>
invandrarverket avvisar en utlänning och beslutar om omedelbar verkstäl-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lighel,
dvs. motsvarigheten till de nuvarande s.k. direktavvisningsfallen<br>
hos poflsen. I många sådana fafl torde ett återreseförbud inte vara påkallat.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>167</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Återreseförbud bör också
kunna undvaras i fall där det framstår som Prop. 1988/89:86 sannolikt att
utlänningen kommer att rätta sig efter ett avlägsnandebeslut. Skyldigheten för
invandrarverket att meddela återreseförbud bör därför göras mindre sträng än
den är enligt 39 § UtlL. Ett beslut om återreseför-bud bör meddelas samtidigt
med ett beslut om avlägsnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
7 kap. 5§ andra stycket framgår att även regeringen kan besluta om
återreseförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
skillnad mot vad som gäller beträffande återreseförbud som meddelats av
regeringen enligt 11 § eller av en domstol i samband med en dom efler ett
beslut om utvisning på gmnd av brott, vilka kan upphävas endast av regeringen,
innebär ett återreseförbud enligt första stycket förbud att återvända utan
tillstånd av invandrarverket. I detta fall kan afltså invandrarverket upphäva
förbudets verkningargenom att ge utlänningen tillstånd att resa in och vistas i
Sverige. Detta'kan-ske genom att utlänningen får uppehållstiflstånd och, i förekommande
fafl, visering. Har i ett sådant fafl utlänningen överklagat avvisningen eller
utvisningen upphävs det beslutet. Avser överklagandet endast återreseförbudet,
avskrivs det ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
/ andra stycket motsvarar 42 och 49§§ UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Särskilt
tillstånd till kort besök i Sverige</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>15§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning som med stöd av 14 § har förbjudits att återvända till Sverige under
en viss tid eller för alltid kan av statens invandrarverk ges särskilt
tillstånd att göra ett kort besök här för synnerligen viktiga angelägenheter.
Ett sådant tillstånd kan, om def finns särskilda.skäl, ges även på ansökan av
någon annan än utlänningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
meningen överensstämmer i huvudsak méd 76 § UtlL och skiljer sig från
lagutredningens förslag genom att fömtsättningarna för att ett sådant tiflstånd
skall få ges anges redan i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra meningen görs klart att tillstånd kan meddelas också.pä begäran av annan
än utlänningen. Det kan t.ex. förekommaatt en utvisad,utlänning åberopas som
vittne-inför domstol.' Utlänningenkan då.ges tillstånd till ett kort besök i
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillstånd
för tillfällig vistelse i landet enligt 15§ meddelas av, invandrarverket.
Sådant tillstånd får lämnas även- om regeringen ellerddomstol meddelat
återreseförbudet. Tillståndet medför emellertid inte att återtese-förbudet
upphör att gälla. Efter besökef skäll .utlänningen afltså: på nytt lämna
landet. En uUänning som'inte efter besökstidens utgång'frivifligl reser ut
skall föras ut ur Sverige (jfr. kommentaren tifl I § första stycket 2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
kap. Kontroll- och tvångsåtgärder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
detta kapitel har sammanförts..de regler som styn.den yttre utlännings<br>
kontrollen (kontrollen av utlänningar i samband med in- och utresa) och<br>
den inre utlänningskontrollen (kontrollen av utlänningar som har tillåtits<br>
alt resa in i landet).</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>168</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kontroll i samband med
inresa och utresa</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
inresa eller utresa skall en utlänning visa upp sill pass för polismyndigheten,
om inte annat följer av föreskrifter som regeringen har meddelat. Utlänningen
skafl också lämna polismyndigheten de upplysningar och visa upp de handlingar
som är av betydelse för bedömningen av utlänningens rätt lill inresa och
vistelse i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med inresekontroll får en polisman kroppsvisitera en utlänning samt
undersöka hans bagage, handresgods, handväskor och liknande, i den utsträckning
som det är nödvändigt för att ta reda på utlänningens identitet. Sådan
undersökning får också ske för att ta reda på utlänningens resväg till Sverige,
om denna är av betydelse för bedömningen av rätten att resa in i och vistas här
i landet. En polisman får i samband med inresekontrollen även undersöka
bagageutrymmen och övriga slutna utrymmen i bilar och andra transportmedel i
syfte alt förhindra all utlänningar reser in i Sverige i strid mot
bestämmelsema i denna lag eller i en författning som har utfärdats med stöd av
denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
inresekontrollen sker under medverkan av tullmyndigheten, kustbevakningen
eller med hjälp av en särskilt förordnad passkontroflant, skall pass och andra
handlingar uppvisas för tulltjänstemannen, tjänstemannen vid kustbevakningen
eller passkontrollanten. Dessa har under sådana omständigheter samma
befogenheter som anges i första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Protokoll
skall föras över kroppsvisitation. 1 protokollet skall anges vad som har
förekommit vid visitationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragraferna
gäller kontroll vid inresa (jfr. avsnitt 2.2.2) och — i fråga om 1 § — utresa.
Beträffande kontroll av utlänningar som — legalt eller illegalt — befinner sig
i landet gäller 6 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>11
§ återfinns i allt väsentligt de bestämmelser om kontroll av utlänningar i
samband med in- och utresa (yttre utlänningskontroll) som för närvarande finns
i 8§ första stycket UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreskriften
att utlänningen är skyldig att förete biljett har dock bytts ul mot en allmän
skyldighet att förete de handlingar som kan vara av betydelse för all la
ställning till utlänningens rätt att resa in och vistas i Sverige. Hit hör ofta
färdhandlingar, eftersom dessa kan vara av betydelse bl. a. för att utröna om
en utlänning skafl få stanna i Sverige, åtminstone temporärt, eller återsändas
till ett annat land. Med stöd av denna bestämmelse kan polismyndigheten också
begära att utlänningen visar fram visering efler arbetstillstånd, som inte
förts in i passet, eller andra identitetshandlingar än pass.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2
§ första stycket. En polisman ges enligt lagförslaget, utöver vad som för
närvarande gäller, rätt att kroppsvisitera en utlänning samt undersöka vissa av
hans tillhörigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kroppsvisitation
innebär i första hand undersökning av en persons kläder och av det denne i
övrigt bär på sig. Även undersökning av det som någon bär med sig, t. ex. en
väska, brukar hänföras tifl kroppsvisitation. För tydlighetens skull har
emellertid i paragrafen införts en uttrycklig bestämmelse om undersökning av
bagage m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftet
med bestämmelsen är att komma till rätta med de problem som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>169</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>följer av att man inte vet
utlänningars identitet eller resväg, jfr. avsnitt Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.2.6. Kroppsvisitation
och undersökning av handväskor m.m. får med</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>stöd av denna paragraf
göras endast i den utsträckning det är nödvändigt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>för att man skall komma
underfund med utlänningens identitet eller</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>resväg. Undersökningen får
afltså inte ske i annat ovidkommande syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Undersökning för att
utröna resvägen får endast göras om resvägen är av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>betydelse för utlänningens
rätt alt vara kvar i Sverige. Möjligheten är av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>intresse främst för att
den s.k. första asyllandsprincipen skall kunna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tillämpas. För att
undersökning skafl få ske krävs också att dokument, som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>styrker identitet eller
resväg, behövs för de syften som angivits. Om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bagage, handväskor etc.
påträffas vid genomsökande av bagageutrymmen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>så kan detta resgods
genomsökas med stöd av denna paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
8 § Qärde stycket UtlL får en polisman i samband med inresekontroll undersöka
bagageutrymmen och övriga utrymmen i bilar och andra transportmedel i syfte att
förhindra att utlänningar reser in i Sverige i strid mot bestämmelserna i UtlL
eller i en författning som har utfärdats med stöd av UtlL. Enligt paragrafens
lydelse före den lagändring som redovisas nedan (andra stycket) gavs en
polisman rätt att undersöka bagageutrymmen och övriga slutna utrymmen. Någon
ändring i sak av denna bestämmelse var inte avsedd att vidtas genom prop.
1987/88:142, FöU 10, rskr. 299, SFS 1988:434). I mift förslag tifl lydelse har
därför ordet slutna återinförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2§
andra stycket motsvarar 8 § fjärde stycket andra meningen UtlL. Om
inresekontrollen sker under medverkan av en tuflmyndighet eller kustbevakningen
eller med biträde av en särskilt förordnad passkontrollant, skall
tulltjänstemannen, tjänstemannen vid kustbevakningen efler passkontrollanten
ha samma befogenhet som polisen. Till följd av att kustbevakningen fr.o.m. den
I juli 1988 avskildes från tullverket och bildade en egen myndighet gjordes
tillägget i bestämmelsen om att inresekonlroll kan ske under medverkan av
kustbevakningen (SFS 1988:434). I bestämmelsen har också tagits in den regel
om skyldighet att i vissa fall visa upp pass och andra handlingar för en
tulltjänsteman eller en tjänsteman vid kustbevakningen som för närvarande
återfinns i 23 § UtlF (SFS 1988:467).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
2§ tredje stycket skall protokoll föras över kroppsvisitation. Bestämmelsen
överensstämmer i huvudsak med vad som gäller beträffande kroppsvisitation
enligt rättegångsbalken. 1 protokollet skall antecknas vad som kommer fram vid
förtätthingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
paragrafen har inte tagits in några särskilda regler om vilka hänsyn som<br>
bör tas i samband med kroppsvisitation. I 2 b§ lagen (1976:371) om<br>
behandling av häktade och anhållna m.fl. ges utförliga regler om vad sotn i<br>
det sammanhanget skall iakttas vid bl. a. kroppsvisitation. Där sägs bk a.<br>
att kroppsvisitation inte får göras mer ingående än vad ändamålet med<br>
åtgärden kräver och att all déii hänsyn som omständighetema medger skafl<br>
iakttas. Om möjligt skall ett vittne närvara. Vidare gäller att åtgärder i<br>
fråga om kvinnor inte får verkställas efler bevittnas av andra än kvinnor,<br>
läkare eller legitimerade sjuksköterskor. Liknande regler återfinns även i<br>
annan lagstiftning som medger kroppsvisitation (se' l.ex. 5§ lagen<br>
/1970:926/om särskild kontrofl på flygplats), bäreriiot har det inte ansetts</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>170</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nödvändigt
att ha en uttrycklig regel av denna innebörd i anslutning tifl Prop.
1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>19§
polislagen (1984:387) om kroppsvisitation (skyddsvisitation), en regel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
har nära likheter med den nu föreslagna bestämmelsen vad gäller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ändamål
och innehåll. I det sammanhanget ansågs det (prop. 1983/84:111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>s.
120) som självklart att även en sådan ytlig kroppsvisitation som det här</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>är
fråga om alltid skall göras med tillbörlig hänsyn till personernas kön och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>på
ett sådant sätt att åtgärden inte väcker onödig uppmärksamhet. Med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hänsyn
till att en erinran om delta gjorts i rikspolisstyrelsens tiflämpnings-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>föreskrifter
ansågs någon bestämmelse härom i lagen inte behövlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarande
bedömning har gjorts här. Nödvändiga tillämpningsföreskrifter bör kunna
utfärdas av rikspolisstyrelsen i nära anslutning tifl de regler som gäller
enligt 2 b§ häkteslagen. Därvid bör särskilt beaktas att det här kan röra sig
om personer, vars etniska eller religiösa bakgrund motiverar särskilt
hänsynstagande vid valet av den tjänsteman som utför visitationen. Det kan
alltså finnas anledning att se till att visilation alltid utförs av en person
av samma kön som den visiterade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Omhändertagande
av pass</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en utlänning vid ankomsten till Sverige eller därefter ansöker om
uppehållstillstånd, får polismyndigheten ta hand om hans pass eller annan
identitetshandling i avvaktan på att han får tillstånd att vistas här eller
lämnar landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
motsvarar i huvudsak 8 b§ UtlL. För det fall utlänningen saknar pass har
polismyndigheten getts möjlighet att i stället omhänderta annan
identitetshandling. Ett omhändertagande enligt denna paragraf bör ske endast om
det kan underlätta utredningen eller verkställigheten av ett eventuellt
avlägsnandebeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Omhändertagande
av biljetter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlännings biljett för resan från Sverige får omhändertas av polismyndigheten
i avvaktan på att utlänningen får tillstånd att vistas i Sverige eller lämnar
landet, om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. utlänningen
saknar pass, visering, uppehållstillstånd efler arbetstifl<br>
stånd när detta fordras för inresa eller vistelse i Sverige, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. utlänningen
kan antas komma att ansöka om uppehållstiflstånd.'</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>-<br>
Biljetten får omhändertas bara om det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
framstår som sannolikt att utlänningen kommer alt vägras tiflstånd att vistas
här,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
finns anledning ärt anta att utlänningen annars gör sig av med biljetten och
inte själv kan betala kostnaden för sin resa från Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten
får försöka lösa in biljetten, om den annars skulle<br>
förlora sitt värde. Om inlösen sker, skafl omhändertagandel avse dé pengar '<br>
som då betalas ut.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
överensstäfnmer med 8 a§ UtlL. Paragrafen har utfor<br>
mats i enlighet med/araé-Zj förslag: Någon ändringi sak är inte avsedd'.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fingeravtryck och
fotografi</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5§</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten får
fotografera en utlänning och ta hans fingeravtryck</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningen inte kan styrka sin
identitet vid ankomsten till Sverige eller när han därefter ansöker om
upphållstillstånd, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>det finns förutsättningar att
ta utlänningen i förvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
motsvarar 8 c och 50 a§§ i UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kontroll
under vistelsen i Sverige</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning som vistas i Sverige är skyldig all på begäran av en polisman visa
upp sitt pass eller andra handlingar som visar att han har rätt att uppehålla
sig i Sverige. Han är också skyldig att efter kallelse av polismyndigheten
komma lill myndigheten och lämna uppgifter om sin vistelse här. Om utlänningen
inte gör det, får han hämtas. Öm det med hänsyn till utlänningens personliga
förhållanden eller av annan anledning kan antas att han inte skulle följa
kallelsen, får han hämtas utan föregående kallelse. Kontrollåtgärder enligt
första stycket får vidtas endast om del finns anledning att anta att
utlänningen saknar rätt att uppehålla sig här eller om det annars finns
särskild anledning lill kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
denna paragraf finns bestämmelser om kontroll av utlänningar, som har tillåtils
resa in i Sverige (inre utlänningskontroll). Den gäller både för en utlänning
som har fått tillstånd att vistas här och för en utlänning, vars ansökan härom
ännu inte har färdigbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket motsvarar 8 § andra stycket UtlL. Föreskriften att utlänningen är
skyldig all förete biljett har dock bytts ut mot en skyldighet alt förete de
handlingar som kan vara av vikt för att man skall kunna ta ställning lill
utlänningens rätt att vistas i Sverige (jfr. motiveringen lill I §).
Bestämmelsen innebär inte att utlänningar är skyldiga att bära passet på sig
under vistelsen i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
innebär också all en utlänning under vissa förutsättningar kan hämtas lill
polismyndigheten för att lämna uppgifter om sin vistelse här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Asylärendeutredningen
har föreslagit att en utlänning också skall kunna hämtas, om han inte åtlyder
en anmodan av invandrarverket att inställa sig på en utredningssluss för
utredning. Någon hämtningsmöjlighel i delta syfte har dock inte föreslagits
här. Att en utlänning, som inte medverkar till att ärendet om
uppehållstillstånd blir utrett, ibland kan tas i förvar framgår av 6 kap. 2 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket, som är nytt, är en erinran om alt det skafl finnas någon<br>
särskild anledning att kontrollera en viss utlänning innan bestämmelserna<br>
i första stycket får tillämpas. JO har i ärenden om utlänningskontroll år<br>
1980 och 1981 (dnr 762 - 1980 och 1377 -1981) framhållit bl. a. att "en<br>
bart det förhållandet all en person har ett utseende som uppfattas som<br>
utländskt inte kan ge tillräcklig anledning att hejda vederbörande på gatan<br>
och inleda utlänningskonlroll". Utlänningens uppträdande eller umgänge</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>172</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kan emellertid ibland ge
anledning till misstanke att han inte har rätt att Prop. 1988/89:86
uppehålla sig här. Kontrollåtgärder kan då vidtas med stöd av denna paragraf
Vidare måste en utlänning, som ännu inte har beviljats uppe-hållslillstånd,
kunna kallas till förhör i anledning av sin ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
kap. Särskilda bestämmelser om förvar och uppsikt m. m. Kvarhållande för
utredning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
utredning i samband med inresa eller utresa eller i samband med kallelse eller
hämtning enligt 5 kap. 6§ får en utlänning hållas kvar, dock inte längre än
nödvändigt och inte i något fall längre än sex timmar, om inte beslut har
meddelats om förvar enligt 2 eller 3 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
motsvarar 8§ tredje stycket UtlL. Bestämmelsen har kommenterats i den allmänna
motiveringen, avsnitt 2.2.6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förvar
och uppsikt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förvar
av vuxna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning som har fyllt sexton år får tas i förvar om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. hans
identitet är oklar vid ankomsten till Sverige eller när han däref<br>
ter ansöker om uppehållstillstånd och han inte kan göra sannolikt all den<br>
identitet han uppger är riktig samt hans rätt att resa in i eller vistas i<br>
Sverige inte kan bedömas ändå, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>del är nödvändigt för att en
utredning om hans rätt att stanna i Sverige skall kunna genomföras, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>det är sannolikt att han kommer
att avvisas eller utvisas enligt 4 kap. 1 —3 eller 11 § eller fråga uppkommer
om verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om förvar enligt första stycket 3 får meddelas endast om det med hänsyn lill
utlänningens personliga förhållanden eller övriga omständigheter finns
anledning att anta att han annars kommer att hålla sig undan eller bedriva
brottslig verksamhet i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>I
2 och 3§§ regleras förulsättningarna för att utlänningar skall få tas i förvar
i samband med tillämpningen av utlänningslagen. Vissa förändringar har gjorts
i förhållande lill UtlL, där förvarskriterierna återfinns i 50§. Ändringarna
innebär bl. a. att förutsättningarna för all ta barn under 16 år i förvar
definieras tydligare och inskränks samt att utlänningar över 16 år får tas i
förvar i något fler fall än för närvarande. Paragraferna har i förhållande lill
det remitterade förslaget jämkats något på förslag av lagrådet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
2 § regleras förulsällningarna för att ta en utlänning som har fyllt 16 år i<br>
förvar. Enligt/o>5W stycket punkt 1, som innebär en saklig nyhet, kan detta<br>
till en början ske om utlänningens identitet är oklar när han kommer till<br>
Sverige eller när han efter ankomsten söker uppehållstillstånd. För att en<br>
reell kontroll skall kunna hållas över att utlänningslagens bestämmelser<br>
uppfylls är det en förutsättning att man vet identiteten på de utlänningar</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>173</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>som tillåts resa in i
eller avvaktar beslut i fråga om uppehållstiflstånd i Prop. 1988/89:86</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sverige. Tifl skiflnad
från vad som gäller enligt nuvarande ordning (50 §</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>första stycket UtlL) är
det inte en fömtsättning för tillämpningen av denna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>punkt att det sannolikt
kommer att fattas ett avlägsnandebeslut. Förslaget</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>föranleds av att det just
beträffande den som saknar handlingar och vars</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>identitet till följd härav
är oklar ofta kan vara särskilt svårt att avgöra om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>det är sannolikt att ett
beslut om avlägsnande kommer att meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Identiteten behöver i
allmänhet vara känd för att man skall kunna bedöma</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sannolikheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
innebär inte att alla utlänningar som saknar pass efler andra
identitetshandlingar får tas i förvar. Identiteten kan göras sannolik även på
andra sätt, t. ex. genom uppgifter från andra personer eller genom att
utlänningens berättelse om vem han är och varför han saknar identitetshandlingar
bedöms vara trovärdig. Som en ytterligare fömtsättning för förvarstagande anges
därför ätt utlänningen vars identitet är oklar, inte kan göra sannolikt att den
identitet han uppger är riktig. Någon fuflständig bevisning om identiteten
krävs afltså inte. Det är tillräckligt att det med hänsyn till samtliga
omständigheter är tifl övervägande del sannolikt att utlänningen har den
identitet han påstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en utlännings rätt att få resa in i eller vistas i Sverige kan bedömas utan alt
identiteten är fuflständigt känd, får förvarstagande på denna grund inte ske.
Däremot kan i ett sådant fall förvarstagande någon gång ske på grund av
bestämmelsen i punkten 3, dvs. om det är sannolikt att han kommer att avvisas
eller utvisas. Görs å andra sidan den bedömningen att han trots den oklara
identiteten rimligen måste beviljas asyl i Sverige, bör självfallet inte heller
något förvarstagande ske. Dessa inskränkningar i möjligheten ätt besluta om
förvar med stöd av punkten 1 har uttryckts genom kravet att utlänningens rätt
att resa in i landet inte kan bedömas ändå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
är inte tillämplig på utlänningar som påträffas inne i landet och som inte
söker uppehållstiflstånd. Om en sådan person inte kan styrka sin identitet kan
detta ibland utgöra gmnd för antagande alt han sannolikt inte har rätt att
vistas i Sverige. Förvarsgmnden i punkt 3 — med beaktande av de ytterligare
fömtsättningar som anges i andra stycket — kan då i stället vara tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även bestämmelsen i första
stycket punkt 2 saknar motsvarighet i nuva<br>
rande lag. Motiven bakom bestämmelsen har redovisats i den aflmänna<br>
motiveringen, avsnitt 2.2.6. Enligt bestämmelsen får en utlänning tas i<br>
förvar om del är nödvändigt för all en utredning om hans rätt att stanna i<br>
Sverige skall kunna genomföras. Det krävs alltså inte, tifl skiflnad från vad<br>
som gäller enligt bestämmelsen i punkt 3 och andra stycket, att det finns<br>
anledning att anta att han annars kommer att hålla sig undan. I kravet på<br>
att ett fdrvarstagande skall vara nödvändigt för att kunna genomföra<br>
utredningen ligger dock att det måste föreligga mycket starka skäl för att<br>
besluta om ett frihetsberövande i delta syfte. Ett sådant skäl kan vara att<br>
något utredningsförhör inte har kunnat hållas under de sex timmar som<br>
utlänningen får hållas kvar för utredning enligt 1 §. Detta bör dock behöva<br>
inträffa bara undanlagsvis, t.ex. i samband med att ett stort antal utlän-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>174</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ningar
anländer samtidigt tifl en inresekontrollplats. Ett annat skäl kan Prop.
1988/89:86 naturligtvis vara att en utlänning som redan finns i landet trots
polismyndighetens ansträngningar inte har velat medverka tifl att frågan om
hans rätt att vistas här i fortsättningen blir vederbörligen utredd. Enbart det
förhållandet att det skulle underlätta för den utredande myndigheten att ta
utlänningen i förvar kan däremot naturligtvis aldrig anses utgöra ett tillräckligt
skäl för förvarstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
4§ framgår att möjligheten att hålla en person i förvar enligt denna punkt är
mer begränsad i tiden än i övriga fafl (48 timmar).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket punkt 3 samt andra stycket återfinns de bestämmelser om förvar
som överensstämmer med den nu gällande huvudregeln i 50 § UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förvar
av barn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning under sexton år får las i förvar endast om det är sannolikt att han
kommer att avvisas eller utvisas enligt 4 kap. 1—3 eller 11 § efler fråga
uppkommer om verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning och det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. finns
en uppenbar risk för att han annars håller sig undan och<br>
därigenom äventyrar en förestående verkstäflighet som inte bör fördröjas,<br>
eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. finns
anledning att anta att han annars bedriver brottslig verksamhet i<br>
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som är under sexton år får inte tas i förvar om det är tillräckligt att han
ställs under uppsikt enligt bestämmelsema i 5 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
ett barn under sexton år skulle komma att skiljas från sin vårdnadshavare
eller, om de är flera, en ay dem genom att vårdnadshavaren eller barnet tas i
förvar får åtgärden vidtas endast om det finns synnerliga skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av den allmänna motiveringen, avsnitt 2.2.6, bör barn under 16 år få
tas i förvar endast när det finns synnerligen starka skäl för detta.
Förutsättningarna för förvarstagande av barn anges i denna paragraf</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med vad som för närvarande föreskrivs i 50 § UtlL krävs att det är<br>
sannolikt alt ett avlägsnandebeslut kommer all fattas efler att det finns ett<br>
verkställbart sådant beslut. Detta motsvarar alltså den situation som be<br>
träffande vuxna anges i 2§ första stycket 3. Därutöver skall det i fråga om<br>
barn för det första finnas en uppenbar risk för att barnet håller sig undan.<br>
Det måste anses att det är barnet som håller sig undan även om det är fråga<br>
om ell litet barn som helt utan eget agerande göms undan av föräldrama.<br>
Risk för undanhåflande måste finnas i det enskilda fallet. Den kan t. ex.<br>
framgå av barnets eller vårdnadshavarens uppgifter eller beteende. För det<br>
andra skall det också finnas en uppenbar risk för att undanhållandet<br>
äventyrar en föreslående verkställighet som inte bör fördröjas. Detta torde<br>
framför aflt kunna anses vara fallet om verkställighet skall ske till ett s. k.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>175</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>första asylland. Som
har framgått tidigare måste avvisning lill ett första Prop. 1988/89:86 asylland
i allmänhet ske inom mycket kort tid efler ankomsten, om den alls skall gå all
genomföra. Det kan också anses vara viktigt att verkställigheten inte fördröjs
i ärenden där del redan har gått en längre tid efter del verkställbara avlägsnandebeslulet,
särskilt om det är bamet eller dennes vårdnadshavare som själva avsiktligt har
fördröjt verkställigheten. De nu behandlade förvarsgrunderna beskrivs i punkt
1.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
punkten 2 anges som grund för förvar att det skäligen kan befaras att barnet
bedriver brottslig verksamhet i Sverige. Den överensstämmer med vad som gäfler
för vuxna enligt 2§ och vad som har gällt enligt UtlL. För att förvarstagande
skall få ske bör det vara fråga om brottslighet av någon omfattning eller
betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
saknar motsvarighet i UtlL. Förvar av barn får i fortsättningen inte
tillgripas ulan alt det har gjorts en bedömning av om det är tillräckligt att
barnet i stället ställs under uppsikt. Uppsikt kan exempelvis ske genom att
barnet får bo hos en släkting eller på annat lämpligt ställe och inte utan
särskilt tillstånd får lämna det område där denna bostad är belägen. Det område
där barnet får vistas bör naturligtvis inte vara så begränsat alt del i
realiteten är fråga om ett förvar, jfr. motiveringen till 5§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
uttrycker den vikliga huvudregeln all ett barn och dess föräldrar i princip
inte skall få skiljas ål genom ett förvarstagande av någon av dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
synnerliga skäl föreligger får dock barnet skiljas från sina föräldrar eller
någon av dem. Ett sådant synnerligt skäl kan vara all det beträffande en av
föräldrarna föreligger risk för undanhållande men inte beträffande den andra.
Likaså kan det någon gång anses vara ett synnerligt skäl för att skilja barnet
från någon av föräldrarna att man behöver kunna ta föräldern i förvar med stöd
av 2§ första stycket 1 eller 2 för att kunna utröna familjens identitet eller
genomföra en utredning om familjens rätt att stanna i Sverige. All undvika
familjesplittring genom att la såväl barn som vårdnadshavare i förvar får
givetvis inte förekomma, om inte förutsättningarna för förvar föreligger
beträffande samtliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
barnet redan har skilts från föräldrarna genom deras eget förfarande<br>
— t. ex. genom att de har lämnat barnet hos någon annan och själva håller<br>
sig undan - utgör tredje stycket i sig inte något hinder mot att ta barnet i<br>
förvar. Själva förvaret medför inte familjesplittringen. Men att det skulle<br>
vara motiverat att ta ett ensamt barn i förvar under sådana förhållanden<br>
måste anses vara i det närmaste uteslutet i praktiken. Självfallet får ett<br>
förvarstagande av en medlem av en familj aldrig tillgripas för all förmå<br>
andra familjemedlemmar att ge sig tillkänna.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>176</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Begränsning av liden för
förvar</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4§</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En utlänning får inte
hållas i förvar med stöd av 2§ första stycket 2 längre</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tid än 48 timmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt får en utlänning inte hållas kvar i förvar mer än två veckor, om det
inte finns synnerliga skäl för en längre tid. Om ett beslut om avvisning eller
utvisning har meddelats, får en utlänning dock hållas i förvar i högst två
månader, om det inte finns synnerliga skäl för en längre tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
har anförts i den allmänna motiveringen bör det inte få komma i fråga att hålla
en utlänning i förvar av utredningsskäl annat än en myckel kort tid. I första
stycket föreskrivs därför en särskilt kort tidsfrist, 48 limmar, för förvar som
har beslutats av utredningsskäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
angivna tiden är den maximall tillåtna och får, till skillnad från vad som
gäller de fall som regleras i andra stycket, inte förlängas. Självfallet måste
polismyndigheten eller den myndighet som annars har beslutat om förvaret sträva
efter all genomföra utredningen på så kort tid som möjligt. Jag förutsätter all
detta måste vara möjligt i flertalet fall och att förvarstider som överstiger
tolv limmar blir ovanliga. För detta talar det förhållandet att flera
polismyndigheter under remissbehandlingen har förordat att man i stället för
att införa den aktuella förvarsgrunden borde utöka tiden för kvarhållande
enligt I § från sex till tolv limmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket motsvarar 53 § första stycket UllL. Bestämmelsen innebär att förvar i
andra fall än ulredningsfallen normalt får pågå i högst två veckor eller, om
ett beslut om avlägsnande föreligger eller det är en verkslällighetssituation,
i högst två månader. Förvar under en längre tid förulsälter att del föreligger
synnerliga skäl i samband med den fömyade prövning, som skall ske enligt 6§ och
som regelmässigt skall föregås av en förhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
särskilt kort lidsfrist för förvar på den nya förvarsgmnden oklar identitet (2§
första stycket 1) föreslås inte. Enbart det förhållandet att identiteten är
oklar bör dock aldrig kunna anses innebära sådana synnerliga skäl som krävs
för förvar i längre tid än två veckor. Man torde hämtöver få kräva t. ex. att
det föreligger sannolika skäl för avvisning eller alt möjligheten att
verkställa ett beslut fortfarande utreds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
remitterade förslaget innehöll även ett tredje stycke som på förslag av
lagrådet slopats (se kommentaren till 9 och 10§§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Uppsikt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning som har fyllt sexton år kan, under de fömtsättningar som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>anges
i 2 §, i stället för att tas i förvar ställas under uppsikt, om detta är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tillräckligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppsikt
innebär att utlänningen är skyldig all på vissa lider anmäla sig hos
polismyndigheten i orten eller lämna ifrån sig sitt pass eller annan
legilimationshandling efler uppfylla andra särskilda villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
motsvarar till sin lydelse 50§ andra stycket UtlL.<br>
Förutsättningarna för all ett beslut om uppsikt skall få fattas är desam-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>12
Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 86</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ma som för ett beslut om
förvar enligt 2§. För ett beslut om uppsikt Prop. 1988/89:86 förutsätts
dessutom enligt första stycket all denna åtgärd måste anses tillräcklig t.ex.
för att förhindra ett undanhållande eller en brottslig verksamhet. Genom att
två nya grunder införs för beslut om förvar kommer också beslut om uppsikt
formellt att kunna användas i fler fall än för närvarande. Utrymmet för alt
använda uppsikt i stället för förvar i fråga om den vars identitet är oklar
eller den som behöver utredas lär dock i praktiken bli myckel begränsat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
1 kap. I § andra stycket får anses följa att uppsikt bör väljas som
tvångsåtgärd framför förvar när del är möjligt. Lagen skall enligt den
bestämmelsen tillämpas så att utlänningen inte utsätts för mer långtgående
åtgärder än som är nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
inrådan av lagrådet har för tydlighetens skull angetts att första stycket
gäller utlänningar över sexton år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket anges innebörden av begreppet uppsikt. Dessa bestämmelser skall
också tillämpas beträffande den som är under 16 år. Alt den som är under 16 år
inte får las i förvar, om uppsikt bedöms vara tillräckligt framgår av 3§ andra
stycket. Särskilt när det gäller barnfamiljer måste därför möjligheten att
besluta om uppsikt i stället för förvar prövas noga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
exempel på villkor utöver dem som nämns i andra stycket, kan nämnas åläggande
för utlänningen att uppehålla sig på en viss ort eller i en viss kommun.
Däremot torde det inte få komma i fråga att utlänningen åläggs alt vistas inom
ett mer begränsat område, t. ex. en flyktingförläggning. Ett sådant åläggande
skulle kunna vara att anse som ett förvar. Som framgår av 7 kap 1 § kan ett
beslut om uppsikt inte överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av vissa uttalanden i specialmotiveringen till lagrådsremissen har
lagrådet framhållit följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Enligt
Europakonventionen har den som berövats friheten rätt att inför domstol
påfordra att lagligheten av ell frihetsberövande prövas. Varje åliggande för en
person att vistas på en viss plats eller inom ett visst område t. ex. en kommun
torde inte kunna anses som ett frihetsberövande i konventionens mening. Är
emellertid platsen till ytan så liten som en förläggning eller en
ulredningssluss kan antas vara föreligger med stor sannolikhet ett
frihetsberövande. Jfr. Guzzardimålet, Europadomstolens publikationer, serie A
39, där den europeiska domstolen fann alt det förelåg ett frihetsberövande då
en person ålagts att vistas på en liten ö utanför Sardinien. Enligt lagrådets
mening bör därför som villkor vid beslut om uppsikt inte få föreskrivas all en
utlänning skall vistas på en förläggning eller utredningssluss. Skall
möjligheten att föreskriva sådana villkor behållas bör det införas regler om
rätt att överklaga ett beslut om uppsikt."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket har i förhållande till lagrådsremissens lagförslag på lagrådets inrådan
justerats på så sätt all sista meningen har strukits. I meningen angavs, i
likhet med vad som föreskrivs i 50 § andra stycket sista meningen UtlL, att en
utlänning som inte uppfyller de särskilda villkor som föreskrivits när han
ställs under uppsikt får tas i förvar. Enligt lagrådets mening är en sådan
regel alltför onyanserad. Lagrådet anför i sitt yttrande bl.a. följande:
"Avsikten kan knappast vara all varje avvikelse från de föreskriv-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>na
villkoren skall kunna medföra att förvar tillgrips. Skall en sanktion vid
Prop. 1988/89:86 överträdelse av uppsiklsvillkoren behållas bör överträdelsen
på något sätt kvalificeras. Enligt lagrådets mening behövs emellertid inte
någon särskild bestämmelse. Det följer av paragrafen att om förutsättningar för
uppsikt inte längre föreligger kan frågan om förvar tas upp till
prövning."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ny
prövning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
beslut om förvar som avses i 4§ andra stycket skall prövas på nytt senast två
veckor eller, om beslut har meddelats om avvisning eller utvisning, två
månader efter den dag då förvarsbeslulet verkställdes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
beslut om uppsikt skall prövas på nytt inom sex månader från beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
utlänningen hålls kvar i förvar eller fortfarande skall slå under uppsikt,
skall ny prövning fortlöpande ske inom samma lider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
ny prövning inte sker inom föreskriven tid upphör beslutet om förvar eller
uppsikt att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Varje
ny prövning av ell beslut om förvar skall föregås av en förhandling. Detta
gäller även ett beslut om uppsikt, om del inte med hänsyn till utredningens
beskaffenhet eller andra omständigheter framstår som uppenbart att en sådan
saknar betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det inte längre finns skäl att hålla utlänningen i förvar eller under uppsikt,
skall åtgärden omedelbart upphävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
6 § första, andra och tredje stycket ges regler om förnyad prövning av förvars-
och uppsiktsbeslut. Nuvarande regler finns i 53 § UtlL. Enligt den bestämmelsen
gäller ett förvarsbeslut inte längre än två veckor resp. två månader, räknat
från dagen för beslutet om förvar. Ett beslut att ställa en utlänning under
uppsikt gäller för varje gång högst sex månader. Förvar eller uppsikt utöver de
nämnda tidsperioderna kräver ett nytt beslut. Enligt förslaget skall istället
en ny prövning ske inom samma tidsrymd som för närvarande gäller för fattande
av ett nytt beslut. Vad gäller förvarsbeslut slås fast att tidsfristen räknas
från den dag då det faktiska omhändertagandel skedde. Beträffande beslut om
uppsikt har på inrådan av lagrådet beslulsdagen behållits som utgångspunkt för
beräkningen av inom vilken lid en förnyad prövning måste ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
tredje stycket anges all ny prövning fortlöpande skall ske inom samma lider.
Det innebär att en förnyad prövning skall ske inom två veckor eller två månader
resp. sex månader från det föregående beslutet. I överklagade ärenden om
avvisning eller utvisning räknas liden från avlägsnandebeslulet, om
myndigheten enligt I0§ förordnat all utlänningen fortfarande skall hållas i
förvar eller slå under uppsikt. Även överinstansen skall fortlöpande iaktta
samma tidsfrister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framhållits av lagrådet skall bestämmelsen iakttas av alla de myn<br>
digheter som handlägger ärenden om förvar, dvs. inte bara de myndigheter<br>
som handlägger själva avlägsnandeärendet utan också de myndigheter som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>179</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>i samband med
verkställighet av ett avlägsnandebeslut har all ta ställning Prop. 1988/89:
86 till en förvars- eller uppsiktsfråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har vidare framhållit all den förnyade prövningen av beslut om förvar eller
uppsikt som skall ske enligt 6§ skiljer sig helt från omprövningar enligt
förvaltningslagen och 7 kap. 10§. I 6§ är del fråga om en prövning inom vissa
tidsfrister utan att del finns anledning anta all beslutet är oriktigt. De nya
prövningarna måste företas för att beslutet skall bevara sin giltighet. För att
markera denna skillnad har på lagrådels inrådan paragrafens rubrik givils
lydelsen "Ny prövning". Lagrådets genomgång har även föranlett vissa
justeringar av lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
förnyad prövning inte sker inom den föreskrivna tiden förfaller beslutet om
förvar eller uppsikt (fjärde stycket).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i della sammanhang nämna att JO i ett beslut (dnr 2781 — 1986) har
ifrågasatt, om beslut om förvar normalt bör fattas i den eftersöktes ulevaro
och därvid hävdat att uttryckligt lagstöd saknas för detta. Jag anser att den
lydelse som jag nu föreslår i första stycket ger klart stöd för att förvar kan
beslutas trots att utlänningen ännu inte har påträffats. Därmed har inte sagts
att en sådan ordning normalt bör tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
7§ föreskrivs att varje ny prövning av ett beslut om förvar skall föregås av en
förhandling. Detta motsvarar vad som gäller enligt nuvarande regler (53 § andra
stycket UllL). Hämtöver föreskrivs en ny skyldighet att hålla förhandling även
när ett beslut om uppsikt prövas om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
denna skyldighet att hålla förhandling vid uppsikt ges dock möjlighet all
avstå, om förhandlingen är uppenbart obehövlig. Om ett uppsiklsbeslut inte kan
anses medföra några allvarligare restriktioner, t.ex. om utlänningen endast har
ålagts all lämna ifrån sig sitt pass, torde förhandling inte behöva hållas, om
inte utlänningen begär det för att få tillbaka passet och anför några skäl
varför omhändertagandet av passet har föranlett problem. Ett beslut alt inte
hålla förhandling får inte överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8§.
Motsvarar 54 § andra stycket UtlL. Ett förvarsbeslut skall omedelbart hävas om
det inte längre är nödvändigt. Så kan vara faflel bl. a. om del har blivit
möjligt att i stället la beslut om uppsikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Beslutande
myndigheter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om förvar eller uppsikt fattas av den myndighet som handlägger ett ärende om
uppehållstillstånd, avvisning efler utvisning. I ärenden som handläggs av
regeringen får det statsråd, som har till uppgift att föredra ärenden enligt
denna lag, under handläggningen besluta om förvar eller uppsikt. Beslut all ta
eller hålla kvar någon i förvar kan inte fattas av regeringen. Motsvarande
gäller beträffande uppsikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
verkställande myndigheten fattar beslut om förvar eller uppsikt, när ell beslut
om avvisning eller utvisning har lämnats till myndigheten för verkställighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utan
hinder av första stycket får ell beslut om förvar eller uppsikt<br>
meddelas av statens invandrarverk i ett ärende där handlingarna ännu inte<br>
har sänts över lill regeringen och av en polismyndighet i ett ärende där<br>
handlingarna inte har överlämnats till invandrarverket.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>180</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten får också
fatta beslut om att tillfälligt ta en utlänning i Prop. 1988/89:86 förvar eller
ställa honom under uppsikt, om del inte finns tid alt avvakta den handläggande
myndighetens beslut. Beslut med stöd av detta stycke skall skyndsamt anmälas
till den myndighet som handlägger ärendet, och denna myndighet skall därefter
omedelbart pröva om beslutet om förvar eller uppsikt skall fortsätta att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en utlänning som har tagils i förvar eller står under uppsikt avvisas eller
utvisas, skafl den myndighet som fattar beslutet pröva om utlänningen
fortfarande skall hållas i förvar eller slå under uppsikt. Regeringen får
upphäva beslut om förvar eller uppsikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>All
en polisman i vissa fall får omhänderta en utlänning i avvaktan på
polismyndighetens beslut om förvar framgår av 11 § polislagen (1984:387).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
utlänningskontroll sker under medverkan av tuflmyndigheten, kustbevakningen
eller med hjälp av särskilt förordnad passkontroflant, har tulltjänstemannen,
tjänstemannen vid kustbevakningen efler passkontrol-lanten samma räll att
omhänderta en utlänning som polismannen. Omhändertagandet skall så skyndsamt
som möjligt anmälas till en polisman för prövning av om åtgärden skall bestå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
9— 11 §§ regleras vilka myndigheter som skall fatta beslut i frågor om förvar
eller uppsikt m. m. Regleringen motsvarar i huvudsak vad som nu föreskrivs i
50, 51, 52 och 54 §§ UtlL. I vissa avseenden har reglerna fått anpassas lill
den ändring av beslutsbefogenheterna som har gjorts beträffande avvisning.
Huvudregeln är i fortsättningen att den myndighet som beslutar i ärenden om
avvvisning eller utvisning och därmed sammanhängande fråga om
uppehållstillstånd — den handläggande myndigheten — också bestämmer i fråga om
förvar eller uppsikt (jfr. tidigare uttalanden i prop. 1979/80:96 s. 102).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
9§ tredje och fjärde styckena samt i 11 § ges dock föreskrifter för
beslulsfaitandet i situationer där den handläggande myndigheten i realiteten
inte har möjlighet att ta ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2.7) iiar på lagrådels inrådan
nya regler införts beträffande handläggningen av frågor rörande förvar eller
uppsikt hos regeringen. Den i lagrådsremissen föreslagna regeln att
regeringens förvarsbeslul skall gälla i fyra dagar har slopats (jfr. 6 kap. 4§
tredje stycket i lagrådsremissens lagförslag). Vidare har ändringar genomförts
beträffande varaktigheten av ett beslut om förvar eller uppsikt som har
meddelats av det statsråd som har tifl uppgift att föredra ärenden enligt
utlänningslagen. Lagrådet har i yttrandet till 6 kap. 9 och 10§§ anfört bl. a.
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"När
ärenden om avvisning eller utvisning anhängiggörs hos regeringen<br>
ligger saken ibland tifl så att utlänningen redan är tagen i förvar. Det<br>
förekommer också att del ansvariga statsrådet beslutar interimistiskt om<br>
tagande i förvar. I båda dessa situationer kan enligt del remitterade försla<br>
get beslutet om förvar överklagas till förvaltningsdomstol (7 kap. 7 §). I och<br>
med att regeringen slutligt avgör ärendet överlämnas det för verkställighet,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>.
j,,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>normalt till
polismyndigheten. Det torde inte möta något principiefll hinder Prop.
1988/89:86 att för dessa fall tillämpa en ordning, som innebär att det tidigare
fattade beslutet om tagande i förvar kan bestå under verkställighetsskedet.
Eventuell förnyad prövning av det tidigare förvarsbeslutet får då göras av den
verkställande myndigheten. Den myndighetens beslut kan överklagas till
kammarrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan också inträffa, att polismyndigheten med stöd av 6 kap. 9§ fjärde stycket
beslutar att en utlänning tillfälligt skafl tas i förvar medan ett
avlägsnandeärende handläggs i regeringskansliet. 1 det faflel ankommer det på
det ansvariga statsrådet att göra en prövning av polisens beslut (6 kap. 9§
första och fjärde styckena). Statsrådets beslut kan överklagas tifl
regeringsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
har man att räkna med möjligheten att regeringen vid sin slutliga prövning av
avlägsnandeärendet finner, att skäl föreligger att ta den berörde utlänningen
i förvar. Det synes emellertid kunna överlämnas åt den verkställande
myndigheten att i det läget fatta beslutet om förvar. Det kan kanske då
inträffa, att utlänningen håller sig undan så snart han får reda på regeringens
beslut i avlägsnandeärendet och alltså innan polismyndigheten hunnit ta
ställning i frågan om förvar. Å andra sidan bör något liknande kunna inträffa i
den situation som fömtses i lagrådsremissen, eftersom utlänningen kan få reda
på regeringens beslut om förvar ungefär samtidigt med polismyndigheten och då
utnyttja tillfallet till att avvika innan polisen hunnit verkställa
regeringens beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
skall behandlas det fallet att regeringen vid sin slutliga prövning finner att
en utlänning, som är lagen i förvar, inte skall avlägsnas från landet eller av
annat skäl inte längre skall håflas i förvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
förordar lagrådet följande. Regeringen skall inte ges uppgiften att förordna om
att en utlänning skafl las efler hållas kvar i förvar. I konsekvens härmed bör
regeringen inte hefler kunna förordna, att en utlänning skafl ställas under
uppsikt. Däremot bör regeringen kunna häva beslut om förvar eller uppsikt ifall
regeringen beslutar att utlänningen inte skall avlägsnas från landet eller av
annat skäl inte skall hållas kvar i förvar efler stå under uppsikt. Ett beslut
av det ansvariga statsrådet om förvar eller uppsikt skall fortsätta att gälla
även efter det att regeringen slutligt beslutat att utlänningen skall
avlägsnas. Blir det senare aktuellt all göra en förnyad prövning av statsrådets
beslut, får den prövningen göras av den verkställande myndigheten. Ett beslut
av den myndigheten om förvar kan överklagas till kammarrätten. På motsvarande
sätt bör ett av en underordnad myndighet fattat beslut om förvar eller uppsikt
kunna bestå, även om regeringen slutligt avgjort att utlänningen skall
avlägsnas."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
9§ första stycket är det i princip den handläggande myndigheten, dvs. den
myndighet som beslutar i ärendet om avvisning eller utvisning, som beslutar om
utlänningen skafl tas i förvar eller ställas under uppsikt. Ett statsråd kan
också fatta beslut i fråga om förvar eller uppsikt i ärenden som har förts till
regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
den föreslagna lydelsen av första stycket kan regeringen inte fatta beslut om
alt la eller hålla kvar en utlänning i förvar eller besluta om att en utlänning
skall stäflas efler håflas kvar under uppsikt. Denna uppgift åligger i stället
det statsråd som har tifl uppgift att föredra ärenden enligt utlänningslagen.
Bestämmelse har tillkommit på förslag av lagrådet (se avsnitt 2.2.7).
Regeringen kan dock besluta om att upphäva ett redan fattat beslut om förvar
eller uppsikt (jfr. 10§).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>182</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som framhållits av
lagrådet följer av lydelsen all statsrådets beslut måste Prop. 1988/89:86
fallas under handläggningen, dvs. innan regeringen avgör ärendet om avvisning
eller utvisning. När regeringen fattat sitt beslut, kan statsrådet inte längre
påverka saken utan ansvaret övergår då på den verksläflande myndigheten. Vidare
framgår av den föreslagna lydelsen all ett av det ansvariga statsrådet fattat
beslut om förvar eller uppsikt beslår även efter det all regeringen meddelat
beslut om att utlänningen skall avvisas eller utvisas. För statsrådets beslut
gäfler emellertid de lidsfrister som anges i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra stycket får den verkställande myndigheten fatta beslut om förvar eller
uppsikt. Med stöd av denna bestämmelse kan den verkställande myndigheten dels
fatta ett nytt beslut om tvångsåtgärd, dels genom en ny prövning (se 6§) la
ställning till om ett redan fattal beslut skall bestå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
9§ tredje stycket skall invandrarverket kunna besluta om förvar eller uppsikt
även i sådana fall där beslutet om avvisning eller utvisning har överklagats
och sålunda handläggs hos regeringen men handlingarna i ärendet ännu inte har
hunnit översändas dit. Utlryckssättet i bestämmelsen avser att medge beslut om
förvar även i den situationen att invandrarverket har skilt ärendet från sig
genom beslut men beslutet varken har överklagats eller vunnit laga kraft.
Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 51 § UtlL. Enligt 9 § tredje stycket har
samma befogenhet tillagts polismyndigheten i motsvarande situationer. Har
verkställighet av en polismyndighets beslut påbörjats, är andra stycket
tillämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9§
Jjärde stycket. Innehåflel i bestämmelsen har sin motsvarighet i 52 § första
och tredje stycket UtlL. Bestämmelsen ger polismyndigheterna rätt att i vissa
fall fatta beslut om förvar eller uppsikt i ärenden som handläggs av
invandrarverket eller regeringen. Detta kan ske i brådskande situationer då
den handläggande myndighetens beslut om tvångsåtgärder inte hinner avvaktas.
Detta kan antas bli ett inte ovanligt förfarande i inledningsskedet av
asylärenden till följd av att polismyndigheten i praktiken måste inleda ett
utredningsförfarande i dessa utan att formellt vara handläggande, dvs.
beslutsfattande, myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
polismyndigheten har beslutat om en tillfällig tvångsåtgärd skafl detta
skyndsamt anmälas hos den myndighet som handlägger ärendet. Denna har då att
omedelbart ta ställning till om åtgärden skall bestå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10§.
Första stycket motsvarar i huvudsak 54 § första stycket första meningen UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket har som en följd av lagrådets förslag i anslutning till 9 och
10§§ införts en regel att regeringen får upphäva ett beslut om förvar eller
uppsikt. Denna lydelse jfr. med den föreslagna lydelsen av 9§ första stycket
utvisar att regeringen inte har att ta ställning tifl om ett beslut om förvar
eller uppsikt skall beslå när regeringen slutligen avgör att utlänningen skall
avlägsnas. Ett tidigare meddelat beslut fortsätter alltså att gälla inom den
tidsram som följer av 6§, om inte regeringen upphäver beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Il§.
I de fall då en polismyndighet kan besluta om en tvångsåtgärd som<br>
innebär omhändertagande kan också en enskild polisman ingripa mot en<br>
utlänning. Enligt 11 § polislagen (1984:387) kan en polisman i sådana fall<br>
omhänderta utlänningen om föreskrivna förutsättningar för beslut om</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>183</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>omhändertagande
föreligger och om dröjsmål med omhändertagandet Prop. 1988/89:86 skulle
innebära fara för liv eller hälsa eller någon annan fara. Enligt bestämmelsen i
andra stycket har en tulltjänsteman, en tjänsteman vid kustbevakningen eller en
passkontrollanl i vissa situationer samma befogenhet att omhänderta som en
polisman har enligt polislagen. Bestämmelsen har sin motsvarighet i 55 § andra
stycket UtlL (senaste lydelse SFS 1988:434). Omhändertagandet skall så
skyndsamt som möjligt anmälas till en polisman. Sedan anmälan har gjorts
övertar polismannen ansvaret för fortsatta åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
om förhandlingen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhandling
om förvar eller uppsikt skall hållas inför den myndighet som beslutar om
åtgärden. Denna myndighet får bestämma att förhandlingen i stället skall hållas
av en tingsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndigheten
får bestämma att även någon annan än utlänningen skafl höras vid förhandlingen.
Om förhandlingen inte hålls vid den myndighet som skall besluta om förvar eller
uppsikt, skall, förutom utlänningen, en representant för myndigheten vara
närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
ärenden om uppehållstillstånd, avvisning eller utvisning som handläggs av
regeringen, får del statsråd som har till uppgift att föredra ärenden enligt
denna lag eller den tjänsteman som statsrådet bestämmer, besluta om
förhandlingen och utse en tingsrätt eller en förvaltningsmyndighet all hålla
den. Därvid gäller andra stycket på motsvarande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
första stycket regleras vem som skall hålla förhandling i ett ärende om
förlängning av tiden för förvar eller uppsikt. Huvudregeln, att denna
skyldighet åvilar den handläggande myndigheten, överensstämmer med nuvarande
reglering i 57 § första stycket, första meningen UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
57 § UllL får invandrarverket besluta alt länsstyrelse eller länsrätt skall
hålla förhandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakgrunden
till att uppdraget att hålla förhandling kan lämnas till länsstyrelserna är att
dessa före år 1972 fattade beslut om utvisning på grund av asocialitet och i
samband därmed kunde hålla förhör. Ett ytterligare skäl till den nuvarande
bestämmelsen är att länsstyrelserna enligt 1954 års utlänningslag hade att
verkställa beslut om förpassning, förvisning och utvisning. Handläggningen
rörande utvisning på grund av asocialitet överflyttades nämnda år till
länsrätterna (prop. 1971:155, InU 37, rskr. 351).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
den föreslagna bestämmelsen kan myndigheterna uppdra åt en tingsrätt att hålla
förhandlingen. Överrätl undantas alltså genom bestämmelsen. Vidare föreslås
ingen särreglering beträffande ärenden enligt 4 kap. 11 § (jft. 57 § andra
stycket UtlL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
skiflnad från vad som har föreslagils av lagutredningen innebär<br>
lagförslaget i denna del all det inte längre blir möjligt att hålla förhandling<br>
en vid en förvaltningsdomstol. Anledningen till detta är förslaget alt nu<br>
avskaffa möjligheten till utvisning på gmnd av asocialitet. Sådana ärenden<br>
är de enda ärenden enligt UtlL som för närvarande prövas av länsrätlema.<br>
Något skäl att behålla enbart möjligheten att hålla förhandling vid en</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>184</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förvaltningsdomstol
kan inte anses föreligga. Detsamma gäller beträffande Prop. 1988/89:86
länsstyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:112.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket återfinns regler om vem som skall närvara vid förhandlingen och
om hörande av andra personer än utlänningen. En nyhet är att det uttryckligen
föreskrivs all en representant för den handläggande myndigheten alllid skall
vara närvarande även då förhandlingen hålls vid en annan myndighet. Som
huvudregel bör därvid gälla att myndighetsrepresentanten är antingen
beslutsfattaren eller föredraganden i det aktuella ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:112.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Representanten
behöver dock inte nödvändigtvis vara en tjänsteman vid myndigheten. I
undanlagsfall kan del vara mer motiverat att uppdraget ges åt t. ex. en
tjänsteman vid rikspolisstyrelsen. Delta kan vara fallet om det är fråga om
förhandling i ett ärende om utvisning eller föreskrifter enligt 4 kap. 11 §.
Möjligheten att utse en representant utanför den egna myndigheten ersätter
också de regler som för närvarande finns om allmänt ombud, 58 § UtlL. Del finns
självfallet inte några hinder mot att mer än en representant för myndigheten är
närvarande vid förhandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:113.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheten
att höra andra personer än utlänningen överensstämmer i huvudsak med den
reglering som finns i 57 § UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:113.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket. Innehållet i bestämmelsen har sin motsvarighet i 57§ första stycket
tredje meningen UtlL. Av lydelsen framgår att bestämmelserna i andra stycket
gäller på motsvarande sätt i ärenden som handläggs av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utlänningen
och andra personer som skall höras skall kallas lill förhandlingen. Om
utlänningen hålls i förvar, skall den tingsrätt eller förvaltningsmyndighet
som håfler förhandlingen besluta om hans inställelse. Har kallelse lill
förhandlingen delgetts den som skall höras minst fyra dagar före förhandlingen
och uteblir den kallade utan att ha anmält laga förfall, får tingsrätten eller
förvaltningsmyndigheten besluta att han skall hämtas genom polismyndighetens
försorg. Hämtning av någon annan än utlänningen får dock ske endast om del
finns synneriiga skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
överensstämmer med 59 § UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
förhandlingen skafl noga utredas de omständigheter som kan inverka på ärendets
avgörande. Utlänningen skall få tillfälle att ange sin ståndpunkt och all
uttala sig om de omständigheter som åberopas i ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:113.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhandling
vid tingsrätt skall ske enligt bestämmelserna om bevisupptagning utom
huvudförhandling i brottmål i tillämpliga delar. Utöver vad som följer av 5
kap. I § rättegångsbalken får rätten besluta att förhandlingen skall hållas
inom slängda dörrar, om det kan antas att det vid förhandlingen kommer fram
uppgifter, för vilka hos domstolen gäller sekretess som anges i sekretesslagen
(1980:100).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Förhandling vid
förvaltningsmyndighet skall ske enligt bestämmelserna om muntlig förhandling i
förvaltningsprocesslagen (1971:291) i tillämpliga delar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna överenstämmer
i huvudsak med den reglering rörande</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>185</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förhandling
vid allmän domstol och förvaltningsmyndighet som finns i Prop. 1988/89:86 60§
UllL. På inrådan av lagrådet har i tredje stycket gjorts en hänvisning till
bestämmelserna om muntlig förhandling i förvaltningsprocesslagen (1971:291) vad
gäller förfarandet i samband med förhandling vid en förvaltningsmyndighet. I
den mån bestämmelser avseende förfarandet saknas i detta kapitel skall alltså
förvaltningsprocesslagen tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
inställelsen vid förhandlingen skall utlänningen få ersättning av allmänna
medel för resa och uppehälle, om del bedöms skäligt med hänsyn lill hans
ekonomiska förhållanden, den tid han har vistats i Sverige samt övriga
omständigheter. Förskott får beviljas på ersättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
personer som på kallelse har inställt sig vid förhandlingen har rätt till
ersättning av aflmänna medel för kostnad och tidsspillan med anledning av
inställelsen. Förskott får beviljas på ersättning för resa och uppehälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ersättning
och förskott beslutas av den myndighet eller domstol som håller förhandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närmare
bestämmelser om ersättning och förskott meddelas av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
överenstämmer i huvudsak med 61 § första och andra stycket och 62 § UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närmare
bestämmelser om ersättning och förskott har regeringen meddelat i förordningen
(1982:805) om ersättning av allmänna medel lill vittnen, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:269.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
kap. överklagande m. m. Rätten att överklaga</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
av förvaltningsmyndigheter i ärenden enligt denna lag får överklagas endast om
det anges i detta kapitel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får pröva ansökningar om upphävande av en avvisning eller en utvisning endast i
de fall som anges i detta kapitel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens
första stycke, som har en motsvarighet i 68 § första stycket UtlL, klargör att
beslut av förvaltningsmyndigheter i frågor, som regleras i
utlänningslagstiftningen, får överklagas endast när detta särskilt har angetts
i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket avser att ge uttryck för grundsatsen att regeringen är förhindrad att
pröva ansökningar om upphävande av en avvisning eller utvisning i andra fall än
dem där enligt en uttrycklig lagregel regeringen har en sådan prövningsrätt,
dvs. en motsvarighet till vad som nu gäller enligt 72 § tredje stycket UtlL.
Bestämmelsen har motiverats även i den allmänna motiveringen, avsnitt 2.2.7.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har i och för sig inte haft någon invändning mot regeln men har yttrat sig om
dess räckvidd. Lagrådet anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Fråga
uppkommer emellertid i vilken utsträckning lagakraftägande av<br>
lägsnandebeslut likväl kan upphävas eller mildras av regeringen till följd</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>186</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av bestämmelserna i 11
kap. I3§ regeringsformen. Regeringen kan enligt Prop. 1988/89:86 denna
paragraf efterge eller mildra inte bara brottspåföljd och annan rättsverkan av
brott ulan också annat liknande av myndighet beslutat ingrepp avseende enskild
person eller egendom. Denna grundlagsfästa rätt kan inte begränsas genom vanlig
lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det först gäller de föreslagna reglerna om avvisning och utvisning på formell
grund (t. ex. att pass, visering eller uppehållstillstånd saknas) torde saken
ligga lill på följande sätt. Den föreslagna utlänningslagen bygger på att
utlänningar skall ha tillstånd för att få bosätta sig eller arbeta här i
landet. Den som inte får ett erforderiigt tillstånd och till följd därav avvisas
kan inte sägas ha blivit utsatt för något ingrepp som liknar brottspåföljd
eller annan sådan rättsverkan av brott. Nådeinstitulet i regeringsformen kan
inte antas omfatta beslut om avvisning eller utvisning på sådana formella
grunder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 11 kap. 13 § regeringsformen om regeringens rätt att bevilja nåd omfattar
däremot f n beslut om utvisning på gmnd av brott eller på grund av asocialitet
(prop 1973:90 s 413 och prop 1979/80:96 s 80). I konsekvens härmed får man utgå
från att även beslut om avvisning på sådan materiell grund som enligt det
remitterade lagförslaget består i brott eller vägran att försörja sig på ett
ärligt sätt kan vara föremål för nåd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutsatsen
av det anförda blir alltså att regeringen inom ramen för nådeinstitutet kan upphäva
eller mildra beslut om utvisning på grund av brott och beslut om avvisning på
grund av befarad brottslighet eller vägran all försörja sig på ett ärligt sätt
men däremot inte beslut om avvisning eller utvisning på formell grund. Det
följer av nådeinstitutets karaktär att det i praktiken hör till undantagen att
nåd beviljas vid utvisning på grund av brott m m (se SOU 1972:15 s 200)."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om avvisning och utvisning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Polismyndighetens
beslut</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
polismyndighets beslut om avvisning får av utlänningen överklagas till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:250.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>statens
invandrarverk. Paragrafen motsvarar 63 § UllL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverkets
beslut</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
invandrarverks beslut i fråga om avvisning eller utvisning och en i samband
därmed behandlad fråga om uppehållstillstånd eller arbetstillstånd eller återkallelse
av sådana tillstånd får av utlänningen överklagas till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
närmare har utvecklats i den allmänna motiveringen bör beslut att<br>
neka uppehållstillslånd och arbetstillstånd kunna överklagas, om talan<br>
samtidigt förs mot ett avlägsnandebeslut. Även beslut om återkallelse av<br>
tillstånd bör kunna prövas tillsammans med ett avlägsnandebeslut. Regler<br>
na härom ges i 3§ som i övrigt överensstämmer med 65 § första stycket<br>
första meningen UtlL.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>187</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beslut om
flyktingförklaring och resedokument</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
invandrarverks beslut om flyktingförklaring eller resedokument saml
återkallelse av flyktingförklaring får av utlänningen överklagas till
regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
4§ finns regler om rätt alt överklaga beslut all neka flyktingförklaring eller
resedokument och beslut att återkalla en flyktingförklaring. Härigenom
motsvarar beträffande flyktingförklaring 4§ bestämmelserna i 65 § första
stycket andra meningen UtlL och 89 § UtlF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Beslut
vid sidan av beslut om avvisning eller utvisning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
statens invandrarverk eller regeringen fattar beslut i ett överklagat ärende om
avvisning eller utvisning, får beslut fattas också i fråga om
uppehållstillstånd även om denna fråga inte har tagils upp av utlänningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får vid prövning av ett beslut om avvisning eller utvisning besluta att
utlänningen skall för viss tid förbjudas all återvända lill Sverige, även om
lägre instans inte har meddelat ett sådant förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
och regeringen får vid prövning av ett beslut om avvisning eller utvisning
samtidigt meddela sådant beslut angående bam under sexton år som står under
utlänningens vårdnad, även om lägre instans inte har prövat denna fråga. I
ärenden hos regeringen gäller detta dock inte om del för barnet har åberopats
sådana omständigheter som avses i 3 kap. 1 §, såvida det inte är uppenbart att
det inte finns grund för asyl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i denna paragraf saknar motsvarighet i UtlL. Gemensamt för dem är all de ger
överinstansen ökad möjlighet att i ett sammanhang besluta i närliggande frågor.
På förslag av lagrådet har paragrafen jämkats något i förhållande till del
remitterade förslaget. Även mbriken har ändrats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket. Som har anförts i den aflmänna motiveringen, avsnitt 2.2.7, bör den
myndighet som upphäver ett avlägsnandebeslut också kunna bevilja
uppehållstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket. Bestämmelsen innebär att regeringen får något vidgade möjligheter att
meddela ålerreseförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
49 § UtlL skall regeringen då beslut fattas om utvisning av presumtiva
terrorister och av utlänningar vars vistelse här innebär hot mot rikets
säkerhet meddela ålerreseförbud. Motsvarande regel återfinns nu i 4 kap 14§
detta lagförslag samt i 4§ förslaget till lag om åtgärder för att förebygga
våldsdåd med internationell bakgmnd. Frågor om återreseförbud kan enligt UtlL
i övrigt endast komma under regeringens prövning genom alt ett med
återreseförbud förenat utvisningsbeslut, som har fattats enligt 39 § UtlL,
överklagas eller i samband med den prövning som får göras enligt 71 § UllL i de
fall då ett utvisningsbeslul inte kan verkställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
bestämmelsen får regeringen möjlighet att meddela återreseför<br>
bud vid varje prövning av ett beslut om avvisning eller utvisning. Della<br>
gäller oavsett om invandrarverket har förordnat om sådant förbud eller<br>
inte.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>188</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tredje stycket. Det är
angeläget att beslut rörande samtliga medlemmar i Prop. 1988/89:86 en familj
tas samtidigt. Beslut rörande bam som föds under det att ett avlägsnandeärende
rörande vårdnadshavaren är anhängigt bör därför kunna las tillsammans med
beslut i vårdnadshavarens ärende. Detsamma bör gälla om ett ärende som berör
ett bam av förbiseende eller annan orsak inte har förts upp tillsammans med
föräldrarnas. I sådana fall bör vid handläggningen beaktas att ärendet inte
avgörs av både regeringen och invandrarverket. Om det beträffande barnet
åberopas asylskäl då ärendet skall prövas hos regeringen får
tvåinstansprövningen frångås endast då det är uppenbart att gmnd för asyl
saknas. Jag vill understryka att möjligheten all frångå instansordningen måste
utnyttjas med försiktighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lagrådsremissens lagtext angavs inte hur gamla barn bestämmelsen skulle kunna
tillämpas på. Lagrådet har påpekat att det kan tänkas att även vuxna barn står
under någon förälders vårdnad enligt utlänningens hemlands lag. För att
underlätta tillämpningen av paragrafen har därför tredje stycket kompletterats
på så sätt alt endast barn under 16 år skall kunna avvisas eller utvisas på den
grunden att sådant beslut meddelats beträffande vårdnadshavaren. Samma
åldersgräns gäller för övrigt vid tillämpningen av 6 kap. 3§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Beslut
att omhänderta biljett</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
polismyndighets beslut att omhänderta en biljett får av utlänningen överklagas
till kammarrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarande
bestämmelse i UtlL finns i 66 a§. Enligt den bestämmelsen kan ett beslut att
omhänderta en utlännings biljett överklagas till statens invandrarverk. 1
lagrådsremissen föreslogs en regel av samma innebörd. Lagrådet har emellertid
invänt att ett beslut om omhändertagande av en utlännings returbiljett — i
motsats till beslut att neka eller återkalla uppehållstillstånd eller
arbetstillstånd och beslut angående flyktingförklaring eller resedokument — bör
kunna överklagas till domstol som en följd av bestämmelserna om civila
rättigheter i artikel 6 i Europakonventionen. Lagrådet anför i yttrande bl. a.
följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Av
ett tidigare uttalande av lagrådet (prop 1987/88:69 s 237) framgår att<br>
uppehållstillstånd och arbetstillstånd inte bör jämställas med civila rättig<br>
heter enligt konventionen. Del finns enligt lagrådets mening inte något<br>
skäl alt nu inta en annan ståndpunkt än den lagrådet tidigare givit uttryck<br>
för. Beträffande en utlännings rätt till resedokument anser lagrådet att det<br>
ligger närmast lill hands att anlägga ett motsvarande betraktelsesätt. Något<br>
annorlunda är det emellertid med polismyndighets omhändertagande av<br>
en utlännings returbiljett. Här gäller det utlänningens rätt till en biljett<br>
som representerar ell värde för honom och vilken han hindras från alt<br>
förfoga över. När bestämmelsen infördes (prop 1984/85:173) fann depar<br>
tementschefen att det inte kunde anses vara fråga om en sådan rättighet<br>
som enligt Europakonventionen måste prövas av opartisk domstol. Enligt<br>
lagrådels mening visar emellertid utvecklingen vid Europadomstolen att<br>
begreppet civila rättigheter har fått en vidare innebörd än vad som tidigare</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>189</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>antagits gälla. Lagrådet
finner det tveksamt om det inte i dag skulle anses Prop. 1988/89:86 att ett
beslut om omhändertagande av en utlännings returbiljett är av sådan karaktär
att det borde finnas möjlighet till en domstolsprövning av beslutet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn lill lagrådets uttalande har införts en regel som innebär all
polismyndighets beslut enligt 5 kap. 4 § skall kunna överklagas lill kammarrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om förvar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
polismyndighets eller statens invandrarverks beslut om förvar får av
utlänningen överklagas till den kammarrätt som skall överpröva beslut av
invandrarverket. Kammarrättens beslut får överklagas enligt bestämmelserna i
förvaltningsprocesslagen (1971:291).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om förvar får överklagas utan samband med ärendet i övrigt och utan begränsning
till viss tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
ell beslut om förvar har fattats av det statsråd som har till uppgift att
föredra ärenden enligt denna lag, prövar regeringsrätten på framställning av
utlänningen, om åtgärden skall bestå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
motsvarar i huvudsak 67 § UllL. Till skillnad från den äldre bestämmelsen
innebär 7§ att även s. k. tillfälliga beslut om förvar av polismyndighet (jfr.
6 kap. 9§ fjärde stycket) går att överklaga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av att statens invandrarverk är beläget i Norrköping skall förvarsbeslut
som meddelats av verket liksom hittills överklagas tifl kammarrätten i
Jönköping. Denna instansordning gäller också beträffande beslut som har
meddelats av en tjänsteman vid en s. k. utredningssluss, även om tjänstemannen
rent faktiskt befinner sig på någon annan ort än Norrköping.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Dom
eller beslut om utvisning på grund av brott</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
dom eller ett beslut om utvisning på grund av brott får överklagas enligt vad
som gäller om överklagande av allmän domstols dom eller beslut i brottmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
överensstämmer med 64 § andra stycket UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om ersättning m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förvaltningsmyndighets beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om ersättning i ett ärende som
handläggs enligt denna lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att avvisa ombud eller biträde,
eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>i en jävsfråga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>får
överklagas utan samband med ärendet i övrigt. Beslut om ersättning överklagas
lill kammarrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarande
reglering finns i 66 § och 68 § andra stycket UtlL. Genom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
nya bestämmelsen införs dock en möjlighet all överklaga beslut om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ersättning
till en utlänning eller någon annan i ett ärende som handläggs</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>190</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>enligt
den nya lagen utan samband med ärendet i övrigt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Omprövning
av invandrarverkets beslut</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>10§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Finner
statens invandrarverk att ett beslut som verket har meddelat som första instans
är oriktigt på gmnd av nya omständigheter eller av någon annan anledning, skall
verket ändra beslutet om det inte blir till nackdel eller skulle sakna
betydelse för utlänningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Omprövning
får ske även om beslutet överklagas till regeringen. Sedan invandrarverket har
överlämnat handlingarna i ärendet till regeringen, får verket ompröva sitt
beslut bara om regeringen begär yttrande från verket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
har sitt ursprung i 65 b § UtlL, enligt vilken statens invandrarverkges
möjlighet alt ompröva sina beslut i första instans. Omprövning enligt UtlL är
fakultativ medan omprövning enligt den nya lydelsen är obligatorisk. Den nya
bestämmelsen träder i stället för 14 § förvaltningslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den allmänna motiveringen har jag närmare redogjort för de skäl som ligger
bakom den nya ordningen (avsnitt 2.2.7). Lagrådet har bl.a. framhållit att den
nuvarande ordningen inte är tillfredsställande eftersom den ger invandrarverket
möjlighet att underlåta en omprövning enligt förvaltningslagen även om
bestämmelserna i UtlL ger en sådan befogenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
den nya bestämmelsen skall alltså invandrarverket, om verket finner att ett
beslut som verket meddelat som första instans är oriktigt på grund av nya
omständigheter eller av någon annan anledning, ändra beslutet om del inte blir
lill nackdel eller skulle sakna betydelse för utlänningen. Målsättningen bör,
liksom hittills, vara att den totala handläggningsliden hos såväl
invandrarverket som regeringen skall förkortas genom omprövningen (jfr. prop.
1985/86:133 s. 27).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Överlämnande
av ärenden till regeringen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>11§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
invandrarverk får överlämna ett ärende till regeringen för avgörande, om
verket anser att särskilda skäl motiverar detta. Invandrarverket skall då
bifoga eget yttrande i ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 69§ UtlL. Överlämnande kan t.ex. ske om ärendet rör någon
principiefll eller kanske politiskt viktig fråga, om ärendet bedöms vara av
intresse för praxisbildningen, om ärendet gäller en person där ärenden rörande
övriga familjemedlemmar vedan handläggs hos regeringen eller om det är
aktuellt att göra gällande synnerliga eller särskilda skäl mot att bevilja asyl
(jfr. 3 kap 4§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nöjdförklaring</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning som har rätt alt överklaga ett beslut om avvisning eller en<br>
dom efler ett beslut om utvisning kan förklara att han avstår från att<br>
överklaga beslutet eller domen i den delen (nöjdförklaring).</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>191</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>13§</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nöjdförklaring avges inför</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den myndighet som har meddelat
beslutet eller domen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>polismyndighet som inte har
meddelat beslutet, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>styresmannen vid en
kriminalvårdsanstalt eller föreståndaren för ett häkte eller den som tjänstgör
i stället för styresmannen eller föreståndaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nöjdförklaringen
får dock avges inför en annan myndighet än den som har meddelat beslutet eller
domen bara i vittnes närvaro och om den som tar emot förklaringen har tillgång
till en utskrift av beslutet eller domen eller ett bevis om vad avgörandet
innehåller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>14§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
nöjdförklaring kan inte alertas. Om utlänningen har överklagat beslutet eller
domen när nöjdförklaringen avges, skall hans överklagande i fråga om avvisning
eller utvisning anses återkallat genom nöjdförklaringen. Om utlänningen ansökt
om uppehållstillslånd, arbetstillstånd, resedokument, flyktingförklaring eller
främlingspass skall ansökningen anses återkallad genom nöjdförklaringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12§
motsvarar 70 § första stycket UtlL och hänvisningen i 70 § fjärde stycket
första meningen till delta lagrum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>13§
motsvarar 70§ andra stycket UllL och hänvisningen i 70§ fjärde stycket andra
meningen till detta lagrum. Den nya bestämmelsen skiljer sig i några avseenden
från 70 § andra stycket UtlL. Länsrätten och kammarrätten har tagits bort ur
uppräkningen av vilka domstolar och myndigheter som nöjdförklaring kan avges
lill. Ändringen är föranledd av alt bestämmelserna om utvisning på grund av
asocialitet enligt förslaget skall upphävas. Även regeln om att länsstyrelser
kan la emot sådan förklaring har utgått i den nya paragrafen. Skälet till della
har jag utvecklat i specialmoliveringen till 6 kap. 12§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i 70§ fjärde stycket andra meningen UllL om alt nöjdförklaring kan avges inför
en allmän underrätt har inte tagits med i den nya bestämmelsen eftersom det
inte längre torde förekomma all så sker inför annan domstol än den som har
avgjort målet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>/4,f
I andra meningen har ett tillägg gjorts i förhållande lill 70§ tredje stycket
UtlL. Om en ansökan om uppehålls- eller arbetstillstånd, resedokument,
flyktingförklaring eller främlingspass är föremål för prövning då den avvisade
eller utvisade återkallar sitt överklagande av avvisnings- eller
utvisningsbeslutel genom nöjdförklaring skall även dessa ansökningar anses
återkallade. Syftet med tillägget är all göra det lättare för myndigheterna
att avsluta sådana ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Upphävande
av avvisnings- och utvisningsbeslut i vissa fall</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>15§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
statens invandrarverk efler omprövning eller på grund av ny ansökan beviljar en
utlänning uppehållstillstånd, får verket samtidigt upphäva ett beslut om
avvisning eller utvisning. Meddelar invandrarverket ett tidsbegränsat
uppehållstillstånd utan att upphäva beslutet om avvisning eller utvisning, får
detta inte verkställas medan tillståndet gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
får dock inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.
upphäva en domstols dom eller beslut om utvisning,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>192</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section447>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>upphäva regeringens beslut om
utvisning enligt 4 kap. 11 §, eller</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>meddela uppehållstillstånd för
den som har utvisats genom en sådan dom eller ett sådant beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket. Invandrarverket har också enligt nu gällande lagstiftning möjlighet
att upphäva tidigare meddelade beslut, 72 § första och andra styckena UtlL.
Detta gäller även om det är regeringen som har fattat det tidigare beslutet.
Undantag gäller dock för beslut som regeringen har fattat i fråga om
terrorister eller annars på grund av fara för rikets säkerhet. Det måste
emeflertid understrykas att det inte får komma i fråga att verket upphäver ett
av regeringen fatlat beslut på grund av att verket gör en annan bedömning av de
omständigheter som förelåg i det av regeringen avgjorda ärendet. För att ett upphävande
skall ske måste beslutet kunna grundas på omständigheter, som inte har varit
föremål för regeringens prövning (jfr. 2 kap 5 § tredje stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
har möjlighet att meddela ett tidsbegränsat uppehållstillstånd utan att
upphäva avlägsnandebeslulet. Under den tid ett sådant tillstånd gäller får
avlägsnandebeslulet inte verkställas. Att invandrarverket fram lill dess att
beslut tas i anledning av omprövningen eller den nya ansökan kan meddela
inhibition framgår av 8 kap. 10§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
andra stycket sägs att invandrarverket inte får upphäva ett av domstol meddelat
utvisningsbeslut. I likhet med vad som gäller enligt nuvarande lag får endast
regeringen upphäva ett sådant beslut, se 16§. Inte heller får invandrarverket
upphäva beslut som regeringen har fattat med stöd av 4 kap. 11 §. Ett sådant
beslut kan i stället ändras av regeringen genom omprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>16§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
regeringen finner att en dom eller ett beslut om utvisning på gmnd av brott
eller ett beslut om utvisning enligt 4 kap. 11 § inte kan verkställas eller om
det annars finns särskilda skäl för att beslutet inte längre skall gälla, får
regeringen upphäva avgörandet helt eller delvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
domen eller beslutet om utvisning inte upphävs kan, i fall som avses i första
stycket, ell tidsbegränsat uppehållstillslånd och arbetstillstånd meddelas av
regeringen. Utvisningsbeslutel får inte verkställas medan tillståndet gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket motsvarar 71 § första stycket UtlL vad gäller utvisning på grund av
brott och ansluter sig mer lill gällande lagtext än lagutredningens förslag.
Bestämmelserna har också gjorts tillämpliga beträffande utvisningsbeslul
enligt 4 kap. 11 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
första stycket har regeringen rätt alt upphäva eller mildra ett lagakraftvunnet
avgörande om utvisning på grund av brott. Detta kan ske om utvisningen inte kan
verkställas till följd av bestämmelserna i 8 kap. om verkställighetshinder.
Andra skäl att upphäva utvisningen kan vara att utlänningen har stark
familjeanknytning i Sverige eller lider av en svår sjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om ett eventuellt upphävande av utvisningen kan komma under regeringens
prövning efter ansökan från den dömde utlänningen eller genom att regeringen
självmant lar upp saken. Enligt 8 kap 13§ är invand-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:370.0pt'><span style='font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 86</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section448>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>rarverket skyldigt att
underrätta regeringen om att verkställigheten inte går Prop. 1988/89:86 all
genomföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra stycket kan regeringen i de angivna situationerna meddela ett
tidsbegränsat uppehållstillstånd och då avstå från att häva utvisningsbeslutel.
Detta motsvarar den möjlighet regeringen nu har att ge utlänningen tillstånd
all uppehålla sig här trots utvisningsbeslutel (71 § första stycket UtlL).
Ändringen är en följd av att regeringen enligt 7 kap 5 § första stycket
lagförslaget får möjlighet att meddela uppehållstillstånd. Om ett tidsbegränsat
uppehållstillstånd meddelas får givetvis utvisningsbeslutel inte verkställas,
medan tillståndet gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8
kap. Verkställighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kapitlet
innehåller regler om vilka förhållanden som kan lägga hinder i vägen för verkställigheten
av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut samt om, ifall sådana hinder inte
föreligger, vart verkställighet skall och får ske. Vidare anges när
verkställighet skall ske och förutsättningarna för att verkställighet av ett
beslut skall kunna inhiberas. Slutligen finns bestämmelser avsedda att
underlätta verkställigheten av beslutet och om preskription av avvisnings- och
utvisningsbeslut, som inte verkställs inom viss tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hinder
mot verkställighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Riskför
dödsstraff, kroppsstraff eller tortyr</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
avvisning eller en utvisning får aldrig verkställas till ett land om det finns
grundad anledning att tro att utlänningen där skufle vara i fara att straffas
med döden efler med kroppsslraff eller att utsättas för tortyr och inte heller
till ell land där han inte är skyddad mot att sändas vidare tifl ell land där
han skulle vara i sådan fara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
är ny och ger uttryck för principer som tillämpas i praxis. Enligt paragrafen
får avvisning eller utvisning enligt den nya lagen aldrig ske till ell land där
utlänningen riskerar dödsstraff, kroppsslraff eller tortyr eller till ett land
där han inte är skyddad mot att sändas vidare lill ett land där han skulle vara
i sådan fara. Paragrafen har fått sin slutliga lydelse på förslag av lagrådet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande
behandling eller bestraffning (SÖ 1986:1), artikel 3 första stycket, förbinder
sig konventionsstaterna att inte utvisa eller avvisa en person till ett annat
land, i vilket det finns grundad anledning att tro att han skulle vara i fara
för att utsättas för tortyr. Förbudet är undantagslöst. Sverige ratificerade
konventionen den 8 januari 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
lagrådet framhållit innefattar begreppet tortyr enligt nämnda kon<br>
vention våld som framkallar allvarlig smärta eller svårare fysiskt eller<br>
psykiskt lidande. Tortyr sker enligt definitionen för att framtvinga uppgif<br>
ter eller såsom vedergällning. I 2 kap. 5 § regeringsformen skiljs emellertid</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>194</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section449>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section450>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mellan tortyr och
kroppsstraff. Som lagrådet påpekat bör lagtexten vara Prop. 1988/89:86
anpassad till det lagmmmel. Det betyder dock inte en utvidgning av skyddet
enligt konventionen; kroppsstraff är nämligen enligt konventionen en form av
tortyr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvisning
eller utvisning till ett land där utlänningen riskerar alt straffas med döden
får inte heller ske enligt den föreslagna bestämmelsen (jfr. 12 § första
stycket 3 lagen /1957:668/ om utlämning för brott).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
skall beaktas i samtliga fall då en fråga om avvisning eller utvisning prövas
(jfr. 4 kap. 12 §) eller när ett sådant beslut skall verkställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Riskför
förföljelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
en avvisning eller en utvisning skall verkställas, får utlänningen inte sändas
till ell land där han riskerar att utsättas för förföljelse och inte heller
till ell land där han inte är skyddad mot att sändas vidare till ett land där
han löper risk för förföljelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning får dock sändas till ett land som avses i första stycket, om det inte
går att sända honom till något annat land och utlänningen genom ett synnerligen
grovt brott har visat alt det skulle vara förenat med allvarlig fara för
allmän ordning och säkerhet att låta honom stanna i Sverige. Detta gäller inte
om den förföljelse som hotar honom i det andra landet innebär fara för hans liv
eller annars är av särskilt svår beskaffenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Likaså
får utlänningen sändas till ett land som avses i första stycket, om han har
bedrivit verksamhet som har inneburit fara för Sveriges säkerhet och det finns
anledning alt anta att han skulle fortsätta sådan verksamhet här och han inte
kan sändas till något annat land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
hinder ifråga om krigsvägrare m.fl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
krigsvägrare får inte, om det inte finns särskilda skäl, sändas till ett land
där han riskerar att sändas till en krigsskådeplats. Samma hinder gäller i
fråga om länder i vilka han inte är skyddad mot att sändas vidare lill ett
land, där han löper denna risk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning som avses i 3 kap. 1 § 3 får inte sändas till sill hemland eller till
ett land, där han riskerar att sändas vidare tifl hemlandet, om han har
synnerliga skäl mot detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragraferna
återger de regler om verkställighetshinder som finns i 77 — 80§§ UtlL, främst
de s.k. politiska verkställighetshindren. Reglerna återspeglar innehållet i
artikel 33:2 i flyktingkonventionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2§
första stycket innehåller ell generellt förbud mot att sända utlänning<br>
ar lill länder där de kan utsättas för förföljelse. Med förföljelse avses här<br>
sådan allvarlig förföljelse som beskrivs i 3 kap. 2§. Av andra stycket<br>
framgår dock att förbudet i första stycket inte är undantagslöst. Verkstäl<br>
lighet kan i vissa fall ske lill sådana länder som beskrivs där. En förutsätt<br>
ning för detta är att utlänningen har dömts för ett synnerligen grovt brott<br>
och därigenom visat alt det skulle vara förenat med allvarlig fara för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>195</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section451>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section452>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>allmän ordning och
säkerhet att låta honom stanna i Sverige. Verkstäflig- Prop. 1988/89:86 het
får dock inte ske ens i dessa fall om den förföljelse som hotar utlänningen i
det andra landet skulle innebära fara för hans liv eller i övrigt är av särskilt
svår beskaffenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkställighet
kan enligt 2§ tredje stycket ske utan annan formell inskränkning än vad som
anges i 1 §, om utlänningen har bedrivit verksamhet som har inneburit fara för
rikets säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
3 och 4§§ återges de särskilda verkställighetshinder beträffande krigsvägrare
och de factoflyktingar, som för närvarande finns i 79 och 80 §§ UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3§
innebär att en krigsvägrare inte får sändas till ett land där han riskerar att
sändas till en krigsskådeplats, om det inte finns särskilda skäl för det.
Bestämmelsen avser att uttrycka samma innebörd som 79 § UtlL (ang.
bestämmelsens närmare innebörd hänvisas till prop. 1975/76:18 s. 108 f, InU 24,
JuU 15, rskr. 121 och 122). Här kan enbart anges att som särskilda skäl för att
genomföra en verkställighet med avseende på en krigsvägrare får anses att
utlänningen har utvisats på gmnd av en brottslighet som är så allvarlig att
han inte bör åtnjuta något särskilt verkställighetsskydd utöver det som följer
av 1 och 2 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4§
ger en de factoflykting möjlighet att anföra synnerliga skäl mot verkställighet
av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut tifl hans hemland. Även här är det
främst i den situationen då en utvisning på gmnd av brott skall verkställas som
bestämmelsen kan komma att bli beaktad. En de factoflykting skall alltså i
samband med verkställigheten av ett avlägsnandebeslut normalt behandlas som
andra utlänningar. Men kan han anföra synnerliga skäl varför han inte bör
sändas till sitt hemland kan dessa komma att beaktas. Med uttrycket synneriiga
skäl har avsetts att uttrycka att det skulle vara stötande för rättskänslan att
genomföra verkställigheten tifl hemlandet (prop. 1975/76:18 s. 109).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Vart
verkställigheten skall ske</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
del inte finns hinder mot verkställigheten enligt I—4§§, skall en utlänning som
avvisas eller utvisas sändas till sitt hemland eller, om möjligt, till det land
från vilket han kom till Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kan
verkställigheten inte genomföras på det sätt som anges i första stycket eller
finns del andra särskilda skäl, får utlänningen i stället sändas till något
annat land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om till vilket land avvisningen eller utvisningen skafl ske om inte<br>
s. k. politiska verkställighetshinder föreligger regleras for närvarande i 81 §<br>
UllL. I förhållande lill dessa har reglerna i den föreslagna paragrafen gjorts<br>
mer flexibla. Avvisning och utvisning skall sålunda kunna ske såväl till det<br>
land som utlänningen kom från lill Sverige som tifl hemlandet. Del kan dock<br>
föreligga särskilda skäl att sända utlänningen till ett annat land. Sådana<br>
särskilda skäl kan utgöras av förhållanden enligt 2§. Det kan vidare tänkas<br>
att den stat till vilken utlänningen normalt skulle ha sänts vägrar att ta emot</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>196</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section453>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section454>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>honom
eller att utlänningen har uppehåflstillstånd i ett visst land och hellre
Prop. 1988/89:86 vill återvända dit än till hemlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
81 § tredje stycket UtlL får en utlänning som har kommit hit från något av de
nordiska länderna återsändas dit i enlighet med den nordiska
passkontrollöverenskommelsen. Den bestämmelsen får anses täckas av huvudregeln
i den föreslagna paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en utlänning som har kommit till Sverige med ett fartyg eller ett luftfartyg
avvisas därför alt han saknar pass eller de tillstånd som krävs för att resa in
i landet eller medel för sin hemresa, får han föras tillbaka till detta eller
sättas ombord på ell annat fartyg eller luftfartyg med samma ägare eller
brukare (transportören). Om del är nödvändigt alt bevakningspersonal följer
med skall även den ges plats på fartyget efler luftfartyget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vägrar
befälhavaren på fartyget eller luftfartyget att ta emot utlänningen eller
bevakningspersonalen, får polismyndigheten förelägga honom vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket gäller inte om fartyget eller luftfartyget skall avgå till ett land dit
utlänningen inte får sändas enligt I — 4§§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
och andra styckena. Bestämmelsema överensstämmer i stort med 82 § första och
andra styckena UtlL. Den nuvarande skyldigheten för befälhavaren att ta ombord
en avvisad utlänning har dock utsträckts till att gäfla också erforderlig
bevakningspersonal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skyldigheten
att la med en avvisad utlänning tillbaka är begränsad till all avse fall där
det har funnits en verklig möjlighet för befälhavaren att låta kontroflera att
utlänningen hade rätt att resa in i Sverige. En sådan möjlighet tifl kontroll
måste anses finnas beträffande skyldigheten att ha pass, tillstånd för inresa
eller vistelse saml medel för hemresan. Skyldigheten att ta ombord utlänningen
igen har därför begränsats till de fall där en utlänning avvisas på grund av de
angivna bristerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skyldigheten
har däremot inte längre begränsats till att avse fall där fartyget/flygplanet
skafl avgå omedelbart eller inom den närmaste tiden eller — som nu i fråga om
utvisning — inom sex månader efler inresan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
i paragrafen använda uttrycken ägaren resp. brukaren (transportören) avser att
tydligare uttrycka innebörden av det begrepp som har använts i 82 § UllL,
nämligen innehavaren. Någon betydelseförändring är alltså inte avsedd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
transportören i dessa och vissa andra fafl kan vara skyldig att svara för
kostnaden för utlänningens återresa samt för eventuefl bevakningspersonal
framgår av 9 kap. 2 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket motsvarar 82 § tredje stycket UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Verkställighet
av icke lagakraftvunna beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
polismyndighets beslut om avvisning skafl verkstäflas även om det har</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>överklagats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
invandrarverks beslut om avvisning efler utvisning får verkstäl<br>
las fastän beslutet inte har vunnit laga kraft, om utlänningen har avgett<br>
nöjdförklaring.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>197</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section455>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section456>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Verkställighet får också
ske om utlänningen har avgett nöjdförklaring Prop. 1988/89:86 beträffande
en domstols dom eller beslut om utvisning på gmnd av brott och åklagaren medger
det. Verkställighet av utvisningen får dock inte ske förrän en ådömd
fängelsepåföljd har avtjänats eller verkställigheten av den har flyttats över
till ett annat land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
avses i sak motsvara 83 § UtlL samt 74 § första och andra styckena UtlF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
invandrarverk får förordna att verkets beslut om avvisning får verkställas även
om del inte har vunnit laga kraft (omedelbar verkställighet), om det är
uppenbart att det inte finns gmnd för asyl och att uppehållstillstånd inte
heller skall beviljas på någon annan gmnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om omedelbar verkställighet får meddelas senare än tre månader efter
utlänningens ankomst till Sverige bara om synnerliga skäl talar för deUa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
är ny. Den är en följd av att invandrarverket framdeles skall besluta i alla
asylärenden. Beträffande bakgmnden till delta hänvisas till den allmänna
motiveringen, avsnitt 2.2.4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket beskrivs under vilka fömtsättningar invandrarverket kan förordna
om omedelbar verkställighet av ett avvisningsbeslut. Jag har valt att kalla
detta omedelbar verkställighet istället för direktavvisning som har föreslagits
av lagulredningen. Skälen härtill har jag utvecklat i den allmänna
motiveringen (avsnitt 2.2.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förordnande
om omedelbar verkställighet får meddelas endast när det är uppenbart att gmnd
för asyl inte föreligger. När sökanden åberopar asylskäl — eller om det annars
finns anledning att pröva om asyl bör ges — måste det därför vara helt klart
att utlänningen inte genom att avlägsnas från Sverige kan komma att bli utsatt
för förföljelse, trakasserier eller tvingas della i krig. Vid avgörandet kan
vägledning hämtas från tidigare praxis men en bedömning måste alltid göras av
omständighetema i det enskilda fallet. Det kan sålunda aldrig anses uppenbart
att en asylansökan skall avslås enbart på den gmnden all den asylsökande
tillhör en nationalitet eller religion, för vilkas medlemmar asyl normalt inte
bmkar medges. Vad som i dessa fall har lagts fast i praxis är att det
förhållandet att någon bekänner sig till en viss religion inte ensamt utgör ett
tillräckligt skäl för asyl. I ett sådant fall måste ändå utredas, att det inte
finns ytterligare omständigheter som ensamma eller tillsammans med
religionstillhörigheten kan medföra asylrätt. Endast om det är uppenbart att
så inte är faflel kan beslut om omedelbar verkställighet meddelas. Ett annat
fall när det är uppenbart att en asylansökan skall avslås kan vara att det står
klart att utlänningens uppgifter är osanna i alla väsentliga delar. Så snart
några mer ingående överväganden behöver göras om tilltron till sådana uppgifter
som kan vara asylgmndande är det emellertid uteslutet att förordna att
avvisningsbeslutet får verkställas direkt. Utlänningens intressen måste få väga
över; uppenbarhetsrekvisitet kan inte anses uppfyllt om det råder någon tvekan
om antingen humvida utlänningens uppgifter kan medföra</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rätt
till asyl eller huruvida uppgifterna är trovärdiga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>198</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section457>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section458>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om det är uppenbart att en ansökan om asyl inte kan beviljas, får Prop,
1988/89:86 beslut inte tas om omedelbar verkställighet om det inte också är
uppenbart att uppehållstillstånd inte bör beviljas av andra skäl, t, ex.
anknytning eller humanitära skäl. Härvid bör dock observeras att
uppehållstillslånd som regel inte får beviljas om ansökan görs vid eller efter
ankomsten till Sverige. Endast av utlänningen anförda skäl behöver bedömas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Omedelbar
verkställighet kan beslutas även om skäl för asyl inte alls åberopas av
utlänningen. Ärendet kan ha överlämnats av polismyndigheten för all denna har
ansett det tveksamt om avvisning bör få ske (4 kap 4§ tredje stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket. Avvisning kan, enligt den nu föreslagna regleringen, beslutas även
senare än tre månader efter utlänningens ankomst lill Sverige. I motsvarande
fall beslutas enligt UtlL om utvisning. Ett beslut om utvisning kan inte
verkställas om det inte har vunnit laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Starka
skäl talar för att den som har vistats i Sverige i åtskilliga månader skall få
bli kvar här till dess frågan om hans rätt till uppehållslillslånd har prövats
slutligt. Detta gäfler såväl asylsökande som dem som söker uppehållstillstånd
av andra skäl. Det kan emellertid förekomma fall där ett avvisningsbeslut bör
få verkställas enligt första stycket även efter Iremånadersfristen. För della
skall enligt den nu föreslagna bestämmelsen krävas att det föreligger
synnerliga skäl. Det kan t.ex. vara frågan om en person som uppehållit sig här
utan alt ha erforderlig visering och ulan alt ge sig till känna för polisen.
Omedelbar verkställighet bör också kunna ske om det visar sig all utlänningen
lämnat falska uppgifter i väsentliga avseenden. När frågan om omedelbar
verkställighet efler tre månaders vistelse i Sverige aktualiseras måste alltid
en bedömning göras av den anknytning utlänningen fått lill Sverige genom
vistelsen. En illegal vistelse här bör dock som regel inte anses ge upphov till
sådan anknytning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Avbrytande
av verkställigheten (inhibition)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><i><span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'>n</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en utlänning har överklagat ell beslut om avvisning med förordnande om
omedelbar verkställighet enligt 8§, skall statens invandrarverk pröva om
verkställigheten av beslutet tills vidare skall avbrytas (inhibition). 1
samband med omprövning av ett avvisningsbeslut med ett sådant förordnande
skall invandrarverket pröva om inhibition skall meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
denna paragraf, som utformats på förslag av lagrådet, finns bestämmelser
angående inhibition av avvisningsbeslut, där invandrarverket har förordnat om
omedelbar verkställighet. Av skäl som närmare utvecklats i den allmänna
motiveringen skall denna prövning göras av invandrarverket. Invandrarverket
skall pröva om inhibition skall meddelas såväl om beslutet har överklagats som
om det i samband med en omprövning visar sig föreligga skäl för detta. Den
sistnämnda situationen uttrycks i andra meningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket kan
meddela inhibition även om del varken finns något<br>
yrkande härom eller ell överklagande av avvisningsbeslutet. Om ell över-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>199</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section459>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section460>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>klagande har skett skall verket
pröva inhibitionsfrågan även om särskilt Prop. 1988/89:86 yrkande om detta
inte har framställts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
skall inte överlämna handlingarna i ett överklagat avvisningsärende, där
beslutet får verkställas omedelbart, till regeringen förrän verket har tagit
ställning lill om inhibition skall ske. Med hänsyn härtill och då
invandrarverkets inhibitionsbeslul inte får överklagas (jfr. 7 kap. 1 §) torde
del bli mycket ovanligt att regeringen beslutar om inhibition. Något hinder
för regeringen att i ett överklagat och inte verkstäflt ärende förordna om
inhibition av verkställigheten föreligger emellertid inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
prövning av en ansökan om uppehållstillstånd från en utlänning som skall
avvisas eller utvisas enligt ett beslut som har vunnit laga kraft, får statens
invandrarverk besluta om inhibition av det tidigare meddelade beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får, vid prövning av en fråga om upphävande av en domstols dom eller beslut om
utvisning eller vid omprövning av ett beslut om utvisning enligt 4 kap. 11 §,
besluta om inhibition av det tidigare meddelade beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det finns särskilda skäl, får invandrarverket också i andra fall än som angetts
i första stycket besluta om inhibition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket. Genom denna paragraf ges invandrarverket möjlighet att inhibera ett
verkställbart avvisnings- efler utvisningsbeslut i vissa fall. Detta kan ske i
samband med prövning av en ny ansökan om uppehållstillstånd. Någon skyldighet
att meddela sådant beslut har inte föreskrivits. Inte heller har i bestämmelsen
angetts något om förulsällningarna för att inhibition skall få beviljas. Av 2
kap. 5 § tredje stycket följer emellertid att en ansökan om uppehållstillstånd
från en person beträffande vilken det föreligger avlägsnandebeslut endast får
beviljas medan denne är kvar i Sverige under mycket begränsade förutsättningar.
Om del inte är troligt att de förutsättningar för bifall som anges i nämnda
lagrum är uppfyllda, skall givetvis inte heller inhibition meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket. Första ledet i bestämmelsen är en följd av att endast regeringen kan
upphäva domstols dom eller beslut om utvisning (jft- 1 kap. 16§). Regeringen
har därvid möjlighet all förordna alt beslutet tills vidare inte får
verkställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
ledet av bestämmelsen har delvis sin motsvarighet i 73 § UtlL. Om regeringen
fattal beslut om att utvisa en utlänning av hänsyn till rikets säkerhet (4 kap.
11 §) skall i samband med detta regeringen också ta hänsyn till om det
föreligger några hinder mot verkställigheten. Om det gör det bör
utvisningsbeslut inte meddelas eller, om verkställighetshindrel kan antas vara
övergående, utvisning beslutas med förordnande om att verkställighet
tillsvidare inte får ske. Om regeringen beslutar om utvisning men därefter
finner anledning att senare ompröva sitt beslut med analog tillämpning av
förvaltningslagens regler, bör regeringen också ha möjlighet att fatta beslut
om att den tidigare beslutade utvisningen inte får verkställas. Denna senare
situation har kommit till uttryck i bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket. Enligt förslaget har polismyndigheten inte längre någon</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>200</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section461>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section462>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skyldighet att överlämna
ell ärende angående verkställighet till invandrar- Prop. 1988/89:86 verket.
Eventuella verkställighetshinder skall ha bedömts redan i samband med beslutet
om avvisning eller utvisning (se 4 kap. 12§). Om det när verkställighet skall
ske ändå visar sig att det finns skäl att inte genomföra verkställigheten
förutsätts utlänningen ge in en ny ansökan om rätt att få stanna här. Såväl
polismyndigheten som invandrarverket förutsätts göra en vid tolkning av vad som
skall anses vara en ny ansökan. Det kan emellertid inte uteslutas, att del kan
uppkomma situationer då utlänningen inte vill eller inte kan göra en ny ansökan
trots att skäl till bifall till en sådan uppenbarligen föreligger. Polismyndigheten
bör då uppmärksamma invandrarverket på fallet (jfr. 13 §). Verket bör ha
möjlighet att meddela inhibition i ett sådant ärende. Även i andra fall, t. ex.
om anhöriga eller vänner till utlänningen gör troligt att han skulle få bifall
till en ny ansökan, bör verket ha möjlighet att inhibera ell verkställbart
beslut. Denna möjlighet bör, liksom för närvarande, finnas även i fråga om ett
av domstol meddelat utvisningsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Verkställande
myndighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>11§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
beslut om avvisning eller utvisning skall verkställas av polismyndigheten
eller, i fråga om beslut av regeringen, någon annan myndighet som regeringen
bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen anges alt det, liksom för närvarande (84 § UtlL), är polismyndigheten
som skall se till att ett beslut om avvisning efler utvisning verkställs.
Regeringen kan dock, i fråga om sina avlägsnandebeslut, bestämma att någon
annan myndighet skall ha hand om verkställigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tidpunkten
för verkställighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
polismyndighets beslut om avvisning, statens invandrarverks beslut om avvisning
med förordnande om omedelbar verkstäflighet, domstols dom eller beslut om
utvisning samt regeringens beslut om utvisning enligt 4 kap. 11 § skall
verkställas snarast möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra fall än som avses i första stycket, skall en utlänning som har avvisats
lämna landet inom två veckor och en utlänning som har utvisats lämna landet
inom fyra veckor efter det att beslutet vann laga kraft, om inte annat bestäms
i beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
utlänningen inte lämnar landet inom den föreskrivna tiden eller det med säkerhet
måste antas att han inte har för avsikt att frivilligt lämna landet inom denna
lid, skall polismyndigheten verkstäfla beslutet så snart det kan ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
paragrafen ges bestämmelser om när verkställighet skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket motsvarar bestämmelser som nu finns i 84 § UtlL. Be<br>
stämmelsen omfattar polismyndighetens avvisningsbeslut, avvisningsbes<br>
lut där invandrarverket har förordnat om omedelbar verkställighet, dom<br>
stols dom eller beslut om utvisning på grund av brott samt regeringens</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>201</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section463>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section464>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>beslut om utvisning enligt
4 kap. ll§. Samtliga utgör sådana fafl där Prop. 1988/89:86 frivillig
verkstäflighet i allmänhet inte kan komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra stycket skall verkställighet i övriga fall som huvudregel ske genom att
utlänningen frivilligt lämnar landet. Tidsfrister för detta har getts i lagen
och bestämts till två veckor efter det att ett avvisningsbeslut och fyra veckor
efter det att ett utvisningsbeslut har vunnit laga kraft. Om del finns skäl för
det, t.ex. på gmnd av längden av utlänningens vistelse i Sverige eller behovet
att underlätta en verkställighet, får den beslutande myndigheten i avvisnings-
eller utvisningsbeslutel dock ange en längre resp. en kortare lid inom vilken
frivillig verkställighet skall ha skett. Kortare tid kan t. ex. vara motiverat
om utlänningen vistas på en statlig förläggning för flyktingmottagning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
tredje stycket skall polismyndigheten också i vissa andra fall verkställa ett
lagakraftvunnet avlägsnandebeslut så snart som möjligt. Detta gäller då
utlänningen har underlåtit att lämna landet inom den i andra stycket angivna
tidsfristen men också då det redan dessförinnan med säkerhet måste antas att
han inte tänker åka frivifligl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
polismyndigheten skall verkställa ett avlägsnandebeslut har den, om förutsättningarna
enligt 6 kap. 2 eller 3 § är uppfyllda, möjlighet att ta en utlänning i förvar.
Detta gäller i och för sig också under den tid som är angiven för frivillig
verkställighet. I de fall där det med säkerhet måste antas all utlänningen inte
avser att självmant rätta sig efter avlägsnande-beslutet och polismyndigheten
alltså har möjlighet att verkställa beslutet omedelbart utan att avvakta
tidsfristen för frivillig verkställighet måste naturligtvis också förvar kunna
tillgripas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Underrättelse
om hinder mot verkställighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
den verkställande myndigheten finner att verkställigheten inte kan genomföras
eller att ytterligare besked behövs, skall myndigheten underrätta statens
invandrarverk om delta. Invandrarverket får i ett sådant fall besluta i fråga om
verkställigheten eller vidta de åtgärder i övrigt som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
verkställigheten avser en dom eller ett beslut om utvisning på gmnd av brott,
skall invandrarverket skyndsamt överlämna ärendet lill regeringen för prövning
om verkställigheten inte kan genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
lagförslaget upphör polismyndighetens hittillsvarande möjlighet<br>
resp, skyldighet att under vissa förutsättningar överlämna ett verkställig<br>
helsärende till invandrarverket. Om hinder mot verkställighet uppkom<br>
mer, som inte har beaktats vid prövningen av avlägsnandeärendet (4 kap.<br>
12 §), torde ofta en ansökan om inhibition göras eller en ny ansökan om<br>
uppehållstillstånd komma att ges in. Det kan emellertid uppkomma situa<br>
tioner då utlänningen inte kan eller vill agera i ärendet. Det kan också visa<br>
sig föreligga andra omständigheter som gör det erforderligt att invandrar<br>
verket ger besked om verkställigheten. Särskilt kan detta gälla i de fall där<br>
någon prövning av eventuella verkställighetshinder inte har gjorts i sam<br>
band med avlägsnandebeslulet. I första stycket har den verkställande myn-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>202</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section465>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section466>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>digheten därför förelagts
att underrätta invandrarverket om det är omöj- Prop. 1988/89:86 ligt att
genomföra verkställigheten med ledning av vad som har angetts i
avlägsnandebeslulet eller av andra skäl. Det bör ankomma på rikspolisstyrelsen
att utarbeta närmare riktlinjer för denna underrättelseskyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
polismyndigheten bedömer att en verkställighet inte kan genomföras och därför
underrättar invandrarverket, får verket besluta i fråga om verkställigheten.
Sådana beslut kan vara av skilda slag. Verket kan t. ex. ge praktiska
anvisningar om lämpliga alternativa transportvägar eller transportmedel. Men
verket kan också vidta de andra åtgärder som behövs, l.ex. meddela inhibition
med stöd av 10§ tredje stycket, om det finns anledning att anta att en ny
ansökan om uppehållstillstånd kommer att ges in till verket eller att en
ansökan om att få ell beslut om utvisning på gmnd av brott upphävt kommer alt
ges in till regeringen och del är troligt att en sådan ansökan skulle bifallas.
Verket bör över huvud laget bistå den verkställande myndigheten med de råd som
kan behövas i det enskilda fallet för att eventuella komplikationer i samband
med verkställigheten skall kunna undanröjas på ett smidigt och godtagbart sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket innehåller en särskild bestämmelse för de fall då verkställigheten
avser utvisning på gmnd av brott. Sådan utvisning får beslutas av domstol i
samband med att en utlänning döms för brott. De närmare förutsättningarna för
detta framgår av 4 kap. 7§. Enligt 7 kap. 16§ har regeringen möjlighet all helt
eller delvis upphäva en sådan utvisning. Delta kan ske bl. a. om det föreligger
hinder mot verkställigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om upphävande av utvisningen kan komma under regeringens prövning antingen
efter en ansökan från den dömde utlänningen själv eller någon annan eller genom
alt regeringen ulan att någon ansökan föreligger tar upp saken. För att
regeringen, i de fafl då ansökan inte görs, skall få kännedom om att
verkställigheten inte går att genomföra är invandrarverket enligt andra
stycket skyldigt att skyndsamt överlämna frågan till regeringen för prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>När
ett beslut skall anses verkställt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>14§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
beslut om avvisning eller utvisning skall anses verkställt, om utlänningen har
lämnat landet och beslutet har vunnit laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar i huvudsak 92 § första stycket UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Grundregeln
är att ett lagakraftägande avlägsnandebeslut skall anses verkställt, om
utlänningen har lämnat landet. Det saknar betydelse om han har lämnat landet
före eller efter del att beslutet vann laga kraft. Det krävs inte — såsom
hittills — att han också har fått del av det lagakraftvunna beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringens
beslut vinner laga kraft omedelbart. Att sådana beslut regel<br>
mässigt ändå bör delges den berörde i samband med en förestående verk<br>
ställighet måste anses vara en självklarhet, inte minst då beslutet innehål<br>
ler ett förbud att återvända till Sverige (jfr. den allmänna motiveringen,<br>
avsnitt 2.2.8). Delgivning bör dock inte vara någon absolut fömtsättning<br>
för alt ett lagakraftvunnet beslut skall anses vara verkställt.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>203</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section467>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section468>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om utlänningen återvänder
till landet, efter det att verkställighet skall Prop. 1988/89:86 anses ha
skett, kan någon ny verkställighet inte längre genomföras på grund av det
tidigare beslutet, om inte detta är förenat med ett ålerreseförbud (se 16§).
Frågan om avlägsnande av utlänningen får då prövas i ett nytt förfarande. Om
han återvänder innan beslutet har vunnit laga kraft — något som närmast kan bli
aktuellt i fafl av omedelbar verkställighet — kan dock avlägsnandebeslulet
naturligtvis verkställas igen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förekommer emellanåt att en avvisad eller utvisad person inte tillåts att resa
in i något annat land och därför återkommer till Sverige. Om verkställighet i ett
sådant fall skall anses ha skett enligt 14 § och avlägsnandebeslulet inte har
varit förenat med ett återreseförbud, måste också ell nytt avlägsnandebeslut
fattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
ett beslut om förvar upphör att gälla i samband med verkställighet blir det i
förekommande fafl nödvändigt att fatta också ett nytt förvarsbeslut, om
förutsättningar för det föreligger vid detta senare tillfälle. Det måste
därvid beaktas att det gamla verkställighelsbeslutet inte längre gäller och
alltså inte kan utgöra gmnd för förvarsbeslulet (Jfr. JK:s beslut i ärende
3949-87-41).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Preskription</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>15§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
beslut om avvisning eller utvisning, som inte har meddelats av allmän domstol,
upphör att gälla, om det inte har verkställts inom fyra år från det att
beslutet vann laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en utlänning inte har kunnat anträffas för verkställighet av ett beslut enligt
första stycket inom fyraårstiden, och frågan om verkstäflighet fortfarande får
ske kommer upp därefter, skall beslutet anses verkställt enligt 14 § inom
fyraårstiden, om inte annat visas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innehåller preskriptionsregler. Bestämmelsema överensstämmer med 92 § andra
och tredje styckena UtlL med den skillnaden att preskriptionstiden har
förlängts från två tifl fyra år. Denna förlängning har föreslagits mot bakgrund
av att det har blivit allt vanligare alt utlänningar undandrar sig
verkställighet genom att hålla sig undan under långa tider (se även den
aflmänna motiveringen, avsnitt 2.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ny
verkställighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>16§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en utlänning som har avvisats eller utvisats med förbud att återvända ändå
återkommer till Sverige utan att ha fått särskilt tillstånd till ett kort besök
här enligt 4 kap. 15 § efler stannar kvar här efter det att giltighetstiden
för ett sådant särskilt tillstånd har gått ut, skall beslutet verkställas på
nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
överensstämmer i huvudsak med 93 § UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9
kap. Kostnadsansvar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
detta kapitel finns regler om vem som skall svara för kostnaden för en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utlännings
avlägsnande från Sverige i några angivna situationer.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>204</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section469>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section470>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utlänningens ansvar för
resekostnader</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en utlänning avvisas eller utvisas, är han skyldig att betala kostnaden för sin
egen resa till den ort dit han sänds eller åläggs att resa genom en myndighets
försorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detsamma
gäller när en utlänning som bara får vistas i en viss del av Sverige, genom
polismyndighetens försorg förs tillbaka till en plats där han får vistas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
överenstämmer i sak med 99 % första stycket UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Transportörens
kostnadsansvar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en utlänning som har kommit till Sverige med ett fartyg efler ett luftfartyg
avvisas därför att han saknar pass eller de tillstånd som krävs för att resa in
i landet eller medel för sin hemresa, är transportören skyldig att ersätta
staten för kostnaden för utlänningens resa från Sverige samt för resekostnaden
från Sverige och tiflbaka för den bevakningspersonal som behöver följa med.
Denna skyldighet kan transportören helt eller delvis befrias ifrån, om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. han
visar att han har haft skälig anledning att anta att utlänningen<br>
hade rätt att resa in i Sverige, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. det
med hänsyn till kostnadens storlek eller av andra skäl framstår<br>
som uppenbart oskäligt att kräva ut kostnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en utlänning, som är anställd ombord på ett fartyg eller ett luftfartyg eller
som ulan tillåtelse har följt med detta, lämnar fartyget eller luftfartyget
under dess uppehåll i Sverige och olovligen reser in i Sverige och avvisas, är
fartygels eller luftfartygets ägare eller bmkare skyldig att svara dels för de
kostnader för hans uppehälle som uppstår för de närmaste tre månaderna, dels
för hans utresa ur Sverige. Har fartyget eller luftfartyget utländsk ägare
eller brukare, är befälhavaren skyldig att på dennes vägnar svara för dessa
kostnader, om det inte är uppenbart oskäligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2§
överensstämmer delvis med 99 § andra stycket UUL. Som en första förutsättning
för bestämmelsens tillämpning anges nu att en utlänning avvisas därför att han
saknar pass, erforderliga tiflstånd att resa in i landet eller medel för sin
hemresa. Dessa kriterier motsvarar alltså vad som här föreslagits gälla enligt
8 kap. 6 § i fråga om skyldigheten för vissa transportörer all la ombord
avvisade utlänningar igen samt eventuefl bevakningspersonal för utresa ur
landet. I konsekvens med den där föreskrivna skyldigheten föreslås här att
transportören skall vara skyldig att stå för kostnaden också för eventuefl
bevakningspersonals resa. Med kostnad för bevakningspersonalens resa avses
resekostnaderna både från och tiflbaka till Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnadsansvar
enligt denna paragraf får utkrävas av den som i varje enskilt fall stått för transporten
lill Sverige, dvs. antingen ägaren eller brukaren av transportmedlet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftet
bakom den nu föreslagna regeln är, som har utvecklats i den<br>
allmänna motiveringen avsnitt 2.2.9, att förmå berörda transportörer alt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>205</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section471>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section472>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utföra en grundläggande
kontroll av de resandes behörighetshandlingar Prop. 1988/89:86 och biljetter
före avresan och alt därigenom motverka den världen över tilltagande tendensen
hos vissa grupper av resenärer att förstöra eller på annat sätt göra sig av med
sina identitetshandlingar och biljetter. Skyldigheten att svara för
resekostnaderna föreslås därför gälla i princip närhelst ett avvisningsbeslut
verkställs och även om transporten sker med ett annat transportföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket av bestämmelsen görs emellertid vissa undantag. Kostnadsansvar
skall inte utkrävas om transportören kan visa att han hade skälig anledning att
anta att utlänningen hade rätt att resa in i Sverige därför all utlänningen när
resan påbörjades hade sådana handlingar som krävs för inresa och dessutom medel
lill hemresan. Detta kan transportören visa t.ex. genom föreleende av kopior
av de aktuella handlingarna. Någon skyldighet att kontroflera att dessa
handlingar är äkta finns i princip inte. Om en förfalskning är så uppenbar att
den rimligen borde ha upptäckts kan det dock inte göras gällande att
utlänningen har haft ifrågavarande handling i den bemärkelse som bestämmelsen
fömtsätter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnadsansvar
skall inte heller utkrävas, om det med hänsyn lill storleken av kostnaden
eller av någon annan anledning framstår som oskäligt. Det bör l.ex. inte få
komma i fråga att transportören skall behöva stå kostnaden för transport med
ell fartyg eller flygplan som har en annan ägare eller bmkare, om detta ställer
sig väsentligt dyrare och han själv är utan skuld till att ett sådant
transportmedel måste väljas. I en sådan situation bör istället den del av
statens kostnad kunna utkrävas, som motsvarar vad det skulle ha kostat för
transportören att ordna resan med eget fartyg eller flygplan. Däremot bör
transportören få stå för sådana resekostnader, om de har uppkommit därför alt
han vägrat att uppfylla sin skyldighet att själv ordna återresan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnadsansvaret
bör också falla bort om transportören haft goda grunder all anta att
utlänningen hade flyktingstatus eller om del av praktiska skäl varit omöjligt
att företa en ordentlig kontroll av passagerarnas handlingar. Detta kan t. ex.
vara fallet vid färjor, där det stora passagerarantalet omöjliggör en kontroll
eller vid flygningar där det flygbolag som är ansvarigt för transporten till
Sverige inte av myndigheterna på avreseorten har tillåtits utföra erforderliga
kontroller. Undanlagsvis kan det också komma att te sig oskäligt all utkräva
hela ålerresekoslnaden från del bolag som endast har svarat för sista delen av
en resa. I allmänhet bör det dock kunna krävas att erforderlig kontroll företas
just inför den sista sträckan och att flygbolagen därför sins emellan löser hur
kostnadsansvaret skall fördelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen anges inte vilken myndighet som svarar för att kostnaderna utkrävs
eller efterges. Jag har för avsikt att senare föreslå regeringen att dessa
uppgifter anförtros åt rikspolisstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3§
motsvarar 99 § tredje och fjärde styckena UtlL, med den skillnaden att
skyldighet inte längre skall kunna åläggas inklareraren av ett fartyg att
tillsammans med befälhavaren på transportörens vägnar svara för de angivna
kostnaderna. Denna ändring har sin grund i alt inklarerare inte i någon
egentlig mening kan anses företräda fartygets ägare eller brukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>206</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section473>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section474>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10
kap. Påföljder för brott</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Strafi'ansvar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
böter döms</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en utlänning som uppehåller sig
i Sverige utan föreskrivet tillstånd och ulan att inom föreskriven tid ha
ansökt om ett sådant tillstånd, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en utlänning som har
anställning eller bedriver verksamhet som kräver arbetstillstånd, utan att
inneha ett sådant tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
böter eller, när omständigheterna är försvårande, fängelse i högst ett år döms
den som har en utlänning i sin tjänst faslän utlänningen inte har föreskrivet
arbetstillstånd. I fråga om påförande av särskild avgift gäller 7-8§§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 95 § UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2~4§§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Till böter eller, när omständigheterna är försvårande, fängelse i högst<br>
sex månader döms</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en utlänning som, i annat
avseende än beträffande skyldighet att ha pass, visering, uppehållstillstånd
eller arbetstillstånd, överträder bestämmelserna i denna lag eller vad som har
föreskrivits med stöd av lagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den som inte gör anmälan som
föreskrivs i en författning som har utfärdats med stöd av denna lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den som i en anmälan eller ett
ansökningsärende enligt denna lag eller enligt en författning som har utfärdats
med stöd av denna lag medvetet lämnar oriktig uppgift eller medvetet underlåter
att tala om något förhållande av betydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den som hjälper en utlänning att
komma in i Sverige i strid mot föreskrifter i denna lag eller i en författning
som har utfärdats med stöd av lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
försök eller förberedelse till brott som avses i första stycket 4 döms till
ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Till fängelse i högst ett år eller, när omständigheterna är mildrande,<br>
lill böter döms</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. den
som försöker hindra verkställighet av ett beslut om utvisning som<br>
har meddelats enligt 4 kap. 11 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den som genom alt dölja en
utlänning eller genom någon annan sådan åtgärd försöker hindra verkställighet
av ett beslut om avvisning eller utvisning, om gärningen har skett i
vinningssyfte,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en utlänning som överträder
föreskrifter som har meddelats enligt denna lag eller enligt en författning som
har utfärdats med stöd av denna lag och som innebär skyldighet för honom att
endast vistas inom en viss del av landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Till fängelse i högst ell år eller, om brottet är ringa, till böter döms en<br>
utlänning som uppehåller sig i Sverige fastän han enligt ett verkställt beslut<br>
om utvisning enligt 4 kap. 7 eller 11 § inte har haft rätt all återvända hit.<br>
Detta gäller dock inte om utlänningen har flytt hit för alt undgå förföljelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
ringa fall skall åtal för brott enligt denna paragraf inte väckas annat än om
del är påkallat från allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragraferna
innehåller i stort sett samma ansvarsregler som nu återfinns i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>96-98§§
UtlL. Dock har en straffregel brutits ut lill en särskild paragraf</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>207</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section475>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section476>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>(5§) och de delar av de
nuvarande bestämmelserna som särskilt har an- Prop. 1988/89:86 knylning
till terrorister lagts in i den föreslagna särskilda terroristlagen (23 och 24
§§ lagförslag 2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
fängelse i högst två år eller, när omständigheterna är mildrande, tifl böter
döms den som i vinningssyfte planlägger eller organiserar verksamhet som är
inriktad på att främja att utlänningar reser till Sverige ulan pass eller de
tillstånd som krävs för inresa i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
motsvarar 96 § andra stycket 4 UtlL med den förändringen att straffmaximum har
höjts från fängelse ett år till fängelse två år. Förändringen har kommenterats
i den allmänna motiveringen avsnitt 2.2.9.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ersättning
som har lämnats till den som har begått brott enligt 3 § 2 eller 5 § skall
förklaras förverkad, om det inte är uppenbart oskäligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
har sin motsvarighet i 96 § tredje stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Avgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7-8§§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
En fysisk eller juridisk person som har en utlänning i sin tjänst fastän<br>
denne inte har arbetstillstånd skall, oavsett om ansvar utkrävs enligt 1 §<br>
andra stycket, betala en särskild avgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
varje utlänning som avses i första stycket utgör avgiften hälften av del
basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde när
överträdelsen upphörde. Om överträdelsen har pågått under en längre tid än tre
månader, utgör avgiften för varje utlänning i stället hela basbeloppet.
Avgiften får minskas eller efterskänkas, om särskilda omständigheter talar för
det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
Frågor om påförande av avgift enligt 7§ prövas av allmän domstol<br>
efter ansökan, som skall göras av aflmän åklagare inom två år från det att<br>
överträdelsen upphörde. I fråga om sådan talan tillämpas bestämmelserna<br>
i rättegångsbalken om åtal för brott på vilket inte kan följa svårare straffan<br>
böter och bestämmelserna om kvarstad i brottmål på motsvarande sätt.<br>
När fem år har gått efter det att överträdelsen upphörde, får avgift inte<br>
påföras. Avgiften tillfaller staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgiften
skall betalas till länsstyrelsen inom två månader från det att beslutet vann
laga kraft. En upplysning om detta skafl tas in i beslutet. Om avgiften inte
betalas inom denna tid, får den tillsammans med restavgift, som beräknas enligt
58§ 1 mom. uppbördslagen (1953:272), drivas in på det sätt som enligt nämnda
lag gäller för indrivning av skatt. Indrivningsåtgärder får dock inte vidtas
när fem år har gått efter det att beslutet vann laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragraferna
motsvarar 99 a och 99 b §§ UllL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>11
kap. Vissa bestämmelser om handläggningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
della kapitel har samlats en del bestämmelser som tar sikte på handlägg-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>~„j,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ningen
av utlänningsärenden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section477>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section478>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Muntlig
handläggning i asylärenden</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett asylärende vid statens invandrarverk skall det ingå muntlig handläggning
om det kan antas vara till fördel för utredningen efler i övrigt främja ett
snabbt avgörande av ärendet. Muntlig handläggning skall även annars företas på
begäran av utlänningen, om inte en sådan handläggning skulle sakna betydelse
för att avgöra frågan om uppehållstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
får bestämma att även andra personer än utlänningen skall höras vid
handläggningen. Ersättning för inställelsen lämnas därvid enligt vad som
föreskrivs i 6 kap. 15 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2.4) kan ett säkrare
beslutsunderlag ofta nås om beslutsfattaren sammanträffar med den asylsökande.
Det kan också påskynda ärendets avgörande. I stället för förvaltningslagens
regler om muntlighet (14 § FL) införs därför för asylärenden en regel om att
invandrarverket skafl ha muntlig handläggning i vissa fall. Syftet med
bestämmelsen är att få till stånd en ökad användning av muntligt förfarande i
asylärenden. Den muntliga handläggningen kan beslå av det ena eller det andra
muntliga inslaget, från telefonkontakter lill mer formella sammanträden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
ett asylärende förstås ärende om avvisning eller utvisning där asylskäl har
åberopats (jfr. 3 kap. 1 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
den nya bestämmelsen, som utformats i huvudsak i enlighet med lagrådets
förslag, skall i ett asylärende vid statens invandrarverk ingå muntlig
handläggning om en sådan handläggning kan antas vara till fördel för
utredningen eller påskynda ärendets avgörande. Muntlig handläggning skall också
företas på begäran av utlänningen, om inte en sådan handläggning saknar
betydelse för alt avgöra frågan om uppehållstillstånd. I övriga utlänningsärenden
gäller 14 § förvaltningslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
formerna för den muntliga handläggningen ges inte några särskilda bestämmelser
i motsats till vad som föreslås i den nya lagen för förhandling i t. ex.
förvarsärenden. 1 stället står det invandrarverket fritt att med stöd av
allmänna förvallningsrättsliga principer bestämma i varje enskilt fall vilken
form handläggningen skall ha och hur den skall genomföras. Beträffande sådan
muntlig handläggning som innebär ett personligt sammanträffande med utlänningen
och dennes biträde anser jag dock att följande synpunkter bör beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
myndighetens sida bör minst en av de personer som kan antas delta<br>
i det kommande beslutet medverka. Det grundläggande polisförhör, som<br>
liksom nu företas i dessa ärenden, bör ligga till gmnd för handläggningen<br>
och det måste antas alt däri intagna uppgifter är kända för de närvarande.<br>
Det skall inte vara nödvändigt att gå igenom samtliga de omständigheter<br>
som har förevarit tidigare i ärendet. Handläggningen bör koncentreras till<br>
de särskilda omständigheter som har ifrågasatts eller till sådant som ytter<br>
ligare kan belysa utlänningens uppgifter. Självfallet får tveksamheter och<br>
eventuella fel i förhörsprotokollet tas upp. För att underlätta den fortsatta<br>
handläggningen, framför allt i samband med ett överklagande, bör tjänste<br>
anteckningar fortlöpande föras från sammanträffanden och andra muntli<br>
ga förfaranden.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>209</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 86</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section479>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som leder handläggningen bör verka för att alla ytterligare omstän- Prop.
1988/89:86 digheter som kan inverka på beslutet uppges vid sammanträffandet. Om
utlänningen vet att det finns skriftliga intyg av något slag men han ännu inte
har fått dessa från hemlandet, bör han i vart fall ange detta vid
sammanträffandet. Det blir sedan handläggarens sak att avgöra om man skall
vänta med att fatta beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Del kan förekomma, att andra personer än utlänningen kan lämna
väsentliga uppgifter i ett ärende. Föreskrifter om att höra andra personer och
om ersättning till dem har tagits in i paragrafens andra stycke.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Parts
rätt att få del av uppgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 17§ förvaUningslagen (1986:223) om rätt för en part att få del av uppgifter
tillämpas i ärenden om visering, tidbegränsat uppehållstillstånd,
arbetstillstånd och återkallelse av permanent uppehållstillstånd endast när
utlänningen är bosatt eller annars vistas i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Motivering
av beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsema
i 20 § förvaltningslagen om motivering av beslut tillämpas inte beträffande
beslut om visering, tidsbegränsat uppehållstillstånd och arbetstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarande
bestämmelser finns för närvarande i 102 § UtlL. På förslag av lagrådet har
bestämmelserna delats upp på två paragrafer med nya mbriker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvaltningslagens
bestämmelser gäller även vid förvaltningsmyndighets handläggning av ärenden
enligt utlänningslagen i den mån någon avvikande bestämmelse inte har meddelats
i lagen. I paragraferna föreskrivs vissa undantag från bestämmelsema i 17§ och
20 § förvaltningslagen om myndighels kommunikationsplikt resp. skyldighet att
motivera beslut. Undantagen är desamma som i gäflande lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
framhållits i den allmänna motiveringen, avsnitt 2.2.5, är det angeläget att
den i 20 § förvaltningslagen föreskrivna skyldigheten att motivera beslut
iakttas noggrant i andra ärenden än de som undantas i andra stycket. Detta
gäller särskilt ärenden om avvisning eller utvisning där frågan om asyl har
prövats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statsråds
beslut om inhibition</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
ett ärende enligt denna lag skall prövas av regeringen får, för tiden till dess
regeringen avgör ärendet, det statsråd som har till uppgift att föredra dessa
ärenden besluta om inhibition av avvisning efler utvisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
avser att till sitt innehåll ge uttryck för samma befogenheter<br>
som statsrådet har enligt 75 § UtlL alt besluta om inhibition av avvisning<br>
eller utvisning i avvaktan på att regeringen kan ta ställning i saken.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>210</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section480>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section481>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tolkersättning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som är tolk vid handläggning av ett ärende enligt denna lag inför en
förvaltningsmyndighet eller en domstol har rätt alt av allmänna medel få arvode
samt ersättning för kostnader och tidsspillan, om inte uppdraget har fullgjorts
i tjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om ersättning prövas av den domstol eller myndighet som handlägger ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Närmare
bestämmelser om ersättning meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarande
regler finns i 61 och 62 §§ UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om lolkersättning regleras i förordningen (1979:291) om tolktaxa. Enligt
förordningen utgår ersättning till tolk enligt taxa som fastställs av
domstolsverket. Förordningen är tillämplig när tolkar anlitas av domstol och
vissa domstolsliknande nämnder samt åklagarmyndighet, polismyndighet och
kronofogdemyndighet. När tolk anlitas vid förhandling hos annan
förvaltningsmyndighet, t. ex. invandrarverket, anses ersättning även utan
särskild föreskrift kunna utgå enligt tolktaxan eftersom denna ger uttryck för
vad som är en skälig ersättning. / tredje stycket har en hänvisning gjorts som
avser att anvisa tolkersättningsfrågor i utlänningsärenden till den särskilda
tolktaxan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skyldighet
att lämna uppgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialnämnden
skall på begäran av regeringen, statens invandrarverk eller en polismyndighet
lämna ut uppgifter om en utlännings personliga förhållanden, om uppgifterna
behövs i ett ärende om uppehållstillstånd eller för verkställighet av ett
beslut om avvisning eller utvisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
utlänningen i ett ärende enligt denna lag åberopar intyg om sin psykiska eller
fysiska hälsa, skall hälso- och sjukvårdsmyndighet på begäran av den myndighet
som handlägger ärendet lämna upplysningar som kan vara av betydelse för att
bedöma-uppgifterna i intyget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket motsvarar i huvudsak 19 a och 84 a§§ UllL. Uppgifter om personliga
förhållanden omfattar även rena faktauppgifter som t. ex. bostadsadress.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeln
i andra stycket är ny. Med stöd av denna bestämmelse, som avser att uttrycka en
uppgiftsskyldighet enligt 14 kap. 1§ sekretesslagen och därmed bryta den
sekretess som annars gäller för uppgifter inom hälso-och sjukvård enligt 7 kap.
1 § sekretesslagen, ges t. ex. förtroendeläkare i utlänningsärenden möjlighet
all ta del av sjukhusjournaler etc, om utlänningen åberopar läkarintyg för att
få stanna i Sverige. Skyldigheten att lämna uppgifter har begränsats till att
gälla myndigheter inom hälso- och sjukvården. Privat verksam hälso- och
sjukvårdspersonal omfattas alltså inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>211</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section482>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section483>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Yttrande i ärenden om
arbetstillstånd</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
handläggning av frågor om arbetstillstånd som har principiell betydelse eller
som i övrigt är av större vikt skall berörda arbetsgivar- och
arbetstagarorganisationer få tillfälle att yttra sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
motsvarar vad som för närvarande gäller enligt 24 § andra stycket UtlL.
Reglerna om arbetstillstånd återfinns i 1 kap. 5 §, 2 kap. 6 och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7§§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12
kap. Särskilda bemyndiganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
8 kap. 7§ regeringsformen (RF) kan regeringen efter bemyndigande i lag genom
förordning meddela föreskrifter om bl. a. utlänningars vistelse i riket. Del
gäller även om föreskrifterna innebär åligganden för enskilda eller ingrepp i
övrigt i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden och annars alltså
enligt 8 kap. 3 § RF borde meddelas genom lag. Med stöd av sådana bemyndiganden
har den nuvarande utlänningsförordningen, innehållande ett nittiotal
paragrafer, utfärdats av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
della kapitel har nu samlats några bemyndiganden för regeringen att meddela
föreskrifter i olika ämnen. 1 flera av lagens övriga kapitel har redan givits
bemyndiganden för regeringen att meddela avvikande föreskrifter i olika
hänseenden (se t. ex. 1 kap. 2 - 5 §§, 2 kap. 1,4,6, och 7 §§, 3 kap. 4 och 7
§§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Anmälningsskyldigheter
m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får, utöver vad som förut har angetts i denna lag, meddela föreskrifter om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. skyldighet
alt anmäla utlänningars vistelse eller anställning i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. sådana
inskränkningar angående utlänningars rätt att vistas inom<br>
vissa områden eller vara anstäflda i ett visst företag eller i företag av ett<br>
visst slag som är nödvändiga med hänsyn lill Sveriges säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
I motsvarar 9 § UtlL. Med stöd av den bestämmelsen har regeringen i UtlF
meddelat föreskrifter om skyldighet för olika myndigheter saml för bl.a. den
som på hotell upplåter bostad åt en utlänning eller den som anställer en
utlänning att göra anmälan om detta. Som har utvecklats närmare i den allmänna
motiveringen, se avsnitt 2.2.5, kan föreskrifter om bl.a. bosladsanmälan och
anställning inte längre anses påkaflade. Regeringen bör dock ha kvar en
möjlighet att vid behov meddela sådana föreskrifter. Anledning kan t.ex. finnas
alt meddela sådana föreskrifter under en viss tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Punkt
2 motsvaras av 27 § första stycket UllL. Bestämmelser som in<br>
skränker utlänningars rätt att uppehålla sig inom vissa områden har med<br>
delats i förordningen (1976:935) om skyddsområden och kontroflområ<br>
den. Bestämmelserna om skyddsområden och kontrollområden har setts<br>
över av utredningen om tillträdesskydd (Fö 1982:03). Utredningen över<br>
lämnade i april 1986 betänkandet Militära skyddsområden (SOU 1986:7).<br>
Betänkandet har remissbehandlats och ärendet bereds för närvarande</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inom
regeringskansliet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section484>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section485>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Diplomatpersonal
m.fl.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om diplomatiska tjänstemän och avlönade konsulära tjänstemän som är
anställda av främmande stater i Sverige samt deras familjer och betjäning
liksom beträffande främmande staters kurirer tillämpas denna lag endast i den
utsträckning som regeringen föreskriver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om andra utlänningar, vilka är berättigade till förmåner enligt lagen
(1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, iakttas de inskränkningar
som följer av 2 — 5 §§ i den lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 101 § UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hemsändande
för vård m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får meddela föreskrifter om hemsändande av utlänningar, som inte är flyktingar
och som har tagils om hand enligt lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser
om vård av unga, lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i
vissa fall eller 35 § lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda jämförd med 6§ lagen (1985:569) om införande av lagen
(1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
avtal med annat land om behandling av fripassagerare får regeringen föreskriva
avvikelser från bestämmelserna i denna lag samt meddela de föreskrifter i
övrigt som behövs för tillämpning av avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 104§ första och andra styckena UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
104 § tredje stycket UtlL ges en erinran om att det finns särskilda regler om
utlämning för brott och om överförande av verkställighet av brottmålsdomar i
vissa fall samt om utlämning för verkställighet av beslut om vård eller
behandling. Någon motsvarighet till denna bestämmelse har inte ansetts behövlig
i den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Krig
och krigsfara m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4§</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får meddela föreskrifter att gälla i krig, vid krigsfara eller under sådana
utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som
Sverige har befunnit sig i, i fråga om utlänningars</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. inresa
och vistelse i landet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utresa ur landet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>rätt att ha anställning eller
offenUigt förtroendeuppdrag här,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>avlägsnande från landet samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>omhändertagande i anstalt eller
förläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
föreskrift enligt 4§ 4 eller 5 som har meddelats i andra fall än då Sverige är
i krig skall underställas riksdagen inom en månad från ikraftträdandet. Om
riksmöte inte pågår då, räknas tiden från början av nästa riksmöte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreskriften
upphör att gälla, om den inte underställs riksdagen i rätt tid<br>
eller om riksdagen inte godkänner den inom två månader från den dag då<br>
underställningen skedde.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>213</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section486>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section487>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragraferna
motsvarar i huvudsak 103§ UUL. 4§ har dock utformats Prop. 1988/89:86 efter
mönster av 26 § hälsoskyddslagen (1982:1080). Syftet med detta är att — i den
mån det skulle vara önskvärt — redan i fredstid kunna utarbeta och ge
offentlighet åt de regler, som skulle kunna bli tillämpliga i krissituationer.
Därmed uppnås syftet med ett av de förslag som har lagts fram till regeringen
av statens invandrarverk i egenskap av ansvarig myndighet vad gäller funktionen
flyklingverksamhel enligt förordningen (SFS 1986:294) om ledning och samordning
inom totalförsvarets civila del /Invandrarverkets betänkande Mottagande och
omhändertagande av flyktingar under kriser och krig (Dnr R 2801/87)/.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den
Ijuli 1989, då utlänningslagen (1980:376) skall upphöra att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Om ett ärende om avvisning
eller utvisning på annan grund än brott har inletts före ikraftträdandet, skall
i det ärendet beslut i frågan om avvisning eller utvisning fattas med
tillämpning av äldre bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Om ett ärende om verkställighet
av ell beslut om avvisning eller utvisning har inletts före ikraftträdandet,
tillämpas i det ärendet äldre bestämmelser i fråga om verkställigheten. För
utlänningen gäfler i sådant fall inte 2 kap. 5 § tredje stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Om det i lag eller annan
författning förekommer uttrycken förpassning eller förvisning, skall därmed
avses utvisning enligt 4 kap. 3 § resp. 7 § i nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vid tillämpning av 10 kap. 3§ I
och 3 samt 4§ likstäfls med beslut om utvisning eller föreskrift som där nämns
motsvarande beslut eller föreskrift enligt äldre lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Om det i en lag eller i en
annan författning hänvisas lill en föreskrift, som har ersatts genom en
bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
av de bestämmelser som ges i den nya lagen har sin motsvarighet i UtlL. Detta
gäller i allt väsentligt t. ex. reglerna om kraven på tillstånd och förutsättningarna
för asyl, där de förändringar som föreslås är av gynnande natur för
utlänningar. De större förändringar som vidtas gäller regelsystemet och
handläggningsordningen för avvisning och utvisning samt för verkställigheten av
sådana beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Punkt
1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya lagen föreslås gälla från den I juli 1989, då UtlL samtidigt upphör att
gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Della
innebär bl.a. följande! En ansökan om t.ex. iippehållstillslånd<br>
eller visering som har getts in före ikraftträdandet kommer att beslutas .<br>
enligt de nya reglerna. Ett redan rneddelat. förvars- eller uppsiktsbeslut</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fortsätter
att gälla men,är underkastat den nya lagens regler om förnyad<br>
prövning m.m.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>214</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section488>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section489>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Punkt 2</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya lagen innebär bl. a. att begreppen avvisning och utvisning används på ett
från UtlL avvikande sätt. Det innebär också att andra beslutande instanser i
vissa fall kommer in och att delvis nya grunder och avvikande tidsfrister
gäller i ärenden om avvisning och utvisning. Mot denna bakgrund framstår det
som mest ändamålsenligt att redan påbörjade ärenden om avvisning eller
utvisning får fortsätta alt hanteras fram till slutligt beslut enligt det äldre
regelsystemet. Sannolikt skulle den motsatta ordningen kunna skapa osäkerhet i
ett övergångsskede hos de berörda myndigheterna, medan det knappast kan anses
innebära någon risk för rättsförluster att på dessa redan anhängiggjorda
ärenden tillämpa den äldre lagen. Detta hindrar naturligtvis inte att
myndighetema tillägnar sig de arbetsmetoder som förespråkas i samband med den
nya lagen även i äldre ärenden, t. ex. ett ökat inslag av muntlighet i
handläggningen och utförligare beslutsmotiveringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
lagrådet framhållit innebär de föreslagna bestämmelsema i den nya
utlänningslagen om utvisning på gmnd av brott inte en sådan ändring i
förhållande till äldre bestämmelser att någon övergångsbestämmelse behövs.
Punkten 2 har därför på förslag av lagrådet begränsats till avvisning och
utvisning i andra fafl än utvisning på gmnd av brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Punkt
3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya lagen innebär att ingen möjlighet att överklaga beslut i fråga om
verkställighet längre skall finnas kvar. 1 stället skall under vissa närmare.
angivna förutsättningar (2 kap. 5§ tredje stycket) en ansökan om uppehållstillstånd
kunna prövas medan utlänningen är kvar i Sverige trots att ell redan meddelat
avvisnings- eller utvisningsbeslut finns. Denna nyordning bör slå igenom så
snart som möjligt i samtliga ärenden om verkställighet av beslut om avvisning
och utvisning och således också i sådana fall där beslutet om avlägsnande har
fattats och t. o. m. har vunnit laga kraft före den nya lagens ikraftträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vissa fall bör dock de äldre reglerna om hanteringen av verkställighetsf<br>
rågor i UtlL (85-89, 89 a, 90 och 90 a§§) alltjämt tillämpas. Det gäller de<br>
fall där verkställigheten redan har inletts av polismyndigheten. Detta, som .<br>
kommer till uttryck i punkten 3: av övergångsbestämmelserna, innebär .<br>
naturligtvis att del under ett övergångsskede alltjämt kommer att finnas<br>
verkstäflighetsärenden som skall överlämnas från polisen till invandrar-,
. .</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>verket
efler där invandrarverket måste ta ställning till om ärendet skall . ; .
övertas eller inte. Del kommer också att vara möjligt att i dessa ärenden
överklaga olika beslut till regeringen. Denna övergångstid skall dock inte behöva
bli särskilt lång och sannolikt inte heller behöva, omfatta något större antal
ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Självfallet
skall det inte vara möjligt att samtidigt med överklagande av<br>
ett verkslällighetsbeslut enligt äldre bestämmelser vara möjligt att få en ny<br>
ansökan enligt 2 kap. 5 §.tredje stycket prövad. På inrådan av/flrdJer har<br>
punkt 3 kompletterats i enlighet härmed..</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>215</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section490>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section491>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
4</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
motsvarar vad som föreskrevs i övergångsbestämmelsema till 1980 års
utlänningslag och syftar på den äldre terminologi som gällde för beslut i ett
utvisningsärende (förpassning) respektive i en brottmålsdom (förvisning).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Punkt
5</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
Övergångsbestämmelse har införts på inrådan av lagrådet. Som framhållits av
lagrådet kan vid tillämpningen av 10 kap. 3§ I tvekan uppstå, om bestämmelsen
gäller i fall då beslut om utvisning har meddelats enligt äldre lag medan
själva gämingen, dvs. försvårandet av verkställigheten, företas efter
ikraftträdandet. Motsvarande problem kan uppkomma vid tillämpningen av 10 kap.
3§ 3 efler 4§. Överträdelser enligt de nu nämnda lagmmmen efter
ikraftträdandet, som gmndar sig på beslut om utvisning eller beslut om
föreskrifter enligt äldre bestämmelser, skafl alltså bli föremål för lagföring
enligt den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Förslaget till lag om åtgärder för att förebygga
våldsdåd med internationell bakgrund (terroristlagen)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
den nya lagen sammanförs terroristbestämmelsema i UtlL med reglema i
spaningslagen. Förslaget till ny lag överensstämmer i huvudsak med
lagutredningens lagförslag. På en viktig punkt avviker dock mitt förslag från
lagutredningens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den nuvarande lagstiftningen följer bestämmelsema för handläggning av
terroristärenden begreppsmässigt den disposition mellan avvisning och utvisning
som gäller för övriga utlänningsärenden. De materiella gmnderna för
avlägsnande ur landet av en presumtiv terrorist avviker emellertid från övriga
utlänningsärenden och är dessutom desamma för såväl avvisning som utvisning
(jfr. 30 och 47 §§ UllL). Det saknar således betydelse, när fråga-uppkommer om
att avlägsna en presumtiv terrorist, om de grunder för. avvisning eller
utvisning som gäller i övriga utlänningsärenden är för handen eller ej.
Avvisning eller utvisning skall alltid ske när de särskilda förutsättningarna
är uppfyflda. Vad som avgör vilket av begreppen som skall komma tifl
användning är endast bestämmelsen i 31 § första stycket UtlL att avvisning inte
får ske senare än tre månader från det utlänningen anlände tifl Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När nu
terroristbestämmelserna skiljs från utlänningslagstiftningen i<br>
övrigt saknas egentligen anledning att i den nya terroristlagen följa den<br>
'förändring av begreppen avvisning och utvisning som genomförs i den nya<br>
■ utlänningslagen. I princip skulle i den nya lerroristlagen endast ett
begrepp<br>
för avlägsnande av en presumtiv terrorist behöva införas. Inom ramen för<br>
detta begränsade översynsarbete av terroristbestämmelserna och med hän<br>
synstagande till att en kommitté nyligen tiflsatts för att se över terrorist<br>
lagstiftningen är jag inte beredd alt nu lägga fram förslag med sådan<br>
innebörd.: För att markera att den nya terroristlagens bestämmelser i det</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>216</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section492>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section493>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>angivna hänseendet inte
innebär någon förändring i sak vill jag emellertid Prop. 1988/89:8( föreslå
ett tillägg till lagutredningens lagförslag med innebörd att begreppet
avvisning hänförs till avlägsnande som sker inom tre månader från utlänningens
ankomst till Sverige och begreppet utvisning för tiden därefter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dämtöver
har jag ansett det lämpligt att göra vissa redaktionella och språkliga
ändringar i lagutredningens förslag. Jag kommer i det följande att redogöra för
de ändringar i lagtexten som jag har vidtagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
nya lagen har fått benämningen lag om åtgärder för att förebygga våldsdåd med
internationell bakgrund (terroristlagen).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning som kommer till Sverige skall avvisas, om det finns gmndad anledning
att anta att han tillhör eller verkar för en sådan organisation eller grupp som
avses i andra stycket och om det dessutom med hänsyn till vad som är känt om
hans tidigare verksamhet efler i övrigt föreligger fara för att han här i
landet medverkar till sådana handlingar som avses i det stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
första stycket avses en organisation efler gmpp som, med hänsyn till vad som är
känt om dess verksamhet, kan befaras utanför sitt hemland använda våld, hot
eller tvång för politiska syften och därvid begå sådana gämingar här i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvisning
skafl ske när utlänningen kommer lill Sverige eller så snart som möjligt efter
ankomsten. Avvisning får inte ske senare än tre månader från ankomsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsema
i 1 § första och andra styckena, som motsvarar 30 § UtlL, behandlar de
gmndläggande fömtsättningama för avvisning av en presumtiv terrorist.
Avvisning skall alltid ske om fömtsättningarna är uppfyllda. Samma
fömtsättningar gäller för utvisning (jfr. 3 § första stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
tredje stycket anges att avvisning inte får ske senare än tre månader från
utlänningens ankomst tifl Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppkommer
fråga om att en utlänning som kommer till Sverige skafl avvisas, skall
polismyndigheten genast överlämna ärendet till regeringens avgörande. I sådana
ärenden skall förhandling håflas. Yttrande skafl inhämtas från statens
invandrarverk, om det inte möter hinder på gmnd av att ärendet är synnerligen
brådskande. Regeringen får dock utan föregående förhandling eller hörande av
invandrarverket besluta att inte avvisa utlänningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får meddela närmare föreskrifter med riktlinjer för polismyndigheternas
prövning av frågan om ett ärende skall överlämnas tifl regeringens avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2
§ motsvarar med vissa språkliga justeringar 32 § första och tredje styckena
UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förhållande till lagutredningens förslag har någon motsvarighet tifl 32 §</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>andra stycket UtlL inte
tagits med. Den bestämmelsen reglerar förordnan<br>
de om återreseförbud m. m. i samband med beslut om avvisning. Eftersom<br>
motsvarande reglering gäller för beslut om utvisning har jag valt att föra<br>
samman dessa bestämmelser i 4§. Någon ändring i sak har alltså inte<br>
vidtagits.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>217</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section494>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section495>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>3§</span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning får utvisas ur landet, om det föreligger sådana omständigheter som
anges i 1 § första stycket men enligt tredje stycket avvisning inte kan ske.
Beslut om utvisning enligt första stycket meddelas av regeringen. I sådana
ärenden skall förhandling hållas. Yttrande skall inhämtas från statens invandrarverk,
om det inte möter hinder på gmnd av att ärendet är synnerligen brådskande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
§ motsvarar med vissa språkliga justeringar 47 § UtlL. I första stycket har
gjorts ett tillägg som anknyter till förslaget i denna lag alt begreppet
utvisning skall användas om avlägsnandet beslutas senare än tre månader från
utlänningens ankomst till Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om avvisning efler utvisning skall förenas med förbud för utlänningen att
återvända till Sverige. Därvid tillämpas bestämmelserna i 4 kap. 14§ andra
stycket utlänningslagen (1989:000) på motsvarande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
4§, som motsvarar innehållet i 32 § andra stycket och 49 § UtlL såvitt avser
beslut om avvisning och utvisning av en presumtiv terrorist, regleras
skyldigheten att i samband med ett sådant beslut förordna om återreseförbud.
Hänvisning görs till 4 kap. 14 § i förslaget till ny utlänningslag, där det
närmare anges vad som skall iakttas då förordnande om återreseförbud skall
meddelas. Denna bestämmelse motsvarar 42 § UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ärenden om avvisning eller utvisning enligt denna lag får det statsråd som har
tifl uppgift att föredra ärenden enligt denna lag, eller den tjänsteman som
statsrådet bestämmer, besluta om förhandling och bestämma om andra än
utlänningen skall höras. Förhandlingen skall hållas vid Stockholms tingsrätt
eller, om särskilda skäl talar mot att förhandlingen hålls där, vid annan
domstol eller vid förvaltningsmyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5
§ innehåller bestämmelser hämtade från 57 § UtlL. 1 del lagmmmel anges<br>
var en förhandling i ärenden enligt UtlL skafl hållas och vilken myndighet<br>
eller annan som i förekommande fafl skall besluta om detta. Bestämmelsen<br>
i 57 § första stycket är, liksom 58 —62§§ UllL, tillämplig i samtliga ärenden<br>
enligt UtlL där förhandling skall hållas, antingen tifl följd av en uttrycklig<br>
bestämmelse i UtlL eller efter särskilt beslut (56 § UUL). Såvitt gäller<br>
terroristärenden omfattar 57§ första stycket förhandling i frågor om för<br>
längning av tiden för förvar (53 § andra stycket UtlL) och inskränkningar i ,
.,<br>
utlänningens rörelsefrihet m.m. (74§ andra stycket UUL). För lerroristä-.<br>
renden som avser fråga om avvisning eller utvisning finns kompletterande ...<br>
bestämmelser i 57§ andra stycket.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>. ..</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslaget till ny utlänningslag har en motsvarighet till 57 § UtlL tagits<br>
med endast beträffande ärenden om förlängning, av tiden för förvar och .
,<br>
uppsikt samt ärenden om utvisning ined hänsyn till rikets säkerhet (6 kap. .<br>
7 § saml 4 kap. 11 § förslaget tijl ny utlänningslag). När det gället
lerroristä-.<br>
renden har emellertid 57§ använts som utgångspunkt i fråga.om avvis-,<br>
nings- och utvisningsärenden samt i ärenden om inskränkningar i utlän-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>, ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ningens
rörelsefrihet m. m. (jfr. 17 § tredje stycket detta lagförslag). Till 5 §</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>, <span
style='text-transform:uppercase'>t </span>i o</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>218</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section496>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section497>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lagförslaget har alltså -
med nödvändiga redaktionella justeringar - Prop. 1988/89:86 överförts de
bestämmelser i 57 § om förhandling som gäller dessa ärenden. Någon ändring i
sak har inte vidtagits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslaget till ny utlänningslag har tagits in en bestämmelse som innebär att
förnyad prövning av ett beslut om att hålla någon under uppsikt skall föregås
av förhandling, om det inte framstår som uppebart att en sådan saknar betydelse
(6 kap. 7 §). Bestämmelsen bör också göras tillämplig i terroristärenden. En
hänvisning tifl nämnda lagmm har därför gjorts i 18 § detta lagförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
om förhandling i terroristärenden i fråga om förlängning av tiden för förvar
eller uppsikt återfinns i 6 kap. 12 -15 §§ förslaget till ny utlänningslag. En
hänvisning till nämnda lagmm har gjorts i 18§ detta lagförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
domstol eller myndighet som håller förhandlingen skafl uppdra åt
rikspolisstyrelsen eller en polismyndighet efler åt en särskilt utsedd person
att vara allmänt ombud vid förhandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
6 § har med vissa redaktionella justeringar intagils de bestämmelser i 58 §
UtlL om aflmänt ombud som gäfler för terroristärenden som omfattas av 5 §.
Någon ändring i sak har inte vidtagits. Det innebär bl. a. att till allmänt
ombud i ärende om avvisning efler utvisning normalt skall utses en företrädare
för rikspolisstyrelsen (jfr. prop. 1981/82:146 s. 69).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utlänningen
och andra personer som skafl höras, skall kallas till förhandlingen. Om
uUänningen håfls i förvar, skafl den domstol eller förvaltningsmyndighet som
håfler förhandlingen besluta om hans instäflelse. Har kallelse till
förhandlingen delgetts den som skall höras minst fyra dagar före förhandlingen
och uteblir den kallade ulan att ha anmält laga förfall, får domstolen eller
förvaltningsmyndigheten besluta om hämtning genom polismyndighetens försorg.
Hämtning av någon annan än utlänningen får dock ske endast om det finns
synnerliga skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
7 § har oförändrade intagits de bestämmelser i 59 § UtlL om kallelse och<br>
hämtning till förhandling som gäfler för de lerroristärenden som omfattas<br>
av5§.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>. .</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>-,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>.;-'. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
förhandlingen skall noga utredas de omständigheter som kan inverka</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>på
ärendets avgörande. Utlänningen skall få tillfälle att ange sin. stånd- ;
, ..</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>punkt
och att uttala sig om de omständigheter söm åberopas i ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om förhandling vid allmän domstol skall, i den mån annat inte<br>
följer av 5 - 7 samt 9 och IO §§, i rillämpliga delar gälla bestämmelserna om '
'<br>
bevisupptagning utom huvudförhandling i brottmål: Utöver vad som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'
'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>följer
av 5 kap. 1 § rättegångsbalken får rätten förordna att förhandlingen skall
håflas inom stängda dörrar, om del kan antas att; det vid förhandlings
,., en kommer att förebringas uppgift, för vilken hos domstolen gäller sekretess
som avses i sekretesslagen (1980:100).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhandling
vid förvaltningsmyndighet eller allmän förvaltningsdoms-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section498>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section499>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tol skall, om annat inte
följer av 5-7 samt 9 och 10§§, ske med iakttagan- Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>de i tillämpliga delar av
som föreskrivs om muntlig förhandling vid sådan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
8§ har intagils de bestämmelser i 60 § UtlL om förfarandet vid förhandling som
gäller för de lerroristärenden som omfattas av 5 §. Hänvisningarna i 60 §
andra och tredje styckena lill bestämmelser i UllL har i stället gjorts till
motsvarande bestämmelser i lagförslaget. På lagrådels inrådan har en
komplettering gjorts med avseende på vilka bestämmelser som gäller för
förfarandet vid muntlig förhandling hos förvaltningsmyndighet (jfr. specialmotiveringen
till 6 kap. 14 § förslaget till ny utlänningslag).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
inställelse vid förhandlingen skafl utlänningen få ersättning av allmänna
medel för resa och uppehälle, om det bedöms skäligt med hänsyn till hans
ekonomiska förhållanden, den tid han har vistats i landet samt övriga
omständigheter. Förskott får beviljas på ersättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
personer som på kallelse har instäflt sig vid förhandlingen har rätt till
ersättning av allmänna medel för kostnad och tidsspillan med anledning av
inställelsen. Förskott får beviljas på ersättning för resa och uppehälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som är allmänt ombud eller tolk har rätt att av allmänna medel få arvode saml
ersättning för kostnader och tidsspillan, om inte uppdraget har fullgjorts i
tjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
9§ har oförändrade intagits de bestämmelser i 61 § UtlL om ersättning för
inställelse till förhandling som gäller för de lerroristärenden som omfattas
av 5§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om ersättning eller förskott prövas av den domstol eller förvaltningsmyndighet
som håfler förhandlingen. Närmare bestämmelser om ersättning och förskott
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
10§ har intagits de bestämmelser i 62§ UtlL om beslutande myndighet i
ersättningsfrågor som gäfler för de lerroristärenden som omfattas av 5§.
Närmare bestämmelser om ersättning och förskott meddelas av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer (jfr. motsvarande bestämmelser i 6 kap.
15§ tredje och fjärde styckena samt 11 kap. 5§ tredje stycket förslaget till ny
utlänningslag).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förvaltningsmyndighets beslut om ersättning enligt 9§ får överklagas till
kammarrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
11 § har utan ändring i sak inlagils den bestämmelse i 66 § UtlL om
överklagande av förvaltningsmyndighets beslut i en ersättningsfråga som gäller
för de lerroristärenden som omfattas av 5§. Hänvisningen till 61 § UtlL har
ersatts med en hänvisning till 9§ lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>220</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section500>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section501>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>12
§</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning får las i förvar om det är sannolikt att han kommer att avvisas eller
utvisas enligt denna lag eller beslut härom föreligger och det skäligen kan
antas att han annars kommer att hålla sig undan eller bedriva brottslig
verksamhet i Sverige eller om hans identitet är oklar. Är utlänningen under
sexton år, får han inte utan synnerliga skäl tas i förvar. Detsamma gäller
hans vårdnadshavare eller, om de är flera, en av dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
de förutsättningar som anges i första stycket kan en utlänning ställas under
uppsikt, om delta är tillräckligt. Beträffande uppsikt gäller 6 kap. 5§
utlänningslagen (1989:000) i tillämpliga delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12§
motsvarar i huvudsak bestämmelserna i 50§ första och andra styckena UtlL. I
första stycket anges fömtsättningarna för att i ett terroristärende ta
utlänningen i förvar eller hålla honom under uppsikt. Bestämmelsen har
språkligt anpassats till motsvarande bestämmelser i förslaget till ny utlänningslag
men till skillnad från det förslaget innehåfler 12 § i den föreliggande
lydelsen inga sakliga ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
50 § första stycket UtlL anges att förvar beslutas av den myndighet som
handlägger avvisnings- eller utvisningsärendel eller verkslällighelsärendet. En
liknande bestämmelse har inte förts in i förslaget till 12§. I stället har i 18
§ gjorts en hänvisning till motsvarande bestämmelse i 6 kap. 9§ förslaget till
ny utlänningslag. Bestämmelserna i 50§ tredje stycket UtlL om möjligheten för
det statsråd som handlägger utlänningsärenden alt meddela beslut om förvar
eller uppsikt under ett ärendes beredning i regeringskansliet har, som
tidigare framgått, också förts till 6 kap. 9§ förslaget till ny utlänningslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
6 kap. 9§ fjärde stycket förslaget till ny utlänningslag finns också
bestämmelser om polismyndighets möjlighet att meddela tiflfälliga beslut om
förvar eller uppsikt som lill följd av hänvisningen i 18§ även gäller i
terroristärenden. Dessa bestämmelser motsvaras av 52 § tredje stycket UtlL. Angående
polismyndighets utvidgade möjlighet att meddela tillfälliga beslut hänvisas
lill 13 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
12§ andra stycket har beträffande uppsikt hänvisning gjorts lill 6 kap. 5§
förslaget lill ny utlänningslag, som i sak motsvarar bestämmelserna i 50§ andra
stycket UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om de i I2§ angivna förutsättningarna inte föreligger, får en polismyndighet
ta en utlänning i förvar eller ställa honom under uppsikt när fråga om
avvisning skall överlämnas till regeringen enligt 2 § eller när det uppkommer
fråga om att utvisa utlänningen enligt 3§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
med stöd av första stycket skall anmälas till regeringen. Det statsråd som har
till uppgift att föredra ärenden enligt denna lag skall snarast pröva om
åtgärden skall bestå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13§
första .stycket innehåller de bestämmelser i 52§ andra och tredje<br>
styckena UllL som avser polismyndighets utvidgade möjlighet att meddela<br>
tillfälliga beslut om förvar eller uppsikt beträffande presumtiva terrorister.<br>
Enligt 52 § tredje stycket skall polismyndighet anmäla en åtgärd som<br>
företagits med stöd av andra stycket till regeringen som snarast skall pröva<br>
om åtgärden skall bestå. I konsekvens med de ändringar som på inrådan av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>221</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lagrådet företagits
beträffande regeringens befogenhet att meddela beslut</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section502>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section503>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>om förvar eller uppsikt,
anges i andra stycket att det statsråd som har till Prop. 1988/89:86
uppgift all föredra ärenden enligt terroristlagen i stället för regeringen
skall pröva om åtgärden skall bestå (jfr. 6 kap. 9 och 10§§ förslaget till ny
utlänningslag).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
regeringen har beslutat om avvisning eller utvisning enligt denna lag men det
möter hinder som anges i 8 kap. 1—4§§ utlänningslagen (1989:000) mot att
verkstäfla beslutet eller beslutet av annan särskild anledning inte bör
verkställas, skall regeringen förordna att verkställighet tills vidare inte får
ske (inhibition). Avvisnings- eller utvisningsbeslutet samt förordnandet om
inhibition skall prövas på nytt när det finns skäl till detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14§
motsvarar i huvudsak 73 § UtlL. Hänvisningen i 73 § UtlL till bestämmelser om s.
k. verkställighetshinder har gjorts tifl motsvarande bestämmelser i förslaget
till ny utlänningslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
regeringen självmant har att beakta eventuella verkställighetshinder framgår av
4 kap. 12§ förslaget till ny utlänningslag. Hänvisning tifl detta lagrum görs i
18 § lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
fråga uppkommer om hinder mot verkställighet av ett beslut om avvisning eller
utvisning enligt denna lag, får det statsråd som har till uppgift att föredra
sådana ärenden besluta att verkställighet inte skall ske innan regeringen har
avgjort ärendet. Ett sådant beslut får även fattas av statens invandrarverk.
Verket skall då genast underrätta regeringen och anmäla ärendet, om det ännu
inte har kommit under regeringens prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
I5§ har ulan ändring i sak tagits in bestämmelserna i 75§ första stycket UtlL
om inhibition av regeringens beslut att avvisa efler utvisa en presumtiv
terrorist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
beslut om avvisning eller utvisning skall verkställas så snart det kan ske.
Verkställigheten ankommer på polismyndighet. Regeringen fär dock förordna att
verkställigheten skall ske genom annan myndighets försorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
16 § har utan ändring i sak tagits in bestämmelserna i 84 § UtlL om
verkstäflighet av beslut om avvisning eller utvisning i terroristärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skall
ett av regeringen meddelat beslut om avvisning eller utvisning enligt denna lag
på grund av förordnande enligt 14 § inte verkstäflas, tillämpas 19 —22§§
beträffande utlänning som avses med beslutet. Regeringen får besluta om sådana
åtgärder som anges i 4 kap. 11 § första stycket utlänningslagen (1989:000) för
utlänningens vistelse i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
enligt utlänningslagen meddelats beslut i andra fall än sådana som avses i
första stycket om avvisning eller utvisning och kan beslutet inte verkställas,
får regeringen, om sådana omständigheter föreligger beträffande utlänningen
som avses I §, förordna att 19 - 22 §§ skafl tillämpas och besluta om sådana
åtgärder som sägs i första stycket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section504>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section505>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Innan beslut om åtgärder
meddelas skafl förhandling hållas. Därvid Prop. 1988/89:86 tillämpas
reglerna om förhandling i 5 — 11 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 17
§ har utan sakliga ändringar förts samman bestämmelsema i 74§<br>
andra stycket UtlL och 1 § spaningslagen. Hänvisningama i sistnämnda<br>
lagmm tifl UtlL och spaningslagen har i stället gjorts till motsvarande<br>
bestämmelser i det föreliggande lagförslaget. Vidare har i första stycket<br>
gjorts en hänvisning tifl 4 kap. 11 § förslaget till ny utlänningslag om<br>
inskränkningar och villkor i fråga om utlänningens vistelseort, byte av<br>
bostad och anställning samt anmälningsplikt. 4 kap. 11 § överensstämmer<br>
med motsvarande bestämmelser i UtlL (48 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
tredje stycket har tagits in bestämmelsema i 74 § andra stycket UtlL att
förhandling skafl håflas innan föreskrifter får meddelas. En hänvisning har
därvid gjorts till bestämmelserna i 5 — 11 §§ lagförslaget som reglerar förfarandet
m. m. (jfr. motsvarande hänvisning i 56 § UtlL). Det bör i sammanhanget
påpekas att - liksom i dag - någon särskild förhandling i ärende om meddelande
av föreskrifter inte behöver hållas utöver den som anges i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2 och
3 §§ lagförslaget, om beslut om föreskrifter meddelas i anslutning till<br>
beslut som avses i nämnda lagmm och 14§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>18</span><span
style='font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
ärende enligt denna lag gäller i tillämpliga delar vad som är föreskrivet i 4
kap. 12, 13 och 15§§, 5 kap. 5§, 6 kap. 4§ andra stycket och 6-15§§, 7 kap. 7
och 9§§, 8 kap. I -6, 14 och 16§§, 9 kap. 1 -3§§ samt 11 kap. 5 och 6§§
utlänningslagen (1989:000).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
denna paragraf görs hänvisningar till de bestämmelser i den nya utlänningslagen
som avses vara tillämpliga även i terroristärenden. Hänvisningar har gjorts
till bestämmelser om beaktande av verkstäflighetshinder, återtransport i vissa
fall och särskilt tillstånd för ett kort besök i Sverige (4 kap. 12, 13 och
15§§), fingeravtryck och fotografi (5 kap. 5§), varaktighet av förvar och
uppsikt, beslutande myndigheter i fråga om tvångsåtgärderna förvar och uppsikt
och förhandling i samband med förnyad prövning av beslut beträffande sådana
tvångsåtgärder (6 kap. 4 § andra stycket och 6 — 15§§), överklagande (7 kap. 7
och 9§§), verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning (8 kap.
1—6, 14 och 16§§), utlänningens och transportörers kostnadsansvar (9 kap. I — 3
§§) samt vissa handläggningsfrågor (11 kap. 5 - 6 §§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
i paragrafen gjorda hänvisningarna till lagmm i förslaget tifl ny utlänningslag
avviker i flera fall från lagrådsremissens förslag. Ändringarna beror på den
ändrade paragrafindelning i vissa kapitel som vidtagits på förslag av lagrådet.
Vidare har hänvisningen till 7 kap. 1 § slopats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
av de angivna paragraferna (4 kap. 12§, 6 kap. 6, 9, lOoch 14§§ och 8 kap. I §)
har enligt vad lagrådet förordat getts en annan lydelse än som föreslogs i
remissen. Det får självfallet inverkan också på den nu förevarande paragrafens
tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>19§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
del är av betydelse för all utröna om en organisation eller gmpp som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>avses i I § andra stycket
planlägger eller förbereder gärning som innebär</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>223</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section506>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section507>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>våld, hot eller tvång för
politiska syften, får en utlänning som avses i 17§, Prop. 1988/89:86
underkastas husrannsakan, kroppsvisitation eller kroppsbesiktning. Av en sådan
utlänning får också tas fingeravtryck och fotografi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förordnande
om åtgärd enligt första stycket meddelas av polismyndighet. I fråga om sådan
åtgärd gäller i övrigt bestämmelsema i 28 kap. rättegångsbalken i tillämpliga
delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19 §
motsvarar med vissa språkliga justeringar 2 § spaningslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20-22</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20 §
För ändamål som avses i 19§ första stycket kan rätten, om det finns<br>
synnerliga skäl, meddela polismyndighet tillstånd att ta del av samtal tifl och<br>
från telefonapparat, som innehas efler av annat skäl kan antas komma att<br>
begagnas av en utlänning som avses i 17 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
kan för ändamål som avses i 19§ första stycket, om del finns synnerliga skäl,
även meddela polismyndighet tillstånd alt närmare undersöka, öppna efler
granska post- eller telegrafförsändelse, brev, annan sluten handling eller
paket som har ställts till eller avsänts från utlänning som avses i 17§, och
som påträffas vid husrannsakan, kroppsvisitation eller kroppsbesiktning eller
som finns hos post-, telegraf-, jämvägs- eller annan befordringsanstalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
tillstånd som avses i andra stycket kan rätten förordna, att i tillståndet
avsedd försändelse, som ankommer tifl befordringsanstalt, skafl kvarhållas till
dess den närmare iindersökts, öppnats eller granskats. Förordnandet skafl
innehålla underrättelse att meddelande om åtgärden inte får utan tillstånd av
den som har begärt åtgärden lämnas avsändaren, mottagaren eller annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>21 §
Tillstånd som avses i 20 § skall meddelas att gälla för viss tid som inte<br>
överstiger en månad. Tiden räknas vid tillstånd till telefonavlyssning från<br>
den dag tillståndet delgavs telefonanstaltens föreståndare och i övriga fall<br>
från den dag tillståndet meddelades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om tiflstånd prövas av Stockholms tingsrätt på yrkande av rikspolisstyrelsen.
Rättens avgörande sker genom slutligt beslut. Sådant beslut går omedelbart i
verkstäflighet. I fråga om förfarandet skall också bestämmelserna i
rättegångsbalken om förfarandet vid rättens prövning av fråga som under
förundersökning i brottmål uppkommit om åtgärd enligt 27 kap. 16§ nämnda balk
tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22 §
Uppteckning som har gjorts vid telefonavlyssning får inte granskas av<br>
annan än rätten, rikspolisstyrelsen, polismyndighet eller åklagare. Innehål<br>
ler uppteckningen något som inte är av betydelse för det ändamål som har<br>
föranlett avlyssningen, skafl den i sådan del efter granskningen omedelbart ,<br>
förstöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försändelse
eller annan handling som omfattas av tillstånd enligt 20§ får inte närmare
undersökas, öppnas eller granskas av annan än rätten, rikspolisstyrelsen,
polismyndighet eller åklagare. Sådan handling skall undersökas snarast möjligt.
När undersökningen har slutförts, skall försändelse som finns hos
befordringsanstalt tillställas den till vilken försändelsen är ställd och
annan handling återlämnas till den hos vilken handlingen påträffats, om inte
beslag sker enligt därom gällande bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20
—22§§ motsvarar med vissa språkliga justeringar 3 — 5 §§ spaningslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prop. 1988/89:124 om vissa tvångsmedel, som beslutades den 9 mars 1989,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>224</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section508>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section509>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>föreslås ändringar i 3 - 5
§§ spaningslagen. Ändringarna är avsedda att träda Prop. 1988/89:86 i kraft
den I september 1989. Det torde få ankomma på riksdagen all samordna de olika
lagändringar som berör spaningslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
fängelse i högst ett år eller, när omständigheterna är mildrande, till böter
döms</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den som hjälper en sådan
utlänning som avses i 1 § att komma in i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den som försöker hindra
verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning enligt denna lag eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en utlänning som bryter mot en
sådan föreskrift som har meddelats enligt 17§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
försök eller förberedelse tifl brott som avses i första stycket 1 döms till
ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ motsvarar
påföljdsbestämmelserna dels i 96 § andra stycket I och 2 saml tredje stycket
UUL, dels 97 § 2 samma lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
fängelse i högst ett år eller, om brottet är ringa, till böter döms en
utlänning som uppehåller sig i Sverige, fast han enligt ett verkställt beslut
om avvisning eller utvisning enligt denna lag inte har haft rätt att återvända
hit. Detta gäller dock inte om utlänningen har flytt hit för att undgå
förföljelse som avses i 3 kap. 2§ utlänningslagen (1989:000).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ringa fall skall åtal för brott enligt denna paragraf inte väckas annat än om
det är påkallat från allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
24 § har tagits in de påföljdsbestämmelser i 98 § UtlL som avser personer som
utvisats som presumtiva terrorister enligt 3§. Bestämmelsen har gjorts
tillämplig också på personer som avvisats enligt 1 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1989, då lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder i
spaningssyfte i vissa fall skall upphöra att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 17 § första stycket tillämpas även när regeringen enligt 73 § utlänningslagen
(1980:376) eller 8§ lagen (1973:162) om särskilda åtgärder till förebyggande av
vissa våldsdåd med internationell bakgmnd eller 51 § tredje stycket
utlänningslagen (1954:193) har förordnat att avvisnings- eller
utvisningsbeslut ej skall verkställas. Bestämmelserna i 17§ andra stycket är
tillämpliga också när beslut om avvisning eller utvisning har meddelats enligt
utlänningslagen (1980:376) och när beslut om avvisning, förpassning,
förvisning eller utvisning har meddelats enligt utlänningslagen (1954:193).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
tillämpning av 23 § första stycket 2 och 24 § första stycket likställs med
beslut om avvisning eller utvisning som där avses motsvarande beslut enligt
äldre lag. Med föreskrift enligt 23 § första stycket 3 likställs motsvarande
föreskrifter som meddelats enligt äldre lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
del i en lag eller i en annan författning hänvisas lill en föreskrift som har
ersatts genom bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya
bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
enligt äldre bestämmelser förordnats att ett beslut om att avvisa eller</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>225</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 Riksdagen 1988/89. 1 saml Nr 86</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section510>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utvisa
en presumtiv terrorist inte får verkställas, kan bestämmelsema i Prop.
1988/89:86 17 § första och andra styckena tillämpas på utlänningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
ikraftträdandet kan det bli aktuellt att döma tifl ansvar för exempelvis brott
mot en föreskrift, som meddelats med stöd av 74 § andra stycket UtlL. Har
gärningen begåtts före ikraftträdandet följer av den allmänna grundsats som
kommer till uttryck i 5§ andra stycket lagen (1964:163) om införande av brottsbalken
att straff skall bestämmas med tillämpning av 97 § UtlL; påföljden är inte
lindrigare enligt den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skulle
gärningen ha begåtts efter ikraftträdandet, tillämpas ansvarsbestämmelsen i
den nya terroristlagen. I dessa bestämmelser (23 § första stycket 3) talas
emellertid endast om föreskrift som meddelats enligt 17 § nya terroristlagen. I
en särskild övergångsbestämmelse har därför på förslag av lagrådet slagits
fast att överträdelser av äldre (men fortfarande gällande) föreskrifter, som
sker efter ikraftträdandet, skall föranleda straff enligt den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
motsvarande förtydligande har också gjorts i anslutning till 23 § första
stycket 2 samt 24 § första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Förslaget till lag om tillstånd för anställning på
fartyg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
den nya lagen har samlats UtlL:s bestämmelser om skyldighet för utlänningar
att ha tillstånd för anställning på svenskt fartyg i utrikes trafik. 1 den
aflmänna motiveringen (avsnitt 2.2.2) har bakgrunden till dessa regler och
skälen för att de nu överförs till en särskild lag redovisats. Förslaget
överensstämmer i huvudsak med lagutredningens lagförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning skall ha tillstånd för att ha anställning som avser befattning på
svenskt fartyg i utrikes trafik (anställningstiflstånd), om inte utlänningen
har permanent uppehållstillslånd i Sverige eller är medborgare i Danmark,
Finland, Island eller Norge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får föreskriva andra undantag från kravet på anställningstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ motsvarar i sak 20 § första stycket 2 och andra stycket UllL samt 2§ andra
stycket 1 och 2 kungörelsen (1974:262) om anställningslillstånd för uUänning på
svenskt fartyg. Lagtekniskt har dock samma modell valts som i förslaget tifl ny
utlänningslag (jfr. 1 kap. 3 — 5 §§). Det innebär att som huvudregel anges
direkt i den nya lagen att utlänning måste ha anställningstillstånd för att
inneha befattning på svenskt fartyg i utrikes trafik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare nämnts i den aflmänna motiveringen finns i den nuvaran<br>
de lagstiftningen en rad undantag från tillståndskravet. De mest omfattan<br>
de undantagen avser utlänningar som har permanent uppehållstillstånd i<br>
Sverige eller som är medborgare i något av de nordiska länderna. 1 likhet<br>
med motsvarande bestämmelse i förslaget lill ny utlänningslag om arbets<br>
tillstånd (1 kap. 5§) har dessa undanlag från tillståndskravet tagits in i<br>
lagen. Därutöver har regeringen bemyndigats att föreskriva ytterligare<br>
undantag.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>226</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section511>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section512>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2§</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anställningstillstånd
ges för tjänstgöring i en befattning på ett visst fartyg eller vissa fartyg
eller på fartyg som tillhör ett visst rederi. Tiflslåndet får förenas med de
villkor som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
överensstämmer i sak med 22 § UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anställningstillstånd
ges av arbetsmarknadsstyrelsen. Tillstånd får dessutom ges</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>1. </span><span style='font-family:Verdana'>av den
sjömansförmedling, som utses av regeringen eller av den<br>
myndighet som regeringen bestämmer, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. av
de svenska utlandsmyndigheter som utrikesdepartementet bestäm<br>
mer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsstyrelsen
får återkalla ell anställningstillstånd om utlänningen medvetet har lämnat
oriktiga uppgifter eller svikligen har förtigit vissa omständigheter eller om
det i övrigt föreligger särskilda skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3§
motsvarar med vissa justeringar 23 och 25 §§ UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som har en utlänning i sin tjänst trots alt utlänningen inte har föreskrivet
anställningstillstånd döms lill böter eller, när omständigheterna är
försvårande, till fängelse i högst ett år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4§
motsvarar med vissa redaktionella och språkliga justeringar 95 § andra stycket
UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fysisk
eller juridisk person som har en utlänning i sin tjänst, trots att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>denne inte har föreskrivet
anställningstillstånd, skall erlägga en särskild</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>avgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
varje utlänning som avses i första stycket utgör avgiften hälften av det
basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde när
överträdelsen upphörde. Har överträdelsen pågått under längre lid än tre
månader, utgör avgiften för varje utlänning i stället hela basbeloppet.
Avgiften får nedsättas eller efterges, om särskilda omständigheter föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
motsvarar med vissa redaktionella och språkliga justeringar 99 a § UllL. ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågor
om påförande av avgift enligt 5§ prövas av allmän domstol efler ansökan, som
skall göras av allmän åklagare inom två år efter det all överträdelsen
upphörde. I frågor om sådan talan gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i
rättegångsbalken om åtal för brott på vilket inte kan följa svårare straffan
böter och om kvarstad i brottmål. Sedan fem år har förflutit efter del att
överträdelsen upphörde, får avgift inte påföras. Avgiften tillfaller staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgiften
skall betalas till länsstyrelsen inom två månader från det att<br>
beslutet vann laga kraft. En upplysning om detta skall las in i beslutet.<br>
Betalas inte avgiften inom denna lid, får den jämte restavgift, som beräk<br>
nas enligt 58§ 1 mom. uppbördslagen (1953:272), indrivas i den ordning<br>
som enligt nämnda lag gäller för indrivning av skatt. Indrivningsålgärder</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>227</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section513>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section514>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>får dock inte vidtas sedan
fem år har förflutit från det beslutet vann laga Prop. 1988/89:86 kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6
§ överensstämmer med 99 b § UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.4 Förslaget till lag om ändring i rättshjälpslagen
(1972:429)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41 </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättshjälp
genom offentligt biträde beviljas i mål eller ärende</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hos utskrivningsnämnd eller
psykiatriska nämnden angående intagning enligt 8, 9 eller 10 § eller
utskrivning enligt 16 eller 19 § lagen (1966:293) om beredande av sluten
psykiatrisk vård i vissa fall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hos utskrivningsnämnd efler
psykiatriska nämnden angående inskrivning i eller utskrivning från vårdhem
eller specialsjukhus enligt 35 § lagen (1967:940) angående omsorger om vissa
psykiskt utvecklingsstörda,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>angående beredande av vård
enligt lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga eller
omedelbart omhändertagande enligt 6§ samma lag eller angående upphörande av
sådan vård enligt 5§ samma lag eller hos förvaltningsdomstol vid överklagande
enligt 20 § första stycket 1 samma lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hos förvaltningsdomstol
angående beredande av vård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i
vissa fall eller angående omedelbart omhändertagande enligt 13§ samma lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>angående avvisning enligt
utlänningslagen (1989:000), dock inte hos polismyndighet, såvida inte
utlänningen enligt 6 kap. 2 eller 3 § utlänningslagen hållits i förvar längre
än tre dagar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>angående utvisning enligt 4
kap. 3 eller 11 § utlänningslagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>angående avvisning eller
utvisning enligt lagen (1989:000) om åtgärder för att förebygga våldsdåd med
internationell bakgrund (terroristlagen),</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hos regeringen angående
åtgärder som beslutas enligt 4 kap. 11 § utlänningslagen eller 17§
lerroristlagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>angående hemsändande av
utlänning med stöd av 12 kap. 3§ utlänningslagen,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>angående förverkande av
villkorligt medgiven frihet enligt 26 kap. brottsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>angående verkställighet
utomlands av frihetsberövande påföljd enligt lagen (1963:193) om samarbete med
Danmark, Finland, Island och Norge angående verkstäflighet av straff m.m. eller
lagen (1972:260) om internalionellt samarbete rörande verkställighet av
brottmålsdom,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>angående utlämning enligt lagen
(1970:375) om utlämning till Danmark, Finland, Island eller Norge för
verkställighet av beslut om vård eller behandling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>angående kastrering enligt
lagen (1944:133) om kastrering, om giltigt samtycke lill åtgärden ej lämnats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hos regeringen enligt 17§ andra
stycket terroristlagen angående förordnande om tillämpning av 19— 22§§ samma
lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hos allmän förvaltningsdomstol
angående intagning på sjukhus enligt 7,14 efler 15 § smittskyddslagen
(1968:231) eller angående utskrivning från sjukhus enligt samma lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen har gjorts de följdändringar som föranleds av förslagen till ny<br>
utlänningslag och lag om åtgärder för att förebygga våldsdåd med interna<br>
tionell bakgrund. Ändringarna berör punkterna 5 — 9 och 14 i andra styc<br>
ket.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>228</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section515>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section516>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att markera all
tyngdpunkten när det gäfler avlägsnandebeslut enligt Prop. 1988/89:86
förslaget lill ny utlänningslag ligger på avvisning och inte som nu på
utvisning har punkterna 5 och 6 fått byta plats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sak bibehålls oförändrat bestämmelserna i punkterna 5 och 6 att en utlänning
har rätt till rättshjälp genom offentligt biträde i ärende om avvisning eller i
ärende om utvisning i vissa fall (38 och 48 §§ UtlL jfr. med 4 kap. 3 och 11 §§
förslaget till ny utlänningslag) hos invandarverket eller regeringen. Skall en
polismyndighet besluta i om avvisning, föreligger rätt till biträde endast om
utlänningen tagits i förvar och förvarstagandet varat längre än tre dagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
har de bestämmelser i nuvarande 41 § 5 och 6 som gäller i terroristärenden
förts till punkt 7, som i sin nuvarande lydelse reglerar rättshjälp i ell s. k.
verkställighelsärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av den allmänna motiveringen kan i asylärenden rätt till biträde
föreligga redan under polisutredningen. Rätt till biträde i ett sådant skede
kan uppkomma även i andra ärenden enligt utlänningslagen och i ärenden enligt
lerroristlagen, när fråga uppkommer om avvisning eller utvisning som skall
beslutas av regeringen eller statens invandrarverk. Anledning saknas dock att,
liksom hittills, direkt i lagtexten ange detta förhållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>43</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättshjälp
genom offentligt biträde beviljas efter ansökan eller då annars anledning
föreligger. Ansökan får göras av den som kan beviljas rättshjälp och i mål
eller ärende som anges i 41 § 1 även av annan som får föra talan i målet eller
ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättshjälp
beviljas och biträde förordnas av den myndighet som handlägger målet eller
ärendet. Dock ankommer prövningen i ärende hos socialnämnd eller social
dislriklsnämnd enligt 41 § 3 på länsrätten, i ärende som avses i 41 § 13 på
rältshjälpsnämnden, i ärende hos polismyndighet enligt 41 § 5 eller 7 på
rättshjälpsnämnden, om ansökan om rättshjälp skafl avslås, i ärende hos
polismyndighet enligt 41 § 12 på länsrätten saml i ärende hos regeringen på
departementstjänsteman som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
myndigheten skilt målet eller ärendet från sig, äger under tiden till dess talan
fullföjts eller tiden för fullföljd utgått andra stycket motsvarande
tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättshjälp
utgår även när talan fullföljs eller meddelat beslut underställs annan
myndighets prövning eller saken överlämnas till annan myndighets avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
rättshjälp beviljats i ärende vari beslutas om avvisning eller utvisning
enligt utlänningslagen (1989:000) eller lagen (1989:000) om åtgärder för att
förebygga våldsdåd med internationell bakgmnd (terroristlagen) gäller
rättshjälpen till dess verkställighet av beslutet skett eller frågan om
verkställighet förfallit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansökan
om rättshjälp genom offentligt biträde ges in till den myndighet som
handlägger målet eller ärendet. Gäller ansökan ärende som avses i 41 § 13, ges
dock ansökan in till rättshjälpsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndighet
som inte själv får bevilja rättshjälpen skafl till behörig myndighet med eget
yttrande överlämna ingiven ansökan med därvid fogade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>handlingar
eller anmäla behovet av offentligt biträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:148.0pt'><span style='font-family:Verdana'>.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>229</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section517>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section518>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I andra stycket anges
vilka myndigheter som beslutar om rättshjälp och Prop. 1988/89:86 förordnar
biträde i utlänningsärenden. Som framgår av den aflmänna motiveringen skall i
fortsättningen den myndighet som handlägger ett utlänningsärende i allmänhet
besluta angående rättshjälpen. I ärenden hos polismyndighet, där myndigheten
anser att ansökan om rättshjälp skall avslås, skafl dock enligt en ny regel
rättshjälpsnämnden besluta. Av paragrafens sista stycke följer att
polismyndigheten skall överlämna ärendet till rältshjälpsnämnden för
handläggning. Av andra stycket framgår vidare att beslut om rättshjälp och
förordnande av biträde i utlänningsärende hos regeringen skall fattas av en
departementstjänsteman som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>femte stycket, som är nytt, har tagits in en bestämmelse som innebär att beviljad
rättshjälp skafl gälla ända till dess att verkställighet har skett i ärenden om
avvisning eller utvisning enligt utlänningslagen eller enligt terroristlagen.
Detta medför att rättshjälp genom offentligt biträde omfattar insatser som har
avseende på genomförandet av eller hinder för verkställigheten. Rättshjälpen
omfattar också det ärende som en ny ansökan om uppehållstillstånd ger upphov
till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
sjätte stycket i den föreslagna lydelsen framgår att en ansökan om rättshjälp
genom offentligt biträde i ett utlänningsärende alltid skall ges in till den
myndighet som handlägger huvudärendet. Regeln gäfler alltså oavsett om
rättshjälp beslutas av den handläggande myndigheten eller av
rättshjälpsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.5 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7kap.l4§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sekretess
gäller för uppgift som rör utlänning, om det kan antas att röjande av uppgiften
skufle medföra fara för att någon utsätts för övergrepp eller annat allvarligt
men som föranleds av förhållandet mellan utlänningen och utländsk stat eller
myndighet eller organisation av utlänningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
vad som följer av första stycket gäller sekretess i verksamhet för kontroll
över utlänningar och i ärende om svenskt medborgarskap för uppgift om enskilds
personliga förhåflanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan
att den enskilde eller någon honom närstående lider men. 1 verksamhet för
kontroll över utlänningar gäller sekretess också för anmälan eller annan utsaga
av enskild, om det kan antas att fara uppkommer för att den som har gjort
anmälan efler avgivit utsagan eller någon honom närstående utsätts för våld
eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Beträffande beslut i ärende som
avses i detta stycke gäller sekretessen dock endast för uppgifter i skälen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag har framhållit i den allmänna motiveringen är det viktigt att beslut i
framför allt asylärenden förses med klargörande motiveringar. Ändringen i
sekretesslagen syftar till att göra detta möjligt i större utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
ett tillägg till 7 kap. 14 § andra stycket kan motiveringama till ett<br>
beslut som gäller sådan verksamhet eller sådant ärende som avses i stycket<br>
sekretessbeläggas. Sekretessen gäller i första hand för uppgifter om den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>230</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section519>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section520>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>enskilde utlänningens
personliga förhållanden, men kan också gäfla upp- Prop. 1988/89:86 gifter
om andra personers förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sekretessen
gäller med ett s. k. omvänt skaderekvisit, vilket innebär att presumtionen är
för sekretess. Det motsatta förhållandet gäller beträffande uppgifter som
lämnats i en anmälan eller annan utsaga av en enskild, dvs. presumtionen är för
offentlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>4.6 Övriga lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lagförslagen 6-13 har endast föreslagits följdändringar med anledning av
förslagen tifl ny utlänningslag och lag om åtgärder för att förebygga våldsdåd
med inlernationefl bakgmnd (lerroristlagen). Ändringama i 14 och 18§§ lagen
(1971:289) om aflmänna förvaltningsdomstolar föranleds av att bestämmelsema i
43 — 46 §§ UUL om utvisning på gmnd av asocialitet tas bort och att
förhandling i bl. a. förvarsfrågor enligt utlänningslagstiftningen inte längre
skafl kunna läggas på en länsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>5 Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemstäfler jag att regeringen föreslår
riksdagen att anta förslagen till ■</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om åtgärder för att
förebygga våldsdåd med internationell bakgmnd (terrorisUagen),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lagom tiflstånd för anställning
på fartyg,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
räftshjälpslagen (1972:429),'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
sekretesslagen'(1980:100),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1971:176) om vissa intemationella sanktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1965:94) om polisregister,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10. lag
om ändring i lagen (1988:153) om bistånd åt asylsökande<br>
m.fl.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'><span style='font-family:Verdana'>11. lag
om ändring i datalagen (1973:289),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
kommunalskatlelagen (1928:370),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lagom ändringi
kreditupplysningslagen (1973:1173).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>6 Beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandensövervägandeoch beslutar att genom proposition
föreslå riksdagen.att anta de förslag som föredraganden lagt fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>231</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section521>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section522>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Sammanfattning
av betänkandet (SOU 1988:1)</span><span style='font-size:14.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop-1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Översyn
av utlänningslagen</span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>' '</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nu företagna översynen av utlänningslagen har främst syftat till att leda lill
sådana ändringar som kan bidra till att förkorta handläggningstiderna och alt
över huvud åstadkomma en förenkling och förbättring av regelsystemet. Det har
inte varit aktuellt att förändra gmndprinciperna för flykting- och
invandringspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förhållande till den nuvarande utlänningslagstiftningen föreslås ändringar
främst avseende handläggningen av asylärenden samt beträffande vilka regler som
bör tas in i lag och vilka som bör framgå av förordning. Vidare har reglerna
angående förvar delvis ändrats, liksom terminologin rörande beslut om avvisning
och utvisning. Några mer genomgripande förändringar av det sakliga innehållet
har i övrigt inte skett. Systemaliken har däremot ändrats väsentligt. En del
bestämmelser som nu finns i utlänningslagen föreslås upptagna i särskilda
lagar. Översynen har resulterat i ell förslag till ny utlänningslag, en lag om
särskilda åtgärder till förebyggande av vissa våldsdåd med internationell
bakgmnd, en lag om anställningstillstånd samt ändringar i sekretesslagen och
rättshjälpslagen m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
asylärenden föreslås till en början alt det förslag till ändrade
beslutsbefogenheter vid direktavvisning av asylsökande, som asylutredningen
lagt fram i betänkandet (SOU 1986:48) Rättssäkerheten vid direklavvisningar,
genomförs. Om en utlänning gör gällande att han vid en avvisning riskerar att
utsättas för politisk förföljelse eller att bli sänd tifl krigsskådeplats eller
annars inte vill återvända till sill hemland på gmnd av de politiska
förhållandena där, får polismyndigheten inte fatta beslut om avvisning. Del
ankommer i stället på invandrarverket att avgöra om förhåflandena är sådana att
utlänningen bör beviljas uppehållstillstånd. För att öka möjligheten till ett
rikligt avgörande i första instans ges föreskrifter om muntlig handläggning som
skall leda till att sådan förekommer i betydligt större utsträckning än för
närvarande. Kravet på fullständiga beslutsmotiveringar understryks. Genom en
ändring i sekretesslagen ökas möjligheterna att lämna sådana. Även denna
ändring är ägnad att stärka rättssäkerheten och ge utrymme för totalt sett
kortare handläggningstider. Vidare föreslås ökade möjligheter att meddela
uppehållstillslånd innan ell ärende har färdigutretts. För alt minska den för
den enskilde påfrestande väntetiden skall beslut om uppehållstillstånd kunna
tas så snart det visar sig att utlänningen bör få stanna i Sverige, även om då
frågan om utlänningen har rätt lill asyl efler om han är flykting inte har
utretts färdigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt underlätta förståelsen och därmed också tillämpningen av asyl<br>
reglerna har i lagförslaget angetts vad det innebär att få asyl i Sverige.<br>
Asylbeslämmelserna har också samlats i ett kapitel i lagen. De nyss angiv<br>
na ändringarna rörande beslutsbefogenheter, muntlig handläggning och<br>
beslutsmotiveringar bör ge bättre förutsättningar för ell materieflt bättre<br>
beslut. Det har därför ansetts möjligt att la bort de komplicerade reglerna<br>
om överlämnande och övertagande av verkställighetsärenden. En sådan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>232</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section523>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section524>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>reform
torde också vara nödvändig om inte handläggningstidema skafl Prop.
1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förbli oacceptabelt långa.
Hänsyn tifl verkställighetsfrågan skall tas redan Bilaga 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>när
beslut fattas om avvisning eller utvisning. Det behov som ändå kan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uppkomma
all ändra lagakraftvunna beslut får i stället tillgodoses genom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
den som inger en ny ansökan om uppehållstillstånd därvid också kan få</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>det verkställbara beslutet
inhiberal och t.o. m. upphävt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
om förvar samt skyldigheten att stå för kostnaderna för en utlännings resa från
Sverige har i viss utsträckning skärpts. Dessa ändringar har gjorts i syfte
att minska missbruket att förstöra identitets- och resehandlingar.
Förvarsreglerna beträffande barn har förtydligats och i viss mån inskränkts i
förhållande till nuvarande lagregler. Enligt den nuvarande lagen kan en
utlänning, som saknar exempelvis uppehållstillstånd, avvisas. Ett sådant
beslut måste fattas inom tre månader från utlänningens ankomst. Om utredningen
tar längre tid än så kan avvisning inte ske utan i stället kan, på samma grund,
utvisning komma i fråga. Då del är lämpligt att det är grunden för beslutet som
avgör vilken benämning beslutet bör ha, har avgränsningen mellan avvisning och
utvisning i viss mån ändrats. Beträffande verkställighet anges i lagen att
sådan i första hand skall ske genom att utlänningen bereds tillfälle all inom
viss lid efter beslutet frivilligt lämna landet. Bestämmelsen om ansvar för den
som i vinningssyfte organiserar verksamhet, som syftar till att utlänningar,
som saknar erforderliga tillstånd för inresa i Sverige, kommer hit, har
skärpts. Vidare har de bestämmelser om avvisning och utvisning i s. k.
lerroristärenden, som alltsedan 1976 varit intagna i utlänningslagen, åter sammanförts
med bestämmelserna i den s. k. särskilda spaningslagen till en särskild lag.
Även vissa bestämmelser, som saknar direkt samband med i utlän- . ningslagen
angivna förutsättningar för utlänningars vistelse i Sverige, har förts ut ur
utlänningslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
grundläggande bestämmelserna om skyldighet att ha pass, visering,
uppehållstillstånd och arbetstillstånd har angetts i lag i stället för att som
nu i huvudsak regleras i förordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>233</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section525>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section526>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>FÖRFATTNINGSFÖRSLAG</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2 1 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Utlänningslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utfärdad
den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
förordnas följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
kap. Inledande bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
I lagen regleras frågor rörande utlänningars inresa, vistelse och an<br>
ställning i Sverige samt rätten lill asyl här. I lagen anges också fömtsätt<br>
ningar under vilka en utlänning kan avlägsnas från landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
skall tillämpas så att utlänningars frihet inte begränsas mer än vad som är
nödvändigt i varje enskilt fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
En utlänning som reser in i eller uppehåller sig i Sverige skall ha pass<br>
om inte regeringen föreskriver annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
utfärdar föreskrifter om vilka handlingar som får godtas som pass. Regeringen
får också föreskriva att svenska myndigheter får utfärda pass för utlänningar i
vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
En utlänning som reser in i eller uppehåller sig i Sverige skall ha<br>
visering om inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningen har
uppehållstillslånd i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningen är medborgare i
Danmark, Finland, Island eller Norge,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>regeringen föreskriver annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
En utlänning får inte vistas i Sverige i mer än tre månader utan att ha<br>
uppehåflstillstånd om inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. utlänningen
är medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. regeringen
föreskriver annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
En utlänning måste ha tillstånd för att ha anstäflning i Sverige eller<br>
arbeta här på grund av anställning utomlands (arbetstillstånd) om inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningen har permanent
uppehållstillstånd i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningen är medborgare i
Danmark, Finland, Island eller Norge,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>regeringen föreskriver annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
kap. Visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Visering innebär tillstånd
att resa in i och vistas i Sverige under den tid viseringen gäller. Visering
får ges för högst tre månaders vistelse och får förenas med de föreskrifter som
kan behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Uppehållstillstånd innebär
tfllstånd att resa in i och vistas i Sverige under viss tid (tidsbegränsat
uppehållstillstånd) eller utan tidsbegränsning (permanent uppehållstillstånd).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Enligt bestämmelserna i 3
kap. har en utlänning i vissa fall rätt att få uppehållstillstånd i Sverige
(asyl).</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>234</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section527>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section528>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4§ Uppehållstillstånd
får ges tifl</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i.
nära anhörig till svensk medborgare eller till utlänning som är bosatt
Bilaga 2 här,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en utlänning som, utan att
omfattas av bestämmelserna i 3 kap., av humanitära skäl bör få bosätta sig i
Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en utlänning som erhållit
arbetstillstånd eller som annars har särskild anknytning till Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får föreskriva att uppehållstillstånd kan ges även i andra fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Uppehållstillstånd får inte beviljas, om utlänningen befinner sig i<br>
Sverige när ansökan görs eller prövas. Detta gäfler dock inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om utlänningen har rätt till
asyl här eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om utlänningen i Sverige skall
återförena sig med nära familjemedlem som är stadigvarande bosatt här och med
vilken han tidigare sammanlevt utom riket eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om utlänningen visar att han
endast gör ett tillfälligt besök här eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om det annars föreligger
särskilda skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det beträffande utlänningen föreligger ett beslut om avvisning eller utvisning
som skall verkställas får ansökan om uppehållstillstånd bifallas endast om
ansökningen grundar sig på omständigheter som inte prövats i ärendet om
avvisning eller utvisning och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. utlänningen
har rätt till asyl här efler</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. det
föreligger mycket starka skäl av humanitär art.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Arbetstillstånd innebär
tillstånd att såsom anställd utföra arbete i Sverige och ges för viss tid. Om
inte särskilda skäl föranleder annat, skafl det avse ett visst slag eller vissa
slag av arbete. Ett arbetstillstånd får förenas med de övriga föreskrifter som
behövs. Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om arbetstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Beslut om visering,
uppehållstiflstånd och arbetstillstånd fattas av statens invandrarverk. Beslut
om visering och uppehållstillstånd får fattas också av chefen för
utrikesdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
och, i den utsträckning regeringen föreskriver, invandrarverket får medge
andra myndigheter rätt att bevilja sådana tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
handläggning av frågor om arbetstillstånd som har principiell betydelse efler
som i övrigt är av större vikt skall berörda arbetsgivar- och
arbetstagarorganisationer få tillfälle att yttra sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
regeringen i vissa fall kan besluta om tillstånd framgår av 6 kap. 4, 9
ochl2§§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
Visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd skall återkallas, om<br>
utlänningen lämnat oriktiga uppgifter om sin identitet. Återkallelse skall<br>
dock inte ske om del kan antas att den oriktiga uppgiften inte inverkat på<br>
frågan om tillstånd skall beviljas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Visering,
uppehållstillstånd och arbetstillstånd får också återkallas, om utlänningen
medvetet lämnat andra oriktiga uppgifter eller svikligen förtigit omständigheter
som varit av betydelse för erhållandet av tillståndet. Återkallelse får även
ske om det föreligger andra särskilda skäl, i fråga om uppehållstillstånd dock
endast om utlänningen ännu inte rest in i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
utlänningen rest in i landet får uppehållstillstånd också återkallas om
utlänningen inte försörjer sig här i enlighet med vad som antogs bli fallet när
tillståndet beviljades eller om det skäligen kan befaras all han kommer att
begå brott i Sverige. Återkallelse av nu angivna skäl får</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:370.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>235</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section529>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section530>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>emellertid endast ske om
fråga därom väckts innan utlänningen har varit Prop. 1988/89:86<br>
bosatt här i två år.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
permanent uppehållslillslånd skafl återkallas om utlänningens bosättning i
riket upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Återkallelse
beslutas av statens invandrarverk eller av den myndighet som meddelat
tillståndet. Tillstånd som meddelats av chefen för utrikesdepartementet får
återkallas endast av denne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3
kap. Asyl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Med flykting avses i denna lag en utlänning som befinner sig utanför<br>
det land, i vilket han är medborgare, därför att han känner välgmndad<br>
fruktan för förföljelse på gmnd av sin ras, nationalitet, tillhörighet till en<br>
viss samhäflsgrupp eller på grund av sin religiösa eller politiska uppfatt<br>
ning och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av<br>
detta lands skydd. Som flykting skall även anses den som är statslös och<br>
som av samma skäl befinner sig utanför det land där han tidigare har haft<br>
sin vanliga vistelseort och som inte kan efler på gmnd av sin fmktan inte<br>
vill återvända dit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
förföljelse avses sådan i första stycket angiven förföljelse som riktar sig mot
utlänningens liv eller frihet eller som annars är av svår beskaffenhet
(politisk förföljelse).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Med krigsvägrare avses i
denna lag en utlänning som har övergett en krigsskådeplats eller som har flytt
från sitt hemland för att undgå förestående krigstjänstgöring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Med asyl avses i denna lag
uppehållstillstånd som beviljas en utlänning därför att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. han
är flykting,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>han är krigsvägrare, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>han, ulan alt omfattas av 1 §,
inte vill återvända till sitt hemland på grund av de politiska förhållandena
där och kan åberopa tungt vägande omständigheter till stöd för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Utlänning som avses i 3 §skafl ha rätt till asyl. Asyl kan dock vägras<br>
om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. det
med hänsyn till vad som upplysts beträffande utlänningen eller av<br>
hänsyn lill rikels säkerhet föreligger synnerliga skäl alt inte bevilja asyl,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>det beträffande utlänning som
omfattas av 3 §2 och 3 föreligger särskilda skäl att inte bevilja asyl,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningen rest in från Danmark,
Finland, Island eller Norge och med stöd av överenskommelse meflan de nordiska
staterna angående passkontroll kan återsändas till det landet, såvida del inte
är uppenbart att han inte kommer att beviljas uppehållstillstånd där,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningen före ankomsten till
Sverige uppehållit sig i ett annat land än hemlandet och om han återsänds dit
är skyddad mot att utsättas för politisk förföljelse eller att sändas till ett
land, där han riskerar sådan förföljelse, eller lill hemlandet .eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningen har särskild
anknytning till annat land och där är skyddad på sätt som anges i 4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får föreskriva att en utlänning som gör troligt att han endast<br>
rest igenom land som avses i första stycket 4 inte skall omfattas av<br>
bestämmelsen. Sådana föreskrifter får också meddelas för fall då omstän-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>236</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section531>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section532>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>digheterna beträffande
uUänningens vistelse i det andra landet efler hans Prop. 1988/89:86<br>
anknytning tifl Sverige är av sådan art all han inte bör nekas asyl här.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
En flykting upphör att vara flykting om han</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>av fri vilja på nytt använder
sig av det lands skydd där han är medborgare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>efter att ha förlorat sitt
medborgarskap av fri vilja förvärvar det på nyU,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>förvärvar medborgarskap i ett
nytt land och får det landets skydd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>av fri vilja återvänder för alt
bosätta sig i det land, som avses i 1 §, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>inte kan fortsätta att vägra
använda sig av det lands skydd, där han är medborgare eller där han som
statslös tidigare hade sin vistelseort, på grund av att de omständigheter, som
medförde att han enligt 1 § var att anse som flykting, inte längre föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har en uUänning ansökt om
asyl, får, om fömtsättningar härför i övrigt föreligger, uppehållstillstånd
beviljas, utan att ställning las till om asyl skall beviljas efler på vilken
gmnd en sådan ansökan skall beviljas. Om utlänningen i ett sådant fall önskar
få bedömt, om han är flykting, men inte har ansökt om flyktingförklaring, skall
han skriftligen anmäla detta inom tre veckor från det att uppehållstillstånd
meddelats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Statens invandrarverks
handläggning av ett asylärende skall vara muntlig om en sådan handläggning
måste antas vara av väsentlig betydelse för avgörande av frågan om
uppehållstillstånd och inte särskilda skäl talar däremot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
får förordna att även annan än utlänningen skall höras vid handläggningen.
Ersättning för instäflelsen utgår därvid enligt vad som föreskrivs i 5 kap. 11
§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
På begäran av en flykting skall, när asyl beviljas, i beslutet eller i<br>
särskild handling anges att denne är flykting i behov av fristad i Sverige<br>
(flyktingförklaring). Statens invandrarverk skall utfärda flyktingförklaring<br>
också om sådan begärs efter det att uppehåflstillstånd meddelats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flyktingförklaring
skafl återkallas av invandrarverket om det framkommer att uUänningen inte
behöver fristad i Sverige. Regeringen utfärdar föreskrifter om resedokument för
flyktingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
kap. Avvisning och utvisning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
En utlänning får avvisas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. om
han saknar pass när pass krävs för inresa eller vistelse i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om han saknar visering,
uppehållstillstånd, arbetstiflstånd eller särskilt tillstånd som krävs för
inresa, vistelse efler arbete i Sverige, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om del vid hans ankomst till
Sverige framkommer att han tänker besöka något annat nordiskt land men saknar
erforderligt tillstånd att resa in dit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvisning
enligt första stycket 2 får inte ske av den som vid ankomslen lill Sverige hade
uppehåflstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
En utlänning får vidare avvisas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.
om det kan antas att han kommer att sakna tillräckliga medel för sin</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>237</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section533>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section534>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vistelse i Sverige eller i
något annat nordiskt land, som han tänker besöka, Prop. 1988/89:86<br>
samt för sin hemresa.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om det med hänsyn till hans
föregående verksamhet eller någon annan särskild omständighet skäligen kan
befaras att han kommer att begå brott i Sverige eller i annat nordiskt land,
eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om det med stöd av lagen
(1971:176) om vissa internationella sanktioner har föreskrivits att avvisning
kan ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning får avvisas även i andra fafl när det har begärts av den centrala
uUänningsmyndigheten i ett annat nordiskt land och det kan antas all han annars
beger sig till det land, som har begärt avvisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvisning
enligt denna paragraf får inte ske senare än tre månader efter utlänningens
ankomst till Sverige och inte om utlänningen har visering som gäller eller vid
ankomsten till Sverige hade uppehållstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Ärende om avvisning prövas av statens invandrarverk om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. utlänningen
söker asyl här,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningen är nära
familjemedlem till en utlänning som söker asyl här,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>avvisning har begärts av den
centrala utlänningsmyndigheten i annat nordiskt land, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningen vistats i Sverige
mer än tre månader från ankomsten när fråga väcktes om hans avlägsnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övriga fall beslutar polismyndigheten om avvisning. Om polismyndigheten anser
det tveksamt om avvisning bör ske skall ärendet överlämnas till statens
invandrarverk. Regeringen får utfärda föreskrifter om när sådant överlämnande
skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En utlänning får utvisas ur
riket, om han uppehåller sig här efter det att hans uppehållstillstånd upphört
att gälla. Beslut härom meddelas av statens invandrarverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om en ansökan om
uppehållstiflstånd avslås medan utlänningen befinner sig i Sverige skall
samtidigt beslut meddelas om avvisning eller utvisning om inte synnerliga skäl
talar mot detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ När statens invandrarverk
efler regeringen beslutar om avvisning eller utvisning får beslutet förenas med
förbud för utlänningen att under viss tid återvända till Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En utlänning får utvisas ur
riket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. om
utlänningen döms för ett brott, på vilket kan följa fängelse i mer<br>
än ett år, eller om domstol undanröjer en villkorlig dom eller skyddstiflsyn<br>
som utlänningen har dömts tifl för ett sådant brott, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. om
utlänningen har begått ett brott, på vilket kan följa fängelse enligt<br>
denna lag eller enligt en författning som har utfärdats med stöd av lagen,<br>
samt omständigheterna vid brottet är försvårande eller utlänningen under<br>
de senaste två åren före brottet har begått brott av samma slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utlänningen
får dock utvisas endast om det på grund av gärningens beskaffenhet och övriga
omständigheter kan befaras att han kommer att fortsätta med brottslig
verksamhet här i riket eller om brottet är sådant att han inte bör få stanna
kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvisning
på grund av brott beslutas av den domstol som handlägger brottmålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvisas
en utlänning, skall det men som han därigenom åsamkas beak<br>
tas när påföljden för brottet bestäms. När en domstol enligt 34 kap.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>238</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section535>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section536>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>brottsbalken beslutar alt
förändra en påföljd, som en utlänning har dömts Prop. 1988/89:86 till jämte
utvisning, får domstolen även meddela det beslut beträffande Bilaga 2
utvisningen, som förändringen av påföljd ger anledning lill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
När en domstol överväger om en utlänning bör utvisas enligt 7§,<br>
skall den la hänsyn lill utlänningens levnads- och familjeförhållanden samt<br>
till hur länge han har vistats i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning, som hade vistats i Sverige med permanent uppehållstillslånd sedan
minst två år när åtalet väcktes eller som då var bosatt i Sverige sedan minst
tre år, får utvisas endast om det föreligger synneriiga skäl. Detsamma gäller
för medborgare i annat nordiskt land som vid den angivna lidpunkten varit
bosatt här sedan minst två år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som har en flyktingförklaring eller den som annars uppenbart är alt anse som
flykting och har behov av fristad i Sverige får utvisas endast om han begått
brott av synnerligen allvarlig beskaffenhet och det skulle medföra allvarlig
fara för rikels säkerhet eller aflmän ordning och säkerhet att låta honom
stanna här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning som kom till Sverige innan han fyllde femlon år oeh som när åtal
väcktes hade vistats här sedan minst fem år får inte utvisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
När det behövs av hänsyn lill rikels säkerhet får regeringen utvisa en<br>
utlänning eller föreskriva inskränkningar och villkor i fråga om utlänning<br>
ens vistelseort, byte av bostad och anställning saml anmälningsplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ärenden enligt första stycket skall förhandling hållas. Därvid tillämpas
reglerna om förhandling i 5 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
En dom eller ett beslut om utvisning enligt 7 eller 9 § skall innehålla<br>
förbud för utlänningen att återvända till Sverige under viss tid eller utan<br>
tidsbegränsning. 1 domen eller beslutet skall utlänningen upplysas om<br>
vilken dag förbudet upphör att gälla och om den påföljd som överträdelsen<br>
av förbudet kan medföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
kap. Kontroll- och tvångsåtgärder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ Vid inresa eller utresa skall en utlänning visa upp sitt pass för
polismyndigheten om inte regeringen föreskriver annat. Utlänningen skall också
lämna polismyndigheten de upplysningar och förete de handlingar som är av
betydelse för bedömningen av utlänningens rätt till inresa och vistelse i
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med inresekontroll får en polisman undersöka en utlännings bagage,
handresgods, handväskor och liknande om detta är nödvändigt för att utröna
utlänningens identitet. Sådan undersökning får också ske för att utröna
utlänningens resväg till Sverige, om denna är av betydelse för rätten att få
resa in i och vistas i riket. En polisman får vid inresekonlrollen även
undersöka bagageutrymmen och övriga slutna utrymmen i bilar och andra transportmedel
i syfte att förhindra att utlänningar reser in i Sverige i strid mot
bestämmelserna i denna lag eller i en författning som har utfärdats med stöd av
denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
inresekonlrollen sker under medverkan av tullmyndighet eller med<br>
biträde av särskilt förordnad passkontrollant, skall tulltjänstemannen eller<br>
passkonlrollanten ha sådan befogenhet som anges i andra stycket. Tull<br>
tjänstemannen eller passkontroflanlen har under sådana omständigheter<br>
också samma rätt som en polisman har enligt 11 § polislagen (1984:387)<br>
att tillfälligt omhänderta en utlänning. En sådan åtgärd skall dock så</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>239</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section537>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section538>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skyndsamt som möjligt
anmälas till en polisman för prövning av om Prop. 1988/89:86<br>
omhändertagandet skall bestå.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om en utlänning vid ankomslen
tifl Sverige eller därefter ansöker om uppehållstillstånd får polismyndigheten
omhänderta hans pass i avvaktan på att han får tillstånd att vistas i Sverige
eller lämnar landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En utlänning som vistas i
Sverige är skyldig att på begäran av polisman visa upp sitt pass och i
förekommande fall andra handlingar som visar att han har rätt att uppehålla sig
i Sverige. Han är också är skyldig att efter kallelse av polismyndighet
instäfla sig hos myndigheten och lämna uppgifter om sin vistelse här. Om
utlänningen inte efterkommer en sådan kallelse får han hämtas. Om del med
hänsyn tifl utlänningens personliga förhåflanden eller av annan anledning kan
befaras att han inte kommer att efterkomma en kallelse får han hämtas utan
föregående kallelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontrollåtgärder
enligt första stycket får endast vidtas om det finns anledning att anta att
utlänningen saknar rätt att uppehåfla sig här eller annars särskild anledning
till kontroll finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ För utredning i samband med
inresa eller utresa eller vistelse här får utlänningen kvarhållas, dock inte
längre än som är nödvändigt och inte i något fall längre än sex timmar om inte
beslut om förvar meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En utlänning som fyllt
sexton år får tas i förvar om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hans identitet är oklar vid
ankomsten till Sverige eller när han därefter ansöker om uppehållstillstånd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>förvarstagandet är nödvändigt
för att en utredning om hans rätt att stanna i Sverige skall kunna genomföras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>det är sannolikt att han kommer
att avvisas efler utvisas efler beslut om avvisning eUer utvisning föreligger
och det skäligen kan antas att han annars kommer att hålla sig undan eller
bedriva brottslig verksamhet i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
En utlänning under sexton år får tas i förvar endast om det är<br>
sannolikt all han kommer att avvisas eller utvisas eller om ett beslut om<br>
avvisning eller utvisning föreligger och det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. föreligger
en uppenbar risk för att han annars håller sig undan samt<br>
det är av särskild vikt att verkställigheten inte fördröjs, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. skäligen
kan antas att han annars bedriver brottslig verksamhet i<br>
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvar
får inte ske om det kan anses tillräckligt att utlänningen ställs under uppsikt
enligt bestämmelserna i 8 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
förvarstagande som innebär att en utlänning under sexton år och hans
vårdnadshavare skiljs åt får ske endast om synnerliga skäl föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En utlänning får inte hållas
kvar i förvar längre tid än två veckor om det inte föreligger synnerliga skäl
för detta efler om beslut har meddelats om avvisning eller utvisning. Om beslut
om avvisning eller utvisning meddelats får utlänningen hållas i förvar i högst
två månader, om del inte föreligger synnerliga skäl för en längre förvarstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En utlänning kan, under de
fömtsättningar som anges i 5 efler 6§, i stället för att tas i förvar ställas
under uppsikt, om detta kan anses tillräckligt. Uppsikt innebär, att
utlänningen åläggs att på vissa tider anmäla sig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
polismyndigheten eller lämna ifrån sig pass eller annan legitimations-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>240</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section539>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section540>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>handling eller följa andra
särskilda föreskrifter. Om utlänningen inte följer Prop. 1988/89:86<br>
dessa föreskrifter får han tas i förvar.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
Ett beslut om förvar skall omprövas senast två veckor eller, om<br>
beslut har meddelats om. avvisning eller utvisning, två månader från<br>
beslutels dag. Ett beslut att.ställa en utlänning under uppsikt skall om<br>
prövas inom sex månader. Om utlänningen hålls kvar i förvar efler fortfa<br>
rande skall stå under uppsikt skall omprövning fortlöpande ske inom<br>
samma tider. Detsamma gäller om ett beslut om avvisning eller utvisning<br>
överklagas. Om omprövning inte sker inom stadgad tid förfaller beslutet<br>
om förvar eller uppsikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Varje
omprövning skall föregås av förhandling om det inte med hänsyn lill
utredningens beskaffenhet eller andra särskilda omständigheter framstår som
uppenbart att en sådan saknar betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en utlänning, som tagils i förvar, avvisas eller utvisas, skall den myndighet
som fattar beslutet pröva om utlänningen fortfarande skall hållas i förvar
eller stå under uppsikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finns
det inte längre skäl att hålla utlänningen i förvar eller under uppsikt skall
åtgärden omedelbart hävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
Beslut om förvar eller ställande under uppsikt fattas av den myn<br>
dighet som handlägger ett ärende om uppehåflstillstånd, avvisning eller<br>
utvisning. Polismyndigheten fattar beslut om förvar efler uppsikt när<br>
beslut om avvisning eller utvisning lämnats lill myndigheten för verkstäl<br>
lighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utan
hinder av vad nu sagts får beslut om förvar eller uppsikt meddelas av statens
invandrarverk i ett ärende där handlingarna inte översänts till regeringen och
av en polismyndighet i ett ärende där handlingarna ej överlämnats till
invandrarverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten
får också fatta beslut om förvar eller uppsikt om det inte finns tid att
avvakta,den handläggande myndighetens beslut om tvångsåtgärd. Beslut med stöd
av detta stycke skall anmälas till den myndighet som handlägger ärendet och
denna myndighet skall snarast pröva om åtgärden skall bestå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11 §
Förhandling rörande förvar eller uppsikt skall hållas inför den<br>
myndighet som beslutar om förvar eller uppsikt. Denna myndighet får<br>
bestämma alt förhandlingen i stället skall hållas av en domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
förhandlingen skall utlänningen samt en representant för den myndighet som
skall besluta om förvar eller uppsikt vara närvarande. Myndigheten får
bestämma att även annan än utlänningen skall höras vid förhandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som inställer sig har rätt till ersättning av allmänna medel för kostnad och
tidsspillan. Förskott får beviljas på ersättningen. Frågor om ersättning eller
förskott prövas av den domstol eller myndighet som håller förhandlingen. Närmare
bestämmelser om ersättning och förskott meddelas av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §
Förhandling vid förvaltningsdomstol skall ske med iakttagande i<br>
tillämpliga delar av vad som föreskrivs om muntlig handläggning vid<br>
förvaltningsdomstol. Förhandling vid allmän domstol skall ske med iakt<br>
tagande i tillämpliga delar av bestämmelserna om bevisupptagning utom<br>
huvudförhandling i brottmål. Utöver vad som följer av 5 kap. I § rätte<br>
gångsbalken får rätten förordna att förhandlingen skall hållas inom stäng<br>
da dörrar, om del kan antas att det vid förhandlingen kommer att före-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 86</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section541>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bringas uppgift, för
vilken hos domstolen gäfler sekretess som anges i Prop. 1988/89:86<br>
sekretesslagen (1980:100).</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhandling
inför myndighet skall vara offentlig om utlänningen begär del och myndigheten
inte anser att omständigheterna föranleder något annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13 §
Polismyndigheten får ta en utlännings fingeravtryck och fotografi<br>
om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1, utlänningen
vid ankomsten tifl Sverige eller när han därefter ansöker<br>
om uppehåflstillstånd, inte kan styrka sin identitet eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2, förutsättningar
för förvarstagande föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14 §
Om en utlänning, som enligt beslut meddelat med stöd av denna lag<br>
endast får uppehålla sig i viss del av landet, uppehåller sig annorstädes i<br>
Sverige skall han genom polismyndighetens försorg föras lill plats där han<br>
får vistas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6
kap. Överklagande m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Beslut av
förvaltningsmyndigheter i ärenden enligt denna lag får överklagas endast i den
mån det anges i detta kapitel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En polismyndighets beslut om
avvisning får av utlänningen överklagas hos statens invandrarverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Statens invandrarverks
beslut i fråga om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>avvisning eller utvisning och i
samband därmed behandlad fråga om beviljande eller återkallelse av
uppehållstillstånd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>flyktingförklaring och
återkallelse av flyktingförklaring får av utlänningen överklagas hos
regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
När statens invandrarverk efler regeringen fattar beslut i ärende om<br>
avlägsnande får beslut fattas i fråga om uppehållstillstånd även om denna<br>
fråga ej tagits upp av utlänningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får vid prövning av ett beslut om avvisning eller utvisning också pröva om
utlänningen skall förbjudas återvända till Sverige och för vilken tid ell
sådant förbud skall gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
regeringen eller invandrarverket fattar beslut om avvisning eller utvisning får
sådant beslut samtidigt tas angående utlänningens bam under sexton år, som
står under utlänningens vårdnad, även om lägre instans ej prövat sådan fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
En polismyndighets eller statens invandrarverks beslut angående<br>
förvar får överklagas till den kammarrätt som har all överpröva beslut av<br>
statens invandrarverk. Kammarrättens beslut får överklagas enligt be<br>
stämmelserna i förvaltningsprocesslagen (1971:291).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om förvar som har fattats av regeringen eller statsråd får av utlänningen
överklagas till regeringsrätten. Klagan enligt första eller andra stycket är
inte inskränkt till viss tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
En dom eller beslut om utvisning på grund av brott får överklagas<br>
enligt vad som gäller om klagan över allmän domstols dom eller beslut i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>brottmål.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>242</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section542>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section543>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>7 § En
förvaltningsmyndighets beslut om ersättning i ärende som hand- Prop.
1988/89:86<br>
läggs enligt denna lag samt beslut att avvisa ombud eller biträde efler
Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>beslut
i jävsfråga får överklagas. Beslut om ersättning överklagas hos kammarrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
Finner statens invandrarverk att ett beslut, som verket meddelat<br>
som första instans, är oriktigt på grund av nya omständigheter eller av<br>
någon annan anledning, får verket ändra beslutet om det inte blir lill<br>
nackdel för utlänningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Omprövning
får ske även om beslutet överklagas hos regeringen. Sedan invandrarverket har
överlämnat handlingarna i ärendet till regeringen, får verket ompröva sitt
beslut endast om regeringen begär yttrande från verket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
Statens invandrarverk får överlämna ett ärende tifl regeringens avgö<br>
rande, om verket anser att särskilda skäl motiverar detta. Invandrarverket<br>
skall då bifoga eget yttrande i ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
En utlänning som har rätt att överklaga ett beslut om avvisning eller<br>
en dom eller ett beslut om utvisning kan förklara att han avstår från att .<br>
överklaga beslutet eller domen (nöjdförklaring).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nöjdförklaring
avges, i vittnes närvaro, inför den myndighet som meddelat beslut, annan
polismyndighet eller styresmannen vid en kriminalvårdsanslall eller
föreståndaren för ett häkte eller den som tjänstgör i stället för styresmannen
eller föreståndaren. Nöjdförklaring får dessutom avges inför den domstol som
har meddelat dom eller beslut om utvisning på grund av brott. Nöjdförklaringen
får dock avges inför en annan myndighet än den som har meddelat beslutet
endast om den som tar emot förklaringen har tiflgång till en utskrift av
beslutet eller ett bevis om vad det innehåller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
nöjdförklaring kan inte återtas. Har utlänningen överklagat beslutet eller
domen, innan nöjdförklaringen avges, skall hans talan anses återkallad genom
nöjdförklaringen, såvitt rör utvisningen samt, i förekommande fall,
uppehållstillstånd och flyktingförklaring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11 §
Om statens invandrarverk efter omprövning eller på gmnd av ny<br>
ansökan beviljar en utlänning uppehållstillslånd, får verket samtidigt upp<br>
häva ett mot utlänningen meddelat beslut om avvisning eller utvisning.<br>
Meddelar invandrarverket tidsbegränsat uppehållstillstånd utan att upp<br>
häva beslutet om avvisning eller utvisning får detta inte verkställas medan<br>
tillståndet gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
får inte upphäva domstols dom eller beslut om utvisning efler regeringens
beslut om utvisning enligt 4 kap. 9§ eller meddela uppehållstillstånd för den
som utvisats genom dom eller beslut som nu sagts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §
En utlänning som utvisats på gmnd av brott kan efter ansökan hos<br>
regeringen få utvisningsbeslutel helt eller delvis upphävt och beviljas up<br>
pehåflstillstånd om han</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. har
rätt till asyl här eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. av
andra särskilda skäl bör få stanna i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
utvisningsbeslutet inte upphävs kan i fafl som avses i första stycket
tidsbegränsat uppehållstillslånd meddelas. Utvisningsbeslutel får inte
verkställas medan tillståndet gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>243</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section544>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section545>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>13 § En utlänning som
med stöd av denna lag förbjudits att återvända Prop. 1988/89:86 till
Sverige under viss tid eller för alltid kan av statens invandrarverk ges
Bilaga 2 särskilt tillstånd att under kortare tid vistas här. Sådant tillstånd
kan, om särskilda skäl föreligger, ges även på ansökan av annan än utlänningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
kap. Verkställighet och inhibition</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
När avvisning eller utvisning skafl verkställas får en utlänning inte<br>
sändas till ett land där han riskerar att utsättas för politisk förföljelse
eller<br>
där han riskerar att bli sänd till krigsskådeplats och en utlänning, som<br>
avses i 3 kap. 3§ 3, får inte sändas till sitt hemland. Inte hefler får<br>
utlänningen i nu angivna fafl sändas till ett land där han inte är skyddad<br>
mot att sändas vidare lill land som nu avses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
fömtsättning att det inte skulle vara förenat med synnerligen allvarliga
följder för utlänningen, såsom fara för livet eller risk för tortyr, får en
uUänning sändas till land som avses i första stycket, om det inte går att sända
honom till annat land och det skulle vara förenat med allvarlig fara för allmän
ordning och säkerhet att låta honom stanna i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hinder
mot verkstäflighet enligt första stycket föreligger inte heller om utlänningen
har bedrivit verksamhet som har inneburit fara för rikets säkerhet och det
finns anledning att anta att han skulle fortsätta sådan verksamhet här och han
inte kan sändas till något annat land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En utlänning som avvisas
eller utvisas skall sändas till det land från vilket han kom till Sverige eller
till sitt hemland. Om särskilda skäl föreligger får han i stället sändas till
annat land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om en utlänning som kommit
till Sverige med fartyg eller luftfartyg avvisas därför alt han saknar pass
eller erforderliga tillstånd att resa in i riket eller medel för sin hemresa,
får han sättas ombord på fartyg eller luftfartyg med samma ägare eller, i
förekommande fafl, inhyrare. Om det för att genomföra verkställigheten är
nödvändigt att bevakningspersonal medföljer skall även den beredas plats på
fartyget eller luftfartyget. Vägrar befälhavaren på fartyget eller luftfartyget
att ta emot utlänningen efler bevakningspersonalen får polismyndigheten
förelägga honom lämpligt vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket gäller inte om fartyget eller luftfartyget skall avgå tifl ett land dit
utlänningen enligt 1 § inte får sändas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
En polismyndighets beslut om avvisning skall verkställas utan hin<br>
der av att det överklagats. Statens invandrarverks beslut om avvisning<br>
eller utvisning efler domstols dom eller beslut om utvisning får verkställas<br>
fastän domen eller beslutet inte vunnit laga kraft, om utlänningen avgett<br>
nöjdförklaring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dom
eller beslut om utvisning på grund av brott får inte verkstäflas förrän ådömd
behandling i kriminalvårdsanslall verkställts eller överflyttats till annat
land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Statens invandrarverk får förordna att ett beslut om avvisning får<br>
verkställas utan hinder av att det överklagas (direktavvisning), om det är<br>
uppenbart att grund för asyl inte föreligger och att uppehållstiflstånd inte<br>
heller skall beviljas på annan gmnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om direktavvisning får endast om synnerliga skäl talar för detta<br>
meddelas senare än tre månader efler utlänningens ankomst lill Sverige.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>244</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section546>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section547>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>6 § Om en utlänning har
överklagat ett beslut om direktavvisning skall Prop. 1988/89:86<br>
statens invandrarverk pröva om verkstäfligheten av beslutet tifls vidare
Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skall
instäflas (inhibition). I samband med omprövning av ett sådant beslut får
invandrarverket pröva om inhibition skafl ske även om beslutet inte
överklagats. Prövning av inhibitionsfråga skall ske innan handlingarna i
ärendet överlämnas till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
Vid prövning av en ansökan om uppehåflstillstånd från en utlänning,<br>
beträffande vilken det föreligger ett beslut om avvisning eller utvisning<br>
som skall verkställas, samt vid bifall till en sådan ansökan, får statens<br>
invandrarverk förordna om att det tidigare meddelade beslutet tifls vidare<br>
inte får verkställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får vid prövning av ansökan om upphävande av domstols dom efler beslut om
utvisning eller vid omprövning av ett beslut om utvisning enligt 4 kap. 9 §
förordna att det tidigare meddelade beslutet tifls vidare inte får verkställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
särskilda skäl föreligger får invandrarverket också i andra fall än som angetts
i första stycket förordna om inhibition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
Polismyndighets beslut om avvisning, statens invandrarverks beslut<br>
om direktavvisning, domstols dom efler beslut om utvisning och regering<br>
ens beslut om utvisning enligt 4 kap. 9§ skall verkställas snarast möjligt.<br>
Verkställigheten ankommer på polismyndighet eller, i fråga om beslut av<br>
regeringen, annan myndighet som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning som inte får stanna i Sverige skafl, i andra fall än som avses i
första stycket, lämna landet inom två veckor eller, vid utvisning, inom fyra
veckor efter det att lagakraftägande beslut föreligger, om inte annat bestäms i
beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
utlänningen inte lämnar landet inom den föreskrivna tiden skall
polismyndigheten verkställa beslutet så snart det kan ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
Om en utlänning som har avvisats eller utvisats med återteseförbud<br>
återvänder tifl Sverige utan att ha fått tiflstånd till detta eller stannar
kvar<br>
efter det att giltighetstiden för särskilt tillstånd att vistas i landet
utgått,<br>
skall beslutet verkställas på nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ När regeringen eller
invandrarverket prövar ärende om avvisning eller utvisning skall hänsyn tas
till om utlänningen på gmnd av bestämmelserna i 1 § inte kan sändas till visst
land eller om det annars föreligger särskilda hinder mot verkställighet. I
beslutet skafl ges sådana anvisningar för verkställigheten som denna prövning
kan föranleda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om polismyndigheten finner
att verkställigheten inte kan genomföras, skall myndigheten underrätta statens
invandrarverk härom. Invandrarverket får i sådant fafl ge anvisningar för
verkställigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Ell beslut om avvisning eller
utvisning skall anses verkstäflt om utlänningen lämnat landet och beslutet
vunnit laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
beslut om avvisning eller utvisning, som inte meddelats av allmän domstol,
förfaller, om det inte har verkställts inom fyra år från det att beslutet vann
laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en uUänning inte har kunnat anträffas för verkställighet av beslut<br>
som avses i andra stycket inom den där angivna tiden, skafl del vid senare<br>
prövning av om verkställighet får ske antas att verkstäflighet enligt första<br>
stycket skett inom fyraårstiden, om inte annat visas vara fallet.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>245</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section548>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section549>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>8 kap. Kostnadsregler och
påföljder</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Avvisas eller utvisas en utlänning, är han skyldig att betala kostna<br>
den för sin egen resa till den ort, dit han genom myndighets försorg sänds<br>
eller åläggs resa. Detsamma gäfler när en utlänning, som endast får vistas i<br>
viss del av Sverige, genom polismyndighetens försorg förs åter till denna<br>
del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en utlänning som kommit lill Sverige med fartyg eller luftfartyg avvisas därför
att han saknar pass eller erforderliga tillstånd att resa in i landet eller
medel för sin hemresa, är ägaren eller, i förekommande fafl, inhyraren av
transportmedlet skyldig att utan ersättning från staten svara för utlänningens
resa från Sverige saml för resekostnaden för bevakningspersonal som måste
medfölja. Denna skyldighet kan efterges helt efler delvis om ägaren eller
inhyraren visar att han haft skälig anledning att anta att utlänningen haft
rätt att resa in i Sverige eller om det med hänsyn till kostnaden eller av
andra skäl framstår som uppenbart obilligt att kräva ut kostnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en utlänning, som är anställd ombord på ett fartyg eller ett luftfartyg eller
som ulan tillåtelse har följt med detta, lämnar fartyget eller luftfartyget
under dess uppehåU i Sverige och olovligen reser in i. Sverige, är fartygets
eller luftfartygets ägare eller inhyrare skyldig att svara för de kostnader som
uppstår för det aflmänna för utlänningens uppehäfle i Sverige under de närmaste
tre månaderna och för hans utresa ur Sverige. Har fartyget utländsk ägare eller
inhyrare är befälhavaren skyldig att å dennes vägnar svara för dessa kostnader,
om det inte är uppenbart oskäligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Till böter döms</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en utlänning som uppehåller sig
i Sverige utan föreskrivet tillstånd och utan att inom föreskriven tid ha
ansökt om ett sådant tillstånd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en utlänning som har
anställning eller bedriver verksamhet, som kräver arbetstillstånd, utan att
inneha ett sådant tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Till böter eller, när omständighetema är försvårande, fängelse i högst<br>
sex månader, döms</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en utlänning som, i annat
hänseende än beträffande skyldighet att ha pass, visering, uppehållstillstånd
eller arbetstiflstånd. Överträder bestämmelserna i denna lag eller vad som har
föreskri vits.med stöd av lagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den som inte gör anmälan som
föreskrivs i en författning som har utfärdats med stöd av denna lag,,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den som i anmälan eller
ansökningsärende enligt denna lag eller enligt en författning som utfärdats med
stöd av denna lag medvetet lämnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>oriktig
uppgift eller underlåter att talaom något förhållande av betydelse,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den som hjälper en uUänning all
komma, in i Sverige i strid mot föreskrifter i denna lag eller i en
författiiing som har utfärdats med stöd av lagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den som har en utlänning i.sin
tjänst, fastän utlänningen inte har</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>- , föreskrivet arbetstiflstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
försök eller förberedelse tifl,brott som avses i första stycket 4 döms till
ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4§
Till fängelse i högst ett år eller, när omständigheterna är mildrande,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>•-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till
böter döms</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.
den som försöker hindra verkstäflighet av beslut om ulvisning.enligt 4<br>
kap. 9§,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>„ ,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>. 246</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section550>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section551>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. den
som genom att dölja en utlänning efler genom annan sådan åtgärd Prop.
1988/89:86<br>
försöker hindra verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning,
Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>såvida
gämingen har skett i vinningssyfte,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den som i vinningssyfte
planlägger eller organiserar verksamhet som är inriktad på att främja att
utlänningar reser till Sverige utan pass eller tillstånd till inresa i riket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en utlänning som överträder
föreskrifter som meddelats enligt denna lag eller enligt författning som
utfärdats med stöd av denna lag om skyldighet att endast vistas inom viss del
av landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
brott som sägs i första stycket 3 grovt döms till fängelse i två år. Ersättning
som utgått till den som har begått brott enligt första stycket 2 och 3 ovan
skall förklaras förverkad, om det inte är uppenbart obilligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Till fängelse i högst ett år eller, om brottet är ringa, tifl böter, döms<br>
en utlänning som uppehåller sig här fastän han enligt ett verkställt beslut<br>
om utvisning enligt 4 kap. 7 eller 9 § inte har haft rätt att återvända hit
efler<br>
stannar kvar här efter det att giltighetstiden för särskilt tillstånd att
vistas i<br>
landet utgått. Detta gäfler dock inte om utlänningen flytt hit för att undgå<br>
politisk förföljelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
ringa fall skall åtal för brott enligt denna paragraf inte väckas annat än om
det är påkallat från allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Fysisk eller juridisk person som har en utlänning i sin tjänst, fastän<br>
denne inte har föreskrivet arbetstiflstånd, skall, oavsett om ansvar utkrävs<br>
enligt 3 § första stycket 5, erlägga en särskild avgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
varje utlänning som avses i första stycket utgör avgiften hälften av det
basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäflde när
överträdelsen upphörde. Har överträdelsen pågått under längre tid än tre
månader, utgör avgiften för varje utlänning i stället hela basbeloppet.
Avgiften får nedsättas eller efterges, om särskilda omständigheter föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
Frågor om påförande av avgift enligt 6§ prövas av allmän domstol<br>
efter ansökan, som skall göras av allmän åklagare inom två år efter det att<br>
överträdelsen upphörde. 1 frågor om sådan talan gäller i tillämpliga delar<br>
bestämmelserna i rättegångsbalken om åtal för brott på vilket inte kan<br>
följa svårare straffan böter och oin kvarstad i brottmål. Sedan fem år har<br>
förflutit efter det att överträdelsen upphörde, får avgift inte jjåföras. Avgif<br>
ten tillfaller staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgiften
skafl betalas tifl länsstyrelsen inom två månader från dél att beslutet vann
laga kraft. En upplysning om delta skall tas in i beslutet. Betalas inte
avgiften inom denna tid, får den jämte restavgift, som beräknas enligt 58 § 1
mom. uppbördslagen (1953:272), indrivas i den ordning som enligt nämnda lag gäller
för indrivning av skatt. Indrivningsålgärder får dock inte vidtas sedan fem år
har förflutit från det beslutet vann laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9
kap. Särskilda bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ Utöver vad som fömt angetts i denna lag får regeringen utfärda föreskrifter
om tillämpningen av lagen samt om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. skyldighet
att anmäla utlänningars vistelse eller anställning i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. sådana
inskränkningar angående utlänningars rätt att vistas inom</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>247</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section552>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section553>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vissa områden eller
anställning i visst företag eller företag av ett visst slag Prop. 1988/89:86<br>
som är nödvändiga med hänsyn till rikels säkerhet.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.
skyldighet för statens invandrarverk att överlämna vissa ärenden lill
regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får utfärda föreskrifter om handläggning av ärenden enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Beträffande diplomatiska tjänstemän och avlönade konsulära tjäns<br>
temän som är anställda av främmande makter i Sverige samt deras fa<br>
miljer och betjäning liksom främmande makters kurirer tillämpas denna<br>
lag endast i den utsträckning som regeringen föreskriver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om andra utlänningar, vilka är berättigade till förmåner enligt lagen
(1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, iakttas de inskränkningar
som följer av 3 —5§§ i den lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Är Sverige i krig eller krigsfara eller råder sådana utomordentliga<br>
förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket har<br>
befunnit sig i, får regeringen utfärda särskilda föreskrifter om utlänningars<br>
inresa och uppehåll i riket, utresa ur riket, rätt att ha anställning eller<br>
offentligt förtroendeuppdrag här och avlägsnande från riket samt om<br>
omhändertagande av utlänningar i anstalt eller förläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
regeringen i andra fafl än då Sverige är i krig utfärdat, föreskrifter om
verkställighet av avvisning efler utvisning, som avviker från vad som föreskrivs
i denna lag, eller föreskrifter om omhändertagande av utlänningar i anstalt
eller förläggning, skafl föreskrifterna, om riket inte kommer i krig,
underställas riksdagens prövning, inom en månad efter utfärdandet. Annars
förlorar de sin verkan. Om föreskrifterna inte godkänns av riksdagen inom två
månader från del att de underställdes, upphör de att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ När ett ärende enligt denna
lag skäll-prövas >av regeringen, får intill dess att regeringen avgjort
ärendet det statsråd-som ansvarar för .'dessa ärenden besluta om tvångsåtgärder
enligt 5 kap. efler om inhibition av ett avlägsnandebeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Bestämmelserna i 17§
förvaltningslagen (1986:223) tillämpas i ärenden om visering, tidsbegränsat
uppehållstillstånd, arbetstillstånd och återkallelse av permanent
uppehåflstillstånd endast när utlänningen är bosatt eller annars vistas i
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 20§ förvaltningslagen. tiUämpas inte beträffande beslut om visering,
tidsbegränsat uppehållstillstånd oöh arbetstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
handläggningen av ell ärende enligt denna lag är munUig; fån beslutet meddelas
genom att avkunnas under den i muntliga handläggningen eller genom att på tid
som meddelas vid den: muntliga handläggningen hållas tillgängligt hos den
beslutande myndigheten. Avskrift av beslutet skall snarast sändas till
utlänningen och dennes ombud.Tiden för överklagande räknas från den dag
beslutet avkunnats efler hållits tillgängligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Socialnämnden skall, på,begäran av. regeringen, statens invandrar<br>
verk efler en polismyndighet lämna ut uppgifter om en utlännings personli<br>
ga förhållanden och hans adress, om uppgifterna behövs i ett ärende om<br>
uppehållstillstånd eller för verkställighet av ett beslut om avvisning eller<br>
utvisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
utlänningen i ärende enligt dennaMag'åberopar intyg om sin psyki<br>
ska eller fysiska hälsa, skall hälso- och sjukvårdsmyndighet pä begäran av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>248</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section554>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section555>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den myndighet som
handlägger ärendet lämna upplysningar som kan vara Prop. 1988/89:86<br>
av betydelse för att bedöma de i intyget lämnade uppgifterna.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Den som vid handläggning av
ärende enligt denna lag inför förvaltningsmyndighet eller domstol är tolk har
rätt att av allmänna medel få arvode samt ersättning för kostnader och
tidsspillan, om inte uppdraget har fullgjorts i tjänsten. Frågan om ersättning
prövas av den domstol eller myndighet som handlägger ärendet. Närmare
bestämmelser om ersättning meddelas av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Regeringen får utfärda
föreskrifter om hemsändande av utlänningar, som inte är flyktingar och som har
tagits om hand enligt lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av
unga, lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall
eller 35 § lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den , då utlänningslagen (1980:376) upphör att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
ett ärende har anhängiggjorts hos polismyndighet, statens invandrarverk eller
regeringen innan denna lag har trätt i kraft tillämpas fortfarande äldre lag.
85-89, 89 a, 90 och 90 a §§ tillämpas emellertid endast om fråga därom väckts
dessförinnan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förekommer
i lag eller annan författning uttrycken förpassning eller förvisning, skall
därmed avses utvisning enligt 4 kap. 4 respektive 7§ i denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förekommer
i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift, som har ersatts genom
bestämmelse i denna lag, skall i stället den nya bestämmelsen tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:60.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>249</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section556>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section557>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2 Förslag
till</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om särskilda åtgärder till förebyggande av vissa
våldsdåd ' med internationell bakgrund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utfärdad
den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härmed
förordnas följande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
En utlänning som kommer till Sverige skafl avvisas, om det finns<br>
grundad anledning att anta att han tillhör eller verkar för en sådan organi<br>
sation eller grupp som avses i andra stycket och om det dessutom med<br>
hänsyn till vad som är känt om hans föregående verksamhet eller i övrigt<br>
föreligger fara för all han här i riket medverkar till sådana handlingar som<br>
avses i det stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket avses en organisation eller gmpp som, med hänsyn till vad som är
känt om dess verksamhet, kan befaras utanför sitt hemland använda våld, hot
eller tvång för politiska syften och därvid begå sådana gärningar här i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Uppkommer fråga om alt en utlänning som kommer till Sverige skall<br>
avvisas enligt I §, skall polismyndigheten genast överlämna ärendet till<br>
regeringens avgörande. Innan regeringen avgör ärendet skafl förhandling<br>
hållas. Yttrande skall även inhämtas från statens invandrarverk, om del<br>
inte möter hinder på grund av att ärendet är synnerligen brådskande.<br>
Regeringen får dock utan föregående förhandling eller hörande av invand<br>
rarverket besluta att icke avvisa utlänningen enligt 1 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om avvisning enligt 1 § skall förenas med förbud för utlänningen att återvända
till Sverige under en viss tid eller utan tidsbegränsning. 1 beslutet skall
utlänningen upplysas om vilken dag som förbudet upphör att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får meddela närmare föreskrifter med riktlinjer för polismyndigheternas
prövning av frågan om ett ärende skall överlämnas till regeringens avgörande
enligt första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
En utlänning får utvisas ur riket, om det föreligger sådana omstän<br>
digheter som anges i 1 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om utvisning enligt första stycket meddelas av regeringen. I sådana ärenden
skafl förhandling hållas. Yttrande skall inhämtas från statens invandrarverk,
om hinder inte möter på gmnd av att ärendet är synnerligen brådskande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Beslut om utvisning enligt 3
§ skall förenas med förbud för utlänningen all återvända tifl Sverige. Därvid
tiflämpas bestämmelserna i 4 kap. 10 § uflänningslagen (0000:000).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ I ärenden om avvisning eller
utvisning enligt denna lag får det statsråd, som ansvarar för sådana ärenden
eller den tjänsteman som statsrådet bestämmer, besluta om förhandling och
bestämma om andra än utlänningen skall höras. Förhandlingen skall hållas vid
Stockholms tingsrätt eller, om särskilda skäl talar mot att förhandlingen
hålls där, vid annan domstol eller förvaltningsmyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Den domstol eller myndighet
som håller förhandlingen skall uppdra</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>250</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section558>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section559>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>åt en polismyndighet eller
åt en särskilt utsedd person att vara allmänt Prop. 1988/89:86<br>
ombud vid förhandlingen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Utlänningen och andra
personer, som skall höras, skall kallas till förhandlingen. Om utlänningen
håfls i förvar, skall den domstol eller förvaltningsmyndighet som håller
förhandlingen besluta om hans inställelse. Har kallelse tifl förhandlingen
delgetts den som skafl höras minst fyra dagar före förhandlingen och uteblir
den kallade utan att ha anmält laga förfafl, får domstolen eller
förvaltningsmyndigheten besluta om hämtning. Hämtning av någon annan än
utlänningen får dock ske endast om det föreligger synnerliga skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Vid förhandlingen skall noga
utredas de omständigheter som kan inverka på ärendets avgörande. Utlänningen
skafl få tillfälle att ange sin ståndpunkt och att uttala sig om de
omständigheter som åberopas i ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om förhandling vid allmän domstol skall, i den mån annat inte följer av 5
- 7 samt 9 och 10 §§, i tillämpliga delar gälla bestämmelsema om
bevisupptagning utom huvudförhandling i brottmål. Utöver vad som följer av 5
kap. 1 § rättegångsbalken får rätten förordna att förhandlingen skafl hållas
inom stängda dörrar, om del kan antas att det vid förhandlingen kommer att
förebringas uppgift, för vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i
sekretesslagen (1980:100).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhandling
vid förvaltningsdomstol skall, om annat inte följer av 5 —7 samt 9 och 10§§,
ske med iakttagande i tillämpliga delar av vad som föreskrivs om muntlig
förhandling vid sådan domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhandling
vid förvaltningsmyndighet skall vara offentlig, om utlänningen begär det och
myndigheten inte anser att omständighetema föranleder något annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
För inställelse vid förhandlingen skall utlänningen få ersättning av<br>
allmänna medel för resa och uppehäfle, om det bedöms skäligt med hänsyn<br>
till hans ekonomiska förhållanden, den tid han har vistats i riket samt<br>
övriga omständigheter. Förskott får beviljas på ersättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
personer som på kallelse har inställt sig vid förhandlingen har rätt lill
ersättning av allmänna medel för kostnad och tidsspillan med anledning av
inställelsen. Förskott får beviljas på ersättning för resa och uppehälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som är allmänt ombud eller tolk har rätt att av allmänna medel få arvode samt
ersättning för kostnader och tidsspillan, om inte uppdraget" har
fullgjorts i tjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Frågan om ersättning eller
förskott prövas av den domstol eller förvaltningsmyndighet som håfler
förhandlingen. Närmare bestämmelser om ersättning och förskott meddelas av
regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En förvaflningsmyndighets
beslut om ersättning enligt 9 § får överklagas hos kammarrätten genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En utlänning får las i förvar
om det ärsannolikt att han kommer att avvisas eller utvisas enligt denna lag
eller beslut härom föreligger och det skäligen kan antas att han annars kommer
att hålla sig undan eller bedriva brottslig verksamhet i Sverige. Är
utlänningen under sexton år, får han inte utan synnerliga skäl tas i förvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
de fömtsättningar som anges i första stycket kan en utlänning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>251</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section560>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section561>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ställas under uppsikt, om
detta kan anses tillräckligt. Beträffande uppsikt Prop. 1988/89:86<br>
gäller 5 kap. 8 § utlänningslagen i tillämpliga delar.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13 §
Även om de i 12 § angivna fömtsättningama inte föreligger, får en<br>
polismyndighet ta en utlänning i förvar eller ställa honom under uppsikt<br>
när fråga om avvisning skafl överlämnas till regeringen enligt 2§ eller när<br>
det uppkommer fråga om att utvisa utlänningen enligt 3 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
med stöd av första stycket skall anmälas till regeringen, som snarast skall
pröva om åtgärden skall bestå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ När regeringen har beslutat
om avvisning enligt 1 § eller utvisning enligt 3 § men det möter hinder som i 7
kap. I § utlänningslagen sägs mot att verkställa beslutet eller beslutet av
annan särskild anledning inte bör verkställas, skall regeringen förordna att
verkställighet tills vidare inte får ske. Avvisnings- eller utvisningsbeslutet
samt förordnandet att verkställighet tills vidare inte får ske skall omprövas
när det finns skäl till detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ När fråga uppkommer om åtgärd
som avses i 14§, får det statsråd som ansvarar för ärenden enligt denna lag
besluta att verkställighet inte skall ske innan regeringen har avgjort ärendet.
Ett sådant beslut får även fattas av statens invandrarverk. Verket skall då
genast underrätta regeringen och anmäla ärendet, om det ännu inte har kommit
under regeringens prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Beslut om avvisning eller
utvisning skall verkställas så snart det kan ske. Verkställigheten ankommer på
polismyndighet. Regeringen får dock förordna att verkställigheten skall ske
genom annan myndighets försorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Skall ett av regeringen
meddelat beslut om avvisning enligt 1 § eller utvisning enligt 3§ på gmnd av
förordnande enligt 14§ ej verkställas, äger 19 —22§§ tiflämpning beträffande
utlänning som avses med beslutet. Regeringen får meddela sådana föreskrifter
som anges i 4 kap. 9§ första stycket utlänningslagen för utlänningens vistelse
i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
enligt utlänningslagen meddelats beslut i andra fall än sådana som avses i
första stycket om avvisning eller utvisning och kan beslutet ej verkställas,
får regeringen, om sådana omständigheter föreligger beträffande utlänningen
som avses i 1 §, förordna att 19 — 22 §§ skafl äga tillämpning och meddela
föreskrifter som sägs i första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
föreskrifter meddelas skall förhandling hållas. Därvid tillämpas reglerna om
förhandUng i 5 — 11 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ I ärende enligt denna lag
gäller i tillämpliga delar vad i 5 kap. 7 och 9-l4§§, 6 kap. 1,4, 5, 7 och
13§§, 7 kap. 1-3, 9-ll§§och 12§ första stycket, 8 kap. I § samt 9 kap. 4, 6 och
7 §§ utlänningslagen är föreskrivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Finnes det vara av betydelse
för att utröna humvida organisation eller gmpp som avses i 1 § andra stycket
planlägger eller förbereder gäming som innebär våld, hot eller tvång för
politiska syften, får utlänning, som avses i 17§, underkastas husrannsakan,
kroppsvisitation eller kroppsbesiktning. Av sådan utlänning får också tagas
fingeravtryck och fotografi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förordnande
om åtgärd enligt första stycket meddelas av polismyndighet. I fråga om sådan
åtgärd gäller i övrigt bestämmelserna i 28 kap. rättegångsbalken i tillämpliga
delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>20 §
För ändamål som avses i 19 § första stycket kan rätten, om synnerli-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>252</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section562>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section563>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ga skäl föreligger,
meddela polismyndighet tillstånd att ta del av samtal tifl Prop. 1988/89:86
och från telefonapparat, som innehas eller eljest kan antas komma att
Bilaga 2 begagnas av utlänning som avses i 17 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
kan för ändamål som avses i 19§ första stycket, om synnerliga skäl föreligger,
även meddela polismyndighet tiflstånd att närmare undersöka, öppna eller
granska post- efler telegrafförsändelse, brev, annan sluten handling eller
paket som har ställts till eller avsänts från utlänning, som avses i 17§, och
som påträffas vid husrannsakan, kroppsvisitation eller kroppsbesiklning eller
som finns hos post-, telegraf-, järnvägs- eller annan befordringsanstalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
tillstånd som avses i andra stycket kan rätten förordna, alt i tillståndet
avsedd försändelse, som ankommer till befordringsanstalt, skall kvarhållas till
dess den närmare undersökts, öppnats efler granskats. Förordnandet skall
innehålla underrättelse all meddelande om åtgärden ej får utan tillstånd av den
som har begärt åtgärden lämnas avsändaren, mottagaren efler annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>21 §
Tillstånd som avses i 20§ skall meddelas att gälla viss lid ej översti<br>
gande en månad. Tiden räknas, vid tillstånd till telefonavlyssning från den<br>
dag tillståndet delgavs lelefonanstaltens föreståndare och i övriga fall från<br>
den dag tillståndet meddelades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fråga
om tillstånd prövas av Stockholms tingsrätt på yrkande av rikspolisstyrelsen.
Rättens avgörande sker genom slutligt beslut. Sådant beslut går omedelbart i
verkställighet. 1 fråga om förfarandet äger i övrigt bestämmelserna i
rättegångsbalken om förfarandet vid rättens prövning av fråga som under
förundersökning i brottmål uppkommit om åtgärd enligt 27 kap. 16 § nämnda balk
motsvarande tiflämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22 §
Uppteckning som ägt rum vid telefonavlyssning får ej granskas av<br>
annan än rätten, rikspolisstyrelsen, polismyndighet eller åklagare. Innehål<br>
ler uppteckningen något som ej är av betydelse för det ändamål som<br>
föranlett avlyssningen, skall den i sådan del efter granskningen omedelbart<br>
förstöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försändelse
eller annan handling som omfattas av tillstånd enligt 20§ får ej närmare
undersökas, öppnas efler granskas av annan än rätten, rikspolisstyrelsen,
polismyndighet eller åklagare. Handling varom här är fråga skall undersökas
snarast möjligt. När undersökningen har slutförts, skall försändelse som finns
hos befordringsanstalt tillställas den till vilken försändelsen är ställd och
annan handling återlämnas till den hos vilken handlingen påträffats, om ej
beslag sker enligt därom gällande bestämmel-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>23 §
Till fängelse i högst ett år eller, när omständigheterna är mildrande,<br>
till böter döms</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den som hjälper en sådan utlänning
som avses i I § att komma in i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den som försöker hindra
verkställighet av beslut om avvisning enligt 1 § eller utvisning enligt 3§,
eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en utlänning som överträder en
sådan föreskrift som har meddelats enligt 17 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
försök eller förberedelse till brott som avses i första stycket 1 döms till
ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>24 §
Till fängelse i högst ett år eller, om brottet är ringa, tifl böter döms</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
utlänning som uppehåller sig i Sverige, fastän han enligt ett verkställt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>253</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section564>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section565>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>beslut om utvisning enligt
3§ inte har haft rätt att återvända hit eller Prop. 1988/89:86 stannar kvar
efter del att giltighetstiden för särskilt tiflstånd att vistas i Bilaga 2
Sverige utgått. Detta gäller dock inte om uUänningen har flytt hit för att undgå
politisk förföljelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
ringa fall skall åtal för brott enligt denna paragraf inte väckas annat än om
del är påkallat från allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den , då lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte
i vissa fafl upphör all gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 17 § första stycket tillämpas även när regeringen enligt 73 § uflänningslagen
(1980:376) eller 8§ lagen (1973:162) om särskilda åtgärder tifl förebyggande av
vissa våldsdåd med internationell bakgmnd eller 51 § tredje stycket
utlänningslagen (1954:193) har förordnat att avvisnings- efler
utvisningsbeslut ej skall verkstäflas. Bestämmelserna i 17§ andra stycket är
tillämpliga också när beslut om avvisning eller utvisning har meddelats enligt
utlänningslagen (1980:376) och när beslut om avvisning, förpassning,
förvisning eller utvisning har meddelats enligt utlänningslagen (1954:193).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förekommer
i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som har ersatts genom
bestämmelse i denna lag, skall i stället den nya bestämmelsen tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:69.0pt'><span style='font-family:Verdana'>254</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section566>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section567>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:230.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om anställningstillstånd </span><span
style='font-family:Verdana'>utfärdad den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
förordnas följande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En utlänning måste ha
tillstånd för att ha anställning som avser befattning på svenskt fartyg i
utrikes fart (anställningslillslånd) om inte regeringen föreskriver annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Anställningstillstånd ges för
tjänstgöring i en befattning på ett visst fartyg eller på fartyg som tillhör
ett visst rederi. Tillståndet får förenas med de föreskrifter som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Anstäflningstillstånd ges av
arbetsmarknadsstyrelsen. Tillstånd fär dessutom ges</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>av de sjömansförmedlingar, som
utses av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>av de svenska
utlandsmyndigheter som chefen för utrikesdepartementet bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsstyrelsen
får återkalla ett ansläflningsliflstånd om utlänningen medvetet har lämnat
oriktiga uppgifter eller svikligen har förtigit vissa omständigheter eller om
det i övrigt föreligger särskilda skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Den som har en utlänning i
sin tjänst fast utlänningen inte har föreskrivet anställningstillstånd döms
lill böter eller, när omständigheterna är försvårande, till fängelse i högst
sex månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Fysisk eller juridisk person
som har en utlänning i sin tjänst, fastän denne inte har föreskrivet anställningstiflstånd,
skall, oavsett om ansvar utkrävs enligt 4 § eriägga en särskild avgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
varje utlänning som avses i första stycket utgör avgiften hälften av det
basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde när
överträdelsen upphörde. Har överträdelsen pågått under längre tid än tre
månader, utgör avgiften för varje utlänning i stället hela basbeloppet.
Avgiften får nedsättas eller efterges, om särskilda omständigheter föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Frågor om påförande av avgift enligt 5 § prövas av allmän domstol<br>
efter ansökan, som skall göras av aflmän åklagare inom två år efter det all<br>
överträdelsen upphörde. I frågor om sådan talan gäller i tillämpliga delar<br>
bestämmelserna i rättegångsbalken om åtal för brott på vilket inte kan<br>
följa svårare straffan böter och om kvarstad i brottmål. Sedan fem år har<br>
förflutit efter det all överträdelsen upphörde, får avgift inte påföras. Avgif<br>
ten lillfafler staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgiften
skall betalas till länsstyrelsen inom två månader från det att beslutet vann
laga kraft. En upplysning om detta skall tas in i beslutet. Betalas inte
avgiften inom denna tid, får den jämte restavgift, som beräknas enligt 58§ 1
mom. uppbördslagen (1953:272), indrivas i den ordning som enligt nämnda lag
gäller för indrivning av skatt. Indrivningsålgärder får dock inte vidtas sedan
fem år har förflutit från det beslutet vann laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>255</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section568>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section569>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1966:293) om beredande av sluten
psykiatrisk vård i vissa fall</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86 Bilaga 2</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section570>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs
i fråga om lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa
fall a» 18 a § skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section571>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section572>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:138.0pt'><span style='font-family:Verdana'>18a§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section573>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Har beträffande någon som
är patient enligt denna lag beslut meddelats om avvisning eller utvisning
enligt uflänningslagen (1980:376) eller utlämning enligt lagen (1957:668) om
utlämning för brott efler lagen (1959:254) om utlämning för brott till
Danmark, Finland, Island och Norge eller lagen (1970:375) om utlämning tifl
Danmark, Finland, Island eller Norge för verkställighet av beslut om vård
eller behandling, skafl han utskrivas, om det begärs av den myndighet som
skall verkställa beslutet och hans tillstånd tillåter sådan verkställighet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beträffande utskrivning
som nu sagts gäller 17 §.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Har beträffande någon som
är patient enligt denna lag beslut meddelats om avvisning eller utvisning
enligt utlänningslagen (0000:00) eller utlämning enligt lagen (1957:668) om
utlämning för brott eller lagen (1959:254) om utlämning för brott tifl
Danmark, Finland, Island och Norge eller lagen (1970:375) om utlämning tifl
Danmark, Finland, Island eller Norge för verkställighet av beslut om vård
eller behandling, skall han utskrivas, om del begärs av den myndighet som
skall verkställa beslutet och hans tillstånd tillåter sådan verkställighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
utskrivning som nu sagts gäller 17 §.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section574>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section575>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft
den</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:56.0pt'><span style='font-family:Verdana'>256</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section576>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section577>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>5 Förslag
till</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1971:176) om vissa intemationella
sanktioner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner att
15 a § skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15§<br>
Regeringen får förordna att en Regeringen får förordna att en<br>
utlänning som skäligen kan antas</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>utlänning som skäligen kan antas<br>
ha hemvist i en blockerad stat och</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ha hemvist i en blockerad stat och<br>
ha begått eller avse att begå sådan</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ha begått eller avse att begå sådan<br>
handling som står i strid mot för-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>handling som står i strid mot för<br>
bud enligt 3-8 § kan avvisas i den</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>bud enligt 3-8 § kan avvisas i den<br>
ordning som föreskrivs i utlän-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ordning som föreskrivs i utlän<br>
ningslagen (7950.-i 76).</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ningslagen (0(?0a 000).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:68.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>257
17 Riksdagen 1988/89. 1 saml Nr 86</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section578>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>6 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86 Bilaga 2</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section579>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:0cm'><i><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs i fråga om rättshjälpslagen (1972:429)<br>
Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section580>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>41
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättshjälp
genom offentligt biträde beviljas i mål eller ärende</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>hos utskrivningsnämnd eller psykiatriska nämnden
angående intagning enligt 8 eller 9 § eller utskrivning enligt 16 eller 19 §
lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fafl,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>hos utskrivningsnämnd eller psykiatriska nämnden
angående inskrivning i eller utskrivning från vårdhem efler specialsjukhus
enligt 35 § lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>angående beredande av vård enligt lagen (1980:621)
med särskilda bestämmelser om vård av unga eller omedelbart omhändertagande
enligt 6 § samma lag eller angående upphörande av sådan vård enligt 5 § samma
lag eller hos förvaltningsdomstol vid överklagande enligt 20 § första stycket
1 samma lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>hos förvaltningsdomstol angående beredande av vård
enligt lagen (1981:1243) om vård av missbmkare i vissa fall, angående
omedelbart omhändertagande enligt 8 § efler vid överklagande av beslut om
förlängning enligt 16 § samma lag,</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=87>
<tr>
<td valign=top align=left height=87 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>5. angående utvisning
enflgt 38, 43, 47 eller 48§ utlänningslagen (1980:376) samt vid utredning
lios polismyndighet när fråga har uppkommit om utvisning enligt angivna
lagmm.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=115>
<tr>
<td valign=top align=left height=115 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>6. angående avvisning
enligt utlänningslagen, dock ej hos polismyndighet, såvida icke anledning
föreligger att överlämna ärendet till statens invandrarverk eller utlänningslagen
enligt 50 eller 52 § samma lag håflits i förvar längre än en vecka.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>angående utvisning enligt 4
kap. 4 eller 9§ utlänningslagen (0000:000) eller 3§ lagen (0000:000) om
särskilda åtgärder till förebyggande av vissa våldsdåd méd internationell
bakgrund samt vid utredning hos polismyndighet när fråga har uppkommit om utvisning
enligt angivna lagmm,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>angående avvisning enligt utlänningslagen
eller lagen om särskilda åtgärder till förebyggande av vissa våldsdåd med
internationell bakgrund, dock ej hos polismyndighet, såvida icke ärendet skall
prövas av statens invandrarverk eller regeringen eller anledning föreligger
att överlämna ärendet till invandrarverket eller utlänningen enligt 5 kap. 5
eller 6 § utlänningslagen eller 12 eller 13 § lagen om särskilda åtgärder till
förebyggande av vissa våldsdåd med internationell bakgrund hållits i förvar
längre än en vecka,</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=192 height=58>
<tr>
<td valign=top align=left height=58 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>7. angående
verkställighet enhgt utlänningslagen, om anledning föreligger att överlämna
ärendet till statens invandrarverk med stöd av</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>7. angående föreskrifter som<br>
meddelats enligt 4 kap. 9§ utlän<br>
ningslagen eller 17 § lagen om sär<br>
skilda åtgärder till förebyggande av</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>258</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section581>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section582>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=395 height=145>
<tr>
<td valign=top align=left height=145 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>14. hos regeringen enligt I § andra stycket lagen (1975:1360) om
tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissafall.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>43
§ Rättshjälp genom offentligt biträde beviljas efter ansökan eller då annars
anledning föreligger. Ansökan får göras av den som kan beviljas rättshjälp
och i mål efler ärende som anges i 41 § 1 även av annan som får föra talan i
målet eller ärendet.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>85
eller 86 § samma lag eller hänskjuta ärendet dit med stöd av 87§ samma lag
eller om utlänningen enligt 50 eller 52 § samma lag hållits i förvar längre än
en vecka,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8. angående
föreskrifter som<br>
meddelats enligt 13 §. 48 § eller<br>
74 § andra stycket utlänningslagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9. angående
hemsändande av ut<br>
länning med stöd av 104 § första<br>
stycket utlänningslagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10. angående
förverkande av vill<br>
korligt medgiven frihet enligt 26<br>
kap. brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'>11.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>angående verkställighet utomlands
av frihetsberövande påföljd enflgt lagen (1963:193) om samarbete med Danmark,
Finland, Island och Norge angående verkstäflighet av straff m. m. eller lagen
(1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av
brottmålsdom,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>angående utlämning enligt lagen
(1970:375) om utlämning til Danmark, Finland, Island eller Norge för
verkställighet av beslut om vård eller behandling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>angående kastrering enligt
lagen (1944:133) om kastrering, om giltigt samtycke till åtgärden ej lämnats.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>vissa
våldsdåd med internationell bakgrund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>angående hemsändande av utlänning
med stöd av 9 kap. 8 § utlänningslagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>angående förverkande av villkorligt medgiven
frihet enligt 26 kap. brottsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>angående verkställighet utomlands
av frihetsberövande påföljd enligt lagen (1963:193) om samarbete med Danmark,
Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m. efler lagen
(1972:260) om intemationeflt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'>11.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>angående utlämning enligt lagen
(1970:375) om utlämning tfl Danmark, Finland, Island efler Norge för
verkställighet av beslut om vård eller behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>angående kastrering enligt
lagen (1944:133) om kastrering, om giltigt samtycke till åtgärden ej lämnats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>hos regeringen enligt 17
§ andra stycket lagen om särskilda åtgärder till förebyggande av vissa
våldsdåd med internationell bakgrund angående förordnande om tillämpning av
19—22§§ samma lag.</span></i></p>
<i><span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span></i>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86 Bilaga 2</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section583>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section584>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Rättshjälp beviljas och
biträde förordnas av den myndighet som</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Rättshjälp beviljas och
biträde förordnas av den myndighet som</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>259</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section585>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section586>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=187>
<tr>
<td valign=top align=left height=187 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>handlägger målet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Dock ankommer</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ärende hos socialnämnd
efler social</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dislriklsnämnd enligt
41 § 3 på</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>länsrätten,</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>i ärende som avses i
41 § 5 — 9 eller 14 på rättshjälpsnämnden,</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>i ärende hos
polismyndighet enligt 41 § 72 på länsrätten samt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>i annat ärende hos
regeringen än som avses i 41 § 5-9 eller 14 på departemenlstjänsteman som
regeringen bestämmer.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=79 height=28>
<tr>
<td valign=top align=left height=28 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
ärendet, prövningen i</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>handlägger
målet eller ärendet. Dock ankommer prövningen i ärende hos socialnämnd efler
social distriktsnämnd enligt 41 § 3 på länsrätten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>i
ärende hos polismyndighet eller statens invandrarverk enligt 41 § 5 eller 6 på
invandrarverket,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>i
ärende enligt 41 § 8 på rättshjälpsnämnden,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i
ärende hos polismyndighet enligt 41 §77 på länsrätten samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i
ärende hos regeringen på departemenlstjänsteman som regeringen bestämmer. Har
myndigheten skilt målet eller ärendet från sig, äger under tiden till dess
talan fullföljts eller tiden för fullföljd utgått andra stycket motsvarande
tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättshjälp
utgår även när talan fullföljs eller meddelat beslut underställs annan
myndighets prövning eller saken överlämnas till annan myndighets avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
rättshjälp beviljats i ärende<br>
vari beslutas om avvisning eller ut<br>
visning enligt utlänningslagen eller<br>
lagen om särskilda åtgärder till fö<br>
rebyggande av vissa våldsdåd med<br>
internationell bakgrund gäller rätts<br>
hjälpen till dess verkställighet av be<br>
slutet skett.<br>
Ansökan om rättshjälp genom of-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ansökan om rättshjälp genom of-</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>fentligt biträde ges in
tifl den myn- fenUigt biträde ges in tifl den myndighet som handlägger
målet eller dighet som handlägger målet eller ärendet. GäUer ansökan
ärende ärendet. som avses i 41 § 5-9 eller 14, ges dock ansökan in till
rättshjälpsnämnden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndighet
som inte själv får bevilja rättshjälpen skall till behörig myndighet med eget
yttrande överlämna ingiven ansökan med därvid fogade handlingar eller anmäla
behovet av offentligt biträde.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86 Bilaga 2</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section587>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section588>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>. 1 ärende enligt utlänningslagen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>(1980:376) eller lagen
(1975:1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall tillämpas
fortfarande äldre bestämmelser.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:40.0pt'><span style='font-family:Verdana'>260</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section589>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section590>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>7 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:86 Bilaga 2</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section591>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100) alt 1 kap. 14 § skafl ha nedan
angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section592>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section593>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:111.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
kap. 14 § Sekretess gäller för uppgift som rör utlänning, om det kan antas att
röjande av uppgiften skulle medföra fara för att någon utsätts för övergrepp
eller annat allvarligt men som föranleds av förhållandet mellan utlänningen och
utländsk stat eller myndighet eller organisation av utlänningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section594>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=287>
<tr>
<td valign=top align=left height=287 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utöver vad som följer av
första stycket gäfler sekretess i verksamhet för kontroll över utlänningar
och i ärende om svenskt medborgarskap för uppgift om enskilds personliga
förhållanden, om det inte slår klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde
eller någon honom närslående lider men. I verksamhet för kontroll över utlänningar
gäller sekretess också för anmälan eller annan utsaga av enskild, om del
kan antas att fara uppkommer för att den som har gjort anmälan eller avgivit
utsagan eller någon honom närstående utsätts för våld eller annat allvarligt
men om uppgiften röjs..Sekretessen gäller dock inte beslut i ärende som avses
i detta stycke.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:144.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utöver
vad som följer av första stycket gäller sekretess i verksamhet för kontroll
över utlänningar och i ärende om svenskt medborgarskap för uppgift om enskilds
personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan
att den enskilde eller någon honom närstående lider men. I verksamhet för
kontroll över utlänningar gäller sekretess också för anmälan eller annan
utsaga av enskild, om det kan antas att fara uppkommer för att den som har
gjort anmälan eller avgivit utsagan eller någon honom närstående utsätts för
våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte
beslut i ärende som avses i detta stycke. Om uppgift för vilken gäller
sekretess enligt detta stycke intagits i skälen till ett beslut, får dock i
beslutet förordnas att sekretessen för uppgiften skall bestå.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:9.0pt;
margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>I fråga om uppgift i allmän
handling gäller sekretessen i högst femtio år.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section595>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft
den</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt'><span style='font-family:Verdana'>261</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section596>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section597>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av betänkandet (SOU 1988:2)</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Kortare väntan</span><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>®' </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Uppdraget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Asylärendeulredningens
uppdrag har varit att föreslå de organisatoriska och administrativa
förändringar som behövs för att förkorta handläggningstiderna i asylärenden.
Parallellt med detta arbete har en annan utredning gjort en översyn av
utlänningslagstiftningen. Enligt utredningarnas direktiv bör målet för
handläggningstiderna vara att invandrarverket skall avgöra ett asylärende inom
två månader från ansökningsdagen och alt regeringen skall avgöra ett
överklagande inom två månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
handläggningstider</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Antalet
asylsökande har ökat under senare år. Detta har lett till långa handläggningstider
i asylärenden. Jag har gjort en undersökning av tiderna i olika led av
handläggningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesta asylsökande får vänta flera månader på att polisen skall genomföra en
fullständig asylutredning. Längst är väntetiden för asylsökande som efter inresan
placeras på en förläggning på en ort där polisen saknar utredningsresurser och
för utlänningar som efter inresan söker asyl hos polismyndigheten i Stockholm,
Göteborg eller Malmö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
genomsnittliga handläggningstiden vid invandrarverket är för närvarande mellan
tre och fyra månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
de ärenden invandrarverket fattat utvisningsbeslut är den genomsnittliga
handläggningstiden vid verket drygt fem månader och den genomsnittliga tiden
från ansökan lill invandrarverkets beslut drygt åtta månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Så
gott som alla som får ett utvisningsbeslut från invandrarverket överklagar
detta hos regeringen. Tiden från invandrarverkels beslut till dess
överklagandet kommit in till regeringen är i genomsnitt nästan fyra månader.
Därav avser ca två månader tid för delgivning och utvecklande av talan och två
månader invandrarverkets handläggning av överklagandet innan det överlämnas
till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Handläggningstiden
hos regeringen i överklagandeärenden är för närvarande i genomsnitt ca 3,5
månader. Den totala tiden från ansökan om asyl till regeringens beslut är i
genomsnitt drygt femton månader. Om regeringen fastställer invandrarverkets
avlägsnandebeslut kan det sedan också dröja lång tid till det verkställs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skäl
för att minska väntetiderna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns tre starka skäl för att minska väntetiderna i asylärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
första skälet är humanitärt. För många asylsökande är del påfrestande att
under lång tid få vänta på beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
andra skälet gäller rättssäkerheten. De långa tiderna i dag går</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>262</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section598>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section599>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>knappast all förena med
den syn på vad rättssäkerhet är som har kommit Prop. 1988/89:86<br>
till uttryck i den nya förvaltningslagen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
tredje skälet är ekonomiskt. Med nuvarande antal asylsökande kan kostnaderna
för bostäder, ekonomisk hjälp, sjukvård och andra åtgärder för asylsökande
under väntetiden uppskattas till mellan 800 och 900 milj. kr. per år. Kortare
väntelider minskar dessa kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hur
mycket kan väntetiderna förkortas?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all förkorta tiderna väsentligt krävs såväl organisatoriska och administrativa
förändringar som vissa resurstillskott till de handläggande myndigheterna. En
förutsättning för alt nå de angivna målen är också att den tid ärendena ligger
för yttrande hos offentliga biträden minskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
de åtgärder som jag föreslår och som redovisas närmare i det följande bör en
fullständig asylutredning normalt kunna genomföras inom två veckor från
ansökan. Därefter bör man omedelbart kunna fatta beslut i klara bifallsärenden.
Inlagan från det offentliga biträdet i övriga ärenden bör normalt kunna komma
in till invandrarverket inom ytterligare två veckor. Som genomsnittstid bör det
vara möjligt att nå det angivna målet att invandrarverket skall falla beslut
inom två månader från ansökan. Vissa ärenden måste dock ta längre tid. Det
gäller l.ex. ärenden som kräver kompletterande utredning från en
utlandsmyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
komplett överklagande bör normalt kunna komma in till invandrarverket inom en
månad från det att verket fattat ett utvisningsbeslut. I flertalet fall bör en
total tid på sex veckor från invandrarverkets beslut till dess överklagandet
kommer in till regeringen vara tillräcklig.-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Handläggningen
av ett överklagande hos regeringen bör normalt vara möjlig att klara inom två
månader. I vissa fall kan det emellertid liksom vid invandrarverket behöva ta
längre tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
totala tiden frän ansökan om asyl till ett slutgiltigt beslut från regeringen
skall alltså normalt inte behöva överstiga sex månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Koncentration
av asylutredningarna till utredningsslussar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
åtgärder som jag föreslår går bl.a. ut påatt asylulredningarna i så stor
utsträckning som möjligt koncentreras tifl utredriingsslussar. Där skall de
asylsökande vistas till dess utredning är genomförd.. Motiven för en koncentration
av asylutredningarna tifl utredningsslussar är:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ett fullständigt asylförhör med
alla asylsökande kan hållas kort tid efter ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Grundutredningarna kan bli
bra.och kompletta redan från början genom utredare som är specialiserade.på
denna uppgift. Genom specialiseringen är det lättare att genomgående få utredare
med erfarenhet och kompetens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bättre möjligheter för
erfarenhetsutbyte och andra direkta kontakter mellan utredare och
beslutsfattare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Möjlighet att i direkt
anslutning lill asylutredningarna sortera äiendena.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>263</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section600>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section601>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i
klara bifallsärenden och ärenden i vilka offentligt biträde skall förord-
Prop. 1988/89:86<br>
nas. I klara bifallsärenden kan beslut fattas omgående.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Ökade
möjligheter att planera utredningsverksamheten och utnyttja
utredningsresurserna effektivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningar
skapas för bättre planering av själva mottagandet av asylsökande och
flyktingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudregeln
bör därför vara att en utlänning som tillåts resa in i Sverige för all få en
ansökan om asyl prövad skall bege sig till en utredningssluss för att där
genomgå ett fullständigt asylförhör. Undantag bör göras bara i sådana fall då
man av humanitära, medicinska, familjesociala eller andra särskilda skäl inte
rimligen kan begära all den asylsökande skall bege sig till en utredningssluss
för utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att få till stånd en koncentration av utredningarna till slussar föreslår jag
att den polismyndighet som tar emot en ansökan om asyl skall kunna bestämma att
den asylsökande skall inställa sig på en utredningssluss för asylutredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
och rikspolisstyrelsen bör gemensamt utarbeta riktlinjer för överföring av
asylsökande till utredningsslussar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningsslussarna
måste utformas så att de asylsökandes behov av socialt och annat stöd under den
första tiden i Sverige kan tillgodoses på slussen. Det är särskilt viktigt all
situationen för barn och bamfamiljer uppmärksammas under vistelsen på
utredningssluss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
frågan om direktavvisning aktualiseras i samband med inresekontroll bör
polismyndigheten på gränsorten normalt svara för den fullständiga
asylutredningen. Polismyndigheter med utlänningsrotlar bör också kunna utreda
direktavvisningsärenden själva. Utlänningar som söker asyl i andra
polisdistrikt än gränsdistriklen och distrikt med utlänningsrotel bör normalt
hänvisas tifl utredningssluss för fullständigt asylförhör även i de fall
direktavvisning aktualiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvaret
för asylutredningarna vid utredningsslussarna bör åtminstone tills vidare ligga
kvar hos polisen. Om erfarenheterna skulle visa att det kan vara rationellt att
helt integrera polisens och invandrarverkets verksamhet vid
utredningsslussarna bör frågan om vilken myndighet som skall vara ansvarig för
utredningarna utredas på nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
utredningsslussarna bör handläggare från invandrarverket tillsammans med
utredarna göra en sortering i klara bifallsärenden och ärenden i vilka
offentligt biträde skall förordnas. Beslut i klara bifallsärenden skall kunna
fattas i anslutning till denna sortering. Vid utredningsslussarna bör också
erfarenhetsutbyte ske mellan utredare och beslutsfattare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
asylsökande som hänvisats till en utredningssluss måste utan dröjsmål lämna
slussen när utredningen är slutförd. Snabb genomströmning är en förutsättning
för att utredningsslussarna skafl kunna ta emot nya asylsökande och för att de
utredningsresurser som finns vid slussarna skall kunna utnyttjas jämnt och
effektivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
bedömer att det totalt behövs en fast kapacitet vid utredningsslussarna som
gör det möjligt att ta emot och utreda 1400 asylsökande per månad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>264</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section602>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section603>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förläggningar
för asylsökande som väntar på beslut</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89: 86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som beviljas tillstånd i direkt anslutning till utredningen bör så snart
**ilägä ■*</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som möjligt placeras ut i
en kommun. Med nuvarande antal asylsökande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och de svårigheter som
råder att få fram tillräckligt många kommunplatser</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>torde det emellertid vara
ofrånkomligt med en viss tids fortsatt placering</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>på förläggning efter
vistelsen på slussen även om utlänningen redan fått</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Asylsökande
som inte får något beslut på slussen skall normalt placeras på en förläggning
så snart polisens utredning är genomförd. Han bör sedan vistas på denna
förläggning i väntan på slutligt beslut i asylärendet. Om uppehåflstillstånd
beviljas bör utplacering i en kommun ske så snart möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
förläggningarna skall de asylsökande få ett mottagande som så långt möjligt är
avpassat efter deras individuella behov. Det är viktigt med meningsfufl
fritidsverksamhet som motverkar tristess och social isolering. Barnens
situation måste ägnas särskild uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förläggningsorganisationen
måste vara flexibel och löpande anpassas , till behovet av platser. ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>De
ofiTentliga biträdena</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Offentligt
biträde bör i enlighet med nuvarande praxis förordnas först när själva
asylförhöret är genomfört. I första hand bör ett biträde förordnas som finns
nära den förläggning där den asylsökande placeras. Därigenom underlättas
kontakterna mellan utlänningen och biträdet, vilket bör öka förulsättningarna
för en snabb handläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
princip bör dock tillämpas med urskillning. En asylsökandes önskemål om ett
visst biträde bör normalt tillgodoses om del inte skulle leda till väsentligt
ökade kostnader eller till förseningar därför att biträdet är hårt
arbetsbelastal. Om offentligt biträde har förordnais i ett
direkt-avvisningsärende bör den asylsökande normalt behålla samma biträde under
ärendets fortsatta handläggning även om avståndet är långt. Biträdesbyten bör
överhuvudlaget undvikas så långt möjligt eftersom det ofta fördröjer ärendet. I
stället bör den asylsökande resa till biträdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår att invandrarverket tar över ansvaret för att förordna biträde och
att förordnandena av biträde i asylärenden huvudsakligen ombesörjs vid
utredningsslussarna. Härigenom blir det möjligt att få till stånd en
administrativ samordning mellan beslut om förordnande av biträde och placering
av asylsökande på förläggning. Delta bör leda till en viss tidsvinst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser all del bör vara möjligt för de offentliga biträdena all normalt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>komma
in med en inlaga i ärendet inom två veckor från del att de har fåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>del
av polisens utredning. Del krävs en bättre bevakning av att utsatta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>frister
hålls och större restrikUvitet med alt bevilja anstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtgärder
bör vidtas för att öka tillgången på offentliga biträden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>265</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section604>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section605>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Handläggningen hos
invandrarverket</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår vissa åtgärder för att minska liggtidema. Bl. a. betonar jag
"iiaga i vikten av en stark administrativ ledningsfunktion för
tillståndsprövningen och vikten av tiflräcklig beslulskapacitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
tidsvinster bör kunna göras genom att i ökad utsträckning dela in ärendena
efter svårighets- och angelägenhetsgrad. Sorteringen av klara asylärenden vid
slussama är ett exempel på detta. Även i övrigt bör en tidig sortering efter
svårighets- och angelägenhetsgrad eftersträvas. Härigenom kan resurser
frigöras för asylärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anslutning till ett förslag från utredningen för översyn av utlänningslagstiftningen
konstaterar jag att ett system där muntlig förhandling skall hållas i ett stort
antal ärenden kan förlänga handläggningstidema. Det skulle dessutom komma att
ställa stora administrativa och resursmässiga krav för att praktiskt kunna
genomföras. Jag anser att bra gmndutredning-ar i alla asylärenden genom
kvalificerad personal bör minska behovet av förhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
bedömer att det behövs ett visst resurstillskott till invandrarverket för
handläggningen av asylärenden för att de uppstäflda målen för handläggningstiderna
skall nås. Närmare beräkningar av resursbehovet bör göras inom ramen för den
översyn av invandrarverkels organisation som pågår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Handläggningen
hos regeringen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som allmänt sagts om åtgärder för att minska liggtiderna gäller i stort även
för handläggningen hos regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att en viss tidsvinst kan göras om invandrarverket till det offentliga
biträdet skickar en kopia på sitt yttrande lill regeringen och uppmanar
biträdet att komma in till regeringen med eventuella synpunkter i ärendet
senast en viss dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ärendeutvecklingen
måste följas noggrant och handläggningsresursema förstärkas om man bedömer att
antalet överklaganden kommer att öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Övriga
förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
behövs ökade utbildningsinsatser i olika led av ärendehandläggningen. Jag
föreslår att invandrarverket får särskilda resurser för planering och
genomförande av utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår en särskild planläggning för att möta variationer i antalet
asylsökande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av resultatet av en försöksverksamhet med intensifierad<br>
stickprovskontroll i Skåne föreslår jag ett visst resurstiflskott till den
inler<br>
nordiska passkontrollen. Syftet är att förhindra att utlänningar utan behov<br>
av skydd och som bör direktavvisas reser in i landet och får rätt att få sin<br>
ansökan prövad av alla instanser. Ett stort antal sådana ärenden kan<br>
påverka väntetiderna för utlänningar som kommer till Sverige och har skäl<br>
för att få sin asylansökan prövad här i landet.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>266</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section606>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section607>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 övrigt lämnas också
vissa förslag om utlandsmyndigheternas medver- Prop. 1988/89: 86 kan i
asylärenden saml om underrättelse om beslut och verkställighet av Bilaga 3
utvisningsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ekonomiska
konsekvenser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
direkta kostnaderna för åtgärder under väntetiden kan minska med 400 — 500
milj. kr. per år om mina förslag genomförs. För att de verkliga
kostnadsminskningarna till följd av förkortade väntetider skall bli av den
storleken krävs emellertid att även andra delar av flyktingmottagningen
fungerar effektivt. Mina förslag till åtgärder för att förkorta väntetiderna
bör därför kombineras med åtgärder för alt dels få till stånd en snabbare
utplacering av flyktingar i kommuner, dels underlätta för flyktingarna att
klara sin egen försörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mina
förslag leder till kostnadsökningar på vissa håll. Totalt utgör dock dessa
kostnadsökningar endast en liten del av de kostnadsminskningar som kan
åstadkommas genom kortare väntetider och ett effektivare mottagningssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Genomförande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mina
förslag bör kunna genomföras fullt ut den 1 juli 1989, då avsikten är att den
nya utlänningslagen och invandrarverkels nya organisation skall börja
tillämpas. I vissa delar bör dock förslagen kunna genomföras successivt innan
dess.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att del nya systemet skall fungera är det nödvändigt att ärendebalanserna har
nedbringats så långt möjligt när det genomförs. Jag föreslår därför vissa
åtgärder på kort sikt för att minska ärendebalanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är också viktigt att det inte finns alltför många utlänningar med tillstånd på
invandrarverkets förläggningar när det nya systemet genomförs. Jag anser
därför att det är angeläget med en särskild insats från kommunerna för att ta
emot en extra kvot med flyktingar innan det nya Systemet träder i kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:49.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>267</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section608>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section609>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Sammanställning
av remissyttranden över</span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop-1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>betänkandet</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>""</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>(SOU 1988:1) Översyn av utlänningslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>I Remissinstanser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
sedvanligt remissförfarande har yttranden över betänkandet avgetts av
regeringsrätten, justitiekanslern (JK), riksåklagaren (RÅ), domstolsverket
(DV), besvärsnämnden för rättshjälpen, rikspolisstyrelsen (RPS), hovrätten för
västra Sverige, kammarrätten i Jönköping, Stockholms tingsrätt, länsrätten i
Stockholms län, länsrätten i Östergötlands län, rättshjälpsnämnden i
Stockholm, rältshjälpsnämnden i Malmö, överbefälhavaren (ÖB), socialstyrelsen,
sjöfartsverket, luftfartsverket, generaltullstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS), statens invandrarverk (invandrarverket), ombudsmannen mot etnisk
diskriminering (DO), statskontoret, riksrevisionsverkel (RRV), riksdagens
ombudsmän (JO), juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, juridiska
fakulteten vid Lunds universitet, Sveriges advokatsamfund (advokatsamfundet).
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO),
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Föreningen Sveriges polischefer,
Sveriges redareförening, Scandinavian Airlines System (SAS), Svenska röda
korset (Röda korset). Rädda barnens riksförbund (Rädda bamen). Svenska
sektionen av Amnesty International (Amnesty), Svenska flyktingrådet
(flyktingrådet), svenska kyrkans centralstyrelse, Sveriges frikyrkoråd, de fria
kristna samfundens råd, SST/delegationen för vissa trossamfund samt Ortodoxa
och Österländska kyrkors ekumeniska råd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RÅ
har bifogat yttranden från regionåklagarmyndighetema i Stockholm, Malmö och
Karlstad samt åklagarmyndigheten i Göteborgs åklagardi-strikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
har bifogat yttranden från polismyndigheterna i Stockholm, Göteborg, Malmö,
Uppsala, Katrineholm, Linköping, Växjö, Helsingborg, Trelleborg och Umeå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen
SACO/SR har utan eget stäflningstagande överlämnat yttranden från förbundet
för jurister, samhällsvetare och ekonomer (JUSEK) samt Sveriges
Psykologförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kyrkans centralstyrelse, Sveriges frikyrkoråd, de fria kristna samfundens råd,
SST/delegationen för vissa trossamfund samt Ortodoxa och österländska kyrkors
ekumeniska råd har avgett ett gemensamt yttrande. 1 det följande redovisas
organisationerna som Svenska kyrkan m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
har yttranden kommit in från FN:s flyktingkommissarie (UNHCR), Svenska
delegationen i Geneve, Sociala Missionen, Hässleholms kommun, föreningen
kurdernas vänner i Storstockholm, Svenska Iran Kommittén, Asylkommittén i
Sverige (asylkommittén) och Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>268</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section610>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section611>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Allmänt</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4 Den allmänna uppläggningen av utredningens betänkande och lagförslagens
tekniska utformning har i stort sett fått ett gynnsamt mottagande vid
remissbehandlingen. Åtskilliga remissyttranden innehåller visserligen synpunkter
på den närmare utformningen av reglerna i olika avseenden men det övervägande
antalet remissinstanser begränsar sin kritik till några punkter i utredningens
förslag och tillstyrker efler lämnar utan erinran övriga förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JK
anför sammanfattningsvis som yttrande över både det ifrågavarande betänkandet
och asylärendeutredningens belänkande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Del
är synnerligen angeläget all asylärendena handläggs snabbare. De nuvarande
långa tiderna för handläggning kan inte accepteras ur bland annat
rättssäkerhetssynpunkt. Från de synpunkter som JK främst har att beakta
föranleder förslagen, vilka båda har till främsta syfte att förkorta
handläggningstiden i asylärenden, inte någon erinran från JK:s sida".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RÅ
biträder de föreslagna lagtekniska lösningarna och anser att den i lagförslagen
redovisade systematiken är både överskådlig och ändamålsenlig. Liknande
synpunkter lämnas av regionåklagargmyndigheten i Karlstad och juridiska
fakulteten vid Lunds universitet som finner att förslaget är väl ägnat att
läggas till grund för lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regionåklagarmyndigheten
i Stockholm anser all utredningen lyckats i sitt arbete alt förenkla och
förbättra regelsystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
uttrycker inledningsvis sin uppskattning över det arbete som utredningen har
åstadkommil och framhåller att den omständigheten att styrelsen anlägger en
del synpunkter på enskildheter i förslaget inte är avsett att på något sätt
förta det allmänna intrycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
för Västra Sverige beklagar att utredningen har tvingats ätt arbeta under
lidspress och enligt vad den själv har uppgelt inte haft möjlighet att göra
översynen så djupgående som i och för sig vore motiverat. Detta förhållande
försvårar hovrättens möjligheter att uppdaga om det föreslagna systemet kan ha
djupliggande och svåmpptäckta fel eller brister som äventyrar dess
ändamålsenlighet och effektivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
polismyndigheterna i Malmö, Göteborg, Uppsala, Katrineholm, Helsingborg och
Umeå uttrycker sin tillfredsställelse över att den föreslagna utlänningslagen
är klarare och mer lättöverskådlig än den nuvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
tingsrätt välkomnar den redigering och förenkling som skett av de tidigare
bestämmelserna och har i det väsentliga inte något all invända mot de
föreslagna ändringarna i uUänningslagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
i Östergötlands län finner förslaget till utlänningslag mycket förtjänstfullt.
Länsrätten fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Gällande
utlänningslag har under årens lopp blivit ändrad så många<br>
gånger att innehållet blivit svårt att överblicka och bestämmelserna inte<br>
alltid kongruenia. Genom förslaget vinns en klar disposition och en väl<br>
genomtänkt uppläggning av ordningen för de olika utlänningsfrågornas<br>
bedömning och behandling".</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>269</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section612>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section613>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen anser all,
även om den lagtekniska översynen inte varit så Prop. 1988/89:86 djupgående
som i och för sig kunnat vara motiverat med hänsyn till Bilaga 4
regelsystemets invecklade karaktär, har resultatet av översynen såväl språkligt
som dispositionsmässigt medfört betydande förtjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsstyrelsen
framhåller att ytterligare ett skäl för att minska väntetiderna i asylärenden
är det arbelsmarknadspolitiska. En snabbare handläggning av asylärenden och
lösning av bostadsfrågan skulle enligt styrelsen väsentligt bidra till all
bättre tillgodose efterfrågan på arbetskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
anser att utredningen har gjort ett mycket förtjänstfullt arbete och
tillstyrker i stort dess förslag. Inte minst när det gäller att få till stånd
en sedan länge efterlyst och behövlig utlänningslag som är modern, enkel, lättläst,
lättöverskådlig och förhoppningsvis effektivare än den tidigare är arbetet
enligt verket av stort värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JO
ifrågasätter om inte den omfördelning som utredningen föreslår, mellan vilka
regler som skall finnas i lag och vilka som skall finnas i förordning i själva
verket innebär en förändring av den grundläggande samhälleliga attityden till
utlänningar som av någon anledning vill resa in i och, liflfälligt eller
permanent, vistas i Sverige. JO ifrågasätter också den föreslagna lösningen att
mönstra ul en del bestämmelser från utlänningslagen och placera dem i särskild
lagstiftning samt att upphäva 104§ 3 st utlänningslagen. Enligt JO kan den
särskilda spaningslagen ulan några särskilda komplikationer infogas i
utlänningslagen som ett eget kapitel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DO
anser att förslagen och övervägandena i betänkandet är kloka och allmänt sett
väl ägnade att läggas lill grund för lagstiftning och förverkligande.
Uppgiften att se över utlänningslagen måste enligt DO sägas ha varit lika svår
och komplicerad som sättet att lösa den blivit värt uppskattning. På
åtskilliga punkter framför DO emellertid avvikande, kritiska eller
kompletterande synpunkter. Dessa synpunkter kan enligt DO synas omfattande.
Detta sammanhänger dock med ämnenas vikt och svårighetsgrad och får enligt DO
inte tolkas så all han inte tillstyrker förslaget i övriga och väsentliga
hänseenden. DO: s helhetsintryck är att utredaren på ett synnerligen
förtjänstfullt sätt löst uppgifter, som varit myckel svåra. Detsamma gäller
asylärendeutredningen. Enligt DO kan utredarnas förslag med vissa modifieringar
leda till väsentligt nedkortade väntetider under bibehållen rättssäkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
anser att lagförslagen rent allmänt innebär en klarare systematik än för
närvarande. I sig bör denna klarare systematik enligt statskontorets
uppfattning indirekt kunna medverka lill att korta ner tiden till slutligt
beslut genom att gällande regler framstår mera lydliga såväl för omvärlden,
främst berörda utlänningar och deras ombud, som för de myndigheter vilka har att
hanlera tillståndsgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Advokatsamfundet
finner det angeläget alt en omarbetning av den nuva<br>
rande utlänningslagen sker mot bakgrund av att lagen genom de ändringar<br>
som skett fåll en form som gör den synnerligen svåröverskådlig. En omar<br>
betning av lagen innebär dock ingen garanti för att målet med kortare<br>
väntetider uppnås. Samfundet anser att de materiella regler som nu finns i<br>
lagen väl tillgodoser möjligheten alt med nuvarande lagstiftning uppnå</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>270</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section614>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section615>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>målet med avsevärt kortare
väntetider. I direktiven lill utredningen sägs Prop. 1988/89:86 att
översynen av lagstiftningen i första hand skall vara av teknisk natur.
Bilaga 4 Samfundet anser all utredaren utöver och i strid med vad som angivits
i direktiven har lämnat förslag som innebär avsevärda försämringar för den
asylsökande, utan att rimliga rättssäkerhetskrav upprätthålles. Vidare torde
förslaget enligt samfundet till viss del innebära all Sverige kommer i konflikt
med ingångna konventioner. Angående utformningen av lagförslaget anför
advokatsamfundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Utredaren
har valt all inarbeta olika regler som tidigare funnits i förordningen i
lagtexten. För överblicken av gällande rätt synes detta vara att föredra då det
för den som inte är så väl förtrogen med rättsområdet kan vara svåröverskådligt
med såväl lag som förordning. Ändringen innebär dock att del kan bli svårt all
på kort tid genomföra ändringar som en akut situation påkallar. Samfundet
finner dock att indelningen i kapitel gör lagen överskådlig på ett sätt som är
föredömligt".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
anser att utredningsförslaget sammantaget med förslagen i betänkandet från
asylärendeutredningen (SOU 1988:2) Kortare väntan synes väl uppfylla
organisationens tidigare krav på kraftigt reducerade handläggningstider i
asylärenden utan alt rättstryggheten sätts ur spel. LO tillstyrker därför i
huvudsak förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JUSEK
anser att förslaget till utlänningslagens redaktionella utseende och
sammanföring av paragrafer inom samma ämnesområde i kapitelform ger en bättre
överskådlighet än tidigare. JUSEK tillstyrker förslaget om alt bryta ut
bestämmelserna rörande terrorister, anstäflningstillstånd etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
ÖB tillstyrker huvudpunkterna i utredningsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Jönköping är däremot kritisk till den lagtekniska utformningen av förslaget.
Enligt kammarrättens mening är gällande utlänningslag i systematiskt hänseende
väl utformad och utomordentligt överskådlig genom sin disponering på ett
flertal huvudavsnitt med särskilda underrubriker. Utredningens förslag innebär
att denna systematik frångåtts, vilket måste bedömas som en påtaglig nackdel.
Även del förhållandel att vissa paragrafer innehåller fyra-fem stycken minskar
överskådligheten. Kammarrätten föreslår därför att de ändringar i sak som
anses påkallade vidtas inom ramen för gällande lagtext.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
påpekar vidare alt utredningsdirektiven föreskrev att en teknisk översyn av
lagen skulle göras i syfte att förkorta handläggningstiderna saml förenkla och
förbättra nuvarande system. Domstolen ifrågasätter om de föreslagna
ändringarna ens på sikt kan medföra några tidsvinster beträffande
handläggningen. Invandrarverkets personalresurser måste i sådant fall
förstärkas betydligt. Det föreslagna systemet kan i ett initialskede komma all
medföra en avsevärd arbetsanhopning hos invandrarverket, vilket i sin tur kan
medföra att handläggningen fördröjs ytterligare. Olägenheterna uppvägs
emellertid enligt kammarrättens uppfattning av vinsterna från
rättssäkerhetssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regionåklagarmyndigheten
i Karlstad beklagar att tillfälle inte getts till<br>
en mer komplett översyn av utlänningslagstiftningen men säger sig ha<br>
förståelse för det akuta läge som råder och att starka krav görs gällande i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>271</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section616>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section617>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>syfte att få till stånd
kortare handläggningstider. Enligt myndigheten borde Prop. 1988/89:86 flera
viktiga frågor också ha varit föremål för översyn. Det gäller t. ex. Bilaga
4 påföljdsfrågan i de fall regeringen upphäver ett av domstol fattat utvisningsbeslut,
inrättandet av en särskild instans för överprövning av invandrarverkets beslut
samt terroristbestämmelsema och tillämpningen av dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:184.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förutsättningar för inresa och vistelse </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>2.1 Inresebegreppet och passkyldighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
uppfattning att regler om undantag från inresebestämmelserna bör framgå av de
föreskrifter om undantag från viseringsskyldighet m. m. som regeringen utfärdar
delas av invandrarverket. Verket ställer sig bakom principen att den som
inkommer på svenskt territorium bör betraktas som inrest i Sverige oavsett det
är fråga om land-, sjö- eller luftterti-torium. I samband med att nödvändiga
undantag för skilda situationer skall fastställas av regeringen måste det
emellertid enligt verket noga analyseras vilka konsekvenser som kan följa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
någon remissinstans har erinran mot utredningens förslag att den grundläggande
skyldigheten att ha pass vid inresa och vistelse i landet skall framgå av
utlänningslagen. Detsamma gäller utformningen av bestämmelsen i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ÖB
understryker vikten av att bestämmelserna i de nya utlänningsförfattningarna
på ett tydligt sätt klargör när inresa till riket skafl anses ha skett liksom
att reglerna rörande pass och visering ges ett klart och entydigt innehåfl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ÖB
anför vidare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Det
är angeläget all de bestämmelser som kan få betydelse för militär personals
agerande i tjänsten är utformade på ett sätt som i möjligaste mån utesluter
Iveksamheler vid tillämpningen av dem. Osäkerhet om bestämmelsernas innebörd
har i vissa fall förekommit när militär myndighet samverkat med polis och
kustbevakning vid övervakning av svenskt sjöterritorium. ÖB har i skrivelse
till regeringen den 30 mars 1987 framstäflt önskemål om att reglema om krav på
pass och visering samt begreppet inresa förtydligas i berörda författningar.
Ett klargörande är specieflt viktigt beträffande situationen när utländska
fritidsbåtar inkommer på svenskt territorium".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
anser att inresebegreppet bör definieras saml att envar som kommer in på
svenskt territorium bör betraktas som inrest i Sverige, oavsett om det är fråga
om land-, sjö- efler luftterritorium. Med hänsyn till att inresebegreppet är av
avgörande betydelse vid tolkningen och tillämpningen av centrala regler i
utlänningslagen föreslår styrelsen att inresebegreppet definieras på ovan
angivet sätt och förs in i utlänningslagens föreslagna I kap. tillsammans med ett
bemyndigande för regeringen att föreskriva om undantag från inresebestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
anser vidare alt den rätt som en flykting har till ett<br>
resedokument bör införas i den nya utlänningslagen.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>272</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section618>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section619>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>2.2 Visering</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag att även den som har ett tidsbegränsat uppehåflstill- l*"äga 4
stånd skall vara viseringsfri och att det i lagtexten införs att visering får
ges för högst tre månaders vistelse tillstyrks av invandrarverket.
Invandrarverket anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Inskränkningen
till högst tre månaders vistelse bör enligt verkets mening kunna tolkas så att
man kan bevilja visering med högst tre månaders sammanlagd vistelse med flera
kortare vistelseperioder under en längre tidsperiod, t. ex. ett år. Detta
tillämpas nu undantagsvis för särskilt affärsmän med täta besök i Sverige. Det
bör stå klart - liksom tidigare - att "förlängning" av en beviljad
visering inte kan komma i fråga. En inrest person måste ha uppehållstillstånd
så fort hans visering löpt ut, eftersom visering tifl sin natur är ett
inresetillstånd och bara kan ges till personer som befinner sig utomlands. För
personer som är utomlands och önskar en ändring av beviljad visering, får
framställning härom ses som en ansökan om ett nytt tillstånd. Vidare vifl
verket peka på den föreslagna lagtexten i 2 kap. 1 §. Där sägs att visering
innebär tillstånd att resa in i och vistas i Sverige under den tid viseringen
gäfler. Det bör klargöras, att en beviljad visering ger automatisk rätt att
resa in i Sverige inte bara en första gång utan flera gånger under den tid som
viseringen gäller. Nuvarande lagtext i 11 § uflänningslagen anses ge rätt bara
till en urspmnglig inresa; tillstånd till flera inresor har beviljats särskilt,
men praktiskt taget utan inskränkning under senare tid".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3
Uppehållstillstånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag att i utlänningslagen uppta skyldigheten att ha uppehållstillstånd för
vistelse i landet godtas av remissinstansema. Detsamma gäller slopandet av
undantaget från skyldigheten att ha uppehållstillstånd för barn under 16 år
vars vårdnadshavare har sådant tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
har synpunkter på den tekniska utformningen av 2 kap. 5§ i utredningens förslag
till utlänningslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"1
specialmotiveringen lill 2 kap. 5§ 3 p. berörs frågan om rätten att göra ett
besök här under tiden en ansökan om uppehållstillstånd behandlas. Inte heller
RPS vill förbjuda ett sådant besök. Styrelsen anser emellertid att frågan inte
behöver regleras i lagen. Den föreslagna texten i 2 kap. 5 § 3 p. och
specialmotivering ger närmast intryckt av att utlänningen kan få sin ansökan
beviljad medan han är här, bara han visar att det är fråga om ett tillfälligt
besök. På så vis skulle meningen med reglerna om att tillstånd skall vara
ordnat före inresan äventyras. Punkten 3 bör utgå, men det bör av
motivuttalanden framgå att ett besök under handläggningen inte är förbjudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
tillstyrker den föreslagna p. 4 om att "särskilda skäl" kan göra att<br>
uppehållstiflstånd får beviljas efler inresa. De i specialmoliveringen angiv<br>
na exemplen på "särskilda skäl" tycks närmast vara självklara. Det
vore<br>
önskvärt att det i den kommande propositionen ges flera exempel (se RPS<br>
cirkulärmeddelande 17/82, där invandrarverket har lämnat föreskrifter<br>
och allmänna råd om nu gällande bestämmelser angående uppehåflstill<br>
stånd före inresa).</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>273</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 Riksdagen 1988/89. 1 saml Nr 86</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section620>
<p class=MsoNormal style='margin-right:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller uppehållstillstånd för föriängt besök anges i specialmo- Prop.
1988/89:86 tiveringen att utlänningen skafl ha "tungt vägande skäl"
härför. Med tanke Bilaga 4 på urvatlningen av gällande bestämmelser, där det
anges att "vägande skäl" skall föreligga, bör man nu bestämma sig för
om det verkligen skall röra sig om "tungt vägande skäl". Detta bör i
så fall klart framgå av lagtext och uttalanden i propositionen. Om
tillämpningen skall fortgå som i dag bör uttryck som "tungt vägande
skäl" undvikas och önskemålet om klara molivuttalanden är då, minst lika
starkt".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
invandrarverket har synpunkter på utformningen av bestämmelserna i 2 kap. i
lagförslaget. Verket anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Del
är lillfredsställande att det av 2 kap. 2§ framgår att beviljat uppehållstillstånd,
även tidsbegränsat, automatiskt medför rätt till inresa under giltighetstiden.
Därmed bortfaller alltid nuvarande behov för verket att besluta om visering och
återresetillstånd för viseringspliktiga personer som ges uppehållstillstånd,
något som ändå sker regelmässigt. Det är vidare lämpligt att i lagen (2 kap. 3
och 4 §§) anges de gmndläggande reglerna om vem som har möjlighet alt få
uppehållstillslånd för bosättning här. De huvudsakliga kategorier det gäller
synes också i allmänhet väl beskrivna i specialmotiveringen till paragraferna
(s. 195 f). Invandrarverket vill dock ifrågasätta vad som anges beträffande
personer som borde avvisas eller utvisas men som inte kan verkställas då inget
land finns dit personerna kan sändas. Verket ifrågasätter om gmnden för
uppehållstillstånd i sådana fall bör vara "humanitära skäl". Någon
kategori "övriga skäl" synes mera lämplig. Svårförståelig är också
utredningens slutsats att del i detta fall ofta torde blir fråga om
tidsbegränsade uppehåflstillstånd. Som det föreslås i utredningen anser
invandrarverket del lämpligt att kravet på, att uppehållstillstånd i princip
skall vara ordnat före inresan förs över från förordningen till lagen (2 kap.
5§). Denna regel bör vara av bestående karaktär. Invandrarverket har emellertid
invändningar när det gäller några av de undantag som föreslås. Enligt
invandrarverket bör 2 kap. 5 § 3 utgå".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JO
ifrågasätter om inte förslaget, såvitt avser passtvång och skyldighet att ha
uppehålls- och arbetstiflstånd m.m., innebär en förändring av grundprinciperna
för flykting- och invandringspolitiken. Enligt JO skufle den nya
utlänningslagen kunna komma att uppfattas som nationalistisk och
utlänningsfientlig på ett sätt som inte väl motsvarar de principer nuvarande
lagstiftning bygger på. JO anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"När det
infördes ett krav på att ansökan om uppehållstillstånd skulle göras från
hemlandet, hade detta sin främsta gmnd i att invandrarverket inte hade
tillräckliga resurser för att inom rimliga tidsramar handlägga dessa ärenden,
vilket hade vissa oönskade konsekvenser. Det på administrativa grunder
tillkomna kravet föreslås nu bli upphöjt tifl gmndläggande lagregler. I
utredningsuppdraget har regeringen angivit att det inte är aktuellt att
förändra gmndprinciperna för flykting- och invandringspolitiken".</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section621>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Juridiska fakulteten vid
Lunds universitet ifrågasätter om inte bestämmel-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>274</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section622>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section623>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sen
i 2 kap. 4§ i utredningens lagförslag i vissa fall bör vara tvingande. De
Prop. 1988/89:86 inledande orden i bestämmelsen kan enligt fakulteten ha
följande lydelse: Bilaga 4 "Om annat ej följer av bestämmelserna i
denna lag, skafl uppehållstillstånd ges till...". Juridiska fakulteten
vid Stockholms universitet anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"I
specialmotiveringen till bestämmelsen i 2 kap. 5§ lagförslaget anför
utredningen, att det inte förefaller erforderligt "att helt förbjuda den
som har ansökt om uppehållstiflstånd att göra kortvariga besök här under
väntetiden. I punkt 3 har därför angetts atf ett lillfäfligt besök inte skall
hindra prövning av en ansökan om uppehåflstiflstånd". I lagtexten fastslås
som huvudregel, att uppehåflstillstånd inte får beviljas, om utlänningen
befinner sig i Sverige när ansökan görs eller prövas. Della gäller dock inte,
om utlänningen visar att han endast gör ett tillfälligt besök här. Av stadgandets
ordalydelse synes följa, att en utlänning, som liflfälligt besöker Sverige, i
samband härmed skall kunna ansöka om uppehåflstillstånd. Av utredningens
uttalanden bibringas man dock uppfattningen, att utlänningen skall ansöka om
tillstånd, då han befinner sig i utlandet, och därefter — medan ärendet
handlägges — kan göra ett lillfäfligt besök i riket. Den skisserade frågan
synes böra uppmärksammas i det fortsatta lagstiftningsarbetet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4
Arbetstillstånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
och invandrarverket har synpunkter på utredningens förslag lill bestämmelse om
arbetstillstånd. 750 anser att kravet på arbetstillstånd i nuvarande och
kommande system helt kan utgå. RPS anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"1
praktiken är det snarare regel än undanlag att arbetstiflstånd beviljas utan
begränsning till ett visst yrke. Detta är ju fallet med bl.a. den som får
tidsbegränsat uppehållstillstånd på gmnd av anknytning. Den som accepteras som
invandrare får permanent uppehållstillstånd och han behöver därmed inte
arbetstillstånd. Det torde således vara i relativt få fall som arbetstiflstånd
beviljas med yrkesbegränsning. Det vore därför mer relevant att vända på den
föreslagna lagtexten och säga att "om särskilda skäl föranleder det, skall
det avse ett visst eller vissa slag av arbete". Vilken modell man än
väljer bör det av förarbetena till paragrafen framgå vad som är "särskilda
skäl".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
invandrarverket påpekar att de flesta arbetstillstånd som beviljas i dag avser
tidsbegränsat arbete och begränsas såväl till att avse visst arbete som till
anställning hos en viss arbetsgivare. Ett stort antal arbetstillstånd beviljas
emellertid utan någon tidsbegränsning. Det gäller främst vid s. k. uppskjuten
invandringsprövning. Med hänsyn till antalet sådana tillstånd kan det enligt
verket ifrågasättas om det är lämpligt att i lagtexten ange att arbetstillstånd
skall avse visst slag efler vissa slag av arbete om inte "särskilda
skäl" föranleder annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DO
beklagar alt utredningen inte närmare hunnit överväga ett avskaffande av
skyldigheten att ha arbetstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DO
fortsätter:</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>275</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section624>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section625>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"I
och med att krav införts på uppehållstillslånd före inresan har institu- Prop.
1988/89:86 tets arbetstillstånd upphört att fylla någon självständig funktion.
Söker Bilaga 4 någonuppehållstillslånd enbart med syfte att arbeta här och inte
på någon annan grund, så får ju en sådan ansökan inte beviljas om utlänningen
är i Sverige. Görs den utomlands, så leder den till en arbetsmarknadsprövning.
Om man låter denna vara ett led i prövningen av frågan om uppehållstillstånd,
vilket den ju under alla omständigheter är, så är det en förenkling att
avskaffa ett föregående för sig själv stående ärende enbart om arbetstillstånd.
På samma sätt som i andra sammanhang så blir tillståndets bestånd beroende av
att de villkor är för handen på vilka tillståndet givits. Delta kommer också
att gäfla de nu med arbetstiflstånd förenade branschviflko-ren,
tidsbegränsningar etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller andra invandrare såsom t. ex. flyktingar, anhöriga m. fl. så måste
ju dessa så vitt möjligt inlemmas i arbetslivet. Arbetstillstånd fyller här
ingen funktion. Det bidrar enbart till alt krångla till utlänningslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
invändning mot alt avskaffa kravet på arbetstillstånd, som framkommit i
underhandsdiskussioner är den, att det måste bibehållas för att man skall kunna
kontrollera att inte turister och andra tiflfälliga besökare under oordnade och
svårkontrollerbara former skapar oreda på arbetsmarknaden. Den invändningen
kan enligt min mening lätt bemötas, då det ju är enkelt all införa en regel,
som förbjuder besökare under den viseringsfria tiden om tre månader att arbeta
i landet. Förbudet kan stödjas av en straffsanktion riktad mot såväl utlänning
som arbetsgivare. Vid turist- och besöksvisum kan ju detta införas i
viseringsstämpeln. Den som kommer hit för att arbeta och vill börja med detta
genast måste ju ha uppehållstillstånd före inresan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Formellt
skulle arbetstillståndets avskaffande också lösa det omdiskuterade problemet
med arbetsmöjligheter för dem som väntar på sina tillstånd".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Juridiska
fakulteten vid Lunds universitet anser all det i vissa fall kan finnas
anledning att begränsa ett arbetstillstånd till en bestämd kommun. Visserligen
torde regeringen med stöd av sista meningen i 2 kap. 6§ i utredningens
lagförslag ha möjlighet att meddela föreskrifter härom. Enligt fakultetens
uppfattning bör emellertid regler om en sådan begränsning intas i lagen.
Fakulteten anser vidare att ett provisoriskt arbetstillstånd bör kunna beviljas
utlänning som vistats i landet under viss tid, förslagsvis tre månader, och
vars ansökan om uppehållstillstånd ännu inte avgjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5
Återkallelse</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag till bestämmelser om återkallelse av visering, uppehållstillstånd och
arbetstillstånd får ett positivt bemötande från de remissinstanser som yttrar
sig i frågan. 7?F5'anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"RPS
hälsar med tillfredsställelse förslaget om att tillstånd skall återkallas<br>
för "den som har lämnat oriktiga uppgifter om sin identitet".
Möjligen kan<br>
uttrycket "del kan antas att" strykas ur andra meningen i 2 kap. 8§ 1
st.<br>
Man får då i lagtexten ett konstaterande att identitetsfrågan inte har haft<br>
någon betydelse för beviljandet av tillstånd.<br>
Förslaget om att utsträcka tidsfristen från ett till två år beträffande</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>276</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section626>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section627>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>möjligheten att återkalla
ett permanent uppehållstillstånd - eller i vissa Prop. 1988/89:86 fall ett
tidsbegränsat uppehållstillstånd — vid vissa fall av asocialitet eller Bilaga 4
befarad kriminalitet är bra. RPS anser emellertid att det bör förtydligas hur
tvåårsfristen skall beräknas. I den föreslagna lagtexten (2 kap. 8§ 3 st) sägs
— precis som i nu gällande lag — att frågan skall väckas innan utlänningen har
varit bosatt här i två år. I den allmänna motiveringen (s. 122) talas det dels
om att återkallelse bör kunna ske upp till två år efler utlänningens ankomst
till Sverige, dels om det bör räcka alt fråga om återkallelse har väckts innan
bosättningen har varat i två år. I specialmotiveringen sägs ingenting om
beräkningen av liden. RPS anser att det av den kommande propositionen klart bör
framgå att det är bosättning som avses, dvs. att tiden skall räknas från
tidpunkten utlänningen har vistals i Sverige med tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
välkomnar förslaget om alt handläggningsordningen för förlängning av bevis om
permanent uppehållstillstånd bör ses över. Styrelsen anser att en sådan översyn
även bör omfatta utfärdande av permanent uppehållstillståndsbevis i
förstagångsfallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
8 § sista stycket sägs att återkallelse beslutas av invandrarverket eller den
myndighet som har meddelat tillståndet. Invandrarverket har delegerat till
polismyndigheterna att ge uppehållstillstånd i vissa fall. Den föreslagna
lagtexten innebär att polismyndigheten således kan återkalla ett sådant
tillstånd. Om delta verkligen är meningen bör det framgå av uttalanden i
propositionen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten
i Linköping ser med tillfredsställelse alt man skärper bestämmelserna och ger
större möjlighet till återkallelse av uppehållstillstånd i de fall del
konstateras att utlänningen uppgivit falsk identitet. Myndigheten fömtsätter
all den nya ansökan, som skall kunna inges enligt specialmotiveringen till 2
kap. 8§, skall anges på sedvanligt sätt, dvs. som huvudregel från hemlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten
i Katrineholm finner det vara av stor vikt att reglerna om återkallelse skärps
i de fall utlänningen har lämnat felaktiga uppgifter om sin identitet och
visshet om detta varit av betydelse för tillståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
anser att den rätt som en flykting har lill ett resedokument borde föras in i
en ny utlänningslag så att ingen flykting p.g.a. bristande kunskaper går miste
om rätten alt erhålla resedokument. Styrelsen anser vidare att rätten all
överklaga en återkallelse av ett beviljat resedokument bör framgå av lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
anrör:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Del
är angeläget att särskilt stryka under att orikliga uppgifter om identi<br>
teten kan medföra återkallelse av ett givet tillstånd. Verket vill emellertid<br>
ifrågasätta om det finns större anledning att här göra återkallelseregeln<br>
tvingande ("... skall återkallas,..!") än det finns i andra fafl av
medvetet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lämnade
oriktiga uppgifter. Likaså vill verket ifrågasätta detmeningsfulla i — som del
anges i specialmotiveringen (s. 201) — alt återkalla ett uppehållstillstånd på
rent formell gmnd i medvetandeom att uppehållstillstånd , ändå får ges på grund
av senare uppkomna omständigheter. Invandrarverket menar för sin del att man
bör sträva efter en ordning där man helst bör ha tillräckligt underlag redan
innan återkallelse sker för att fullfölja saken med ett avlägsnandebeslut. Invandrarverket
menar också liksom utredningen alt återkallelse av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section628>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section629>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>permanent
uppehållstillstånd bör ske om bosättningen i Sverige upphör Prop.
1988/89:86 saml att det är angeläget att finna metoder för all komma tillrätta
med Bilaga 4 "skenbosättning" här. Det kan emellertid
ifrågasättas om det härför behövs föreskrifter i förordning utfärdad av
regeringen. Det bör vara tillräckligt med ett regeringsuttalande i lämplig
form som följs upp med föreskrifter på myndighetsnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är motiverat att tidsfristen för återkaflelse vid asocialitet och kriminalitet
förlängs till två år saml att återkallelse även kan avse tidsbegränsade
uppehållstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
synes det av praktiska skäl motiverat att invandrarverket skall kunna besluta
om återkallelse även av tillstånd som regeringen beviljat. Detta fömtsätter
dock alt det av regeringsärendet väl framgår vilka uppgifter som legat till
grund för beslutet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JO
ifrågasätter om inte reglerna om återkaflelse av tillstånd på gmnd av att
utlänningen har lämnat felaktiga uppgifter om sin identitet skulle bli mer
överskådliga och lättbegripliga, om man som utgångspunkt har att det kan ske en
omprövning av tiflslåndet, när det framkommit skäl anta att de vid ansökan
lämnade uppgifterna varit orikliga. Återkallelsefrågan skulle då omprövas
utifrån de nya uppgifterna och utlänningens nuvarande situation ulan avseende
på anledningen till att det urspmnliga tillståndet lämnats på brislfäfliga
förutsättningar. JO framhåller hur angeläget det är att utlänningen lämnar riktiga
uppgifter i samband med sin ansökan om tillstånd. JO förklarar sig härvid inte
vara främmande för en sådan skärpning av straffet för medvetet lämnande av
oriktiga uppgifter att brottet i allvarliga fall i sig kan bli
utvisningsgmndande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DO
anser att krav på uppsåt från utlänningens sida måste ställas för återkallelse
av ett tillstånd som gmndats på oriktiga uppgifter från utlänningens sida och
att uppsåtet därvid skall täcka såväl uppgiftens oriktighet som att den
inverkat på beslutet att ge ifrågavarande tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges polischefer anser att den skärpning av nuvarande regler som förslaget
av återkallelse av tillstånd vid falsk identitet innebär inte är tillräcklig.
Enligt föreningens mening lämnas en uppgift om falsk identitet alltid
uppsåtligen och den har dessutom betydelse för beslutet i ett utlänningsärende.
Föreningen anser därför att den föreslagna undantagsregeln i 2 kap. 8 § bör
utgå. Sistnämnda synpunkt delas äv/jo/wwyrtöf/,?-heten i Växjö.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Juridiska
fakulteten vid Lunds universitet anser att det undantagsvis kan<br>
finnas skäl för en utlänning att lämna oriktiga uppgifter om sin identitet.<br>
Ordet "skall" i 2,kap. 8§ i utredningens lagförslag bör enligt
fakulteten .1<br>
ersättas med ordet "får". _' ,, . . .....".</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>.'.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>,,.
.,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regionåklagarmyndigheten
i Stockholm anser det-välTnotiverat att med .</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>,:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ett
år förlänga den tid inom .vilken; återkallelse,av uppehållstillstånd.kan:<br>
ske för det fafl uUänningen inte försörjer sig i enlighet med vad som antogs
..<br>
bli fallet när tillståndet beviljädéseller öm det skäligen kan befaras ätt han</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>.;■
:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kommer
att begå brott. Ell borttagärideäv reglerna ömutvisningpågnind av asocialitet
kan emellertid enligtmyndighetehs uppfatlriing tolkas så att'; ' / ' .
. ,-efter två års uppehållstillståhd kan en utläniiing ägna sig åt i 43§
i.nu , , .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>gällande
utlänningslag angivna beteenden utan att riskera utvisning. .</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>:,
'.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:126.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>....................... ■ " ■...................................... '</span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>278</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section630>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section631>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten
i Göteborg anser att bestämmelsen i 2 kap. 8§ lagför- Prop. 1988/89:86
slaget bör kompletteras med en möjlighet att återkalla tillståndet i de
fall Bilaga 4 utlänningen inte har förlängt sitt permanenta
uppehållstiflstånd inom viss tid och då hans vistelseort inte kan utrönas .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.6
Anställningstillstånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
enda remissinstans som yttrar sig i frågan, nämligen Sveriges redareförening,
har ingen erinran mot utredningens förslag att ta in reglema om
ansläflningsliflstånd i en särskild lag. Redareföreningen anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Den
föreslagna ändringen bör emellertid också anpassas till nuvarande förhållanden
inom sjöfarten genom ätt första stycket i 3 § inskränks till att endast omfatta
den första meningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den nuvarande utlänningslagens 99 a § respektive i lagförslagets 6§ finns
regler om att särskild avgift skall uttas av fysisk eller juridisk person, som
har en utlänning i sin tjänst utan att vederbörande har föreskrivet arbets-
eller anställningstiflstånd, oavsett</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>om
ansvar krävs enligt 4 §, Denna regel fanns inte med i det förslag som lämnades
av utredningen om arbetstiflstånd för sjömän. I och med att bestämmelserna
intogs i utlänningslagen gjordes emeflertid denna koppling till bestämmelserna
om arbetstiflstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
handelsfartygs bemanning regleras i lagen om säkerheten på fartyg såväl vad
avser besättningens antal som sammansättning och erforderliga kvalifikationer.
Kontrofl av fartygens bemanning sker främst genom sjömansregistret men också
genom sjöfartsinspektionen. Då den nya fartygssäkerhetslagen träder ikraft
1988-07-01 läggs också på respektive fartygs skyddsombud att övervaka att
fartyget är vederbörligen bemannat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
den bakgrunden torde en situation som motiverar att utlänningsla<br>
gens bestämmelser om särskild avgift överförs till den föreslagna lagen om<br>
anställningstiflstånd knappast komma upp uppstå. Därför föreslås att<br>
§§ 5 —6 slopas. Föreningen har i brev lill regeringen pekat på nödvändighe<br>
ten av att ge de delar av sjöfartsnäringen, som har att bedriva sin verksam<br>
het under full internationell konkurrens, tillgång till ett svenskt intematio<br>
neflt skeppsregister. En sådan åtgärd skulle möjliggöra att med bibehållen<br>
svensk äganderätt och myndighetskontroll, vad gäller fartygen, kunna<br>
uppnå en tillräckligt konkurrenskraftig verksamhet även inom sjöfartssek<br>
torer där den internationella konkurrensen är som hårdast. Detta fömtsät<br>
ter att fartyg som är hemmahörande i registret kan bemanns med utländs<br>
ka besättningar på avtalsviflkor som är överenskomna med de utländska<br>
besättningarnas fackliga organisationer i deras hemländer. Skulle för<br>
eningens förslag genomföras föreligger inget behov av vare-sig lag eller,<br>
kungörelse om anställningstillstånd".</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>. ■;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>279</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section632>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section633>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3
Asylregler</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.1
Definitioner av asylbegreppet m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
i lagförslagets tredje kapitel intagna definitionerna har i huvudsak godtagits
eller lämnats utan erinran av flertalet remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Röda
korset och Svenska Iran Kommittén anser emellertid att även s! k. humanitära
fall bör omfattas av asylbegreppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Röda
korset anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Det
är bra att innebörden av begreppet asyl slås fast, även om den tidsbesparande
effekten kan diskuteras. Vi är också överens med utredningsmannen om vad
definitionen bör innehålla. Man måste emellertid ha klart för sig att det är
fler personer än dessa som anser sig vara asylsökande i behov av asyl. Många
sökande kan uppvisa starka humanitära skäl mot att återvända till sina
hemländer utan att för den skull omfattas av den föreslagna definitionen. En
del av dessa bör naturligtvis tas emot i Sverige även fortsättningsvis. Vi
tycker därför det är bra att "humanitära skäl" nu har tagits in i
lagens 2 kap. Men man börgå längre än så.: Humanitära skäl bör uttryckligen
jämställas med asylskäl. Den som åberopar humanitära skäl bör i processueflt
hänseende behandlas på samma sätt som en asylsökande. Detta synes rimligt även
mot bakgmnd av att den som får permanent uppehåflstillstånd av humanitära skäl
såvitt vi kan förstå jämställs i bidragshänseende m. m. med den som fått
asyl".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flyktingsrådet
anser att även sådana flyktingar som beskrivs i den utvidgade flyktingdefinitionen
i OAU-konventionen bör omfattas av asylbegreppet. Enligt rådet bör därför till
3 kap. 3 § lagförslaget läggas en fjärde punkt av följande innehåfl: "en
person som på gmnd av aggression utifrån, ockupation, främmande herravälde,
eller händelser som allvarligt stör den allmänna ordningen i delar av eller
hela hans hemland tvingas lämna sin bostad för att söka skydd på annat sätt
utanför hemlandet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Juridiska
fakulteten vid Lunds universitet förordar att benämningama
"konventionsflykling" och "de facto-flykting" införs i
lagtexten samt att den senare gruppen får omfatta även sådana s. k.'
krigsflyktingar, som f. n. beviljas uppehållstillstånd av humanitära skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
tillstyrker förslaget och hävdar att praxis utvisar att konventionsflyktingar,
krigsvägrare och de factoflyktingar i väsentliga delar behandlas lika och har
samma rätt till skydd här i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JO,
invandrarverket, JUSEK samt polismyndigheterna i Trelleborg och Malmö anser del
olämpligt att låta asylbegreppet omfatta andra än konventionsflyktingar
eftersom detta kan leda till missförstånd i det internationella umgänget. 7?PS
uttrycker också vissa farhågor i denna riktning men vill inte motsätta sig
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JUSEK
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Med
detta förslag raderas nyanserna, som finns i nuvarande lag med rätt till
fristad eller hemvist, respektive tiflstånd att vistas i riket. Asyl bör vara
den fristad som endast flyktingar enligt: p.l i-3§ bör åtnjuta".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
alt motivmässigt använda beteckningen "de factoflykting" till-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>280</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section634>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section635>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>styrks uttryckligen av
polismyndigheten i Trelleborg medan invandrarver- Prop. 1988/89:86<br>
kel avråder.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Även
om begreppet är internationellt accepterat måste det för allmänheten te sig
ytterst förvirrande, bl.a. av det skälet att konventionsflyklingar är minst
lika mycket "faktiska flyktingar".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DO
och Juridiska fakulteten vid Lunds universitet anser att den svenska
flyklingdefinilionen inte bör innehålla någon beskrivning av begreppet
förföljelse, som saknar stöd i folkrätten och i flyktingkonventionen. Enligt DO
bör begreppet de factoflykting få en definition i svensk rätt som motsvarar den
internationefla samt UNHCR:s rekommendationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Amnesty
framhåller vikten av att begreppet "politisk förföljelse" definieras
i enlighet med internationella normer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2
Beslutande myndighet m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att invandrarverket skall besluta i alla asylärenden tillstyrks av samtliga de
remissinstanser som har yttrat sig i frågan med undantag för
regionåklagarmyndigheten i Stockholm. Flertalet av dem anser att man därigenom
ökar rättssäkerhet och får en mer enhetlig rättstiflämpning. Från några håll,
bl. a. RPS, påpekas emellertid att tillämpningsföreskrifter är nödvändiga. RPS
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"För
att systemet med invandrarverket som beslutande myndighet vid avvisning av en
asylsökande skall ge full effekt, krävs en ordning för ärendets förflyttning
från polismyndigheten till invandrarverket som säkerställer att det hamnar
räll och inte förväxlas med ett vanligt asylärende. RPS anser det angeläget all
det av lagstiftningen klart framgår vilka fall som skall omfattas av nuvarande
begrepp "överlämnande" och vilka fall som skall motsvaras av de där
polismyndigheten idag beslutar om avvisning med anmälan enligt 37 §
utlänningslagen. För de sistnämnda fallen bör eventuellt ett särskilt begrepp
införas ("överförande" av avvisningsärende eller
"underrättande", "anmälan" etc. om av
visningsanledning)".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Juridiska
fakulteten vid Stockholms universitet mstämmer i bedömningen alt
beslutanderätten i asylärenden bör tillkomma invandrarverket. Fakulteten är
dock kritisk lill att polismyndigheterna skafl hålla förhören med de
asylsökande och anser att en sådan ordning är oförenlig med UNHCR:s rekommenationer
som innebär att den centrala utlänningsmyndigheten skall hålla förhör och fatta
beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Röda
korset anser att även ärenden där humanitära skäl åberopas bör avgöras av
invandrarverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten
i Trelleborg, Rädda barnen, Amnesty, Svenska kyrkan<br>
w.y?. oc/iay/Zcoww/féw anser att även utredningarna bör göras av invand- ,<br>
rarverket medan RPS anser att de alltjämt skall göras av polismyndighe<br>
ten.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>281</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section636>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section637>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Hässleholms kommun anser
att frågan om vilken myndighet som skall Prop. 1988/89:86<br>
ha hand om utredningarna bör övervägas ytteriigare.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DO
understryker att det alllid är beslutsfattaren som måste tillse att
beslutsunderlaget är fullständigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.3
Direktawisningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.3.1
Kriterierna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS,
polismyndigheterna i Trelleborg, Malmö och Stockholm saml invandrarverket
tillstyrker uttryckligen utredningens förslag om krileriema för direktavvisning.
Invandrarverket anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"De
regler och uttalanden som f. n. styr möjlighetema till direktavvisning är
otillfredsställande utformade. Det gagnar vare sig utlänningen efler det
svenska samhället om man av formella skäl måste ta till en lång handläggning i
fall där en sökandes asylskäl är helt klart otillräckliga för tillstånd men
inte kan anses "uppenbart orikliga". Mot den angivna bakgmnden är det
ofrånkomligt att en ändring kommer till stånd av de kriterier som skall
tillämpas vid direktavvisning. Verket tillstyrker att verket får förordna att
ett avvisningsbeslut får verkställas trots överklagande, om det är uppenbart
att gmnd för asyl eller uppehållstillstånd på annan gmnd inte föreligger".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Åtskilliga
remissinstanser anser emellertid att förslaget slår i strid med internationefla
regler och i förhållande till nuvarande lagstiftning allvarligt försämrar
rättssäkerheten för de asylsökande. Förslaget avstyrks därför av
advokatsamfundet. Röda korset. Rädda barnen, Amnesty, flyktingrådet. Svenska
kyrkan m.fl.. Svenska Iran Kommittén, Hässleholms kommun och asylkommittén.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Amnesty
anser att direktavvisning aldrig skall kunna komma i fråga lill länder där det
förekommer allvariiga brott mot de mänskliga rättigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kyrkan m. fl. anser att direktavvisning i den utsträckning,som.<br>
medges enligt nuvarande praxis inte står i överensstämmelse med intema<br>
tionella rekommendationer. Enligt dessa får direktavvisning ske endast<br>
om ansökan helt saknar anknytning till asylrätten eller om den är bedräg<br>
lig. Enligt kyrkornas rriening skafl begreppet "uppenbart" i
lagförslaget<br>
tolkas i enlighet med änjgivna rekommendationer och i enlighet med<br>
uttalanden i tidigare förarbéten'(se bl:a. prop. 1979/80:96, s. 51), alltså<br>
inte i överensstämmelse med "nuvarande praxis";</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>■'
. :.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Röda
korset finner det högst oacceptabelt att anpassa lagen efter hur '<br>
nuvarande avvisningsregler kommit att tillämpas. Det innebär enligt ofga- ■
'■ '■ "<br>
nisalionen dessutom én'ändrihg'äv'de gmndläggande principerna för<br>
invandrings-och flyktingpolitiken, vilket inte ingick i utredningens upp<br>
drag. Enligt organisationens erfarenhet förekommer det iedan nii ätt per-'<br>
söner som inte på något sätlkan uteslutas varai behov av skydd avvisas<br>
från Sverige utan alt få sin sak prövad: Med den föreslagna skrivningen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>finns
en klar risk att dessa exempel kan komma att mångfaldigas. Röda</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>282</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section638>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section639>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>korset
kan inte acceptera att handläggningstiderna på detta sätt kortas Prop.
1988/89:86 genom att personer som rimligen skall ha tillgång till hela
asylprocessen Bilaga 4 utestängs från densamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rädda
barnen anser att den som söker asyl i Sverige inte skall så förvägras utan ordentligt
prövning med nödvändiga rätlsgarantier, såvida skälen inte är uppenbart ogmndade.
Organisationen har tidigare vid flera tillfällen påtalat att praxis avlägsnat
sig från den av lagen angivna reslrik-tivileten; ett faktum som också
utredningsmannen nämner i betänkandeL Rädda barnen anser del utomordentligt
väsentligt att en ny skrivning i utlänningslagen inte tas till intäkt för att
bekräfta den praxis som utvecklats utan i stället tvärtom innebär att tiflämpning
av direklavvisningar framöver endast sker när lagens stränga rekvisit är
uppfyllda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flyktingrådet
avstyrker alt begreppen "uppenbart oriktiga skäl" resp. skäl som kan
"lämnas utan avseende" tas bort ur lagtexten och ersätts med
begreppet "uppenbart att grund för asyl inte föreligger".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flyktingrådet
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Utredningens
uttalande att det är nödvändigt att direktavvisning får ske i<br>
den utsträckning som nuvarande praxis medger är svårförståeligt. Frånva<br>
ron av klargörande beslutsmotiveringar och bristen på dokumentation och<br>
publicering av avgöranden gör att det i juridisk mening inte går att talaom ,<br>
någon svensk praxis. Rådet finner utredningens förslag om försämrat<br>
rättsligt skydd för asylsökande på denna centrala punkt alarmerande och<br>
motsätter sig bestämt denna utvidgning av möjligheten alt besluta om<br>
direktavvisning av asylsökande. Det är också tveksamt om utredningens<br>
tolkning av begreppet "uppenbart att grund för asyl ej föreligger" är<br>
förenligt med internationella rekommendationer som Sverige hittills an<br>
sett sig bör följa. Dessa rekommendationer innebär bl. a. att direktavvis<br>
ning får ske om det är fråga om bedrägliga ansökningar.eller missbmksan-<br>
sökningar. Intresset av snabb handläggning har i utredningens förslag<br>
tillåtils gå ut över rättssäkerheten på ett oacceptabelt sätt. Ärenden, som<br>
gäller asylsökande vars skäl inte är uppenbart oriktiga, men ändock så<br>
svaga att det framstår som föga sannolikt alt uppehållstillstånd kommer<br>
att ges, bör kunna urskiljas och behandlas skyndsamt och rättssäkert<br>
genom hela instansordningen".</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>;■ ';</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Juridiskafakulleten
vid Lunds universitet anser att direktayvisningintebör .<br>
få förekomma till hemlandet, då det afltid finns risk för all snabbt fattade<br>
beslut är felaktiga.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>., ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.2
Direktavvisning senare än tre månader från ankomsten , j ..,..',.
...</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS,
polismyndigheten i Malmö och invandrarverket tillstyrker uttryckli- ■ •
■■:"■ =: ' gen förslaget. RPS och invandrarverket
anser ocksåatl bevisbördan när det gäller ankomsttiden till Sverigebör åvila den-asylsökande.
' ■;•'.-,•:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Röda
korset, flyktingrådet. Svenska kyrkan m.fl.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>. ' :'-: ■ : i.;</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>- : :
: . ;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sociala missionen, Hässleholrhs'kommun
och-asylkornrniltén avstyrker :■</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>. ; . -;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förslaget.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>r-':'.;'.-;
.- v ■■.;■..■ :-.-</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>. ■;;, -;: ,,.::-.:.-.
!•:■; .... ■■ :<</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Röda
korset anför:</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>- ■ ' - - ' - - '283</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section640>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section641>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>"I förevarande
betänkande föreslås alt tidsgränsen inom vilken att avvis- Prop. 1988/89:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ningsbeslut.måste fattas
ibland skall kunna överskridas. Bakgrunden är att Bilaga 4</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>det förekommer att
asylsökanden väntar i tre månader från inresan innan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>de lämnar in sin
asylansökan. Detta för att få tillgång till asylproceduren</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och slippa riskera
avvisning. Enligt vår erfarenhet kan detta, med hänsyn</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>till på vilket sätt avvisningsreglerna
tillämpats, vara fuflt förståeligt och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ibland t. o. m nödvändigt
för att erhåfla skydd mot förföljelse. Att tremå-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nadersregeln missbrukas av
vissa, bör inte få leda till att den avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Möjligheterna till direktavvisning
skall finnas i samband med inresan och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inte lång lid
därefter".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flyktingrådet
anser inte att det har visat sig föreligga något praktiskt behov av en
utsträckning av direktavvisningsliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.3.3
Första asyllandsprincipen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Amnesty,
flyktingrådet och asylkommittén framhåller vikten av att denna princip kommer
till uttryck direkt i lagtexten. Därvid måste gälla dels att den endast
tillämpas i förhållande till stater som är bundna av flyktingkonventionen,
dels inte tillämpas på den som endast har rest igenom ett land. Enligt flyktingrådel
bör 66 b § utlänningsförordningen föras över till den nya utlänningslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Juridiska
fakulteten vid Stockholms universitet anser att Sverige bör följa UNHCR:s
rekommendationer att en asylsökande inte skall kunna avvisas enbart på grund av
att han/hon haft möjlighet att söka asyl i ett annat land, om vistelsen i del
landet är att klassificera som "transitory". Detta bör enligt
fakulteten komma lill uttryck i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kyrkan m. fl. och flyktingrådet anser att del är fel att tillämpa den nordiska passkonlrollöverenskommelsens
regler om återtagandeskyl-dighet i fråga om utlänningar som endast rest igenom
det andra nordiska landet. 4 kap. 3§ 3 lagförslaget avstyrks därför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.4
Muntlig handläggning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om ökad muntlig handläggning tillstyrks av polismyndigheten i Katrineholm och
Trelleborg, kammarrätten i Jönköping, rättshjälpsnämnden i Malmö,
invandrarverket , DO, statskontoret, RRV, advokatsamfundet. Röda korset. Rädda
barnen, Amnesty, flyktingrådet. Svenska kyrkan m. JL, Sociala missionen,
juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, Hässleholms kommun. Svenska
Iran Kommittén och asylkommittén. Bland dessa remissinstanser återfinns
emellertid förhållandevis stora skillnader rörande i vilken utsträckning muntlighetsprincipen
bör råda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Jönköping, Röda korset. Rädda barnen, Amnesty, flyktingrådet. Svenska kyrkan
m.fl.. Sociala missionen. Svenska Iran Kommittén och asylkommitlén förordar
muntlig handläggning i större ulsträck- . . ning än utredningen har
föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Jönköping anser att muntlig handläggning bör äga mm<br>
så snart det finns anledning att anta att ärendet kommer att tillföras<br>
uppgifter av betydelse.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>284</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section642>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section643>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
anför:</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:307.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Genom
en muntlig handläggning får myndigheten på ett helt annat sätt än annars
möjlighet alt se till att ett ärende redan från början blir fullständigt
utrett. Vid bedömning av trovärdighetsfrågor (betänkandet sid. 167) är en
muntlig handläggning särskilt betydelsefull".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
för Västra Sverige ifrågasätter om inte utredningen har varit överdrivet
återhållsam vid formuleringen av 3 kap. 7§ i lagförslaget. Så länge ett förhör
är inriktat på framtagande av annars inte tillgängligt eller otillräckligt
verifierat material av klar relevans för en tillståndsfråga borde enligt hovrättens
mening ett muntligt förhör kunna tillåtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättshjälpsnämnden
i Malmö påpekar att kostnaderna för ärendehanteringen, inklusive ersättning
till offentligt biträde vid inställelse, kommer all ske i större mån än
utredningen har redovisat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DO
anser alt väsentlighetskravet bör las bort från lagtexten och att begreppet
"förhandling" bör införas samt institutet allmänt ombud bör finnas
kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rädda
barnen finner det angeläget att det i lagtexten framgår att muntlig
handläggning ska ske i alla asylärenden där del inte från början står klart att
asyl kommer att beviljas. Om det behövs bör enligt organisationen muntligt
förhör kunna hållas hos regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
framhåller som verkets uppfattning att muntlig handläggning i s. k.
trovärdighetsärenden torde vara en fömtsättning för ett riktigt beslut.
Liknande synpunkter lämnas av advokatsamfundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Amnesty
och asylkommittén anser att avslagsbeslut inte bör kunna fattas om inte muntlig
förhandling har hållits. Sådan bör äga rum i samtliga instanser. Svenska
kyrkan m. fl. samt Rädda barnen framhåller att barn ibland också bör höras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
flyktingrådet anser att muntlig förhandling bör ske i så gott som alla fall och
även hos regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rådet
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
i 3 kap. 7§ lagförslaget är alltför snäva. Det är önskvärt att muntlig
förhandling även bör kunna ske hos regeringen (arbetsmarknadsdepartementet).
Nya omständigheter kan framkomma som motiverar ett sådant förfarande också hos
regeringen. Muntlig förhandling bör ske när så begärs av den asylsökande. Del fömtsätts
att förfarandet inte begärs onödigtvis, vilket det offentliga biträdet har ell
ansvar för. Det muntliga förfarandet torde framför allt förekomma när det
gäller att bedöma tillförlitligheten av den asylsökandes uppgifter, (s. 108)
att ett muntligt förhandlingsförfarande kan påskynda ett ärendes avgörande.
Rådet delar inte asylärendeutredningens farhågor, nämligen att en muntlig
förhandling skulle leda till en fördröjning av ärendena. Muntlig förhandling
bör således kunna förekomma i fler fall än vad som anges i utredningen,
nämligen att en sådan handläggning "måste antas vara av väsentlig
betydelse för avgörande av frågan av uppehållstillstånd och inte särskilda
skäl talar där emot". Sådan förhandling bör kunna begäras av den
asylsökande och komma till stånd om den inte anses klart obehövlig. Avslås den
asylsökandes begäran anser rådet att en motivering ska ges till varför hans
begäran</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>285</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section644>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section645>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>avslagits. En möjlighet
att föra talan mot detta beslut bör även ges. Munt- Prop. 1988/89:86<br>
lig förhandling bör även kunna förekomma i ärende om flyktingstatus".</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
delar utredningens uppfattning att ett starkt motiv för en muntlig handläggning
— i form av en förhandling — är att därigenom ofta skapas ett bättre
beslutsunderlag och att Irovärdighetsbedömningar underlättas. Ytterligare ett
motiv är att tilltron till verkets beslut kan ökas. Att proceduren i vissa fafl
totalt sett kan bli snabbare, i andra långvarigare synes också vara en riktig
uppfattning. För verkets egen handläggning får man räkna med att handläggningstidema
i vissa fall kan komma att förlängas och att viss resursökning krävs. Verket
betonar vikten av att myndigheten själv får avgöra vilken handläggningsform
som är lämpligast. Verket fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Som
även utredningen föreslår måste det vara upp till handläggare och
beslutsfattare hos verket att i det enskilda fallet komma fram till den
kompletteringsmetod som med hänsyn till möjligt resultat, tidsåtgång, resurser
hos olika myndigheter m. m. framgår som den mest effektiva för alt nå ett
riktigt beslut. Det är svårt att bedöma i hur stor utsträckning muntlig
handläggning hos verket kommer att ske. Att det bör ske i ett väsentligt större
antal fall än som nu sker framstår som klart. Den förskrift som föreslås i 9
kap. 5 § ger intrycket att beslut i ärende där handläggningen är muntlig bör
fattas på endera av de sätt som anges där, nämligen antingen vid själva
handläggningen eller vid tidpunkt som anges vid hand-läggningstillfällel. Tifl
detta vill verket anmärka att begreppet muntlig handläggning enligt förslaget
har vitt skilda innebörder. Vid de enklare formerna av muntlig handläggning
torde det i regel vara uteslutet med något beslutsfattande. Även när det gäller
handläggning i förhandlingens form måste man enligt verkets mening räkna med
att beslut vid handlägg-ningstillfällel blir aktuellt mera sällan. Detta kan ha
sin gmnd i olika orsaker. Vad som kommer fram vid förhandling kan göra det
nödvändigt med kontroll av vissa uppgifter efler med ytterligare utredning. Det
bör dock vid den muntliga förhandlingen vara möjligt att i betydande utsträckning
ange när beslutet kommer att meddelas."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
i Östergötlands län anser — med hänvisning till bestämmelserna om muntlig
förhandling i förvarsärenden — att del bör övervägas om inte invandrarverket i
asylärenden bör ha möjlighet att få en förhandling till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS,
föreningen Sveriges polischefer samt polismyndigheterna i Malmö och Göteborg
motsätter sig förslagels genomförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheterna
i Umeå och Växjö samt regionåklarmyndigheten i Stockholm pekar på vissa problem
som kan uppkomma i form av fördröjning av ärendenas handläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
och JUSEK anser att bestämmelsema i 14 § förvaUningslagen är tillräckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Även
om invandrarverket beslutar i vilken omfattning muntlig förhand<br>
ling skall äga rum, kan blotta existensen av en lagregel vara ett incitament<br>
för utlänningen att inte lämna alla uppgifter vid polisförhöret. I stället</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>286</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section646>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section647>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>borde
inskärpas att han just vid polisförhöret skall uppge alla de skäl han Prop.
1988/89:86 har för sin ansökan. Redan i dag uppmanas utlänningen därtill. Det
bör Bilaga 4 således klargöras med ytterligare skärpa att alla uppgifter av
betydelse och alla de skäl som utlänningen kan åberopa för att han skall få
stanna i landet skall framföras redan vid polisförhöret och inte, som man får
intryck av att utredaren föreslår, först vid en muntlig handläggning. Det bör
likväl framhållas för utlänningen att om han, efter polisutredningen, lämnar
uppgifter som avviker från vad som sagts där, kan tilltron till sådana
uppgifter bli ringa. Om man i beslutsprocessen också tillämpade detta, skulle
många asylsökande förmås alt vid polisförhöret lämna alla uppgifter. Mot ett
införande av muntlig handläggning hos invandrarverket kan också anföras, som
flera polismyndigheter har gjort i sina remissvar, att handläggningstiderna
skulle bli längre än nödvändigt. Även om det bara är speciella detaljer som
behöver klargöras kommer i många fall säkert hela ärendet att ventileras. RPS
ser inte hefler något samband mellan muntlig förhandling och den föreslagna
ändringen av verkställighetsreglema".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges polischefer framhåfler risken för att en skyldighet att ha muntlig
handläggning kan leda tifl längre handläggningstider. Föreningen anser att
skyldigheten att ha muntlig handläggning bör ersättas med en möjlighet att ha
en sådan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.5
Delbeslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag tillstyrks i huvudsak av polismyndigheten i Trelleborg, JK,
advokatsamfundet. Röda korset, flyktingrådet. Svenska kyrkan m. fl.. Sociala
missionen, asylkommittén samt Svenska Iran Kommittén.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Röda
korset, flyktingrådet och Svenska kyrkan m. fl. framhåller att vissa ekonomiska
följder, såsom bidrag till anhörigas resa, måste övervägas och lösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flyktingrådel
anser också att anmälan om att flyktingfrågan skall prövas skall göras tre
veckor från delgivandel av beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
i Östergötland förordar att lagtexten får en något annorlunda utformning för
all göras tydligare och i bättre överensstämmelse med internationella regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Om
en utlänning har ansökt om asyl, så får om fömtsättningar härför i<br>
övrigt föreligger uppehållstillstånd beviljas ulan att ställning tas till om<br>
asyl skall beviljas eller på vilken gmnd en sådan ansökan skall beviljas.<br>
Mycket skulle vara vunnet om det t. ex. skrevs "uppehållstiflstånd enligt
2<br>
kap. beviljas" i stäflet för bara "uppehåflstillstånd beviljas"
eftersom ju<br>
också asyl är en form av uppehållstillstånd. Länsrätten läser 6§ så att den<br>
som ansöker om uppehållstillstånd i form av asyl kan beviljas uppehålls<br>
tillstånd enligt 2 kap. 4 § tills vidare i stället. 1 specialmotiveringen (s.
207)<br>
kallas detta delbeslut. Det synes oegentligl. Fråga är ju inte om ett delbe<br>
slut utan om ett annat beslut än det utlänningen har ansökt om. Länsrätten<br>
skulle därför helst se lagtexten formulerad på följande sätt: "Har en
utlän<br>
ning ansökt om asyl, får uppehållstillstånd i stället beviljas enligt 2 kap. 4§<br>
i avvaktan på att asylansökningen kan avgöras". Med en sådan lösning<br>
bortfaller problemet angående överklagande av ett besluts gmnder och<br>
bättre överensstämmelse erhåfls med flyktingkonventionen".</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>287</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section648>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section649>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>RPS, polismyndigheten i
Katrineholm och Uppsala samt invandrarverket Prop. 1988/89:86 avstyrker
förslaget och anser att det kan medföra onödigt merarbete för Bilaga 4
invandrarverket. RPS pekar också på att verket skulle behöva utfärda
främlingspass i avvaktan på att frågan om resedokument avgörs, vilket
ytterligare skulle öka belastningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3,6
Övriga frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.6.1
Barnens ställning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rädda
barnen. Svenska kyrkan m. fl. och asylkommittén framhåller viklen av att
barnens situation uppmärksammas bättre och att deras ställning stärks. Barn och
barnfamiljer bör enligt dessa remissinstanser över huvud tagel inte kunna direktavvisas.
Svenska kyrkan m. fl. anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Beträffande
barn och barnfamiljer råder speciella omständigheter. Vi vet av erfarenhet att
somliga asylsökande vårdnadshavare ej vid första förhöret förmår berätta om de
upplevelser som barnen har bakom sig. Della ställer särskilda krav på de som
sköter asylförhören. Det är viktigt att utredarna har såväl en gedigen
utbildning som tillgång till speciell barnexpertis. Detta talar för att direklavvisningar
av barn och barnfamiljer ej bör ske. Vi vifl åter igen erinra om vikten av att
nuvarande formulär för asylförhöret kompletteras med frågor om medföljande barn
och deras status, levnadsförhållanden etc. Del är oacceptabelt att inte alls
beakta barnens situation eller all kanske först vid ett långt senare skede i
handläggningsprocessen ta dessa hänsyn. Det kan finnas skäl att återge
följande uttalande taget från SOU 1983:29 s. 233: "Barnens situation måste
uppmärksammas i samtliga fafl och inte bara när de kan ha någon form av politiska
skäl. Det är inte tillfyllest att i en asylulredning barnen omnämns endast till
antal och ålder. Uppgifter om barnens situation när det gäller exempelvis hälsotiflslånd
och skolgång måste alltid finnas med. Humanitära skäl relaterade lill barnen kan
ha betydelse för prövning av föräldrarnas ansökan. Det måste ankomma på
utredande och handläggande myndigheter att se till att den expertis som kan
erfordras medverkar vid bedömningen av barnens situation. 1 första hand bör
socialtjänsten i kommuner anlitas men vid behov också barnläkare, bampsykiater
eller barnpsykolog". Detta uttalande vill vi instämma i och samtidigt
understryka betydelsen av att innehållet däri förverkligas. Vad som skall
utredas när del gäller barns skäl måste emellertid anges, liksom vilka
uppgifter om hälsotillståndet som är av betydelse för tillståndsgmnden
"humanitära skäl".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
anser all barn som har fyllt 16 år bör ha räll all självständigt föra sin
talan i frågor enligt utlänningslagen. Detta bör gälla oavsett om barnet har
medföljt sina föräldrar eller har kommit hit ensamma. Enligt socialstyrelsens
mening bör en uttrycklig bestämmelse i detta hänseende införas i den nya
utlänningslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>288</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section650>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section651>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4 Beslut
om avlägsnande</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 4 </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>4.1
Gränsdragningen mellan avvisning och utvisning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
tillstyrks av RPS, polismyndigheterna i Malmö och Trelleborg samt
invandrarverket. RPS och invandrarverket anser också att det bör vara
utlänningen som har bevisbördan för när han kom till Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JO
är tveksam till den föreslagna ordningen och förordar en återgång till principema
i 1954 års utlänningslagstiftning. Detta skulle enligt JO ha den fördelen att
terminologin skulle överensstämma med allmänt språkbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Juridiska
fakulteten vid Lunds universitet. Röda korset och Svenska kyrkan m. fl.
avstyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fakulteten
anför bl. a.:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Termen
avvisning är en grund för avlägsnande, som av principiella skäl bör reserveras
för sådana fall, när en utlänning skall hindras att resa in i riket eller
avlägsnas omedelbart därefter. Utvisning bör användas, när utlänningen skall
avlägsnas ur riket, då han redan befinner sig här. Redan nu gällande
utlänningslag är otillfredsställande i detta avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
idealiska ordningen är att beslut om avvisning skall meddelas omedelbart vid
inresan eller senast en vecka därefter och att beslutet meddelas av
polismyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
renordlade skillnad mellan avvisning och utvisning torde emellertid knappast
gå att genomföra, eftersom invdrarverket i vissa fall måste ges möjlighet lill s.
k. direktavvisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
skulle kunna införas i 4:3 ett nytt tredje stycke, i vilket en återgång sker
till de ursprungliga reglerna i 1954 års utlänningslag. Bestämmelsen skulle
ges följande lydelse: Avvisning skall ske vid utlänningens ankomst till riket
eller omedelbart därefter /alt. en vecka/; avvisning med stöd av 2§ får dock
ske intill tre månader efter ankomslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
här föreslagna regleringen förutsätter emellertid dels alt gmnderna för
utvisning utvidgas, dels regler i 7 kap. om möjlighet för invandrarverket att
föreskriva att ett beslut om utvisning får verkställas utan hinder av all
utlänningen har anfört besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
ovan angiven bakgrund skulle 4:4 få följande lydelse: En utlänning får utvisas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:177.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. om
han saknar pass när pass krävs för<br>
vistelse i Sverige;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. om
han saknar visering eller uppehållstilstånd när sådant till<br>
stånd krävs för vistelse i Sverige".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.2
Awisningsgrunderna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
saml polismyndigheterna i Göteborg och Helsingborg anser alt flera av nu
gällande grunder för avvisning borde tas in i den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
har svårt alt se skälen lill att nuvarande regel i 28 kap. 1 utlännings<br>
lagen delas upp i två punkter. RPS saknar resonemang om varför 28 § 3<br>
och 4 utlänningslagen försvinner. Det är enligt RPS speciellt olyckligt att<br>
punkten 4, som handlar om möjligheter att avvisa den som vid inresan har<br>
lämnat oriktiga uppgifter eller svikligen förtigit något som har haft bety-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>289</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 Riksdagen 1988/89. 1 saml Nr 86</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section652>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>delse
för rätten att resa in, har tagits bort. RPS ställer sig också frågande till Prop.
1988/89:86 den föreslagna bestämmelsen i andra stycket, om all avvisning enligt
Bilaga 4 paragrafen inte får ske av den som vid ankomsten till Sverige hade uppehållstillslånd.
Om tillståndet återkallas enligt de föreslagna bestämmelserna i 2 kap., bör
också avvisning kunna ske. RPS föreslår att till texten tilläggs "om det
inte har återkallats enligt bestämmelserna i 2 kap". På så vis skulle ell avvisningsbeslut,
oavsett om del fattas av en polismyndighet eller invandrarverket, enligt 7 kap.
4 resp 5 § kunna verkställas utan hinder av ett överklagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
noterar att någon motsvarande bestämmelse till den i nuvarande 29 § 2
utlänningslagen om all den kan avvisas som tänker söka sitt uppehälle i Sverige
eller i något annat nordiskt land och det skäligen kan antas alt han inte
kommer att ärligen försörja sig eller kommer alt arbeta här ulan att ha
arbetstillstånd, saknas i förslaget. (Jfr nordiska passkontrollöverenskommelsen,
artikel 6). I specialmotiveringen till 4 kap. 2§ 2 nämns att detta lagrum kan
tillämpas på den som under en från början legal vistelse här utan tillstånd tar
anställning eller vidtar sådana åtgärder att det är uppenbart att han tänker
stanna i Sverige även efter den tillstånds-fria tiden. Fråga uppkommer enligt RPS
hur man skall förfara med den som under vistelse med visering anträffas i
arbete. Uttalanden om detta saknas i betänkandet. Även här ifrågasätter RPS
varför avvisning inte skall kunna ske av den som hade uppehållstillstånd vid
ankomslen. Del kan ju ha återkallats. Del borde enligt RPS vara tillräckligt
med samma regler som idag, nämligen all den undantas som har giltigt uppehållstillslånd.
Såväl RPS som polismyndigheten i Göteborg anser också att avvisning bör kunna
ske om ett uppehållstillstånd återkallas på grund av all utlänningen lämnat
felaktiga uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.3
Utvisning på grund av brott</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS,
Stockholms tingsrätt, RÅ, åklagarmyndigheterna i Stockholm, Malmö och Karlstad,
invandrarverket och Röda korset anser alt frågan om en eventuell
påföljdsändring när en utvisning upphävs bör utredas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
för Västra Sverige anser att det är olyckligt alt utredningen av lidsskäl
ansett sig inte kunna gå lill rätta med den gällande ordningen vid utvisning på
grund av brott som innebär att en påföljd, som hindrats med hänsyn till det men
en utlänning lider av utvisningen, inte kan ändras när utvisningsbeslutel inte
anses kunna verkställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
tingsrätt framhåller att förebilder till en förändring av gällande regler
beträffande utvisning på grund av brott kan sökas i de förfaranden som avses i
34 kap. 10§ andra stycket och 38 kap. 2§ brottsbalken. Några svårigheter för de
allmänna domstolarna all tillämpa dessa bestämmelser har enligt tingsrätten
inte förmärkls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten
i Malmö anser alt straffen bör omprövas om del visar sig att ett
utvisningsbeslut inte går all verkställa.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>290</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section653>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section654>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Röda korset uttrycker
önskan om regler som gör det möjligt för regering- Prop. 1988/89:86 en att
i större utsträckning än nu ta hänsyn lill omständigheter av huma- Bilaga 4
nitär natur när man behandlar ansökningar enligt 71 § utlänningslagen, även om
det skulle innebära ett längre fängelsestraff.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.4
Utvisning på grund av asocialitet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
tillstyrks av polismyndigheten i Malmö, kammarrätten i Jönköping och
invandrarverket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åklagarmyndigheten
i Stockholm anser att utvisningsgrunden bör finnas kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.5
Återreseförbud</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
tillstyrks av invandrarverket. Verket och RPS anser emellertid att ett återreseförbud
bör träda i kraft automatiskt och inte vara beroende av om utlänningen
frivilligt rättar sig efter ålerreseförbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.6 </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ö</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vrigt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten
i Stockholm anser att det är viktigt att invandrarverket håller
polismyndigheterna underrättade om förutsättningarna för tillämpningen av direklavvisningsreglerna.
Della skulle enligt myndigheten klargöra polismyndigheternas roll i avvisningsärendena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5 Beslutsmotivering och sekretess</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
uttalanden om att beslut i utlänningsärenden i princip bör motiveras samt
förslaget till ändring i sekretesslagen i syfte att göra motiveringar möjliga
i större utsträckning får stöd av en majoritet av de remissinstanserna som
uttalat sig i frågan. Hit hör JK, hovrätten för Västra Sverige, kamtnarrätten i
Jönköping, rältshjälpsnämnden i Malmö, polismyndigheten i Katrineholm,
polismyndigheten i Trelleborg, invandrarverket, JO, DO, statskontoret, RRV,
Röda Korset, Rädda bamen, Amnesty, Svenska kyrkan m.fl., flyktingrådet. Sociala
Missionen, juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, Hässleholms
kommun, föreningen kurdernas vänner i Storstockholm, asylkommittén och Svenska
Iran Kommittén. JK anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Det
är angeläget ur rättssäkerhetssynpunkt att besluten i utlänningsären<br>
dena skall vara klart motiverade. JK:s erfarenheter från granskning i<br>
utlänningsärenden har givit vid handen att den skyldighet som härvidlag<br>
åligger de beslutsfattande myndigheterna enligt 20 § förvaltningslagen<br>
(1986:223) och 102§ utlänningslagen (1980:376) för närvarande åsido<br>
sätts. Så får inte ske. Enligt JK:s mening syftar en klar motivering även till<br>
all förkorta handläggningstidema i utlänningsärendena genom att eljest<br>
nödvändiga förklaringar som måste ges i efterhand till fattade beslut kan<br>
undvikas. Del gäller t. ex. i samband med alt besluten överklagas".</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>291</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section655>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section656>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten för Västra
Sverige påpekar som sin uppfattning att ett förverkli- Prop. 1988/89:86
gande av kravet på klargörande och utförliga beslutsmotiveringar kommer
Bilaga 4 att la i anspråk större resurser än vad utredningen utgår från.
Hovrätten ansluter sig inte lill utredningens bedömning att muntlig
handläggning och utförliga beslutsmotiveringar kommer att leda lill väsentligt
färre omprövningar och också något färre överklaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättshjälpsnämnden
i Malmö anser att en utförligare beslutsmotivering kan underlätta för den
asylsökande och hans offentliga biträde att avgöra om del är meningsfullt att
överklaga och därmed i viss mån minska kostnaderna för hanteringen av
asylärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten
i Katrineholm anser att starka rättssäkerhetsskäl talar för att beslut i
utlänningsärenden bör vara klart motiverade och inte bara återge innehållet i
åberopat lagrum. Förutom fördelen all sökanden får besked om grunderna för ett
negativt beslut och härigenom i vissa fall får lättare att söka ändring i
beslutet kan utredare/beslutsfattare vid handläggning av en ny ansökan lättare
se om denna innehåller omständigheter som inte tidigare prövats. Detta bör
enligt polismyndigheten avsevärt öka effektiviteten i bl.a. avlägsnandeärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten
i Trelleborg anser att utförligare beslutsmotivering bör eftersträvas eftersom
sådana på sikt kan leda tifl snabbare förfarande och färre överklagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
anser att klara beslutsmotiveringar, konsekvent och väldokumenterad praxis
liksom tidig kontakt med offentliga biträden är inslag i ulred-ningsprocessen
som inte minst i kombination kan skapa fömtsätlningar för att nödvändig
information anförs i ett ärendes inledande skede.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
anser att utförligare beslutsmotiveringar bör medföra all handläggningen av överklagadeärenden
förenklas. Även ombudens arbete förenklas. Viktigt är också att utförligare
motiveringar bör öka förståelsen för verkels beslut. Verket påpekar att man
dock måste räkna med att ökade personalresurser krävs för myndighetens del och
att handläggningstiderna tenderar att förlängas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
förslaget om ändring av sekretesslagen anför invandrarverket:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Eftersom
själva besluten normall inte skall sekretessbeläggas utgår invandrarverket
från att den praktiska hanteringen av den avsedda ordningen blir att man i
invandrarverkets protokoll över utvisnings- och avvisningsbeslut hänvisar till
en sekretessbelagd bilaga, där beslutsmotiveringen anges. Bilagan måste stämplas,
sändas och i övrigt hanteras enligt vad som gäller för hemliga handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtminstone
i trovärdighelsfall torde man kunna utgå från att de utförligare
beslutsmotiveringarna regelmässigt får anses vara till men för utlänningen.
Man måste alltså räkna med att en sekretesshanlering får ske genomgående i
dessa fall. De utförligare beslutsmotiveringarna medför alltså för
invandrarverket ett merarbete och en ökad tidsutdräkt inte bara med
utformningen av motivskrivningen utan också med hanteringen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Advokatsamfundet
finner det starkt tillfredsställande att utredaren föreslår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
avslagsbesluten skall motiveras. Detta är en förutsättning för väl utfor-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>292</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section657>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section658>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>made besvär. Det är dock
enligt samfundet tveksamt att det skall bli Prop. 1988/89:86 möjligt att i
så stor utsträckning sekretessbelägga motiveringarna till fatta- Bilaga 4
de beslut. Advokatsamfundet påpekar att en viktig uppgift för motiveringarna
är alt de skall vara en kontroll över den asylpolitik som förs samtidigt som
den skall vara lill vägledning för beslutsfattare och biträden. Röda korset
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Röda
korset har länge varit av uppfattningen att nuvarande beslutsmotiveringar inte
kan accepteras. Vi ser därför fram emot den nyordning som utredningsmannen
föreslår. Denna torde innebära en avlastning för både regeringen och det
offentliga biträdet. Rättssäkerhetsmässigt är det ett stort steg framåt. Vi
saknar emeflertid ett förslag om hur en dokumentation av praxis skall
utformas. Att så bör ske sägs i prop. 1983/84:144. En sådan skulle kunna vara
till stor hjälp både för beslutsfattare och biträden och med kortare
handläggningstider som följd. Över huvud taget måste en uppföljning av lagens
tillämpning vara mycket viktig att få till stånd. Vi har föreslasgit att
regeringens tillämpning av utlänningslagen i framför allt avvisningsärenden skafl
få större betydelse. Delta fömtsätter naturligtvis både väl motiverade beslut
och en bra dokumentation av regeringens beslut. Detta skulle troligen, förutom
de rent rättssäkerhetsmässiga vinsterna, även leda till kortare väntetider.
Ett annat sätt att bilda praxis kan vara att i större utsträckning än nu ta upp
enskilda ärenden till beslut inför invandrarverkels styrelse. Även denna praxis
borde vara lämplig och värdefull alt dokumentera på ett bra sätt".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Rädda barnen, flyktingrådet. Svenska kyrkan m.fl., asylkommittén och Svenska
Iran Kommittén pekar på behovet alt successivt publicerad praxis av beslut i
utlänningsärenden. Rädda barnen anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Statens
invandrarverk har sedan flera år riksdagens uppdrag att sammanställa och
redovisa tillämpad praxis. Ett uppdrag som emeflertid inte fullgjorts. Behovet
att en successivt publicerad rättspraxis är emeflertid stort. Det skulle ge en
överblick av utlänningslagens tillämpning och därmed gagna rättssäkerheten. För
asylsökande, deras advokater och andra ombud är nackdelen med dagens brist på
redovisad praxis betydande. Utan tillräcklig upplysning om de resonemang som
invandrarverket och regeringen för hamnar den enskilde i stor osäkerhet. Detta
innebär att flykiingombudet i sådana fall arbetar i ell besvärande underläge i
förhållande till den beslutande myndigheten och inte har möjlighet alt göra
ett fullgott arbete. Av della följer all den allvarliga konsekvensen alt ett
rejält underlag för en offentlig debatt kring flyktingjuridiken inte
föreligger".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JUSEK
påpekar att det vid fastställande av organisationen för handläggning av avvisningsbeslut
måste tas hänsyn tifl den längre handläggningstid som åtgås för att motivera
besluten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flyktingrådel
anser att skyldighet att motivera beslut bör gälla också beträffande visering,
arbetstillstånd och tidsbegränsade uppehållstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkter lämnas av Hässleholms kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
kurdernas vänner i Storstockholm anser att även beslut enligt
terroristbestämmelserna bör motiveras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>293</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section659>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section660>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten i Östergötlands
län avstyrker bestämt den föreslagna änd- Prop. 1988/89:86<br>
ringen i sekretesslagen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Enligt
20 § förvaltningslagen får skälen för ett beslut utelämnas helt eller delvis om
del är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas
personliga eller ekonomiska förhållanden eller något jämförbart förhållande.
Har skälen utelämnats bör myndigheten på begäran av den som är part dock om
möjligt upplysa honom om dem i efterhand. Enligt länsrättens mening bör man
inte tumma på den viktiga regeln att förvaltningens beslut i princip är
offentliga. Offentligen är viktigare än att besluten blir utförligt motiverade
och detta så mycket hellre som parten i efterhand kan upplysas om det som man
av sekretesskäl inte har velat skriva i klartext i beslutsskälen. Det kan för
övrigt noteras att den befogenhet som domstolar fått att sekretesslägga
domskäl utnyttjas synnerligen restriktivt, om ens alls utom i spionmål o. d. De
flesta domstolar föredrar att i stället skriva domskälen med tiflbörlig hänsyn
tagen tifl föreliggande sekretessbehov framför att sekretesslägga sina domskäl
helt eller delvis. Sekretessbelagda domskäl vållar för övrigt tekniska
hanteringsproblem".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:300.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6 Kontrollfrågor </span></b><b><span style='font-family:
Verdana'>6.1 Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
för Västra Sverige, RPS, invandrarverket och JK delar de synpunkter utredaren
allmänt anför rörande asylsökande utan identitetshandlingar och de därvid
framförda förslagen. DO är dock kritisk och anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Det
är ingen ny företeelse, att asylsökande uppträder utan handlingar vare sig
detta beror på att de ej kunnat få några eller därpå alt de velat förbättra
sina möjligheter eller tvingats återlämna handlingarna tifl deras rätta ägare
eller för fortsatt bmk vid organiserad flykt. Att företeelsen fått stor
omfattning under 1980-talet sammanhänger med att Sverige då krävt
uppehållstillstånd före inresan, vilket den asylsökande av olika skäl inte kan
få samt de västeuropeiska staternas bristande samarbete, unilaterala åtgärder
mot invandring och helt regelösa skickande av asylsökande mellan sig under
åberopande av en första asyllandsprincip, om vilkens rätta tolkning ingen
samfälld europeisk överenskommelse finns. Den stundom . nämnda risken för att tertorister
och andra icke önskvärda personer som papperslösa skulle ta sig till Sverige
förefaller mig även överdriven. Sådana personer bmkar uppträda under svårgenomskådad
falsk identitet och icke j avsaknad av sådan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lösning
på problemet är att söka i europeiskt samarbete och endast där.<br>
Om en person vid sin första landning på en europeisk kontrollplats tillfrå<br>
gades vart han ämnade sig och man då kopierade hans pass- eller andra<br>
handlingar, äkta eller falska, behöriga eller obehöriga, så kunde dessa<br>
sedan genom telefax vidarebefordras tifl bestämmelseorten, vilket skufle<br>
göra handlingarnas förstörande eller bortkastande meningslöst. På mot<br>
svarande sätt kunde man från personer, som verkligen helt saknade hand<br>
lingar göra anteckning om detta och om de uppgifter om identitet och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>294</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section661>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section662>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bakgrund, som den papperslöse
då lämnade. Ett sådant samarbete torde Prop. 1988/89:86 emellertid
förutsätta samtidiga västeuropeiska överenskommelser om Bilaga 4 t.ex.
första asyllandsprincipen och en-routereglerna, m.a.o. i frågan vilket land,
som skall ha ansvaret för flyktingskapsfaslställelsen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.2
Nya förvarsgrunder för vuxna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
tillstyrks av RPS, polismyndigheterna i Malmö, Trelleborg och Växjö,
åklagarmyndigheten i Göteborg, kammarrätten i Jönköping och Invandrarverket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
anser att det bör göras klara molivuttalanden rörande vilken effekt man vill
uppnå med förvarstagande på gmnd av oklar identitet och hur länge ell sådant
förvarslagande bör vara. Såväl RPS som invandrarverket anför alt tiden för
omprövning etc. av förvarstagande bör ha det faktiska förvarslagandel som
utgångspunkt och inte beslutet om förvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
i frågasätter om kopplingen mellan förvarstagande p.g.a. oklar identitet och tidpunkter
då utlänningen söker uppehållstillstånd är ändamålsenlig. Enligt verket torde
regeln behöva tillämpas även vid andra tillfäflen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JO
ställer sig tveksam till förslaget om utvidgade möjligheter att ta utlänningar
i förvar i fall av oklar identitet och av uredningsskäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JO
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Det
kan ibland finnas ett behov av att hålla en oidentifierad utlänning i förvar,
särskilt när det inte finns några uppgifter all lägga till grund för en
bedömning av sannolikheten för att han kommer att avlägsnas från landet. Också
i fall av vägran från utlänningen att medverka i utredningen bör det nog finnas
möjligheter all i särskilda fall förordna om förvar. Emellertid går förslaget i
denna del alldeles för långt. Ulan att gå in på några språkliga eller juridiska
analyser av vad uttrycket "identiteten är oklar" egentligen innebär,
vill jag påstå att den föreslagna regeln ser ut som om den kunde läggas lill
grund för livstids internering i flyktingläger eller allmänt häkte. Detsamma
gäller en utlänning som inte anses bidra till utredningen i tillräcklig grad.
Sådana tolkningar är självfallet inte avsedda. Jag vill bara med det sagda peka
på alt det måste föras in absoluta begränsningar i fråga om den lid en
utlänning skall kunna hållas i förvar ulan någon relation till sannolikheten
för avvisning eller utvisning. Enligt min mening bör, med hänsyn till den restriktivitet
som måste prägla regler om frihetsberövande, tiden för förvar som grundas på 5
kap. 5§ 1 och 2 p i förslaget inte få översliga någon eller några få dagar.
Därefter bör prövning ske med reglerna i tredje punkten som grund".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten
i Trelleborg delar inte utredningens bedömning att förvarstagande är en bättre
lösning än att kvarhålla en person för förhör. Det sistnämnda borde enligt
myndigheten få äga rum under tolv timmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
föreslår att lydelsen i 5 kap. 5 § första stycket lagförslaget ändras på sådant
sätt att ordet "endast" infogas mellan orden förvar och om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
avstyrks helt av Röda korset. Sociala Missionen Hässleholms<br>
kommun och Svenska Iran Kommittén, medan flyktingrådet och Svenska</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>295</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section663>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section664>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kyrkan m. fl. avstyrker
att förvar får ske av utredningsskäl. Flyktingrådet Prop. 1988/89: 86 och
Svenska kyrkan m. fl. anser även att bestämmelsen om förvar på gmnd Bilaga
4 av oklar identitet måste ges en annan utformning. Svenska kyrkan m.fl. anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Beträffande
5 kap 5 § I anser vi att utredaren salt beviskravet för högt när han vill göra
det möjligt att la en utlänning som inte har fåll tillstånd att stanna i Sverige
i förvar om han inte kan styrka sin identitet. Vi avstyrker detta och menar att
det bör vara tillräckligt att utlänningen gjort sannolikt all han innehar den
identitet han påslår sig ha. Ett högre beviskrav befarar vi kan leda till ett
mycket stort antal förvarsbeslul för identitetskonlroll. Beträffande 5 kap. 5§
2 anser vi det klart olämpligt att tiflgripa förvar för all genomföra en
utredning. Hela förfarandet skall bygga på frivillighet. En asylsökande som
skall uppge varför han känner välgmndad fmktan för förföljelse och som
samtidigt sitter tagen i förvar kan inte ha de bästa förutsättningarna för att
utveckla sin talan. De undantagsfall som det sannolikt är frågan om när en
asylsökande ej inställer sig hos dem som skall sköta utredningen, motiverar
inte ett stadgande av förvar".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Röda
korset och flyktingrådet anser också att de föreslagna reglerna slår i strid
mot uttalanden från UNHCR:s exekutivkommitté. Röda korset anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"På
Arlanda flygplats har man de senaste åren regelmässigt tagit alla i förvar som
kan tänkas komma att avvisas. Som bekant tar invandrarverket över ca 30% av
dessa ärenden. 1 praktiken innebär detta att ett stort antal personer, ibland
sjuka eller skadade, har varit förvarstagna i flera dagar för all sedan de
förhörts och sedan invandrarverket övertagit ärendet, släppas ur förvar. Detta
anser vi vara en oacceptabel tillämpning av förvarsreglerna i utlänningslagen
och såvitt vi vet har den inget stöd i regeringens praxis. De av
utredningsmannen föreslagna ändringama leder till en kodifiering av den
beskrivna tillämpningen. Röda korset tar kraftigt avstånd från detta liksom
från införandet av ett "utredningsförvar" i svensk asylrätt. Såvitt
vi kan se strider de föreslagna reglerna också mot den conclusion Sverige samtyckte
lill vid UNHCR:s exekutivkommittés sammanträde 1986. Där överenskoms att förvar
kan tillgripas endast om det framstår som nödvändigt, d. v. s. inga andra medel
står till buds, och t. ex. för att ta ställning till vilka element som en
asylansökan gmndar sig på. Med del senare avses en preliminär intervju och inte
någon utredning av ärendet. 5 kap. 5§ första stycket 2 i den föreslagna
lagtexten går långt utöver detta. Vi noterar att det ingenstans i den
föreslagna lagtexten finns fastslaget att förvar endast får tillgripas då det
är oundgängligen nödvändigt".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flyktingrådel
anser inte att det bör krävas av utlänningen att han förmår styrka sin
identitet. Del måste enligt rådet räcka med att uppgifterna om identiteten
framstår som sannolikt riklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Advokatsamfundet
avstyrker förslaget och föreslår att tillämpliga regler i<br>
5 kap. ändras så att förvar kan komma i fråga endast då det inte kan anses<br>
tillräckligt att utlänningen ställs under uppsikt. Av beslutet om tagande i<br>
förvar skall det enligt samfundets mening framgå varför det inte är tillräck<br>
ligt att ställa utlänningen under uppsikt;</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>og</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section665>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section666>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Juridiskafakulleten
vid Lunds universitet avstyrker förvar för att genom- Prop. 1988/89:86<br>
föra en utredning.</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 4</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.3
Förvar av barn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
tillstyrks av kammarrätten i Jönköping och invandrarverket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
har inga invändningar mot förslaget om än snävare regler för att få ta barn i
förvar. Uttalandet om att förvarstagande måste "vara nödvändigt för all en
verkställighet, som svårligen kan uppskjutas, inte skall förhindras" är
dock enligt RPS:s mening något oklart. RPS understryker all det förhållandel
att någon eller några familjemedlemmar håller sig undan inte bör få utgöra
hinder mot förvarstagande av övriga familjemedlemmar. Del är enligt RPS hög tid
att samhället med skärpa reagerar mot ofoget alt sätta myndigheters och i
förekommande fall regeringens beslut ur spel genom att gömma undan den som inte
får stanna i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JUSEK
anser att de skärpta kraven beträffande förvar av barn kommer att leda till
verkställighetsproblem och längre handläggningslider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Röda
korset och Hässleholms kommun anser att förvarslagande av barn bör undvikas när
så är möjligt och att den föreslagna bestämmelsen inte ger del skydd som
behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Röda
korset anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Vad
gäller förvar av barn måste ytterligare försiktighet säkerställas. Sådant
skall helst aldrig få ske men vi är inte främmande för att det någon gång kan
vara nödvändigt. Det måste i lag och förarbeten absolut säkerställas att
förvarslagande av barn inte får förekomma utom när del är den enda möjligheten
för all en beslutad avvisning eller utvisning skall kunna verkställas. Vid
förvar av barn är del mycket viktigt att förvarslokalerna är ändamålsenliga. De
starkaste argumenten mot förvar av barn handlar ju trots allt Om hur barnet
upplever sin situation. Trots upprepad kritik och trots upprepade löften att ta
itu med saken har förhållandena i förvarslokaler för barn ännu inte uppnått en
acceptabel nivå. Det är viktigt för regeringens trovärdighet i dessa frågor att
s. k. krafttag görs för detta. Vi anser inte all den föreslagna lagtexten i 5
kap. 6§ ger nödvändigt skydd för barnet. Inte heller resonemanget i
specialmotiveringen om när barn skall få tas i förvar, inger något
förtroende".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
i Östergötlands län anser all 16-årsgränsen bör ersättas med en 15-årsgräns för
att större likhet skall nås med andra författningsbestämmelser rörande barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DO,
Juridiska Jäkulteten vid Stockholms universitet, advokatsamfundet. Rädda
barnen, flyktingrådel, Svenska kyrkan m. fl., Sociala missionen, asylkommittén
och Svenska Iran Kommittén anser att barn över huvudet taget inte bör kunna tas
i förvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DO
anser all det ur humanitär synpunkt är stötande och inte hedrar vårt land att
barn tas i förvar. Än viktigare anser han de negativa verkningarna vara för
barnen själva, deras anhöriga och de svenska befattningshavare som arbetar med
flyktingbarnen i dessa situationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DO
anför:</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>297</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section667>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section668>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>"Nackdelarna med
förvarslagande av barn överväger samfälld de näck- Prop. 1988/89:86 delar
som kan förutses, om detta ej längre skulle vara tillåtet. Särskilt Bilaga
4 möjligheterna lill uppsikt på utredningsslussar och förläggningar bör väl
kunna balansera sådana eventuella nackdelar".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Advokatsamfundet
anser att del är direkt motbjudande all i avlägsnande-ärenden behålla
möjligheten att ta minderåriga i förvar. Ett omfattande underiag ger enligt
samfundet stöd för att minderåriga kan ta så allvarlig skada av att tas i
förvar att det inte är försvariigt all enbart av effektivitetsskäl bibehålla
möjligheten att ta minderåriga i förvar. Rädda barnen anför bl. a.:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Rädda
barnen vidhåller sin tidigare redovisade uppfattning att fängsligt förvar av
asylsökande barn bör vara förbjudet. Det är ett oavvisligt krav eftersom del
tillfogar barnen stor skada. Separation av barn från föräldrar på detta sätt
blir särskilt traumatisk enligt Rädda barnens erfarenhet. Grundprincipen måste
vara att familjen skall hållas samman i dessa utsatta situationer. Barn som
hamnar i fängsligt förvar med eller utan nära anhörig upplever del som mycket
obegripligt och skrämmande. Det kan skapa psykiska problem för barnet som kan
bestå över lång tid. Erfarenheten visar tydligt att ett absolut och olvetydligt
förbud mot förvar av bam är påkallat".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kyrkan m. fl. anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"På
grund av de uppenbara skaderiskerna för bamen, bristen på lämpliga lokaler och
tjänstgörande personal med barnkompetens samt polisens vidlyftiga tolkning av
begreppet "synnerliga skäl" avstyrker vi förvarstagande av barn, så
som det kommit till uttryck i lagförslaget 5 kap. 6§. Om statsrådet finner att
behov av förvarslagande av barn kan föreligga, vill vi starkt understryka att della
inte bör förekomma utom när del är enda möjligheten för att en beslutad
avvisning eller utvisning skall kunna verkställas. Lagförslagets möjlighet att
tillgripa förvar finner vi alltför omfattande. Förvar som leder till
familjesplittring får under inga omständigheter förekomma. Talet om särskilda
lokaler måste få en förankring i verkligheten om förvarstagande av barn
överhuvudtagel skall få förekomma. Lokalerna skall utrustas så all de kan
uppfylla kravet på en civil miljö. Del är dessutom otillfredsställande all, som
idag, anställa personal ulan speciell barnkompelens. De stora skaderiskerna
vid barnförvar ställer speciella krav på kunskaper och insikt hos personalen.
Ett absolut förbud mot förvar av barn i polisarrest måste införas. Inte ens brottsmisstänkta
svenska barn under 15 år får vistas i polisarrest. Utländska barn skall inte
behandlas sämre än svenska. Om det inte införs ett förbud mot tagande av barn
under 16 år i förvar kräver vi en uppföljning och kontroll över hur
förvarsinstitutet tillämpas. Denna skall innehålla en sammanställning av
uppgifter från berörda myndigheter gällande förvarens längd, uppgifter om var
barnen placerats, om någon form av familjesplittring förekommit och i vilken
utsträckning sociala myndigheter och barnpsykologisk expertis medverkat".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flyktingrådet
anser att förslaget r stället för att stärka avsevärt försämrar skyddet för
barnen och anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>298</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section669>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section670>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>"Det förslag till frihetsberövande
av barn som presenteras i utredningen är Prop. 1988/89:86 direkt
uppseendeväckande. Det är förvisso i realiteten inte fråga om något Bilaga 4
förtydligande och inskränkta förvarsregler, vilket görs gällande. Föreslagen
lagtext talar om uppenbar risk för undanhållande medan specialmo-tivering först
sänker graden till påtaglig risk för alt därefter konstatera:
"Förvarsbeslut få alltså alltjämt fallas om del finns risk för alt barnet
håller sig undan"(!). Till saken hör att i vart fall polismyndigheten i
Arlanda vaktdistrikt regelmässigt ansett att det föreligger uppenbar risk för
undanhållande om avvisningsbeslut övervägs. Det är vidare helt oacceptabelt
att införa utökad möjlighet till frihetsberövande av barn utan vårdnadshavare.
Oavsett föräldrarnas agerande har samhället skyldighet att se till att barn
inte löper så allvarliga risker som ett frihetsberövande innebär. Om
synnerligen kortvarigt förvar av barnfamilj ändå kommer att tillåtas i yttersta
undanlagsfall, måste ell förbud mot förvar i polisarrest införas. Inte ens ett brottsmisstänkl
svenskt barn under 15 år får förvaras i polisarrest".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
juridiska fakulteten vid Lunds universitet är tveksamt till om den föreslagna
texten verkligen stärker barns ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Juridiska
fakulteten vid Stockholms universitet anser att ett förbud mot förvarstagande
av barn bör övervägas i del fortsatta lagstiftningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
anser att förvar av barn inte bör få ske och anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Styrelsen
är dock medveten om att det kan finnas påtagliga risker för alt barn undanhålls
i syfte att förhindra verkstäfligheten av ett avlägsnandebeslut. I de fåtal
fall, där det finns en påtaglig rymningsrisk, bör familjen tas om hand på ett
sådant sätt att skador undviks. Formema för ett sådant förvarstagande bör, om
institutet skall finnas kvar inom ramen för en ny utlänningslag, enligt
styrelsens mening utredas närmare. Socialstyrelsen har därför den 7 mars 1988
hemställt hos regeringen att regeringen måtte ge styrelsen och
rikspolisstyrelsen i uppdrag att utreda hur alternativ till ett förvarstagande
lämpligen bör utformas. Styrelsen har för den händelse statsmakterna finner att
ett förvarstagande av barn och barnfamiljer måste finnas kvar i andra hand
hemställt att regeringen måtte uppdra åt socialstyrelsen att tillsammans med
rikspolisstyrelsen utarbeta och meddela föreskrifter för samverkansformer meflan
landsting, kommuner och polismyndigheter i ärenden om förvarstagande av barn
och barnfamiljer. Styrelsen har därvid betonat vikten av att familjer inte
splittras, att familjerna och barnen tas om hand eller hålls under uppsikt i
godtagbara lokaler och av personal med kunskap om barn och barns utveckling samt
all den lokala polismyndigheten samarbetar med socialnämnden i dessa
frågor".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
föreslår att 6 kap. 6§ första meningen utgår och ersätts med följande meningar:
"En utlänning under 16 år får inte tas i förvar. Detta gäller inte
om".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
föreslår vidare att det i lagförslagets 6 kap. införs ett bemyndigande för
regeringen vari anges att regeringen eller den myndighet " som regeringen
bestämmer får meddela föreskrifter om förvarstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>299</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section671>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section672>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>6.4 Uppsikt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
anser att del bör krävas mindre för alt beslut skall få fattas bilaga om
uppsikt än vad som krävs för förvar. Verket anser också att förhandling inte
bör behövas före uppsiktsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flyktingrådet,
Svenska kyrkan m.fl. och Svenska Iran Kommittén anser att uppsikt bör
tillgripas framför förvar i fler fall samt att uppsiktsbeslut bör kunna
överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
i Östergötlands län föreslår att domstolarna får en mer självständig roll vid
förhandlingar i förvars- och uppsiktsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.5 Anteckning
om oklar identitet i resedokument</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
tillstyrks av RPS, polismyndigheten i Malmö, invandrarverket, JK och föreningen
Sveriges polischefer. JK anser att det är angelägel att problemen med passlösheten
i möjligaste mån undanröjs. De förslag som lämnas i betänkandet härvidlag
framstår enligt JK som ändamålsenliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges polischefer anser att motsvarande anteckning bör ske i främlingspass,
samt sedan utlänningen naturaliserats, jämväl i svenskt pass. Enligt föreningen
bör anteckning dessutom i förekommande fall ske i främlingspass om all
utlänningen inte har styrkt sin nationalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkter lämnas av RPS. Enligt RPS kan del t. o. m ifrågasättas om den som
inte har kunnat styrka sin identitet överhuvudlaget skall kunna bli svensk
medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flyktingrådet
avstyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JO
anför att förslaget i denna del synes innebära att den som inte har kunnat
prestera några idenliletspapper alls skulle utpekas som "misstänkt
person" medan den som presterar ett väl förfalskat pass blir bättre ställd
i detta inte alldeles betydelsefulla hänseende. Enligt JO:s mening vore det en
smakligare lösning att i alla resedokument ange att den angivna identiteten är
den som utlänningen givils i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UNCHR
avstyrker att förslaget genomförs. Enligt UNHCR skulle det strida mot
flyktingkonventionens bestämmelser om obligatorisk räll tifl ett resedokument
för flyktingar all på della sätt inskränka möjligheten för den som är beroende
av dokumentet att förflytta sig över gränserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DO
förklarar att han inte kan tillstyrka förslaget med mindre än alt det utretts,
att förfarandet inte medför risker för diskriminerande behandling eller andra
nackdelar i andra länder, där flyktingen är berättigad att använda sitt
resedokument.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.6 Omhändertagande
av returbiljett</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheterna
i Malmö och Katrineholm tillstyrker att denna befogenhet avskaffas medan
föreningen Sveriges polischefer anser att den bör finnas kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>300</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section673>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section674>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>6.7 Arbetsgivar-
och bostadsanmälningar</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret,
invandrarverket och SAF delar utredningens uppfattning att "äga 4
anmälningsskyldigheterna bör upphöra men anser att möjligheten att förordna
härom bör finnas kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten
i Malmö anser att borttagandet av anmälningsskyldigheterna först bör prövas
innan definitivt beslut därom fattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
och ÖB anser att arbelsgivaranmälan kan tas bort men att bostadsanmälan,
såvitt avser ankomst, bör finnas kvar eftersom den underlättar kontroll- och
spaningsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
biträder förslaget att regeringen alltjämt bör ha kvar möjligheten att
föreskrivna om ytteriigare anmälningsskyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.8 övrigt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7?F5'anseratl
polisen bör ges rätt att undersöka en utlännings kläder för att därigenom kunna
klargöra identitet och resväg. RPS påpekar vidare att det bör framgå att
undersökningsmöjligheterna av bagageutrymmen etc även omfattar åtkomst av
bagage för vidare undersökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
tar upp polisens rätt att under vissa fömtsätlningar omhänderta en uUännings
pass (5 kap. 2 § lagförslaget). Enligt verket sänds passen i regel till verket.
Därvid bör verket uttryckligen ges rätt att besluta hur del skall förfogas med
passen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>7 Överklagande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.1
Inhibition</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
och invandrarverket tiflstyrker att invandrarverket prövar om inhibition skall
ske även i ärenden där verkets beslut har överklagats till regeringen. De
anför vidare all polismyndigheten inte kan åläggas skyldighet all kontrollera
om inhibition är aktuellt och att verkställighetsåtgärder bör fortgå till dess
att inhibition meddelas. RPS anser vidare att del måste krävas en direkt
ansökan om inhibition från utlänningen eller dennes ombud för att inhibition
skall få meddelas. Enligt RPS bör polismyndigheten kunna verkställa ett avvisningsbeslut
ulan alt kontrollera om ell inhibitionsyrkande finns hos invandrarverket. RPS
avstyrker också att invandrarverket skall kunna meddela uppehållstillslånd
utan att upphäva avlägsnandebeslulet. Invandrarverket delar däremot
utredningens syn i denna fråga. Verket säger sig också kunna acceptera alt
regeringen i viss utsträckning kan pröva inhibitionsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Röda
korset. Rädda barnen, flyktingrådet, Svenska kyrkan m.fl, Sociala missionen saml
asylkommittén tar emellertid starkt avstånd från förslaget all invandrarverket
skall få besluta angående inhibition i ärenden där verket har fattat beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kyrkan m. fl. anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Inhibition
(verkställighetsförbud) innebär beslut av högre instans att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inhibera verkslällighetsåtgärder
som beslutals av lägre instans. Vi anser</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>301</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section675>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section676>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>del inte förenligt med
kravet på en rättssaker handläggning av direktavvis- Prop. 1988/89: 86 ningsäienden
all invandrarverket, såsom utredaren fastslår, skall pröva Bilaga 4 inhibitionsansökningar
beträffande verkets beslut i överklagande ärenden. Del är helt oförenligt med inhibitionsbegreppet
att den instans som meddelat beslutet även skall ta ställning till om della
tills vidare ej skall gälla. Regeringen bör i förekommande fall fatta beslut om
inhibition".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liknande
uttalande görs av de övriga nyss nämnda remissinstanserna. Rädda barnen anför
därutöver att det bör vara uteslutet att avslå en inhibitionsansökan — frånsett
i rena undantagsfall — så länge invandrarverket omprövar ett beslut om direktavvisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JUSEK
anser att de föreslagna reglerna är resurskrävande och medför
handläggningsproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.2
Resedokument och flyktingförklaring</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
anser att beslut i dessa frågor inte bör kunna överklagas. Genom asylprövningsinstitutet
och fömyade ansökningarges enligt verket möjlighet att reparera eventuella
missar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DO
betonar viklen av all beslut i dessa ärenden kan överklagas och att utlänningen
då får rällshjälpsbilräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
anser alt förutsättningarna för all få resedokument samt regler om överklagande
bör anges i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.3
Förvar och uppsikt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
i Östergötland förordar all ytterligare en instans införs i förvarsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flyktingrådel,
Svenska kyrkan m. fl. samt Svenska Iran Kommittén anser att beslut om uppsikt
bör kunna överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
framhåller att klagoreglerna beträffande förvar medför problem då förvar
beträffande en utlänning samtidigt kan prövas i flera instanser. Eftersom
besvärsgången i utlänningsärendet är en annan än den som gäller vid
överklagande av förvarsbeslul kan det med den föreslagna ordningen nämligen
inträffa all dels invandrarverket eller regeringen, som besvärsinslans, dels
kammarrätten eller regeringsrätten samtidigt har att bedöma frågan om
utlänningen skall hållas i förvar. Detta kan enligt socialstyrelsen motverka den
åsyftade förkortningen av handläggningsliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.4
Uppehållstillstånd meddelat av regeringen i vissa fall</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
avstyrker förslaget om att regeringen skall få ge uppehållstiflstånd. Detta
gäller såväl vid överklaganden som beträffande den som utvisats på grund av
brott. Den föreslagna ordningen är enligt RPS inte praktisk med hänsyn till
praxis och registrering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
invandrarverket är i huvudsak avvisande även om möjligheten att<br>
ge uppehållstillstånd ål domstolsutvisade tillstyrks.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>302</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section677>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section678>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
anför:</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:308.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Invandrarverket
ifrågasätter om den föreslagna ändringen är nödvändig eller ens lämplig. I ett avlägsnandebeslut
får anses ligga ett nekande till utlänningens önskan all vistas här, d. v. s. ell
avslag på en ansökan om uppehållstillstånd, eventuellt arbetstillstånd, vare
sig sådan ansökan finns i konkret form eller inte. 1 ell överklagande av ett avlägsnandebeslut
kan också anses ligga ett överklagande av det nekade tillstånd som är
"spegelbilden" av avlägsnandebeslulet. Den myndighet som handlägger
överklagandet av avlägsnandebeslulet får anses automatiskt disponera även tillståndsfrågan
ulan att detta behöver särskilt anges. När det gäller till verket överklagade avvisningsbeslut
anser sig verket utan vidare kunna bevilja behövliga tillstånd om överklagandet
bifalls. Regeringen uttalar sig regelmässigt om grunderna för all tillstånd
bör ges, då ett avlägsnandebeslut upphävs. Den nuvarande ordningen synes i
praktiken fungera väl. Att regeringen skulle bevilja tillstånden framstår inte
som praktiskt, bl. a. av del skälen att det skulle utgöra en onödig
arbetsbelastning för regeringen. Vidare skall avgöras om tillståndet skall vara
tidsbegränsat efler permanent samt tillses all det blir registrerat i
datasystemet över utlänningar. Dessutom är varje uppehållstillslånd förenat med
vissa sekundära bestämningar (statistik, kyrkobokföring, s. k. A- och P-märkning
vid uppskjuten invandringsprövning m. m.), som lämpligast sköts av
invandrarverket och i ett sammanhang. En tänkbar ordning vore att regeringen
regelmässigt uppdrar åt verket att utfärda behövliga tillstånd. Några fördelar
jämfört med nuvarande ordning synes della dock inte medföra. Om den av utredningen
föreslagna bestämmelsen behålls i lagen, torde även arbetstillstånd — som del
anges i motivuttalandena — böra införas i lagtexten. I utredningen (s. 148,
sista stycket och s. 225, sista stycket) görs uttalanden som synes innebära all
regeringen (och invandrarverket) då ett överklagat avvisningsbeslut på grund av
formfel måste upphävas ändå skall kunna besluta om utvisning, om underlaget
härför är tillräckligt. Invandrarverket vill tillstyrka en sådan ordning".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.5
övrigt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
tillstyrker att regeringen får möjlighet att besluta om utvisning i fall där
ett avvisningsbeslut upphävs på formell grund samt att avlägsnandefrågor
rörande barn alltid — oavsett om ett ärende härom föreligger och har prövats av
efler överlämnats från verket — får prövas av regeringen om ell sådant ärende
beträffande vårdnadshavaren föreligger för prövning. Verket föreslår all det
särskilda tiflslåndet, enligt 6 kap. 13 § lagförslaget får formen av ett
uppehållstillstånd. Verket ifrågasätter lämpligheten av att tunna ul
skrivsättet i lagrummet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
tillstyrker förslaget att regeringens beslut får överklagas till
regeringsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringsrätten
påpekar att det sistnämnda förslaget torde sträcka sig<br>
längre än den rättsprövning som sker enligt förslaget i prop. 1987/88:69.<br>
Rättsprövning avses för övrigt enligt 2§ lagen om rättsprövning av vissa<br>
förvaltningsbeslut inte kunna ske beträffande beslut om utlänningars vis<br>
telse i riket. Enligt regeringsrätten kan förslaget komma all medföra ett<br>
inte oväsentligt merarbete för domstolen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>303</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section679>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section680>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Juridiska Jäkulteten vid
Lunds universitet anser, med hänvisning till Prop. 1988/89:86
Europakonventionens krav, att såväl viseringsbeslut som passomhänder-
Bilaga 4 lagande bör kunna överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8 Verkställighetsfrågor och ny ansökan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8.1
Borttagande av överlämnande- och övertagandereglerna på verkställighetsstadiet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag tillstyrks av RPS, polismyndigheterna i Malmö, Uppsala, Katrineholm,
Växjö, Trelleborg och Umeå, invandrarverket, statskontoret, JO och JÖreningen
Sveriges polischefer. Invandrarverket anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Invandrarverket
delar helt och fullt uppfattningen all det syslem som nu finns är
otillfredsställande, att del leder till långa handläggningstider och skapar
rättsosäkerhet. Som utredningen föreslår kan detta regelsystem avskaffas — helt
utan saknad".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
avstyrks av advokatsamfundet. Röda korset. Rädda barnen, Amnesty,
flyktingrådet. Svenska kyrkan m. Jl, asylkommittén, Hässleholms kommun och
Svenska Iran Kommittén.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Advokatsamfundet
anser att förslaget att ny ansökan skall ersätta det nuvarande förfarandet med
begäran om överlämnande av verkställighets-ärendet förefaller opraktiskt och
synes inte heller stå i överensstämmelse med Europakonventionen då någon
talerätt mot invandrarverkets beslut inte skall finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flyktingrådet
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Existerande
problem med långa handläggningslider av verkställighets-ärenden torde nästan
uteslutande bero på långsam handläggning hos vederbörande myndigheter och icke
på avsiktlig förhalning från den asylsökandes sida. Lösningen torde ligga i en
effektivare organisation och tillräckliga personella resurser hos polis och
invandrarverket. Eftersom ärendena genom de förändringar av handläggningen som
genomförs skall vara betydligt bättre utredda när det första beslutet tas,
kommer problemet med nya skäl på verkställighetsstadiet att minska
avsevärt".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkter framförs av de övriga remissinstanserna som avstyrker förslaget.
Rädda barnen betonar också att det i fråga om barn ofta kan vara svårt att
utreda de humanitära skälen vid ärendets första behandling. Rädda Barnen anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"För
barnfamiljernas del kan framgång i det nya ärendet komma att bero<br>
på om nya humanitära skäl, som gäller barnen, framkommit i den nya<br>
omgången av ärendet och inte har prövats i den första omgången. Många<br>
flyktingbarn har svåra upplevelser bakom sig. De har ofta inte fått möjlig<br>
het alt tala om detta med föräldrar eller andra vuxna som har haft nog med<br>
sitt. Ofta öppnar sig barnen först så småningom. Ell vårdbehov klarläggs</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>304</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section681>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section682>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och risk för grava och bestående
skador finns om barnen tvingas iväg till Prop. 1988/89:86 hemlandet eller
ett första asylland. Rädda Barnen anser att del i ett Bilaga 4 asylärende
aldrig får anses för sent att komma lill insikt om barnens situation och göra
utredning om den".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8.2
Ny ansökan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag tillstyrks i huvudsak av RPS, polismyndigheterna i Malmö, Uppsala,
Trelleborg och Umeå, invandrarverket, JO och föreningen Sveriges polischefer.
Flera av dessa anser dock all omfattningen av möjligheten all få bifall för en
ny ansökan bör klargöras tydligare och också inskränkas. Polismyndigheten i
Malmö efterlyser regler om hur polisen skall behandla en ny ansökan innan den
överlämnas till invandrarverket. Föreningen Sveriges polischefer anser att den
nya ansökan bör ges in till invandrarverket som också bör ha utredningsansvaret.
RPS anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Det
är viktigt att reglerna om ny ansökan blir effektiva och att det med stor
klarhet framgår av propositionen vilka nya omständigheter i en ny ansökan som
skall föranleda att ett avlägsnandebeslut skall ändras på verkställighelsstadiet.
Naturligtvis måste del finnas möjligheter lill sådana ändringar. När det gäller
politiska omständigheter är det viktigt att slå fast att dessa är nya och att
utlänningen inte tidigare har haft möjlighet att åberopa dem samt alt en
verkställighet skulle äventyra hans liv, hälsa eller frihet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
poängterar vikten av all rutinerna kring förfarandet med ny ansökan klargörs så
att syftet med de nya verkställighetsreglerna inte skall förfelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
anser att bara sådana omständigheter som innebär sakliga förändringar efter det
alt avlägsnandebeslulet vann laga kraft skall beaktas. Verket föredrar en
lagtext av innebörd att uppehållstillstånd får ges bara om del visas att en
verkställighet skulle medföra allvarlig fara för utlänningens liv, frihet eller
hälsa. En första förutsättning för att bevilja en ny ansökan om
uppehållstillstånd måste vara att den gäller omständigheter som inte redan har
bedömts. Det måste göras helt klart att samtliga skäl och argument skall läggas
fram i grundärendet. Vad som skall kunna påverka ett lagkraftvunnet avlägsnandebeslut
är enligt verkets mening bara sakliga förändringar som inträffat efter lagakraflvinnandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
JO synes förslaget om ny ansökan tillgodose rättssäkerhetskraven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
och RPS önskar också klargörande av när en ny ansökan skall anses ha gjorts.
De framhåller att detta måste ske i någorlunda ordnade former och att
polismyndigheten inte bör åläggas någon skyldighet alt "tolka"
allmänna yttranden som nya ansökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
ifrågasätter införandet av systemet med ny ansökan, då<br>
detta kan befaras förta de positiva effekterna av att verkställighetsärenden<br>
inte skall kunna överlämnas eller överläs. Enligt stalskontorel är det<br>
tveksamt om del finns behov av det föreslagna nya ansökningsinslilulet.<br>
Förslagen med muntlig handläggning och beslutsmotiveringar bör ge ell<br>
bra beslutsunderlag redan vid del första beslutet.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>305</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 86</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section683>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten i
Stockholm anser också att förslaget leder lill alt Prop. 1988/89:86
problemen med de långa handläggningstiderna inlge löses. Liknande syn-
Bilaga 4 punkter lämnas av polismyndigheten i Växjö.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Advokatsamfundet,
Röda korset, Amnesty, flyktingrådet. Svenska kyrkan m. fl., Hässleholms kommun
och asylkommittén avstyrker förslaget med motivering att det inte ger samma
rättssäkerhet som det nuvarande systemet. Dessa remissinstanser anser, med
hänsyn lill att invandrarverkets beslut inte skall kunna överklagas, att
förslaget strider mot den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Advokatsamfundet
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Förslaget
om att en ny ansökan skall ersätta det nuvarande förfarandet med begäran om
överlämnande av verkställighetsärendet förefaller opraktiskt och synes inte
heller slå i överensstämmelse med europakonventionen då någon talerätt mot
invandrarverkets beslut inte skall finnas. Mot bakgrund av att väntetiderna
enligt det nya förslaget skall förkortas avsevärt torde ärendena där det
uppstår nya frågor i samband med verkställigheten bli avsevärt färre än idag.
Förslaget innebär vidare att det kommer all bli avsevärt svårare än i dag att
få verkställighetshinder prövade av invandrarverket. Detta skulle i bl. a. anknytningsärendel
få en direkt stötande konsekvens".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DO
godtar i princip förslaget men anser att frågan vad som skall anses som nya
omständigheter bör klargöras. DO anser att en omständighet i dessa sammanhang
är att anse som ny, om den kan vara ägnad att leda till en annan bedömning av
ärendet än den tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.3
Verkställighetsfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS,
polismyndigheten i Katrineholm och invandrarverket tillstyrker att avlägsnandebeslut
skall innehålla anvisningar för verkställigheten (7 kap. 10§ lagförslaget).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
hälsar med stor tillfredsställelse förslaget om att de nuvarande reglerna om
överlämnande av verkstäflighetsärenden etc. upphävs. Styrelsen tillstyrker all
man i så stor omfattning som möjligt bör beakta eventuella hinder för
verkställighet - och då även praktiska sådana - när ett beslut om avlägsnande
fattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Det
är för den verkställande myndigheten värdefullt om det i beslutet har<br>
tagits ställning till vilket land och hur verkställigheten skall ske, om det är<br>
realistiskt alt utlänningen kommer att tas emot etc. Styrelsen saknar emel<br>
lertid en motsvarighet till bestämmelserna i 91 § UtlL om att invandrarver<br>
ket även i andra fafl än i samband med prövningen av ärendet är skyldigt<br>
all på begäran lämna anvisningar för verkställighet. En sådan bestämmelse<br>
bör införas i 7 kap. 10§. Styrelsen noterar också utredarens synpunkt att<br>
verkställigheten bör genomföras i nära anslutning lill beslutet. RPS ställer<br>
sig tveksam till förslaget i 7 kap. 8 § 2 stycket om frivillig verkställighet<br>
som det har uttryckts i lagtexten och uttalanden. Det nuvarande systemet<br>
lämnar också utrymme för att i första hand frivillig utresa sker, men den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>306</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section684>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section685>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sker då under
polismyndighetens överinseende. Om utlänningen inte vill Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>resa ut frivilligt, åläggs
han att göra del. Först om han inte efterkommer ett Bilaga 4</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>åläggande, förs
utlänningen ut ur landet genom polismyndighetens försorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utlänningen
måste ju delges det slutgiltiga beslutet och det är därvid</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lämpligt att man tar
ställning till frågan om i vilken form verkställigheten</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skall ske. RPS anser att
polismyndigheten skall se till att beslutet verkställs</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och att tidsfriserna för
frivillig verkställighet skall göras snävare än vad</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som har föreslagits i
utredningen, förslagsvis en vecka vid avvisningar och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>två veckor vid
utvisningar, med möjlighet till utsträckning i särskilda fall".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
anser vidare att något tidsbegränsat uppehållstillstånd inte bör ges, om
verkställighetshindret är av övergående natur. När hindret är undanröjt kommer
det för många att te sig underligt att utlänningen inte längre får stanna har
och det kommer säkeriigen att användas som argument för fortsatt tillstånd.
Enligt RPS mening bör man antingen avvakta med beslutet, givetvis under en inte
alltför lång tid — då kan hindret knappast anses vara av tillfällig karaktär —,
eller bör ett avlägsnandebeslut fattas och någon form av anstånd med
verkställigheten ges. När det gäller förslaget i 7 kap. 11 § om
polismyndighetens skyldighet att underrätta invandrarverket då den finner att
verkställigheten inte kan genomföras, bör det i propositionen klargöras hur en
sådan underrättelse formellt skall ske. Frågan om när ett avlägsnandebeslut
skall anses vara verkställt bör enligt RPS belysas grundligt i propositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
avstyrker förslaget om att ge samma skydd i verkställighetshänseende åt
utlänningar som begått grova brott oavsett om dessa är konventionsflyktingar,
krigsvägrare eller s. k. de factoflyktingar. Den föreslagna ordningen skulle
enligt verket kunna göra det lättare för brottsligt belastade utlänningar att
få stanna i Sverige. Verket anser att mycket vore vunnet om frivillig
verkställighet kunde ske i större usträckning. Enligt verket är flera aspekter
kring den frivilliga verkställigheten oklara, exempelvis delgivningen,
kontroll av utresa och förvarsfrågor undertiden innan tidsfristerna har löpt
ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>.Advokatsamfundet
anser att utgångspunkten för den tidsfrist inom vilken en utlänning måste
lämna landet enligt 7 kap. 5 § lagförslaget skall vara delgivningsdagen och
inte beslutsdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
lillstyrker förslaget om att i verksläflighetshänseende behandla konventionsflyklingar,
kringsvägrare och de factoflyktingar lika. Del vore enligt styrelsen inkonsekvent
och ologiskl att frångå likabehandlingen av dessa grupper när man i 3 kap. 3 §
lagförslaget har givit uttryck för en principiell likabehandling när det gäller
rätten att få asyl här. Socialstyrelsen anser vidare att det i specialmoliveringen
tydligare borde framhävas att det är angeläget att beslut rörande samtliga
medlemmar i en familj tas samtidigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Juridiska
fakulteten vid Lunds universitet anser att reglerna om verkställighetshinder
bör utformas enligt flyktingkonventionen jämte 1985 års FN-konvention angående
tortyr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fakulteten
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>307</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section686>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section687>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Andra
stycket i 7 kap. 1 § lagförslaget bör utformas helt i överensstäm- Prop.
1988/89:86<br>
melse med konventionen enligt följande:</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket gäller inte beträffande utlänning, vilken det föreligger skälig
anledning att betrakta som en fara för rikets säkerhet eller vilken, med hänsyn
till att han genom lagakraftägande dom har dömts för synnerligen grovt brott,
utgör en samhällsfara i riket. Den undantagslösa non-refoulementprincipen i
1985 års FN-konvention mot tortyr måste likaledes återspeglas i förevarande
stadgande. Ett nytt stycke bör därför införas:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utlänning
får aldrig avlägsnas till land, i vilket han riskerar att utsättas för tortyr,
grym eller omänsklig behandling eller bestraffning."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
tar upp polisens rätt att under vissa fömtsättningar omhänderta en utlännings
pass (5 kap. 2 § lagförslaget). Enligt verket sänds passen i regel lill verket.
Därvid bör verket uttryckligen ges rätt att besluta hur del skall förfogas med
passen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8.4
Preskriptionstiden för avlägsnandebeslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag om att föriänga preskriptionstiden från två till fyra år (7 kap. 12 §
andra stycket lagförslaget) avstyrks av advokatsamfundet, jlyktingsrådel.
Svenska kyrkan m.fl.. Sociala missionen och asylkommittén medan invandrarverket
förklarar sig inte ha något all erinra mot detsamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>9 Ansvarsregler</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9.1
Utökat ansvar för transportörer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
tillstyrks av RPS, polismyndigheten i Växjö och statskontoret.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
sjöfartsverket tillstyrker med det förbehållet att ansvaret endast bör gälla
under sex månader från dagen för inresa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Luftfartsverket
anser att förslaget leder till orimliga kostnader för flygbolagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Luftfartsverket
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Returbiljett
som bevis på medel för hemresa torde i praktiken knappast gå alt fordra. Det
kan också ifrågasättas om ett flygföretag, som inför kravet på köp av
returbiljett i sina befordringsvillkor, inte samtidigt råkar i konflikt med
annan lagstiftning eller bryter mot god sed i affärsförhållanden. Kopiering av
handlingar torde heller inte vara möjlig att genomföra i praktiken till rimliga
kostnader och med försvarbar tidsåtgång. De exempel som ges hur flygförelag
skall skydda sig mot ansvar tar inte hänsyn tifl flygets speciella behov och
förutsättningar. De föreskrifter som det enligt utredningen bör ankomma på
regeringen all utfärda (sid. 175) måste först och främst lösa betydligt
viktigare spörsmål än t. ex. vilken myndighet som skall handlägga ärenden om
utkrävande av kostnaden".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
fortsätter:</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>308</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section688>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section689>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>"Befälhavaren på ell
luftfartyg bör ej genom vite tvingas la med en person Prop. 1988/89:86 som
han bedömer vara en fara för flygningens säkra genomförande. Ell Bilaga 4 viiessystem
måste anses föråldrat och tar bl. a. inte hänsyn till den ändrade hotbild, som
finns. Dessutom bör befälhavarens ställning enligt 5 kap. luftfartslagen
beaktas: Han har högsta myndigheten ombord och har också hela ansvaret för
luftfartyget samt flygningens genomförande."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
redareförening påtalar vikten av att det i motiven klargörs att ansvar inte får
utkrävas i situationer där det är praktiskt omöjligt att kontrollera de
aktuella handlingarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
avstyrks av flyktingrådet, SAS och Svenska Iran Kommittén.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flyktingrådel
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Transportföretagen
bör vara befriade från kostnadsansvar om det är fråga om asylsökande. Reglerna
innebär annars allvarliga risker för alt personer som behöver undkomma
förföljelse m. m. inte kan få skydd".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SAS
anser all det är helt orimligt att flygbolagen skall stå för kostnaden för eventuell
bevakningspersonals resa eftersom behovet av bevakningspersonal är utanför
flygbolagens kontroll. SAS anför vidare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Målsättningen
är alt stoppa en ullänningsresa till Sverige om denne inte har erforderliga
tillstånd eller om utlänningens pass eller visum misstänks vara falska. För att
gardera sig mot eventuellt kostnadsansvar för alla andra utländska passagerare skufle
SAS nödgas ta fotokopior av samtliga pass vilket är helt orealistiskt.
Innebörden av all flygbolagen uppmanas utföra en ännu mera effektiv kontroll av
resedokumenten blir enligt vår mening att en konventionsflykling aldrig når
Sverige utan stoppas på vägen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
och föreningen Sveriges polischefer ifrågasätter om åtgärderna löser
kärnproblemet, nämligen att identitetslösa utlänningar till sist får stanna i
landet, trots alt de inte är i behov av skydd här. Åtgärderna borde enligt
dessa remissinstanser kompletteras med bestämmelser av mer genomgripande
karaktär mot andra än utlänningen själv, d. v. s. organisatörer och transportörer.
RPS föreslår förtydligande av regeln i 8 kap. 1 § tredje stycket. RPS anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Den
nuvarande och i belänkandet föreslagna formuleringen innebär att en transportör
är skyldig alt betala vistelsen i tre månader och utresan för en utlänning
(anställd eller fri passagerare) som lämnar fartyget eller luftfartyget och olovligen
reser in i Sverige. Detta måste vara orimligt om utlänningen åberopar sådana
skäl som gör att han får tillstånd att stanna här. Efter "olovligen reser
in i Sverige" bör därför "och avvisas" införas i lagtexten. Det
framgår varken av nuvarande lagstiftning eller av utredarens förslag om vilken
myndighefsom får utkräva kostnadema eller efterge dem. Ett klargörande av
procedurfrågan i propositionen vore värdefullt."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>309</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section690>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section691>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Luftfartsverket och
sjöfartsverket tillstyrker att befälhavaren på ett fartyg Prop. 1988/89:86
eller luftfartyg inte skall kunna vitesföreläggas för all ta emot en
utlänning. Bilaga 4</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9.2 Försvårande
av verkställighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RÅ
delar utredarens synpunkter rörande försvårande av verkställighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS,
polismyndigheterna i Malmö, Uppsala, Helsingborg och Växjö, åklarmyndigheterna
i Göteborg, Stockholm, Växjö och Karlstad, JUSEK saml JÖreningen Sveriges
polischefer anser att reglerna om ansvar för försvårande av verkställighet bör
skärpas. Detta bör enligt dessa remissinstanser ske genom att vinningsrekvisitet
i 8 kap. 4§ 2 avskaffas och straff införs för den som döljer en nära släkting.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten
i Linköping anser att det av lagtexten bör framgå att försvårande av
verkställighet inte tolereras om det sker i organiserad form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9.3 Organiserande
av resor till Sverige i vissa fall</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
av utredningen föreslagna straffskärpningen tillstyrks av RPS, hovrätten för
Västra Sverige, polismyndigheterna i Katrineholm, Växjö och Malmö, ÖB och
invandrarverket. RPS, polismyndigheterna i Malmö och Växjö samt JUSEK anser
därutöver att kravet på vinning bör tas bort medan LO kräver en bättre
precisering av rekvisitet. RPS anser att försök och förberedelse till brott
enligt 8 kap. 4§ 3 lagförslaget bör vara strafibart. RÅ tillstyrker
straffskärpning men är tveksam till om "grovt brott" bör införas. RÅ
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Åtskillnaden
mellan normalbrottel och det grova brottet när det gäller strafflatituden blir
i förslaget enligt min mening alltför litet. Den motiverade straffskärpningen
torde bättre kunna tillgodoses genom att straffskalan för normalbrottet höjs
från fängelse i högst ett år till fängelse i högst två år. Frågan om att införa
ett grovt brott torde kunna anstå i avvaktan på att ytterligare erfarenhet
vunnits".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>10 Rättshjälp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>10.11
vilka fall bör offentligt biträde förordnas?</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
ställningstagande att rätt till biträde i princip skall föreligga i alla
asylärenden, eftersom dessa enligt förslaget skall prövas av invandrarverket i
första instans, men att del inte i lagen är möjligt att ange i vilka fall behov
av biträde saknas och alt presumtionsregeln i 42 § rältshjälpslagen även
fortsättningsvis kommer att avspegla det faktiska behovet godtas av flertalet
av remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Besvärsnämnden
för rättshjälpen är positiv till tanken på rättshjälp i direklavvisningar. Del
ter sig enligt nämnden befogal att den som riskerar att drabbas av en så
ingripande åtgärd som att omedelbart avvisas bör få det bistånd som avses med
offentligt biträde innan så sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättshjälpsnämnden
i Malmö anser att presumtionsregeln i hög grad är</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>310</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section692>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section693>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ägnad
att underiätta hanteringen av frågor om förordnande av offentligt Prop.
1988/89:86<br>
biträde.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
tillstyrker den utvidgning av rättshjälpen som förslaget innebär under
förutsättning att tillgång till kompetenta jurister finns i tillräcklig
utsträckning så att risk inte finns att en effektiv ärendehantering äventyras.
Invandrarverket ställer sig bakom riktlinjerna att biträde bör förordnas i fall
av avvisning till hemlandet men normalt inte till tredje land samt all
personliga omständigheter kan medföra alt biträde behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DO
anmärker att det finns situationer, där biträde bör medverka redan vid asylförhöret.
Det gäller särskilt om den asylsökande genom tidigare erfarenheter i hemlandet
eller av andra skäl känner sådan fruktan och osäkerhet alt han inte utan stöd
av ett biträde kan medverka vid förhöret på ett bra sätt. Del kan enligt DO
också undantagsvis finnas situationer, där den asylsökandes bakgrund är myckel
komplicerad samtidigt som ett biträde genom tidigare kontakter eller kunskaper
känner till den. Ett biträdes medverkan kan spara tid vid ett sådant förhör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Advokatsamfundet
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Det
är angeläget all de regler som infördes i samband med ändringarna i anslutning
till prop. 1977/78:90 nu börjar tillämpas i asylärenden. I nämnda proposition
framhöll statsrådet att det var få saker som var bättre ägnade all öka
utlänningens rättssäkerhet än att han på ett tidigt stadium fick ell kunnigt
biträde. Av särskild vikt, framhöll statsrådet, var att biträdet fanns med
under polisutredningen. När nu ärendena skall skyndas på och ett fullständigt
material snabbt skall komma beslutande myndighet tillhanda är del enligt
samfundet av än större vikt att biträdel kopplas in före det att
asylutredningen görs av polismyndigheten. Endast i de fall då del redan av det
inledande förhöret framstår som helt klart att utlänningen kommer att beviljas
tillstånd är det enligt samfundets mening onödigt alt förordna biträde före det
att asylutredningen påbörjas".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Röda
korset ser det som nödvändigt att offentligt biträde förordnas även i avvisningsärendet
och all förordnandet gäller ända tills uppehållslillslånd meddelas eller avlägsnandebeslutel
verkställs. Detta gäller särskilt i de s. k. hemlandsfallen men borde kunna
vara möjligt alt ordna även i andra fall. Däremot torde det enligt
organisationen vara praktiskt omöjligt att förordna biträde redan innan
asylförhöret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DFhar
ingen erinran mot att offentligt biträde skall kunna förordnas i direktavvisningsärenden
utan säger sig dela utredarens mening att det är angeläget att någon form av biträdeshjälp
ges i sådana ärenden. Någon form av joursyslem med jourersättning måste bli
aktuell enligt DV:s mening. Verket är tveksamt till om jurister som inte är
knutna lill en advokatbyrå bör ingå i systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rädda
Barnen och Hässleholms kommun framhåller vikten av att biträden förordnas i
fall av direklavvisningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kyrkan m. Jl. anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Vi
delar asylutredningens förslag all offentligt biträde alltid skall förord<br>
nas när det är frågan om avvisning lill hemlandet. Vad gäller avvisning till<br>
annat land än hemlandet skall biträde också förordnas "såvitt del inte är</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>311</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section694>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section695>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fråga
om utlänningens sändande till ett tredje land där risken för förföljd- Prop.
1988/89:86 ser eller vidaresändande till land där förföljelse kan inträffa
måste betrak- Bilaga 4 tas som utesluten". För oss är del angeläget att
undantagen från grundregeln att "offentligt biträde förordnas" blir
så få som möjligt och all säkerheten vid bedömningen av tredje land skärps så
att risken för förföljelse är helt utesluten. 1 övrigt delar vi
asylutredningens mening att offentligt biträde alltid ska förordnas då det är
frågan om asylsökande som till följd av minderårighet, sjukdom eller annat
liknande skäl inte ens med tolk kan förväntas utföra sin talan på ett ur
rättssäkerheten betryggande sätt".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flyktingrådet
anser att behov av biträde kan föreligga även i "klara fafl",
nämligen då frågan om flyktingstatus inte avgörs samtidigt som tillståndsfrågan.
1 "oklara fall" bör enligt rådels mening biträde omgående förordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.2
Ett rättshjälpsbesluts räckvidd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag om att låta rättshjälp och biträdesförordnande beslå lill dess
avvisning eller utvisning verkställts får ell positivt mottagande av de remissinstanser
som yttrat sig i frågan. Dessa är rättshjälpsnämnden i Malmö, invandrarverket.
Röda korset, flyktingrådet och Sociala missionen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättshjälpsnämnden
i Malmö och invandrarverket ifrågasätter dock om det är möjligt all skilja
mellan åtgärder i verkställighetsskedet och i ett nytt ansökningsärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Advokatsamfundet
anser att den beviljade rättshjälpen i avlägsnande/ tillståndsärendet bör bestå
fram till dess all samtliga med ärendet sammanhängande beslut är fattade samt
tillstånd beviljat, beslut verkställt, dvs. frågan om flyktingstatus eller
resedokument är avgjord.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>10.3
Handläggningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att invandrarverket, i stället för rättshjälpsnämnderna, skall besluta om
rättshjälp i utlänningsärenden tillstyrks av DV, besvärsnämnden JÖr
rättshjälpen, rättshjälpsnämnden i Stockholm och invandrarverket. DV anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"En
huvudtanke i rältshjälpslagstiftningen är att den myndighet/domstol där ett
ärende är anhängigt också skall besluta i rätlshjälpsfrågorna. Förordnande av
offentliga biträden i utlänningsärenden utgör närmast ett undantag från denna
princip och beslutanderätten har lagts på rättshjälps-nämnderna".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DV
fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Det
skulle innebära att en hel del onödig pappershantering upphör om<br>
uppgiften att förordna biträden och besluta ersättningar m.m. läggs på<br>
invandrarverket. DV är berett att svara för utbetalningen till biträdena<br>
också om beslutanderätten läggs på andra myndigheter än rättshjälps<br>
nämnderna".</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>312</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section696>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section697>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Besvärsnämnden för
rättshjälpen anser all förslaget om att invandrarver- Prop. 1988/89:86 ket
skall besluta om rättshjälpen synes ligga väl i linje med utredningens
Bilaga 4 intentioner att så långt möjligt förenkla, förkorta och förbilliga
handläggningen av utlänningsärendena. I delta sammanhang vill dock besvärsnämnden
poängtera att det ur principiell synpunkt kan anses olämpligt att den myndighet
som skall besluta om utlänningens "väl och ve" också skall utse
biträde. Intresset av att öka snabbheten i utredningarna måste dock enligt
besvärsnämndens mening anses vara så stort att man får bortse från de
principiella betänkligheterna. Besvärsnämnden vill dock framhålla följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Rättshjälpsnämnderna
besitter hög kompetens inom sitt fack. Denna kompelens kommer att gå förlorad
om utredningens förslag genomförs. Visserligen är de flesta rättshjälpsärenden
av dessa slag enkla, men det kan dyka upp frågor av stor svårighetsgrad även i
dessa ärenden, inte minst då del gäller frågor om biträdesersättning. Från
praxis kan nämnas frågor om retroaktiv biträdesersättning, om förhöjd
ersättning per arbetstimme, frågor om ersättning för ullägg m. m. Genom att
utredningstiden kommer att avsevärt förkortas och utlänningen i de flesta
fallen kommer att befinna sig på samma plats under hela utredningen utgår
besvärsnämnden emellertid ifrån att åtskilliga problem vad beträffar rättshjälp
i dessa ärenden kommer att försvinna. Besvärsnämnden förutsätter all DV noga
kommer att följa utvecklingen på området, genom den möjlighet som verket har
att i Dvfs förordna om rapporteringsskyldighet. Besvärsnämnden fömtsätter också
all handläggarna på utredningsslussarna erhåller utbildning om rättshjälpslagstiflningens
innehåfl".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättshjälpsnämnden
i Stockholm anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Förslaget
är ägnat alt uppfylla några av de grundläggande målsättningarna för ett väl
fungerande rätlshjälpssystem, nämligen att vara så enkelt och obyråkraliskt som
möjligt och att ge beslutsfattaren i rättshjälpsfrågan tillgång till bästa
möjliga beslutsunderlag. Utifrån de synpunkter, som kan anläggas av såväl den
enskilde rättssökanden som dennes biträde, måste det vara enklast och mest
praktiskt att kunna kommunicera med en och samma handläggare i både sakfrågan
och rättshjälpsfrågan. Från beslutsfattarens synpunkt måste naturligen
kännedom om aktmaterialet och den egna kompetensen på rättsområdet avsevärt öka
möjligheten att fatta bästa möjliga beslut i rättshjälpsfrågan beträffande
såväl rättshjälpsbehovet som — exempelvis — biträdesbyten och skälig
ersättning till biträde för utfört arbete. Om förslaget om rätt till offentligt
biträde åt asylsökande även i direktavvisningsfall genomförs — något som
stockholmsnämnden anser bör ske — blir det givetvis än angelägnare att
rättshjälpsbehovet blir bedömt av en beslutsfattare med god egen kompetens och
tillgång till bästa möjliga beslutsunderlag. S. k. länderkunskap blir väl i
åtskilliga av dessa fall av avgörande betydelse för ett riktigt
rättshjälpsbeslut. Genom att överflytta befogenheten i sistnämnda hänseende
till den myndighet, som handlägger huvudsaken, måste rimligtvis tiden för
handläggningen av rättshjälpsdelen förkortas avsevärt något som ju är betydelsefuflt
även från rättssäkerhetssynpunkt".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
anser att rättshjälpsfrågan bör kunna skötas effektivare</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>313</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section698>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section699>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>om
verket övertar administrationen. Om ett tillräckligt tillskott resurser Prop.
1988/89:86 tillförs, är verket berett att la på sig uppgiften. Verket bör då
också besluta Bilaga 4 om ersättning till biträdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser avstyrker eller är kritiska mot denna del av utredningens
förslag. Hit hör rältshjälpsnämnden i Malmö. DO, advokatsamfundet. Röda
korset, flyktingrådet. Svenska kyrkan m.fl., asylkommittén samt Hässleholms
kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättshjälpsnämnden
i Malmö anför (i sitt yttrande över SOU 1988:2):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Utredningen
har inte framfört några bärande skäl för att flytta beslutanderätten i fråga
om rättshjälp i asylärenden från rättshjälpsnämndena till invandrarverket och
arbetsmarknadsdepartementet. Intet har framkommit som stöder ett antagande att
den nuvarande ordningen på denna punkt fördröjer asylärendenas handläggning. En
överflyttning kan inte heller antas minska samhällets kostnader för offentligt
biträde i utlänningsärenden. Den principiella invändningen mot att förlägga
prövningen av biträdesbehovet hos den myndighet som beslutar i det
bakomliggande ärendet kvarstår (se vidare prop. 1972:132, s. 188 och prop.
1978/79:90, s. 188). Deltagandet av advokat i rättshjälpsnämnds beslut
innefattar en garanti för att frågor rörande offentliga biträden får en
kvalificerad bedömning. Med hänsyn till den förestående omorganisationien av
rättshjälpsverksamheten finns i vart fall inte skäl att föregripa ett ställningstagande
genom all nu flytta beslutsbefogenheten i en del av de uUänningsärenden där
frågor rörande offentligt biträde prövas av rättshjälpsnämnd. Av främst nu
angivna skäl avstyrker nämnden utredningens förslag på den nu berörda
punkten".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rältshjälpsnämnden
efterlyser en kostnadsjämförelse mellan de båda alternativen av beslutande
myndighet. Enligt nämnden måste ett överflyttande av beslutsrätten i avsevärd
mån påverka domstolsverkets rapport (1987:11) ADB-hantering av
rättshjälpsärenden m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
DO är det möjligt all den förändring som föreslagits kan framstå som befogad i
ett senare skede, om nu inledda reformer kan genomföras väl så att
invandrarverkets handläggning åtnjuter fullt förtroende i alla delar och
samspelet mellan beslutsfattare å ena sidan samt asylsökare och deras rättsliga
biträden å den andra löper ulan friktioner. I nuvarande skede avråder dock DO
bestämt från att dessa uppgifter överförs från rättshjälpsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
Svenska kyrkan m. fl. och asylkommittén hänvisar lill utlänningsärendenas
speciella karaktär då de avstyrker denna del av utredningsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Advokatsamfundet
anser att beslut om beviljande av rättshjälp som<br>
hittills bör fattas av rättshjälpsnämnden och inte av den myndighet som<br>
handlägger ärendet. Beslut om utbetalning av arvode bör också som hittills<br>
tas av rättshjälpsnämnd. Enligt samfundet talar principiella skäl mot att<br>
beslutande myndighet också skall handlägga frågan om vem som skall<br>
förordnas som biträde och vilken ersättning det förordnade biträdet skall<br>
erhålla. Samfundet anser att del för biträdels förhållande till utlänningen<br>
är viktigt att kunna peka på att biträdel är förordnat av en annan instans<br>
än den som skall fatta beslut i tillståndsärendet. Skulle förordnandet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>3j4</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section700>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section701>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>komma från invandrarverket
skulle det, uppenbarligen, vara svårt för Prop. 1988/89:86 biträdet att
förklara sitt oberoende i förhållande till staten. Skulle det Bilaga 4
vidare bli så att beslutande myndighet tog hänsyn till att vissa biträden begär
anstånd på grund av t.ex. arbetsanhopning vid förordnandet av biträdet skulle
det enligt samfundets mening rent faktiskt bli så alt biträdet inte är
självständigt i förhållande till beslutande myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Röda
korset anför att det med den föreslagna ordningen ytterst blir samma person som
t. ex. både beslutar att en person skall avvisas och om han behöver juridiskt
biträde för att bestrida beslutet. Ett sådant orent förfarande kan enligt
organisationens mening inte accepteras, oavsett om det är tidsbesparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hässleholms
kommun framhåfler att del inte är lämpligt alt den myndighet som av den
asylsökande kan upplevas som en motpart skall handha förordnandet av biträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkter lämnas av flyktingrådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>11 Företeende av läkarintyg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten
i Uppsala välkomnar förslaget i 9 kap. 6 § lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>12 Terroristbestämmelserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Det
övervägande antalet remissinstanser som yttrar sig i frågan är positiva till
utredningens förslag att bryta ut terroristbestämmelserna ur utlänningslagen
och sammanföra dem med bestämmelserna i den särskilda spaningslagen i en ny
lag. Hit hör RÅ, åklagarmyndigheten i Göteborgs åklagardistrikt, ÖB,
polismyndigheten i Malmö, polismyndigheten i Katrineholm, JO, JUSEK och
Svenska kyrkan m. Jl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RÅ
påpekar att förslaget innebär att spaningslagens regler permanentas. Enligt RÅ:s
uppfattning finns det ett behov av en översyn av terroristbestämmelsernas
innehåll. En sådan översyn bör enligt myndigheten bl.a. omfatta hur
gränsdragningen skall vara mellan åtgärder vidtagna med stöd av terroristbestämmelsema
och åtgärder med stöd av rättegångsbalkens regler eftersom del i praktiken i
vissa fall föreligger osäkerhet om var gränsen går mellan dessa två områden,
bl. a. när det gäller tvångsmedel. Enligt RÅ uppkommer också tveksamhet om
vilket regelsystem som skall tillämpas i enskilda fall och därmed också tvekan
om vilken myndighet — polis eller åklagare — som skall ansvara för de åtgärder
som vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Svenska kyrkan m.fl. anser att terroristbestämmelserna bör ses över och att
kraven på rättssäkerhet därvid bör beaktas. Enligt organisationerna måste en
utredning tillsättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DO
och regionåklagarmyndigheten i Karlstad beklagar att utredningen inte hunnit
göra en översyn av terrorislbeslämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Juridiska
Jäkulteten vid Lunds universitet anser att frågan om utform<br>
ningen av en ny terroristlagstiftning bör bli föremål för en gmndlig över<br>
syn. Denna bör enligt fakulteten inte bara behandla frågan om utländska<br>
terrorister ulan även möjligheter att ingripa mot svenska extremisliska<br>
organisationer. Bl.a. bör frågan om en eventuell kriminalisering av tillhö-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>315</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section702>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section703>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>righet till rasisliska
organisationer, vilket följer av Sveriges tillträde till Prop. 1988/89:86
1965 års FN-konvention om förbud mot rasdiskriminering, övervägas i Bilaga
4 samband med att nu gällande terrorisllagstiftning ses över. Stockholms
tingsrätt anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"I
enlighet med vad utredaren anför (s. 114) finns del skäl att under
lagstiftningsärendet fortsätta den lagtekniska och språkliga översynen. Tingsrätten
vill i detta sammanhang peka på de föreslagna 2 —4§§ "lerroristlagen".
Reglerna om avvisning från nuvarande 32 § utlänningslagen (UtlL) har här
sammanställts med reglerna om utvisning från 47 och 49§§ UtlL. De varierande
ordalagen i reglerna om handläggningen och om vad beslutet skall innehålla ger
läsaren anledning all fråga om verkliga skillnader föreligger".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
kurdernas vänner i Storstockholm vänder sig mot att spaningslagens regler som fn.
är tidsbegränsade permanentas genom förslaget. Föreningen avstyrker förslaget
till lag om särskilda åtgärder tifl förebyggande av vissa våldsdåd med
internationell bakgrund och kräver att terrorislbeslämmelserna upphävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>316</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section704>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section705>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Sammanställning
av remissyttranden över</span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop-1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>betänkandet
(SOU 1988:2) Kortare väntan</span><span style='font-size:14.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>'' </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
sedvanligt remissförfarande har yttranden över betänkandet avgetts av justitiekanslern
(JK), domstolsverket (DV), besvärsnämnden för rättshjälpen (besvärsnämnden),
rikspolisstyrelsen (RPS), rältshjälpsnämnden i Stockholm, rättshjälpsnämnden i
Malmö, socialstyrelsen, generaltullsty-relsen, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS),
statens invandrarverk (invandrarverket), diskrimineringsombudsmannen (DO),
statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), riksdagsmännens ombudsmän (JO),
Sveriges advokatssamfund (advokatsamfundet). Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO),
Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR), Föreningen Sveriges polischefer.
Svenska röda korset (Röda Korset), Rädda barnens riksförbund (Rädda Barnen),
svenska kyrkans centralstyrelse, Sveriges frikyrkoråd, de fria kristna
samfunden råd, SST/delegationen för vissa trossamfund, ortodoxa och österiändska
kyrkors ekumeniska råd, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), skolöverstyrelsen
(SÖ), bostadsstyrelsen, Svenska kommunförbundet (kommunförbundet),
landstingsförbundet. Botkyrka kommun, Stockholms kommun, Södertälje kommun,
Uppsala kommun, Norrköpings kommun, Karlskrona kommun, Malmö kommun, Göteborgs
kommun, Bräcke kommun, Skellefteå kommun och, riksförbundet för personal vid
invandrarbyråer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
har bifogat yttranden från polismyndigheterna i Stockholm, Göteborg, Malmö,
Uppsala, Katrineholm, Linköping, Växjö, Helsingborg, Trelleborg och Umeå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen
SACO/SR har utan eget ställningstagande överlämnat yttranden från förbundet
för jurister, samhällsvetare och ekonomer (JUSEK) samt Sveriges
psykologförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kyrkans centralstyrelse, Sveriges frikyrkoråd, de fria kristna samfundens råd, sst/delegalionen
för vissa trossamfund, ortodoxa och österländska kyrkors ekumeniska råd har
avgett ett gemensamt yttrande. I det följande redovisas organisationerna som
svenska kyrkan m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
har yttranden kommit in från svenska delegationen i Geneve, sociala missionen, asylkommitlén
i Sverige (asylkommitlén), svenska ambassaden i Santiago, svenska ambassaden i
Dhaka , Hässleholms kommun, Umeå kommun och Svenska föreningen för barn- och
ungdomspsykiatri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hur
mycket kan väntetiderna förkortas?</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Röda
korset, Rädda barnen, svenska kyrkan m.Jl, asylkommittén samt JK<br>
instämmer samtliga med utredningens förslag om vikten med kortare<br>
väntetider. De vill emellertid betona all effektivitetstänkandel inte får gå<br>
ut över rättssäkerheten. Svenska kyrkan m.fl. framför att det kommer att<br>
bli svårt att uppnå utredningens målsättning med en handläggningstid på<br>
sexmånader.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>317</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section706>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section707>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges polischefer anför:</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
5 "För att nå målet måste passlösheten, gränskontrollen och
verkställigheten av avlägsnandebeslut ägnas ytterligare uppmärksamhet.
Ifrågasätter ökande asylinvandring. Utredningens bedömning av den slutliga
handläggningstidens längd förefaller optimistisk. I princip bra med förkortade
handläggningstider men man får se upp med att effektiviletsvinsterna inte äts
upp av kvardröjande trögheter och brister i t. ex. tillstånds- och avlägs-nandeprocessen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sociala
missionen framför att för all förläggningsvislelsen verkligen skall hållas på
högst sex månader måste regeringen vidta speciella åtgärder för att stimulera
kommunerna och landslingen att bygga bostäder, samt ge resurser för AMS till
inskolning i det svenska arbetslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Inrättande
av utredningsslussar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rädda
barnen, svenska kyrkan m.fl., sociala missionen, landstingsförbund det, socialstyrelsen
samt yK tillstyrker inrättandet av särskilda utredningsslussar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
och socialstyrelsen anser att det är viktigt att slussarnas kapacitet är så
väl utbyggd att alla asylsökande som hänvisas dit också utreds där och att
slussarna inte blir ännu en uppehållsplats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ambassaden
i Dhaka anför följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Inrättandet
av utredningsslussar skulle också kunna medföra minskat behov av remisser till
utlandsmyndigheterna och därigenom kortare handläggningslider totalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förutsättning är dock att utredarnas specialistkompetens också inbegriper
grundliga insikter i politiska, social och ekonomiska förhållanden i de
asylsökandes hemländer."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksförbundet
för personal vid invandrarbyråer är tveksamt om systemet med några få
utredningsslussar kommer att fungera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Umeå
kommun vill ha en mindre utredningssluss placerad i Norrland. Kommunen anser
all kostnaderna för långa transporter från Norrland och inackordering av
asylsökanden i avvaktan på plats på utredningssluss kan bli avsevärda och
avstånden kan innebära fördröjningar i utrednings- och placeringskedjan. Den
ersättning för anordnande av inackordering i kommuner för asylsökanden i
avvaktan på plats på en sådan sluss bör omfatta ersättning inte bara för den
asylsökandens kostnader utan även kostnader för del arbete
flyktingmottagningarna i samband med detta förutsätts utföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Utredningsansvaret
när direktavvisning aktualiseras</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO,
svenska kyrkan m.fl.,och sociala missionen anser att statens invandrarverk bör
ta över utredningsansvaret när direktavvisning aktualiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Asylkommittén anser att
några direklavvisningar i princip inte bör före<br>
komma. När del gäller barnfamiljer bör det inte tillåtas alls.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>318</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section708>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section709>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges polischefer betonar att för att systemet med utred- Prop.
1988/89:86 ningsslussar skall fungera måste förfarandet vid direktavvisning effektivi-
Bilaga 5 seras. Gränskontrollen är inte lillfredsställande för att nå upp till
detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JK
framför följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Polismyndigheten
på gränsorten bör svara för den fullständiga asylulred-ningen om fråga om direktavvisning
aktualiseras i samband med inresekontrollen. Det förulsälter emellertid all
invandrarverket engageras i utredningen redan i del inledande stadiet och att
verket får hålla en viss jourberedskap."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Styrningen
av asylsökande till utredningsslussar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DO,
.svenska kyrkan m.fl., Hässleholms kommun samt riksförbundet JÖr personal vid
invandrarbyråerna är tveksamma till de föreslagna tvångsåtgärderna. Eventuella
kriterier för vilka asylsökande som skall få vistas i en kommun i stället för
på en sluss skall preciseras myckel noga. Hässleholms kommun säger vidare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Om
slussarna fungerar kommer människor frivilligt all söka sig dit. Att med
poliseskort bli förd till en sluss kan inte öka förtroendet för utredarna på så
sätt att den asylsökande blir mer benägen att lita på sin omgivning. Kommunen
är positiv till de undanlag i tvånget att resa tifl en sluss som utredaren
föreslår och menar alltså all större mått av frihet skall råda."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Asylkomtnittén
betonar att barn- och barnfamiljer inte får sältas i förvar eller utsättas för
andra tvångsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Norrköpings
kommun och Malmö kommun är positiva till att de asylsökande skall vistas på en
utredningssluss för att utredas. Det bör utarbetas mycket klara riktlinjer som
bör vara gemensamma för hela riket när det gäller vilka skäl en utlänning kan
åberopa för att inte behöva bege sig till en utredningssluss. Göteborgs kommun
anser att det vore värdefullt med ett förtydligande av vilka dessa skäl skulle
kunna vara. Detta skulle nämligen enligt kommunen minska risken för olika
bedömningsgrunder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunförbundet
anser att undantag från principen om hänvisning till ulredningssluss börvara så
restriktiv som förutsatts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Röda
korset framför följande när det gäller undantagskrilerierna för vistelse på
utredningssluss:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Undantagskriterierna
bör preciseras och omfatta nära anhörig och medicinska och humanitära skäl.
Lämpligt att slussarna delas i geografiska upptagningsområden för all förenkla
hänvisning av asylsökande m.m. Viktigt att de asylsökande kommer i närhet av
anhöriga och vänner."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunerna
i Göteborg, Malmö, Södertälje och Norrköping anser att det<br>
är polismyndigheten som bör avgöra att en asylsökande skall inställa sig på<br>
en ulredningssluss för asylulredning. Prövningen av undanlag från princi<br>
pen om hänvisning till utredningssluss bör göras i samråd med respektive<br>
kommun enligt Göteborg.s-, Malmö- samt Södertälje kommun samt Kom<br>
munförbundet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>319</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section710>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section711>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>RPS betonar att polisen
inte kan avgöra om en asylsökande slipper Prop. 1988/89:86 vistas på en
sluss. Denna bedömning bör ankomma på den sociala myndig- Bilaga 5 heten.
Polisen kan enligt RPS vid behov hjälpa till med handräckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
kommun ser positivt på förslaget alt föra över ansvaret för utredning av
asylsökandes anknytning samt organisationen av busstrans-porler lill
förläggningar på statliga myndigheter. Tidigare har detta ansvar åvilat
kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
framför all det är viktigt att utredningsarbetet planeras noggrannl. Styrelsen
delar inte utredningens uppfattning all direklinresta asylsökande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"som
hänvisats till en ulredningssluss och inställt sig där torde som regel inte
kunna höras direkt vid ankomsten eftersom förhöret måste planeras och tolk
finnas till hands."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
anser i stället att kravet måste vara all förhöret har planerats i förväg för
den asylsökande som vistas på annan ort och skall åka till utredningssluss för
förhör. Styrelsen delar inte heller utredningens uppfattning alt möjligheterna
till förvarslagande skall vidgas till att omfatta även de som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"inte
följer en anmaning att inställa sig på en utredningssluss för asylförhör".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ansvar
för asylutredningarna vid utredningsslussarna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
remissinstanser utom RPS och SACO/SR är positiva till att invandrarverket tar
över ansvaret för asylutredningarna. RPS och SACO/SR anser däremot att
utredningsansvaret bör ligga kvar hos polisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Asylkomtnittén
anser att utredningsansvaret och beslutanderätten skall läggas på en civil
nämnd som tillsammans med invandrarverkels tjänstemän utgör en s k tvärfacklig
grupp. Även riksförbundet för personal vid invandrarbyråer och Svenska
föreningen för barn- och ungdomspsykiatri anser all någon form av asylnämnd bör
inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
föreningen för barn- och ungdomspsykiatri föreslår vidare all det skall
lagstiftas om att frågan om uppehållstillstånd avgörs i neutrala, politiskt
tillsalla nämnder med lekmän och jurister. Då säkras enligt organisationen
demokratisk insyn och då blir de utredande och beslutande instanserna klart
åtskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ärendehandläggningen
vid utredningsslussarna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
instämmer i utredningens förslag all beslut i klara bifallsärenden bör kunna
fattas snabbt. RPS anser vidare att tidsbegränsat uppehållstillstånd bör kunna
utfärdas för passlösa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DO
anser att det är viktigt för alt rationalisera handläggningen av<br>
asylärenden att frågeformuläret ses över. DO framför vidare all barnens<br>
situation måste beaktas mycket mer.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>320</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section712>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section713>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>7?7? F tillstyrker
förslaget att koncentrera asylutredningarna till utred- Prop. 1988/89:86 ningsslussar.
RRV instämrher vidare i utredningens bedömning att en Bilaga 5 tidig
sortering för att klassificera de olika ärendena är viktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Advokatsamfundet
ifrågasätter öm det inte vore effektivt att sätta en tidsgräns inom vilken ett lillståndsärende
skall vara avgjort vid äventyr att utlänningen annars erhåller sökt tillstånd
om det ej beror på utlänningen att ärendet fördröjs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>X4
CO/ST? framför följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Verksamheten
vid utredningsslussarna bör renodlas tifl att enbart ta fram ett så bra
beslutsunderlag som möjligt. Polisen bör få starkt förbättrade fömtsättningar
att ställa rätt frågor vid förhören, samt tillståndshandläggare bör få
möjlighet att vid behov ställa kompletterande frågor. Verksamheten måste flyta
jämt och balanser får aldrig byggas upp. Del är därför mycket viktigt att
tillståndshandläggare inte splittras meflan de utredande uppgifterna och t ex
beslutsfattande i ärenden, där balanser kan byggas upp vid slussarna.
Arbetssättet hos handläggarna bör ändras så att det blir mer flexibelt. Ett mer
gmppinriktat arbetssätt förordas, så att bortovaro av en viss handläggare inte
påverkar handläggningstiderna."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksförbundet
för personal vid invandrarbyråer anser att alla barn bör utredas av kompetent
personal. Utgångspunkten för planeringen och insatserna skall vara alt så
många asylsökande som möjligt får stanna i Sverige..</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Verksamheten
i övrigt vid utredningsslussarna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
anser att del är möjligt att genomföra den inledande hälsoundersökningen på
slussen utan att vistelsetiderna förlängs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
betonar att det är viktigt för barnen att ha tillgång till den barnpsykiatriska
sakunskap, som finns inom landstingens ordinarie versamhet. Även för vuxna
erfordras psykiatriska stödresurser. Kostnaderna bör, enligt
landstingsförbundet, bestridas av statsmedel. Även Malmö kommun anser att det
är viktigt att slussarna utformas på ett sådant sätt all socialt och medicinskt
stöd kommer att vara fullgott under utredningstiden. Det är viktigt alt
familjer med barn saml ensamstående barn får extra stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
föreningen för barn-och ungdomspsykiatri anför alt samarbete bör ordnas lokalt
med samhällets offentliga och frivifliga resurser, t ex med psykiatriska,
barnpsykiatriska (PBU/BPU) och barnmedicinska mottagningar och socialtjänsten
som naturliga konsultpartners, och så att inte bara de juridiska ombuden ulan
också Röda Korset och andra frivilliga får möjlighet att besöka och på olika
sätt bistå de asylsökande och deras familjer på utredningsslussarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
hänvisar till sin utredning "Behov av åtgärder för att förbättra
flyktingbarnens situation under det första mottagandet i Sverige".
Styrelsen anför vidare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Vi
instämmer i utredningens uppfattning att frågor regelmässigt bör</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ställas om barnens
situation. Asylsökanden skall ges möjlighet till socialt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>321</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 86</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section714>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och psykologiskt stöd av
personalen på slussen. Personalen bör därför ha Prop. 1988/89:86 kunskaper
om bl a barns behov och människor i kris och personalen bör få Bilaga 5
handledning. Slussarna bör samarbeta med kommuner och.landsting och genom
tjänsteköp tillgodose behovet av expertis och specialistkompetens. Styrelsen
anser att sjukvårdspersonal på slussen bör ha sin organisatoriska hemvist inom
den reguljära sjukvården."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av utredningsresurser vid och utanför slussarna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen,
invandrarverket. Föreningen Sveriges polischefer, SACO/SR och Lö betonar vikten
av att tillräckligt med resurser tiflförs så att de önskade handläggningstidema
kan håflas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Snabb
utflyttning från utredningssluss till annan förläggning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
betonar att en fömtsättning för snabba utflyttningar är att de asylsökande
flyttas gruppvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Fortsatt
inkvartering på förläggning i väntan på beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen,
invandrarverket, RRV, LO, Röda korset, Stockholms kommun, Norrköpings kommun saml
Botkyrka kommun tillstyrker utredningens förslag all flyktingar med tillstånd
prioriteras vid utflyttning i kommun. RRV konstaterar vidare alt delta dessutom
ger en ansvarsfödel-ning mellan stat och kommun så att staten tar hand om
asylsökande och kommunema om flyktingar. Eventuella beredskapsförläggningar för
flyktingar som inte omedelbart kan ges kommunal placering bör, enligt RRV ske
i kommunal regi. Stockholms kommun anser att det är viktigt att invandrarverket
ser lill alt del finns tillräckligt med förläggningsplatser så att alla
asylsökande kan vistas där. Kommunförbundet saml Södertälje och Hässleholms
kommuner anser att det bör klargöras om de asylsökande som bor i kommunerna
kommer alt omfattas av det kommunala flyktingmottagandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Asylkommittén
är däremot starkt kritisk till att samla flyktingar i stora förläggningar utan
anser att även asylsökande skall få bo i en kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen,
svenska kyrkan m.fl och sociala missionen anser att barnfamiljerna bör
särbehandlas och i möjligaste mån placeras ul i kommuner direkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
tillstyrker utredningens förslag och upplyser om att verket kommer att skärpa
sin praxis beträffande förläggningsvistelse fr om maj månad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges polischefer anser att det bör finnas styrmedel när<br>
det gäller placeringen vid övriga förläggningar liknande som föreslagits<br>
vad gäller överföringen till slussar. Förläggningar för asylsökande bör ej<br>
läggas nära ulredningsslussar för att säkerställa en störningsfri utrednings<br>
lakt. Förläggningarna bör ej vara för stora. Del kan ge ordnings och<br>
säkerhetsproblem.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>322</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section715>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section716>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hässleholms
kommun anför följande:</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:308.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Kommunen
saknar en diksussion om vad som händer om två veckors tiden på slussen inte går
all genomföra. Kommer den asylsökande all få stanna längre på förläggningarna?
Flyttas de asylsökande ändå ut innan de fåll tillstånd om det dröjer med ett
beslut i deras ärende?"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehåfl
i förläggningsverksamheten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser betonar vikten av ett positivt innehåll i förläggningsverksamhelen.
LO anser att det är viktigt att skapa en aktivare tillvaro för de asylsökande,
t ex genom studier och andra former av meningsfull sysselsättning. Vissa
uppgifter inom förläggningens verksamhet bör, enligt LO, kunna skötas av de
asylsökande själva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rädda
barnen vill all förläggningsverksamheten utvärderas saml att särskilda föriäggningar
inrättas för barnfamiljer. Även Malmö kommun anser att del skulle vara positivt
all placera barnfamiljer och ensamslående barn på speciella förläggningar.
Dessa får då specialkompetens när det gäller bemötandet och mottagandet av
dessa grupper. En väl anpassad skolgång bör genomföras för barnen. Göteborgs
kommun framför att det är angelägel att utredningens intentioner om en
kvalitativt god förläggningsvistelse genomförs och att tillräckliga resurser
avsätts för detta. Speciellt angeläget är det enligt Götebors kommun all
uppmärksamma barnens situation inte enbart materiellt utan också ur psykosocial
synvinkel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
däremot anser att man bör undvika specialindelning av förläggningarna.
Riksdagen skall ej detaljstyra förläggningsstrukturen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kyrkan m. fl. samt sociala missionen anser att folkrörelserna har en viktig
uppgift på förläggningarna. Sociala missionen betonar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Det
är myckel viktigt att utlänningarna bereds möjlighet att della i respektive
förläggningsorts idrotts- och kulturliv. Myckel viktigt är att man även lar
hänsyn lill utlänningarnas behov av religiös verksamhet. I den mån del finns
barn och ungdom måste särskilda insatser göras för all stimulera dem och hjälpa
dem i deras krisupplrvelser. Särskilda ekonomiska resurser bör ställas till
förfogande för de organisationer som engagerar sig i arbetet på
förläggningarna."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hässleholms
kommun framför följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"En
fördjupad diskussion behövs om vilket samarbete stal och kommun<br>
skall ha vad gäller förläggningar. Skol- och frilidsfrågor, hälso- och sjuk<br>
vård och mycket annat måste regleras på ell helt annat sätt än hittills. Av<br>
stor betydelse är också kommunens möjlighet att påverka standarden på<br>
flyktingförläggningen. Vissa minimikrav på hur en förläggning skall skötas<br>
bör snarast upprättas. Kommunen vill framhålla att det är mycket viktigt<br>
att människor inte flyttas omkring från den ena förläggningen till den<br>
andra. Kommunen är positiv till förslaget att människor skall bo kort lid<br>
på förläggning.Kommunen menar också att även asylsökande som får<br>
vänta länge på beslut skall bo i en kommun. Slutligen anser kommunen att<br>
barnen inte behandlats tillräckligt i utredningen. Kommunen är positiv tifl</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>323</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section717>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section718>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förslaget alt barn skafl
utredas om behov föreligger. Barnexpertis av olika Prop. 1988/89:86
kategorier bör finnas vid varje förläggning och utbildningsinsatser göras
Bilaga 5 för att utbilda även sjukhusens barnpsykologer, lärare mfl för att på
ett bättre sätt möta dessa barns behov."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
socialstyrelsen anser att det är viktigt med samarbete mellan förläggningarna
och kommunerna och landstingen. Angeläget att de som vistas på föriäggningama
får tillgång till det utbud av meningsfulla verksamheter som finns i samhället
samtidigt som det finns uppenbara behov av bl a socialt, psykologiskt och
medicinskt stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksförbundet
för personal vid invandrarbyråer anser att program bör inrättas på
förläggningarna för att inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bara
sysselsätta barnen utan också vid behov rehabilitera dem. även om de sedan
utvisas har det betydelse hur de behandlats i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av förläggningsplatser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
har här framfört att behoven av disponibel kapacitet för avlastning bör vägas
in. Det rör sig om 10% av det totala antalet personer som föriäggningen är
disponerad för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>övriga
synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
av de övriga synpunkterna som remissinstanserna för fram är ett behov av ökad
tolk- och översättarservice samt ett behov av underlag i form av bättre
statistik och planeringunderlag från invandrarverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>AMS
anser att en snabbare handläggning av asylärenden och en lösning av
bostadsfrågan ger bättre tillgång till arbetskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
påpekar att utredningen inte har tagit upp tolkens centrala roll när det
gäller att få fram en komplett och riktig gmndutredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DO
anser att Sverige bör ha statistik på följande områden: antalet asylsökare, direktavvisade
per nationalitet och avvisningsland, övriga asylsökare med fördelning på avslag
saml verkställda och icke verkställda utvisningsbeslut, liksom givna
uppehållstillstånd. Allt fördelat efter nationalitet, etnisk gmppering, ålder,
kön, familjestatus, gmnd för uppehållstillstånd samt land tifl vilket ev
verkställighet ägt mm. Statistik bör även vara uppdelad på etniska minoriteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7?7?F
framför att bidragssystemet bör göras enhetligt. Samtliga flyktingar, även
sådana som fortfarande vistas i förläggning, bör få sitt uppehälle enligt
socialtjänstlagen. Kommunerna kan sedan återsöka bidraget. Bidragsrutinerna
för utbetalning till kommunerna bör göras smidigare och snabbare än idag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
påpekar att det är nödvändigt att bygga upp en tolk- och<br>
översättningsservice i anslutning tifl slussorterna, som betjänar både poli-<br>
ser,lillståndshandläggare och biträden. Annars kommer språksvårigheter<br>
och översättningsproblem av åberopade handlingar att omöjliggöra en</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>324</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section719>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section720>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förkortning av
handläggningstiderna. Ett joursystem behöver införas för Prop. 1988/89:86<br>
biträden så att de kan medverka i direktavvisningsärenden.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kyrkan m.fl menar att kraftfulla åtgärder behövs för att öka det kommunala
mottagandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SÖ
säger sammanfattningsvis</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Såväl
i fråga om skolgång för barn och ungdom som svenskundervisning för vuxna
föreligger en rätt till utbildning för den enskilde och en däremot svarande
skyldighet för kommunen att tillse att berörda individer får åtnjuta
utbildning. Dessa förhållanden måste således beaktas i det fortsatta
lagstiftningsarbetet med anledning av betänkandet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bostadsstyrelsen
föreslår en tillfällig statlig hyresförlustgaranti för lägenheter som
tillkommit på grund av flyktingars bostadsbehov. Styrelsen föreslår vidare ett
produktiohkstöd till nybyggda lägenheter i vissa kommuner med en omfattande
bostadsbrist även utanför de tre stotstadssområdena. Slutligen föreslår
styrelsen att regeringen inrättar en delegation knuten till
bostadsdepartementet med uppgift att stimulera och stödja kommunernas
mottagande av flyktingar bl a vad avser bostäder samt stödja kommunernas
arbeta att motverka en negativ segregation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunförbundet
anser att förslaget om att ordna tillfälliga kommunala inkvarteringar är eri
godtagbar lösning endast i undantagsfall när mer permanenta bostadslösningar är
nära förestående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
anser att det är nödvändigt att landstingen i god tid får information om
invandrarverkets planer på att öppna respektive lägga ned förläggningar så att
sjukvården ges fömtsättningar att planera sin verksamhet. Landstingen bör på
samma sätt som kommunerna kunna anordna utbildning för sin personal med
statliga medel. Föreslår att det anslag som statens invandrarverk disponerar
för särskilda bidrag till landsting åtminstone fördubblas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Södertälje
kommun anser att det behövs vägledande uttalanden om kommunen kan fördela
lägenheter till flyktingar som anvisats plats i kommunen med förtur och utan
den individuella prövning som annars sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Norrköpings
kommun framför att en viktig förutsättning för aktiva arbetsmarknadsinsatser i
flyktingmottagandet är att kommunen erhåller tillräckligt antal undervisningstimmar
för svenskundervisning, Grund-SFI. Kommunen vill också betona de problem som
finns med bristen på bostäder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksförbundet
för personal vid invandrarbyråer upplever att skolan är ganska handfallen när
det gäller arbetet med krigsskadade barn. Här finns ett stort utbildningsbehov.
När de gäller svårigheterna att få fram kom-munplalser anser riksförbundet att
en undersökning av dessa svårigheter behöver göras. En djupare analys av dessa
problem saknas. Riksförbundet saknar en belysning av tolkfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>325</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section721>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section722>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Umeå kommun vill ha ett
avsnitt med om invandrarverkets service till Prop. 1988/89:86<br>
kommunerna i fråga om prognoser och annat planeringsunderlag.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tidsåtgången
hos de offentliga biträdena</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Advokatsamfundet
anser alt biträdets arbete måste få la den tid som behövs och anser därför att
någon tidsbegränsing inte kan göras. Övriga remissinstanser anser däremot att
det är angeläget att tidsåtgången minskar och att tiderna hålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Besvärsnämnden
för rättshjälpen pekar på att utredaren inte nämnt vilka följder det får om
biträdena inte håller tiden. Nämnden hänvisar till ett regeringsrättsfall som
lyder på att det inte går att tidsbegränsa ett förordnande generellt. Det är
det enskilda ärendet som avgör hur lång tid som behövs. En förbättrad
kommunikation mellan biträdel och klienten kommer enligt nämnden att medföra
att ärendet handläggs snabbare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättshjälpsnämnden
i Malmö saknar, bortsett från vad utredningen föreslagit om ökade
utbildningsinsatser, konkreta förslag om hur lidsåtgången skall kunna
begränsas hos de offentliga biträdena. Detta bör, enligt rätthjälpsnämnden,
kunna belysas i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Nämnden ställer sig tveksam
till om det går att hålla tidsgränsen två veckor. Möjligheterna borde öka om
biträdet får utredningen samtidigt med förordnandet. Bättre beslutsmotiveringar
ökar också möjligheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Åtgärder
för att öka tillgången på offentliga biträden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga,
utom rättshjälpsnämnden i Stockholm, understryker viklen av ökade
utbildningsinsatser. DO bedömer att utbildning är viktigt. Framför allt anser
DO att den formen av gemensam utbildning, där förståelseklyftorna överbryggas,
är viktig. DO anser emellerilid inte att det är utebliven utbildning som
förklarar bristen på biträden. Han anser att bristen snarare har framkallats p.
g. a. att biträdena inte får "yrkesmässigt gensvar".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser anser att de ekonomiska villkoren är viktiga. Besvärsnämnden
tar särskilt upp den orimligt långa tid det kan ta innan biträdena får ut sin
ersättning. Såväl besvärsnämnden som DV avstyrker att biträdena i
utlänningsärendena skall få högre ersättning än vad som utgår till biträden i
övrigt enligt rättshjälpslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Åtgärder
för att minska liggtiderna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
pekar på pågående arbete med all rationalisera ärendehanteringen och öka beslutskapacileten.
Invandrarverket betonar vikten av arbetstillfredsställelse och trivsel för att
bl. a. motverka "utbrändhet". Detta får inte glömmas bort i omorganisationsarbetel,
anser invandrarverket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7v7?
Kanser att invandrarverkets ledning måste ges resurser för fortlöpande
uppföljning och kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten
i Helsingborg lar upp frågan om förvarsfall, som vän<br>
tas öka. Detta kräver snabba beslut från invandrarverket. Polismyndighe-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>326</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section723>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section724>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ten föreslår därför att en
särskild direktavvisningsgrupp skall finnas hos Prop. 1988/89:86
invandrarverket: En sådan grupp skulle,enligt polismyndigheten, medföra
Bilaga 5 bättre praxis och likformiga beslut samt ge enklare och snabbare
kontakter mellan polisen och invandrarverket. SACO/SR förordar ett gmppinriktat
arbetssätt vid handläggningen av lillståndsärenden. Arbetsuppgifterna behöver
cirkulera för att möjliggöra ökad flexibilitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Utlandsmyndigheternas
medverkan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Kyrkan m.fl. och Rädda Barnen vill att utlandsmyndigheternas allmänna rapporter
skall delges även ombuden och frivilligorganisalioner-na.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
understryker vad utredningen säger om möjligheterna att tillfälligt förstärka
vissa ambassader med personal från verket och arbetsmarknadsdepartementet. Viss
ambassadpersonal borde få tillfälle att "prya" hos invandrarverket.
Utlandsmyndigheternas medverkan är oerhört viktigt; Polismyndigheten i Växjö
anser att polispersonal bör få samma möjligheter till tjänstgöring och
utbildning vid utlandsmyndighet som personal från invandrarverket och
regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten
i Helsingborg anser att även polispersonalen bör få del av information från
ambassaderna. Den kan kanaliseras via RPS.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ambassaderna
anser att de utredningar de får i uppdrag att göra ofta är relativt
lättarbetade. Det är mest en resurs och: prioriteringsfråga om rapporterna inte
görs i tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ambassaden
i Santiago visar på några praktiska lösningar — samordning med kurirposltider,
möjligheterna att utnyttja krypterat telex samt mera allmängiltiga ambässadrapporter
som skufle kunna utgöra basmaterial för flera asylärenden rörande visst land.
Slutligen tar ambassaden upp vikten av samverkan mellan svenska myndigheter och
utlandsmyndigheterna. Man bör utnyttja de möjligheter som ges att tjänstgöra
tillfälligt hos varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ambassaden
i Dhaka peklar på UD i Stockholm som kunskapskälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DO
påpekar alt remisserna till utlandsmyndigheterna skall vara fullständiga och
även omfatta biträdets kompletteringar. Vidare anser DO att tjänstemännen i
större utsträckning måste beakta information via vederhäftig journalistik och.sådant
som kommer från internationella människo-rätlsorganisalioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Underrättelse
om beslut'</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS,
polismyndigheten i Uppsala, svenska kyrkan m.fl. och Rädda Barnen anser att
underrättelse skall ske även till den asylsökande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
instämmer med utredningen i att beslut bör delges av personal från
invandrarverket vid den förläggning som den asylsökande vistas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten
i Växjö anser att svårigheterna med.delgivning av<br>
avlägsnandebeslut inte beror på polisens rutiner utan på att utlänningen<br>
undandrar sig delgivning; En sådan taktikunderlättas, enligt polismyndig-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>327</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section725>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section726>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>heten, av den gmndlagstadgade
offentlighetsprincipen ifråga om myndig- Prop. 1988/89:86 heternas beslut.
Polismyndigheten anser inte att de svårigheter som utre- Bilaga 5 dåren
angivit undanröjs genom att förläggningspersonalen delger beslutet om
avlägsnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten
i Uppsala avstyrker utredningens förslag när det gäller frågan om när en
asylsökande skall anses delgiven utvisningsbeslutet. Om detta skafl anses ha
skett redan när underrättelse om utvisningen lämnats till det offentiga
biträdet avhänder sig polismyndigheten den enda möjligheten den har att
personligen delge den asylsökande beskedet och samtidigt hålla ett
verkställighetsförhör. Polismyndgheten tror inte att biträdet skulle medverka
till inställelse i någon högre grad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
poängterar att den verkställande polismyndigheten måste få tiflgång lill
delgivet beslut, oberoende av vem som delger det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rädda
Barnen anser att fristen skall räknas från den tidpunkt då beslutet nått den
asylsökande. Samma ståndpunkt intar advokatsamfundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Verkställighet
av utvisningsbeslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rädda
Barnen anser att frivillig verkstäflighet skall utgöra huvudregeln.
Polisorganisationerna och SACO/SR tror däremot inte att frivillig verkställighet
kommer att fungera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges Polischefer, polismyndigheten i Malmö samt SACO/SR tycker att det är
bra att det inte skall gå att anföra nya omständigheter i
verkställighetsskedet, men är tveksamma tifl hur det kommer att fungera med ett
system med ny ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten
i Växjö tror att nuvarande förhalningstaktik kommer att användas även i det nya
systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Advokatsamfundet
avstyrker förslaget, bl. a. med hänvisning till att inte står i
överensstämmelse med Europakonventionen. 1 stället bör det, enligt samfundet,
klargöras att polisen omedelbart skall besluta om överlämnandet av ett verkstäflighetsärende
och inte, som i dag, vänta till dess att de fåll kontakt med utlänningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Effektivare
inresekontroll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
remissinstanser är ense om att gränskontrollen behöver förbättras.
Invandrarverket, Föreningen Sveriges polischefer, RPS och flertalet av
polismyndigheterna anger att polisen behöver ökade resurser. Polisorganisationerna
hänvisar till den samhällsekonomiska vinst som kan göras genom att
inresekontrollen effektiviseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Generaltullstyrelsen
föreslår ett samarbete mellan tullen och polisen i stället för utökade resurser
på polissidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
och polismyndigheten i Helsingborg anser att samarbetet mellan tull och polis
fungerat dåligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
framhåller att utökade resurser inte fullt ut kan avhjälpa bristerna. En stor
del av problemet beror på bristande gränskontroll hos övriga nordiska länder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>328</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section727>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section728>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten i
Stockholm pekar på att en bra gränskontroll kan göra Prop. 1988/89:86 det
möjligt att ta hand om falska handlingar så alt de inte används av nya Bilaga
5 asylsökande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>ökade
utbildningsinsatser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
remissinstanser anser att utbildning är viktigt och flertalet poängterar
behovet av ökad utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rädda
Barnen anser att utbildningen bör rikta sig även till flyktingombuden.
Polismyndigheten i Helsingborg vill att invandrarverket tillförs resurser för
att anordna utbildning för polispersonal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
anser att det är riktigt att verket får ett övergripande utbildningsansvar, men
att detta fömtsätter att verket tillförs erforderliga resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DO
poängterar att gemensam utbildning för dem som är berörda är värdefull,
eftersom man därigenom kan överbrygga förståelseklyftor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten
i Helsingborg framför synpunkten att poliser skulle kunna få ledsaga utvisade
personer. Då lär de sig resvägar, flygplatser och flygplanstyper m. m.
Därigenom kan de sedan lättare kontrollera de asylsökandes uppgifter. De
skulle vidare få bättre länderkunskap om de i anslutning till en sådan resa
fick tjänstgöra några veckor vid en utlandsmyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
anser att utbildningen är en statlig angelägenhet. Förbundet vill ha en
väsentlig ökning av nuvarande bidrag till landstingen, som utgör 3 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
föreningen för barn- och ungdomspsykiatri anser att utredaren inte definierat utbildningsbehovet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
framför all det bör finnas en central utbildningsorganisation, så att
utbildningen inte sköts av handläggare vid slussarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Beredskap
för att möta variationer i antalet asylsökande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
hänvisar till förslaget om en ny principorganisation för statens invandrarverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
tillstyrker utredningsförslaget. SACO/SR vill dock peka på att förändringar i
andelarna beslut där del är klart att den asylsökande får stanna och mer
komplicerade avvisningsbeslut kräver flexibilitet. När det rör sig om små
grupper handläggare vid slussama, kan det bli problem med utökning och/eller
resursomfördelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ekonomiska
konsekvenser av förslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
anser att den realistiska ekonomiska nettoeffekten av utred<br>
ningsförslagen är svårbedömbar. Statskontoret har räknat på fördyringar<br>
na för förvaltning och förläggningsverksamhet och skattat dem till 30-40<br>
milj. kr. Detta skall ställas mot utredningens uppskattade besparingar i<br>
storleksordningen 400 — 500 milj. kr. Det räcker emellertid inte med en<br>
bart förkortade handläggningstider, enligt statskontoret.Om det ekono-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>329</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section729>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section730>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>miska nettot skafl man
realiseras, måste problemen med bostäder och Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>arbete m. m. lösas.
Statskontoret anser att man kan vara säkrare på kost- Bilaga 5</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nadsökningar än
minskningar. Med hänsyn till den rådande situationen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>får dock inte detta hindra
att man genomför förslagen. Statskontoret</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>manar till viss
försiktighet med att bygga ul förvaltningsapparaten och att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gå in på andra åtaganden.
Invandrarverket bör vara uppmärksam på</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
hänvisar till det fortsatta arbetet med översynen av sin organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>.45
instämmer med utredningen i att det är viktigt att även andra delar av flyktingmottagningen
fungerar om man skall uppnå besparingseffekter. AMS anser vidare att:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Det
är viktigt att anpassa de arbelsmarknadspolitiska åtgärderna tifl flyktingars
behov — häri ligger stora samhällsekonomiska vinster."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
kommun och Umeå kommun är skeptiska till att minskade schablonbidrag skall
vägas upp av motsvarande kostnadsminskningar hos kommunerna. Man vill få detta
bättre analyserat. Kommunerna är oroliga för all få ökade nettokostnader.
Södertälje kommun däremot, tror att de minskade schablonbidragen kommer att
balanseras av minskade kostnader. Bräcke kommun tycker alt man i nuläget får
för låg ekonomisk ersättning som dessutom inte regleras förrän efter flera år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DV
anser all den beräknade besparingen vid rättshjäpsnämndema är realistisk.
Rättshjälpsnämnden i Malmö tror emellertid inte att besparingarna är
realistiska. Nämnden tycker all utredningen inte klargjort varför man kan ta
bort just sex tjänster från nämnderna och vad motsvarande resurstillskott
beräknas bli hos de handläggande myndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
tror alt resursåtgången för asylutredningar kommer att minska. Polismyndigheten
i Linköping tror däremot inte på någon nämnvärd resursfrigörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
RPS måste det övergångsvis finnas både en gammal och ny organisation, så att
man kan arbeta av balanser. När resurser frigörs, bör de användas som
utredningen föreslår, dvs. för en förstärkning av verkställighets och passkontrollfunklionerna
saml för den s. k. utlänningskontrollfunktionen samt för den s. k. inre
utlänningskontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten
i Göteborg anser att det kommer att gå åt mer polispersonal vid slussarna än
vad utredningen beräknat — ytterligare 18 poliser och 11 adm. tjänster.
Omfördelning av resurser bör, enligt polismyndigheten, ej ske, utan tjänster
bör tillföras polisväsendet som ett resurstillskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genomförande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
hänvisar till det fortsatta arbetet med översynen av invandrarverkets
organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunförbundet
ser ingen möjlighet till en extra, övergångsvis, kom<br>
munal kvot. Häremot reserverade sig två fp-ledamöter. Vidare anser man</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>330</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section731>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section732>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inte att kommunerna kommer
att klara en flyktingmottagning utöver Prop. 1988/89:86<br>
dagens nivå, om man ser till de närmaste åren.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Botkyrka
kommun anser sig inte kunna ta emot någon extrakvol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Karlskrona
kommun förutsätter att invandrarverket lar upp förhandlingar med kommunerna om
extrakvol, så att kraven på sådana anpassas lill de enskilda kommunernas
speciella situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Umeå
kommun är tveksam till lidplanen för genomförandet. Detta med hänsyn till
nuvarande brist på föriäggnings- och kommunplatser och fömtsätt oförändrad
asylinvandring. Man efterlyser en "helhetssyn" på flyktingmottagandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
vill ha en utvärderad försöksverksamhet innan beslutsfattandet flyttas ut till
slussarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Åtgärder
på kort sikt för att minska balanserna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RR
V anser det motiverat med särskilda personalinsatser under en begränsad period
för att arbeta av balanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:75.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>331</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section733>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section734>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Lagradsremissens
lagforslag</span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop-1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 6 1 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:232.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Utlänningslag </span><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
kap. Kraven för utlänningars vistelse i Sverige m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Inledande
bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ I denna lag ges regler för utlänningars inresa, utresa, vistelse och arbete i
Sverige samt för rätten till asyl här. I lagen anges också under vilka
förutsättningar en utlänning kan avvisas eller utvisas ur landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
skall tillämpas så att utlänningars frihet inte begränsas mer än vad som är
nödvändigt i varje enskilt fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Passkrav</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2
§ En utlänning som reser in i eller vistas i Sverige skall ha pass.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får föreskriva om undantag från kravet på passinnehav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande, statens invandrarverk föreskriver vilka
handlingar som får godtas som pass. Regeringen föreskriver vidare i vilka fafl
svenska myndigheter får utfärda pass för utlänningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Viseringskrav</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
§ En utlänning som reser in i efler vistas i Sverige skafl ha visering, om
inte utlänningen har uppehållstillstånd eller är medborgare i Danmark, Finland,
Island eller Norge. Regeringen får föreskriva om andra undantag från kravet på visering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Krav
på uppehållstillstånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4
§ En utlänning som vistas i Sverige mer än tre månader skall ha
uppehållstillstånd, om inte utlänningen är medborgare i Danmark, Finland,
Island eller Norge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får föreskriva om andra undantag eller föreskriva krav på uppehållstillstånd
redan efter en kortare vistelsetid i Sverige än tre månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Krav
på arbetstillstånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5
§ En utlänning skall ha tillstånd för att ha anställning i Sverige eller för
att arbeta här på gmnd av anställning utomlands (arbetstillstånd), om inte
utlänningen har permanent uppehåflstillstånd eller är medborgare i Danmark,
Finland, Island eller Norge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får föreskriva om andra undantag från kravet på arbetstill<br>
stånd.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>332</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section735>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section736>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2 kap. Närmare om visering,
uppehåflstillstånd och arbetstiflstånd</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>...
.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 6</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Visermg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ Visering innebär tillstånd att resa in i och lillfäfligt vistas i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Visering
får ges för högst tre månaders vistelse vid varje tillfälle, om inte annat
följer av föreskrifter som regeringen meddelar. Visering får förenas med de
villkor som kan behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Uppehållstillstånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Uppehållstillstånd innebär
tillstånd att resa in i och vistas i Sverige under viss tid (tidsbegränsat
uppehållstillstånd) eller utan tidsbegränsning (permanent uppehållstillstånd).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Enligt bestämmelserna om asyl
i 3 kap. skall en utlänning i vissa fall ges uppehållstillstånd i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Uppehåflstillstånd får ges tifl</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en utlänning som är nära anhörig
till en i Sverige bosatt person eller som annars har särskild anknytning till
Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en utlänning som av humanitära
skäl bör få bosätta sig i Sverige, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en utlänning som har fått
arbetstillstånd eller som har sin försörjning ordnad på något annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får föreskriva att uppehållstillstånd kan ges även i andra fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Om utlänningen befinner sig i Sverige när ansökan om uppehållstill<br>
stånd görs eller prövas, får ansökan inte bifallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
gäller dock inte om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningen har rätt till asyl
här,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningen skall återförena
sig med en nära familjemedlem som är stadigvarande bosatt i Sverige och som han
tidigare har sammanlevt med utomlands, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>det annars finns särskilda
skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
utlänningen skall avvisas eller utvisas enligt ett beslut som har vunnit laga
kraft får dock en ansökan om uppehållstillstånd från honom bifallas bara om
ansökan grundar sig på omständigheter som inte har prövats förut i ärendet om
hans avvisning eller utvisning och om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. utlänningen
har rätt till asyl här, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. det
annars finns synnerliga skäl av humanitär art.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetstillstånd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6
§ Arbetstillstånd innebär tillstånd alt såsom anställd utföra arbete i Sverige
och ges för viss lid. Det får avse ett visst slag eller vissa slag av arbete
och förenas med de övriga villkor som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om arbetstillstånd tillämpas 5§ första och andra stycket på motsvarande
sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får meddela ytterligare föreskrifter om arbetstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslutande
myndigheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7
§ Beslut om visering, uppehållstillslånd och arbetstillstånd meddelas<br>
av statens invandrarverk. Beslut om visering och uppehåflstillstånd får<br>
meddelas också av utrikesdepartementet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>333</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section737>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section738>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Regeringen och, i den
utsträckning regeringen föreskriver, invandrar- Prop. 1988/89:86<br>
verket får ge andra myndigheter rätt all besluta om sådana tillstånd.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
Alt regeringen i vissa fall kan besluta om tillstånd framgår av 7 kap.<br>
5, 11 och 16§§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Återkallelse
av tillstånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
Visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd skall återkallas, om<br>
utlänningen har lämnat orikliga uppgifter om sin identitet. Återkallelse<br>
skall dock inte ske, om det kan antas att den oriktiga uppgiften inte har<br>
inverkat på tillståndsbeslutet eller om andra särskilda skäl talar emot del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Visering, uppehållstillstånd
och arbetstillstånd får återkallas, om utlänningen medvetet har lämnat andra
oriktiga uppgifter än om sin identitet eller medvetet har förtigit
omständigheter som varit av betydelse för att få tillståndet. Återkallelse får
även ske om det finns andra särskilda skäl, i fråga om uppehållstillstånd dock
endast om utlänningen ännu inte har rest in i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om utlänningen har rest in i
landet, får ett uppehållstillstånd återkallas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. om
han inte försörjer sig på ett ärligt sätt eller bedriver sådan verk<br>
samhet som kräver arbetstillstånd utan att ha sådant tillstånd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om han på grund av ett tidigare
ådömt frihetsstraff eller någon annan särskild omständighet kan antas komma att
begå brott i Sverige eller i något annat nordiskt land, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om det med hänsyn till hans
tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att han kommer all bedriva
sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller i
något annat nordiskt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Återkallelse
enligt första stycket får endast ske om frågan har väckts innan utlänningen har
varit bosatt här i två år med uppehållstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Ett permanent
uppehållstillstånd skall återkallas om utlänningens bosättning i Sverige
upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Återkallelse av
uppehållstillstånd och arbetstillstånd beslutas av statens invandrarverk. Återkallelse
av visering beslutas av den myndighet som har meddelat viseringen eller av
invandrarverket. Uppehållstillstånd eller visering som har beviljats av
utrikesdepartementet får återkallas endast av departementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
kap. Asyl</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Definitioner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Med asyl avses i denna lag uppehållstillslånd som beviljas en utlän<br>
ning därför all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>han är flykting,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>han är krigsvägrare, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>han, utan att han är flykting,
inte vill återvända till sitt hemland på grund av de politiska förhållandena
där och kan åberopa tungt vägande omständigheter till stöd för delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Med .//y/c/n avses i denna lagen utlänning som befinner sig utanför</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>334</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section739>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section740>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>det
land som han är medborgare i, därför att han känner välgmndad Prop.
1988/89:86 fruktan för förföljelse på gmnd av sin ras, nationalitet,
tillhörighet till en Bilaga 6 viss samhällsgmpp eller på gmnd av sin
religiösa eller politiska uppfattning, och som inte kan eller på gmnd av sin fmktan
inte vill begagna sig av detta lands skydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
flykting skall även anses den som är statslös och som av samma skäl befinner
sig utanför det land där han tidigare har haft sin vanliga vistelseort och som
inte kan eller på gmnd av sin fruktan inte vill återvända dit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
§ Medkrigsvägrare avses i denna lag en utlänning som har övergett en
krigsskådeplats eller som har flytt från sitt hemland eller behöver stanna i
Sverige för att undgå föreslående krigstjänstgöring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
till asyl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4
§ En utlänning som avses i 1 § har rätt till asyl. Asyl får dock vägras om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. del
av hänsyn till vad som är känt om utlänningens tidigare verksam<br>
het eller med hänsyn lill rikets säkerhet finns synnerliga skäl att inte<br>
bevilja asyl,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>det beträffande en utlänning
som omfattas av I § 2 eller 3 finns särskilda skäl att inte bevilja asyl,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningen har rest in från
Danmark, Finland, Island eller Norge och kan sändas åter lill något av dessa
länder i enlighet med en överenskommelse som regeringen har ingått med dem,
såvida det inte är uppenbart att han inte kommer att beviljas uppehållstillstånd
där,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningen i annat fall före
ankomsten till Sverige har uppehållit sig i ell annat land än hemlandet och, om
han återsänds dit, är skyddad mot förföljelse eller, i förekommande fall, mot
att sändas till en krigsskådeplats eller lill hemlandet och också mot all
sändas vidare lill ett annat land där han löper motsvarande risker, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningen har särskild
anknytning lill ett annat land och där är skyddad på det sätt som anges i 4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får föreskriva om undantag från andra stycket 4 för de fafl då utlänningens
anknytning till Sverige är av sådan art alt han inte bör nekas att få sin
ansökan om asyl prövad här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>När
flyktingskap upphör</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5
§ En flykting upphör att vara flykting om han</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>av fri vilja på nytt använder
sig av det lands skydd där han är medborgare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>efter att ha förlorat sitt
medborgarskap av fri vilja förvärvar det på nytt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>förvärvar medborgarskap i ell
nytt land och får det landets skydd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>av fri vilja återvänder för att
bosätta sig i det land, som avses i 2§, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>335</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section741>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section742>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>5. inte kan fortsätta att
vägra använda sig av det lands skydd, där han är Prop. 1988/89:86
medborgare eller där han som statslös tidigare hade sin vistelseort, på
Bilaga 6 gmnd av att de omständigheter, som medförde att han enligt 2§ var att
anse som flykting, inte längre föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Flyktingförklaring</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6
§ På begäran av en flykting skall i beslutet om uppehållstillstånd eller i en
särskild handling anges att han är flykting (flyktingförklaring). Statens
invandrarverk skall utfärda flyktingförklaring också om en sådan begärs efter
det att uppehållstiflstånd har beviljats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
flyktingförklaring skall återkallas av invandrarverket, om del framkommer att
utlänningen inte längre är att anse som flykting enligt 2 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Resedokument</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7
§ För flyktingar och slatslösa utfärdar statens invandrarverk en särskild
legitimationshandling för resor utanför Sverige (resedokument) enligt de
föreskrifter som regeringen meddelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
kap. Avvisning och utvisning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Avvisning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
En utlänning får avvisas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. om
han saknar pass när pass krävs för inresa eller vistelse i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om han saknar visering, uppehållstiflstånd
eller annat tillstånd som krävs för inresa, vistelse eller arbete i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om det vid hans ankomst tifl
Sverige framkommer att han tänker besöka något annal nordiskt land men saknar
erforderligt tillstånd att resa in dit, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om han vid inresan antingen
undviker att lämna polismyndigheten begärda uppgifter eller till
polismyndigheten medvetet har lämnat oriktiga uppgifter som är av betydelse för
rätten att resa in i Sverige eller medvetet har förtigit någon sådan
omständighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvisning
enligt första stycket får inte ske av den som vid ankomsten till Sverige hade
eller som därefter, under en tid, har haft ett uppehåflstillstånd som har
upphört att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
En utlänning får vidare avvisas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. om
det kan antas att han kommer att sakna tillräckliga medel för sin<br>
vistelse i Sverige eller i något annat nordiskt land, som han tänker besöka,<br>
samt för sin hemresa,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om han tänker söka sitt
uppehälle i Sverige eller i något annat nordiskt land och det kan antas alt han
inte kommer att försörja sig på ett äriigt sätt efler all han kommer att
bedriva sådan verksamhet som kräver arbetstillstånd utan att ha sådant
tillstånd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om han på grund av tidigare ådömt
frihetsstraff eller någon annan särskild omständighet kan antas komma att begå
brott i Sverige efler i något annal nordiskt land,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om det med hänsyn till hans
tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas all han kommer att bedriva sabotage,
spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller i något annat
nordiskt land, eller</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>336</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section743>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section744>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>5. om det med stöd av
lagen (1971:176) om vissa internationella san- Prop. 1988/89:86<br>
klioner har föreskrivits all avvisning kan ske.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning får avvisas även i andra fall när det har begärts av den centrala uUänningsmyndigheten
i ett annat nordiskt land och det kan antas att han annars beger sig tifl det
land som har begärt avvisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvisning
enligt denna paragraf får inte ske senare än tre månader efter utlänningens
ankomst lill Sverige och inte om utlänningen har visering eller
uppehållstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Utvisning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
§ En utlänning får utvisas ur Sverige, om han upphäller sig här efter det att
hans uppehållstillstånd har löpt ul eller återkallats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Handläggning
av ärenden om avvisning och utvisning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Statens invandrarverk skall pröva ärenden om avvisning om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. utlänningen
söker asyl här,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningen har en nära
familjemedlem som söker asyl här,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningen kan komma all
avvisas med stöd av 2§ andra stycket, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningen har vistats i
Sverige mer än tre månader efter ankomsten när frågan väcks om hans avvisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra fall skall polismyndigheten pröva frågan om avvisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
polismyndigheten anser del tveksamt om avvisning bör ske, skall ärendet överiämnas
till statens invandrarverk. Regeringen får meddela föreskrifter om när
polismyndigheten skall överlämna ett ärende om avvisning i andra fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Beslut om utvisning enligt
3 § meddelas av statens invandrarverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om en ansökan om
uppehållstillstånd avslås medan utlänningen befinner sig i Sverige skall
samtidigt beslut meddelas om avvisning eller utvisning, om inte synnerliga skäl
talar mot detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Utvisning
på grund av brott</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
En utlänning får också utvisas ur Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om utlänningen döms för ett
brott som kan leda till fängelse i mer än ett år, eller om en domstol
undanröjer en villkorlig dom eller skyddstillsyn som utlänningen har dömts till
för ett sådant brott, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om utlänningen döms för ett
brott som kan leda till fängelse enligt denna lag eller enligt författningar
som har utfärdals med stöd av lagen, samt omständigheterna vid brottet är
försvårande eller utlänningen under de senaste två åren före brottet har begått
brott av samma slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utlänningen
får dock utvisas endast om det på grund av gärningens beskaffenhet och övriga
omständigheter kan antas att han kommer att fortsätta med brottslig verksamhet
här i landet eller om brottet är sådant alt han inte bör få stanna kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
Utvisning på grund av brott beslutas av den domstol som handlägger</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>brottmålet.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>337</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 86</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section745>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>9 § När en domstol
enligt 34 kap. brottsbalken beslutar att förändra en Prop. 1988/89:86
påföljd som en utlänning har dömts tifl fömtom utvisning, får domstolen
Bilaga 6 även meddela det beslut beträffande utvisningen som förändringen av
påföljden ger anledning tifl.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Vissa
begränsningar för utvisning på grund av brott</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10
§ När en domstol överväger om en utlänning bör utvisas enligt 7 §, skall den ta
hänsyn till uUänningens levnads- och familjeförhållanden samt till hur länge
han har vistats i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning som hade vistats i Sverige med permanent uppehållstillstånd sedan
minst två år tillbaka när åtalet väcktes eller som då var bosatt i Sverige
sedan minst tre år tillbaka, får utvisas endast om det finns synnerliga skäl.
Detsamma gäller för en medborgare i ett annat nordiskt land som vid den angivna
tidpunkten har varit bosatt här sedan minst två år tillbaka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som har en flyktingförklaring efler den som annars uppenbart är att anse som
flykting och har behov av fristad i Sverige får utvisas endast om han har
begått ett synnerligen grovt brott och det skulle medföra allvarlig fara för
allmän ordning och säkerhet att låta honom stanna här. Utvisning får också ske
om han i Sverige eller utomlands har bedrivit verksamhet som har inneburit fara
för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att han skulle fortsätta
sådan verksamhet här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning som kom till Sverige innan han fyllde femton år och som när åtal
väcktes hade vistats här sedan minst fem år tillbaka får inte utvisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Utvisning
av hänsyn till rikets säkerhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11
§ När det behövs av hänsyn tifl rikets säkerhet, får regeringen utvisa en
utlänning eller besluta om inskränkningar och villkor i fråga om utlänningens
vistelseort, byte av bostad och anställning samt anmälningsplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ärenden enligt första stycket skall förhandling hållas. Därvid tillämpas
reglerna om förhandling i 6 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Återtransport
i vissa fall</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12
§ Om en uUänning som enligt ett beslut som har meddelats med stöd av denna lag
bara får uppehålla sig i en viss del av landet ändå uppehåller sig på en annan
plats i Sverige, skall han genom polismyndighetens försorg föras till en plats
där han får vistas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förbud
att återvända till Sverige</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13
§ När statens invandrarverk beslutar om avvisning eller utvisning,<br>
får beslutet förenas med förbud för utlänningen att under en viss tid<br>
återvända till Sverige utan tillstånd av invandrarverket.<br>
En dom eller ett beslut om utvisning enligt 7 efler 11 § skall innehålla</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>338</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section746>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section747>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förbud för utlänningen att
återvända till Sverige under en viss tid eller Prop. 1988/89:86 utan
tidsbegränsning. I domen eller beslutet skall utlänningen upplysas om
Bilaga 6 vilken dag förbudet upphör att gälla och om den påföljd som
överträdelse av förbudet kan medföra enligt 10 kap. 4§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Särskilt
tillstånd att återvända till Sverige</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14
§ En utlänning som med stöd av 13 § har förbjudits att återvända till Sverige
under en viss tid eller för alltid kan av statens invandrarverk ges särskilt
tillstånd att tillfälligt vistas här för synnerligen viktiga angelägenheter.
Ett sådant tillstånd kan, om det finns särskilda skäl, ges även på ansökan av
någon annan än utlänningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
kap. Kontroll- och tvångsåtgärder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kontroll
i samband med inresa och utresa</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Vid inresa eller utresa skall
en utlänning visa upp sitt pass för polismyndigheten, om inte annat följer av
föreskrifter som regeringen har meddelat. Utlänningen skall också lämna
polismyndigheten de upplysningar och visa upp de handlingar som är av
betydelse för bedömningen av utlänningens rätt till inresa och vistelse i
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ I samband med inresekontroll
får en polisman kroppsvisitera en utlänning samt undersöka hans bagage,
handresgods, handväskor och liknande, i den utsträckning som det är nödvändigt
för att ta reda på utlänningens identitet. Sådan undersökning får också ske
för att ta reda på utlänningens resväg till Sverige, om denna är av betydelse
för bedömningen av rätten att resa in i och vistas här i landet. En polisman
får i samband med inresekontrollen även undersöka bagageutrymmen och övriga
slutna utrymmen i bilar och andra transportmedel i syfte att förhindra att
utlänningar reser in i Sverige i strid mot bestämmelserna i denna lag eller i
en författning som har utfärdats med stöd av denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
inresekontrollen sker under medverkan av tullmyndigheten, kustbevakningen
eller med hjälp av en särskilt förordnad passkontroflant, skall pass och andra
handlingar uppvisas för tulltjänstemannen, tjänstemannen vid kustbevakningen
eller passkontrollanten. Dessa har under sådana omständigheter samma
befogenheter som anges i första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Protokoll
skall föras över kroppsvisitation. I protokollet skall anges vad som har förekommit
vid visitationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Omhändertagande
av pass</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3
§ Om en utlänning vid ankomsten till Sverige eller därefter ansöker om
uppehållstillstånd, får polismyndigheten ta hand om hans pass eller annan
identitetshandling i avvaktan på att han får tillstånd att vistas här eller
lämnar landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Omhändertagande
av biljetter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4
§ 1 följande fall får polismyndigheten, vid inresan eller senare, omhän<br>
derta en utlännings biljett för resan från Sverige i avvaktan på att utlän<br>
ningen får tillstånd att vistas i Sverige. Det gäller dels utlänningar som<br>
saknar pass, visering, uppehållslillslånd eller arbetstillstånd, när detta<br>
fordras för inresa eller vistelse i Sverige, dels utlänningar som kan »nias</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>339</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section748>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section749>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>komma att ansöka om uppehållstillslånd.
För att biljetten skall få omhän- Prop. 1988/89:86<br>
dertas i dessa fall, skall också följande två villkor vara uppfyllda.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Det skall framstå som sannolikt
att utlänningen kommer all vägras tillstånd att vistas här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Det skall finnas anledning att
anta att han annars förfogar över biljetten på ett sådant sätt att han inte
själv kan betala kostnaden för sin resa från Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten
får försöka lösa in biljetten, om den annars skulle förlora sitt värde. Om
inlösen sker, skall omhändertagandel avse de pengar som då betalas ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Fingeravtryck
och fotografi</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Polismyndigheten får ta en utlännings fingeravtryck och fotografi<br>
om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningen vid ankomsten till
Sverige eller när han därefter ansöker om uppehållstillslånd, inte kan styrka
sin identitet, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>det finns förutsättningar att
la utlänningen i förvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kontroll
under vistelsen i Sverige</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
En utlänning som vistas i Sverige är skyldig att på begäran av en<br>
polisman visa upp sitt pass och i förekommande fall andra handlingar som<br>
visar att han har räll att uppehålla sig i Sverige. Han är också skyldig att<br>
efter kallelse av polismyndigheten komma till myndigheten och lämna<br>
uppgifter om sin vistelse här. Om utlänningen inte gör det, får han hämtas.<br>
Om del med hänsyn lill utlänningens personliga förhållanden eller av<br>
annan anledning kan antas att han inte skulle följa kallelsen, får han<br>
hämtas utan föregående kallelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontrollåtgärder
enligt första stycket får vidtas endast om det finns anledning att anta att
utlänningen saknar rätt all uppehålla sig här eller om det annars finns
särskild anledning till kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
kap. Särskilda bestämmelser om förvar och uppsikt m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kvarhållande
för utredning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ För utredning i samband med inresa eller utresa eller i samband med kallelse
eller hämtning enligt 5 kap. 6§ får en utlänning hållas kvar, dock inte längre
än nödvändigt och inte i något fall längre än sex timmar, om inte beslut har
meddelats om förvar enligt 2 eller 3 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förvar
och uppsikt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förvar
av vuxna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2
§ En utlänning som har fyllt sexton år får las i förvar om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hans identitet är oklar vid
ankomsten till Sverige eller när han därefter ansöker om uppehållstillstånd
och han inte kan göra sannolikt att den identitet han uppger är riktig samt
hans rätt att få resa in i eller vistas i Sverige inte kan bedömas ändå,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>det är nödvändigt för alt en
utredning om hans rätt att stanna i Sverige skall kunna genomföras, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>det är sannolikt att han kommer
att avvisas eller utvisas eller det finns</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ett
beslut om avvisning eller utvisning som skall verkställas.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>340</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section750>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section751>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beslut om förvar enligt
första stycket 3 får meddelas endast om det med Prop. 1988/89:86 hänsyn
till utlänningens personliga förhållanden eller övriga omständighe- Bilaga
6 ter finns anledning att anta att han annars kommer att hålla sig undan eller
bedriva brottslig verksamhet i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förvar
av barn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
§ En utlänning under sexton år får tas i förvar endast om det är sannolikt alt
han kommer att avvisas eller utvisas eller om det finns ett beslut om avvisning
eller utvisning som skall verkställas och det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'>1. </span><span style='font-family:Verdana'>finns
en uppenbar risk för att han annars håller sig undan och<br>
därigenom äventyrar en förestående verkställighet som inte bör fördröjas,<br>
eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. finns
anledning alt anta att han annars bedriver brottslig verksamhet i<br>
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som är under sexton år får inte tas i förvar om det är tillräckligt att han
ställs under uppsikt enligt bestämmelserna i 5§ andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
förvarstagande som medför att en utlänning under sexton år och hans vårdnadshavare
eller, om de är flera, en av dem skils åt får ske endast om del finns
synnerliga skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Begränsningför
hur länge någon kan hållas iförvar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4
§ En utlänning får inte hållas i förvar med stöd av 2§ första stycket 2 längre
tid än 48 timmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt får en utlänning inte hållas kvar i förvar längre tid än två veckor, om
det inte finns synnerliga skäl för en längre tid. Om ett beslut om avvisning
eller utvisning har meddelats, får en utlänning dock hållas i förvar i högst
två månader, om det inte finns synnerliga skäl för en längre tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
regeringen beslutar om förvar, gäller beslutet längst i fyra dagar efter
beslutsdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Uppsikt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5
§ En utlänning kan, under de förutsättningar som anges i 2§, i stäflet för
alt tas i förvar ställas under uppsikt, om detta är tillräckligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppsikt
innebär att utlänningen är skyldig att på vissa tider anmäla sig hos
polismyndigheten i orten eller lämna ifrån sig sitt pass eller annan legilimationshandling
eller uppfylla andra särskilda villkor. Om utlänningen inte uppfyller dessa
villkor, får han tas i förvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Omprövning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6
§ Ell beslut om förvar som avses i 4§ andra stycket skall omprövas senast två
veckor eller, om beslut har rneddelats: om avvisning eller utvisning, två
månader efter den dag då förvarsbeslutet verkställdes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
beslut att ställa en utlänning under uppsikt skall omprövas inom sex ...
månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
utlänningen hålls kvar i förvar eller fortfarande skall stå under<br>
uppsikt, skall omprövning fortlöpande ske inom samma tider. Detsamma<br>
gäller om ett beslut om avvisning eller utvisning överklagas.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>;.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
omprövning inte sker inom föreskriven tid upphör beslutet om<br>
förvar eller uppsikt alt gäfla. ,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>341</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section752>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section753>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>7 § Varje omprövning av
ett beslut om förvar skafl föregås av en för- Prop. 1988/89:86<br>
handling. Detta gäller även ett beslut om uppsikt, om det inte med hänsyn
Bilaga 6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till
utredningens beskaffenhet eller andra omständigheter framstår som uppenbart att
en sådan saknar betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
Om det inte längre finns skäl att hålla utlänningen i förvar eller<br>
under uppsikt, skall åtgärden omedelbart upphävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Beslutande
myndigheter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
Beslut om förvar eller om att ställa någon under uppsikt fattas av den<br>
myndighet som handlägger ett ärende om uppehållstiflstånd, avvisning<br>
eller utvisning. I ärenden som handläggs av regeringen får det statsråd som<br>
har till uppgift att föredra ärenden enligt denna lag besluta om förvar eller<br>
om att ställa någon under uppsikt för tiden intill dess regeringen avgör<br>
ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
verkställande myndigheten fattar beslut om förvar eller uppsikt, när ett beslut
om avvisning eller utvisning har lämnats till myndigheten för verkställighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utan
hinder av första stycket får ett beslut om förvar eller uppsikt meddelas av
statens invandrarverk i ett ärende där handlingama ännu inte har sänts över
till regeringen och av en polismyndighet i ett ärende där handlingama inte har
Överlämnats till invandrarverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten
får också fatta beslut om att lillfäfligt ta en utlänning i förvar eller ställa
honom under uppsikt, om det inte finns tid att avvakta den handläggande myndighetens
beslut. Beslut med stöd av detta stycke skall skyndsamt anmälas till den
myndighet som handlägger ärendet, och denna myndighet skall därefter omedelbart
pröva om beslutet om förvar eller uppsikt skall fortsätta att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om en utlänning som har
tagits i förvar efler står under uppsikt avvisas eller utvisas, skall den
myndighet som fattar beslutet pröva om utlänningen fortfarande skafl hållas i
förvar eller stå under uppsikt. Detta gäfler även i fråga om ärenden som
handläggs av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Att en polisman i vissa fall
får omhänderta en utlänning i avvaktan på polismyndighetens beslut framgår av
11 § polislagen (1984:387).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
utlänningskontroll sker under medverkan av tullmyndigheten, kustbevakningen
eller med hjälp av en särskilt förordnad passkontrollant, har
tulltjänstemannen, tjänsteriianrien vid kustbevakningen eller passkontrollanten
samma rätt att omhänderta en utlänning som polismannen. Omhändertagandet skall
så skyndsamt som möjligt anmälas tifl en polisman för prövning av om åtgärden skafl
fortsätta att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
om förhandling '</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>. / . ,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>■</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>...</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §
Förhandling om förvar eller uppsikt skafl hålläs inför den myndig<br>
het som beslutar om åtgärden. Denna myndighet får bestäriiina att för<br>
handlingen i stället skafl hållas av en tingsrätt.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>;</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Myndigheten
får bestämma alt även någon annan än utlänningen skafl<br>
höras vid förhandlingen. Omförhandlingen inte hålls vid den myndighet '<br>
som skall besluta om förvar eller uppsikt, skafl, fömtom utlänningen, en<br>
representant för myndigheten vara närvarande.</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>■
-'' .</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
ärenden som liandläggs äv regeringen, får det statsråd som har till</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>■'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>upjjgift
att föredra ärenden enligt denna lag eller den tjänsteman soin</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>342</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section754>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section755>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>statsrådet bestämmer,
besluta om förhandling och utse en tingsrätt eller en Prop. 1988/89:86
förvaltningsmyndighet att hålla förhandlingen. Därvid gäller andra stycket
Bilaga 6 på motsvarande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Utlänningen och andra
personer som skall höras skall kallas tifl förhandlingen. Om utlänningen hålls
i förvar, skall den tingsrätt eller förvaltningsmyndighet som håller
förhandlingen besluta om hans inställelse. Har kallelse till förhandlingen delgetts
den som skall höras minst fyra dagar före förhandlingen och uteblir den kallade
utan att ha anmält laga förfall, får tingsrätten eller förvaltningsmyndigheten
besluta om hämtning. Hämtning av någon annan än utlänningen får dock ske endast
om det finns synnerliga skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Vid förhandlingen skall noga
utredas de omständigheter som kan inverka på ärendets avgörande. Utlänningen
skall få tillfälle att ange sin ståndpunkt och att uttala sig om de
omständigheter som åberopas i ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhandling
vid tingsrätt skall ske enligt bestämmelsema om bevisupptagning utom
huvudförhandling i brottmål i tillämpliga delar. Utöver vad som följer av 5
kap. 1 § rättegångsbalken får rätten besluta att förhandlingen skall hållas
inom stängda dörrar, om det kan antas att det vid förhandlingen kommer fram
uppgifter, för vilka hos domstolen gäller sekretess som anges i sekretesslagen
(1980:100).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhandling
vid förvaltningsmyndighet skafl vara offentlig, om utlänningen begär det och
myndigheten inte anser att omständighetema föranleder något annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15 §
För instäflelsen vid förhandlingen skafl utlänningen fä ersättning av<br>
allmänna medel för resa och uppehälle, om det bedöms skäligt med hänsyn<br>
tifl hans ekonomiska förhållanden, den tid han har vistats i Sverige samt<br>
övriga omständigheter. Förskott får beviljas på ersättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
personer som på kallelse har inställt sig vid förhandlingen för att höras har
rätt till skälig ersättning av allmänna medel för kostnad och tidsspiflan med
anledning av inställelsen. Förskott får beviljas på ersättning för resa och
uppehälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ersättning
och förskott beslutas av den myndighet eller domstol som håller förhandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Närmare
bestämmelser om ersättning och förskott meddelas av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
kap. Överklagande m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
att överklaga</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>........ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ Beslut av förvaltningsmyndigheter i ärenden enligt denna lag får överklagas
endast om det anges i detta kapitel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får pröva ansökningar om upphävande av en avvisning eller<br>
en utvisning endast i de fall som anges i detta kapitel.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>.i .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om avvisning och utvisning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polismyndighetens
beslut</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>,, . .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2
§ En polismyndighets beslut om avvisning får av utlänningen överklä-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>,-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gas hos statens
invandrarverk.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>: 343</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section756>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section757>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverkets
beslut</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
§ Statens invandrarverks beslut i fråga om avvisning eller utvisning
Bilaga 6 och en i samband därmed behandlad fråga om uppehållstillstånd eller
arbetstillstånd eller återkallelse av sådana tillstånd får av utlänningen
överklagas hos regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om flyktingförklaring och resedokument</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4
§ Statens invandrarverks beslut om flyktingförklaring eller resedokument samt återkallelse
av flyktingförklaring får av utlänningen överklagas hos regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Beslut
oberoende av överklagande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5
§ När statens invandrarverk eller regeringen fattar beslut i ett överklagat
ärende om avvisning eller utvisning, får beslut fattas också i fråga om
uppehållstillstånd även om denna fråga inte har tagits upp av utlänningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får vid prövning av ell beslut om avvisning eller utvisning också besluta att
utlänningen skall förbjudas att återvända till Sverige och för vilken tid
förbudet skall gälla, även om lägre instans inte har meddelat ett sådant
förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
invandrarverket eller regeringen fattar ett beslut om avvisning eller utvisning
av en utlänning, får sådant beslut samtidigt meddelas angående barn som står
under utlänningens vårdnad, även om lägre instans inte har prövat frågan. I
ärenden hos regeringen gäller detta dock inte om det för barnet har åberopats
sådana omständigheter som avses i 3 kap 1 §, såvida det inte är uppenbart att
det inte finns grund för asyl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Beslut
att omhänderta biljett</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
En polismyndighets beslut att omhänderta en biljett får av uUän<br>
ningen överklagas hos statens invandrarverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om förvar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
En polismyndighets eller statens invandrarverks beslut om förvar får<br>
av utlänningen överklagas till den kammarrätt som skällöverpröva beslut<br>
av statens invandrarverk. Kammarrättens beslut får överklagas enligt be<br>
stämmelserna i förvaltningsprocesslagen (1971:291).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om förvar får överklagas utan samband med ärendet i övrigt. Överklagandet är
inte begränsat till viss lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
ett beslut om förvar har fatlats av det statsråd som har till-uppgift att
föredra ärenden enligt denna lag,-prövar regeringsrätten på framställning av
utlänningen, om åtgärden skall fortsätta att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Dom
eller beslut om utvisning på grund av brott</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8
§ En dom eller ell beslut om utvisning på gmnd av brott får överklagas enligt
vad som gäller om överklagande av allmän domstols dom eller beslut i brottmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Beslutom
ersättning m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9
§ En förvaltningsmyndighets beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.
om ersättning i ett ärende som handläggs enligt denna lag,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>344</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section758>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section759>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>all avvisa ombud eller biträde,
eller</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>i en jävsfråga.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 6 får överklagas utan samband med ärendet i
övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om ersättning överklagas hos kammarrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Omprövning
av beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10
§ Finner statens invandrarverk att ett beslut som verket har meddelat som
första instans är orikligt på gmnd av nya omständigheter eller av någon annan
anledning, får verket ändra beslutet om det inte blir till nackdel för
utlänningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Omprövning
får ske även om beslutet överklagas hos regeringen. Sedan invandrarverket har
överlämnat handlingarna i ärendet lill regeringen, får verket ompröva sitt
beslut bara om regeringen begär yttrande från verket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>överlämnande
av ärenden till regeringen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11
§ Statens invandrarverk får överlämna ett ärende till regeringen för avgörande,
om verket anser att särskilda skäl motiverar detta. Invandrarverket skall då
bifoga eget yttrande i ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nöjdförklaring</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En utlänning som har rätt att
överklaga ett beslut om avvisning eller en dom eller ett beslut om utvisning
kan förklara alt han avslår från alt överklaga beslutet eller domen i den delen
(nöjdförklaring).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Nöjdförklaring avges inför</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den'myndighet som har meddelat
beslutet efler domen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>någon annan polismyndighet,
eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>styresmannen vid en
kriminalvårdsanstalt eller föreståndaren för ett häkte eller den som tjänstgör
i stället för styresmannen eller föreståndaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nöjdförklaringen
får dock avges inför en annan myndighet än den som har meddelat beslutet eller
domen bara i vittnens närvaro och om den som tar emot förklaringen har tillgång
till en utskrift av beslutet eller domen eller ett bevis om vad avgörandet
innehåller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14 §
En nöjdförklaring kan inte återtas. Om utlänningen har överklagat<br>
beslutet efler domen innan nöjdförklaringen avges, skall hans överklagan<br>
de anses återkallat genom nöjdförklaringen. Om utlänningen ansökt om<br>
uppehållstiflstånd, arbetstiflstånd, resedokument, flyktingförklaring eller<br>
främlingspass skall den också anses återkallad genom nöjdförklaringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Upphävande
av avvisnings- och utvisningsbeslut i vissa fall</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15
§ Om statens invandrarverk efter omprövning eller på gmnd av en ny ansökan
beviljar en utlänning uppehållstillstånd, får verket samtidigt upphäva ett
beslut om avvisning eller utvisning. Meddelar invandrarverket ett tidsbegränsat
uppehållstillstånd utan att upphäva beslutet om avvisning eller utvisning, får della
inte verkställas medan tillståndet gäller. Invandrarverket får dock inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. upphäva
en domstols dom eller beslut om utvisning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. upphäva
regeringens beslut om utvisning enligt 4 kap. 11 §, eller</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>345</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section760>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section761>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3. meddela
uppehållstillstånd för den som har utvisats genom en sådan Prop. 1988/89:86<br>
dom eller ett sådant beslut som nu sagts.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16
§ Om regeringen finner att en dom eller ett beslut om utvisning på gmnd av
brott eller ett beslut om utvisning enligt 4 kap. 11 § inte kan verkställas
eller om det annars finns särskilda skäl för att beslutet inte längre skall
gälla, får regeringen upphäva avgörandet helt eller delvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
domen eller beslutet om utvisning inte upphävs kan, i fall som avses i första
stycket, ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och arbetstiflstånd meddelas av
regeringen. Utvisningsbeslutet får inte verkställas medan tillståndet gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:274.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8
kap. Verkställighet Hinder mot verkställighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Riskför
tortyr</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ En avvisning eller en utvisning får aldrig verkställas tifl ett land, i
vilket det finns gmndad anledning att tro att utlänningen skufle vara i fara
för att utsättas för tortyr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Risk
för förföljelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2
§ När en avvisning eller en utvisning skall verkställas, får utlänningen inte
sändas till ett land där han riskerar att utsättas för förföljelse och inte
heller till ett land där han inte är skyddad mot att sändas vidare till ett
land där han löper risk för förföljelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utlänning får dock sändas till ett land som avses i första stycket, om det inte
går att sända honom till något annat land och utlänningen genom ett synnerligen
grovt brott har visat att det skulle vara förenat med aflvariig fara för
allmän ordning och säkerhet all låta honom stanna i Sverige. Detta gäller inte
om den förföljelse som hotar honom i det andra landet innebär fara för hans liv
eller annars är av särskilt svår beskaffenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Likaså
får utlänningen sändas till ett land som avses i första stycket, om han har
bedrivit verksamhet som har inneburit fara för Sveriges säkerhet och del finns
anledning att anta all han skulle fortsätta sådan verksamhet här och han inte
kan sändas till något annat land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Särskildahinder
i fråga om krigsvägrare m.fl. :</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En krigsvägrare får inte, om
det inte finns särskilda skäl, sändas till ett land där han riskerar att sändas
till en krigsskådeplats. Samma hinder gäller i fråga om länder i vilka han inte
är skyddad mot att sändas vidare till ett land, där han löper denna risk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En utlänning som avses i 3
kap. 1 §3 får inte sändas till sitt hemland eller till ett land, där han
riskerar att sändas vidare till hemlandet, om han anger synnerliga skäl rnot
delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Beaktande
av hinder mot verkställighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5§
När ett ärende om avvisning eller utvisning prövas, skafl-hänsyn las .,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till
om utlänningen på gmnd av bestämmelserna il—4§§ inte kansändas</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>346</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section762>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section763>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>till ett visst land eller
om det annars finns särskilda hinder mot att beslutet Prop. 1988/89:86<br>
verkstäfls.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
beslutet skall ges de anvisningar i fråga om verkställigheten som denna
prövning kan föranleda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Vart
verkställigheten skall ske</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Om det inte finns hinder mot verkställigheten enligt 1 — 4§§, skall en<br>
utlänning som avvisas eller utvisas sändas till sitt hemland eller, om<br>
möjligt, till det land från vilket han kom till Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kan
verkställigheten inte genomföras på det sätt som anges i första stycket eller
finns det andra särskilda skäl, får utlänningen i stället sändas till något
annat land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
Om en utlänning som har kommit tifl Sverige med ett fartyg eller ett<br>
luftfartyg avvisas därför att han saknar pass eller de tiflstånd som krävs för<br>
att resa in i landet efler medel för sin hemresa, får han föras tillbaka till<br>
detta eller sättas ombord på ett annat fartyg eller luftfartyg med samma<br>
ägare eller, i förekommande fall, brukare (transportören). Om det är<br>
nödvändigt att bevakningspersonal följer med skall även den ges plats på<br>
fartyget eller luftfartyget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vägrar
befälhavaren på fartyget eller luftfartyget att ta emot utlänningen eller
bevakningspersonalen, får polismyndigheten förelägga honom vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket gäller inte om fartyget eller luftfartyget skall avgå till ett land dit
utlänningen inte får sändas enligt 1 -4§§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Verkställighet
av icke lagakraftvunna beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
En polismyndighets beslut om avvisning skall verkställas även om<br>
det har överklagats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
invandrarverks beslut om avvisning eller utvisning får verkställas fastän
beslutet inte har vunnit laga kraft, om utlänningen har avgett nöjdförklaring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>detsamma
gäller om utlänningen har avgett nöjdförklaring beträffande en domstols dom
eller beslut om utvisning på grund av brott och åklagaren medger det.
Verkställighet av utvisningen får dock inte ske förrän en fängelsepåföljd har
avtjänats eller har flyttats över till ett annat land. ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
Statens invandrarverk får förordna att verkets beslut om avvisning<br>
får verkställas även om det inte har vunnit laga kraft (omedelbar verkstäl<br>
lighet), om det är uppenbart att det inte finns grund för asyl och att<br>
uppehållslillslånd inte heller skall beviljas på någon annan grund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om omedelbar verkställighet får meddelas senare än tre månader efter
utlänningens ankomst till Sverige bara om synnerliga skäl talar för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avbrytande
av verkställigheten (inhibition)</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10
§ Om en utlänning här överklagat ett beslut om avvisning méd för<br>
ordnande om omedelbar verkställighet enligt 9 §, skair statens invandrar-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>.<br>
verk pröva om verkställigheten av beslutet tills vidare skall avbrytas (inhi-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>':<br>
bition). 1 samband med omprövning äv ett sådant beslut skall invandrar- "<br>
verket pröva om inhibition skall meddelas även om beslutet iiilé har '<br>
överklagats. '
'</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'347</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section764>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section765>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frågan om inhibition i ett
överklagat ärende skall prövas innan hand- Prop. 1988/89:86<br>
lingarna i ärendet överlämnas lill regeringen.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11
§ Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd från en utlänning som skall
avvisas eller utvisas enligt ett beslut som har vunnit laga kraft, får statens
invandrarverk besluta om inhibition av det tidigare meddelade beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får, vid prövning av en fråga om upphävande av en domstols dom eller beslut om
utvisning eller vid omprövning av ett beslut om utvisning enligt 4 kap. 11 §,
besluta om inhibition av del tidigare meddelade beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det finns särskilda skäl, får invandrarverket också i andra fall än som angetts
i första stycket besluta om inhibition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hur
verkställigheten skall ske</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Verkställande
myndighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12
§ Ett beslut om avvisning eller utvisning skall verkställas av polismyndigheten
eller, i fråga om beslut av regeringen, någon annan myndighet som regeringen
bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tidpunkten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13
§ En polismyndighets beslut om avvisning, statens invandrarverks beslut om
avvisning med förordnande om omedelbar verkstäflighet, domstols dom eller
beslut om utvisning saml regeringens beslut om utvisning enligt 4 kap. 11 § skall
verkställas snarast möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra fall än som avses i första stycket, skall en utlänning som har avvisats
lämna landet inom två veckor och en utlänning som har utvisats lämna landet
inom fyra veckor efter det att beslutet vann laga kraft, om inte annat bestäms
i beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
utlänningen inte lämnar landet inom den föreskrivna tiden eller det med
säkerhet måste antas att han inte har för avsikt att frivilligt lämna landet
inom denna tid, skall polismyndigheten verkställa beslutet så snart det kan
ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Underrättelse
om hinder mot verkställighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14
§ Om den verksläflande myndigheten finner att verkställigheten inte<br>
kan genomföras eller att ytterligare anvisningar behövs, skall myndigheten<br>
underrätta statens invandrarverk om detta. Invandrarverket får i ett så<br>
dant fall ge anvisningar i fråga om verkställigheten eller vidta de åtgärder i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>.<br>
övrigt som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
verkställigheten avser en dom eller ett beslut om utvisning på gmnd<br>
av brott, skall invandrarverket skyndsamt överlämna ärendet till regering<br>
en för prövning om verkställigheten inte kan genomföras.</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>-t</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section766>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section767>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
ett beslut skafl anses verkställt</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>, Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15
§ Ett beslut om avvisning eller utvisning skall anses verkställt, om
Bilaga 6 utlänningen har lämnat landet och beslutet har vunnit laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Preskription</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16
§ Ett beslut om avvisning eller utvisning, som inte har meddelats av allmän
domstol, upphör att gälla, om det inte har verkställts inom fyra år från det
att beslutet vann laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en utlänning inte har kunnat anträffas för verkställighet inom fyraårstiden,
och frågan humvida verkstäflighet fortfarande får ske kommer upp därefter,
skall det antas att beslutet har verkställts av utlänningen själv enligt 15§
inom fyraårstiden, om han inte kan visa annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ny
verkställighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17
§ Om en utlänning som har avvisats eller utvisats med förbud att återvända ändå
återkommer till Sverige utan att ha fått särskilt tillstånd att lillfäfligt
vistas här enligt 4 kap. 14 § eller stannar kvar här efter det att giltighetstiden
för ett sådant särskilt tillstånd har gått ut, skafl beslutet verkställas på
nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9
kap. Kostnadsansvar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Utlänningens
ansvar för resekostnader</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ Om en utlänning avvisas eller utvisas, är han skyldig att betala kostnaden
för sin egen resa till den ort dit han sänds eller åläggs att resa genom en
myndighets försorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detsamma
gäller när en utlänning som bara får vistas i en viss del av Sverige, genom
polismyndighetens försorg förs tiflbaka lill denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Transportörens
kostnadsansvar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Om en utlänning som har kommit till Sverige med ett fartyg eller ett<br>
luftfartyg avvisas på grund av att han saknar pass eller de tillstånd som<br>
krävs för att resa in i landet eller medel för sin hemresa, är transportören<br>
skyldig all ersätta staten för kostnaden för utlänningens resa från Sverige<br>
samt för resekostnaden från Sverige och tillbaka för den bevakningsperso<br>
nal som behöver följa med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
skyldighet kan transportören helt eller delvis befrias ifrån, om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>han visar att han har haft
skälig anledning att anta att utlänningen hade rätt att resa in i Sverige,
eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>det med hänsyn till kostnadens
storlek eller av andra skäl framstår som uppenbart oskäligt att kräva ul
kostnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Om en utlänning, som är anställd ombord på ell fartyg eller ett<br>
luftfartyg eller som utan tillåtelse har följt med detta, lämnar fartyget eller<br>
luftfartyget under dess uppehåll i Sverige och olovligen reser in i Sverige</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och avvisas, är fartygets
eller luftfartygets ägare eller bmkare skyldig att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>349</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section768>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section769>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>svara dels för de kostnader
som uppstår för de närmaste tre månadema, Prop. 1988/89:86 dels för hans
utresa ur Sverige. Har fartyget utländsk ägare eller bmkare, är Bilaga 6
befälhavaren skyldig att på dennes vägnar svara för dessa kostnader, om det
inte är uppenbart oskäligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>10
kap. Påföljder för brott</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Straffansvar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Till böter döms</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en utlänning som uppehåller sig
i Sverige utan föreskrivet tiflstånd och utan att inom föreskriven tid ha
ansökt om ett sådant tillstånd, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en utlänning som har
anställning efler bedriver verksamhet som kräver arbetstillstånd, utan att
inneha ett sådant tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
böter eller, när omständighetema är försvårande, fängelse i högst ett år döms
den som har en utlänning i sin tjänst fastän utlänningen inte har föreskrivet
arbetstillstånd. I fråga om påförande av särskild avgift gäller 7-8§§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Till böter eller, när omständigheterna är försvårande, fängelse i högst<br>
sex månader döms</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. en
utlänning som, i annat avseende än beträffande skyldighet att ha<br>
pass, visering, uppehållstillstånd eller arbetstillstånd, överträder bestäm<br>
melserna i denna lag efler vad som har föreskrivits med stöd av lagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den som inte gör anmälan som
föreskrivs i en författning som har utfärdats med stöd av denna lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den som i en anmälan eller ett
ansökningsärende enligt denna lag eller enligt en författning som har utfärdats
med stöd av denna lag medvetet lämnar oriktig uppgift eller underlåter att tala
om något förhållande av betydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den som hjälper en utlänning
att komma in i Sverige i strid mot föreskrifter i denna lag eller i en
författning som har utfärdats med stöd av lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
försök eller föreberedelse till brott som avses i första stycket 4 döms till
ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Till fängelse i högst ett år eller, när omständighetema är mildrande,<br>
till böter döms</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. den
som försöker hindra verkställighet av ett beslut om utvisning som<br>
har meddelats enligt 4 kap. 11 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den som genom att dölja en
utlänning eller genom någon annan sådan åtgärd försöker hindra verkställighet
av ett beslut om avvisning eller utvisning, om gärningen har skett i
vinningssyfte,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en utlänning som överträder
föreskrifter som har meddelats enligt denna lag eller enligt en författning som
har utfärdats med stöd av denna lag och som innebär skyldighet för honom att
endast vistas inom en viss del av landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Till fängelse i högst ett år eller, om brottet är ringa, till böter döms en<br>
utlänning som uppehåller sig i Sverige fastän han enligt ett verkställt beslut<br>
om utvisning enligt 4 kap. 7 eller 11 § inte har haft rätt att återvända hit.<br>
Detta gäller dock inte om utlänningen har flytt hit för att undgå förföljelse;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
ringa fall skall åtal för brott enligt denna paragraf inte väckas annat än<br>
om det är påkallat från allmän synpunkt.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>350</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section770>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section771>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>5 § Till fängelse i
högst två år eller, när omständigheterna är mildrande, Prop. 1988/89:86<br>
till böter döms den som i vinningssyfte planlägger eller organiserar verk- ■
Bilaga 6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>samhet
som är inriktad på att främja att utlänningar reser tifl Sverige ulan pass efler
de tillstånd som krävs för inresa i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Ersättning som har lämnats till den som har begått brott enligt 3 § 2<br>
eller 5 § skall förklaras förverkad, om det inte är uppenbart oskäligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Avgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
En fysisk eller juridisk person som har en utlänning i sin tjänst faslän<br>
denne inte har arbetstillstånd skall, oavsett om ansvar utkrävs enligt 1 §<br>
andra stycket, betala en särskild avgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
varje utlänning som avses i första stycket utgör avgiften hälften av det
basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde när
överträdelsen upphörde. Om överträdelsen har pågått under en längre tid än tre
månader, utgör avgiften för varje utlänning i stället hela basbeloppet.
Avgiften får minskas eller efterskänkas, om särskilda omständigheter. talar för
del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
Frågor om påförande av avgift enligt 7 § prövas av allmän domstol<br>
efter ansökan, som skall göras av allmän åklagare inom två år från det alt<br>
överträdelsen upphörde. 1 fråga om sådan talan tillämpas bestämmelserna<br>
i rättegångsbalken om åtal för brott på vilket inte kan följa svårare straffan<br>
böter och bestämmelserna om kvarstad i brottmål på motsvarande sätt.<br>
När fem år har gått efter det att överträdelsen upphörde, får avgift inte<br>
påföras. Avgiften tillfaller staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgiften
skall betalas till länsstyrelsen inom två månader från det att beslutet vann
laga kraft. En upplysning om detta skall tas in i beslutet. Om avgiften inte
betalas inom denna tid, får den tillsammans med restavgift, som beräknas enligt
58 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272), drivas in på det sätt som enligt nämnda
lag gäller för indrivning av skatt. Indrivningsåtgärder får dock inte vidtas
när fem år har gått efter det att beslutet vann laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>11
kap. Vissa bestämmelser om handläggningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Muntlig
handläggning i asylärenden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ I ett asylärende vid statens invandrarverk skall det ingå muntlig
handläggning, om ett sådant förfarande måste antas vara av väsentlig betydelse
för att avgöra frågan om uppehållstillstånd och inte särskilda skäl talar emot
det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
får bestämma att även andra personer än utlänningen skall höras vid
handläggningen. Ersättning för instäflelsen lämnas därvid enligt vad som
föreskrivs i 6 kap. 15 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Undantag
från förvaltningslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2
§ Bestämmelsema i 17§ förvaltningslagen (1986:223) om rätt för en<br>
part att få del av uppgifter tillämpas i ärenden om visering, tidsbegränsat<br>
uppehåflstillstånd, arbetstillstånd och återkallelse av permanent uppe<br>
hållstillstånd endast när utlänningen är bosatt eller annars vistas i Sverige.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>351</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section772>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section773>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 20 §
förvaltningslagen om motivering av beslut tifläm- Prop. 1988/89:86 pas inte
beträffande beslut om visering, tidsbegränsat uppehållstillstånd Bilaga 6
och arbetstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statsråds
beslut om inhibition</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
§ När ett ärende enligt denna lag skall prövas av regeringen får, för tiden
till dess regeringen avgör ärendet, del statsråd som ansvarar för dessa ärenden
besluta om inhibition av avvisning eller utvisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tolkersättning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4
§ Den som är tolk vid handläggning av ett ärende enligt denna lag inför en
förvaltningsmyndighet eller domstol har rätt att av allmänna medel få arvode
samt ersättning för kostnader och tidsspillan, om inte uppdraget har fullgjorts
i tjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om ersättning prövas av den domstol eller myndighet som handlägger ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närmare
bestämmelser om ersättning meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skyldighet
att lämna uppgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5
§ Socialnämnden skall på begäran av regeringen, statens invandrarverk eller en
polismyndighet lämna ut uppgifter om en utlännings personliga förhållanden och
hans adress, om uppgifterna behövs i ett ärende om uppehållstillslånd eller för
verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
utlänningen i ett ärende enligt denna lag åberopar intyg om sin psykiska eller
fysiska hälsa, skall hälso- och sjukvårdsmyndighet på begäran av den myndighet
som handlägger ärendet lämna upplysningar som kan vara av betydelse för att
bedöma uppgiftema i intyget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Yttrande
i ärenden om arbetstillstånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6
§ Vid handläggning av frågor om arbetstillstånd som har principiell betydelse efler
som i övrigt är av större vikt skafl berörda arbetsgivar- och
arbetstagarorganisationer få tillfälle att yttra sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12
kap. Särskilda bemyndiganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Anmälningsskyldigheter
m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ Regeringen får, utöver vad som fömt har angetts i denna lag, meddela
föreskrifter om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>skyldighet att anmäla
utlänningars vistelse eller anställning i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>sådana inskränkningar angående
utlänningars rätt att vistas inom vissa områden eller vara anställda i ett
visst företag eller i företag av ett visst slag som är nödvändiga med hänsyn
till Sveriges säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Diplomatpersonal
m.fl.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Regeringen får meddela föreskrifter om i vilken utsträckning denna<br>
lag skall tillämpas beträffande diplomatiska tjänstemän och avlönade kon<br>
sulära tjänstemän som är anställda av främmande stater i Sverige samt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>352</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section774>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section775>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>deras
familjer och betjäning liksom beträffande främmande staters kuri- Prop.
1988/89:86<br>
rer.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om andra utlänningar, vilka är berättigade till förmåner enligt lagen
(1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, iakttas de inskränkningar
som följer av 2 — 5 §§ i den lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemsändande
för vård m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
§ Regeringen får meddela föreskrifter om hemsändande av utlänningar, som inte
är flyktingar och som har tagils om hand enligt lagen (1980:621) med särskilda
bestämmelser om vård av unga, lagen (1966:293) om beredande av sluten
psykiatrisk vård i vissa fall eller 35 § lagen (1967:940) angående omsorger om
vissa psykiskt utvecklingsstörda. Efter avtal med annat land om behandling av
fripassagerare får regeringen föreskriva avvikelser från bestämmelserna i
denna lag samt meddela de föreskrifter i övrigt som behövs för tillämpning av
avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Krig
och krigsfara m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Regeringen får meddela föreskrifter all gälla i krig, vid krigsfara eller<br>
under sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller<br>
av krigsfara som Sverige har befunnnit sig i, i fråga om utlänningars</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>inresa och uppehåll i landet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utresa ur landet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>rätt all ha anställning eller
offentligt förtroendeuppdrag här,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>avlägsnande från landet saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>omhändertagande i anstalt eller
förläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
En föreskrift enligt 4§ 4 eller 5 som har meddelats i andra fall än då<br>
Sverige är i krig skall underställas riksdagen inom en månad från utfärdan<br>
det. Om riksmöte inte pågår då, räknas tiden från början av nästa riksmö<br>
te.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreskriften
upphör att gälla, om den inte underställs riksdagen i rätt lid eller om
riksdagen inte godkänner den inom två månader från den dag då underställningen
skedde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1989, då utlänningslagen<br>
(1980:376) skall upphöra att gälla med de undantag som anges i 2-3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Om ell ärende om avvisning
eller utvisning har inletts före ikraftträdandet skall i det ärendet beslut i
frågan om avvisning eller utvisning fattas med tillämpning av äldre
bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Om ett ärende om verkställighet
av ett beslut om avvisning eller utvisning har inletts före ikraftträdandet,
tillämpas i det ärendet äldre bestämmelser i fråga om verkställigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Om det i lag eller annan
författning förekommer uttrycket förpassning eller förvisning, skall därmed
avses utvisning enligt 4 kap. 3§ resp. 7§ i denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Om en lag eller annan
författning hänvisar till en föreskrift, som har ersatts genom en bestämmelse i
denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>353</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 86</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section776>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2 Förslag
till</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om åtgärder för att förebygga våldsdåd med</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'>' </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>internationell
bakgrund (terroristlagen)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
En utlänning som kommer till Sverige skall avvisas, om det finns<br>
grundad anledning att anta alt han tillhör eller verkar för en sådan organi<br>
sation eller grupp som avses i andra stycket och om del dessutom med<br>
hänsyn till vad som är känt om hans tidigare verksamhet eller i övrigt<br>
föreligger fara för att han här i riket medverkar lill sådana handlingar som<br>
avses i det stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket avses en organisation eller grupp som, med hänsyn till vad som
är känt om dess verksamhet, kan befaras utanför sitt hemland använda våld, hot
eller tvång för politiska syften och därvid begå sådana gärningar här i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvisning
skall ske när utlänningen kommer till Sverige eller så snart som möjligt efter
ankomsten. Avvisning får inte ske senare än tre månader från ankomsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Uppkommer fråga om att en utlänning som kommer till Sverige skall<br>
avvisas enligt I § skall polismyndigheten genast överlämna ärendet till<br>
regeringen. 1 sådana ärenden skall förhandling hållas. Yttrande skall in<br>
hämtas från statens invandrarverk, om det inte möter hinder på grund av<br>
att ärendet är synnerligen brådskande. Regeringen får dock utan föregåen<br>
de förhandling eller hörande av invandrarverket besluta att inte avvisa<br>
utlänningen enligt 1 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får meddela närmare föreskrifter med riktlinjer för polismyndigheternas
prövning av frågan om ett ärende skall överlämnas till regeringen enligt första
stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
En utlänning får utvisas ur riket, om del föreligger sådana omstän<br>
digheter som anges i 1 § första stycket men enligt tredje stycket avvisning<br>
inte kan ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om utvisning enligt första stycket meddelas av regeringen. I sådana ärenden
skall förhandling hållas. Yttrande skall inhämtas från statens invandrarverk,
om del inte möter hinder på grund av att ärendet är synnerligen brådskande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Beslut om avvisning eller
utvisning skall förenas med förbud för utlänningen att återvända lill Sverige.
Därvid tillämpas bestämmelserna i 4kap. 13§ utlänningslagen (1989:000).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ I ärenden om avvisning eller
utvisning enligt denna lag får del statsråd, som har till uppgift att föredra
ärenden enligt denna lag, eller den tjänsteman som statsrådet bestämmer,
besluta om förhandling och bestämma om andra än utlänningen skall höras.
Förhandlingen skall hållas vid Stockholms tingsrätt eller, om särskilda skäl
talar mot att förhandlingen hålls där, vid en annan domstol eller vid en
förvaltningsmyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Den domstol eller myndighet
som håller förhandlingen skall uppdra åt rikspolisstyrelsen eller en
polismyndighet eller ål en särskilt utsedd person att vara allmänt ombud vid
förhandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>354</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section777>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section778>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>7 § Utlänningen och
andra personer, som skall höras, skall kallas lill Prop. 1988/89:86<br>
förhandlingen. Om utlänningen hålls i förvar, skall den domstol eller
Bilaga 6<br>
förvaltningsmyndighet som håller förhandlingen besluta om hans inställel<br>
se. Har kallelse till förhandlingen delgetts den som skall höras minst fyra</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dagar
före förhandlingen och uteblir den kallade ulan alt ha anmält laga förfall, får
domstolen eller förvaltningsmyndigheten besluta om hämtning. Hämtning av någon
annan än utlänningen får dock ske endast om det föreligger synnerliga skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
Vid förhandlingen skall noga utredas de omständigheter som kan<br>
inverka på ärendets avgörande. Utlänningen skall få tillfälle att ange sin<br>
ståndpunkt och att uttala sig om de omständigheter som åberopas i ären<br>
det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om förhandling vid allmän domstol skall, i den mån annat inte följer av 5
— 7 samt 9 och 10 §§, i tillämpliga delar gälla bestämmelserna om
bevisupptagning utom huvudförhandling i brottmål. Utöver vad som följer av 5
kap. I § rättegångsbalken får rätten förordna att förhandlingen skall hållas
inom stängda dörrar, om del kan antas att det vid förhandlingen kommer all
förebringas uppgift, för vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i
sekretesslagen (1980:100).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhandling
vid allmän förvaltningsdomstol skafl, om annat inte följer av 5 —7 saml 9 och 10§§,
ske med iakttagande i tillämpliga delar av som föreskrivs om muntlig
förhandling vid sådan domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhandling
vid förvaltningsmyndighet skall vara offentlig, om utlänningen begär det och
myndigheten inte anser att omständigheterna föranleder något annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
För inställelse vid förhandlingen skall utlänningen få ersättning av<br>
allmänna medel för resa och uppehälle, om det bedöms skäligt med hänsyn<br>
till hans ekonomiska förhållanden, den tid han har vistats i riket samt<br>
övriga omständigheter. Förskott får beviljas på ersättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
personer som på kallelse har inställt sig vid förhandlingen för att höras har
rätt till ersättning av allmänna medel för kostnad och tidsspillan med
anledning av inställelsen. Förskott får beviljas på ersättning för resa och
uppehälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som är allmänt ombud eller tolk har rätt alt av allmänna medel få arvode samt
ersättning för kostnader och tidsspiflan, om inte uppdraget har fullgjorts i
tjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Frågan om ersättning eller
förskott prövas av den domstol eller förvaltningsmyndighet som håller förhandlingen.
Närmare bestämmelser om ersättning och förskoll meddelas av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En förvaltningsmyndighets
beslut om ersättning enligt 9 § får överklagas hos kammarrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En utlänning får tas i förvar
om det är sannolikt att han kommer att avvisas eller utvisas enligt denna lag
eller beslut härom föreligger och det skäligen kan antas att han annars kommer
att hålla sig undan eller bedriva brottslig verksamhet i Sverige eller om hans
identitet är oklar. Är utlänningen under sexton år, får han inte utan
synnerliga skäl tas i förvar. Detsamma gäller hans vårdnadshavare eller, om de
är flera, en av dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
de förutsättningar som anges i första stycket kan en utlänning<br>
ställas under uppsikt, om detta är tillräckligt. Beträffande uppsikt gäller 6</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>355</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kap.
5 § utlänningslagen (1989:000) i tillämpliga delar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section779>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section780>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>13 § Även om de i 12 §
angivna förutsättningarna inte föreligger, får en Prop. 1988/89:86<br>
polismyndighet ta en utlänning i förvar eller ställa honom under uppsikt
Bilaga 6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>när
fråga om avvisning skall överlämnas till regeringen enligt 2§ eller när det
uppkommer fråga om att utvisa utlänningen enligt 3§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
med stöd av första stycket skall anmälas tifl regeringen, som snarast skall
pröva om åtgärden skall fortsätta att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ När regeringen har beslutat
om avvisning enligt I § eller utvisning enligt 3§ men det möter hinder som i 8
kap. 1—4§§ utlänningslagen (1989:000) sämot att verkställa beslutet eller
beslutet av annan särskild anledning inte bör verkställas, skall regeringen
förordna att verkställighet tills vidare inte får ske (inhibition). Avvisnings-
efler utvisningsbeslutel samt förordnandet om inhibition skall prövas på nytt
när det finns skäl till detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ När fråga uppkommer om hinder
mot verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning enligt denna lag,
får det statsråd som har tifl uppgift att föredra sådana ärenden besluta att
verkställighet inte skall ske innan regeringen har avgjort ärendet. Ett sådant
beslut får även fattas av statens invandrarverk. Verket skall då genast
underrätta regeringen och anmäla ärendet, om det ännu inte har kommit under
regeringens prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Beslut om avvisning eller
utvisning skall verkställas så snart det kan ske. Verkställigheten ankommer på
polismyndighet. Regeringen får dock förordna att verkställigheten skall ske
genom annan myndighets försorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Skall ett av regeringen
meddelat beslut om avvisning enligt 1 § eller utvisning enligt 3§ på grund av
förordnande enligt 14§ ej verkställas, äger 19 —22 §§ tillämpning beträffande
utlänning som avses med beslutet. Regeringen får besluta om sådana åtgärder
som anges i 4 kap. 11 § första stycket utlänningslagen (1989:000) för
utlänningens vistelse i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
enligt utlänningslagen meddelats beslut i andra fall än sådana som avses i
första styeket om avvisning eller utvisning och kan beslutet ej verkställas,
får regeringen, om sådana omständigheter föreligger beträffande utlänningen
som avses 1 §, förordna all 19 —22§§ skall äga tillämpning och besluta om
sådana åtgärder som sägs i första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
beslut om åtgärder meddelas skall förhandling hållas. Därvid tillämpas reglerna
om förhandling i 5— 11 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ I ärende enligt denna lag
gäller i tillämpliga delar vad i 4 kap. 12 och 14 §§, 5 kap. 5 §, 6 kap. 4 §
andra stycket och 6 -15 §§, 7 kap. 1, 7 och 9 §§, 8 kap. 1-7, 15 och 17 §§, 9
kap. 1 - 3 §§ samt 11 kap. 4- 5 §§ utlänningslagen (1989:000) är föreskrivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om det är av betydelse för
att utröna om en organisation eller grupp som avses i I § andra stycket
planlägger eller förbereder gärning som innebär våld, hot eller tvång för
politiska syften, får en utlänning, som avses i 17§, underkastas husrannsakan, kroppsvisitation
eller kroppsbesiktning. Av en sådan utlänning får också tas fingeravtryck och
fotografi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förordnande
om åtgärd enligt första stycket meddelas av polismyndighet. 1 fråga om sådan
åtgärd gäller i övrigt bestämmelserna i 28 kap. rättegångsbalken i tillämpliga
delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>20 §
För ändamål som avses i 19 § första stycket kan rätten, om synnerli-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>356</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section781>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section782>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ga skäl föreligger,
meddela polismyndighet tillstånd att ta del av samtal till Prop. 1988/89:86
och från telefonapparat, som innehas eller av annat skäl kan antas komma
Bilaga 6 att begagnas av en utlänning som avses i 7 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
kan för ändamål som avses i 19§ första stycket, om synnerliga skäl föreligger,
även meddela polismyndighet tillstånd att närmare undersöka, öppna eller
granska post- eller telegrafförsändelse, brev, annan sluten handling eller
paket som har ställts lill eller avsänts från utlänning, som avses i 17§, och
som påträffas vid husrannsakan, kroppsvisitation eller kroppsbesiktning eller
som finns hos post-, telegraf-, järnvägs- efler annan befordringsanstalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
tillstånd som avses i andra stycket kan rätten förordna, att i tillståndet
avsedd försändelse, som ankommer till befordringsanstalt, skall kvarhållas till
dess den närmare undersökts, öppnats efler granskats. Förordnandet skall
innehålla underrättelse all meddelande om åtgärden inte får utan tillstånd av
den som har begärt åtgärden lämnas avsändaren, mottagaren eller annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>21 §
Tillstånd som avses i 20 § skall meddelas att gälla för viss tid som<br>
inte överstiger en månad. Tiden räknas, vid tillstånd till telefonavlyssning<br>
från den dag tillståndet delgavs telefonanstaltens föreståndare och i övriga<br>
fall från den dag tillståndet meddelades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om tillstånd prövas av Stockholm tingsrätt på yrkande av rikspolisstyrelsen.
Rättens avgörande sker genom slutligt beslut. Sådant beslut går omedelbart i
verkställighet. 1 fråga om förfarandet skall också bestämmelserna i
rättegångsbalken om förfarandet vid rättens prövning av fråga som under fömndersökning
i brottmål uppkommit om åtgärd enligt 27 kap. 16 § nämnda balk tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22 §
Uppteckning som har gjorts vid telefonavlyssning får inte granskas<br>
av annan än rätten, rikspolisstyrelsen, polismyndighet eller åklagare. Inne<br>
håller uppteckningen något som ej är av betydelse för det ändamål som har<br>
föranlett avlyssningen, skall den i sådan del efter granskningen omedelbart<br>
förstöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försändelse
efler annan handling som omfattas av tiflstånd enligt 20 § får inte närmare
undersökas, öppnas eller granskas av annan än rätten, rikspolisstyrelsen,
polismyndighet eller åklagare. Sådan handling skall undersökas snarast möjligt.
När undersökningen har slutförts, skall försändelse som finns hos befordringsanstalt
tillstäflas den till vilken försändelsen är ställd och annan handling
återlämnas till den hos vilken handlingen påträffats, om ej beslag sker enligt
därom gällande bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>23 §
Till fängelse i högst ett år eller, när omständigheterna är mildrande,<br>
till böter döms</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den som hjälper en sådan
utlänning som avses i 1 § att komma in i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den som försöker hindra
verkställighet av beslut om avvisning enligt I § eller utvisning enligt 3 §
eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en utlänning som överträder en
sådan föreskrift som har meddelats enligt 17§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
försök eller förberedelse till brott som avses i första stycket 1 döms till
ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>24 §
Till fängelse i högst ell år eller, om brottet är ringa, till böter döms<br>
en utlänning som uppehåller sig i Sverige, fast han enligt ett verkställt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>beslut
om avvisning enligt I § eller utvisning enligt 3 § inte har haft rätt alt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>357</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section783>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section784>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>återvända hit. Detta
gäller dock inte om utlänningen har flytt hit för att Prop. 1988/89:86<br>
undgå förföljelse som avses i 3 kap. 2 § utlänningslagen (1989:000).</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ringa fall skall åtal för brott enligt denna paragraf inte väckas annat än om
det är påkallat från allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den I juli 1989, då lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder i
spaningssyfte i vissa fall skall upphöra att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 17 § första stycket tillämpas även när regeringen enligt 73§ utlänningslagen
(1980:376) eller 8§ lagen (1973:162) om särskilda åtgärder till förebyggande av
vissa våldsdåd med internationell bakgmnd eller 51 § tredje stycket
utlänningslagen (1954:193) har förordnat att avvisnings- eller
utvisningsbeslut ej skall verkställas. Bestämmelserna i 17§ andra stycket är
tillämpliga också när beslut om avvisning eller utvisning har meddelats enligt
utlänningslagen (1980:376) och när beslut om avvisning, förpassning,
förvisning eller utvisning har meddelats enligt utlänningslagen (1954:193).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en lag eller annan författning hänvisar till en föreskrift som har ersatts
genom bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:75.0pt'><span style='font-family:Verdana'>358</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section785>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section786>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3 Förslag
till</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om anställningstillstånd</span><span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>' </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
En utlänning måste ha tiflstånd för att ha anställning som avser<br>
befallning på svenskt fartyg i utrikes trafik (anställningstillstånd) om inte<br>
utlänningen har permanent uppehållstillstånd i Sverige eller är medborga<br>
re i Danmark, Finland, Island eller Norge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får meddela andra undantag från kravet på anställninglills-lånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Anstäflningstillstånd ges för
tjänstgöring i en befattning på ett visst fartyg eller vissa fartyg eller på
fartyg som tillhör ett visst rederi. Tillståndet får förenas med de villkor
som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Anställningstillstånd ges av
arbetsmarknadsstyrelsen. Tiflstånd får dessutom ges</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>av de sjömansförmedlingar. Som
utses av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>av de svenska
utlandsmyndigheter som utrikesdepartementet bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsstyrelsen
får återkalla ett anställningstillstånd om utlänningen medvetet har lämnat
oriktiga uppgifter efler svikligen har förtigit vissa omständigheter eller om
det i övrigt föreligger särskilda skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Den som har en utlänning i
sin tjänst trots att utlänningen inte har föreskrivet anställningstillstånd
döms till böter eller, när omständigheterna är försvårande, till fängelse i
högst ett år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Fysisk eller juridisk person
som har en utlänning i sin tjänst, trots att denne inte har föreskrivet
anställningstillstånd, skafl erlägga en särskild avgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
varje utlänning som avses i första stycket utgör avgiften hälften av det
basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde när
överträdelsen upphörde. Har överträdelsen pågått under längre tid än tre
månader, utgör avgiften för varje utlänning i stället hela basbeloppet.
Avgiften får nedsättas eller efterges, om särskilda omständigheter föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Frågor om påförande av avgift enligt 5§ prövas av aflmän domstol<br>
efler ansökan, som skall göras av allmän åklagare inom två år efter del att<br>
överträdelsen upphörde. I frågor om sådan talan gäfler i tiflämpliga delar<br>
bestämmelserna i rättegångsbalken om åtal för brott på vilket inte kan<br>
följa svårare straff än böter och om kvarstad i brottmål. Sedan fem år har<br>
förflutit efter det att överträdelsen upphörde, får avgift inte påföras. Avgif<br>
ten tillfaller staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgiften
skafl betalas till länsstyrelsen inom två månader från det att<br>
beslutet vann laga kraft. En upplysning om detta skall tas in i beslutet.<br>
Betalas inte avgiften inom denna tid, får den jämte restavgift, som beräk<br>
nas enligt 58 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272), indrivas i den ordning<br>
som enligt nämnda lag gäller för indrivning av skatt. Indrivningsålgärder<br>
får dock inte vidtas sedan fem år har förflutit från det beslutet vann laga<br>
kraft.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>359</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1989.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section787>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 41 och 43 §§ rättshjälpslagen (1972:429)' skall ha följande
lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:86 Bilaga 6</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section788>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section789>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section790>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>41
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättshjälp
genom offentligt biträde beviljas i mål eller ärende</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hos utskrivningsnämnd eller
psykiatriska nämnden angående intagning enligt 8, 9 eller 10§ eller
utskrivning enligt 16 eller 19§ lagen (1966:293) om beredande av sluten
psykiatrisk vård i vissa fall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hos ulskrivningsnämnd eller
psykiatriska nämnden angående inskrivning i eller utskrivning från vårdhem
eller specialsjukhus enligt 35 § lagen (1967:940) angående omsorger om vissa
psykiskt utvecklingsstörda,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>angående beredande av vård
enligt lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga eller
omedelbart omhändertagande enligt 6§ samma lag eller angående upphörande av
sådan vård enligt 5§ samma lag eller hos förvaltningsdomstol vid överklagande
enligt 20§ första stycket I samma lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>hos förvaltningsdomstol angående beredande av vård
enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall eller angående
omedelbart omhändertagande enligt 13 § samma lag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section791>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>angående utvisning
enligt 38, 43, 47 eller 48§ utlänningslagen (1980:376) samt vid utredning hos
polismyndighet när fråga har uppkommit om utvisning enligt angivna lagrum,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>angående avvisning
enligt utlänningslagen, dock ej hos polismyndighet, såvida icke anledning
föreligger att överlämna ärendet till statens invandrarverk eller utlänningen
enligt 50 eller 52§ samma lag hållits i förvar längre än tre dagar,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>angående verkställighet
enligt utlänningslagen, om anledning föreligger att överlämna ärendet till
statens invandraverk med stöd av 85 eller 86 § samma lag eller hänskjuta
ärendet dit med stöd av 87§ samma lag eller om utlänningen enligt 50 eller 52§
samma lag hållits iförvar längre än tre dagar,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8. angående
föreskrifter som<br>
meddelats enligt 13§, 48§ eller 74§<br>
andra stycket utlänningslagen,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9. angående
hemsändande av ut-</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>angående avvisning
enligt utlänningslagen (1989:000), dock inte hos polismyndighet, såvida inte
utlänningen enligt 6 kap. 2 eller 3§ utlänningslagen hållits i förvar längre
än tre dagar,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>angående utvisning
enligt 4 kap. 3 eller 11 § utlänningslagen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1.
angående avvisning eller utvisning enligt lagen (1989:000) om åtgärder för
att förebygga våldsdåd med internationell bakgrund (lerroristlagen).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8. angående
föreskrifter som<br>
meddelats enligt 4 kap. 11 § utlän<br>
ningslagen eller 17§ terroristlagen,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9. angående
hemsändande av ut-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section792>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section793>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' Lagen
omtryckt 1983:487. ' Senaste lydelse 1988:1482.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>360</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section794>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section795>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>länning
med stöd av 104§ första länning med stöd av 72 kap. 3§ ul-<br>
stycket utlänningslagen,</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>länningslagen,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10. angående
förverkande av villkorligt medgiven frihet enligt 26 kap.<br>
brottsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>11. angående
verkställighet utomlands av frihetsberövande påföljd en<br>
ligt lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och<br>
Norge angående verkställighet av straff m.m. eller lagen (1972:260) om<br>
internationelll samarbete rörande verkställighet av brottsmålsdom,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>angående utlämning enligt lagen
(1970:375) om utlämning till Danmark, Finland, Island eller Norge för
verkställighet av beslut om vård eller behandling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>angående kastrering enligt
lagen (1944:133) om kastrering, om giltigt samtycke till åtgärden ej lämnats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>hos regeringen enligt 7 an(7-</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>14.
hos regeringen enligt 17§ ra stycket lagen (1975:1360) om</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>andra
stycket terroristlagen angå-tvångsåtgärder i spaningssyfte i vis-</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>ende
förordnande om tillämpning sa fall,</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>av 19-22 §§ samma lag,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hos allmän förvaltningsdomstol
angående intagning på sjukhus enligt 7, 14 eller 15§ smittskyddslagen
(1968:231) eller angående utskrivning från sjukhus enligt samma lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>43
f Rättshjälp genom offentligt biträde beviljas efter ansökan eller då annars
anledning föreligger. Ansökan får göras av den som kan beviljas rättshjälp och
i mål eller ärende som anges i 41 § I även av annan som får föra talan i målet
eller ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättshjälp
beviljas och biträde</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rättshjälp beviljas och biträde<br>
förordnas av den myndighet som</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>förordnas av den myndighet som<br>
handlägger målet eller ärendet,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>handlägger målet eller ärendet.<br>
Dock ankommer prövningen i</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Dock ankommer prövningen i<br>
ärende hos socialnämnd eller social</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ärende hos socialnämnd eller social<br>
distriktsnämnd enligt 41 § 3 på</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>distriktsnämnd enligt 41 § 3 på<br>
länsrätten, i ärende som avses i 41 §</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>länsrätten, i ärende som avses i 41 §<br>
5—9, 13 eller 14 på rättshjälps-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13 på rättshjälpsnämnden,; äre/jJe<br>
nämnden, i ärende hos polismyn-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>hos polismyndighet enligt 41 § 5 el<br>
dighet enligt 41 § 12 på länsrätten</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ler 7på rältshjälpsnämnden, om an-<br>
saml i annat ärende hos regeringen</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>sökan om rättshjälp skall avslås, i<br>
än som avses i 41 § 5 —9 eller 14 på</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ärende hos polismyndighet enligt<br>
departementstjänsteman som rege-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>41 § 12 på länsrätten samt i ärende<br>
ringen bestämmer.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>hos regeringen på departement<br>
stjänsteman som regeringen be<br>
stämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
myndigheten skilt målet eller ärendet från sig, äger under tiden till dess
talan fullföljts eller tiden för fullföljd utgått andra stycket motsvarande
tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättshjälp
utgår även när talan fullföljs eller meddelat beslut underställs annan
myndighets prövning eller saken överlämnas till annan myndighets avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1988:213.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>361</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section796>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section797>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansökan
om rättshjälp genom of-fentUgt biträde ges in till den myndighet som
handlägger målet eller ärendet. Gäller ansökan ärende som avses i 41 § 5 — 9,
13 eller 14, ges dock ansökan in till rättshjälpsnämnden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Har
rättshjälp beviljats i ärende vari beslutas om avvisning eller utvisning
enligt utlänningslagen (1989:000) eller tagen (1989:000) om åtgärder för att
förebygga våldsdåd med internationell bakgrund (terroristlagen) gäller
rättshjälpen till dess verkställighet av beslutet skett eller frågan om
verkställighet förfallit.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansökan
om rättshjälp genom offentligt biträde ges in till den myndighet som
handlägger målet eller ärendet. Gäller ansökan ärende som avses i 41 § 13, ges
dock ansökan in tifl rättshjälpsnämnden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86 Bilaga 6</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section798>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section799>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Myndighet som inte själv
får bevilja rättshjälpen skall till behörig myndighet med eget yttrande
överlämna ingiven ansökan med därvid fogade handlingar eller anmäla behovet av
offentligt biträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1989.1 ärende enligt utlänningslagen (1980:376)
eller lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall
tillämpas fortfarande äldre bestämmelser.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:75.0pt'><span style='font-family:Verdana'>362</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section800>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section801>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>5 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 7 kap. 14§ sekretesslagen (1980:100)' skafl ha följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1988/89:86
Bilaga 6</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section802>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section803>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Förslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section804>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:111.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>1 kap. 14§ Sekretess
gäller för uppgift som rör utlänning, om det kan antas att röjande av uppgiften
skulle medföra fara för att någon utsätts för övergrepp eller annat allvarligt
men som föranleds av föhåflandet mellan utlänningen och utländsk stat eller
myndighet eller organisation av utlänningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section805>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
vad som följer av första stycket gäller sekretess i verksamhet för kontrofl
över utlänningar och i ärende om svensk medborgarskap för uppgift om enskilds
personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan
att den enskilde eller någon honom närstående lider men. 1 verksamhet för
kontroll över utlänningar gäller sekretess också för anmälan eller annan
utsaga av enskild, om det kan antas att fara uppkommer för att den som har
gjort anmälan eller avgivit utsagan eller någon honom närstående utsätts för våld
eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte
beslut i ärende som avses i detta stycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om uppgift i allmän handli</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utöver
vad som följer av första stycket gäller sekretess i verksamhet för kontroll
över utlänningar och i ärende om svenskt medborgarskap för uppgift om enskilds
personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan
att den enskilde eller någon honom närstående lider men. I verksamhet för
kontroll över utlänningar gäller sekretess också för anmälan eller annan
utsaga av enskild, om det kan antas att fara uppkommer för att den som har
gjort anmälan eller avgivit utsagan eller någon honom närstående utsätts för
våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte
beslut i ärende som avses i detta stycke. För uppgift som har intagits i skälen
till ett beslut gäller dock sekretess, om det kan antas att den som uppgiften
rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ng
gäller sekretessen i högst femtio år.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section806>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:37.0pt;
margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft
den 1 juli 1989.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section807>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagen omtryckt 1988:9</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>363</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section808>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section809>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>6 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1966:293) om beredande av sluten
psykiatrisk vård i vissa fall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 18 a§ lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i
vissa fall' skall ha följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86 Bilaga 6</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section810>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section811>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section812>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:138.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I8a§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section813>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Har beträffande någon som
är patient enligt denna lag beslut meddelats om avvisning eller utvisning
enligt utlänningslagen (1980:376) eller utlämning enligt lagen (1957:668) om
utlämning för brott eller lagen (1959:254) om utlämning för brott till
Danmark, Finland, Island och Norge eller lagen (1970:375) om utlämning till
Danmark, Finland, Island eller Norge för verkställighet av beslut om vård
eller behandling, skall han utskrivas, om det begärs av den myndighet som
skall verkstäfla beslutet och hans tillstånd tiflåter sådan verkställighet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Har beträffande någon som
är patient enligt denna lag beslut meddelats om avvisning eller utvisning
enligt utlänningslagen (1989:000) eller utlämning enligt lagen (1957:668) om
utlämning för brott eller lagen (1959:254) om utlämning för brott till
Danmark, Finland, Island och Norge eller lagen (1970:375) om utlämning tifl
Danmark, Finland, Island efler Norge för verkstäflighet av beslut om vård
eller behandling, skall han utskrivas, om det begärs av den myndighet som skafl
verkställa beslutet och hans tillstånd tillåter sådan verkställighet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section814>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
utskrivning som nu sagts gäller 17§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
60.0pt;margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i
kraft den 1 juli 1989.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section815>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagenomtryckt
1982:782</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>364</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section816>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section817>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>7 Förslag
till</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1971:176) om vissa internationella</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>' </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>sanktioner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 15§ lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner skall
ha följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>15§'<br>
Regeringen får förordna all en Regeringen får förordna all en<br>
utlänning som skäligen kan antas</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>utlänning som skäligen kan antas<br>
ha hemvist i en blockerad stat och</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>ha hemvist i en blockerad stat och<br>
ha begått eller avser att begå sådan</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>ha begått
eller avser att begå sådan<br>
handling som står i strid mot för-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>handling som slår i strid mot för<br>
bud enligt 3 — 8 §§ kan avvisas i den</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>bud enligt 3 —
8 §§ kan avvisas i den<br>
ordning som föreskrivs i utlän-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>ordning som föreskrivs i utlän<br>
ningslagen (1980:376).</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>ningslagen (1989:000).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1985:1053</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>365</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section818>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section819>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
7 Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1989-03-02</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
fd regeringsrådet Stig Nordlund, regeringsrådet Elisabeth Palm, justitierådet
Johan Lind.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 22 december 1988 har regeringen på
hemställan av statsrådet Georg Andersson beslutat inhämta lagrådets yttrande
över förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utlänningslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:169.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om åtgärder för att
förebygga våldsdåd med internationell bakgmnd (lerroristlagen)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om anställningstillstånd på
fartyg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i rältshjälpslagen
(1972:429)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1971:176) om vissa intemationella sanktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
har inför lagrådet föredragits av revisionssekreteraren Håkan Sandesjö.
Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Utlänningslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förslag till ny utlänningslag som läggs fram i remissen skiljer sig från den nu
gällande utlänningslagen främst i ändrade handläggningsregler för framför allt
asylärenden, en utbrytning av de sk terroristbestämmelsema och i viss
utsträckning en överföring till lagen av föreskrifter som nu finns i ullänningsförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftet
med förslaget är att utlänningslagen skall bli mer överskådlig och erbjuda mer
rationella handläggningsregler i utlänningsärendena. Lagrådet anser att
förslaget väl tillgodoser detta syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
av bestämmelserna i förslaget har överförts från den nuvarande
utlänningslagstiftningen oförändrade eller med endast språkliga eller lagtekniska
ändringar. Lagutredningen vars förslag till stora delar följts i remissen har
framhållit, att den begränsade tid som stått till dess förfogande inte har
gjort del möjligt all i detalj penetrera de överförda bestämmelserna, varför
den laglekniska översynen inte blivit så djupgående som skulle kunna vara
motiverat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att genomföra den ändrade systematiken och åstadkomma en ökad<br>
överskådlighet har del onekligen varit nödvändigt alt föreslå en ny lag. I<br>
fråga om de paragrafer i lagförslaget som inte nu fått något ändrat sakligt<br>
innehåll — och de representerar en betydande del av förslaget — ges ingen<br>
ledning för tillämpningen. Motiveringen lill bestämmelserna får sökas på<br>
annal håll. Samma var förhållandet med 1980 års utlänningslag, som i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>366</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section820>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section821>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>stora
delar överensstämde med 1954 års lag. Mot denna bakgmnd är det Prop.
1988/89:86 särskilt beklagligt att lagulredningen inte haft mer tid lill sitt
förfogande. Bilaga 7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har inte heller varit möjligt att inom ramen för lagrådsgranskningen pröva om
de bestämmelser som överförts lill den nya lagen utan ändringar i sak
fortfarande har samma relevans som tidigare. När det gäller bestämmelserna i
10 kap om påföljder för brott synes det kunna ifrågasättas. I huvudsak går
dessa bestämmelser tillbaka till 1945 års utlänningslag. Det förefaller
exempelvis tveksamt om det är förenligt med strävandena till avkriminalisering
att döma en utlänning till straff som uppehåller sig i Sverige utan tillstånd
eller inte sökt tillstånd i lid. Skall utlänningen avlägsnas, synes del föga
meningsfullt att ådöma honom straff. Om han skall få stanna är straffet i varje
fall från individualpreventiv synpunkt utan betydelse. Del kan också sällas i
fråga, om de låga bötesstraff som brukar dömas ul i dessa fall har någon allmänpreventiv
effekt. Till detta kommer all, enligt vad som upplysts under föredragningen av
remissen, tillämpningen av denna straflbeslämmelse är mycket ojämn. Lagrådet
förordar, all ansvarsbestämmelserna ses över vid lämpligt tillfälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har under granskningsarbetet föreslagit omformulering eller omredigering av
åtskilliga bestämmelser som inte behandlas i det följande. Dessa
ändringsförslag som enbart har språklig eller redaktionell betydelse behöver
inte motiveras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 kap</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
8 kap 5§ skall vid prövningen av ärende om avvisning eller utvisning hänsyn
tas till om det finns hinder mot verkstäflighet av beslutet. Eftersom i
paragrafen regleras vilka överväganden som den beslutande myndigheten har att
göra i ärenden om avvisning eller utvisning, bör bestämmelserna inte stå i
kapitlet om verkställighet. Paragrafen och rubriken till den bör flyttas lill
4 kap och där lämpligen placeras närmast efler 11 §, vilket i så fall
föranleder ändrad numrering av nuvarande 4 kap 12 — I4§§. Paragrafhänvisningen
i 4 kap 14§ måste också jämkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller själva avfatlningen av den flyttade paragrafen behöver den ändringen
göras att där hänvisas till 8kapl—4§§. Vidare bör lydelsen jämkas så att det
framgår att första stycket är tillämpligt även vid utvisning på grund av brott
under det all andra stycket gäller bara i fall då regeringen eller
invandrarverket beslutar om avvisning eller utvisning. Lagrådet föreslår att
paragrafen får följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"12
§. När en fråga om avvisning eller utvisning prövas skall hänsyn tas till om
utlänningen på grund av bestämmelserna i 8kap 1 — 4§§ inte kan sändas till ett
visst land eller om det annars finns särskilda hinder mot att avgörandet
verkställs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
beslut som meddelas av regeringen eller statens invandrarverk skall ges de
anvisningar i fråga om verkställigheten som denna prövning kan föranleda."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>367</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section822>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section823>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4§</span><span
style='font-family:Verdana'>---------------------------------------------------- </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86<br>
1 den föreslagna paragrafen anges i första stycket under punkterna 1 —4 i ftaga<br>
vilka fall invandrarverket skall pröva ärenden om avvisning. 1 övriga fall<br>
skall enligt paragrafens andra stycke polismyndigheten pröva avvisnings-<br>
frågor dock med möjlighet att i tveksamma fall överlämna ärenden till<br>
invandrarverket. Paragrafen innehåller dessutom ett bemyndigande för<br>
regeringen all meddela föreskrifter om när polismyndigheten skall över<br>
lämna ärenden om avvisning i andra fall. Enligt lagrådets mening bör<br>
regeringen inte ges bemyndigande att i föreskrifter göra en annan kompe<br>
tensfördelning mellan myndigheterna än den lagregeln innehåller. Lagrå<br>
det föreslår därför alt sista meningen i paragrafen "Regeringen i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>andra fall." utgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen ges vissa regler för det fall att en ansökan om uppehållstillstånd
avslås. Härmed bör jämställas det fallet att ett uppehållstillstånd återkallas.
Paragrafen bör kompletteras i enlighet härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 kap</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att paragrafen skall bli lättare att förstå föreslår lagrådet alt den omarbetas
redaktionellt och ges följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"En
utlännings biljett för resan från Sverige får omhändertas av polismyndigheten
i avvaktan på att utlänningen får tillstånd att vistas i Sverige eller lämnar
landet, om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. utlänningen
saknar pass, visering, uppehållstillstånd eller arbetstill<br>
stånd när detta fordras för inresa eller vistelse i Sverige, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. utlänningen
kan antas komma att ansöka om uppehållstillstånd.<br>
Biljetten får omhändertas bara om det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
framstår som sannolikt alt utlänningen kommer att vägras tillstånd att vistas
här,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
finns anledning att anta att utlänningen annars gör sig av med biljetten och
inte själv kan betala kostnaden för sin resa från Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten
får försöka lösa in biljetten, om den annars skulle föriora sitt värde. Om
inlösen sker, skall omhändertagandel avse de pengar som då betalas ul."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
kap</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2och3§§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I 50
§ UtlL regleras i dag de fall då en utlänning får tas i förvar på grund av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>all
del finns sannolika skäl för all han kommer alt avvisas eller utvisas</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>368</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section824>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section825>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
i samband med fråga om verkställighet av ett beslut om avvisning Prop.
1988/89:86 eller utvisning. Genom hänvisning lill andra paragrafer i UtlL
klarläggs alt Bilaga 7 förvar inte kan beslutas av allmän dpmslol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådsremissens
motsvarande bestämmelser om förvar, nämligen 2 § första stycket 3 och 3§ första
stycket, ger inte samma klarhet. Någon ändring i sak är inte åsyftad. Lagrådet
förordar därför, att lagtexten preciseras genom hänvisningar motsvarande dem
som nu finns i 50§ UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
nyss sagts kan förvar i dag beslutas i samband med verkställighet av beslut om
avvisning eller utvisning. Förvarsbeslutet grundas då på att del finns ett verkställbart
avlägsnandebeslut. Som framgår av 6 kap 9§ andra stycket och 7 kap 7 § första
stycket är det endast den verkställande myndigheten och, efler överklagande av
ett förvarsbeslul, vederbörande överinstans som kan fatta beslut om förvar i
detta fall. Inte heller i denna del är lagförslaget avsett att innebära några
ändringar i sak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
föreslår, all 6 kap 2§ första stycket 3 får lydelsen "3. det är sannolikt
att han kommer alt avvisas eller utvisas enligt 4 kap 1 —3 eller 11 § eller
fråga uppkommer om verkställighet av ett beslut om avvisning eller
utvisning" samt att motsvarande ändringar görs i 3§ första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket i 3§ kan ges en enklare och samtidigt stringentare lydelse, förslagsvis
enligt följande:"Om ett barn under sexton år skulle komma att skiljas från
sin vårdnadshavare eller, om de är flera, en av dem genom att vårdnadshavaren
eller barnet tas i förvar får åtgärden vidtas endast om det finns synnerliga skäl."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
tredje stycket i paragrafen gäller ell av regeringen faltal beslut om förvar i
längst fyra dagar efter beslutsdagen. Detta överensstämmer med vad som
föreskrivs i 54 § första stycket tredje meningen UtlL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
förarbetena lill den nu gällande ordningen föreslogs i det då till lagrådet
remitterade förslaget bl a att det ansvariga statsrådet skulle få
beslutanderätt i frågor om förvar och all statsrådets beslut skulle kunna
överklagas lill regeringsrätten. Det förslaget föranleddes av bestämmelserna i
artikel 5 i Europakonventionen resp. artikel 9 i den internationella
konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (prop 1981/82:146 s43 ff).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
riktade kritik mot förslaget på den grunden att förslaget inte stod väl i överensstämmelse
med regeringsformens bestämmelser om formerna för fattande av regeringsbeslut,
lill den del förslaget omfattade statsrådsbeslut som meddelas i anslutning till
att regeringen avgör ett ärende om avlägsnande (a props 160 0. Regeringen valde
då att avstå från förslaget i den av lagrådet kritiserade delen och föreslog i
stället att regeringens beslut om förvarstagande skulle ges en mycket kort
varaktighet, högst fyra dagar. I del sammanhanget framhölls att
verkställighetsmyndigheten enligt 50§ UllL kunde besluta om förvarstagande när
ärendet hade överlämnats för verkställighet (a props 165). Riksdagen följde
regeringens förslag i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Artikel
5 i Europakonventionen innebär bl a att den som berövats sin</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>369</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 86</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section826>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>frihet
skall äga rätt att inför domstol påfordra att lagligheten av frihetsbe- Prop.
1988/89:86 rövandet prövas snabbt. Europadomstolens avgörande i fallet Brogan
and Bilaga 7 olhers. Europadomstolens publikationer, serie A 145-B, ger vid
handen att det inte är säkert att domstolen under alla förhållanden skulle
godta en ordning som innebär all en person är berövad friheten i fyra dagar
utan möjlighet till domstolsprövning. När man har att bedöma om det nu aktuella
förslaget är förenligt med artikel 5 i Europakonventionen måste även beaktas
att det kan förflyta längre lid än fyra dagar innan den verkställande
myndigheten — i regel polismyndigheten — fattat beslut i förvarsfrågan och
kammarrätten hunnit pröva överklagande av den verkställande myndighetens
beslut. Mot den bakgrunden gör lagrådet den bedömningen alt den föreslagna
ordningen inte står i god överensstämmelse med Sveriges åtaganden enligt
konventionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
gäller därför att finna ett system för förvarstagande när avlägsnandefrågor
handläggs av regeringen, som kan antas vara förenligt med konventionerna.
Samtidigt måste systemet utformas så att det står i överensstämmelse med den
ställning regeringen och statsråden intar enligt vårt statsskick. Det har vid
lagrådets granskning visat sig vara svårt att finna ett system som tillgodoser
båda dessa synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det betänkande som ligger till grund för det remitterade förslaget förordas att
beslut om förvar, som fattas av regeringen, skall kunna överklagas till
regeringsrätten. Som framgår av regeringsrättens remissyttrande blir
regeringsrättens prövning i ett sådant fall mer omfattande än den
rättsprövning, som sker enligt lagen (1988:205) om rällsprövning av vissa
förvaltningsbeslut. En sådan ordning innefattar en principiellt sett viktig
nyhet, som dessutom i sak ter sig diskutabel mot bakgrund av all regeringsrätten
inte har någon behörighet all överpröva regeringens beslut i vad som ändå är
huvudsaken, nämligen om utlänningen skall få stanna kvar i landet. Lagrådet anser
därför - lill skillnad mot vad som uttalats av tidigare lagråd (se prop
1975/76:18 s201 och 1981/82:146 sl60) - aft frågan inte bör lösas på det
sättet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har inte kunnat finna något annal sätt att lösa saken än alt beslut om
förvarstagande, som fallats av underordnad myndighet eller av det ansvariga
statsrådet, får fortsätta att gälla efter regeringens beslut all utlänningen
skall avvisas eller utvisas till dess den verkställande myndigheten antingen
verkställt avlägsnandet eller också omprövat beslutet om förvarslagande. Detta
utvecklas närmare i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
kan invändas att ett syslem som låter del ansvariga statsrådets<br>
beslut fortsätta att gälla efler regeringens beslut innebär att statsrådet ges<br>
behörighet all fatta beslut som i själva verket inte uteslutande rör bered<br>
ningen av ärendet i hittills vedertagen mening (jfr lagrådets resonemang i<br>
prop 1981/82:146 s 160). I valet mellan de alternativ som står till buds får<br>
man enligt lagrådets mening välja all tänja begreppet beredning av ärende<br>
i stället för att ha en ordning som framstår som tvivelaktig antingen med<br>
hänsyn till våra internationella förpliktelser eller på gmnd av alt den skulle<br>
innefatta en principiell nyhet i fråga om domstolars möjlighet att över<br>
pröva regeringens avgörande. I det sammanhanget kan erinras om att<br>
konstitutionsutskottet vid en företagen genomgång av praxis i fråga om</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>370</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section827>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section828>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>enskilda statsråds
beslutanderätt framhållit att vissa bemyndiganden för Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>enskilda statsråd kan ses
som en "förlängning" av statsrådens befogenhe- Bilaga 7</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ter i fråga om bl a
beredningen av regeringsärenden (KU 1976/77:44 s 15).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad lagrådet nu förordar
innefattar bl a att ett beslut av ett enskilt statsråd,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som har att göra med
beredningen av ett regeringsärende, ges förlängd</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>giltighet till dess
verkställighet av regeringsbeslutet inleds. Något sådant</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bör kunna godtas från
konstitutionell synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
övergår nu till att närmare utveckla sitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
ärenden om avvisning eller utvisning anhängiggörs hos regeringen ligger saken
ibland lill så att utlänningen redan är tagen i förvar. Det förekommer också
att del ansvariga statsrådet beslutar interimistiskt om tagande i förvar. 1
båda dessa situationer kan enligt det remitterade förslaget beslutet om förvar
överklagas till förvaltningsdomstol (7 kap 7§). I och med att regeringen
slutligt avgör ärendet överlämnas det för verkställighet, normalt till
polismyndigheten. Det torde inte möta något principiellt hinder all för dessa
fall tillämpa en ordning, som innebär att det tidigare fattade beslutet om
lagande i förvar kan beslå under verkställighetsskedet. Eventuell förnyad
prövning av det tidigare förvarsbeslutet får då göras av den verkställande
myndigheten. Den myndighetens beslut kan överklagas till kammarrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan också inträffa, att polismyndigheten med stöd av 6 kap 9§ fjärde stycket
beslutar att en utlänning tillfälligt skall tas i förvar medan ett avlägsnandeärende
handläggs i regeringskansliet. I det fallet ankommer del på det ansvariga
statsrådet alt göra en prövning av polisens beslut (6 kap 9§ första och fjärde
styckena). Statsrådets beslut kan överklagas till regeringsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
har man att räkna med möjligheten att regeringen vid sin slutliga prövning av avlägsnandeärendet
finner, att skäl föreligger att ta den berörde utlänningen i förvar. Det synes
emellertid kunna överlämnas åt den verkställande myndigheten att i det läget
fatta beslutet om förvar. Det kan kanske då inträffa, all utlänningen håller
sig undan så snart han får reda på regeringens beslut i avlägsnandeärendet och
alltså innan polismyndigheten hunnit ta ställning i frågan om förvar. Å andra
sidan bör något liknande kunna inträffa i den situation som förutses i
lagrådsremissen, eftersom utlänningen kan få reda på regeringens beslut om
lagande i förvar ungefär samtidigt med polismyndigheten och då utnyttja
tillfället till att avvika innan polisen hunnit verkställa regeringens beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
skall behandlas det fallet att regeringen vid sin slutliga prövning finner att
en utlänning, som är tagen i förvar, inte skall avlägsnas från landet eller av
annat skäl inte skall hållas kvar i förvar. Regeringen bör då besluta om att
förvaret skall upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
förordar lagrådet följande. Regeringen skall inte<br>
ges uppgiften att förordna om att en utlänning skall las eller hållas kvar i<br>
förvar. I konsekvens härmed bör regeringen inte heller kunna förordna, alt<br>
en utlänning skall ställas under uppsikt. Däremot bör regeringen kunna<br>
häva beslut om förvar eller uppsikt ifall regeringen beslutar att utlänningen<br>
inte skall avlägsnas från landet eller av annat skäl inte skall hållas kvar i<br>
förvar eller stå under uppsikt. Ett beslut av det ansvariga statsrådet om</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>371</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section829>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section830>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förvar eller uppsikt skall
fortsätta att gälla även efler det att regeringen Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>slutligt beslutat att
utlänningen skall avlägsnas. Blir det senare aktuellt att Bilaga 7</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>göra en förnyad prövning
av statsrådets beslut, får den prövningen göras</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av den verkställande
myndigheten. Ett beslut av den myndigheten om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förvar kan överklagas lill
kammarrätten. På motsvarande sätt bör ett av en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>underordnad myndighet
fattat beslut om förvar eller uppsikt kunna bestå,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>även om regeringen
slutligt avgjort att utlänningen skall avlägsnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
lagrådets förslag följs föranleder det följande ändringar i det remitterade
lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6
kap 4§ tredje stycket slopas. 6 kap 9§ första stycket andra meningen ersätts av
tre nya meningar med följande lydelse:"! ärenden som handläggs av
regeringen får det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden enligt
denna lag under handläggningen besluta om förvar eller uppsikt. Beslut att ta
eller hålla kvar någon i förvar kan inte fattas av regeringen. Motsvarande
gäller beträffande uppsikt." 6 kap 10§ sista meningen slopas och i stället
tillförs paragrafen ett andra stycke med följande lydelse: "Regeringen
får upphäva beslut om förvar eller uppsikt."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
den föreslagna lydelsen av 6 kap 9§ första stycket andra meningen vill lagrådet
göra den kommentaren att det av lydelsen följer att statsrådets beslut måste
fattas under handläggningen, dvs innan regeringen avgör ärendet. När regeringen
fattat sitt beslut, kan statsrådet inte längre påverka saken ulan ansvaret
övergår då på den verkställande myndigheten. Vidare framgår av den föreslagna
lydelsen (se även 6 kap 10§) att ett av det ansvariga statsrådet fallat beslut
om förvar eller uppsikt beslår även efter del att regeringen meddelat beslut om
att utlänningen skall avvisas eller utvisas. För statsrådets beslut gäfler
emellertid de tidsfrister som anges i 6 kap 6§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna nya lydelsen av 6 kap 10§ jämförd med den föreslagna nya lydelsen av
6 kap 9 § första stycket utvisar att regeringen inte har att ta ställning till
om ett beslut om förvar eller uppsikt skall bestå när regeringen slutligen
avgör att utlänningen skall avlägsnas. Ett tidigare meddelat beslut fortsätter
alltså all gälla inom den tidsram som följer av 6 kap 6 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
paragrafen föreslås att en utlänning i stället för att tas i förvar skall kunna
ställas under uppsikt om detta är tillräckligt. Uppsikt innebär bl a att en
utlänning är skyldig att uppfylla särskilda villkor. Enligt lagförslaget går
det inte att föra talan mot ett beslut om uppsikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
specialmotiveringen anges som exempel på villkor som kan föreskrivas<br>
att en utlänning kan åläggas att uppehålla sig på viss plats, t ex en utred<br>
ningssluss eller en förläggning. Fråga uppkommer då om en sådan in<br>
skränkning av en utlännings rörelsefrihet kan anses utgöra ett frihetsberö<br>
vande. Enligt Europakonventionen har den som berövats friheten rätt alt<br>
inför domstol påfordra att lagligheten av frihelsberövandet prövas. Varje<br>
åliggande för en person att vistas på en viss plats eller inom ett visst<br>
område t ex en kommun torde inte kunna anses som ett frihetsberövande i<br>
konventionens mening. Är emellertid platsen till ytan så liten som en</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>372</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section831>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section832>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förläggning
eller en utredningssluss kan antas vara föreligger med stor Prop. 1988/89:86
sannolikhet ett frihetsberövande. Jfr. Guzzardimålet, Europadomstolens Bilaga 7
publikationer, serie A 39, där den europeiska domstolen fann att del förelåg
ett frihetsberövande då en person ålagts alt vistas på en liten ö utanför
Sardinien. Enligt lagrådets mening bör därför som viflkor vid beslut om uppsikt
inte få föreskrivas att en utlänning skafl vistas på en förläggning eller en
utredningssluss. Skall möjligheten alt föreskriva sådana villkor behållas bör
det införas regler om rätt att överklaga ett beslut om uppsikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafens andra stycke sista meningen anges att en utlänning som inte
uppfyller de särskilda villkor som föreskrivits när han ställts under uppsikt
får tas i förvar. Enligt lagrådets mening är denna regel alltför onyanserad.
Avsikten kan knappast vara att varje avvikelse från de föreskrivna villkoren
skall kunna medföra att förvar tillgrips. Skall en sanktion vid överträdelse av
uppsiklsvillkoren behållas bör överträdelsen på något sätt kvalificeras. Enligt
lagrådets mening behövs emellertid inte någon särskild bestämmelse. Det följer
av paragrafen att om fömtsättningar för uppsikt inte längre föreligger kan
frågan om förvar tas upp till prövning. Lagrådet föreslår därför att meningen
"Om utlänningen ... i förvar" utgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket bör i tydlighetens intresse anges att stycket avser utlänningar
som har fyllt sexton år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
1986 års förvaltningslag har införts en skyldighet för alla förvaltningsmyndigheter
att ändra ett beslut som myndigheten har meddelat som första instans men senare
på grund av nya omständigheter eller av annan anledning finner uppenbart
oriktigt. Denna skyldighet gäller också de myndigheter som handlägger
utlänningsärenden och därvid även frågor om förvar. I 7 kap 10§ i det
remitterade förslaget har under mbriken "Omprövning av beslut" tagits
upp särskilda bestämmelser om invandrarverkets prövning av beslut som verket
har meddelat. Lagrådet återkommer till dessa bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
omprövning av beslut om förvar och uppsikt som sker enligt 6 kap 6§ i
remissförslaget skiljer sig helt från de omprövningar som skall ske enligt
förvaltningslagen och 7 kap 10§ i remissförslaget. I 6 kap 6§ är det fråga om
en fortlöpande prövning inom vissa tidsfrister ulan att det finns anledning
anta att beslutet är oriktigt. De nya prövningarna måste företas för att
beslutet skall bevara sin giltighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är uppenbarligen inte tillfredsställande att använda samma terminologi för så
olika slag av prövningar. Lagrådet föreslår att mbriken "Omprövning"
ovanför 6 kap 6 § ändras till "Ny prövning" samt att ordet
"omprövas" i 6 § byts ut mot "prövas på nytt" och ordet
"omprövning" i 6 och 7§§ byts ut mot "ny prövning".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller ny prövning av beslut om uppsikt bör tidsfristen räknas från
beslutsdagen. Andra stycket i 6§ bör kompletteras i enlighet härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
tredje stycket första meningen sägs att sedan ett beslut om förvar efler<br>
uppsikt har omprövats skall, så länge utlänningen hålls i förvar eller står</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>373</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25 Riksdagen 1988/89. I saml Nr 86</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section833>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>under uppsikt, omprövning
ske fortlöpande inom de tider som gäller för Prop. 1988/89:86 den första
omprövningen. Enligt den andra meningen skall detsamma Bilaga 7 gälla när ett
beslut om avvisning eller utvisning överklagas. Det synes oklart vad som avses
med denna mening. I motiveringen anges endast att överinstansen skall iaktta
tidsfristerna för omprövning när ett avlägsnandebeslut överklagats. Paragrafen
handlar emellertid om vad som skall iakttas av alla de myndigheter som
handlägger ärenden om förvar. Vilka myndigheter det är regleras i 9 §. Andra
meningen i 6 § tredje stycket synes därför överflödig. Lagrådet förordar att
meningen slopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
hänvisar till vad som anförts vid 6 kap 4§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>10§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
hänvisar lill vad som anförts vid 6 kap 4§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>14§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna paragrafen innehåller bestämmelser om förfarandet vid förhandling om
förvar eller uppsikt. Genom hänvisningen i andra stycket ges föreskrifter bl a
om kallelse till förhandling och om protokoll vid förhandling vid tingsrätt.
Tredje stycket som behandlar förfarandet vid förvaltningsmyndighet innehåller
inte någon motsvarande reglering. Inte heller finns det någon tillämplig
bestämmelse i förvaltningslagen att falla tillbaka på. Enligt lagrådets mening
är det från rättssäkerhetssynpunkt väsentligt att också en förhandling vid förvaltningsmyndighet
regleras i nämnda avseenden. Della kan lämpligast ske genom en hänvisning i
tillämpliga delar till vad som gäller om muntlig förhandling vid allmän
förvaltningsdomstol. Lagrådet föreslår därför att paragrafens tredje stycke får
följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Förhandling
vid förvaltningsmyndighet skall ske enligt bestämmelserna om muntlig
förhandling i förvaltningsprocesslagen (1971:291) i tilllämpliga delar."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
kap</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>I§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket ger ullryck för grundsatsen att regeringen är förhindrad att<br>
pröva ansökningar om upphävande av en avvisning eller en utvisning i<br>
andra fall än dem där enligt en uttrycklig lagregel regeringen har en sådan<br>
prövningsrätt. Av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2. 7 "Övriga frå<br>
gor") framgår all syftet med bestämmelsen är att klargöra, att regeringen<br>
inte har någon allmän rätt att upphäva eller i mildrande riktning ändra<br>
lagakraftägande beslut om avvisning eller utvisning.<br>
Lagrådet har i och för sig inte någon invändning mot detta förslag. Fråga</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>374</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section834>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section835>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>uppkommer emellertid i
vilken utsträckning lagakraftägande avlägsnande- Prop. 1988/89:86 beslut likväl
kan upphävas eller mildras av regeringen till följd av bestäm- Bilaga 7 melsema
i 11 kap 13§ regeringsformen. Regeringen kan enligt denna paragraf efterge
eller mildra inte bara brottspåföljd och annan rättsverken av brott utan också
annat liknande av myndighet beslutat ingrepp avseende enskild person eller
egendom. Denna gmndlagsfästa rätt kan inte begränsas genom vanlig lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det först gäller de föreslagna reglerna om avvisning och utvisning på<br>
formefl grund (t ex att pass, visering eller uppehållstiflstånd saknas) torde<br>
saken ligga till på följande sätt. Den föreslagna utlänningslagen bygger på<br>
att utlänningar skall ha tillstånd för att få bosätta sig eller arbeta här i<br>
landet. Den som inte får ett erforderligt tillstånd och till följd därav</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>>..</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avvisas
kan inte sägas ha blivit utsatt för något ingrepp som liknar brottspåföljd
eller annan sådan rättsverken av brott. Nådeinstitutet i regeringsformen kan
inte antas omfatta beslut om avvisning eller utvisning på sådana formella gmnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 11 kap 13 § regeringsformen om regeringens rätt att bevilja nåd omfattar
däremot fn beslut om utvisning på gmnd av brott eller på grund av asocialitet (prop
1973:90 s413 och prop 1979/80:96 s80). I konsekvens härmed får man utgå från
att även beslut om avvisning på sådan materiell grund som enligt det
remitterade lagförslaget består i brott eller vägran att försörja sig på ett
ärligt sätt kan vara föremål för nåd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutssatsen
av det anförda blir alltså att regeringen inom ramen för nådeinstitutet kan
upphäva eller mildra beslut om utvisning på gmnd av brott och beslut om
avvisning på gmnd av befarad brottslighet eller vägran att försörja sig på ett ärligt
sätt men däremot inte beslut om avvisning eller utvisning på formell grund. Det
följer av nådeinstitutets karaktär att det i praktiken hör till undantagen att
nåd beviljas vid utvisning på gmnd av brott m m (se SOU 1972:15 s 200).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3§,4§och6§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
kap innehåller regler om överklagande av beslut. Av 3§ framgår bl a att<br>
beslut om återkallelse av upphållstillslånd eller arbetstillstånd som för<br>
enats med ett beslut om utvisning får överklagas hos regeringen. Detsam<br>
ma gäller enligt 4§ om invandrarverkets beslut angående resedokument.<br>
Enligt 6 § får polismyndighets beslut om omhändertagande av biljett över<br>
klagas hos invandrarverket. Gemensamt för de nämnda situationerna är<br>
all de rör en utlännings rättigheter. Del skulle kunna ifrågasättas om något<br>
av dessa rättigheter utgör en civil rättighet enligt artikel 6 i Europakonven<br>
tionen. Av ett tidigare uttalande av lagrådet (prop 1987/88:69 s237) fram<br>
går att uppehållstillslånd och arbetstillstånd inte bör jämställas med civila<br>
rättigheter enligt konventionen. Det finns enligt lagrådets mening inte<br>
något skäl all nu inta en annan ståndpunkt än den lagrådet tidigare givit<br>
uttryck för. Beträffande en utlännings rätt lill resedokument anser lagrådet<br>
att del ligger närmast till hands att anlägga ett motsvarande betraktelse<br>
sätt. Något annorlunda är det emellertid med polismyndighets omhänder<br>
tagande av en utlännings returbiljett. Här gäller det utlänningens rätt till</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>375</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section836>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section837>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
biljett som representerar ell värde för honom och vilken han hindras Prop.
1988/89:86 från att förfoga över. När bestämmelsen infördes (prop 1984/85:173)
fann Bilaga 7 departementschefen att det inte kunde anses vara fråga om en
sådan rättighet som enligt Europakonventionen måste prövas av opartisk domstol.
Enligt lagrådets mening visar emellertid utvecklingen vid Europadomstolen att
begreppet civila rättigheter har fått en vidare innebörd än vad som tidigare
antagits gälla. Lagrådet finner del tveksamt om det inte i dag skulle anses all
ett beslut om omhändertagande av en utlännings returbiljett är av sådan
karaktär att det borde finnas möjlighet till en domstolsprövning av beslutet.
Skall bestämmelsen behållas föreslår lagrådet därför att polismyndighetens
beslut om omhändertagande av biljett skall få överklagas till kammarrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
handlar om olika fall då invandrarverket eller regeringen i samband med beslut
om avvisning eller utvisning kan besluta också i andra frågor som inte har
tagits upp i lägre instans eller i ett överklagande. Första stycket avser beslut
i samband med överklagande. Andra och tredje styckena omfattar också fall då
regeringen eller invandrarverket beslutar i första instans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund förefaller rubriken till 5 § inte helt träffande. En mera
adekvat lydelse är förslagsvis "Beslut vid sidan av beslut om avvisning
eller utvisning." Paragrafen försvarar ändå sin plats i ett kapitel med
rubriken "Överklagande m. m."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
paragrafens tredje stycke kan invandrarverket och regeringen i samband med ett
beslut om avvisning efler utvisning av en utlänning också besluta om avvisning
eller utvisning av barn som står under utlänningens vårdnad. Det framgår inte
hur gamla barn bestämmelsen skall kunna tillämpas på. Det kan länkas att även
vuxna barn står under någon förälders vårdnad enligt utlänningens hemlands
lag. För att underlätta tillämpningen av paragrafen förordar lagrådet att
endast barn under 16 år skall kunna avvisas eller utvisas på den gmnden att
sådant beslut meddelats beträffande vårdnadshavaren. Enligt 6 kap 3§ i remissförslaget
krävs synnerliga skäl för att ett barn under 16 år skall få skiljas från sin vårdnadshavare
genom att denne eller barnet tas i förvar. Goda skäl talar för att ha samma
åldersgräns i det nu aktuella lagrummet, som har samma syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
förenklingar kan lämpligen göras i formuleringen av paragrafens andra stycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
föreslår att andra och tredje styckena i 7 kap 5 § får följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Regeringen
får vid prövning av ett beslut om avvisning eller utvisning besluta att
utlänningen skall för viss tid förbjudas att återvända till Sverige även om
lägre instans inte har meddelat ett sådant förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
och regeringen får vid prövning av ett beslut om avvis<br>
ning eller utvisning samtidigt meddela sådant beslut angående barn under<br>
sexton år som står under utlänningens vårdnad, även om lägre instans inte<br>
har prövat denna fråga. I ärenden hos regeringen gäfler detta dock inte om</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>376</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section838>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section839>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>det för barnet har
åberopats sådana omständigheter som avses i 3 kap 1 §, Prop. 1988/89:86<br>
såvida det inte är uppenbart att det inte finns grund för asyl."</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>70</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i paragrafen skiljer sig från förvaltningslagens bestämmelser om omprövning av
beslut på några få punkter. Omprövningen är obligatorisk enligt
förvaltningslagen medan den är fakultativ enligt remissförslaget. I båda
fallen kan omprövning ske även om beslutet har överklagats men
omprövningsskyldigheten enligt förvaltningslagen gäller inte om klaganden har
begärt inhibition. Inte heller gäfler denna skyldighet sedan myndigheten har
överlämnat handlingarna i ett överklagat ärende tifl överinstansen. Enligt remissförslasget
kan invandrarverket däremot även efter att ha överlämnat handlingarna till
regeringen ompröva det överklagade beslutet om regeringen begär yttrande från
verket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
båda omprövningsinstituten skulle enligt remissen av invandrarverket kunna
tillämpas på samma beslut. Det kan emellertid ifrågasättas om 3§
förvaltningslagen ger utrymme för att omprövningsinstilutet enligt den lagen
skall gälla vid sidan av det föreslagna omprövningsinstitutet i utlänningslagen.
För invandrarverket skulle en sådan ordning innebära att, om verket fått
anledning tro att ett av dess beslut var oriktigt men detta inte var uppenbart
utan krävde viss kompletterande utredning, verket ändå skulle med stöd av
förvaltningslagen kunna underlåta att ompröva beslutet trots att den föreslagna
bestämmelsen i utlänningslagen ger invandrarverket befogenhet all företa
omprövningen. En sådan ordning är otillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
anser att det skulle vara rationellt och värdefullt om omprövning av
invandrarverkels beslut uteslutande reglerades i utlänningslagen. Omprövningen
enligt remissförslaget måste då göras obligatorisk. Skyldigheten att ändra ett
oriktigt beslut borde dock bortfalla inte bara om ändringen skulle bli tifl
nackdel för utlänningen utan även om ändringen skulle sakna betydelse för
honom. I övrigt torde 10§ i förslaget inte behöva ändras. Lagrådet föreslår
därför att 10 § första stycket får följande lydelse: "Finner statens invandraverk
att ett beslut som verket har meddelat som första instans är oriktigt på gmnd
av nya omständigheter eller av någon annan anledning, skall verket ändra
beslutet om det inte blir till nackdel eller skulle sakna betydelse för utlänningen."
I anslutning härtill föreslår lagrådet att mbriken till paragrafen ändras till
"Omprövning av invandrarverkets beslut".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8
kap</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
i lagtexten använda begreppet tortyr torde väsentligen få ges den<br>
innebörd uttrycket har enligt konventionen mot tortyr. Det betyder i<br>
huvudsak alt därmed avses våld som framkallar allvarlig smärta eller<br>
svårare fysiskt eller psykiskt lidande. Tortyr sker för att framtvinga uppgif-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>377</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section840>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section841>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ter
eller såsom vedergällning. 1 2 kap 5§ regeringsformen skiljs emellertid Prop.
1988/89:86 mellan tortyr och kroppsslraff. Lagtexten i utlänningslagen bör
anpassas Bilaga 7 till det lagrummet. Del betyder dock inte all någon
saklig skillnad uppkommer jämfört med del remitterade förslaget; kroppsslraff
är nämligen enligt konventionen en form av tortyr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
torde vidare står klart att avvisning eller utvisning inte kan förekomma ifall
utlänningen därmed skulle riskera att bli straffad med döden, jfr 12 § första
stycket 3 lagen (1957:668) om utlämning för brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
fallet är när det gäller skydd mot förföljelse enligt 2§ bör utlänningen inte
heller kunna avvisas eller utvisas till ett land där han inte är skyddad mot
att sändas vidare till ett land där han löper risk för dödsstraff, kroppsstraff
eller tortyr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av det anförda föreslår lagrådet att paragrafen ges följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"En
avvisning eller utvisning får aldrig verkställas till ett land om del finns
grundad anledning att tro att utlänningen där skulle vara i fara att straffas
med döden eller med kroppsstraff eller att utsättas för tortyr och inte heller
till ett land där han inte är skyddad mot att sändas vidare lill ett land där
han skulle vara i sådan fara."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rubriken
närmast före paragrafen bör lyda enligt följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Risk
för dödsstraff, kroppsslraff eller tortyr."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
lagtexten följer att det är möjligt att avvisa eller utvisa utlänningen lill
ett land, som i och för sig tillämpar kroppsstraff eller dödsstraff, om det i
del särskilda fallet är klart att utlänningen inte riskerar att utsättas för
sådan bestraffning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
hänvisar till vad som anförts under 4 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>10§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I andra
meningen i paragrafens första stycke är syftningen med orden<br>
"sådant beslut" oklar. Vidare synes de avslutande orden "även om
beslu<br>
tet inte har överklagats" överflödiga. Lagrådet förordar alt meningen får<br>
förslagsvis följande lydelse: "1 samband med omprövning av ett avvis<br>
ningsbeslut med ett sådant förordnande skall invandrarverket pröva om<br>
inhibition skall meddelas."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som sägs i andra stycket synes självklart. Lagrådet föreslår atf stycket utgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>II kap</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></i></b><b><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
innebär all i ett asylärende vid invandrarverket skall det ingå<br>
muntlig handläggning, om ett sådant förfarande måste antas vara av<br>
väsentlig betydelse för att avgöra frågan om uppehållslillslånd och särskil<br>
da skäl inte talar mot muntlig handläggning.<br>
I motiveringen har uttalats att detta förslag skall ses som en förstärkning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>378</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section842>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section843>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
förvaltningslagens bestämmelser. Härmed avses alt förslaget skulle Prop.
1988/89:86 innebära en mer långtgående skyldighet för invandrarverket alt
förordna Bilaga 7 om muntlig handläggning än som följer av 14§
förvaltningslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14
§ första stycket förvaltningslagen ger en part rätt att få till stånd muntlig
handläggning — t. ex. i form av samtal med någon företrädare för myndigheten —
när ett ärende som innefattar myndighetsutövning mot enskild har inletts.
Partens rätt att lämna uppgifter muntligt begränsas endast av att arbetets
behöriga gång inte får hindras. Denna begränsning kan åberopas t. ex. för att
be en part att återkomma senare när viktiga och brådskande arbetsuppgifter
måste gå före. Allmänt sett måste emellertid myndigheterna i stor utsträckning
tillåta att part lämnar uppgifter muntligt (Hellners-Malmqvisl, Nya
förvaltningslagen, s 149 O-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
det senast anförda följer att det remitterade förslaget i själva verket är mer
restriktivt i fråga om en utlännings möjlighet all få tifl stånd någon form av
muntlig handläggning än som följer av I4§ första stycket förvaltningslagen.
Förslaget ger nämligen, som fömt nämnts, invandrarverket möjlighet att vägra
muntlig handläggning så snart en sådan handläggning inte skulle ha väsentlig
betydelse för prövningen av frågan om uppehållstillstånd. Belysande är
därvidlag också bl a ett uttalande i specialmotiveringen att det inte finns
någon skyldighet att höra utlänningen personligen i ärenden där det står klart
att tillstånd skall beviljas men där det är tveksamt om den asylsökande är konventionsflykling,
krigsvägrare eller de facto flykting eller om tillstånd skall beviljas på annan
grund. Vid en tillämpning av I4§ första stycket förvaltningslagen skulle del
inte vara möjligt all i en sådan situation vägra muntlig handläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagulredningens
förslag om muntlig handläggning i asylärenden gick ut på att statens
invandrarverks handläggning av ett asylärende i princip skulle vara muntlig, se
närmare 3 kap 7§ i förslaget. Av uttalanden i belänkandet (se bla s 131)
framgår all utredningen föreställde sig att den muntliga handläggningen skulle
ske vid en förhandling och att beslut skulle fattas på grundval av del material
som fanns vid slutet av förhandlingen. Det förslaget gick otvivelaktigt längre
än förvaltningslagens regler om muntlig handläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
tämligen omfattande muntliga handläggningen av asylärenden som skulle bli
följden av lagulredningens förslag skulle ta en inte obetydlig del av
invandrarverkets resurser i anspråk. Lagrådet anser sig inte ha gmnd för all
kunna föreslå att man skall gå så långt. Å andra sidan framstår del remitterade
förslaget som alltför begränsat. Det finns egentligen inte någon anledning att
i nämnvärd omfattning avvika från regleringen i 14 § förvaltningslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hittills
har emellertid muntlig handläggning förekommit endast i be<br>
gränsad omfattning. Det kan finnas skäl för att särreglera frågan om<br>
muntlig handläggning i asylärenden, dock i nära saklig överensstämmelse<br>
med 14 § förvaltningslagen. För att man skall uppnå de fördelar med<br>
muntlig handläggning, som beskrivs i remissen, och samtidigt fånga upp<br>
de faktorer som bör ha betydelse för handläggningsfrågan i asylärenden<br>
föreslår lagrådet att 11 kap I § första stycket — som alltså träder i stäflet
för<br>
14§ förvaltningslagen — ges följande lydelse:</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>379</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section844>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section845>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>"I ett asylärende vid
statens invandrarverk skall del ingå muntlig hand- Prop. 1988/89:86
läggning om en sådan handläggning kan antas vara till fördel för utredning-
Bilaga 7 en eller i övrigt främja ett snabbt avgörande av ärendet. Muntlig
handläggning skall även annars företas på begäran av utlänningen, om inte en
sådan handläggning skulle sakna betydelse för all avgöra frågan om uppehållstillslånd."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rubriken
närmaste före paragrafen är oprecis. Lagrådet föreslår att mbriken får
lydelsen "Parts rätt att få del av uppgifter". Den rubriken är hänföriig
bara till första stycket i 2 §. Paragrafen bör därför delas upp i två
paragrafer där nuvarande första stycket blir 2§ och nuvarande andra stycket 3§.
Det föranlederatt nuvarande 3 —6§§ numreras om. Före nya 3 § bör man föra in mbriken
"Motivering av beslut".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Punkt
2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna bestämmelserna om utvisning på grund av brott innebär inte en sådan
ändring i förhållande till gällande lag att någon övergångsbestämmelse behövs.
Punkten 2 bör därför begränsas tifl avvisning och andra fall av utvisning än på
gmnd av brott. Den kan förslagsvis ges följande lydelse. "Om ett ärende om
avvisning eller om utvisning på annan grund än brott har inletts före
ikraftträdandet skall i det ärendet beslut i frågan om avvisning eller
utvisning fattas med tillämpning av äldre bestämmelser."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Punkt
3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Grundtanken
är att verkställighet som inletts före ikraftträdandet skall slutföras enligt
äldre lag med de möjligheter till överklagande som finns där. I nya lagen
slopas detta regelsystem och ersätts i viss mån av möjligheten enligt 2 kap 5§
tredje stycket att få ny ansökan om uppehållstiflstånd prövad. I ett sådant
fall kan det tidigare verkställighetsbeslutet inhiberas (8 kap 11 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den situation som avses i punkten 3 bör inte den berörde utlänningen ha
möjlighet att både överklaga enligt den äldre ordningen och inge ansökan
enligt den nya lagen. Lagrådet föreslår att punkten 3 kompletteras med
följande: "För utlänningen gäller i sådant fall inte 2 kap 5 § tredje
stycket".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Punkt
5</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
tillämpningen av 10 kap 3§ 1 kan tvekan uppstå, om punkten gäller i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fall
då beslut om utvisning har meddelats enligt äldre lag medan själva</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>380</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section846>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section847>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gämingen, dvs försvårandet
av verkställighet, företas efter ikraftträdandet. Prop. 1988/89:86 Motsvarande
problem kan uppkomma vid tillämpningen av punkten 3 i Bilaga 7 samma
paragraf eller 10 kap 4 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt all tveksamhet skall undanröjas föreslår lagrådet att en ny punkt 5 sätts
in i övergångsbestämmelsema efter nuvarnade punkten 4 med följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Vid
tillämpning av 10 kap 3§ 1 och 3 samt 4§ likstäfls med beslut om utvisning
eller föreskrift som där nämns motsvarande beslut eller föreskrift enligt
äldre lag".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Terroristlagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
remitterade förslaget innebär att nuvarande bestämmelser om avvisning och
utvisning av presumtiva terrorister sammanförts utan några egentliga sakliga
ändringar med reglema i den sk spaningslagen till en ny självständig lag, som skafl
gälla vid sidan av den nya utlänningslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beslöt den 1 september 1988 att tillsätta en parlamentarisk kommitté med
uppgift att se över de nämnda reglema. Enligt direktiven skall det bli fråga om
en genomgripande översyn, som skall avse både reglernas effektivitet som skydd
mot terrorism och deras utformning från rättssäkerhetssynpunkt.
Utredningsarbetet skall slutföras före utgången av 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
bör nämnas att Högsta domstolen fn handlägger ett mål där fråga uppkommit bla
om det är förenligt med 2 kap 9§ första stycket regeringsformen att en
utlänning såsom presumtiv terrorist under flera år av regeringen ålagts
inskränkningar i fråga om bla sin vistelseort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har under de angivna omständighetema ansett sig böra granska förslaget främst
från rent lagteknisk synpunkt. Vid den granskningen har lagrådet kommit till
den slutsatsen att det i det rådande läget inte kan vara fruktbart att överväga
några större lagtekniska förändringar utöver vad som föreslagits. Lagrådet har
dock funnit följande ändringsförslag böra framföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad som anförts vid 6 kap 14 § förslaget till utlänningslag
förordar lagrådet att fjärde stycket slopas och att tredje stycket inleds med
orden "Förhandling vid förvaltningsmyndighet eller vid allmän
förvaltningsdomstol skafl" etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>13§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har vid 6 kap 4§ förslaget tifl utlänningslag föreslagit bla att<br>
regeringen inte skall fatta beslut om att en utlänning skall las eller hållas<br>
kvar i förvar resp under uppsikt. I konsekvens härmed bör andra stycket få<br>
lydelsen "Beslut med stöd av första stycket skall anmälas tifl regeringen.<br>
Det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden enligt denna lag skafl<br>
snarast pröva om åtgärden skall bestå".</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>381</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section848>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section849>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>18§</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har föreslagit att vissa ändringar görs i 4 kap, 8 kap och 11 kap i "Uäga
/ förslaget till utlänningslag. Ändringarna påverkar paragrafnumreringen i
dessa kapitel. Det får återverkningar också i den förevarande paragrafen.
-Hänvisningen till 7 kap 1 § utlänningslagen är oklar och synes utan någon
olägenhet i sak kunna slopas. Det anförda leder till att paragrafen bör ges
följande lydelse: "1 ärende enligt denna lag gäller i tillämpliga delar
vad som är föreskrivet i 4 kap 12,13 och 15 §§, 5 kap 5 §, 6 kap 4 § andra
stycket och 6 -15 §§, 7 kap 7 och 9§§, 8 kap 1-6, 14 och 16§§, 9 kap l-3§§ samt
11 kap 5 och 6§§ utlänningslagen (1989:000)."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
av de angivna paragraferna (4 kap 12 och 14§§, 6 kap 6,9 och 10§§ och 8 kap I §)
skall enligt vad lagrådet förordat ges en annan lydelse än som föreslagits i
remissen. Det får självfallet inverkan också på den nu förevarande paragrafens
tiflämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>övergångsbestämmelserna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efler
ikraftträdandet kan det bli aktuellt att döma lill ansvar för exempelvis brott
mot en föreskrift, som meddelats med stöd av 74 § andra stycket 1980 års
utlänningslag. Har gärningen begåtts före ikraftträdandet följer av den
allmänna gmndsats som kommer till uttryck i 5 § andra stycket lagen (1964:163)
om införande av brottsbalken att straff skall bestämmas med tillämpning av 97 §
1980 års utlänningslag; påföljden är inte lindrigare enligt den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skulle
gärningen ha begåtts efter ikraftträdandet, tillämpas ansvarsbestämmelserna i
den nya terroristlagen. I en av dessa bestämmelser (23 § första stycket 3)
talas om föreskrift som meddelats enligt 17 § nya terroristlagen. 1 en
särskild övergångsbestämmelse bör i tydlighetens intresse slås fast att
överträdelser av äldre (men fortfarande gällande) föreskrifter, som sker efter
ikraftträdandet, skall föranleda straff enligt den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
motsvarande förtydligande bör också göras i anslutning till 23 § första stycket
2 och 24 § första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
föreslår att närmast före nuvarande tredje stycket i övergångsbestämmelserna
införs ett nytt stycke med följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Vid
tillämpning av 23 § första stycket 2 och 24§ första stycket likställs med
beslut om avvisning eller utvisning, som där avses, motsvarande beslut enligt
äldre lag. Med föreskrift enligt 23 § första stycket 3 likställs motsvarande
föreskrift som meddelats enligt äldre lag."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:201.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lagen
om ändring i sekretesslagen (1980:100) 7 kap</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gäflande
lydelse av paragrafen innehåller ett starkt sekretesskydd för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utlänningen
i ärenden som handläggs inom utlänningskontrollen. Sekre-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>382</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section850>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section851>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>less skall nämligen i
sådana ärenden gälla för uppgift om enskilds personli- Prop. 1988/89:86 ga
förhållanden, om del inte står klart all uppgiften kan röjas ulan alt den
Bilaga 7 enskilde eller någon honom närstående lider men. I förarbetena lill bestämmelsen
(prop 1979/80:2 del A s209) anförs att man vid utformningen av
sekretessbestämmelserna måste ta hänsyn lill att uppgifter som hos oss normalt
kan anses som tämligen harmlösa kan för den som kommer från ett annal land
uppfattas som ytterst ömtåliga och sådana all deras röjande skulle kunna få
menliga följder för utlänningen eller för hans närslående i hemlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
paragrafens nuvarande lydelse omfattar sekretessen inte beslutet i ett ärende
om utlänningskontroll. Det medför alt den som avfattar beslutet måste vara
vaksam på att inga andra uppgifter inflyter i beslutet än sådana där det slår
klart att uppgiften kan röjas utan men för utlänningen eller någon närslående
till honom. Av 20§ förvaltningslagen (1986:223) framgår, att skyddet för
enskildas personliga förhållanden utgör gmnd för all skälen till ett beslut får
utelämnas helt eller delvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
remissen anförs att det, med undantag för vissa utlänningsärenden, är angelägel
med så klargörande motiveringar som möjligt och all detta främst gäller
asylärenden. I syfte att möjliggöra utförligare beslutsmotiveringar föreslås i
överensstämmelse med lagutredningens förslag, all offentligheten i fråga om
besluten i utlänningsärenden skall begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagulredningen
föreslog att i 7 kap 14 § sekretesslagen skulle införas ett tillägg motsvarande
bestämmelsen i 12 kap 4§ andra stycket sekretesslagen. Utredningens förslag
innebär alltså att, om uppgift som är sekretess-skyddad intagits i skälen till
ett beslut, i beslutet får förordnas att sekretessen för uppgiften skall
bestå. Närmare besett skulle ett sådant förordnande när del gäller utlänningens
personliga förhållanden omfatta alla uppgifter utom dem där det står klart all
uppgiften kan röjas utan men för utlänningen eller närstående till honom (ett
omvänt skaderekvisit som innebär presumtion för sekretess).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
remissen föreslås en annan lösning i fråga om begränsningen av beslutens
offentlighet. Det bör inte enligt detta förslag överlämnas åt den tillämpade
myndigheten att avgöra om offentlighels- eller sekrelessintresset skall tilläggas
störst tyngd. Sekretessen för uppgifter i motiveringen till ett beslut bör
vidare inte vara så omfattande som den sekretess som gäller i
utlänningskontrollen. En förutsättning för sekretess för uppgift i beslutsmotiveringen
skall i stället vara, att det kan antas att en viss skada uppkommer om
uppgiften röjs (ett rakt skaderekvisit vilket innebär presumtion för
offentlighet). I specialmotiveringen till remissförslaget anförs att
skadebedömningen skall i huvudsak göras med utgångspunkt i själva uppgiften,
att frågan om sekretess skall gälla eller inte i första hand inte behöver
knytas lill en skadebedömning i del enskilda fallet utan att avgörande i
stället är om uppgiften är av den arten att ett utlämnande typiskt sett kan
antas medföra men. Konsekvensen av detta förslag blir, att uppgifter som under
ärendets handläggning är sekretesskyddade t ex därför alt de anses av
utlänningen uppfattas som ytterst ömtåliga och sådana att deras röjande skulle
kunna få menliga följder för utlänningen eller hans</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>383</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section852>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section853>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>närstående i hemlandet
inte längre sekretesskyddas om de tagits in i Prop. 1988/89:86<br>
beslutsmotiveringen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang bör också beaktas förslaget i remissen om ökad muntlighet i
asylärenden. Det kan tänkas, att en asylsökande vid sammanträffande med
beslutsfattaren lämnar muntliga uppgifter till stöd för sin ansökan men
samtidigt vädjar om att uppgifterna inte röjs och klart visar vilka risker ett
röjande skulle innebära. Dessa uppgifter kanske är avgörande för utgången i
ärendet. Enligt lagutredningens förslag kan beslutsfattaren ta in uppgiftema i
motiveringen till beslutet och samtidigt i beslutet ange att sekretess skafl
gälla för dem. Remissförslaget innebär också att beslutsfattaren skall ta in
uppgifterna i beslutsmotiveringen men det ankommer på den som handlägger
frågan om att lämna ut beslutet — vilket i allmänhet blir en annan än
beslutsfattaren — att efter en schematisk bedömning utan hänsyn till det
enskilda fallet avgöra om uppgiftema skall sekretessbeläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
beslutet meddelas kan beslutsfattaren göra den bedömningen att beslutet
innehåller sådana uppgifter som enligt det remitterade förslaget omfattas av
sekretess. Han kan då låta förse beslutet med en hemligstämpel (15 kap 3 §
sekretesslagen), om han enligt arbetsordning eller beslut har behörighet att
göra det. Med en sådan ordning torde ibland kunna undvikas att utlänningen och
hans familj utsätts för allvarligare risker. Man kan dock inte alls utesluta,
att en asylsökande kan komma till skada, exempelvis genom att ett beslut inte
försetts med hemligstämpel, vilket medfört att en tjänsteman senare på
schematiska gmnder gjort bedömningen att hela beslutet kan lämnas ut. Alt märka
är också att åtgärden att hemligstämpla ell beslut inte innefattar något
bindande avgörande av sekretessfrågan. Slutligen och det är det allvarliga i
saken — den presumtion för offentlighet som det föreslagna raka skaderekvisitet
innebär måste i en del fall medföra, att utlänningen utsätts för risker som
inte alls finns vare sig enligt gällande rätt eller med lagutredningens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är vidare att märka att någon motsvarighet till den i remissen föreslagna
lösningen inte finns i sekretesslagen. I åtskifliga fall anges i lagen alt
sekretess till skydd för personliga förhållanden inte gäller i fråga om
beslutet i ärendet (se t ex 7 kap 2 och 4 §§ samt 9 kap 1,2, 12, 13 och 19 §§).
Beslutsfattaren får i dessa fall avslå från att i beslutet ta in sådana uppgifter
som enligt angivna skaderekvisit skafl vara sekretessskyddade i ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
enda lösning som sekretesslagen anvisar för att behålla sekretess för<br>
uppgifter som tas in i en dom eller ett beslut är den som 12 kap 4§<br>
innehåller. 1 förarbetena till sekretesslagen anförs alt denna lösning gör det<br>
möjligt för domstolama å ena sidan att i all rimlig utsträckning ta hänsyn<br>
till de intressen som talar för att domstolamas avgöranden i så stor<br>
utsträckning som möjligt skall vara offentliga och å andra sidan att bevara<br>
sekretessen när med hänsyn till omständighetema i det särskilda fallet<br>
sekretess är påkallad även för uppgifter som flyter in i sådana avgöranden.<br>
Lösningen är, sägs det vidare, förenad med den tekniska fördelen att<br>
personalen hos en domstol alltid vet att samtliga uppgifter i en dom eller<br>
ett beslut är offentliga, om domen eller beslutet inte innehåfler något</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>384</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section854>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section855>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förordnande om sekretess (prop
1979/80:2 del A s 102 O- Det sagda utgör Prop. 1988/89:86 enligt lagrådels
mening goda skäl för att välja samma lösning för begräns- Bilaga 7 ning av
beslutens offentlighet i utlänningsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
avstyrker remissförslaget i denna del och förordar i stället lagutredningens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:91.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>385</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section856>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section857>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll........................ </span><span style='font-family:
Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Utlänningslag.................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lag om åtgärder för att
förebygga våldsdåd med internationell bakgrund (lerroristlagen) </span><span
style='font-family:Verdana'>.................................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lag om tillstånd för
anställning på fartyg.............. </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lag om ändring i rältshjälpslagen
(1972: 429)........ </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lag om ändring i sekretesslagen
(1980: 100)......... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1966:
293) om beredande av sluten -psykiatrisk vård i vissa fall </span><span
style='font-family:Verdana'>.................................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1971:
176) om vissa internationella sanktioner </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lagom ändring i lagen (1965:
94) om polisregister . </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lag om ändring i
lagen (1971: 289) om allmänna förvaltningsdomstolar.................................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10. Lag
om ändring i lagen (1988: 153) om bistånd åt asylsökande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>m.fl............................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>11. Lag
om ändring i datalagen (1973: 289) </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928: 370) </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lag om ändring i
kreditupplysningslagen (1973: 1173) </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 1989</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning.......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmän motivering............................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1 Utgångspunkter </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtgärder
för kortare väntetider i asylärenden...... </span><span style='font-family:
Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nya
rutiner i asylärenden; ny organisation för invandrarverket.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2 Förslaget
till ny utlänningslag </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2.1.......................................................... Varför
en ny utlänningslag? </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund............................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kritik
mot nuvarande förhållanden.............. </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span
style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av en ny utlänningslag................. </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span
style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagens
omfattning.................................. </span><span style='font-family:
Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2.2.......................................................... Tillståndsfrågor </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inresebegreppet..................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Passkyldighet......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Visering................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppehållstillstånd.................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetstillstånd........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Återkallelse
av uppehållstillstånd m. m........ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anställningstillstånd................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2.3.......................................................... Beslut
om avlägsnande </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvisning
och utvisning........................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvisning
på grund av brott...................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvisning
på grund av asocialitet............... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2.4.......................................................... Asylregler </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innebörden
av och grunder för asyl............ </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span
style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gällande
ordning..................................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
ordning......... ,...................... </span></i><i><span style='font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>76</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>af.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section858>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section859>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Asylbegreppet........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>76 Prop-1988/89:86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Handläggning
av asylärenden.................... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänt
om den nuvarande handläggningen.. </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverket
första instans i asylärenden </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Barnen
i asylärenden............................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Muntlig
handläggning i asylärenden m.m...... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Delbeslut"............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslutsmotiveringar och
sekretess.............. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kontrollfrågor......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänt
om kontrollbehov.......................... </span><span style='font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtgärder
mot "dokumentlösheten".............. </span><span style='font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvarstagande...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvar
av vuxna..................................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvar
av barn....................................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersökande
av identitets- och resehandlingar </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Omhändertagande
av returbiljetter............. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgivar-
och bosladsanmälningar.......... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Geografisk
begränsning av tidsbegränsade uppehållstill<br>
stånd m. m............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2.7.......................................................... Överklagande </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gällande
regler....................................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
ordning.................................. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
i tillståndsfrågor............................ </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flyktingförklaring
och resedokument........... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppsikt................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överprövning
av regeringens förvarsbeslut m.m </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Omprövning
av beslut.............................. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:51.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övriga
frågor......................................... </span><span style='font-family:
Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>Ill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2.8.......................................................... Verkställighet
och ny ansökan </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Överlämnande
och övertagande av verkställighetsären<br>
den ..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkställighetshinder............................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beaktande
av verkställighetshinder............. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frivillig
verkställighet............................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkställighet
av beslut om utvisning på gmnd av brott .117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ny
ansökan........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:51.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Omedelbar
verkställighet.......................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2.9.......................................................... Ansvarsregler </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:51.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvar
för transportörer........................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:51.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Straffansvar.......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:51.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organiserande
av asylsökandes resor till Sverige </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:51.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Försvårande
av verkställighet.................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:51.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övrigt................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2.10......................................................... Räftshjälpsfrågor </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:56.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
ordning................................. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:56.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vilka fall bör offentligt biträde förordnas?. </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:56.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
rättshjälpsbesluts räckvidd................. </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:56.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Handläggningen..................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Terrorislbeslämmelserna.......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>138</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ekonomiska konsekvenser....................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ikraftträdande...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>141</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Upprättade lagförslag......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>141</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Specialmotivering............................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1
Förslaget till utlänningslag............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>387</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section860>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section861>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget till lag om åtgärder
för att förebygga vissa vålds-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:86 dåd med internationell bakgmnd (lerroristlagen)................................. 216</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget till lag om tillstånd
för anställning på fartyg 226</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget tifl lag om ändring i
rältshjälpslagen (1972:429) .... 228</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100) 230</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Övriga lagförslag........................................... 231</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan....................................................... 231</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslut..............................................................
231</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1 Sammanfattning av betänkandet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SOU
1988:1 Översyn av utlänningslagen .... 232</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 2
Betänkandets lagförslag....................... 234</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 3
Sammanfattning av betänkandet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SOU
1988:2 Kortare väntan...................... 262</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4 Sammanställning av remissyttranden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>över
SOU 1988:1 ................................. 268</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
5 Sammanställning av remissyttranden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>över
SOU 1988:2 .................................. 317</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
6 Lagrådsremissens lagförslag ................ 332</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
7 Lagrådets yttrande ............................ 366</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989 388</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section862>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
11att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen tillbifallÅterförvisad1988/89:SfU19?11att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till?11.1att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till?BBordläggning1989-03-22 00:00:00inträffat2INLInlämning1989-03-22 00:00:00inträffat60HÄNHänvisning1989-03-23 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1989-04-10 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avVänsterpartiet2014-11-24 04:37:11statustextstatustextÄrendet är avslutatGC03862019-05-28 12:30:46tilldelatTilldelatSocialförsäkringsutskottet2014-11-24 04:37:11GC0386prop_198889__86.pdf18803013pdfmed förslag till utlänningslag m.m.https://data.riksdagen.se/fil/DD855E90-3E78-4DB4-951C-0203BEABC2FAbehandlas_i1988/89:SfU19GC01SfU19bet1988/89SfU19Ny utlänningslag m.m.Betänkandebehandlas_i1989/90:SfU19GD01SfU19bet1989/90SfU19Tvångsmedel i utlänningslagenBetänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1988/89:86<br/>
med förslag till utlänningslag m.m.GC02Sf29mot1988/89Sf29med anledning av prop. 1988/89:86 med förslag till utlänningslag m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1988/89:86<br/>
med förslag till utlänningslag m.m.GC02Sf30mot1988/89Sf30med anledning av prop. 1988/89:86 med förslag till utlänningslag m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1988/89:86<br/>
med förslag till utlänningslag m.m.GC02Sf31mot1988/89Sf31med anledning av prop. 1988/89:86 med förslag till utlänningslag m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1988/89:86<br/>
med förslag till utlänningslag m.m.GC02Sf32mot1988/89Sf32med anledning av prop. 1988/89:86 med förslag till utlänningslag m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1988/89:86<br/>
med förslag till utlänningslag m.m.GC02Sf33mot1988/89Sf33med anledning av prop. 1988/89:86 med förslag till utlänningslag m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1988/89:86<br/>
med förslag till utlänningslag m.m.GC02Sf34mot1988/89Sf34med anledning av prop. 1988/89:86 med förslag till utlänningslag m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1988/89:86<br/>
med förslag till utlänningslag m.m.GC02Sf35mot1988/89Sf35med anledning av prop. 1988/89:86 med förslag till utlänningslag m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1988/89:86<br/>
med förslag till utlänningslag m.m.GC02Sf36mot1988/89Sf36med anledning av prop. 1988/89:86 med förslag till utlänningslag m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1988/89:86<br/>
med förslag till utlänningslag m.m.GC02Sf37mot1988/89Sf37med anledning av prop. 1988/89:86 med förslag till utlänningslag m.m.Motionföljdmotionav Göran Ericsson (M)<br/>
med anledning av prop. 1988/89:86<br/>
med förslag till utlänningslag m.m.GC02Sf32mot1988/89Sf32med anledning av prop. 1988/89:86 med förslag till utlänningslag m.m.av Göran Ericsson (M)Motionföljdmotionav Hans Göran Franck och Ulla-Britt Åbark (S)<br/>
med anledning av prop. 1988/89:86<br/>
med förslag till utlänningslag m.m.GC02Sf30mot1988/89Sf30med anledning av prop. 1988/89:86 med förslag till utlänningslag m.m.av Hans Göran Franck och Ulla-Britt Åbark (S)Motionföljdmotionav Karin Söder (C)<br/>
med anledning av prop. 1988/89:86<br/>
med förslag till utlänningslag m.m.GC02Sf33mot1988/89Sf33med anledning av prop. 1988/89:86 med förslag till utlänningslag m.m.av Karin Söder (C)Motionföljdmotionav Lahja Exner och Ines Uusmann (S)<br/>
med anledning av prop. 1988/89:86<br/>
med förslag till utlänningslag m.m.GC02Sf37mot1988/89Sf37med anledning av prop. 1988/89:86 med förslag till utlänningslag m.m.av Lahja Exner och Ines Uusmann (S)Motionföljdmotionav Lars Werner m.fl. (V)<br/>
med anledning av prop. 1988/89:86<br/>
med förslag till utlänningslag m.m.GC02Sf29mot1988/89Sf29med anledning av prop. 1988/89:86 med förslag till utlänningslag m.m.av Lars Werner m.fl. (V)Motionföljdmotionav Maria Leissner m.fl. (FP)<br/>
med anledning av prop. 1988/89:86<br/>
med förslag till utlänningslag m.m.GC02Sf36mot1988/89Sf36med anledning av prop. 1988/89:86 med förslag till utlänningslag m.m.av Maria Leissner m.fl. (FP)Motionföljdmotionav Ragnhild Pohanka och Eva Goës (MP)<br/>
med anledning av prop. 1988/89:86<br/>
med förslag till utlänningslag m.m.GC02Sf35mot1988/89Sf35med anledning av prop. 1988/89:86 med förslag till utlänningslag m.m.av Ragnhild Pohanka och Eva Goës (MP)Motionföljdmotionav Rune Backlund m.fl. (C)<br/>
med anledning av prop. 1988/89:86<br/>
med förslag till utlänningslag m.m.GC02Sf34mot1988/89Sf34med anledning av prop. 1988/89:86 med förslag till utlänningslag m.m.av Rune Backlund m.fl. (C)Motionföljdmotionav Sylvia Pettersson och Ines Uusmann (S)<br/>
med anledning av prop. 1988/89:86<br/>
med förslag till utlänningslag m.m.GC02Sf31mot1988/89Sf31med anledning av prop. 1988/89:86 med förslag till utlänningslag m.m.av Sylvia Pettersson och Ines Uusmann (S)Motion