2225207GC03761988/8976propproppropProposition 1988/89:76PropositionProposition7601989-01-26 00:00:002025-12-19 13:30:212008-06-12 16:23:07om ny köplagimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/GC0376/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GC0376https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GC0376
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>om ny köplag</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89:76</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 26 januari 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:274.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Laila
Freivalds</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
propositionen läggs fram förslag till en ny köplag som skall ersätta den
nuvarande köplagen från år 1905.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
innebär en betydande modernisering av köprätten. 1 stor utsträckning sker
också en anpassning till den internationella utvecklingen på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna nya köplagen innehåller i huvudsak följande sakliga nyheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vägledande
bestämmelser införs för bedömningen av om en vara skall anses felaktig. Om en
vara är felaktig skall köparen i regel ha rätt att kräva att säljaren utan
kostnad för köparen avhjälper felet eller, i vissa fall, företar omleverans.
Säljaren skall å sin sida i regel ha rätt att på egen bekostnad avhjälpa ett
fel eller företa omleverans för att därigenom undgå de mera ingripande påföljderna
prisavdrag och hävning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller hävning innebär förslaget att en part i regel skall ha rätt all häva
ett köp endast om motparten har gjort sig skyldig lill ett avtalsbrott som är
av väsentlig betydelse för parten och motparten insåg eller borde ha insett
detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagets
regler om skadestånd vid säljarens dröjsmål och fel i varan är helt nya.
Utgångspunkten är att säljaren svarar för det som ligger inom hans kontrollsfär
(kontrollansvar). För indirekta föriuster svarar säljaren dock bara vid vållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
nyhet i förslaget är regler om avbeställning som innebär att om köparen
avbeställer en vara som skall tillverkas eller skaffas särskilt för honom är
säljaren i regel skyldig att ställa in tillverkningen men har då rätt till
skadestånd av köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>i Riksdagen 1988/89. I .saml. Nr 76</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I fråga om köparens
skyldigheter innehåller förslaget vissa avvikelser i förhållande till den
nuvarande köplagen. Bl.a. införs bestämmelser om köparens medverkan till köpet.
Vidare föreslås att reglerna om prisets bestämmande skall bygga på att köparen,
om annat inte följer av avtalet, skall betala ett skäligt pris.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Regleringen av
skadeståndsskyldigheten vid köparens avtalsbrott föreslås bli i huvudsak
densamma som den som gäller vid säljarens avtalsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
föreslås träda i kraft den 1 juli 1990.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:76</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagförslagen
i denna proposition har granskats av lagrådet. Propositionen innehåller därför
tre huvuddelar; lagrådsremissen (s. 20), lagrådets yttrande (s. 221) och
föredragande statsrådels ställningstagande till lagrådets synpunkter (s. 235).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som vill ta del av samtliga skäl för lagförslagen måste därför läsa alla tre
delarna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:80.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens
lagförslag</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Köplag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:253.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Tillämpningsområde</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Denna lag gäller köp av lös egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
gäller i tillämpliga delar även byte av lös egendom. Lagen gäller inte
överlåtelse av tomträtt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Lagen gäller beställning av en vara som skall tillverkas utom när<br>
beställaren skall tillhandahålla en väsentlig del av materialet. Lagen gäller<br>
inte avtal om uppförande av byggnad eller annan fast anläggning på mark<br>
eller i vatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
gäller inte avtal som innebär att den som skall leverera en vara även skall
utföra arbete eller någon annan tjänst, om tjänsten utgör den övervägande delen
av hans förpliktelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Avtalsfrihet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
§ Lagens bestämmelser tillämpas inte i den mån annat följer av avtalet, av
praxis som har utbildats mellan parterna eller av handelsbmk eller annan
sedvänja som måste anses bindande för parterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentköp</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4
§ Lagen gäller inte i fall då konsumentköplagen (1900:000) är tillämp-lig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Internationella
köp</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5
§ Lagen gäller inte i fall då lagen (1987:822) om internationella köp är
tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Varans avlämnande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hämtningsköp</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6
§ Varan skall hållas tillgänglig för avhämtning där säljaren vid köpet hade
sitt affärsställe eller, om han saknade affarsställe som hade samband med
köpet, sitt hemvist. Visste parterna vid köpet att varan eller det parti ur
vilket den skall tas fanns på en annan plats, skall varan hållas tillgänglig
för avhämtning på denna plats. Varan är avlämnad när köparen har tagit hand om
den.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Transportköp</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89: 76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
Skall varan transporteras lill köparen inom en och samma ort eller<br>
inom ett område där säljaren vanligen ombesörjer transporten av liknande<br>
varor, sker avlämnandet när varan överlämnas till köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
varan i annat fall skall transporteras till köparen och annat inte följer av en
leveransklausul eller av avtalet i övrigt, sker avlämnandet när varan
överlämnas till den transportör som har åtagit sig transporten från
avsändningsorten. Om säljaren själv utför transporten, sker avlämnandet först
när varan överlämnas till köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
varan sålts "fritt", "levererad" eller "fritt levererad"
med angivande av en viss ort, anses den inte avlämnad förrän den har kommit
fram till denna ort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
Skall säljaren ordna transporten av varan, skall han ingå avtal om<br>
transporten till bestämmelseorten med lämpligt transportmedel och på<br>
sedvanliga villkor för en sådan transport.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tiden
för avlämnandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9
§ Skall varan inte avlämnas efter anfordran eller utan uppskov och följer tiden
för avlämnandet inte heller annars av avtalet, skall varan avlämnas inom skälig
tid från köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skall
varan avlämnas inom en viss tidrymd och framgår det inte av omständigheterna
att del ankommer på köparen att bestämma tidpunkten för avlämnandet, skall
denna bestämmas av säljaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
säljaren vid hämtningsköp skall bestämma tidpunkten för avlämnandet, skall han
i tid underrätta köparen om när varan finns tillgänglig för avhämtning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Rätt
att hålla inne varan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10
§ Har säljaren inte gett kredit eller anstånd med betalningen, är han inte
skyldig att lämna ut varan eller, genom överlåtelse av dokument eller på annat
sätt, frånhända sig förfoganderätten över den förrän betalning sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skall
säljaren sända varan från den ort där den skall avlämnas, får han inte med stöd
av första stycket underlåta alt avsända den. Han får dock hindra att varan
eller dokument avseende varan lämnas ut till köparen innan betalning sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för varan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11
§ Säljaren svarar för sådana kostnader för varan som uppkommer före avlämnandet
och som inte beror på att avlämnandet har försenats till följd av något
förhållande på köparens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Risken för varan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Vad
risken innebär</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12
§ Bär köparen risken för varan, är han skyldig att betala varan även om den har
förstörts, kommit bort, försämrats eller minskat genom en händelse som inte
beror på säljaren.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Riskens övergång</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13 §
Risken går över på köparen, när varan avlämnas enligt avtalet eller<br>
enligt 6 eller 7 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avlämnas
varan inte i rätt tid och beror det på köparen eller något förhållande på hans
sida, går risken över på köparen när säljaren har gjort vad som ankommer på
honom för att avlämnandet skall kunna ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skall
köparen hämta varan på en annan plats än hos säljaren, går risken över när
tiden för avlämnandet är inne och köparen har fått veta att varan finns
tillgänglig för avhämtning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14 §
Risken går aldrig över på köparen förrän det genom märkning,<br>
anteckning i transportdokument eller på annat sätt har gjorts klart att<br>
varan är avsedd för köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Varor
under transport</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15
§ Avserköpeten vara under transport, går risken över på köparen vid köpet, om
det inte framgår av omständigheterna att köparen har åtagit sig att bära risken
från den tidpunkt då varan överlämnades till den transportör som har utfärdat
transportdokumentet. Säljaren bär dock alllid risken för att varan vid köpet
har förstörts, kommit bort, försämrats eller minskal, om han kände till eller
borde ha känt till detta men inte har upplyst köparen om det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Öppet
köp</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16
§ Har öppet köp avtalats och varan avlämnats, bär köparen risken till dess
att varan lämnas tillbaka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Varans beskaffenhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Överensstämmelse
med avtalet m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17 §
Varan skall i fråga om art, mängd, kvalitet, andra egenskaper och<br>
förpackning stämma överens med vad som följer av avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
inte annat följer av avtalet, skall varan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. vara
ägnad för det ändamål för vilket varor av samma slag i allmänhet<br>
används,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vara ägnad för det särskilda
ändamål för vilket varan var avsedd att användas, om säljaren vid köpet måste
ha insett detta särskilda ändamål och köparen har haft rimlig anledning att
förlita sig på säljarens sakkunskap och bedömning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ha egenskaper som säljaren har
hänvisat till genom att lägga fram prov eller modell, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vara förpackad på vanligt eller
annars försvarligt sätt, om förpackning behövs för att bevara eller skydda
varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
varan avviker från vad som föreskrivs i första eller andra stycket eller i
något annat avseende avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta, är
varan att anse som felaktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>18 §
Fel föreligger även om varan inte överensstämmer med sådana<br>
uppgifter om varans egenskaper eller användning som säljaren har lämnat<br>
vid marknadsföringen av varan eller annars före köpet och som kan antas<br>
ha inverkat på köpet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Varan skall vidare anses
felaktig, om den inte överensstämmer med Prop. 1988/89:76 sådana uppgifter om
dess egenskaper eller användning som någon annan än säljaren, i tidigare
säljled eller för säljarens räkning, före köpet har lämnat vid marknadsföringen
av varan och som kan antas ha inverkat på köpet. Varan skall dock inte anses
felaktig, om säljaren varken kände till eller borde ha känt till uppgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
och andra styckena gäller inte, om uppgifterna har rättats i tid på ett tydligt
sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Befintligt
skick</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19
§ Även om varan har sålts i "befintligt skick" eller med ett
liknande allmänt förbehåll skall den anses felaktig, om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. varan
inte överensstämmer med sådana uppgifter om dess egenskaper<br>
eller användning som säljaren har lämnat före köpet och som kan antas ha<br>
inverkat på köpet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>säljaren före köpet har
underlåtit att upplysa köparen om ett sådant väsentligt förhållande rörande
varans egenskaper eller användning som han måste antas ha känt till och som
köparen med fog kunde räkna med att bli upplyst om, under fömtsättning att
underlåtenheten kan antas ha inverkat på köpet, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>varan är i väsentligt sämre
skick än köparen med hänsyn till varans pris och övriga omständigheter med fog
har kunnat fömtsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
en begagnad vara har sålts på auktion, anses den såld "i befintligt
skick". Vid tillämpning av första stycket 3 skall hänsyn i så fall tas
till utropspriset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Undersökning
av varan fiire köpet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20
§ Köparen får inte såsom fel åberopa vad han måste antas ha kant till vid
köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
köparen före köpet undersökt varan eller utan godtagbar anledning underlåtit
att följa säljarens uppmaning att undersöka den, får han inte såsom fel åberopa
vad han borde ha märkt vid undersökningen, om inte säljaren har handlat i strid
mot tro och heder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket gäller även när köparen före köpet har fått tillfälle att undersöka
prov på varan och felet gäller en egenskap som skulle framgå av provet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Avgörande
tidpunkt för bedömningen av om fel föreligger</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>21
§ Frågan om varan är felaktig skall bedömas med hänsyn till dess beskaffenhet
när risken för varan går över på köparen. Säljaren svarar för fel som har
funnits vid denna tidpunkt även om felet visar sig först senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppkommer
en försämring av varan efter det att risken har gått över på köparen, skall
varan anses felaktig, om försämringen är en följd av säljarens avtalsbrott.
Detsamma gäller om säljaren genom en garanti eller liknande utfästelse har
åtagit sig att under en viss tid svara för varans användbarhet eller andra
egenskaper och försämringen avser en egenskap som omfattas av utfästelsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Påföljder vid dröjsmål med varans avlämnande</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Påföljderna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22 §
Avlämnas inte varan eller avlämnas den för sent och beror det inte<br>
på köparen eller något förhållande på hans sida, får köparen enligt 23 —<br>
29 §§ kräva fullgörelse eller häva köpet samt dessutom kräva skadestånd.<br>
Han får även hålla inne betalningen enligt 42 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Fullgörelse</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>23 §
Köparen får hålla fast vid köpet och kräva fullgörelse. Säljaren är<br>
dock inte skyldig att fullgöra köpet, om det föreligger ett hinder som han<br>
inte kan övervinna eller om fullgörelsen skulle fömtsätta uppoffringar som<br>
inte är rimliga med hänsyn till köparens intresse av att säljaren fullgör<br>
köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
ett förhållande som nyss nämnts upphör inom rimlig tid, får köparen dock kräva
att säljaren fullgör köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
förlorar rätten att kräva att säljaren fullgör köpet, om han väntar orimligt
länge med att framställa kravet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>24 §
Frågar säljaren om köparen trots dröjsmålet godtar avlämnande<br>
inom en viss tid eller meddelar säljaren att han kommer att fullgöra köpet<br>
inom en viss tid och svarar köparen inte inom skälig tid efter det att han<br>
har fått frågan eller meddelandet, får köparen inte häva köpet om säljaren<br>
fullgör det inom den tid som han har angett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hävning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>25 §
Köparen får häva köpet på gmnd av säljarens dröjsmål, om avtals<br>
brottet är av väsentlig betydelse för köparen och säljaren insåg eller borde<br>
ha insett detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
köparen förelagt säljaren en bestämd tilläggstid för varans avlämnande och är
den inte oskäligt kort, får köparen även häva köpet om varan inte avlämnas inom
tilläggstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Medan
tilläggstiden löper får köparen häva köpet endast om säljaren meddelar att han
inte kommer att fullgöra köpet inom denna tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>26 §
Avser köpet en vara som skall tillverkas eller skaffas särskilt för<br>
köparen efter dennes anvisningar eller önskemål och kan säljaren inte utan<br>
väsentlig förlust tillgodogöra sig varan på annat sätt, får köparen häva<br>
köpet på gmnd av säljarens dröjsmål endast om hans syfte med köpet är<br>
väsentligen förfelat genom dröjsmålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skadestånd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>27
§ Köparen har rätt till ersättning för den skada han lider genom säljarens
dröjsmål, om inte säljaren visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför
hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid köpet och
vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beror
dröjsmålet på någon som säljaren har anlitat för att helt eller delvis fullgöra
köpet, är säljaren fri från skadeståndsskyldighet endast om också den som han
har anlitat skulle vara fri enligt första stycket. Detsam-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ma gäller om dröjsmålet
beror på en leverantör som säljaren har anlitat Prop. 1988/89:76 eller
någon annan i tidigare säljled.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
första och andra styckena ersätts inte sådan indirekt förlust som avses i 67 §
andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
har alltid rätt till ersättning, om dröjsmålet eller förlusten beror på
försummelse på säljarens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>28
§ Hindras säljaren att fullgöra köpet i rätt tid, skall han lämna köparen
meddelande om hindret och dess inverkan på möjligheterna till fullgörelse. Om
köparen inte får ett sådant meddelande inom skälig tid efter det att säljaren
har fått eller borde ha fått kännedom om hindret, har köparen rätt till
ersättning för den skada som kunde ha undvikits om han hade fått meddelandet i
tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Meddelande
om hävning och skadestånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>29
§ Har varan avlämnats för sent, får köparen inte häva köpet eller kräva
skadestånd på grund av dröjsmålet, om han inte inom skälig tid efter det att
han fick kännedom om avlämnandet meddelar säljaren att han häver eller vill
kräva skadestånd. Om köparen häver köpet, behöver han dock inte lämna särskilt
meddelande om att han vill kräva skadestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Påföljder vid fel i varan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>påföljderna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>30
§ Är varan felaktig och beror det inte på köparen eller något förhållande på
hans sida, får köparen enligt 31 — 40 §§ kräva avhjälpande, omleverans eller
prisavdrag eller häva köpet samt dessutom kräva skadestånd. Han får även hålla
inne betalningen enligt 42 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Undersökning
av varan efter avlämnandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>31
§ När varan har avlämnats skall köparen så snart omständigheterna medger det
undersöka den i enlighet med god affärssed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Framgår
det att varan skall transporteras från platsen för avlämnandet, får köparen
vänta med undersökningen till dess att varan har kommit fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen ändrar bestämmelseorten medan varan är på väg eller sänder varan vidare
utan att ha haft skälig möjlighet att undersöka den och säljaren vid köpet kände
till eller borde ha känt till möjligheten av en sådan omdestinering eller
vidaresändning, får undersökningen uppskjutas till dess att varan har kommit
fram till den nya bestämmelseorten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Reklamation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>32
§ Köparen får inte åberopa att varan är felaktig, om han inte lämnar säljaren
meddelande om felet inom skälig lid efter det att han märkt eller borde ha
märkt felet (reklamation).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reklamerar
köparen inte inom två år från det att han har tagit emot varan, förlorar han
rätten att åberopa felet, om inte annat följer av en garanti eller liknande
utfästelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>33 § Utan hinder av 31
och 32 §§ får köparen åberopa att varan är Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>felaktig,
om säljaren har handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>heder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Avhjälpande
och omleverans</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>34 §
Köparen har rätt att kräva att säljaren avhjälper felet ulan kostnad<br>
för köparen, om avhjälpande kan ske utan oskälig kostnad eller olägenhet<br>
för säljaren. I stället för att avhjälpa felet får säljaren företa omleverans<br>
enligt 36 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
har rätt att kräva omleverans, om avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för
honom och säljaren insåg eller borde ha insett detta. Köparen har dock inte
rätt att kräva omleverans, om det föreligger ett sådant förhållande som avses i
23 §. Köparen har inte heller rätt att kräva omleverans, om det är fråga om en
vara som fanns vid köpet och som, med hänsyn lill sina egenskaper och till vad
parterna måste antas ha förutsatt, inte kan ersättas med någon annan vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
säljaren inte fullgör sin skyldighet att avhjälpa felet, har köparen rätt till
ersättning för försvariiga kostnader för att avhjälpa det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>35<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Köparen får inte kräva
avhjälpande av fel eller omleverans, om han inte lämnar säljaren meddelande om
kravet i samband med all han reklamerar eller inom skälig lid därefter. Detta
gäller dock inte om säljaren har handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro
och heder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>36<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Även om köparen inte kräver
det, har säljaren rätt att på egen bekostnad avhjälpa felet eller företa
omleverans, om detta kan ske utan väsentlig olägenhet för köparen och utan risk
för att köparen inte får sina egna kostnader ersatta av säljaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
får ej åberopa att han inte har beretts tillfälle att avhjälpa felet eller
företa omleverans, om köparen har avhjälpt felet och det med hänsyn till
omständigheterna inte skäligen kunde krävas att köparen skulle avvakta
avhjälpande eller omleverans från säljarens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prisavdrag
och hävning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>37 §
Om avhjälpande eller omleverans inte kommer i fråga eller inte<br>
sker inom skälig tid efter reklamationen, får köparen kräva prisavdrag<br>
beräknat enligt 38 § eller häva köpet enligt 39 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
har dock inte rätt till prisavdrag vid köp av begagnade varor på auktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>38<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Kräver köparen prisavdrag,
skall det beräknas så att förhållandel mellan det nedsatta och det avtalsenliga
priset svarar mot förhållandet vid tidpunkten för avlämnandet mellan varans
värde i felaktigt och i avtalsen-ligt skick.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>39<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Köparen får häva köpet på
grund av fel, om avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för honom och säljaren
insåg eller borde ha insett detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
får inte häva köpet på grund av felet, om han inte inom skälig tid efter det
att han märkt eller borde ha märkt felet, eller efter den tid för avhjälpande
eller omleverans som kan följa av 37 §, meddelar säljaren att han häver köpet. Detta
gäller dock inte om säljaren har handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro
och heder.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skadestånd</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>40
§ Köparen har rätt lill ersättning för den skada han lider genom att varan är
felaktig, om inte säljaren visar att det har förelegat ett sådant hinder som
avses i 27 § första eller andra stycket för att avlämna felfri vara. Vad som
sägs i 28 § om säljarens skyldighet att lämna köparen meddelande om hinder för
att fullgöra köpet i tid gäller på motsvarande sätt, om det föreligger hinder
för att avlämna felfri vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
första stycket ersätts inte sådan indirekt förlust som avses i 67 §
andrastycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
har alltid rätt till ersättning, om felet eller förlusten beror på försummelse
på säljarens sida eller om varan vid köpet avvek från vad säljaren särskilt har
utfast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Påföljder
vid rättsligt fel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>41
§ Om tredje man har äganderätt till varan eller har panträtt eller annan
liknande rätt i den (rättsligt fel) och det inte följer av avtalet att köparen
skall överta varan med den begränsning som tredje mans rätt medför, gäller
bestämmelserna om reklamation i 32 § första stycket och 33 §, om avhjälpande
och omleverans i 34 —36§§, om prisavdrag och hävning i 37 —39 §§, om skadestånd
i 40 § samt om köparens rätt att hålla inne betalningen i 42 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
har alllid rätt till ersättning för den skada han lider genom ett rättsligt fel
som förelåg vid köpet, om han varken kände till eller borde ha känt till felet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Påföljder
av rättsligt fel får även göras gällande, om tredje man påstår att han har en
sådan rätt som avses i första stycket och det finns sannolika skäl för
påståendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:106.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Gemensamma
bestämmelser om påföljder vid säljarens avtalsbrott</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Rätt
att hålla inne betalningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>42
§ Har köparen krav på grund av säljarens dröjsmål eller på grund av att varan
är felaktig, får köparen hålla inne så mycket av betalningen som motsvarar
kravet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Partiellt
avtalsbrott</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>43
§ Är endast en del av leveransen försenad eller felaktig, tillämpas
bestämmelserna om ifrågavarande avtalsbrott på denna del. Köparen får häva
köpet i dess helhet, om avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för honom i
fråga om hela köpet och säljaren insåg eller borde ha insett detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det kan antas alt säljaren anser sig ha fullgjort köpet i dess helhet trots att
allt inte har avlämnats, tillämpas bestämmelserna om fel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hävning
vid successiv leverans</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>44 §
Skall avlämnande ske efter hand och är någon delleverans försenad<br>
eller felaktig, får köparen häva köpet i fråga om denna enligt de bestäm<br>
melser som i övrigt gäller för hävning.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om dröjsmålet eller felet
ger anledning att anta att ett avtalsbrott som Prop. 1988/89: 76 ger rätt
till hävning kommer att inträffa beträffande någon senare delleverans, får
köparen på denna gmnd häva köpet i fråga om en sådan senare leverans, om det
sker inom skälig tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Häver
köparen i fråga om en delleverans, får han samtidigt häva i fråga om tidigare
eller senare leveranser om han på gmnd av sammanhanget mellan dem skulla ha
betydande olägenhet av att stå fast vid köpet beträffande dessa leveranser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:276.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Köparens skyldigheter </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Prisets bestämmande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>45<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Följer priset inte av
avtalet, skall köparen betala vad som är skäligt med hänsyn till varans art och
beskaffenhet, gängse pris vid tiden för köpet samt omständighetema i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>46<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Skall priset beräknas efter
antal, mått eller vikt, skall varans mängd vid den tidpunkt då risken för varan
går över på köparen läggas till gmnd för beräkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
priset skall beräknas efter varans vikt, avräknas först förpackningens vikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>47 §
Har köparen fått en räkning, är han bunden av det pris som har<br>
angetts i räkningen. Detta gäller dock inte, om han inom skälig tid med<br>
delar säljaren att han inte godkänner priset, om ett lägre pris följer av<br>
avtalet eller om det fordrade beloppet är oskäligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Betalningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>48 §
Betalning skall ske hos säljaren. Om betalning skall ske mot över<br>
lämnande av varan eller dokument avseende varan, skall den dock ske där<br>
överlämnandet äger mm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skyldigheten
att betala omfattar även skyldighet att i enlighet med avtalet acceptera växel
och ställa remburs, bankgaranti eller annan säkerhet samt att vidta de andra
åtgärder som behövs för att möjliggöra betalning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>49 §
Följer tidpunkten för betalningen inte av avtalet, skall köparen<br>
betala när säljaren kräver det. Köparen är dock inte skyldig att betala<br>
förrän varan hålls honom till hända eller ställs till hans förfogande i<br>
enlighet med avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
köparen betalar har han rätt att undersöka varan på det sätt som följer av
sedvänja eller bör medges med hänsyn till omständighetema, om inte det avtalade
sättet för avlämnandet och betalningen är oförenligt med en sådan undersökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
konossement utfärdats för varans transport till bestämmelseorten<br>
eller transporteras varan i övrigt på sådana villkor att säljaren inte sedan<br>
betalning har skett får förfoga över varan, får utan hinder av första eller<br>
andra stycket betalning krävas mot konossement eller när köparen har<br>
tagit emot fraktsedel eller annat bevis för att varan transporteras på sådana<br>
villkor.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparens
medverkan m. m.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>50 §
Köparenskall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>medverka lill köpet på ett
sådant sätt som skäligen kan förväntas av honom för att säljaren skall kunna
fullgöra köpet, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hämta eller ta emot varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:207.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Påföljder vid köparens avtalsbrott </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Påföljderna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>51 §
Betalar köparen inte i rätt tid eller medverkar han inte till köpet<br>
enligt 50 § 1 och beror detta inte på säljaren eller något förhållande på<br>
dennes sida, får säljaren enligt 52 —59§§ kräva betalning eller annan<br>
fullgörelse eller häva köpet samt dessutom kräva skadestånd. Han får även<br>
hålla inne varan enligt 10 § och kräva ränta enligt 71 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppfyller
köparen inte sin skyldighet att hämta eller ta emot varan och beror detta inte
på säljaren eller något förhållande på dennes sida, gäller 55 §, 57 § andra —
fjärde styckena och 58 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Krav
på betalning och annan fullgörelse</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>52 §
Säljaren får hålla fast vid köpet och kräva betalning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen avbeställer en vara som skall tillverkas eller skaffas särskilt för
honom, får säljaren dock inte hålla fast vid köpet genom att fullfölja
tillverkningen, vidta andra förberedelser för avlämnandet och kräva betalning.
Detta gäller dock inte, om ett avbrott skulle medföra en väsentlig olägenhet
för säljaren eller risk för alt hans förlust till följd av avbeställ-ningen
inte blir ersatt. Skadestånd på grund av avbeställningen beräknas enligt 67-70
§§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
varan ännu inte avlämnats, förlorar säljaren rätten att kräva betalning, om
han väntar orimligt länge med att framställa kravet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>53 §
Säljaren får hålla fast vid köpet och kräva att köparen medverkar<br>
till köpet enligt 50 § 1. Köparen är dock inte skyldig att medverka lill<br>
köpet, om det föreligger ett hinder som han inte kan Övervinna eller om<br>
hans medverkan skulle förutsätta uppoffringar som inte är rimliga med<br>
hänsyn till säljarens intresse av köparens medverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
ett förhållande som nyss nämnts upphör inom rimlig tid, får säljaren dock
kräva att köparen medverkar till köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
förlorar rätten att kräva att köparen medverkar till köpet, om han väntar
orimligt länge med all framställa kravet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hävning
på grund av dröjsmål med betalningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>54
§ Säljaren får häva köpet på gmnd av köparens dröjsmål med betalningen, om
dröjsmålet utgör ett väsentligt avtalsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
säljaren förelagt köparen en bestämd tilläggstid för betalningen och är den
inte är oskäligt kort, får köpet även hävas om köparen inte betalar inom
tilläggstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Medan
tilläggstiden löper får säljaren häva köpet endast om köparen meddelar att han
inte kommer att betala inom denna tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
varan kommit i köparens besittning, får säljaren häva köpet endast<br>
om han har förbehållit sig rätt till detta eller köparen avvisar varan.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>12</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Hävning på grund av
bristande medverkan</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>55
§ Säljaren får häva köpet, om köparen inte medverkar till köpet enligt 50 § 1
och avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för säljaren samt köparen insåg
eller borde ha insett detta. Säljaren får under samma fömtsättningar häva
köpet, om köparen inte i rätt lid hämtar eller tar emot varan i fall då det
framgår av avtalet eller omständigheterna att säljaren har ell särskilt
intresse av att bli a v med det som han har sålt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
får vidare häva köpet, om köparen inte inom en bestämd tilläggstid som säljaren
har förelagt köparen och som inte är oskäligt kort</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. medverkar
till köpet enligt 50 § I, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. hämtar
eller tar emot varan i fall då del framgår av avtalet eller<br>
omständigheterna att säljaren har ett särskilt intresse av att bli av med det<br>
som han har sålt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medan
en tilläggstid löper får säljaren häva köpet endast om köparen meddelar att han
inte kommer all fullgöra sina skyldigheter inom tilläggs-liden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hävning
vid successiv leverans</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>56
§ Skall betalning ske efter hand i särskilda poster allteftersom avlämnande
sker och föreligger det dröjsmål med betalningen av någon delleverans, får
säljaren häva köpet i fråga om denna delleverans enligt de bestämmelser som i
övrigt gäller för hävning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
får häva köpet även i fråga om en senare delleverans, om det inte saknas
anledning att anta att dröjsmål med betalningen som ger rätt till hävning
kommer att upprepas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skadestånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>57 §
Säljaren har rätt till ersättning för den skada han lider genom<br>
köparens dröjsmål med betalningen, om inte köparen visar att dröjsmålet<br>
beror på lag, avbrott i den allmänna samfärdseln eller betalningsförmed<br>
lingen eller annat liknande hinder som köparen inte skäligen kunde för<br>
väntas ha räknat med vid köpet och vars följder han inte heller skäligen<br>
kunde ha undvikit eller övervunnit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
har också rätt till ersättning för den skada han lider genom att köparen inte
medverkar till köpet enligt 50 § 1 eller genom alt köparen inte i rätt tid
hämtar eller tar emot varan i fall då del framgår av avtalet eller
omständighetema att säljaren har ett särskilt intresse av att bli av med det
som han har sålt. Rätt till ersättning i dessa fall föreligger dock inte, om
köparen visar att det har funnits ett hinder av det slag som anges i 27 §
första eller andra stycket för att medverka lill köpet eller för alt hämta
eller ta emot varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra stycket ersätts inte sådan indirekt föriusl som avses i 67 § andra
stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
har alllid rätt till ersättning, om avtalsbrottet eller förlusten beror på
försummelse på köparens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>58 §
Hindras köparen att fullgöra köpet i rätt tid, skall han lämna<br>
säljaren meddelande om hindret och dess inverkan på möjligheterna till<br>
fullgörelse. Om säljaren inte får ett sådant meddelande inom skälig tid</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>efter det att köparen har
fått eller borde ha fått kännedom om hindret, har</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>säljaren rätt till
ersättning för den skada som kunde ha undvikits om han Prop. 1988/89:76
hade fått meddelandet i tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Meddelande
om hävning och skadestånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>59
§ Säljaren får inte häva köpet på gmnd av köparens dröjsmål med att betala
eller med att hämta eller ta emot varan, om han inte innan fullgörelse har
skett meddelar köparen att han häver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen har lämnat medverkan enligt 50 § 1 men detta har skett för sent, får
säljaren inte häva köpet eller kräva skadestånd på gmnd av dröjsmålet, om han
inte inom skälig tid efter det att fick kännedom om att medverkan har lämnats
meddelar köparen att han häver eller vill kräva skadestånd. Om säljaren häver
köpet, behöver han dock inte lämna särskilt meddelande om alt han vill kräva
skadestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Specifikation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>60 §
Skall köparen specificera varans form, mått eller andra egenskaper<br>
och underlåter han att göra det vid avtalad tid eller inom skälig tid efter<br>
det han har fått begäran om detta från säljaren, får säljaren göra specifika<br>
tionen i överenstämmelse med vad som kan antas vara i köparens intresse.<br>
Detta hindrar inte säljaren från att göra gällande andra påföljder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
skall underrätta köparen om den specifikation han gör och förelägga köparen en
skälig tid inom vilken denne kan ändra specifikationen. Ändrar köparen inte
specifikationen inom den tid som har förelagts honom, blir säljarens
specifikation bindande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:288.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Befarat avtalsbrott </span></b><b><span style='font-family:
Verdana'>Stoppningsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>61 §
Visar det sig efter köpet att en parts handlingssätt eller ekonomiska<br>
förhållanden är sådana, att det finns starka skäl att anta att han inte<br>
kommer att uppfylla en väsentlig del av sina förpliktelser, får motparten<br>
för sin del inställa fullgörelsen och hålla inne sin prestation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
säljaren redan avsänt varan och visar det sig att sådana förhållanden som
avses i första stycket föreligger på köparens sida, får säljaren hindra att
varan lämnas ut till köparen. Detta gäller även om köparen har tagit emot
transportdokument avseende varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som inställer fullgörelsen eller hindrar att varan lämnas ut skall genast
meddela motparten detta. Om han inte gör det, har motparten rätt till
ersättning för den skada som han lider genom att ett sådant meddelande inte
har lämnats i tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som har inställt sin fullgörelse eller hindrat att varan lämnas ut skall
fortsätta fullgörelsen, om motparten ställer godtagbar säkerhet för sin
fullgörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hävning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>62 §
Står det klart att det kommer att inträffa ett avtalsbrott som ger en<br>
part rätt att häva köpet, får denne häva redan före tiden för fullgörelsen.<br>
Hävningen är dock utan verkan, om motparten genast ställer godtagbar<br>
säkerhet för sin fullgörelse.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurs
m. m.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89: 76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>63
§ Har en part försatts i konkurs, får konkursboet inträda i avtalet. Motparten
får kräva att boet inom skälig tid ger besked om det vill inträda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inträder
konkursboet i avtalet och är tiden för motpartens fullgörelse inne, får denne
kräva att boet fullgör sin prestation eller, om anstånd har medgetts, utan
oskäligt uppehåll ställer godtagbar säkerhet för sin fullgörelse. Är tiden för
motpartens fullgörelse inte inne, får denne kräva säkerhet om det av särskild
anledning är nödvändigt för att skydda honom mot förlust.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
boet inte inom skälig tid efter motpartens krav enligt första stycket inträder
i avtalet eller inte efterkommer motpartens krav enligt andra stycket, får
motparten häva köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överlämnas
varan till köparen eller hans konkursbo efter det att köparen har ansökt om
förordnande av god man enligt ackordslagen (1970:847) eller försatts i konkurs
och har betalning inte skett, får säljaren kräva att varan lämnas tillbaka.
Varan behöver dock inte lämnas tillbaka, om betalning sker genast eller, i fall
då köpesumman inte ännu har förfallit till betalning, köparen eller konkursboet
inom skälig tid efter uppmaning ställer godtagbar säkerhet för betalningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
konkursboet har sålt varan eller på annat sätt har förfogat över den så att den
inte kan lämnas tillbaka väsentligen oförändrad och oförminskad, skall
konkursboet anses ha inträtt i avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensamma bestämmelser om hävning och omleverans</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Verkningar
av hävning och omleverans</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>64 §
Hävs köpet, bortfaller säljarens skyldighet att överlämna varan och<br>
köparens skyldighet att betala och medverka till köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den mån köpet har fullgjorts får vardera parten kräva att motparten lämnar
tillbaka vad han har tagit emot. Var och en får därvid hålla inne vad han har
tagit emot till dess att den andre ger ut vad han skall lämna tillbaka samt
betalar eller ställer godtagbar säkerhet för skadestånd och ränta som han kan
vara skyldig att erlägga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
säljaren skall företa omleverans, får köparen hålla inne vad han har tagit emot
till dess att omleverans sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>65 §
Hävs köpet, skall köparen ge ut den avkastning av varan som han<br>
har fått samt betala skälig ersättning om han har haft annan nytta av<br>
varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
säljaren skall lämna tillbaka betalningen, skall han betala ränta från den dag
han tog emot betalningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Bortfall
av rätt till hävning och omleverans</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>66
§ Köparen får häva köpet eller kräva omleverans endast om han kan lämna
tillbaka varan väsentligen oförändrad och oförminskad. Rätten att häva köpet
eller kräva omleverans går dock inte föriorad, om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>varan har förstörts, kommit
bort, försämrats eller minskat genom sin egen beskaffenhet eller något annat
förhållande som inte beror på köparen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>varan har förstörts, försämrats
eller minskat till följd av en åtgärd som har varit behövlig för att undersöka
om varan är felfri, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>varan helt eller delvis har
sålts vidare i vanlig ordning eller använts av</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>köparen för förutsatt bruk
innan han märkte eller borde ha märkt det fel på Prop. 1988/89: 76 grund av
vilket han vill häva köpet eller kräva omleverans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
all häva köpet eller kräva omleverans går inte heller förlorad, om köparen
ersätter säljaren den minskning i varans värde som är en följd av att varan har
försämrats eller minskat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Skadeståndets omfattning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>67
§ Skadestånd på grund av avtalsbrott omfattar ersättning för utgifter,
prisskillnad, utebliven vinst och annan direkt eller indirekt föriusl med
anledning av avtalsbrottet. Skadestånd enligt denna lag omfattar dock inte
ersättning för förlust som köparen tillfogas genom skada på annat än den sålda
varan. Som indirekt föriusl anses</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. föriusl
till följd av minskning eller bortfall av produktion eller omsätt<br>
ning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>annan förlust till följd av alt
varan inte kan utnyttjas på avsett sätt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utebliven vinst till följd av
att ett avtal med tredje man har fallit bort eller inte har blivit riktigt
uppfyllt, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>annan liknande förlust, om den
varit svår all förutse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
indirekt förlust enligt andra stycket anses dock inte en sådan förlust som den skadelidande
har haft för att begränsa en förlust av annat slag än som anges i andra
stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prisskillnad</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>68<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har köpet hävts och köparen
gjort ett täckningsköp eller säljaren sålt varan på nytt, och har åtgärden
vidtagits med omsorg och inom skälig tid efter det att köpet hävdes, läggs
priset enligt köpet och priset vid täckningsköpet eller försäljningen till
grund för beräkningen av prisskillnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>69<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har köpet hävts utan att
täckningsköp eller försäljning enligt 68 § har skett och finns del ett gängse
pris för sådana varor som köpet avser, läggs priset enligt köpet och varans
gängse pris vid tiden för hävningen till grund för beräkning av prisskillnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Begränsning
av skadan och nedsättning av skadeståndet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>70 §
Den skadelidande parten skall vidta skäliga åtgärder för att begrän<br>
sa sin skada. Försummar han det, får han själv bära en motsvarande del av<br>
föriusten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
skadeståndet är oskäligt med hänsyn till den skadeslåndsskyldiges möjligheter
att förutse och hindra skadans uppkomst samt omständigheterna i övrigt, kan
skadeståndet jämkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Ränta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>71 §
I fråga om ränta på priset och andra fordringar som inte betalas i tid<br>
gäller räntelagen (1975:635).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fall då säljaren får kräva betalning mot tillhandahållande av varan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utgår dock ränta enligt 6
§ räntelagen redan från den dag säljaren framstäl- Prop. 1988/89: 76 ler
ett sådant krav även om förfallodagen ej är bestämd i förväg. Detsamma gäller
i fall då säljaren får kräva betalning mot sådant dokument eller bevis som
innebär att säljaren inte får förfoga över varan när det har lämnats ut till
köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket gäller dock inte om säljaren ger ut varan, dokumentet eller beviset
trots att betalning inte sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Vård av varan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Säljarens
vårdplikt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>72
§ Om varan inte hämtas eller tas emot i rätt tid eller om den inte överlämnas
till köparen lill följd av något annat förhållande på hans sida, skall säljaren
för köparens räkning vidta skäliga åtgärder för vård av varan, om han har den i
sin besittning eller annars kan ta hand om den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Köparens
vårdplikt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>73
§ Vill köparen avvisa en vara som han har tagit emot, skall han för säljarens
räkning vidta skäliga åtgärder för vård av varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vill
köparen avvisa en vara som har sänts till honom och hålls honom tillhanda på
bestämmelseorten, skall han ta hand om den för säljarens räkning, om det kan
ske utan alt betalning sker och utan oskälig kostnad eller olägenhet. Sådan
skyldighet föreligger dock inte, om säljaren eller någon som på hans vägnar kan
ta hand om varan finns på bestämmelseorten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förvaring
hos tredje man</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>74
§ Har den part som skall ta vård om varan överlämnat den till tredje man för
förvaring för motpartens räkning och har förvararen valts med omsorg, är den
vårdpliktige parten fri från ansvar för varan när förvararen har tagit emot
den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ersättning
för vårdkostnader</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>75
§ Den part som skall ta vård om varan för motpartens räkning har rätt lill
ersättning för försvarliga utgifter och kostnader på grund av vården. Han får
hålla inne varan till dess att ersättningen betalas eller godtagbar säkerhet
ställs för den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Försäljning
av varan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>76
§ Den part som skall ta vård om varan får sälja den, om han inte utan väsentlig
kostnad eller olägenhet kan fortsätta med vården eller om motparten dröjer
oskäligt länge med att ta hand om varan eller med att betala varan eller
ersätta kostnader för vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
varan är utsatt för snabb förstörelse eller försämring eller om den fordrar
alltför kostsam vård, skall den säljas om det kan ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Varan
skall säljas med omsorg. Motparten skall om möjligt underrättas<br>
före försäljningen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2
Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 76</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>77 § Har en part rätt
att sälja varan enligt 76 § men kan den inte säljas Prop. 1988/89: 76<br>
eller är det uppenbart att priset inte skulle täcka kostnaderna för en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>försäljning,
får parten förfoga över varan på annat sätt som är försvarligt. Innan det sker,
skall motparten om möjligt underrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>78 §
Vad en försäljning har inbringat och vad en part på annat sätt har<br>
fått ut av varan skall, liksom uppkomna kostnader, redovisas för motpar<br>
ten. Överskott tillfaller motparten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Avkastning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>79<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Avkastning som varan ger före
avtalad tid för avlämnandet tillfaller säljaren, om det inte med fog kunde
beräknas att den skulle utfalla senare. Avkastning som varan ger efter det att
den skall avlämnas tillfaller köparen, om det inte med fog kunde beräknas att
den skulle utfalla tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>80<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ I köp av aktier ingår
utdelning som inte har förfallit till betalning före köpet och sådan
företrädesrätt för aktieägare att delta i emission som inte har kunnat utövas
före köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>81<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ 1 köp av räntebärande
fordringar ingår ränta som är upplupen men ännu inte förfallen till betalning
vid den tidpunkt som har avtalats för avlämnandet. Vad som svarar mot sådan
ränta skall köparen betala till säljaren utöver priset, om inte fordringen har
sålts som osäker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa meddelanden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>82 §
Harett meddelande som köparen skall lämna säljaren enligt 23, 24,<br>
29, 32, 35, 39, 47 eller 61 § avsänts på ett ändamålsenligt sätt, får medde<br>
landet åberopas även om det försenas, förvanskas eller inte kommer fram.<br>
Detsamma gäller beträffande ett meddelande som säljaren skall lämna<br>
köparenenligt 52, 53, 59eller61 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den Ijuli 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
lagen upphävs lagen (1905:38 s. 1) om köp och byte av lös egendom med den
begränsningen att de hänvisningar till den lagen som finns i lagen (1914:45) om
kommission, handelsagentur och handelsresande skall fortsätta att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om avtal som har ingålts före ikraftträdandet gäller dock äldre
bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt'><span style='font-family:Verdana'>18</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i räntelagen (1975:635)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 2§ räntelagen (1975:635) skall ha följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:76</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Ränta på fordran utgår
ej för tid innan fordringen är förfallen till betalning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>På fordran som avser
återgång av betalning då avtal hävts till följd av betalningsmottagarens
kontraktsbrott eller på likande grund utgår dock ränta för tiden från den dag
betalningen erlades till och med den dag återbetalning sker eller, om
återbetalning ej sker i rätt lid, den dag från vilken ränta börjar utgå enligt
3 eller 4 §.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>På fordran som avser
återgång av betalning då avtal hävts till följd av kontraktsbrott eller på
likande gmnd utgår dock ränta för tiden från den dag betalningen erlades till
och med den dag återbetalning sker eller, om återbetalning ej sker i rätt tid,
den dag från vilken ränta börjar utgå enligt 3 eller 4 §.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft
den Ijuli 1990.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:71.0pt'><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Justitiedepartementet</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 oktober 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministem Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Bodström,
Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström,
Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds och
Wallström.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Freivalds</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:215.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådsremiss om ny köplag 1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
(1905:38 s. 1) om köp och byte av lös egendom utgör ett av de äldsta exemplen
på lagstiftning som har tillkommit i nordiskt samarbete. Motsvarande lagar
antogs i Danmark år 1907 och i Norge år 1908. Den isländska köplagen från år
1922 anknyter nära till de skandinaviska köplagarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Finland
stod den gången utanför det nordiska köplagssamarbetet. År 1961 inleddes
emellertid ett arbete på en finsk köplag. Ett syfte med det arbetet var att
åstadkomma en modern köplagstiftning. Samtidigt framhölls från finsk sida
vikten av en enhetlig nordisk lagstiftning på detta område. Detta kom att bilda
upptakten till ett nordiskt reformarbete på köprättens område. Danmark, Norge
och Sverige utsåg sakkunniga som fick i uppdrag att följa det finska arbetet.
Senare utvidgades de sakkunnigas uppdrag till att avse en översyn av
köplagarna i Danmark, Norge och Sverige. Förslag eller utkast till (nya)
köplagar lades i de fyra länderna fram under åren 1976-1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
lagförslagen remissbehandlats låg arbetet på en revision av köprätten nere i
avvaktan på att Förenta Nationemas kommission för intema-tionell handelsrätt
(UNCITRAL) slutförde arbetet på en konvention om intemationella köp. Vid en diplomatkonferens
i Wien den 11 april 1980 antogs en sådan konvention.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
10 juni 1980 beslöt justitieministrarna i Danmark, Norge, Finland och Sverige
att tillsätta en arbetsgmpp med uppdrag att undersöka möjlighetema att
åstadkomma samordnade köplagar för de fyra ländema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppen
avlämnade i oktober 1984 betänkandet (NU 1984:5) Nordiska köplagar. Betänkandet
innehåller förslag till nya köplagar i Danmark, Norge och Sverige samt förslag
till köplag i Finland. Det svenska betänkandet har remissbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
protokollet i detta ärende bör fogas dels en sammanfattning av<br>
betänkandet som bilaga 1, dels det svenska lagförslag som läggs fram i<br>
betänkandet som bilaga 2, dels en förteckning över remissinstansema och<br>
en remissammanställning som bilaga 3.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Under
lagstiftningsärendets beredning i justitiedepartementet har överläggningar
hållits med företrädare för justitiedepartementen i Danmark, Finland och Norge.
Därefter har en köplag antagits i Finland den 27 mars 1987 och en ny köplag
antagits i Norge den 13 maj 1988. I Danmark är siktet inställt på att lägga
fram förslag till en ny köplag under år 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I Sverige har de lösningar
som diskuterats vid de nordiska departementsöverläggningarna behandlats vid
särskilda överläggningar med företrädare för Svea hovrätt, konsumentverket,
juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Lantbmkarnas Riksförbund,
Sveriges advokatsamfund, Sveriges industriförbund, SHIO/Familjeföretagen,
Sveriges grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund. Svenska handelskammarför-bundet.
Kooperativa förbundet och Sveriges Mekanförbund samt med professor emeritus Jan
Hellner.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänna utgångspunkter</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmänmotivering</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>2.1
Allmänna utgångspunkter</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>2.1.1 Behovetaven
reform på köprättens område</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köplagen
har fortfarande väsentligen samma innehåll som när den infördes för drygt 80
år sedan. Lagen präglas av de värderingar och förhållanden som rådde då. Det
är naturligt att samhällsutvecklingen medfört att köplagen med tiden har kommit
att framstå som allt mera föråldrad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Handeln med
jordbmksprodukter, råvaror och basprodukter spelade ännu vid seklets början en
dominerande roll. Det var till stor del fråga om varor som var allmänt
tillgängliga på den inhemska eller utländska marknaden och som ofta var
utsatta för betydande prisförändringar. Vid sidan av sådana köp var köp av
kreatur och hantverksprodukter viktiga. Industriproduktemas andel i handeln
var däremot betydligt mindre.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I dag spelar handeln med
industriellt tillverkade varor en central roll. Detta gäller såväl
massproducerade varor som verkstadsindustrins produkter. Beställningsköp, dvs.
köp som fömtsätter att varan tillverkas sedan köpeavtalet har ingåtts, ofta i
enlighet med köparens anvisningar eller önskemål, har blivit allt vanligare och
viktigare vid sidan om köp som avser standardiserade industriprodukter. I båda
fallen är det ofta fråga om tekniskt komplicerad utmstning, som dessutom är
specifik för en viss tillverkare och som därför inte finns allmänt tillgänglig
på marknaden. Också i fråga om andra industriellt tillverkade varor är det
vanligt att det endast finns en eller ett fåtal producenter och säljare av en
särskild modell, märke eller typ av en bestämd vara. Produkterna kan med andra
ord vara differentierade även när det gäller serietillverkade varor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även i
marknadsförhållandena har betydande förändringar skett. Distributionskedjan
består i många branscher av flera led som dock kan vara starkt integrerade
sinsemellan, bl.a. genom ensamförsäljningsavtal och andra liknande arrangemang.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Dessa faktorer medför att
en köpare redan från början kan vara mer eller mindre hänvisad till en viss
eller ett fåtal leveranskällor och sedan är</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:77.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>21</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>beroende
av den säljare som köparen har valt att ingå avtal med, t. ex. vad gäller
rättelse av fel, service och leverans av reservdelar och tillbehör. Situationen
vid köp av industriprodukter avviker betydligt från köp av sådana råvaror och
andra motsvarande nyttigheler som är allmänt tillgängliga på marknaden och
ofta utsatta för prisförändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Marknadsföringen
spelar numera också en betydande roll som underlag för köpet, i synnerhet i
handeln med industriprodukter. Speciellt när det gäller tekniskt komplicerade
produkter har de uppgifter som för säljarens räkning lämnas om varan i många
fall en avsevärd betydelse för köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunikationerna
har under de senaste årtiondena utvecklats väsentligt. Detta har bl. a.
inverkat på sättet att ingå och avveckla avtal, framför allt i den
internationella handeln, och har över huvud taget ökat avtalsparternas möjligheter
till snabba kontakter med varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
när det gäller transportförhållandena har det skett en betydande teknisk
utveckling, som delvis förändrat förutsättningarna för t. ex. den inlernordiska
handeln. Handeln med andra länder spelar också en helt annan roll i dag än vid
köptagens tillkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 1905 års lag är på många punkter elastiskt utformade. Detta har möjliggjort
för rättspraxis att i viss utsträckning anpassa lagen till den utveckling som
har skett. Lagens dispositiva karaktär har dessutom öppnat dörren för en
utveckling av köprälten genom avialspraxis. Men detta har samtidigt minskat
lagens betydelse som grundläggande rättskälla på området.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sverige och Finland har i
december 1987 med vissa reservationer ratificerat Förenta Nationernas
konvention den 11 april 1980 angående avtal om internationella köp av varor
(FN-konventionen). Norge har ratificerat konventionen i juli 1988. Danmark
väntas ratificera den i slutet av år 1988. Självfallet medför det ett behov av
att de nationella köplagarna i dessa länder anpassas till FN-konventionen så
långt det är möjligt och lämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det råder alltså ingen
tvekan om att utvecklingen på flera områden definitivt har sprungit förbi 1905
års lag. I likhet med arbetsgruppen och del alldeles övervägande antalet
remissinstanser anser jag därför att det föreligger ett klart behov av en ny
lagstiftning avseende köp av lös egendom.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänna</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>utgångspunkter</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>2.1.2 Riktlinjer för en
ny köplagstiftning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ny köplagstiftning skall självfallet innehålla de grundläggande reglerna om
förhållandet mellan köpare och säljare. Den skall bl. a. ge ändamålsenliga
anvisningar om hur praktiskt viktiga problem som kommer upp i samband med köp
bör lösas. En köplag som knyter an till moderna förhållanden kan minska behovet
av särskilda avtalsvillkor mellan parterna, vilket är ägnat att underlätta
avtalsförhandlingarna och därmed den allmänna handeln. I den mån det i det
enskilda fallet behövs en avtalsreglering, kan köplagen tjäna som utgångspunkt
för avtalsskrivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Köplagen måste täcka köp
av mycket skiftande slag. Variationerna gäller till en början föremålet för
köpet. Det kan vara fråga om varor av</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>högst
olika slag och värde — råvaror, konsumtionsvaror, verkstadsprodukter,
begagnade föremål, konst, värdepapper m.m. Också variationer i
partsförhållandel kan innebära att olika krav bör ställas på de köprällsliga
reglerna. Regleringen bör vara utformad med hänsyn lill vad som framstår som en
önskvärd och lämplig normallösning. I vissa fall kan en normallösning inte
anvisas och reglerna får i sådana fall utformas så att de inbjuder lill
erforderiiga avvikelser i avtalet. De köprättsliga reglerna bör bygga på vad
som är en rimlig avvägning mellan parternas intressen så som dessa ter sig vid
en generell bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
tanke på det stora antal varierande situationer som de köprällsliga reglerna
skall gälla måste de på många punkter oundvikligen bli relativt allmänt hållna.
I flera avseenden får det snarast bli fråga om riktlinjer för bedömningen av de
problem som kan komma upp i praktiken. Rättsområdets vidd gör också att
parterna i princip måste ha möjlighet alt komma överens om en annan reglering i
ett eller annat avseende. Att lagens regler kan behöva fyllas ut och preciseras
genom avtal har redan berörts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
sagda innebär att en ny köplag — i likhet med den gällande — bör bygga på
avtalsfrihet mellan parterna. Detta betyder dock inte att fullständig
avtalsfrihet råder. Bl. a. ger bestämmelserna om oskäliga avtalsvillkor i 36 §
avtalslagen möjlighet att i ett enskilt fall bortse från eller modifiera
villkor i ett köpeavtal som på ett eller annat sätt missgynnar den ena
avtalsparten. Den dispositiva rätten utgör härvid en viktig jämförelsepunkt
för bedömningen. Marknadsrättsliga lösningar ger också möjlighet för det
allmänna att påverka handelsvanorna i affärslivet. De båda avtalsvillkorslagarna,
dvs. lagen (1971:112) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden och lagen
(1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare, syftar exempelvis till att
tillgodose behovet av att mera generellt kunna ingripa mot standardiserade
avtalsformulär som innehåller oskäliga villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
gällande köplagen präglas i viss mån av tanken att parterna i ett köpeavtal
skall betraktas, inte som motståndare vilka var och en på sin sida uteslutande
försöker tillgodose sina särskilda intressen utan som medarbetare vilka
gemensamt verkar för något som är till fördel för dem båda. Ett sådant synsätt
bör enligt min mening ligga till gmnd även för en modern köplag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Samhället blir allt mer
komplicerat. Den tekniska utvecklingen går snabbt. Allt fler varor kräver
specifik anpassning till den individuelle köparen för att svara mot dennes
behov. Detta för med sig all kraven på samverkan mellan köpare och säljare
växer. Många gånger kan en sådan samverkan vara nödvändig för alt ett köpeavtal
över huvud taget skall vara praktiskt genomförbart. Man får räkna med att dessa
förhållanden kommer att vara än mer uttalade i morgondagens samhälle. Den
gällande köplagen har kommit att fylla en viktig uppgift utöver att ge svar på
köprällsliga problem. Eftersom det saknas en allmän civillag har
rättstill-lämpningen och rättsvetenskapen i stor utsträckning sökt ledning i
köplagen vid avgörandet av allmänna kontraktsrättsliga frågor som inte är
särskilt reglerade i annan lag. Den köprättsliga lagstiftningen har därför
genom analogier fått betydelse långt utanför dess egentliga tillämpnings-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänna utgångspunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:94.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:66.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>område. Det kan dock inte
gärna komma i fråga att direkt utforma en köplag så att den skall fungera som
en allmän civillag, låt vara att det vid utformningen av köplagstiftningen
finns anledning att på många punkter anlägga ett brett civilrätlsligt
perspektiv. Huruvida köprätten skall tjäna till ledning för andra rättsområden
måste liksom för närvarande huvudsakligen bli en fråga för rättstillämpningen.
Det får också ankomma på domstolarna att ta ställning till frågan om den nya
köplagens betydelse på områden där gällande rätt bygger på en analog
tillämpning av principerna bakom 1905 års lag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänna utgångspunkter</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>2.1.3 Förhållandet till
FN-konventionen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag redan har nämnt har Norge, Finland och Sverige med vissa reservationer
ratificerat FN-konventionen angående avtal om intemationella köp av varor.
Danmark väntas göra det före utgången av år 1988. I fråga om sättet att införa
konventionens regler i svensk rätt har valts modellen med en s. k. blankettlag.
Det innebär att det i en särskild lag, lagen (1987:822) om internationella köp,
har angivits att vissa av bestämmelserna i FN-konventionen skall i
originaltexternas lydelse gälla som lag i Sverige. Lagen om internationella köp
träder i kraft den 1 januari 1989 (se SFS 1988:843).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är naturligtvis en fördel om reglerna för nationella och internationella köp
blir så lika varandra som möjligt. Handeln med andra länder spelar en stor roll
för svenskt näringsliv. Allt fler köpare och säljare kommer i kontakt med såväl
nationella som internationella transaktioner. Arbetsgruppen har också haft som
målsättning att närma de nationella köpreglerna till reglerna i
FN-konventionen. Gmppen har emellertid ansett att en lösning som går ut på en
fullständig anpassning av de nya köplagarna till FN-konventionen inte är
realistisk. De remissinstanser som har uttalat sig i denna fråga har
genomgående ställt sig på samma linje. För egen del instämmer jag också i den
bedömningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konventionens
tillämpningsområde är mer begränsat än som är och bör vara fallet med de
nationella nordiska köplagama. FN-konventionen ger inte heller några
tillfredsställande lösningar på alla de frågor som bör täckas av en nationell
lag. Helt naturligt utgör också konventionen en balans mellan olika rättssystem
— något som är en förutsättning för att den skall kunna få en bred anslutning.
Den nordiska köprätten har på olika sätt påverkat konventionens innehåll men
det är givet att man från nordiskt håll inte har kunnat få gehör för alla de
synpunkter som man fört fram. Det går inte att komma ifrån att det på vissa
punkter finns ett behov av avvikande lösningar på det nationella planet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns alltså inte skäl att fullständigt anpassa den nya svenska köplagen till
FN-konventionen. En strävan bör dock vara att beakta konventionens reglering
så långt det går. Detta gäller både beträffande systematik och i fråga om
innehåll. Från praktisk synvinkel är det en fördel om den nationella och
internationella regleringen till sin systematik inte avviker alltför radikalt.
Om strukturen i den nationella köplagen i vissa gmndläggande drag motsvarar
konventionen torde detta nämligen göra det lättare</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:83.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>för läsaren att jämföra de
två regelsystemen och se vilka olikheter som föreligger i bestämmelsernas
innehåll. Även beträffande de materiella frågoma finns det skäl att — oavsett
sättet för konventionens genomförande — beakta dess bestämmelser vid
utformningen av de nya nationella köplagarna. Man bör undvika onödiga
skillnader mellan de regler som gäller vid intemationella köp, å ena sidan, och
vid nationella och nordiska köp, å den andra.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänna utgångspunkter</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>2.1.4 Förhållandet till
konsumentköp</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
alla de nordiska länderna utom Island har under 1970- talet genomförts
tvingande lagstiftning om köp mellan näringsidkare och konsumenter,
konsumentköp. Regleringen av konsumentköpen har emellertid genomförts på olika
sätt. I Danmark och Norge infördes tvingande bestämmelser om konsumentköp i de
gällande allmänna köplagama. I Finland finns en konsumentskyddslag som
innehåller gmndläggande tvingande bestämmelser om konsumentköp.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I Sverige finns en
särskild konsumentköplag (1973:129) vars bestämmelser är tvingande till
konsumentens förmån. Detta innebär att avtalsvillkor som inskränker
konsumentens befogenheter enligt lagen blir ogiltiga. Däremot är det inget som
hindrar att parterna avtalar om villkor som är gynnsammare för konsumenten.
Lagen ger med andra ord ett minimiskydd för denne.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid sidan av
konsumentköplagen är också reglema i den allmänna köplagen tillämpliga på
konsumentköp. Detta gäller inte bara frågor som är oreglerade i
konsumentköplagen utan också frågor som behandlas i båda lagarna. Den allmänna
köplagens bestämmelser är dispositiva, dvs. gäller endast när något annat inte
har avtalats. I vissa avseenden är den allmänna köplagens regler förmånligare
för köparen än konsumentköpla-gens regler. I sådana fall kan den allmänna
köplagens regler bli tillämpliga även på konsumentköp.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det rådande systemet har
kritiserats som svårt att förstå och överblicka. Konsumentköplagen har också
varit föremål för en översyn. Denna har resulterat i ett förslag till en ny
konsumentköplag (se SOU 1984:25) som innehåller utförligare bestämmelser än den
gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förslaget till ny
konsumentköplag har remissbehandlats. Remissinstanserna har genomgående
uttalat att det behövs en ny lagreglering för konsumentköpen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Under remissbehandlingen
av förslaget till ny allmän köplag har emellertid frågan kommit upp om en
reglering av konsumentköpen bör ske i en särskild konsumentköplag eller om
regleringen av dessa köp bör integreras i den allmänna köplagen. Flera
remissinstanser har ansett att konsumentreglerna bör arbetas in i den allmänna
köplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag kan i och för sig ha
förståelse för ett sådant synsätt. Flera skäl kan anföras till förmån för en
enda lag som gäller såväl vid allmänna köp som vid konsumentköp. De materiella
reglema torde i viss omfattning komma att överensstämma med varandra. För
säljare som avtalar både med konsumenter och med näringsidkare blir det lättare
att se vilka regler som</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:86.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>25</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gäller
i de olika fallen. Man undviker också de gränsdragningsproblem som kan uppstå
om man har två regelsystem. Den föreslagna nya konsumentköplagen lämnar vidare
vissa luckor som ändå måste fyllas ut av de regler som gäller för köp i
allmänhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som andra remissinstanser
har pekat på finns det emellertid också goda skäl som talar för ett system med
dels en allmän köplag, dels en konsumentköplag. Det är givetvis av värde att
samlat och i en enda lag kunna finna de regler som gäller just för
konsumentköp. Konsumenter, konsumentvägledare och andra som har behov av att
lätt hitta bestämmelser om konsumenlköp slipper att söka i en omfattande allmän
lag som med nödvändighet måste innehålla åtskilligt som är av inget eller
mycket ringa intresse för konsumentköp. Dessutom skulle en enda lag för såväl
allmänna köp som konsumenlköp kräva vissa modifikationer, tillägg och undanlag
för konsumentköp. Det ligger också mera i linje med konsumentreglernas
allmänna syfte att värna om konsumentintresset, om bestämmelserna rent tekniskt
ges en utformning som är lättillgänglig för konsumenter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med en särskild
konsumentköplag blir del vidare enklare att med avvikelse från den allmänna
köplagen införa lösningar som särskilt tar hänsyn till konsumenternas
förhållanden. Sålunda kan det t. ex. på vissa punkter vara motiverat att låta
konsumenlköpsreglerna följa konsumenttjänstreglerna i stället för reglerna i
den allmänna köplagen. Det kan också vara lättare att i framtiden genomföra
reformer i konsumentskyddet vid köp om detta inte kräver ingrepp i den allmänna
köplagen. Den allmänna köplagen kan dessutom ges en bättre anpassning lill
näringslivet om man där inte behöver ta hänsyn till särskilda
konsumenlskyddsaspekter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med hänvisning till det nu
anförda anser jag att konsumentköpen bör regleras i en särskild och fristående
konsumentköplag. Inom justitiedepartementet pågår arbete med en lagrådsremiss
med förslag till en sådan lag. Avsikten är att förslag om en sådan lag skall
föreligga i sådan tid att det när den lagstiftning som nu föreslås behandlas av
riksdagen skall gå att få en samlad bild av hur lagstiftningen på köprättens
område är avsedd att utformas samt att de båda lagarna också skall kunna träda
i kraft samtidigt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänna</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>utgångspunkter</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>2.1.5 Nordisk
rättslikhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
understryker på flera ställen i sitt betänkande önskemålet att man i möjligaste
mån bevarar den nordiska rättslikheten på köprättens område. För egen del vill
jag starkt instämma i detta. Den inlernordiska handelns del av utrikeshandeln
är betydande för alla de nordiska länderna. Det är en avsevärd fördel om en
gemensam köplagstiftning kan ligga till grund för denna handel. Att den nya
köplagstiftningen blir så enhetlig som möjligt i de nordiska länderna är därför
viktigt inte minst av praktiska skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med nordiska köplagar som
sinsemellan är i allt väsentligt överensstämmande kan man undgå eller i varje
fall minska behovet av att bestämma vilket lands lag som skall tillämpas.
Därigenom underlättar man avtalsförhandlingarna och förbättrar parternas
möjligheter att överblicka och fömt-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt'><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>se rättsläget vid sådana
köp. Dessa synpunkter har särskilt stor betydelse för de små och medelstora
företagen som ofta inte har omedelbar tillgång lill juridisk sakkunskap. En
enhetlig köplagsliftning är dessutom av betydelse när det gäller att utveckla
Norden som hemmamarknad. Möjligheterna att uppnå nordisk enhetlighet är dock
beroende av flera omständigheter. En är hur FN- konventionen skall införiivas
med nationell rätt. Jag har tidigare nämnt all FN-konventionen har införlivats
med svensk rätt genom en s. k. blankettlag. Konventionen kommer alt gälla som
lag här i riket i dess originaltexter. Ell motsvarande förfarande har
tillämpats i Finland och torde komma att tillämpas i Danmark. I Norge har man
däremot införlivat konventionen med norsk rätt genom att arbeta in den i den
allmänna köplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Möjligheten att uppnå
nordisk enhetlighet är också beroende av hur regleringen av konsumentköp blir i
de olika nordiska länderna. Jag har tidigare redogjort för skälen till att
enligt min mening konsumentreglema bör samlas i en fristående konsumentköplag.
I Finland har man valt samma lösning som i Sverige. I Norge har
konsumentköpreglerna tagits in i den allmänna köplagen. En särskild utredning
skall emellertid tillsättas för alt överväga möjligheterna all bryta ut dem och
samla dem i en särskild lag. I Danmark har man ännu inte tagit slutlig
ställning. I både Norge och Danmark kan det alltså på sikt bli samma lösning
som i Sverige och Finland.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare en
omständighet som påverkar möjligheten att uppnå nordisk enhetlighet på
köprättsområdet är att rättspraxis i de olika länderna, trots den gemensamma
gmnden, delvis har glidit isär. Arbetsgmppen har uttalat att den försökt att
överbrygga sådana skillnader men att det likväl visat sig nödvändigt all godta
vissa olikheter mellan förslagen till följd av en något olika praxis som man
inte har velat överge.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppen pekar också
på en annan omständighet av betydelse för möjligheten att uppnå
överensstämmelse mellan de nordiska köplagarna. Under arbetsgruppens arbete
visade det sig att man från norsk sida önskade en något mer utförlig reglering
än de andra länderna. Och från dansk sida önskade man formuleringar som mera
anknyter till dem som förekommer i de gällande köplagarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skillnaderna
i arbetsgmppens förslag är minst mellan de finska och svenska förslagen. Det
finska förslagets svenskspråkiga version och det svenska förslaget är nästan
identiska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om nordisk rättslikhet har tillmätts stor betydelse av remissinstanserna.
Många har starkt betonat vikten av att reglerna blir mera överensstämmande i de
nordiska länderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening bildar arbetsgmppens betänkande en god utgångspunkt för att bevara
och utveckla den nordiska rättslikheten på köprättens område. Redan det faktum
att Finland får en köplag som svarar mot de övriga ländernas köplagar är ett
betydande framsteg. Jag ser det också som positivt att det i arbetsgmppen har
kunnat uppnås enighet om det reella innehållet i de flesta bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
de nordiska departementsöverläggningarna som nämnts i avsnitt I har det
emellertid visat sig möjligt att få en ännu större överensstämmelse</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänna utgångspunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:94.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:66.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mellan köpreglerna i de
nordiska länderna. Enighet har sålunda uppnåtts om lösningar i sak som innebär
en ökad nordisk rättslikhet jämfört med arbetsgmppens förslag. Denna enighet om
det materiella innehållet har också kunnat slå igenom i de enskilda
formuleringarna, låt vara att de språkliga skillnaderna sätter vissa gränser. En
sådan ökad harmonisering av formuleringama är särskilt värdefull genom att den
kan förebygga tolkningstvister och motverka att rätts- och avtalspraxis
utvecklas olika i de nordiska länderna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De nordiska
departementsöverläggningama har alltså resulterat i en betydande grad av
harmonisering mellan lagförslagen. Att skilda lösningar har valts för
genomförandet av FN-konventionen och placeringen av konsumenlköpsreglerna har
inte hindrat att många av de skillnader som förelåg i arbetsgmppens betänkande
har arbetats bort. Enligt min mening är det lagförslag som nu läggs fram väl
ägnat att bevara och t. o. m. stärka den nordiska rättslikheten på köprättens
område.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänna utgångspunkter</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>2.1.6 Olika typer av
köp</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1905 års lag görs en gmndläggande skillnad mellan å ena sidan species-köp och å
andra sidan genusköp eller leveransavtal. Med speciesköp avses köp av bestämt
gods, dvs. köp vid vilket säljarens prestationsskyldighet från början är
koncentrerad till ett visst föremål. Med genusköp avses däremot köp som inte
avser bestämt gods utan en viss myckenhet av angivet slag. Även s. k.
halvgeneriska köp, dvs. fall där en "viss myckenhet" har sålts för
att "ur bestämt gods uttagas", behandlas på samma sätt som genusköp i
trängre bemärkelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gmnden
till distinktionen mellan speciesköp och genusköp är att säljaren vid den
senare typen av köp har frihet — eller i varje fall större frihet än vid
speciesköp — att välja den egendom med vilken köpet fullgörs. Denna skillnad
utgör anledningen till att bestämmelserna om genusköp i många avseenden är
strängare mot säljaren än bestämmelsema om speciesköp.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som arbetsgmppen har
anfört har emellertid distinktionen mellan speciesköp och genusköp i sin
nuvarande form kommit att bli mindre ändamålsenlig. Den är visserligen
användbar för typiska speciesköp, såsom köp av begagnade bilar och unika
föremål som existerar vid avtalsslutet. Likaså är den bmkbar för utpräglat
generiska köp såsom köp av spannmål, råvaror e. d. Däremot är distinktionen
inte särskilt lämplig i fråga om industriellt tillverkade varor vare sig det är
fråga om serietillverkade produkter eller om varor som skall tillverkas
särskilt efter köparens beställning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om köpet avser en ny
serietillverkad vara finns det ingen anledning att t. ex. i fråga om säljarens
skadeståndsskyldighet göra någon principiell skillnad mellan det fallet att
köpet i avtalet har angetts avse en vara av en viss typ och det fallet att
köpet avser ett bestämt exemplar av produkten. När det är fråga om industriellt
tillverkade varor med standardiserade egenskaper är en distinktion som bygger
på det sätt på vilket köpeobjektet beskrivits i avtalet alltför schematisk.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:75.0pt'><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den nuvarande
distinktionen mellan speciesköp och genusköp passar inte heller särskilt väl i
fråga om varor som skall tillverkas efter köparens beställning. Ibland avser
beställningen en vara av mer eller mindre individuell beskaffenhet, ibland en
utpräglat standardiserad vara. I båda fallen består tillverkningen normalt lill
stor del av genusartade prestationer. Säljaren skall anskaffa råvaror,
komponenter och annat material för tillverkningen, bedöma hur tillverkningen
skall genomföras osv. Den uppdelning i species- och genusköp som görs i den
gällande köplagen passar inte som kriterium för utformningen av
påföljdssystemet vid avtal av här avsett slag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag anser därför att
distinktionen mellan speciesköp och genusköp i dess nuvarande form bör
avskaffas. Detta betyder dock inte att del helt bör sakna betydelse vilket
slags vara som köpet avser. Påföljdssystemet bör utformas på ett sådant sätt
att det vid varje enskild påföljd finns utrymme för de nyanseringar som behövs
i sammanhanget. Detta behov kan tillgodoses genom att en i och för sig
generell regel utformas så att varans beskaffenhet kan tillmätas betydelse inom
ramen för regeln.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1905 års lag innehåller
också en del specialbestämmelser om handelsköp. Med handelsköp förstås köp som
ingås mellan köpmän i och för deras rörelse. Särregleringen av handelsköp
innebär strängare reklamationsregler för detta slags köp än för andra köp — s.
k. civila köp — och en strängare undersökningsplikt för köpare som är köpmän.
Vid handelsköp gäller dessutom att varje dröjsmål ger motparten rätt till
hävning. Det finns ytterligare någon mindre skillnad mellan handelsköp och
civila köp. 1 likhet med arbetsgruppen menar jag att de gällande reglerna för
handelsköp i vissa avseenden är alldeles för trubbiga.
Reklamationsskyldigheten framstår ofta som alltför sträng, och rätten att häva
ett köp vid varje försening passar sällan så bra in i det modema samhället. Man
bör därför inte ha med särregler om handelsköp i en ny allmän köplag. De nyanseringar
som kan vara nödvändiga bör, på motsvarande sätt som i fråga om speciesköp
respektive genusköp, göras inom ramen för de enskilda bestämmelserna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänna</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>utgångspunkter</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>2.1.7 Leveransklausuler</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljarens
skyldigheter i samband med avlämnandet av varan anges ofta i avtalet genom en
hänvisning till en leveransklausul, t. ex. "fob" (fritt ombord).
Detta gäller i synnerhet vid internationella och kommersiella köp. I de
gällande köplagarna finns särskilda bestämmelser som anger vad vissa vanliga
leveransklausuler innebär i fråga om t. ex. tidpunkten för avlämnandet och
ansvaret för transportkostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen har övervägt
huruvida också en ny köplagstiftning bör innehålla regler om innebörden av
leveransklausuler. Arbetsgruppen har emellertid stannat för att — med ett
undantag — inte föreslå några sådana regler. Enligt min mening är
arbetsgruppens bedömning väl underbyggd. På den internationella köprättens
område har leveransklausulerna och deras innebörd särskilt utvecklats genom de
av Internationella handelskammaren fastställda definitionerna i de s.k.
INCOTERMS. Utveckling-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:47.0pt'><span style='font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en av transportförhållandena
medför ett fortlöpande behov av att revidera Prop. 1988/89: 76
leveransklausulerna. Då man inte gärna kan möta behovet av en sådan
Allmänna kontinuerlig anpassning med successiva ändringar av köplagarna är
alter- utgångspunkter nativet all bara ha vissa myckel allmänna regler om
de viktigaste punkterna i de vanligaste klausulerna. Behovet liksom betydelsen
av sådana regler torde dock vara begränsat. Delta gäller särskilt
utrikeshandeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om klausuler som är vanliga i inrikeshandeln är situationen kanske något
annorlunda. Här skulle det kunna vara skäl att i köplagen göra vissa
preciseringar beträffande klausulernas innebörd. Även på detta område är en
lagreglering dock problematisk. Någon klar gruppering av leveransklausulerna
kan knappast göras. Samma klausuler kan förekomma såväl i inrikes- som i
utrikeshandeln. Det måste därför anses tveksamt om man i en ny köplagsliftning
skall definiera klausuler vars gängse innebörd på utrikeshandelns område kan
vara eller bli en annan. Svårigheten att anpassa lagens regler efter förändrade
praktiska behov gör sig gällande också här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett fall finns det emellertid behov av ett klarläggande i lagtexten. Det gäller
klausulen "fritt" ("fritt levererad",
"levererad"). Denna klausul finns inte definierad i INCOTERMS, och
den har huvudsakligen betydelse för inrikeshandeln. Innebörden av denna klausul
är för närvarande att varan inte skall anses avlämnad förrän den har kommit
fram till den ort som nämns i samband med klausulen. Detta kan inte tolkningsvis
anses framgå av klausulen. Eftersom huvudregeln om avlämnande vid transport-köp
föreslås bli alt avlämnandet sker då varan avlämnas till den som har åtagit sig
transporten från avsändningsorten, är det alltså motiverat med en särskild
bestämmelse om innebörden av den nämnda klausulen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1.8
Allmänt om köplagens innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
1905 års lag bör den nya köplagen framför allt ge svar på vissa frågor som
typiskt sett uppkommer vid köp av varor. Lagen bör sålunda klargöra när en vara
skall avlämnas från säljaren till köparen, hur det skall ske, vilken betydelse
detta avlämnande har och i vilket skick varan då skall befinna sig. Lagen bör
också reglera vad som gäller om säljaren inte avlämnar varan i rätt tid eller
om varan är behäftad med fel. I samband med detta bör regleras under vilka
förutsättningar varan skall anses vara behäftad med fel. Lagen bör vidare
innehålla regler om vad som gäller beträffande betalning och beträffande fall
då köparen är i dröjsmål med betalningen. En ny köplag bör också innehålla reglerom
köparens medverkan till köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är naturligt alt huvudintresset vid utformningen av en ny köplag knyts till de
situationer då avtalsrelationerna inte har utvecklat sig på det sätt som
parterna har haft anledning att förvänta sig. För de väl fungerande
situationerna behövs ingen eller i vart fall ringa lagstiftning. Den nya lagen
bör alltså till större delen koncentreras på frågorna om när avtalsbrott kan
anses föreligga och vilka påföljder som då kan bli aktuella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förslag som jag nu lägger fram innebär i sina huvuddrag en reglering<br>
som svarar mot 1905 års köplag. I en del betydelsefulla avseenden görs</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>30</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dock avvikelser. I det
följande kommer jag i återstående delar av den</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>allmänna motiveringen all
ta upp vissa större frågor där jag förordar</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Allmänna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sådana
avvikelser, medan jag återkommer lill övriga avvikelser i special-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>utgångspunkter<br>
motiveringen (avsnitt 4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1.9
Dispositionen av den följande framställningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har härmed avslutat min redogörelse för de allmänna utgångspunkter som enligt
min mening bör gälla för en ny lagstiftning om köp. I det följande avser jag
alt närmare behandla frågan om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>varans
beskaffenhet i avsnitt 2.2,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avhjälpande
och omleverans i avsnitt 2.3,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hävning
i avsnitt 2.4,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skadestånd
i avsnitt 2.5,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avbeställning
i avsnitt 2.6,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>prisets
bestämmande i avsnitt 2.7,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ikraftträdande
i avsnitt 2.8,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kostnader
i avsnitt 2.9.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mina
kommentarer lill de enskilda lagbestämmelserna återfinns i specialmotiveringen
(avsnitt 4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:70.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.2
Varans beskaffenhet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Varans beskaffenhet</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Köplagen skall innehålla regler som ger vägledning för bedömningen av om en
vara är behäftad med fel. Enligt huvudregeln föreligger fel, om varan i fråga
om art, mängd, kvalitet, andra egenskaper eller förpackning inte överensstämmer
med avtalet. Ger avtalet inte besked om hur en vara skall vara beskaffad skall
den normalt anses felaktig, om den inte är ägnad för det ändamål för vilket
varor av samma slag i allmänhet används eller för sitt särskilda ändamål eller
om den inte är förpackad på vanligt eller annars försvarligt sätt då
förpackning behövs för att bevara eller skydda varan. En vara skall vidare
anses vara felaktig, om den inte överensstämmer med sådana uppgifter om dess
egenskaper eller användning som säljaren eller någon annan har lämnat.
Detsamma gäller i de flesta fall när säljaren har underlåtit att lämna
väsentliga uppgifter om varan. Även om en vara har sålts i "befintligt
skick" skall fel anses föreligga om den inte uppfyller en viss minimistandard.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppens förslag:
Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. Arbetsgruppen har dock inte
föreslagit några regler rörande felbedömningen i sådana fall då avtalet inte
ger besked om hur varan skall vara beskaffad (se betänkandet s. 175—178; jfr
det norska förslaget som innehåller sådana regler).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser ställer sig positiva till arbetsgmppens förslag.
Förslaget alt fel skall anses föreligga i vissa fall då säljaren har underlåtit
att upplysa köparen om vissa förhållanden beträffande varan har dock
kritiserats för att vara alltför strängt mot säljaren. Några remissinstanser
har vidare ansett all reglerna om varans skick inte bör omfatta förpackning. En
del remissinstanser har förordat att den svenska köplagen skall i likhet med
det norska förslaget innehålla regler för bedömning av om fel föreligger även
för sådana fall då parternas avtal inte ger något besked om hur varan skall
vara beskaffad. Andra remissinstanser ställer sig negativa till sådana regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: En säljare är skyldig att leverera en felfri vara. Är varan
behäftad med fel kan köparen göra gällande de påföljder som köplagen eller
avtalet tillhandahåller. Det är därför av stor betydelse att kunna avgöra när
ett fel föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1905
års köplag innehåller inte några regler om hur en vara skall vara beskaffad och
inte heller några upplysningar om vad som skall anses utgöra fel. Kanske är det
bl.a. av den orsaken som olika åsikter om en varas skick är den oftast
förekommande anledningen lill tvister mellan säljare och köpare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till vad jag nu har anfört anser jag det angeläget att köplagen
tillhandahåller regler som ger vägledning för bedömningen av om en vara är
behäftad med fel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller utformningen av sådana regler vill jag till en början</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:71.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>framhålla att dessa av
naturiiga skäl måste ges en allmän utformning. De Prop. 1988/89: 76 skall
tjäna som vägledning för bedömningen av enskilda fall men måste Varans
beskaffenhet fyllas ul av omständigheterna i det enskilda fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
utformningen av felbegreppet kommer först sådana fall i blickpunkten då en
varas fysiska egenskaper avviker från vad köparen har rätt att kräva. Del är
alltså fråga om avvikelser vad gäller varans art, kvalitet eller egenskaper.
Felreglerna bör emellertid också ta sikte på vissa fall då varans mängd avviker
från vad köparen har rätt att kräva. Om säljaren har levererat för liten
kvantitet bör detta visserligen normalt bedömas som ett dröjsmål med
leveransen, men felreglerna bör bli tillämpliga i sådana fall om säljaren anser
sig ha fullgjort sin prestation i dess helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten
för felbedömningen måste - i enlighet med lagens dispositiva karaktär — vara
det enskilda avtalet och förhållandena i anslutning lill detta. Den angivna
utgångspunkten bör framgå direkt av lagen genom att det klart anges att en vara
i fråga om art, mängd, kvalitet och andra egenskaper skall överensstämma med
avtalet. Om en vara inte uppfyller dessa krav, bör ett fel anses föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den moderna omsättningen av industrivaror av de mest skiftande slag kan varans
förpackning ofta nog vara lika viktig för köparen som egenskaper hos själva
varan. Detta är fallet både när varan är avsedd att vidareför-säljas i
originalförpackning och när förpackningen är avsedd att skydda eller bevara
varan. Enligt min mening bör därför fel eller brist i förpackningen i
påföljdshänseende bedömas på samma sätt som fel i varan. Felreglerna bör därför
utformas så att även varans förpackning skall överensstämma med vad som
framgår av avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Modema
industriprodukter marknadsförs ofta kraftfullt och inte sällan genom insatser
av olika säljled. En köpares kunskap om en vara gmndas därför i stor
utsträckning på uppgifter som han har inhämtat före köpet inte bara från
säljaren utan också från andra, såsom tillverkare, importör eller grossist.
Ofta kan det vara fråga om uppgifter av teknisk natur som den enskilde köparen
har små möjligheter att kontrollera. Eftersom uppgifter vid marknadsföringen
ofta är av avgörande betydelse inte bara för köparens möjligheter att bedöma en
vara utan också för köpeavtalet över huvud laget, är det angeläget att även
denna typ av uppgifter beaktas vid felbedömningen. I köplagens felregler bör
därför anges att fel skall anses föreligga om varan inte överensstämmer med
information om varan som köparen har erhållit före köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
sagda innebär att säljaren bör åläggas ett marknadsföringsansvar.<br>
När del gäller uppgifter som har lämnats av säljaren eller hans företrädare<br>
bör del innebära att varan skall anses felaktig, om den inte överensstäm<br>
mer med uppgifter om dess egenskaper eller användning som har lämnats<br>
vid marknadsföringen av varan eller i övrigt före köpet. Det bör inte vara<br>
nödvändigt alt uppgiftema har lämnats direkt till köparen. Felansvaret<br>
bör i stället omfatta också uppgifter som har förekommit i säljarens all<br>
männa marknadsföring, såsom vid annonsering och i annan reklam. Fel-<br>
ansvaret bör emellertid inte vara generellt vid alla sådana avvikelser från<br>
lämnade uppgifter, utan en förutsättning bör vara att uppgifterna kan<br>
antas ha inverkat på köpet. Den fömtsättningen innebär dessutom att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 76</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>säljaren bör kunna undgå
felansvaret genom att i tillräcklig tid rätta Prop. 1988/89:76<br>
felaktiga uppgifter på ett tydligt sätt.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Varans beskaffenhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
sätt som en säljare kan använda för att ge information om en vara är att
presentera vamprov eller modeller. Felansvaret bör omfatta även den
situationen. En vara bör alltså anses vara behäftad med fel, om den avviker
från en egenskap som säljaren har hänvisat till genom att förete ett prov eller
en modell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag redan har nämnt erhåller köparen ofta viktig information om en vara från
någon annan än säljaren. Ibland kan det dessutom vara svårt att avgöra från vem
informationen kommer, då en varas hela distributionskedja kan framstå som en
kommersiell enhet. Jag anser därför att det inte finns någon rimlig anledning
att begränsa säljarens ansvar för marknadsföringsuppgifter lill uppgifter som
han själv har lämnat, utan hans ansvar bör omfatta också sådana för köpet
betydelsefulla uppgifter som någon annan än säljaren, i tidigare säljled eller
för säljarens räkning, har lämnat vid marknadsföringen av varan. Fel bör
således anses föreligga när en vara inte överensstämmer med uppgifter som har
lämnats i broschyrer, annonser eller annan reklam från exempelvis varans
tillverkare eller distributör även när dessa inte har sålt varan till den
ifrågavarande köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Felansvaret
med avseende på uppgifter som har lämnats av någon annan än säljaren bör inte
fömtsätta att uppgiftema skall ha åberopats av säljaren. Om säljaren inte har
känt till eller ens bort känna till att uppgiftema lämnats — och därför också
har saknat möjlighet att rätta dem — bör han däremot inte behöva ansvara för
dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
en felbedömning som tar sikte på uppgifter som har lämnats av säljaren eller
någon annan bör det emellertid inte ha någon betydelse om säljaren känt till
eller bort känna till att uppgiften var felaktig. Lämnas ingen reservation för uppgifternas
riktighet skall säljaren därför bära ansvaret för dessas innehåll även om han
var i god tro. Det bör inte heller vara tillräckligt att åberopa ett allmänt
förbehåll, såsom att varan såhs "i befintligt skick" eller liknande,
för att undgå ansvaret för uppgifter som lämnats. Ett förbehåll måste för att
beaktas vara konkret till sitt innehåll och tydligt ange vilka uppgifter som
förbehållet avser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lika
betydelsefullt som det är för köparen att den information som lämnas är riktig,
lika betydelsefullt är det att inte väsentliga förhållanden rörande varan
förtigs. I vart fall för vissa fall är det således angeläget att säljaren
åläggs en viss upplysningsplikt. Ett fall är när säljaren tillämpar
avtalsvillkor som i allmänna ordalag gör förbehåll för varans skick, t. ex. om
det anges att varan säljs i befintligt skick. För att ett sådant allmänt
formulerat förbehåll inte skall vara ägnat att tjäna otillbörliga syften bör en
vara även om den säljs med ett sådant förbehåll anses felaktig, om säljaren före
köpet har underlåtit att upplysa köparen om ett sådant väsentligt förhållande
rörande varans egenskaper eller användning som säljaren måste antas ha känt
till och som köparen med fog kunde räkna med att bli upplyst om, allt under
fömtsättning att underlåtenheten kan antas ha inverkat på köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det fall att avtalet inte innehåller något sådant allmänt utformat<br>
förbehåll beträffande varans skick, behövs inte någon motsvarande ut-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>34</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>trycklig regel om
upplysningsplikt. Som jag strax återkommer till kommer Prop. 1988/89:76 jag
nämligen alt förorda en sådan utformning av de allmänna reglerna för Varans
beskaffenhet den felbedömning som skall ske i dessa fall att säljaren får en
indirekt upplysningsplikt. Säljaren måste för att undgå felansvaret i viss
utsträckning ge köparen upplysning om relevanta brister hos varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
många fall ger varken avtalet eller omständigheterna kring avtalet någon
ledning för bedömningen av en varas avtalsenliga skick. Den omständigheten får
naturligtvis inte innebära att köparen skall behöva acceptera vilken standard
på varan som helst. I den beskrivna situationen får en bedömning av om varan är
felfri ske utifrån en jämförelse med likvärdiga varor. Enligt min mening bör
detta framgå av köplagen. I den svenska köplagen bör därför — liksom har skett
i den finska lagen och i det norska lagförslaget — tas in en regel om att varan
skall anses vara behäftad med fel, om den inte är ägnad för det ändamål för
vilket varor av samma slag i allmänhet används. Varan skall med andra ord ha
minst sådana egenskaper att den kan användas i normalt bmk på alla de sätt som
man vanligen använder varor av samma slag. En tillämpning av enbart den grova
måttstock som denna abstrakta bedömningsmodell utgör är dock inte ägnad att
fastställa vilka kvalitativa krav som i det enskilda fallet bör ställas på
varan. Bedömningen kan inte heller i varje detalj utföras på det abstrakta
planet. Andra omständigheter, såsom varans pris, måste också vägas in och kan
då påverka utfallet av den abstrakta bedömningen, exempelvis så att priset och
andra omständigheter leder till att köparen bör acceptera en kvalitet som
ligger under gängse standard.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
felbedömningen bör vidare köparerts konkreta syfte med köpet ges betydelse. Kan
det antas att säljaren måste ha insett att köparen avsett att tillgodose ett
särskilt ändamål med den köpta varan, framstår det som rimligt att varan anses
felaktig om den inte är ägnad för det ändamålet. Detta gäller dock inte
generellt, utan säljarens ansvar i detta hänseende bör fömtsätta att köparen
har haft rimlig anledning att förlita sig på säljarens sakkunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag nu har anfört innebär också att säljaren för att undgå felansvaret måste
före köpet upplysa köparen om eventuella brister hos varan som gör att den inte
är ägnad för sitt ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare framhållit att varan även med avseende på förpackning<br>
skall överensstämma med avtalet. Förpackningen är ofta en så väsentlig<br>
fömtsättning för varans skick att varan, även när frågan om förpackning<br>
inte regleras i avtalet, bör vara förpackad på vanligt eller annars försvarligt<br>
sätt om en förpackning behövs för att bevara eller skydda den. Det är<br>
således inte fråga om något allmänt krav på att varan skall vara förpackad.<br>
Är en vara avsedd för vidareförsäljning i originalförpackning, bör det<br>
emellertid anses föreligga ett fel om förpackning saknas. Likaså bör varan<br>
anses felaktig om den inte är förpackad på det sätt som är bmkligt inom<br>
ifrågavarande bransch eller — om något sådant bmk inte har utvecklats —<br>
på det sätt som är försvarligt för att bevara eller skydda den. Detta innebär<br>
att en köpare skall kunnna göra felpåföljder gällande när en vara har<br>
skadats på gmnd av bristande förpackning, även när skadan har inträffat<br>
efter den tidpunkt då risken för varan övergick på köparen.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Då en vara har sålts i
"befintligt skick" eller med liknande allmänt förbehåll sänks
naturligtvis de krav som kan ställas även vid en abstrakt bedömning. Som jag
tidigare har framhållit bör ett sådant allmänt förbehåll inte kunna tilläggas
den betydelsen att en köpare skall behöva acceptera vilken standard som helst.
En bedömningsregel bör därför ges som i dessa fall anger en minimistandard, som
förbehåll av ifrågavarande typ inte skall kunna påverka. Jag förordar därför en
regel av innehåll att fel skall anses föreligga när en vara sålts med ett
allmänt formulerat förbehåll beträffande varans skick, om varan visar sig vara
i ett väsentligt sämre skick än köparen med hänsyn till varans pris och övriga
omständigheter med fog haft anledning att förutsätta.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:76 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Avhjälpande
och omleverans</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Avhjälpande och omleverans</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Köparen skall ha rätt att kräva all säljaren utan kostnad för köparen
avhjälper ett fel i varan, om ett avhjälpande kan ske utan oskälig kostnad
eller olägenhet för säljaren. Om felet är av väsentlig betydelse för köparen
och säljaren insåg eller borde ha insett detta, skall köparen ha rätt att kräva
omleverans. Säljaren skall å sin sida ha rätt att på egen bekostnad avhjälpa
ett fel eller företa omleverans, om del kan ske utan väsentlig olägenhet för
köparen och utan risk för alt denne inte får sina egna kostnader ersatta av
säljaren.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppens förslag:
Överensstämmer med mitt förslag (se betänkandet s. 179 ff)-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Remissinstanserna godtar med ett undantag arbetsgruppens förslag om införande
av påföljderna avhjälpande och omleverans. En remissinstans anser alt
införandet av en rätt för köparen att kräva avhjälpande är ägnat att komplicera
affärsförhållandena ulan motsvarande nytta. Några remissinstanser menar all
regeln om avhjälpande är alltför allmänt hållen och att den bör begränsas till
beställningsköp, där själva avtalet förutsätter att säljaren utför arbete på
varan, och till fall där säljaren yrkesmässigt utför reparationer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
När det föreligger fel i en vara gäller enligt 1905 års lag all köparen har
rätt till prisavdrag eller, om felet inte är ringa, rätt att häva köpet (se 42
§ första stycket). I fråga om leveransavtal kan köparen, om felet är sådant all
han i och för sig har rätt att häva köpet, välja att kräva omleverans i stället
för all häva köpet (se 43 § första stycket). Under vissa myckel begränsade
förutsättningar har säljaren rätt att avhjälpa ett fel för att därigenom
avvärja krav på hävning eller prisavdrag (jfr 49 §). Någon skyldighet för
säljaren att avhjälpa fel föreligger inte enligt 1905 års lag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid fel i en vara har
köparen också under vissa förutsättningar rätt till skadestånd (se 42 § andra
stycket och 43 § andra stycket). Till den frågan återkommer jag senare (se
avsnitt 2.5).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:61.0pt'><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Liksom hittills bör
köparen vid fel i varan även i fortsättningen ha möjlighet till prisavdrag och
— om felet inte är ringa — hävning. Till frågan om förutsättningarna för
hävning återkommer jag i det följande (se avsnitt 2.4).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En av de mera besvärande
bristerna i påföljdssystemet enligt gällande lag är all det finns ett alltför
snävt utrymme för rättelse av fel i varan. En sådan rättelse kan ske antingen
genom alt säljaren på egen bekostnad avhjälper felet eller genom all säljaren
företar omleverans, dvs. förser köparen med en ny, felfri vara. I den moderna
handeln är avhjälpande av fel och omleverans oftast de för båda parter mest
ändamålsenliga påföljds-alternativen, inte minst ur ekonomisk synvinkel. Om
köpet avser en komplicerad teknisk produkt, kan del vidare vara av stor
betydelse för köparen att just säljaren avhjälper felet. Säljaren är kanske den
ende som besitter det nödvändiga tekniska kunnandet och som har tillgång lill
de reservdelar, specialverktyg m.m. som behövs för att utföra reparationen. Har
en produkt tillverkats särskilt för ett av köparen angivet, speciellt ändamål,
kan onödig värdeförstöring undvikas om felet avhjälps i stället för att köpet
hävs. All avhjälpande är en påföljd som oftast ligger i linje med båda parters
intressen framgår också av förekommande slandardav-lalsvillkor, i vilka
avhjälpande intar en central plats i påföljdssyslemel vid fel i varan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag anser därför i likhet
med arbetsgruppen att den nya köplagen bör ge ökade möjligheter att använda
rättelse som påföljd vid fel i varan. 1 själva verket är det önskvärt att
påföljdsformerna avhjälpande och omleverans blir de primära och alltså får en
central plats i påföljdssyslemel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ofta kan de båda
rättelseformerna användas alternativt. I en del fall ligger dock den ena formen
närmare till hands. Om köpet t. ex. gäller varor som tillverkats speciellt för
köparen, är ett avhjälpande av felet ofta den ekonomiskt mest försvarliga
lösningen vid fel i varan. Omleverans framstår i sådana fall som en mindre
lämplig lösning i fall då felet kan avhjälpas. Vid fel i köpta standardvaror
är däremot omleverans ofta det enklaste och mest ekonomiska sättet att företa
rättelse. Ibland bör båda rätlelsefor-merna kunna komma i fråga vid samma fel
genom att omleverans sker efter det att försök att avhjälpa felet inte har lett
till ett godtagbart resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag går nu in på de
närmare förutsättningar som bör gälla beträffande avhjälpande resp. omleverans.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad först gäller
avhjälpande vill jag framhålla att köparen inte bör tillerkännas någon
ovillkorlig rätt att få ett fel avhjälpt. Det kan förekomma fall då ett
avhjälpande kan ske bara till kostnader som framstår som orimliga i förhållande
till varans värde eller i övrigt. Det kan också finnas fall där kostnaderna för
att avhjälpa felet visserligen inte är så höga att de framstår som orimliga men
där en skyldighet att avhjälpa felet skulle leda till beaktansvärda olägenheter
för säljaren. Att en säljare tvingas avhjälpa ett fel på en standardvara när
säljaren saknar egna reparationsresurser kan vara ett exempel på del.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>På grund av det anförda
delar jag arbetsgruppens uppfattning att köparen bör ha rätt att få felet
avhjälpt bara om avhjälpandet kan ske utan oskälig kostnad eller olägenhet för
säljaren. Ibland kan det också inträffa</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:76 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Avhjälpande
och omleverans</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:94.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:67.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
säljaren i en situation, då köparen begär att ett fel skall avhjälpas, hellre
vill leverera en ny, felfri vara. Jag delar arbetsgruppens uppfattning att
säljaren då bör ha rätt att göra en omleverans. För köparen kan det i sådana
fall knappast spela någon roll om säljaren väljer det ena eller andra
alternativet. Köparens primära intresse är att få tillgång till en felfri vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
remissbehandlingen har som redan nämnts framförts uppfattningen att den av
arbetsgruppen föreslagna avhjälpandeskyldigheten skulle vara alltför allmänt
utformad. Jag kan inte dela den uppfattningen. Enligt de regler om
avhjälpandeskyldigheten som jag nyss har förordat skall det vara en fömtsättning
för skyldigheten att avhjälpandet kan ske ulan oskälig kostnad eller olägenhet
för säljaren. En mera inskränkt avgränsning, exempelvis att säljarens
skyldighet skulle vara begränsad till beställningsköp och fall där säljaren
yrkesmässigt ombesörjer reparationer, skulle vara alltför stelbent och inte
omfatta de situationer där ett avhjälpande av fel även i andra fall framstår
som en naturlig och ändamålsenlig påföljd. En avgränsning av den typen skulle
t. ex. innebära att köparen inte skulle ha rätt att ställa krav på avhjälpande
när säljaren inte tillhör den angivna kategorin men trots det har inrättat sin
verksamhet så att han regelmässigt låter reparera felaktiga produkter hos t.
ex. tillverkaren eller genom en särskild serviceorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
går nu över till frågan om köparens rätt att få omleverans. En omleverans är
utan tvekan en mera ingripande påföljd än ett avhjälpande av felet. Det
framstår därför som naturligt att rätten att få omleverans är mera begränsad än
rätten att kräva avhjälpande. Redan i gällande lag utesluts rätt till
omleverans vid fel som är av ringa betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
gmnd av vad jag nu har anfört biträder jag arbetsgruppens förslag att rätt till
omleverans skall föreligga bara om felet är av väsentlig betydelse för köparen
och säljaren insåg eller borde ha insett detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag hittills har berört har avsett fall i vilka köparen har tagit initiativet
till rättelse av fel i varan. En annan fråga är om säljaren skall ha rätt att
på egen bekostnad avhjälpa ett fel eller företa en omleverans utan att detta
påkallas av köparen; denne kanske hellre vill häva köpet och kräva skadestånd
eller begära nedsättning av priset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
framstår enligt min mening som rimligt att säljaren genom att på eget initiativ
rätta fel i varan ges möjlighet att undgå de mera ingripande påföljder som
köparen kan aktualisera. Vissa begränsningar måste dock ställas upp av hänsyn
till köparen. Denne bör inte behöva acceptera en rättelse som innebär en
avsevärd olägenhet för honom eller som gör att han riskerar att inte få sina
egna kostnader ersatta av säljaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av det anförda förordar jag i likhet med arbetsgruppen att säljaren skall
ges rätt att på egen bekostnad avhjälpa ett fel i varan eller företa en
omleverans, om det kan ske utan väsentlig olägenhet för köparen och utan risk
för att denne inte får sina egna kostnader ersatta av säljaren.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Avhjälpande och omleverans</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:378.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>38</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-right:199.0pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Hävning </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>2.4.1
Huvudregeln</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Vid säljarens dröjsmål och fel i varan får köparen häva köpet, om avtalsbrottet
är av väsentlig betydelse för köparen och säljaren insåg eller borde ha insett
detta. Vid köparens bristande medverkan får säljaren häva köpet under
motsvarande fömtsättningar; vid underlåtenhet att ta emot eller hämta varan
dock endast om säljaren dessutom har ett särskilt intresse av att bli av med
det som han har sålt. Vid köparens dröjsmål med betalningen får säljaren häva
köpet om dröjsmålet utgör ett väsentligt avtalsbrott.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Hävning</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppens förslag:
Hävning får ske om säljarens dröjsmål, felet i varan, köparens dröjsmål med
betalningen samt köparens bristande medverkan i fall då säljaren har ett
särskilt intresse av att bli av med det som han sålt utgör ett väsentligt
avtalsbrott (se betänkandet s. 181-182, 191 och 193).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Remissinstanserna ställer sig genomgående positiva till arbetsgmppens förslag
att ett väsentlighetskrav skall uppställas som huvudregel för hävning. Flera
remissinstanser menar dock att regeln bör utformas så att den tar sikte på
avtalsbrottets betydelse för den part som utsätts för det samt att den
fömtsätter att den part som begår avtalsbrottet insåg eller borde ha insett
betydelsen därav för motparten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Det utmärkande för hävning av ett avtal kan något förenklat sägas vara att en
part på gmnd av den andra partens avtalsbrott ställer in såväl sin egen som
motpartens prestation. Hävning innebär inte att parten går miste om rätten att
kräva skadestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt 1905 års lag
fömtsätter hävning vanligen att avtalsbrottet är väsentligt eller, såsom det
uttrycks i lagen, "ej ringa" (se 21 § andra stycket, 28 § första
stycket, 42 § första stycket och 43 § första stycket). Vissa undantag finns
dock. Vid säljarens dröjsmål får köparen häva köpet även om dröjsmålet är ringa
när han har "betingat sig noggrant iakttagande av tiden för godsets
avlämnande". Vid handelsköp medför också varje dröjsmål med avlämnandet
rätt till hävning av köpet "med mindre det som fördröjt är utgör allenast
en ringa del av godset" (se 21 § andra stycket). Vid fel i godset äger
köparen häva köpet även om felet inte är att anse som ringa när säljaren har
förfarit svikligt (se 42 § första stycket). Vid leveransavtal får han dessutom
häva köpet vid ringa fel, om säljaren "avvetat felet å sådan tid, att han
utan oskälig kostnad eller svårighet kunnat till köpets fullgörande anskaffa
felfritt gods" (se 43 § första stycket). Är köparen i dröjsmål vid
handelsköp har säljaren alltid rätt att häva köpet (28 § första stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som redan den nu lämnade
framställningen antyder är det rådande systemet inte särskilt lättillgängligt.
Den oinskränkta rätt till hävning som 1905 års lag i en del fall ger möjlighet
till har också uppfattats som alltför sträng. På de flesta andra rättsområden
har utvecklingen allt mer gått mot</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:79.0pt'><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att man ställer upp ett
generellt krav på väsentlighet för att en part skall få Prop. 1988/89:76
vidta den genomgripande och för motparten betungande påföljd som Hävning
hävning innebär. I ett samhällsekonomiskt perspektiv finns det också skäl att
främja en reguljär avveckling av avtalsförhållandena och undvika
"onödiga" hävningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
har föreslagit betydande förenklingar i det rådande systemet, främst bestående
i att hävning vid säljarens dröjsmål och vid fel i varan som huvudregel skall
förutsätta ett väsentligt avtalsbrott. För egen del är jag ense med
arbetsgmppen att förenklingar är påkallade. Jag biträder också uppfattningen
att man som huvudregel bör ställa upp ett väsentlighetskrav för hävning.
Däremot anser jag i likhet med flera av remissinstanserna att
väsentlighetsrekvisitel inte helt bör utformas enligt arbetsgruppens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
först gäller säljarens dröjsmål och fel i varan bör enligt min mening
utgångspunkten för bedömningen vara om avtalsbrottet är av väsentlig betydelse
för köparen. Det framstår som rimligt att man vid så ingripande påföljder som
det här är fråga om låter prövningen ta sikte på avtalsbrottels betydelse för
den som har drabbats av det. Är det väsentligt för köparen talar starka skäl
för en hävningsrätt, medan rätten till hävning inte ter sig lika motiverad om
avtalsbrottet inte är av så stor betydelse för denne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutom
kravet på all avtalsbrottet skall vara väsentligt för köparen bör man, i likhet
med gällande rätt, kräva en viss insikt härom hos säljaren. Denne skall inse
eller ha bort inse att avtalsbrottet var av väsentlig betydelse för köparen.
Även om en sådan insikt saknas från början kan köparen dock bli berättigad att
häva om rättelse inte sker inom en tilläggsfrist (se avsnitt 2.4.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppens
förslag innehåller vissa regler om påföljderna av köparens bristande
medverkan. Regleringen av säljarens rätt att häva köpet och kräva skadestånd är
begränsad till fall då säljaren har ett särskilt intresse av att bli av med det
som han har sålt. Vid de nordiska departementsöverläggningarna har emellertid
uppnåtts enighet om en vidgad reglering. Denna innebär att bestämmelser förs in
om att köparen skall dels medverka till köpet på ett sådant sätt som skäligen
kan förväntas av honom för att säljaren skall kunna fullgöra köpet, dels hämta
eller ta emot varan. I fall då köparen brister i dessa avseenden är
förhållandena sakligt sett ofta likartade med dem som nyss har berörts i fråga
om säljarens avtalsbrott. Det finns därför anledning att även för dessa fall
ställa upp motsvarande krav som i fråga om säljarens dröjsmål och fel i varan
för att hävning skall få ske. Vid underlåtenhet att hämta eller ta emot varan
bör dessutom krävas att säljaren har ett särskilt intresse av att bli av med
det som han sålt, såsom om köpet avser ell hus för rivning. I andra fall
skyddas nämligen säljaren av bl. a. regler om vård av varan som ger honom rätt
till ersättning för vårdkostnaderna, rätt att placera varan hos tredje man samt
möjlighet att sälja varan för köparens räkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
när det gäller köparens dröjsmål med betalningen finns det anled<br>
ning all ställa upp ett väsentlighetskrav. Vid väsentlighetsbedömningen<br>
bör emellertid, till skillnad från vad som gäller vid de förut behandlade</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>40</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>situationerna, inte krävas
att dröjsmålet är av väsentlig betydelse för motparten. Detta betyder inte all
bedömningen skall vara schematisk exempelvis så att ett dröjsmål alltid blir
att anse som väsentligt efter ett visst antal dagar, ulan hänsyn får tas till
sådana omständigheter som transaktionens karaktär, betydelsen av att
förfallotiden noga följs o. d. Däremot bör man inte beakta säljarens ekonomiska
ställning. Även om denna i det enskilda fallet skulle vara så god att det inte
har någon större betydelse om betalning sker i lid, bör detta inte komma
köparen lill godo. Vid köparens dröjsmål med betalningen bör således prövningen
ta sikte på avtalsbrottet mera allmänt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Huruvida köparen har
insett eller bort inse att dröjsmålet är väsentligt bör inte heller tillmätas
någon betydelse. Även om köparen har anledning att anta att dröjsmålet inte
spelar någon större roll för säljaren, bör denne kunna häva köpet när
avtalsbrottet efter den mer allmänna bedömning som har nämnts framstår som
väsentligt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Hävning</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4.2
Tilläggstid</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Vid
säljarens dröjsmål samt vid köparens dröjsmål med betalningen och bristande
medverkan, får motparten även häva köpet om han har satt ut en tilläggstid som
inte är oskäligt kort och prestation inte sker inom denna tid.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppens förslag:
Överensstämmer med mitt förslag såvitt gäller säljarens dröjsmål och köparens
dröjsmål med betalningen (se betänkandet s. 181, 182 och 191). Vid bristande
medverkan föreslås ingen motsvarande regel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Arbetsgmppens förslag godtas allmänt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: I
flera utländska rättsordningar finns ett förfarande med s. k. tilläggstid.
Innebörden av det kan beskrivas så att en part får göra även ett icke
väsentligt avtalsbrott till hävningsanledning genom att sätta ut en tilläggstid
för fullgörande. Sker fullgörande inte inom tiden blir parten berättigad att
häva köpet. Förfarandet med tilläggstid verkar alltså till förmån för den part
som vill åberopa ett avtalsbrott genom att han inte behöver styrka att
väsentlighetskravet är uppfyllt i det enskilda fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det finns goda skäl att
införa en möjlighet till tilläggstid i köplagen. Utsättandet av en tilläggstid
kan vara ett sätt att undgå bevissvårigheter om det framstår som tveksamt ifall
väsentlighetskravet är uppfyllt eller om parten har svårt att styrka detta.
Parten kan då sätta ut en frist vars längd är anpassad till omständigheterna i
det aktuella fallet. I det praktiska livet är det för övrigt vanligt
förekommande att en avtalspart som blir utsatt för ett avtalsbrott inte häver
avtalet förrän han uppmanat motparten att fullgöra sin prestation. Även den
part som har begått avtalsbrottet kan vara betjänt av att hans motpart sätter
ut en tilläggstid. Han vet då att om han presterar inom den utsatta tiden
undgår han hävning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:62.0pt'><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De skäl som talar för en
möjlighet till tilläggstid äger naturligen giltighet även i fall då köparen
inte medverkar till köpet på ett sådant sätt som skäligen kan förväntas av
honom för att säljaren skall kunna fullgöra köpet och fall då köparen inte
hämtar eller tar emot varan när säljaren har ett särskilt intresse av att bli
av med det som han har sålt. Regler om tilläggslid bör därför införas även för
dessa fall.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Skadestånd</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Skadestånd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5.1
Allmänt om skadeståndsansvaret</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Vid
säljarens dröjsmål och fel i varan är säljaren skadeståndsansvarig för sådant
som ligger inom hans kontrollsfär (kontrollansvar). Vid köparens bristande
medverkan skall denne på motsvarande sätt ha ett kontrollansvar medan vid
köparens dröjsmål med betalningen möjligheterna till befrielse från
skadeståndsskyldighet skall fömtsätta ett kvalificerat belalningshinder.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppens förslag:
Överensstämmer med mitt förslag såvitt gäller säljarens dröjsmål. Vid fel
bygger ansvaret också primärt på kontrollansvaret men det är modifierat i
flera avseenden. För varor som har tillverkats särskilt för köparen och varor
som fanns vid köpet och som inte kan ersättas med andra varor föreslås ett
differentierat ansvarssystem, som i princip bygger på vållande. Vidare föreslås
att köparen alltid skall ha rätt till skadestånd om varan avviker från vad
säljaren särskilt utfast samt om varan inte svarar mot uppgifter om varans
egenskaper eller användning och säljaren insåg eller borde ha insett att
uppgiften var oriktig eller vilseledande. Säljaren skall också ha ett ansvar
för försummelse att lämna vissa för köparen betydelsefulla upplysningar om en
vara samt ett ansvar för handlande i strid mot tro och heder. Regleringen av
köparens skadeståndsskyldighet på gmnd av betalningsdröjsmål och bristande
medverkan överensstämmer — i tillämpliga delar — med mitt förslag (se
betänkandet s. 183-187, 192-193).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
De flesta remissinstanser tillstyrker arbetsgmppens förslag eller lämnar det
utan erinran utom såvitt gäller reglema om felansvaret. Flera remissinstanser
menar att dessa är både onödigt komplicerade och svårtillämpade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: I 1905 års lag är reglerna om säljarens skadeståndsansvar
vid dröjsmål olika vid speciesköp och genusköp. Vid speciesköp gäller att
säljaren är skyldig att ersätta köparen skada på gmnd av dröjsmål, om
dröjsmålet beror på att säljaren har varit försumlig. Säljaren har emellertid
bevisbördan för att någon försummelse inte har förelegat. Han bär ett s. k.
presumtionsansvar (se 23 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
genusköp är utgångspunkten att säljaren bär ett strikt skadeståndsansvar. Han
svarar alltså oberoende av försummelse (se 24 §). Säljaren går dock fri från
ansvar under vissa fömtsättningar. Dels krävs det att dröjs-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:70.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>42</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>målet
beror på ett hinder som gör det objektivt omöjligt att fullgöra köpet.
Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Objektiv
omöjlighet föreligger om del är omöjligt att fullgöra köpet inte Skadestånd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bara
för den ifrågavarande säljaren utan också för varje annan person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
exempel på sådana hinder anges i lagen förstörelse av allt gods av det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>slag
eller det parti som köpet avser, eller krig, införselförbud eller därmed</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>jämförlig händelse. Dels
måste situationen vara sådan att säljaren vid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>köpslutet
inte borde ha räknat med att hindret kunde uppstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
vid fel gör 1905 års lag skillnad mellan speciesköp och genusköp. Vid
speciesköp har köparen rätt till skadestånd om godset vid köpet saknade
egenskap som kan anses tillförsäkrad. Sådan rätt föreligger vidare om felet
efter köpet har uppkommit till följd av säljarens vanvård eller försummelse
eller när svikligt förfarande ligger säljaren till last (se 42 § andra
stycket). Vid genusköp är säljaren skadeståndsskyldig oberoende av försummelse;
dock kan — på samma sätt som vid säljarens dröjsmål — objektiv omöjlighet
befria säljaren från skadeståndsansvar på grund av fel (se 43 § andra stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
tillämpning av reglerna svarar säljaren för oaktsamhet också av sina anställda
samt, som huvudregel, av självständiga företagare som har anlitats för att
fullgöra avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening finns det anledning att i flera avseenden sätta i fråga det gällande
regelsystemet. Till en början synes det vara en allmän uppfattning att det
skadeståndsansvar vid genusköp som gmndas på den s.k. omöjlighetsläran är
alltför strängt. I själva verket torde bestämmelsen därom numera tillämpas
endast undantagsvis; avsteg görs regelmässigt i avtalet. Vidare är, som jag i
ett tidigare sammanhang har framhållit, uppdelningen mellan speciesköp och
genusköp alltför trubbig för att lämpa sig för dagens, och morgondagens,
förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
tekniska utveckling som har skett — och som kommer att ske — gör att det många
gånger också framstår som mindre ändamålsenligt att låta prövningen utgå från
om ett avtalsbrott kan läggas en part till last såsom vållande. Att det
exempelvis uppstår fel och tekniska störningar i säljarens tillverkningsapparat
behöver inte bero på någon försummelse av säljaren (eller någon för vilken han
svarar). Men det kan ändå ligga närmare till hands att säljaren skall bära
konsekvenserna av detta än att köparen skall göra det. Arbetsgruppen har valt
att knyta skadeståndsansvaret till FN-konventionens regler om skadestånd vilka
bygger på ett s. k. kontrollansvar. Detta kan sägas innebära att säljaren
svarar för det som ligger inom hans kontrollsfar. Tekniskt är kontrollansvaret
utformat så att det ställer upp fyra fömtsättningar som alla måste vara
uppfyllda för att säljaren skall bli befriad från skadeståndsansvar. Säljaren
har bevisbördan för att förutsättningarna är uppfyllda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att säljaren skall gå fri från ansvar krävs för det första att det föreligger
ett hinder för fullgörelse. Hindrets art är i och för sig utan betydelse. Men
det måste vara ett faktiskt hinder. Det är inte tillräckligt att fullgörelsen
har blivit mer besvärlig eller kostsam än förutsatt. Å andra sidan krävs det
inte objektiv omöjlighet. Säljaren behöver alltså inte visa att också andra än
han själv har drabbats av hindret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det andra skall hindret ligga utanför säljarens kontroll. Det bör</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>43</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>strykas
under all del i delta sammanhang inte är fråga om oaktsamhet eller vållande.
Säljaren kan bli ansvarig också om han inte har handlat klandervärt. Poängen
med föreskriften är att förhållanden som ligger innanför det som säljaren i
princip har kunnat påverka, l. ex. interna förhållanden i säljarens verksamhet
eller hans ekonomiska förhållanden, inte skall kunna åberopas som
befrielsegrunder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
tredje villkor för ansvarsbefrielse är att säljaren inte skäligen kunde
förväntas ha räknat med hindret vid köpet. Säljaren svarar med andra ord för
del som var förutsebart vid avtalsslutet. Detta gäller oavsett om säljaren har
förbisett hindret eller om han har chansat på att hindret inte skulle dyka upp
eller all det skulle falla bort före leveransdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
är det ett villkor all säljaren inte skäligen kunde ha undvikit eller
övervunnit hindret. Detta innebär att säljaren är skyldig att försöka tillgripa
alternativa fullgörelsemöjligheter när sådana finns.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som den nu lämnade
redovisningen torde utvisa, är de skilda förutsättningarna nära sammanflätade
med varandra. Exempelvis låter det sig knappast sägas att det föreligger ett
hinder, om säljaren kan undvika eller övervinna följderna av det. Man får
därför göra en helhetsbedömning av om förutsättningarna är uppfyllda. Ett
skadeståndsansvar som utformas i enlighet med del nu sagda leder till olika
resultat för säljaren beroende på vilket slags vara som köpet avser. Om köpet avser
en vara av generiskt slag som är allmänt tillgänglig på marknaden, utgör t. ex.
en förstörelse av ett exemplar eller ett parti av varan inte något
oövervinneligt hinder för säljaren. Annorlunda förhåller del sig om köpet avser
en unik vara, t. ex. ett konstföremål eller en begagnad maskin. Om en sådan
vara förstörs, saknar säljaren alternativa möjligheter att fullgöra köpet.
Kontrollansvaret innebär således all ansvaret blir strängare mot säljaren ju
mer generisk hans förpliktelse är och lindrigare ju snävare varan har
specificerats i avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 förhållande till
gällande rätt innebär kontrollansvaret först och främst en nyansering av
ansvaret. Vid genusköp blir ansvaret rimligare utformat än som för närvarande
är fallet. Det krävs inte nödvändigtvis att omöjligheten är objektiv, och
arten av de hinder som kan frita från ansvar är inte begränsade på samma sätt
som enligt 1905 års lag. Å andra sidan kräver 1905 års lag bara all fullgörelse
"må anses utesluten" medan utgångspunkten för kontrollansvaret är att
det faktiskt föreligger ett hinder. Men om förhållandena är så extraordinärt
betungande att de vid en objektiv bedömning framstår som ett hinder för
fullgörelse, kan säljaren bli befriad också enligt en kontrollansvarsregel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller speciesköp leder kontrollansvaret till ett något strängare ansvar än
som följer av 1905 års lag, bl.a. därför att det inte krävs oaktsamhet av
säljaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening framstår en reglering med ett kontrollansvar som en rimlig avvägning
mellan parternas intressen och en lämplig anpassning till dagens samhälle.
Dessutom uppnår man en önskvärd likhet med FN-konventionen. Jag förordar därför
alt skadeståndsansvaret utformas på det sättet. Att det för vissa typer av
skador bör gälla ett mera begränsat ansvar återkommer jag till i nästa avsnitt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Skadest</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:95.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:69.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En särskild fråga som
uppkommer i anslutning till kontrollansvaret är i Prop. 1988/89: 76 vilken
utsträckning som säljaren skall vara ansvarig när orsaken till av- Skadestånd
talsbrottet ligger hos tredje man. Huvudregeln om konlrollansvar, som jag har
beskrivit i det föregående, leder i många fall till alt säljaren blir ansvarig
också för avtalsbrott som har sin omedelbara orsak i tredje mans handlingar.
Detta följer av att organiseringen av och tillsynen över fullgörelsen ligger
inom säljarens kontroll. Men situationen kan vara sådan att säljaren inte kan
anses ha kontroll över tredje mans, exempelvis en leverantörs, handlingar. Om
en sådan leverantör inte levererar en beställd genusvara i lid och säljaren är
avskuren från möjligheten att skaffa varan från annat håll, kan fråga uppkomma
vem som skall bära konsekvenserna av detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att undvika oklarhet om säljarens ansvar har arbetsgruppen föreslagit en
särskild reglering. Denna går ul på att om dröjsmålet kan hänföras lill någon
som säljaren har anlitat för alt helt eller delvis fullgöra köpet, blir
säljaren fri från skadeståndsskyldighel endast om de ovan beskrivna
förutsättningarna för ansvarsbefrielse är uppfyllda såväl för säljarens egen
del som for den som har anlitats för fullgörelsen. Säljarens skadeståndsskyldighel
kan med andra ord inte bli lindrigare genom att han har anlitat någon
utomstående för att fullgöra avtalet. Detsamma gäller om dröjsmålet beror på
en leverantör som säljaren har anlitat eller på någon annan i tidigare säljled.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
min del instämmer jag i arbetsgruppens synsätt. Det måste ligga närmare till
hands i de nu avsedda fallen all säljaren skall vara skadeståndsskyldig än att
dröjsmålet skall belasta köparen. Detta bör också klart komma till uttryck i
lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare nämnt har arbetsgruppen inte> velat låta kontrollansva-rel
gälla fullt ul vid fel i varan. För några situationer har föreslagits regler
som i stället bygger på vållande respektive strikt ansvar. Arbetsgmppens
förslag i detta avseende har emellertid mött stark kritik under remissbehandlingen.
Flera remissinstanser har menat att den föreslagna regleringen är onödigt
komplicerad. Man har också ifrågasatt den från sakliga utgångspunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
bedömningen av om det kan anses motiverat att särreglera skadeståndsansvaret
vid vissa fall av fel i varan är det enligt min mening viktigt att göra klart
för sig det samband som finns mellan dröjsmålsreglerna och felreglerna. Antag
all en säljare har åtagit sig att leverera en vara av en viss kvalitet vid en
viss tidpunkt. Antag vidare att säljaren på leveransdagen märker all han inte
kan leverera en avlalsenlig vara. Frågan om säljarens skadeståndsansvar måste
då rimligen bygga på samma grund oavsett om säljaren sänder iväg varan i
halvfärdigt skick eller om han förskjuter leveransen för att göra varan
avlalsenlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utifrån
det nu anförda finner jag inte tillräckliga skäl föreligga att, utom för det
fall att varan avviker från vad säljaren särskilt har utfast, ta in särregler
av det slag som arbetsgruppen har föreslagit. Utgångspunkten för säljarens
skadeståndsskyldighel såväl vid dröjsmål som vid fel bör således vara ell
kontrollansvar. Vid de nordiska departementsöverläggningarna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>har det förelegat enighet
om att man bör göra denna avvikelse från arbetsgmppens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det gäller köparens
skadeståndsskyldighet anser jag i likhet med vad arbetsgmppen i tillämpliga
delar har föreslagit att ett kontrollansvar bör gälla i fråga om bristande
medverkan. Som arbetsgmppen också har föreslagit - utan erinran från
remissinstanserna - bör däremot ansvaret för dröjsmål med betalningen vara
något strängare med tanke på att det rör sig om en förpliktelse av utpräglad
generisk karaktär. Befrielse från skadeståndsskyldighet vid betalningsdröjsmål
bör fömtsätta att dröjsmålet beror på ell betalningshinder av kvalificerat
slag — lag, avbrott i den allmänna samfärdseln eller annat liknande hinder -
som köparen inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid köpet och vars
följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Skadest</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>å</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>nd</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5.2
Direkt och indirekt skada</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Den
skadeståndsskyldighet som följer av kontrollansvaret skall omfatta
näraliggande och typiska förluster på gmnd av avtalsbrottet, medan ansvar för
övriga förluster skall fömtsätta vållande på den skadeståndsskyldiges sida.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppens
förslag: Arbetsgmppens förslag innehåller ingen differentiering av
skadeståndsansvaret med avseende på skadetyp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Har inte uttalat sig i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Skadeståndsansvaret enligt 1905 års lag är differentierat så
till vida att det är strängare för generiska prestationer än för
speciesprestatioiner. Det är däremot inte differentierat med avseende på olika
skadetyper. Om skadeståndsskyldighet föreligger, har den berättigade i princip
samma rätt till ersättning för skador vilka är en mera avlägsen följd av
avtalsbrottet som för skador vilka är en omedelbar följd därav, förutsatt att skadorna
är en adekvat följd av avtalsbrottet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Av skäl som jag redovisat
i föregående avsnitt, skall säljarens skadeståndsskyldighel på grund av
dröjsmål och vid fel gmndas på ett s. k. kontrollansvar. Samma principer skall
gälla också för köparens skadeståndsskyldighet vid underlåtenhet att hämta en
vara eller att ta emot den i lid. Om skyldigheten att ersätta en förlust på
grund av avtalsbrott skulle omfatta hela förlusten när den faller inom ramen
för kontrollansvaret, men oavsett vållande, skulle det emellertid innebära en
alltför sträng skadeståndsskyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
utformning av kontraktsvillkor är det vanligt att frågan om skadeståndsskyldighet
behandlas med avseende på ansvaret för särskilt angivna skador och inte
generellt som i den gällande dispositiva lagstiftningen. Det är visserligen då
oftast inte fråga om en differentiering av ansvaret på det sättet att strängare
ansvar föreskrivs för vissa skador och ett lindrigare ansvar för andra.
Differentieringen sker i stället mellan skador för vilka ersättning skall utgå
och skador som inte skall ersättas. De skador för vilka</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:65.0pt'><span style='font-family:Verdana'>46</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ersättning skall utgå är
ofta föremål för en ganska ingående reglering, Prop. 1988/89:76 medan de
skador som inte skall ersättas anges i mera allmänt formulerade Skadestånd
termer som "indirekta skador" eller "följdskador".
Beträffande de båda sistnämnda typerna förekommer dock att kontrakten
föreskriver ett ansvar vid grov vårdslöshet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
köprättsliga skadeståndsansvaret omfattar liksom det allmänna skadeståndsansvaret
i princip alla skador som faller inom adekvansens ram, dvs. såväl skador vilka
till art och omfattning är typiska följder av avtalsbrottet som skador vilka
är betingade av den skadelidande partens individuella förhållanden. Det är av
naturliga skäl så, att den skadeståndsskyldige parten som regel har lättare
att förutse och kalkylera med sådana skador som är en typisk följd av
avtalsbrottet än med sådana skador som är betingade av motpartens individuella
förhållanden. Den skadelidande torde som regel ha lättare att både hindra och
begränsa sådana skador som vid ett eventuellt avtalsbrott inträffar som en
följd av hans speciella förhållanden. Mot denna bakgrund är det inte orimligt
att den skadeståndsskyldige åläggs ett strängare ansvar för skador som är en
typisk och förutsebar följd av avtalsbrottet än för sådana skador som är mer
oberäkneliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
differentiering som i kommersiella sammanhang i stor omfattning förekommer
enligt allmänna leveransbestämmelser och som innebär ansvar för näraliggande skador,
medan ansvaret för indirekta skador är mycket begränsat eller helt uteslutet
genom olika former av friskrivnings-klausuler, får ses som uttryck för en
ordning som parterna på marknaden anser rimlig. Att kontraktspraxis är sådan
beror inte bara på att säljarsidan ofta är dominerande. Starka köpare som stat
och kommuner godtar också en begränsning av säljarens ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om allmänna leveransbeslämmelser ligger lill gmnd för ett stort antal köp ingås
många köp utan stöd av sådana bestämmelser, och i dessa fall blir den
dispositiva rätten bestämmande för vad som skall gälla. Det är då inte rimligt
att den dispositiva rätten, dvs. köplagen, leder till ett resultat som i
alltför hög grad avviker från koniraktspraxis. Det finns anledning att räkna
med att det är mindre företag och privatpersoner som ingår försäljningsavtal
utan att hänvisa till leveransbestämmelser eller på annat sätt begränsa sitt
skadeståndsansvar. I dessa fall skulle ett strängt ansvar för indirekta skador
innebära en oskälig belastning för den skadeståndsskyldige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
omständigheter som jag nu har pekat på talar för en ordning som innebär ell
strängare ansvar för direkta eller näraliggande skador än för indirekta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nämnda skälen talar med särskild styrka för en differentiering av<br>
säljarens ansvar. Enligt vad jag förordat i föregående avsnitt skall dock<br>
kontrollansvaret omfatta också köparen. Detta gäller dels köparens skyl<br>
dighet att medverka till köpet på sådant sätt som skäligen kan förväntas av<br>
honom för att säljaren skall kunna fullfölja köpet, dels köparens skyldighet<br>
att i rätt lid hämta eller ta emot varan. Även bland de skador som en<br>
köpares avtalsbrott i de angivna hänseendena kan förorsaka kan det före<br>
komma skador som inte är typiska eller förutsebara följder av avtalsbrot-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>47</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tet. Differentieringen bör
därför gälla också de skador med anledning av Prop. 1988/89:76 köparens
avtalsbrott för vilka denne är ersättningsskyldig enligt reglerna
Skadestånd om kontrollansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av det anförda anser jag att direkta förluster — med vilket begrepp jag
avser förluster som till sin typ och omfattning är vanliga och förutsebara vid
det aktuella avtalsbrottet — bör ersättas enligt den strängare ansvarsgmnd som
kontrollansvaret innebär, medan mera avlägsna och svårfömtsebara förluster bör
ersättas enligt en lindrigare ansvarsgmnd. Denna lindrigare ansvarsgmnd bör
utformas så, att skadeståndsskyldigheten skall förutsätta att avtalsbrottet
eller förlusten är en följd av vållande på den skadeståndsskyldiges sida. Om en
sådan differentiering skall vara meningsfull bör skillnaden mellan del
strängare ansvaret och det lindrigare inte vara alltför obetydlig. Därför bör
det beträffande de indirekta skadorna inte vara fråga om ett culpansvar med
omvänd bevisbörda (presumtionsansvar), utan bevisbördan bör vara placerad hos
den part som till stöd för sitt skadeståndsyrkande åberopar motpartens
vållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
bestämmandel av hur gränsen mellan direkta och indirekta skador skall dras är
det några synpunkter som särskilt gör sig gällande. För det första bör till de
direkta förlusterna som omfattas av kontrollansvaret hänföras — vilket redan
principen för gränsdragningen i förhållande till de indirekta skadorna utvisar
— endast sådana förluster som till förekomst och omfattning är en normal och
beräknelig följd av det skadeståndsgmn-dande avtalsbrottet. Det är vidare
angeläget att reglema utformas så att den skadelidande partens rätt till
ersättning är huvudsakligen densamma oavsett vilket handlingsalternativ han
väljer för att kompensera sig för avtalsbrottet. Den utgångspunkten är
nödvändig för att en konflikt inte skall uppstå i förhållande till lagens
regler om den skadelidande partens skyldighet att begränsa sin skada. Den part
som har drabbats av ett avtalsbrott kan nämligen ofta välja mellan olika
alternativ för att kompensera sig för avtalsbrottet. Skadeståndsreglema får då
inte vara så utformade att köparen för att ha rätt till skadestånd enligt
reglerna om kontrollansvaret är hänvisad lill att välja en lösning som innebär
en mer omfattande skada än som i och för sig motiveras av avtalsbrottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rent
tekniskt kan uppdelningen mellan direkta och indirekta förluster ske genom en
uttömmande beskrivning av antingen de direkta eller de indirekta förlusterna.
Enligt min mening finns det goda skäl för att välja den senare metoden som
innebär att alla de förluster som inte i lagen uttryckligen anges som indirekta
skall ersättas som direkta förluster enligt den strängare ansvarsgmnden. Som
jag tidigare nämnt förekommer ofta i allmänt tillämpade standardvillkor
ansvarsfriskrivning med avseende på indirekt förlust och utan att innebörden av
det valda begreppet närmare klargörs. En lagtext som definierar begreppets
innebörd kan i de fallen tjäna som hjälpmedel vid bestämmandet av friskrivningens
omfattning. Om ingenting annat har angivits i avtalet får en sådan friskrivning
nämligen antas gälla för förluster som motsvarar de som i lagen definierats
som indirekta förluster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Viktigare
än den valda metoden är emellertid hur gränsen dras i sak. I<br>
det följande skall jag beröra huvuddragen i den indelning som jag förordar.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I specialmotiveringen
(avsnitt 4) kommer jag att lämna ytterligare vägled- Prop. 1988/89:76<br>
ning för gränsdragningen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Skadestånd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
del första bör de direkta utgifter som en part har haft som en omedelbar följd
av avtalsbrottet ersättas som direkt föriusl. Det kan vara fråga om utgifter
för telefon, telex, porton och resor som föranletts av avtalsbrottet. Vid fel i
en vara bör vidare t. ex. kostnaderna för undersökning av varan och utredning
med anledning av avtalsbrottet ersättas som direkt förlust. Vid köparens
hävning efter säljarens avtalsbrott bör ersättningen för direkt förlust också
omfatta t. ex. tullar, skatter och avgifter som erlagts utan nytta, i den mån
sådana kostnader inte återfås när avtalet hävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Klart
är att förlusten med anledning av täckningsköp, dvs. köp av en motsvarande vara
från annat håll efter köparens hävning, måste ersättas enligt den strängare
ansvarsgmnden. Detta är en fömtsättning bl. a. för att det skall vara
meningsfullt för köparen att häva ett köp som han har ingått på fördelaktiga
villkor. Får han inte prisskillnaden ersatt enligt reglema om kontrollansvaret,
är det ju oftast meningslöst för honom att häva efter ett sådant köp. Det skulle
i så fall vara bättre att tåla skadan. Motsvarande gäller situationen för en
säljare som har gjort en god affär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
hävningsfömtsättningar inte föreligger, eller om det inte finns någon vara som
lämpar sig för täckningsköp, är köparen hänvisad till andra åtgärder för att
kompensera sig för säljarens försenade eller felaktiga prestation. Det kan vara
fråga om att under en tid hyra en ersättningsvara eller att utnyttja någon
utomståendes tjänster. Köparen kan också kompensera sig för förluster till
följd av säljarens avtalsbrott genom helt interna åtgärder, såsom att låta
anställda arbeta på övertid för att kompensera den bristande
produktionskapaciteten som avtalsbrottet kan innebära. Kostnaderna för dessa
och liknande åtgärder som den skadelidande parten vidtar för att helt eller
delvis kompensera sig för motpartens avtalsbrott bör räknas som direkt
förlust.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
köparens avhjälpningskostnader som uppkommer sedan säljaren misslyckats med att
under skälig tid avhjälpa fel bör ersättas enligt den strängare ansvarsgmnden.
Detsamma bör gälla utgifter som en part har haft som en omedelbar följd av
motpartens avtalsbrott. Till direkta förluster bör hänföras också utgifter och
kostnader som den skadelidande parten har haft för avtalet men som har blivit
onyttiga på gmnd av avtalsbrottet. Det kan vara fråga om kostnader eller
utgifter för att förbereda fullgörelsen av avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
direkt förlust bör slutligen bedömas belopp som köparen på gmnd av dröjsmål
eller fel tvingas betala till sin avtalspart i senare led i form av prisavdrag
eller ersättning för avtalspartens direkta förlust och som ger honom ett
regresskrav mot säljaren. Detsamma gäller köparens regresskrav på gmnd av
kostnader för rättelse av fel efter reklamation av en köpare i nästa led.
Säljaren bör således vara skyldig att ersätta köparens regresskrav även om det
är fråga om ett dolt fel som uppkommit i ett tidigare säljled. Härigenom
möjliggörs en kanalisering av skadeståndsansvaret till del säljled från vilket
felet härstammar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
kategorin indirekta förluster bör som jag tidigare nämnt hänföras</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1988/89. 1 saml Nr 76</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sådana som är i hög grad
beroende av den individuelle köparens sätt att organisera sin verksamhet och
som därför typiskt sett är svåra för säljaren all förutse. Förlust till följd
av minskning eller bortfall av produktion eller omsättning och annan förlust
till följd av alt varan inte kan utnyttjas på avsett sätt är exempel på sådana
skador som en säljare typiskt sett har svårt alt förutse och som i hög grad är beroende
av den individuelle köparens förhållanden. Köparen, som löper en generell risk
för driftsstörningar av olika slag i sin verksamhet, kan däremot ofta skydda
sig mot denna risk genom egna interna åtgärder, såsom betryggande lagerhållning
och genom försäkring. Han bör därför kunna bära risken för driftsstörningar
ulan större extrakostnader eller olägenheter även när driflsstörning-arna beror
på säljaren. För säljaren är det däremot i regel svårt att försäkra sig eller
på annat sätt gardera sig mot denna risk.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>På grund av det anförda
anser jag att förlust till följd av minskning eller bortfall av produktion
eller omsättning bör ersättas som indirekt förlust. Ersättningsskyldigheten
fömtsätter alltså i dessa fall vållande på säljarens sida. Detsamma bör gälla
andra föriuster till följd av att varan inte kan utnyttjas på avsett sätt,
liksom förluster på grund av utebliven vinst i köparens kontraktsförhållande
med tredje man.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Givetvis är det inte
möjligt att uttömmande och på ett konkret sätt ange alla de typer av förluster
som är sådana att de skall hänföras lill indirekta förluster. Uppräkningen i
lagen av de olika poster som skall ersättas som indirekt skada bör därför
avslutas med posten annan liknande svårförul-sebar förlust. Det får sedan
ankomma på rättstillämpningen all i varje enskilt fall ta ställning till vilka
föriuster som till sin art är sådana att de, enligt de principer som jag har
angett för avgränsningen till indirekta skador, bör hänföras lill denna
särskilda ersältningspost.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den angivna uppdelningen
av de olika skadelyperna på de skilda ansvarsgrunderna kontrollansvar
respektive vållande kan emellertid inte gälla generellt i alla situationer. Om
den skadelidande parten i enlighet med sin skyldighet att genom skäliga
åtgärder begränsa sin skada handlar så att en indirekt förlust uppkommer för
honom samtidigt som hans direkta föriusl minskar, framstår det som orimligt att
hans rätt lill skadestånd skulle försämras på grund av att han vidtagit
åtgärder för att begränsa skadan. 1 sådana fall bör han därför ha rätt att få
ersättning för den indirekta förlusten såsom om den vore en direkt förlust.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76 </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Skadestånd</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5.3
Förhållandet till produktansvaret</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Säljarens köprällsliga skadeståndsskyldighet skall inte omfatta s.k.
produktansvar, dvs. sådana skador på annat än den försålda varan som beror på
skadebringande egenskaper hos den försålda varan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppens förslag:
Överensstämmer i princip med mitt förslag (se betänkandet s. 187).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>50</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Har inte haft någon erinran mot arbetsgruppens Prop. 1988/89:76<br>
förslag.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Skadestånd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: En särskild fråga som rör säljarens skadeståndsskyldighet är
hans ansvar för produktskador, dvs. skador som skadebringande egenskaper hos
den sålda varan orsakar på annat än denna vara. Ibland kan såldana skador
uppstå till följd av att varan är behäftad med ett fel i köplagens mening, men
så behöver inte alltid vara fallet. Den sålda varan kan vara helt avlalsenlig
men ändå ha skadebringande egenskaper som orsakar skador på person eller på
annan egendom än den sålda varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
utarbetandet av 1905 års köplag logs inte ställning till i vad mån ansvaret för
produktskador skulle bedömas enligt de köprättsliga reglerna. I ett tidigt
rättsfall, NJA 1918 s. 156, fastslog emellertid högsta domstolen att köplagens
regler inte är tillämpliga i fråga om produktskador samt all säljaren på annan
grund har ett ansvar gentemot köparen för skadebringande egenskaper endast om
säljaren har garanterat frånvaron av sådana eller om han har varit försumlig.
Denna ståndpunkt har därefter ansetts vara den svenska rättens, även om den
genom några senare rättsfall (se t. ex. NJA 1935 s. 577 och I960s. 441) i någon
mån har modifierats genom att köplagen har tillämpats på skador som uppslår
genom all felet i en produkt sprider sig och skadar delar av köparens egendom
som blandas eller på annat sätt förenas med den felaktiga produkten
(ingrediensskador).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
lagregler om produktansvar saknas för närvarande. I stället är allmänna
skadeslåndsrättsliga regler tillämpliga, i första hand skadeståndslagens
culparegel (se 2 kap. 1 § skadeståndslagen). Det innebär alt ansvar för
produklskador som regel inträder bara när en skada kan härledas till någon
form av oaktsamhet (försummelse) hos den som har tillhandahållit varan. Varje
tillverknings- och försäljningsled svarar som regel för försummelser endast i
det egna ledet. Dock har i rättspraxis en tillverkare blivit
skadeståndsskyldig i visst fall för en underleverantörs oaktsamhet (NJA 1986
s. 712) och en svensk importör för en utländsk tillverkares oaktsamhet (NJA
1977 s. 538).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
avtalet mellan säljare och köpare inte reglerar ansvaret för produktskador
gäller således att köparen har rätt till ersättning för sådana skador bara om
det föreligger en oaktsamhet som säljaren svarar för. Om säljaren har
tillhandahållit en vara under former som kan anses jämförliga med att han har
garanterat en varas egenskaper, kan han dock ha ett längre gående
skadeståndsansvar. Om varan saknar dessa egenskaper och detta medför en skada
för köparen, kan säljaren bli ansvarig för den skadan även om det inte
föreligger en oaktsamhet som han svarar för (jfr NJA 1985 s. 641).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
saken nu gäller är om produktskador även i fortsättningen bör hållas utanför
den köprättsliga regleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller personskador har produktansvarskommiltén i betänkan<br>
det (SOU 1979:79) Produktansvar </span><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>föreslagit att sådana
skador skall<br>
omfattas av en särskild produklansvarslagsliftning och därför vara undan<br>
tagna från köprällens skadeståndsreglering. Jag delar den uppfattningen.<br>
Personskador bör behandlas lika oavsett om den som drabbas av skadan är<br>
någon som står i ett köprättsligt avtalsförhållande till den ansvarige eller</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ej. Jag kan nämna att inte
heller konsumentköplagen (1973:877) är till- Prop. 1988/89:76<br>
lämplig på förlust som köparen lider genom personskada (se 19 §).</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Skadestånd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan fråga är om produktskador på egendom bör omfattas av den köprättsliga
regleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
finska köplagen, som är i kraft sedan den 1 januari 1988, innehåller en
bestämmelse om produktansvar som innebär att en förlust till följd av en
produktskada skall utgöra indirekt förlust. Som jag har nämnt i avsnitt 2.5.2,
bör ansvaret för indirekt förlust fömtsätta oaktsamhet. 1 förarbetena till den
finska lagen anförs att det saknas klara principer för att avgöra i vilken
utsträckning produktskador skall bedömas enligt de köprättsliga
skadeståndsreglerna och att bestämmelsen inte är avsedd att reglera den frågan.
Syftet med bestämmelsen anges i stället vara att slå fast att förlust till
följd av produktskada — i den mån köprättens regler skall tillämpas på
ersättning för sådana skador - skall bedömas som en indirekt förlust.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
norska propositionen med förslag till ny köplag innehåller en mer omfattande
köprättslig reglering av produktansvaret. Förslaget sägs i princip inte vara
avsett att reglera förhållandet mellan de köprättsliga reglerna och allmänna
regler om produktansvar. I motiven uttalas dock att det är naturligt att vissa
skador på annat än den sålda varan regleras av köplagen men att huvudregeln bör
vara att ansvaret för produktskador skall bygga på de allmänna reglerna om
produktansvar. Enligt förslaget differentieras det köprättsliga ansvaret för
produktskador på det sättet att förlust till följd av skador på föremål som
tillverkas av den sålda varan och skador på andra föremål som har nära och
direkt samband med varans fömtsätta bruk skall ersättas som direkt förlust.
Förlust till följd av skada på andra föremål som befinner sig i närheten av
varan skall ersättas som indirekt förlust, såvida föremålen inte har ett klart
funktionellt samband med den sålda varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
justitiedepartementet förbereds för närvarande lagstiftning om produktansvar.
Avsikten är att en departementspromemoria med förslag om en produktskadelag
skall läggas fram inom den närmaste tiden. En pro-duktskadelag bör kunna träda
i kraft samtidigt med den nya köplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nya produktansvarsreglerna kan antas komma att innebära att bl. a. tillverkare
får ett strikt ansvar för vissa produktskador. Det strikta ansvaret kommer
dock knappast att gälla för andra sakskador än sådana som drabbar egendom som
vid skadetillfället används huvudsakligen för enskilt ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nämnde inledningsvis är produktskador ofta ett slags följdskador av fel
som omfattas av det köprällsliga felbegreppet. Det kunde därför förefalla
naturligt att skadeståndsskyldigheten i sådana fall följer de köprättsliga
reglerna. En ordning av detta slag är emellertid inte problemfri. I förhållande
till vad som gäller för närvarande skulle en reglering av produktansvaret
enligt de köprättsliga reglerna nämligen i vissa fall kunna innebära
begränsningar i den skadelidandes möjligheter att få ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
rättspraxis har den skadelidande parten ofta åberopat de köprättsliga<br>
felreglerna till stöd för ett skadeståndsyrkande. Orsaken till det har varit<br>
den skadelidandes strävan att — i stället för att behöva styrka att det<br>
föreligger en oaktsamhet som säljaren svarar för — kunna stödja sina</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>52</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ersättningskrav på de mot
säljaren stränga reglema i 1905 års köplag om Prop. 1988/89: 76<br>
skadestånd för fel vid leveransavtal.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Skadestånd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag har berört i avsnitt 2.5.2 bör skadeståndsansvaret i den nya köplagen
differentieras med avseende på skadetyp på det sättet att skadeståndsskyldighel
enligt en nära nog strikt ansvarsgmnd (ett s. k. kontrollansvar) skall omfatta
näraliggande och typiska förluster på gmnd av ett avtalsbrott, medan ansvar för
övriga förluster skall fömtsätta vållande på den skadeståndsskyldiges sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
en köprättslig reglering av produktansvaret bör det enligt min mening inte
komma i fråga med ersättning enligt den strängare ansvarsgmnden. Om en
köprättslig reglering av produktansvaret skall övervägas, bör därför enligt min
mening utgångspunkten vara att produktansvar skall komma i fråga endast enligt
den lindrigare ansvarsgmnden, dvs. under förutsättning av vållande på den
skadeståndsskyldiges sida. Ansvarsgmnden skulle därmed sammanfalla med vad som
för närvarande gäller enligt de allmänna reglerna om produktansvar. Köplagens
felregler föreskriver för närvarande en absolut reklamationsfrist om två år i
stället för den allmänna tioårspreskription som gäller för de allmänna reglema
om produktansvar. Om ingen ändring görs i köplagens reklamationsfrister,
skulle därmed en köprättslig reglering av produktansvaret vara till nackdel för
den skadelidande. En köprättslig reglering av produktansvaret skulle då
innebära att olika regler i viss utsträckning skulle gälla, beroende på om
köparen står i kontraktsförhållande till den skadeståndsskyldige eller ej. I
förhållandet till den skadelidandes säljare skulle köplagens regler gälla. I
förhållandet mellan den skadelidande och tidigare säljled skulle däremot
allmänna skadeståndsrättsliga regler gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag redan har berört i avsnitt 2.5.2 förekommer ofta i allmänt tillämpade
standardvillkor en ansvarsfriskrivning med avseende på indirekt förlust eller
följdförlust utan att innebörden av det valda begreppet närmare klargörs. Om
lagtexten anger att en produktskada skall utgöra en indirekt förlust, ligger
det nära till hands att anta att en sådan ansvarsfriskrivning — om inte annat
framgår av avtalet eller omständighetema i det särskilda fallet — gäller även
ansvar för produktskador. Därigenom skulle produktansvar i stor utsträckning
vara uteslutet i kontraktsförhållanden mellan näringsidkare på gmnd av
innehållet i allmänna leveransbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentköplagen
är för närvarande inte tillämplig på förlust som<br>
köparen lider genom skador på annan egendom än den sålda varan. I sitt<br>
förslag till ny konsumentköplag (SOU 1984:25) har konsumentköpsutred-<br>
ningen dock förordat att säljarens skadeståndsskyldighet skall omfatta<br>
även sådana skador som till följd av ett fel i den sålda varan uppkommer<br>
på annan egendom som tillhör köparen eller någon medlem av dennes<br>
hushåll och är avsedd huvudsakligen för enskilt ändamål. Frågan om en<br>
sådan regel bör införas för konsumentköp får behandlas i det kommande<br>
lagstiftningsärendet rörande ny konsumentköplag (se avsnitt 2.1.3). De<br>
särskilda konsumentskyddsaspekter som kan motivera en sådan regel i<br>
konsumentköplagen gör sig emellertid inte gällande i fråga om den allmän<br>
na köplagen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mot bakgmnd av det anförda
framstår det enligt min mening som lämpligast att låta de allmänna köprättsliga
skadeståndsreglerna tillämpas endast på skador på den sålda varan. Om en såld
varas skadebringande egenskaper orsakar skador på annan egendom, får rätten
till ersättning för den skadan i stället bedömas enligt de allmänna
skadeståndsrättsliga regler som gäller för produktansvar, såvida inte fråga är
om garanti eller utfästelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Avbeställning</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Avbeställning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Avbeställer köparen en vara som skall tillverkas eller skaffas särskilt för honom,
är säljaren skyldig att avbryta fortsatta förberedelser, om inte ett avbrott
skulle medföra en väsentlig olägenhet för säljaren eller risk för att hans
förlust till följd av avbeställningen inte blir ersatt. Avbryter säljaren sina
förberedelser får han rätt till skadestånd som beräknas enligt de allmänna
skadeståndsreglerna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag utom så till vida att
avbeställningsregeln i arbetsgmppens förslag tar sikte endast på varor som
skall tillverkas särskilt för köparen (se betänkandet s. 193 — 194).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: De
flesta remissinstanser godtar förslaget om en avbeställningsregel eller lämnar
det utan erinran. Några instanser menar dock att en regel av det slaget inte
bör införas. Flera remissinstanser anser att frågan hur skadeståndet skall
beräknas om köparen avbestälter en vara bör komma till direkt uttryck i
lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: 1905 års lag innehåller inte några regler om avbeställning. I
60 § finns dock bestämmelser som kan sägas tangera ämnet. De handlar om öppet
köp. Om öppet köp är avtalat innebär dessa bestämmelser bl. a. att en köpare
som har fått en vara från säljaren inom viss tid kan lämna tillbaka varan och
därmed i praktiken inställa köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om en köpare i ett fall då
del inte är fråga om ett öppet köp avbeställer köpet får det enligt gällande
rätt betraktas som ett avtalsbrott. Enligt 1905 års lag kan säljaren då välja
mellan att häva köpet och att kräva att köpet fullgörs. I det förra fallet är
han berättigad till skadestånd. I det senare är han — åtminstone formellt
enligt bestämmelserna i 1905 års lag — berättigad att fullfölja tillverkningen
även om denna inte har påbörjats samt kräva att köparen mot erhållande av den
färdiga produkten betalar priset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
en köpare som har gått in i ett köpeavtal sedermera önskar dra sig tillbaka
från delta kan ha skilda orsaker. Köpet kan ha varit mindre välbetänkt. Syftet
med köpet kan kanske tillgodoses på ell annat billigare sätt. Köparens
förhållanden kan också ha ändrats på ett sätt som inte kunde förutses när köpet
ingicks. Det kan vara så att köparen hade tänkt använda varan för en
vidareförsäljning som visar sig inte vara möjlig att</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:68.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>54</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>genomföra. Det kan också
vara så att den verksamhet i vilken den beställ- Prop. 1988/89: 76<br>
da varan skulle ha kommit till användning måste läggas ned.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Avbeställning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
den enskilde köparens synpunkt är det givetvis en fördel att kunna dra sig
tillbaka från ett köp som har varit mindre välbetänkt eller som på gmnd av
ändrade förhållanden inte längre är förenligt med hans intressen. För säljaren
innebär en avbeställning att han går miste om en affär. Nackdelarna av detta
varierar naturligen åtskilligt beroende på vad slags vara som köpet avser, hur
långt förberedelserna har kommit osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan säga att det väsentligen är två aspekter som här gör sig gällande. Den ena
är hänsynen till avtalssäkerheten. En möjlighet för köparen att avbeställa ett
köp innebär ett avsteg från principen att avtal skall hållas. Den andra
aspekten rör samhällsekonomiska hänsyn. Det innebär en från samhällets synpunkt
olycklig förstörelse av ekonomiska värden om en säljare kan tilltvinga sig en
rätt att tillverka en vara som över huvud taget inte kan nyttiggöras eller som
köparen i vart fall inte längre vill ha.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Principen
all avtal skall hållas har länge betraktats som en hömpelare inom avtalsrätten.
Attityden att till varje pris upprätthålla ett avtal enligt sitt innehåll,
bortsett från fall av särskilda ogiltighetsanledningar, har emellertid i viss
utsträckning fått ge vika för ett mera nyanserat synsätt. Ett utslag av detta
är de jämkningsmöjligheter som bestämmelsema i 36 § avtalslagen ger möjlighet
till. Ett annat är att omförhandlingar i allt större utsträckning ses som en
lämplig väg när ett avtal inte längre fungerar som det var planerat. Det
förekommer också att det direkt i avtal anges att omförhandlingar kan påkallas
under vissa fömtsättningar. Avtalsbundenheten kan således vara mer eller
mindre rigorös. Förtroende och det framtida samarbetet mellan parterna kan vara
viktigare än avtalets bokstav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andra aspekten som gör sig gällande i fråga om avbeställningar — att det från
allmän ekonomisk synpunkt måste betraktas som olämpligt om en tillverkning som
inte är önskad av den som har beställt den likväl kommer till stånd — utgör
enligt min mening ett mycket viktigt skäl för att införa regler om
avbeställning. Även om en avbeställning av ett tillverkningsavtal i praktiken
ofta leder till att tillverkningen ställs in, bör köplagens regler inte lämna
stöd för att en ekonomiskt icke önskvärd tillverkning genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av del nu anförda anser jag att övervägande skäl talar för att köplagen
bör innehålla regler om avbeställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
första fråga som då uppkommer är hur vidsträckt en sådan regel bör vara. Av min
tidigare framställning torde ha framgått att det framför allt är vid
tillverkningsavtal som en möjlighet till avbeställning har någon större
praktisk betydelse. Arbetsgmppen har stannat för att låta den föreslagna
avbeställningsrätten avse sådana köp. Enligt min mening bör emellertid en
avbeställningsregel även omfatta varor som skall skaffas särskilt för köparen.
Om köparen i ett sådant fall förklarar att han inte längre vill ha varan, är
det ekonomiskt meningslöst att likväl transportera den till honom. En möjlighet
till avbeställning kan medföra att onödiga transportkostnader undviks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
slags köpeavtal som jag nu har berört, tillverkningsavtal och avtal</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>om
varor som skall skaffas särskilt för köparen, kännetecknas bl. a. av att
köparen inte utan vidare kan avyttra varan på annat håll eftersom den är
anpassad eller anskaffad just för honom. Även i fråga om andra varor, också
rena standardvaror, är naturligtvis en avbeställningsmöjlighet ekonomiskt
fördelaktig för köparen. Många gånger måste en köpare av standardvaror som han
inte vill behålla sälja varorna vidare till betydligt reducerade priser. Hade
köparen kunnat avbeställa varan innan han tog emot den, skulle däremot säljaren
fortfarande ha kunnat sälja dem som nya. Eftersom sådana standardvaror ändå kan
säljas vidare till någon som kan ha nytta av dem, föreligger emellertid i dessa
fall inte det viktigaste motivet för en avbeställningsregel, nämligen att
förhindra en från allmän ekonomisk synpunkt olycklig värdeförstöring. Jag
förordar därför att avbeställningsregeln utformas så att den begränsas till
att avse tillverkningsköp och köp av varor som skall skaffas särskilt för
köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan ställa frågan om en fömtsättning för regelns tillämpning bör vara att
köparen visar sig ha något särskilt skäl för att göra avbeställningen, t. ex.
att han på gmnd av ändrade förhållanden inte längre har behov av varan. Ett
sådant krav skulle emellertid starkt inskränka betydelsen av regeln. En
begränsning av det slaget kan också befaras ge upphov till svårbedömda tvister.
Härtill kommer att begränsningsregeln skulle stå i strid med det gmndläggande
skälet för en avbeställningsregel, nämligen att motverka den värdeförstöring
som blir följden av att varor som beställaren inte längre önskar ha tillverkade
ändå kommer att tillverkas. Jag anser därför att någon sådan begränsning inte
bör gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
övrigt är det framför allt två spörsmål som har kommit i blickpunkten. Det ena
är vad som skall gälla i fråga om säljarens fortsatta arbete på att fullgöra
avtalet om köparen avbeställer varan, det andra är hur säljaren skall ersättas
om avtalet inte kommer att fullgöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppens
förslag i den förra frågan går ut på att säljaren som huvudregel inte skall få
fullfölja tillverkningen av en vara om köparen avbeställer köpet. Detta kan jag
biträda med det tillägget att säljaren inte heller bör få vidta andra
förberedelser för varans avlämnande (såsom i fall där varan skall skaffas
särskilt för köparen). Det sagda innebär att säljaren blir tvungen att finna
sig i köparens besked att köpet inte längre skall fullföljas. Säljaren kan inte
påfordra att få leverera den beställda varan och uppbära den överenskomna
köpeskillingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
också arbetsgmppen är inne på måste emellertid en huvudregel av det slaget
underkastas vissa modifikationer. En sådan hänger samman med hur långt
tillverkningen eller andra förberedelser för avlämnandet har hunnit. Det är
givet att möjligheten att avbeställa ett tillverkningsavtal ter sig mera
motiverad om tillverkningen inte alls eller endast till en ringa del har kommit
i gång än om en betydande del av arbetet redan har utförts. I det senare fallet
är det inte sällan ofördelaktigt att avbryta tillverkningen. Nedlagda kostnader
kan bli tillspillogivna och den ekonomiska fördel som avbeställningsregeln
avser att medföra inträder inte. Motsvarande gäller om en vara som skall
skaffas särskilt redan har transporterats till köparens ort. Ett sätt att
beakta den nu berörda aspekten är att knyta avbeställningsregeln just till hur
långt tillverkningen (eller andra förberedelser) har</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Avbeställning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:95.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:69.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>56</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kommit. En sådan regel
skulle emellertid bli trubbig och inte alllid ge ett Prop. 1988/89: 76
tilltalande resultat i det enskilda fallet. Ett bättre alternativ är att införa
en Avbeställning mer övergripande prövningsregel som lämnar utrymme för en
helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. Då kan man la
hänsyn exempelvis till hur långt tillverkningen har kommit. Men man kan också
väga in andra aspekter som kan vara av betydelse. En sådan mera generell regel
bör kunna tillgodose säljarintresset samtidigt som den inte stänger dörren för
avbeställning i fall där en sådan inte är till någon större nackdel för
säljaren även om denne skulle ha kommit en bit på vägen mot avtalets
fullgörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
regel av delta slag kan lämpligen utformas så att man uppställer som en
förutsättning för att säljaren skall vara skyldig att ställa in vidare
förberedelser, att avbrottet inte medför en väsentlig olägenhet för säljaren.
Det kan visserligen sägas att olägenheter för säljaren kompenseras genom att
ersättningen till honom ökas. 1 denna mening har en regel av nu avsett slag
mindre betydelse. Men det kan finnas fall där kostnaderna för avbrytandet blir
så betydande att de skulle överstiga det avtalade priset. Det kan även finnas
andra olägenheter som säljaren kan lida genom att ställa in tillverkningen
eller avbryta andra förberedelser för avlämnandet. Säljaren kanske inte kan
sysselsätta sina anställda utan måste säga upp dessa om han inte får fullfölja
tillverkningen. Färdigställandet av en vara kan ha betydelse för säljaren som
ett referensarbete, vilket kan leda till nya beställningar. Om säljaren
drabbas av olägenheter av sådant slag på grund av en avbeställning, bör han
inte vara skyldig att ställa in arbetet. Det kan tänkas att säljarens
ekonomiska risk blir större om han avbryter arbetet och helt litar till den
rätt till ersättning som han förvärvar mot köparen än om han väljer att gå
vidare med tillverkningen eller annat förberedelsearbete. Det bör givetvis
inte komma i fråga att säljaren skall vara skyldig att avbryta arbetet, om
detta sätter honom i en sämre ekonomisk situation än om han hade fullföljt sin
prestation. Även om denna risk i och för sig bör kunna betraktas som en sådan
olägenhet för säljaren som jag nyss har talat om anser jag att saken är så
viktig att den bör komma till direkt uttryck i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andra frågan som har rönt särskild uppmärksamhet bland remissinstanserna
gäller ersättningen till säljaren. Utgångspunkten för arbetsgmppen har varit
att köparen skall ersätta säljarens förlust i enlighet med de regler för
skadeståndsberäkning som generellt föreslås. Däremot har arbetsgmppen inte
funnit anledning att i lagtexten ta uttrycklig ställning till de närmare
beräkningsmetoderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
brukar, närmast i fråga om avbeställning av tillverkningsköp, tala om en
sublraktionsmetod och en additionsmetod. Enligt subtraktionsmetoden skall
säljarens ersättning normalt utgöra det avtalade priset med avdrag för de
kostnader som säljaren besparar sig genom att avbryta tillverkningen. Säljaren
får med denna metod samma vinst som om avtalet hade fullgjorts.
Additionsmetoden innebär i stället att man summerar de olika posterna i
säljarens förlust varjämte säljaren ges en skälig ersättning för vinst. Denna
metod leder i vissa fall till en lägre ersättning än om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>subtraktionsmeloden
tillämpas. Detta gäller särskilt när avbeställningen sker innan tillverkningen
har påbörjats.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Flera remissinstanser har
riktat kritik mot att arbetsgruppen har lämnat frågan om den närmare
beräkningen öppen. De menar att en avbeställningsregel också bör lämna
anvisningar hur ersättningen till säljaren skall beräknas. För egen del är jag
dock närmast benägen att instämma i arbetsgruppens bedömning att det inte
finns anledning att i lagtexten särskilt ta ställning lill hur just denna
skadeståndsfråga skall regleras. Frågan får avgöras med utgångspunkt i de
allmänna skadeståndsbestämmelser som jag förut har förordat.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:33.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Prisets bestämmande</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 Prisets bestämmande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag; Om
priset inte följer av avtalet, är köparen skyldig att betala vad som är skäligt
med hänsyn till varans art och beskaffenhet, gängse pris vid tiden för köpet
samt omständigheterna i övrigt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppens
förslag: Överensstämmer med milt förslag (se belänkandet s. 308-310).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Arbetsgruppens förslag godtas allmänt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: I överensstämmelse med gällande rätt bör köplagen bygga på
principen att del står parterna fritt att träffa avtal om priset. Har ett
sådant avtal träffats skall det alltså normalt gälla enligt sitt innehåll. Om
ett avtalsvillkor rörande priset för en vara är oskäligt, kan det dock jämkas
med stöd av 36 § avtalslagen. En viktig fråga är vad som skall gälla, om priset
för en vara inte följer av avtalet mellan parterna. Enligt 5 § i 1905 års lag
gäller att köparen är skyldig att betala vad säljaren fordrar, om det inte kan
anses oskäligt. Detta innebär att den övre gränsen för vad säljaren äger kräva
är att priset inte är oskäligt. Denna regel har från skilda utgångspunkter
kritiserats i den rättsvetenskapliga litteraturen. Som jag ser det bör köplagen
bygga på att köparen, när priset inte följer av avtalet, skall betala ett pris
som är skäligt. Vad som är ett skäligt pris får bedömas efter omständigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
en början bör beaktas varans art och beskaffenhet. Utgångspunkten måste alltid
vara vad för slag av vara som köpet avser. Kvaliteten har betydelse för
bedömningen av vad som är ett skäligt pris vid både nya och begagnade varor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vidare bör man ta hänsyn
till gängse pris vid tiden för köpet. Det kunde måhända lyckas naturligt all
när priset inte följer av avtalet låta det gängse priset för motsvarande varor
vara avgörande. En regel av det slaget skulle emellertid vara komplicerad att
tillämpa. Det kan finnas olika prisnivåer för samma vara. Och
leveranstidpunkten kan ligga mer eller mindre långt fram i tiden. Om man j
stället låter det gängse priset för motsvarande varor vid avtalstillfället — om
ett sådant pris finns — utgöra en av flera omständigheter som skall beaktas
vid skälighetsbedömningen, lämnar man utrymme för rättstillämpningen att fästa
tillräcklig och lämplig vikt vid vad</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:71.0pt'><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som kan konstateras i
fråga om gängse prissättning inom branschen e. d., Prop. 1988/89:76
samtidigt som regeln i detta avseende inte blir onödigt stel och besvärlig
Ikraftträdande att tillämpa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
de faktorer som jag nu har nämnt bör en regel om prisets bestämmande också
hänvisa till omständigheterna i övrigt. Som exempel på en omständighet som kan
verka kostnadshöjande kan nämnas att köparen har begärt leverans vid en för
säljaren obekväm tidpunkt. I kostnadssänkande riktning kan verka att köparen
har hämtat varan på tillverkningsorten och därigenom besparat säljaren
kostnader som denne vanligen har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.8 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare har berört har det köprättsliga reformarbetet nått långt i både
Finland och Norge och det framstår som angeläget att en motsvarande
reformering i Sverige inte kommer allt för långt efter. Såvitt nu kan bedömas
bör köplagen träda i kraft den 1 januari 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
(1914:45) om kommission, handelsagentur och handelsresande (kommissionslagen)
ansluter nära lill 1905 års köplag och den innehåller i 21, 26 och 37 §§
hänvisningar till bestämmelser i 1905 års köplag. Kommissionslagen är numera
föremål för särskild översyn. Jag vill därför inte i detta sammanhang föreslå
några följdändringar i den lagen. I avvaktan på ny lagstiftning bör i stället
hänvisningarna till 1905 års köplag fortsätta att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.9 Kostnader och resursbehov</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya köplagen kan knappast medföra några större kostnadsökningar inom
näringslivet. Givetvis får man räkna med vissa initialkostnader avseende
översyn av standardavtal m.m. Man får också räkna med att branschorganisationer
kan behöva sprida information om de nya reglerna och om dess praktiska följder
för näringsidkare. Dessa kostnader bör dock bli ganska marginella. Köplagens
regler anknyter i stor utsträckning till den standardavtalspraxis som redan
finns. Att köpreglerna anpassas till moderna förhållanden bör också allmänt
sett kunna bli till avsevärd nytta för näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genomförandet
av den nya köplagen medför ett informationsbehov också från det allmännas sida.
Detta torde emellertid kunna tillgodoses inom ramen för befintliga anslag. Det
finns inte anledning alt räkna med att den nya lagstiftningen kommer att
medföra andra kostnader och resursbehov för det allmänna som bör beaktas i
förevarande sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Upprättade lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats
förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. köplag</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. lag
om ändring i räntelagen (1975:635)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>4
Specialmotivering</span><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i§
</span><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>4.1 Förslaget till
köplag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köplagen
är indelad i olika huvudavsnitt vilka i sin tur ibland innehåller nägra
underavsnitt. Köplagens inledande bestämmelser behandlar lagens
tillämpningsområde (1 och 2 §§), reglemas dispositiva karaktär (3 §) samt förhållandet
till konsumentköplagen och lagen om internationella köp (4 och 5 §§). Därefter
följer regler om varans avlämnande (6—11 §§). Bestämmelser om risken för varan
finns i 12— 16 §§. Regler om varans beskaffenhet finns i 17-21 §§. Därefter
följer regler om påföljder vid dröjsmål med varans avlämnande (22-29 §§) och
påföljder vid fel i varan (30-41 §§). Vissa gemensamma bestämmelser om
påföljder vid säljarens avtalsbrott finns i 42-44 §§. 1 lagen behandlas
därefter köparens skyldigheter (45-50§§) och påföljder vid köparens avtalsbroU
(51-60§§). 1 6l-63§§ regleras vad som gäller vid ett ännu inte inträffat men
befarat avtalsbrott. Vissa bestämmelser som är gemensamma för fall då köpet
hävs och då omleverans skall ske finns i 64-66 §§. Regler om skadeståndets
omfattning finns i 67 — 70§§. Köplagen avslutas sedan med regler om ränta (71
§), vård av varan (72-78 §§), avkastning av varan (79-81 §§) och vissa
meddelanden (82 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tillämpningsområde</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>l§
Denna lag gäller köp av lös egendom. Lagen gäller i tillämpliga delar även byte
av lös egendom. Lagen gäller inte överlåtelse av tomträtt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
1 § i arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förhållande till 1905 års lag innebär första stycket inte någon förändring i
sak (se rubriken till 1905 års lag). I bestämmelsen anges att lagen gäller köp
av lös egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagtexten
innehåller inte någon definition av vare sig köp eller lös<br>
egendom. Begreppet lös egendom bestäms enligt svensk rätt negativt på det<br>
sättet att det omfattar alla förmögenhetsrättigheter som inte är att hänföra<br>
till fast egendom. För att avgöra vad som är fast egendom får man gå till I<br>
och 2 kap. jordabalken. 11 kap. 1 § slås fast att fast egendom är jord och att<br>
denna är indelad i fastigheter. Till fastighet hör bl. a. byggnad (2 kap. 1 §)<br>
och till denna hör i sin tur fast inredning och annat som fastigheten har<br>
blivit försedd med, om det är ägnat till stadigvarande bmk för byggnaden<br>
eller en del av denna (2 kap. 2 §). Till fastighet som helt eller delvis är<br>
inrättad för industriell verksamhet hör även s. k. industritillbehör (2 kap.<br>
3 §). Köplagen kan alltså inte tillämpas på köp av en fastighet med bygg<br>
nad och tillbehör. Om emellertid byggnad och tillbehör inte skulle tillhöra<br>
fastighetsägaren utan exempelvis en arrendator, ingår de inte i den fasta</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>60</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>egendomen (2 kap. 4 §).
Byggnad på annans mark är således lös egendom Prop. 1988/89:76<br>
och köp därav faller under köplagen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>l §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beteckningen
lös egendom är med andra ord den gemensamma beteckningen på egendom som inte
är fast egendom. Till lös egendom är därför att hänföra tillgångar av högst
skiftande art; lösa saker (lösöre), byggnader på annans mark, arrende- och
hyresrätter, andra nyttjanderätter, panträtter, fordringar, aktier och andra
värdepapper m.m. Köplagens regler är dock i första hand utformade med tanke på
köp av lösa saker. Köpeobjektets speciella karaktär kan därför motivera avsteg
från de regler som gäller i fråga om köp av lös egendom i allmänhet. 1 vissa
fall kan också andra lagregler träda in i stället för eller jämte köplagens
regler; se t. ex. 9 § lagen (1936:81) om skuldebrev.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föremålet
för köpet betecknas i lagen med uttrycket "varan".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Karakteristiskt
för köp är att det avser överiåtelse av en rättighet, inte upplåtelse av en
begränsad rätt till egendomen. Om någon hyr ut sin egendom eller upplåter en
panträtt i den, faller transaktionen följaktligen inte under köplagen. Man får
således skilja mellan å ena sidan upplåtelse av en sådan begränsad rätt från
ägaren till en första innehavare och å andra sidan denne innehavares
överlåtelse av sin rätt till en ny innehavare. Den senare transaktionen men
inte den förra blir köp om den sker mot vederlag. Däremot är det inte köp om
den som hyrt egendom i sin tur — alltså utan att överlåta sin egen hyresrätt —
hyr ut egendomen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en överlåtelse sker utan vederlag är den en gåva, inte ett köp. För gåva gäller
andra regler som får sin prägel av det benefika förhållandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köplagen
gäller endast säljarens och köparens rättigheter och skyldigheter. Den
reglerar inte parternas förhållande till tredje man, såsom köparens förhållande
till säljarens borgenärer eller till den person från vilken säljaren har
förvärvat varan eller till vilken säljaren i strid med köpet har överlåtit den.
Lagen gäller inte heller säljarens förhållande till köparens borgenärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
överensstämmer med 1 § andra stycket i 1905 års lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
båda parter överlåter annat än pengar avser avtalet byte, inte köp. Många
företeelser som i dagligt tal kallas för byte är inte byte utan en kombination
av två köp, såsom då en åkare vid köp av en ny lastbil lämnar sin gamla lastbil
som dellikvid. Gränsen mellan köp och byte har dock mindre betydelse. Enligt
andra stycket gäller nämligen köplagen i tillämpliga delar även för byte av
lös egendom. Vid byte får man tillämpa regler om säljarens prestation på båda
parternas prestationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tomträtt
är att betrakta som lös egendom och faller formellt under 1905 års lag. Enligt
13 kap. 7 § jordabalken gäller emellertid samma regler vid överlåtelse av
tomträtt som vid överlåtelse av fast egendom. I tredje stycket av förevarande
paragraf görs därför ett uttryckligt undantag från köplagen för överiåtelse av
tomträtt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Undantaget
avser förutom själva tomträtten även tillbehör till denna,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>t. ex. en byggnad som
tillhör tomträttshavaren (jfr 13 kap. 9§ andra Prop. 1988/89:76 stycket
jordabalken). Köp av en byggnad från fastighetsägaren som sker i 2 §
samband med att tomträtten upplåts bedöms däremot i princip enligt reglerna om köp
av lös egendom (jfr NJA 1977 s. 138). Sådan försäljning omfattas därför inte av
undantaget i tredje stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
gäller beställning av en vara som skall tillverkas endast om beställaren inte
skall tillhandahålla en väsentlig del av materialet. Lagen gäller inte avtal om
uppförande av byggnad eller annan fast anläggning på mark eller i vatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
gäller inte avtal som innebär att den som skall leverera en vara även skall
utföra arbete eller någon annan tjänst, om tjänsten utgör den övervägande delen
av hans förpliktelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
2 § i arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen regleras avgränsningen av köplagens tillämpningsområde mot avtal om
tjänster o. d. Första stycket behandlar prestationer som tar sikte på
tillverkning av själva varan. Andra stycket avser prestationer som typiskt sett
sker i samband med eller efter leveransen av varan och som går ut på något
annat än tillverkning av själva varan. Förekommer båda dessa slag av
prestationer måste man beakta såväl första som andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
motsvarar i huvudsak 2 § i 1905 års lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lftvecklingen
inom ekonomi och samhällsliv har gjort det allt mer vanligt med avtal om varor
som skall tillverkas först efter avtalsslutet. Det kan många gånger vara
tveksamt om ett avtal av sådant slag bör uppfattas som ett köp eller som en
tjänst (arbetsbeting). Riktar man uppmärksamheten på förpliktelsen att avlämna
den färdiga produkten framstår avtalet som ett köp. Fäster man sig i stället
vid det arbete som erfordras för att åstadkomma produkten ligger det närmare
till hands att betrakta avtalet som ett arbetsbeting. Även om i många avseenden
samma rättsgmndsatser gäller i fråga om båda avtalstyperna, kan det bli
nödvändigt att avgöra humvida det i ett särskilt fall föreligger ett köp eller
en tjänst. I förevarande stycke görs den avgränsningen att köplagen skall
tillämpas bara i sådana fall då beställaren inte skall tillhandahålla en
väsentlig del av materialet (ämnet). Frågan om ett avtal om tillverkning av en
vara faller under köplagen eller skall anses som ett avtal om en tjänst blir
således i princip beroende på vad avtalet mellan parterna innebär i fråga om
tillhandahållande av det material som behövs för att tillverka varan. Skall
beställaren inte tillhandahålla en väsentlig del av materialet, blir avtalet
att bedöma som ett köp. Om däremot den som beställer varan själv
tillhandahåller en väsentlig del av materialet, består tillverkarens prestation
huvudsakligen av arbete eller annan tjänst. Avtalet skall då inte bedömas
enligt köplagen utan enligt de principer som gäller för avtal om tjänster. Om
exempelvis</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Ändrad lydelse i propositionsförslaget.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ett
konfeklionsföretag skall tillverka uniformer och beställaren tillhanda-
Prop. 1988/89:76 håller emblem och gradbeteckningar till uniformema, medför
detta inte 2 § att avtalet föriorar sin karaktär av köp. Skulle emellertid
beställaren tillhandahålla det tyg som uniformerna skall sys av, blir
köpreglerna inte tillämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bedömningen
av vad som är en väsentlig del av materialet varierar naturligen beroende på de
föreliggande omständigheterna. En faktor av betydelse är värdet. Om emellertid
tillverkaren tillhandahåller en från funktionell synpunkt väsentlig del av
materialet, kan den omständigheten all beställaren kanske anskaffar vissa
värdemässigt dyra tillbehör i regel inte tillmätas avgörande betydelse. Om
beställaren i det fömtnämnda exemplet tillhandahåller emblem i ädla metaller
som betingar ett högre pris än tyget, föranleder denna omständighet i sig inte
att avtalet förlorar sin karaktär av köp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ordet
"tillverka", som används i lagtexten, tar i första hand sikte på
sådana beställningsköp som avser t. ex. hantverksmässigt förfärdigande av
individuella föremål eller industriell masstillverkning av varor. Det är
emellertid avsett att omfatta även avtal om varor som framställs t. ex. med
hjälp av kemiska eller naturliga processer, exempelvis odling av växter e.d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köplagen
är under de fömtsättningar som anges i första stycket tillämplig på
tillverkning av alla slag av lösa saker. Lagen gäller således t. ex. avtal om
skeppsbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra meningen i första stycket görs en avgränsning av lagens tillämpningsområde
i förhållande till byggnadsentreprenader m.m. Köplagen skall inte tillämpas på
avtal om uppförande av byggnad eller annan fast anläggning på mark eller i
vatten. Detta gäller oberoende av hur stor del av materialet som tillhandahålls
av den som uppför byggnaden eller anläggningen. Köplagens regler är på flera
punkter, bl.a. vad gäller hävning, mindre lämpade att reglera konfliktsituationer
som kan uppkomma vid avtal av ifrågavarande slag. 1 praktiken regleras avtal om
byggnads- och anläggningsentreprenader ofta genom utförliga standardvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarande
undantag i 1905 års lag avser "uppförande av hus, vattenverk eller byggnad".
Det undanlaget knyter an lill formuleringar i tidigare lagstiftning från år
1895 respektive år 1966 om vad som är fast egendom. Det nu valda uttrycket
ansluter till beskrivningen i 2 kap. 1 § jordabalken av fastighetstillbehör.
Där har "hus" och "vattenverk" hänförts till begreppet
"byggnad", som i sin tur har förts in under del vidare begreppet
"anläggning".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
uttrycket "uppförande av byggnad" kan hänvisas till prop. 1984/85:110
s. 146. Med annan fast anläggning på mark eller i vatten avses en konstruktion
eller anordning med fast eller tämligen fast anknytning lill marken eller
sjöbotten. Undantagsbestämmelsen omfattar t. ex. en stationär installation på
kontinentalsockeln men inte en oljeplattform som inte vilar på sjöbotten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köplagen
är tillämplig även om ett avtal avser tillverkning av en lös sak<br>
som efter tillverkningen skall förenas med marken eller med en byggnad<br>
e. d. på ett sådant sätt att det blir att anse som fast egendom. Om någon</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>beställer tillverkning av
dörrar eller fönster eller av ett monteringsfärdigt Prop. 1988/89: 76</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hus, är det alltså fråga
om ett tillverkningsavtal som enligt första stycket 2 §</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>faller under köplagen, om
beställaren inte skall tillhandahålla en väsentlig</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>del av materialet. I
sådana fall torde emellertid ofta också montering ingå.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Då måste man även beakta
andra stycket. Det är däremot inte fråga om ett</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>s. k. beställningsköp utan
om en tjänst ifall motparten förfärdigar något</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som i och med
tillverkningen antar karaktär av fast egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
har ingen motsvarighet i 1905 års lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket behandlas prestationer som tar sikte på tillverkning av själva
varan. Andra stycket avser däremot fall då säljaren inte bara skall leverera en
vara utan också utföra arbete eller annan tjänst som inte består i tillverkning
av själva saken. Sådana kombinerade avtal är mycket vanliga i praktiken. Någon
gång kan avtalet bestå av två så självständiga delar, den ena avseende köp och
den andra avseende en tjänst, att det är naturligt att betrakta dem var för
sig. Många gånger är det emellertid svårt eller ogörligt att hålla avtalets
olika delar isär från varandra. Avtalet måste klassificeras antingen som ett
köp eller som en tjänst. Den frågan behandlas i andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
bestämmelsen anges att köplagen inte gäller avtal som innebär att den som skall
leverera en vara även skall utföra arbete eller någon annan tjänst, om tjänsten
utgör den övervägande delen av hans förpliktelse. Med hjälp av den regeln får
man exempelvis bedöma om ett avtal som innefattar leverans av maskiner eller
annan utrustning samt installation, montering eller andra tjänster i anslutning
till leveransen skall betraktas som ett köp eller inte. Så länge leveransen av
varan — och inte tjänsten — framstår som den övervägande delen av leverantörens
prestation betraktas avtalet som ett köp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
bedömningen av vad som skall anses utgöra den övervägande delen av partens
förpliktelse är värdet en faktor av betydelse. Men även andra omständigheter
måste beaktas. Arbetet kan på gmnd av erforderlig fackkunskap, skicklighet
eller särskild utrustning utgöra det viktigaste inslaget i den ena partens
prestationsskyldighet. Ett avtal som går ul på leverans och montering av
reservdelar till komplicerad teknisk utrustning är t. ex. i regel att bedömas
som en tjänst även om reservdelarna är av större värde än arbetet.
Arbelsåtagandel framstår i sådana fall som den övervägande delen av den ena
partens prestation och avtalet bör då normalt betraktas som en tjänst och inte
som ett köp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra fall kan inslaget av köp framstå som så dominerande att det är<br>
naturligt att se arbelsåtagandel som en biförpliklelse till köpeavtalet. Går<br>
arbetet ut på leverans av tillbehör som särskilt har angetts vid beställning<br>
en eller av lätt utbytbara reservdelar samt installation av dessa, t. ex. nya<br>
hjul på en bil, kan man ofta anse att det är fråga om ett köp. Om man<br>
återvänder lill de förut nämnda exemplen där någon på beställning tillver<br>
kat dörrar och fönster torde också vanligen avtalet i sin helhet böra<br>
bedömas som ett köp även om det innefattar inmontering av dörrarna och<br>
fönstren. Detsamma kan i vissa fall gälla, om leverans av en färdig bygg-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>64</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nad även innefattar
uppsättning av byggnaden. Gränsdragningen kan dock Prop. 1988/89: 76<br>
knappast anges entydigt.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
utgår från att förpliktelsen är att betrakta som odelbar. Den besvarar inte
frågan huruvida olika delar i ett avtal som lämpligen kan delas upp bör — i
stället för att betraktas som en helhet — bedömas enligt skilda regelsystem.
Bestämmelsen utgör således inte hinder mot att man i situationer där den
avtalade prestationen består av två tillräckligt självständiga delar, den ena
avseende ett köp och den andra avseende en tjänst, tillämpar de köprättsliga
reglerna på den ena delen och tjänsteregler på den andra. Det kan exempelvis
vara naturligt att se ett avtal om leverans av teknisk utrustning och om årlig
service på utrustningen som dels ett köpeavtal och dels ett tjänsteavtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
arbete eller annan tjänst avses i andra stycket prestationer som typiskt sett
sker i samband med eller efter leveransen av varan och som går ut på något
annat än tillverkning av själva varan. I första stycket berörs däremot
prestationer som går ut på tillverkning av själva varan. Första och andra styckena
är således självständiga stadganden som tar sikte på olika situationer. Om ett
avtal enbart går ut på tillverkning av en vara enligt köparens beställning,
skall det bedömas bara enligt första stycket. Om emellertid tillverkaren också
skall montera varan åt beställaren måste man även beakta andra stycket.
Beroende på monteringsarbetets omfattning och karaktär kan i ett sådant fall
ett avtal som enligt första stycket skulle betraktas som ett köp falla utanför
köplagen till följd av regleringen i andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
3 § följer att frågan om vilka regler som skall tillämpas på avtalet eller dess
olika delar kan regleras i avtalet och att parterna således kan precisera eller
avvika från de principer som lagen anger för gränsdragningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avtalsfrihet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagens
bestämmelser tillämpas inte i den mån annat följer av avtalet, av praxis som
har utbildats mellan parterna eller av handelsbruk eller annan sedvänja som
måste anses bindande för parterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
3 § i arbetsgruppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
behandlar samma frågor som 1 § första stycket i 1905 års lag. Enligt
bestämmelsen blir köplagens bestämmelser för del första inte tilllämpliga om
annat följer av avtalet. Här uttalas den viktiga principen att köplagens
bestämmelser är dispositiva och kan sättas ur kraft genom avtal. Denna princip
utgör sedan gammalt den allmänna utgångspunkten inom köprätten. Vidare kan
praxis som har utbildats mellan parterna samt handelsbruk och annan sedvänja
sätta köplagens regler ur funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att fastställa vad som skall gälla mellan parterna i ett köpeavtal har<br>
man således i första hand att undersöka vad som följer av parternas avtal.<br>
Innehållet däri får bestämmas enligt allmänna avtalsrättsliga principer.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1988/89. 1 .saml. Nr 76</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inte bara det som kan
anses ha blivit avtalat vid köpet utan även senare Prop. 1988/89: 76<br>
överenskomna villkor sätter köplagens bestämmelser åt sidan.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>3 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
köplagens bestämmelser är dispositiva innebär inte att full avtalsfrihet råder
i varje avseende vid ett köp. Bl. a. ger bestämmelsen om oskäliga avtalsvillkor
i 36 § avtalslagen möjlighet att i ett enskilt fall bortse från eller modifiera
villkor i ett köpeavtal som på ett eller annat sätt missgynnar den ena
avtalsparten. Den dispositiva rätten utgör härvid en viktig jämförelsepunkt
för bedömningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
exempel på fall då det kan finnas anledning att tillämpa 36 § kan vara att en
producent av en vara i avtal med en styrkemässigt underlägsen köpare, som avser
att sälja varan vidare till konsumenter, har friskrivit sig från allt ansvar
för varans skick m. m. I sådana fall gäller nämligen till skydd för konsumenten
tvingande regler för det ansvar som mellanhanden har vid vidareförsäljningen.
Det framstår då ofta som oskäligt att mellanhanden inte skall ha möjlighet att
regressvis utkräva samma ansvar av producenten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Marknadsrättsliga
lösningar ger också möjlighet för det allmänna att påverka handelsvanorna i
affärslivet. Exempelvis de båda avtalsvillkorslagarna, dvs. lagen (1971:112)
om avtalsvillkor i konsumentförhållanden och lagen (1984:292) om avtalsvillkor
mellan näringsidkare, syftar till att tillgodose behovet av att mer generellt
kunna ingripa mot standardiserade avtalsformulär som innehåller oskäliga
villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köplagens
bestämmelser tillämpas inte heller i den mån annat följer av praxis som har
utbildats mellan parterna eller av handelsbruk eller annan sedvänja som måste
anses bindande mellan parterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som skall erfordras för att en sådan privat praxis som avses i stadgandet skall
anses föreligga kan inte anges generellt. Formuleringen "följer av
praxis" avser att lämna ett visst utrymme för en skönsmässig bedömning av
t. ex. det privata bmkets skälighet. Inte heller när del gäller handelsbruk
eller annan sedvänja kan i lagtexten anges vilka krav som bör ställas därpå
(jfr NJA </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-family:Verdana'>1936 s. 302). En allmän fömtsättning för att
exempelvis ett handelsbruk skall få företräde framför lagen är att det
generellt har godtagils och efterföljs inom den aktuella branschen. Den närmare
bedömningen måste överlåtas åt rättstillämpningen. Detsamma gäller sådana
dithörande spörsmål som lösningen av den konflikt som kan uppstå då flera olika
handelsbmk på olika orter eller inom olika marknader kan komma ifråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Handelsbmk
eller annan sedvänja har företräde framför lagens regler endast om del är fråga
om ett bmk eller en sedvänja som måste anses bindande för parterna. Handelsbruk
och andra sedvänjor kan inte under alla förhållanden tillerkännas bindande
verkan, utan domstolarna torde ha möjlighet att pröva om ett handelstpmk eller
en annan sedvänja skall tillämpas eller inte (se 1. ex. Grönfors, Sjölagens
bestämmelser om godsbefordran, 1982, s. 37 f, Hellner, Speciell avtalsrätt I,
1982, s. 45, Ramberg, Spedition och fraktavtal, 1984, s. 40). Skulle det
förekomma att handelsbruk eller annan sedvänja i ett enskilt fall framstår som
oskälig, bör domstolarna således kunna sätta åt sidan eller jämka sedvänjan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>66</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Konsumentköp</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89: 76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4§</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>'</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
gäller inte i fall då konsumentköplagen (1900:000) är tillämplig. (Jfr 4 § i
arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
gällande konsumentköplagen behandlar ett antal frågor som är av central
betydelse från konsumentskyddssynpunkt men innehåller inte någon fullständig
reglering rörande konsumentköp. Vid sidan av konsumentköplagen är 1905 års
allmänna köplag tillämplig på konsumentköp. Systemet med två delvis parallella
lagar som gäller förhållandet mellan säljare och köpare vid konsumentköp har
kritiserats som svårt att förstå och överblicka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
har framhållits i avsnitt 2.1.4 är avsikten att ett förslag till en ny
frislående konsumentköplag skall läggas fram i sådan tid att den kan träda i
kraft samtidigt med den nya allmänna köplagen. I konsumentköplagen skall
lagreglerna om konsumentköp samlas. Den allmänna köplagen skall således inte
gälla sådana köp. I den allmänna köplagen bör därför göras ett undantag för köp
på vilka den nya konsumentköplagen blir tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Internationella
köp</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
gäller inte i fall då lagen (1987:822) om intemationella köp är tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
5 § i arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
gäller regleringen av intemationella köp i den nationella köplagen. I de fall
då den internationella köplagen är tillämplig gäller inte den nationella
köplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
den internationella köplagen skall vissa angivna artiklar i Förenta nationernas
konvention den 11 april 1980 angående avtal om intemationella köp av varor
gälla som lag här i landet. Den internationella köplagen tillämpas dock inte i
fall då både säljaren och köparen har sina affarsstäl-len i olika nordiska
länder (nordiska köp). På nordiska köp är den nationella köplagen tillämplig.
Vilken av de nordiska nationella köplagarna som blir tillämplig får avgöras
enligt allmänna internarionellt privaträttsliga regler. Men eftersom de
nordiska köplagarna på det hela taget har samma innehåll, får det sällan någon
större betydelse vilken lag som skall tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nationella köplagen tillämpas även på sådana internationella köp<br>
som har undantagits från FN- konventionen, l. ex. köp av fartyg och<br>
luftfartyg, köp av värdepapper och köp på auktion. Vidare kan den natio<br>
nella köplagen bli tillämplig även på andra internationella köp. Parterna i<br>
ett köp som faller under FN-konventionens tillämpningsområde kan t. ex.<br>
komma överens om att den nationella köplagen i Sverige skall tillämpas på<br>
avtalet i stället för konventionen. En lagvalsklausul som utan precisering<br>
hänvisar till svensk rätt torde dock som regel böra tolkas så att den svenska</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>internationella köplagen
(och därmed i de flesta avseenden konventionen) Prop. 1988/89:76<br>
blir tillämplig.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>6§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:276.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Varans avlämnande </span></b><b><span style='font-family:
Verdana'>Hämtningsköp</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Varan
skall hållas tillgänglig för avhämtning där säljaren vid köpet hade sitt
affärsställe eller, om han saknade affärsställe som hade samband med köpet,
sitt hemvist. Visste parterna vid köpet att varan eller det parti ur vilket den
skall tas fanns på en annan plats, skall varan hållas tillgänglig för
avhämtning på denna plats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Varan
är avlämnad när köparen har tagit hand om den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
6 § i arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
köp ger upphov till förpliktelser för båda parter. Säljarens främsta skyldighet
är att avlämna varan, köparens att betala den. Begreppet "avlämnande"
är en juridisk fackterm vars betydelse framgår av dess funktion i ett antal
regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närmast
anknyter avlämnandet till ett annat begrepp, nämligen säljarens dröjsmål. Om
varan inte avlämnas i rätt tid innebär det som regel att säljaren är i
dröjsmål. Även andra regler än de om dröjsmål knyter an till avlämnandet.
Risken för varan övergår i allmänhet på köparen när varan avlämnas. Härigenom
får avlämnandet betydelse för köparens ställning bl. a. i det fallet att varan
har förstörts eller försämrats genom en olyckshändelse. Genom reglerna om
riskens övergång får avlämnandet även betydelse i fråga om den tidpunkt som
skall läggas till gmnd för felbedömningen. Ytterligare har avlämnandet
betydelse för fördelningen mellan säljaren och köparen av vissa kostnader för
varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
förevarande paragrafen innehåller regler om varans avlämnande vid hämtningsköp,
dvs. köp då köparen skall avhämta varan. Om inte annat har avtalats eller
följer av praxis mellan parterna eller av handelsbruk eller annan sedvänja
skall köpet betraktas som ett hämtningsköp. Parterna kan emellertid t. ex. ha
avtalat att säljaren skall transportera varan till köparen eller till annan
plats där avlämnandet skall ske. För sådana transportköp finns regler om
avlämnandet i 7 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
motsvarar i huvudsak 9 § i 1905 års lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudregeln
är all varan skall avlämnas hos säljaren. Säljaren är alltså inte skyldig att
sända varan lill köparen. Detta gäller både om köparen och säljaren är bosatta
på samma ort och om de bor på skilda orter. Säljaren skall hålla varan
tillgänglig där han vid köpslutet hade sitt affärsställe eller, om han saknade
affärsställe som hade samband med köpet, sitt hemvist. Skulle säljaren ha mer
än ett affärsställe torde det ställe böra beaktas till vilket avtalet och dess
fullgörande har sin närmaste anknytning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
definition av affärsställe görs inte i lagtexten. Med affärsställe bör</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>i regel förstås ett ställe
där någon stadigvarande driver affärsverksamhet. Ett Prop. 1988/89:76
utrymme som tillfälligtvis hyrs i t. ex. ett hotell för att användas som
för- 6 § handlingslokal kan sålunda normalt inte anses som ett
affärsställe. 1 allmänhet kan inte heller en plats där säljaren endast har en
produktionsinrättning utan någon försäljningsverksamhet betraktas som ett
affärsställe enligt köplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
meningen gäller den situationen att varan vid köpslutet fanns på en annan plats
än hos säljaren och parterna visste detta. Då skall varan avlämnas där den
fanns och säljarens skyldighet i samband med köpet beslår i att hålla varan
tillgänglig på denna plats. Regeln i andra meningen vilar på samma gmndsats som
regeln i första meningen, nämligen att säljaren inte på gmnd av köpeavtalet som
sådant har någon transportskyldighet beträffande varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillämpningen
av andra meningen förutsätter att båda parter vet inte bara att varan finns på
en annan plats än hos säljaren ulan också var den finns. Varan kan t. ex.
befinna sig i ett lager på en annan ort än säljarens affarsställe eller hos
tredje man. Vid ett köp som ingås i samband med säljarens affärsverksamhet kan
varan finnas hemma hos säljaren. Även om köpet saknar samband med säljarens
affärsverksamhet kan varan finnas på säljarens affarsställe.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
att varan redan vid köpslutet fanns på ett annat ställe än hos säljaren
jämställs den situationen att det vamparti varifrån varan skall tas fanns på en
annan plats än hos säljaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1905 års lag finns ingen motsvarande bestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Varan
anses avlämnad när köparen har tagit hand om den. Detta innebär att det inte
är tillräckligt att varan ligger redo i säljarens magasin och att denne är
beredd att låta köparen få den när köparen kommer för att hämta varan eller att
t. ex. massaved har lagts upp i skog för att hämtas utan säljarens medverkan.
Varan är inte avlämnad förrän köparen verkligen har tagit hand om den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lagtexten talas om att köparen tar hand om varan. Mottagandet kan givetvis ske
även av någon som handlar för köparens räkning, en representant. I
kommersiella sammanhang torde detta för övrigt snarare vara regel än motsatsen.
Fråga om vem som äger handla på köparens vägnar får avgöras enligt allmänna
regler om handlande genom representant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
anger inte exakt när en vara skall anses avlämnad. Man kan exempelvis tänka sig
att varan skadas i samband med lastning på den lastbil som köparen har sänt för
att hämta varan. Frågan om vem som skall svara för en sådan skada kan inte
besvaras generellt utan måste bli beroende på omständighetema i det enskilda
fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
senare bestämmelser framgår att den tidpunkt som avses i föreliggande stycke,
dvs. tidpunkten för varans faktiska omhändertagande, inte undantagslöst är
avgörande för de rättsverkningar som normalt är knutna till varans avlämnande.
1 bestämmelsema om kostnaderna för varan (11 §), riskens övergång (13 § andra
stycket) och säljarens dröjsmål (22 §)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:375.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>görs nämligen en
reservation för den situationen att avlämnandet försenas Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>beroende på köparen eller
ett förhållande på dennes sida, exempelvis att 7 §</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>köparen försummar att
avhämta varan inom överenskommen tid. I stad-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gandena om riskens
övergång görs vidare en reservation särskilt för det</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fallet att köparen skall
hämta varan på en annan plats än hos säljaren, t. ex.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>i ett magasin som tillhör
en tredje man. Risken går då över när tiden för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>avlämnandet är inne och
köparen har fått veta att varan finns tillgänglig</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>för avhämtning (13 §
tredje stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Transportköp</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skall
varan transporteras till köparen inom en och samma ort eller inom ett område
där säljaren vanligen ombesörjer transporten av liknande varor, sker
avlämnandet när varan överlämnas till köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
varan i annat fall skall transporteras till köparen och annat inte följer av en
leveransklausul eller av avtalet i övrigt, sker avlämnandet när varan
överlämnas till den transportör som har åtagit sig transporten från
avsändningsorten. Om säljaren själv utför transporten, sker avlämnandet först när
varan överlämnas till köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
varan sålts "fritt", "levererad" eller "fritt
levererad" med angivande av en viss ort, anses den inte avlämnad förrän
den har kommit fram till denna ort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
7 § i arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
har framhållits vid 6 § har säljaren inte på gmnd av köpet som sådant någon
skyldighet att sända varan till köparen. Den grundsatsen gäller såväl när
säljaren och köparen är bosatta på samma ort som när de bor på skilda orter. Av
avtalet, eller av exempelvis handelsbmk, kan emellertid följa att säljaren är
skyldig att sända varan till köparen. För sådana fall finns regler i 7 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsema
i första stycket motsvarar i huvudsak 11 § i 1905 års lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket gäller platsköp, dvs. köp där det på gmnd av avtalet, sedvänja eller
annan omständighet åvilar säljaren att sända eller transportera varan till
köparen på samma ort eller inom ett område där säljaren vanligen sköter om
transporten av liknande varor. I sådana fall sker avlämnandet då varan
överlämnas till köparen. Den praktiska betydelsen härav är att säljaren bär
risken för den lokala transporten och att han kan råka i dröjsmål på gmnd av
att transporten försenas. Likaså svarar säljaren för fel som uppkommit under
transporten. Av 11 § framgår att kostnaderna för transporten i dessa fall
skall bäras av säljaren. Vad som nu har sagts gäller oavsett om säljaren själv
utför transporten, om han anlitar en självständig transportör (jfr andra
stycket om distansköp), om varan sänds med post eller om den transporteras på
annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket blir alltid tillämpligt när varan skall transporteras till en<br>
köpare på samma ort. En begränsning av regeln till transport inom samma</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>70</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ort
skulle dock vara otillfredsställande med hänsyn till bl.a. fall där sälja- Prop.
1988/89:76 ren vanligen ombesörjer transporten av liknande varor inom ett
större 7§ område. Det kan t. ex. omfatta flera närliggande kommuner. Bestämmelsen
har därför utformats så att den även täcker situationer där avtalet förutsätter
att säljaren skall ombesörja varans transport till köparen och transporten
framstår som lokal trots att den sträcker sig utanför ortsgränsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förutsätts därvid inte att det är vanligt inom branschen i allmänhet att
säljare ombesörjer transport av ifrågavarande varor inom ett visst område. Vad
som krävs är att den aktuella säljaren brukar göra det. Avlämnandet sker då när
varan överlämnas till köparen oavsett om säljaren i det särskilda fallet
använder sitt eget folk för transporten eller låter sända varan på annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket handlar enligt sin lydelse endast om sådana fall där varan skall sändas
till "köparen", men bestämmelsen är givetvis tillämplig även om varan
skall sändas till någon person eller något företag e.d. som köparen har angett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket gäller varans avlämnande vid distansköp, dvs. köp där varan skall
sändas till köparen och detta förutsätter en transport från en ort till en
annan eller i övrigt en transport som inte kan betraktas som lokal enligt
första stycket. Andra stycket omfattar således köp som fömtsätter att varan
transporteras till köparen och som inte faller under första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1905 års lag finns en bestämmelse om avlämnande vid distansköp i 10 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
meningen av förevarande stycke tar sikte på det fallet att säljaren anlitar en
eller flera självständiga transportörer för transporten. Har en sådan
transportör åtagit sig hela transporten från avsändningsorten sker avlämnandet
då varan överlämnas till denne. Om i stället varan skall transporteras
successivt av flera självständiga transportörer sker avlämnandet då varan
överlämnas till den första transportör vars åtagande är att transportera varan
från avsändningsorten, t. ex. ett lastbilsföretag som skall transportera varan
från säljarens ort till en hamnort varifrån sjötransport skall ske. Däremot är
varan inte avlämnad om den överlämnas till en transportör som endast har åtagit
sig en transport inom säljarens ort, exempelvis från säljarens affarsställe
till järnvägsstationen. Först då varan omhändertagits av en transportör som
skall transportera den från avsändningsorten sker avlämnandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
säljaren själv utför hela transporten gäller enligt andra meningen att
avlämnandet sker först när varan överlämnas till köparen. Skulle säljaren
utföra en del av transporten från avsändningsorten till bestämmelseorten, synes
det vara mest förenligt med de principer som ligger bakom bestämmelserna i
denna paragraf att avlämnandet anses ske när varan överlämnas till en
självständig transportör för vidaretransport (utanför avsändningsorten),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med avsändningsorten avses
den ort från vilken varan avsänds men inte Prop. 1988/89: 76<br>
ett sådant större område som beskrivs i första stycket.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>7
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
andra stycket anges särskilt att annat kan följa av en leveransklausul eller av
avtalet i övrigt. Detta följer visserligen redan av 3 §. Föreskriften har
emellertid lagts till i klargörande syfte med tanke på det omfattande bruk av
leveransklausuler och andra avtalsregler för transporter som förekommer inom
bl.a. storhandeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är vanligt att det av en leveransklausul som anger en viss ort framgår att
säljarens förpliktelse går ul på alt avlämna varan på den inlastnings-eller
bestämmelseort som framgår av klausulen. Av leveransklausulen kan även följa
att varan skall anses avlämnad då den kommit innanför ett fartygs sida. Om
säljaren exempelvis skall tillhandahålla köparen ombord-konossement torde det
få anses följa av vederbörande leveransklausul eller av avtalet i övrigt att
varan är avlämnad först när den kommit innanför fartygets sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det inte följer av en leveransklausul eller annars, förutsätter avlämnandet
enligt andra stycket att varan har överlämnats till en transportör (om inte
säljaren själv utför transporten). Det fordras inte att varan har blivit
inlastad i det transportmedel med vilket det skall avsändas eller att varan t.
ex. har kommit innanför fartygets sida. Det är tillräckligt att transportören
har mottagit varan exempelvis i en godsterminal. Vid fartygs-, flyg- eller
järnvägstransporter krävs inte att denna terminal ligger i utskeppningshamnen,
på avsändningsflygplatsen eller vid avsändningssta-tionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Termen
överlämna, som används i lagtexten, är inte helt entydig. Bedömningen av vem
som skall svara för t. ex. skador som drabbar varan i samband med lastning och
lossning, dvs. medan överlämnande till transportören (eller köparen) håller på
att ske, måste bli beroende av omständigheterna i det enskilda fallet.
Motsvarande problematik har berörts under 6 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild fråga är huruvida varans överlämnande till en speditör skall anses som
ett avlämnande vilket förutsätter att speditören är att betrakta som en
självständig transportör. Detta är vanligen inte fallet. En speditörs uppgift
begränsar sig sålunda ofta till att ordna varans transport för uppdragsgivarens
räkning. Avlämnande kan därför i allmänhet inte anses ha skett i och med att
varan överlämnas till den speditör som sedan skall lämna den vidare till
transportören.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är dock inte uteslutet alt speditören på grund av de avtalsvillkor under vilka
han omhändertar varan kan anses som en transportör med den verkan att
avlämnandet sker genom att varan överlämnas till speditören. Ett indicium på
att speditören uppträder som självständig transportör kan vara att han har
frihet gentemot sin kund att välja befordringssätt och ombesörja utförandet och
att han debiterar ett enhetspris för transporten. Om speditören är anvisad av
köparen torde ofta överlämnande till honom medföra att varan kan anses
avlämnad. Vidare är det möjligt att speditören kan anses ha tagit emot varan
på transportörens vägnar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>72</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tredje stycket</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
motsvarar 65 § i 1905 års lag.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
klausul enligt vilken varan har sålts "fritt", "levererad"
eller "fritt levererad" med angivande av en viss ort, innebär att varan
inte anses ha blivit avlämnad förrän den har kommit fram till den angivna
orten. I lagtexten har inte exakt preciserats när varan i dessa fall skall
anses ha blivit avlämnad. Avsikten är t. ex. inte att det avgörande skall vara
att varan har passerat ortsgränsen. Normalt fordras i stället att varan är
tillgänglig för köparen t. ex. på hans affärsställe, i en terminal eller hos
säljarens ombud på orten. Den närmare preciseringen av när avlämnande skall
anses ha ägt rum måste dock bli beroende på tolkningen av det individuella
avtalet och omständigheterna i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uttrycken
"fritt", "levererad" och "fritt levererad"
används ofta i samband med andra leveransklausuler, t. ex. "levererad
fraklfritt", "levererad cif'. När dessa uttryck används i sådana sammanhang
medför det inte att varan anses avlämnad först när den har kommit fram till
köparen. En klausul "levererad cif bör således ges samma innehåll som
klausulen "cif (cost, Insurance, freight).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ibland
används uttrycken "fritt", "levererad" och "fritt levererad"
vid andra köp än distansköp. De kan t. ex. förekomma i sammanhanget "fritt
säljarens lager" när varan redan finns där. Föreliggande bestämmelse
gäller inte tolkningen av sådana klausuler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
gäller frågan när varan skall anses avlämnad. Genom att man på andra ställen i
köplagen hänvisar till avlämnandet, får emellertid bestämmelsen betydelse för
t. ex. riskens övergång, kostnadsfördelningen mellan parterna och bedömningen
av humvida varan är felfri. Om parterna vill tillmäta bestämmelseorten
betydelse endast för t. ex. kostnadsfördelningen, bör detta därför ske på ett
annat sätt än genom att använda klausulerna "fritt",
"levererad" och "fritt levererad".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skall
säljaren ordna transporten av varan, skall han ingå avtal om transporten till
bestämmelseorten med lämpligt transportmedel och på sedvanliga villkor för en
sådan transport.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
8 § i arbetsgruppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
saknar motsvarighet i 1905 års lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det fall att säljaren på gmnd av leveransklausul (t. ex. ciO, en särskild
överenskommelse mellan parterna eller annars är skyldig att ordna med varans
transport ges i förevarande paragraf vissa allmänna föreskrifter. Säljaren
skall ingå avtal om transporten till bestämmelseorten. Om det är fråga om en
successiv transport, skall alltså säljaren träffa avtal rörande alla enskilda
avsnitt av transporten till den avtalsenliga bestämmelseorten. Han skall se
till alt varan sänds med lämpliga transportmedel och på sedvanliga villkor. Med
tanke på den skyldighet som här avses saknar det betydelse humvida säljaren
ingår avtalet i eget namn eller som ombud för köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köplagen
reglerar inte påföljderna av att säljaren försummar de skyldig-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>73</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>heter som framgår av denna
paragraf. Avtalsbrottet får därför bedömas Prop. 1988/89:76 enligt allmänna
avtalsrättsliga principer. Främst torde skadestånd komma 9 § i fråga men
även andra påföljder kan bli aktuella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tiden
för avlämnandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skall
varan inte avlämnas efter anfordran eller utan uppskov och följer tiden för
avlämnandet inte heller annars av avtalet, skall varan avlämnas inom skälig tid
från köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skall
varan avlämnas inom en viss tidrymd och framgår det inte av omständighetema att
det ankommer på köparen att bestämma tidpunkten för avlämnandet, skall denna
bestämmas av säljaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>■
Om säljaren vid hämtningsköp skall bestämma tidpunkten för avlämnandet, skall
han i tid underrätta köparen om när varan finns tillgänglig för avhämtning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
9 § i arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
gäller tidpunkten för varans avlämnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
motsvarar 12 § i 1905 års lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de flesta fall då varan inte avlämnas i direkt samband med själva köpet torde
tiden för avlämnandet följa av avtalet. Tiden för avlämnandet kan framgå direkt
i form av en exakt tidpunkt, tidrymd eller liknande. Den kan också vara angiven
på ett mera obestämt sätt, varvid den får bestämmas genom tolkning. Av avtalet
kan följa att avlämnande skall ske efter anfordran eller utan uppskov. Någon
gång kan ett avtal tänkas ha den innebörden att säljaren får avlämna varan
efter sin bekvämlighet, låt vara att en sådan föreskrift torde få antas vara
förenad med en kompletterande bestämmelse av innehåll att efter en viss längre
tids förlopp säljaren inte längre kan dra sig undan avtalets fullgörande med
hänvisning lill att det ännu inte stämmer med hans bekvämlighet att leverans
äger mm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de sannolikt få fall då inte avtalet (och inte heller bmk eller sedvana som
enligt 3 § tar över lagregleringen) utvisar när varan skall avlämnas, blir
regeln i första stycket tilllämplig. Den innebär att varan skall avlämnas inom
skälig tid efter köpet. Vad som är en skälig tid varierar naturligen beroende
på omständighetema, bl. a. på huruvida varan skall tillverkas först efter
köpslutet, anskaffas från en tredje man eller tas från säljarens lager. En
skälig tid kan vara en relativt kort tidsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
överensstämmer i sak med 13 § i 1905 års lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket ger en specialregel för sådana fall då tiden för varans<br>
avlämmnande endast är relativt bestämd. För att bestämmelsen skall bli<br>
tillämplig fömtsätts att varan skall avlämnas inom en viss tidrymd. Hit<br>
hör inte bara avtal om leverans t. ex. "nästa vecka", "i
oktober", "under<br>
hösten", utan även sådana fall där säljaren har förbundit sig att avlämna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>74</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>varan före en viss dag
eller senast en viss dag. Även då är en tidrymd Prop. 1988/89:76<br>
angiven som börjar löpa omedelbart efter avtalets ingående.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>10 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huruvida
det i sådana fall är säljaren eller köparen som får bestämma den exakta
tidpunkten för varans avlämnande beror i första hand på avtalet, handelsbruk e.
d. Huvudregeln är annars att säljaren får bestämma den exakta tidpunkten för
avlämnandet inom den avtalade perioden. Regeln är baserad på antagandet att en
sådan tidrymd oftast avtalas med hänsyn till säljarens intresse.
Omständigheterna kan dock tyda på motsatsen och i så fall får den exakta
tidpunkten bestämmas av köparen. Av avtalet kan framgå t. ex. att köparen skall
anskaffa transportlägenhet för varans transport eller att varan skall levereras
inom viss tid, allt efter köparens behov. Man får således undersöka i vems
intresse det har legat att tiden inte har blivit närmare bestämd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1905 års lag finns ingen motsvarighet till bestämmelsen i tredje stycket. Skall
varan hämtas av köparen och ankommer det på säljaren att bestämma tidpunkten
för avlämnandet, skall säljaren enligt förevarande bestämmelse underrätta
köparen om när varan finns tillgänglig för avhämtning. Säljaren är skyldig att
lämna köparen ett sådant meddelande i tid. Detta innebär att köparen bör få en
efter omständigheterna skälig möjlighet att ordna med varans mottagande eller
göra sig beredd för det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en sådan underrättelse som ovan har sagts inte lämnas i tid och detta leder
till att avhämtande inte kan ske vid den tidpunkt som säljaren tänkt sig,
innebär detta att förseningen inte kan anses bero på köparen. Detta får
betydelse när det gäller kostnaderna för varan, riskens övergång m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köplagen
reglerar inte frågan om skyldighet att lämna underrättelse i andra fall, t. ex.
av säljaren när varan inte skall hämtas av köparen och av köparen när denne
skall bestämma tidpunkten för varans avlämnande. Oftast är det självklart att
köparen måste meddela säljaren när han vill att varan skall avlämnas. Likaså är
det klart alt köparen inte får åberopa en sådan försening av avlämnandet som
beror på att säljaren inte i tid blivit underrättad om den tidpunkt som köparen
valt för avlämnandet. Ifall någon underrättelse inte behövs, t. ex. om varan
skall hållas tillgänglig för avhämtning från och med en viss dag för att
köparen skall kunna hämta den när han vill, framgår detta i regel av avtalet
eller omständigheterna i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Rätt
att hålla inne varan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
säljaren inte gett kredit eller anstånd med betalningen, är han inte skyldig
att lämna ut varan eller, genom överlåtelse av dokument eller på annat sätt,
frånhända sig förfoganderätten över den förrän betalning sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skall
säljaren sända varan från den ort där den skall avlämnas, får han<br>
inte med stöd av första stycket underlåta att avsända den. Han får dock<br>
hindra att varan eller dokument avseende varan lämnas ut till köparen<br>
innan betalning sker.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>-75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
10 § i arbetsgruppens förslag)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
gäller säljarens rätt att hålla inne varan tills köparen betalar Prop.
1988/89: 76 priset. Denna rätt utgör den ena sidan av principen att parternas
prestatio- <span style='text-transform:uppercase'>jq </span>§ ner skall
utväxlas samtidigt. Principen innebär att varje part får en viss säkerhet för
att även den andra parten fullgör sin del av avtalet innan han fullgör avtalet
för sin del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>11905
års lag finns motsvarande bestämmelse i 14 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
är inte skyldig att lämna ut varan eller, genom överlåtelse av dokument eller
på annat sätt, frånhända sig förfoganderätten över den förrän köparen betalar
priset. Utgångspunkten är således att köpet fömtsätter kontantbetalning. Om
köparen vid köpslutet har fått kredit av säljaren eller om säljaren efter
avtalsslutet har beviljat honom anstånd med betalningen, innebär detta att
säljaren har avstått från rätten att göra varans avlämnande avhängig av prisets
betalning. Om avsikten enligt avtalet är att bevilja köparen kredit mot växel,
skall accept av växeln jämställas med betalning av priset (se 48 §). Detta
innebär att säljaren trots en sådan kreditöverenskommelse har rätt att hålla
inne varan eller dokumentet tills köparen accepterar växeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljarens
prestation består inte alltid i att lämna ut varan. Den kan bestå i att lämna
ut ett dokument som representerar varan. Om t. ex. den som har köpt en vara
under transport vill överlåta varan medan den fortfarande är under transport
och transportdokumentet är ett konossement, kan en överlåtelse med rättslig
verkan i förhållande till var och en åstadkommas genom överlåtelse av
dokumentet. Har i ett sådant fall säljaren inte gett kredit eller anstånd med
betalningen, är han inte skyldig att lämna ifrån sig konossementet förrän
betalning sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
säljare som inte har gett kredit eller anstånd med betalningen, är inte heller
skyldig att på annat sätt, t. ex. genom dataregistrering, överföra
förfoganderätten över varan så länge köparen inte fullgör sin betalningsskyldighet.
Däremot kan säljaren givetvis vara skyldig att tillhandahålla köparen sådana
dokument som inte är avgörande för förfoganderätten men som köparen behöver för
att kunna fullgöra betalningsskyldigheten, t. ex. urspmngscertifikat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vilken
av partema som skall ta initiativ till avvecklingen av avtalsförhållandet
framgår indirekt av reglema om varans avlämnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
motsvarar 15 § i 1905 års lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Principen
om samtidig utväxling av prestationerna kan inte tillämpas som sådan vid
distansköp där varan skall sändas från den ort där den skall avlämnas.
Avlämnandet sker ju då när varan överlämnas till en självständig transportör,
och om man skulle tillämpa principen i första stycket om ömsesidig utväxling av
prestationerna på dessa fall skulle säljaren aldrig bli skyldig att avlämna
varan. Därför måste principen i första stycket av förevarande paragraf
modifieras. Detta sker i andra stycket på ett sätt som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt'><span style='font-family:Verdana'>76</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>åtminstone delvis
tillgodoser de intressen som första stycket avser att Prop. 1988/89:76
skydda. Säljaren får inte underlåta att avsända varan, men han får hindra
ii § att varan eller dokument avseende den lämnas ut till köparen innan
betalning sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vissa fall kan säljaren ha rätt att hålla inne varan på bestämmelseorten med
stöd av de frakträttsliga reglerna. Detta kommenteras närmare i anslutning till
bestämmelsen i 49 § tredje stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med första stycket blir andra stycket inte tillämpligt om köparen har
beviljats kredit eller anstånd med betalningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
köparens del framgår principen om prestationernas inbördes av-hängighet av 49
§. Av den paragrafen framgår dessutom att köparen under vissa fömtsättningar
inte är skyldig att betala priset förrän han haft tillfälle att undersöka
varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för varan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
svarar för sådana kostnader för varan som uppkommer före avlämnandet och som
inte beror på att avlämnandet har försenats till följd av något förhållande på
köparens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
11 § i arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
som saknar motsvarighet i 1905 års lag reglerar hur de kostnader för varan som
har uppkommit före avlämnandet skall fördelas mellan partema i fall då
fördelningen inte följer av avtal eller t. ex. handelsbmk. Paragrafen avser
den slutliga kostnadsfördelningen mellan parterna, inte frågan om vem som i
första hand skall betala de kostnader som är förenade med varans avlämnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
bestämmelsen svarar säljaren som huvudregel för sådana kostnader för varan som
har uppkommit före avlämnandet. Det kan röra sig om kostnader för varans
transport, försäkring och lagring saml anskaffande av olika tillstånd.
Kostnader som uppstår efter del att avlämnande har skett skall i allmänhet
bäras av köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
huvudregeln att säljaren svarar för kostnaderna för varan tills den är
avlämnad, görs undantag för kostnader som beror på att avlämnandet har
försenats till följd av något förhållande på köparens sida. Undantaget avser
alltså bara sådana tilläggskostnader som förseningen har medfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
centrala med bestämmelsen är att slå fast den gmndläggande regeln<br>
om säljarens kostnadsansvar. Syftet med undantaget för kostnader som<br>
beror på något förhållande på köparens sida är däremot inte att avgöra<br>
vem som skall svara för dessa kostnader. Även om det i allmänhet ter sig<br>
rimligt att köparen svarar för sådana kostnader kan det inte uteslutas att<br>
det kan uppkomma situationer där kostnadema bör fördelas på ett annat<br>
sätt. 1 regel torde emellertid frågan om kostnader av här avsett slag kunna<br>
lösas utifrån bestämmelsen i 75 § om ersättning för vårdkostnader samt<br>
bestämmelsen i 57 § om köparens skadeståndsansvar vid bristande med<br>
verkan.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>77</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Risken
för varan</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12§ </span><span style='font-family:Verdana'>Ett köp
syftar typiskt sett till att en vara skall övergå från en säljare till en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>köpare. Ibland sker
Övergången i direkt samband med själva köpet. Många</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gånger dröjer det
emellertid en tid från köpeavtalets ingående till dess att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>köparen får varan i sin
besittning. Om varan under den tiden drabbas av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en olyckshändelse eller av
en annan händelse som inte beror på någon av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>parterna, uppkommer fråga
vem av dem som skall bära följderna av det</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inträffade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
12 § behandlas innebörden av att köparen bär risken för varan. 13 och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14
§§ reglerar när risken går över på köparen vid köp i allmänhet. I 15 §</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>finns en motsvarande regel
för köp av varor som är under transport när</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>köpet sker. 16 § behandlar
s. k. öppet köp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Vad
risken innebär</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bär
köparen risken för varan, är han skyldig att betala varan även om den har
förstörts, kommit bort, försämrats eller minskat genom en händelse som inte
beror på säljaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
12 § i arbetsgruppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innebörden
av att köparen bär risken för varan framgår i 1905 års lag av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17§-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förevarande
paragraf innebär alt om varan skulle försämras eller minskas genom en händelse
för vilken köparen bär risken är denne skyldig att betala priset fullt ut trots
att den vara som han erhåller inte är kontrakts-enlig. Skulle varan ha
förstörts eller kommit bort måste köparen betala priset trots att han inte får
något utbyte alls för sina pengar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
får betydelse framför allt i fråga om olyckshändelser, t. ex. eldsvådor och
åsknedslag, men även handlingar av utomstående personer som varken säljaren
eller köparen svarar för faller under paragrafen. Det kan exempelvis röra sig
om skadegörelse av tredje man eller om att varan har blivit stulen och man inte
vet var den är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
den händelse varigenom varan t. ex. har försämrats beror på säljaren, kan
denne däremot inte kräva betalning av köparen med hänvisning till att köparen
bär risken för varan. Även om köparen bär risken för varan är han således inte
betalningsskyldig om varan exempelvis har försämrats genom att säljaren har
förpackat den felaktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skulle
varan ha förstörts, kommit bort, försämrats eller minskat genom en händelse som
beror på köparen påverkas givetvis inte betalningsskyldigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Innebörden av att säljaren
— i stället för köparen — bär risken för varan<br>
framgår inte av förevarande paragraf utan av de bestämmelser som gäller<br>
säljarens avtalsbrott och påföljderna av dem. Om varan t. ex. blir helt<br>
förstörd av en olyckshändelse innan risken har gått över på köparen,<br>
medför detta ofta att varan inte kan avlämnas och att säljaren således<br>
kommer i dröjsmål. Ifall varan kommer fram till köparen i skadat skick på</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gmnd av en olyckshändelse
som inträffat medan säljaren bär risken för Prop. 1988/89:76 varan, blir
åter bestämmelserna om fel tillämpliga. Skulle säljaren lyckas 13 § ersätta
den försenade eller skadade varan i tid med en som är avlalsenlig, undgår han
påföljderna av avtalsbrott. Men han kan inte kräva betalning för den försenade
eller skadade varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avlämnandet
av varan kan ibland hindras av andra omständigheter än att varan har förstörts,
kommit bort, försämrats eller minskat. Exempelvis kan det inträffa att varans
avlämnande hindras av export- eller importförbud. Sådana fall omfattas inte av
12 §. Ofta, såsom beträffande det nyssnämnda exemplet, får man i stället lösa
uppkommande tvister med hjälp av reglerna om säljarens dröjsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Riskens
övergång</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Risken
går över på köparen, när varan avlämnas enligt avtalet eller enligt 6 eller 7
§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avlämnas
varan inte i rätt tid och beror del på köparen eller något förhållande på hans
sida, går risken över på köparen när säljaren har gjort vad som ankommer på
honom för att avlämnandet skall kunna ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skall
köparen hämta varan på en annan plats än hos säljaren, går risken över när
tiden för avlämnandet är inne och köparen har fått veta att varan finns
tillgänglig för avhämtning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
13 § i arbetsgruppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innehåller regler om tidpunkten för riskens övergång på köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket motsvarar del av 17 § i 1905 års lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
huvudregel gäller att risken för varan går över på köparen vid avlämnandet (del
faktiska avlämnandet, inte den tidpunkt då avlämnandet skulle ha skett). Har
parterna i avtalet angett när varan skall anses avlämnad, blir denna tidpunkt
avgörande även för riskens övergång. Om parterna i avtalet har reglerat
tidpunkten för riskens övergång gäller i stället det. Avtalet kan alltså
innebära att det finns olika tidpunkter för avlämnandet och riskens övergång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
inget bestämt om när varan skall anses avlämnad, blir bestämmelserna i 6 och 7
§§ tillämpliga. Vid hämtningsköp (6 §) övergår följaktligen risken när köparen
omhändertar varan hos säljaren. För det fallet att varan skall hämtas av
köparen på en annan plats än hos säljaren och ulan dennes medverkan, innehåller
föreliggande paragraf dock en specialregel i tredje stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
plalsköp (se 7 § första stycket) övergår risken när varan överlämnas<br>
till köparen. Vid distansköp (se 7 § andra stycket) övergår risken när varan<br>
överlämnas till en transportör som har åtagit sig varans transport från<br>
avsändningsorten. Utför säljaren själv transporten övergår risken också<br>
vid distansköp när varan överlämnas till köparen på den plats där enligt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>avtalet avlämnandet skall
ske. Om varan har sålts "fritt", "levererad" eller
Prop. 1988/89: 76 "fritt levererad" med angivande av en viss ort, går
risken för varan inte 13 § över förrän varan har kommit fram till den ort
som har angetts i klausulen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i första stycket tar sikte på fall där avlämnandet sker enligt avtalet eller
enligt 6 eller 7 §. Skulle det inträffa att varan avlämnas vid en tidpunkt som
följer av bruk eller sedvänja (jfr 3 §), bör principen i första stycket kunna
tillämpas analogt. Det kan dock inte uteslutas att omständigheterna i dylika
fall kan vara sådana att risken bör gå över på köparen vid en annan tidpunkt än
när varan avlämnas. Bedömningen härav får överlämnas lill rättstillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
14 § följer alt varan skall ha avskilts för köparens räkning för att risken
skall gå över på denne. Den närmare innebörden av detta behandlas i
specialmotiveringen till den paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket innehåller ett undantag från huvudregeln om tidpunkten för riskens
övergång. En liknande regel finns i 37 § i 1905 års lag. Undantaget avser det
fallet att varan inte avlämnas i rätt tid och detta beror på köparen eller på
något förhållande på dennes sida. Då går risken över på köparen när säljaren
har gjort det som ankommer på honom för att varan skall kunna avlämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
varans avlämnande försenas till följd av något förhållande på köparens sida
innebär detta således inte att säljaren fortsättningsvis skulle bära risken för
varan tills avlämnandet faktiskt sker, utan risken kan i dessa fall gå över på
köparen redan tidigare. Som anges i lagtexten fömtsätter riskens övergång att
säljaren för sin del har fullgjort det som ankommer på honom för att avlämnande
kan ske. Risken går dock inte över förrän den tid som köparen kan ha på sig för
att avhämta varan eller ta emot den har gått ut. Om det t. ex. följer av
avtalet att köparen skulle hämta varan den 15 juli men han kommer först en
vecka senare, övergår risken för varan på honom den 15 juli även om säljaren
för sin del hade varan färdig och tillgänglig för avhämtning redan den 10 juli.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket blir tillämpligt inte bara i det fallet att köparen underlåter att
hämta eller ta emot varan utan också t. ex. när varan inte avlämnas av den
orsaken att säljaren håller den inne med stöd av 10 § eller då avlämnandet
försenas därför att köparen har underlåtit att ge säljaren anvisningar som
denne behöver för att kunna avlämna varan som avtalet föreskriver. Om säljaren
vid distansköp vill åberopa regeln i 10 § andra stycket och hålla inne varan
genom att hindra dess överlämnande till köparen, har avlämnande enligt 7 § ofta
skett redan tidigare. Risken för varan har då gått över enligt första stycket
av förevarande paragraf Andra stycket blir därför inte tillämpligt i sådana
fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
14§ framgår att också om situationen är sådan som avses i andra stycket av
förevarande paragraf, går risken för varan inte över förrän varan har blivit
avskild för köparens räkning. Även om varan redan tidigare har ställts till
köparens förfogande, går risken således över först när varan har avskilts för
köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>80</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tredjestycket</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:63.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
tredje stycket finns en speciabestämmelse om tidpunkten för riskens 14 §
övergång i det fallet att köparen enligt avtalet skall hämta varan på annan
plats än hos säljaren, I 1905 års lag finns i 17 § andra meningen en
bestämmelse som liknar den nu berörda bestämmelsen. I fall som nu avses övergår
risken för varan när tiden för avlämnandet är inne och köparen har fått veta
att varan finns tillgänglig för avhämtning. Om köparen enligt avtalet skall
hämta varan t. ex. från ett lager hos tredje man, övergår risken på honom
genast när han har fått vela att varan finns tillgänglig för honom, fömtsätt
att tiden för avlämnandet är inne. Riskens övergång fömtsätter således inte att
köparen t. ex. har haft en rimlig tid på sig för att hämta varan eller att den
tid inom vilken varan skulle avlämnas har löpt ut. Däremot fömtsätter riskens
övergång att köparen faktiskt har fått veta att varan finns tillgänglig för
avhämtning. Köparens vetskap behöver emellertid inte nödvändigtvis grunda sig
på ett meddelande från säljaren. Del är t. ex. möjligt att tredje man som
förvarar varan har lämnat köparen ett meddelande om att varan är färdig att
avhämtas. Köparens vetskap om att varan kan avhämtas kan också gmnda sig på
andra omständigheter än ett meddelande från säljaren eller tredje man.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i tredje stycket gäller alla typer av köp. När köpet avser något annat än ett
individuellt föremål följer dock av 14 § att risken inte går över på köparen
förrän varan har avskilts för honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
avser bara det fallet att köparen skall hämta varan på annan plats än hos
säljaren. Skall köparen hämta varan hos säljaren går risken över först när
köparen faktiskt hämtar varan, fömtsätt att detta sker i tid (jfr 13 § andra
stycket). Anledningen till detta är att säljaren har bättre möjligheter att
avvärja skador som kan drabba varan och alt upprätta försäkringsskydd mot
skador så länge varan är i hans besittning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Risken
går aldrig över på köparen förrän det genom märkning, anteckning i
transportdokument eller på annat sätt har gjorts klart att varan är avsedd för
köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jämför
14 § i arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innehåller en bestämmelse som kompletterar de föregående reglerna om riskens
övergång. 1 37 § i 1905 års lag finns en bestämmelse med liknande innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förevarande
paragraf innebär att risken för varan inte går över på köparen förrän varan har
individualiserats för dennes räkning. Detta får betydelse vid köp av annat än
individuellt beskaffade varor. Då krävs att varan avskiljs för köparen. I
paragrafen anges att avskiljandet kan ske genom märkning eller anteckning i
transportdokument, vilket torde vara de vanligaste fallen, eller på annat sätt.
Varan bör kunna identifieras så att det framgår alt den är avsedd för den
ifrågavarande köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kravet
på att varan skall vara avskild för köparen modifierar för det<br>
första huvudregeln om att risken för varan övergår på köparen då varan<br>
avlämnas. Om avlämnandet skett utan att varan dessförinnan har blivit</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 76</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>avskild för köparen, t.
ex. då vara som transporteras som bulklast i enlighet Prop. 1988/89:76 med 7 §
andra stycket skall anses ha blivit avlämnad när den överlämnats 15 § till
transportören, övergår risken på köparen först när det parti som avtalet avser
har blivit avskilt för honom. På motsvarande sätt modifierar kravet på
avskiljande den princip som framgår av 13 § andra stycket. Även om varans
avlämnande försenas av orsaker som beror på köparen övergår risken för varan
inte på köparen såsom sägs i nämnda bestämmelse om varan inte har blivit
avskild för honom. Motsvarande gäller för de situationer som avses i 13 §
tredje stycket. Även om tiden för avlämnandet är inne och köparen har fått veta
att han kan hämta varan är detta inte tillräckligt för att risken skall gå över
på honom om varan inte har blivit avskild för honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Varor
under transport</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avser
köpet en vara under transport, går risken över på köparen vid köpet, om det
inte framgår av omständigheterna att köparen har åtagit sig att bära risken
från den tidpunkt då varan överlämnades till den transportör som har utfärdat
transportdokumentet. Säljaren bär dock alltid risken för att varan vid köpet
har förstörts, kommit bort, försämrats eller minskat, om han kände till eller
borde ha känt till detta men inte har upplyst köparen om det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
15 § i arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen, som saknar motsvarighet i 1905 års lag, ges vissa allmänna regler
om riskens övergång i det specialfallet att köpet avser en vara som — med
parternas vetskap — befinner sig under transport. Det kan t. ex. vara fråga om
försäljning av en oljelast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudregeln
är i sådana fall att risken går över på köparen vid köpet. Från denna
huvudregel görs undantag för det fall det framgår av omständigheterna att
köparen har åtagit sig att bära risken från den tidpunkt då varan överlämnades
till den transportör som har utfärdat transportdokumentet. Undantaget skall
ses mot bakgrund av att det inom främst storhandeln är vanligt att köparen av
en vara under transport får bära risken för händelser som har inträffat redan
före köpet (jfr även Almén-Eklund, Om köp och byte av lös egendom, 1960, s. 177
not 20, Hellner, Köprält, 3 uppl., s. 72, Nörager-Nielsen og Theilgaard,
Köbeloven 1, 1979, s. 220 fl). Detta beror framför allt på all det inte sällan
kan vara svårt att utreda exakt när en skada har inträffat, t. ex. om varan är
lastad i en container. Genom försäkring har köparen vanligen skydd för skada
som har inträffat före avtalsslutet. Vid bedömningen av om undantagsregeln är
tillämplig blir del ofta av betydelse just om köpet har ingålts på sådana
villkor att transportförsäkringen har överförts på köparen, såsom vid cif-köp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om det skulle framgå av omständigheterna att köparen har åtagit<br>
sig all bära risken för varan från det att varan överlämnades till den<br>
transportör som har utfärdat transportdokumentet, bär enligt andra me<br>
ningen säljaren dock ändå risken för att varan vid köpet har förstörts,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>82</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kommit bort, försämrats
eller minskat, om han kände till eller borde ha Prop. 1988/89: 76<br>
känt till detta men inte har upplyst köparen om det.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>16
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
köparen exempelvis har möjlighet att göra anspråk på försäkringsersättning är
naturligtvis inte likvärdigt med mottagandet av en avlalsenlig vara. Om
säljaren kände lill eller borde ha känt till att varan t. ex. hade försämrats
under transporten, borde han ha meddelat köparen detta så att denne fått
möjlighet att ta ställning till om han i den situationen velat ingå
köpeavtalet. Gör säljaren inte detta bär han risken för försämringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Öppet
köp</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
öppet köp avtalats och varan avlämnats, bär köparen risken till dess att varan
lämnas tillbaka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
16 § i arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1905 års lag framgår motsvarande princip om farans övergång vid öppet köp av 60
§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innehåller ett specialstadgande om risken för varan vid öppet köp. Vid ett
sådant köp har köparen en viss tid på sig att överväga om han vill stå fast vid
köpet eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
öppet köp övergår risken för varan på köparen på normalt sätt i enlighet med de
föregående bestämmelserna, dvs. som huvudregel vid varans avlämnande. Om
köparen bestämmer sig för att inte behålla varan, går risken för varan tillbaka
på säljaren först när varan lämnas tillbaka till denne. Köparen bär således
risken för händelser som drabbar varan medan han har den i sin besittning och
medan varan är på väg tillbaka till säljaren. Detta gäller även om den t. ex.
avsänts med post eller transporteras av en självständig fraktförare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen tas inte ställning till om köparen har rätt att t. ex. öppna varans
förpackning eller prova varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Varans beskaffenhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>överensstämmelse
med avtalet m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>17§'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Varan
skall i fråga om art, mängd, kvalitet, andra egenskaper och förpackning stämma
överens med vad som följer av avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
inte annat följer av avtalet, skall varan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. vara
ägnad för det ändamål för vilket varor av samma slag i allmänhet<br>
används,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vara ägnad för det särskilda
ändamål för vilket varan var avsedd att användas, om säljaren vid köpet måste
ha insett detta särskilda ändamål och köparen har haft rimlig anledning att förlita
sig på säljarens sakkunskap och bedömning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ha egenskaper som säljaren har
hänvisat till genom att lägga fram prov eller modell, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Ändrad lydelse i propositionsförslaget.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.
vara förpackad på vanligt eller annars försvarligt sätt, om förpackning
Prop. 1988/89:76<br>
behövs för att bevara eller skydda varan.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>J7 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Varan
skall anses felaktig, om den avviker från vad som föreskrivs i första eller
andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
17 § i arbetsgruppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
som saknar motsvarighet i 1905 års lag innehåller de grundläggande
bestämmelserna om varans egenskaper och utgör därmed utgångspunkten för
bedömningen av om en vara skall anses vara behäftad med fel. Påföljderna vid
fel i varan regleras i 30-40 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
ger uttryck för den — i enlighet med lagens dispositiva karaktär —
grundläggande principen att bedömningen av frågan huruvida fel i varan
föreligger i första hand skall ske med utgångspunkt i vad som beträffande
varans beskaffenhet kan anses avtalat mellan parterna. Från den utgångspunkten
föreligger fel i varan när den — utan att den i något hänseende behöver vara
sämre — avviker från vad som är avtalat. Alt varan skall överensstämma med vad
som följer av avtalet syftar inte bara på avtalstexten, utan även omständigheterna
vid köpet kan vara betydelsefulla fakta vid bestämmandel av avtalsinnehållet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om parterna inte uttryckligen specificerat varan, kan det av avtalet indirekt
framgå vad som har avtalals. Om varan exempelvis har angetts genom hänvisning
till beteckning eller motsvarande, får det härav anses följa att varan skall
motsvara den beskaffenhet som varor av det slaget vanligtvis har. Av
omständigheterna kring köpet framgår ofta vad som kan anses avtalat om varans
egenskaper. Exempelvis är priset en omständighet som i allmänhet kan ge
vägledning om vilken kvalitet som är fömtsätt. Även handelsbruk och annan
sedvänja kan vara relevant vid bedömningen av humdan vara säljaren är skyldig
att leverera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
styckets hänvisning till varans mängd korresponderar med bestämmelsen i 43 §
andra stycket, som anger att bestämmelserna om fel i vissa fall blir
tillämpliga även då en leverans brister i kvantitativt hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
första stycket framgår vidare att varan även beträffande förpackning<br>
en bör överensstämma med vad som följer av avtalet. Varan kan således<br>
anses vara felaktig om den inte har förpackats på det sätt som avtalet<br>
fömtsätter. Orsaken till att varans förpackning har berörts i avtalet kan<br>
vara att förpackningen är viktig för att skydda varan eller bevara dess<br>
egenskaper. Orsaken kan också vara att köparen avser att sälja varan<br>
vidare i en förpackning av viss design eller med bestämda kännetecken,<br>
uppgifter eller dylikt. Köparen kan således göra gällande påföljder av fel<br>
beträffande en vara som skall hämtas hos säljaren, om det följer av avtalet<br>
att säljaren skall förpacka varan för transport men han inte har gjort det. Å<br>
andra sidan är det klart att köparen inte kan göra gällande några påföljder<br>
av fel i varan på den gmnden att en transportförpackning är skadad efter<br>
en transport, om inte själva varan är skadad. Förpackningen, vars enda<br>
syfte är att skydda varan under transport, har i ett sådant fall endast fyllt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>g4</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sin
funktion. Däremot kan påföljder av fel göras gällande om varans Prop.
1988/89:76 försäljningsförpackning är defekt och varan exempelvis är avsedd
för 17 § vidareförsäljning i obruten originalförpackning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket anges vissa allmänna regler om varans beskaffenhet vilka kommer
till användning om avtalet inte ger besked om hur en vara skall vara beskaffad.
Stadgandet är inte avsett som en uttömmande beskrivning av felsiluationer utan
har en närmast klargörande funktion genom att ange vissa centrala principer som
bör ligga till grund för felbedömningen. Även andra omständigheter än de som
nämns kan därför i det enskilda fallet vara relevanta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
1. Varan skall ha egenskaper som gör den lämpad för sådan användning som är
normal för varor av samma slag. En sådan bedömning skall i första hand avse
varans ändamålsenlighet och inte dess kvalitet. Att kvalitetsskillnader
förekommer inom vida ramar mellan varor av samma slag innebär inte att en vara
endast på grund av dess sämre kvalitet skall anses felaktig. Andra
omständigheter, såsom varans pris, får vara vägledande när det gäller att
fastställa vilken standard en köpare har rätt att kräva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeln
i punkt 1 tar sikte på alla de egenskaper som är relevanta med hänsyn till det
eller de ändamål som varor av samma slag i allmänhet används för. Om köpet
avser en vara som allmänt används för flera olika ändamål, skall den anses
felaktig om den inte är lämpad för alla dessa ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om en vara är användbar för det särskilda ändamål som köparen har avsett alt
utnyttja den för, kan bestämmelsen i förevarande punkt ändå leda till att varan
anses felaktig. Detta blir — om inte annat har avtalats — fallet, om varan inte
är lämplig för sådana andra ändamål för vilka varor av samma slag i allmänhet
används. Således behöver en köpare inte nöja sig med exempelvis en maskin, som
i och för sig är användbar för avsett ändamål, om den förbrukar avsevärt mer
energi än vad som är normalt i fråga om motsvarande maskiner. Den som säljer
varor som inte har samma brukbarhet som motsvarande varor i allmänhet, bör se
till att detta blir känt för köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
bedömningsprincip som följer av regeln i punkt 1 är avsedd att tillämpas även i
det fallet att en vara skall säljas vidare, om vidareförsäljning är det
normala vid köp av liknande slag. Varan skall då vara sådan att den kan
vidareförsäljas i normal ordning och på sedvanliga villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
2. Denna punkt avser det fallet att säljaren måste ha insett att<br>
köparen avser att använda varan för ett särskilt ändamål som i något<br>
hänseende skiljer sig från vad liknande varor vanligtvis används till. Att<br>
säljaren "måste ha insett" vilket särskilt ändamål köparen avsåg att
använ<br>
da varan för innebär att situationen skall ha varit sådan att det inte kan<br>
finnas någon rimlig anledning att anta att säljaren har kunnat undgå att<br>
inse köparens avsikt med varan. Det är således inte tillräckligt att säljaren<br>
"borde" ha känt till köparens avsikt. Regeln får betydelse till
exempel i<br>
situationer där köparen inte har angett sina önskemål om varans egenska-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>per på annat sätt än att
han har beskrivit för vilket ändamål han behöver Prop. 1988/89:76 den.
Sådana fall torde inte vara ovanliga, eftersom det ofta är säljaren som 17
§ har den särskilda sakkunskap som behövs för att välja den vara som bäst
passar för den avsedda användningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
säljaren har känt till eller efter omständigheterna måste ha insett att köparen
har avsett att använda varan för ett bestämt ändamål, svarar säljaren för att
varan är ägnad för detta ändamål. Det är vad säljaren kände till när avtalet
ingicks som är avgörande. Om säljaren när avtalet skall ingås inte kan erbjuda
någon vara som motsvarar köparens behov, bör han upplysa köparen om det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
svarar dock inte för att varan är ägnad för köparens speciella ändamål i alla
de situationer där han känner till dessa ändamål. Om det framgår av
omständigheterna att köparen inte föriitade sig på eller inte hade rimlig
anledning att förlila sig på säljarens sakkunskap och bedömning, bär köparen
själv risken för varans bristande ändamålsenlighet. Så kan vara fallet om
köparen själv har bättre förutsättningar att bedöma varans lämplighet på grund
av att han har större sakkunskap av varor av ifrågavarande slag eller har
bättre kännedom om de förhållanden under vilka varan kommer att användas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
3. En vara skall ha de egenskaper som säljaren hänvisat till genom att lägga
fram prov eller modell. Redan gällande rätt får anses innebära att säljaren vid
försäljning efter prov utfast sig att varan helt, eller i de delar som provet
har varit avsett att tjäna som ledning för, skall överensstämma med provet. Som
framgår av ordalagen lar bestämmelsen sikte på blott de egenskaper som säljaren
kan anses ha hänvisat till genom att visa fram ett prov, eftersom ett prov kan
vara avsett att illustrera varans egenskaper endast i vissa avseenden. Ifall
det kan förekomma avvikelser i varan i förhållande till de egenskaper som
framgår av provet och dessa avvikelser är sådana att köparen inte hade
anledning att räkna med dem, bör säljaren upplysa om det förhållandet. Särskilt
beträffande prov i mindre format, t. ex. varor i trämaterial, bör köparen i
allmänhet få räkna med de variationer som förekommer i naturmaterial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
3 gäller som framgår av ordalydelsen endast säljarens prov. Ell prov som
köparen har förevisat kan inte i alla situationer tillmätas samma betydelse vid
felbedömningen som ett prov som säljare har visat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Put\kt
4. Varan skall vara förpackad på vanligt eller annars försvarligt sätt, om
förpackningen behövs för att skydda eller bevara varan. Vissa typer av varor,
såsom bilar och sådana varor som transporteras i bulk, leveras normalt utan
förpackning. Stadgandet innebär emellertid inte något krav på all varor i
andra fall alltid skall levereras i förpackning. Säljaren är skyldig att
förpacka varan endast om det behövs för att skydda eller bevara den, I sådant
fall skall den förpackas på ett sätt som är vanligt för varor av del slaget. 1
många fall kan det förekomma flera förpacknings-sätt som är brukliga och därför
acceptabla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillägget
för det fallet att något vanligt förpackningssätt inte finns tar sikte i första
hand på nya typer av produkter för vilka något bruk i fråga om förpackning ännu
inte har utvecklat sig. 1 ett sådant fall skall varan, om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>det behövs för att bevara
eller skydda den, förpackas på ett för ändamålet Prop. 1988/89:76<br>
försvarligt sätt.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
att en vara skall anses felaktig, om den avviker från vad som föreskrivs i
första och andra styckena, knyts feldefinitionen direkt till de krav med
avseende på varans beskaffenhet som dessa bestämmelser innehåller. En vara
skall således anses felaktig när den avviker från vad som anges i de båda
första styckena. Som redan har framhållits är bestämmelserna i andra stycket
inte någon uttömmande beskrivning av vad som — bortsett från vad som följer av
avtalet — krävs för att en vara skall vara felfri. En vara kan alltså vara
felaktig även i andra fall än då den avviker från vad som anges i första och
andra styckena. Det får överlämnas åt rättstillämpningen att avgöra när sådana
ytterligare felfall kan anses föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alt
en vara även i andra fall skall anses felaktig på grund av särskilda åtgärder
av bl. a. säljaren framgår av 18 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>18§'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om det inte följer av 17 § skall varan anses felaktig, om den inte
överensstämmer med sådana uppgifter om varans egenskaper eller användning som
säljaren har lämnat vid marknadsföringen av varan eller annars före köpet och
som kan antas ha inverkat på köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Varan
skall även anses felaktig, om den inte överensstämmer med sådana uppgifter om
dess egenskaper eller användning som någon annan än säljaren, i tidigare
säljled eller för säljarens räkning, före köpet har lämnat vid marknadsföringen
av varan och som kan antas ha inverkat på köpet. Varan skall dock inte anses
felaktig, om säljaren varken kände till eller borde ha känt lill uppgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
och andra styckena gäller inte, om uppgifterna har rättats i tid på ett tydligt
sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
18 och 19 §§ i arbetsgruppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1905
års lag innehåller inga regler om säljarens ansvar för oriktiga uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i förevarande paragraf kompletterar reglerna i 17 § genom att ange att reglerna
om fel blir tillämpliga när köparen förlitat sig på orikliga uppgifter.
Paragrafen omfattar säljarens ansvar för uppgifter om varan före köpet som har
lämnats av honom själv (första stycket) eller av någon annan i tidigare säljled
eller för säljarens räkning (andra stycket). Det felansvar som följer av
bestämmelserna kan i och för sig i viss utsträckning härledas ur principen att
varan skall överensstämma med vad som har avtalats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket anges att varan skall anses felaktig, om den inte överensstämmer
med uppgifter om dess egenskaper eller användning som säljaren</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Ändrad lydelse i propositionsförslaget.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>har
lämnat vid marknadsföringen av varan eller på annat sätt före köpet Prop.
1988/89:76 och det kan antas att uppgiftema har inverkat på köpet. Med
uppgifter 18 § som säljaren har lämnat avses även uppgifter som har lämnats av
någon som har fullmakt att i detta avseende handla på säljarens vägnar.
Vanligen är det då fråga om personer med s. k. ställningsfullmakt enligt 10 §
andra stycket avtalslagen, t. ex. försäljare och andra anställda, vars
ställning medför behörighet att lämna uppgifter om varan. En person som är anställd
hos säljaren kan vara behörig att lämna uppgifter om varan även om han inte är
behörig att sluta avtal på säljarens vägnar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Felansvar
på gmnd av att varan inte motsvarar uppgifter som lämnats om den kan inträda
oavsett om den lämnats i skriftlig form eller muntligen. Bestämmelsen avser
såväl att det enskilda exemplaret av produkten avviker från de uppgifter som
lämnats som att produkten som sådan inte motsvarar uppgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att det skall vara fråga om en uppgift av betydelse i förevarande sammanhang,
fordras att uppgiften är tillräckligt konkret och inte innebär endast ett
allmänt lovprisande. Ju mer allmänt hållen en uppgift om varan är, desto
svårare är det för köparen att gmnda något anspråk med anledning av uppgiften.
Mycket allmänt hållna uppgifter av säljfrämjande natur kan således inte gmnda
något felansvar för säljaren. Inte heller andra s.k. kringuppgifter, dvs.
uppgifter som visserligen rör en varas egenskaper men som i likhet med
uppgifter av den nyss berörda typen mer allmänt har till syfte att främja
avsättningen, kan i allmänhet gmnda felansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvar
enligt bestämmelsen förutsätter inte vållande hos säljaren. Varan kan således
anses felaktig, även om säljaren inte visste eller ens borde ha känt till att
en uppgift som han lämnat var oriktig. Inte heller spelar det någon roll om
hans avsikt varit att vilseleda köparen eller ej. När det däremot gäller
följderna av ett fel, t. ex. vad gäller skadeståndsansvaret, har säljarens
eventuella vållande samma betydelse som vid fel i allmänhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fömtsättning för felansvar är att den uppgift som har lämnats kan antas ha
inverkat på köpet. Köparen kan således inte åberopa en uppgift som
uppenbarligen har varit irrelevant för honom vid köpslutet. Inte heller kan han
åberopa en uppgift som han då inte kände till. Kravet på kausalitet är utformat
så, att det får ankomma på köparen att göra antagligt att en uppgift av
ifrågavarande slag har haft inverkan på köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
säljaren har ett ansvar för att de uppgifter som har lämnats om varans
egenskaper är riktiga innebär att en säljare som är osäker på någon
omständighet rörande varan bör avhålla sig från att lämna några uppgifter om
den omständigheten innan han har försäkrat sig om att uppgifterna är riktiga;
annars kan han drabbas av felansvar i del hänseendet. Eftersom säljaren själv
avgör innehållet i de uppgifter som han lämnar om varan kan han också se till
att osäkra uppgifter inte presenteras som säkra utan att de förses med
tillräckliga reservationer eller att det i vart fall framgår att uppgiften är
osäker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafens andra stycke föreskrivs att varan skall anses felaktig om<br>
den inte överensstämmer med uppgifter om dess egenskaper eller använd-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ning som någon annan än
säljaren, i tidigare säljled eller för säljarens Prop. 1988/89:76 räkning, före
köpet har lämnat vid marknadsföringen av varan. Fömtsätt- 18 § ningen härför
är, att säljaren har känt till eller borde ha känt till uppgifterna och att,
liksom förutsätts i första stycket, uppgifterna kan antas ha inverkat på köpet.
Typiska exempel är uppgifter som har lämnats i broschyrer, i annonser eller på
varans förpackning. Bestämmelsen omfattar dock alla marknadsföringsuppgifter om
varans egenskaper eller användning, oavsett på vilket sätt uppgifterna har
lämnats och oberoende av vilket medium som använts vid marknadsföringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
innebär en utvidgning av felansvaret i första stycket genom att säljaren enligt
stadgandet i vissa fall har att bära felansvaret även för
marknadsföringsuppgifter som har lämnats av annan. Hänvisningen till tidigare
säljled innebär t. ex. att en detaljist inte behöver svara för uppgifter som
konkurrerande detaljister har lämnat till kunden. Är säljaren en detaljist,
avses med tidigare säljled den som har levererat varan till detaljisten (t. ex.
en importör eller grossist), hans leverantör osv. bakåt till tillverkaren.
Vidare görs enligt regeln säljaren ansvarig för uppgifter som lämnas av någon
annan för säljarens räkning. Det är inte fråga om ett handlande på grund av
fullmakt. Om en fullmakt föreligger gäller i stället, som tidigare framhållits,
vad som anges i första stycket. 1 nu förevarande fall är det alltså
tillräckligt att vederbörande får anses ha handlat för säljarens räkning. Det
avgörande får i tveksamma fall vara, hur en köpare objektivt sett har anledning
att uppfatta situationen. Vad som avses är exempelvis när en reklambyrå hjälper
säljaren med dennes marknadsföring och när en branschorganisation eller en
företagskedjas gemensamma organisation bedriver marknadsföring för sina
medlemmars räkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Betydelsen
av marknadsföringsuppgifter som har lämnats av någon annan än säljaren är inte
beroende av all säljaren för egen del hänvisat till eller åberopat uppgifterna.
Enligt bestämmelsen fordras endast att uppgifterna kan antas ha inverkat på
köpet. Beträffande den närmare innebörden av den förutsättningen hänvisas till
vad som anförts i anslutning till första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
betydelsefull avgränsning av säljarens felansvar innebär undantaget för sådana
uppgifter som säljaren varken känt till eller borde ha känt till. Denna
avgränsning avser alt från uppgifter som omfattas av säljarens felansvar
avskilja sådana fall där det inte är rimligt att anta att säljaren fått
kännedom om uppgifterna. Utan att känna till uppgifterna saknar han ju
möjlighet att undgå felansvaret genom alt rätta uppgifterna. Som exempel på
situationer där det inte är rimligt att förlila sig på att säljaren känner till
uppgifter som lämnats om varan kan nämnas alt en säljare på köparens begäran
skaffar fram en vara som normalt inte ingår i hans sortiment. Det kan också,
vid importerade produkter, vara fråga om marknadsförings-uppgifter som har
lämnats utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
säljarens ansvar för uppgifter som har lämnats av annan på angivet<br>
sätt begränsas, betyder emellertid inte att risken för vissa marknadsfö<br>
ringsuppgifter på ett otillbörligt sätt drabbar köparen. De former under<br>
vilka uppgifter av här avsett slag har lämnats, och övriga omständigheter,<br>
torde vara sådana, att köparen, om uppgifterna som sådana eller i något</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hänseende är särskilt
betydelsefulla för honom, finner anledning att kon- Prop. 1988/89: 76
trollera dem hos säljaren. Om säljaren därvid vitsordar uppgifterna, påtar
19 § han sig ett sådant ansvar för uppgiftemas riktighet som följer av första
stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
tredje stycket skall sådana uppgifter som avses i första och andra styckena
inte påverka felbedömningen om de rättas i tid på ett tydligt sätt. En oriktig
uppgift som har rättats på ett sätt som är ägnat att eliminera uppgiftens
inverkan på det enskilda köpet förlorar sin betydelse för felbedömningen. Vad
som bör krävas för att rättelsen skall anses ha skett på ett tillräckligt
tydligt och effektivt sätt får bedömas med hänsyn till omständigheterna i det
enskilda fallet och beroende på hur uppgiften har lämnats, uppgiftens innebörd
och betydelse etc. Som ett allmänt krav bör uppställas att uppgiften måste
rättas på ett sätt som är minst lika tydligt som det sätt på vilket uppgiften
urspmngligen lämnats. 1 detta ligger också att rättelsen skall vara ägnad att
nå samma krets av presumtiva kunder som har nåtts av den urspmngliga
marknadsföringen. Då det i praktiken torde vara omöjligt att med en rättelse nå
samtliga presumtiva köpare som har fått del av felaktiga uppgifter, vore det
orimligt betungande för säljaren att bära ansvaret för varje fall där rättelsen
faktiskt förbigått den enskilde köparen. Det avgörande får här i stället vara
om rättelsen har skett med sådan omsorg att den typiskt sett varit ägnad att nå
de presumtiva köpare som fått del av den urspmngliga uppgiften. Det får
överlämnas åt rättstillämpningen att med hänsyn till omständigheterna i det
enskilda fallet närmare precisera de krav som bör ställas på
rättelsemeddelandets spridning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
rättelsemeddelandet, trots att det uppfyllt kraven enligt tredje stycket, har
förbigått en köpare men säljaren har insett eller på gmnd av omständigheterna
hade bort inse att köparen förlitade sig på den urspmngliga uppgiften och att
denna hade betydelse för köparens handlande, torde det följa av allmänna
avtalsrättsliga regler att näringsidkaren blir bunden av uppgiften om han inte
rättar den i det enskilda fallet. I den nu berörda situationen är emellertid
förevarande bestämmelse inte tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör framhållas att rättelsen av en uppgift inte behöver vara gjord av den som
har lämnat uppgiften, men det skall tydligt framgå av meddelandet att det är
fråga om rättelse av en viss tidigare uppgift. Säljaren kan sålunda alltid
rätta en uppgift som har lämnats av någon annan, t. ex. en tillverkare eller en
branschorganisation. Ett annat sätt att undgå ansvar för en uppgift i ett
sådant fall är att säljaren klargör att han inte kan stå för riktigheten av
uppgiften. För att en sådan förklaring skall få samma effekt som en sådan
rättelse av en tidigare lämnad uppgift måste det krävas att förklaringen tar
direkt sikte på den tidigare uppgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Befintligt
skick</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om varan har sålts i "befintligt skick" eller med ett liknande<br>
allmänt förbehåll skall den anses felaktig, om</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>90</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1. varan inte överensstämmer
med sådana uppgifter om dess egenskaper Prop. 1988/89: 76<br>
eller användning som säljaren har lämnat före köpet och som kan antas ha 19
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inverkat
på köpet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>säljaren före köpet har
underlåtit att upplysa köparen om ett sådant väsentligt förhållande rörande
varans egenskaper eller användning som han måste antas ha känt lill och som
köparen med fog kunde räkna med att bli upplyst om, under förutsättning att
underlåtenheten kan antas ha inverkat på köpet, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>varan är i väsentligt sämre
skick än köparen med hänsyn till varans pris och övriga omständigheter med fog
har kunnat förutsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
en begagnad vara har sålts på auktion, anses den såld "i befintligt
skick". Vid tillämpning av första stycket 3 skall hänsyn i så fall tas
till ulropsprisel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
20 § i arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1905
års lag innehåller inga särskilda regler om förbehåll av det slag som
förevarande paragraf behandlar. I fråga om auklionsköp innehåller 1905 års lag
i 48 § en bestämmelse som ålägger säljaren ett begränsat felansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
behandlar de fall då en vara sålts i befintligt skick eller under åberopande av
något liknande allmänt formulerat förbehåll. Enligt stadgandet begränsas
räckvidden av sådana friskrivningar i tre olika hänseenden, nämligen dels om
varan inte överensstämmer med lämnade uppgifter, dels om säljaren har
underlåtit att lämna köparen vissa upplysningar om varan, dels om varan är i
väsentligt sämre skick än köparen har haft befogad anledning att fömtsätta.
Bestämmelsen kan givetvis, enligt vad som framgår av 3 §, jämkas eller
åsidosättas genom uttryckliga eller underförstådda villkor i parternas avtal
eller genom handelsbmk eller annan sedvänja. Det bör understrykas att
bestämmelsen blir tillämplig endast i det fall att säljaren faktiskt har gjort
ett förbehåll. Om en vara säljs utan sådant förbehåll tillämpas således de
allmänna felreglema (jfr 17 och 18 §§), vilka medför ansvar för säljaren i alla
de fall där reglerna i förevarande paragraf skulle kunna medföra ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbehåll
av den typ som avses i paragrafen är utanför konsumentförhållanden i princip
bindande mellan partema. I rättspraxis har dock villkor av detta slag inte
uppfattats som undantagslöst bindande. De har sålunda bland annat ansetts vara
underkastade de begränsningar som följer av den gmndsats som uttrycks i 48 § i
1905 års köplag i fråga om köp på auktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten
för en reglering av frågan vilken verkan som skall tillmätas klausulen "i
befintligt skick" och liknande bör vara, att dylika förbehåll även i
fortsättningen i princip skall tillerkännas giltighet mellan partema. Det är
emellertid angeläget att motverka uppfattningen att en säljare genom en sådan
klausul undgår allt ansvar för varan, oavsett omständigheterna. Förevarande
paragraf är avsedd att ange vilken ansvarsfriskrivning som ett sådant allmänt
förbehåll av säljare medför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
1 gäller fall där säljaren har lämnat oriktiga uppgifter om varan<br>
och uppgifterna kan antas ha inverkat på köpet. Som framgår av 18 § bär</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>„</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>säljaren
ett vidsträckt ansvar för sina uppgifter om varans beskaffenhet Prop.
1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
användning. Ett sådant ansvar kan utkrävas även om varan har sålts i 19 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>befintligt
skick. En sådan allmän friskrivning inverkar inte på säljarens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ansvar
för de speciella uppgifter som han har lämnat om varan. Det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>motsatta
förhållandet skulle nämligen innebära att säljaren kunde lämna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uppgifter
om varan på köparens risk. Att verkan av ett allmänt förbehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>får
vidkännas nu angivna begränsningar torde i huvudsak överensstämma</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
den ståndpunkt som har intagits i hittillsvarande rättspraxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
säljaren osäker på en uppgift som han har lämnat om varan, kan han inte freda
sig från ansvar för uppgiften genom att stödja sig på ett förbehåll om
befintligt skick eller liknande. Han måste även i ett sådant fall tydligt
reservera sig i fråga om uppgiftens riktighet eller på annat sätt göra klart
för köparen att uppgiften är osäker. I punkt 1 avses alla uppgifter om varan
som har lämnats av säljaren, dvs. både uppgifter som har lämnats vid köpslutet
som sådana som dessförinnan har lämnats vid marknadsföringen av varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ligger i sakens natur att säljaren även i sådana fall som avses i förevarande
paragraf har samma möjligheter som följer av I8§ tredje stycket att rätta
felaktiga uppgifter. Genom en tillräckligt tydlig och i tid gjord rättelse kan
säljaren undvika att de felaktiga uppgifterna inverkar på köpet och han undgår
därigenom det felansvar som annars skulle ha drabbat honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
2. Lagen innehåller ingen allmän regel om verkan av att säljaren underlåter att
lämna upplysningar om varan. Däremot talar starka skäl för att den frågan
regleras när det gäller att precisera räckvidden av klausuler om befintligt
skick och liknande förbehåll. De tvister som uppstår till följd av dylika klausuler
gäller ofta fall då säljaren för köparen har förtigit väsentliga uppgifter om
varan och därefter till sitt fredande åberopat att han genom den berörda
klausulen har generellt friskrivit sig från ansvar för varans beskaffenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
säljare som vill åberopa en klausul om befintligt skick eller liknande får
enligt förevarande bestämmelse finna sig i en viss upplysningsplikt mot
köparen. Upplysningsplikten omfattar dock inte andra egenskaper hos varan än
sådana som köparen med hänsyn till omständigheterna med fog haft anledning att
räkna med att bli upplyst om och som säljaren faktiskt haft vetskap om. Del är
alltså inte tillräckligt att säljaren — enligt vad som kan bedömas — bort ha
sådan vetskap. Den valda formuleringen i lagtexten — "måste antas ha känt
till" — avser att medge en viss lättnad i kravet på bevis om säljarens
kunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Omfattningen
av säljarens upplysningsplikt enligt förevarande regel får<br>
bedömas mot bakgrund av bestämmelserna i 20 § om köparens skyldighet<br>
att undersöka varan. I fråga om förhållanden som köparen hade kunnat<br>
upptäcka vid en undersökning som han genomfört eller som han efter<br>
omständigheterna rimligen borde ha kunnat genomföra blir säljarens upp<br>
lysningsplikt normalt inte aktuell. Däremot har den betydelse i fråga om<br>
förhållanden som kan antas vara av betydelse för köparen men som inte<br>
kan uppdagas vid en normal undersökning av varan eller som köparen i<br>
övrigt inte har anledning att själv vara uppmärksam på.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>92</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Punkt 3 är avsedd att
tillämpas endast i sådana fall då varans skick står Prop. 1988/89:76 i ett
uppenbart missförhållande till varans pris och övriga omständigheter. 20 §
Den frågan skall bedömas objektivt. Stadgandets tillämpning fömtsätter inte
nödvändigtvis vållande på säljarens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra stycket skall en begagnad vara som har sålts på auktion anses såld i
"befintligt skick". Det innebär att bestämmelserna i första stycket
blir tillämpliga även på auktionsköp utan att säljaren gör något särskilt
förbehåll om att varan säljs i "befintligt skick". Bestämmelsen
gäller dock bara begagnade varor. Nya varor skall således, även vid
auk-lionsförsäljning, bedömas enligt de allmänna felreglerna, såvida varorna
inte utbjudits under uttryckligt förbehåll om befintligt skick eller liknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
första stycket punkt 3 skall bedömningen av om en i "befintligt
skick" såld vara är felaktig bl.a. ske mot bakgrund av varans pris. I
auktionsfallen kan det emellertid ske bara då säljaren har angett ett utropspris.
När så har skett, får det anses betyda att säljaren har gjort en värdering av
varan på grundval av sina speciella kunskaper om varor av samma slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Undersökning
av varan före köpet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
får inte såsom fel åberopa vad han måste antas ha känt till vid köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
köparen före köpet undersökt varan eller utan godtagbar anledning underlåtit
att följa säljarens uppmaning att undersöka den, får han inte såsom fel åberopa
vad han borde ha märkt vid undersökningen, om inte säljaren har handlat i strid
mot tro och heder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket gäller även när köparen före köpet har fått tillfälle att undersöka
prov på varan och felet gäller en egenskap som skulle framgå av provet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
21 § i arbetsgruppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
saknar motsvarighet i 1905 års lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
anger vissa förutsättningar för köparens rätt att göra gällande påföljder på
grund av fel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen när han ingick köpeavtalet var medveten om en viss egen<br>
skap hos varan, kan han inte senare göra gällande alt den egenskapen utgör<br>
ett fel. För all köparen skall förlora sin rätt att åberopa felet krävs emeller<br>
tid att köparen inte bara var medveten om den faktiska omständigheten<br>
som felet hänför sig lill utan också har haft en uppfattning om omständig<br>
hetens betydelse. Om säljaren exempelvis före köpet har nämnt en om<br>
ständighet som utgör fel i varan, men köparen som saknar nödvändiga<br>
fackkunskaper inte rimligen kan antas ha insett vilken betydelse den<br>
påpekade omständigheten har, förlorar köparen inte rätten all åberopa<br>
felreglerna. Bedömningen får bli beroende av varuslag, köparens kunska-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>per på det aktuella
området och andra omständigheter i det enskilda fallet. Prop. 1988/89: 76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
är självfallet inte tillämplig på situationer där det har 20 § avtalals
eller annars har varit förutsatt att säljaren skulle avhjälpa felet efter
köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagtextens
hänvisning till omständigheter som köparen måste antas ha känt till innebär att
man principiellt förutsätter en faktisk kunskap hos köparen om den
ifrågavarande omständigheten. Samtidigt avser formuleringen att medge en viss
lättnad i kravet på bevis om köparens vetskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
motsvarar, tillsammans med tredje stycket, 47 § i 1905 års lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket reglerar betydelsen av köparens undersökning av varan före köpet.
Huvudregeln är att köparen inte såsom fel får åberopa vad han borde ha märkt
vid undersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
har inte, såvida inte annat följer av avtal, av handelsbmk eller av annan
sedvänja, någon skyldighet att på eget initiativ undersöka en vara före köpet,
inte ens om det kan ske utan större besvär. Har köparen emellertid gjort en
sådan undersökning, eller trots uppmaning från säljaren underlåtit det, kan
det inverka på hans rätt att göra gällande påföljder av fel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
uppmaning från säljaren att undersöka varan behöver inte i varje situation vara
given i klara ordalag, utan den kan efter omständigheterna anses lämnad
indirekt, exempelvis genom att varan vid förhandlingar om köpet har förevisats
eller hållits tillgänglig för undersökning av köparen. Bland omständigheter som
kan utgöra en godtagbar anledning för köparen att underlåta att trots uppmaning
undersöka varan kan nämnas att det i det särskilda fallet skulle vara alltför
kostsamt eller besvärligt för honom. Varan kan exempelvis befinna sig på en för
köparen avlägsen ort. Säljarens uppträdande kan vidare på olika sätt ge köparen
anledning att begränsa sin undersökning eller att helt avstå från den. Den
vanligaste situationen torde vara att säljaren har lämnat vissa uppgifter om
varan eller utfästelser. Köparen torde då vara berättigad att uppfatta
säljarens uppgifter och uttalanden som en omständighet som befriar honom från
skyldigheten att undersöka varan i de hänseenden som uppgifterna avser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
en undersökning har ägt mm eller har underlåtits utan godtagbar anledning
innebär, såsom framgår av lagtexten, inte att köparen senare är betagen alla
möjligheter att åberopa fel. Han föriorar endast rätten att göra gällande
sådana fel som han borde ha märkt vid undersökningen. Det betyder alt
omfattningen av köparens undersökningsplikt blir beroende av omständigheterna i
det enskilda fallet. Bedömningen får därvid ske med utgångspunkt i den grad av
omsorg som kan krävas av en person i köparens ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
lagtexten framgår att de begränsningar av köparens rätt att åberopa<br>
fel som regleras i förevarande paragraf inte aktualiseras i de fall då säljaren<br>
har handlat i strid mot tro och heder. Om säljaren har förfarit så, kan alltså<br>
köparen ändå åberopa ett fel som han borde ha märkt då han undersökte<br>
varan.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>94</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tredjestycket</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket motsvarar, tillsammans med andra stycket, 47 § i 1905 21 § års lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
tredje stycket får en köpare som har fått tillfälle alt undersöka ett prov av
en vara inte göra gällande påföljder av fel som hänför sig till egenskaper som
har framgått av provet och som köparen borde ha märkt vid undersökningen. Som
prov anses såväl en mindre kvantitet ur ett parti, varur leveransen skall
fullgöras, som ett föremål av samma typ som köpet avser och som säljaren har
ställt till köparens förfogande. Det är tillräckligt att köparen har satts i
tillfälle att undersöka proven, och det fordras inte att säljaren dessutom har
uppmanat honom särskilt till det. Underlåtenhet att fästa avseende vid provets
egenskaper får emellertid läggas köparen till last endast med avseende på
egenskaper som provet varit avsett att illustrera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hänvisningen
till andra stycket medför att köparen har kvar sin rätt att åberopa felet, om
säljare har handlat i strid mot tro och heder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Avgörande
tidpunkt för bedömningen av om fel föreligger</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>21
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om varan är felaktig skall bedömas med hänsyn till dess beskaffenhet när
risken för varan går över på köparen. Säljaren svarar för fel som har funnits
vid denna tidpunkt även om felet visar sig först senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppkommer
en försämring av varan efter det att risken har gått över på köparen, skall
varan anses felaktig, om försämringen är en följd av säljarens avtalsbrott.
Detsamma gäller om säljaren genom en garanti eller liknande utfästelse har
åtagit sig att under en viss tid svara för varans användbarhet eller andra
egenskaper och försämringen avser en egenskap som omfattas av utfästelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
22 § i arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1905
års lag innehåller regler om tidpunkten för felbedömningen i 44 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
huvudregeln i första stycket skall frågan om varan är behäftad<br>
med fel bedömas med utgångspunkt i förhållandena vid den tidpunkt då<br>
risken för varan övergår på köparen. Frågan om tidpunkten för riskens<br>
övergång regleras i 13 — 16 §§. Enligt huvudregeln i 13 § övergår risken för<br>
varan på köparen när varan avlämnas. För tydlighets skull anges uttryckli<br>
gen i lagtexten att säljaren ansvarar för fel som har funnits vid tidpunkten<br>
för riskens övergång även om felet visar sig först senare. Det avgörande är<br>
således om felet har sin gmnd i en omständighet som förelåg vid den<br>
tidpunkt som enligt stadgandet skall läggas till gmnd för felbedömningen.<br>
När en vara visar sig felaktig redan en kort tid efter det att den har tagits i<br>
bruk, beror det ofta på att den redan från början var behäftad med fel,<br>
vilket således ger köparen rätt att göra gällande felpåföljder. Särskilt i
fråga<br>
om tillverkade varor av mer komplicerad natur, såsom maskiner och<br>
liknande, torde det inte vara ovanligt att ett tillverkningsfel visar sig först<br>
efter det att varan har tagils i bmk (dolda fel).</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Andrastycket</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89: 76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket behandlas två fall där fel skall anses föreligga också när 21
§ en försämring av varan uppkommer först efter det att risken för varan har
övergått på köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
första fallet gäller om försämringen är en följd av ett avtalsbrott på
säljarens sida. Säljaren kan enligt avtalet eller på gmnd av handelsbruk eller
annan sedvänja ha skyldigheter även i tiden efter riskens övergång, exempelvis
när han har åtagit sig att efter varans överlämnande installera eller montera
den hos köparen. En försämring av varan som uppkommer till följd av säljarens
vållande eller annat avtalsbrott i samband med uppfyllelsen av ett sådant
åtagande, medför enligt andra stycket felansvar för säljaren trots att
försämringen har uppkommit först efter det alt risken har övergått på köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andra situationen då säljarens felansvar sträcker sig tidsmässigt längre än vad
som framgår av första stycket avser fall då säljaren har lämnat något slags
tidsbestämd garanti. Enligt andra stycket skall en vara anses felaktig om
säljaren genom en garanti eller liknande utfästelse har åtagit sig att under
viss tid svara för varans användbarhet eller andra egenskaper och varan under
den utfästa tiden försämras i fråga om en egenskap som omfattas av utfästelsen.
Det kan således vara fråga om antingen en s. k. funktionsgaranti, som innebär
att säljaren åtar sig ett ansvar för varans funktionsduglighet under
garantitiden, eller en garanti varigenom säljaren garanterar en egenskaps
bestånd under en viss tid. Varan skall vid en funktionsgaranti ha sådan
kvalitet att den vid avsett bmk förblir användbar för sitt huvudsakliga ändamål
i vart fall under garantitiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alla
tidsbestämda garantier är emellertid inte funktionsgarantier eller sådana
garantier som avser en egenskaps fortbestånd under en närmare angiven tid.
Ibland förekommer också en mer begränsad form av garanti, nämligen en som i
fråga om lidpunkten för felbedömningen bara innebär delsamma som huvudregeln i
första stycket. Vid sådana garantiåtaganden presumeras visserligen ell fel som
upptäcks under garantitiden ha funnits vid tiden för riskens övergång på
köparen. Säljaren kan emellertid undgå ansvar för felet om han gör sannolikt
att avvikelsen inte fanns när risken övergick på köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är således bara i fråga om funktionsgarantier och garantier med avseende på
någon egenskaps bestånd under viss tid som stadgandet är avsett att flytta fram
lidpunkten för felbedömningen. Vid garantier av mer begränsat slag sker
felbedömningen enligt huvudregeln i första stycket med hänsyn lill varans
beskaffenhet vid riskens övergång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vilka
rättsverkningar som följer av en garanti eller liknande utfästelse beror på
dess innehåll. Förevarande bestämmelser avser inte att reglera
garantiutfästelsernas innebörd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>96</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Påföljder
vid dröjsmål med varans avlämnande</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Påföljderna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avlämnas
inte varan eller avlämnas den för sent och beror del inte på köparen eller
något förhållande på hans sida, får köparen enligt 23 — 29 §§ kräva fullgörelse
eller häva köpet samt dessutom kräva skadestånd. Han får även hålla inne
betalningen enligt 42 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
24 § i arbetsgruppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
närmaste motsvarigheten till denna paragraf i 1905 års lag är 21 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
paragrafen framgår när dröjsmål med varans avlämnande anses föreligga. Dessutom
innehåller paragrafen en uppräkning av de påföljder som köparen kan göra
gällande på gmnd av dröjsmålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
anförts under specialmotiveringen till 6 § hänger begreppet säljarens dröjsmål
samman med begreppet avlämnande. För att ett dröjsmål på säljarens sida skall
föreligga krävs först och främst att varan inte avlämnas eller avlämnas för
sent. Dröjsmål kan således föreligga både då varan avlämnas en timme senare än
överenskommet och då den aldrig levereras. Om avlämnande däremot sker i tid är
det definitionsmässigt uteslutet att tala om dröjsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att ett dröjsmål på säljarens sida skall föreligga krävs vidare att det
försenade eller uteblivna avlämnandet inte beror på köparen eller något
förhållande på dennes sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Exempel
på att förseningen med varans avlämnande beror på köparen är att denne
underlåter att hämta varan när avtalet fömtsätter att han gör det eller att
köparen underlåter att lämna säljaren de uppgifter som denne behöver för att
kunna sända varan till köparen. Som exempel kan även nämnas att köparen enligt
avtalet skall skaffa transportlägenhet men att han misslyckas med detta vilket
leder till att avlämnandet inte kan ske i tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hänvisningen
till ett förhållande på köparens sida avser situationer där varans avlämnande
försenas eller uteblir på gmnd av en omständighet som visserligen inte direkt
beror på köparens förfarande men som ändå bör hänföras till hans risksfär. En
sådan situation kan uppkomma exempelvis när det enligt avtalet åligger köparen
att skaffa transportlägenhet men säljaren sköter de praktiska arrangemangen på
köparens vägnar och misslyckas utan att detta beror på säljarens fel eller
försummelse. Ett annat exempel är att varans avlämnande försenas på gmnd av att
köparen till följd av en olyckshändelse eller annat hinder som drabbat honom
inte kan ta emot varan i rätt tid. Ett ytterligare exempel är att köparen inte
får erforderligt importtillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen anges de påföljder som köparen kan göra gällande på gmnd<br>
av dröjsmål med varans avlämnande. Det framgår att köparen får kräva<br>
köpets fullgörelse eller häva köpet samt kräva skadestånd enligt de efter<br>
följande paragraferna. Dessutom får han hålla inne betalningen enligt 42 §.<br>
Syftet med denna uppräkning av påföljderna är informativt. Uppräkning<br>
en är inte helt uttömmande i och med att stadgandena om successiv</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 76</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>'leverans i 44 § och
befarat avtalsbrott i 61-63§§ inte nämns. Dessa Prop. 1988/89:76 paragrafer
utgör dock närmast ell komplement till paragraferna om häv- 23 § ning i 25
och 26 §§. Av 43 §, som inte heller ingår i uppräkningen, framgår i sin lur hur
bestämmelserna om avtalsbrott skall tillämpas i det fallet att endast en del av
leveransen avlämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Fullgörelse</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>23
§'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
får hålla fast vid köpet och kräva fullgörelse. Säljaren är dock inte skyldig
att fullgöra köpet, om det föreligger ett hinder som han inte kan övervinna
eller om fullgörelsen skulle fömtsätta uppoffringar som inte är rimliga med
hänsyn till köparens intresse av att säljaren fullgör köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
hindret eller missförhållandet upphör inom rimlig tid, får köparen dock kräva
att säljaren fullgör köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
förlorar rätten all kräva att säljaren fullgör köpet, om han väntar orimligt
länge med att framställa kravet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
25 § i arbetsgruppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1905 års lag framgår köparens rätt att kräva fullgörelse av köpet av 21 §.
Bestämmelsema i förevarande paragraf om inskränkningarna i rätten all kräva
fullgörelse saknar motsvarighet i 1905 års lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
26 § andra meningen i 1905 års lag finns en bestämmelse som i huvudsak svarar
mot tredje stycket i förevarande paragraf</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
dröjsmål inträffar får köparen i regel kräva att säljaren fullgör köpet. Är
fömtsättningarna för hävning också uppfyllda, har köparen rätt att välja mellan
krav på fullgörelse och hävning. Av tredje stycket framgår dock att köparen
förlorar rätten alt kräva fullgörelse om han väntar orimligt länge med att
framställa kravet. Då blir han hänvisad till hävningsrät-ten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra meningen regleras de förhållanden under vilka säljaren undantagsvis inte
är skyldig att fullgöra köpet. Även om en sådan befrielsegmnd är för handen,
föreligger det enligt 22 § ett avtalsbrott. Befrielsegmnderna har således
betydelse endast i fråga om säljarens förpliktelse att fullgöra köpet genom att
avlämna varan. Däremot inverkar dessa befrielsegmnder inte på köparens rätt att
göra gällande andra påföljder på gmnd av dröjsmålet, dvs. att häva köpet,
kräva skadestånd eller hålla inne betalningen. Dessa påföljder regleras
självständigt i 24-29 §§ och i 42 §. Rätten till hävning är helt oberoende av
orsaken till avtalsbrottet. Fömtsättningama för befrielse från
skadeståndsskyldighet är strängare än de fömtsättningar som ställs upp i
förevarande paragraf för befrielse från skyldigheten att fullgöra köpet
"in natura".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen utnyttjar sin rätt att kräva köpets fullgörande men säljaren trots
detta inte fullgör köpet, inverkar detta så till vida på köparens rätt till
skadestånd alt den tidpunkt vars prisläge läggs till gmnd för skadestånds-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Ändrad lydelse i propositionsförslaget</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>beräkningen
förskjuts framåt. Beräkningen av skadestånd för prisskillnad Prop. 1988/89:
76<br>
behandlas närmare i 68 och 69 §§.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>23 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra meningen är säljaren till en början inte skyldig att fullgöra köpet om
del föreligger ett hinder för fullgörelsen som han inte kan övervinna.
Bestämmelsen är tillämplig oavsett om varan finns vid köpslutet eller om den
skall tillverkas först därefter. Vad först gäller frågan om vilka
omständigheter som kan utgöra hinder för fullgörelsen, kan alla omständigheter
som rent faktiskt hindrar köpets fullgörande vara av betydelse. Orsaken till
hindret har således i och för sig inte någon betydelse. Ett typiskt exempel på
ett hinder som avses i delta sammanhang är att köpet avser ett unikt föremål
och delta har blivit förstört efter köpslutet eller att det varuparti från
vilket varan enligt avtalet eller annars skulle tas har förstörts. Då
bortfaller säljarens skyldighet all avlämna varan oberoende av vad som är
orsaken till att varan har förstörts; avlämnandet har ju blivit omöjligt. Som
exempel på andra omständigheter vilka kan utgöra hinder för varans avlämnande
kan nämnas export- och importförbud och förbud att saluhålla varor av
ifrågavarande slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alla
motgångar utgör inte hinder för avtalels uppfyllelse. Inträffar det någonting
som inverkar eller kan inverka på säljarens möjligheter att i tid fullgöra
köpet, ingår det i säljarens normala förpliktelser på grund av avtalet att
försöka eliminera dessa omständigheter eller dess konsekvenser för avtalets
uppfyllelse. Om det efter köpslutet visar sig att avta/ef inte kan fullgöras på
det sätt som säljaren tänkt sig, måste säljaren försöka utnyttja alternativa möjligheter
att fullgöra avtalet. Så länge prestationssvårigheterna kan övervinnas genom
all tillgripa andra alternativ som står till buds för att uppfylla avtalet,
föreligger del inte något hinder för fullgörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
sålunda den leverantör som säljaren tänkt anlita för att anskaffa en vara
drabbas av ett hinder som medför att han inte kan leverera varan till säljaren,
utgör detta inte något prestationshinder för säljarens del ifall samma vara kan
erhållas hos andra leverantörer på marknaden. På motsvarande sätt föreligger
det inte något hinder för fullgörelse om det vid tiden för avlämnandet visar
sig omöjligt att få varan transporterad till köparen på det sätt som säljaren
förutsatt, så länge del finns andra möjligheter att genomföra transporten t.
ex. genom att använda andra transportmedel eller utnyttja en annan rutt. Den
senare delen av förevarande bestämmelse kan dock ibland leda till att säljaren
inte är skyldig att fullgöra köpet genom all utnyttja alternativ som i princip
skulle vara tänkbara. Detta är fallet om förhållandet mellan de uppoffringar
som fullgörelsen skulle innebära och det intresse som köparen har av att säljaren
fullgör köpet inte framstår som rimligt. Denna fråga behandlas närmare i det
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
köpets fullgörande kan bli mera kostsamt för säljaren än vad han<br>
beräknat saknar i regel betydelse. Den allmänna utgångspunkten är att<br>
säljaren är skyldig att fullgöra avtalet trots att besväret eller kostnaderna<br>
för detta blir större än han har räknat med. Även i detta fall kan dock den<br>
senare delen av bestämmelsen leda till all kostnaderna för fullgörelse i<br>
vissa fall kan ha betydelse vid bedömningen av säljarens prestalionsskyl-<br>
dighet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som utgör ett hinder för fullgörande måste bedömas i relation till Prop.
1988/89:76 säljarens förpliktelse, dvs. med hänsyn till avtalets innehåll. Om
del sätt på 23 § vilket köpet skall fullgöras har specificerats i avtalet i
syfte att begränsa säljarens åtagande, kan omständigheter till följd av vilka
fullgörelse inte kan ske på detta sätt utgöra ell relevant hinder. Det kan t.
ex. vara avtalat att säljaren skall leverera en bestämd slags vara från en
bestämd källa, exempelvis en viss skörd av säd från säljarens eget jordbruk. Om
då skörden från detta jordbruk förstörs, föreligger ett hinder för att fullgöra
köpet. Däremot skulle motsvarande omständighet inte utgöra ett hinder om
säljarens åtagande vore mera ospecificerat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att de svårigheter som säljaren har drabbats av skall kunna betecknas som
hinder måste de alltså vara av kvalificerat slag. Det är inte tillräckligt att
fullgörelsen försvåras eller blir mer kostsam än säljaren räknat med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om det i och för sig kunde anses ingå i själva begreppet hinder att det är
fråga om omständigheter som inte kan övervinnas, har denna förutsättning
uttryckligen angetts i lagtexten. Också när det har inträffat omständigheter
som hindrar att köpet fullgörs på del sätt som avtalet förutsätter är säljaren
skyldig att försöka övervinna hindret. Vilka åtgärder som kan bli aktuella i
detta syfte beror bl.a. på avtalets innehåll och omständigheterna i det
konkreta fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
säljaren är skyldig att försöka övervinna ett prestationshinder innebär inte
all han utan stöd i avtalet eller särskild överenskommelse med köparen skulle
ha rätt att prestera någonting annat än det som har avtalats eller följer av
handelsbruk etc. Omständigheter som hindrar säljaren att fullgöra köpet på del
satt som avtalet förutsätter inverkar med andra ord inte på köparens rätt att
göra gällande påföljder på grund av att säljaren har ändrat sin prestation på
ett sätt som medför att denna inte är avlalsenlig. I förevarande paragraf tas
inte ställning till frågan huruvida säljaren kan vara skyldig att i stället för
den avtalsenliga prestationen utföra en ändrad prestation, exempelvis genom att
använda ett annat material för varans tillverkning när del har uppstått ett
hinder mot att få fram ett sådant material som angetts i avtalet. Bedömningen
av detta måste bli beroende bl.a. på tolkningen av säljarens åtagande, dvs. på
avtalets innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nu behandlade prestationshindret kompletteras av en annan bestämmelse som
ytterligare begränsar säljarens skyldighet att fullgöra köpet. Säljaren är
inte skyldig att fullgöra köpet, om fullgörelsen skulle förutsätta uppoffringar
som inte är rimliga med hänsyn till det intresse köparen har av att säljaren
fullgör köpet. Denna bestämmelse har en nära anknytning till principen om
säljarens skyldighet att försöka övervinna prestationshinder. Skyldigheten att
fullgöra köpet är inte absolut och ger inte köparen rätt att förutsätta vilka
uppoffringar som helst av säljaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
uppoffringar som avses i bestämmelsen kan vara av fysisk eller<br>
ekonomisk art. Bedömningen av huruvida säljarens skyldighet att fullgöra<br>
köpet består trots de svårigheter som har uppkommit skall bygga på en<br>
intresseavvägning där man jämför de insatser som köpets fullgörande<br>
skulle kräva av säljaren med det intresse som köparen har av att säljaren</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>100</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fullgör köpet.
Bestämmelsen tar sikte på fall där avtalsbalansen har rub- Prop. 1988/89:76
bals efter köpet till följd av ändrade förhållanden. Även 36 § avtalslagen är
23 § tillämplig på köpeavtal och medger en justering av avtalets innehåll både
på grund av förhållanden som förelåg vid avtalsslutet och på grund av
efterföljande omständigheter. I den situation som det här är fråga om utgör
emellertid köplagens bestämmelse en precisering av ramen för bedömningen och
något utrymme för att vid sidan härav tillämpa 36 § avtalslagen finns därför
knappast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Orsaken
till att uppfyllelsen har blivit mer betungande för säljaren är i princip ulan
betydelse för intresseavvägningen. Del avgörande är vilket missförhållande som
föreligger mellan säljarens prestation och köparens intresse av fullgörelse.
Avvägningen måste bli beroende av omständigheterna i del enskilda fallet, bl.
a. vilket slags vara avtalet gäller. Vid köp av konjunkturkänsliga varor eller
där säljaren medvetet har tagit en risk beträffande förhållandenas utveckling
bör t. ex. en tillämpning av bestämmelsen komma i fråga endast i extrema fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
allmän förändring i prisnivån skapar i regel inte ett sådant missförhållande
som förutsätts i bestämmelsen. Köparens intresse av köpet förändras då normalt
i samma utsträckning som förändring sker i den insats som säljaren måste göra
för att kunna fullgöra köpet. En inhemsk devalvering berör t. ex. hela
importseklorn och medför således att det intresse, som en köpare av importvaror
har av att köpet fullgörs vid avtal som har ingåtts till ell fast pris före
devalveringen, i allmänhet förstärks i motsvarande mån som devalveringen ökar
bördan för säljaren/importören, som blir tvungen att själv betala för varan
enligt de nya valutakurserna. Ett missförhållande mellan säljarens prestation
och köparens intresse kan däremot ibland uppstå när köpet gäller en vara som
säljaren skall importera och det sker en oväntad och mycket drastisk ändring i
växelkursen för säljarens kontraktsvaluta, medan köparens behov av varan utan
större olägenhet kan tillgodoses med en vara vars anskaffande inte berörs av </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kursändringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
bedömningen av köparens intresse av fullgörelse skall man bl. a. ta hänsyn lill
köparens möjligheter att få motsvarande prestation på annat håll; det är
köparens intresse av att säljaren presterar som är av betydelse. Ifall del är
jämförelsevis lätt för köparen att skaffa motsvarande vara på annat sätt till
ett pris på samma nivå som det avtalade priset, finns det i allmänhet inte lika
stor anledning att tvinga säljaren att stå fast vid köpet som när det är
viktigt för köparen att just säljaren fullgör köpet. Exempel på det sistnämnda
är att köparen på gmnd av säljarens ställning på marknaden eller på grund av
att säljarens varor har någon unik egenskap inte alls eller endast med
betydande svårigheter kan skaffa en motsvarande produkt på annat håll.
Bedömningen kan därför bli varierande bl. a. beroende på huruvida köpet avser
ett individuellt föremål eller leverans av standardvaror som är allmänt
tillgängliga på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
redan har berörts i det föregående innebär det förhållandet att<br>
säljaren blir befriad från skyldighet att fullgöra köpet på gmnd av att<br>
fullgörelsen skulle förutsätta uppoffringar som inte är rimliga med hänsyn<br>
till köparens intresse av att säljaren fullgör köpet inte nödvändigtvis att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>101</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>säljaren också blir
befriad från skadeståndsskyldighet (se specialmotive- Prop. 1988/89:76<br>
ringen lill 27 §).</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Befrielse
från skyldighet att fullgöra köpet gäller i allmänhet bara så länge hindret
eller missförhållandet varar. När befrielsegmnden upphör får köparen kräva att
säljaren fullgör köpet. En fömtsättning härför är emellertid att
befrielsegrunden upphör inom en rimlig tid. Har det gått en längre tid, bör
säljaren inte vara skyldig att fullgöra köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vilken
tid som i detta sammanhang kan vara rimlig beror bl. a. på den ifrågavarande
prestationen. Vid bedömningen bör också i detta avseende beaktas hur starkt
intresse köparen har av att säljaren fullgör avtalet. Ju starkare intresset är,
desto längre tid bör anses rimlig. Det bör framhållas att den rimliga tid som
avses i stadgandet kan vara betydligt längre än t. ex. den s.käliga tid som
avses i bestämmelserna om exempelvis reklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen efter det att dröjsmål har inträffat på säljarens sida förhåller sig
passiv under en efter omständighetema orimligt lång tid, går han miste om
rätten att kräva fullgörelse och blir i stället hänvisad till
häv-ningspåföljden och möjligtvis skadeståndskrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
lid som avses i bestämmelsen kan variera betydligt beroende på omständigheterna
i det konkreta fallet, bl. a. på vad slags vara köpet gäller samt på säljarens
beteende efter det att dröjsmålet har inträffat. Om säljaren har låtit köparen
förstå att han fortfarande avser att fullgöra köpet, kan detta ge köparen
befogad anledning att först vänta på säljarens åtgärder utan att framställa
någon uppmaning till fullgörelse. Däremot måste man förutsätta en snabbare
reaktion från köparens sida, ifall omständigheterna tyder på att säljaren inte
kommer att fullgöra köpet utan påminnelse eller uppmaning. Typiskt sett avses i
föreliggande stadgande en längre tid än i 29 §, som gäller den tid inom vilken
köparen måste lämna meddelande om hävning i det fallet att varan har avlämnats
men detta har skett för sent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>24 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågar
säljaren om köparen trots dröjsmålet godtar avlämnande inom en viss tid eller
meddelar säljaren att han kommer att fullgöra köpet inom en viss tid och svarar
köparen inte inom skälig tid efter det att han har fått frågan eller
meddelandet, får köparen inte häva köpet om säljaren fullgör det inom den tid
som han har angett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
26 § i arbetsgruppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1905 års lag finns i 26 § en bestämmelse med liknande innehåll som i
förevarande paragraf</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
gäller den situationen att säljaren, när dröjsmål har inträffat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
kommer att inträffa, föreslår en ny tid för köpets fullgörande. Om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>säljaren
frågar köparen humvida denne trots dröjsmålet godtar att varan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avlämnas
inom en viss tid som säljaren anger, skall köparen svara på</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>102</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>säljarens
fråga inom skälig tid efter det att han fått frågan. Gör han inte det Prop.
1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>får säljaren avlämna varan
inom den tid han angett. Som framgår av 25 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lagtexten
innebär detta att köparen inte får häva köpet, om avlämnande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sker inom den angivna
tiden. Motsvarande gäller om säljaren i stället för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en förfrågan meddelar
köparen att han kommer att avlämna varan inom</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en viss tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
kan bli tillämplig också när köparen har förelagt säljaren en tilläggstid (se
25 § andra stycket). Om köparen har meddelat säljaren att tilläggsfristen utgår
den sista mars men säljaren bemöter detta genom att meddela att han kan avlämna
varan den 15 april eller frågar huruvida köparen kan godta denna längre frist,
bör i allmänhet säljarens fråga tillmätas den verkan som framgår av föreliggande
paragraf om inte köparen meddelar säljaren att han motsätter sig säljarens
förslag. Om däremot köparen redan i samband med att han förelade en tilläggstid
har gjort klart att avlämnande efter tilläggstiden är uteslutet, har säljaren
inte längre möjlighet att få fristen förlängd genom en förfrågan eller ett
meddelande, vilket skulle tvinga köparen att ännu en gång svara och framhålla
att han håller fast vid den tilläggstid som han själv förelagt. Under sådana
omständigheter kan säljarens fråga eller meddelande således inte tillmätas den
verkan som framgår av bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
bestämmelsen förutsätts att säljaren i sin förfrågan eller i sitt meddelande
har angett en bestämd tidpunkt eller frist för fullgörelsen. Det är således
inte tillräckligt att säljaren har lämnat ett opreciserat meddelande om att han
trots dröjsmålet avser alt leverera varan eller på ett ospecificerat sätt
frågar köparen om denne ännu vill ta emot varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
förlorar rätten att häva köpet om han inte reagerar på säljarens fråga eller
meddelande som avses i paragrafen inom en skälig tid och varan avlämnas inom
den tid som säljaren har angett. Vad som är en skälig tid beror även i detta
sammanhang på omständigheterna i det enskilda fallet samt på den tid som
säljaren har angett. I regel kan man kräva en relativt snabb reaktion av
köparen i dessa situationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hävning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>25 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
får häva köpet pä grund av säljarens dröjsmål, om avtalsbrottet är av väsentlig
betydelse för köparen och säljaren insåg eller borde ha insett detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
köparen förelagt säljaren en bestämd tilläggstid för varans avlämnande och är
den inte oskäligt kort, får köparen även häva köpet om varan inte avlämnas inom
tilläggstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medan
tilläggstiden löper får köparen häva köpet endast om säljaren meddelar att han
inte kommer att fullgöra köpet inom denna tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
27 § i arbetsgruppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
gäller köparens rätt att häva köpet på gmnd av säljarens<br>
dröjsmål. I 1905 års lag regleras motsvarande fråga i 21 §. Bestämmelser<br>
om tilläggstid saknas i 1905 års lag.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förstastycket</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:65.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
första stycket får köparen häva köpet om säljarens avtalsbrott är 25 § av
väsentlig betydelse för köparen och säljaren insåg eller borde ha insett detta.
Bedömningen av dröjsmålets väsentlighet skall alltså ske ur köparens synpunkt.
Det avgörande är om leverans vid en fastställd tid har stor betydelse för
köparen, medan det inte spelar någon roll om det för säljaren är mer eller
mindre betungande att iaktta liden. Det är dock inte köparens subjektiva
uppfattning som är av betydelse vid bedömningen av om väsentlighetskravet är
uppfyllt. Det avgörande är om dröjsmålet objektivt sett kan anses vara av
väsentlig betydelse för honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
många köp, t. ex. av maskiner som skall användas i köparens rörelse, är tidsfaktorn
inte alltid så viktig. I andra fall, t. ex. inom handeln med råvaror och
värdepapper där priset på varan kan variera kraftigt från dag till dag eller
till och med från timme till timme, kan även mycket kortvariga dröjsmål vara
av väsentlig betydelse för köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att köparen skall ha rätt att häva köpet med hänvisning till säljarens dröjsmål
är det inte tillräckligt att avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för honom.
Det krävs ytterligare en viss subjektiv täckning härför hos säljaren. Denne skall
ha insett eller bort inse att dröjsmålet var av väsentlig betydelse för
köparen. Om sålunda i fråga om leverans av ett visst slags vara ett kortvarigt
dröjsmål allmänt sett inte anses vara väsentligt för köparen men det på gmnd av
särskilda förhållanden hos den aktuelle köparen är av stor betydelse alt
leveranstiden hålls, har denne inte rätt att häva köpet med mindre säljaren
insåg vilken betydelse det hade för köparen att köpet fullgjordes i rätt tid
eller säljaren på gmnd av omständigheterna borde ha insett det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hävningsrätten
är oberoende av om säljaren varit vållande eller inte. Att säljaren hade en i
och för sig fullgod ursäkt för förseningen inverkar alltså inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
säljaren avlämnar varan för sent och den dessutom visar sig vara behäftad med fel,
är det ofta skäl att beakta den sammanlagda betydelsen av säljarens avtalsbrott
vid bedömningen av om fömtsättningar föreligger för köparen att häva köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra stycket får köpet även hävas om köparen har förelagt säljaren en bestämd
tilläggstid för varans avlämnande som inte är oskäligt kort men avlämnande inte
sker inom tilläggstiden. Denna regel innebär att hävningsförfarandet uppdelas i
två etapper. I den första utsätter köparen en frist, i den andra häver han på
gmnd av att fristen har gått ut utan att avlämnande har skett. När en
tilläggstid har förelagts krävs inte någon ytterligare utredning om dröjsmålets
väsentlighet. Å andra sidan får köparen, frånsett den situation som regleras i
tredje stycket, inte häva köpet under åberopande av väsentligt dröjsmål så
länge tilläggstiden löper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lagtexten används uttrycket "bestämd tilläggstid". Det skall alltså
vara<br>
fråga om en tämligen exakt tidsangivelse. Om köparen uppmanar säljaren<br>
att fullgöra köpet "snart" e. d., är tidsangivelsen alltför vag för
att kunna<br>
betraktas som en tilläggstid i här avsedd mening. Detta innebär dock inte</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>104</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att ett sådant meddelande
skulle sakna all betydelse. Även uppmaningar Prop. 1988/89: 76 där någon
bestämd tid inte anges kan vara relevanta vid bedömningen av 25 §
dröjsmålets väsentlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
en tilläggstid föreläggs, bör det dessutom framgå att den utsatta liden innebär
en definitiv frist för fullgörelse. Om köparen bara uttrycker en mera obestämd
önskan om all få varan under nästa vecka, kan han inte anses ha förelagt
tilläggstid som avses i föreliggande stycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tilläggstid
kan i allmänhet föreläggas först när säljaren redan har kommit i dröjsmål. Om
det emellertid redan före tidpunkten för fullgörelsen framgår antingen av ett
meddelande från säljaren eller av omständigheterna i övrigt att dröjsmål
kommer att inträffa, är det inte uteslutet att förelägga en tilläggstid redan i
detta skede.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tilläggstiden
får inte vara oskäligt kort. Vad delta närmare innebär måste avgöras med hänsyn
till omständighetema i det enskilda fallet. Omständigheter av betydelse för den
bedömningen är bl.a. vilket slags vara det är fråga om, vilka som är parter i
köpet samt köparens behov av varan. Om varan är utsatt för snabba
prisförändringar, kan tilläggstiden vara myckel kort. Vid andra varor kan
fristen böra vara längre. Bedömningen av att fristen inte är oskäligt kort kan
däremot inte utgå från alt säljaren skall ha rådmm efter det att han har
mottagit köparens krav för att vidta åtgärder för leverans och genomföra denna
inom fristen. Liksom vid väsentlighetsbedömningen skall man nämligen utgå från
köparens situation, inte från säljarens. Kravet på en skälig tid innebär att
ett dröjsmål som är oväsentligt för köparen inte kan göras till hävningsgmnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
har nämnts i det föregående krävs det inte någon ytterligare utredning om
dröjsmålets väsentlighet när en tilläggstid har förelagts. Det kan dock bli
nödvändigt att bedöma om den tilläggstid som köparen har föreslagit är oskäligt
kort ifall säljaren gör gällande detta. Utgångspunkten är att köparen har rätt
att häva köpet efter tilläggstiden om varan inte dessförinnan har avlämnats. Om
säljaren anser att den tilläggstid som köparen har förelagt är oskäligt kort,
ankommer det på säljaren att meddela köparen delta. Gör han inte delta äger
köparen i princip häva köpet om varan inte avlämnas inom tilläggstiden. Skulle
säljaren meddela köparen att han anser att tilläggstiden är oskäligt kort och
att varan inte kommer att avlämnas inom tilläggstiden, blir köparens
hävningsrätt betingad av alt han kan motivera fristens längd eller visa att
dröjsmålet utgör ett avtalsbrott av väsentlig betydelse för honom och att
säljaren insåg eller borde ha insett detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
säljaren meddelar köparen att varan inte kommer att avlämnas inom förelagd
tilläggstid men kombinerar meddelandet med ett förslag om en ny längre
leveranstid, kan 24 § bli tillämplig. Som berörts i specialmotiveringen till
den paragrafen kan köparen då vara skyldig att svara på säljarens meddelande,
ifall han inte vill godta leverans efter utgången av den frist som han själv
har förelagt. I ett sådant fall kan köparens passivitet med andra ord leda till
alt han inte får häva köpet, om varan avlämnas inom den tid som framgår av
säljarens meddelande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
köparen har förelagt säljaren en tilläggstid innebär inte att han är<br>
tvungen att häva köpet om varan inte avlämnas under tilläggstiden. Köpa-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>105</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ren
kan t. ex. kräva fullgörelse i stället, om han i övrigt är berättigad till
Prop. 1988/89:76<br>
del.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ovan anförts är utgångspunkten att köparen inte får häva köpet med hänvisning
till ett sådant väsentligt dröjsmål som avses i första stycket så länge
tilläggsfristen löper. Om emellertid säljaren under tilläggstiden meddelar
köparen att han inte kommer att fullgöra köpet, finns det inte anledning att
tvinga köparen att vänta med hävningen tills tilläggstiden har löpt ut.
Motsvarande gäller om säljarens meddelande alt han inte kommer att fullgöra
köpet är föranlett av alt han anser att tilläggstiden är oskäligt kort. Om
köparen då inte vill förlänga tilläggstiden saknas det anledning att tvinga
honom att vänta med hävning tills den förelagda tilläggstiden har löpt ut.
Huruvida köparen i sådant fall har hävningsrätt beror, som förut nämnts, på om
han kan motivera fristens längd eller visa att dröjsmålet är sådant som avses i
första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
specialmotiveringen till andra stycket har framhållits att köparens passivitet
i en situation, där säljaren meddelar att han inte kommer att fullgöra köpet inom
tilläggstiden men föreslår en längre frist än vad köparen har förelagt, kan
leda till alt köparen inte får häva köpet om varan avlämnas inom den tid som
framgår av säljarens meddelande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det under tilläggstiden kommer fram omständigheter som gör det klart all varan
inte kommer att avlämnas inom tilläggstiden, kan köparen ha rätt att häva köpet
före tilläggstidens utgång med stöd av 62 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>26
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avser
köpet en vara som skall tillverkas eller skaffas särskilt för köparen efter
dennes anvisningar eller önskemål och kan säljaren inte utan väsentlig förlust
tillgodogöra sig varan på annat sätt, får köparen häva köpet på grund av
säljarens dröjsmål endast om hans syfte med köpet är väsentligen förfelat genom
dröjsmålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(jfr
28 § i arbetsgruppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innehåller regler som begränsar köparens rätt att häva köpet på grund av
säljarens dröjsmål, när köpet avser en vara som skall tillverkas eller skaffas
särskilt för köparen efter dennes anvisningar eller önskemål. Om säljaren inte
utan väsentlig förlust kan tillgodogöra sig varan på annat sätt, får köparen
häva köpet på grund av säljarens dröjsmål endast om hans syfte med köpet är
väsentligen förfelat genom dröjsmålet. Liknande bestämmelser saknas i 1905 års
lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
varan skall tillverkas särskilt enligt köparens specifikationer eller skaffas
särskilt på köparens begäran för att tillgodose hans särskilda behov, innebär
detta ofta all säljaren inte har möjlighet att på rimliga villkor sälja varan
till någon annan än just denne köpare. Å andra sidan har köparen i sådana fall
inte lika stort behov av att kunna häva köpet på grund av säljarens dröjsmål
eftersom han i regel inte snabbt kan få tag på någon motsvarande vara på annat
håll. Med hänsyn till säljarens intressen är del</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>därför rimligt att ställa
högre krav på dröjsmålets betydelse för köparen än Prop. 1988/89: 76<br>
vad de allmänna hävningsfömtsättningarna i 25 § innebär.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>26 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
uttrycket "vara som skall tillverkas eller skaffas särskilt för köparen
efter dennes anvisningar eller önskemål" avses exempelvis en maskin som
skall tillverkas speciellt för köparens räkning eller en växt av ovanligt slag
som på köparens begäran skall importeras från utlandet. Att en vara skall
tillverkas särskilt förutsätter att den är "unik" i den meningen att
den i ett eller flera avseenden avviker från standardvaror av motsvarande
kategori (om sådana finns), liksom att varans speciella beskaffenhet rör dess
konstruktion eller väsentliga egenskaper i övrigt. Enbart den omständigheten
att köparen har beställt en maskin i ett visst utförande som ingår i fabrikantens
sortiment men som inte tillhandahålls av säljaren annat än på särskild
beställning bör således i regel inte föranleda att föreliggande bestämmelse
blir tillämplig. Inte heller den omständigheten alt en standardvara skall
färdigställas efter köparens beställning bör tillmätas sådan betydelse. Sålunda
bör inte exempelvis köp av en heltäckande matta som skall tillskäras efter
köparens önskemål för att passa dennes kontor omfattas av de strängare hävningsförutsättningar
som förevarande paragraf uppställer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
förutsätter att säljaren inte utan väsentlig föriusl skall kunna tillgodogöra
sig varan på annat sätt. Förutsättningen kan inte anses uppfylld om säljaren
varken har lagt ned arbete eller kostnader som blir onyttiga vid en hävning.
Situationen kan exempelvis vara den alt säljaren ännu inte har påbörjat
tillverkningen av varan eller, om varan skall skaffas särskilt för köparen,
ännu inte har ingått ett bindande avtal om leverans med tredje man.
Förutsättningen är inte heller uppfylld enbart därför att säljaren nödgas
avbryta ett pågående arbete med verkan att nedlagda kostnader blir onyttiga
eller därför alt han saknar möjlighet att avyttra en färdigtillverkad vara för
det avtalade priset. Endast om säljaren skulle komma att lida en väsentlig
förlust, exempelvis genom att han måste sälja varan till "skrotpris",
äger han göra gällande den inskränkning i hävningsrätten som föreliggande
paragraf innehåller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Begränsningen
i hävningsrätten innebär att köparen får häva köpet på grund av säljarens
dröjsmål endast om hans syfte med köpet är väsentligen förfelat genom
dröjsmålet. Om köparen har beställt en vara för att användas vid ett speciellt
tillfälle, exempelvis vid invigning av en ny fabrik, och den uteblivna
leveransen medför alt varan blir ulan nytta för honom, äger köparen således
häva köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
huruvida syftet med köpet är väsentligen förfelat genom dröjs<br>
målet skall i princip bedömas utifrån köparens synpunkt. Härvid bör<br>
hänsyn dock inte tas till ett mer speciellt syfte med köpet, vilket inte varit<br>
synbart för säljaren. Köparen bör således inte ha rätt att häva avtalet, om<br>
säljaren varken insett eller bort inse ett speciellt syfte med köpet. Det har<br>
inte ansetts nödvändigt att låta delta komma till särskilt uttryck i lagtex<br>
ten. Principen överensstämmer nämligen med vad som allmänt gäller för<br>
hävning enligt 25 § och den förevarande paragrafen innebär en skärpning<br>
av hävningsförulsältningarna i förhållande till den nyssnämnda paragra<br>
fen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skadestånd</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89: 76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>27
§</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>"S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
har rätt till ersättning för den skada han lider genom säljarens dröjsmål, om
inte säljaren visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför hans kontroll
som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid köpet och vars följder
han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beror
dröjsmålet på någon som säljaren har anlitat för att heh eller delvis fullgöra
köpet, är säljaren fri från skadeståndsskyldighet endast om också den som han
har anlitat skulle vara fri enligt första stycket. Detsamma gäller om
dröjsmålet beror på en leverantör som säljaren har anlitat eller någon annan i
tidigare säljled.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
första och andra styckena ersätts inte sådan indirekt förlust som avses i 67 §
andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
har alltid rätt till ersättning, om dröjsmålet eller föriusten beror på
försummelse på säljarens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
29 § i arbetsgruppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
gäller säljarens skadeståndsskyldighet på grund av dröjsmål. Den reglerar
förutsättningarna för skyldigheten att betala skadestånd. Paragrafen bygger som
huvudregel på ett s. k. kontrollansvar. Delta regleras i första och andra
styckena. Tredje stycket knyter an till reglerna i 67 § om skadeståndels
omfattning vilka gör en uppdelning mellan direkta och indirekta skador. Av
tredje stycket i förevarande paragraf framgår att kontrollansvarel endast
gäller direkta skador. För att köparen skall vara berättigad till ersättning
för indirekt skada krävs försummelse på säljarens sida. Detta följer av fjärde
stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
1905 års lag regleras säljarens skadeståndsskyldighet på gmnd av säljarens
dröjsmål i 23 och 24 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket gäller rätten till ersättning för direkta skador (jfr 67 §).
Huvudregeln är all köparen har rätt till ersättning för den skada han lider
genom säljarens dröjsmål. För att säljaren skall undgå skadeståndsskyldighet
krävs enligt första stycket att fyra förutsättningar föreligger. För det första
skall det föreligga ett hinder för avlalsenlig uppfyllelse. För det andra skall
hindret ligga utanför säljarens kontroll. För det tredje skall hindret vara
sådant alt köparen inte skäligen kunde förväntas ha räknat med det vid köpet.
Och för det fjärde skall säljaren inte skäligen ha kunnat undvika eller
övervinna hindret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all säljaren skall undgå skadeståndsskyldighet måste samtliga fyra
förutsättningar vara uppfyllda. Säljaren har bevisbördan för att så är fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
första förutsättningen innebär alltså att dröjsmålet beror på om<br>
ständigheter som utgör hinder för fullgörelse i rätt tid. Det är inte tillräck<br>
ligt att fullgörelsen försvåras eller blir mer kostsam än säljaren räknat med.<br>
Däremot krävs det inte att det föreligger en s. k. objektiv omöjlighet, dvs.<br>
att fullgörelse i rätt tid är utesluten inte bara för säljaren utan också för<br>
varje annan person. Inte heller är det en helt nödvändig förutsättning att<br>
fullgörelsen är absolut omöjlig för säljaren. Det kan föreligga sådana</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>108</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>extraordinärt betungande
omständigheter att de enligt en objektiv bedöm- Prop. 1988/89: 76 ning rent
faktiskt måste anses utgöra hinder. De övriga fömtsättningar för 27 §
befrielse från skadeståndsskyldighet vilka behandlas nedan innebär å andra
sidan att endast vissa typer av hinder med framgång kan åberopas för att undgå
skadeståndsskyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
hinder för fullgörande kan ha olika orsaker. En naturkatastrof kan t. ex.
medföra hinder för transporter eller förorsaka elavbrott som leder till
produktionsstopp. En olyckshändelse, såsom en eldsvåda eller explosion, eller
en strejk kan likaså hindra säljarens verksamhet. Även en åtgärd av en
myndighet kan utgöra hinder för fullgörelsen, t. ex. om det är fråga om export-
eller importförbud som gäller ifrågavarande varor eller en råvara som behövs
för att tillverka den beställda varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Händelser
av nu nämnt slag utgör dock inte i och för sig befrielsegmnder. De kan befria
säljaren från skadeståndsskyldighet endast under fömtsättning att de faktiskt
hindrar säljaren att fullgöra köpet. En strejk eller en eldsvåda kan t. ex.
beröra endast en del av säljarens tillverkningsprocess eller övriga verksamhet
och drabba fullgörelsen av olika köp på olika sätt beroende på hur stort lager
av färdiga produkter som finns hos säljaren osv. På motsvarande sätt utgör t.
ex. ett importförbud hinder för avtalets fullgörande endast ifall en vara av
ifrågavarande slag inte kan erhållas på den inhemska marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
kan i regel inte med framgång åberopa omständigheter av ekonomisk natur. Den
allmänna utgångspunkten är att säljaren är skyldig att fullgöra avtalet trots
att kostnaderna för detta blir större än han har räknat med. Inte ens det
förhållandel alt säljaren enligt 23 § antas bli fri från skyldigheten att
fullgöra köpet på gmnd av att fullgörelsen skulle förutsätta uppoffringar som
är orimliga med hänsyn till det intresse köparen har av fullgörelsen innebär
nödvändigtvis att säljaren också blir befriad från skadeståndsskyldigheten. A
andra sidan är prestationshinder i grunden ofta av ekonomisk art. I många fall
är det inte fråga om alt avtalels fullgörande skulle ha blivit helt omöjligt
utan om att kostnadema för alt övervinna den inträffade händelsen eller dess
inverkan klart skulle överstiga gränsen för vad som objektivt sett kan anses
vara en tänkbar insats vid ett köp av ifrågavarande slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
avgörande är därför inte så mycket själva orsaken till att säljaren inte kan
fullgöra avtalet i tid — förutsatt att orsaken är sådan att den uppfyller de
övriga kriterier vilka anges i bestämmelsen — som de inträffade
omständigheternas inverkan på säljarens rent faktiska möjligheter all fullgöra
köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det är fråga om dröjsmål får lidsfaktorn stor betydelse även för<br>
frågan om vad som kan utgöra hinder för rättidig fullgörelse av avtalet.<br>
Tidsaspekten innebär att inverkan av händelser som drabbar säljarens<br>
förberedelser för fullgörelsen i många fall beror på i vilket skede händelsen<br>
inträffar. Om köpet avser en standardvara och det exemplar eller parti<br>
som säljaren avsänt till köparen förstörs genom en olyckshändelse som<br>
inträffar under varans transport till platsen för avlämnandet, kan detta<br>
innebära att säljaren inte har möjlighet att i tid få fram en ny vara för att<br>
ersätta det förstörda exemplaret eller partiet. Olycksfallet utgör då ett</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hinder för fullgörelsen
under den tid som är nödvändig för att få fram en Prop. 1988/89:76 ny leverans.
En olyckshändelse som inträffar i ett tidigare skede och 27 § förstör det
exemplar som säljaren tänkt avlämna till köparen utgör däremot inte något
hinder för rättidig fullgörelse, om säljaren har flera exemplar av samma vara
i lager eller i övrigt har möjlighet att i tid skaffa fram en ny vara för
leverans till köparen. Men om säljaren inte har tillgång till ytterligare
exemplar av varan föreligger det ett hinder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som kan utgöra prestalionshinder beror även på avtalets innehåll. Om köpet
avser en vara som skall levereras från ett visst parti och hela partiet
förstörs genom en olyckshändelse, föreligger det ett hinder för att fullgöra
köpet. Del kan exempelvis röra sig om köp av en viss mängd potatis från
säljarens egen skörd eller köp av olja från ett bestämt fartyg. Om köpet
däremot avser en viss mängd varor av bestämd art, t. ex. förstklassig potatis
eller en viss typ av olja, utan att säljarens åtagande enligt avtalet
begränsats till en viss leveranskälla, utgör förstörelsen av del parti från
vilket säljaren tänkt fullgöra köpet inte något hinder för fullgörelsen, så
länge en avlalsenlig vara kan erhållas från annat håll. På motsvarande sätt
föreligger det ett hinder för varans avlämnande, om köpet avser ett
individuellt föremål med unika egenskaper och delta förstörs före avlämnandet.
Däremot föreligger det inte något hinder ifall köpet avser en massproducerad
standardvara som säljaren har tillgång i flera exemplar och del exemplar som
säljaren har tänkt avlämna till köparen förstörs innan avlämnandet skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ju
mera begränsat och specificerat säljarens åtagande är, desto större är risken
för att någon oberäknelig händelse får den effekten att fullgörelsen inte kan
ske, eftersom de kvarstående möjligheterna till fullgörelsen då är mera
begränsade. Ju mera öppet och vidsträckt säljarens leveransåtagande är, desto
flera alternativa möjligheter till fullgörelse finns det och desto mera
omfattande händelser måste inträffa, innan ell hinder för fullgörelsen kan
anses föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andra förutsättningen för befrielse från skadeståndsskyldighet är att
dröjsmålet beror på ett hinder som ligger utanför säljarens kontroll. Detta
innebär att omständigheter som kan hänföras till säljarens egen kontrollsfär
alltid medför skadeståndsansvar för honom, även om sådana omständigheter kan
utgöra ett hinder mot att avtalet fullgörs i rätt tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
bedömning som krävs för att avgöra huruvida ett prestationshinder ligger
utanför säljarens kontroll skiljer sig från en culpabedömning bl. a. genom att
skadeståndsskyldighet alltid inträder när orsaken till hindret kan hänföras
till säljarens kontrollsfär. Det är tillräckligt att hindret beror på
omständigheter som i princip är kontrollerbara för säljaren. Däremot är det
utan betydelse huruvida säljarens handlande i något avseende är att betrakta
som klandervärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innanför
säljarens konlrollsfär ligger typiskt sätt omständigheter som<br>
kan hänföras till säljarens anställda. Situationer där det föreligger en<br>
arbetskonflikt kan dock utgöra ett undantag. Om en konflikt i anslutning<br>
lill allmänna kollektivavtalsförhandlingar leder till en strejk och detta<br>
medför ett prestationshinder för säljaren, är del fråga om arbetstagarnas<br>
självständiga handlande som i allmänhet inte kan anses ligga inom ramen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>110</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
säljarens kontroll. Bedömningen kan däremot bli en annan ifall det är Prop.
1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fråga
om en strejk som utlösts t. ex. på gmnd av att säljaren klart bmlit 27 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mot
bestämmelser i gällande lag eller kollektivavtal, I detta senare fall får</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>det
anses röra sig om ett förhållande som säljaren i princip har kontroll</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
svarar också för utomstående medhjälpare i den mån deras handlande och
konsekvenserna av detta kan anses vara i princip kontrollerbart för säljaren
(se även andra stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhållanden
som direkt eller indirekt kan hänföras till säljarens egna åtgärder eller hans
eget handlande ligger inom hans kontrollsfär. 1 denna ingår alltså
omständigheter som kan kontrolleras eller påverkas genom planeringen,
organisationen, styrningen eller övervakningen av den egna verksamheten.
Säljaren är därför alltid ansvarig när orsakerna lill avtalsbrottet har
samband med det sätt på vilket hans verksamhet drivs. Ansvaret omfattar
således avtalsbrott som är att hänföra till företagets interna förhållanden,
oberoende av vad avtalsbrottet konkret beror på. Orsaken kan t. ex. ligga i
bristande omsorg eller planering i fråga om fullgörelsen av det enskilda
avtalet eller mera allmänt i företagets organisation, administration, resurser
eller effektivitet. Att säljaren är ansvarig för del sätt på vilket
verksamheten drivs innebär också all han är ansvarig för det sätt på vilket han
väljer att göra de dispositioner med utomstående som behövs för att driva
verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en befrielsegmnd kan säljaren inte åberopa ett prestationshinder som beror på
att hans beräkningar av produktionskapaciteten slår fel eller att det
förekommer tekniska stömingar i tillverkningsmaskineriet som gör att
produktionen minskar. Också rena olyckshändelser, t. ex. en brand, omfattas av
ansvaret om inte orsakerna ligger utanför det som säljaren kan kontrollera.
Beror en brand på kortslutning i det elektriska systemet ligger det i princip
innanför säljarens kontrollsfär. Situationen blir däremot en annan om en
pyroman har varit framme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
det uppstår råvarubrist och produktionen därför inte kan hållas på en
tillräckligt hög nivå kan inte åberopas som en befrielsegmnd, om bristen på
råvaror beror t. ex. på att säljaren har gjort sig för beroende av en bestämd
råvamleverantör. Säljaren kan inte heller bli befriad från skadeståndsansvar,
om del visar sig att de leveranser som han har beställt från tidigare
distributionsled inte räcker till för att fullgöra alla de avtal som han har
ingått eller om den som skall utföra service och reparationer på säljarens
produktionsanläggning bryter sitt åtagande med följd alt anläggningen inte
fungerar. Produktionsstörningar som beror på utifrån kommande orsaker, t. ex.
en översvämning som stoppar transporterna av råvaror eller ett allmänt
importförbud för ett visst ämne som gör att köpet inte kan genomföras, kan
däremot utgöra en befrielsegmnd eftersom det då är fråga om ett förhållande som
ligger utanför säljarens kontrollsfär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
säljarens kontrollsfär hör hans egna ekonomiska förhållanden. Om<br>
säljaren råkar i dröjsmål därför att han inte kan finansiera de leveranser<br>
från tredje man vilka behövs för att han skall kunna fullgöra köpet, kan<br>
säljaren inte undgå skadeståndsansvar. Om säljarens förberedelser för<br>
fullgörelse däremot hindras till följd av en strejk bland bankpersonal som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>i 11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>medför avbrott i
betalnings- och finansieringsrörelsen, kan detta utgöra en Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>befrielsegrund, eftersom
orsaken till hindret ligger utanför säljarens kon- 27 §</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>troll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
tredje fömtsättningen för befrielse från skadeståndsskyldighet är att hindret
är sådant att säljaren inte skäligen kunde förväntas ha räknat med del vid
köpslutet. Om en export- eller importbegränsning eller en strejk som kan drabba
fullgörelsen av köpet kunde förutses redan då avtalet ingicks, kan en sådan
händelse inte åberopas som grund för befrielse från skadeståndsskyldighet.
Fömtsebara prestationssvårigheter bör, också om de ligger utanför säljarens
kontroll, beaktas vid avtalets utformning, exempelvis genom att säljaren
förbehåller sig en längre leveranstid som ger möjlighet att undgå
konsekvenserna av ett temporärt hinder som väntas inträffa före tiden för
avlämnandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vilka
händelser som bör tas i beräkning redan vid köpslutet är givetvis i hög grad
beroende av de föreliggande omständigheterna. Det kan finnas risker som är ofta
förekommande och typiska för den aktuella verksamheten så all säljaren
regelmässigt bör räkna med dem, medan mera ovanliga och avlägsna händelser bör
beaktas endast om det kan anses föreligga en aktuell risk för att en sådan
händelse kommer att inträffa och medföra prestationshinder. Som exempel på en
typisk risk vilken säljaren bör beakta kan nämnas den situationen att
möjlighetema att fullgöra ett avtal av ett visst slag är beroende av
väderleksförhållandena. Säljaren bör då räkna med förekomsten av olämpligt
väder och beakta delta vid avtalets utformning, t. ex. genom alt förbehålla sig
en tillräckligt lång leveranstid som lämnar skäligt utrymme även för väderlekshinder.
Exceptionellt dåliga väderleksförhållanden kan däremot tänkas utgöra ett
hinder som säljaren inte skäligen kan förväntas räkna med och som således kan
medföra befrielse från skadeståndsansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lagtexten hänvisas till ett hinder som säljaren inte skäligen kunde förväntas
ha räknat med vid köpslutet. Det kan emellertid hända att ett prestationshinder
— som inte kunde förutses vid den tidpunkt då avtalet ingicks — kunde fömtses
senare men före tidpunkten för avlämnandet. Också då måste säljaren inrätta sig
efter vad som kan antas hända. Detta krav ingår i den fjärde fömtsättningen för
befrielse från skadeståndsskyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
fjärde förutsättning är att säljaren inte skäligen kunde ha undvikit eller
övervunnit hindrets följder. Ett prestationshinder kan undgås genom att
säljaren på förhand vidtar åtgärder för att avvärja den händelse som kan utgöra
ett hinder eller för att undvika dess följder eller genom att säljaren efter
det att en sådan händelse redan har inträffat försöker undanröja händelsens
följder. I lagtexten omnämns endast hindrets följder, men säljaren blir
självfallet inte befriad från skadeståndsskyldighet om han kunde ha undanröjt
själva den omständighet som utgör orsaken till avtalsbrottet. Detta följer
redan av att det skall föreligga ett hinder utanför säljarens kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljarens
möjligheter att undvika följderna av ett hinder kan ligga i att<br>
han bygger upp ett lager som är tillräckligt stort för att möta tillfälliga<br>
leveransproblem. Efter det att ett hinder har uppkommit kan följderna av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>112</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>det
övervinnas genom att säljaren utnyttjar sådana alternativa möjligheter Prop.
1988/89: 76 som kan finnas för att uppfylla åtagandet enligt avtalet. Om varan
t. ex. 27 § inte kan transporteras till den ort där avlämnandet skall ske
på del sätt som säljaren tänkt sig, måste han om möjligt utnyttja andra
transportmedel eller transportvägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare har framhållits är det i regel utan betydelse att fullgörelsen till
följd av omständigheter som inträffat efter köpslutet blir mera kostsam för
säljaren än beräknat. Detsamma gäller i fråga om skyldigheten att försöka
undvika eller övervinna följderna av ett hinder. En sådan skyldighet åligger
säljaren trots att den ofta medför ökade kostnader. Som också påpekats tidigare
kan ett hinder emellertid ibland anses föreligga även om avtalets fullgörelse
inte har blivit direkt omöjlig men dock så extraordinärt betungande att det
objektivt sett är orimligt att kräva en sådan insats som skulle vara nödvändig
för all fullgöra köpet. På motsvarande sätt förutsätts det inte heller att det
måste vara direkt omöjligt att undvika eller övervinna hindrets inverkan på
avtalets fullgörelse. Vad som krävs är all säljaren inte skäligen kan undvika
eller övervinna hindrets följder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
prestalionshinder som har inträffat först efter det alt säljaren av någon annan
orsak redan har råkat i dröjsmål medför inte befrielse från
skadeståndsskyldighet, såvida hindret inte hade inverkat på avtalets fullgörelse
ifall fullgörelse från början skett i rätt lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sådana
omständigheter som hindrar avtalets fullgörelse har ofta endast en temporär
inverkan på säljarens möjligheter att fullgöra köpet. Säljaren befrias från
skadeståndsskyldighel endast under den tid som hindret består. Om situationen
utvecklas så att förutsättningarna för ansvarsbefrielse inte längre är för
handen, är säljaren befriad från skadeståndsskyldighet endast i fråga om en
sådan förlust som har uppkommit för köparen under den tid då förutsättningar
för befrielse förelåg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
framställningen ovan framgår att de fyra förutsättningar som ställs upp i
första stycket inte är fristående från varandra. Tvärtom finns det ett nära
samband mellan dem. 1 större eller mindre utsträckning griper de in i och
täcker varandra. Detta gäller inte minst bedömningen av om det föreligger ett
hinder och om följderna av detta hade kunnat undvikas eller övervinnas. Men det
är inte bara mellan förutsättningarna i första stycket som det finns ett
samband. Även gränsdragningen mellan första och andra styckena är i viss mån
flytande. Detta har antytts i det föregående och kommer all ytterligare beröras
nedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket gäller säljarens ansvar för dröjsmål som beror på tredje man.
Bestämmelsen tar sikte dels på en tredje man som säljaren har anlitat för att
helt eller delvis fullgöra köpet, dels på en leverantör som säljaren har
anlitat eller någon annan i tidigare säljled. Beror dröjsmålet på en sådan
tredje man undgår säljaren skadeståndsskyldighel endast om både han och tredje
mannen skulle vara fria från skadeståndsskyldighel enligt principerna i första
stycket. Detta förutsätter med andra ord att det för tredje mannens del
föreligger ett hinder som avses i första stycket och all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 76</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>detta i sin tur enligt
första stycket utgör ett ansvarbefriande hinder för Prop. 1988/89:76<br>
säljaren.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i andra stycket innebär en skärpning av det skadeståndsansvar som följer av
första stycket. Bestämmelsen blir, som nämnts, tillämplig för det första när
avtalsbrottet beror på en tredje man som säljaren har anlitat för att helt
eller delvis fullgöra köpet. Detta avser fall där tredje mannens insats hänför
sig lill fullgörelsen av det enskilda köpeavtalet, t. ex. genom all tredje
mannen har fått i uppdrag av säljaren att tillverka en viss komponent till en
maskin som köparen har beställt eller genom att han har anlitats för att
installera varan hos köparen eller för att transportera den till den plats där
avlämnandet enligt avtalet skall ske (jfr dock principen i 7 § andra stycket
enligt vilken varan vid andra köp än platsköp ofta anses avlämnad när den
överlämnas till en självständig transportör).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftet
med regleringen i andra stycket är all säkerställa att säljaren inte skall
kunna undgå skadeståndsansvar enbart genom att helt eller delvis överföra
avtalets fullgörande på en tredje man. 1 många fall leder redan första stycket
till ett sådant resultat. Organiseringen och övervakningen av avtalels
fullgörelse ligger inom säljarens kontroll. Säljaren svarar också för att de
utomstående medhjälpare som han har anlitat för att fullgöra avtalet har valts
med omsorg och att deras prestationer vederbörligen övervakas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vissa fall leder emellertid reglerna i första stycket inte lill det resultatet.
Det är i sådana fall som reglerna i andra stycket får betydelse. Anlag att
säljaren på ett försvarligt sätt har anlitat ett specialistföretag för
framställning av en viss komponent till en maskin som han har åtagit sig att
tillverka för köparen och det visar sig att den komponent som tredje man har
levererat på grund av dennes misstag har gjorts enligt en oriktig
specifikation. Anlag vidare att detta upptäcks så sent att en riktig komponent
inte längre kan erhållas i tid varför varans avlämnande försenas. Det är då
tänkbart att en tillämpning av första stycket skulle leda till att det för
säljaren förelåg ett ansvarsbefriande hinder i fråga om den tid som del tar att
göra en ny komponent och därefter slutföra tillverkningen av maskinen. Om
säljaren däremot själv hade tillverkat komponenten leder ett dröjsmål med
leveransen lill följd av motsvarande misslag inte till befrielse från
skadeståndsskyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regleringen
i andra stycket innebär att säljaren kan undgå skadestånds<br>
skyldighet endast om ett hinder som avses i första stycket föreligger såväl<br>
för tredje man som för säljaren. I det nyss beskrivna fallet blir säljaren<br>
således inte befriad från skadeståndsskyldighet gentemot köparen, efter<br>
som tredje mannens avtalsbrott inte beror på ett hinder som uppfyller<br>
förutsättningarna enligt första stycket. Även om det skulle föreligga ett<br>
sådant hinder för tredje man blir säljaren å andra sidan inte befriad från<br>
skadeståndsskyldighet gentemot köparen ifall tredje mannens avtalsbrott<br>
inte utgör ett sådant hinder för säljaren som förutsätts i första stycket.<br>
Detta kan t. ex. vara fallet om tredje mannens avtalsbrott har inträffat i ett<br>
så tidigt skede att säljaren skäligen kan eliminera dess inverkan på möjlig<br>
heterna att fullgöra köpet i tid. Om motsvarande prestation kan utföras av<br>
någon annan eller av säljaren själv, kan säljaren bli befriad från skade<br>
ståndsskyldighet endast beträffande den försening som eventuellt inte kan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>114</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>undvikas
ens vid utnyttjandet av sådana alternativa fullgörelsemöjlighe- Prop.
1988/89:76<br>
ler.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det talas i lagtexten om någon som säljaren har anlitat.
Om säljaren i avtalet har anvisats alt vända sig till en bestämd tredje man för
all fullgöra avtalet får frågan om den utomstående kan anses ha anlitats av
säljaren avgöras med hänsyn till avtalets innehåll och omständigheterna i
övrigt. Om det är fråga om en tredje man som säljaren regelmässigt anlitar
eller som har utsetts med hänsyn till säljarens intressen, torde i regel andra
stycket få anses tillämpligt. Om i stället en bestämd tredje man har anvisats
av köparen i hans intresse, bör detta i allmänhet medföra att andra stycket
inte tillämpas i fråga om avtalsbrott av en sådan tredje man. Då kan det
nämligen inte anses vara fråga om en tredje man som säljaren har anlitat. Den
omständigheten att säljaren rent faktiskt, t. ex. på grund av den rådande
marknadsstrukturen, saknar möjlighet att välja mellan flera tredje män, medför
däremot inte att andra stycket inte skall tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen i andra stycket gäller även det fallet att
dröjsmålet beror på säljarens leverantör eller någon annan i tidigare säljled.
Med leverantör avses den från vilken säljaren anskaffar varan eller, om
säljaren själv tillverkar eller framställer varan, den från vilken han
anskaffar råvaror, halvfabrikat eller komponenter för sin produktion. Den som
levererar t. ex. elektricitet till säljarens anläggningar betraktas däremot
inte som leverantör i föreliggande sammanhang. Begreppet leverantör syftar på
säljarens avtalspart, dvs. del första bakomliggande ledet, medan ullrycket
"någon annan i tidigare säljled" avser t. ex. varans tillverkare
eller importör, när säljaren är en detaljist som anskaffar varan från grossist
eller ett annat bakomliggande led.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På motsvarande sätt som i fråga om en tredje man som
säljaren har anlitat för att fullgöra avtalet kan det följa redan av första
stycket att säljaren inte kan undgå skadeståndsansvar på grund av ett
avtalsbrott som beror på hans leverantör. Eftersom valet av leverantör, på
samma sätt som organiseringen av avtalets fullgörelse i övrigt, ligger inom
säljarens kontroll svarar säljaren enligt första stycket om han redan från
början borde ha räknat med att den den valda leverantörens resurser är
otillräckliga för att fullgöra ett åtagande av den storleksordning som det är
fråga om eller om konsekvenserna av ett avtalsbrott från leverantörens sida kan
övervinnas genom att säljaren vänder sig till en annan leverantör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regleringen i andra stycket innebär att säljaren även
utanför området<br>
för första stycket kan ådra sig ett skadeståndsansvar för dröjsmål som<br>
beror på hans leverantör eller på någon annan i tidigare säljled. Säljaren<br>
undgår ansvar endast om de förutsättningar som anges i första stycket är<br>
uppfyllda både för säljarens egen och för tredje mannens del. Om en<br>
leverantör bryter sitt avtal med säljaren på grund av att affären har blivit<br>
olönsam för honom och detta sker i ett så sent skede samt i övrigt under<br>
sådana omständigheter att leverantörens avtalsbrott utgör ett sådant hin<br>
der för säljaren som avses i första stycket, blir alltså säljaren ändå skade-<br>
slåndsskyldig mot köparen eftersom orsaken till leverantörens avtalsbrott<br>
inte är ett sådant hinder som avses i första stycket. Säljaren får då täcka sin<br>
förlust genom att själv rikta ett skadeståndskrav mot leverantören. Om</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 ] 5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>leverantörens avtalsbrott
däremot beror på en branschomfattande strejk Prop. 1988/89:76 som har
stoppat produktionen hos leverantören och detta utgör ett hinder 27 § som
säljaren saknar möjlighet att övervinna inom den tid som återstår, blir
säljaren befriad från skadeståndsskyldighet för den tid som krävs för att få
fram en ny vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
orsaken till säljarens dröjsmål är att hänföra till någon annan i tidigare
säljled, t. ex. om säljarens dröjsmål beror på importörens dröjsmål, vilket i
sin tur beror på tillverkarens dröjsmål, och omständigheterna är sådana att
detta utgör ett sådant hinder som avses i första stycket såväl för säljaren som
för importören, blir säljaren fri från skadeståndsskyldighet endast om även
tillverkarens avtalsbrott berodde på ett motsvarande hinder. 1 annat fall får
säljaren kompensera sin ersättningsskyldighet gentemot köparen genom
skadeståndskrav mot importören som i sin tur får rikta skadeståndkrav mot
tillverkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Å
andra sidan innebär den föreliggande bestämmelsen att säljaren under de
fömtsättningar som anges i andra stycket får åberopa ett hinder som beror på
hinder i tidigare led, även om säljaren i och för sig har haft möjlighet att
välja mellan flera leverantörer. Hans ansvar för valet av leverantör är således
inte absolut. Om köpet avser en vara som kan erhållas från flera olika håll på
marknaden och säljaren på ett försvarligt sätt har placerat sin beställning hos
en av de tänkbara leverantörerna, kan ett hinder som drabbar denne leverantör
ibland medföra ett temporärt hinder även för säljaren. Detta kan vara fallet om
leverantörens hinder inträffar i ett så sent skede att säljaren inte i tid
hinner kompensera den uteblivna leveransen genom att vända sig till någon av de
övriga leverantörema. Som exempel kan nämnas att säljarens leverantör skall
avlämna ett parti färskvaror hos säljaren dagen innan köparen enligt avtalet
skall avhämta sin andel av varan hos säljaren och hela partiet förstörs i en
olycka som drabbar leverantörens lastbil under transporten till säljaren. Om
säljaren inte i tid kan få fram en ny motsvarande leverans, kan han beträffande
den försening som då är oundviklig åberopa befrielsegmnderna enligt andra
stycket, trots alt han i utgångsläget i och för sig hade möjlighet att välja
sin leverantör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
tredje stycket gäller första och andra styckena inte säljarens skyldighet att
ersätta en sådan indirekt förlust som avses i 67 § andra stycket.
Kontrollansvarel gäller alltså bara direkta skador. Rätten till ersättning för indirekta
skador regleras i fjärde stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fjärde
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
fjärde stycket har köparen alltid rätt lill skadestånd, om dröjsmålet eller
förlusten beror på försummelse på säljarens sida. Försummelse på säljarens sida
är alltså en tillräcklig förutsättning för att säljaren skall bli
skadeslåndsskyldig. Att försummelse inte är en nödvändig förutsättning tor
skadeståndsskyldighet har framgått av första och andra styckena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
är i regel ansvarig enligt första och andra styckena om förlusten<br>
kan tillskrivas någon på hans sida. Som framgår av tredje stycket omfattar</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>116</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>emellertid
kontrollansvaret inte ersättning för indirekt förlust. Bestämmel- Prop.
1988/89:76 sen i fjärde stycket får därför betydelse i första hand som den
regel på 27 § vilken skadeståndsansvar för indirekt förlust kan gmndas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
bestämmelsen talas om försummelse på säljarens sida. Inte bara säljaren själv
och hans anställda utan också självständiga företagare som säljaren — genom
avtal med honom själv eller via en eller flera mellanhänder — har anlitat för
att utföra sin prestation enligt köpeavtalet eller en del därav kan ådra
säljaren skadeståndsskyldighet. Om säljaren har anlitat en underentreprenör och
denne i sin tur har engagerat en underentreprenör, svarar säljaren enligt
förevarande bestämmelse för båda underentreprenörernas eventuella försummelse
i samband med utförandet av prestationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
försummelse av en självständig företagare som säljaren har anlitat för att
verkställa transport faller under säljarens ansvar enligt förevarande
bestämmelse. Härvid måste man emellertid beakta reglerna om varans avlämnande.
Har varan överlämnats till en självständig transportör är varan ofta att anse
som avlämnad Qft 7 §). En försummelse av transportören varigenom varan försenas
efter avlämnandet medför då inte skadeståndsskyldighel för säljaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sådan försummelse som leder till skadeståndsansvar för säljaren kan förekomma
såväl vid ingåendet av avtalet som vid fullgörandet av det. Säljaren eller
någon av dem som han svarar för kan t. ex. ha bmstit i omsorg genom att inte ta
i beaktande omständigheter som påverkar möjligheten alt leverera varan i lid
eller genom all ingå avtal om underleveranser med företag som saknar
ekonomiska eller tekniska resurser för alt kunna fullgöra sin
leveransskyldighel eller genom all ge uppdraget att transportera varan till den
ort där den skall avlämnas lill en transportör som saknar lämpliga
transportmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försummelse
vid fullgörandet av avtalet kan förekomma t. ex. i form av underlåtenhet att i
god tid göra erforderliga materialanskaffningar eller genom bristande
övervakning av anställdas eller underieverantörers prestationer eller genom
undermålig förvaring av en unik vara så att den förstörs med verkan att köpet
inte kan fullgöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
fjärde stycket blir säljaren skadeslåndsskyldig också om dröjsmålet i och för
sig inte beror på försummelse på säljarens sida men detta är fallet med den
föriusl som uppkommer för köparen. Ett exempel kan vara att säljaren i en
dröjsmålssitualion som han inte kan lastas för försummar att underrätta köparen
om den nya tidpunkten för avlämnandet vilket leder lill en förlust för köparen
(jfr även 28 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
svarar för all han är solvent. Av allmänna regler torde följa att säljaren inte
med framgång kan göra gällande all han inte varit försumlig därför att
dröjsmålet beror på hans bristande betalningsförmåga. Om sålunda säljaren t.
ex. saknar tillräckliga ekonomiska resurser eller kreditvärdighet för att
kunna finansiera de anskaffningar som fullgörelsen av avtalet förutsätter och
varans avlämnande därför försenas, får han svara även för indirekt föriusl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bevisbördan
för att förutsättningarna för befrielse från skadeståndsskyl<br>
dighet enligt första och andra styckena är uppfyllda åvilar säljaren. När det<br>
däremot gäller köparens rätt till ersättning enligt fjärde stycket finns ingen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>117</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>motsvarande regel.
Avsikten är all den princip som i allmänhet gäller vid Prop. 1988/89: 76
culpaansvar, dvs. att den som påstår att motparten har varit försumlig har
28 § bevisbördan härför, skall gälla. Beviskravet får bli beroende av omständigheterna
i det enskilda fallet, bl. a. köparens möjlighet att förebringa bevisning om
ett visst förhållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>28
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hindras
säljaren att fullgöra köpet i rätt tid, skall han lämna köparen meddelande om
hindret och dess inverkan på möjligheterna till fullgörelse. Om köparen inte
får ett sådant meddelande inom skälig tid efter det att säljaren har fått eller
borde ha fått kännedom om hindret, har köparen rätt till ersättning för den
skada som kunde ha undvikits om han hade fått meddelandet i lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
30 § i arbetsgruppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
motsvarighet till denna paragraf finns inte i 1905 års lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan ha stor betydelse för köparen att bli underrättad om hinder för rätlidig fullgörelse.
Många gånger kan köparen vidta åtgärder som begränsar de för honom negativa
följderna av att varans avlämnande försenas om han bara får vetskap om
förseningen. Förevarande paragraf ålägger därför säljaren att underrätta
köparen om hindret. Underrättelsen skall innehålla upplysning om hindret och
dess inverkan på möjligheterna till fullgörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Påföljden
av att säljaren inte inom skälig tid underrättar köparen om hindret är att
säljaren blir skyldig alt ersätta köparen för den skada som kunde ha undvikits,
ifall köparen i tid fått ett meddelande om hindret. Den skadeståndsskyldighet
som avses i förevarande paragraf är oberoende av bestämmelserna i 27 §. Är det
fråga om ett hinder som enligt 27 § medför befrielse från
skadeståndsskyldighet, blir säljaren trots detta skyldig att ersätta köparen
för den skada som avses i föreliggande paragraf, om han efter att ha fått
kännedom om hindret underiåter att underrätta köparen om det. Däremot blir han
då enligt 27 § befriad från skyldigheten all ersätta sådana skador som inte
kunde ha undvikits även om meddelande om hindret hade lämnats i tid. Om
hindret är sådant att det inte uppfyller fömtsättningama för ansvarsbefrielse
enligt 27 §, har föreliggande paragraf mindre självständig betydelse. I sådana
fall ligger det dock i säljarens eget intresse att underrätta köparen så att
denne kan begränsa skadan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten
för frislen är den tid då säljaren fick eller borde ha fått vetskap om hindret.
Vad som är en skälig tid måste bli beroende på omständighetema i det enskilda
fallet. Typiskt sett måste dock krävas en förhållandevis snabb reaktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i denna paragraf omfattar både direkta och indirekta skador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Meddelande
om hävning och skadestånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>29
§<br>
Har varan avlämnats för sent, får köparen inte häva köpet eller kräva</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>118</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skadestånd på grund av
dröjsmålet, om han inte inom skälig tid efter det Prop. 1988/89:76 att han
fick kännedom om avlämnandet meddelar säljaren att han häver 30 § eller
vill kräva skadestånd. Om köparen häver köpet, behöver han dock inte lämna
särskilt meddelande om att han vill kräva skadestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
31 § i arbetsgruppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvaras av 27 § i 1905 års lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i förevarande paragraf är tillämpliga i de fall då varan har avlämnats för sent.
Så länge varan inte har avlämnats kan köparen således förhålla sig passiv utan
alt förlora rätten till hävning eller skadestånd. En s. k. neutral reklamation
krävs således inte i samband med dröjsmål såsom fallet är vid fel (jfr 32 §
andra stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reklamationsfrislen
löper inte från själva avlämnandet ulan från den tidpunkt då köparen fick
kännedom om avlämnandet. Hur köparen har fått veta detta är ulan betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som är en skälig tid i föreliggande sammanhang beror bl. a. på vilket slags
vara köpet avser. Ofta är det viktigt för säljaren att snart få besked om
hävningen. Man bör också ta hänsyn till vem som är säljarens avtalspart. Om
köparen är näringsidkare eller någon därmed jämförbar person, t. ex. en
myndighet, kan det ställas strängare krav på honom än när köparen är en
privatperson. I fråga om skadeståndskrav blir bedömningen av vad som är en
skälig tid beroende bl.a. på hur snart köparen har förutsättningar att avgöra
om det finns anledning att framställa ett sådant krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen vill både häva köpet och begära skadestånd behöver han inte lämna ett
särskilt meddelande om kravet på skadestånd. Om köparen har hävt köpet kan han
således senare återkomma med ett skadeståndskrav även om han inte har nämnt
något om ett sådant krav i samband med hävningsförklaringen. Det framstår i
dessa fall som onödigt att fordra ett särskilt meddelande om skadeståndskrav,
eftersom säljaren efter det att han har fått meddelande om hävning i allmänhet
har anledning att även räkna med krav på skadestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Påföljder vid fel i varan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Påföljderna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
varan felaktig och beror det inte på köparen eller något förhållande på hans
sida, får köparen enligt 31 — 40 §§ kräva avhjälpande, omleverans eller
prisavdrag eller häva köpet samt dessutom kräva skadestånd. Han får även hålla
inne betalningen enligt 42 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
32 § i arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
paragrafen framgår vilka påföljder som kan komma i fråga när en vara är
behäftad med fel. Paragrafen motsvarar delvis 42 och 43 §§ i 1905 års lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bedömningen
av frågan humvida fel föreligger görs med utgångspunkt i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1H</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>avtalet och reglerna i 17
- 21 §§. För att köparen skall få göra gällande Prop. 1988/89:76 några
påföljder av fel räcker del emellertid inte med att konstatera att fel 31 §
foreligger. Som framgår av förevarande paragraf krävs det därutöver att felet
inte beror på köparen eller något förhållande på hans sida. Som exempel på
situationer då felet får anses bero på köparen eller ett förhållande på dennes
sida kan nämnas — utöver vållande på köparens sida — att köparen enligt avtalet
skall tillhandahålla material för varans tillverkning och materialet visar sig
vara behäftat med ett dolt fel som inte har kunnat upptäckas av säljaren samt
det dolda felet leder till att varan inte fungerar på avtalsenligt sätt. Ett annat
exempel kan vara en olyckshändelse som inträffar efter det att risken för varan
har gått över på köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
påföljder som köparen enligt denna paragraf får göra gällande när varan är
behäftad med fel är avhjälpande av felet eller omleverans (se 34 - 36 §§),
prisavdrag (37 och 38 §§) eller hävning av köpet (39 §). Vidare kan köparen ha
rätt till skadestånd på grund av felet (40 §). Han har också rätt att hålla
inne så myckel av betalningen att hans krav på grund av felet säkerställs (42
§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
regler om hävning och om rätt att hålla inne betalning som nämns i denna
paragraf kompletteras med bestämmelserna om hävning vid successiv leverans (44
§) och vid befarat avtalsbrott (65 och 66 §§). 1 49 § regleras det fallet att
endast en del av leveransen är felaktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i förevarande paragraf avser endast faktiska fel i varan. En vara kan
emellertid också vara behäftad med rättsliga fel. Rätten att göra gällande
felpåföljder vid rättsliga fel regleras i 41 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lindersökning
av varan efter avlämnandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>31
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
varan har avlämnats skall köparen så snart omständigheterna medger det
undersöka den i enlighet med god affärssed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Framgår
det att varan skall transporteras från platsen för avlämnandet, får köparen
vänta med undersökningen till dess att varan har kommit fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen ändrar bestämmelseorten medan varan är på väg eller sänder varan vidare
utan att ha haft skälig möjlighet att undersöka den och säljaren vid köpet
kände till eller borde ha känt till möjligheten av en sådan omdestinering eller
vidaresändning, får undersökningen uppskjutas till dess att varan har kommit
fram lill den nya bestämmelseorten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
33 § i arbetsgruppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1905
års lag innehåller i 51 § bestämmelser om köparens skyldighet att vid
handelsköp undersöka godset.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I 20 § finns regler om
köparens undersökning av varan före köpet. Den<br>
paragrafen innehåller inte någon generell plikt för köparen att vid den<br>
tidpunkten undersöka varan. Bestämmelserna i förevarande paragraf ger<br>
däremot köparen en generell skyldighet att undersöka varan när den har<br>
avlämnats. Undersökningsplikten har samband med köparens reklama<br>
tionsskyldighet, dvs. skyldigheten att meddela säljaren om fel i varan<br>
(32 §). En köpare som försummar sin undersökningsplikt drabbas inte av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>120</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>någon direkt påföljd för
det. Har underlåtenheten att undersöka varan fått Prop. 1988/89: 76 till
följd att reklamationsskyldighelen har åsidosatts, kan det enligt 32 § 31 §
medföra alt köparen går miste om rätten alt göra gällande påföljder på grund av
fel. Undersökningsplikten har således ingen självständig betydelse vid sidan
av reglerna om reklamation i 32 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
49 § andra stycket framgår att köparen har rätt att innan han betalar för en
vara undersöka den på det sätt som följer av sedvänja eller som med hänsyn till
omständigheterna bör medges, om inte det avtalade sättet för avlämnande och
betalning är oförenligt med en sådan undersökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
hänvisningen i första stycket till god affärssed blir undersökningspliktens
innehåll beroende av olika förhållanden i del enskilda fallet, såsom varutyp,
användningsområde, förpackningssätt och parternas placering i
distributionsledet. Skall köparen sälja varan vidare i obruten förpackning, får
det betydelse för kravet på undersökningens omfattning. Det kan t.o.m.
förekomma all god affärssed över huvud tagel inte påkallar några särskilda
åtgärder för att undersöka varan. Om en varas förpackning är utformad för att
skydda eller bevara varan under lagringstiden, kan det vara kutym att varan
lagras hos köparen i den ursprungliga förpackningen innan den tas i bruk eller
säljs vidare. I sådana fall kan undersökningsplikten vara begränsad till att
omfatta endast yttre omständigheter som kan bedömas utan att förpackningen
bryts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
köp av maskiner och annan teknisk utrustning kan sedvänjan vid undersökningen
variera inom vida gränser. I vissa fall, särskilt vid köp av mer komplicerad
eller special utformad teknisk utmstning, kan det krävas att varans egenskaper
testas vid realistisk provdrift, medan det i andra fall kan vara tillräckligt
alt varans tekniska funktion provas i samband med dess normala användning utan
att några särskilda tester anordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Undersökningens
omfattning får bedömas mot bakgrund av köparens förutsättningar. Kraven på en
köpare som har ingått avtal i sin yrkesverksamhet och som därför har särskild
sakkunskap och erfarenhet av liknande köp måste bli strängare än de som kan
ställas på en privatperson. Även beträffande en köpare som uppträder som
näringsidkare kan kraven på undersökningspliktens omfattning bli helt olika,
beroende på om köpet avser varor som han omsätter eller tillgodogör sig i den
affärsmässiga verksamheten eller om det är fråga om inköp av varor av annat
slag, exempelvis kontorsutrustning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
någon undersökningsplikt enligt god affärssed inte skall anses föreligga, får
frågan huruvida köparen har försummat vad som skäligen kan ankomma på honom för
all vara bevarad vid rätten att göra gällande fel bedömas med utgångspunkt
enbart i reklamalionsreglerna i 32 §. Dessa föreskriver att meddelande om felet
skall lämnas utan oskäligt uppehåll efter det all köparen bort märka felet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudregeln
enligt första stycket, enligt vilken undersökningsplikten är<br>
knuten till varans avlämnande, blir tillämplig bl. a. vid hämtningsköp (6 §)<br>
och vid sådana transportköp som regleras i 7 § första stycket. Om varan<br>
skall hämtas från säljarens affärsställe eller en transportterminal på köpa-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>rens ort där avlämnandet
sker, innebär första stycket i förevarande para- Prop. 1988/89: 76</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gråfäll köparen i
allmänhet kan vänta med undersökningen tills även den 31 §</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lokala transporten har
utförts och varan har kommit fram till köparens</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>affärsställe eller
hemvist. Om köparen dröjer med att hämta varan efter</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>det att den har avlämnats,
kan detta emellertid läggas honom till last vid</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bedömningen huruvida
undersökningsplikten har fullgjorts i tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
varan skall sändas eller annars transporteras från platsen för avlämnandet,
kan undersökningen anstå tills varan har kommit fram. Detta avser främst sådana
transportköp där avlämnandet skall anses ske i samband med att varan
överlämnas lill en självständig transportör som har åtagit sig att transportera
varan från avsändningsorten. Bestämmelsen i andra stycket kompletterar således
huvudregeln i första stycket genom att ange att undersökningen av en vara vid
transportköp kan uppskjutas tills varan har kommit fram till bestämmelseorten,
även om avlämnandet har skett tidigare. När varan har kommit fram till
bestämmelseorten behöver undersökningen i allmänhet inte ske i direkt
anslutning till att huvudtransporten avslutas, exempelvis vid en
transportterminal, utan den kan även i fall som avses här ske när varan efter
den lokala transporten har kommit fram till köparens affärsställe eller
hemvist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
tredje stycket får köparens undersökning av en vara uppskjutas tills dess att
den kommit fram till ny bestämmelseort om köparen ändrar bestämmelseorten medan
varan är på väg eller sänder varan vidare utan alt ha haft skälig möjlighet att
undersöka den. Fömtsättningen härför är att säljaren vid köpet kände till eller
borde ha känt till möjligheten av en sådan omdestinering eller vidaresändning.
Att köparen inte haft skälig möjlighet att undersöka varan innan den har kommit
fram till den nya bestämmelseorten kan bero på alt den har förpackats på ett
sådant sätt att det skulle vara förenat med besvär och kostnader att bryta
förpackningen eller, såsom vid containertransporterade varor, alt göra varorna
åtkomliga för undersökning. I det fall alt en vara omdestineras medan transport
pågår är det vanligtvis inte ens möjligt att undersöka varan innan den har nått
fram till den nya bestämmelseorten. Det är tillräckligt att säljaren, på grund
av vad han vet om köparens förhållanden, har kunnat räkna med möjligheten att
denne ändrar bestämmelseorten eller sänder varan vidare utan föregående
undersökning. Säljaren kan t. ex. vela att köparen har ett affärsställe på
annan ort än bestämmelseorten och att varan med hänsyn till omständigheterna
sannolikt är avsedd att användas på detta ställe. Säljaren kan också veta att
köparen inte är detaljist utan säljer varan vidare i stora kvantiteter och alt
detta kan föranleda sådana åtgärder som avses i tredje stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>122</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Reklamation</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>32 §</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
får inte åberopa att varan är felaktig, om han inte lämnar säljaren meddelande
om felet inom skälig tid efter del att han märkt eller borde ha märkt felet
(reklamation).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reklamerar
köparen inte inom två år från det att han har tagit emot varan, förlorar han
rätten att åberopa felet, om inte annat följer av en garanti eller liknande
utfästelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
34 § i arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innehåller regler om köparens skyldighet att meddela säljaren att en vara är
behäftad med ett fel (reklamera). Påföljden av att köparen underlåter att
reklamera är att han förlorar rätten att åberopa att varan är felaktig.
Reklamation måste enligt paragrafen ske inom viss tid. I första stycket anges
den tid inom vilken köparen måste reklamera sedan han märkt eller borde ha
märkt felet. Detta kompletteras i andra stycket av en regel om en tvåårig
reklamationsfrist som räknas från det att köparen har tagit emot varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
reklamation avses här endast s.k. neutral reklamation, dvs. ett meddelande om
att varan är behäftad med fel som köparen vill åberopa. Köparen kan senare
precisera den eller de påföljder han vill göra gällande, om han inte är beredd
att göra det redan i samband med reklamationen. Den tid inom vilken köparen
skall framställa krav på avhjälpande av felet eller omleverans eller lämna
meddelande om hävning regleras i 35 respektive 39 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1905 års lag innehåller 52 § första stycket regler om reklamation, medan
preskriptionsregler återfinns i 54 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
första stycket skall köparen, om han vill åberopa att varan är<br>
felaktig, reklamera inom skälig tid efter det att han har märkt eller borde<br>
ha märkt felet. Den tidpunkt, då köparen bort märka felet, följer oftast av<br>
reglerna i 31 § om köparens undersökningsplikt. Felet kan emellertid vara<br>
sådant att det inte kan upptäckas vid en normal undersökning utan visar<br>
sig först senare efter det alt varan har tagits i bmk eller sålts vidare (s. k.<br>
dolda fel). I sådana fall räknas reklamationsfristen från det att felet visar<br>
sig eller, vid vidareförsäljning, har kommit till köparens kännedom exem<br>
pelvis på grund av en senare köpares reklamation. Frågan om när köparen<br>
borde ha märkt felet kan även vara beroende av hans sakkunskap. Skyldig<br>
heten att reklamera inträder nämligen inte nödvändigtvis redan då t. ex. de<br>
funktionsstörningar som felet förorsakar först kunde konstateras, utan<br>
man bör dessutom fömtsätta att köparen borde ha insett att störningarna<br>
kan bero på fel i varan och inte något annat, såsom felaktig användning<br>
e. d. Någon viss form för reklamation fordras inte, men uttrycket "medde<br>
lande om felet" innebär att köparen måste ange antingen vari felet huvud<br>
sakligen består, hur det visar sig, eller i vilket avseende varan enligt<br>
köparens uppfattning avviker från avtalad standard. Någon detaljerad<br>
beskrivning av felels beskaffenhet krävs inte, men det är inte heller till-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>123</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>räckligt att köparen
endast i allmänna ordalag klagar på varan eller hävdar Prop. 1988/89:76<br>
att den är felaktig.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
tid inom vilken meddelande om ett fel bör lämnas efter det att det upptäckts
kan variera beroende bl. a. på vem som är köpare. Att meddelande skall lämnas
inom skälig tid avser således att medge en bedömning som tar hänsyn till de
omständigheter som föreligger i det särskilda fallet. Som regel bör bedömningen
vara strängare om köparen är en näringsidkare, och särskilt om köpet har
samband med dennes ordinarie näringsverksamhet, än om köparen är en
privatperson. När köparen är näringsidkare kan man oftast kräva att meddelande
om felet lämnas inom kort tid, i regel någon eller några dagar efter det alt
felet har observerats. Vilket mått av sakkunskap köparen har är också en
omständighet som bör beaktas. En köpare kan behöva biträde av en sakkunnig
person för att bedöma humvida ell fel föreligger som kan göras gällande mot
säljaren. Vamslaget inverkar också på vilket mått av skyndsamhet som kan
begäras. I vissa fall, såsom beträffande färskvaror, måste köparen reagera
mycket snabbi om varan visar sig vara behäftad med fel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör anmärkas att — i enlighet med vad som framgår av 17 § — en vara skall anses
felaktig när en kvantitativ brist i säljarens prestation föreligger. Detta
innebär att tillämpningen av förevarande paragraf medför att en köpare som
underlåter att reklamera måste betala för den avtalade och fakturerade
varumängden, trots att en del därav aldrig levererats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen inte reklamerar inom den tid som framgår av första stycket, förlorar
han - såvida inte 33 § blir tillämplig - all rätt att göra gällande påföljder
på grund av felet. Detta gäller även beträffande rätten till invändning mot
säljarens krav på betalning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
82 § följer att det är säljaren som står risken för att ett meddelande om
reklamation inte kommer fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket innehåller en regel om preskriptionstid för anspråk på gmnd av fel i
varan. Reklamerar inte köparen inom två år från del alt han har tagit emot
varan, förlorar han rätten att åberopa felet. För fel som visar sig eller
reklameras först efter utgången av denna tvåårsperiod svarar säljaren således
inte, såvida inte annat följer av 33 § på gmnd av att säljaren har handlat
grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
och för sig följer redan av 3 § att regeln i första stycket inte gäller när
annat är avtalat, men i andra stycket har likväl markerats att en garanti eller
liknande utfästelse som avser längre tid än två år naturligtvis innebär att
köparens rätt att göra gällande påföljder i enlighet med utfästelsen inte
begränsas av den lagstadgade tvåårsfristen, även om ingenting uttryckligen
sagts om köparens reklamationsskyldighet. Å andra sidan följer av lagens
dispositiva karaktär att en garanti som lämnats för kortare tid än två år kan
innebära en förkortning av preskriptionstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
säljaren har lämnat en utfästelse att under viss tid svara för en varas<br>
funktion eller någon egenskaps bestånd, kan köparen i vissa fall ha rätt att<br>
reklamera även efter denna tids utgång. En bedömning av reklamations-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>124</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>frislen enligt reglerna i
första stycket kan leda till sådant resultat, om ett fel Prop. 1988/89: 76
som omfattas av utfästelsen upptäcks först i slutskedet av den utfästa 33 §
tiden. En sådan möjlighet får anses följa av utfästelsen, såvida det inte
uttryckligen angetts att utfästelsen enbart gäller fel som reklamerats inom den
utsatta tiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om den tidpunkt som skall läggas till gmnd för bedömningen av humvida varan är
felaktig regleras i 21 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>33
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulan
hinder av 31 och 32 §§ får köparen åberopa att varan är felaktig, om säljaren
har handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
35 § i arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regler
av liknande slag men med annan utformning finns i 53 och 54 §§ i 1905 års lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innehåller vissa undantag från reglerna om köparens reklamationsskyldighet i
32 §. De reglerna tillgodoser säljarens intresse att inom rimlig tid få vetskap
om huruvida köparen anser avtalet rätteligen fullgjort eller huruvida köparen
vill göra gällande någon påföljd på gmnd av fel i varan. Det saknas emellertid
anledning att låta en illojalt handlande säljare åberopa reklamationsreglerna
för att freda sig mot köparens anspråk på gmnd av fel. Därför föreskrivs i
förevarande paragraf att om säljaren handlat grovt vårdslöst eller i strid mot
tro och heder får köparen åberopa ett fel i varan utan hinder av att
reklamation inte har skett inom den i 32 § första stycket angivna tiden eller
att den i andra stycket av samma paragraf angivna preskriplionsfristen har löpt
ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreskriften
att köparen "utan hinder av 31 och 32 §§" får åberopa att varan är
felaktig innebär vidare att den i 31 § föreskrivna undersökningsplikten saknar
betydelse i dessa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de fall som avses i förevarande paragraf behöver alltså reklamations-reglerna i
32 § inte iakttas. Detta innebär dock inte att köparen kan dröja i obegränsad
tid med att lämna meddelande om felet efter det att han märkt det. En sådan
passivitet kan enligt allmänna principer medföra förlust av rätten alt åberopa
felet. Vidare gäller även i här avsedda fall de allmänna reglerna om
preskription av fordringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Avhjälpande
och omleverans</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>34
§'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
har rätt att kräva att säljaren avhjälper felet utan kostnad för köparen, om
avhjälpande kan ske utan oskälig kostnad eller olägenhet för säljaren. I
stället för att avhjälpa felet får säljaren företa omleverans enligt 36 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
har rätt att kräva omleverans, om avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för
honom och säljaren insåg eller borde ha insett detta. Köparen har dock inte
rätt att kräva omleverans, om det föreligger ett sådant hinder eller
missförhållande som avses i 23 §. Köparen har inte heller rätt att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Ändrad lydelse i propositionsförslaget.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>125</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kräva omleverans, om det
är fråga om en vara som fanns vid köpet och Prop. 1988/89:76 som, med
hänsyn till sina egenskaper och till vad parterna måste antas ha 34 §
förutsatt, inte kan ersättas med någon annan vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
säljaren inte fullgör sin skyldighet att avhjälpa felet, har köparen rätt till
ersättning för försvarliga kostnader för att avhjälpa det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
36 § och 45 § första stycket i arbetsgruppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
reglerar köparens rätt alt vid fel i varan kräva avhjälpande av felet eller
omleverans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
om köparens rätt att kräva att felet avhjälps saknar motsvarighet i 1905 års
lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
varan är felaktig, får köparen enligt första stycket kräva alt säljaren ulan
kostnad avhjälper felet, förutsatt att avhjälpandet kan ske utan att säljaren
åsamkas oskälig kostnad eller oskälig olägenhet. Skulle avhjälpandet medföra
oskälig kostnad eller oskälig olägenhet för säljaren, får han alltså avvisa
köparens krav. Denne är då hänvisad till de andra påföljder som kan slå till
buds vid del fel i varan som det är fråga om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljarens
resurser att själv utföra en reparation har ingen avgörande betydelse för hans
skyldighet att avhjälpa ett fel. En säljare inrättar ofta sin verksamhet så,
att han låter avhjälpa fel genom tillverkaren eller annan. Det förekommer också
ofta att en tillverkare antingen själv eller genom ett serviceföretag reparerar
fel på de produkter som saluförs genom försäljningsbolag eller annan
fristående försäljningsorganisation. En säljare kan också ha möjlighet att för
avhjälpande av fel i levererade varor anlita hantverkare eller en verkstad som
han vanligen anlitar i den egna verksamheten. Även om en säljare inte själv
kan avhjälpa ett fel, är det sålunda ofta möjligt för honom att åstadkomma
avhjälpandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparens
rätt att kräva avhjälpande är inte beroende av att felet är väsentligt. Felets
art kan emellertid, bland andra omständigheter, inverka på bedömningen av om avhjälpandet
kan ske "ulan oskälig kostnad eller olägenhet för säljaren".
Skyldighet att avhjälpa felet kan vara oskäligt betungande för säljaren
exempelvis om han saknar tekniska eller organisatoriska resurser för ändamålet
eller om anskaffandet av erforderliga reservdelar skulle vara mycket kostsamt.
Därför torde avhjälpandeskyldig-het inte utan vidare komma i fråga för
exempelvis en detaljhandlare som endast bedriver återförsäljning. Att varan
finns på en avlägsen ort kan också utgöra skäl mot en skyldighet för säljaren
all avhjälpa fel. Vidare bör viss hänsyn las till köparens intresse av att få
felet undanröjt. Härvidlag kommer felets betydelse för köparen in i
bedömningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
säljaren inte är näringsidkare torde oftast en skyldighet all avhjälpa fel få
anses vara oskäligt betungande, särskilt om avhjälpandet fömtsätter reparation
av varan. Är säljaren privatperson torde därför skyldighet att avhjälpa ett fel
endast undantagsvis komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeln
om säljarens skyldighet att avhjälpa fel innebär enligt dess lydel<br>
se att avhjälpandet skall ske på säljarens bekostnad. Skulle kostnaderna bli<br>
höga, t. ex. på grund av att en dyrbar transport lill en utländsk tillverkare</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>. jz-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>erfordras, får den
omständigheten beaktas i anslutning till frågan huruvida Prop. 1988/89:76<br>
säljaren över huvud skall vara skyldig att avhjälpa felet.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>34
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
avhjälpandet skall ske utan kostnad för köparen innebär emellertid inte att
denne skall kunna fordra all avhjälpandet skall ske helt ulan varje olägenhet
för honom. Köparen kan således inte med stöd av förevarande bestämmelse fordra
att säljaren i alla situationer skall låta hämta varan, alternativt reparera
den på plats, ulan han kan, beroende på omständigheterna, vara skyldig att
själv avlämna varan lill säljaren eller till någon som säljaren anvisat.
Innebörden av skyldigheten att avhjälpa felet måste nämligen bestämmas efter
en allmän bedömning av vad som är ekonomiskt rimligt i det enskilda fallet.
Köparen blir dock, enligt vad som framgår av ordalydelsen, berättigad lill
ersättning för de utlägg som han ådrar sig i sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
37 § första stycket framgår att säljaren, sedan köparen har framställt krav på
avhjälpande, har en efter omständigheterna skälig tid alt efterkomma kravet.
Köparen kan således inte utan vidare ändra sig och häva köpet, såvida det inte
av säljarens meddelande eller på annat sätt står klart att säljaren inte kommer
att efterkomma köparens krav. Om å andra sidan felet inte avhjälps inom skälig
tid, får köparen göra gällande de övriga påföljder som enligt lagen kan komma i
fråga på grund av fel. Vid bedömningen om avtalsbrottet är väsentligt, vilket
är en förutsättning för hävning och omleverans, bör man även beakta betydelsen
av att köparens krav på avhjälpande inte har efterkommits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
stället för att avhjälpa ett fel får säljaren välja att företa omleverans, dvs.
leverera en ny, felfri vara. Genom hänvisningen till 36 § blir denna säljarens
valfrihet beroende av att sådan omleverans kan ske utan väsentlig olägenhet
för köparen och utan risk för att köparen inte får sina egna kostnader ersatta
av säljaren. Är denna förutsättning inte för handen, får köparen således enligt
36 § vägra godta omleverans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1905 års lag finns regler om köparens rätt att kräva omleverans i 43 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra stycket i förevarande paragraf har köparen rätt att kräva omleverans, om
avtalsbrottet är av väsentligt betydelse för honom och säljaren insåg eller
borde ha insett detta. Utgångspunkten för väsenllig-hetsbedömningen skall
således vara felets betydelse för köparen. I stället för en abstrakt
väsentlighelsbedömning blir det fråga om vad som är väsentligt för den
individuelle köparen. Från den utgångspunkten får ett avtalsbrott i allmänhet
anses vara väsentligt, om det medför en sådan olägenhet för köparen att del i
huvudsak berövar honom vad han hade rätt alt vänta sig av avtalet. För att
köparen skall ha rätt all kräva omleverans fordras vidare att säljaren skall ha
insett eller i vart fall borde ha insett all avtalsbrottet skulle leda till att
köparen i huvudsak gick miste om vad han hade rätt att förvänta sig till följd
av avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparens
rätt att kräva omleverans är förenad med vissa undantag.<br>
Säljaren är befriad från omleverans om del föreligger ett sådant hinder<br>
eller missförhållande som avses i 23 §, d. v. s. om det föreligger hinder som<br>
han inte kan övervinna eller om omleverans skulle innebära uppoffringar</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>127</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som inte står i rimlig
proportion till köparens intresse av att erhålla felfri Prop. 1988/89: 76
vara. Skyldigheten att avlämna felfri vara är således förenad med samma 34
§ undantag som skyldigheten att fullgöra köpet när ingen vara har levererats.
Beträffande den närmare innebörden av dessa undantag hänvisas till vad som har
anförts i specialmotiveringen lill 23 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
är också befriad från skyldigheten att omleverera i fråga om en vara som fanns
vid köptillfället, om den, med hänsyn till sina egenskaper och vad parterna
måste anses ha förutsatt, inte kan ersättas av en annan vara. Sistnämnda
undantag grundar sig på att det i regel skulle vara oskäligt betungande eller
till och med omöjligt för säljaren att leverera ny vara om den är unik eller
har utpräglat individuella egenskaper. Däremot kan köparen även i de fall som
avses med undantagen från rätten att kräva omleverans kräva att säljaren
avhjälper felet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
har i samband med omleverans rätt att återfå den felaktiga varan. Köparen har,
enligt 64 § tredje stycket, rätt att hålla inne den mottagna varan till dess
att omleverans sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i tredje stycket om köparens rätt lill ersättning för egna kostnader för att
avhjälpa ell fel saknar motsvarighet i 1905 års lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
säljaren enligt första stycket är skyldig att avhjälpa ett fel men underlåter
att göra det, har köparen enligt tredje stycket rätt till ersättning för
försvarliga kostnader för att själv avhjälpa felet. En sådan skyldighet skulle
i de flesta fall följa redan av de allmänna bestämmelserna i 40 § om skadestånd
vid fel, eftersom kostnaderna för felets avhjälpande kan ingå i de skadeposter
som enligt 67 § skall ersättas av säljaren i sådana fall då han enligt 40 § har
ådragit sig skadeståndsansvar på grund av felet. Genom alt i förevarande stycke
särreglera den skadeståndsskyldighet som anknyter till säljarens skyldighet att
avhjälpa fel i varan kommer emellertid sådan skadeståndsskyldighel att
föreligga även i sådana fall då det enligt 40 § finns grund för alt säljaren
skall undgå skadeståndsskyldighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningen
för skadeståndsskyldighel enligt tredje stycket är således att säljaren är
skyldig all avhjälpa fel i varan och alt denna skyldighet inte har fullgjorts.
Regeln blir tillämplig vare sig skyldigheten beror på föreskriften i första
stycket eller säljaren har åtagit sig att avhjälpa felet utan all avtalet anger
vad som skall gälla om felet inte avhjälps. I del senare fallet kan dock en
tolkning av avtalet leda till annat resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
37 § följer att avhjälpandet skall ske inom skälig lid efter reklamation. Om
en skyldighet att avhjälpa fel föreligger och skyldigheten inte fullgörs inom
skälig tid efter reklamation, är köparen berättigad till ersättning enligt
förevarande stycke. Det saknar därvid betydelse om säljaren har varit helt
passiv eller om han visserligen har försökt att avhjälpa felet men inte lyckats
med det inom skälig tid. Orsaken till att felet inte har avhjälpts saknar också
betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som är skälig tid kan naturligtvis variera inom vida ramar beroende på
omständigheterna i del enskilda fallet. Vid exempelvis leverans av komplicerade
maskiner kan man få räkna med en relativt lång tid för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:372.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>128</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inlrimning, medan fel av
tekniskt enkel beskaffenhet påkallar avhjälpande Prop. 1988/89: 76<br>
med större skyndsamhet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparens
rätt till skadestånd enligt tredje stycket avser endast ersättning för den direkta
kostnaden för felets avhjälpande. Köparens rätt till ersättning för andra
förluster får bedömas enligt 40 §. Ersättningen är vidare begränsad till vad
som kan anses försvarligt. Har köparen exempelvis låtit utföra en onödigt
kostsam reparation eller eljest vidtagit åtgärder som inte varit befogade, kan
han få kostnaderna för avhjälpandet ersatta endast i den utsträckning som
motsvaras av försvarliga åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>35
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
får inte kräva avhjälpande av fel eller omleverans, om han inte lämnar säljaren
meddelande om kravet i samband med att han reklamerar eller inom skälig tid
därefter. Detta gäller dock inte om säljaren har handlat grovt vårdslöst eller
i strid mot tro och heder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
37 § i arbetsgruppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
1905 års lag finns liknande bestämmelser i 52 och 53 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
behandlar köparens skyldighet att meddela säljaren om krav på avhjälpande av
fel eller omleverans. Köparen behöver inte redan i samband med reklamation
enligt 32 § ta ställning till vilken påföljd han vill göra gällande på gmnd av
felet. Om han inte då kräver avhjälpande eller omleverans, måste han emellertid
göra det inom skälig tid därefter. Vad som skall utgöra skälig tid får bedömas
utifrån omständigheterna i det enskilda fallet, t. ex. om parterna är
näringsidkare eller privatpersoner, vilket behov av skäligt rådrum för att
överväga sina krav som köparen har och vilket intresse säljaren har att få veta
vilken påföljd som köparen avser att göra gällande. Om köparen försummar att
inom skälig tid lämna säljaren meddelande om sitt krav, går han miste om
möjligheten att vidare kräva avhjälpande eller omleverans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
grovt vårdslöst handlande eller handlande i strid mot tro och heder från
säljarens sida har köparen — i likhet med vad som gäller enligt 33 §
beträffande skyldigheten att reklamera felet — rätt att framställa krav på
avhjälpande eller omleverans utan hinder av att köparen inte har lämnat
säljaren meddelande om sitt krav inom skälig tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
vid reklamation enligt 32 § är det säljaren som står risken för att köparens
meddelande om hävning eller omleverans inte kommer fram (jfr 82§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>36§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om köparen inte kräver det, har säljaren rätt att på egen bekostnad avhjälpa
felet eller företa omleverans, om detta kan ske utan väsentlig olägenhet för
köparen och utan risk för att köparen inte får sina egna kostnader ersatta av
säljaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
får ej åberopa att han inte har beretts tillfälle att avhjälpa felet eller
företa omleverans, om köparen har avhjälpt felet och det med hänsyn lill
omständigheterna inte skäligen kunde krävas att köparen skulle avvakta
avhjälpande eller omleverans från säljarens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
38 § i arbetsgruppens förslag)</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 76</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
1905 års lag finns bestämmelser av liknande slag i 49 §.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förevarande
paragrafs första stycke innehåller en bestämmelse som 36 §</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>under vissa fömtsättningar
ger säljaren rätt att avhjälpa fel i varan eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>företa
omleverans i syfte att undvika andra påföljder från köparens sida. Andra
stycket anger förutsättningarna för att köparen skall ha rätt att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>avhjälpa fel på säljarens
bekostnad utan att först avvakta avhjälpande eller</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>omleverans från säljarens
sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
första stycket får säljaren efter tidpunkten för avlämnandet, och även om
köparen inte kräver det, avhjälpa fel i varan eller företa omleverans, om det
kan ske utan väsentlig olägenhet för köparen och utan risk för att köparen inte
får sina egna kostnader ersatta av säljaren. Genom att säljaren avhjälper ett
fel eller lämnar en felfri vara kan han undgå påföljderna hävning och
prisavdrag på gmnd av felet, förutsatt att avhjälpandet eller omleveransen sker
inom skälig tid efter reklamationen. Detta framgår av 37 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
säljaren efter reklamation erbjuder sig att avhjälpa felet eller leverera
felfri vara, är köparen således skyldig all bereda säljaren tillfälle till
sådan rättelse om den kan ske utan väsentlig olägenhet och utan kostnadsrisk
för honom. Detta gäller även om köparen i samband med reklamationen har
framställt krav på annan påföljd med anledning av felet. Bestämmelsen innebär
också att säljaren fritt kan välja om han vill avhjälpa felet eller om han vill
leverera ny vara, fömtsätt att intetdera sättet för rättelse innebär någon
väsentlig olägenhet eller kostnadsrisk för köparen. Om säljaren i ett sådant
fall erbjuder sig att avhjälpa felet, kan köparen inte tvinga fram en
omleverans. Han får i stället nöja sig med att felet avhjälps, om det kan ske
inom skälig tid efter reklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som utgör en sådan olägenhet som enligt paragrafen ger köparen rätt att avböja
rättelse får bedömas med hänsyn lill samtliga omständigheter i det enskilda
fallet och med utgångspunkt i köparens befogade intresse. Felets art får i
allmänhet tillmätas stor betydelse, liksom om parterna är näringsidkare eller
privatpersoner. Skulle det för köparen vara förenat med svårigheter att inte
kunna använda varan under den tid som säljaren behöver för reparation eller för
att anskaffa en ny vara, bör köparen ha rätt att häva köpet och skaffa en ny
vara på annat håll. Är emellertid felet av mindre omfattning och inverkar del
inte på varans huvudsakliga användning, kan det vara skäligt att köparen får
nöja sig med den felaktiga varan i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avvaktan
på att säljaren lämnar en ny. Om en rättelse skulle ta så lång tid i anspråk,
att del vid dröjsmål med leverans skulle vara fråga om ett väsentligt
dröjsmål, kan köparen inte göra anspråk på att företa rättelse enligt
förevarande bestämmelse. Köparen kan avvisa säljarens krav på att företa
rättelse också om förutsättningarna är sådana att det på förhand är klart att
säljarens åtgärder inte skulle leda till godtagbart resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>All
säljaren tidigare har rättat fel på varan innebär inte i och för sig att<br>
köparen kan vägra att låta säljaren vidta rättelse med avseende på nya fel<br>
som visar sig senare. Är det fråga om upprepade fel, kan emellertid den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>130</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>samlade olägenhet för
köparen som upprepade rättelser kan medföra bli så Prop. 1988/89:76 stor
att han kan avvisa ytterligare åtgärder från säljarens sida och i stället
36 § enligt 37 § kräva prisavdrag eller häva köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
avhjälpande eller omleverans medför kostnader för köparen utgör i och för sig
inget hinder för säljarens rätt att företa rättelse. Endast i det fall att det
föreligger en risk för att köparen inte får ersättning för de kostnader han
till följd av säljarens rättelse åsamkas, kan köparen vägra att godta säljarens
erbjudande. Säljaren kan i den situationen givetvis motverka köparens
invändning genom att ställa säkerhet för dennes kostnader. De kostnader som kan
bli aktuella är exempelvis kostnaden för varans transport till säljaren i
samband med reparation eller hyra för ersättnings vara under reparationstiden
eller i avvaktan på att omleverans sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skulle
köparen emellertid i samband med rättelse vara tvungen att lägga ut betydande
belopp, kan detta dock innebära en sådan olägenhet för honom att han på den
grunden kan vägra att acceptera säljarens erbjudande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljarens
rätt till avhjälpande eller omleverans inverkar i och för sig inte på köparens
rätt till skadestånd på gmnd av felet. Säljarens rätt att enligt förevarande
bestämmelse vidta rättelse får i fråga om skadestånd den betydelsen att
säljaren ges en möjlighet att, under de fömtsättningar som anges, på eget
initiativ och oberoende av köparens medgivande begränsa köparens skada och
därigenom sitt eget skadeståndsansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens
andra stycke reglerar det fall att köparen själv har låtit avhjälpa fel utan
att dessförinnan ha berett säljaren tillfälle att vidta rättelse enligt första
stycket. Huvudregeln är att köparen, när han uppläckt fel, skall reklamera för
att därigenom bereda säljaren tillfälle all vidta rättelse genom att avhjälpa
felet eller företa omleverans enligt första stycket. Det är emellertid inte i
alla situationer rimligt eller ens möjligt för köparen alt förfara på det
sättet. Omständigheterna kan vara sådana att köparen av praktiska skäl måste
låta avhjälpa felet utan alt först bereda säljaren tillfälle till rättelse
eller ulan alt ens kunna meddela säljaren om felet före avhjälpandet. Det kan
vara fråga om ett fel som kräver ett snabbt avhjälpande och som visar sig när
säljaren inte kan nås eller när det är uppenbart att säljaren inte skulle kunna
åstadkomma rättelse tillräckligt snabbt. Säljaren kan i sådana situationer inte
kräva att köparen skall avvakta att säljaren blir i tillfälle att avhjälpa
felet eller all företa omleverans. Denna inskränkning av säljarens rätt att
själv företa rättelse följer i och för sig av vad som redan framgår av första
stycket i denna paragraf I de fall som avses här måste det nämligen också vara
fråga om en situation där kravet att säljaren skall kunna avhjälpa felet utan
väsentlig olägenhet för köparen inte har uppfyllts. 1 klarläggande syfte har en
uttrycklig bestämmelse om köparens rätt alt i vissa fall själv låta avhjälpa
fel på säljarens bekostnad emellertid tagits in i andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>131</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prisavdrag och hävning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>37
§</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>37§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
avhjälpande eller omleverans inte kommer i fråga eller inte sker</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inom skälig tid efter
reklamationen, får köparen kräva prisavdrag beräknat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>enligt
38 § eller häva köpet enligt 39 §. Köparen har dock inte rätt till prisavdrag
vid köp av begagnade varor på</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>auktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
39 § i arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1905 års lag behandlas köparens rätt till prisavdrag och hävning i 42 § första
stycket och 43 § första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förevarande
paragraf anger under vilka förutsättningar som prisavdrag och hävning kommer i
fråga som påföljder på gmnd av fel. När det gäller hävning finns dock
ytterligare fömtsättningar i 39 §. Av förevarande paragraf framgår också
förhållandel mellan å ena sidan påföljderna avhjälpande och omleverans och å
andra sidan prisavdrag och hävning. De senare påföljdema är i regel subsidiärt
tillämpliga. Om köparen har krävt avhjälpande eller omleverans eller om
säljaren har erbjudit sig att vidtaga sådan rättelse och köparen enligt 36 §
första stycket är skyldig att acceptera erbjudandet, kommer prisavdrag eller
hävning således i fråga först i den mån rättelse inte har skett inom skälig
tid. Att rättelse inte har skett kan bero antingen på att säljaren helt har
underlåtit att vidta rättelse eller att han har försökt att avhjälpa felet utan
att lyckas med det på ett godtagbart sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Krav
på prisavdrag och hävning kan dock göras gällande även när rättelse av felet
inte alls har varit på tal. Om köparen inte har framställt eller inte har haft
rätt att framställa krav på rättelse och säljaren inte heller har erbjudit sig
att företa sådan rättelse eller om köparen har haft rätt att vägra godta
rättelse från säljarens sida, kan både prisavdrag och hävning komma i fråga
också som primära påföljder på gmnd av felet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen utan godtagbara skäl skulle vägra att godta rättelse, kan han därefter
inte göra anspråk på prisavdrag eller hävning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prisavdrag
är ett alternativ till hävning och kan göras gällande om köparen väljer att
behålla varan. Prisavdrag är avsett främst att kompensera köparen för mindre
fel och har därför i de fall påföljden kommer till användning den effekten att
den begränsar behovet av hävning. Syftet med prisavdrag är att återställa
balansen mellan säljarens felaktiga prestation och det vederlag som köparen
skall betala. Orsaken till felet är utan betydelse för köparens rätt till
prisavdrag. Avdraget utgår på helt objektiv grund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prisavdragets
beräkning behandlas i 38 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att rätt till prisavdrag eller hävning skall föreligga krävs att köparen har
iakttagit reglerna om reklamation i 32 § när 33 § inte befriar honom härifrån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket<br>
Andra stycket anger att rätt till prisavdrag inte föreligger vid köp av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>132</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>begagnade varor på
auktion. Det vore inte rimligt all köparen i sådana fall Prop. 1988/89: 76
skulle ha rätt att kräva prisavdrag, eftersom det rör sig om en speciell
form 38 § av försäljning av varor i befintligt skick där köparen bestämmer
priset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Undantaget
för prisavdrag vid auklionsköp avser endast försäljning av begagnade varor. I
det fall då ett lager nya varor säljs genom auktionsförfarande i stället för
på sedvanligt sätt innebär således inte formen för fösäljningen någon skillnad
i köparens rätt att göra gällande påföljder på grund av fel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>38
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kräver
köparen prisavdrag, skall det beräknas så att förhållandel mellan det nedsatta
och det avtalsenliga priset svarar mot förhållandet vid tidpunkten för
avlämnandet mellan varans värde i felaktigt och i avtalsenligt skick.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
40 § i arbetsgruppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1905 års lag finns bestämmelser om prisavdragets storlek i 42 § första stycket
och 43 § första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen enligt 37 § har rätt till prisavdrag, skall detta beräknas enligt 38 §.
Prisavdraget skall bestämmas så, att förhållandet mellan det avtalsenliga och
det nedsatta priset svarar mot förhållandet mellan varans värde i avtalsenligt
och felaktigt skick. Beräkningen skall göras med utgångspunkt i värdena vid
liden för varans avlämnande. Om det inträffar en prisstegring efter köpslutet
som leder till att varan i felfritt skick har ett högre värde vid avlämnandet,
innebär det att köparens kompensation blir större än om beräkningen skulle ha gmndats
på de värden som var aktuella vid köpslutet. Vid motsatt prisutveckling
påverkas prisavdraget i motsatt riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
många fall kan beräkningen av prisavdragets storlek inte baseras på
marknadsvärden. Detta gäller särskilt varor som är tillverkade eller i något
hänseende speciellt utformade enligt köparens särskilda önskemål. Beräkningen
får då göras på mer skönsmässiga gmnder med utgångspunkt i felets betydelse för
köparen. Också när felet har sin gmnd i att säljaren har lämnat oriktiga
upplysningar om varans egenskaper kan det bli fråga om en mer skönsmässig
bedömning av prisavdraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Termen
prisavdrag utgår — enligt ordets betydelse — från att köpeskillingen inte är
erlagd när köparen gör gällande sin rätt till prisavdrag. Emellertid spelar det
för bestämmelsens tillämpning ingen roll om köpeskillingen är erlagd. I det
fallet får köparen i stället återkräva så stor del av köpeskillingen som han
annars skulle vara berättigad att tillgodogöra sig som avdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ersättning
för prisavdrag utesluter inte att köparen dessutom kräver skadestånd på gmnd av
felet. Skadeståndet får dock i det fallet inte omfatta förlust till den del som
kompenseras genom prisavdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>39§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
får häva köpet på gmnd av fel, om avtalsbrottet är av väsentlig<br>
betydelse för honom och säljaren insåg eller borde ha insett detta.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>.
, ,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Köparen får inte häva
köpet på grund av felet, om han inte inom skälig Prop. 1988/89:76 tid efter
det att han märkt eller borde ha märkt felet, eller efter den tid för 39 §
avhjälpande eller omleverans som kan följa av 37 §, meddelar säljaren att han
häver köpet. Detta gäller dock inte om säljaren har handlat grovt vårdslöst
eller i strid mot tro och heder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
41 § i arbetsgruppens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regler
om hävning finns i 1905 års lag i 42 § första stycket och 43 § första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
förevarande paragraf anges de förutsättningar som, utöver vad som krävs enligt
37 §, skall vara uppfyllda för att köparen skall ha rätt att häva köpet på
grund av fel i varan. I paragrafen behandlas också köparens skyldighet att
lämna säljaren meddelande om hävning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
första stycket får köparen häva köpet på grund av fel, om avtalsbrott är av
väsentlig betydelse för honom och säljaren insåg eller borde ha insett detta.
Liksom i fråga om rätten alt kräva omleverans (se 34 § andra stycket) skall
avtalsbrottet bedömas med avseende på dess betydelse för köparen. Det är
således inte en abstrakt väsentlighetsbedömning som skall göras utan en
bedömning av vad som med hänsyn till den enskilde köparens förutsättningar
framstår som ett väsentligt avtalsbrott. Ett avtalsbrott torde generellt kunna
sägas vara av väsentlig betydelse för köparen, om det berövar honom den
huvudsakliga nyttan av vad han hade anledning att vänta sig av avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
likhet med vad som gäller vid omleverans uppställs även för rätten att häva
köpet kravet att säljaren skall ha insett eller med hänsyn till omständigheterna
borde ha insett att avtalsbrottet var av väsentlig betydelse för köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
fel som för den ene köparen har liten betydelse kan spela en stor roll för en
annan köpare. Således torde ett i och för sig obetydligt fel, såsom en smärre
färgavvikelse, ofta vara väsentligt om det är fråga om ett kompletteringsköp
som förutsätter överensstämmelse med tidigare köpta produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Väsentlighelsbedömningen
tar naturligen i första hand sikte på avvikelsens storiek i förhållande till
en felfri vara men kan påverkas också av tidsfaktorn. En betydande avvikelse
behöver därför inte nödvändigtvis anses som ett väsentligt fel om den avhjälps
inom skälig lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningarna
för rätten till hävning skall prövas vid en helhetsbedömning av avtalsbrottets
betydelse för köparen med beaktande av möjligheten att rätta felet eller
kompensera köparen för det genom övriga påföljder. Kan felet åtgärdas genom
avhjälpande eller omleverans enligt 34 — 36 §§, kan det vara en omständighet
som talar för att väsentlighetsrekvisitel inte är uppfyllt. Att köparens krav
på avhjälpande eller omleverans inte har efterkommits inom skälig tid, eller
att en sådan påföljd inte kommer i fråga, är däremot omständigheter som talar
för det motsatta förhållandet. Om en vara som är behäftad med fel dessutom har
avlämnats för sent,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>134</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>finns
det anledning att vid bedömningen av hävningsfömtsättningarna ta Prop. 1988/89:
76<br>
hänsyn till den sammanlagda betydelsen av avtalsbrotten.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>40 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller en vara som har tillverkats särskilt för köparen efter dennes
anvisningar eller önskemål, finns det ofta skäl att med avseende på köparens
hävningsrätt särskilt beakta möjligheten att avhjälpa felet eller att
kompensera det på annat sätt. I dessa fall medför en hävning oftast större
olägenhet för säljaren än när köpet avser en masstillverkad vara. Säljaren kan
ha gjort en betydande insats för att tillverka varan, och en hävning kan
innebära att hela denna insats går förlorad om inte varan kan realiseras på
annat sätt. Tyngst väger dock självfallet köparens intresse att till slut få en
felfri vara. Emellertid finns i allmänhet skäl att ställa något högre krav på
de omständigheter som skall föranleda att ett avtalsbrott bedöms som väsentligt
vid köp av denna typ. Denna något strängare väsentlighetsbedömning följer
nämligen i regel av den bedömning som enligt bestämmelsen skall ske med
avseende på avtalsbrottets betydelse för köparen. Denne torde nämligen vara
beredd att finna sig i ölägenheter av större omfattning, exempelvis i samband
med felets avhjälpande, när det gäller en vara som är anpassad efter köparens
speciella önskemål och vilken han inte utan vidare kan ersätta genom köp från
annat håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket anges den tid inom vilken köparen har rätt all framställa krav på
hävning. Den tid inom vilken ett sådant krav skall framställas beror på om
köparen vill eller kan göra gällande hävning som första påföljd eller om
hävningspåföjden framställs först sedan köparen dessförinnan har krävt
avhjälpande eller omleverans eller säljaren själv har åtagit sig att vidta
rättelse. Enligt andra stycket skall köparen, i det fall han avser alt
tillgripa hävning som första påföljd, lämna meddelande till säljaren inom
skälig tid efter det alt han har märkt eller borde ha märkt felet. I övriga
fall skall hävningsmeddelandel lämnas inom skälig tid efter den tid som enligt
37 § står säljaren till buds för rättelse genom avhjälpande eller omleverans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
generella riktlinjer för vad som skall anses vara skälig tid för att framställa
krav på hävning torde inte vara möjligt att ge. Det får överlämnas ål
rättstillämpningen att i detta sammanhang ge begreppet dess närmare innehåll.
Klart är emellertid att bedömningen måste anpassas lill situationen i det
enskilda fallet och vara beroende av en rad olika faktorer, såsom typ av vara,
vem som är köpare och köparens behov av rådrum för all överväga situationen.
Inte minst säljarens intresse av att i tid få meddelande om hävningen måste
beaktas, eftersom han, när .hävningsgmnd föreligger, enligt 66 § står risken
för att varan förstörs eller skadas av någon orsak som inte beror på köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
vissa fall kan rätlen att häva köpet falla bort. Detta regleras i 66 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skadestånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>40 §<br>
Köparen har rätt till ersättning för den skada han lider genom att varan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>är felaktig, om inte
säljaren visar alt del har förelegal ett sådant hinder Prop. 1988/89:76 som
avses i 27 § första eller andra stycket för all avlämna felfri vara. Vad 40
§ som sägs i 28 § om säljarens skyldighet alt lämna köparen meddelande om
hinder för alt fullgöra köpet i tid gäller på motsvarande sätt, om det
föreligger hinder för att avlämna felfri vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
första stycket ersätts inte sådan indirekt förlust som avses i 67 §
andrastycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
har alltid rätt till ersättning, om felet eller förlusten beror på försummelse
på säljarens sida eller om varan vid köpet avvek från vad säljaren särskilt har
utfast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
42 — 44 §§ i arbetsgruppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1905 års lag finns bestämmelser om skadestånd vid fel i varan i 42 § andra
stycket och 43 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
behandlar säljarens skadeståndsskyldighet på grund av fel i varan.
Förutsättningarna för att säljaren skall vara skadeståndeskyldig framgår av 30
§ i förening med förevarande paragraf medan regler om skadeståndets omfattning
finns i 67 §. Liksom när det gäller skadestånd vid dröjsmål (se 27 §) har
säljaren ett s.k. konlrollansvar för direkta skador. Detta regleras i första
stycket av förevarande paragraf Köparens rätt till ersättning för indirekta
skador fömtsätter däremot enligt andra och tredje styckena antingen försummelse
från säljarens sida eller att varan avviker från vad säljaren särskilt har utfast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen föreskrivs vidare, genom hänvisning till 28 §, dels en skyldighet
för säljaren att lämna köparen meddelande när det föreligger hinder för att
lämna felfri vara, dels - om sådant meddelande inte lämnas på det sätt som
föreskrivs — en skyldighet att ersätta köparen för den skada som kunde ha
undvikits om köparen i tid hade meddelats om hindret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudregeln
är att säljaren är skyldig alt ersätta köparen för skada som denne lider på
grund av fel i varan. Köparens rätt till skadestånd faller bort endast om del
förelegat något sådant hinder som avses i 27 § för att avlämna felfri vara. Av
hänvisningen till 27 §, som gäller säljarens skadeståndsskyldighel vid
dröjsmål, följer att säljaren kan bli fri från skade-stånsskyldighet på grund
av fel i varan under fömtsättning att samtliga de i 27 § första stycket angivna
förutsättningarna föreligger. Det skall för det första vara fråga om ett sådant
hinder att leverera varan i avtalsenligt skick som ligger utanför säljarens
kontroll. Vidare skall hindret vara sådant att säljaren inte skäligen kunde
förväntas ha räknat med det vid köpet. Slutligen skall köparen inte heller
skäligen ha kunnat undvika eller övervinna hindret. Tillämpade på
felsituationen innebär dessa förutsättningar att utrymmet för befrielse från
skadeslåndsskyldigheten i praktiken torde vara mycket begränsat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
avser den situationen att en vara som har avlämnats visar sig vara behäftad med
fel. Om avlämnandet försenas därför att säljaren i ett sent skede upptäcker att
den vara som han avser att leverera är felaktig och därför för sent ersätter
den med en felfri vara, skall den situationen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:373.0pt'><span style='font-family:Verdana'>136</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bedömas enligt
bestämmelserna i 27 § om skadestånd på gmnd av dröjs- Prop. 1988/89:76<br>
mål.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Felet
som sådant kan naturligtvis inte åberopas som ansvarsbefriande hinder. Om varan
visar sig ha ett dolt fel, kan säljaren inte undgå skadeståndsskyldighel genom
att hänvisa till att han inte har kunnat upptäcka felet före avlämnandet eller
att han inte har haft någon anledning att misstänka att varan skulle vara
felaktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är inte heller tillräckligt att orsaken lill felet ligger utanför säljarens
kontroll, utan orsaken skall dessutom ha inneburit ett faktiskt hinder mot att
leverera felfri vara. Även om säljaren kan visa att felet i den avlämnade varan
har uppkommit till följd av en omständighet utanför hans kontroll, blir han
därför inte fri från skadeståndsskyldighet i sådana fall när det bara är fråga
om ett fel i det enskilda exemplar eller parti av varan som säljaren råkat
välja eller som råkat vara tillgängligt för leverans till köparen. I ett sådant
fall har det inte förelegat något hinder av det slag som avses i bestämmelsen,
eftersom säljaren hade kunnat välja att fullgöra köpet med en annan, felfri
vara. Den omständigheten att felet inte har kunnat upptäckas av säljaren före
avlämnandet skall inte tillmätas någon betydelse i sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en vara exempelvis visar sig ha ett dolt fel som härstammar från
tillverkningsprocessen och orsaken till felet ligger utanför säljarens kontroll,
kan säljaren bli fri från skadeståndsskyldighet endast ifall det vid liden för
avlämnandet inte fanns någon felfri vara att tillgå med vilken köpet skulle ha
kunnat fullgöras. Ett hinder mot att avlämna felfri vara kan ha förelegat, om
hela det parti ur vilket varan enligt avtalet skulle tas var behäftat med ett
dolt fel, vars orsak ligger utanför säljarens kontroll, eller om alla de varor
av ifrågavarande beskaffenhet som vid tiden för avlämnandet fanns tillgängliga
i säljarens lager eller på marknaden var behäftade med sådant fel. Som exempel
kan nämnas att köpet avser en vara från säljarens egen produktion och att en
olyckshändelse — vars orsak ligger utanför säljarens kontrollsfär — skadat hela
hans lager utan att detta har kunnat upptäckas av säljaren innan varan
avlämnades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
hinder med ansvarsbefriande verkan kan ibland uppkomma även i samband med
säljarens åtgärder för att avlämna varan. Varan kan exempelvis skadas genom en
olyckshändelse utanför säljarens kontroll under transport från säljaren till
orten för avlämnandet, dvs. före riskens övergång. Del kan också inträffa att
varans avlämnande försenas till följd av en sådan händelse och all detta leder
till att varan vid den tidpunkt som är avgörande för felbedömningen försämras
på gmnd av sin egen beskaffenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Befrielse
från skadeståndsskyldigheten förutsätter inte bara att hindret<br>
ligger utanför säljarens kontroll utan även att säljaren inte skäligen kunde<br>
förväntas ha räknat med hindret vid köpslutet och att han inte heller<br>
skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit dess följder. Beträffande inne<br>
börden av dessa krav hänvisas till vad som har anförts i anslutning till<br>
specialmotiveringen lill 27 §. Konstmktionsfel som berör alla varor av ett<br>
visst slag som säljaren tillverkar är att hänföra till säljarens kontrollsfär<br>
och medför därför alltid skadeståndsansvar för honom. I fråga om fel i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>137</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>enskilda exemplar av en
produkt föreligger, som ovan sagts, inte något Prop. 1988/89:76
ansvarsbefriande hinder som säljaren kan hänvisa till, även om orsaken till
40 § felet i och för sig skulle ligga utanför hans kontrollsfär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hänvisningen
till 27 § andra stycket avser det fallet att felet beror på någon tredje man
som säljaren har anlitat. Detta innebär att säljaren blir fri från
skadeståndsskyldighel endast om något sådant hinder som avses i 27 § har
förelegat såväl för tredje mannen som för säljaren själv. Säljaren befrias
således inte från skadeståndsskyldighet på den grunden att felet är hänförligt
till dolda fel i komponenter som tillverkas av en tredje man för att ingå i
säljarens produkt. På motsvarande sätt kan inte heller en säljare i grossist-
eller detaljistledet som befrielsegrund åberopa att det är fråga om ett fel som
finns på alla produkter av ifrågavarande slag och att det därför förelegat
hinder för honom att leverera felfri vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
har bevisbördan för all en befrielsegrund som han åberopar föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
en uttrycklig hänvisning till 28 § gäller vad som föreskrivs där om säljarens
skyldighet att underrätta köparen om hinder för köpets fullgörande på
motsvarande sätt när det föreligger ett hinder mot att avlämna en felfri vara.
En sådan underrättelseskyldighet kan bli aktuell om varan skadas vid en
händelse under transport till orten för avlämnandet och varan avlämnas i skadat
skick. Även om felet i och för sig har uppkommit under sådana omständigheter
att hinder som avses i 27 § har förelegat, kan säljaren bli ersättningsskyldig
för skada som kunde ha undvikits om köparen hade fått meddelandet i tid. Om
säljaren i ett sent skede upptäcker att varan har ett fel, kan det å andra
sidan följa av 27 § att han blir fri från skadeståndsskyldighet i fråga om
sådan skada som köparen lider till följd av det dröjsmål som kan uppstå därför
att säljaren måste anskaffa en ny felfri vara innan avlämnandet kan ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
om skadeståndsskyldighet i första stycket gäller inte sådan indirekt förlust
som avses i 67 § andra stycket. Säljarens konlrollansvar omfattar således
primärt endast ersättning för direkt förlust såsom den definieras i nämnda
lagrum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningarna
för ersättning även för indirekt föriusl framgår av tredje stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
tredje stycket har köparen alltid rätt till ersättning, om felet eller föriusten
beror på försummelse på säljarens sida. Säljaren är likaså alltid
ersättningsskyldig, om varan vid köpet avvek från vad säljaren särskilt har
utfast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av andra stycket omfattar säljarens skadeståndsansvar inom ramen för
kontrollansvaret inte indirekt föriusl. Bestämmelsen i tredje stycket är därför
av betydelse främst genom att den anger gmnderna för skadeståndsansvaret i
fråga om indirekta förluster. En motsvarande bestämmelse, som gäller vid
dröjsmål, återfinns i 27 § fjärde stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:374.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>138</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeln
om säljarens skyldighet att ersätta skador på grund av vad han Prop.
1988/89:76<br>
särskilt har utfast saknar däremot motsvarighet i 27 §.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>40
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av motiven till 27 § omfattar säljarens ansvar enligt bestämmelsen —
förutom egna försummelser — försummelser dels av personer i hans tjänst, dels
av självständiga medhjälpare eller företagare som säljaren har anlitat för att
uppfylla åtagandet enligt köpeavtalet. Om säljaren anlitar en underentreprenör,
som i sin tur lämnar uppdraget eller del därav vidare till en underentreprenör,
svarar säljaren enligt bestämmelsen för eventuell försummelse från båda
underentreprenörernas sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljarens
ansvar omfattar försummelser såväl vid avtalsslutet som vid fullgörandet av
avtalet. Det innebär att en skadeståndsgrundande försummelse kan förekomma
även efter varans avlämnande, exempelvis i samband med installation eller
intrimmning av en maskin eller i samband med avhjälpande av fel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
försummelse vid avtalets ingående kan bestå i att säljaren vid marknadsföringen
av varan eller i samband med köpeavtalet har lämnat uppgifter om varan eller
dess användning som han har insett eller borde ha insett var orikliga eller
vilseledande. Han kan exempelvis ha underlåtit att kontrollera uppgifter som
har lämnats, trots att omständighetema har varit sådana att det skäligen kunde
krävas av honom att han kontrollerat dem eller i vart fall gjort förbehåll för
deras riktighet. Detta ansvar omfattar inte blott oriktiga uppgifter som
säljaren själv har lämnat utan även sådana uppgifter som någon annan, i
tidigare säljled eller för säljarens räkning, har lämnat och som kan antas ha
inverkat på köpet (jfr 18 §). För bedömningen av om fel i varan föreligger med
hänsyn till de uppgifter som lämnats om varan saknar det enligt 18 § betydelse
om säljaren har känt till eller borde ha känt till att uppgifterna var
oriktiga. För att säljaren skall kunna anses ha varit försumlig och därmed
skadeståndsskyldig enligt förevarande bestämmelse krävs däremot att säljaren
har haft eller med hänsyn till den föreliggande situationen borde ha haft en
sådan insikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
kan vidare bli skadeståndsskyldig enligt tredje stycket om han har underlåtit
att lämna köparen sådana uppgifter om varans egenskaper eller användning som
han har varit eller borde ha varit medveten om och som han har förstått eller
borde ha förstått var viktiga för köparen. Säljarens primära felansvar
föreligger i regel oberoende av om han har känt till eller borde ha känt till
att varan inte motsvarar vad köparen hade rätt att räkna med. Däremot kan
skadeståndsansvaret enligt förevarande bestämmelse, som gmndas på försummelse
på säljarens sida, uppkomma endast i fråga om omständigheter som säljaren har
känt till eller borde ha känt till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljarens
ansvar enligt tredje stycket för särskilda utfästelser föreligger oberoende av
om säljaren har känt till eller borde ha känt till att varan avviker från det
skick som han har lämnat utfästelse om. Säljaren får nämligen anses ha varit
försumlig genom att han utan att vara säker på det rätta förhållandet har
lämnat en särskild utfästelse om varans egenskaper eller användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sådan särskild utfästelse som avses med bestämmelsen gmndar sig i<br>
allmänhet på vad säljaren uttryckligen har meddelat. Han kan exempelvis<br>
ha lämnat en försäkran om att varan har en viss egenskap som är central</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>139</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>för köparen. En uppgift
som med fog kan uppfattas som en särskild Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utfästelse kan emellertid
föreligga även utan att säljaren uttryckligen har 40 §</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lämnat den. Så kan exempelvis
vara fallet om köparen uttryckligen har</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>meddelat säljaren att han
köper varan under fömtsättning all varan har en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>viss närmare angiven
egenskap och säljaren ingår köpeavtalet med denna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vetskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alla
uppgifter som säljaren lämnar om en vara kan naturligtvis inte uppfattas som
särskilda utfästelser. För att en ansvarsgrundande utfästelse skall föreligga
måste det krävas alt köparen med beaktande av det sätt på vilket den lämnats
har haft särskild anledning att fömtsätta att varan inte avviker från vad som
har uppgetts. Om säljaren vid avtalsförhandlingar särskilt understryker en
egenskap hos varan eller annars använder ett uttryckssätt som är ägnat att hos
köparen skapa en särskild tillit till att den uppgift som har lämnats är
riktig, bör det i allmänhet vara fråga om en sådan utfästelse som bestämmelsen
avser. Om köpet avser en maskin som enligt vad säljaren har försäkrat skall
medföra en energibesparing i köparens produktionsprocess eller som enligt vad
som har understrukits i marknadsföringen eller vid avtalsförhandlingarna skall
ha den egenskapen, kan det anses föreligga en sådan särskild utfästelse att
säljaren på den grunden är skyldig att ersätta köparen för den uteblivna
kostnadsbesparingen på gmnd av felet även om säljaren varken kände till eller
borde ha känt till bristen i maskinen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ersättningsskyldighet
som gmndas på en särskild utfästelse enligt bestämmelsen omfattar endast
sådana fall då varan redan vid köpet avvek från vad som utfasts. Om varan
däremot skadas efter köpet utan att det beror på någon försumlighet hos
säljaren och varan därför inte vid tiden för riskens övergång överensstämmer
med vad som har blivit utfast, blir säljaren inte skadeståndsskyldig på grund
av den föreliggande specialbe-slämmelsen. Frågan om säljarens skyldighet all
ersätta skadan får i stället prövas enligt reglerna i första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försummelse
vid fullgörandet av avtalet kan förekomma vid val av material till varan eller
lill del av den eller vid kontroll av materialets kvalitet. Försummelse kan
också, i en eller annan form, förekomma under produktionen av varan eller genom
underlåtenhet att avhjälpa fel som uppstått under tillverkningen och som borde
ha upptäckts innan varan levererades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om varor som säljaren inte själv har tillverkat kan försummelse vid
fullgörelsen av avtalet förekomma vid lagring eller annan förvaring av varan
eller vid förpackning eller vid transport av varan till platsen för
avlämnandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
kan bli skadeståndsskyldig enligt tredje stycket även om felet i<br>
och för sig inte är sådant att det medför skadeståndsskyldighet, nämligen<br>
när en skada som uppkommer för köparen till följd av felet beror på<br>
försummelse från säljarens sida. En sådan situation kan föreligga när en<br>
säljare försummar alt underrätta köparen om ett fel som har uppkommit<br>
efter köpet och som han känner till men som i och för sig inte beror på<br>
någon omständighet som ligger inom ramen för säljarens skadeståndsan<br>
svar. Säljaren kan således bli skyldig att ersätta en skada som uppkommer</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>140</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
köparen till följd av att säljaren inte i tid har underrättat köparen om
Prop. 1988/89: 76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
olyckshändelse som har inträffat under transport av varan och som har 41 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lett
till att varan har skadats innan risken för varan gick över på köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen hade kunnat undvika skadan ifall han fått kännedom om den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>innan
varan kom fram, kan säljaren bli skyldig att ersätta sådan skada</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>även om han inte annars
skulle vara skadeståndsskyldig på grund av felet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skadeståndsskyldighet
för säljaren enligt tredje stycket kan vidare uppkomma om säljaren orsakar
skada för köparen i samband med att han avhjälper ett fel i varan. Om säljaren
därvid av oaktsamhet skadar varan, blir han skyldig att ersätta köparen för den
skada som härigenom uppkommer för denne. Skadeståndsskyldigheten kan också
uppkomma för säljaren om han av oaktsamhet dröjer med att avhjälpa ett fel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om bevisbördan är avsikten att den princip som i allmänhet gäller vid
culpaansvar, dvs. att den som påstår all motparten har varit försumlig har
bevisbördan härför, skall gälla. Beviskravet får bli beroende av omständigheterna
i det enskilda fallet, bl.a. köparens möjligheter att förebringa bevisning om
ett visst förhållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Påföljder
vid rättsligt fel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>41
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
tredje man har äganderätt till varan eller har panträtt eller annan liknande
rätt i den (rättsligt fel) och det inte följer av avtalet att köparen skall
överta varan med den begränsning som tredje mans rätt medför, gäller
bestämmelserna om reklamation i 32 § första stycket och 33 §, om avhjälpande
och omleverans i 34— 36§§, om prisavdrag och hävning i 37 —39§§, om skadestånd
i 40 § samt om köparens rätt att hålla inne betalningen i 42 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
har alltid rätt till ersättning för den skada han lider genom ett rättsligt fel
som förelåg vid köpet, om han varken kände till eller borde ha känt till felet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Påföljder
av rättsligt fel får även göras gällande, om tredje man påstår all han har en
sådan rätt som avses i första stycket och det finns sannolika skäl för
påståendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
23, 46 och 47 §§ i arbetsgruppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
anger vad som i köplagens mening skall anses som rättsligt fel och påföljderna
vid sådana fel. 1 1905 års lag behandlas rättsliga fel i 59 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
första stycket framgår att ett rättsligt fel föreligger, om tredje man äger
varan eller har panträtt eller någon annan liknande rätt i den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uttrycket
"liknande rätt" är avsett all begränsa bestämmelsens räck<br>
vidd. Köplagens reglering beträffande rättsliga fel är nämligen inte avsedd<br>
alt tillämpas med avseende på tredje mans immaterialrätt. Om varans<br>
användning eller vidareförsäljning skulle strida mot tredje mans patent-,<br>
vammärkes- eller upphovsrätt, skall föreliggande bestämmelse inte tilläm-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>141</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>pas. Vilken inverkan som
tredje mans immaterialrätt skall ha på förhållan- Prop. 1988/89: 76<br>
det mellan säljare och köpare får bedömas enligt allmänna regler.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>4i §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
en vara ägs av tredje man kan bero på t. ex. att säljaren har stulit den, att
den är överlåten till säljaren med giltigt äganderättsförbehåll eller all den
innehas av säljaren med nyttjanderätt på grund av hyres- eller leasingavtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ur
köpeavtalets synvinkel har de rättsliga felen den egenskapen att de i vissa
fall bortfaller helt eller delvis om köparen är i god tro. Reglerna om
godtrosförvärv kan sålunda medföra att köparen förvärvar äganderätten till en
vara, trots att den vid köpet tillhörde annan än säljaren. Om köparen av ett
löpande skuldebrev, som tillhör annan än säljaren, i god tro får skuldebrevet i
sin besittning, har han gjort ett exstinktivt godtrosförvärv. Det rättsliga
felet bortfaller då i förhållande till den godtroende köparen. Vid köp av
lösöre gör köparen visseriigen på motsvarande sätt ett exstinktivt
godtrosförvärv. Han löper emellertid då risken alt enligt särskilda regler
tvingas lämna ifrån sig varan till den tidigare ägaren mot lösen. 1 ett sådant
fall kvarstår del rättsliga felet, men i en speciell form; se lagen (1986:796)
om godtrosförvärv av lösöre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
en mera begränsad rättighet för tredje man än äganderätt, exempelvis panträtt
eller relentionsrätt, kan medföra att varan anses behäftad med ett rättsligt
fel. Detta förutsätter dock all det är fråga om en rättighet av sådant slag som
tredje man kan göra gällande även mot den som genom köp har förvärvat
äganderätten lill varan. Om tredje mannens rättighet är av sådant slag att den
inte kan få sakrättsligt skydd gentemot den nye ägaren lill varan, blir
reglerna om rättsligt fel inte aktuella. Exempelvis är tredje mans
nyttjanderätt till lös egendom i allmänhet inte bindande för en ny ägare och
innebär därför inget rättsligt fel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
rättsligt fel kan bestå i att en rättighet belastade varan redan vid köpet, men
ett sådant fel kan uppstå även efter köpet. Varan kan exempelvis vara föremål
för tredje mans retentionsrätt eller panträtt som har uppkommit efter köpet.
Det kan exempelvis vara avtalat att köparen skall hämta varan hos tredje man,
där den befinner sig. Om tredje man därvid gör gällande retentionsrätt i varan
på grund av en fordran mot säljaren lill följd av all han har haft varan i
förvar eller utfört arbete på den, kan köparen inte få ul varan utan att betala
tredje mannens fordran mot säljaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
om rättsligt fel tillämpas således när en vara har avlämnats till köparen med
den belastning som tredje mans rätt innebär. Skulle däremot varans avlämnande
till köparen förhindras därför att tredje mannen har gjort gällande sin rätt
lill varan, blir det i allmänhet fråga om att tillämpa reglerna om dröjsmål.
Dessa blir tillämpliga även när en säljare efter köpet men innan varan har
avlämnats till köparen har sålt varan till en tredje man som i god tro har fått
den i sin besittning och därigenom har förvärvat äganderätten till den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
köparens skydd mot säljarens borgenärer i enlighet med traditionsprincipen i
allmänhet förutsätter all varan har kommit i köparens besittning, kan varan
efter köpslutet men före avlämnandet komma att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>142</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utmätas för säljarens
skulder eller bli indragen i hans konkursbo. Även i Prop. 1988/89:76<br>
dessa situationer blir reglerna om dröjsmål tillämpliga.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>41
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljarens
åtgärder för att avlämna en vara kan i vissa situationer förhindras genom
någon myndighets åtgärd. Det kan vara fråga om import-eller exportförbud eller
förbud mot försäljning av en viss vara. Även i dessa fall ligger det närmast
till hands att tillämpa reglerna om dröjsmål. Om ett myndighetsingripande leder
till att varan kan levereras endast i ett avvikande utförande eller utan vissa
delar, kan det antingen vara fråga om en felsituation eller om ett dröjsmål med
avseende på en del av varan (jfr 43§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om varan belastas av en rättighet för tredje man, följer del av 3 § alt köparen
inte kan åberopa ett rättsligt fel om det kan anses vara avtalat att köparen
skall ta emot varan med en sådan belastning. Detta kan vara fallet när tredje
mannen har en mera begränsad rättighet än äganderätt till varan. Det är inte
tillräckligt att köparen har känt till eller borde ha känt till att varan
belastas av en rättighet för tredje man, utan det bör framgå av avtalet eller
omständigheterna vid dess tillkomst att köparen har samtyckt till att varan
avlämnas med denna belastning. Även om köparen vid köpslutet känner till att en
tredje man har panträtt i varan, kan han — om inte annat har avtalats — ha
grundad anledning att förutsätta att säljaren före avlämnandet skall se till
att panträtten upphör all belasta varan. Om köparen vid köpslutet kände till
att varan belastas av en rättighet för tredje man och omständigheterna är
sådana all det inte kan anses vara fömtsätt att säljaren skall eliminera
belastningen, bör situationen dock ofta uppfattas så att köparen har samtyckt
till all tredje mannens rättighet består även efter avlämnandet. En
omständighet som kan tyda på att köpet har ingåtts under förutsättning att
tredje mans rätt skall bestå är prisets storlek. Om avsikten är att köparen
skall överta varan med den belastning som tredje mans rätt innebär, inverkar
del i allmänhet på det avtalade priset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
ett rättsligt fel föreligger, tillämpas med vissa undantag reglerna om
påföljder vid fel i varan. Sålunda gäller även vid rättsliga fel bestämmelserna
om reklamation i 32 § första stycket och 33 §. Däremot gäller inte 32 § andra
stycket vid rättsliga fel. Vid sådana fel räcker det alltså med att reklamera
inom skälig tid efter det att köparen har märkt eller borde ha märkt det
rättsliga felet (se 32 § första stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
heller 31 §, som innehåller regler om köparens undersökningsplikt, är
tillämplig vid rättsliga fel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
om avhjälpande och omleverans (34 — 35 §§), om prisavdrag och hävning (37-39
§§) och om skadestånd (40 §) gäller även vid rättsliga fel. Reglerna om
skadestånd i 40 § får dock vid rättsliga fel i regel betydelse endast i fråga
om fel som har uppkommit efter köpet. Andra stycket i förevarande paragraf
innehåller nämligen en specialbestämmelse om säljarens skadeståndsskyldighet
bl.a. när ett rättsligt fel föreligger redan vid köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avhjälpande
med avseende på ett rättsligt fel betyder att säljaren får<br>
vidta den åtgärd som kan vara erforderlig för att eliminera felet, exempel<br>
vis genom all han träffar någon form av överenskommelse med tredje man<br>
som innebär att dennes äganderätt upphör eller genom att säljaren åstad-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>143</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kommer att tredje mans
panträtt i varan upphör genom att betala eller Prop. 1988/89:76<br>
ställa annan säkerhet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>41 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Omleverans
i samband med rättsliga fel torde komma i fråga endast i mera sällsynta fall,
eftersom fömtsättningarna härför i fråga om en vara av individuell beskaffenhet
enligt 34 § andra stycket är begränsad och rättsliga fel i fråga om råvaror
eller varor av standardiserad typ sällan torde förekomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prisavdrag
vid rättsliga fel kan komma i fråga t. ex. om felet belastar endast en del av
varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket innehåller en särskild regel om ersättning för skada på grund av ett
rättsligt fel som förelåg redan vid köpet och som köparen varken kände till
eller borde ha känt till. För en sådan skada blir säljaren ersättningsskyldig
oberoende av om förlusten enligt 67 § skall bedömas som direkt eller indirekt.
Har felet däremot uppträtt efter köpet eller var köparen inte i god tro med
avseende på ett fel som förelåg vid köpet, skall säljarens
skadeståndsskyldighet, som anges i första stycket, bedömas enligt reglema i 40
§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
tredje stycket får påföljder av rättsligt fel i vissa fall göras gällande redan
på den grunden att tredje man gör anspråk på att han har äganderätt till varan
eller panträtt eller annan likande rätt i den. Tredje mannen hävdar alltså att
ett rättsligt fel belastar varan. Förutsättningen för att påföljder får göras
gällande redan på gmnd av dennes anspråk är att det finns sannolika skäl för
anspråket. Tredje mannens anspråk kan göra köparens ställning osäker och
medföra en väsentlig belastning för honom även om det senare skulle visa sig
att anspråket var ogrundat. Tredje mannens krav kan också begränsa köparens
rådighet över varan tills tvisten har avgjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
kan enligt bestämmelsen göra gällande samma påföljder som om tredje mannens
rätt enligt kravet var odiskutabelt. Köparen skall således inte behöva löpa
risken alt bli indragen i en besvärlig tvist mellan säljaren och en
utanförstående tredje man som han inte har räknat med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att köparen skall kunna göra felpåföljder gällande mot säljaren krävs<br>
emellertid — som redan har nämnts — att det finns sannolika skäl för<br>
tredje mannens anspråk. Kan tredje mannen inte anföra några beak<br>
tansvärda skäl för sin rätt till varan, uppkommer sannolikt varken någon<br>
större svårighet för köparen att bestrida tredje mannens anspråk eller<br>
någon sådan belastning att det skulle motivera en rätt för köparen att<br>
åberopa påföljder av rättsligt fel mot säljaren. Kravet på sannolika skäl för<br>
tredje mannens anspråk är inte avsett att innebära några högt ställda krav<br>
på sannolikhet, eftersom det i sådana fall där dennes rätt inte är uppenbar<br>
utan gmnden för den är oklar kan fordras ett både kostsamt och tidsödan<br>
de förfarande att genom rättegång eller på annat sätt klarlägga läget. Det<br>
måste emellertid föreligga någon beaklansvärd grund som ger anledning<br>
att räkna med att tredje mannen kan ha fog för sina krav för att köparen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>144</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skall ha rätt att rikta
krav mot säljaren och göra gällande påföljder av Prop. 1988/89:76<br>
rättsligt fel.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en tredje man efter köpet har framställt anspråk på att varan tillhör honom
eller hävdat all han har panträtt eller annan liknande rätt i varan, kan
köparen inte kräva skadestånd enligt andra stycket innan det har fastställts
all tredje mannens anspråk var riktigt och att denne har en rätt som förelåg
redan vid köpet. Däremot är det inget som hindrar alt köparen med stöd av 40 §
tillerkänns ersättning för skador till följd av anspråket, t. ex. när köparen
har hävt köpet på den gmnden att tredje mannens anspråk gör hans ställning
osäker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensamma bestämmelser om påföljder vid säljarens
avtalsbrott</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Rätt
att hålla inne betalningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>42 </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
köparen krav på grund av säljarens dröjsmål eller på grund av att varan är
felaktig, får köparen hålla inne så mycket av betalningen som motsvarar kravet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
48 § i arbetsgruppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1905 års lag finns ingen direkt motsvarighet till föreliggande bestämmelse.
Den lagen innehåller dock i 14 § en regel om att köparen har rätt att hålla
köpeskillingen inne till dess godset hålls honom lill hända.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
har enligt förevarande paragraf rätt att hålla inne betalningen för varan eller
del därav för att säkerställa sill krav mot säljaren på grund av säljarens
dröjsmål eller fel i varan. Denna rätt är av betydelse för köparen som ett
påtryckningsmedel för alt förmå säljaren att avhjälpa fel och som ell medel för
att göra rätten till prisavdrag eller hävning effektiv för den händelse felet
inte avhjälps.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen har krav på gmnd av säljarens dröjsmål eller fel i varan, får köparen
hålla inne så mycket av betalningen som motsvarar hans krav på grund av
dröjsmålet eller felet. Detta innebär att säljaren inte får göra gällande
dröjsmålspåföljder mot köparen för all denne med stöd av bestämmelsen låter
bli att erlägga betalning vid den tidpunkt då betalningsskyldigheten annars
skulle inträda. Eftersom något dröjsmål med köparens prestation inte uppkommer
i den mån han har rätt att hålla inne betalningen, är inte bara de påföljder
som regleras i köplagen uteslutna utan även rätten att kräva dröjsmålsränla på
del belopp som har hållits inne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
att hålla inne betalning förutsätter att köparen har rätt att göra gällande
krav på grund av säljarens dröjsmål eller på gmnd av fel i varan. Köparen måste
själv bedöma om förutsättningar föreligger att med tillämpning av föreliggande
bestämmelse hålla inne betalningen. Skulle det i efterhand konstaleras alt
köparen har hållit inne betalning utan fog, kan säljaren göra gällande
påföljder på grund av att köparen inte har betalat i tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
får hålla inne så mycket av betalningen som svarar mot hans</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 Riksdagen 1988/89. I .saml. Nr 76</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>krav. Med krav avses
därvid inte köparens yrkande som sådant utan det Prop. 1988/89: 76 som han
har rätt att göra gällande mot säljaren på gmnd av felet eller 43 §
dröjsmålet. Köparen får uppskatta storleken av sina befogade krav och bestämma
det belopp han håller inne med hänsyn till detta. Skulle han hålla inne ett för
stort belopp riskerar han alt själv drabbas av dröjsmålspåföljder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vilka
belopp som det blir fråga om att hålla inne blir beroende på omständigheterna i
det enskilda fallet. Är det fråga om ett fel och är felet av sådan beskaffenhet
att hävning kan komma i fråga, bör köparen kunna hålla inne hela betalningen. I
andra fall av fel i varan kan det bli fråga om att hålla inne ett belopp motsvarande
prisavdrag och skadestånd. Går kravet i första hand ut på en naturaprestation,
avhjälpande eller omleverans, får beloppet bestämmas med utgångspunkt i de
påföljder som kan komma i fråga i andra hand, t. ex. just prisavdrag. Rör det
sig om ett dröjsmål, torde det i regel bli fråga om att köparen håller inne en
del av betalningen för anspråk på skadestånd för ett avslutat dröjsmål. Innan
varan hålls köparen till hända eller ställs till hans förfogande i enlighet med
avtalet, är han nämligen enligt 49 § i regel inte skyldig att betala för den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
köparen med stöd av paragrafen hållit inne ett belopp, får han fortsättningsvis
hålla inne detta endast i den mån han alltjämt har ett utestående anspråk mot
säljaren på gmnd av dröjsmålet eller felet. Om säljaren helt eller delvis
avhjälper ett fel, får köparen alltså därefter hålla inne endast ett belopp som
kan beräknas svara mot hans eventuellt kvarstående och nytillkomna krav osv.
till dess att parterna når en slutreglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
betalning skall erläggas vid olika tidpunkter och köparen har rätt att hålla
inne en viss del av priset, får han utnyttja denna rätt genom att hålla inne de
poster som närmast förfaller till betalning. Han behöver alltså inte fortsätta
att erlägga förfallande poster tills skulden motsvarar det belopp har han rätt
att hålla inne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Partiellt
avtalsbrott</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>43 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
endast en del av leveransen försenad eller felaktig, tillämpas bestämmelserna
om ifrågavarande avtalsbrott på denna del. Köparen får häva köpet i dess
helhet, om avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för honom i fråga om hela
köpet och säljaren insåg eller borde ha insett detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det kan antas att säljaren anser sig ha fullgjort köpet i dess helhet trots att
allt inte har avlämnats, tillämpas bestämmelserna om fel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
49 § i arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
gäller tillämpningen av påföljdsreglerna i situationer där<br>
dröjsmål eller fel föreligger endast beträffande en del av leveransen. Para<br>
grafen avser fall där varan skall avlämnas på en gång. För fall då varan<br>
skall avlämnas efter hand i flera poster finns bestämmelser om köparens<br>
hävningsrätt i 44 §.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1905 års lag finns inga bestämmelser som svarar mot första stycket (jfr 43 §
Almén-Eklund, Om köp och byte av lös egendom, 1960, s. 267 ff och 616</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ff).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
meningen avser fall där en viss mängd eller vissa exemplar av ett visst parti
varor försenas eller är felaktiga. Däremot avser bestämmelsen inte fall där ett
fel kan hänföras till en viss del av varan som har ett så nära fysiskt eller
funktionellt samband med hela varan att en uppdelning inte lämpligen kan ske;
det talas i lagtexten om en del av leveransen och inte om en del av varan. Om
det föreligger ett fel i en del i en maskin, måste man som regel se det som ett
fel i hela varan. Bestämmelsen kan i allmänhet inte heller tillämpas om t. ex.
en maskin som skall monteras hos köparen levereras i flera lådor och en av
lådorna är försenad. Om köpet däremot avser 100 lådor frukt och tio av dem är
felaktiga eller försenade, blir bestämmelsen tillämplig (för så vitt inte
avvikelsen skall anses som en brist enligt andra stycket). Köparen kan då ha
rätt att t. ex. häva köpet såvitt avser de tio lådorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
största praktiska betydelsen har regeln i första meningen i fråga om köparens hävningsrätt.
Enligt 25 och 39 §§ har köparen rätt att under vissa förutsättningar häva köpet
om varan är försenad eller felaktig. Av förevarande bestämmelse följer att
köparen kan häva köpet såvitt gäller en del av leveransen, om de allmänna
förulsättningarna för hävning är uppfyllda beträffande denna del. Delvis samma
sak sägs i 44 §, men där är det fråga om avtal om succesiva leveranser. Den
förevarande bestämmelsen medger partiell hävning trots att det inte är
förutsatt i köpeavtalet att fullgörelsen skall ske genom delprestationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Väsentlighetskravet
i 25 och 39 §§ får i de fall som nu avses bedömas i förhållande till den
försenade eller felaktiga delen och inte i förhållande till hela avtalet. Vid
dröjsmål har köparen även i denna situation möjlighet att uppnå en
hävningsgrund genom alt sätta ul en tilläggstid för avlämnandet enligt 25 §
andra stycket. Den förevarande bestämmelsen innebär å andra sidan att påföljder
kan göras gällande endast beträffande den del av leveransen som avtalsbrottet
hänför sig till. För att köparen skall ha rätt all häva köpet i dess helhet
måste de fömtsättningar som anges i andra meningen vara uppfyllda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
meningen gäller köparens möjlighet att häva köpet i dess helhet när det
föreligger ett partiellt avtalsbrott. Köparen får häva köpet i dess helhet, om
avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för honom i fråga om hela köpet och
säljaren insåg eller borde ha insett detta. Det är alltså bara när det allmänna
väsentlighetskravet för hävning är uppfyllt med avseende på hela köpet som rätt
till total hävning föreligger. Så kan vara fallet om det med tanke på del
ändamål för vilket varan är avsedd skulle orsaka köparen betydande olägenhet
att behöva nöja sig med en del av leveransen. Däremot kan köparen vid
partiellt avtalsbrott från säljarens sida inte uppnå en hävningsgrund för köpet
i dess helhet genom tilläggstidsförfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Andra stycket</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89: 76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1905 års lag finns en liknande bestämelse i 50 §.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>44 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
säljaren har fullgjort endast en del av leveransen har man i vissa fall att
tillämpa reglerna om dröjsmål. Detta framgår av första stycket av förevarande
paragraf Man talar i sådana fall om partiellt dröjsmål. Av andra stycket
framgår emellertid alt man i andra fall skall tillämpa felreglerna när köpet inte
har fullgjorts i dess helhet. För dessa fall bmkar man tala om brist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gränsen
mellan brist och partiellt dröjsmål dras så att, om del kan antas att säljaren
anser sig har fullgjort köpet i dess helhet, reglerna om brist är tillämpliga.
Omständigheterna kan ge vid handen att säljaren troligen av misstag har gjort
en icke fullständig leverans. Av beställda 100 artiklar levereras endast 99,
men på följesedeln anges att 100 har levererats. Omständigheterna kan också
tyda på att en del av leveransen har förkommit under transporten. Exempelvis
kan emballaget vara trasigt. I sådana fall blir reglerna om brist tillämpliga.
I andra fall kan annat inte antas än att säljaren har varit medveten om att han
endast har fullgjort en del av sin skyldighet. Ett indicium på detta kan vara
avvikelsens storlek. Då blir reglerna om dröjsmål tillämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
viktigaste konsekvensen av att man skall tillämpa bestämmelserna om fel i de
situationer som avses i stycket är att köparens reklamationsskyldighet bestäms
enligt 32 §. Detta innebär alt köparen helt förlorar sin rätt all göra gällande
påföljder på grund av brislen, om han inte har lämnat säljaren meddelande om
bristen inom skälig tid efter det att han har märkt eller borde ha märkt den.
Om köparen inte reklamerar i tid, blir han således trots bristen skyldig att
betala hela priset. Enligt dröjsmålsreglerna skulle köparen däremot endast
förlora rätten att kräva ut den uteblivna delen av leveransen, om han väntar
orimligt länge med att framställa kravet. Även beträffande rätten att häva
köpet innebär bestämmelserna om fel en strängare reglering för köparen än vad
som gäller i fråga om dröjsmål, där något krav på s. k. neutral reklamation
inte uppställs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
tillämpning av felreglerna innebär att köparens rätt att kräva ut den del av
leveransen som saknas bestäms enligt bestämmelserna om avhjälpande av fel (34
§ första stycket). Också krav på omleverans i fråga om hela leveransen kan
komma i fråga (34 § andra stycket). Köparen kan ha intresse av detta om det är
viktigt för honom att hela leveransen t. ex. har precis samma färgnyans och
detta förutsätter att allt material tas ur samma tillverkningsparti.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hävning
vid successiv leverans</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>44
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skall
avlämnande ske efter hand och är någon delleverans försenad eller felaktig, får
köparen häva köpet i fråga om denna enligt de bestämmelser som i övrigt gäller
för hävning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om dröjsmålet eller felet
ger anledning att anta att ett avtalsbrott som<br>
ger rätt lill hävning kommer att inträffa beträffande någon senare delleve<br>
rans, får köparen på denna grund häva köpet i fråga om en sådan senare<br>
leverans, om det sker inom skälig tid.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>148</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Häver köparen i fråga om
en delleverans, får han samtidigt häva i fråga Prop. 1988/89: 76 om
tidigare eller senare leveranser om han på grund av sammanhanget 44 §
mellan dem skulla ha betydande olägenhet av att stå fast vid köpet beträffande
dessa leveranser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
50 § i arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
gäller köparens hävningsrätt i fall där varan skall avlämnas efter hand i flera
poster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1905 års lag finns bestämmelser om hävning vid succesiv leverans i 22 §
beträffande dröjsmål och i 46 § beträffande fel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudregeln
är att hävning får ske endast i fråga om den enskilda delleverans som
avtalsbrottet gäller och all de olika leveranserna således betraktas som om del
vore fråga om flera självständiga köp. Huvudregeln modifieras emellertid genom
reglerna i andra och tredje stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är alltså köplagens allmänna bestämmelser om hävning som skall tillämpas
beträffande en enskild delleverans. Vid dröjsmål med en delleverans får
således köparen häva köpet beträffande denna, om avtalsbrottet uppfyller
väsentlighetskravet i 25 § första stycket eller om avlämnande inte har skett
inom en tilläggslid som köparen har förelagt enligt 25 § andra stycket. Om
varan har tillverkats eller skaffats särskilt för köparen efter dennes
anvisningar eller önskemål, är hävningsrätten enligt 26 § dock mera begränsad.
När del föreligger fel i en delleverans, får köpet hävas beträffande denna om
del är fråga om ett sådant avtalsbrott som sägs i 39 § första stycket. Då de
enskilda delleveranserna enligt huvudregeln betraktas som om de vore flera
självständiga köp, får hävningsfömtsättningarna bedömas i förhållande till den
ifrågavarande delleveransen och inte i förhållande till hela avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
de bestämmelser som reglerar köparens skyldighet att underrätta om
avtalsbrottet och hävningen (se 29, 32 och 33 samt 39 § andra stycket) samt att
svara på säljarens förfrågan (se 24 §) måste iakttas, om köpet hävs beträffande
en delleverans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket gäller den situationen att ett avtalsbrott som har inträffat i fråga om
någon delleverans ger anledning att befara ytterligare avtalsbrott. Skulle
något avtalsbrott ännu inte ha inträffat men finns det skäl att förvänta ett
sådant — säljaren har exempelvis nätt och jämt lyckats fullgöra den första
delleveransen i tid men det står ändå klart all han inte kommer att hinna
fullgöra senare leveranser i tid — blir inte andra stycket utan reglerna om
befarat avtalsbrott i 61 och 62 §§ tillämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra stycket gäller att om del föreligger ett avtalsbrott beträffan<br>
de en delleverans och detta ger anledning att anta att dröjsmål eller fel som<br>
ger rätt till hävning kommer att inträffa beträffande någon senare delleve<br>
rans, får köparen på denna grund häva köpet i fråga om en sådan senare<br>
delleverans. I detta specialfall av befarat avtalsbrott efter det att ett av<br>
talsbrott redan har inträffat i fråga om någon delleverans är förutsättning-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana;
text-transform:uppercase'>j4q</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>arna för alt köparen skall
kunna häva köpet beträffande återstående del- Prop. 1988/89:76 leveranser
lindrigare än enligt den allmänna regeln i 62 § om hävning på 45 § grund av
befarat avtalsbrott. Den senare förutsätter nämligen alt det står klart att
säljaren inte kommer att fullgöra avtalet på rätt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
rätten att häva en senare delleverans är det i och för sig utan betydelse om
det redan inträffade avtalsbrottet ger rätt till hävning. Och i fall då del
inträffade avtalsbrottet ger rätt till hävning får köparen häva köpet
beträffande senare delleveranser även om han inte enligt första stycket häver
köpet i fråga om den delleverans som det inträffade avtalsbrottet gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätlen
att häva beträffande senare delleveranser avser samtliga delleveranser i fråga
om vilka det föreligger anledning att anta att ett avtalsbrott av det slag som
ger rätt lill hävning kommer att inträffa. Det är inte nödvändigt alt det
första avtalsbrottet ger anledning att förvänta ett nytt avtalsbrott av samma
slag. Hävning beträffande senare delleveranser kan också komma i fråga t. ex.
om ett fel i en delleverans ger anledning att anta att senare delleveranser
inte kommer att avlämnas i tid. Så kan vara fallet om det föreligger ett
materialfel och det kan antas att säljaren inte hinner få fram felfritt
material tillräckligt snabbt för alt i tid kunna fullgöra senare delleveranser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
tredje stycket görs ett ytterligare undantag från huvudregeln att hävning får
ske endast i fråga om den enskilda delleverans som avtalsbrottet gäller.
Undantaget förutsätter att det finns ett sådant sammanhang mellan särskilda
delleveranser att köparen skulle ha betydande olägenhet av att slå fast vid
köpet beträffande dessa delleveranser. Sammanhanget mellan de olika
delleveranserna kan bero på att de skall användas för samma ändamål, exempelvis
för att fullgöra ett tillverkningsavtal mellan köparen och tredje man.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
skillnad från regleringen i andra stycket fömtsätter hävningsrätten enligt
tredje stycket att köparen häver i fråga om den delleverans som avtalsbrottet
gäller. Gör han detta får han häva även i fråga om delleveranser beträffande
vilka det finns ett sådant sammanhang som nyss angetts. Det kan vara fråga om
leveranser som har skett tidigare och i rätt tid liksom om kommande leveranser
beträffande vilka dröjsmål inte behöver befaras. Det är också möjligt att
köparen enligt tredje stycket kan ha rätt att häva köpet i dess helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:276.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Köparens skyldigheter </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Prisets bestämmande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>45 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Följer
priset inte av avtalet, skall köparen betala vad som är skäligt med hänsyn till
varans art och beskaffenhet, gängse pris vid tiden för köpet samt
omständigheterna i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
51 § i arbetsgruppens förslag)</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>150</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1905 års lag finns en bestämmelse om prisets bestämmande i 5 §.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förevarande
paragraf reglerar den situationen att ett avtal om köp har 45 § slutits utan
att priset följer av avtalet (alt bruk eller sedvänja kan ta över
lagregleringen följer av 3 §). Köparen skall då betala vad som är skäligt med
hänsyn till varans art och beskaffenhet, gängse pris vid tiden för köpet samt
omständigheterna i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Priset
kan vara bestämt på olika sätt i avtalet. Det kan framgå direkt av ett
totalbelopp eller genom angivande av ett enhetspris, såsom pris per styck eller
per viss kvantitet. Priset kan också framgå indirekt genom hänvisning till en
bestämd notering e. d. Även om partema inte uttryckligen har kommit överens om
ett visst pris, kan priset "följa av avtalet" enligt allmänna
principer för tolkning av avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Priset
kan vara reglerat i avtalet beträffande en del av varan men inte beträffande
hela varan. I så fall tillämpas förevarande paragraf när det gäller den eller
de delar beträffande vilka priset inte följer av avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
priset inte följer av avtalet är det säljarens sak att avgöra vilket pris han
skall begära. Enligt förevarande paragraf är köparen dock inte skyldig att
betala mer än som är ett med hänsyn till omständigheterna skäligt pris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
bedömningen av vad som är ett skäligt pris skall hänsyn för det första tas till
varans art och beskaffenhet . Utgångspunkten är alltså vad slags vara som köpet
avser. Kvaliteten har betydelse för bedömningen av vad som är ett skäligt pris
både vid köp av nya och vid köp av begagnade varor. Den omständigheten att
varan till äventyrs är felaktig påverkar däremot i princip inte beräkningen av
prisets skälighet. En annan sak är att köparen i sådana fall kan bli berättigad
till prisavdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
skälighetsbedömningen skall för det andra hänsyn tas till gängse pris vid tiden
för köpet. Med gängse pris avses det pris som säljare i allmänhet tillämpar för
samma slags vara under motsvarande omständigheter. Den prisnivå som skall
beaktas är prisnivån i det distributionsled i vilket köpet har ingåtts. Alla
säljare i samma led kan dock inte alltid jämställas med varandra i detta
avseende. Gängse pris kan sålunda variera mellan olika typer av
distributionskanaler beroende på t. ex. betalningsvillkor, servicenivå och
försäljningsställenas mer eller mindre centrala läge. Dessutom finns det ofta
lokala variationer i den gängse prisnivån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Varierar
det gängse priset mellan olika orter och är det inte givet vilket pris som bör
vara utslagsgivande, ter det sig ofta naturligt att beakta priset på säljarens
ort, om köparen har beställt varan där. Har säljaren å andra sidan marknadsfört
varan på köparens ort, ligger det närmare till hands att beakta priset på denna
ort vid bedömningen av vad som skall anses vara gängse pris med tanke på det
aktuella köpet. Hänsyn bör också tas till var varan skall avlämnas och vem som
svarar för transportkostnadema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
tidpunkt som bedömningsgmnden gängse pris hänför sig till är avtalstillfället.
Undantagsvis kan dock även någon annan tidpunkt tänkas få betydelse. En
ytterligare bedömningsgrund vid prövningen av prisets skälighet är nämligen
omständigheterna i övrigt. Om det efter avtalstillfället har inträffat en
oförutsedd och påtaglig prisutveckling — uppåt eller nedåt — fram till
tidpunkten för varans avlämnande, kan det ibland finnas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skäl att la hänsyn också
till en sådan omständighet. Detta förutsätter dock Prop. 1988/89:76<br>
att köpet inte har karaktär av spekulation.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>46
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hänvisningen
till omständighetema i övrigt innebär att man också kan beakta t. ex. särskilda
kostnader eller besvär som köpets fullgörande medför för säljaren och som
köparen vid köpet har varit medveten om eller, på motsvarande sätt, en
eventuell minskning av säljarens normala kostnader t. ex. på gmnd av att
köparen på egen bekostnad hämtar varan på tillverkningsorten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det inte finns något gängse pris, vilket särskilt får antas vara fallet med
unika eller ovanliga varor och med specialtillverkade varor, får priset
bestämmas mer fritt genom en skälighetsbedömning. Ofta torde säljarens
kostnader kunna bilda en utgångspunkt för bedömningen. Hänsyn bör dock inte tas
till exceptionella kostnader som har uppkommit i det särskilda fallet,
exempelvis genom att säljaren har råkat förstöra det exemplar som han skulle
tillverka och därför måste tillverka ett nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
tar bara sikte på det fallet att priset inte följer av avtalet. Den ger alltså
inte utrymme för någon skälighetsprövning av ett avtalat pris. Om ett sådant
pris är oskäligt kan dock — liksom i fråga om andra avtalsvillkor — jämkning
komma i fråga med stöd av 36 § avtalslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>46 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skall
priset beräknas efter antal, mått eller vikt, skall varans mängd vid den
tidpunkt då risken för varan går över på köparen läggas till gmnd för
beräkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
priset skall beräknas efter varans vikt, avräknas först förpackningens vikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
52 § i arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen,
som överensstämmer med 7 § i 1905 års lag, avser beräkning av priset efter
kvantitet. Regeln är att kvantiteten vid tidpunkten för riskens övergång är
avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen,
som överensstämmer med 8 § i 1905 års lag, ställer upp en presumtion för
prisets beräkning efter varans nettovikt. Skall priset beräknas efter varans
vikt, skall förpackningens vikt (taravikt) först avräknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>47 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
köparen fåll en räkning, är han bunden av det pris som har angetts i räkningen.
Detta gäller dock inte, om han inom skälig tid meddelar säljaren att han inte
godkänner priset, om ett lägre pris följer av avtalet eller om det fordrade
beloppet är oskäligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
53 § i arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1905 års lag finns motsvarande bestämmelser i 6 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
gäller köparens skyldighet att göra invändning mot en räk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ning
som han har mottagit från säljaren. Om köparen inte godkänner det Prop.
1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>pris
som anges i räkningen, skall han lämna säljaren ett meddelande om 48 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>detta
inom skälig tid. Gör köparen inte detta är han — utom i två</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>undantagsfall
— bunden av det pris som anges i räkningen. Bestämmelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>innebär
ingen inskränkning i köparens rätt att kräva prisavdrag vid fel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Meningen
är endast att den köpare som inte reklamerar inom skälig tid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skall
vara avskuren från möjligheten alt göra gällande att del debiterade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>priset
är för högt för en leveransgill vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
köpare som inte vill godkänna det pris som har angetts i räkningen utan finner
delta för högt, skall meddela säljaren detta inom skälig tid. Utgångspunkten är
därvid naturligen räkningens mottagande. Humvida köparen har reklamerat inom
skälig tid därefter får såväl i delta som i andra liknande sammanhang bedömas
med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. 1 kommersiella och
därmed jämförbara förhållanden får man förutsätta en snabbare reaktion än när
köparen är en privatperson eller en ideell förening utan sådana fasta
belalningsmtiner som ett företag har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen inte inom skälig tid meddelar säljaren att han inte godkänner det pris
som har angetts i räkningen, blir han bunden av priset. Detta gäller dock inte
i två fall. Det ena är om ett lägre pris följer av avtalet. Det andra är om det
fordrade priset är oskäligt. I dessa två fall blir köparen inte genom
underlåten reklamation bunden av del pris som anges i räkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Betalningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>48 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Betalning
skall ske hos säljaren. Om betalning skall ske mot överlämnande av varan eller
dokument avseende varan, skall den dock ske där överlämnandet äger mm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skyldigheten
att betala omfattar även skyldighet att i enlighet med avtalet acceptera växel
och ställa remburs, bankgaranti eller annan säkerhet samt att vidta de andra
åtgärder som behövs för att möjliggöra betalning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
54 § i arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
gäller platsen för betalningen. I 1905 års lag finns inte någon sådan
bestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudregeln
är att betalning skall ske hos säljaren. Med detta uttryck<br>
avses säljarens affärsställe eller, om säljaren inte har något affärsställe som<br>
har samband med köpet, hans hemvist. Så långt stämmer bestämmelsen<br>
överens med den i 6 § första stycket första meningen. 1 ett annat avseende<br>
skiljer den sig emellertid från vad som föreskrivs där, nämligen i det fallet<br>
att säljaren har bytt affarsställe eller hemvist sedan avtalet slöts. Enligt 6
§<br>
är leveransstället likväl säljarens affärsställe eller hemvist vid tidpunkten<br>
för köpets ingående. Enligt förevarande paragraf är det däremot säljarens<br>
affärsställe eller hemvist vid tidpunkten för betalningen — och inte vid<br>
köpets ingående — som är avgörande. Bestämmelsen torde överensstäm-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>153</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ma med allmänna
rättsgrundsatser angående var penningförpliktelser skall Prop. 1988/89:76<br>
presteras, jfr 3 § lagen (1936:81) om skuldebrev.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>48 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ofta
förekommer andra betalningsmedel än reda pengar, s. k. bokbetalning. Vad
särskilt gäller post- och bankgiroinbetalning torde enligt allmänna principer
gälla att innehav av post- eller bankgirokonto in dubio får anses innefatta en
förklaring alt betalning kan ske på kontot (jfr Tiberg, Fordringsrätt, 1986, s.
42 och Walin, Lagen om skuldebrev m. m., 1977, s. 33).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
betalning inte sker hos säljaren utan genom post- eller bankgiro eller i övrigt
genom förmedling av en penninginrättning, har platsen för betalningen inte
samma betydelse som när priset skall betalas i reda pengar direkt till
säljaren. Principen att betalning skall ske hos säljaren har dock även i dessa
fall betydelse vid avgörandet av humvida betalningen sker i rätt tid, dvs. vid
tolkningen av 51 § som gäller frågan när dröjsmål med betalningen föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
köp som ingås mellan parter i olika länder kan platsen för betalningen ha
särskild betydelse bl. a. med hänsyn till valutarestriktioner. Enligt 7 §
skuldebrevslagen kan betalningsorten ha betydelse för frågan i vilken valuta
betalning får ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra meningen ges en särskild regel för de fall betalning skall ske mot
överlämnande av varan eller dokument avseende varan (t. ex. konossement,
järnvägs- och flygfraktsedlar). I så fall skall betalning ske där överlämnandet
äger mm. Om säljaren enligt avtalet skall transportera varan lill köparen och
andra betalningsvillkor inte har avtalats, får säljaren enligt 49 § kräva
betalning mot att varan överlämnas till köparen, dock med beaktande av köparens
rätt att undersöka varan. Detta innebär att betalningen skall ske där
överlämnandet sker, dvs. hos köparen. Motsvarande gäller om varan enligt
avtalet skall sändas till köparen mot efterkrav eller postförskott. Även detta
innebär att betalningen skall ske där varan överlämnas lill köparen. En
ytterligare situation är att säljaren sänder dokument avseende varan till
inkasso hos en bank på köparens ort där betalning då skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1905 års lag finns den närmaste motsvarigheten till förevarande bestämmelse i
28 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparens
skyldighet att betala priset omfattar även skyldighet att i enlighet med
avtalet acceptera växel och ställa remburs, bankgaranti eller annan säkerhet
samt att vidta de andra åtgärder som behövs för att möjliggöra betalning.
Underlåtenhet att vidta åtgärder som här nämns skall alltså inte behandlas
enligt reglerna om befarat dröjsmål utan som fullbordat dröjsmål. Säljaren
behöver därför inte gå in på någon bedömning humvida den slutliga betalningen
kommer att ske i tid eller inte, utan han har rätt att behandla köparens
underlåtenhet att t. ex. acceptera växel när skyldighet därtill föreligger som
ett fullbordat avtalsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lagtexten nämns, fömtom accept av växel och ställande av remburs,<br>
bankgaranti eller annan säkerhet, skyldighet för säljaren att vidta de andra<br>
åtgärder som behövs för att möjliggöra betalning. Dessa åtgärder behöver</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>154</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
nödvändigtvis ha angetts i avtalet, utan det kan vara fråga om åtgärder
Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
rent faktiskt är en förutsättning för att betalning skall kunna ske i 49 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>enlighet
med avtalet. Som exempel kan nämnas varans avhämtande i fall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>där
betalningen har knutits till avlämnandet och varan skall hämtas av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>49
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Följer
tidpunkten för betalningen inte av avtalet, skall köparen betala när säljaren
kräver det. Köparen är dock inte skyldig att betala förrän varan hålls honom
till hända eller ställs till hans förfogande i enlighet med avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
köparen betalar har han rätt att undersöka varan på det sätt som följer av
sedvänja eller bör medges med hänsyn till omständigheterna, om inte det
avtalade sättet för avlämnandet och betalningen är oförenligt med en sådan
undersökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
konossement utfärdats för varans transport till bestämmelseorten eller
transporteras varan i övrigt på sådana villkor att säljaren inte sedan
betalning har skett får förfoga över varan, får utan hinder av första eller
andra stycket betalning krävas mot konossement eller när köparen har tagit emot
fraktsedel eller annat bevis för att varan transporteras på sådana villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
55 § i arbetsgruppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
1905 års lag finns motsvarande bestämmelser i 12 och 14 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de flesta fall då ett köpeavtal inte direkt fullgörs från någondera sidan
brukar parterna komma överens om när varan skall avlämnas och priset betalas
eller åtminstone när en av prestationerna skall fullgöras. Även i de fall då
den ena parten direkt fullgör vad som åligger honom enligt köpeavtalet brukar
avtalet innehålla bestämmelser om när den andra parten skall prestera. För de
fall då betalningstidpunkten inte följer av avtalet (och inte heller av bruk
eller sedvana, jfr 3 §) blir lagregeln i första stycket tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten
är att köparen är skyldig att betala när säljaren kräver det. Detta sker ofta
genom alt köparen i samband med varans avlämnande eller därefter får en räkning
på grund av vilken betalning skall erläggas. 1 princip är köparen då skyldig
att betala omgående, om han inte enligt räkningen fåren betalningsfrist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra meningen har dock köparen rätt att hålla inne betalningen tills varan
hålls honom till hända eller ställs till hans förfogande i enlighet med
avtalet. Denna rätt utgör den ena sidan av principen att parternas prestationer
skall utväxlas samtidigt (jfr 10 § angående säljarens rätt att hålla inne varan
tills köparen betalar priset). Principen innebär att varje part får en viss
säkerhet för att även motparten fullgör sin del av avtalet innan han fullgör
avtalet för sin del. Den rätt att hålla inne betalningen som här föreskrivs tar
sikte på fall där tiden för betalningen inte är bestämd i avtalet och betalning
sålunda skall ske när säljaren kräver det. Bestämmelser om rätt att hålla inne
betalningen vid säljarens dröjsmål respektive fel i varan finns i 42 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>155</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Andra stycket</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89: 76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1905 års lag framgår köparens rätt till undersökning av varan indirekt 49 §
av 71 § första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra stycket av förevarande paragraf är köparen inte skyldig att betala för
varan innan han har haft tillfälle att undersöka den på det sätt som följer av
sedvänja eller bör medges med hänsyn till omständigheterna. Även om priset
enligt första stycket skall betalas mot att varan ställs lill köparens
förfogande, kan denne således ha rätt alt undersöka varan innan han betalar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skulle
avtalet innehålla en föreskrift om undersökningen, blir denna givelvis gällande
framför lagens regler. 1 förevarande bestämmelse hänvisas i övrigt i första
hand till sedvänja. När inte sedvänja lämnar ett tillräckligt besked får
undersökningsrätten bero av omständigheterna. Individuellt utformade varor
torde normalt få undersökas i större utsträckning än märkesvaror av
standardkaraktär. När varan är emballerad får köparen i regel bryta
förpackningen och kontrollera varans skick innan han eriägger betalning,
förutsatt alt delta med hänsyn till varans beskaffenhet, förpackning och andra
omständigheter kan ske utan oskälig tidsutdräkt eller annan olägenhet för
säljaren. Den preliminära undersökning som avses i förevarande paragraf kan
ofta vara mindre grundlig och noggrann än den som krävs enligt 31 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
har dock inte rätt att undersöka varan innan betalning sker, om det avtalade
sättet för varans avlämnande och prisets betalning är oförenligt med en sådan
undersökning. Om det följer av avtalet att varan t. ex. skall sändas mot
postförskott, medför detta att köparen måste erlägga betalningen utan att
dessförinnan bryta varans förpackning för att undersöka varan. Denna
undantagsbestämmelse har närmast ett klargörande syfte. Det torde nämligen i
och för sig fä anses följa redan av den grundläggande regeln, att sedvänja
eller omständigheterna inte medger någon undersökning före köpet, ifall en
sådan undersökning är oförenlig med det avtalade sättet för varans avlämnande
och betalning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
stycke gäller säljarens rätt att kräva betalning mot dokument eller i övrigt
utan att köparen samtidigt kan ta emot varan eller undersöka den. I 1905 års
lag ingår regler om betalning mot dokument i 16 och 71 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i förevarande stycke gäller inte bara fall där varan skall sändas från den ort
där avlämnandet sker utan kan bli tillämplig också när varan t. ex. skall
levereras fritt på köparens ort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
får för det första kräva betalning mot konossement som har utfärdats för varans
transport, under förutsättning att konossementet avser transporten ända fram
till varans bestämmelseort. Huruvida det är fråga om ombord- eller
mottagningskonossemenl saknar betydelse. Även "destination bilis of
lading", dvs. konossement som har utfärdats av rederiet på
bestämmelseorten, faller under bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det andra får betalning krävas mot bevis om alt varan transporteras<br>
på sådana villkor att säljaren inte längre får förfoga över varan sedan<br>
betalning har skett. Som exempel på sådana dokument kan nämnas frakt-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>156</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sedelduplellen vid
järnvägstransport samt avsändarexemplaret vid luft- Prop. 1988/89:76 transport
och internationell vägtransport. Det centrala kravet alt varan 50 §
transporteras på sådana villkor att säljaren inte efter betalningen får förfoga
över varan förutsätter att varan enligt dokumentet är destinerad till köparen
eller till dennes representant, t. ex. en speditör som köparen har anvisat.
Däremot är kravet inte uppfyllt om varan är sänd till en av säljaren utsedd
speditör eller bank på köparens ort, eftersom destinatören i sådana fall får
anses vara en säljarens representant och det inte är uteslutet att säljaren
fortfarande kan förfoga över varan när den har anlänt till destinatören.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
moderna transportförhållanden har man anledning att i allt större utsträckning
räkna med s. k. dokumentlösa transporter. Utvecklingen i transportpraxis torde
gå i riktning mot att transportdokumenten i betydelsen av fysiska papper i
ökad omfattning försvinner och att deras funktioner i stället övertas av
datorer i kombination med teleförbindelser. Sådana transportformer har beaktats
i lagtexten i och med att det stadgas att säljaren får kräva betalning mot
"annat bevis" för alt varan transporteras på sådana villkor att
säljaren inte sedan betalning har skett får förfoga över varan. Även vid
dokumentlösa transporter skall köparen således erhålla bevis för all varan är
destinerad till honom eller hans representant. Däremot lar bestämmelsen inte
ställning till vilka uppgifter som skall framgå av beviset, t. ex. i fråga om
tiden då varan har avsänts eller i fråga om dess mängd eller skick.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
bestämmelsen sägs "Har konossement utfärdats..." och
"transporteras varan...". Häri ligger att bestämmelsen skall kunna
tillämpas även om det inte är särskilt avtalat att betalning skall ske mot
dokument, om bara de förutsättningar som anges i bestämmelsen är uppfyllda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fall som avses i bestämmelsen skall priset betalas mot transportdokument eller
annat bevis som uppfyller de angivna kraven, även om varan inte ännu har kommit
fram eller inte kan undersökas av köparen. Huruvida köparen kan ha rätt att
vägra betalning mot dokument på den gmnd att det föreligger eller kan antas
föreligga avtalsbrott på säljarens sida, t. ex. fel i varan, är ett spörsmål
som förevarande bestämmelse inte tar ställning till. Angående detta kan
hänvisas till 42 § och till övriga bestämmelser om påföljder av säljarens
avtalsbrott och befarat avtalsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Köparens
medverkan m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>50 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
skall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. medverka
till köpet på ett sådant sätt som skäligen kan förväntas av<br>
honom för att säljaren skall kunna fullgöra köpet, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. hämta
eller la emot varan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Paragrafen
saknar motsvarighet i arbetsgruppens (svenska) förslag).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
1905 års lag finns det inte någon motsvarighet till föreliggande para<br>
graf</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>157</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen gäller köparens
förpliktelser vid sidan av hans skyldighet att Prop. 1988/89:76<br>
betala för varan.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>50 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
1. Bestämmelsen avser en sådan medverkan av köparen som hänför sig till tiden
före avlämnandet av varan och som utgör en förutsättning för att säljaren
skall kunna fullgöra sin egen prestation. En sådan medverkan av köparen kan
vara nödvändig närmast när köpet avser en vara som skall tillverkas eller
skaffas efter köparens beställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan vara fråga om att köparen till säljaren skall leverera material eller
komponenter som behövs för tillverkningen av varan. Köparens skyldighet kan
bestå i att skaffa fram materialet eller delarna från någon utomstående
leverantör eller i all själv tillverka dem. I andra fall kan köparen vara
skyldig att för ett visst arbetsskede som kräver särskild sakkunskap ställa
personal till säljarens iorfogande. Köparens skyldighet att medverka till köpet
kan också bestå i all tillhandahålla säljaren ritningar eller andra
anvisningar eller en modell eller prototyp avseende den vara som köpet gäller.
Skyldigheten kan vidare bestå i att skaffa tillstånd eller licenser som
fullgörelsen av avtalet kan förutsätta. Ibland kan köparen vara skyldig att
fortlöpande undersöka och godkänna delprestationer. Den medverkan som krävs av
köparen definieras ofta i avtalet. Att så har skett är emellertid inte en
förutsättning för att förevarande bestämmelse skall kunna bli tillämplig.
Innehållet i förpliktelsen att medverka till köpet kan också framgå indirekt av
avtalets innehåll eller av omständigheterna i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparens
skyldighet att medverka är begränsad till vad som skäligen kan förväntas av
honom. Hur långt skyldigheten sträcker sig i det enskilda fallet blir därför
beroende av de föreliggande omständigheterna i just det fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Medverkar
köparen inte lill köpet enligt bestämmelsen, kan säljaren ha rätt att göra
gällande olika påföljder (se 51 § första stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
bestämmelsens ordalydelse framgår all den endast avser sådan medverkan som
utgör en förutsättning för att säljaren skall kunna fullgöra sin egen
prestation. Andra biförpliklelser som köparen kan ha — och som inte går in
under punkt 2 — faller däremot utanför bestämmelsen och därmed utanför
påföljdssystemet i köplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
2. I köparens förpliktelser ingår även att hämta eller ta emot varan. I och för
sig är delta också en form av medverkan. Den går dock inte ut på att göra det
möjligt för säljaren att uppfylla sina egentliga förpliktelser, även om
köparens handlande kan vara nödvändigt för att varan skall kunna avlämnas.
Köparens skyldighet enligt punkt 2 rör sig mera om att uppfylla vad som kan
vara ett av säljarens ändamål med försäljningen, nämligen att frånhända sig
varan. Egentliga påföljder vid brott mot denna köparens förpliktelse kan
emellertid göras gällande endast i vissa speciella fall, nämligen om det
framgår av avtalet eller omständigheterna i övrigt att säljaren har ett
särskilt intresse av att bli av med det som han har sålt (55 § och 57 § andra stycket).
I första hand blir stadgandena om vård av varan (72-78 §§) tillämpliga, om
köparen inte hämtar eller tar ut varan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>158</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Påföljder
vid köparens avtalsbrott</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>„.„.,..</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>51 §</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Påföljderna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>51
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Betalar
köparen inte i rätt tid eller medverkar han inte till köpet enligt 50 § 1 och
beror detta inte på säljaren eller något förhållande på dennes sida, får
säljaren enligt 52-59 §§ kräva betalning eller annan fullgörelse eller häva
köpet samt dessutom kräva skadestånd. Han får även hålla inne varan enligt 10 §
och kräva ränta enligt 71 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppfyller
köparen inte sin skyldighet att hämta eller la emot varan och beror detta inte
på säljaren eller något förhållande på dennes sida, gäller 55 §, 57 § andra —
fjärde styckena och 58 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
56 och 57 §§ i arbetsgruppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
närmaste motsvarigheten i 1905 års lag till föreliggande bestämmelse är 28 §
första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
inledningen till första stycket ges en allmän beskrivning av vad som skall
förslås med dröjsmål med betalningen. Sådant dröjsmål föreligger, om köparen
inte betalar i rätt tid och detta inte beror på säljaren eller något
förhållande på dennes sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all avgöra om betalning har skett i rätt lid får man i första hand gå till
avtalets bestämmelser. Skulle avtalet inte innehålla något härom gäller enligt
49 § att betalning skall ske när säljaren kräver del. Och som framgår av 48 §
andra stycket omfattar skyldigheten att betala inte bara den egentliga
betalningen (med sedlar eller mynt, bankgiro e. d.) utan även skyldighet att
vidta vissa andra åtgärder som behövs för all möjliggöra betalning i enlighet
med avtalet. Underiålenhel att vidta en sådan åtgärd kan alltså medföra all
betalningsdröjsmål föreligger. De åtgärder som avses är accepterande av växel,
ställande av remburs, bankgaranti eller annan säkerhet saml vidtagande av andra
åtgärder som behövs för att möjliggöra betalning, t. ex. avhämtande av varan i
de fall där betalningen har knutils till avlämnandet och varan skall hämtas av
köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dröjsmål
med betalningen föreligger inte, om förseningen beror på säljaren eller något
förhållande på dennes sida. Exempel på det förra är alt köparen underiåter all
betala därför att säljaren inte avsänt varan i tid där detta åligger honom
eller levererat en felaktig vara. Hänvisningen lill ett förhållande på
säljarens sida avser situationer där förseningen har sin grund i en
omständighet som visserligen inte direkt beror på säljarens förfarande men som
ändå bör hänföras till hans risksfär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
kan vara fallet exempelvis om varan förstörs medan säljaren bär<br>
risken för den. Som ytterligare exempel kan nämnas vissa förseningar vid<br>
betalningstransaktioner Om betalning skall ske genom bankgiro från kö<br>
parens bank till ett av säljaren anvisat konto i säljarens bank, torde av<br>
allmänna regler följa att betalning har skett i rätt tid om beloppet kommer<br>
in på säljarens konto senast på förfallodagen. Del är således ulan betydelse<br>
au säljaren kanske först flera dagar senare nås av ett meddelande om att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>159</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>betalningen har skett (jfr
NJA 1988 s, 312). Om beloppet kommer in på Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>säljarens konto först
efter förfallodagen och orsaken till detta ligger hos 51 §</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>säljarens bank, är det
fråga om ett förhållande på säljarens sida. Köparen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>är då inte i dröjsmål. Är
det i stället så att förseningen beror på den bank</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som köparen har anlitat
eller på att köparen har angett fel kontonummer,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>är det inte fråga om ett
förhållande på säljarens sida utan på köparens.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Denne kan då drabbas av
dröjsmålspåföljder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
betalning enligt 48 § skall ske där varan eller transportdokument avseende den
överlämnas till köparen, sker en eventuell vidarebefordring av betalningen från
betalningsorten till säljarens ort på säljarens risk. Skulle säljaren t. ex. ha
översänt dokument till inkasso hos en bank på köparens ort, skall betalningen
ske där. En försening vid överföringen av medlen från denna bank till säljarens
bank utgör inte dröjsmål, eftersom betalningen anses ha skett redan före
överföringen. Motsvarande gäller om betalningen sker mot efterkrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen har kommit i dröjsmål med betalningen, får säljaren kräva betalning
enligt 52 § eller häva köpet enligt 54 och 59 §§. Om inte annat följer av 54 §
fjärde stycket får säljaren välja mellan krav på betalning och hävning.
Säljarens hävningsrätt vid successiv leverans behandlas i 56 §. Säljaren får
också kräva skadestånd på gmnd av dröjsmålet. Denna rätt regleras i 57 och 58
§§. Säljarens rätt till dröjsmålsränta på betalning som erlagts för sent
regleras i räntelagen (1975:635), till vilken 71 § hänvisar. Säljarens rätt att
hålla inne varan eller i övrigt låta bli att frånhända sig förfoganderätten
över varan regleras i 10 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
motsvarande sätt som i 22 § är syftet med uppräkningen av påföljderna
informativt. Uppräkningen är inte helt uttömmande. Säljarens rätt att hålla
inne sin prestation och att häva köpet på grund av ett befarat
hetalningsdröjsmål från köparens sida behandlas i 61 och 62 §§. I 63 § finns
bestämmelser bl. a. om del fallet att köparen har gått i konkurs och varan har
överlämnats till honom eller konkursboet efter det att konkursen har inletts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
hittills sagda har tagit sikte på försening med betalningen. I första stycket i
den föreliggande paragrafen nämns också att köparen inte medverkar till köpet
enligt 50 § punkt 1. Beror detta inte på säljaren eller något förhållande på
dennes sida, får säljaren kräva fullgörelse av skyldigheten att medverka till
köpet (53 §) eller häva köpet (55 och 59 §§). Dessutom har säljaren rätt att
kräva skadestånd (57 och 58 §§). Också stadgandena i 61 och 62 §§ om befarat
avtalsbrott kan bli tillämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Exempel
på fall där dröjsmål med köparens medverkan till köpet beror på säljaren och
det således inte är fråga om ett avtalsbrott av köparen utgör den situationen
att köparen skall skaffa material för tillverkning av varan men inte kan göra
det i tid därför att säljaren inte har underrättat köparen om vilken mängd
material som behövs. Också i de fall där köparen enligt 61 § har rätt att hålla
inne sin prestation är det fråga om ett dröjsmål som beror på säljaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
om köparens bristande medverkan före avlämnandet<br>
har tillkommit i första hand med tanke på sådana situationer där köparen<br>
råkar i dröjsmål med uppfyllelsen av sin skyldighet att medverka till köpet,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>160</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dvs. inte alls fullgör
skyldigheten eller fullgör den senare än som bort ske. Prop. 1988/89: 76</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna är
emellertid tillämpliga också om köparens medverkan 52 §</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sker på fel sätt, t. ex.
när det föreligger ett fel i det material som köparen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>har levererat för
tillverkning av varan. Även i dessa fall kan således</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bestämmelserna om
fullgörelse av skyldigheten att medverka, om hävning</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och om skadestånd bli
aktuella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket anges genom paragrafhänvisningar vilka påföljder som säljaren kan
göra gällande, om köparen inte uppfyller sin skyldighet att hämta eller ta emot
varan i tid. Också i dessa fall kan påföljder göras gällande endast om det inte
beror på säljaren eller något förhållande på dennes sida att köparen inte har
uppfyllt sina förpliktelser. Säljaren kan i dessa fall ha rätt att häva köpet
enligt 55 §. Han kan också ha rätt till skadestånd enligt 57 och 58 §§. Dessa
påföljder kan emellertid - med undantag för skadeståndspåföljden enligt 58 § —
göras gällande endast om det framgår av avtalet eller omständigheterna att
säljaren har ett särskilt intresse av att bli av med det som han har sålt.
Också 61 och 62 §§ om befarat avtalsbrott kan bli tillämpliga. I motsats till
de fall som avses i första stycket har säljaren emellertid inte rätt att kräva
naturafullgörelse av skyldigheten att hämta eller ta emot varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
nämnts är möjlighetema att göra gällande hävning och skadestånd begränsade till
de situationer där det är av särskild vikt för säljaren att bli av med varan.
Detta hänger samman med att det endast är i dessa speciella situationer som
behov av hävning och skadestånd typiskt sett kan anses föreligga. 1 andra fall
torde nämligen bestämmelserna om vård av varan vara tillräckliga för att
tillgodose säljarens intressen när köparen inte hämtar eller tar emot varan.
Dessa bestämmelser (72-78 §§) kan ge säljaren rätt till ersättning för
vårdkostnaderna, rätt att placera varan hos tredje man samt möjlighet att sälja
varan för köparens räkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Krav
på betalning och annan fullgörelse</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>52 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
får hålla fast vid köpet och kräva betalning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen avbeställer en vara som skall tillverkas eller skaffas särskilt för
honom, får säljaren dock inte hålla fast vid köpet genom att fullfölja
tillverkningen, vidta andra förberedelser för avlämnandet och kräva betalning.
Detta gäller dock inte, om ett avbrott skulle medföra en väsentlig olägenhet
för säljaren eller risk för att hans förlust till följd av avbeställningen
inte blir ersatt. Skadestånd på grund av avbeställningen beräknas enligt 67-70
§§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
varan ännu inte avlämnats, förlorar säljaren rätten att kräva betalning, om
han väntar orimligt länge med att framställa kravet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
58 och 59 §§ i arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket<br>
1 1905 års lag finns i 28 § en regel om rätt att kräva fullgörande av köpet.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>11
Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 76</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
bestämmelsen i förevarande stycke framgår att säljaren, när köparen Prop.
1988/89:76 har kommit i dröjsmål med betalningen, har rätt att hålla fast vid
köpet 52 § och kräva betalning. Hänvisningen till att säljaren får hålla
fast vid köpet antyder att betalningskravet förutsätter att säljaren för egen
del fullgör köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
innehåller inte några inskränkningar i säljarens rätt att kräva betalning,
bortsett från del fallet att köparen avbeställer köpet (se andra stycket).
Beträffande säljarens rätt att kräva fullgörelse av köparens
betalningsförpliktelse gäller således inte någon begränsning av den typ som
följer av 23 § angående köparens rätt att kräva att säljaren fullgör köpet.
Detta hänger samman med olikheten i förpliktelsernas natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1905 års lag saknas bestämmelser om avbeställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
innehåller ett undantag från principen i första stycket om att säljaren får
hålla fast vid köpet och därmed fullgöra köpet för sin del. Undantaget avser
den situationen att köparen avbeställer en vara som skall tillverkas eller
skaffas särskilt för honom. Säljaren får då enligt första meningen i andra
stycket inte hålla fast vid köpet genom att fullfölja tillverkningen, vidta
andra förberedelser för avlämnandet och kräva betalning. Han får alltså inte
vidta åtgärder för att fullfölja det ifrågavarande köpet. Däremot kan det följa
av säljarens skyldighet att begränsa skadan (se 70 §) alt han t. ex. bör
utnyttja redan utfört arbete och anpassa varan lill en annan köpare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen avbeställer en vara och säljaren inte får hålla fast vid köpet och
kräva betalning, är han i stället berättigad till skadestånd. Den frågan
behandlas i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra meningen gäller undantagsbestämmelsen i första meningen inte om del
skulle medföra väsentlig olägenhet för säljaren att inte fullfölja köpet eller
om del skulle medföra risk för all hans föriusl lill följd av avbeställningen
inte blir ersatt. 1 sådana fall får alltså säljaren trots avbeställningen
hålla fast vid köpet genom att fullfölja tillverkningen, vidta andra åtgärder
för avlämnandet och kräva betalning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sådan väsentlig olägenhet som avses här kan bero på att säljaren åsamkas
betydande sysselsättningssvårigheter eller på alt han har gjort särskilda
investeringar för att kunna genomföra produktionen eller på att han har ett
särskilt intresse av beställningen såsom ett referensarbete. Ju längre
tillverkningen eller andra förberedelser för avlämnandet har framskridit,
desto större olägenhet innebär det ofta för säljaren att inte fullfölja köpet.
Ju senare avbeställningen inträffar, desto större anledning finns det också att
vid bedömningen av den skada som tillfogas säljaren ta hänsyn även till
köparens möjligheter all själv utnyttja varan på ett annat sätt än det som från
början var avsikten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Risk
för att säljarens förlust till följd av avbeställningen inte blir ersatt<br>
kan föreligga t. ex. på grund av köparens dåliga betalningsförmåga. Om i<br>
ett sådant fall säljarens ställning med hänsyn till det säkerhetsvärde som<br>
varan kan representera förbättras genom att tillverkningen fullföljs, är han<br>
således inte skyldig att ställa in tillverkningen. Motsvarande gäller om det</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>162</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av någon annan anledning
måste antas att säljarens förlust på grund av Prop. 1988/89:76
avbeställningen inte blir ersatt. Som exempel kan nämnas att köparen inte
53 § är beredd att frivilligt betala skadestånd med anledning av
avbeställningen och att möjligheten att få en verkställbar dom mot honom är
utesluten eller alltför besväriig och osäker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om vilka förluster för säljaren som skall ersättas, när köpet till följd av
köparens avbeställning inte får fullföljas, skall bedömas enligt de allmänna
principer för skadeståndsberäkning som anges i 67 — 70 §§. Skadeståndet
omfattar således bl. a. de kostnader som säljaren har lagt ned på varans
tillverkning eller för de övriga åtgärder som han har vidtagit i syfte att
förbereda varans avlämnande samt kostnader som förorsakas av att tillverkningen
och andra förberedelser ställs in. Ytterligare har säljaren rätt till
ersättning för vinst som han förlorar på grund av avbeställningen. Bestämmelsen
lar inte ställning till vilken beräkningsmetod som skall användas för att
bestämma ersättningens storlek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om säljarens rätt till skadestånd kan någon gång böra bedömas utifrån
stadgandet i 57 § första stycket (se specialmotiveringen till den paragrafen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1905 års lag finns i 31 § en regel motsvarande den föreliggande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
dröjsmål på köparens sida får säljaren enligt första stycket kräva betalning
för varan. Är förutsättningarna för hävning också uppfyllda, har säljaren rätt
att välja mellan krav på betalning och hävning. Enligt bestämmelsen i tredje
stycket förlorar emellertid säljaren rätten att kräva betalning om han väntar
orimligt länge med att framställa kravet. Bestämmelsen gäller endast för
sådana fall då varan ännu inte har avlämnats. Har säljaren fullgjort den egna
prestationen genom att avlämna varan, går han inte enligt förevarande stadgande
miste om sin rätt att kräva betalning för varan av köparen. Däremot kan denna
rätt gå förlorad enligt allmänna regler om preskription av fordran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
motsvarar 23 § tredje stycket, enligt vilken köparen genom sin passivitet kan
förlora rätten att kräva fullgörelse av köpet. Vad som där sägs om tidsfaktorn
gäller i tillämpliga delar även förevarande bestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>53
§'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
får hålla fast vid köpet och kräva att köparen medverkar till köpet enligt 50 §
1. Köparen är dock inte skyldig att medverka till köpet, om det föreligger ett
hinder som han inte kan övervinna eller om hans medverkan skulle förutsätta
uppoffringar som inte är rimliga med hänsyn till säljarens intresse av köparens
medverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
hindret eller missförhållandet upphör inom rimlig tid, får säljaren dock kräva
all köparen medverkar till köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
föriorar rätten att kräva att köparen medverkar till köpet, om han väntar
orimligt länge med att framställa kravet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(Paragrafen
saknar motsvarighet i arbetsgruppens förslag)<br>
' Ändrad lydelse i propositionsförslaget,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>163</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen har ingen
motsvarighet i 1905 års lag. Den gäller säljarens Prop. 1988/89:76<br>
rätt att kräva att köparen medverkar till köpet enligt 50 § 1.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>54 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i första stycket är en motsvarighet till 23 § första stycket och ställer liksom
den bestämmelsen upp vissa förutsättningar för att fullgörelse, här i form av
medverkan, skall kunna krävas. Rörande den närmare innebörden av dessa
förutsättningar gäller i tillämpliga delar vad som har anförts under 23 §. Vid
en avvägning mellan parternas intressen bör uppmärksamhet fästas vid det
förhållandet att köparens medverkan ofta är helt nödvändig för att säljaren
skall kunna uppfylla sina förpliktelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
motsvarande sätt som enligt 23 § medför det förhållandet att köparen blir
befriad från skyldigheten att medverka till köpet inte nödvändigtvis att
köparen också blir befriad från skadeståndsskyldigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller bestämmelserna i andra och tredje styckena kan hänvisas till vad som
har anförts under motsvarande bestämmelser i 23 § andra och tredje styckena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hävning
på grund av dröjsmål med betalningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>54 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
får häva köpet på gmnd av köparens dröjsmål med betalningen, om dröjsmålet
utgör ett väsentligt avtalsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
säljaren förelagt köparen en bestämd tilläggstid för betalningen och är den
inte är oskäligt kort, får köpet även hävas om köparen inte betalar inom
tilläggstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Medan
tilläggstiden löper får säljaren häva köpet endast om köparen meddelar att han
inte kommer att betala inom denna tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
varan kommit i köparens besittning, får säljaren häva köpet endast om han har
förbehållit sig rätt till detta eller köparen avvisar varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
60 § i arbetsgruppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
gäller säljarens rätt alt häva köpet på grund av köparens dröjsmål med
betalningen. Hävning på grund av ett befarat avtalsbrott regleras i 62 §. I 56
§ ingår särskilda bestämmelser om hävning i fall där varan skall avlämnas och
priset betalas i flera poster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1905 års lag finns regler om hävning på grund av köparens dröjsmål med
betalningen i 28 § första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i förevarande stycke innehåller att säljaren får häva köpet<br>
om köparens dröjsmål utgör ett väsentligt avtalsbrott. Formuleringen<br>
skiljer sig från motsvarande bestämmelser i 25 och 39 §§ genom att en<br>
hänvisning till avtalsbrottets betydelse för motparten saknas. Det krävs<br>
alltså vid tillämpningen av förevarande stycke inte att avtalsbrottet är av<br>
väsentlig betydelse för säljaren. Detta hänger samman med att säljarens<br>
tillgångar eller finansiella läge inte bör tillmätas någon avgörande betydel<br>
se för bedömningen av om han skall ha rätt att häva köpet på gmnd av<br>
köparens dröjsmål med betalningen. Prövningen skall i stället utgå från<br>
avtalsbrottet som sådant.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid bedömningen av om ett
dröjsmål med betalningen utgör ett väsent- Prop. 1988/89:76 ligt avtalsbrott
bör hänsyn tas bl. a. till köpets karaktär och betydelsen vid 54 §
ifrågavarande förhållanden av att betalningen försenas. Vid vissa transaktioner
kan ett mycket kort dröjsmål vara väsentligt, medan man i andra fall bör kräva
mer innan hävning kan ske. Väsenllighetsbedömningen kan dock inte göras enbart
utifrån dröjsmålets längd. Man måste också beakta t. ex. huruvida dröjsmålet
gäller hela betalningen eller endast en mindre del av betalningen. Däremot
saknar orsaken till köparens dröjsmål med betalningen betydelse för säljarens
rätt att häva köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kravet
på att avtalsbrottet skall vara väsentligt är detsamma oavsett om betalning
skall ske i reda pengar mot utfående av varan eller t. ex. mot överlämnande av
dokument. Men betalningsvillkoren kan givetvis ha betydelse för utfallet av
väsentlighetsbedömningen i det enskilda fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
fömtsätter inte att köparen skall ha insett eller bort inse all avtalsbrottet
var väsentligt. Även om köparen har anledning att anta att dröjsmålet inte
spelar någon större roll för säljaren, har denne rätt att häva köpet när
avtalsbrottet är väsentligt enligt den mera allmänna bedömning som har nämnts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1905
års lag saknar motsvarande bestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
gäller säljarens rätt att häva köpet efter utgången av en tilläggstid som
säljaren har förelagt köparen. Om tiden inte är oskäligt kort får säljaren häva
köpet om köparen inte betalar inom tiden. Bestämmelsen svarar mot 25 § andra
stycket som gäller köparens rätt alt häva köpet efter utgången av en
tilläggstid som han har förelagt säljaren, om varan inte avlämnas inom
tilläggstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tilläggstiden
får inte vara oskäligt kort. Köparen måste få en reell möjlighet att erlägga
betalningen inom tilläggstiden. Däremot behöver säljaren inte ta hänsyn till
köparens individuella möjligheter att få fram de medel som krävs för
betalningen. Rörande den närmare innebörden av bestämmelsen kan i tillämpliga
delar hänvisas till vad som har anförts i specialmotiveringen till 25 § andra
stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1905
års lag innehåller ingen motsvarighet till förevarande stycke. Bestämmelsen
svarar mot 25 § tredje stycket vartill kan hänvisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fjärde
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
överensstämmer med 28 § andra stycket i 1905 års lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
innehåller den mest betydelsefulla inskränkningen i säljarens hävningsrätt.
Säljaren saknar i regel hävningsrätt då han har låtit köparen komma i
besittning av varan. Någon motsvarighet till denna princip förekommer inte i
fråga om köparens hävningsrätt. Denna begränsas sålunda inte av att avtalet
har blivit fullgjort genom betalning av priset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt rätten att häva köpet på gmnd av dröjsmål med betalningen skall<br>
vara utesluten fordras att varan har kommit i köparens besittning. Att<br>
varan är avlämnad avskär således inte hävningsrätten i andra fall än då</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>165</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>avlämnandet och
mottagandet sammanfaller. Vid distansköp är detta i Prop. 1988/89:76 regel
inte fallet, och säljaren har då enligt 10 § andra stycket rätt att 55 §
förhindra att varan lämnas ul annat än mot betalning. Begagnar sig säljaren av
denna rätt kommer varan aldrig i köparens besittning, och säljaren kan då, om
betalning inte sker, häva köpet utan hinder av förevarande bestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
inskränkning i hävningsrätten som avses i bestämmelsen gäller inte i sådana
fall då säljaren förbehållit sig rätt att häva köpet trots att varan har kommit
i köparens besittning. Det vanligaste fallet är att varan har sålts med ett
giltigt äganderättsförbehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
andra undantagsfall då säljaren är berättigad att häva köpet, trots att varan
har kommit i köparens besittning, är då köparen har avvisat varan. Detta
undantagsfall tar sikte på de situationer då avvisandet har skett utan fog. Har
köparen haft rätt att avvisa varan är det han och inte säljaren som har en
hävningsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hävning
på grund av bristande medverkan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>55 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
får häva köpet, om köparen inte medverkar till köpet enligt 50 § I och
avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för säljaren samt köparen insåg eller
borde ha insett detta. Säljaren får under samma fömtsättningar häva köpet, om
köparen inte i rätt tid hämtar eller tar emot varan i fall då det framgår av
avtalet eller omständigheterna att säljaren har ett särskilt intresse av att
bli av med det som han har sålt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
får vidare häva köpet, om köparen inte inom en bestämd tilläggstid som säljaren
har förelagt köparen och som inte är oskäligt kort</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. medverkar
till köpet enligt 50 § 1, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. hämtar
eller tar emot varan i fall då det framgår av avtalet eller<br>
omständigheterna att säljaren har ett särskilt intresse av att bli av med det<br>
som han har sålt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Medan
en tilläggstid löper får säljaren häva köpet endast om köparen meddelar att han
inte kommer att fullgöra sina skyldigheter inom tilläggstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
60 § fjärde stycket i arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1905 års års lag saknas motsvarande bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
50 § regleras köparens skyldighet att medverka till köpet och att hämta eller
ta emot varan. Om köparen inte uppfyller sina förpliktelser i dessa avseenden
har säljaren rätt att häva köpet enligt vad som föreskrivs i förevarande
paragraf</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparens
underlåtenhet att hämta eller ta emot varan eller i övrigt<br>
medverka till köpet kan ofta i förening med andra omständigheter vara ett<br>
tecken på att köparen inte kommer att fullgöra sin betalningsförpliktelse.<br>
Om det står klart all det kommer att inträffa ett betalningsdröjsmål som<br>
ger säljaren rätt till hävning, får säljaren enligt 62 § häva köpet på denna<br>
grund även om dröjsmålet ännu inte har fullbordats. 1 den mån omständig<br>
heterna är sådana att rätt till hävning på gmnd av ett befarat eller fullbor-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>166</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dal
betalningsdröjsmål inte föreligger, kan rätten till hävning på gmnd av
Prop. 1988/89:76<br>
bristande medverkan däremot ha en självständig betydelse.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>55 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fömtsättning för att säljaren skall ha rätt att häva köpet på gmnd av bristande
medverkan från köparen är att avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för
säljaren och att köparen insåg eller borde ha insett detta. Vid bedömningen av
om väsentlighetskravet är uppfyllt måste man ha i minnet att det här rör sig
om köparens biförpliklelser. Många gånger kan köparens bristande medverkan inte
anses ha sådan betydelse för säljaren att underlåtenheten bör medföra
hävningsrätt. Ett avtalsbrott som består i bristande medverkan är således i
regel inte lika allvarligt som ett avtalsbrott som består i bristande
betalning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hävning
av köpet i fall då köparen inte har medverkat till det kan bli aktuellt t. ex.
om det med tanke på säljarens övriga verksamhet kan uppkomma en betydande
olägenhet eller skada för honom om fullgörelsen av avtalet drar ut på tiden
därför att köparen inte medverkar till köpet i tid. Det kan exempelvis röra sig
om att ett fartyg eller en maskin som är under byggnad tar utrymme på säljarens
varv eller i hans produktionshall och förhindrar eller försvårar fullgörelsen
av säljarens övriga åtaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skulle
köparen såväl brista i medverkan som underlåta att göra delbetalningar, kan
det ofta finnas skäl att bedöma frågan om hävningsrätt föreligger i
förhållande till den sammanlagda verkan av köparens avtalsbrott för säljaren.
Säljaren kan således bli berättigad att häva köpet även om avtalsbrotten var
för sig inte är så betydande att de skulle ge säljaren en sådan räft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljarens
rätt att häva köpet enligt förevarande paragraf är oberoende av orsaken till
avtalsbrottet. Hävning kan således komma i fråga också i sådana fall där
köparens dröjsmål med att medverka till köpet beror på omständigheter utanför
köparens kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Består
avtalsbrottet i att köparen inte i rätt tid har hämtat eller tagit emot varan,
krävs — utöver väsentlighetskravet — att säljaren har ett särskilt intresse av
att bli av med det som han har sålt. Det är endast i sådana fall som en
hävningsrätt i nu avsedda fall framstår som motiverad. Om köparen inte i rätt
tid hämtar eller tar emot varan, föreligger det ofta samtidigt ett dröjsmål med
betalningen eller ett befarat sådant. Då skyddas säljaren av andra regler, nämligen
de om betalningsdröjsmäl och de om befarat avtalsbrott. I många fall kan
säljaren också få ett tillräckligt skydd genom reglema om vård av varan 172-78
§§. Dessa ger honom rätt till ersättning för vårdkostnaderna, rätt att placera
varan hos tredje man samt möjlighet att sälja varan för köparens räkning.
Reglema om vård av varan blir tillämpliga t. ex. om köpet gäller en lastbil som
köparen har betalt men inte tagit emot. I allmänhet har säljaren i en sådan
situation inte intresse av att kunna häva köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
vissa fall kan emellertid säljaren ha ett särskilt intresse av att bli av<br>
med det som han har sålt. Som exempel kan nämnas att säljaren har sålt ett<br>
hus för rivning eller att köpet avser överblivet byggnadsmaterial från ett<br>
bygge eller varor från ett lager som måste tömmas. Som ytterligare exem-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>167</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>pel kan nämnas att köpet
avser giftigt industriavfall från säljarens verk- Prop. 1988/89: 76</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>samhet som säljs för att
återanvändas. I sådana fall kan köparens underiå- 56 §</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lenhet att hämta eller ta
emot varan ha en så stor betydelse för säljaren att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>han har ett särskilt
intresse av att kunna häva köpet. Den möjlighet som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ges därtill i första
stycket medför också att säljaren enligt 62 § kan frigöra</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sig från avtalet redan
före tiden för fullgörelsen, om det står klart att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>köparen inte kommer att ta
emot varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket innehåller en bestämmelse om ett tilläggstidsförfarande som i princip
motsvarar bestämmelsen i 25 § andra stycket. Vid bedömningen av tilläggstidens
längd bör beaktas det slag av förpliktelse som det är fråga om. Tilläggstiden
bör innebära en faktisk möjlighet att uppfylla förpliktelsen. Säljaren är dock
inte skyldig att beakta köparens individuella behov och förhållanden när han
sätter ut tilläggstiden. Kravet på en skälig tid innebär emellertid att ett
dröjsmål som är oväsentligt för säljaren inte kan åberopas som hävningsgmnd.
Det kan framhållas att, i de fall då köparen inte har hämtat eller tagit emot
varan, säljaren inte genom till-läggstidsförfarandet kan sätta ur spel den
hävningsfömtsättning som består i alt säljaren skall ha ett särskilt intresse
av att bli av med det som han har sålt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
sätt som motsvarar vad som föreskrivs i 25 § tredje stycket gäller att
säljarens rätt att häva köpet under tilläggstiden är begränsad till de fall då
köparen meddelar att han inte kommer att fullgöra sina skyldigheter inom
tilläggstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hävning
vid successiv leverans</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>56
§'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skall
betalning ske efter hand i särskilda poster allteftersom avlämnande sker och
föreligger det dröjsmål med betalningen av någon post, får säljaren häva köpet
i fråga om denna post enligt de bestämmelser som i övrigt gäller för hävning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
får häva köpet även i fråga om en senare post, om det inte saknas anledning att
anta att dröjsmål med betalningen som ger rätt till hävning kommer att
upprepas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
62 § i arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innehåller specialregler om hävning i de fall då varan skall avlämnas och
betalas efter hand i särskilda poster (successiv leverans).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1905 års lag saknas en uttrycklig motsvarighet till första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
varan skall avlämnas successivt och även betalningen skall ske i flera poster
allteftersom varan avlämnas, får säljaren vid dröjsmål med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Ändrad lydelse i propositionsförslaget.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>168</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>betalningen
av en post häva köpet beträffande denna post enligt de be- Prop. 1988/89:76
stämmelser som i övrigt gäller för hävning. De enskilda posterna betraktas 56 §
med andra ord i detta avseende som om det vore fråga om flera självständiga
köp. Det är alltså köplagens allmänna regler om hävning som skall tillämpas
beträffande en enskild post. Vid dröjsmål med en post får således säljaren häva
köpet beträffande denna, om avtalsbrottet uppfyller väsentlighetskravet i 54 §
första stycket eller om betalning inte har skett inom en tilläggslid som
säljaren har förelagt enligt 54 § andra stycket. Då de enskilda posterna
betraktas som om det vore fråga om flera självständiga köp, får
hävningsfömtsättningarna bedömas i förhållande till den ifrågavarande poslen
och inte i förhållande till hela avtalet. Bestämmelsen har sin motsvarighet i
fråga om avtalsbrott av säljaren i 44 § första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1905 års lag finns en motsvarighet till förevarande bestämmelse i 29 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
gäller säljarens rätt att på grund av ett betalningsdröjsmål som har inträffat
beträffande en post häva köpet beträffande en senare post. Utgångspunkten är
att köpet får hävas även i fråga om en senare post. Undantag görs dock för det
fall att del saknas anledning alt anta att dröjsmål med betalningen som ger
rätt till hävning kommer att upprepas. I jämförelse med motsvarande bestämmelse
om säljarens avtalsbrott (44 §) är den föreliggande bestämmelsen något
strängare mot köparen i del att presumtionen för hävningsrätt är den omvända.
Även i förhållande till vad som annars gäller vid befarat avtalsbrott (62 §) är
förutsättningarna för hävning strängare mot köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
exempel på fall där hävning enligt bestämmelsen inte bör komma i fråga kan
nämnas att det inträffade dröjsmålet uppenbarligen har berott på ett misstag
från köparens sida, ett tillfälligt betalningshinder eller någon annan liknande
orsak som inte har samband med köparens betalningsförmåga och som inte heller
annars ger anledning att befara dröjsmål i fortsättningen. Hänvisningen till
dröjsmål som ger rätt till hävning innebär att det skall saknas anledning att
förvänta ett sådant dröjsmål med betalningen av kommande post eller poster som
utgör ett väsentligt avtalsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hävning
beträffande senare poster kan komma i fråga oberoende av huruvida säljaren
häver köpet i fråga om den post vars betalning redan har försenats. Hävning på
grund av det redan inträffade dröjsmålet kan vara utesluten t. ex. därför att
varan redan har kommit i köparens besittning (jfr 54 § fjärde stycket). Detta
hindrar dock inte säljaren att häva köpet beträffande kommande poster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hävning
enligt andra stycket torde ofta komma att omfatta alla de återstående posterna.
Detta är dock i princip inte nödvändigt, utan hävning kan även komma i fråga
beträffande bara någon eller några av de senare posterna. De förutsättningar
som anges i andra stycket måste nämligen föreligga beträffande varje post som
hävningen avser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i andra stycket innehåller inte någon uttrycklig reglering av frågan inom
vilken tid säljaren måste utöva sin hävningsrätt. Frågan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:371.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>169</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>huruvida hävningsrätten
kan förloras genom passivitet får bedömas ut- Prop. 1988/89:76<br>
ifrån allmänna principer.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>57 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skadestånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>57
§'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
har rätt till ersättning för den skada han lider genom köparens dröjsmål med
betalningen, om inte köparen visar att dröjsmålet beror på lag, avbrott i den
allmänna samfärdseln eller betalningsförmedlingen eller annat liknande hinder
som köparen inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid köpet och vars
följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
har också rätt till ersättning för den skada han lider genom att köparen inte
medverkar till köpet enligt 50 § 1 eller inte i rätt tid hämtar eller tar emot
varan i fall då det framgår av avtalet eller omständigheterna att säljaren har
ett särskilt intresse av att bli av med det som han har sålt. Rätt till
ersättning i dessa fall föreligger dock inte, om köparen visar att det har
funnits ett hinder av det slag som anges i 27 § första eller andra stycket för
att medverka till köpet eller för att hämta eller ta emot varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra stycket ersätts inte sådan indirekt förlust som avses i 67 § andra
stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
har alltid rätt till ersättning, om avtalsbrottet eller förlusten beror på
försummelse på köparens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
63 § i arbetsgruppens förslag).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
gäller köparens skadeståndsskyldighet på grund av köparens betalningsdröjsmål
och bristande medverkan. Paragrafens första stycke har i 1905 års lag sin
närmaste motsvarighet i 30 §. Andra — fjärde styckena saknar motsvarighet i den
lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
gäller köparens skadeståndsskyldighet på grund av dröjsmål med betalningen.
Utgångspunkten är att köparens betalningsdröjsmål medför skyldighet för honom
att ersätta säljarens skada. Även om det föreligger ett dröjsmål, kan köparen
dock under vissa förutsättningar vara befriad från skadeståndsansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Befrielse
från skadeståndsskyldighet på grund av dröjsmål med betalningen förutsätter
att dröjsmålet beror på ett betalningshinder av kvalificerat slag, som köparen
inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid köpslutet och vars följder han
inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. I lagtexten nämns
några exempel på sådana hinder som kan utgöra befrielsegrund. Det talas om att
dröjsmålet beror på lag, avbrott i den allmänna samfärdseln eller
betalningsförmedlingen eller annat liknande hinder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Exemplen
är huvudsakligen desamma som i 7 § andra stycket lagen (1936:81) om skuldebrev.
Där talas om dröjsmål som beror på lagbud, avbrott i den allmänna samfärdseln
eller liknande oöverstigligt hinder som gäldenären inte borde ha tagit i
beräkning vid skuldebrevets utfärdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Ändrad lydelse i propositionsförslaget.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>170</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skuldebrevslagens krav på
att hindret skall vara "oöverstigligt" motsvaras Prop. 1988/89:76
i förevarande bestämmelse av kravet på att köparen inte skäligen kunde ha
57 § undvikit eller övervunnit följderna av hindret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förevarande bestämmelse talas om "annat liknande hinder". Däremot
nämns inte — såsom i 27 § — att hindret skall ligga utanför köparens kontroll.
Ett sådant krav gäller emellertid även i förevarande sammanhang. Det framgår
av de exempel som nämns i lagtexten samt av ordet "liknande".
Formuleringen i förevarande bestämmelse är emellertid mer tänkt alt betona
parallelliteten med den förutnämnda bestämmelsen i skuldebrevslagen än med
reglerna i 27 § om säljarens dröjsmål. Dessa gäller en förpliktelse av en helt
annan typ. De exempel som ingår i förevarande bestämmelse utvisar att
möjligheterna till befrielse från skadeståndsskyldighet på grund av köparens
betalningsdröjsmål är mera begränsade än motsvarande befrielsegmnder vid
säljarens dröjsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreligger
ett hinder av avsett slag kan det likväl inte åberopas som befrielsegmnd, om
köparen skäligen kunde förväntas ha räknat med det vid köpet. Förutsebara
svårigheter bör beaktas vid avtalets utformning, t. ex. genom att köparen
förbehåller sig alternativa betalningssätt eller betalningsvägar (jfr vad som
anförts i specialmotiveringen till 27 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
svårigheten inte kunde fömtses vid den tidpunkt då avtalet ingicks men före
betalningstidpunkten, måste köparen inrätta sig efter vad som kan antas hända.
Ett hinder kan således inte heller åberopas som befrielsegrund, om köparen
skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit dess följder. Om t. ex. ett avbrott
i betalningsförmedlingen har blivit fömtse-bart efter köpslutet men före
förfallodagen och dess följder kunde ha undvikits genom att betalningen hade
erlagts någon dag tidigare, kan detta innebära att köparen inte får åberopa
hindret till befrielse från skadeståndsskyldighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
avtalet förutsätter att betalning sker mot att eller efter det att varan har
avlämnats, kan man dock inte kräva att köparen för att undvika
betalningshindret skall erlägga betalningen redan innan han har fått varan.
Däremot kan det även då vara möjligt för köparen att erlägga betalningen på ett
annat sätt än genom bank eller post — exempelvis kontant — och på det sättet
undvika det hinder som förutses inträffa. Huruvida man skäligen kan begära
kontantbetalning i en sådan situation får bli beroende på bl.a. var säljaren
bor och hur stort belopp det är fråga om. Beror ett betalningshinder på
valutalagsliftningen i köparens land, kan det vara rimligt att kräva att
köparen försöker övervinna det genom att utnyttja möjligheter att få licens
eller dispens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bristande
betalningsförmåga kan inte utgöra en sådan befrielsegmnd som avses i
föreliggande stycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
48 § andra stycket omfattar, köparens skyldighet att betala priset även
skyldighet att i enlighet med avtalet acceptera växel, ställa remburs eller
bankgaranti eller vidta någon annan åtgärd som behövs för att möjliggöra
betalning. Ett hinder som medför att köparen inte i tid kan vidta en sådan
åtgärd måste vara av samma kvalificerade slag som har nämnts ovan för all
köparen skall befrias från skadeståndsskyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
gäller såväl när köpet har hävts som när så inte har skett.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
specialfall där säljarens rätt till skadestånd blir aktuell är att köparen
Prop. 1988/89:76 avbesläller varan. Som framgår av 52 § andra stycket innebär
detta att 57 § säljaren i vissa fall inte får hålla fast vid köpet genom att
kräva ut köpesumman. I stället får han kräva skadestånd av köparen. I fråga om
beräkningen av skadeståndet hänvisas till 67 — 70 §§. I den förevarande bestämmelsen
finns det vissa grunder som köparen kan åberopa för att undgå
skadeståndsskyldighet, nämligen de nyss angivna hindren mot fullgörandet av
betalningsförpliktelsen. Orsaken till att köparen avbeställer en vara ligger
vanligtvis inte i alt det föreligger ett sådant betalningshinder. Men om detta
någon gång skulle vara fallet, bör frågan om skadestånd skall utgå bedömas
enligt den förevarande bestämmelsen. Undantagsvis kan det således tänkas att en
köpare som avbeställer en vara kan bli befriad från skadeståndsskyldighet
enligt förevarande bestämmelse. Säljaren har dock rätt till ersättning för
varans vård enligt bestämmelserna i 75 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen inte medverkar till köpet enligt 50 § 1 eller inte i rätt tid hämtar
eller tar emot en vara som säljaren har ett särskilt intresse av att bli av
med, har säljaren rätt till skadestånd enligt motsvarande grunder som i 27 §
första eller andra stycket. Genom hänvisningen till 27 § första stycket
fömtsätter befrielse från skadeståndsskyldighet att köparens bristande
medverkan till köpet eller underlåtenhet att hämta eller ta emot varan beror på
ett hinder utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha
räknat med vid köpet och vars följder han inte heller skäligen kunde ha
undvikit eller övervunnit. Genom hänvisningen till 27 § andra stycket har
köparen också ett visst ansvar för dröjsmål som beror på tredje man.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
svarar mot 27 § tredje stycket. Den skadeståndsskyldighet som följer av
kontrollansvaret enligt andra stycket omfattar inte indirekt förlust. För att
säljaren skall ha rätt till sådan ersättning fordras försummelse enligt vad som
stadgas i fjärde stycket. När det däremot gäller köparens skadeståndsskyldighet
enligt första stycket finns ingen motsvarande begränsning. Vid
betalningsdröjsmål har alltså säljaren samma ansvar för direkt som för
indirekt förlust.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fjärde
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
svarar mot 27 § fjärde stycket. Beror avtalsbrottet eller förlusten på
försummelse från köparens sida, är detta en tillräcklig fömtsättning för att
köparen skall bli skadeståndsskyldig. Att försummelse inte är en nödvändig
fömtsättning för skadeståndsskyldighet framgår av första och andra styckena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de flesta fall torde köparen vara skadeståndsansvarig enligt första eller<br>
andra stycket. Ansvaret enligt första stycket avser såväl direkt som indi<br>
rekt förlust. Ansvaret enligt andra stycket avser däremot inte indirekt<br>
förlust. Detta framgår av tredje stycket. Bestämmelsen i Qärde stycket får<br>
därför betydelse främst som den regel på vilken skadeståndsansvar för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>172</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>indirekt förlust kan
gmndas i fall där köparens avtalsbrott är sådant som Prop. 1988/89:76<br>
avses i andra stycket.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>58 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
har i princip bevisbördan för alt försummelse föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>58 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hindras
köparen att fullgöra köpet i rätt tid, skall han lämna säljaren meddelande om
hindret och dess inverkan på möjligheterna till fullgörelse. Om säljaren inte
får ett sådant meddelande inom skälig tid efter det att köparen har fått eller
borde ha fått kännedom om hindret, har säljaren rätt till ersättning för den
skada som kunde ha undvikits om han hade fått meddelandet i lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
63 § tredje stycket i arbetsgruppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
saknar motsvarighet i 1905 års lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen hindras att — helt eller delvis — fullgöra köpet i rätt lid, skall han
lämna säljaren ett meddelande om hindret. Detta gäller vid hinder för
betalningen liksom vid hinder vilka innebär att köparen inte kan medverka till
köpet enligt 50 §. Meddelandet skall innehålla uppgift om hindret och dess
inverkan på möjligheterna till fullgörelse och tillställas säljaren inom
skälig lid efter det att köparen fått eller borde ha fått kännedom om hindret.
Får säljaren inte ett sådant meddelande har han rätt till ersättning för den
skada som kunde ha undvikits om han hade fått meddelandet i tid. Paragrafen
motsvarar bestämmelsen i 28 §, och det kan i fråga om dess närmare innebörd
hänvisas dit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
skillnad från vad som gäller enligt 57 § andra stycket är det inte en
förutsättning för skadeståndsskyldighet enligt förevarande paragraf att
säljaren har ett särskilt intresse av att bli av med det som han har sålt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Meddelande
om hävning och skadestånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>59 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
får inte häva köpet på grund av köparens dröjsmål med att betala eller med att
hämta eller ta emot varan, om han inte innan fullgörelse har skett meddelar
köparen att han häver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen har lämnat medverkan enligt 50 § 1 men detta har skett för sent, får
säljaren inte häva köpet eller kräva skadestånd på grund av dröjsmålet, om han
inte inom skälig tid efter det att fick kännedom om att medverkan har lämnats
meddelar köparen att han häver eller vill kräva skadestånd. Om säljaren häver
köpet, behöver han dock inte lämna särskilt meddelande om att han vill kräva
skadestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
61 § i arbetsgruppens förslag).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
gäller säljarens skyldighet att lämna köparen meddelande om all han häver köpet
eller, i fall som avses i andra stycket, om krav på skadestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1905 års lag är den närmaste motsvarigheten till förevarande paragraf</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>32
§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>173</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förstastycket</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:64.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
gäller hävning av köpet på gmnd av köparens dröjsmål 60 § med betalningen eller
med att hämta eller ta emot varan. I dessa fall måste säljaren, om han vill
utöva sin rätt att häva köpet, göra detta innan köparen fullgör den
ifrågavarande förpliktelsen. Har betalning väl skett eller har köparen hämtat
eller tagit emot varan, låt vara för sent, får säljaren inte längre häva köpet
på gmnd av avtalsbrottet. Den avgörande tidpunkten är då köparens prestation
har ägt rum. Inte ens om säljaren först senare har fått kännedom om
fullgörelsen får han häva köpet efter det att köparen har fullgjort sin förpliktelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
innebär att säljaren förlorar hävningsrätten. Däremot kan han vara berättigad
till skadestånd på gmnd av dröjsmålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
bestämmelser gäller det fallet att köparen har medverkat till köpet enligt 50 §
1 men detta har skett för sent. Bestämmelsema motsvarar till sitt innehåll 29 §
som rör säljarens dröjsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Så
länge köparen inte fullgör sin skyldighet att medverka har säljaren rätten att
hava köpet och kräva skadestånd i behåll. Om säljaren efter det att medverkan
har lämnats vill utöva sin hävningsrätt eller kräva skadestånd därför att
köparen inte har medverkat till köpet i tid, skall han göra detta inom skälig
tid efter del alt han fick kännedom om att medverkan har lämnats. Om säljaren
häver köpet behöver han dock inte lämna något särskilt meddelande om att han
vill kräva skadestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Specifikation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>60
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skall
köparen specificera varans form, mått eller andra egenskaper och underlåter han
att göra det vid avtalad tid eller inom skälig tid efter det han har fått
begäran om detta från säljaren, får säljaren göra specifikationen i
överenstämmelse med vad som kan antas vara i köparens intresse. Detta hindrar
inte säljaren från att göra gällande andra påföljder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
skall underrätta köparen om den specifikation han gör och förelägga köparen en
skälig tid inom vilken denne kan ändra specifikationen. Ändrar köparen inte
specifikationen inom den tid som har förelagts honom, blir säljarens
specifikation bindande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
64 § i arbetsgmppens förslag).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1905 års lag finns inte någon motsvarighet till förevarande paragraf Paragrafen
behandlar det särskilda fallet att köparen skall specificera varans form, mått
eller andra egenskaper men inte gör det i tid. Under vissa fömtsättningar kan
säljaren i så fall göra specifikationen i köparens ställe.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fömtsättning för att första stycket skall bli tillämpligt är att köparen<br>
enligt avtalet eller annars, t. ex. handelsbmk, skall göra den ifrågavarande</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>174</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>specifikationen. Avtalet
kan t. ex. avse tillverkning eller leverans av sä- Prop. 1988/89:76 songvaror
beträffande vilka köparen kan bedöma sina närmare önskemål i 60 § fråga om
färg, form osv. först efter köpslutet. Ett annat exempel är att avtalet avser
tillverkning av varor vilkas tekniska detaljer köparen inte kan slå fast i det
skede då avtalet ingås på grund av att de är beroende av önskemål från hans
egna kunder. Däremot kan en säljare som skall tillverka en vara och som märker
all han saknar vissa specifikationer som behövs för att han skall kunna
fullfölja tillverkningen inte ulan vidare åberopa bestämmelsen för att själv
göra de närmare bestämningarna av varans egenskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen underlåter att göra specifikationen vid den överenskomna tidpunkten
eller inom en skälig tid efter del att han har mottagit en begäran från
säljaren, får säljaren själv företa specifikationen. Denna måste dock
överensstämma med vad som kan antas vara i köparens intresse. Hur varan skall
vara närmare beskaffad för att överensstämma med köparens intresse kan t. ex.
framgå av tidigare beställningar eller av att säljaren känner till de ändamål
för vilka varan skall användas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i första meningen ger säljaren rätt att göra specifikationen men den
förpliktar honom inte att göra den. Om säljaren föredrar att häva avtalet på
gmnd av köparens underlåtenhet att specificera, kan han göra detta om
fömtsättningama för hävning föreligger (jfr 50 § 1 och 55 §). Även om han
väljer att själv göra specifikationen, har han kvar sina övriga rättigheter, t.
ex. rätten till skadestånd (57 § andra stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
säljaren med stöd av första stycket gör en specifikation skall han enligt andra
stycket underrätta köparen om den och förelägga köparen en skälig lid inom
vilken denne kan ändra specifikationen. Ifall köparen har fått en sådan underrättelse
och inte ändrar specifikationen inom utsatt tid, blir säljarens specifikation
bindande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
specifikationen blir bindande innebär bl.a. att varan skall anses avlalsenlig
om den överenstämmer med den av säljaren gjorde specifikationen. Köparen kan
inte heller bli fri från avtalet genom att hävda att avtalets fullgörande, dvs.
säljarens leveransskyldighet och hans egen betalningsskyldighet, har varit
beroende av att köparen faktiskt lämnat den specifikation som avtalet
fömtsätter. Bestämmelserna ger därför säljaren en möjlighet att hålla fast vid
köpet också i de fall då köparens underlåtenhet att lämna specifikation beror
på en önskan att köpet inte fullföljs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen ändrar specifikationen inom förelagd tid blir säljarens specifikation
inte bindande för honom. Skulle säljaren likväl avlämna en vara som har
tillverkats enligt hans egen specifikation är varan inte avlalsenlig. Köparen
kan då ha rätt att göra gällande felpåföljder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ifall
köparen avbeställer varan och säljaren enligt 52 § andra stycket inte får hålla
fast vid köpet utan måste nöja sig med skadestånd, sätts bestämmelsema i
förevarande paragraf åt sidan. Då blir säljaren även enligt 70 § skyldig att
vidta skäliga åtgärder för att begränsa sin skada. Den skyldigheten inträder när
säljaren får veta om avbeställningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>175</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Befarat
avtalsbrott</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:64.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>61 § </span><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 61 och 62 §§ reglerar vilka befogenheter en part i köpeavtal har om det kan
befaras att motparten kommer att göra sig skyldig till ett avtalsbrott. Det rör
sig alltså om situationer där något avtalsbrott från motpartens sida ännu inte
har inträffat men kan förväntas komma att inträffa. I den rättsvetenskapliga
litteraturen används termen anteciperat avtalsbrott för att beskriva en sådan
situation. I förevarande lag används uttrycket befarat avtalsbrott.
Bestämmelserna om befarat avtalsbrott är tillämpliga på samtliga de typer av
avtalsbrott som regleras i lagen, oberoende av från vilken parts sida som ett
avtalsbrott är att vänta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anslutning till dessa bestämmelser om befarat avtalsbrott finns i 63 § vissa
bestämmelser om följderna av att en part har försatts i konkurs och
konkursboets rätt till inträde i konkursgäldenärens avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Stoppningsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>61
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Visar
det sig efter köpet att en parts handlingssätt eller ekonomiska förhållanden är
sådana, att det finns starka skäl att anta att han inte kommer att uppfylla en
väsentlig del av sina förpliktelser, får motparten för sin del inställa
fullgörelsen och hålla inne sin prestation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
säljaren redan avsänt varan och visar det sig att sådana förhållanden som
avses i första stycket föreligger på köparens sida, får säljaren hindra att
varan lämnas ut till köparen. Detta gäller även om köparen har tagit emot
transportdokument avseende varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som inställer fullgörelsen eller hindrar alt varan lämnas ut skall genast
meddela motparten detta. Om han inte gör det, har motparten rätt till
ersättning för den skada som han lider genom att ett sådant meddelande inte
har lämnats i tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som har inställt sin fullgörelse eller hindrat att varan lämnas ut skall
fortsätta fullgörelsen, om motparten ställer godtagbar säkerhet för sin
fullgörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(jfr
65 § i arbetsgruppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1905 års lag finns liknande regler av mera begränsad räckvidd i 39 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förevarande
paragraf innehåller regler om stoppningsrätt, dvs. en parts rätt att avbryta
åtgärder för att fullgöra köpeavtalet och hålla inne den egna prestationen när
ett avtalsbrott från motpartens sida kan befaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
en part har rätt att ställa in fullgörelsen av sina skyldigheter innebär för
säljarens del att han inte behöver avlämna varan och för köparens del att han
inte behöver betala. Stoppningsrätten medger emellertid också att
förberedelserna för fullgörelsen får avbrytas. Säljaren kan t. ex. avbryta
tillverkningen av varan, och köparen behöver inte vidta de förberedande
åtgärder som kan behövas för att betalning skall kunna ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
kontantköp skyddas säljaren redan av reglerna i 10 §, enligt vilka<br>
han vid sådant köp inte är skyldig alt lämna ut varan eller genom överlåtel<br>
se av dokument eller på annat sätt frånhända sig förfoganderätten över den<br>
förrän köparen betalar priset. Den rätten har säljaren oberoende av orsa<br>
ken till att betalningen dröjer. Säljaren är naturligtvis oförhindrad att även</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>176</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vid kontantköp åberopa
bestämmelserna i förevarande paragraf som ger Prop. 1988/89:76 honom rätt
att, om han enligt avtalet är skyldig att skicka varan till annan 61 § ort,
underlåta att sända den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
motsvarande sätt skyddas köparen redan genom reglerna i 49 §, som föreskriver
att köparen inte är skyldig att betala förrän varan hålls tillgänglig för
honom eller ställs till hans förfogande i enlighet med avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stoppningsrätten
enligt föreliggande paragraf är underkastad vissa kvalificerade förutsättningar.
Dessa innebär alt det måste föreligga starka skäl att befara ett avtalsbrott
från motpartens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten
i första stycket är att del bara är sådana förhållanden som visar sig efter
avtalsslutet som får betydelse för rätten att ställa in fullgörelsen. En part
kan således inte åberopa bestämmelsen i första stycket till stöd för att
ställa in en fullgörelse under hänvisning till förhållanden på motpartens sida
kända för honom redan när köpeavtalet träffades. Det är i och för sig inte
nödvändigt att del skall ha inträffat en förändring i motpartens förhållanden
efter avtalsslutet, men det skall vara fråga om förhållanden som har visat sig
först efter den tidpunkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
köparens sida är del närmast fråga om omständigheter som rör köparens
ekonomiska förhållanden som kan ge säljaren anledning att göra bruk av
stoppningsrätten. Att köparens betalningsförmåga visar sig vara svag eller alt
han i något avseende har handlat så alt hans betalningsvilja kan ifrågasättas
är sådana omständigheter som kan ge säljaren starka skäl att anta att köparen
inte kommer att fullgöra sin del av avtalet. Om köparen försätts i konkurs
eller är föremål för ackordsförfarande finns det starka skäl att ifrågasätta om
köparen kan fullgöra sina förpliktelser. 1 sådana fall är det helt klart att
säljaren har stoppningsrätt. Att köparen har ställt in sina betalningar eller
på annat sätt förklarat sig vara insolvenl utgör också som regel tillräcklig
grund för säljaren att hålla inne sin prestation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till att del i den ifrågavarande bestämmelsen ställs höga krav på graden
av sannolikhet för en parts bristande uppfyllelse av sina förpliktelser kan man
bli mera tveksam beträffande andra fall då det finns omständigheter som tyder
på att köparen har svag ekonomi. Att en borgenär inte lyckas driva in sin
fordran hos köparen tyder visserligen på bristande förmåga eller vilja hos
köparen all betala, men varken en sådan omständighet eller en resultatlös
utmätning behöver alltid betyda att säljaren utan vidare skall ha rätt att
hålla inne sin prestation. Exempelvis innebär regeln om beneficium att viss
egendom eller inkomst är undantagen från utmätning, och även om en
utmätningsborgenär inte har fått sin fordran indriven i dess helhet är det
fullt möjligt att köparen trots det har medel att betala säljarens fordran,
särskilt om den är liten i förhållande lill utmätningsborgenärens fordran. I
ett enskilt fall kan del således mycket väl förhålla sig så att det trots
utmätningen inte föreligger starka skäl lill anlagande att köparen inte kommer
att fullgöra sina förpliktelser. 1 så fall har säljaren inte stoppningsrält.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarande
förhållande kan ofta föreligga vid situationer som upp-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 76</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kommer
som en typisk följd av insolvens eller bristande betalningsvilja, Prop.
1988/89: 76 såsom vräkning, handräckning eller återtagande av en vara som har
sålts 61 § på avbetalning med äganderättsförbehåll. Omständigheter av angivet
slag kan i allmänhet uppfattas som tecken på att en risk för avtalsbrott
föreligger, men de ger inte säljaren en självklar rätt att hålla inne sin
prestation. Omständigheterna i det enskilda fallet kan nämligen innebära att
det trots en händelse av angivet slag inte föreligger tillräckligt starka skäl
för att säljaren skall ha rätt att hålla inne sina prestationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
på säljarens sida kan såväl säljarens ekonomiska förhållanden som hans
handlande föranleda starka skäl till antagande att han inte kommer att fullgöra
en väsentlig del av sina förpliktelser. Del kan även beträffande säljaren vara
fråga såväl om att han kan antas sakna resurser eller andra möjligheter till
fullgörelse som att han saknar vilja att fullgöra avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljarens
bristande betalningsförmåga kan inverka på hans möjligheter att leverera enligt
avtalet, exempelvis om han sannolikt inte kan anskaffa det material som han
behöver för sin tillverkning. Skall däremot leverans ske från eget lager, har
säljarens bristande betalningsförmåga inte samma betydelse för hans förmåga
till fullgörelse. Säljarens ekonomiska förhållanden kan med andra ord ge
köparen rätt att hålla inne sina prestationer endast om det med hänsyn till
omständigheterna i det konkreta fallet finns starka skäl att anta alt säljaren
på grund av sitt ekonomiska läge inte kommer all fullgöra en väsentlig del av
sina förpliktelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
exempel på en situation där säljarens handlingssätt ger anledning till ett
sådant antagande kan nämnas att säljaren efter köpslutet har underlåtit all
vidta sådana åtgärder som är nödvändiga för att fullgörelsen skall kunna ske i
rätt tid eller på rätt sätt. Om det t. ex. vid tillverkningsköp visar sig att
säljaren inte har gjort sådana beställningar eller träffat andra sådana avtal
som behövs för att leverans skall kunna ske på utsatt tid, kan detta ge köparen
rätt att hålla inne avtalsenliga betalningar. Motsvarande rätt kan bli aktuell,
om del före leveransen visar sig att säljarens prestation på ett väsentligt
sätt avviker från avtalet och det kan antas att bristen över huvud taget inte
kommer att kunna avhjälpas eller all detta i varje fall inte kan ske utan att
det uppstår ett väsentligt dröjsmål med leveransen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vissa fall kan även fel i leveranser till andra köpare utgöra gmnd för rätt att
hålla inne en prestation. Detta förutsätter dock alt det föreligger ett sådant
samband mellan de olika leveranserna att man på grundval av avtalsbrott som
drabbat andra köpare kan dra slutsatser även beträffande fullgörelsen av
avtalet med den ifrågavarande köparen. Så kan vara fallet om det gäller varor
från samma tillverkningsparti och tidigare leveranser till andra köpare har
varit behäftade med ett fel som på starka skäl kan antas drabba även den
förestående leveransen till köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätlen
att hålla inne en prestation gäller bara så länge motpartens<br>
ekonomiska förhållanden eller handlingssätt innebär starka skäl att anta<br>
all han inte kommer att fullgöra en väsentlig del av sina förpliktelser.<br>
Förhållandet kan också utvecklas på sådant sätt att parten får rätt att häva<br>
köpet med stöd av 62 §. Innehållandet av den egna prestationen kan<br>
således i många fall vara ett första steg mot hävning av köpet. Rätten att<br>
hålla inne en prestation kan emellertid upphöra på den gmnden att fömt-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>178</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sättningarna för denna
faller bort, t. ex. genom att en köpare betalar priset Prop. 1988/89: 76
eller, i enlighet med vad som framgår av fjärde stycket, ställer säkerhet
för 61 § betalningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
försening av avtalets fullgörande som uppkommer genom att en part i enlighet
med ifrågavarande bestämmelse har hållit inne sin prestation ger inte
motparten rätt till påföljder på grund av dröjsmål (jfr 22 och 51 §§). Den part
som ställer in sin fullgörelse eller håller inne sin prestation står emellertid
själv risken för att fömtsättningarna för detta är för handen. Om det i
efterhand visar sig att bedömningen var felaktig, kan parten drabbas av
dröjsmålspåföljder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket innehåller en specialregel som behandlar det fallet att en sådan
situation på köparens sida som avses i första stycket visar sig först efter det
att säljaren redan har avsänt varan till köparen. Säljaren får då hindra att
varan lämnas ut till köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen har mottagit ett transportdokument avseende varan ger del honom normalt
rätt att erhålla varan. Säljarens stoppningsrätt enligt föreliggande stycke
gäller emellertid även i sådana fall. Även om köparen redan har tillställts ett
konossement eller en fraktsedel som under vanliga förhållanden skulle ge honom
rätt att kräva att varan lämnas ut till honom, får således säljaren använda sig
av sin stoppningsrält.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljarens
rätt enligt andra stycket gäller intill dess att varan kommer i köparens
besittning. Har varan en gång lämnats ut till köparen, har säljaren inte med
stöd av andra stycket någon rätt att få tillbaka varan, inte ens om omständighetema
som skulle ha berättigat honom att förhindra varans utlämnande förelåg redan
när varan kom i köparens besittning. Underlåter säljaren att i tid tillgripa
sin stoppningsrätt, eller lyckas han inte i sina försök att hindra att varan
lämnas ut till köparen, förlorar han således definitivt sin rätt enligt detta
stycke. Endast om köparen har försalts i konkurs eller om offentlig
ackordsförhandling har inletts innan varan lämnades ut till honom kan säljaren
enligt 63 § ha rätt att få tillbaka varan, trots att den redan har överlämnats
till köparen eller hans konkursbo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket behandlar en parts skyldighet att meddela motparten att han utövar
rättigheter som enligt första eller andra stycket tillkommer honom. Den som
inställer en fullgörelse eller hindrar att varan lämnas ut skall genast meddela
motparten det. Försummar parten den underrättelseskyldigheten, blir han
skyldig att ersätta motparten för skada som drabbar denne på grund av att ett
sådant meddelande inte lämnas i lid. Sådan skada kan utgöras av de kostnader
som en köpare åsamkas lill följd av att han har anlitat en transportör för alt
hämta varan, något som han skulle ha kunnat undvika om säljaren i tid hade
meddelat att han avsåg att hålla inne leveransen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>179</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fjärde stycket</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
fjärde stycket framgår att en parts rätt att hålla inne sin prestation 62 §
upphör om motparten ställer godtagbar säkerhet för sin fullgörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som avses med godtagbar säkerhet torde inte vålla några problem när det gäller
köparens betalningsförpliktelser. I vissa fall kan säkerheten utgöras av att
betalningsvillkoren ändras till att avse kontant betalning vid leveransen i
stället för leverans mot kredit eller betalning mot faktura. 1 de flesta fall
torde emellertid den normala formen av säkerhet som en köpare måste prestera
när det föreligger starka skäl att anta att han inte kommer alt uppfylla en
väsentlig del av sina förpliktelser utgöras av en bankgaranti eller något
likvärdigt åtagande att svara för köparens betalningsförpliktelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om säljarens förpliktelser kan säkerhet inte erbjudas på samma sätt som
när det gäller köparens prestation. Vad som kan krävas blir i hög grad beroende
av omständigheterna i det enskilda fallet. Enbart en försäkran från säljaren
alt köpet kommer att fullföljas kan inte vara tillräckligt vid en situation
enligt första stycket, eftersom en sådan försäkran inte innebär någonting
utöver det åtagande som redan följer av avtalet. Säljaren måste därför
prestera någonting som säkerställer att den omständighet som utgör gmnden för
att köparen utövar sin stoppningsrätt faller bort eller i vart fall förlorar i
styrka så mycket att det inte längre kan anses föreligga starka skäl att anta
att säljaren kommer att göra sig skyldig till avtalsbrott. Om det exempelvis
har ifrågasatts huruvida säljaren kan leverera ett varuparti med den rätta
kvaliteten, kan säljaren genom prover visa att han har skaffat sig
förutsättningar för att leverera avtalad kvalitet. Förhållandena kan också vara
sådana att säljaren för att undanröja de förutsättningar som ger köparen
stoppningsrätt enligt förevarande paragraf måste ställa säkerhet för
betalningen av den skadeståndsskyldighet som kan följa av ett kommande
avtalsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hävning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>62
§'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Står
det klart att det kommer att inträffa ett avtalsbrott som ger en part rätt att
häva köpet, får denne häva redan före tiden för fullgörelsen. Hävningen är dock
ulan verkan, om motparten genast ställer godtagbar säkerhet för att han kommer
att fullgöra köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(jfr
66 § i arbetsgruppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
behandlar en parts rätt att häva köpet på gmnd av ett befarat avtalsbrott från
motpartens sida. Denna bestämmelse är, liksom reglerna om stoppningsrätt i 61
§, tillämplig på avtalsbrott såväl på säljarens som på köparens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1905 års lag behandlas säljarens rätt att häva köpet vid vissa fall av köparens
anteciperade betalningsdröjsmål i 39 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det står klart att det kommer att inträffa ett avtalsbrott som ger en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Ändrad lydelse i propositionsförslaget.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>180</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>part
rätt att häva köpet, får denne enligt förevarande paragraf häva redan Prop.
1988/89: 76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>före
tiden för fullgörelsen. Vid en jämförelse med kraven för stoppnings- 62 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rätt
i 61 § första stycket framgår att det i förevarande paragraf ställs högre</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>krav
för rätt att häva. Detta framstår som helt naturiigt. 61 § första stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gäller
en parts rätt att hålla inne sin prestation på gmnd av ett befarat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avtalsbrott
från motpartens sida. Innehållandet av en prestation är ofta en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>första
reaktion som sedan följs av hävning, om motparten inte fullgör sin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>del
av avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ytteriigare fömtsättning för att en part skall ha rätt att häva i förtid är att
det väntade avtalsbrottet skulle ge rätt till hävning när det inträffar. Den
fömtsättningen innebär en hänvisning till lagens allmänna hävningsfömtsättningar.
Det primära kravet blir därigenom att det förväntade avtalsbrottet skall vara
väsentligt (jfr 25, 39 och 54 §§). Vid köp som avses i 26 § - lillverkningsköp
och köp av varor som har anskaffats särskilt för köparen efter dennes
anvisningar — får köparen häva köpet på gmnd av säljarens dröjsmål bara om
köparens syfte med köpet är väsentligen förfelat genom dröjsmålet. Det kravet
skall beaktas även vid hävning enligt förevarande lagrum, liksom den
begränsning av säljarens hävningsrätt som följer av 54 § fjärde stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
till hävning enligt förevarande paragraf är inte beroende av orsaken till det
väntade avtalsbrottet. Tillämpningsområdet för paragrafen är därför mer
vidsträckt än för regeln i 61 § om parts rätt att hålla inne sin prestation.
Står det klart au ett väsentligt avtalsbrott från motpartens sida kommer att
inträffa, får köpet hävas oberoende av vilka omständigheter som ger anledning
till farhågorna. Dessa omständigheter kan därför i och för sig ligga helt utanför
motpartens kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kravet
på att det skall stå klart att ett hävningsgmndande avtalsbrott kommer att
inträffa innebär inte att motparten behöver vara ur stånd att påverka
hävningsfömtsättningarna. Enligt andra meningen är således hävningen utan
verkan om motparten genast ställer godtagbar säkerhet för sin fullgörelse.
Likaså bör det vara möjligt för en part att avvärja en hävning genom att genast
förebringa omständigheter med avseende på utsikterna för en riktig fullgörelse
som visar att det inte längre kan anses stå klart att ett avtalsbrott kommer
att inträffa. Det bör framhållas att vad som är tillräckligt för att avvärja
hävningspåföljden, dvs. omkullkasta bedömningen att det är klart att ett
avtalsbrott kommer att inträffa, inte nödvändigtvis behöver vara tillfyllest
för att även fömtsättningama för att en part skall ha rätt enligt 61 § att
hålla inne sin prestation skall falla bort. Sådana starka skäl som enligt den
paragrafen är fömtsättningen för att hålla inne en prestation kan således föreligga
trots att hävningsfömtsättningama har fallit bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som häver köpet enligt förevarande paragraf står risken för att
fömtsättningarna för åtgärden är för handen. Visar det sig i efterhand att
fömtsättningar för hävning inte förelåg, kan den hävande parten bli skyldig
att ersätta motpartens skada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:370.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>181</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Konkurs m. m.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89: 76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>63
§'</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>"§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
en part försatts i konkurs, får konkursboet inträda i avtalet. Motparten får
kräva att boet inom skälig tid ger besked om det vill inträda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inträder
konkursboet i avtalet och är tiden för motpartens fullgörelse inne, får denne
kräva att boet fullgör sin prestation eller, om anstånd har medgetts, utan
oskäligt uppehåll ställer godtagbar säkerhet för sin fullgörelse. Är tiden för
motpartens fullgörelse inte inne, får denne kräva säkerhet om det av särskild
anledning är nödvändigt för att skydda honom mot föriusl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Orn
boet inte inom skälig tid efter motpartens krav enligt första stycket inträder
i avtalet eller inte efterkommer motpartens krav enligt andra stycket, får
motparten häva köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Överlämnas
varan till köparen eller hans konkursbo efter det att köparen har ansökt om
förordnande av god man enligt ackordslagen (1970:847) eller försatts i konkurs
och har betalning inte skett, får säljaren kräva att varan lämnas tillbaka.
Varan behöver dock inte lämnas tillbaka, om betalning sker genast eller, i fall
då priset inte ännu har förfallit till betalning, köparen eller konkursboet
inom skälig tid efter uppmaning ställer godtagbar säkerhet för betalningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
konkursboet har sålt varan eller på annat sätt har förfogat över den så att den
inte kan lämnas tillbaka väsentligen oförändrad och oförminskad, skall
konkursboet anses ha inträtt i avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(jfr
67 § i arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1905
års lag innehåller i 39 och 40 §§ regler om säljarens rättigheter vid köparens
konkurs m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
reglerar vissa frågor som blir aktuella om en part försätts i konkurs m. m.
Första stycket innehåller en generell regel om ett konkursbos rätt till
inträde i konkursgäldenärens köpeavtal. Andra stycket anger all motparten i
vissa fall kan kräva säkerhet för konkursboets fullgörelse. Tredje stycket
reglerar vad som krävs för att en part skall ha rätt att häva köpet med
anledning av att den andra parten har försatts i konkurs. Fjärde stycket
innebär att säljaren i vissa fall har rätt att få tillbaka varan vid köparens
konkurs m. m. Av femte stycket framgår betydelsen av att konkursboet förfogat
över en mottagen vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket anges att ett konkursbo har en generell rätt att träda in i
konkursgäldenärens avtal. Bestämmelsen gäller såväl vid köparens som vid
säljarens konkurs. Om inte boet på eget initiativ har lämnat motparten besked
om sin avsikt att inträda, får motparten inte häva avtalet enligt tredje stycket
förrän konkursboet beretts tillfälle att inträda i köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
om inträdesrätt innebär inte att en motpart vid alla typer av köp behöver finna
sig i att konkursboet fullgör gäldenärens prestation. När det gäller köparens
konkursbo där köparens prestation i allmänhet består enbart eller huvudsakligen
i att betala pengar, är det ingen nackdel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändrad lydelse i propositionsförslaget.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>182</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
motparten att motta köparens prestation från konkursboet. Annorlun- Prop.
1988/89:76 da kan del emellertid förhålla sig när det är säljaren som har gått
i konkurs. 63 § Om säljarens prestation avser leverans av standardvaror, kan
ett rörelsedrivande konkursbo ofta fullgöra gäldenärens åtagande utan nackdel
för motparten. Är det däremot fråga om att en viss säljares speciella förutsättningar
såsom exempelvis personliga kunskaper och yrkesskicklighet är av betydelse för
köpeavtalet, är det inte lika självklart att köparen bör finna sig i alt motta
leveransen från konkursboet. I sådana och liknande fall har motparten en
möjlighet att med stöd av reglerna om anteciperat avtalsbrott i 62 § häva
köpet när ett väsentligt avtalsbrott kommer att inträffa därför att konkursboet
saknar förutsättningar att leverera en avlalsenlig vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
om inträdesrätt tar sikte på framför allt sådana fall då motparten inte har
fullgjort sin prestation vid konkursutbrottet. Om motparten redan dessförinnan
har presterat kan boet nämligen i regel behålla prestationen utan att fullgöra
sin prestation, och motparten blir då hänvisad till att såsom övriga
fordringsägare bevaka sin fordran för rätt till eventuell utdelning i
konkursen. Boets intresse av att i dessa situationer träda in inskränks därför
till fall då motparten kan återkräva sin prestation, vilket exempelvis är
fallet när en säljares rätt till den levererade varan är sakrättsligt skyddad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Motparten
får kräva att boet inom skälig tid lämnar besked om sin avsikt att inträda. För
motparten är det i allmänhet angeläget alt så snart som möjligt få besked om
konkursboets avsikt. För det fall att boel inte skulle önska överta
konkursgäldenärens roll i avtalsförhållandet måste motparten nämligen, om han
är säljare, söka en alternativ avsättning för sin vara och, om han är köpare,
träffa avtal med annan leverantör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
bedömningen av vilken tid som enligt bestämmelsen skäligen skall stå till
konkursboels förfogande för att lämna besked om sin avsikt att träda in i
avtalet får en avvägning ske mellan å ena sidan de faktorer som påverkar
konkursboets behov av skäligt rådrum för överväganden och å andra sidan
motpartens befogade intresse av ett snabbi besked. Faktorer som därvid bör
beaktas är bl. a. köpets omfattning och den typ av vara som köpet avser. Om det
är fråga om en vara som är underkastad snabba prisändringar eller som är mycket
efterfrågad på marknaden eller om avtalet har begränsad ekonomisk betydelse,
måste det kunna förutsättas att konkursboet skall lämna ett snabbt besked. Är
det däremot fråga om exempelvis ett lillverkningsköp av större ekonomisk
betydelse, måste boet kunna få en något längre tid på sig för att ta ställning
till ett inträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
meddelande från konkursboet om att del avser att träda in i avtalet tillhör
inte den kategori av meddelanden som enligt 82 § får åberopas utan hinder av
att det försenas, förvanskas eller inte kommer fram, utan boet får stå risken i
detta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
och för sig är det inte nödvändigt att konkursboets besked lämnas<br>
genom en uttrycklig förklaring eller ett särskilt meddelande. En åtgärd som<br>
ger klart uttryck för boets avsikt kan tillmätas samma betydelse som ett<br>
uttryckligt meddelande. Ett exempel härpå är att boet sänder full betalning<br>
för en vara som har mottagits efter konkursutbrottet.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>183</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När boet utnyttjar sin
inträdesrält, inträder det i gäldenärens rättigheter Prop. 1988/89:76 och
skyldigheter fullt ut i enlighet med avtalet. För de övertagna förpliktel-
63 § serna ikläder sig boet massaansvar. Om konkursboet begår avtalsbrott, kan
motparten i full utsträckning göra gällande påföljder mot boet. Även
skadeståndskrav med anledning av boets avtalsbrott utgör en massafordran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
situation som emellertid kan tänkas uppstå är om konkursboet inte självmant
meddelar någon avsikt att inträda och motparten inte heller utnyttjar sin
möjlighet att få besked om boets avsikt. En sådan passivitet innebär inte att
boet har inträtt i avtalet. Ej heller är detta fallet om boel underlåter att
besvara motpartens förfrågan om en eventuell avsikt att inträda. I det senare
fallet inträder enligt tredje stycket en hävningsrätt för motparten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i andra stycket bygger på principen att konkursboels motpart i avtalet efter
boets inträde inte skall behöva fullgöra sin prestation gentemot boet med
mindre än att boel uppfyller sin del av avtalet eller ställer godtagbar säkerhet
för sin fullgörelse. I och för sig anges redan i 10 § att parternas
prestationer skall utväxlas samtidigt. Varje part ges därigenom en säkerhet
för att också den andra parten fullgör sin del av avtalet innan han fullgör
avtalet för egen del. När boet träder in, kan motparten emellertid inte utan
vidare återta ett åtagande i köpeavtalet om leverans mot kredit respektive
förskottsbetalning för varan. Boet övertar nämligen vid inträdet fullt ul de
villkor som gällde för konkursgäldenären. Enligt andra meningen kan motparten
dock, om konkursboets prestation skall ske senare, kräva säkerhet som villkor
för den egna prestationen. När sådant krav har framställts, skall konkursboet
ställa godtagbar säkerhet utan oskäligt uppehåll. Detta gäller oavsett boets
ekonomiska ställning. Säkerheten kan utgöras av bankgaranti, pantförskrivning,
borgensförbindelse eller liknande som skäligen kan godtas. För köparens del
skall säkerheten trygga betalningen av köpeskillingen, medan den säkerhet som
en säljare skall ställa får avse den skada som kan drabba köparen om avtalet
eventuellt inte uppfylls från boets sida. 1 stället för att ställa säkerhet kan
boet naturligtvis välja att fullgöra sin prestation.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I de flesta fall torde
motparten innan tiden för hans egen fullgörelse är<br>
inne inte ha något befogat intresse av säkerhet vid sidan av det massa<br>
ansvar som boet genom sitt inträde i avtalet har påtagit sig. Under vissa<br>
speciella förutsättningar kan det dock vara rimligt att krav på säkerhet kan<br>
ställas redan tidigare. En sådan situation kan föreligga när köparens kon<br>
kursbo träder in i ett avtal som avser en vara som skall tillverkas speciellt<br>
för köparen och en lång leveranstid är avtalad. Om boet inte har medel att<br>
betala för produkten när leveranstiden är inne, gör säljaren en förlust om<br>
han inte kan få avsättning för varan på annat sätt. För denna och liknande<br>
situationer ges därför en möjlighet för motparten att kräva säkerhet av<br>
konkursboet redan innan prestationen till boet skall ske, nämligen om det<br>
av särskild anledning är nödvändigt för att skydda motparten mot förlust.<br>
Rätten att på detta stadium kräva säkerhet är avsedd endast för sådana</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>184</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>undantagsfall där det med
hänsyn till boets ställning och andra omständig- Prop. 1988/89:76 heter
föreligger en uppenbar risk för att boets tillgångar inte skall räcka till
63 § för att boet skall kunna fullgöra sin prestation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den situation som avses är det inte nödvändigt att säkerheten omfattar boets
fullgörelse i dess helhet. Storleken av den säkerhet som kan begäras får
bedömas genom en uppskattning av dels den förlust som ett avtalsbrott kan
förorsaka motparten, dels boets möjligheter att täcka en sådan förlust.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
boet inte inom skälig tid efter motpartens krav på besked inträder i avtalet
eller om det inte ställer säkerhet enligt andra stycket, får motparten häva
köpet. Hävningen innebär för den hävande parten att han befrias från
skyldigheten all fullgöra sin del av köpeavtalet. Har han före
konkurs-utbrottet helt eller delvis fullgjort sin del av köpeavtalet, är hans
möjligheter att återfå prestationen starkt begränsade. När köparen har
försatts i konkurs kan säljaren återfå den sålda varan endast om hans rätt till
den är sakrättsligt skyddad, exempelvis genom äganderättsförbehåll. Vid säljarens
konkurs är köparen hänvisad till att bevaka sin fordran i konkursen och avvakta
eventuell utdelning vid anspråk på betalning som har utgetts före konkursen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fjärde
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fjärde
stycket innehåller i första meningen en bestämmelse som i vissa fall ger
säljaren en rätt att få tillbaka en vara som har överlämnats till köparen.
Regeln blir tillämplig om varan, utan att betalning har skett, överlämnas till
köparen eller dennes konkursbo efter det att köparen har ansökt om god man
enligt ackordslagen eller har försatts i konkurs. Under angivna fömtsättningar
får säljaren kräva att varan lämnas tillbaka. Regeln torde bli tillämplig i
första hand när säljaren vid varans utlämnande inte kände till konkursen
respektive ackordsförfarandet. Dock är inte sådan ovetskap hos säljaren någon
fömtsättning för rätt till återtagande. Omständigheterna kan vara sådana att
säljaren visserligen kände till köparens konkurstillstånd men i praktiken
inte, eller endast med svårigheter eller till stora kostnader, kunde hindra att
varan lämnades ut till köparen eller hans konkursbo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
förutsätter inte att varan har sålts på kredit. Tvärtom torde den vanligaste
situationen vara att varan har sålts mot kontant betalning men säljaren utan
vetskap om förhållandena på köparens sida medger att varan lämnas ut. Däremot
är bestämmelsen inte tillämplig om köparen redan har betalat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
första meningen får säljaren kräva att varan lämnas tillbaka, men konkursboet
har enligt andra meningen möjlighet att behålla varan genom att genast betala
för den. Är priset inte förfallet till betalning, får boet också behålla varan
om det förklarar sig villigt att betala och efter anma-ning ställer godtagbar
säkerhet för betalningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i förevarande stycke medför att det skapas ett undantag<br>
från principen i 54 § fjärde stycket om att säljaren förlorar sin rätt att häva<br>
köpet när varan har överlämnats till köparen.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>185</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Femtestycket</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
stycke innehåller en regel för det fallet att konkursboet har förfo- 64 §
gal över varan på sådant sätt att den inte kan återställas till säljaren i
väsentligen oförändrat eller oförminskat skick. I ett sådant fall medför boets
handlande att boet skall anses ha trätt in i avtalet, vilket också innebär att
säljarens fordran på betalning utgör massagäld i boet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensamma bestämmelser om hävning och omleverans </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Verkningar av hävning och omleverans</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>64 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hävs
köpet, bortfaller säljarens skyldighet att överlämna varan och köparens
skyldighet att betala och medverka till köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den mån köpet har fullgjorts får vardera parten kräva att motparten lämnar
tillbaka vad han har tagit emot. Var och en får därvid hålla inne vad han har
tagit emot till dess att den andre ger ut vad han skall lämna tillbaka samt
betalar eller ställer godtagbar säkerhet för skadestånd och ränta som han kan
vara skyldig att erlägga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
säljaren skall företa omleverans, får köparen hålla inne vad han har tagit emot
till dess att omleverans sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(jfr
68 § i arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket i förevarande paragraf motsvaras av 57 § i 1905 års lag, medan
bestämmelser motsvarande dem i första och tredje styckena saknas i 1905 års
lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket innehåller den gmndläggande regeln om vad en hävning av ett köp
innebär. Regeln tar i första hand sikte på sådana fall då någon prestation ännu
inte har fullgjorts. Enligt regeln innebär hävningen att säljarens skyldighet
att överlämna varan liksom köparens skyldighet att betala för den upphör. Även
köparens skyldighet att i övrigt medverka till köpet upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vilken
inverkan hävningen får för andra förpliktelser som kan åvila en part på gmnd av
köpeavtalet får bedömas med hänsyn till föreliggande omständigheter i det
särskilda fallet. I sakens natur ligger att skadeståndsskyldighet som
eventuellt belastar endera parten inte faller bort om avtalet hävs. En hävning
kan också medföra att det uppstår nya skyldigheter för en part. 1 73 §
föreskrivs en skyldighet för köparen att vidta åtgärder för att vårda varan om
han har tagit emot den eller, under vissa fömtsättningar, att ta hand om en
vara som har sänts till honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket anger principerna för genomförandet av hävning när<br>
köpet har fullgjorts. Vardera parten får kräva alt motparten lämnar tillba<br>
ka vad han har tagit emot. Har köparen enligt 73 § tagit vård om varan för<br>
säljarens räkning och sålt den med stöd av 76 §, blir han i stället enligt 78 §<br>
skyldig att återställa det överskott som han därvid har uppburit.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>186</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som framgår av 66 § är ett
återställande av varan inte i alla situationer Prop. 1988/89: 76 en nödvändig
fömtsättning för köparens rätt att häva köpet. Om köparen 65 § enligt 66 § ar
berättigad att häva köpet trots att han inte kan återlämna varan eller inte kan
återlämna den i oförändrat skick, får säljaren givetvis inte heller kräva del.
Kan emellertid köparen i andra fall än som avses i 66 § inte lämna tillbaka
varan, skall han i stället utge ersättning för den. Kan han lämna tillbaka
varan endast i förändrat skick, skall han utge ersättning för värdeminskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
avbetalningsköp gäller särskilda regler om återställande av gods och om
avräkning mellan säljare och köpare, se lagen (1978:599) om avbetalningsköp
mellan näringsidkare m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
andra stycket framgår vidare att vardera parten har rätt att hålla inne vad han
själv skall ge ut lill dess att den andra parten utger vad han skall återbära.
Denna rätt, detentionsrätt, får utövas även med avseende på skadestånd och
ränta som motparten kan vara skyldig att erlägga. Rätten att hålla inne upphör
om motparten betalar eller ställer godtagbar säkerhet för vad han är skyldig
att betala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
krav mot köparen avseende skadestånd eller ränta gäller att säljaren
självfallet inte får hålla inne större del av köpesumman än som svarar mot
dessa krav. Med säljarens skadeståndskrav kan i detta hänseende jämställas
krav på ersättning enligt 65 § för den nytta som köparen har haft av varan.
Säljarens rätt att hålla inne köpesumman till säkerhet för skadestånds- och
räntekrav gäller oberoende av om det föreligger fömtsättningar för kvittning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
får för sin del hålla inne varan till säkerhet för skadeståndskrav mot säljaren
till dess alt skadeståndet betalas eller säkerhet för kravet ställs. Denna
köparens rätt gäller oberoende av om priset har betalats eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket innehåller en bestämmelse som ger köparen rätt att hålla inne den
levererade varan i avvaktan på att omleverans sker. Denna rätt gäller både när
del är fråga om en omleverans som köparen har krävt (34 §) och när säljaren med
stöd av 36 § själv valt att omleverera. Att köparens rätt enligt tredje stycket
gäller till dess att omleverans sker innebär alt säljaren har rätt att vid
omleverans få tillbaka den felaktiga varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>65
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hävs
köpet, skall köparen ge ut den avkastning av varan som han har fått saml betala
skälig ersättning om han har haft annan nytta av varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
säljaren skall lämna tillbaka betalningen, skall han betala ränta från den dag
han tog emot betalningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(jfr
69 § i arbetsgruppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens
första stycke innehåller en regel om köparens skyldighet att vid hävning ge ut
avkastning av varan och betala ersättning för annan nytta som han har haft av
den. Andra stycket gäller säljarens skyldighet att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>187</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utge
s.k. avkastningsränta på det belopp han skall betala tillbaka till Prop.
1988/89:76<br>
köparen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>65 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1905 års lag finns ingen motsvarighet till förevarande paragraf</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
skall ses mot bakgmnd av regeln i 64 §, enligt vilken köparen vid hävning är
berättigad att återfå hela det belopp som han har betalat, oavsett om han före
hävningen har tillgodogjort sig avkastning av varan eller haft annan nytta av
den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
avkastning avses i detta sammanhang inte sådan som fömtsätter särskilda
åtgärder eller insatser i samband med varans användning utan endast sådan
avkastning som är direkt knuten till varan, såsom utdelning på aktier eller
vissa hyresintäkter. Har köparen däremot använt varan på sådant sätt att den
gett inkomster, är det inte fråga om avkastning i den mening som avses med
bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
annan nytta som köparen har haft av varan skall han betala skälig ersättning
till säljaren. Denna regel skall ses mot bakgmnd av att en hävning kan ske
relativt lång tid efter det att köparen har mottagit varan (jfr bestämmelsen i
33 § om två års reklamationsfrist vid fel). Det skulle i många fall framstå som
oskäligt om köparen inte skulle behöva lämna något vederlag för den nytta han
haft av varan. Ersättning bör utgå endast i de fall då köparen annars skulle få
en fördel av varan på säljarens bekostnad. Ersättningen för nyttan bör därför
bestämmas vid en skälighetsbedömning, varvid hänsyn får tas till det
eventuella obehag och de kostnader som vållats köparen på gmnd av felet. Vid
den prövningen får felets ekonomiska betydelse, såsom kostnader,
produktionsbortfall och andra olägenheter och besvär som felet kan ha medfört
för köparen, beaktas som faktorer vilka skall minska köparens
ersättningsskyldighet. Den ekonomiska nyttan som köparen har haft av en vara
skall bedömas mot bakgmnd av köparens situation före köpet. Om köparen har
anskaffat en ny maskin för att ersätta en motsvarande av äldre typ, skall
således inte hela den produktion som köparen före hävningen har uppnått med
den nya maskinen anses utgöra den ekonomiska nyttan av varan utan endast den
del av produktionen som har åstadkommits med hjälp av den nya maskinens högre
kapacitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
köparen har rätt till ersättning för försvarliga kostnader som han har lagt ned
på varan framgår av 75 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
innehåller ingen uttrycklig regel om köparens eventuella skyldighet att utge
ersättning för att han, utan att ha gått miste om rätten att häva, exempelvis
har förbmkat varan. Enligt 66 § andra stycket får köparen i vissa fall häva
köpet trots att varan inte kan återlämnas oförändrad eller oförminskad. 1
sådana fall får den nytta som köparen har haft av varan ersättas enligt
förevarande bestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen avyttrar en vara för säljarens räkning därför att han inte är skyldig
att ta vård om den längre, blir han enligt reglema i 76 § skyldig att i stället
redovisa för vad han uppburit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>188</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Andra stycket</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:64.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljarens
skyldighet enligt andra stycket att utge ränta, s. k. avkastnings- 66 § ränta,
från den dag han mottog betalningen föreligger oberoende av om det
hävningsgmndande avtalsbrottet har inträffat på köparens eller säljarens sida.
Räntan omfattar tiden från det betalningen mottogs och är inte beroende av
leveranstidpunkten. Således skall ränta utgå även på förskottsbetalningar som
skall återlämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avkastningsräntan
skall löpa till och med den dag då återbetalning sker eller, om återbetalning
inte sker i rätt tid, till och med den dag från vilken dröjsmålsränta skall
utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1905
års lag innehåller — som nyss framhållits — inga regler om avkastningsränta. I
räntelagen (1975:635) finns däremot sådana bestämmelser i 2 § andra stycket.
Dessa gäller endast återgång av betalning då avtal hävts till följd av
betalningsmottagarens kontraktsbrott. Räntelagens regler om avkastningsränta
har därför anpassats till förevarande bestämmelse i köplagen (se lagförslag
2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Bortfall
av rätt till hävning och omleverans</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>66
§'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
får häva köpet eller kräva omleverans endast om han kan lämna tillbaka varan
väsentligen oförändrad och oförminskad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
att häva köpet eller kräva omleverans går dock inte förlorad, om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. varan
har förstörts, kommit bort, försämrats eller minskat genom sin<br>
egen beskaffenhet eller något annat förhållande som inte beror på köparen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>varan har förstörts, försämrats
eller minskat till följd av en åtgärd som har varit nöci vändig för att
undersöka om varan är felfri, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>varan helt eller delvis har
sålts vidare i vanlig ordning eller använts av köparen för förutsatt bmk innan
han märkte eller borde ha märkt det fel på grund av vilket han vill häva köpet
eller kräva omleverans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
alt häva köpet eller kräva omleverans går inte heller förlorad, om köparen
ersätter säljaren den minskning i varans värde som är en följd av att varan har
försämrats eller minskat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(jfr
70 § i arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1905 års köplag motsvaras föreliggande paragraf av stadganden i 57 och 58 §§,
som emellertid saknar motsvarighet till punkt 3 i andra stycket och till tredje
stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
gmndläggande bestämmelserna om köparens rätt att häva ett köp finns 22, 25, 26,
30, 37, 39 och 41 §§. Rätten lill hävning vid partiellt avtalsbrott framgår av
43 §, och rätten till hävning vid successiv leverans anges i 44 §. Vissa
begränsningar i köparens hävningsrätt framgår av 24 och 29 §§. I förevarande
paragraf finns ytterligare begränsningar av köparens rätt att häva. Dessa
begränsningar innebär att köparen normalt har rätt att häva köpet bara om han
kan lämna tillbaka varan väsentligen oförändrad och oförminskad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
motsvarande sätt finns de gmndläggande bestämmelserna om köparens rätt till
omleverans i 30, 34 och 41 §§. Rätten till omleverans vid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Ändrad lydelse i propositionsförslaget.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>189</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>partiellt avtalsbrott
regleras i 43 §. Vissa begränsningar i köparens rätt lill Prop. 1988/89:76
omleverans framgår av 35 §. Andra begränsningar följer av förevarande 66 §
paragraf Dessa begränsningar innebär att köparen normalt har rätt till
omleverans bara om han kan lämna tillbaka varan väsentligen oförändrad och
oförminskad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket anger som huvudregel att köparen får häva köpet eller kräva omleverans
endast om han kan lämna tillbaka varan väsentligen oförändrad eller
oförminskad. Vissa särskilda undantag från huvudregeln finns i andra stycket.
Som ett allmänt undantag gäller dock enligt tredje stycket att köparens rätt all
häva eller kräva omleverans inte går förlorad om köparen ersätter säljaren för
den minskning i varans värde som är en följd av att den har försämrats eller
minskat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket innehåller i förhållande till huvudregeln i första stycket vikliga
undanlag som ger köparen rätt att häva köpet eller kräva omleverans trots att
han inte kan återställa varan i det skick som förutsätts i första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket innebär härigenom en modifiering av reglerna i 12— 16 §§ om risken för
varan genom att säljaren, i den utsträckning som närmare anges, när
hävningsgrund föreligger står risken för varan trots att den har avlämnats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
1. Som exempel på varor som kan försämras eller minska genom sin egen
beskaffenhet kan nämnas lättflyktiga vätskor som avdunstar samt färskvaror. Om
köpet avser frukt som har avlämnats för sent och som hunnit ruttna då hävningen
blir aktuell, kan undantaget i punkt I bli tillämpligt. Ofta kan det föreligga
ett samband mellan hävningsgrunden och varans försämring, t. ex. när en maskin
havererar på grund av materialfel. Har emellertid köparen visat oaktsamhet
genom att fortsätta att använda en vara sedan den visat sig vara felaktig och
därigenom skadats och har skadan till föjd av den fortsatta användningen ökats,
har inte förändringen skett endast på grund av varans egen beskaffenhet. Vilka
krav som i detta och i liknande fall kan ställas på köparen kan variera starkt
och får bli beroende på bl. a. varutyp och köparens fackkunskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
till hävning eller omleverans är vidare bevarad om varan förändrats till följd
av ett förhållande som inte beror på köparen. Skadas varan i anslutning till
säljarens befattning med den, exempelvis när säljaren avhjälper ett fel eller
i samband med monteringsarbeten efter leveransen, har köparen alltså rätt all
häva eller kräva omleverans. Detta är också fallet när säljaren har gett
felaktiga eller bristfälliga instruktioner om varans användning med påföljd att
den skadas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uttrycket
"förhållanden som inte beror på köparen" innebär att även
vådahändelser omfattas av säljarens ansvar, om det föreligger allmänna
förutsättningar för hävning eller omleverans. Om exempelvis varan brinner upp
eller blir stulen, ulan att vare sig säljaren eller köparen kan lastas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:372.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>190</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>för del, utgör det inget
hinder för köparens rätt all häva köpet eller kräva Prop. 1988/89:76<br>
omleverans.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>66 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
2. Den undersökning av varan som köparen enligt 31 § har att göra så snart
omständigheterna medger det efter varans avlämnande skall enligt den
bestämmelsen ske i enlighet med god affärssed. 1 vissa fall torde emellertid en
sådan undersökning inte vara tillräcklig för att upptäcka fel. Om köparen gör
en gmndligare undersökning, antingen i anslutning lill varans avlämnande eller
senare, skall inte hävningsrätten eller rätten att kräva omleverans gå förlorad
om köparen exempelvis har brutit varans förpackning eller utsatt varan för prov
i samband med undersökningen. Det måste dock förutsättas att de åtgärder
köparen har vidtagit vid undersökningen har varit nödvändiga eller i vart fall
försvarliga med hänsyn till omständigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vill
köparen åberopa t. ex. dröjsmål med varans avlämnande, har han i regel ingen
anledning att undersöka den och kan därför inte heller åberopa föreliggande
bestämmelse för rätt all återlämna varan i försämrat skick.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
3. Bestämmelsen tar framför allt sikte på det fallet att varan är avsedd för
vidareförsäljning, men den är tillämplig även när varan sålts vidare utan att
detta ursprungligen har varit förutsatt. Efter vidareförsäljning kommer
hävning och omleverans vanligen i fråga endast om den senare köparen för sin
del har hävt köpet eller framställt krav på omleverans. Om den senare köparen
har hävt sill köp på grund av ett fel som förelåg redan när varan överlämnades
lill den förste köparen, kan denne med stöd av bestämmelsen i punkt 3 rikta
samma krav mot den ursprunglige säljaren. Den grundläggande förutsättningen är
givetvis att det rör sig om fel som förelåg redan vid det första köpet. Den
omständigheten att den senare köparen har hunnit konsumera varan eller del av
den eller på annat sätt har använt den så att den inte kan återställas i
ursprungligt skick utgör inget hinder för den ursprunglige köparens rätt alt
häva eller kräva omleverans. Han är givelvis dock skyldig att tijl sin säljare
återställa varan sådan han erhållit den från sin köpare (jfr 64 § andra
stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
förlorar inte heller rätten att häva köpet eller att kräva omleverans, om
varan har försämrats, minskat eller skadats medan den använts av köparen för förutsatt
bruk innan köparen märkte eller borde ha märkt det fel som åberopas till stöd
för hävningen eller kravet på omleverans. Med förutsatt bruk avses vad som är
normalt för en vara av ifrågavarande slag men även en sådan speciell användning
som var känd för säljaren. Om köpet gäller en maskin, kan säljaren således inte
motsätta sig hävning eller krav på omleverans endast genom att hänvisa till att
maskinen blivit sliten och inte längre är likvärdig med en ny, ifall köparen
använt maskinen på avsett sätt innan den visar sig vara felaktig. Motsvarande
gäller om köparen har konsumerat eller förbrukat en vara. Detta kan vara
fallet om köparen har använt en felaktig råvara i sin tillverkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
varan trots att den är behäftad med fel har en viss användbarhet, blir köparen
dock som framgår av 65 § skyldig att utge skälig ersättning för den nytta som
han har haft av varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Både
vid vidareförsäljning och vid köparens egen användning av varan<br>
är förutsättningen att försäljningen respektive användningen skall ha skett</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>191</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>innan
köparen märkt eller borde ha märkt det fel som åberopas för häv- Prop.
1988/89:76 ning eller krav på omleverans. Har köparen således sålt varan
vidare, trots 66 § att han kände till felet, kan han inte senare häva eller
kräva omleverans på grund av det felet, om han inte kan åstadkomma all varan
återlämnas till den ursprunglige säljaren. På samma sätt är hävning eller
omleverans utesluten, om köparens användning efter det att han har upptäckt ett
fel medför att varan inte kan återlämnas väsentligen oförändrad eller oförminskad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
tredje stycket förlorar köparen inte rätten att häva köpet eller kräva
omleverans, om han ersätter säljaren den minskning i varans värde som är en
följd av att varan har försämrats eller minskat. I förhållande till andra
stycket innebär detta en utvidgning, eftersom köparen även vid annat hinder än
som avses i andra stycket har rätt till hävning eller omleverans, förutsatt att
han ersätter säljaren för minskningen i varans värde. Bestämmelsen blir
tillämplig när en vara visserligen kan återlämnas men inte i det skick som
förutsätts i första stycket och ingen av fömtsättningarna i andra stycket
föreligger. Har en vara som är behäftad med fel skadats genom köparens
vållande, får han enligt regeln häva eller kräva omleverans om han återlämnar
varan och ersätter säljaren för den värdeminskning som skadan har medfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat fall då tredje stycket blir tillämpligt är när förutsättningar enligt
andra stycket i och för sig föreligger men köparen av någon anledning ser sig
nödsakad att använda varan även en viss tid efter det att felet har uppdagals,
exempelvis därför att han är beroende av varan i sin produktion. I ett sådant
fall går köparen inte miste om rätten till hävning eller omleverans på grund av
att varan genom den fortsatta användningen förlorar i värde, förutsatt att han
ersätter säljaren för värdeminskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeln
i tredje stycket gäller oberoende av vad som är orsaken till värdeminskningen.
Men den förutsätter naturligtvis att de grundläggande förutsättningarna för
hävning respektive omleverans föreligger. Regeln ger således inte något utrymme
för att "köpa" sig till hävningsrätt i varje situation där ett fel
föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
ordalydelsen framgår att regeln inte är avsedd för de fall då varan är helt
förbrukad eller vidareförsåld, så all inget kan återlämnas. De fallen regleras
genom undantagsbestämmelsen i andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Skadeståndets omfattning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Grunderna
för säljarens och köparens skadeståndsansvar framgår av 27 —<br>
28 §§ (säljarens dröjsmål), 40 § (fel i varan), 41 § (rättsligt fel) och 57 §<br>
(köparens dröjsmål med betalningen och bristande medverkan i övrigt).<br>
Av dessa bestämmelser framgår emellertid inte vad den skadelidande kan<br>
få ersättning för eller med andra ord vad skadeståndet omfattar. Det<br>
regleras i stället i 67— 70 §§. Bestämmelserna i dessa paragrafer är gemen<br>
samma för alla slag av avtalsbrott, såväl säljarens som köparens.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>192</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Allmänt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>67
§'</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>"5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skadestånd
på gmnd av avtalsbrott omfattar ersättning för utgifter, prisskillnad,
utebliven vinst och annan direkt eller indirekt förlust med anledning av
avtalsbrottet. Skadeståndet omfattar dock inte ersättning för förlust som
köparen tillfogas genom skada på annat än den sålda varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
indirekt förlust anses</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>förlust till följd av minskning
eller bortfall av produktion eller omsättning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>annan förlust till följd av att
varan inte kan utnyttjas på avsett sätt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utebliven vinst till följd av
att ett avtal med tredje man har fallit bort eller inte har blivit riktigt uppfyllt,
och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>annan liknande svårförutsebar
förlust.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
indirekt förlust enligt andra stycket anses dock inte en sådan förlust som den
skadelidande har haft för att begränsa en föriust av annat slag än som anges i
andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
71 § i arbetsgruppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innehåller de gmndläggande reglerna om omfattningen av det skadestånd som kan
utgå på gmnd av avtalsbrott. Någon motsvarande bestämmelse finns inte i 1905
års lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten
för regleringen av skadeståndets omfattning är principen om fullt skadestånd,
vilken i samband med avtalsbrott i allmänhet anses innebära att den
skadelidande parten ekonomiskt skall sättas i samma läge som om motparten
skulle ha fullgjort avtalet på rätt sätt (det positiva kontraktsintresset).
Principen om full ersättning gäller emellertid inte alltid fullt ut utan
begränsas av såväl generella principer som uttryckliga bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det första gäller vid bestämmandet av skadeståndets omfattning enligt allmänna
skadeståndsrättsliga principer den s.k. adekvansregeln. Enligt denna omfattar
ersättningsskyldigheten inte förluster som saknar ett adekvat kausalsammanhang
med avtalsbrottet. Det innebär att mycket avlägsna, onormala och opåräkneliga
följder av avtalsbrottet faller utanför skadeslåndsskyldigheten. Det är inte
möjligt att ange några generella riktlinjer för hur gränsen mellan adekvata
och icke adekvata förluster på gmnd av ett kontraktsbrott skall dras. Det får i
stället liksom hittills överlämnas åt rättstillämpningen att avgöra denna fråga
med hänsyn till de enskilda omständigheterna i varje särskilt fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Principen
om full ersättning modifieras vidare av regeln i 70 § som anger att den
skadelidande parten skall begränsa sin skada och att han, om han försummar det,
själv får bära motsvarande del av förlusten. En annan princip, som kan sägas
delvis ha samband med skyldigheten att begränsa en skada, är att den
skadelidande partens eget medvållande till skadan kan föranleda nedsättning
eller bortfall av skadeståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad som gäller enligt allmänna principer för ersättning i
kontraktsförhållanden har den skadelidande parten rätt till ersättning bara</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Ändrad lydelse i propositionsförslaget.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>13
Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 76</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>för sin faktiska
nettoförlust. Detta betyder att om den skadelidande parten Prop. 1988/89:76
med anledning av avtalsbrottet har befriats från kostnader som han skulle
67 § ha haft om köpeavtalet hade fullgjorts på ett riktigt sätt, skall detta
beaktas vid beräkningen av skadeståndet genom att ersättningen minskas med
motsvarande belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
undantag från principen om alt ersättning utgår för enbart faktiska förluster
följer emellertid av bestämmelsen i 69 §, enligt vilken skadestånd vid hävning
i vissa fall utgår med det belopp som motsvarar skillnaden mellan gängse pris
och det avtalade priset, utan att den skadelidande parten behöver visa att
prisskillnaden motsvaras av hans faktiska förlust.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
första stycket omfattar skadestånd på grund av avtalsbrott ersättning för
utgifter, prisskillnad, utebliven vinst och annan direkt eller indirekt
förlust på gmnd av avtalsbrottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
utgifter avses sådana direkta kostnader som avtalsbrottet har medfört för den
skadelidande parten. Som exempel kan nämnas post-, lelefon-och
transportkostnader som har uppstått i samband med avtalsbrottet eller kostnader
som har varit nödvändiga för att tillfälligt kompensera säljarens uteblivna
eller felaktiga prestation. Ersättningsgilla utgifter kan uppkomma t. ex.
genom att köparen har gjort en extra resa för att avhämta en vara som inte har
varit färdig att avlämnas vid den avtalade tidpunkten eller genom att han har
haft utgifter för att låta installera en vara som sedan har visat sig vara
behäftad med ett väsentligt fel. Utgifter för att tillfälligt kompensera en
utebliven eller felaktig prestation kan uppkomma t. ex. genom att köparen måste
hyra ett substitut eller anlita utomståendes tjänster under den tid som han
saknar varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
ersättning som utgår för prisskillnad får en part som har hävt köpet kompensation
för oförmånliga prisfluktuationer och andra ändringar i prisnivån.
Ersättningen för prisskillnad ger i vissa fall även kompensation för utebliven
vinst. Ersättning för prisskillnad fömtsätter alt parten har lidit en förlust i
form av prisskillnad. En sådan ersättning blir aktuell t. ex. om köparen häver
köpet på grund av säljarens dröjsmål och priset för varan har stigit efter
köpslutet så att köparen är tvungen att betala ett högre pris då han efter
hävningen köper samma vara på annat håll. På motsvarande sätt kan säljaren få
ersättning för prisskillnad, om han har hävt köpet och prisnivån för varan har
sjunkit så att en ny försäljning inbringar ett lägre pris än det som har
avtalats med den förste köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ersättning
för prisskillnad bestäms enligt bestämmelserna i 68 eller 69 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ersättning
för utebliven vinst kan bli aktuell i den mån förlusten inte har<br>
blivit kompenserad i form av prisskillnad. Som exempel kan nämnas det<br>
fallet att en köpare som har hävt köpet med säljaren på grund av dennes<br>
dröjsmål inte har kunnat göra täckningsköp innan en senare köpare till<br>
vilken han har sålt varan vidare har hävt sitt köp. 1 detta fall har den förste<br>
köparen inte lidit någon förlust i form av prisskillnad. Däremot har han<br>
gått miste om den vinst som han skulle ha gjort vid vidareförsäljningen<br>
ifall leveransen från säljaren hade blivit fullgjord i rätt lid. En liknande<br>
situation kan uppkomma, om köparen inte har haft rätt att häva köpet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>194</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>men säljarens avtalsbrott
har lett till att varan endast har kunnat säljas Prop. 1988/89:76 vidare till
ett lägre pris än om något avtalsbrott från säljarens sida inte 67 § hade
inträffat. Ersättning för utebliven vinst kan också bli aktuell i det fallet
att säljaren häver eller köparen avbeställer ett köp som avser en specialtillverkad
vara för vilken det inte finns någon alternativ avsättningsmöjlighet. Även om
köpet avser en vara för vilken det finns en marknad, kan en säljare som har
hävt köpet eller som har drabbats av avbeställning i vissa fall ha rätt till
ersättning för utebliven vinst. En sådan ersättning kan ibland komma i fråga,
om avsättningsmöjlighetema för varor av det aktuella slaget är begränsade och
säljaren därför har gått miste om ett köp genom att den andra köparen till
vilken säljaren slutligen har sålt varan även annars hade ingått avtal med
säljaren om köp av en motsvarande vara. I detta fall utgör den uteblivna
vinsten en mera indirekt följd av köparens avtalsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ersättning
kan utgå även för annan förlust på grund av motpartens avtalsbrott. Som exempel
kan nämnas förlust på gmnd av produktionsbortfall som har inträffat hos
köparen till följd av säljarens dröjsmål med leveransen eller till följd av fel
i varan. Ett annat exempel är att fel i varan medför ökade driftkostnader för
köparen. Åtgärder som måste vidtas på grund av avtalsbrottet, t. ex. för att
minska förlusten, kan förorsaka några köpare direkta utgifter, medan
motsvarande åtgärder för andra köpare kan innebära ökade interna kostnader.
Även andra kostnader är ersättningsgilla enligt de principer som i övrigt
gäller vid skadeberäkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en parts avtalsbrott utlöser ett avtalsbrott i förhållandet mellan den andra
parten och tredje man, t. ex. om säljarens uteblivna leverans leder till att
köparen inte kan fullgöra sin prestationsskyldighet gentemot köpare i nästa
led, kan tredje mannnens skadeståndskrav mot sin avtalspart utgöra en
ersättningsgill förlust i förhållandet mellan de förstnämnda parterna. Om
köparen blir skadeståndsskyldig mot sin avtalspart i nästa led, kan han ha rätt
att föra ansvaret vidare genom att rikta motsvarande krav mot säljaren, såvida
inte annat följer t. ex. av hans skyldighet att begränsa förlusten. Om säljaren
till följd av köparens betalningsdröjsmål har blivit oförmögen att fullgöra sin
betalningsförpliktelse gentemot tredje man, är det möjligt att hans
räntebetalnings- och skadeståndsskyldighet mot denne i vissa situationer kan
anses utgöra en ersättningsgill förlust i förhållandet mellan säljaren och
köparen. I många fall torde en sådan skada dock ligga utanför adekvansgränsen,
bl. a. med hänsyn till att säljaren bör anses själv svara för att hans
likviditet inte mbbas t. ex. av mindre betydande betalningsdröjsmål från
köparens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
säljaren häver vid ett lillverkningsköp lönar det sig inte alltid för<br>
honom att slutföra tillverkningen för att sälja den färdiga varan till någon<br>
annan. Särskilt gäller detta om varan har tillverkats för att passa köparens<br>
speciella behov och om tillverkningen inte befinner sig i slutskedet. Sälja<br>
ren har då i stället rätt till ersättning för utebliven vinst och för nedlagda<br>
kostnader, i den mån dessa inte kan komma till nytta på annat sätt i<br>
säljarens verksamhet. Ersättning vid tillverkningsköp torde ofta kunna<br>
beräknas så att från det avtalade priset dras inbesparade kostnader och<br>
värdet av produktionsinsatser och material som kan nyttiggöras på annat</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>195</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sätt. Råvaror och material
som visserligen har anskaffats för tillverkningen Prop. 1988/89:76 av den
köpta varan men som kan komma lill användning i säljarens 67 § ordinarie
produktion ersätts således inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en köpare avbeställer en vara, har säljaren enligt huvudregeln i 52 § rätt att
hålla fast vid köpet och kräva fullgörelse. I sådana fall kan köparen drabbas
av det strikta ersättningsansvar som stadgas i 75 § för säljarens kostnader för
vård av varan. Om varan inte har betalats, har säljaren vid avbeställning också
rätt att enligt 62 § häva köpet. Han kan i så fall göra en
kompensationsförsäljning och under de fömtsättningar som framgår av 68 § kräva
ersättning för eventuell prisskillnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
har vidare rätt till ersättning för kostnader som har samband med köparens
avtalsbrott, t. ex. kostnader med anledning av kompensationsförsäljning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
52 § andra stycket finns en specialregel för det fallet att köparen avbeställer
en vara som skall tillverkas eller skaffas särskilt för honom. I det fallet är
säljaren under vissa fömtsättningar skyldig att avbryta tillverkningen av
varan och övriga förberedelser för att fullgöra avtalet. Säljaren har således
inte i den situationen rätt att hålla fast vid köpet och kan därför inte göra
någon kompensationsförsäljning. Skadeståndet får i dessa fall beräknas så, att
det omfattar de kostnader som förberedelserna för fullgörandet av avtalet har
förorsakat jämte säljarens uteblivna vinst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om en vara som tillverkas särskilt för köparen är det inte alltid
ändamålsenligt att avbryta tillverkningen med tanke på önskemålet att begränsa
omfattningen av skadan. Som framhållits i specialmotiveringen till 52 § andra
stycket kan skyldigheten att begränsa skadan innebära att säljaren efter
köparens avbeställning bör fortsätta tillverkningen om det kan finnas andra
köpare av varan och det är uppenbart att skadan skulle kunna begränsas genom en
kompensationsförsäljning. Om man i sådana fall vid beräkningen av skadeståndet
kan stödja sig på principen i 68 § eller om ersättningen måste beräknas på
annat sätt är något som får avgöras med hänsyn till omständigheterna i det
särskilda fallet. Avgörandet får bero bl.a. av om kompensationsförsäljningen
fömtsätter avvikelser från vad den ursprungliga försäljningen avsåg och i
vilken utsträckning detta i så fall har påverkat tillverkningskostnaderna och
det slutliga priset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
första meningen i förevarande stycke framgår att de förluster som kan uppstå
till följd av ett avtalsbrott delas in i två kategorier, direkta föriuster och
indirekta förluster. Vad som är indirekta förluster anges i andra stycket.
Härav kan man motsatsvis få fram vad som är direkta förluster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Indelningen
i direkta och indirekta förluster får betydelse på två olika sätt. Det ena är
att det framgår av 27, 40, 41 och 57§§ att det s.k. kontrollansvaret vid
säljarens dröjsmål, fel i varan och köparens bristande medverkan till köpet
inte omfattar indirekta förluster. För att en part skall kunna få ersättning
för indirekta förluster vid dessa typer av avtalsbrott krävs att avtalsbrottet
eller föriusten beror på försummelse på säljarens sida eller - vid fel i varan
- att varan vid köpet avvek från vad säljaren särskilt har utfast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Indelningen
kan emellertid få betydelse också på det sättet att parter i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>196</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>köpeavtal
ofta tar in avtalsvillkor i avtalet vari olika regler ges för direkta Prop.
1988/89: 76 och indirekta förluster utan att förlusttyperna definieras. I
sådana fall får 67 § lagens indelning användas för att klargöra den närmare
innebörden av avtalsvillkoren, om inte avtalet självt, handelsbruk eller andra
omständigheter ger anledning lill annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
köparens dröjsmål med betalningen saknar indelningen i direkta och indirekta
förluster betydelse. Köparen har nämligen samma ansvar för såväl direkta som
indirekta förluster med anledning av dröjsmålet (se 57 § forsla stycket). Vid
ett sådant avtalsbrott begränsas köparens skadeståndsskyldighel bara av vissa
kvalificerade hinder för betalning. Dessa hinder är närmast av force
majeure-karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om det alltså är så att köparens skadeståndsansvar vid betalnings-dröjsmål i
princip är strikt, får skadeståndsansvaret inte samma betydelse vid sådana
dröjsmål som vid andra slag av avtalsbrott. Eftersom möjligheterna för
säljaren att häva köpet med anledning av den försenade eller uteblivna
betalningen är begränsade (jfr väsentlighetskravet i 54 § första stycket; se
också fjärde stycket i samma paragraf), är det framför allt dröjsmålsränta som
kommer i fråga för att läcka säljarens föriust på grund av dröjsmålet (jfr 71
§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
däremot säljaren häver vid köparens dröjsmål med betalningen, har köparens
skadeståndsskyldighel en mera reell betydelse. I fråga om varor som har en
allmän efterfrågan är en försäljning till en annan köpare den åtgärd som i
regel i första hand bör komma i fråga med hänsyn till säljarens skyldighet att
begränsa sin skada. Vid en sådan försäljning kan det ofta inträffa att säljaren
får mindre betalt för varan än enligt avtalet med den förste köparen. I sådana
fall har säljaren rätt till ersättning för prisskillnaden. Denna beräknas
enligt reglerna i 68 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vissa fall kan emellertid en kompensationsförsäljning vara en olämplig åtgärd
med hänsyn till säljarens skyldighet att begränsa sin förlust. Ibland kan en
kompensationsförsäljning över huvud taget inte ske. Även i sådana fall har
säljaren rätt till ersättning för prisskillnad, om varan har ett gängse pris
(beträffande beräkningen av prisskillnaden, se 69 §). I annat fall har säljaren
i stället rätt till ersättning för utebliven vinst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
34 § tredje stycket finns en regel som ger köparen rätt till ersättning för<br>
försvarliga kostnader för att avhjälpa ett fel, om inte säljaren fullgör den<br>
skyldighet att avhjälpa felet som enligt första stycket i nämnda paragraf<br>
åvilar honom. Rätten att få sådan ersättning är direkt knuten till säljarens<br>
skyldighet att avhjälpa felet. Är säljaren inte skyldig att avhjälpa felet,<br>
föreligger inte heller rätt för köparen alt få ersättning med stöd av 34 §<br>
tredje stycket. I så fall kan köparen i stället använda sig av bestämmelserna<br>
i förevarande stycke för att få ersättning för sina kostnader för att avhjälpa<br>
felet. Det kan exempelvis vara fråga om fall där det på grund av säljarens<br>
förhållanden skulle förorsaka honom oskälig kostnad eller olägenhet att<br>
avhjälpa felet men där det är fullt möjligt och motiverat att köparen<br>
avhjälper felet. Köparen har då rätt till ersättning enligt 40 §, och det är<br>
fråga om en direkt förlust. Även i det fall som avses i 36 § andra stycket<br>
och i fall när köparen har rätt att vägra godta avhjälpande från säljarens<br>
sida skall kostnaden ersättas på motsvarande sätt som en direkt förlust.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>197</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Såväl när säljaren enligt
34 § första stycket är skyldig att avhjälpa ett fel Prop. 1988/89:76 som när
han enligt 36 § har rätt att avhjälpa det, skall avhjälpandet ske på 67 §
säljarens bekostnad. Det innebär att säljaren skall betala både de direkta
kostnaderna för avhjälpandet (t. ex. reparationskostnader) och andra kostnader
(t. ex. transportkostnader) som avhjälpandet föranleder. I dessa fall utgår
ersättning till köparen för sådana kostnader med stöd av 34 resp. 36 §, och
någon tillämpning av reglerna om skadeståndets omfattning i 67-70 §§ blir inte
aktuell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detsamma
avses gälla vid omleverans. Inte heller vid omleverans blir det därför aktuellt
att tillämpa reglerna i 67 —70§§ på de kostnader som föranleds av omleveransen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som nu har angetts beträffande kostnaderna för avhjälpande och omleverans gäller
även för det fallet att säljaren inte fullgör sin skyldighet att avhjälpa ett
fel utan att köparen gör det i hans ställe enligt 34 § tredje stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
anförda hindrar dock inte att köparen med stöd av reglerna i 67 — 70 §§ kräver
skadestånd av säljaren för andra förluster än sådana som utgör kostnader för
avhjälpandet eller omleveransen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild fråga är i vilken utsträckning de köprällsliga reglerna skall
tillämpas på s. k. produktskador. Den frågan har behandlats utförligt i den
allmänna motiveringen (se avsnitt 2.5.3). 1 andra meningen av förevarande
stycke anges att skadestånd på grund av avtalsbrott inte omfattar ersättning
för förlust som köparen tillfogas genom skada på annat än den sålda varan. Del
innebär att förluster som hänför sig till skador på person eller annan egendom
än den sålda varan inte skall ersättas enligt de köprällsliga reglerna utan
enligt de regler som gäller för produklskador. Enligt gällande rätt innebär det
att det i första hand är skadeståndslagens s. k. culparegel (se 2 kap. 1 §
skadeståndslagen) som blir tillämplig. Som har berörts i den allmänna
motiveringen kan rättsläget emellertid delvis komma att ändras på denna punkt,
om det genom ny lagstiftning införs strikt ansvar för i vart fall vissa
produktskador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utformningen
av lagtexten i andra meningen medför en viss justering av rättsläget jämfört
med hittills gällande rätt. Fram till nu torde säljarens skyldighet att ersätta
i vart fall vissa s.k. ingrediensskador ha bedömts enligt de köprättsliga
reglerna (se avsnitt 2.5.3 i den allmänna motiveringen). Bestämmelsen i andra
meningen innebär emellertid att skyldigheten alt ersätta sådana skador i
princip inte längre skall bedömas med ledning av köprättsliga regler. Det får i
stället bli de regler som gäller för produktskador i allmänhet som tillämpas
om inte annat har avtalats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en skadad produkt har satts samman av skilda beståndsdelar, varav en är den
köpta varan som är behäftad med fel, torde frågan om köplagens regler skall
tillämpas på skadan på produkten få avgöras efter en bedömning av om det finns
identitet mellan den beståndsdel som utgör den köpta varan och slutprodukten
eller om sådan identitet inte föreligger. Om den köpta varan utgör den helt
dominerande delen av slutprodukten, kan sådan identitet ofta anses föreligga.
Köplagens regler bör då tillämpas vid bedömningen av skyldigheten att ersätta
skadan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>198</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Andrastycket</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89: 76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket innehåller en uttömmande uppräkning av vad som skall 67 § anses
utgöra indirekta förluster. Det som inte nämns där är därför att anse som
direkta föriuster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
bedömningen av huruvida en skada skall anses utgöra direkt eller indirekt
förlust gör det ingen skillnad om den skadelidande parten har haft direkta
utgifter till utomstående eller om skadan har uppkommit inom förelaget som en
intern extrakostnad. Har köparen t. ex. utan nytta ordnat med transportmedel
för att hämta en vara som på grund av säljarens dröjsmål inte kan avlämnas vid
den avtalade tidpunkten, är köparens rätt till ersättning för de extra
kostnaderna i form av direkt förlust inte beroende av om han har använt egna
transportmedel eller om han har anlitat en utomstående transportör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
</span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>I. </span><span
style='font-family:Verdana'>Enligt denna punkt anses som indirekt en förlust
till följd av minskning eller bortfall av produktion eller omsättning. Det är
fråga om en föriusl som följer av att köparen på grund av säljarens
kontraktsbrott har gått miste om möjligheter att i sin tur ingå avtal eller
uppfylla löpande leveransåtaganden. En indirekt förlust kan också uppkomma, om omsättningen
minskar på grund av brister i produktions- eller lagerkapacitet som beror på
säljarens avtalsbrott. Om köparen går miste om kontrakt avseende
vidareförsäljning därför att han inte kan hålla sina normala leveranstider,
ersätts den skada som härigenom uppstår som en indirekt förlust.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
1 tar primärt sikte på en kvantitativ nedgång i produktion eller omsättning,
men det synes naturligt att regeln även kommer till användning vid motsvarande
nedgång i kvalitativt hänseende. Har exempelvis en försåld maskin fel som leder
till försämrad kvalitet på den vara som produceras med hjälp av maskinen, bör
detta, om ett oförändrat antal produkter kan avsällas endast med en lägre
prissättning, innebära att skadan som följer av den minskade intäkten behandlas
som en indirekt förlust.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan typ av indirekt förlust är den som uppkommer när priserna vid säljarens
dröjsmål sjunker efter den avtalade leveranstiden och köparen erhåller ett
lägre pris vid vidareförsäljning än han skulle ha fått om säljaren hade
levererat i tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
kan i många fall begränsa en förlust av den typ som avses under punkt 1. Han
kan t. ex. hyra en vara som ersättning för den felaktiga eller ännu ej
levererade, anlita utomståendes tjänster eller genom interna åtgärder
kompensera effekten av säljarens avtalsbrott. Kostnader av detta slag är
emellertid att betrakta som direkta förluster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
2. Enligt denna punkt skall som indirekt förlust anses även annan förlust till
följd av att varan inte kan utnyttjas på avsett sätt än sådan som avses i punkt
1. Bestämmelsen fångar upp faktiska förluster som inte är direkt knutna till
produktion eller omsättning. Det kan exempelvis vara fråga om att en inköpt
datoranläggning inte kan tas i bruk på det sätt som var avsett och att detta
drabbar företagets administrativa funktioner utan att det samtidigt inverkar på
produktion eller omsättning. Ett annat exempel är att en för sen leverans av
en maskin utan att menligt inverka på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>199</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>produktion eller
omsättning medför att avsedda rationaliseringsvinster Prop. 1988/89:76<br>
inte uppnås.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>67 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
en köpare för att bedriva sin verksamhet på det sätt som han har avsett eller
för att begränsa sin föriusl hyr en ersättningsvara, anlitar någon utomståendes
tjänster eller vidtar interna åtgärder, utgör emellertid kostnaden härför en
direkt förlust.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
3. Denna punkt gäller fall där ett kontraktsbrott får följdverkningar för
motpartens avtal med tredje man. Enligt ordalydelsen anses som indirekt förlust
utebliven vinst lill följd av att ett avtal med tredje man har fallit bort
eller inte har blivit riktigt uppfyllt. Ett typiskt exempel är att köparen har
träffat avtal med en tredje man om vidareförsäljning av en vara och att
säljarens kontraktsbrott orsakar att avtalet om vidareförsäljning hävs. Ersättning
för indirekt förlust utgår även med avseende på den vinst som köparen går miste
om på den gmnden alt ett planerat avtal med en tredje man inte har kommit till
stånd därför att säljarens avtalsbrott har inverkat på köparens möjligheter
till fullgörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är endast den uteblivna vinsten som utgör indirekt förlust. Övriga förluster i
förhållandet till en tredje man räknas som direkt förlust i den mån de inte
omfattas av någon av de övriga punkterna i andra stycket. Delta betyder bl.a.
att den ersättning för direkt förlust vid fel eller dröjsmål som köparen kan
bli skyldig att utge lill tredje mannen räknas som direkt förlust också i fråga
om säljarens ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
4. Enligt denna punkt skall också andra förluster än de som avses i punkterna 1
—3 anses som indirekta, om de är svårfömtsebara och de till sin art kan
jämställas med de som anges i de nämnda punktema. Eftersom det inte är möjligt
att uttömmande räkna upp alla tänkbara indirekta förlustposter, är. denna
kompletterande bestämmelse nödvändig för att medge en nyanserad avgränsning och
förhindra att inte alla de förlustposter som inte uttryckligen har behandlats
i de föregående punkterna skall utgöra direkta skador. Det får överlämnas till
rättstillämpningen att närmare precisera vilken typ av förluster som bör
jämställas med de i andra stycket angivna och som därigenom skall vara
ersättningsgilla enligt reglerna om indirekta förluster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket innehåller en bestämmelse som begränsar området för de indirekta
förluster som definieras i andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
skadelidande parten har enligt 70 § en generell skyldighet att genom skäliga
åtgärder begränsa sin skada. Om han därvid handlar så att en förlust av den typ
som omfattas av andra stycket uppkommer för honom samtidigt som hans direkta
förlust minskar, skall enligt bestämmelsen den ifrågavarande förlusten ersättas
som en direkt förlust trots att den i och för sig är hänföriig till en sådan
indirekt förlust som avses i andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
skadelidande skall således inte komma i ett sämre läge när han för att begränsa
en direkt förlust väljer ett handlingsalternativ som medför en förlust som
enligt andra stycket skall anses vara indirekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en köpare i stället för att häva ett köp och företa täckningsköp eller<br>
hyra en ersättningsvara minskar sin produktion, skall således förlusten till</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>200</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>följd
av produktionsbortfallet ersättas som direkt förlust trots att en sådan
Prop. 1988/89:76<br>
förlust enligt andra stycket i och för sig utgör en indirekt förlust.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>67 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
bestämmelsens ordalag följer att de kostnader som avses skall ha lett till en
begränsning av den direkta förlusten. Den skadelidande parten kan alltså inte
få ersatt kostnader såsom en direkt förlust om inte det altemati-vet är det för
motparten förmånligaste. Detta innebär att ersättning enligt bestämmelsen för
förluster, som enligt andra stycket i och för sig anses som indirekta, aldrig
kan överstiga minskningen av den direkta förlusten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
indelning i direkta och indirekta förluster som görs i förevarande paragraf kan
behöva kommenteras ytterligare såvitt gäller vissa särskilda situationer. Det
görs i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen har hävt köpet och gjort ett täckningsköp på annat håll till ett högre
pris (jfr 68 §), utgör fördyringen av varan, liksom de kostnader som är
förenade med täckningsköpet, en direkt förlust. Detsamma gäller en prisskillnad
som har beräknats enligt reglerna om gängse pris i 69 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
köpet gäller en vara, avsedd att användas i köparens verksamhet eller
produktion eller på något motsvarande sätt, kan vid dröjsmål från säljarens
sida eller vid fel i varan olika åtgärder komma i fråga för att kompensera
säljarens försenade eller felaktiga prestation. Vilken åtgärd som blir aktuell
är beroende av de speciella förutsättningar som kan föreligga i det enskilda
fallet. Ofta kan köparen ha två eller flera alternativa möjligheter att välja
mellan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
åtgärd som köparen kan vidta för att kompensera sig för säljarens dröjsmål
eller fel i varan är att hyra en ersättande vara för att upprätthålla
produktion eller annan verksamhet på den nivå som var avsedd med den köpta
varan. Om köparen genom all hyra en ersältningsvara kan begränsa den skada som
säljarens avtalsbrott förorsakar, är utgiften för hyran en direkt förlust. Hyra
av ersättningsvara för att begränsa skadan av säljarens avtalsbrott kan bli
aktuell dels under tid intill dess att säljaren levererar varan, avhjälper fel
i den eller omlevererar, dels efter hävning under lid som åtgår för
täckningsköp och leverans av varan från annat håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat sätt för köparen att kompensera sig för säljarens avtalsbrott är alt
anlita ett utomstående företags tjänster. Har köparen beställt en maskin för
tillverkning av en komponent som ingår i den produkt som köparen tillverkar,
kan han vid dröjsmål med leveransen eller vid fel anlita ett annat företag för
tillverkning av komponenten. Kostnaderna härför utgör en direkt föriusl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
kan också parera säljarens leveransförsening eller fel i varan med egna
åtgärder, exempelvis interna omdispositioner. Gäller köpet en maskin, kan han
kanske genom övertidsarbete bedriva produktionen med den gamla maskinen på den
nivå som var avsedd med den köpta. De extra kostnader som ett sådant
arrangemang medför, t. ex. ersättning till de anställda för övertidsarbete, är
att betrakta som en direkt förlust.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för täckningsköp, för hyra av ersättningsvara, för anlitande<br>
av utomståendes tjänster och för egna interna åtgärder är utgifter som är<br>
jämförbara i den meningen att de är föranledda av att köparen på något<br>
sätt kompenserar sig för säljarens avtalsbrott. Samtliga dessa kostnader<br>
ersätts som direkt förlust. I de fall köparen kan välja mellan olika alterna-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>201</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tiv för att kompensera sig
för säljarens bristande prestation, är han skyldig Prop. 1988/89: 76 att
välja det alternativ som kan bedömas vara mest förenligt med skyldig- 68 §
heten att begränsa skadan. Har köparen hyrt en ersättningsvara till högre
kostnad än ett övertidsuttag i det egna företaget skulle medföra, skall den
utgående ersättningen sättas ned i motsvarande mån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen i förhållande till sin avtalspart blir tvungen att utge ersättning för
förlust som är hänföriig till säljarens avtalsbrott, blir säljaren
ersättningsskyldig gentemot köparen för dennes kostnader. Har köparen vid
vidareförsäljning ådragit sig kostnader på gmnd av fel i varan, vilka förelåg
redan när risken för varan övergick på honom, har han sålunda rätt till
ersättning för kostnader som uppkommit på gmnd av avhjälpande eller omleverans
enligt 34 — 36 §§. Detsamma gäller ersättning som köparen blir skyldig att utge
till sin avtalspart såsom prisavdrag eller skadestånd på gmnd av omständighet
som är hänföriig till säljarens avtalsbrott. Dessa kostnader utgör direkt
förlust.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förutsättning för att sådan ersättningsskyldighet skall uppkomma är givetvis
att skadan är en följd av säljarens avtalsbrott och inte beror på något
förhållande som köparen bär ansvaret för. Även med avseende på
regressituationen är köparen skyldig att handla på ett sätt som är förenligt
med skyldigheten att begränsa en förlust. Om en skada som uppkommit för
köparens avtalspart kunde ha undvikits eller begränsats, om köparen hade
fullgjort sin skyldighet att avhjälpa felet eller hade företagit omleverans
eller hade utövat sin rätt att företa sådan rättelse, bortfaller köparens
regressrätt mot säljaren till den del som skadan beror på köparens handlande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen på gmnd av säljarens avtalsbrott har råkat i dröjsmål och blivit
skyldig att utge avtalsvite i nästa led, skall en sådan förlust i allmänhet
betraktas som indirekt. Utgångspunkten är att en avtalspart, som själv åtar sig
att vid dröjsmål betala vite till sin medkontrahent, har möjlighet att i eget
intresse trygga sin egen ställning gentemot leverantören genom att betinga sig
motsvarande vitesklausul i avtalet med denne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
säljarens regressansvar kommer i fråga på gmnd av att köparen har nödgats medge
prisavdrag i förhållande till sin avtalspart på gmnd av ett fel som förelåg
redan när risken för varan gick över till köparen, skall ersättningen på gmnd av
säljarens regressansvar bestämmas på gmndval av priset enligt avtalet mellan
säljare och köpare och inte priset vid vidareförsäljningen. Har köparen nödgats
medge ett prisavdrag om tio procent av sitt återförsäljningspris, skall
säljaren som direkt förlust ersätta köparen med tio procent av det pris som han
själv betingade sig av köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prisskillnad</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>68 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
köpet hävts och köparen gjort ett täckningsköp eller säljaren sålt varan på
nytt, och har åtgärden vidtagits med omsorg och inom skälig tid efter det att
köpet hävdes, läggs priset enligt köpet och priset vid täckningsköpet eller
försäljningen till gmnd för beräkningen av prisskillnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
72 § i arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>202</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
saknar motsvarighet i 1905 års lag.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
67 § omfattar skadestånd på gmnd av avtalsbrott bl. a. ersättning 68 § för
prisskillnad. Förevarande paragraf anger hur beräkningen av ersättningen för
prisskillnad skall göras i sådana fall då den skadelidande parten har hävt
köpet och gjort en täckningstransaktion (kompensationsavtal).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att paragrafens regler om beräkning av prisskillnad skall tillämpas krävs först
och främst att den hävande parten faktiskt har företagit en
täckningstransaktion, dvs. ett köp eller en försäljning som sakligt och tidsmässigt
har samband med det köp som hävts och vars syfte är all kompensera bortfallet
av den avtalade transaktionen. Det innebär t. ex. att den vara som införskaffas
genom ett täckningsköp skall vara likvärdig med den som avsågs med det
ursprungliga köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köpet avser ett unikt eller starkt särpräglat föremål, blir bestämmelsen
tillämplig endast i fråga om täckningsförsäljning. Något täckningsköp av en
vara som till sina egenskaper och i fråga om prissättning skulle vara
tillräckligt jämförbar med den vara som ursprungligen köptes är i sådana fall
inte möjligt. Som exempel på dylika varor kan nämnas vissa begagnade varor,
varor som har framställts i enstaka exemplar och varor som har tillverkats
särskilt efter köparens anvisningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ytterligare fömtsättning för att prisskillnaden skall beräknas enligt
föreliggande paragraf är vidare att täckningstransaktionen sker med omsorg.
Detta innebär alt en köpare exempelvis inte kan kräva ersättning för
prisskillnad på grund av ett täckningsköp till ett onödigt högt pris. Å andra
sidan kan det inte krävas att köparen alltid skall välja det utifrån enbart
ekonomiska synpunkter fördelaktigaste altemativet. Även andra faktorer än rent
ekonomiska måste beaktas, t. ex. kvalitet och tillgänglighet. Vad som kan krävas
av en köpare är att han inte väljer det dyrare av två eller flera alternativ
som vid en samlad bedömning av samtliga omständigheter i övrigt framstår som
likvärdiga. Frågan humvida ett täckningsköp har skett med den omsorg som kan
krävas får alltså avgöras efter en samlad bedömning av framför allt pris,
kvalitet, tänkbara inköpsställen, kostnaderna vid köpet och inte minst den tid
som står parten till buds. Tidsaspekten kan ofta leda till att köparen för att
undvika ytterligare skada måste vända sig till den leverantör som kan leverera
snabbt, även om det innebär ett högre pris och sämre villkor i övrigt än vad
andra leverantörer kan erbjuda. En sådan situation innebär att alternativen
inte är likvärdiga, varför omsorgskravet får anses uppfyllt även vid köp till
det högre priset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
säljarens del innebär kravet på omsorg vid täckningsförsäljningen att han skall
försöka uppnå samma pris för varan som vid det urspmngliga avtalet eller ett
pris som ligger så nära som det med hänsyn till de föreliggande omständigheterna
är möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att bestämmelsen om beräkning av prisskillnad i förevarande paragraf skall
vara tillämplig krävs vidare att täckningstransaktionen sker inom skälig tid
efter hävningen. Detta innebär att en köpare inte kan spekulera på säljarens
bekostnad genom att vid stigande priser dröja med täckningsköpet för att
försöka uppnå en högre ersättning för prisskillna-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>203</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den. Bedömningen av om
läckningsköpet har gjorts inom skälig lid får Prop. 1988/89:76 göras från
fall till fall med hänsynstagande till bl. a. prisutvecklingen och 69 §
köparens möjligheter att företa ett lämpligt täckningsköp. Bedömningen påverkas
även av principen i 70 § första stycket, enligt vilken den skadelidande parten
är skyldig att vidta skäliga åtgärder för att begränsa sin förlust.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
säljare innebär kravet all läckningsförsäljningen skall ske inom skälig tid
efter hävningen, att han inte kan på motpartens bekostnad dröja med
täckningsförsäljningen i syfte att vid fallande priser överföra hela förlusten
på den första köparen. Även här får man vid bedömningen av om
täckningstransaktionen har vidtagits inom skälig lid beakta säljarens skyldighet
enligt 70 § att begränsa förlusten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Täckningsköpet
eller täckningsförsäljningen behöver inte nödvändigtvis ske på samma villkor
som det ursprungliga köpet. Om t. ex. transportkostnaderna eller fördelningen
av dem mellan köpare och säljare är olika vid de två avtalen, kan den
ersättningsgilla prisskillnaden inte beräknas direkt på grund av priserna vid
det första köpet och täckningstransaklionen, utan en justering för andra
villkor som påverkar den totala differensen får då göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
täckningstransaktionen inte har gjorts med tillräcklig omsorg eller inom skälig
tid efter hävningen, kan priset vid den transaktionen inte läggas till grund
för beräkningen av prisskillnaden. I sådana fall får i stället reglerna i 69 §
tillämpas, vilket innebär alt prisskillnaden får beräknas med utgångspunkt från
vad som kan anses vara ett gängse pris på motsvarande vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>69
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
köpet hävts utan att täckningsköp eller försäljning enligt 68 § har skett och
finns det ett gängse pris för sådana varor som köpet avser, läggs priset enligt
köpet och varans gängse pris vid tiden för hävningen till grund förberäkningav
prisskillnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
73 § i arbetsgruppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1905 års lag finns liknande bestämmelser i 25, 30 och 45 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
anger hur beräkningen av prisskillnad skall ske när köpet har hävts utan att
någon täckningstransaktion enligt 68 § har kommit till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att bestämmelsen skall kunna användas förutsätts att köpet avser en vara som
omsätts i sådan omfattning att det på marknaden finns ett pris för den som kan
betecknas som varans gängse pris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
det är gängse pris vid tiden för hävningen som det avtalade priset skall jämföras
med innebär alt köparen vid dröjsmål på säljarens sida som första alternativ
kan kräva fullgörelse av köpet enligt 23 § utan all han i skadeståndshänseende
blir lidande ifall prisnivån för jämförbara varor stiger medan han i avvaktan
på säljarens fullgörelse väntar med att häva köpet. Även säljaren är på
motsvarande sätt skyddad, om han till en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>204</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>början uppmanar köparen
att fullgöra sina förpliktelser och häver först när Prop. 1988/89: 76<br>
kraven på betalning visar sig bli resullatlösa.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>70 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förevarande
paragraf kan också tillämpas i fall då den part som har hävt köpet visserligen
har ingått ett kompensationsavtal men det avtalet inte uppfyller de krav på
täckningsköp eller täckningsförsäljning som ställs upp i 68 §, därför att
transaktionen inte har vidtagits med den omsorg eller inom den tid efter
hävningen som föreskrivs i den paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
många varor förekommer en och samma prisnivå över ett större område eller över
hela landet. Prisnivån kan emellertid i vissa fall uppvisa regionala eller rent
av lokala variationer. I sådana fall bör priset på orten för avlämnandet läggas
lill grund för beräkningen av prisskillnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
om platsen för varans avlämnande finns i 6 och 7 §§. Enligt huvudregeln i 6 §
är varan avlämnad när köparen har tagit hand om den, antingen vid säljarens
affarsställe eller herhvist eller på annan plats där säljaren har hållit den
tillgänglig för avhämtning. Av 7 §, som behandlar transportköp, framgår att
varan är avlämnad antingen när den avlämnas till en självständig transportör
eller — om säljaren själv utför transporten — när den överlämnas till köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
transportköp torde det vara vanligast att en självständig transportör anlitas.
Vid beräkningen av prisskillnaden får i sådana fall prisnivån på den ort där transportören
har mottagit varan användas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en del fall kan det naturligtvis förekomma att del på orten för avlämnandet
saknas ett gängse pris för den typ av vara som det är fråga om. Finns ett
sådant pris på varan på någon annan jämförbar ort, bör i stället det priset
läggas till grund för beräkningen. Korrigering bör därvid göras för skillnaden
i transportkostnaderna i de båda fallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Begränsning
av skadan och nedsättning av skadeståndet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>70 </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
skadelidande parten skall vidta skäliga åtgärder för att begränsa sin skada.
Försummar han det, får han själv bära en motsvarande del av förlusten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
skadeståndet är oskäligt med hänsyn till den skadeståndsskyldiges möjligheter
att förutse och hindra skadans uppkomst samt omständigheterna i övrigt, kan
skadeståndet jämkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
74 § i arbetsgruppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen,
som saknar motsvarighet i 1905 års lag, innehåller dels en generell regel som
ålägger den skadelidande parten att vidta skäliga åtgärder för alt begränsa
sin skada, dels en bestämmelse om jämkning av skadeståndsskyldigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeln
ger uttryck för principen att den skadelidande parten är skyldig att vara
aktivt verksam för alt begränsa sin föriusl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vilka
skadeståndsbegränsande åtgärder som kan krävas av den skadeli<br>
dande parlen får bero av omständigheterna i det konkreta fallet. Skyldig-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>205</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>heten
att vidta sådana åtgärder anknyter bl.a. till reglerna om täcknings- Prop.
1988/89:76 transaktion i 68 §. Att häva köpet och företa en
täckningstransaktion kan i 70 § många fall vara en åtgärd som den skadelidande
parten kan förutsättas vidta för alt begränsa förlusten, särskilt när parterna
är näringsidkare. Detta gäller i synnerhet om köpet avser en vara som det finns
en fungerande marknad för. Emellertid får partens individuella förutsättningar
att genomföra en täckningstransaklion, t. ex. en köpares möjligheter att finansiera
köpet, beaktas vid bedömningen av huruvida transaktionen är en skälig åtgärd i
syfte att begränsa förlusten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
skadelidande parten kan också vara skyldig att vidta rent interna åtgärder med
avseende på sin egen verksamhet eller att avveckla avtal med andra på sådant
sätt att skadan på grund av motpartens avtalsbrott begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
bedömningen av vilka skadebegränsande åtgärder som den skadelidande parten bör
vidta skall utgångspunkten vara vad som skäligen kunde förväntas av honom vid
tiden för avtalsbrottet. Man har således att utgå från den situation som han
befann sig i när avtalsbrottet inträffade. Avgörande är med andra ord vilka
möjligheter att begränsa förlusten som den skadelidande hade och i vilken
utsträckning den skadelidande kände till dessa möjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
skadelidande parten bör ha ett efter förhållandena och med hänsyn till varuslag
skäligt rådrum för att bedöma läget och överväga konsekvenserna av olika
tänkbara handlingsalternativ. Del torde ofta kunna förutsättas att den
skadelidande parten tar kontakt med motparten för att samråda om möjligheterna
att begränsa skadan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningarna
för att jämka ett skadestånd med stöd av bestämmelsen får bedömas med
utgångspunkt i omständigheterna i det enskilda fallet. Jämkning kan ske
oberoende av om det är fråga om en direkt eller en indirekt förlust. Som
framgår av bestämmelsens ordalag kommer jämkning i fråga närmast vid mera oförutsebara
följder av avtalsbrottet. Jämkning blir därför aktuell främst vid skador som
är en mera indirekt följd av avtalsbrottet och som är är beroende av den
skadelidandes individuella förhållanden, vilka motparten inte har anledning att
räkna med eller inte har möjlighet att påverka. Typiskt sett onormala skador
kan emellertid i det enskilda fallet vara förutsebara för den
skadeståndsskyldige parten och därför föranleda en annan bedömning än vid
motsvarande skador i andra situationer. Det bör påpekas att även skador, som
enligt 67 § skall anses som indirekta, i och för sig väl kan vara normala och
fömtsebara följder av ett avtalsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förekomsten
av oförutsedda skador innebär inte i och för sig att skadeståndet regelmässigt
bör jämkas. Andra omständigheter måste vägas in, såsom köpets karaktär, vilka
parterna är, avtalsbrottets karaktär och orsak, arten och graden av
försummelse på den skadeståndsskyldige partens sida och hans uppträdande i
övrigt samt den skadelidande partens förfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
avtalsbrottet beror på grovt vållande från den skadeståndsskyldiges</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>206</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sida, bör jämkning inte
komma i fråga annat än undanlagsvis och då Prop. 1988/89:76<br>
endast vid särskilt tungt vägande skäl.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>71 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fömtsättningarna
för jämkning kan även variera beroende på vilket avtalsbrott som föreligger.
Oförutsedda förluster som uppgår till stora belopp men som ändå ligger inom
adekvansens ram är exempelvis vanligare i samband med säljarens avtalsbrott än
vid köparens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jämkning
kommer i fråga först på det belopp som är ersättningsbart enligt andra regler.
I motiven till 67 § har angetts att ersättningsskyldigheten begränsas av
adekvansprincipen, som förutsätter att det skall föreligga ett tillräckligt
orsakssamband mellan avtalsbrottet och den uppkomna skadan. En annan
begränsning ligger i att ersättning inte skall utgå för en skada i den mån den
överstiger den skadelidande partens faktiska förlust, vilket innebär att avdrag
skall göras för de kostnader som den skadelidande kan ha besparats genom
avtalsbrottet. Vidare skall, enligt bestämmelsen i första stycket,
skadeståndet sättas ned i den mån den skadelidande har försummat att vidta
skäliga åtgärder för att begränsa sin skada. En nedsättning av skadeståndet kan
även betingas av att den skadelidande parten själv har medverkat till skadans
uppkomst eller omfattning. I praktiken torde det dock vara svårt att dra en
gräns mellan en tillämpning av dessa principer och en jämkning, eftersom
liknande bedömningsgmn-der kan göra sig gällande i båda fallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Ränta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>71§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om ränta på priset och andra fordringar som inte betalas i tid gäller
räntelagen (1975:635).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fall då säljaren får kräva betalning mot tillhandahållande av varan utgår dock
ränta enligt 6 § räntelagen redan från den dag säljaren framställer ett sådant
krav även om förfallodagen ej är bestämd i förväg. Detsamma gäller i fall då
säljaren får kräva betalning mot sådant dokument eller bevis som innebär att
säljaren inte får förfoga över varan när det har lämnats ut till köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket gäller dock inte om säljaren ger ut varan, dokumentet eller beviset
trots all betalning inte sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
75 § i arbetsgruppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen,
som reglerar fömtsättningarna för ränta på priset, överensstämmer i huvudsak
innehållsmässigt med 38 § i 1905 års lag. Den paragrafen ändrades i samband
med räntelagens tillkomst (se prop. 1975:102, s. 132 ff och SOU 1974:23, s. 142
ff).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
mindre ändring bör dock uppmärksammas. Eftersom köparen enligt<br>
49 § tredje stycket är skyldig att betala priset för varan inte bara mot<br>
sådana dokument som anges där utan även mot vissa andra bevis om hur<br>
varan transporteras, bör underlåtenhet att betala mot sådant bevis medfö<br>
ra samma konsekvenser i räntehänseende som underlåtenhet att betala<br>
mot dokument.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>207</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Vård av
varan</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Ty 8 </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>Säljarens
vårdplikt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>72 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
varan inte hämtas eller tas emot i rätt tid eller om den inte överlämnas lill
köparen till följd av något annat förhållande på hans sida, skall säljaren för
köparens räkning vidta skäliga åtgärder för vård av varan, om han har den i sin
besittning eller annars kan ta hand om den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
76 § i arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 33 § i 1905 års lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
vårdplikt som åläggs säljaren enligt förevarande paragraf inträder i första
hand när köparen inte hämtar eller mottar varan i rätt tid, men den omfattar
också fall då varan inte överlämnas till köparen på gmnd av något annat
förhållande på dennes sida. Det kan vara fråga om att varans avlämnande är
beroende av att priset betalas. Om varan skall överlämnas till köparen mot att
priset betalas men varan enligt 10 § hålls inne till följd av att betalningen
inte sker i rätt tid, blir säljaren enligt förevarande bestämmelse skyldig att
ta vård om varan.Detsamma blir fallet om avlämnandet blir forsenat exempelvis
på grund av att köparen inte såsom fömtsätts parterna emellan har medverkat
vid varans tillverkning eller transport.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
säljaren har varan i sin besittning, blir han alltid skyldig alt vidta skäliga
åtgärder för att vårda den. I andra fall får vårdpliklen vara beroende av om
säljaren har möjlighet att ta hand om varan. Om varan finns på annan ort än
säljarens, kan denne oftast anses ha möjligheter att ta hand om den, om han har
en filial på den orten eller en speditör eller annan som representerar honom
där och denne också har faktiska förutsättningar att ta hand om varan för
säljarens räkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljarens
åtgärder för vården av varan sker helt och hållet för köparens räkning.
Säljaren har därför, enligt reglerna i 75 §, rätt till ersättning för
försvarliga kostnader på grund av vården och även rätt att hålla inne varan
till säkerhet för betalningen av de kostnaderna. Bestämmelsen innehåller ingen
tidsbegränsning av säljarens vårdplikt. Han kan emellertid välja att häva köpet
med stöd av 55 § eller använda sig av rätten enligt 76 eller 77 § att sälja
varan eller på annat sätt förfoga över den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
13 § andra stycket framgår att risken för varan i de fall då vårdplikt
uppkommer för säljaren i allmänhet övergår på köparen, eftersom fömtsättningarna
för vårdpliktens inträde respektive riskens övergång i huvudsak sammanfaller.
Men även om köparen således bär risken för varan medan den befinner sig i
säljarens vård, kan vårdpliklen exempelvis innebära en skyldighet för säljaren
att hålla varan försäkrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen anges ingen påföljd för säljaren när denne inte uppfyller sin<br>
vårdplikt. Om köpet inte hävs och varan till följd av säljarens försummelse<br>
försämras, kan köparen i samband med säljarens krav på betalning av<br>
priset göra gällande att varan är behäftad med fel. Detta framgår av 21 §<br>
andra stycket, enligt vilken bestämmelse en försämring av varan efter<br>
riskens övergång utgör fel om försämringen är en följd av säljarens avtals-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>208</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>brott. Den regeln bör
omfatta även här avsedda situationer, där säljaren Prop. 1988/89: 76</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>har försummat en
skyldighet som åligger honom enligt lagen. Köparen kan 73 §</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>också rikta invändningar
mot säljarens redovisning enligt 78 §, om varan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>har sålts och
försäljningen till följd av säljarens försumlighet i samband</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>med vården av varan har
inbringat ett lägre pris än som annars skulle ha</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kunnat uppnås. Köparens
invändning kan då medföra att avräkningen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mellan parterna måste
justeras med hänsyn till minskningen i varans</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>värde. Om säljaren i ett
senare skede häver köpet, kan hans försumlighet i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>samband med varans vård på
motsvarande sätt inskränka hans rätt till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skadestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Köparens
vårdplikt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>73 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vill
köparen avvisa en vara som han har tagit emot, skall han för säljarens räkning
vidta skäliga åtgärder för vård av varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vill
köparen avvisa en vara som har sänts till honom och hålls honom tillhanda på
bestämmelseorten, skall han la hand om den för säljarens räkning, om det kan
ske utan att betalning sker och utan oskälig kostnad eller olägenhet. Sådan
skyldighet föreligger dock inte, om säljaren eller någon som på hans vägnar kan
ta hand om varan finns på bestämmelseorten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
77 § i arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar delvis 55 och 56 §§ i 1905 års lag och behandlar köparens skyldighet
att ta vård om varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen vill avvisa en vara som han har tagit emot, är han skyldig att vidta
skäliga åtgärder för varans vård. Eftersom det är fråga om vård av varan för
säljarens räkning, fömtsätts att köparen har rätt att avvisa varan.
Bestämmelsen avser således situationer där köparen antingen vill häva köpet
eller kräva omleverans på gmnd av säljarens avtalsbrott. Formuleringen av
kravet på köparens vårdplikt — "skäliga åtgärder" — är densamma som
i 72 §, och det är också avsett att vårdpliktens innehåll skall vara detsamma
för säljare och köpare. Köparens omhändertagande av godset sker för säljarens
räkning, och köparen har enligt 75 § samma rätt till ersättning för försvarliga
utgifter och kostnader som säljaren har med anledning av ett omhändertagande av
varan enligt 72 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
första stycket avser varor som köparen har tagit emot, är det också köparen —
utom i fall som avses i 74 § — som står risken för att varan försämras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket behandlar den situationen att köparen vill avvisa en vara<br>
som han visserligen inte har tagit emot, men som har sänts till honom och<br>
hålls honom tillhanda på bestämmelseorten. Vid distansköp är köparen<br>
inte bara skyldig att vårda en vara som han har tagit emot, utan han måste</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>209</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 76</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>under vissa fömtsättningar
ta hand om en vara som är på väg till honom Prop. 1988/89:76 och som kommer
fram först efter det att köparen har fått anledning att 74 § avvisa den. Har
säljaren, genom någon representant eller på annat sätt, möjligheter alt ta hand
om varan på bestämmelseorten, uppkommer däremot ingen vårdplikt för köparen.
Detta fömtsätter dock att köparen utan dröjsmål meddelar säljaren eller
säljarens representant att han vill avvisa varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
de situationer som avses i andra stycket har avlämnande i regel redan skett vid
den tidpunkt då varan avvisas. Även i dessa fall bär köparen således vanligtvis
risken för varan medan han har den i sin vård, bortsett från det fall att han
enligt 74 § har lämnat över varan för förvaring hos tredje man.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Varken
i första eller andra stycket anges verkningarna av att köparen försummar sin
vårdplikt. Enligt 66 § kan sådan försummelse medföra att köparen går miste om
sin hävningsrätt eller rätten att kräva omleverans. Han kan också bli
skadeståndsskyldig gentemot säljaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förvaring
hos tredje man</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>74 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
den part som skall ta vård om varan överlämnat den till tredje man för
förvaring för motpartens räkning och har förvararen valts med omsorg, är den
vårdpliktige parten fri från ansvar för varan när förvararen har tagit emot
den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
78 § i arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen,
som saknar motsvarighet i 1905 års lag, ger en part som enligt 72 eller 73 § är
skyldig att ta vård om varan rätt att överlämna den till en tredje man för
förvaring för motpartens räkning. Har förvararen valts med omsorg, befrias den
vårdpliktige parten från ansvaret för varan när förvararen har tagit emot den.
Alt ordna förvaringen på det sättet kan ofta vara det praktiskt lämpligaste
altemativet, exempelvis om varan kräver förvaring under speciella förhållanden
som den vårdpliktige parten inte alls eller endast med svårighet kan ordna.
Eftersom vården av varan, hur den än ordnas, sker för motpartens räkning och
aktualiseras först vid avtalsbrott på motpartens sida, uppställs inga särskilda
krav för rätten att frånhända sig ansvaret för varan genom att överlämna den
till förvaring hos en tredje man. Den vårdpliktige parten kan således, under de
fömtsättningar som bestämmelsen ställer upp, efter fritt val befria sig från
ansvar för varan om han överlämnar den till annan för förvaring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
paragrafen skall förvararen väljas med omsorg, vilket innebär att förvaringen
hos tredje man skall ske med samma omsorg som enligt 72 och 73 §§ fömtsätts för
den vårdpliktiges vård av varan i egen regi. Vid valet av förvarare bör den
vårdpliktige även beakta att förvaringen ordnas så, att kostnaderna hålls på en
försvarlig nivå. Om så inte sker, blir han nämligen enligt 75 § utan ersättning
för den del av kostnaden som överstiger vad som kan anses försvarligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkan
av att förvaringen hos en tredje man ordnas på det sätt som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>210</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section447>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section448>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bestämmelsen
föreskriver är att den vårdpliktige befrias från ansvaret för Prop.
1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>varan
sedan den tagils emot av förvararen. Detta innebär att den vårdplik- 75 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tige
parten blir skyldig att ersätta motparten för skada som drabbat varan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>medan
den är i förvar hos tredje mannen endast om det kan anses att han</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>har
brustit i omsorg vid valet av förvarare. Den vårdpliktige parten är med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>andra
ord inte skadeståndsskyldig även om förvararen förorsakat skadan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>genom vållande, såvida
förvararen kan anses ha blivit vald med tillbörlig</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>omsorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ersättning
för vårdkostnader</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>75 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
part som skall ta vård om varan för motpartens räkning har rätt till ersättning
för försvarliga utgifter och kostnader på grund av vården. Han får hålla inne
varan till dess att ersättningen betalas eller godtagbar säkerhet ställs för
den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
79 § i arbetsgruppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
som delvis motsvarar förevarande paragraf finns i 1905 års lag i 36, 55 och 56
§§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förevarande
paragraf ger den vårdpliktige parten rätt till ersättning för försvarliga
utgifter och kostnader på grund av vården av en vara som omhändertagits för
motpartens räkning. Motpartens ansvar för sådana kostnader är helt strikt, och
de befrielsegrunder som enligt 27, 40 och 57 §§ gäller vid skadeståndsansvar är
inte tillämpliga när det är fråga om betalningsskyldighet för vårdkostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
ersättningsansvar som omfattas av paragrafen avser endast sådana kostnader som
en part åsamkas på grund av åtgärder för att fullgöra den vårdplikt som följer
av 72 och 73 §§. Andra kostnader som beror på det kontraktsbrott som har utlöst
vårdplikten men som inte beror på vården av varan ersätts enligt
skadeståndsreglerna i 27, 40 och 57 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Exempel
på utgifter som här avses är — förutom kostnadema för sådana med hänsyn till
vamslaget skiftande åtgärder som kan vara nödvändiga för att bevara varan i
ursprungligt skick — kostnaden för lagring av varan och transport till en
tredje man som enligt 74 § skall förvara varan för motpartens räkning. I fall
då säljaren har transporterat varan till en köpare ulan att avlämnande har
kommit till stånd kan det också vara fråga om kostnader för att
alertransportera varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ersättningsskyldigheten
enligt denna paragraf är uttryckligen begränsad<br>
till utgifter och kostnader som är försvariiga. Vad som utgör försvarliga<br>
kostnader får bedömas med ledning av vad som i det konkreta fallet kan<br>
anses som erforderiigt för att uppfylla kravet på vårdplikten. En part som<br>
har dragit på sig en större kostnad än som vid en sådan bedömning kan<br>
anses försvarlig står alltså själv risken för det. Detsamma gäller om förva<br>
ring hos en tredje man har valts utan iakttagande av den omsorg som<br>
förutsätts enligt 74 §, med påföljd att kostnaden för förvaringen blir högre<br>
än vad som kan anses vara försvarligt (jfr vad som anförts i anslutning till<br>
74§).</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>211</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section449>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section450>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
vårdpliktige har rätt att hålla inne varan till säkerhet för den Prop.
1988/89:76 ersättning för vården av varan som han enligt förevarande
bestämmelse 76 § har rätt till. Delta betyder att en säljare som har rätt att
få ersättning för vårdkostnader inte är skyldig att lämna ut varan till köparen
även om denne erbjuder sig att betala priset för den, om inte vårdkostnaden
samtidigt ersätts. En köpare är i motsvarande fall inte skyldig att i samband
med hävning eller krav på omleverans återlämna varan till säljaren förrän han
får ersättning för vårdkostnadema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ersättningsskyldige parten kan hindra motparten från att hålla inne varan genom
att ställa godtagbar säkerhet. Detta kan vara ett alternativ exempelvis när det
är tvist om vad som är en försvarlig kostnad för vården av varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Försäljning
av varan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>76 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
part som skall ta vård om varan får sälja den, om han inte utan väsentlig
kostnad eller olägenhet kan fortsätta med vården eller om motparten dröjer
oskäligt länge med att ta hand om varan eller med att betala varan eller
ersätta kostnader för vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
varan är utsatt för snabb förstörelse eller försämring eller om den fordrar
alltför kostsam vård, skall den säljas om det kan ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Varan
skall säljas med omsorg. Motparten skall om möjligt underrättas före
försäljningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
80 § i arbetsgruppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1905 års lag finns liknande bestämmelser i 34-36 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
behandlar försäljning av en vara som parten enligt 72 eller 73 § är skyldig att
ta vård om. Första stycket anger förutsättningarna för att en part skall ha
rätt att sälja varan, medan i andra stycket föreskrivs att den vårdpliktige
parten i vissa fall är skyldig att sälja varan för motpartens räkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket anges i vilka fall den som skall ta vård om varan får sälja<br>
den. Ell sådant fall är om den vårdpliktige parten inte utan väsentlig<br>
kostnad eller olägenhet kan fortsätta med vården. Eftersom den parten<br>
enligt 75 § har rätt att av motparten erhålla ersättning för försvariiga<br>
utgifter och kostnader på grund av vården, är det främst utläggen för<br>
kostnaderna som kan anses så betungande för den vårdpliktige att han<br>
enligt bestämmelsen har rätt att sälja varan. Även om motparten succes<br>
sivt ersätter vårdkostnaderna, får den vårdpliktige partens utlägg för dessa<br>
efter hand karaktären av en löpande kredit som han inte i längden skall<br>
behöva stå för. Även om utläggen för vårdkostnaderna i och för sig inte<br>
skulle vara särskilt betungande för parten, gäller dock enligt 75 § att<br>
motparten blir ersättningsskyldig endast för utgifter och kostnader som<br>
varit försvarliga. En part kan därför inte vara skyldig att fortsätta med<br>
vården, om kostnaderna härför skulle överstiga vad motparten enligt 75 §<br>
kan bli ersältningsskyldig för.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>212</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section451>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section452>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Varan får vidare säljas,
om motparten väntar oskäligt länge med att ta Prop. 1988/89: 76 hand om den.
Vad som skall anses vara en oskäligt lång tid får bedömas 76 § med hänsyn till
varuslaget, vem den vårdpliktige parten är och dennes förutsättningar att ta
vård om varan. En säljare har ofta större praktiska möjligheter och den
specialkompetens som ibland kan krävas för att på rätt sätt ta hand om den vara
han sålt, och han har också anledning att räkna med risken för att emellanåt,
på grund av köparens kontraktsbrott, drabbas av den vårdplikt som följer av 72
§. En köpare kan däremot typiskt sett inte förutsättas ha samma beredskap eller
förutsättningar att ta hand om en vara som han vill avvisa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
vårdpliktige ges vidare rätt att sälja varan, om motparten dröjer oskäligt
länge med att betala för den eller ersätta kostnaden för vården. Dröjsmål med
betalningen för varan som gmnd för rätt till försäljning kan bli aktuellt
endast när det är säljaren som har varan i sin vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
köparen är i dröjsmål med att ta hand om varan har säljaren i allmänhet, utöver
rätten att sälja den enligt förevarande bestämmelse, även rätt att häva köpet
enligt 55 §. Förhållandet är detsamma vid köparens dröjsmål med betalning av
priset genom att 54 § ger säljaren hävningsrätt i den situationen. För rätten
till hävning förutsätts enligt 54 § att köparens dröjsmål utgör ett väsentligt
avtalsbrott. För rätt till hävning enligt 55 § krävs att avtalsbrottet är av
väsentlig betydelse för säljaren och att köparen borde ha insett detta. Vidare
krävs att del framgår av avtalet eller omständigheterna att säljaren har ett
särskilt intresse av att bli av med det som han har sålt. När en säljare har varan
i sin besittning till följd av reglerna om vårdplikt kan han således, även när
fömtsättningar för hävning i och för sig föreligger, i stället välja att hålla
fast vid köpet och därefter sälja varan enligt reglerna i förevarande paragraf</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
motsats till vad som gäller i 34 § i 1905 års lag innehåller inte förevarande
bestämmelse något krav på att motparten skall uppmanas att ta hand om varan
(förfoga över den). Har en sådan uppmaning ändå getts, kan det bli av betydelse
för bedömningen av huruvida motparten väntat oskäligt länge med att ta hand om
varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket innehåller en specialbestämmelse om försäljningsplikt för den
vårdpliktige parten i vissa undantagsfall. Syftet med reglerna i 72 och 73 §§
om vårdnadsplikt är att förhindra att en part skall lida skada därför att en
vara som befinner sig i motpartens besittning lämnas utan vård. Dessa regler
kompletteras av förevarande bestämmelse, som ålägger den vårdpliktige parten
att sälja en vara dels om den är utsatt för snabb förstörelse eller försämring,
dels orn varan fordrar alltför kostsam vård. Det första fallet avser framför
allt färskvaror, där ett fortsatt omhändertagande inte är i motpartens
intresse. Den åtgärd som behövs för att rädda varans värde åt motparten är i
stället en snabb försäljning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakgrunden
till del andra fallet är att motparten enligt 75 § är ersättningsskyldig för
försvarliga kostnader på grund av vården. Stiger dessa kostnader till ett i
förhållande till varans värde betydande belopp, ligger</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:369.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>213</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section453>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section454>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>det i motpartens intresse
att varan säljs innan kostnaden för vården har Prop. 1988/89:76<br>
tagit en alltför stor andel av vamvärdet i anspråk.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>77 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de fall som avses med andra stycket skall varan säljas om det kan ske, vilket
innebär att försäljningsplikten är beroende av att det finns avsättningsmöjligheter
för varan. Saknas sådana möjligheter, får den vårdpliktige parten förfoga över
varan på det sätt som framgår av 77 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
det allmänna omsorgskrav som föreskrivs i tredje stycket ges ingen föreskrift
om hur försäljningen skall ske. Bedömningen får variera beroende på
omständighetema i det enskilda fallet. I många fall kan det bästa möjliga
resultatet för säljarens del uppnås om han använder sig av sina normala
försäljningskanaler. Också för köparens del kan det vara mest förenligt med
omsorgskravet att varan säljs under hand genom existerande affärskontakter.
Försäljning på offentlig auktion kan däremot ofta leda till ett så oförmånligt
pris att den försäljningsmetoden i många fall inte kan anses förenlig med
omsorgskravet. 1 vissa branscher kan förhållandena emellertid vara annorlunda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
varan säljs skall motparten om det är möjligt underrättas om den förestående
försäljningen. I de flesta fall torde det vara möjligt att lämna sådan underrättelse,
exempelvis per telefon. Men om tidsfaktorn är viktig, exempelvis i fall som
avses i andra stycket, skall försäljningen inte uppehållas på gmnd av
svårigheter att underrätta motparten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>77
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
en part rätt att sälja varan enligt 76 § men kan den inte säljas eller är det
uppenbart att priset inte skulle täcka kostnaderna för en försäljning, får
parten förfoga över varan på annat sätt som är försvarligt. Innan det sker,
skall motparten om möjligt undertättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
81 § i arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen,
som i 1905 års lag motsvaras av regler i 34, 55 och 56 §§, ger den vårdpliktige
parten rätt att i vissa fall förfoga över varan på annat sätt än genom att
sälja den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
första fömtsättningen för ett sådant förfogande är att parten enligt 76 § har
rätt att sälja varan. Den fömtsättningen är givetvis uppfylld också i sådana
fall då en part är skyldig att sälja varan (se 76 § andra stycket). .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andra fömtsättningen är att försäljning inte är möjlig eller att det är
uppenbart att priset vid en försäljning inte skulle täcka kostnadema för
försäljningen. Det är alltså inte tillräckligt att det förefaller mindre sannolikt
att försäljningspriset skall komma att uppväga kostnaderna för försäljningen.
Endast om det kan anses uppenbart att försäljningskostnaderna inte kommer att
täckas av försäljningspriset, föreligger rätt att enligt bestämmelsen förfoga
över varan på annat sätt. Det måste dock beaktas att det många gånger kan vara
förenat med svårigheter att med större exakthet fömtsäga lönsamheten vid en
försäljning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
anger inte vilka typer av förfoganden som kan komma i fråga som altemativ till
en försäljning, endast att det förfogandet skall ske på ett försvarligt sätt.
Det kan vara fråga om att använda varan i den egna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>214</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section455>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section456>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>verksamheten, hyra ut den,
låna ut den eller -som sista utväg - kassera Prop. 1988/89:76<br>
den.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>79 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
ett förfogande som avses med denna bestämmelse sker, skall motparten — i likhet
med vad som enligt 76 § gäller inför en försäljning — såvitt möjligt underrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>78 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
en försäljning har inbringat och vad en part på annat sätt har fått ut av varan
skall, liksom uppkomna kostnader, redovisas för motparten. Överskott tillfaller
motparten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
82 § i arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen,
som saknar motsvarighet i 1905 års lag, behandlar den vårdpliktige partens
redovisningsskyldighet gentemot motparten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
vårdpliktige parten skall enligt bestämmelsen redovisa för vad han uppburit vid
försäljning av varan och vad han på annat sätt fått ut av varan, dvs. avkastning
eller annan nytta som den vårdpliktige haft exempelvis då han i enlighet med
77 § förfogat över den på annat sätt än genom att sälja den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
uppkomna kostnader skall redovisas. De kostnader som här avses är omkostnader
för vården enligt 75 §, kostnader för sådan försäljning som avses i 76 § och
kostnader på gmnd av annan disposition som har skett med stöd av 77 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
eventuellt överskott tillfaller motparten. Detta överskott kan emellertid
enligt allmänna regler avräknas mot den andre partens skuld till den
vårdpliktige parten, t. ex. säljarens krav på betalning av priset för varan
eller köparens krav på ersättning på gmnd av fel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Avkastning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>79 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avkastning
som varan ger före avtalad tid för avlämnandet tillfaller säljaren, om det inte
med fog kunde beräknas att den skulle utfalla senare. Avkastning som varan ger
efter det att den skall avlämnas tillfaller köparen, om det inte med fog kunde
beräknas att den skulle ulfalla tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
83 § i arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 18 § i 1905 års lag och reglerar fördelningen mellan parterna av
varans avkastning. Fördelningen av avkastningen vid köp av aktier och
räntebärande värdepapper regleras dock särskilt i 80 och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8l§§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innehåller en generell regel om fördelningen av varans avkastning. Den
avgörande tidpunkten är den avtalsenliga tidpunkten för varans avlämnande. Om
det faktiska avlämnandet försenas eller sker tidigare än avtalat inverkar del
inte på fördelningen av varans avkastning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avkastning
som varan ger upphov till innan den skall avlämnas till<br>
köparen tillfaller säljaren, såvida det inte med fog kunde beräknas att<br>
avkastningen skulle ulfalla först senare. På motsvarande sätt tillfaller<br>
avkastning som utfaller efter den avtalade tidpunkten för varans avläm-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>215</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section457>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section458>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nandet köparen, såvida det
inte med fog kunde beräknas att avkastningen Prop. 1988/89: 76 skulle
utfalla tidigare. Det avgörande är således när avkastningen utfaller 80 §
eller med fog kan beräknas utfalla. Vill parterna fördela avkastningen
annorlunda, måste de således avtala särskilt om det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>80 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
köp av aktier ingår utdelning som inte har förfallit till betalning före köpet
och sådan företrädesrätt för aktieägare att delta i emission som inte har
kunnat utövas före köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
84 § i arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 19 § i 1905 års lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
skillnad från vad som enligt 79 § gäller avkastning i allmänhet skall enligt
förevarande bestämmelse den utdelning som vid köpet ännu inte har förfallit
till betalning ingå i köpet. Den avgörande tidpunkten är således en annan än
enligt 79 §, och den framgår av innehållet i bolagsordning eller av beslut av
behörigt organ, i regel bolagsstämman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
köp av aktier ingår vidare i förekommande fall rätten att teckna nya aktier, om
den rätten inte har kunnat utnyttjas före köpet. Detta överensstämmer med den
praxis som för närvarande råder beträffande börsnoterade aktier, vilka noteras
utan värdet av teckningsrätt så snart rätten att teckna aktier kan utövas. Den
som köper aktie efter den tidpunkten kan således inte räkna med att
teckningsrätten skall åtfölja aktien. 1 första hand avses teckningsrätt vid ny-
och fondemission. Enligt 5 kap. 2 § aktiebolagslagen (1975:1385) har
aktieägarna i vissa fall rätt att teckna sig för förvärv av konvertibla
skuldebrev och av skuldebrev som är förenade med optionsrätt till nyteckning.
Även sådan teckningsrätt omfattas av paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>81 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
köp av räntebärande fordringar ingår ränta som är upplupen men ännu inte
förfallen till betalning vid den tidpunkt som har avtalats för avlämnandet.
Vad som svarar mot sådan ränta skall köparen betala till säljaren utöver
priset, om inte fordringen har sålts som osäker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
85 § i arbetsgmppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvaras av 20 § i 1905 års lag. Den paragrafen omfattar endast räntebärande
värdepapper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i förevarande paragraf omfattar däremot räntebärande fordringar oavsett om
dessa är knutna till ett värdepapper eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köp
av räntebärande fordringar omfattar upplupen ränta som förfaller till betalning
först efter den tidpunkt som avtalats för avlämnandet. Den avgörande tidpunkten
är således densamma som enligt 79 §. Vidare anges att värdet av den upplupna
ränta som ej förfallit till betalning före avlämnandet skall betalas av
köparen utöver priset. Detta gäller emellertid inte om fordringen har sålts som
osäker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ränta
på räntebärande fordringar förfaller i allmänhet i fasta terminer.<br>
Normalt är det därför inga problem att vid varje tid fastställa värdet av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>216</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section459>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section460>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den upplupna räntan. När
värdet av den räntan fram till den avtalade Prop. 1988/89:76
avlämningstiden läggs till köpesumman, kompenseras köparen härför ge- 82 §
nom att han får rätt till räntan för hela ränteterminen när den förfaller till
betalning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa meddelanden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>82 </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
ett meddelande som köparen skall lämna säljaren enligt 23, 24, 29, 32, 35,
39,47 eller 61 § avsänts på ett ändamålsenligt sätt, får meddelandet åberopas
även om det försenas, förvanskas eller inte kommer fram. Detsamma gäller
beträffande ett meddelande som säljaren skall lämna köpa-renenligt52, 53,
59eller6l §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
86 § i arbetsgruppens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen,
som i 1905 års lag delvis motsvaras av 61 § (jfr även 26 och 31 §§ samma lag),
anger vilken av partena som bär risken för att vissa meddelanden som berörs i
lagen försenas eller förvanskas vid befordran eller inte alls kommer fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
generella utgångspunkten inom avtalsrätten är att avsändaren står risken för
att hans meddelande inte kommer fram i tid eller på rätt sätt. Många av de
meddelanden mellan partema som behandlas i köplagen skall likväl enligt vad som
framgår av bestämmelsema i förevarande paragraf befordras på mottagarens risk
under fömtsättning att meddelandet har avsänts på ell ändamålsenligt sätt. De
meddelanden som det är fråga om är sådana dar lagen ålägger en part att
reklamera eller på annat sätt ge tillkänna när han anser att motparten har
bmstit i sina åtaganden eller skyldigheter på gmnd av köpeavtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
innebär att avsändaren får åberopa meddelandet även om det pä grund av ett
missöde vid befordran har försenats, förvanskats till sitt innehåll eller inte
alls kommit fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kravet
på att meddelandet skall avsändas på ett ändamålsenligt sätt innebär att ett
sådant befordringssätt skall väljas som är försvarligt med hänsyn till den
föreliggande situationen. De faktiska omständighetema får således bli avgörande
när det gäller att avgöra om en muntlig underrättelse är tillräcklig eller om
det krävs skriftlig underrättelse, och omvänt om en skriftlig underrättelse är
tillfyllest i en brådskande situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
meddelanden som befordras på mottagarens risk räknas upp i lagrummet. De
meddelanden från köparen till säljaren som går på säljarens risk är köparens
krav på fullgörelse (23 §), köparens svar på säljarens förfrågan om för sen
leverans godtas (24 §), köparens hävningsförklaring eller krav på skadestånd
vid säljarens dröjsmål (29 §), köparens reklamation vid fel i varan (32 §),
köparens krav på rättelse (35 §), köparens hävningsförklaring vid fel i varan
(39 §), köparens meddelande om att han inte godkänner säljarens räkning (47 §)
och köparens meddelande om att han vill åberopa rätten att hålla inne sin
prestation på gmnd av säljarens befarade avtalsbrott (61 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
meddelanden från säljaren till köparen som går på köparens risk är</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>217</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section461>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section462>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>säljarens
krav på fullgörelse, dvs. i regel betalning (52 §), säljarens krav på Prop.
1988/89:76 köparens medverkan enligt 50 § första stycket (53 §), säljarens
hävnings- 2 § räntelagen förklaring (59 §) och säljarens meddelande om att
han avser att hålla inne sin prestation på grund av köparens befarade
avtalsbrott (61 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppräkningen
i paragrafen är uttömmande, vilket betyder att övriga meddelanden enligt
köplagen befordras på avsändarens risk. Bland sådana märks säljarens förfrågan
till köparen i samband med säljarens dröjsmål (24 §), säljarens begäran om
specifikation och hans meddelande om specifikation (60 §) samt parternas
meddelanden om prestationshinder (jfr 25 § tredje stycket, 28 §, 40 § första
stycket, 54 § tredje stycket, 55 § tredje stycket och 58 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Förslaget till lag om ändring i räntelagen (1975:635)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ränta
på fordran utgår ej för tid innan fordringen är förfallen till betalning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
fordran som avser återgång av betalning då avtal hävts till följd av
kontraktsbrott eller på liknande grund utgår dock ränta för tiden från den dag
betalningen erlades till och med den dag återbetalning sker eller, om
återbetalning ej sker i rätt tid, den dag från vilken ränta börjar utgå enligt
3 eller 4 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till ny köplag innehåller i 65 § andra stycket regeln att säljaren, om
betalning skall återgå till följd av att köpet har hävts, skall betala
avkastningsränta på beloppet. Regeln har sin förebild i artikel 84 i Förenta
nationernas konvention den 11 april 1980 angående avtal om internationella köp
av varor. En nyhet i förhållande till gällande rätt är att avkastningsränta
enligt förslaget skall utgå även i det fallet att det är köparen som har gjort
sig skyldig till ett avtalsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1905
års köplag innehåller inga regler om avkastningsränta. Enligt 2 § andra stycket
räntelagen utgår avkastningsränta när betalning går åter vid hävning av ett
avtal till följd av betalningsmottagarens kontraktsbrott eller på liknande
grund. Räntan utgår från den dag betalningen erlades till och med den dag
återbetalning sker eller, om återbetalning inte görs i rätt tid, till och med
den dag från vilken dröjsmålsränta skall utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
har tillkommit i första hand med avseende på köp, men tillämpningsområdet är
inte begränsat till denna avtalstyp. Vid sidan av köp av fast eller lös egendom
kan regeln komma att tillämpas på alla andra slag av avtal där återgång av
erlagd betalning kommer i fråga, t. ex. när hävning sker av entreprenadavtal,
hyresavtal eller fraktavtal. Vid köp av lös egendom blir regeln tillämplig vid
hävning på grund av säljarens dröjsmål eller på grund av fel i godset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Räntelagens
bestämmelser om avkastningsränta är således inte tillämp<br>
liga när betalningen går åter på grund av något förhållande som hänför sig<br>
till den betalande. Om säljaren häver köpet på grund av ett kontraktsbrott<br>
på köparens sida med påföljd att köpeskillingen skall återbäras, utgår<br>
därför enligt bestämmelsen ingen ränta på beloppet. I förarbetena till</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>218</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section463>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section464>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>räntelagen
har anförts att säljaren i den situationen i många fall blir Prop. 1988/89:76
berättigad till skadestånd, varvid hans förmån av att ha uppburit och 2 §
räntelagen åtnjutit betalningen innan hävning sker kan beaktas vid beräkningen
av skadeståndet, medan säljaren — åtminstone som huvudregel — inte torde behöva
utge ränta när han betalar tillbaka köpeskillingen efter att ha hävt ett köp på
grund av köparens förhållande. Vid köp på avbetalning blir konsumentkreditlagen
(1977:981) eller lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.
fl. tillämplig, och avräkning sker då enligt reglerna i någon av dessa lagar.
För övriga fall har det överlämnats åt rättstillämpningen att avgöra när
omständigheterna motiverar ett avsteg från den nämnda huvudregeln (se prop.
1975:102 s. 116).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med den översyn av räntelagens regler om dröjsmålsränta som gjordes i
departementspromemorian (Ds Ju 1983:16) Ändringar i räntelagen förordades en
anpassning av reglerna om avkastningsränta till FN- konventionens bestämmelser
så att sådan ränta skulle utgå på en köpeskilling som återbärs även när
återbetalningen är en följd av den betalandes kontraktsbrott eller liknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvuddelen
av remissinstanserna tillstyrkte eller lämnade förslaget utan erinran. Några
instanser ansåg emellertid att förslaget borde övervä gas inom ramen för det
pågående arbetet med ny köplag. Den bedömningen delades av departementschefen,
som uttalade att frågan hade sådant samband med den pågående översynen av
köplagen att den borde behandlas i det sammanhanget och inte tas upp vid den
begränsade översyn av räntelagen som då var aktuell (prop. 1983/84:138 s. 9).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regler
om ränta på betalning som återbärs till följd av den betalandes kontraktsbrott
torde visserligen ha mindre betydelse än när det är fråga om
betalningsmottagarens kontraktsbrott. Reglerna i den föreslagna nya köplagen
om avkastningsränta innebär emellertid att samma regler skall gälla i båda
fallen. Skälet för denna lösning är att det inte kan anses motiverat alt en
säljare i vissa fall skall få inneha köpeskillingen räntefritt. Köparen kan i
vilket fall som helst bli skyldig att utge ersättning för avkastning av varan
eller för annan nytta som han har haft av den (se 65 § första stycket i den
föreslagna nya köplagen). I dessa fall är det rimligt att ränta på köpeskillingen
får kvittas mot sådana ersättningskrav. Om säljaren blir berättigad till
skadestånd, får rätten till avkastningsränta beaktas vid beräkningen av
skadeståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgörande
skäl talar således för alt avkastningsränta skall utgå även när det är köparen
som är orsak till återgången. Med hänsyn härtill har räntelagens regler
anpassats till köplagens bestämmelser om avkastningsränta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med vad som gäller i fråga om räntelagens nuvarande regler om
avkaslningsränta saknas det anledning att begränsa tillämpningsområdet till återgång
av köp. Den nya regeln har därför gjorts tillämplig på de övriga avtalstyper
som berörs av räntelagens regler om avkastningsränta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>219</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section465>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section466>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5
Hemställan</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:308.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag hemställer att
lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. köplag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. lag
om ändring i räntelagen (1975:635).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>6 Beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:85.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>220</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section467>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section468>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet<br>
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1988-12-15</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
justitierådet Nils Mannerfell, justitierådet Bertil Freyschuss, regeringsrådet
Åke Bouvin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 13 oktober 1988 har regeringen på
hemställan av statsrådet Laila Freivalds beslutat inhämta lagrådets yttrande
över förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. köplag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. lag
om ändring i räntelagen (1975:635).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorerna Lars
Jansson och Göran Karlstedt. Förslagen föranleder följande yttrande av
lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:288.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till köplag </span><span style='font-family:
Verdana'>Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
föreliggande köplagsförslaget har en osedvanligt gedigen underbyggnad. På sätt
som närmare skildras i remissprotokollet har, väsentligen i nordiska samarbete,
utredningsverksamhet på området bedrivits sedan 1962. Ett vidare perspektiv än
det nordiska har kommit in i övervägandena genom att man i
lagstiftningsärendet tagit hänsyn till 1980 års FN-konvention om
internationella köp (vilken såvitt angår köp av intema-tionell art är
införlivad med svensk rätt). Remissförfarandena, kompletterade i det svenska
förberedelsearbetets slutfas med muntliga samråd på kvalificerad nivå, borgar
för att skilda intressen inom samhället fått komma till uttryck inför skedet
då det tilltänkta lagverket gavs den utformning som regeringen nu har
presenterat för lagrådsgranskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utifrån
de granskningsuppgifter lagrådet har att företräda kan allmänt sägas, att här
föreligger en lagstiftningsprodukt som är så väl genomarbetad att både dess
gmndlinjer och dess lösningar i flertalet delfrågor otvivelaktigt förtjänar
anslutning. Att i det väsentliga uppnås nordisk samstämmighet i den
köprällsliga lagstiftningen är synnerligen tillfredställande; de olikheter som
kommer att föreligga i de olika ländernas regleringar gör dock att frågan om
lagval ej blir alldeles betydelselös vid inlernordiska avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den allmänna motiveringen (avsnitt 2.1.1) redogör departementschefen<br>
för en del huvuddrag i handelslivets och köprättens utveckling efter till<br>
komsten av 1905 års lag, en redogörelse som leder till slutomdömet att<br>
utvecklingen definitivt har spmngit förbi denna lag. Det bör enligt lagrå<br>
dets mening kompletteringsvis framhållas att vad som i hög grad berättigar<br>
till det nämnda slutomdömet är den rättsutveckling som under 1970- och<br>
1980-talen förekommit på konsumenträttsområdet. Den utvecklingen<br>
kommer i blickpunkten först i remissprotokollets senare diskussion hum<br>
vida konsumentköpen bör omfattas av en ny allmän köplag (avsnitt 2.1.4),</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>221</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section469>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section470>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ett
spörsmål som med anknytning till gällande lagstiftning besvaras nekande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
sist gjorda påpekandet har lagrådet velat göra för all det skall poängteras,
att redan gällande köplag i det väsentliga har blivit en näringlivets
köprättsliga reglering. En sådan prägel accentueras om, såsom tämligen tydligt
förutskickas i remissprotokollet, en framtida konsumentköplag görs i princip
heltäckande och ej i vissa delar replierar på en underliggande allmän köplags
reglering. Det nu angivna förhållandet gör att särskild uppmärksamhet måste
fästas vid om den nya regleringen kan anses väl anpassad till näringslivets
typiskt sett mer storskaliga förhållanden. Samtidigt bör inte lämnas obeaktat,
att en allmän köplag får genomslag på en del typer av gemene mans
transaktioner, nämligen framför allt när båda avtalsparterna hör lill
konsumentkategorin; lagen skall passa även då.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
biprodukt av det nu anförda är följande. Av stort principiellt intresse är det
i remissprotokollet (avsnitt 2.1.2 sista stycket) berörda spörsmålet i vad mån
en köplags reglering bör — med vår avsaknad av en allmän civillag — anses ge
vägledning vid avgörandet av allmänna kontraktsrättsliga frågor utanför
köplagens tillämpningsområde i kraft av analogier. Departementschefen uttalar,
att det får ankomma på domstolarna att la ställning till frågan om den nya
köplagens betydelse på områden där gällande rätt bygger på en analogisk
tillämpning av principerna i 1905 års lag. Lagrådet vill härtill anmärka, att
redan gällande köplags roll som källa för analogislut i allmänna
kontraktsrättsliga frågor är väsentligen minskad i följd av rättsutvecklingen
på det konsumenträttsliga området, och samma förhållande är att förutse för en
ny köplags vidkommande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som i remissprotokollet allmänt anförs om vad en ny köplag bör innehålla
(avsnitt 2.1.8) utmynnar i uttalandet, att för de väl fungerade situationerna
det behövs ingen eller ringa lagstiftning och att den nya lagen alltså till
större delen bör koncentreras på frågorna om när avtalsbrott kan anses
föreligga och vilka påföljder som då kan bli aktuella. En sådan bedömning är i
sak välbefogad. Det kan nämnas, att på ett helt väsensskilt rättsområde
(äktenskapsbalken) det då tjänstgörande lagrådet gav uttryck för samma
filosofi: bestående äktenskap behöver ringa lagstiftning — det är i
upplösningssiluationen som problemen hopar sig (prop. 1986/87:1 s. 274).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den allmänna motiveringen övergår departementschefen härefter lill vissa större
frågor där det förordas mer betydelsefulla nyheter i jämförelse med 1905 års
lag (avsnitt 2.2.-2.7). I det följande kommer lagrådet att under enskilda
paragrafnummer anföra en del synpunkter i vissa hithörande frågor. I denna
inledning begränsar sig lagrådet lill några reflexioner i anslutning till det
nya kontrollansvaret och skadeståndsbestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
skadeståndsansvaret lämnar departementschefen (avsnitt 2.5.1) en ur skilda synvinklar
kritisk redogörelse för 1905 års lags regelsystem i del ämnet med udden riktad
särskilt mot omöjlighetsläran och det mindre ändamålsenliga i all i vissa fall
tillämpa culpabedömningar. Mot detta ställs innnebörden och konsekvenserna av
sådant kontrollansvar som FN-konventionen baserats på och som enligt
huvudprincipen innebär att skadeståndsansvaret utlöses av ett faktum som ligger
inom vederböran-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:94.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:64.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>222</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section471>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section472>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>de
parts kontrollsfar. Slutsatsen i huvudsaken blir på anförda skäl att en
reglering med ett kontrollansvar medför en rimlig avvägning mellan parternas
intressen och är lämplig i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
delar departementschefens uppfattning alt regleringen innebär en lämplig
avvägning partema emellan.Förslaget medför enligt lagrådets mening en värdefull
förenkling i jämförelse med 1905 års lag. Förslagets positionsförflyttningar
synes, jämfört med nuläget, inte innebära någon påfallande förskjutning i det
jämviktsläge som naturligen bör råda i ett köprättsligt partsförhållande.
Lagrådet kan i enlighet med det anförda godta den principiella uppläggning
förslaget har i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I frågan om skadeståndets
omfattning skiljer lagförslaget (avsnitt 2.5.2) mellan fall av direkt och
indirekt skada. Innebörden är i korthet att skadeståndsbedömningen skall bli
olika när fråga är om skadetyper som innefattar en typisk och fömtsebar följd
av avtalsbrottet (de direkta) eller skador som är mer avlägsna och oberäkneliga
(de indirekta). För de förstnämnda inträder ersättningsskyldighet när
kontrollansvaret ger utslag, medan ansvar för de senare inträder när vållande
är för handen på skadeorsakarens sida. Denna principiella distinktion finner
lagrådet vara rimlig och lämplig. Den anknyter också enligt vad som framgår av
remissen till den praxis som framvuxit när formulärrättsliga allmänna
leveransbestämmelser tillämpats mellan parterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
lagrådets synpunkt blir av särskilt intresse hur lagtexten genomför
distinktionen mellan de direkta och indirekta skadorna. Tekniken som valts är
att de indirekta skadetyperna uppräknats (med en säkerhetsventil som slutpunkt
i uppräkningen, 67 § andra stycket 4) medan övriga skador (inom adekvansens
ram) betraktas som direkta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
anser att det är goda skäl som i remissprotokollet har anförts för den valda
metoden. Sedan är det en sak för sig att även med den metoden vissa
gränsdragningsproblem är att fömtse i tillämpningen. Tolkningsspörsmålen
underlättas i viss mån genom att protokollet i angivet avsnitt ger en
mångskiftande flora med exempel främst på vad som bör hänföras till de direkta
skadorna (exempel finns också i specialmotiveringen till 67 § tredje stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
angår produktansvaret innebär lagförslaget (avsnitt 2.5.3.) att, om en såld
varas skadebringande egenskaper orsakar skador på annat än den försålda varan,
rätten till ersättning får bedömas enligt de allmänna skadeståndsrättsliga
regler som gäller för produktansvar och sålunda inte skall omfattas av
säljarens köprättsliga skadeståndsskyldighet. Lagrådet finner att förslaget i
denna del kan godtas. Det kan inte hjälpas att de nordiska ländernas
lagstiftning beträffande produktansvar blir reglerad på olikartat sätt; övriga
nordiska länder har andra utgångspunkter för sin reglering på detta
rättsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslutningsvis
anför lagrådet här ett par formella aspekter som har avseende på flera spridda
paragrafer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
en del paragrafer utsägs att någonting "aldrig" gäller (14 §) eller
"alltid" gäller (15, 27, 40, 41 och 57 §§). Syftet med dessa
kategoriska uttrycksätt är att ge uttryck för att vissa föregående särregler
inte slår till i de sammanhang där de citerade orden används. Tekniken får
anses god-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:94.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:63.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>223</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section473>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section474>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tagbar. Man torde kunna
förutsätta att varje läsare av lagen är medveten om dess i allo dispositiva
natur (3 §) och inte förleds till tron att "aldrig-" resp.
"alltid-reglerna" skall läsas bokstavligen med giltighet i rättsområdets
alla situationer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 en del
formuleringsfrågor har lagrådet funnit anledning att ge uttryck för en eller
annan synpunkt som talar för att ordalagen i det svenska lagförslaget bör
jämkas; jämkningarna ligger därvid ofta på den nivå som i del svenska
lagrådsarbetet bmkar betecknas som "blåkrite-ändringar", dvs.
omformuleringsförslag som ulan skrivna kommentarer brukar i samförstånd
anammas i det slutliga regeringsförslaget. Lagrådet är medvetet om att i följd
av den samordningsvilja som måste prägla en nordisk strävan mot likformighet
jämkningsförslag av angiven art måste mötas av motvind. Icke desto mindre har
vissa ändringspropåer ansetts värda att nämna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:76 Lagrådet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section475>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section476>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreskriften
i paragrafens första stycke första meningen har konstruktionen att i
tillverkningsfall lagen gäller "endast om ... inte ...". Även om
meningen inte kan missförstås, är avfatlningen språkligt mindre tilltalande.
Bättre vore om man, med närmande till den norska textens avfattning, skrev
"gäller.,. en vara som skall tillverkas, utom när beställaren</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skall_ " (ev:
frånsett fall, då beställaren skall ...). Man får då fram det</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>positiva beskedet först
och därefter begränsningen i detta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Specialmoliveringen till 2
§ andra stycket klargör att, medan första stycket lar sikte på tillverkningen
av själva varan, andra stycket avser att säljaren — utöver leverans av färdig
vara — skall utföra arbete eller tjänst som inte består i tillverkning. Ordet
"även" i sagda stycke får väl anses ge tillräcklig ledtråd för
förstående av att här åsyftas arbete eller tjänst som förekommer efter det att
leverans skett av färdigtillverkad vara. Följaktligen saknar andra stycket
betydelse för det fall att redan i själva tillverkningsmomentet arbetet är det
väsentliga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens andra stycke
tilldrar sig vidare särskilt intresse genom vad bestämmelsena motsättningsvis
utsäger, nämligen att lagen skall bli gällande när en leverantör visserligen
skall utföra arbetet eller annan tjänst, med tjänsten inte utgör den
övervägande delen av hans förpliktelse. Ett påfallande förhållande är att
lagens sanklionssystem inte innehåller något om vad som skall gälla när
dröjsmål eller fel förekommer med avseende på en sådan, i själva köpeavtalet
inrymd sidoförpliktelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 den nordiska
arbetsgruppen ansågs från norsk sida att köplagen borde omfatta alla
förpliktelser som följer av köpet. Från dansk, finsk och svensk sida
förespråkades däremot, att lagen borde gälla bara brott mot parternas
viktigaste förpliktelser efter köpet, dvs. dröjsmål med leveransen, fysiska
fel, rättsliga fel och dröjsmål med betalningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I den norska propositionen
till köplag fann justisdepartementet att en modern köplag borde också reglera
parternas sidoförpliktelser. Även om sådana förpliktelser kunde vara av
varierande art och omfång, var det enligt departementet inte skäl att överlåta
lösningarna av problemen till</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:76.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>224</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section477>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section478>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rättspraxis.
Utan alt föreslå en detaljreglering av ansvaret för sidoförpliktelserna fann
departementet att behovet av reglering tillgodsågs genom att lagens regler för
huvudförpliktelser gjordes tillämpliga på sidoförpliktelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en konsekvens av det sagda har § 22 (2) i den norska lagen fått den lydelse
att, om säljaren inte uppfyller sina förpliktelser i övrigt efter köpet,
bestämmelserna om dröjsmål gäller "tilsvarende så långt de passer";
bl. a. gäller bestämmelsen § 25 (1) om hävning vid väsentligt kontraktsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Justisdepartementet
pekar i de norska motiven på att hävning är en drastisk reaktion och bör bara
kunna användas vid ett väsentligt dröjsmål. Enligt departementet kan det inte
vara rimligt att köparen utan vidare kan häva ett köp efter utgången av tilläggsfristen,
om dröjsmålet är bagarellar-tat, utan hävningsrätten bör vid brott mot
sidoförpliktelser alltid värderas i förhållande till huvudregeln i § 25 (1),
även om säljaren har gått över tilläggsfrislen. Detta stämmer överens med
reglerna i FN-konvention, jfr art 49 nr I (b).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i § 22 (2) i norska lagen motsvaras av § 30 (2) när det gäller fel i varan. I
det svenska remissförslaget och i den finska lagen finns inga motsvarigheter
till dessa regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1
motiven till 2 § andra stycket i det svenska lagförslaget uttalas visserligen,
att den avtalade prestationen "någon gång" kan bestå av två tillräckligt
självständiga delar, den ena avseende ett köp och den andra en tjänst, och att
de köprättsliga reglerna kan tillämpas på den ena delen och tjänsteregler på
den andra. En del avtalstyper berörs också där tjänsteinslaget är det
övervägande och avtalet därför faller utanför köplagen. Men vad lagrådet nu
vill uppmärksamma är de avtalstyper som i följd av 2 § andra stycket faller
under lagen till följd av att köpelementet är det övervägande och
sidoförpliktelsen ett bihang samt att avtalsförhållandet — enligt remissprotokollets
riktiga och viktiga huvudtes om att säljarförpliktelsen i regel bör betraktas
som odelbar — skall bedömas som ett köpavtal.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I remissprotokollet
exemplifieras transaktioner som har övervägande köprättslig karaktär och där
arbelsåtagandel betraktas som en sidoförplik-lelse till köpeavtalet. Enligt
förslaget är del sålunda ofta fråga om köp om arbetet gäller en leverans av
tillbehör som särskilt har angetts vid beställningen, exempelvis lätt
utbytbara reservdelar samt installation av dessa, eller om någon exempelvis på
beställning tillverkat dörrar och fönster och avtalet även innefattar
inmontering av dessa. Vidare sägs att del i vissa fall kan vara fråga om köp då
en leverans av en färdig byggnad även innefattar uppsättning av byggnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det svenska förslaget har man inte löst frågan om hur man skall se på fall av
försummelser när det gäller tjänslebetonade sidoförpliktelser som inryms i ett
avtal som är att rubriciera som ell köpeavtal. 1 motiven till det norska
förslaget tas som exempel att säljaren kan bli ansvarig för brott mot
sidoförpliktelser på grund av allmänna obligationsrättsliga regler eller på
grund av analogitillämpning av köplagens bestämmelser. Om säljaren till exempel
efter leveransen skall svara för montering av varan, kan han enligt motiven
troligen bli ansvarig för dröjsmålet med monteringen oavsett alt varan
levererats i rätt tid.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76 Lagrådet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:94.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:60.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>225</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section479>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 76</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section480>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Rättsläget har alltså för
svensk del lämnats öppet i denna del. 1 stor utsträckning torde dock köplagens
sanktionsprinciper böra betraktas som vägledande för bedömning av sådana
avtalsbrott mot köpeavtalet som lämnats oreglerade (jfr NU 1984:5 s. 166). Vid
försummelse beträffande sidoförpliktelser av tjänstekaraktär bör det därför
anses naturligt att dra analogislut utifrån vad som gäller för varan. Som ett
ovisst spörsmål får dock betecknas om dröjsmål eller fel beträffande
sidoförpliktelse kan utgöra skäl för hävning av köpet av själva varan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beträffande fall som i
följd av 2 § andra stycket faller utanför köplagens tillämpningsområde (sådana
uppdelbara avtal resp. övervägande tjänslebetonade avtal som omnämns i
remissprotokollet) får man falla tillbaka på en sådan mer allmän bedömning som
antyds i lagrådets inledning när det gäller frågan om en köplag berättigar till
analogislut med avseende på kontrakträttsliga frågor som ligger utanför lagens
tillämpningsområde.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76 Lagrådet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section481>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
ger uttryck för att inskränkningar i lagens tillämplighet och avvikelser i
övrigt kan följa av det särskilda avtalet, av handelsbruk etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
särskilda fall kan, i följd av lagens egna gränsdragningar i främst 2 §,
individuella transaktioner komma att falla utanför lagens formella tillämpningsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
25.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Allmänna grundsatser
om avtalsfrihet kan dock föranleda all även avtal, som i följd av främst 2 §:s
avgränsning faller utanför lagens tillämpningsområde, skall bedömas enligt
lagens grundsatser när sådana förhållanden som åsyftas i 3 § föreligger. Bl. a.
innebär detta att, i fall där köplagen inte är formellt tillämplig, parterna
ändå genom avialsföreskrift kan åstadkomma att lagens reglering blir
normerande för det interna avtalsförhållandet. I anslutning till det sagda må
erinras om uttalandena i sista stycket av remissprotokollels specialmotivering
till 2 §.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section482>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>6-8 §§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
6 § jämte dess omedelbart föregående rubrik "Hämtningsköp" ges ett
exempel på att numera i en ej kapitelindelad lagstiftning en rubrik anses få ha
en konstitutiv betydelse beträffande efterföljande paragrafs räckvidd:
paragrafens egen text upplyser ju inte om att vad som där sägs har avseende
blott på den rubricerade Iransaktionstypen. Tekniken får enligt lagrådets
mening anses godtagbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>All
det förekommer kategoriindelade rubriker före 6 § resp. 7 —8 §§ kan — även om
de två sistnämnda är villkorade — för läsaren undanskymma den tanke som
uttrycks i tredje stycket av specialmotiveringen till 6 §,nämligen i sak all
det in dubio skall råda en presumtion för att ett köp skall betraktas som ett
hämlningsköp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Spörsmålet
synes dock inte vara av beskaffenhet all behöva föranleda</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt'><span style='font-family:Verdana'>226</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section483>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section484>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förtydligande i lagtexten.
Att hämtningsköp är grundformen och i presum-</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89: 76</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tionshänseende skall ha
försteg i in-dubio-situationer kan nog sägas vara</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>ett så självklart
inslag i köprätten att förhållandet inte behöver komma till</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>17
§<br>
klarare uttryck i lagtext.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section485>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>17ochl8§§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreskriften
i 17 § reglerar vilka anspråk som en köpt vara skall motsvara. I första stycket
anges att varan skall stämma överens med vad som följer av avtalet. Andra
stycket, som här särskilt kommer i blickfältet, uppräknar i fyra punkter vissa
grundkrav som, när annat inte följer av avtalet, måste vara uppfyllda. 1 tredje
stycket följer så konklusionen alt varan skall anses felaktig, om den avviker
från vad som föreskrivs i första eller andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Av specialmoliveringen
till paragrafen framgår otvedtydigt, att paragrafens andra stycke ej är avsett
att vara en uttömmande beskrivning (jfr allmänna motiveringens avsnitt 2.2.
sjunde stycket). Det förutsätts m.a.o. att del kan förekomma andra
ofullkomligheler än de särskilt uppräknade som skall kunna ge grund för omdömet
all varan är felaktig (med alla de rättsföljder som detta utlöser).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
måste anses lagtekniskt olyckligt att lagtexten inte antyder att 17 § andra
stycket är tänkt som en icke heltäckande uppräkning utan som exemplifiering.
Paragrafens tredje stycket ger fastmer intrycket att felbegreppet är strikt
anknutet till första och andra styckenas bestämningar. Intrycket förstärks av
ingressen till 18 §, vari markeras att där följer något som utgör en
tilläggsfålla till 17 §:s avgränsade tillämpningsfält.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ord behöver inte spillas
på argumentation för att lagtext, när så är möjligt, skall avspegla den
verkliga tanken bakom lagtexten. Den bakomliggande tanken kan här
lagtexlmässig signaleras på följande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i 17 § tredje stycket ges lydelsen: "Om varan avviker från vad som
föreskrivs i första eller andra stycket eller eljest i något väsentligt
avseende avviker frän vad köparen med fog kunnat fömtsätta, är varan att anse
som felaktig".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även med en omformulering
av 17 § synes det lämpligt att man i svensk köplag anknyter till den finländska
lagens ordval i 18 §:s ingress och låter denna paragraf få inledningen:
"Fel föreligger även om (eller hellre: när)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>varan inte överensstämmer "
I paragrafens andra stycke kan ordet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>"även" utbytas
mot "vidare", om man vill undvika upprepning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I anslutning till 17 och
18 §§ må ytterligare anmärkas, att lagförslaget i sig laborerar med en feltyp
som tydligen anses falla utanför 17 och 18 §§:s räckvidd, nämligen rättsligt
fel. Lagrådet behandlar den frågan under 41 §.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad särskilt angår 17 §
kan slutligen som en tilläggsaspekt påpekas, att fel i varan kan tänkas
föreligga på den grunden att varan är "för fin". Som exempel kan tas
det fallet alt på köparsidan finns en företagare som bedriver en industri av
måhända tämligen blygsam omfattning. För att rationalisera driften önskar han
anlita datorteknik i produktionsförloppet och vänder sig till ett
specialistföretag i den branschen med förtroende för att detta är bäst väpnat
att erbjuda honom en datortyp som är lämplig för</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>227</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section486>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section487>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hans behov. Antag sedan
att datorfirman då erbjuder och levererar en dator med konstmktion och
funktioner som vida överstiger vad småföretagaren egentligen har behov och
nytta av, med i motsvarande mån ett onödigt överpris. En sådan företeelse synes
vara att hänföra till felområdet. Någon tvekan kan man hysa i frågan om felet
hör hemma i 17 § andra stycket punkt 2 eller bör ses som en avvikelse från vad
som som tolkningsvis måste anses följa av avtalet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76 Lagrådet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>23 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section488>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23 </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
paragrafens första stycke andra meningen är säljaren inte skyldig att fullgöra
köpet, om det föreligger ett hinder som han inte kan övervinna eller om
fullgörelsen skulle fömtsätta uppoffringar som inte är rimliga med hänsyn till
det intresse köparen har av alt säljaren fullgör köpet. Köparen får dock,
enligt andra stycket, kräva att säljaren fullgör köpet, om hindret eller
missförhållandet upphör inom rimlig tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i andra stycket hör sakligt sett ihop med bestämmelsen i första stycket andra
meningen. Enligt lagrådets mening skulle lagtexten vinna i tydlighet om de båda
bestämmelserna inte var styckeåtskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:112.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om säljarens skyldighet att fullgöra köpet bygger på en intresseavvägning, där
man jämför de insatser som köpet skulle kräva av säljaren med det intresse som
köparen har av att säljaren fullgör köpet. Om en föreliggande disproportion
mellan säljarens och köparens intressen upphör, får köparen kräva att säljaren
fullgör köpet. Att kalla denna disproportion för "missförhållande"
är språkligt sett mindre tillfredsställande; jfr riksdagens lagutskotts
promemoria angående prop. 1987/88:155 om skydd för företagshemligheter (prot.
1988/89:6), i vilken promemoria ordet missförhållande förekommer i den
vanligaste betydelsen (se 2 §). Lagrådet förbiser i detta sammanhang inte att
ordet missförhållande i betydelsen disproportion förekommer i avtalslagens 31 §
och brottsbalkens 9 kap. 5 §, men där är satsbyggnaden sådan att betydelsen
blir självklar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den nu särskilt
uppmärksammade föreskriften kan med hänsyn till det anförda ges följande
lydelse: "Om hindret eller annat förhållande som nyss nämnts upphör inom
rimlig tid, får köparen dock kräva att säljaren fullgör köpet."
Alternativt kan lagrådet väl tänka sig att använda ordet "disproportion"
i lagtexten. Sistnämnda lösning är till fördel med tanke på att åsyftad
företeelse återkommer i 24 och 53 §§ och dessa bestämmelser blir mer
lättillgängliga om läsaren genast får klart för sig att det är ett disproportionsförhållande
som är i fråga. Varför skulle man för övrigt väja för det i och för sig
latinklingande ordet disproportion, när remissförslaget i sin mbrik före 60 §
och i texten till samma paragraf använder det egentligen mer svårtillgängliga
ordet "specifikation"?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section489>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>32 </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anslutning till de i paragrafen omnämnda reklamationsfristema bör noteras den i
doktrin och rällsstillämpning uppmärksammade frågan i vad</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>228</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section490>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section491>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mån en säljare vid
reklamation från en köpare i anledning av felaktig vara genom sitt uppträdande
utom rätta går förlustig möjligheten att åberopa eventuella brister i köparens
reklamation. Rättspraxis synes ha intagit den ståndpunkten att, om säljaren
utan att rikta anmärkning mot en sådan reklamation inlåtit sig i förhandlingar
med köparen, säljaren i allmänhet sedermera inte kan göra gällande att den
blivit för sent framställd eller av annan anledning skulle vara utan verkan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>34 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section492>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>34 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anslutning till paragrafens andra stycke vill lagrådet erinra om vad som
anförts ovan beträffande 23 §, där lagrådet väckt tanken att utbyta ordet
"missförhållande" mot "disproportion".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>41
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
bestämmelse, som gäller påföljder vid rättsligt fel, står under avdelningsrubriken
"Påföljder vid fel i varan" (före 30 §). Beträffande de tidigare
paragrafema vet läsaren att, när i dessa paragrafer (30 — 40 §§) talas om fel
eller felaktig vara, så är det fråga om sådana bristfälligheter som lagen
tidigare har beskrivit och i övrigt berört i 17-21 §§. I 41 § ställs läsaren
inför nyheten att det utanför ramen för 17 —21 §§ finns en ytterligare feltyp,
det rättsliga felet. Detta fel får inte sin beskrivning, förrän man redan har
avverkat felbegreppet och är framme i påföljdsdelen. 1 den logiska uppbyggnaden
av lagen kan detta sägas vara en onöjaktighet (tydligen observerad under lagförfattandet,
eftersom man sett sig föranlåten alt uppräkna ett antal paragrafer från
fel-avsnittet som skall tilllämpas också vid rättsligt fel). Lagrådet anser
dock att förhållandet inte ger anledning till jämkningspropåer; utrymme måste
finnas för vissa tekniska genvägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>45
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av paragrafen
framgår att om priset inte följer av avtalet är det säljarens sak att avgöra
vilket pris han skall begära. Köparen är dock inte skyldig betala mer än
skäligt pris, vilket får bestämmas med hänsyn till varans art och beskaffenhet,
gängse pris vid liden för köpet samt omständigheterna i övrigt. Enligt 5 § 1905
års lag skall köparen, då köp ingåtts utan att pris blivit bestämt, betala vad
säljaren fordrar där det ej kan anses oskäligt. Inom doktrinen har sistnämnda
paragrafs formulering varit föremål för en del diskussioner. Rättspraxis synes
ha givit paragrafen en tolkning som ansluter till den gmndtanke som nu kommer
till uttryck i lagförslaget. För sin del finner lagrådet att omformuleringen är
ändamålsenlig och ger uttryck för en lämplig avvägning mellan partsintressena.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section493>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>50 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sista stycket av specialmotiveringen till paragrafens punkt 1 görs ell
kategoriskt uttalande om att en köpares sidoförpliktelser (underförstått i</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>229</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section494>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section495>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vad dessa uttrycks i ett
avtal som är att vid en helhetssyn beteckna som ett köpeavtal) faller utanför
bestämmelsen och därmed utanför påföljdssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet vill i det
sammanhanget erinra om vad som sagts under 2 § i fråga om sidoförpliktelser på
säljarsidan, nämligen att, när fråga är om avtal som i följd av 2 § andra
stycket faller under lagen, starka skäl talar för en analogitillämpning av
lagens sanktionsbestämmelser vid eftersättande av sidoförpliktelsen.
Motsvarande synsätt bör i princip anläggas, om det är på köparsidan som en i ett
köpeavtal fastslagen sidoförpliktelse gäller. Samtidigt erkänns gärna att det
torde vara ett ganska opraktiskt fall att sidoförpliktelser av nu åsyftad art
åvilar köparen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:76 Lagrådet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>52 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section496>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>52
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
25.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>I motsats till vad
som gäller enligt 1905 års lag innehåller förslaget till ny köplag regler om
avbeställning. Dessa regler gmndas på en av departementschefen gjord avvägning
mellan hänsynen till å ena sidan avtalssäkerheten och å andra sidan
samhällsekonomin. Till stöd för att införa de nya reglerna anför
departementschefen, att principen om att avtalet skall hållas enligt sitt
innehåll i ökad utsträckning fått ge vika — som exempel näms bl. a. 36 §
avtalslagen — och vidare att det från allmän ekonomisk synpunkt måste anses som
olämpligt om en tillverkning som inte är önskad av beställaren och som inte
kan nyttiggöras ändå kommer till stånd. Enligt lagrådets mening är det en
riktig bedömning att köplagens regler inte skall bidra till en icke önskvärd
förstörelse av ekonomiska värden och att det därför är befogat att på
föreslaget sätt frångå principen om avtalsbundenhet. Vad departementschefen i
övrigt föreslår om säljarens fortsatta arbete på att fullgöra avtalet, när
köparen avbeställer varan, och på vilket sätt säljaren skall ersättas om fullgörelsen
inte kommer till stånd har lagrådet inte heller någon erinran mot.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section497>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>53 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
samma sätt som lagrådet gjort vid 34 § hänvisar lagrådet till vad som anförts
beträffande 23 §, där tanken väckts att utbyta ordet "missförhållande"
mot "disproportion".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet noterar att,
enligt vad som kan utläsas av remissprotokollet, undantaget i paragrafens
första stycke andra meningen inte innebär, att där avsett förhållande skulle
falla utanför avtalsbrottens krets utan endast att avtalsbrottet ej utlöser den
rättsföljd som paragrafen handlar om. Konstaterandet får betydelse för
förståendet av att även i hindersfallen hävning och skadestånd enligt de
följande paragrafema kan förekomma som rättsföljder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sammanhanget i saken
framgår klart vid läsning av specialmotiveringen till 23 §.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt'><span style='font-family:Verdana'>230</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section498>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section499>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>54 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafens fjärde stycke anges två fall, då säljaren får häva köpet trots att
varan har kommit i köparens besittning. Enligt vad som uttalas i
specialmotiveringen till 63 § fjärde stycket innebär det lagmmmel, att
ytterligare fall föreligger där säljaren har hävningsrätt trots att varan
kommit i köparens besittning. I klarhetens intresse synes detta ytterligare
fall böra anges i lagtexten, exempelvis på följande sätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Har
varan_ förbehållit sig rätt till detta eller om köparen avvisar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>varan eller om sådant fall
föreligger som avses i 63 § Qärde stycket."</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76 Lagrådet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>54 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section500>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>56
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:111.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen används orden post och poster i olika betydelser. I det ena fallet
liktydigt med delleverans och i det andra synonymt med delbetalning. Därför
föreslår lagrådet, att man på de tre sista ställena i paragrafen där ordet post
förekommer i stället använder ordet delleverans. Detta ord anknyter närmare
till det norska ordvalet i motsvarande paragraf och ansluter också till ordvalet
i 44 §. På gmnd av det anförda förordar lagrådet att paragrafen får följande
lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:111.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Skall
betalning ske efter hand i särskilda poster allteftersom avlämnande sker och
föreligger det dröjsmål med betalningen för någon delleverans, får säljaren
häva köpet i fråga om denna delleverans enligt de bestämmelser som i övrigt
gäller för hävning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:111.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
får häva köpet även i fråga om en senare delleverans, om det inte saknas
anledning att anta att dröjsmål med betalningen som ger rätt lill hävning
kommer att upprepas."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>57
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:111.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Enligt andra stycket
har säljaren rätt till skadestånd för den skada han lider genom att köparen
inte medverkar till köpet enligt 50 § I eller inte i rätt tid hämtar eller tar
emot varan "i fall då det framgår av avtalet eller omständigheterna att
säljaren har ett särskilt intresse av att bli av med det som han har
sålt". För att det klarare skall framgå att den citerade satsen tar sikte
enbart på det fallet att köparen inte i rätt tid hämtar eller tar emot varan
(jfr avfatlningen av 55 § första och andra styckena) bör orden "genom att
köparen" inskjutas mellan "50 § 1 eller" och "inte i rätt
tid".</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section501>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>61-64§§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
rätt som föreligger för köpare eller säljare att för sin del inställa
fullgörelsen och hålla inne sin prestation föreligger enligt 61 § första
stycket när det efter köpet visar sig att en motparts handlingssätt eller
ekonomiska förhållanden är sådana att det finns starka skäl att anta att han
inte kommer att fullgöra sina förpliktelser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fråga uppkommer när det
skall anses föreligga "starka skäl" för antagande om bristande
fullgörelse. I remissprotokollet har lämnats en del</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'><span style='font-family:Verdana'>231</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section502>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section503>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>exempel
på när så bör anses vara fallet. Av dessa exempel framgår att köparens eller
säljarens slutsats skall grundas på de föreliggande objektiva omständigheterna.
Den bedömning parten gör sker på hans egen risk och är den felaktig blir han
skadeståndsskyldig för såväl den direkta som den indirekta skada motparten
lider till följd av hans åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fråga är i detta
sammanhang om en beviskravsregel av specifik natur:<br>
rätten skall i efterhand bedöma om vederbörande part vid en tidpunkt i<br>
förfluten tid byggde sin bedömning på acceptabelt underlag. Kravet på<br>
partens underlag ullrycks på andra håll i förslaget med att parten "med
fog<br>
kunnat räkna med (förutsätta, kunde beräkna)"; se 19§ första stycket 1<br>
och 2 samt 79 §, jfr lagrådets förslag under 17§. I annat sammanhang<br>
ligger kravet högre än på sistnämnda ställen, nämligen i 62 §, där det sägs<br>
"Står det klart all det kommer att inträffa ett avtalsbrott ".
Avfatl<br>
ningen av 63 § lär få uppfattas så, alt beviskravet avsetts ligga något högre<br>
än i "med-fog-fallen" men lägre än i "det-slår-klart-
fallet". Det kan<br>
verkligen ifrågasättas om man inte genom denna mellannivå har hamnat i<br>
en språklig övernyansering utan egentligt värde för rättstillämparna (jfr<br>
Ekelöf, Rättegång </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>IV, </span><span
style='font-family:Verdana'>1982, s. 87 fdär del förordas användning av ett
fåtal<br>
standardiserade uttryck i beviskravsfrågor). Eftersom det svenska förslaget<br>
i behandlad del anknyter till övriga nordiska lagars uttryckssätt, finner sig<br>
dock lagrådet inte ha tillräcklig anledning att framföra någon ändringspro<br>
på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
61 § Jjärde stycket, 62 § och 64 § andra stycket kan part ställa
"godtagbar säkerhet" för att uppnå vissa i paragraferna närmare
angivna rättsverkningar och enligt 63 § andra stycket kan part kräva sådan
säkerhet när konkursbos prestation skall ske senare. I dessa paragrafer används
alltså orden "godtagbar säkerhet" medan det i 1905 års lag och i den
norska lagen talas om "betryggande säkerhet". Även i exempelvis 4
kap. 23 § jordabalken, 2 kap. 13 § bankrörelselagen och 11 § lagen om tryggande
av pensionsutfästelser återfinns orden "betryggande säkerhet".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I de situationer som avses
i den föreslagna svenska köplagen ankommer del på säljare och köpare all utan
myndighetsprövning söka nå en överenskommelse om säkerheten. Enligt lagrådets
mening bör för sådant fall ullrycket "godtagbar säkerhet" kunna
användas. Detta uttryck används också i en motsvarande situation enligt 11 kap.
9 § äktenskapsbalken (se prop. 1986/87:1 s. 182).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som avses med "godtagbar säkerhet" berörs i specialmotiveringen till
61 § fjärde stycket och 63 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
anförda äger tillämpning också beträffande 75 §.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 61 § fjärde stycket och
63 § andra stycket talas om att part "ställer godtagbar säkerhet för sin
fullgörelse" medan i 62 § saken uttrycks så, att motparten "ställer
godtagbar säkerhet för att han kommer all fullgöra köpet". Sistnämnda text
bör ändras så alt den överensstämmer med den först angivna lydelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad särskilt angår 63 §
behandlas däri de spörsmål som ur en köplags perspektiv uppkommer, när en
avtalspart kommer i konkurs. Lagförslagels huvudprincip är därvid all
konkursboet får inträda i avtalet. Då den föreslagna liksom den gällande
köplagen är i allo dispositiv ges i denna</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>61-64§§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:94.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:63.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>232</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section504>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section505>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lagstiftning inte något
svar på frågan om avtalsparterna i ett köpförhållande kan avtala bort den i 63
§ angivna befogenheten för konkursbo att inträda som part i avtalsförhållandet,
dvs. ta med en avlalsklausul som är till nackdel för tredje man. Svaret på den
frågan är i stället alt söka inom ett vidsträcktare avtalsrättsligt rättsområde
än del nu aktuella, varvid är att beakta att här spelar in även
konkursrättsliga och i övrigt exekutions-rättsliga aspekter (jfr 2 kap. 3 §
konkurslagen och 5 kap. 5 § ulsökningsbalken). Det lagförslag lagrådet nu har
att granska väcker alltså i sig inte något nytt problem i berört avseende, ett
förhållnade som gör det ganska naturligt att remissprotokollet lämnar frågan
utan behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet konstaterar,
att spörsmålet är föremål för uppmärksamhet inom ramen för den
rättsvetenskapliga debatten, då det behandlats i en ganska färsk
doktorsavhandling (Mikael Möller, Konkurs och kontrakt, särskilt s. 58 fl'och
92 ff, som i den delen, enligt vad lagrådet erfarit, inte förblev oemotsagd vid
disputationen). En del uttalanden i ämnet förekommer i den norska propostionen
(s. 113 f).</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Från språklig synpunkt
förefaller det riktigare att i 63 § fjärde stycket tala om att "köpesumman"
ännu inte har förfallit till betalning än att så är förhållandet beträffande
"priset". — Även på annat håll (71 §) förekommer termen
"pris" där man hellre borde ha använt "köpesumma", men
ordvalet är därvid inte lika störande som i förevarande paragraf</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>66 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section506>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>66
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:111.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Enligt förslaget
gäller som huvudregel att köparen får häva köpet eller kräva omleverans endast
om han kan lämna tillbaka varan väsentligen oförändrad eller oförminskad
(första stycket). Köparens rätt går dock inte förlorad om varan har förstörts,
försämrats eller minskat till följd av en åtgärd som har varit nödvändig för
att undersöka om varan är felfri (andra stycket punkt 2). Enligt motiven till
förslaget förutsätts att de åtgärder köparen har vidtagit vid undersökningen
har varit nödvändiga eller i vart fall försvarliga med hänsyn till
omständigheterna. För att nå bättre överensstämmelse mellan lagtext och motiv
bör i lagtexten talan om "åtgärd som har varit behövlig för att undersöka
om varan är felfri" (jfr norska lagförslagels uttryckssätt "handling
som trengs ").</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section507>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>67
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket anges i en första mening den omfattning ett på avtalsbrott
grundat skadestånd skall ha. I andra meningen följer så ett undantag som går ut
på att produktskador inte ersätts, underförstått: enligt den föreliggande
lagen. Bakom ligger tanken, att såsom närmare utvecklas i motiven, sistnämnda
skador avses bli ersatta enligt andra grunder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det torde vara en fördel
om lagtexlläsaren fick en antydan om den<br>
bakomliggande tanken, så att han ej kan vilseledas att tro att andra<br>
meningens fall överhuvudtaget inte är ersättningsgilla. Tillräcklig antydan<br>
synes bli given om andra meningen inleds med orden "Skadestånd enligt<br>
denna lag omfattar dock inte ."</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>233</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section508>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section509>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I specialmotiveringen till
första stycket berörs s.k. ingrediensskador, Prop. 1988/89:76 beträffande
vilka remissförslagets avsikt är att de i princip inte längre skall
Lagrådet bedömas enligt köprättsliga regler. I anslutning härtill behandlas del
fallet 75 § att en skadad produkt har satts samman av skilda beståndsdelar,
varav en är den köpta varan som är behäftad med fel. Utslagsgivande i den
situationen sägs böra vara om det finns "identitet" mellan den
beståndsdel som utgör den köpta varan och slutprodukten, i vilket fall
ersättningsfrågan ofta vore att bedöma enligt köprättsliga regler. Identitet
borde anses föreligga, om den köpta varan utgör "den helt dominerande
delen av slutprodukten".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
exempel på identiletsfall kan måhända vara att en bagare förvärvat mjöl som
senare visat sig otjänligt, med effekten att slutprodukten, brödet, blev
misslyckat; brödels ingredienser vid sidan av mjölet kunde ofta betraktas som
försumbara i en helhetsbedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan ifrågasättas om det köpta behöver vara det kvantitativt helt dominerande.
Dominansen kan ju tänkas ligga i att den köpta varan är det värdemässigt och
funktionellt centrala för slutprodukten (t. ex. doftämnet vid
parfymtillverkning).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
andra stycket sker en uppräkning av de fyra fallen som konstitulerar indirekt
föriusl. Uppräkningen avslutas i punkt 4 med "annan liknande
svårförutsebar förlust". Uttryckssättet ger intrycket att lagstiftaren
betraktat även punkterna 1 — 3 som "svårförutsägbara". Emellertid
kan dessa punkters fall ibland ha varit klart förutsebara vid tiden för det
ersättnings-utlösande avtalsbrottet (jfr remissprotokollets uttalanden i
specialmotiveringen till 70§). Med fördel kan därför punkt 4 ges lydelsen
"annan liknande förlust, om den varit svår att förutse".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
tredje stycket måste en reflexion inställa sig. Remissprotokollet laborerar i
anslutning till andra och tredje styckena med konstruktionen att alla
förlustfall som ej faller under andra styckets uttömmande uppräkning av de
indirekta skadefallen är att betrakta som direkta förluster; något tredje
gives inte i det resonemanget. Mot nu angiven bakgrund synes tredje stycket
kunna formuleras enligt följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Som
indirekt förlust-- haft för att begränsa en direkt förlust."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>75
§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
begreppet "godtagbar säkerhet" hänvisas till vad lagrådet uttalat
under 61-64 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till lag om ändring i räntelagen (1975:635) </span><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget lämnas ulan erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>234</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section510>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section511>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Justitiedepartementet</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Slutprotokoll Utdrag ur
protokoll vid regeringssammanträde den 26 januari 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministem Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen,
Hjelm-Wallén, S. Andersson, Bodström, Gradin, Dahl, Hellström, Johansson,
Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Freivalds
och Wallström</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Freivalds</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om ny köplag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Anmälan av lagrådsyttrande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande (beslut om lagrådsremiss fattat vid
regeringssammanträde den 13 november 1988) över förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. köplag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. lag
om ändring i räntelagen (1975:635).<br>
Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har i allt väsentligt godtagit den föreslagna lagstiftningen. På några punkter
har lagrådet dock fört fram synpunkter och förslag till ändringar av lagtexten.
Jag kan i allt väsentligt ansluta mig till de uppfattningar som lagrådet
därvid gett uttryck för och också, med ett par undantag, biträda lagrådets
ändringsförslag, även om jag på några punkter förordar en delvis annorlunda
formulering av lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det följande uppehåller jag mig endast vid de delar av lagrådets yttrande där
lagrådets uttalanden föranleder särskilda kommentarer från min sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Först
vill jag ta upp ett par frågor beträffande vilka lagrådet har gjort vissa
principiella uttalanden. En sådan rör parternas sidoförpliktelser, t. ex.
skyldighet för säljaren att montera en köpt vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1905 års lag, liksom i de danska och norska lagarna från samma tid, regleras
endast parternas huvudförpliklelser på gmnd av köpet och påföljderna av
avtalsbrott mot sådana förpliktelser. 1 övrigt lämnas öppet vad som skall
gälla. Med undantag för vissa regler om köparens medverkan bygger det
föreliggande förslaget till ny köplag på samma princip. Detsamma gäller i
fråga om den finska köplagen och torde komma att gälla i fråga om en ny dansk
köplag. Den nya norska köplagen innehåller däremot en bredare reglering, som
tar sikte även på sidoförpliktelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har i anslutning till 2 och 50 §§ utförligt uppehållit sig vid frågan om
sidoförpliktelser. Lagrådet har därvid gjort vissa uttalanden om vad som bör
gälla när ett avtal i enlighet med den föreslagna regleringen i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
andra stycket skall i sin helhet anses som ett köp trots att det innehåller<br>
moment av tjänstekaraktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller sidoförpliktelser rör man sig på ett område där variatio<br>
nen och mångfalden av de olika situationer som kan tänkas förekomma är</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>235</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section512>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section513>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>betydande.
Det går knappast att i en enkel och för alla fall verkande formel fånga in
lämpliga påföljder. Som lagrådet har anfört bör i de flesta situationer köplagens
principer kunna bli vägledande även för bedömningen av sådana avtalsbrott som
har lämnats oreglerade. Enligt min mening finns det dock anledning all
understryka att den omständigheten att köpregler skall tillämpas på avtalet
inte utesluter att en analogisering av reglerna om tjänster kan vara att
föredra på någon punkt (jfr SOU 1976:66 s. 207).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har också berört frågan humvida dröjsmål eller fel beträffande en
sidoförpliktelse kan utgöra skäl för hävning av köpet. Med anledning härav vill
jag framhålla att brott mot sidoförpliktelser sällan kan anses ha sådan
betydelse för motparten att denne bör ha rätt att häva hela köpet (jfr vad som
anförts i remissprotokollet under specialmotiveringen till 55 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan fråga gäller de köprättsliga reglernas tillämpning på s. k. produktskador.
Lagrådet har i anslutning till 67 § med exempel avsett att belysa ett par
situationer där det kan anses föreligga en sådan identitet mellan den skadade
produkten och den sålda varan att ersättningsfrågan skall bedömas efter de
köprällsliga reglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan inte förorda att de av lagrådet anförda exemplen tas som utgångspunkt för
den bedömningen. I båda exemplen föreligger ett alltför stort tillverknings-
eller förädlingsmoment för att det skall kunna sägas vara fråga om identitet
mellan den sålda varan och den färdiga produkten. Enligt min mening är de bara
vid mera obetydliga förändringar av den sålda varan som slutprodukten kan anses
vara — i den mening som här avses — identisk med den sålda varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller lagrådets förslag till ändringar i lagtexten vill jag först beröra
54 §. Lagrådet har anfört alt den paragrafen bör kompletteras med en föreskrift
om att hävning i den angivna situationen får ske också om sådant fall
föreligger som avses i 63 § fjärde stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den föreslagna nya
köplagen har utformats så att den i de inledande avsnitten innehåller dels
regler om säljarens förpliktelser och om påföljder för brott mot dessa, dels
regler om köparens förpliktelser och om påföljder för brott mot dessa. 1 61—63§§
ges därefter vissa regler om befarat avtalsbrott, konkurs m.m., vilka är
gemensamma för både säljaren och köparen. Vid befarat avtalsbrott och konkurs
kompletterar och modifierar dessa senare regler sålunda de tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
anförda kan exemplifieras med reglerna om tilläggstid i 25 §. Om säljaren är i
dröjsmål med avlämnandet, kan köparen enligt 25 § andra stycket förelägga
säljaren en tilläggstid för varans avlämnande. Är tilläggstiden inte oskäligt
kort, får köparen häva köpet om säljaren inte avlämnar varan inom
tilläggstiden. Enligt vad som föreskrivs i 25 § tredje stycket får köparen
medan tilläggstiden löper häva köpet endast om säljaren meddelar att han inte
kommer att fullgöra köpet inom denna tid. Men alldeles oberoende av den
sistnämnda föreskriften kan köparen ha rätt att häva köpet före tilläggstidens
utgång med stöd av 62 § under där angivna förutsättningar, dvs. om det står
klart att varan inte kommer att avlämnas inom tilläggstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
motsvarande sätt gäller i en konkurssituation att reglerna i bl. a. 54 § kan
kompletteras eller modifieras av vad som sägs i 63 §. Att särskilt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76
Slutprotokoll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:95.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:64.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>236</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section514>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section515>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utsäga
detta i 54 § skulle emellertid inte öka klarheten utan i stället bryta
Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lagens stmktur. Detta
skulle skapa osäkerhet om förhållandet mellan å ena Slutprotokoll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sidan
reglema i 6l-63§§ och å andra sidan de tidigare reglerna om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>säljarens respektive
köparens förpliktelser och om påföljder för brott mot</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dessa regler. Jag är
därför inte beredd att godta lagrådets förslag i denna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
67 § tredje stycket har lagrådet förordat en något annorlunda formulering än
som föreslagits i remissprotokollet. Någon saklig förändring är inte avsedd
med lagrådets förslag. Jag har i och för sig förståelse för de synpunkter som
ligger bakom lagrådets ändringsförslag. Intresset av nordisk överensstämmelse
gör sig emellertid särskilt starkt gällande i fråga om så centrala bestämmelser
som den i 67 § om skadeståndets beräkning. Jag är därför inte beredd att ansluta
mig till lagrådets förslag i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
23 § har lagrådet förordat att bestämmelsen i andra stycket och bestämmelsen i
första stycket andra meningen inte styckeåtskils. Även om det finns fördelar
med lagrådets förslag, anser jag också i denna fråga att intresset av nordisk
överensstämmelse väger tyngre. Jag vill därför inte godta lagrådets förslag i
denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett par avseenden vill jag förorda en delvis annorlunda formulering av
lagtexten än den som föreslagits av lagrådet. Det gäller dels 17 §, dels 23, 34
och 53 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller 17 § innebär lagrådets förslag att — vid sidan av avvikelser från sådana
krav på varan som följer av paragrafens första eller andra stycke —bara
väsentliga avvikelser från vad köparen med fog har kunnat fömtsätta beträffande
varans skick skall medföra att varan anses felaktig. Det remitterade
lagförslaget innehåller däremot inte något krav på att sistnämnda avvikelser
skall vara väsentliga. Lagrådets förslag innebär således en saklig skillnad
gentemot det remitterade förslaget. Det torde emellertid inte ha varit
avsikten. Jag förordar därför att något väsentlighetskrav inte skall gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om 23, 34 och 53 §§ har lagrådet väckt tanken att byta ut ordet
"missförhållande" mot ordet "disproportion". Jag delar
lagrådets uppfattning att ordet "missförhållande" bör bytas ut.
Enligt min mening är emellertid ordet "disproportion" inte heller
lämpligt. Jag förordar därför att lagtexten — som lagrådet beträffande 23 § har
föreslagit såsom ell alternativ — omformuleras på ett sätt som gör att de
ifrågavarande orden inte behöver användas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
remissprotokollet (avsnitt 2.1.4) har jag framhållit att köplagen bör träda i
kraft samtidigt med en ny konsumentköplag. En proposition med förslag till ny
konsumentköplag beräknas kunna läggas fram först under senhösten 1989. Jag
föreslår därför att köplagen skall träda i kraft den 1 juli 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen<br>
föreslår riksdagen<br>
att anta de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagna ändringar.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>237</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section516>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section517>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Beslut</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutprotokoll
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:91.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>238</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section518>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section519>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Innehåll</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll........................ </span><span style='font-family:
Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
lagförslag..................................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 oktober 1988</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning....................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmän motivering ........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1 Allmänna
utgångspunkter ........................... </span><span style='font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.1
Behovet av en reform på köprättens område </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Riktlinjer för en ny
köplagstiftning............ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förhållandet till
FN-konventionen ........... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förhållandet till konsumentköp................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Nordisk rättslikhet ............................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Olika typer av köp ............................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Leveransklausuler................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänt om köplagens innehåll ................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Dispositionen av den följande
framställningen </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Varans beskaffenhet ................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Avhjälpande och omleverans......................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hävning.................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Huvudregeln ...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Tilläggstid ........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.5 Skadestånd
.............................................. </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänt om skadeståndsansvaret............. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Direkt och indirekt skada ...................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förhållandet lill produktansvaret
........... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Avbeställning............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Prisets bestämmande................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ikraftträdande- och
övergångsbestämmelser.... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kostnader och resursbehov .......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Upprättade lagförslag....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Specialmotivering............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget till köplag...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i
räntelagen (1975:635) </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>218</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>220</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslut ........................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>220</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur lagrådets protokoll den 15 december 1988. </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>221</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 januari 1989</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>235</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilagor,
se separat bilägedel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989 239</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section520>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section521>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section522>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:104.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section523>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av betänkandet</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop-1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1 </span><span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'>Bakgrund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köp
av lös egendom regleras i Danmark, Norge och Sverige i köplagar som tillkommit
efter gemensamt beredningsarbete. Lagarna infördes i Danmark år 1906, i Norge
år 1907 och i Sverige år 1905. De har i det närmaste samma innehåll men de är
inte helt och hållet överensstämmande och de har i några avseenden kommit att
tillämpas olika i rättspraxis. Island har en köplag från 1922 som inte nämnvärt
skiljer sig från den danska lagen. I Finland saknas en särskild köplag.
Köprätten i Finland har emellertid utvecklats i nära anslutning lill köplagarna
i de övriga nordiska länderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Justitieministrarna
i Danmark, Finland, Norge och Sverige tillsatte år 1980 en nordisk arbetsgrupp
med uppdrag att bl. a. undersöka möjligheterna att åstadkomma samordnade
köplagar för de fyra länderna. Uppdraget utvidgades senare så, att
arbetsgruppen skulle utarbeta förslag till lagtexter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nordiska köplagsgmppen föreslår nu att köplagarna i Danmark, Norge och Sverige
skall ersättas av nya köplagar och att en köplag skall införas i Finland. De
föreslagna lagarna bygger till stor del på det utredningsarbete som inleddes
år 1961 och som 1976 — 79 resulterade i förslag till ändringar av köplagarna i
Danmark (Betaenkning 845/1978, Bilag 5), Norge (NOU 1976:34) och Sverige (SOU
1976:66) saml till en finsk köplag (Kom. bet. 1973:12,
Lagstiflningsavdelningens vid justilieministe-riet publikation 13/1977 och ett
propositionsförslag från år 1979). Betydande hänsyn har också tagits till 1980
års FN-konvention om internationella köp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagens uppbyggnad och tillämplighet på olika köp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna köplagarna avviker till sin uppbyggnad och i flera avseenden också
lill sill innehåll från de gällande köplagarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
innehåller först allmänna bestämmelser om tillämpningsområdet. Efter detta
följer bestämmelser om säljarens förpliktelser och påföljderna
(misligholdsbefoyelsene) av säljarens avtalsbrott. Här behandlas bl. a. varans
avlämnande och riskens övergång, varans beskaffenhet samt påföljderna av
säljarens dröjsmål (forsinkelse) och av fel (mangler). I det följande avsnittet
behandlas köparens skyldighet att betala priset m.m. och därefter påföljderna
av köparens avtalsbrott. Efter detta följer regler som är gemensamma för säljaren
och köparen såsom bestämmelser om betydelsen av motpartens obestånd
(insolvens), verkan av hävning och omleverans, beräkning av skadestånd
(erstalning), skyldighet att ta vård om varan (dra omsorg for tingen) och
rätten till avkastning samt risken för vissa meddelanden. Det norska förslaget
innehåller ytterligare stadganden bl.a. om köparens rätt att framställa krav
mot tidigare försäljningsled.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
danska och det norska förslaget gäller även konsutnentköp/forbru-kerkjep. De
finska och svenska förslagen är däremot tillämpliga på sådana köp endast där
det inte finns särskilda lagregler om konsumenlköp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1988/89. 1 saml Nr 76. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section524>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del norska förslaget är
även tillämpligt på sådana köp som avses I Prop. 1988/89:76 FN-konventionen.
I de övriga ländernas förslag lämnas däremot sådana Bilaga I köp utanför
lagen. Denna olikhet i tillämpningsområdet återspeglas i ell särskilt kapitel
om internationella köp i det norska förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna lagarna skall liksom gällande lagar vara tillämpliga på köp och byte
av egendom som inte är att hänföra tiU fast egendom, dvs. enligt finsk och
svensk terminologi lös egendom. Detta innebär att lagarna blir tillämpliga inte
bara på köp av saker och varor i sedvanlig mening ulan även på överlåtelse av
t. ex. fordringar och andra rättigheter. Föremålet för köpet anges i
lagtexterna som salgsgenstanden (D), tingen (N) och varan (F oS).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
avviker från de gällande köplagarna såtillvida att de inte innehåller
specialregler om handelsköp. Detta innebär emellertid inte att det skulle sakna
betydelse för lagens tillämpning alt en part är näringsidkare (köpman,
handlande). Sålunda finns det anledning att tillämpa en del bestämmelser
strängare mot en part som är näringsidkare. Detta är fallet t. ex. med reglerna
om undersökningsplikt och reklamationsskyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
de gällande köplagarna skiljer man mellan köp av bestämt gods och leveransavtal
(specieköp och genusköp). Distinktionen är av betydelse bl.a. med hänsyn till
riskens övergång samt säljarens skadeståndsskyldighet på grund av dröjsmål och
fel (erstatningsansvar p. g. a. forsinkelse og mangler). Denna
begreppsbestämning återfinns inte i förslagen. Varans beskaffenhet får
emellertid fortfarande betydelse i en del situationer, t. ex. i fråga om säljarens
skadeståndsskyldighet på grund av dröjsmål och fel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
gällande köplagar är förslagen tillämpliga även på
beställnings-köp/tilvirkingskjop. För del, fallet all varan skall tillverkas
särskilt for köparen efter dennes anvisningar eller önskemål innehåller det
finska, norska och svenska förslaget särskilda bestämmelser om säljarens skadeståndsansvar
och köparens rätt att häva köpet och att kräva omleverans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna bestämmelserna är dispositiva (fravikdige). Detta innebär att de
blir tillämpliga endast i den mån inte annat följer av avtalet, praxis som
utbildats mellan parterna eller av handelsbruk eller annan sedvänja. Del danska
och det norska förslagets bestämmelser skall dock vara tvingande vid
konsumentköp i väsentligen samma utsträckning som gällande bestämmelser är det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Varans avlämnande och riskens övergång</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
om varans avlämnande har såvitt gäller hämtningsköp<br>
(hentekjöp) utformats i nära anslutning till regleringen i gällande köplagar.<br>
Beträffande transportköp föreslås några sakliga ändringar. Den nuvarande<br>
regeln för plalsköp att varan inte är avlämnad förrän den överlämnats lill<br>
köparen föreslås sålunda bli tillämplig också när säljaren distribuerar<br>
varan utanför sin egen ort men inom sitt normala distributionsområde.<br>
Vid dislansköp är huvudregeln liksom f n. alt varan avlämnas i och med<br>
att den överlämnas till den förste transportören. Den nuvarande särregeln<br>
om avlämnandet vid vissa fartygslransporler har utgått. Förslagen inne<br>
håller inte heller — med ett undantag — några regler om tolkning av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>2</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section525>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section526>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>leveransklausuler. Om
tiden för avlämnandet inte framgår av avtalet, skall Prop. 1988/89: 76
varan enligt gällande lagar avlämnas vid anfordran. Enligt förslagen skall
Bilaga 1 varan i ett sådant fall avlämnas inom skälig lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Risken
för att varan förstörs övergår enligt förslagen i regel när varan avlämnas. För
finländsk del innebär delta en ändring i gällande rätt enligt vilken risken vid
speciesköp går över vid avtalsslutet och vid leveransavtal när säljaren gjort
vad som ankommer på honom med tanke på varans avlämnande. Också för övriga
länder innebär det en ändring såtillvida att nuvarande särregel upphävs enligt
vilken risken i vissa fall vid speciesköp går över på köparen redan när han har
rätt att hämta varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Varans beskaffenhet (fel i varan/mangel ved tingen)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
har regler om varans beskaffenhet och om när fel skall anses föreligga som —
såvitt gäller andra köp än konsumentköp — saknar motsvarighet i nuvarande
lagar. Såsom huvudregel fastslås att varan skall överensstämma med vad som
avtalats. Del norska förslaget innehåller dessutom ett antal bestämmelser om
vilka krav köparen kan ställa på varan när parterna inte avtalat om dess
beskaffenhet. Vidare innehåller förslagen bestämmelser om verkan av att varan
inte överensstämmer med uppgifter som säljaren eller någon annan lämnat om den
vid marknadsföringen eller annars före köpet saml av att säljaren före köpet
försummat att lämna betydelsefulla uppgifter om varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
utvecklas närmare i del följande innehåller förslagen också fullständigare och
mera omfattande regler om rättsligt fel (rettsmangel) än gällande köplagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Påföljder av säljarens dröjsmål (forsinkelse)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
dröjsmål med avlämnandet kan köparen enligt förslagen liksom enligt gällande
rätt kräva att säljaren fullgör (oppfyller) köpet eller häva köpet. Dessutom
kan han kräva ersättning för den skada som dröjsmålet förorsakat honom. Han
kan också hålla inne betalningen utan att delta betraktas som ell dröjsmål på
hans sida. Enligt del norska förslaget kan de angivna påföljderna göras
gällande också när säljaren är i dröjsmål med att fullgöra någon annan
förpliktelse än att avlämna varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
förslagen har intagits en uttrycklig bestämmelse om att köparen inte får kräva
att säljaren fullgör köpet så länge del föreligger ett hinder för fullgörelsen
som säljaren inte kan övervinna eller om fullgörelsen skulle förutsätta
uppoffringar som inte är rimliga med hänsyn lill det intresse som köparen har
av köpet. Att köparen inte får kräva fullgörelse utesluter dock inte att
säljaren i en sådan situation kan bli skyldig alt betala skadestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande bestämmelser om hävning på grund av säljarens dröjs<br>
mål kan köparen inte häva köpet om dröjsmålet är av ringa betydelse för<br>
köparen eller säljaren hade grundad anledning all anta att detta var fallet.<br>
Vidare innehåller de gällande lagarna en bestämmelse om att köparen vid<br>
handelsköp kan häva köpet vid varje dröjsmål. I förslagen har dessa<br>
bestämmelser förenklats. Huvudregeln innebär att köparen får häva köpet,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section527>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section528>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>om dröjsmålet utgör ett
väsentligt avtalsbrott. Avtalsbrottets väsentlighet Prop. 1988/89: 76 skall
bedömas med hänsyn till omständigheterna. I exempelvis förhållan- Bilaga 1 den
mellan näringsidkare kan också ett mycket kortvarigt dröjsmål ibland utgöra ett
väsentligt avtalsbrott. Vidare föreslås all om köparen har utsatt en bestämd
tilläggstid av skälig längd för fullgörelsen, han alllid får häva köpet om
säljaren inte fullgör köpet inom denna tid. För vissa beställningsköp föreslås
för finsk, norsk och svensk del att köparen får rätt att häva köpet endast om
hans syfte med avtalet väsentligen förfelas genom dröjsmålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
de gällande köplagarna har köparen vid speciesköp rätt till
skade-stånd/erstaining på grund av dröjsmål med varans avlämnande, om det inte
visas all försummelse inte ligger säljaren till last (ikke kan tilregnes
selgeren). Vid leveransavtal (genusköp) är säljaren skadeståndsskyldig, om inte
möjligheten att fullgöra köpet är utesluten till följd av någon omständighet
som säljaren inte bort la i beräkning vid köpslutet. Enligt förslagen är
säljaren skadeståndsskyldig, såvida inte dröjsmålet beror på ett hinder utanför
hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid köpet och
vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. Om
dröjsmålet beror på tredje man som anlitats för avtalets fullgörande, måste
dessa kriterier för ansvarsbefrielse vara uppfyllda också för dennes del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna skadeståndsregeln skall tillämpas antingen köpet gäller en vara av
generiskt slag, t. ex. olja, eller en i köpeavtalet specificerad vara såsom t.
ex. en viss begagnad (brukl) maskin. Det har ansetts vara en fördel att man
inte som nu behöver klassificera ett köp som antingen genus- eller speciesköp
för att veta vilken skadeståndsbeslämmelse som blir tillämplig, i synnerhet som
många köp i praktiken inte utan svårighet kan klassificeras på det sättet. Den
nya enhetliga regeln är emellertid avsedd att tillämpas strängare mot säljaren
ju mer generisk förpliktelsen är. Detta innebär att skillnaden mellan
skadeståndsansvaret enligt denna regel och ansvaret enligt gällande köplagar i
praktiken inte är så stor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Påföljder av fel i varan (mangel ved tingen)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
påföljder som enligt förslagen kan komma ifråga vid fel i varan är avhjälpande
(relling), omleverans, prisavdrag och hävning. Oavsett vilken av dessa
påföljder köparen gör gällande, kan han kräva skadestånd för den förlust som
inte ersatts på annat sätt. Dessutom kan han hålla inne betalningen. Säljaren
kan avvärja krav på bl.a. prisavdrag och hävning genom att själv — utan att
köparen begär del — avhjälpa felet eller företa omleverans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
de gällande köplagarna ingår inte stadganden om säljarens skyldighet att
avhjälpa (rette) fel i varan. 1 många standardvillkor intar emellertid
avhjälpande en central plats i påföljdssystemet. Avhjälpande av felet är ur
ekonomisk synvinkel ofta den mest ändamålsenliga påföljden. Det föreslås därför
alt säljaren skall vara skyldig att avhjälpa felet, om det kan ske utan oskälig
kostnad eller olägenhet för honom. Avhjälpandet skall ske på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section529>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section530>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>säljarens bekostnad. I
stället för att avhjälpa felet får säljaren välja att Prop. 1988/89:76<br>
företa omleverans.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparens
rätt att kräva omleverans förutsätter alt felet är väsentligt. Han har dock
inte rätt till omleverans, om det föreligger ett sådant hinder som befriar
säljaren från skyldigheten att avlämna varan eller om del är fråga om vissa
beslällningsköp eller andra köp som avser varor av individuell beskaffenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
felet inte avhjälps och inte heller omleverans sker inom skälig lid efter det
all köparen har reklamerat, aktualiseras hans rätt att kräva prisavdrag eller
all häva köpet. I förslagen anges utförligare än f n. hur prisavdrag skall
beräknas. Liksom enligt gällande rätt förutsätter hävning på grund av fel i
princip all felet utgör ett väsentligt avtalsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
de gällande köplagarna har köparen vid speciesköp rätt till skadestånd på
grund av fel, om varan saknar en egenskap som kan anses tillförsäkrad, om felet
efter köpslutet uppkommit genom säljarens vanvård eller försummelse eller om
svikligt förfarande ligger säljaren till last. Vid leveransavial (genusköp) har
säljaren ett strikt skadeståndsansvar, dock med samma undantag som vid dröjsmål
(objektiv omöjlighet). Enligt förslagen är huvudregeln att säljaren är
skadeståndsskyldig, om det inte förelegal ett hinder utanför hans kontroll för
att avlämna en felfri vara eller — enligt det norska förslaget — om det
förhållandet att en felaktig vara avlämnats beror på ett hinder utanför
säljarens kontroll. På samma sätt som vid dröjsmål skall det vara fråga om ett
hinder som säljaren inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid köpslutet
och vars följder han inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. I likhet
med vad som är fallet vid leveransavtal enligt gällande rätt innebär denna
regel att säljaren sällan kan undgå skadeståndsansvar om det är fel i varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
vissa beställningsköp (tilvirkingskjop) och andra köp av varor av mera individuell
beskaffenhet är dock skadeståndsansvaret mindre strängt mot säljaren. När det
är fråga om vissa beställningsköp gäller sålunda enligt det finska, svenska och
norska förslaget att säljaren är skadeståndsskyldig såvida han inte kan visa
all skadan inte beror på fel eller försummelse på hans sida. Om köpet avser en
vara som fanns vid köpet och som enligt vad parterna kan antas ha förutsatt
inte kan ersättas med någon annan vara, har köparen rätt till skadestånd om
felet efter köpet uppkommit till följd av försummelse på säljarens sida.
Enligt det danska förslaget gäller sistnämnda regel också för det fallet all
varan inte existerade vid köpet, och regeln skall därför enligt del förslaget
tillämpas även på vissa beställningsköp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skadeståndsreglerna
kompletteras av stadganden enligt vilka köparen — oavsett varans beskaffenhet —
har rätt till skadestånd bl.a. om varan avviker från del som säljaren särskilt
har utfast, om säljaren vid köpet eller i övrigt vid marknadsföringen har
lämnat en uppgift rörande varan och han insåg eller borde ha insett att
uppgiften var oriktig eller vilseledande, eller om säljaren har försummat sin
upplysningsplikt enligt lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
har enligt förslagen också rätt lill ersättning för försvarliga<br>
kostnader för all avhjälpa ett fel, om säljaren försummat sin skyldighet att<br>
avhjälpa felet. Detta gäller även om säljaren skulle vara fri från skade-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section531>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section532>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>slåndsansvar på grund av
själva felet. Enligt det norska förslaget gäller Prop. 1988/89:76 regeln
även om säljaren inte "försummat" sin skyldighet att avhjälpa,
när Bilaga 1 det efter förhållandena skulle vara orimligt att kräva att
köparen skulle avvakta säljarens avhjälpande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande köplagar förlorar köparen rätten att åberopa ett fel i varan, om han
inte reklamerar utan oskäligt uppehåll. Samma regel finns i det finska och
svenska förslaget. Enligt det danska och norska förslaget måste köparen
reklamera inom skälig tid (rimelig tid). Vidare gäller f n. att reklamationen
måste ske inom en viss bestämd tid från varans mottagande — ett år i Danmark
och Sverige, två år i Norge. I finsk rätt saknas en motsvarande regel. Enligt
förslagen lill finska, norska och svenska köplagar måste reklamationen ske
senast inom två år. I det danska förslaget behålls dock ettårsregeln. I
huvudsaklig överensstämmelse med gällande rätt är säljaren förhindrad att göra
invändning om att reklamationen skett för sent, bl. a. om säljaren har handlat
i strid mot tro och heder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen vill kräva avhjälpande eller omleverans eller häva köpet, räcker det
inte att han har framställt den s. k. neutrala reklamationen i tid. Han måste
dessutom inom skälig tid meddela säljaren att han vill göra gällande den
ifrågavarande påföljden. F. n. gäller att köparen, om han vill häva eller kräva
omleverans, måste meddela säljaren detta utan oskäligt uppehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Påföljder av rättsligt fel (rettsmangel)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
redan antytts innehåller förslagen fullständigare och mera omfattande regler
om rättsliga fel än gällande köplagar. Nuvarande lagar har inte några andra
bestämmelser om rättsligt fel än en skadeståndsregel för det fallet att varan
vid köpet tillhörde någon annan än säljaren. Enligt förslagen skall varan
anses ha ett rättsligt fel, om tredje man har äganderätt, panträtt eller någon
annan liknande rätt till varan. Vidare föreslås huvudsakligen samma
påföljdssystem som vid faktiskt fel. Bestämmelsen om att reklamation skall ske
senast inom två (ett) år gäller emellertid inte vid rättsligt fel. Enligt det
danska, finska och svenska förslaget gäller inte heller bestämmelsen om
köparens undersökningsplikt vid rättsligt fel. Enligt dessa förslag kan köparen
inte heller kräva prisavdrag på gmnd av ett rättsligt fel. Om det rättsliga
felet förelåg redan vid köpslutet, har köparen rätt till skadestånd oberoende
av säljarens vållande under fömtsättning att köparen varken kände till eller
borde ha känt till felet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Påföljder
av rättsligt fel får också göras gällande om tredje man framställer ett
anspråk (krav) på äganderätt e. d., under förutsättning att anspråket begränsar
köparens möjligheter alt förfoga över varan och inte är uppenbart ogmndat.
Köparen skall således i princip inte behöva ta på sig en process om rätten till
varan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section533>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section534>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Köparens förpliktelser och påföljderna av köparens</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>avtalsbrott</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
regeln om prisets bestämmande i de gällande köplagarna skall köparen, ifall
priset inte avtalats, betala det som säljaren fordrar om det inte kan anses
oskäligt. Regeln föreslås ersatt av en bestämmelse att köparen skall betala vad
som är skäligt med hänsyn till varans art och beskaffenhet, gängse pris vid
tiden för köpet och omständigheterna i övrigt. I del norska förslaget anges
dock som den primära regeln att köparen skall betala gängse pris om ett sådant
pris finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
dröjsmål (forsinkelse) med betalningen kan säljaren — enligt förslagen liksom
enligt gällande rätt — välja mellan att kräva betalning eller att häva köpet. I
bägge fallen kan han även kräva skadestånd. Om betalningen sker för sent, har
säljaren också rätt till dröjsmålsränta. Köparens dröjsmål kan även ge säljaren
rätt att hålla inne sin egen prestation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
vissa fall av köparens bristande medverkan uttryckligen angivits att säljaren
har rätt att häva köpet och kräva skadestånd. Så är fallet om säljaren har ett
särskilt intresse av att bli av med det han sålt. Detta torde överensstämma med
gällande rätt men framgår inte direkt av nuvarande köplagar. Enligt det norska
förslaget kan säljaren vid varje form av bristande medverkan från köparens
sida göra gällande i huvudsak samma påföljder som vid köparens dröjsmål med
betalningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
innehåller också regler utan motsvarighet i gällande rätt för det fallet att
köparen avbeställer vara som skall tillverkas för hans räkning. Del föreslås
att säljaren i så fall skall vara skyldig att inställa tillverkningen, såvida
inte detta skulle medföra väsentlig olägenhet för honom eller risk för att hans
förlust till följd av avbeställningen inte blir ersatt. Köparens avbeställning
inskränker alltså under de angivna förutsättningarna säljarens rätt alt hålla
fast vid köpet och kräva betalning av priset. Däremot inskränks inte säljarens
rätt att kräva skadestånd. Genom en uttrycklig hänvisning till reglerna om
skadeståndets beräkning framgår bl.a. att säljaren är skyldig att begränsa sin
skada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
har enligt förslagen rätt att häva köpet, om köparens dröjsmål med betalningen
utgör ell väsentligt avtalsbrott. Hån har vidare rätt att häva, om han förelagt
köparen en viss tilläggstid och denne inte betalar inom denna tid. I dessa
avseenden innebär förslagen samma förändringar gentemot gällande rätt som när
det gäller köparens rätt att häva på grund av säljarens dröjsmål. Den nuvarande
regeln att säljaren inte får häva, om varan har kommit i köparens besittning,
föreslås bibehållen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
köparens dröjsmål med betalningen äger f n. bestämmelserna om skadestånd på
grund av säljarens dröjsmål vid leveransavtal (genusköp) motsvarande
tillämpning. I de danska, finska och svenska köplagsförsla-gen blir köparens
skadeståndsansvar vid dröjsmål med betalningen något strängare än vid säljarens
dröjsmål med varans avlämnande. Det norska förslaget håller sig inom samma ram
som bestämmelsen om säljarens ansvar för dröjsmål (forsinkelse), även om
avbrott i samfärdseln eller betalningsförmedlingen nämns som exempel på
ansvarsbefriande hinder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
innehåller bestämmelser utan motsvarighet i nuvarande lagar</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>7</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section535>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section536>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>om säljarens rätt att göra
en specifikation beträffande varans egenskaper Prop. 1988/89: 76<br>
när köparen själv underlåter att göra den.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga bestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>l
gällande köplagar finns inte några allmänna bestämmelser om befarat (forventet)
avtalsbrott. För det fallet alt köparen har försatts i konkurs eller annars
kommit på obestånd (insolvens) ges dock vissa, ganska invecklade regler bl. a.
om säljarens rätt alt stoppa leveransen, häva köpet och kräva tillbaka varan.
Enligt förslagen har såväl säljaren som köparen rätt att stoppa fullgörelsen av
avtalet och hålla inne sin prestation, om det visar sig alt motparten på grund
av t. ex. sina ekonomiska förhållanden inte kan antas uppfylla sina
förpliktelser. Vidare innehåller förslagen en allmän regel om hävning på grund
av befarat avtalsbrott. Om det står klart att det kommer att inträffa ell
avtalsbrott som ger ena parten rätt all häva, får denne sålunda häva köpet
redan före tiden för fullgörandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
innehåller bestämmelser om verkningarna av hävning och omleverans som
systematiskt skiljer sig från motsvarande bestämmelser i nuvarande köplagar men
sakligt sett inte innebär några större förändringar i förhållande till gällande
rätt. Inte heller reglerna om bortjall av köparens rätt till hävning och
omleverans innebär några väsentliga förändringar. Enligt förslagen har köparen
dock kvar rätten att avvisa varan trots att den inte kan lämnas tillbaka
oförändrad — inte bara som f n. om den förstörts genom någon särskilt angiven
ursäktlig händelse utan även annars om köparen ersätter säljaren för
minskningen i varans värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
har bestämmelser om beräkning av skadestånd som är gemensamma för alla
avtalsbrott. Dessa bestämmelser är betydligt utförligare än de regler om
skadeståndets beräkning som finns i nuvarande köplagar. Enligt huvudregeln i
förslagen omfattar skadestånd ersättning för utgifter, prisskillnad, förlorad
vinst och annan föriusl med anledning av avtalsbrottet. I särskilda
bestämmelser anges hur prisskillnaden skall beräknas dels om den part som hävt
köpet har gjort en s. k. täckningstransaklion, dels om hävning skett utan att
en sådan transaktion är aktuell. Den abstrakta beräkning som skall ske i det
senare fallet skiljer sig från vad som föreskrivs i gällande lagar genom att
del är varans gängse pris vid hävningen eller del faktiska mottagandet — och
inte som f n. vid den avtalade tiden för avlämnande — som skall läggas lill
grund för beräkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
har vidare uttryckliga regler om den skadelidande partens skyldighet alt
begränsa sin förlust. Alla förslag utom det danska medger också jämkning av ell
för den skadeslåndsskyldige oskäligt betungande skadestånd. En specialregel i
det norska förslaget ger en legaldefinition av vad som skall förstås med
indirekt skada när en part friskrivit sig i det hänseendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
huvudsaklig överensstämmelse med gällande rätt innehåller förslagen<br>
regler om skyldighet att ta vård om varan (omsorg for tingen). Skyldigheten<br>
gäller säljaren, när denne beroende på köparens förhållanden inte blir av<br>
med varan i rätt tid, och köparen, när denne vill avvisa en vara som han<br>
har tagit emot. Enligt förslagen har den som skall ta vård om varan rätt till</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>8</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section537>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section538>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>viss ersättning för
vården. Motpartens skyldighet att utge denna ersättning Prop. 1988/89:76 är
helt strikt, dvs. inte underkastad de begränsningar som gäller för skade-
Bilaga 1 siåndsskyldighet på grund av avtalsbrott. Under i stort sett samma
förutsättningar som f n. får den som har varan i sin vård sälja varan och han
kan i vissa fall vara skyldig att sälja den för motpartens räkning. Det
nuvarande kravet all försäljningen skall ske på offentlig auktion har inte
behållits. Enligt förslagen gäller i stället ett allmänt krav på att varan
skall säljas med omsorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
innehåller förslagen bestämmelser om rätt lill avkastning, t. ex. utdelning på
aktier och ränta på värdepapper. Bestämmelsema överensstämmer i allt
väsentligt med motsvarande regler i nuvarande köplagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
norska förslaget innehåller ytterligare bestämmelser om köparens rätt att göra
gällande krav mot tidigare distributionsled. Köparen kan göra gällande alt
sådant krav om säljaren i sin tur skulle kunna göra gällande motsvarande krav
mot sin säljare. Bestämmelserna har utformats något olika beroende på om
köparen är konsument eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
sist innehåller det norska förslaget bestämmelser om inlernaiiondla köp. Dessa
bestämmelser, skall tillsammans med de bestämmelser i de tidigare avsnitten som
också är tillämpliga på internationella köp, motsvara FN-konventionen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section539>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:74.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section540>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandets lagförslag</span><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>, ,</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>,</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Inledande
bestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillämpningsområde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Denna lag gäller köp av lös egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
gäller i tillämpliga delar även byte av lös egendom. Lagen gäller inte
överlåtelse av tomträtt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Beställning av en vara som skall tillverkas anses som köp, om inte<br>
beställaren skall tillhandahålla en väsentlig del av materialet. Avtal om<br>
uppförande av byggnad eller annan fast anläggning på mark eller i vatten<br>
anses dock inte som köp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
avtal enligt vilket den som skall leverera en vara även skall utföra arbete
eller någon annan tjänst anses inte som köp, om tjänsten utgör den övervägande
delen av hans förpliktelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Avtalsfrihet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
§ Lagen tillämpas inte i den mån annat får anses avtalat eller följer av
handelsbruk eller annan sedvänja, som måste anses bindande för parterna. Sådan
sedvänja anses som en del av avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentköp</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4§
Lagen tillämpas inte i den mån annat följer av konsumentköplagen (1973:877)
eller i övrigt är särskilt föreskrivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Internationella
köp</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Lagen tillämpas inte i fall då lagen (1900:00) om internationella köp<br>
av lösa saker är tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:276.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Varans avlämnande </span></b><b><span style='font-family:
Verdana'>Hämtningsköp</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Varan skall hållas tillgänglig för avhämtning där säljaren vid köpet<br>
hade sitt affarsställe eller, om han saknade affärsställe som hade samband<br>
med köpet, sitt hemvist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
varan, eller del parti ur vilket den skall tas, vid köpet fanns på en annan
plats och parterna visste delta, skall varan hållas tillgänglig för avhämtning
där den fanns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Varan
är avlämnad när den har tagits om hand av köparen eller av någon för hans
räkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Transportköp</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
Skall varan transporteras lill köparen på samma ort eller inom ett<br>
område där säljaren vanligen svarar för transporten av liknande varor,<br>
sker avlämnandet då varan överlämnas lill köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skall
varan i annat fall transporteras till köparen och anlitas en transpor-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section541>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section542>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tör som har åtagit sig
transporten från avsändningsorten, sker avlämnan- Prop. 1988/89: 76 del då
varan överlämnas till denne. Om säljaren själv utför transporten. Bilaga 2
sker avlämnandet först då varan överlämnas till köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
varan sålts "fritt", "levererad" eller "fritt
levererad" med angivande av viss ort, anses den inte avlämnad förrän den
har kommit fram lill denna ort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8
§ Skall säljaren ordna transporten av varan, skall han ingå avtal om
transporten till bestämmelseorten med lämpligt transportmedel och på sedvanliga
villkor för en sådan transport.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tiden
för avlämnandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9
§ Om del inte får anses avtalat att varan skall avlämnas vid en viss tidpunkt,
utan uppskov eller först efter anfordran, skall den avlämnas inom skälig tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skall
varan avlämnas inom en viss tidrymd och framgår det inte av omständigheterna
att det ankommer på köparen att välja tidpunkten för avlämnandet, skall denna
bestämmas av säljaren. Om varan skall hämtas av köparen, skall säljaren i tid
underrätta köparen om när varan finns tillgänglig för avhämtning. Om det i annat
fall kan antas vara av betydelse för köparen att få vela vilken tidpunkt
säljaren har valt för avlämnandet, skall säljaren i tid underrätta köparen om
denna tidpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Rätt
att hålla inne varan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10
§ Säljaren är inte skyldig all lämna ut varan eller, genom överlåtelse av
dokument eller på annat sätt, frånhända sig förfoganderätten över den förrän
köparen betalar priset. Detta gäller dock inte vid kreditköp eller när köparen
har fått anstånd med betalningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skall
varan sändas från den ort där den skall avlämnas, får säljaren inte med stöd av
första stycket underlåta att avsända den. Han får dock sända den på sådana
villkor all varan eller dokument avseende varan inte lämnas ut till köparen
förrän denne har betalat priset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kostnader
fiir varan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11
§ Säljaren svarar för de kostnader för varan som uppkommer före avlämnandet.
Delta gäller inte kostnader på grund av att avlämnandet har försenats lill
följd av ett förhållande på köparens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Risken för varan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12
§ Bär köparen risken för varan, skall han betala priset även om varan har
förstörts, kommit bort, försämrats eller minskat av våda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Riskens
övergång</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13
§ Risken går över på köparen, när varan avlämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avlämnas
varan inte i rätt tid och beror det på köparen eller ett förhål<br>
lande på hans sida, går risken över på köparen när säljaren har gjort del<br>
som ankommer på honom för att avlämnandet skall kunna ske.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section543>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section544>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skall köparen hämta varan
på en annan plats än hos säljaren och utan Prop. 1988/89:76 dennes
medverkan, går risken över när tiden för avlämnandet är inne och Bilaga 2
köparen har fått veta att varan finns tillgänglig för avhämtning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14
§ Risken går inte över på köparen förrän varan genom märkning,
transportdokument eller på annat sätt har skilts av för hans räkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Varor
under transport</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15
§ Avser köpet en vara under transport, går risken över på köparen vid köpet, om
del inte framgår av omständigheterna att köparen har åtagit sig att bära risken
från det att varan överlämnades lill den transportör som har utfärdat
transportdokumentet. Säljaren bär dock även i sistnämnda fall risken tor
förlust eller skada som han vid köpet kände till eller borde ha känt lill men
inte upplyst köparen om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Öppet
köp</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16
§ Har öppet köp avtalats och varan avlämnats, bär köparen risken tills varan
lämnas tillbaka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Varans beskaffenhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Överensstämmelse
med avtalet m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Varan skall i fråga om art,
mängd, kvalitet och andra egenskaper saml förpackning överensstämma med vad som
får anses avtalat. I annat fall är den felaktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Även om det inte följer av
17 § anses varan felaktig,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om den inte överensstämmer med
en uppgift om varans egenskaper eller användning, som säljaren har lämnat vid
marknadsföringen av varan eller annars före köpet, och uppgiften kan antas ha
inverkat på köpet, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om säljaren före köpet har
försummat att upplysa köparen om ett sådant förhållande rörande varans
egenskaper eller användning, som han kände till eller borde ha känt till och
som han insåg eller borde ha insett var av betydelse för köparen, och
försummelsen kan antas ha inverkat på köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19 §
Varan är även felaktig, om den inte överensstämmer med en uppgift<br>
om dess egenskaper eller användning som någon annan än säljaren, i<br>
tidigare säljled eller för säljarens räkning, före köpet har lämnat vid mark<br>
nadsföringen av varan, och uppgiften kan antas ha inverkat på köpet.<br>
Detta gäller dock inte om uppgiften har rätlats i tid på ett tydligt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Befintligt
skick</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20
§ Har varan sålts i befintligt skick eller med ett liknande allmänt
förbehåll, anses den trots detta felaktig,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om den inte överensstämmer med
en uppgift om varans egenskaper eller användning, som säljaren har lämnat före
köpet, och uppgiften kan antas ha inverkat på köpet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om säljaren före köpet har
försummat alt upplysa köparen om ett</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section545>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section546>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sådant förhållande rörande
varans egenskaper eller användning, som han Prop. 1988/89: 76 måste antas
ha känt till och som han insåg eller borde ha insett var av Bilaga 2
betydelse för köparen, och försummelsen kan antas ha inverkat på köpet, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.
om varan är i väsentligt sämre skick än köparen med hänsyn till varans pris och
övriga omständigheter har haft anledning att förutsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Undersökning
av varan före köpet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>21
§ Köparen får inte såsom fel åberopa vad han vid köpet måste antas ha känt
till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen före köpet har undersökt varan eller om han utan godtagbar anledning
har underlåtit alt följa säljarens uppmaning att undersöka varan, får han inte
såsom fel åberopa det som han borde ha märkt vid undersökningen. Har säljaren å
sin sida försummat sin upplysningsskyldighet eller annars handlat i strid mot
tro och heder, skall köparens försummelse dock endast tillmätas betydelse i den
mån det är skäligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket gäller även när köparen har fått tillfälle att undersöka prov på varan
och felet gäller en egenskap som skulle framgå av provet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Avgörande
tidpunkt för felbedömningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22
§ Frågan om varan är felaktig skall bedömas med hänsyn till dess beskaffenhet
när risken för varan går över på köparen. Säljaren svarar för fel som har
funnits vid denna tidpunkt även om felet visar sig först senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppkommer
en försämring av varan efter det alt risken har gått över på köparen, skall fel
anses föreligga, om försämringen är en följd av säljarens avtalsbrott eller om
säljaren genom en garanti eller liknande utfästelse har åtagit sig att under en
viss tid svara för varans användbarhet eller andra egenskaper och försämringen
avser en egenskap som omfattas av utfästelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Rättsligt
fel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>23 §
Rättsligt fel föreligger, om tredje man har äganderätt, panträtt eller<br>
annan liknande rätt till varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
som sägs om rättsliga fel tillämpas också, om tredje man gör anspråk på att
varan tillhör honom eller att han har panträtt eller annan liknande rätt till
varan och detta begränsar köparens möjlighet att förfoga över varan. Detta
gäller dock endast om anspråket inte är uppenbart ogrundat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Påföljder av dröjsmål med varans avlämnande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>24 §
Avlämnas inte varan eller avlämnas den för sent och beror det inte<br>
på köparen eller något förhållande på hans sida, får köparen enligt 25 —<br>
31 §§ kräva fullgörelse eller häva köpet och dessutom kräva skadestånd.<br>
Han får även hålla inne betalningen enligt 48 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Krav
på fullgörelse</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>25
§ Har varan inte avlämnats, får köparen kräva all säljaren fullgör</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>köpet. Säljaren är dock
inte skyldig att fullgöra köpel så länge det föreligger</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section547>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section548>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ett hinder som säljaren
inte kan övervinna eller fullgörelsen skulle förulsät- Prop. 1988/89: 76 ta
uppoffringar som inte är rimliga med hänsyn till köparens intresse av att
Bilaga 2 säljaren fullgör köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
förlorar rätten all kräva att säljaren fullgör köpet, om han väntar orimligt
länge med alt framställa kravet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>26
§ Frågar säljaren om köparen trots dröjsmålet godtar avlämnande inom en viss
tid, eller meddelar säljaren att han kommer alt fullgöra köpet inom en viss tid
och svarar köparen inte inom skälig lid efter det att han har fåll frågan eller
meddelandet, får köparen inte häva köpet, om säljaren fullgördel inom den tid
som han harangett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hävning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>27 §
Köparen får häva köpet, om säljarens dröjsmål utgör ett väsentligt<br>
avtalsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
köparen förelagt säljaren en bestämd tilläggstid för varans avlämnande och är
den inte oskäligt kort, får köpel även hävas, om varan inte avlämnas inom
tilläggstiden eller om säljaren meddelar alt han inte kommer alt fullgöra
köpel inom denna tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>28 §
Har varan tillverkats eller anskaffats särskilt för köparen efter den<br>
nes anvisningar eller önskemål, får köparen häva på grund av säljarens<br>
dröjsmål endast om hans syfte med köpet är väsentligen förfelat genom<br>
dröjsmålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skadestånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>29 §
Lider köparen skada genom säljarens dröjsmål, har han rätt till<br>
skadestånd. Rätt till skadestånd föreligger dock inte i den mån dröjsmålet<br>
beror pä hinder utanför säljarens kontroll som han inte skäligen kunde<br>
förväntas ha räknat med vid köpel och vars följder han heller inte skäligen<br>
kunde ha undvikit eller övervunnit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beror
dröjsmålet på någon som säljaren har anlitat för att helt eller delvis fullgöra
köpel, är säljaren fri från skadeståndsskyldighel endast om också den som han
har anlitat skulle vara fri enligt första stycket. Delsamma gäller om
dröjsmålet beror på en leverantör som säljaren har anlitat eller någon annan i
tidigare säljled.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>30 §
Hindras säljaren all fullgöra köpet i lid, skall han lämna köparen<br>
meddelande om hindret och dess inverkan på möjligheterna till fullgörelse.<br>
Om köparen inte har fått ett sådant meddelande inom skälig lid efter det<br>
att säljaren fått eller borde ha fått kännedom om hindret, har köparen rätt<br>
lill ersättning för den skada som kunde ha undvikits om han hade fåll<br>
meddelandet i lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Reklamation
som förutsättning för hävning och skadestånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>31
§ Har varan avlämnats för sent och vill köparen häva köpet eller kräva
skadestånd på grund av dröjsmålet, måste han inom skälig lid efter det all han
fick kännedom om avlämnandet meddela säljaren all han vill göra gällande en
sådan påföljd (reklamera). Om köparen häver köpet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section549>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section550>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>behöver han dock inte
lämna särskilt meddelande om att han vill kräva Prop. 1988/89:76<br>
skadestånd.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Påföljder av fel i varan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>32
§ Är varan felaktig och beror del inte på köparen eller något förhållan<br>
de på hans sida, får köparen enligt 33 — 45 §§ kräva avhjälpande, omleve-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>,,<br>
råns eller prisavdrag eller häva köpet och dessutom kräva skadestånd. Han<br>
får även hålla inne betalningen enligt 48 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
46 och 47 §§ framgår vilka påföljder köparen får göra gällande, om del
föreligger ett rättsligt fel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Undersökning
av varan efter avlämnandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>33
§ När varan har avlämnats skall köparen så snart omständigheterna medger
undersöka den i enlighet med god affärssed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Framgår
det av avtalet att varan skall transporteras från platsen för avlämnandet, får
undersökningen uppskjutas tills varan har kommit fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmer
köparen en ny bestämmelseort för varan medan den är på väg eller sänder han den
vidare utan att ha haft skälig möjlighet att undersöka den och kände eller
borde säljaren vid köpet ha känt lill möjligheten av sådan omdestinering eller
vidaresändning, får undersökningen uppskjutas tills varan har nått den nya
bestämmelseorten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Reklamation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>34 §
Vill köparen åberopa all varan är felaktig, skall han lämna säljaren<br>
meddelande om felet (reklamera). Om inte köparen reklamerar utan oskä<br>
ligt uppehåll efter det att han märkt eller borde ha märkt felet, får han inte<br>
åberopa felet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reklamerar
köparen inte inom två år från del att han har tagit emot varan, föriorar han
rätten att åberopa felet, såvida inte annat följer av en garanti eller liknande
utfästelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>35 §
Utan hinder av 34 § får köparen åberopa att varan är felaktig, om<br>
säljaren har handlat i strid mot tro och heder. Vidare får köparen utan<br>
hinder av 34 § första stycket åberopa alt varan är felaktig, om säljaren har<br>
handlat grovt vårdslöst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Avhjälpande
och omleverans</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>36 §
Köparen får kräva all säljaren på egen bekostnad avhjälper felet, om<br>
avhjälpande kan ske ulan oskälig kostnad eller olägenhet för säljaren. 1<br>
stället för att avhjälpa felet får säljaren företa omleverans enligt 38 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
felet väsentligt, får köparen kräva omleverans. Detta gäller dock inte om det
föreligger ett sådant hinder eller missförhållande som avses i 25 § eller det
är fråga om en vara som har tillverkats särskilt för köparen efter hans
anvisningar eller önskemål eller som annars, med hänsyn till varans egenskaper
och lill vad parterna måste antas ha förutsatt, inte kan ersättas med någon
annan vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>37 §
Vill köparen kräva avhjälpande av fel eller omleverans, skall han</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>meddela
säljaren detta i samband med att han reklamerar eller inom skälig</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section551>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section552>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lid därefter. Om han inte
gör del, får han inte framställa ett sådant krav, Prop. 1988/89: 76 såvida
inte säljaren har handlat i strid mot tro och heder eller grovt Bilaga 2
vårdslöst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>38
§ Även om köparen inte kräver det, får säljaren på egen bekostnad avhjälpa
felet eller företa omleverans, om detta kan ske utan väsentlig olägenhet för
köparen och utan risk för att köparen inte får sina egna kostnader ersatta av
säljaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
köparen låtit avhjälpa felet utan alt säljaren beretts tillfälle att själv
ombesörja rättelse, får säljaren inte åberopa det som sägs i första stycket, om
del med hänsyn lill omständigheterna inte skäligen kunde krävas att köparen
skulle avvakta avhjälpande eller omleverans från säljarens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prisavdrag
och hävning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>39<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om inte felet avhjälps och
inte heller omleverans sker inom skälig tid efter reklamation, får köparen
kräva prisavdrag beräknat enligt 40 § eller häva köpet enligt 41 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>40<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Kräver köparen prisavdrag,
skall det beräknas så att förhållandet mellan del avtalsenliga och det nedsatta
priset svarar mot förhållandel vid tidpunkten för avlämnandet mellan varans
värde i avtalsenligt och i felaktigt skick.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>41<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Köparen får häva köpel, om
felet utgör ett väsentligt avtalsbrott. Har varan tillverkats särskilt för
köparen efter dennes anvisningar eller önskemål, skall vid bedömningen av
köparens rätt att häva köpel särskild hänsyn tas till möjligheten att avhjälpa
eller på annat sätt gotlgöra felet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vill
köparen häva köpel på grund av felet, skall han meddela säljaren detta inom
skälig tid. Om han inte gör det, får han inte häva, såvida inte säljaren har
handlat i strid mot tro och heder eller grovt vårdslöst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skadestånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>42 §
Lider köparen skada genom all varan är felaktig och är del inte fråga<br>
om en vara som avses i 43 §, har köparen rätt till skadestånd, såvida det<br>
inte har förelegat ett sådant hinder som avses i 29 § för att avlämna felfri<br>
vara. Del som sägs i 30 § om säljarens skyldighet all lämna köparen<br>
meddelande om hinder för alt fullgöra köpel i tid gäller på motsvarande<br>
sätt, om det föreligger hinder för att avlämna felfri vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det föreligger fel på grund av att varan inte överensstämmer med en uppgift som
har lämnats av någon annan än säljaren, är säljaren dock fri från
skadeståndsskyldighet, om han varken kände lill eller borde ha känt till
uppgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>43 §
Avser köpel en vara som har tillverkats särskilt för köparen efter<br>
hans anvisningar eller önskemål, har köparen rätt lill skadestånd på grund<br>
av fel, såvida inte säljaren visar att felet inte beror på försummelse på hans<br>
sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avser
köpet en vara som fanns vid köpet och som med hänsyn till varans egenskaper och
till vad parterna måste antas ha förutsatt inte kan ersättas med någon annan
vara, har köparen rätt till skadestånd på grund av fel, om felet har uppkommit
efter köpet till följd av säljarens försummelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
säljaren efter köpet försummat att upplysa köparen om fel som han</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section553>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section554>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kände till eller borde ha
känt till, har köparen rätt till ersättning för den Prop. 1988/89:76<br>
skada som kunde ha undvikits genom en sådan upplysning.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>44 §
Även om det inte följer av 42 eller 43 §, har köparen rätt till<br>
skadestånd på grund av fel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. om
varan vid köpel avvek från vad säljaren särskilt utfast,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om säljaren har lämnat en
uppgift som avses i 18 § 1 eller 20 § 1 och säljaren insåg eller borde ha
insett att uppgiften var oriktig eller vilseledande, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om säljaren har försummat att
lämna en sådan upplysning som avses i 18 § 2 eller 20 § 2 eller annars har
handlat i strid mot tro och heder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>45 §
Fullgör säljaren inte sin skyldighet att avhjälpa ett fel, har köparen<br>
även utan stöd av 42 —44§§ rätt till ersättning för kostnaderna för att<br>
avhjälpa felet i den mån han därvid har handlat försvarligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
har även rätt till ersättning för den skada som han lider genom säljarens
försummelse vid avhjälpandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Påföljder
av rättsligt fel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>46<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Föreligger del ett rättsligt
fel, gäller bestämmelserna om reklamation i 34 § första stycket och 35 §, om
avhjälpande och omleverans i 36 — 38 §§, om hävning i 39 och 41 §§ samt om
köparens rätt all hålla inne betalningen i 48 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>47<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Lider köparen skada genom ett
rättsligt fel som förelåg vid köpel, har han rätt lill skadestånd, om han
varken kände till eller borde ha känt till felet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om första stycket inte är tillämpligt, har köparen rätt till skadestånd på
grund av rättsligt fel enligt 42- 45 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensamma bestämmelser om påföljder av säljarens
avtalsbrott</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Rätt
att hålla inne betalningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>48 §
Har köparen krav på grund av säljarens dröjsmål eller på grund av<br>
att varan är felaktig och skall priset helt eller delvis betalas vid eller
efter<br>
tiden för varans avlämnande, får köparen hålla inne så myckel av betal<br>
ningen som motsvarar kravet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Partiellt
avtalsbrott</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>49 §
Är endast en del av leveransen försenad eller felaktig, tillämpas<br>
bestämmelserna om ifrågavarande avtalsbrott på denna del. Köparen får<br>
häva köpet i dess helhet, om avtalsbrottet är väsentligt för hela köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
del kan antas att säljaren anser sig ha fullgjort köpet i dess helhet trots att
allt inte har avlämnats, tillämpas bestämmelserna om fel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hävning
vid successiv leverans</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>50 §
Skall varan avlämnas efter hand i särskilda poster och föreligger det<br>
dröjsmål eller fel beträffande någon post, får köparen häva köpet i fråga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>om
denna post enligt de bestämmelser som i övrigt gäller för hävning.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1988/89. I .saml. Nr 76. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section555>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om dröjsmålet eller felet
ger anledning att anta all ett avtalsbrott, som Prop. 1988/89:76 ger rätt
till hävning, kommer att inträffa beträffande någon senare post, får Bilaga
2 hävning ske i fråga om denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Häver
köparen i fråga om en post, får han samtidigt häva i fråga om tidigare eller
senare poster, om han på grund av sammanhanget mellan posterna skulle ha
betydande olägenhet av alt stå fast vid köpet beträffande dessa poster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:288.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Priset för varan </span></b><b><span style='font-family:
Verdana'>Prisets bestämmande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>51<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om priset inte får anses
avtalat, skall köparen betala vad som är skäligt med hänsyn lill varans art och
beskaffenhet, gängse pris vid tiden för köpet samt omständigheterna i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>52<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Skall priset beräknas efter
antal, mått eller vikt, skall förhållandena vid den tidpunkt då risken för
varan går över på köparen läggas till grund för beräkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
priset skall beräknas efter varans vikt, avräknas först förpackningens vikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>53 §
Har köparen fått en räkning, är han bunden av det pris som har<br>
angetts i räkningen, om han ej utan oskäligt uppehåll meddelar säljaren att<br>
han inte godkänner priset. Detta gäller dock ej, om ett lägre pris får anses<br>
avtalat eller om det fordrade beloppet är oskäligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prisets
betalning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>54 §
Priset skall betalas hos säljaren. Om betalning skall ske mot över<br>
lämnande av varan eller dokument avseende varan, skall dock priset<br>
betalas där överlämnandet sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparens
skyldighet att betala priset omfattar även en skyldighet att i enlighet med
avtalet acceptera växel och ställa remburs, bankgaranti och annan säkerhet saml
att vidta de andra åtgärder som behövs för att möjliggöra betalning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>55 §
Säljaren får kräva betalning, när varan hålls köparen till hända eller<br>
ställs till hans förfogande i enlighet med avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
är dock inte skyldig att betala priset förrän han har haft tillfälle till en
sådan undersökning av varan som följer av sedvänja eller bör medges med hänsyn
till omständigheterna. Köparen får likväl inte på denna grund hålla inne
betalningen, om det avtalade sättet för varans avlämnande eller prisets
betalning är oförenligt med en sådan undersökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
konossement utfärdats för varans transport till bestämmelseorten eller
transporteras varan i övrigt på sådana villkor att säljaren inte efter
betalning får förfoga över varan, får utan hinder av första och andra stycket
betalning krävas mot konossement eller när köparen har tagit erriot fraktsedel
eller annat bevis för att varan transporteras på sådana villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Påföljder av köparens dröjsmål</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>56 §
Betalar inte köparen priset i rätt tid och beror det inte på säljaren</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>eller något förhållande på
dennes sida, får säljaren enligt 58 — 63 §§ kräva</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>18</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section556>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section557>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>betalning
eller häva köpet och dessutom kräva skadestånd. Han får även Prop. 1988/89:
76<br>
hålla inne varan enligt 10 § och kräva ränta enligt 75 §.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaea
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>57 §
Medverkar inte köparen i rätt tid till köpet genom att hämta eller ta<br>
emot varan eller vidta andra åtgärder för all köpet skall kunna fullföljas<br>
och beror det inte på säljaren eller något förhållande på dennes sida, gäller<br>
60 § fjärde stycket och 63 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Krav
på betalning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>58 §
Säljaren får hålla fast vid köpet och kräva att köparen betalar priset.<br>
Avbesläller köparen en vara som skall tillverkas, får säljaren dock inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fullfölja
tillverkningen för köparens räkning, såvida inte ett avbrott av tillverkningen
skulle medföra en väsentlig olägenhet för säljaren eller risk för all hans
förlust till följd av avbeställningen inte blir ersatt. Skadestånd för förlust
till följd av avbeställningen beräknas enligt 71 — 74 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>59 §
Frågar en köpare, som inte har tagit emot varan och inte heller har<br>
betalat priset, om säljaren trots dröjsmålet med betalningen vill hålla fast<br>
vid köpet, måste säljaren svara inom skälig tid, såvida han vill kräva<br>
betalning. Även om säljaren inte får någon fråga, förlorar han sin rätt all<br>
kräva betalning, om han väntar orimligflänge med att framställa kravet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hävning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>60 §
Säljaren får häva köpet, om köparens dröjsmål med betalningen<br>
utgör ett väsentligt avtalsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
säljaren förelagt köparen en bestämd tilläggstid för betalning av priset och är
den inte oskäligt kort, får köpel även hävas, om köparen inte betalar inom
tilläggstiden eller om han meddelar att han inte kommer att betala inom denna
tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
varan kommit i köparens besittning, får säljaren häva köpet endast om han har förbehållit
sig rätt till detta eller köparen avvisar varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Framgår
det av avtalet eller omständigheterna all säljaren har ett särskilt intresse av
alt bli av med det han sålt, får säljaren häva köpet, om köparen inte i rätt
lid medverkar till köpet och detta utgör ett väsentligt avtalsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>61 §
Har köparen betalat priset för sent och vill säljaren häva köpet på<br>
grund av dröjsmålet, måste han utan oskäligt uppehåll meddela köparen<br>
all han vill häva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hävning
vid successiv leverans</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>62 §
Skall priset betalas efter hand i särskilda poster allteftersom avläm<br>
nande sker och föreligger det dröjsmål med betalningen av någon post, får<br>
säljaren häva köpet i fråga om denna post enligt de bestämmelser som i<br>
övrigt gäller för hävning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
får även häva köpet i fråga om en senare post, dock inte om det saknas
anledning alt anta att dröjsmål med betalningen som ger rätt till hävning
kommer all upprepas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skadestånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>63 §
Lider säljaren skada genom köparens dröjsmål med betalningen, har<br>
han rätt till skadestånd. Räll lill skadestånd föreligger dock inte i den mån</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dröjsmålet beror på lag,
avbrott i den allmänna samfärdseln eller annat</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section558>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section559>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>liknande hinder, som
köparen inte skäligen kunde förväntas ha räknat Prop. 1988/89:76 med vid
köpel och vars följder han heller inte skäligen kunde ha undvikit Bilaga 2
eller övervunnit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Framgår
del av avtalet eller omständigheterna att säljaren har ett särskilt intresse av
att bli av med det han sålt, har säljaren också rätt lill skadestånd, om han
lider skada genom att köparen inte medverkar lill köpet i rätt tid. Säljaren
har dock inte rätt till skadestånd, om det har förelegat ell hinder för köparen
motsvarande del som avses i 29 §, för att hämta eller ta emot varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
som sägs i 30 § om säljarens skyldighet all lämna meddelande om hinder för att
fullgöra köpel i tid gäller på motsvarande sätt för köparen, om denne hindras
att i tid betala priset eller medverka till köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Specifikation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>64 §
Skall köparen specificera varans form, mått eller andra egenskaper<br>
och underlåter han att göra del vid avtalad tid eller inom skälig tid efter<br>
det att han fått begäran om delta från säljaren, får säljaren göra specifika<br>
tionen i överensstämmelse med vad som får antas vara i köparens intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
säljaren gör specifikationen, skall han underrätta köparen om den och förelägga
köparen en skälig tid inom vilken denne kan ändra specifikationen. Har köparen
fåll en sådan underrättelse och ändrar han inte specifikationen inom den
förelagda tiden, blir säljarens specifikation bindande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:276.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Befarat avtalsbrott </span></b><b><span style='font-family:
Verdana'>Stoppningsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>65 §
Visar det sig efter köpel all en parts handlingssätt eller ekonomiska<br>
förliållanden är sådana, all han får antas inte komma alt uppfylla en<br>
väsentlig del av sina förpliktelser, får motparten för sin del avbryta fullgö<br>
relsen och hålla inne sin prestation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
ell förhållande som avses i första stycket inträffat på köparens sida och har
säljaren redan avsänt varan, får säljaren hindra att varan lämnas ut till
köparen. Detta gäller även om köparen har mottagit transportdokument avseende
varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
part som utövar sin räll enligt första eller andra stycket skall genast meddela
motparten detta. Om han inte gör det, har motparten rätt till ersättning för
den skada som han lider genom att meddelande inte har lämnats i tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om det föreligger ell förhållande som avses i första eller andra stycket, skall
parten fortsätta fullgörelsen, om motparten ställer säkerhet för sin
fullgörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hävning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>66
§ Slår det klart att det kommer att inträffa ett avtalsbrott som ger ena
parten räll all häva köpet, får denne häva redan före tiden för fullgörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Köparens
konkurs m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>67
§ Överlämnas varan till köparen eller hans konkursbo efter del att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>köparen
har ansökt om förordnande av god man enligt ackordslagen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>20</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section560>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section561>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>(1970:847) eller försalls
i konkurs och är priset inte betalt, får säljaren Prop. 1988/89:76 kräva
att varan lämnas tillbaka. Detta gäller dock inte, om priset betalas Bilaga
2 genast eller, ifall priset inte är förfallet till betalning, köparen eller
konkursboet utan oskäligt uppehåll efter uppmaning ställer säkerhet för
priset. Om konkursboet har sålt varan eller på annat sätt förfogat över den så
att den inte kan lämnas tillbaka väsentligen oförändrad, skall konkursboet
anses ha tillträtt köpel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensamma bestämmelser om hävning och omleverans</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkningar
av hävning och omleverans</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>68 §
Hävs köpet, bortfaller säljarens skyldighet att överlämna varan och<br>
köparens skyldighet all betala priset och medverka till köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den mån köpet har fullgjorts, får vardera parten kräva att motparten lämnar
tillbaka vad han har tagit emot. Var och en får därvid hålla inne vad han har
tagit emot tills den andre ger ut vad han skall lämna tillbaka samt betalar
eller ställer säkerhet för skadestånd och ränta som han kan vara skyldig all
erlägga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
säljaren skall företa omleverans, får köparen hålla inne vad han har tagit emot
tills omleverans sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>69 §
Hävs köpet eller sker omleverans, skall köparen ge ut avkastning<br>
och annat utbyte som han har fått samt betala skälig ersättning, om han<br>
har haft väsentlig nytta av varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
säljaren skall betala tillbaka priset, skall han betala ränta från den dag han
tog emot betalning, dock tidigast från lidpunkten för avlämnandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bortfall
av rätt till hävning och omleverans</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>70
§ Köparen förlorar rätten att häva köpet och att kräva omleverans, om han
inte kan lämna tillbaka varan väsentligen oförändrad och oförminskad. Första
stycket gäller inte,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om varan har förstörts, kommit
bort, försämrats eller minskat av våda, genom sin egen beskaffenhet eller till
följd av ett förhållande på säljarens sida,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om varan har förstörts,
försämrats eller minskal till följd av en åtgärd som har varit nödvändig för
att undersöka varan, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om varan helt eller delvis har
sålts vidare i vanlig ordning eller använts av köparen för avsett bruk innan
han märkte eller borde ha märkt det fel på grund av vilket han vill häva köpet
eller kräva omleverans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
förlorar inte heller rätten att häva köpet eller kräva omleverans, om han
ersätter säljaren för den minskning i varans värde som är en följd av att varan
har försämrats eller minskal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Skadeståndets beräkning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>71
§ Skadestånd på grund av avtalsbrott omfattar ersättning för utgifter,<br>
prisskillnad, förlorad vinst och annan föriusl med anledning av avtalsbrot<br>
tet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section562>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section563>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prisskillnad</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89: 76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>72 §
Har köpet hävts och har köparen gjort ett täckningsköp eller säljaren
bilaga /<br>
sålt varan på nytt och har åtgärden vidtagits med omsorg och inom skälig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lid
efter del att köpet hävdes, läggs priset enligt köpet och priset vid
läckningsköpet eller försäljningen till grund för beräkning av prisskillnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>73 §
Har köpet hävts utan att täckningsköp eller försäljning enligt 72 §<br>
har skett och finns del ett gängse pris för sådana varor som köpet avser,<br>
läggs priset enligt köpet och varans gängse pris vid liden för hävningen till<br>
grund för beräkning av prisskillnaden. Om köpel har hävts av köparen<br>
efter del all varan har tagits emot, skall i stället gängse pris vid liden för<br>
mottagandel läggas till grund för beräkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gängse
pris skall beräknas enligt prisnivån för varor av samma slag på den ort där
avlämnandet borde ha skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nedsättning
av skadeståndet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>74
§ Den skadelidande parten skall vidta skäliga åtgärder för alt begränsa sin
skada. Försummar han det, sätts skadeståndet ned i motsvarande mån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skadeståndet
kan jämkas, om del är oskäligt betungande med hänsyn till den
skadeståndsskyldiges möjligheter att förutse och hindra skadans uppkomst saml
lill omständigheterna i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Ränta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>75
§ 1 fråga om ränta på priset och andra fordringar gäller bestämmelserna i
räntelagen (1975:635).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fall då säljaren får kräva att priset betalas mot att köparen tillhandahålls
varan eller dokument eller bevis för att varan transporteras lill köparen på
sådana villkor att säljaren ej längre får förfoga över varan, utgår dock ränta
enligt 6 § räntelagen redan från den dag säljaren framställer ett sådant krav.
Detta gäller dock inte om säljaren ger ul varan, dokumenlet eller beviset trots
all priset inte betalas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Vård av varan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Säljarens
vårdplikt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>76
§ Om varan inte hämtas eller las emot i rätt tid eller om den inte överlämnas
till köparen lill följd av något annat förhållande på hans sida, skall säljaren
för köparens räkning vidta skäliga åtgärder för vård av varan, om han härden i
sin besittning eller annars kan ta hand om den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Köparens
vårdplikt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>77
§ Vill köparen avvisa en vara som han har tagit emot, skall han för säljarens
räkning vidta skäliga åtgärder för vård av varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vill
köparen avvisa en vara som har sänts till honom och hålls honom<br>
till hända på bestämmelseorten, skall han ta hand om den för säljarens<br>
räkning, om det kan ske utan att priset betalas och utan oskälig kostnad<br>
eller olägenhet. Sådan skyldighet föreligger dock inte, om säljaren eller</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>22</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section564>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section565>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>någon, som på hans vägnar
kan ta hand om varan, finns på bestämmelse- Prop. 1988/89: 76<br>
Orten.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förvaring
hos tredje man</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>78
§ Den part som skall la vård om varan får överlämna den till tredje man för
förvaring för motpartens räkning, såvida inte kostnaderna för förvaringen är
oskäligt stora. Om förvararen har valts med omsorg, är den vårdpliktige parten
fri från ansvar för varan, när förvararen har tagit emot den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ersättning
fiir vårdkostnader</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>79
§ Den pari som skall ta vård om varan för motpartens räkning har räll till
ersättning för försvarliga utgifter och andra kostnader på grund av vården.
Till säkerhet för sådan ersättning får parten hålla inne varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Försäljning
av varan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>80 §
Den part som skall la vård om varan får sälja den, om han inte utan<br>
väsentlig kostnad eller olägenhet kan fortsätta med vården eller om mot<br>
parten dröjer oskäligt länge med att ta hand om varan eller med att betala<br>
priset eller kostnaderna för vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
varan är utsatt för snabb förstörelse eller försämring eller om den fordrar
alltför kostsam vård, skall den säljas om det kan ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Varan
skall säljas med omsorg. Motparten skall såvitt möjligt underrättas före
försäljningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>81<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har en part rätt all sälja
varan enligt 80 § men kan den inte säljas eller är del uppenbart att priset
inte skulle täcka kostnaderna för en försäljning, får parten förfoga över varan
på annat sätt som är försvarligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>82<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Del som en försäljning har
inbringat och som på annat sätt har utvunnits av varan skall, liksom uppkomna
kostnader, redovisas till motparten. Överskott tillfaller motparten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Avkastning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>83<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Avkastning som varan ger före
avtalad tid för avlämnandet tillfaller säljaren, såvida det inte med fog kunde
beräknas att den skulle falla ut senare. Avkastning som varan ger efter det att
den skall avlämnas tillfaller köparen, såvida det inte med fog kunde beräknas
att den skulle falla ul tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>84<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ I köp av aktier ingår
utdelning som inte har förfallit lill betalning före köpel. I köpet ingår också
sådan företrädesrätt för aktieägare all delta i emission som inte har kunnat
utövas före köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>85<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ I köp av räntebärande
värdepapper ingår ränta som är upplupen men ännu inte förfallen vid den
tidpunkt som har avtalats för avlämnandet. Det som svarar mot sådan ränta
skall köparen betala lill säljaren</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utöver priset, såvida inte
fordringen har sålts som osäker.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>23</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section566>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section567>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Vissa
meddelanden</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Bilasa 2 </span><span style='font-family:Verdana'>86 §
Har ett meddelande som köparen skall lämna säljaren enligt 25, 26,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>31,34,37,41,53 eller 65 §
avsänts på ett ändamålsenligt sätt, får köparen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>åberopa meddelandet även
om det försenas, förvanskas eller inte kommer</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fram. Motsvarande gäller
ett meddelande som säljaren skall lämna till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>köparen enligt 59,61 eller
65 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>då lagen (1905:38 s. 1) om köp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
byte av lös egendom upphör att gälla. Äldre lag gäller dock i fråga om köp som
har ingåtts före den nyalagens ikraftträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:85.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>24</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section568>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section569>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Sammanställning
av remissyttrandena</span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop- 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3 </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>Betänkande
(NU 1984:5) Nordiska köplagar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Svea hovrätt, Göteborgs
tingsrätt. Försvarets civilförvaltning. Försvarets materielverk. Statens
vatlenfallsverk. Televerket, Postverket, Statskontoret, Riksrevisionsverket,
Marknadsdomstolen, Kommerskollegium, Konsumentverket, Allmänna
reklamationsnämnden. Statens industriverk. Länsstyrelsen i Malmöhus län.
Juridiska fakulletsnämnden vid Uppsala universitet, 1983 års
småhusköpsutredning (Ju 1983:03), Produklåterkallelsekommil-tén (H 1982:6),
Professor Jan Hellner, Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet. Lantbrukarnas
Riksförbund, Sveriges advokatsamfund, Sveriges domareförbund. Föreningen
Sveriges kronofogdar. Ackordscentralen Stockholm, Stockholms fondbörs,
Sveriges industriförbund. Svensk induslriförening, Sveriges hanlverks-och
induslriorganisation/Fa-miljeföretagen, Sveriges grossistförbund, Sveriges
köpmannaförbund. Svenska handelskammarförbundel. Näringslivets delegation för
marknads-rätt. Kooperativa förbundet. Svenska bankföreningen. Svenska sparbanksföreningen,
Sveriges föreningsbankers förening. Finansbolagens förening. Svenska
försäkringsbolags riksförbund. Svenska byggnadsenlreprenörföre-ningen, Sveriges
mekanförbund, Sveriges bilindustri- och bilgrossistförelag. Motorbranschens
riksförbund, Sveriges varvsindustriförening, Sveriges redareförening och
Motormännens riksförbund. Sveriges industriförbund. Svenska
handelskammarförbundel, Sveriges grossislförbund, Sveriges mekanförbund,
Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening. Näringslivets delegation för
marknadsrätt. Svenska byggnadsentreprenörföreningen och Sveriges
varvsindustriförening har avgett ett gemensamt ytllrande som nedan återges
under rubriken Näringslivsorganisalionerna. Remissyttrandena återges i regel i
oavkortat skick och ulan bearbetning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Allmänna och sammanfattande synpunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svea
hovrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
har inte någonting att erinra mot arbetsgruppens bedömning i fråga om' behovet
av en reform på den allmänna köprällens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ny allmän köplag bör enligt hovrättens mening så nära som möjligt<br>
anknyta lill det resultat som har uppnåtts genom det nyligen avslutade<br>
mellanfolkliga arbetet på köprättens område, dvs. till 1980 års FN-konven<br>
tion om internationella köp. Konventionen bör vara förebild både ifråga<br>
om del sakliga innehållet och den formella uppbyggnaden. Dock bör<br>
drastiska förändringar i förhållande lill 1905 års köplag undvikas, inte<br>
minst därför att den lagen genom analogier har fått betydelse långt utanför<br>
sitt egentliga tillämpningsområde. Den har kommit alt tjäna som en all<br>
män civilkod i fråga om kontraktsrätlsliga spörsmål som inte är reglerade i<br>
annan lag. Del är svårt all överblicka de problem som kan uppstå på det<br>
oreglerade fältet genom förändringar på köprättens område. Härtill kom<br>
mer att innebörden av nu gällande köprält i regel är väl känd genom praxis<br>
och doktrin, där Alméns insatser fortfarande är grundläggande, medan<br>
innebörden av ändrade regler i en ny köplag sannolikt kommer att under<br>
räll lång tid förbli mindre klar på åtskilliga punkter. Motivuttalandena i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section570>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section571>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>betänkandet är ofta knappa
och allmänt hållna och som bekant råder en Prop. 1988/89: 76 betydande
ratlsfallslorka inom köprätten. Hovrätten gör dock den samla- Bilaga 3 de
bedömningen all svårigheter av nu antydd art, även om de är betydelsefulla,
inte får slå i vägen för en på längre sikt nödvändig modernisering och
vidareutveckling av rättsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
tingsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av nya köplagar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
behovet av en reformering av den nordiska köplagstiftningen instämmer
tingsrätten i huvudsak i de synpunkter som arbetsgruppen har framfört. Att
köplagarna anpassas lill moderna affärsförhållanden är angeläget även med
hänsyn till den stora betydelse för normgivning utanför den egentliga
köprätten, som dessa lagar har. Reformbehovet kan dock inte för närvarande
anses så akut att det motiverar ett frångående av den nordiska rättslikheten.
Såsom senare något skall utvecklas ifrågasätter därför tingsrätten om inte
ytteriigare internordisk bearbetning av föreliggande förslag bör ske innan det
blir föremål för lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagförslagens
systematik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tingsrätten
anser att den modernisering som har skett av samhället sedan gällande köplags
tillkomst i och för sig väl motiverar att reglerna om köp i motsvarande mån
blir föremål för ändring och omarbetning. Emellertid vill tingsrätten
ifrågasätta huruvida del kan vara rationellt och lämpligt att ersätta ett
fungerande regelsystem med ell helt nytt. Det kan inte bortses ifrån att det
förhållande att en regels plats i systemet ändras och dess lydelse justeras
kommer att — även i fall då någon materiell ändring ej är åsyftad — leda till
tveksamhet i vilken mån tidigare praxis och uttalanden i doktrinen är alt
tillämpa för framtiden. Härtill kommer all köplagens regler i stor utsträckning
tillämpas även utanför köprällens område såsom 1. ex. beträffande
entreprenadavtal och hyra av lös sak och all den nämnda osäkerheten beträffande
tidigare praxis tillämplighet i viss utsträckning kan komma att drabba även
dessa rättsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Försvarets
civilförvaltning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Civilförvaltningen
delar utredningens åsikt att köplagen skall ge tidsenliga anvisningar om hur
praktiska problem som uppkommer i samband med köp bör lösas. Det är också av
stor betydelse att den nordiska lagstiftningen utformas så, att den inte bara
sakligt nära överensstämmer utan även formellt uppvisar så små skillnader som
möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagstiftningen
rörande köp av lös egendom är utspridd på flera lagar. Det bör övervägas att i
möjligaste mån sammanföra denna lagstiftning i något färre lagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
innebär inget ställningstagande till frågan om säljarens skade<br>
ståndsansvar enligt köplagen jämväl skall omfatta skador som drabbar<br>
annan egendom än själva varan (produktansvar). Civilförvaltningen anser<br>
alt del ligger nära till hands att ta upp denna fråga till bedömning i delta<br>
sammanhang och all det är en brist i förslaget att så inte skett.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>26</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section572>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section573>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Försvarets materielverk</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>De
i Sverige, Danmark och Norge gällande köplagarna fyller alltjämt sin</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>°</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uppgift
i flera viktiga avseenden, men utvecklingen har lett till all de inte längre på
ett fullt tillfredsställande sätt svarar mot tidens krav. I samband med del
moderniseringsarbete, som därför befunnits erforderligt har den nordiska
arbetsgruppen strävat efter att åstadkomma enhetlig köplagstiftning för de
nordiska länderna. Det är därför med viss besvikelse som materielverket
konstaterar, att de för de olika länderna framlagda lexlför-slagen innehåller
så många avvikelser från varandra. I vissa fall har lagförslagen olika lydelse
trots att sakinnehållet är avsett att vara detsamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
föreliggande förslaget har i förhållande till gällande köplag en moderniserad
disposition och språkdräkt. Den vinst i klarhet och lättillgänglighet som
därmed vinns överväger enligt materielverkets åsikt nackdelarna med alt bryta
med den hävdvunna formen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Försvarets
materielverk tecknar i huvudsak enligt Allmänna bestämmelser av år 1957 för
leveranser lill försvarets myndigheter ("1957 års bestämmelser").
Dessa är upprättade i samråd med Sveriges Industriförbund. De större
upphandlingarna till försvaret präglas av alt en väsentlig del av leverantörens
arbete består i produktutveckling. Leveranserna av de färdiga produkterna sker
under lång tid och villkoren för dessa leveranser regleras i detalj, varför en
tillämpning av köplagen sällan blir aktuell. Köplagens regler saknar emellertid
inte intresse för dessa fall. De utgör en bas för bedömningen av vad som är
rimliga villkor i köpavlal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Materielverkets
helhetsintryck av lagförslaget, särskilt reglerna om säljarens dröjsmål och
fel, är att påföljderna vid säljarens kontraktsbrott anses böra bli mildrade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statens
vattenfallsverk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
modernisering av köplagen är motiverad med hänsyn lill samhällsutvecklingen
under 1900-talel. Lagförslagets systemalik och mbriksältning är väl utformad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ny köplag föranleder en genomgång av de allmänna leveransbeslämmelser som
användes i avtal, där Vattenfall är part. Eftersom lagen är disposiliv, väntas
några svårigheter inte möta vid anpassningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vallenfall
finner inte anledning att i detalj kommentera lagförslaget. På några punkter
finns dock skäl all instämma i professor Hjerners kritik av majoritetens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Televerket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
vore utan tvekan värdefullt om Sverige nu fick en köplag som tillgodosåg
behovet hos ett modernt näringsliv. Om denna köplag dessutom kunde göras
enhetlig för de nordiska länderna vore värdet av den uppenbariigen än större.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Emellertid
är näringslivet en myckel heterogen grupp. Att i en och<br>
samma lag tillgodose de behov som representeras av denna grupp är<br>
givelvis förenat med problem. En metod som i lagstiftningssammanhang<br>
kan tillämpas för att möta sådana problem är att ge en lag en mycket<br>
allmängiltig utformning och att överlämna uppgiften att närmare konkre<br>
tisera lagens innebörd åt rättstillämpningen. Televerket har i och för sig<br>
förståelse för all metoden används, men ser dess användning här vara<br>
förenad med konsekvenser som bör nämnas.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section574>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section575>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En grundläggande princip
för en köplag bör vara att den tillgodoser Prop. 1988/89:76<br>
köparens och säljarens intressen på ett balanserat och förutsägbart sätt.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Sverige finns idag en mångfald, branschvis upprättade bestämmelser som reglerar
förhållandel mellan köpare och säljare. Eftersom den föreslagna köplagen i
stor utsträckning överlåter åt rättstillämpningen att klarlägga lagens innebörd
och den även avses bli dispositiv torde den inte komma att minska antalet
sådana bestämmelser. Del synes därmed föreligga risk för att den föreslagna
lagstiftningen inte kommer att få den betydelse för rättsutvecklingen som måste
anses önskvärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Televerket
finner det angelägel all grunderna för en ny köplag och de uttryckssätt som
föreslås komma till användning ytterligare analyseras och tillstyrker att
lagstiftningsarbetet forisätter enligt de föreslagna riktlinjerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Postverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Postens
granskning av betänkandet har gjorts utifrån den marknadsorientering vi
arbetar efter. Vi har därför koncentrerat vårt intresse till den betydelse den
föreslagna lagstiftningen kan få för Postens affärsverksamheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Närmast
berörs poslorderhandel till företag, distributionstjänster samt
betalningsförmedling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Postens
verksamhet i relation till förelag baseras i huvudsak på avtal, vilket i
kombination med lagens dispositiva karaktär begränsar vårt intresseområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
de synpunkter statskontoret har att beakta har vi ingen erinran mot vad som
framförs i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
begränsar sitt yttrande lill frågan huruvida nu gällande regler för den
offentliga upphandlingen står i överensstämmelse med förslaget till ny köplag.
RRV konstaterar härvid att ell genomförande av förslaget inte innebär att
nämnda regler behöver ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Marknadsdomstolen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Marknadsdomstolen
kan inte gå in i detalj på de enskilda bestämmelserna i lagförslagen men anser
alt förslaget till ny svensk köplag är väl ägnat att läggas lill grund för
lagstiftning. Därvid utgår domstolen från att även en ny konsumentköplag kommer
alt utarbetas på grundval av konsument-köpsutredningens förslag (SOU 1984:25).
Dessa två lagförslag har dock många bestämmelser som trots samma sakliga
innehåll fått olika redaktionell form. En bearbetning av lagtexterna så all
språkbruk och terminologi blir enhetliga synes nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
marknadsdomstolens hittillsvarande verksamhet har köplagens be<br>
stämmelser haft betydelse främst i ärenden enligt 1971 års lag om av<br>
talsvillkor i konsumentförhållanden. Sedan den 1 juli 1984 har domstolen<br>
även alt tillämpa lagen om avtalsvillkor mellan näringsidkare. Vid avgö<br>
rande om ett avtalsvillkor är oskäligt skall dom.stolen — enligt båda</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section576>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section577>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>avtalsvillkorslagarna — ta
hänsyn till om villkoret avviker från gällande Prop. 1988/89:76 disposiliv
rätt. Ett avtalsvillkor som avviker från tvingande rättsregler Bilaga 3 anses
regelmässigt oskäligt redan på grund av alt det vilseleder om det faktiska
rättslägel. Genom att den föreslagna konsumentköplagen innehåller regler som
är tvingande och längre gående till köparens fördel än köplagsförslaget, kommer
— om förslagen genomförs — den allmänna köprälten att få mindre betydelse vid
bedömningen av avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Å andra sidan kan
tillkomsten av lagen om avtalsvillkor mellan näringsidkare öka den allmänna
köplagens betydelse för domstolens rättstillämpning. Domstolen har dock
hittills haft endast ett fåtal ärenden enligt den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
grundläggande tanke bakom lagen om avtalsvillkor mellan näringsidkare är att
en mindre näringsidkare skall få ett starkare skydd vid avtal med en starkare
motpart. Ett avtalsvillkor skall bedömas med hänsyn till behovet av skydd för
den som intar en underlägsen ställning i avtalsförhållandet. Motsvarar
villkoret vad som följer av disposiliv rätt kan det i allmänhet inte bli fråga
om att bedöma det som oskäligt. Det finns därför anledning all vara särskilt
uppmärksam på att mindre näringsidkare i egenskap av köpare får ett
tillfredsställande skydd enligt köplagen. På sid. 156 i betänkandet framgår att
arbetsgruppen beaktat sådana synpunkter. Det kan dock ifrågasättas om inte
ifrågavarande köpares ställning bör stärkas ytterligare i vissa fall.
Exempelvis kan det under vissa förhållanden vara befogat alt beakta orsaken
till köparens dröjsmål med betalning då säljarens hävningsrätt skall bedömas.
Enligt förslaget (s. 191) skall så inte ske. Vidare finns det skäl all överväga
bl. a. om inte regleringen av köparens avbeställning (38 § 2 st.) för här
berörda kategorier borde ske mera i enlighet med förslaget till ny
konsumentköplag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av en ny köplagstiftning gör sig gällande i alla de nordiska länderna. Som
arbetsgruppen påpekar (s. 156) har bl.a. utvecklingen på del rättsliga området
och inom handel och industri medfört att de existerande köplagarna från början
av seklet inte motsvararnutida krav. Det är mot den bakgrunden positivt all nya
allmänna köplagar utarbetas i de nordiska länderna och att lagarna blir så
enhetligt utformade som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
har granskat den del av arbetsgruppens förslag som är avsedd att ersätta 1905
års svenska köplag. Förslaget synes väl ägnat att ligga till grund för
lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
reklamationsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
reklamalionsnämnden (ARN) har inte någon annan mening än arbetsgmppen om
behovet av en översyn av köplagen. Att den gällande 1905 års köplag fortfarande
är i huvudsak användbar är naturligtvis ett kriterium på lagverkets höga
kvalitet och förtjänster i övrigt men hindrar inte all det behövs en anpassning
av köplagstiftningen till nuvarande samhällsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
hade varit värdefullt om arbetet med en allmän översyn av köplagen<br>
hade kunnat komma igång betydligt tidigare. Då skulle det säkerligen ha<br>
blivit lättare all harmonisera de under senare år genomförda reformerna<br>
på konsumenträttens område med köprätten. I stället har det blivit så att<br>
reformarbetet — t. ex. genom antagandet av de särskilda lagarna om kon<br>
sumentköp och konsumenttjänster — har kommit alt bedrivas i "bakvänd</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section578>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section579>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ordning". Det är
ägnat alt komplicera den översyn av den allmänna Prop. 1988/89:76 köplagen
som nu förestår. I nuläget har man emellertid all utgå från de Bilaga 3
förutsättningar som råder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
har tagit på sig en besvärlig uppgift. Del har gällt att la hänsyn inte bara
till den sedan lång tid tillbaka gällande köplagen och den utveckling som har
skett inom handeln och affärslivet i övrigt utan även till på senare lid
tillkommen speciallagstiftning på t. ex. konsument- och näringsrättens områden.
Uppgiften kompliceras ytterligare av att köplagens inflytande inom civilrätten
ju sträcker sig betydligt vidare än vad lagens omedelbara tillämpningsområde
anger. Härtill kommer intresset av en anpassning till den härom året antagna
FN-konventionen om internationella köp. Dessutom skall den nordiska
rättsenheten bevaras. Del är givet att varje avvägning mellan sådana
sinsemellan svårförenliga intressen som det här är fråga om lätt kan
kritiseras från den ena eller andra utgångspunkten. Nämndens allmänna intryck
är emellertid att arbetsgruppens belänkande innefattar rimliga kompromisser
mellan olika intressen och att lagförslaget väl kan läggas lill grund för det
fortsatta köplagsstift-ningsarbetet. Det är önskvärt om man därunder söker
ytterligare brygga över de skillnader som kvarstår i betänkandet mellan de
olika ländernas förslag. ARN har ingen erinran mot systematiken i de framlagda
förslagen, vilken i betydande grad tycks vara inspirerad av FN-konventionen.
Bruket av rubriker och underrubriker gör det förhållandevis lätt all orientera
sig i lagen, trots all materian ju ingalunda är okomplicerad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller själva betänkandets utformning noterar nämnden alt motiven till
förslagen är tämligen allmänt hållna. Bortsett från de punkter där de olika
ländernas lösningar skiljer sig från varandra är kommentaren lill de olika
bestämmelserna rätt kortfattad och refererande. I förening med den nya
systemaliken och arbetsgruppens strävan efter ett modernare språkbruk medför
delta dessvärre alt del emellanåt är svårt att säkert veta hur en viss regel är
avsedd att tillämpas. En större konkretisering och exemplifiering är önskvärd i
motiven. Det är angeläget att del framgår i vad mån en viss bestämmelse i sak
skiljer sig från motsvarande lagrum i nuvarande lag. Annars uppkommer lätt
tvekan om hur långt den omfattande praxis och judikatur som har vuxit fram
under 80 år fortfarande har giltighet. Med tanke på den auktoritet som Alméns
kommentar har fått för uttolkningen av köplagen kunde det t. ex. vara av värde
all få direkta hänvisningar lill sådant i kommentaren som alltjämt anses
relevant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Malmöhus län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
kommer i sin verksamhet blott i mycket ringa omfattning i kontakt med köplagens
regler. Länsstyrelsen har därför föga erfarenhet av köplagen och dess
tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
konstaterar emellertid att köplagarna i Danmark, Norge och Sverige enligt de
framlagda förslagen även i fortsättningen kommer att i huvudsak överensstämma med
varandra och med en ny köplag i Finland. Detta är myckel värdefullt med hänsyn
till det nordiska samarbetet och det intensiva handelsutbytet länderna emellan.
Överensstämmelsen är särskilt väsentlig för utvecklingen av det gränsregionala
samarbetet, t. ex. i Öresundsregionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen,
som inte haft möjlighet att gå in på en detaljgranskning<br>
av förslaget till svensk köplag, har utifrån de allmänna synpunkter som<br>
länsstyrelsen har att beakta, ej funnit anledning lill någon erinran mot<br>
förslaget.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>30</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section580>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section581>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
universitet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89: 76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>B''g3 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fakullelsslyrelsen
tillstyrker i allt väsentligt del framlagda förslaget lill ny svensk köplag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
förslag synes dock behöva omarbetas. Våra huvudsakliga anmärkningar gäller vad
som utgör fel, säljarens skadeståndsansvar vid fel och skadeståndets omfattning
generellt samt ulmönstringen av 40 § i nuvarande köplag ur förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av ny lagstiftning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
råder ingen tvekan om att det på skäl som anförs i avsnitt 5.1—2 behövs en ny
allmän köplag. Visseriigen torde förekomsten av allmänna avtalsvillkor inte
försvinna, men avtalsskrivandet kan förhoppningsvis rationaliseras och
villkoren bli mindre omfattande. Det är alltså viktigt att en allmän köplag
inte har så betydande avvikelser från det påföljdssystem som vanligen finns
eller är avsett att finnas i olika avtal, att oavsiktliga luckor i avtalen inte
gärna kan fyllas ut med hjälp av köplagen (jfr NJA 1979 s. 483). På några
punkter kan man fråga sig om anpassningen gått tillräckligt långt i förslaget,
för att den nya köplagen skall kunna fylla funktionen alt tjäna som
utgångspunkt för avialsskrivning och avialstolk-ning. Fakultetsstyrelsen vill
här särskilt peka på skadeslåndsskyldighetens omfattning (se nedan).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Köplagens
omfattning och systematik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
central fråga är, huruvida konsumentköp bör föras in i den allmänna köplagen
eller regleras i en särskild konsumentköplag. Frågan torde inte kunna besvaras
förrän man slutligen vet vilka materiella lösningar som skall gälla i
respektive fall. Fakullelsslyrelsen hyser visseriigen uppfattningen att det
inte får vara ett självändamål, att reglerna om konsumentköp och övriga köp så
långt som möjligt skall överensstämma med varandra. En sådan inställning
skulle endast resultera i en intetsägande eller kompromissbelonad lagtext. Men
det kan inte uteslutas att man efter en bedömning av vad som är lämpligt vid
vanliga köp och vid konsumentköp kommer fram till att skillnaderna blir ganska
begränsade. Under sådana förhållanden synes det mest rationellt all efter
danskt och norskt mönster föra in konsumentköpen i den allmänna köplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
tillstyrks att internationella köp hålls utanför köplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
ändringarna i förhållande till 1905 års köplag är relativt betydande, blir det
nödvändigt all bryta den nuvarande paragrafnumreringen. Därmed är även lagens
systematik öppen tor lämplighetsöverväganden. Del enda som kunde diskuteras är,
om utfyllande regler om köparens plikter borde placeras tidigare före reglerna
om säljarens kontraktsbrott. Fakullelsslyrelsen anser dock att det lagda
förslaget duger bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
vissa punkter anser fakultetsslyrelsen att lagförslagen är alltför allmänt
hållna (se nedan).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Produktåterkallelsekommittén</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Produktåterkallelsekommittén
(PÅK) har enligt sina direktiv (Dir</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1982:60)
att — som ett komplement till gällande lagstiftning om produkt-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section582>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section583>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>säkerhet - överväga frågan
om en lagstiftning för att möjliggöra återkallel- Prop. 1988/89: 76 se av
farliga varor. . Begreppet återkallelse har därvid använts för att läcka Bilaga
3 ett vitt fält av åtgärder. I direktiven anges att man dit vanligen hänför ett
förfallningsreglerat förfarande av innebörd att en myndighet kan ålägga en
näringsidkare att erbjuda sig att ta tillbaka farliga varor som han sålt eller
att rätta lill säkerhelsbrister i dessa. Ell annat exempel som nämns är att
näringsidkaren åläggs att gå ut med information om hur köparna skall undvika
vissa faror.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
lagstiftning uppbyggd efter sådana riktlinjer får uppenbarligen principiellt
en näringsrätlslig- marknadsrättslig karaktär. Det blir fråga om regler av
påbudstyp direkt inriktade på alt ge direktiv för myndigheters och
näringsidkares handlande, regler som har saklig anknytning till bestämmelser
om produktsäkerhet i marknadsföringslagen och flera andra lagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Emellertid
anges i PÅK:s direktiv också att kommittén bör överväga de regressfrågor och
andra civilrättsliga spörsmål som kan uppstå i anslutning till problemen
rörande vem eller vilka som skall kunna åläggas att återkalla de farliga
varorna. Därigenom blir vissa delar av del nu remitterade förslaget till
nordiska köplagar av omedelbart intresse för PÅK.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänt
sett finner kommittén det tillfredsställande att samordnade förslag lill
köplagar för de nordiska länderna nu har kunnat läggas fram. I och för sig skulle
det vara önskvärt att samordningen under lagstiftningsärendenas fortsatta
behandling kunde drivas ännu längre än som skett i förslagen. PÅK har i
november 1984 yttrat sig över konsumentköpsulred-ningens betänkande "Ny
konsumentköplag" (SOU 1984:25). I det yttrandet framhöll kommittén
inledningsvis att flera av reglerna i den rent civilrättsliga lagstiftning som
förslaget till konsumentköplag innebar hade lill syfte att skydda konsumenter
mot gods som inte är tillförlitligt från säkerhetssynpunkt, all detta var ett
syfte av delvis samma slag som det som skulle bära upp en ålerkallelsereglering
och all mellan de båda regelområdena uppenbarligen måste förekomma ett nära
samspel och en växelverkan. Här bör enligt kommitténs mening också regler i
den allmänna köplagen passa in, även om de inte kan ha lill grundläggande syfte
att skydda köpare mot farliga varor. Detta vill kommittén något närmare belysa
i det följande (se avsnitt 4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nu framlagda förslagen lill nordiska köplagar har utarbetats av en gemensam
nordisk arbetsgrupp med tre ledamöter från vardera Danmark, Finland, Norge och
Sverige. Arbetet utgör en fortsättning av det tidigare arbete på en reform av
köprätten som också skedde i nordisk samverkan men i mer traditionell form. För
Sveriges del resulterade detta i betänkandet Köplag. SOU 1976:66 (i del
följande, i anslutning till motiven till det nu framlagda förslaget, betecknat
SOU).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
egenskap av utredningsman i köplagsulredningen var jag huvudansva<br>
rig för SOU. Enligt direktiven för denna utredning skulle den nuvarande<br>
köplagens allmänna principer, dess systematik och begreppsbestämningar<br>
i allt väsentligt lämnas orubbade, och förslaget var utformat i enlighet<br>
därmed. De nu framlagda förslagen skiljer sig däremot avsevärt från den<br>
nu gällande köprätten och från de tidigare framlagda nordiska förslag som<br>
byggde på den. De har en helt annan systematik, och även materiellt skiljer<br>
de sig åtskilligt. Nyheterna avser inte endast sådant som har kritiserats i<br>
den gällande rätlen, ulan förslagen innehåller ändringar även på punkter</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>32</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section584>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section585>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>där, såvitt är känt, ingen
kritik har riktats mot gällande rätt. Delvis är Prop. 1988/89:76 förslagen,
såsom skall beröras närmare i del följande, betingade av en Bilaga 3 önskan
att följa FN-konvenlionen om internationella köp, antagen i Wien 1980. Men det
finns också andra nyheter, t. ex. beträffande säljarens skadeståndsskyldighet
vid fel i godset, som inte kan förklaras med detta skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
måste omedelbart sägas, alt del är svårt att sätta sig in i de nu framlagda
förslagen. En stor del av motiven upptas av redogörelser för olikheter mellan
förslagen för de olika nordiska länderna. På många punkter är olikheterna
huvudsakligen, enligt vad som sägs i motiven, av redaktionell natur, något som
innebär alt man av vad som föreslås för de andra nordiska länderna bör kunna
dra slutsatser också om vad som skall gälla i Sverige. 1 övrigt är motiven, med
vissa undantag, kortfattade. Tekniken vid skrivandet av motiven har varit att
redogöra för de föreslagna texternas innehåll och avsedda tolkning — jämte
skillnaderna mellan de olika nordiska förslagen, såsom nyss sades — och
därefter göra en jämförelse med dels den nu gällande köprätten, dels tidigare
förslag, och dels FN-konventionen. De referat som ligger till grund för
jämförelsen är emellertid kortfattade, och de avser i allmänhet endast lydelsen
av texterna, inte den praxis som har utvecklats på grundval av dem eller den
vedertagna uppfattning som för Sveriges del främst framgår av Alméns kommentar.
Hänvisningar lill rättsfall och litteratur saknas fullständigt. Det finns inte
heller någon jämförelse mellan vad som nu föreslås och vad som i tidigare
förslag framställdes i motiven. Jämförelsen med FN-konventionen består ofta
endast i en anmärkning, att en föreslagen bestämmelse motsvarar en viss artikel
i konventionen, även när del.är uppenbart för den som undersöker saken att
överensstämmelsen är så stor att en artikel i konventionen är nära nog
ordagrant översatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
saknas vidare i stor utsträckning motivering, i meningen av skäl för de
föreslagna reglerna, i del nu framlagda betänkandet. Detta gäller såväl på
systemnivå som på detaljnivå. Arbetsgruppen anför visserligen ett antal skäl
för att de nu gällande köplagarna behöver reformeras (se särskilt s. 155 ff).
Dessa skäl är i stort sett desamma som låg till grund för de tidigare, långt
mindre radikala förslagen, och de förklarar därför inte varför ytterligare
långtgående förändringar ansetts nödvändiga. Huruvida de nu framlagda
förslagen innebär en starkare anpassning lill modern praxis och teknik än de
tidigare framlagda låter sig åtminstone diskuteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Läsaren
är således ofta hänvisad lill att söka själv utröna, vari nyheterna i
förhållande till gällande rätt består och vilka skälen för att föreslå dem är.
För egen del har jag gjort betydande sådana försök, ibland — såsom kommer alt
framgå av det följande — ulan framgång eller åtminstone utan alt vara säker på
att jag har lyckats. Svårigheten att förstå förslagen är inte endast en
olägenhet för den som vill sätta sig in i dem; den kommer också all skapa en
betydande osäkerhet om förslagen genomförs, såvida inte mycket utförligare
förklaringar upptas i en proposition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har inte ansett del vara min uppgift att ingå på någon utförligare diskussion i
rättspolitiska frågor, ulan jag har koncentrerat uppmärksamheten på dels de
föreslagna lagarnas allmänna roll i rättssystemet, dels på rättstekniska frågor
som är av betydelse för att förslå och tillämpa de föreslagna reglerna. Någon
fullständig analys av alla osäkra eller diskutabla punkter eftersträvas inte;
delta skulle fordra en långt mer ingående granskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3
Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 76. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section586>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2 Vissa allmänna
synpunkter</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1
Köplagens plats i rättssystemet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
har till synes nästan helt inskränkt sitt perspektiv lill de köp som skall
regleras av de föreslagna lagarna. Köprälten måste emellertid också ses som en
del av den allmänna kontraktsrätten och civilrätten. Även om inte arbetsgruppen
ansett sig ha anledning att göra det, måste man med tanke på framtiden se på de
föreslagna lagarnas roll i kontraktsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande finns i Sverige en köplag, avsedd för alla typer av köp av lös
egendom, vilken kompletteras av konsumentköplagen samt konsumentkreditlagen
och lagen om avbelalningsköp mellan näringsidkare. Enligt den allmänna plan
för köplagstiftningen, av vilken det nu framlagda förslaget är en del, skall
Sverige - lill skillnad från Danmark och Norge och kanske även från Finland —
ha tre olika, i princip fullständiga köplagar. En är FN- konventionen för
internationella köp. Den blir tillämplig i den mån parternas avtal, eller i
avsaknad därav konventionens bestämmelser, leder till en sådan tillämpning.
Den andra är den köplag som nu föreslås. Den är till sill innehåll främst
inriktad på nationella kommersiella köp, men dess innehåll och åtskilliga
molivuttalanden lyder på alt den antas kunna tillämpas också på internationella
köp. Detta är säkeriigen välbetänkt. Del kan inte uteslutas att också vid
internationella köp parterna föredrar en nationell köplag framför
FN-konventionen, och den svenska köplagen bör vara så utformad att den duger
även för delta ändamål. Den nu föreslagna köplagen blir vidare tillämplig på
köp mellan privatpersoner, t. ex. om en privatperson säljer en begagnad bil
eller bål eller ett hus på annans mark till en annan person, samt på köp vid
vilka säljaren är privatperson och köparen är näringsidkare. Den tredje är
konsumentköplagen (förslag SOU 1984:25), som uteslutande skall tillämpas på
köp vid vilka säljaren är näringsidkare och köparen är konsument.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
det nu sagda framgår all den köplag lill vilken förslag nu har framlagts
kommer all få starka beröringspunkter med annan nationell lagstiftning. En
viktig synpunkt vid all lagstiftning måste vara integrationen mellan olika
lagar och harmonin i rättssystemet. Lika skall behandlas lika. Förslaget är
starkt påverkat av FN-konventionen, och integrationen mellan den och den
nationella köprälten har uppenbariigen varit en viktig faktor vid utformningen.
Jag återkommer senare till detta. Däremot synes arbetsgruppen ha ägnat mycket
mindre uppmärksamhet ål den nationella integrationen. Del nu föreliggande
förslaget till konsumentköplag är anpassat till ett tidigare utkast till
köplag från arbetsgruppen, och man kan förmoda alt vid den fortsatta
bearbetningen sambandet kan beaktas. Men om en blivande konsumentköplag
anpassas till det nu föreliggande köplagsförslaget, blir olikheten mot den
nyligen antagna konsumenttjänst-lagen (1985:716) desto större. Del synes
nödvändigt att i framliden vid behandlingen av lagstiftningsärendet ägna
uppmärksamhet ål denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Något
som mera direkt angår arbetsgruppens förslag är förhållandet lill<br>
reglerna om köp av fast egendom (4 kap. JB). För närvarande är samord<br>
ningen mellan reglerna om köp av lös och av fast egendom på det hela taget<br>
god. 4 kap. JB är starkt influerad av den nu gällande köplagen. Behovet av<br>
enhetlighet exemplifieras av att köp av byggnad på annans mark faller<br>
under den lag som nu föreslås, och det är uppenbarligen betydande likhe<br>
ter mellan sådana köp och köp av fast egendom. Aibetsgruppens förslag<br>
innebär att olikheterna mellan köp av lös och av fast egendom blir avsevärt<br>
större än för närvarande, vilket särskilt visar sig vid påföljderna av fel (se<br>
nedan beträffande 42 — 45 §§ förslaget).</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>34</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section587>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section588>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Härtill kommer
förhållandet till de avtalstyper som inte alls är reglerade Prop. 1988/89:76 i
lag, t. ex. hyra av lös egendom. Den nuvarande köplagen har haft stor Bilaga 3
betydelse även för dessa, genom all man i stor utsträckning har arbetat med
analogier eller genom att köplagens regler har ansetts uttrycka "allmänna
rättsgrundsatser". Som ett exempel på betydelsen härav kan nämnas att
arbetsgruppen föreslår en helt ny reglering av anteciperat kontraktsbrott (65
— 67 §§). De motsvarande reglerna i nu gällande rätt (39 — 41 §§ köplagen) har
dels motsvarigheter i andra civilrättsliga lagar (se 4:26 JB 37 §
kommissionslagen samt 26 § försäkringsavtalslagen) och har dels exempelvis i
NJA 1979 s. 253 av HD sagts ge uttryck ål grundsatser som i viss utsträckning
kan tillämpas analogt utanför köprätten. Här uppslår alllsåett helt nytt läge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
denna fråga säger arbetsgruppen i betänkandet blott (s. 156): "Huruvida
köprätten skall tjäna lill ledning för andra rättsförhållanden måste emellertid
även i fortsättningen bli en fråga för rättstillämpningen." Verkliga
förhållandet är att det för närvarande förekommer mycket ringa
rättstillämpning, i varje fall från högsta instans, som kan bli vägledande för
utvecklingen. De kontraktsrätlsliga principerna är inte endast något som angår
domstolarna utan framför allt vad enskilda parter måste utgå från, för att inte
behöva gå till domstol vid varje ovisshet. Det finns en betydande rättsvetenskaplig
litteratur som alltsedan början av delta sekel har analyserat de
kontraktsrätlsliga frågorna, delvis på grundval av den rättspraxis som finns,
delvis genom självständiga resonemang, med köplagen som en självklar
utgångspunkt. Denna litteratur kommer — liksom den som särskilt berör köprätten
— att bli föråldrad om förslaget genomförs. Även om en analys skulle ge vid
handen, att det är möjligt och lämpligt all behålla de nuvarande principerna,
fordras mycket arbete redan för att konstatera att så är fallet. När den
hittillsvarande grundvalen visar sig ha förändrats, blir frågan vad man kan
bygga på den nya.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
synpunkt måste enligt min mening beaktas vid det fortsatta arbetet, inte blott
avfärdas med frasen att del ankommer på rättstillämpningen att ta ställning.
Del synes rimligt att också ägna någon uppmärksamhet åt vad som fordras för
att göra en ny köplagsliftning och dess konsekvenser för kontraktsrätten kända
inte bara för enskilda parter, vilka står inför konkreta problem rörande avialsskrivning,
handlande för att uppfylla kontrakt och biläggande av tvister, utan även för
den "juridiska allmänheten".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Systematiken
I förslagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
har helt frångått systematiken i de nu gällande nordiska köplagarna.
Uppbyggnaden av dessa sägs vara "pragmatisk", vilket tydligen inte
av arbetsgruppen uppfattas som något berömvärt. Enligt vad som sägs i motiven
(s. 161) kan "befogad kritik" i olika avseenden riktas mot
systematiken i de gällande köplagarna (liksom mot den i FN-konventionen), utan
att det dock anförs vare sig vilka grunderna för kritiken är eller hur
bristerna påverkar lagarnas användbarhet. Arbetsgruppen har vall sin egen
systematik, vilken förefaller alt vara en kompromiss mellan de nuvarande
köplagarnas och FN- konventionens. Någon allmän motivering för den valda
systemaliken ges inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
en tids erfarenhet av den föreslagna lagen får jag som min mening<br>
uttala, all systematiken ofta ler sig besväriig — man får bläddra fram och<br>
tillbaka för att sammanställa de olika regler som gäller om samma ämne.<br>
Man kan som exempel nämna reglerna om säljarens dröjsmål. Reglerna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section589>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section590>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>om
avlämnande finns 16-11 §§, medan påföljderna av dröjsmål med Prop. 1988/89:76
avlämnandet behandlas inte i omedelbar anslutning därtill utan i 24— Bilaga 3
31 §§. Det finns emellertid regler om påföljder av säljarens dröjsmål även på
andra ställen i lagen. 48 — 50 §§ innehåller "gemensamma bestämmelser om
påföljder av säljarens avtalsbrott". 65 och 66 §§ handlar bl. a. om
säljarens anteciperade dröjsmål, 68 — 70 §§ behandlar hävning och omleverans.
71—74§§ innehåller de regler om beräkning av skadeståndet vilka blir
tillämpliga bl.a. vid säljarens dröjsmål. Man får således vid läsningen av
motiven till sistnämnda paragrafer leta fram vad som rör säljarens dröjsmål.
Till jämförelse kan nämnas att i den nuvarande köplagen (och i SOU) alla
bestämmelser om påföljder av säljarens dröjsmål finns samlade 121-27 §§, utom
bestämmelserna om hävning vilka återfinns i 55 —58 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om jag har svårt all inse att den nu valda systematiken skulle innebära någon
förbättring bör del framhållas, alt — liksom vid de flesta andra lagar -
systematiken spelar en mindre roll för den som hunnit bli förtrogen med ett
lagverk. Det synes dock rimligt att vid en framtida bearbetning åtminstone
förbättra systemaliken såtillvida som reglerna om säljarens avlämnande av
godset får följas omedelbart av reglerna om påföljderna av dröjsmål med
avlämnande, i stället för att reglerna om "varans beskaffenhet"
skjuts in emellan. Även andra liknande förändringar synes väl påkallade, t.
ex. att låta reglerna om rättsligt fel (f n. 23 §) följas omedelbart av
reglerna om påföljder av rättsligt fel (f n. 46,47 §§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4
Sammanfattning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
har under 2 anförts vissa allmänna omständigheter som inverkar på bedömningen
av om del är önskvärt att ersätta den nu gällande köplagen med det förslag som
har framlagts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
3 har ell antal särskilda stadganden granskats, och en jämförelse har skett med
nu gällande rätt. Enligt min mening kan man knappast underiåta att vid en
fortsalt bearbetning lä hänsyn till oklarheter och osäkerhet av den typ som nu
har påvisats. Mycket som vid en första genomläsning förefaller godtagbart visar
sig vid en närmare analys ge upphov till en besvärande ovisshet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förklaringen
ligger, såvitt jag kan förstå, väsentligen i det arbetssätt som gruppen nödgals
lill eller själv valt. Såsom tidigare har framhållits är det en oöverstiglig
uppgift all på en gång ansluta en köplag till FN- konventionen och bygga
vidare på den hävdvunna nordiska köprätten. Mig veterligen har ingen i något
annat land haft en motsvarande ambition. Svårigheten ökas av att FN-
konventionen själv är full av oklarheter, som kanske varit nödvändiga för att
inte väcka motstånd inom de stater som vill anta dem. Detta kan emellertid inte
vara något skäl för att till en svensk köplag överföra dessa oklarheter. I
varje fall skulle för en bearbetning och sammansmältning fordras myckel längre
tid än den arbetsgruppen har haft till sitt förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är möjligt att en del av oklarheterna försvinner orn en proposition till en
svensk köplag koncentrerar sig på svenska förhållanden och bemödar sig alt ge
en förklaring lill vad i en ny lag som skall skilja sig från hittills gällande
rätt. En sådan fortsatt bearbetning synes nödvändig om en lag som bygger på det
nu föreliggande förslaget skall på ett tillfredsställande sätt ersätta den nu
gällande köplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section591>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section592>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köplagstiftningen
är av stor betydelse för sjukvårdshuvudmännen, vars '"äga i inköp
uppgår till åtskilliga miljarder kronor varje år. Sjukvårdshuvudmännens inköp
skiljer sig dock från näringslivets på så sätt att landstingskommunerna är
offentligrättsligt bundna i sin upphandling och deras upphandlingsbeslut kan
prövas genom kommunalbesvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
huvudsak kan Landstingsförbundet tillstyrka del svenska, förslaget till köplag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kommunförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
lar endast upp frågor som kan vara av kommunalt intresse. Köplagstiftningens
betydelse för kommunen är stor. Kommunala inköp av varor och tjänster
beräknades uppgå till ca 55 miljarder kronor år 1984. Kommunerna uppträder
också ofta som säljare av olika varor och nyttigheler i första hand till de
egna kommunmedlemmarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänt
sett kan sägas att kommunernas roll som köpare inte i någon betydande
omfattning avviker från vad som gäller inom näringslivet. En grundläggande
olikhet ligger dock i att en kommun är offentligrättsligt bunden i sin
upphandling och all upphandlingsfrågor kan prövas bl.a. genom kommunalbesvär.
Härigenom har man på offentligrättslig grund infört principer om
affärsmässighet, konkurrens och objektivitet i upphandlingen, vilket t. ex.
medför att behovet alt på civilrättslig grund reglera oskäliga avtalsvillkor i
kommunal upphandling är mindre framträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt kan man knappast hävda att kommunerna intar någon särställning i sin
egenskap av köpare. De varor eller tjänster som kommunen får köpa måste dock
hålla sig inom ramen för vad som får anskaffas inom den kommunala kompetensen.
Sådana frågor faller emellertid utanför vad som behöver beaktas vid
utformningen av en köplagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
kommunen uppträder som säljare är läget däremot ofta mer komplicerat. Oftast,
men inte alltid, faller kommunens leveranser utanför köplagens område. Så är
t. ex. vattenleveranser reglerade i offentligrättslig lagstiftning. I fråga om
elleveranser är lägel i dag oklart. 1902 års ellag har givetvis betydelse för
rättsförhållandet mellan distributör och abonnent men vid sidan härav hävdas
att köplagen åtminstone kan tillämpas analogt. I fråga om fjärrvärme och
naturgas finns numera särskild lagstiftning genom 1981 års lag om allmänna
värmesystem. I praktiken utnyttjas emellertid inte denna lag, utan
abonnenlförhållandet grundas på avtal, där också köplagens regler kan länkas ha
betydelse åtminstone analogi vis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilt
komplicerat är förhållandet mellan konsumentköplag och det<br>
offentligrättsliga regelsystemet. Denna fråga berörs inte i det nu föreliggan<br>
de betänkandet, men styrelsen anser ändå att frågan behöver uppmärk<br>
sammas. Den moderna konsumenlrätten har växt fram och tillämpats i<br>
kommunala sammanhang utan all hänsyn tagits till kommunens särart och<br>
dess speciella förhållande lill sina kommunmedlemmar som ju i grunden<br>
är samma personkrets som konsumenterna av kommunala nyttigheter.<br>
Frågan har heller inte analyserats i något sammanhang. Den grundläggan<br>
de olikheten mellan kommunala tjänster och nyttigheter jämfört med<br>
liknande tjänster inom det privata näringslivet är all en kommun i princip<br>
inte får tillhandahålla sina varor eller tjänster på en öppen marknad utan<br>
enbart för sina kommunmedlemmar. Den kommunala affärsverksamhe<br>
ten måste vara av allmännyttig karaktär och får inte drivas i vinstintresse.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>37</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section593>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section594>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Också i sitt
civilrättsliga handlande är kommunerna gentemot sina avtals- Prop. 1988/89:
76</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>parter bundna av
offentligrällsliga regler som syftar t. ex. till att kommu- Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nerna skall iakttaga
objektivitet och opartiskhet. Till olikheterna hör också</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>besvärsmöjligheter,
offentlighetsprincipen samt JO- och JK-tillsyn. Även</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>om delta regelsystem
primärt inte är inriktat på all reglera de avialsmässi-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ga förhållandena kan man
enligt styrelsens mening inte bortse från att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>systemet ger de kommunala
konsumenterna vissa gmndläggande rättsliga</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>garantier som saknas på
den privata sektorn. Det nu sagda gäller inte för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>de kommunala bolagen eller
stiftelserna. Del förekommer emellertid ofta</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att kommunerna i samband
med förelagsbildningen ser till att de nu</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nämnda principerna för
offentlig verksamhet så långt som möjligt överförs</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>till de kommunala
förelagen. Lagförslag i denna riktning har också nyligen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>framlagts av
kommunalföretagskommiltén, men ännu ej blivit föremål för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
vill i detta sammanhang efterlysa en samlad översyn av konsu-menträltens
tillämplighet på kommunala varor och tjänster. Styrelsen vill dock betona att
avsikten givetvis inte är att försämra konsumentens ställning när
transaktionen sker med en kommun. Styrelsen anser däremot att hänsyn bör tas
till kommunernas särart sådan den kommer till uttryck i offentligrättslig
lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Några
särskilda frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
huvudsak kan förbundsstyrelsen tillstyrka del svenska förslaget till köplag.
Enligt styrelsens mening hade del dock varit angelägel att söka uppnå ännu
större nordisk rättslighet än vad som följer med förslaget. Sakligt sett är det
svårt att se några motiv för de olikheter som kvarstår mellan de nordiska
länderna annat än smärre olikheter i rältslraditionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ifråga
om lagstiftningens utformninghör man ha i minnet all köplagen i första hand
kommer att tillämpas av personer utan juridisk utbildning. Varken uppköpare
eller säljare kan antas ha någon mer ingående utbildning i juridik eller i
juridiskt språk. Mot den bakgrunden bör hänsyn tas till läsbarhet och till att
reglerna ges en pedagogisk utformning även där det från strikt juridisk
synpunkt kanske inte är motiverat. Styrelsen vill också ansluta sig till vad
professor Hjerner anfört (betänkandet s. 401) i sitt särskilda yttrande om
behovet av en undanlagsregel för försäljning på auktion när del gäller
möjligheterna för en säljare att sälja godset utan eller med ell begränsat
felansvar. Som Hjerner påpekar är denna fråga bl. a. av betydelse för de
kommunala auktionsverken liksom för annan auk-tionsverksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Satnmanjattning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
ställer sig positivt lill att arbetet på samordnade köplagar i de nordiska<br>
länderna nu resulterat i fyra lagförslag. Det hade dock varit önskvärt att<br>
de olika lagförslagen varit mer överensstämmande än som blivit fallet.<br>
LRF instämmer till största delen i de överväganden som ligger bakom de<br>
flesta av arbetsgruppens förslag och tillstyrker all lagstiftning genomförs i<br>
huvudsak i enlighet med förslaget. Detta är dock i vissa delar betydligt mer<br>
komplicerat och svårtillgängligt än den gällande köplagen. Ambitionerna<br>
att på olika sätt sammanväva konsumentköprättsliga tänkesätt och regler<br>
na i FN-konventionens förslag om internationella köp med vanliga köp<br>
näringsidkare emellan har lett till i vissa fall svåröverskådliga lösningar.<br>
En ny konsumentköplag bör inte genomföras innan arbetet på den nya</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>köplagen
är färdigt. Lagarna bör samstämmas och träda i kraft samtidigt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section595>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Allmänna synpunkter</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gällande
köplag tillkom vid sekelskiftet. Sedan dess har omfattande änd- rJgä J ringar
skett i varumarknad, marknadsförhållanden, kommunikationer och utrikeshandel.
Detta har medfört att köplagen inte längre till alla delar är anpassad lill
näringslivets behov. Det reformarbete som nu lett fram till förslag om ny
köplag i de fyra nordiska länderna har haft till syfte att svara mot de moderna
krav som ställs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
basis av den gällande köplagen har ett omfattande regelsystem av praxis,
branschkutym och standardavtal utformats. Mot denna bakgmnd har också behovet
av en ny köplag inte blivit direkt akut under den gångna perioden utan man har
genom lagens dispositivitet kunnat göra anpassningar till de
avtalsförhållanden som varit nödvändiga att reglera. Det har då framstått som
naturiigt att man i utredningsarbetet skulle ta hänsyn till näringslivets egen
utveckling genom standardvillkor o. dyl. Så kunde ha skett i större
utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om gällande köplag genom praxis och näringslivets standardavtal m.m. och deras
tillämpning i praktiken fått ett förutsebart innehåll i många hänseenden
konstaterar LRF att lagmotiven i regel är mycket begränsade och ofullständiga.
Detta är beklagligt, eftersom en utförligare skrivning skulle inneburit en
värdefull service till näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller förslagets systematik finner LRF att dél omfattande mbriks-systemet ger
en god överblick över lagens innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bör
den nuvarande köplagen ändras eller bytas ut helt?.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
professor Lars Hjerner framför i sitt särskilda yttrande på-S:-395 och 396 i
denna fråga är enligt samfundets uppfattning väl värt att beakta. Skulle de
sakliga ändringarna i köplagen inte bli mer genomgripande än som framgår av
förslaget vore del bättre att utgå från nuvarande köplag och ändra i den.
Ändringarna i rättsläget vore då oerhört mycket mera lättöverblickbara för
praktiskt verksamma jurister. I den frågan bör dock värdet av nordisk
rättslikhet ta över om inte enighet skulle nås om nu angiven linje.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om alternativet med helt ny lagtext väljs ;bör inte hävdvunna termer bytas ut
utan sakliga skäl. Del finns exempelvis ingen anledning att tala om
"vara" i stället för "gods" eller "risk" i
stället för "fara".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
domarfiirbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av ny köplag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köplagarna
i Danmark, Norge och Sverige tillkom i början av 1900-talet. De förhållanden
som dessa lagar avsåg att reglera inom köprättens område skilde sig mycket från
dagens förhållanden. Förbundet instämmer i den beskrivning som lämnats i
betänkandet om de genomgripande förändringar som handeln med bl.a.
industriellt tillverkade varor genomgått samt beträffande de ändringar som
skett i marknadsförhållanden samt på de allmänna kommunikationernas område
(sid. 147 f). I sammanhanget bör också framhållas den rättsutveckling som ägt
rum inom olika branscher på köprättens område, där slandardvillkor utarbetats
och som kommit att bestämma avtalsförhållanden mellan köpare och säljare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
av arbetsgruppen anförda omständigheterna menar förbundet på ett<br>
riktigt sätt åskådliggör den utveckling som ägt rum efter köplagarnas</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section596>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section597>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tillkomst. Förbundet kan
därför instämma i att den nuvarande köplagslift- Prop. 1988/89: 76 ningen
mindre väl tillgodoser de krav moderna förhållanden ställer. Enligt Bilaga
3 förbundets mening är det inte heller tillfredsställande för rättstillämpningen
och rättsvetenskapen att köplagstiflningen lill stora delar satts ur kraft
genom utarbetandet av standardvillkor och allmänna leveransbestämmelser,
särskilt som köplagen kommit att vara vägledande vid avgörandet av
kontraktsrättsliga frågor, som inte är reglerade i annan lag. Förbundet
tillstyrker därför all den nuvarande köplagstiftningen ersätts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagförslagets
huvudpunkter och tillämpningsområde</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
noterar att arbetsgruppen i sitt förslag till svensk köplag sökt välja en
systematik som i stora drag ansluter till den nuvarande köplagen. Lagförslaget
vinner på att del försetts med ett genomarbetat rubriksystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges Kronofogdar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
— — — gjorda reservationer för konsekvenser för exekutiva auktioner (se
avsnitt 5 samt under 20 §) tillstyrker föreningen i övrigt lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ackordscentralen
Stockholm</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
utgår ifrån att vi beretts tillfälle att yttra oss i första hand beroende på
ev. anknytning till insolvensförfarandel. Såvitt vi kunnat finna innehåller
förslaget dock icke några väsentliga nyheter på dessa gränsmarker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheten
bör erinras om att ett förordnande av god man enligt ackordslagen ger vissa
rättsverkningar (§ 67) som i sammanhanget kan synas mindre rätlinjiga. De
ackord som handläggs av Ackordsceniralen som ideell förening leder som regel
till att ackordsförslaget blir fastställt. Ackord som handläggs av andra leder
däremot i övervägande antal fall lill konkurs. Detta kan utläsas av SCB:s
rättsstatistik. Anledningen torde främst vara att vederbörande handläggare
velat säkra sitt arvode genom att komma i åtnjutande av den exklusiva
förmånsrätt som vidlåder förordnandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fortsättningen övergår vi lill några strödda synpunkter på förslaget utan
anknytning till insolvensförfarandet. Rent allmänt bör dock först betonas att
1905 års köplag otvivelaktigt är en förnämlig lag, som i många avseenden
fortfarande är väl anpassad till näringslivets behov. Det oaktat och med tanke
på mängden handelsbmk som utvecklats under dessa 80 år framstår det som
naturligt med en genomgripande översyn i stället för att lappa på lagen med
smärre justeringar. För vår del är frågan närmast om utredningen inte varit
alltför ambitiös i sin strävan att modernisera lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Efter
all ha framfört synpunkter på vissa frågor — se nedan — anför ackordscentralen
följande.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är möjligt att förestående randanmärkningar kan betecknas som väl småaktig
klåfingrighet men vi kan inte frigöra oss från uppfattningen att arbetsgruppens
förslag förefaller något ojämnt. Huvudintrycket är självfallet att förslaget
innehåller välmotiverade ändringar men i vissa delar lämnas ingen närmare
motivering. Del förekommer också flera exempel på föreslagen ändring i lagtext
utan att därmed avspeglas någon ändring i det materiella rättsläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om yttrandet skulle begränsas till förslaget om svensk köplag vill vi</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>40</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section598>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section599>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avslutningsvis
uttrycka en allmän förhoppning om att förekommande Prop. 1988/89:76
skiljaktighet i praxis icke skall utgöra något oöverstigligt hinder för en
Bilaga 3 harmonisering av lagstiftningen inom Norden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
fondbörs</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
de synpunkter börsstyrelsen har att beakta saknas anledning till erinran mot
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
köprällsliga lagstiftningen intar en central plats i det svenska rättssystemet
inte bara genom att den reglerar ett av privaträttens viktigaste områden utan
också genom att bestämmelserna påverkar rättstillämpningen inom stora delar av
förmögenhetsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vår
köplag har varit gällande i åtta decennier. En omfattande köprältslig praxis
och doktrin har under denna tid vuxit fram med lagen som utgångspunkt.
Köprälten kännetecknas idag av en betydande stadga och förutsebarhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av en ny köplag och dispositionen härav</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Något
mera kännbart kommersiellt behov av en så genomgripande reform som den nu
föreslagna finns enligt organisationernas mening inte för svensk del. Ett
viktigt skäl till detta är naturligtvis lagstiftningens dispositiva karaktär.
Parterna har härigenom fria händer alt gestalta sina förhållanden på det sätt
som är mest ändamålsenligt i varje särskilt fall eller i skilda typsituationer
genom individuellt upprättade avtal eller på grundval av branschvisa allmänna
leveransbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Å
andra sidan är det givetvis önskvärt att en köplag så långt som möjligt
återspeglar de handlingsmönster som faktiskt iakttas av dem för vilka lagen
främst är skriven. En anpassning av lagen till den moderna handelns
förhållanden bör därför välkomnas, i synnerhet vad gäller köp av industriella
produkter. För detta slag av köp passar inte regelsystemet i 1905 års lag
särskilt väl. Organisationerna ställer sig därför bakom strävandena att närma
köplagsliflningens regler till de köprällsliga mönster som utbildats inom
näringslivet, bl. a. så att en anpassning sker till vanligt förekommande
standardvillkor t. ex. beträffande rätten och skyldigheten alt avhjälpa fel i
vara, ansvaret vid dröjsmål och skadeståndsskyldighetens omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagförslagets
systematik måste värderas mot bakgrund av att en omfattande lärobyggnad i form
av praxis och doktrin har utbildats på grundval av 1905 års lag. De svårigheter
som kan uppkomma vid en övergång från en disposition av lagens bestämmelser
till en annan bör inte underskattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
vill i delta sammanhang helt allmänt anmärka alt de motiv som ges till de
enskilda lagrummen är knapphändiga. Arbetsgruppen har ofta nöjt sig med en
redogörelse för lagtexternas innehåll och för skillnaderna mellan de nordiska
förslagen, följd av en kortfattad jämförelse med gällande rätt, 1976 års
förslag och FN-konventionen. Detta försvararen allsidig och nyanserad
bedömning av förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Samtnanfattning
av organisationernas grundläggande inställning till JÖrslagel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
vad ovan anförts framgår att organisationerna inte anser att del för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>svensk
del föreligger ell angeläget reformbehov som motiverar en så genomgripande
revision av köplagen som den föreslagna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section600>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section601>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
det ringa behovet av en mera omfattande revision måste emellertid Prop.
1988/89:76 vägas det stora värdet av en nordisk rättslikhet på köprättens
område. En Bilaga 3 realistisk bedömning av lagsliftningssituationen i Norden
ger vid handen att Finland förmodligen kommer att införa en köplag inom en
ganska nära framtid, även om övriga länder skulle avstå från en reform. En
sådan finsk köplag skulle förmodligen bygga på det förslag som nu presenterats.
Kanske är också ytterligare något nordiskt land berett att introducera en ny
köplag, även om Sverige inte skulle gå på denna linje.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sett
mot denna bakgrund, dvs. att den nordiska rättslikheten på köprättens område
riskerar att omintetgöras, anser organisationerna att arbetet på en ny nordisk
köplag måste drivas vidare. Gransknigen av i första hand det svenska
lagförslaget sker från denna utgångspunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om lagförslaget ger anledning till delvis allvarlig kritik har del också betydande
förtjänster på många punkter. Ett flertal förbättringar i förhållande till
nuvarande regler kan noteras, t. ex. vad gäller avhjälpande-bestämmelserna,
hävningsfömtsättningarna m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
anser att de nordiska förslaget i huvudsak kan utgöra en god grund för ett
fortsalt lagstiftningsarbete inriktat på att få till stånd närmast identiska
nordiska köplagar. Organisationerna vill emellertid understryka alt denna
positiva inställning till ett fortsatt köplagsarbete fömtsätter samnordiska
direktiv om en väsentligt bättre samordning av köplagarna än vad som präglar
förslagen. I det fortsatta arbetet måste också de enskilda bestämmelserna
förses med betydligt mera utförliga motiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
vill avslutningsvis framhålla vikten av att man på svensk sida inte föregriper
och försvårar arbetet på den nya gemensamma nordiska köplagen genom att anta
nya konsumenlköpsbeslämmelser innan det nordiska projektet slutförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svensk
Industriförening</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
har tagit del av Sveriges Industriförbunds m.fl. näringslivsorganisationers
gemensamma remissyttrande och instämmer i de synpunkter som där finns angivna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
köpmannaförbund/SHIO familjefiiretagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftet
med reformarbetet måste ha varit alt åstadkomma en köplag som i allt väsentligt
är likalydande i de nordiska länderna. Samtidigt bör eftersträvas att så långt
möjligt åstadkomma regler som motsvarar 1980 års FN-konvention om
internationella köp. Förslaget borde även utformas på ett sätt som förenklar
dess tillämpning samtidigt som utformning och motiv bättre anknyter lill den
praxis som utbildats inom köprättens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
klarhet och lättillgänglighet som bör eftersträvas i en lagstiftning av<br>
1985 års modell, är enligt organisationerna ej uppfylld med föreliggande<br>
förslag. Nu gällande köplag upptar i vissa fall regler som är stränga för<br>
säljaren. Som exempel kan åberopas bestämmelsema om skadestånd vid<br>
säljarens dröjsmål. Regeln är emellertid enkel att tillämpa och tvistigheter<br>
angående regelns tolkning och innebörd uppkommer sällan. Del nya för<br>
slaget lill köplag beträffande skadestånd på gmnd av säljarens dröjsmål är<br>
emellertid synnerligen komplicerad och svåröverskådlig. Säljaren kan en<br>
ligt förslaget bli fri från skadestånd om fyra stycken svårtillämpade fömt-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>42</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section602>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section603>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sättningar
är uppfyllda. Del är inte lätt för varken den enskilda näringsid- Prop.
1988/89: 76 karen, konsumenten eller domstolen att med någon grad av säkerhet
på Bilaga 3 förhand avgöra huruvida säljaren blir skadeståndsskyldig. Det
kommer att la avsevärd tid innan rättstillämpningen genom praxis ger parterna
vägledning för hur denna del skall tolkas. Detta är inte acceptabelt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
har inget att erinra mot lagförslagets dispositioner och rubriksätlning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KF</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
kan konstalera, att flertalet av de synpunkter som KF framförde på enskilda
bestämmelser i sitt yttrande över 1976 års förslag till köplag är tillgodosedda
i del nu framlagda förslaget. Den tveksamhet, som KF då anförde gentemot en
till två år utökad preskriptionstid för rätlen att reklamera vid fel i varan,
har KF sedermera frånfallil och godtar sålunda den förlängda
preskriptionstiden. Några vägande invändningar mot enskilda bestämmelser i
övrigt kvarstår inte för KF:s del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslutningsvis
kan KF inte underlåta att beröra en fråga. Distributionsteknik, ekonomisk och
finansiell teknik har förändrats starkt sedan tillkomsten av 1905 års köplag.
Trots detta har, med undantag för några få ekonomer under köplagsutredningens
arbete under 1960- och 70-talet, nästan uteslutande jurister varit delaktiga i
arbetet med översyn av lagstiftningen. Trots den förtjänstfulla strävan mot
ett mer tidsenligt språkbruk som ådagalagts i föreliggande förslag, återspeglas
nyssnämnda förhållande i många hänseenden alltjämt. Ell exempel härpå är faktiskt
lagens rubrik. Bestämmelserna i lagen handlar i väl så stor utsträckning om
försäljning som om köp. Rubriken översätts också till engelska språket med
"Sales of goods Act", utan all denna inadvertens, såvitt KF kunnat
finna, någonstans kommenteras. KF kan i och för sig inte i delta sammanhang
föreslå någon mer adekvat rubrik — delta är kanske inte heller möjligt eller
ens eftersträvandsvärt — men KF har inte önskat låta frågeställningen passera
utan kommentar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
tillstyrker KF att det i betänkandet framlagda förslaget till ny svensk köplag
läggs till grund för ny lagstiftning och att en ny konsumentköplag utarbetas i
huvudsaklig överensstämmelse med konsu-mentköpsulredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svenska
sparbanksföreningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nu gällande svenska köplagen tillkom år 1905. Behovet av en översyn och en mera
tidsenlig lagstiftning på detta område har länge varit påtagligt.
Sparbanksföreningen hälsar därför med tillfredsställelse att det nu lagts fram
ell förslag som förhoppningsvis kan leda till lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sparbanksföreningen
har vid en genomgång av det svenska lagförslaget inte funnit anledning till
erinran mot några enskildheter i detsamma. Föreningen tillstyrker därför alt
förslaget förverkligas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Motorbranschens
Riksförbund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
ansluter sig- till vad Näringslivets delegation för Mark<br>
nadsrätt (se näringslivsorganisalionerna) anför i sill yttrande över köp<br>
lagen.</span><span style='font-family:Verdana'>----------------- </span><span
style='font-family:Verdana'>43</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section604>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section605>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>2 Det
internationella samarbetet</span><span style='font-size:14.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3 </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>Svea
hovrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ny köplag bör självfallet också så nära som möjligt överensstämma med de
planerade köplagarna i våra nordiska grannländer. Hovrätten är medveten om den
möda och det mångåriga arbete som ligger bakom det nu aktuella betänkandet.
Ytterligare försök bör ändå göras att jämna ut de skillnader som fortfarande
finns mellan de olika nordiska förslagen och som tyvärr i vissa hänseenden är
rätt betydande. För svensk del bör man på de punkter där skillnader föreligger
söka närma sig det nordiska förslag som ligger närmast FN-konventionen, i den
mån inte goda skäl talar för en avvikelse från konventionens modell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälet
till hovrättens ställningstagande i nu berört avseende är främst de uppenbara
fördelar som ligger däri att likartade regler om köp tillämpas i olika stater i
en värid där handelsutbytet mellan länderna ökar. Av särskilt värde är detta
naturiigtvis för de köpare och säljare som idkar handel såväl nationellt och
nordiskt som internationellt. I sammanhanget bör också uppmärksammas alt
FN-konventionen har arbetats fram genom samförståndslösningar. 1 arbetet har
deltagit ell stort antal länder med olika rättssystem och politiska
värderingar. Det finns i vårt land en lång tradition för alt slå vakt om de
resultat som uppnås i det internationella konventionsarbetel. En nära
anknytning till konventionens regelsystem också i intern lagstiftning ger ett
påtagligt uttryck för att denna tradition är obruten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagförslaget
är klart påverkat av FN-konvenlionen. Enligt hovrättens mening innebär detta
betydande fördelar i förhållande lill nuvarande ordning. Sålunda är förslaget
genom dess uppbyggnad tillgängligare än gällande lag, och del flitiga
användandet av rubriker och underrubriker underlättar i hög grad läsningen. Del
kan möjligen hävdas alt den arbetsgrupp som utformat förslaget än mer borde ha
följt konventionens logiska mönster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om det direkt sakliga innehållet finns i förslaget flera nya regler som
är inspirerade av konventionen. Det är fråga om regler för vilka det länge har
funnits ett påtagligt behov i vår föråldrade allmänna köprätt, t. ex. reglerna
om avhjälpande av fel, reglerna om tilläggsfrist för klargörande av om ett
avtalsbrott är väsentligt och reglerna om avbeställning vid tillverkningsköp.
Del är också fråga om regler som jämkar eller nyanserar rigida bestämmelser i
1905 års köplag, t. ex. reglerna om prisets bestämmande och
reklamationsreglerna, och om regler som fyller ut tomrum i den lagen, t. ex.
bestämmelserna om hur varan skall vara beskaffad för att överensstämma med
avtalet. Förslaget synes i berörda delar på det hela taget ganska väl ansluta
sig till det internationella systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Önskvärt
i och för sig vore att lagstiftaren även kunde ordna del så att<br>
lagen, i likhet med del norska förslaget, kom all gälla också för sådana köp<br>
som faller under FN-konventionen; allt skulle då bli samlat på ett ställe.<br>
Emellertid avviker det föreliggande förslaget alltför mycket från konven<br>
tionen för alt ett sådant arrangemang skall framstå som meningsfullt.<br>
Även om förslaget skulle kunna justeras i riktning mot konventionen på en<br>
del punkter kommer del av allt att döma att krävas åtskilliga specialstad-<br>
ganden som krånglar till det hela. Hovrätten ifrågasätter om det över<br>
huvud tagel är möjligt all på del sättet uppnå den överensstämmelse med<br>
konventionen som krävs för att denna skall kunna ratificeras. Konventio<br>
nen bör istället införlivas med svensk rätt efter direkt översättning genom<br>
en s. k. blankettlag såsom har föreslagits på dansk, finsk och svensk sida.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>44</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section606>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section607>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Man bör naturiigtvis
sträva efter nordisk rättslikhet också när det gäller Prop. 1988/89: 76
lagiekniken. I del fortsatta samarbetet på köplagsprojeklet, som väl nu Bilaga
3 kommer all ske direkt på departementsplanet, bör man eftersträva den
kompromisslösningen, alt konsumentköpen hanteras enligt en modell av det slag
som valts på norsk sida, medan FN- konventionen införlivas med nationell räll
genom en blankettlag såsom de övriga länderna har föreslagit. Enas man på
nordiskt plan dels om denna lagstiftningsmodell, dels om den hållning till
FN-konventionen som förebild som hovrätten förordat, bör man ha skapat
plattformen för bibehållen nordisk rättslikhet inom köprälten på ungefär samma
ambitionsnivå som idag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
tingsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>FN-konventionens
betydelse för utformningen av de nya lagarna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tingsrätten
har ingen erinran mot del förslag som för Sveriges del redovisas beträffande
sättet för införlivandet av FN-konventionen med nationell rätt. Enligt
tingsrättens mening tillgodoses konventionens syfte att skapa en enhetlig
internationell köplag för Sveriges vidkommande bäst genom en blankelllag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
härefter gäller den betydelse som konventionen bör få vid regleringen av den
nationella köprälten ställer sig tingsrätten något tveksam inför de uttalanden
som görs i betänkandet. Enligt betänkandet skall konventionen beträffande
såväl uppbyggnaden av den nya köplagen som dess materiella innehåll tillmätas
betydelse. Detta har medfört att i det svenska förslaget den nya lagens
systematik väsentligt avviker från gällande köplags. Full överensstämmelse med
konventionens systemalik uppnås dock ej. Del kan befaras att de föreslagna
ändringarna i köplagens systematik kan komma att medföra att gällande praxis
och doktrin i vissa delar inte kommer att kunna utnyttjas. Den nackdel som
detta skulle innebära torde överväga de fördelar som kan vinnas genom en
närmare anslutning till konventionens uppbyggnad. Det är då att märka att
svenska domstolar vid avgörande av nationella tvister mera sällan kommer att
kunna hämta någon ledning av de avgöranden som andra konventionsstaters
domstolar fattar med tillämpning av konventionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller de nya köplagarnas materiella innehåll torde det varken vara möjligt
eller önskvärt att inte beakta bestämmelserna i konventionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nordisk
rättslikhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tingsrätten
anser lika med arbetsgruppen all det är av vikt att den nordiska rällsenhelen
inom köprätten bevaras. Det resultat som arbetsgruppen redovisar företer dock i
många avseenden skiljakligheter, för Sveriges del framförallt i förhållande
till Norge och Danmark. Visserligen har i de flesta fall de enskilda frågorna
behandlats parallellt och stadgandena erhållit samma paragrafnummer, men de
materiella olikheterna är i vissa fall betydande. Tingsrätten ansluter sig
härvidlag till den uppfattning som Hjerner framför i sitt särskilda yttrande
(s. 396 n) att förslagen för all kunna godtas som en samnordisk lösning bör bli
föremål för ytterligare bearbetning och sammanjämkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statens
vattenfallsverk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall
ser de nordiska ländernas strävan efter en gemensam köplag<br>
sliftning som riklig och värdefull. Det är också önskvärt att den nordiska</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section608>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section609>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lagstiftningen anpassas
till reglerna i 1980 års FN-konvention om interna- Prop. 1988/89: 76<br>
lionellaköp.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Marknadsdomstolen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Marknadsdomstolen
finner del mycket tillfredsställande att samordnade förslag till köplagar för
Danmark, Finland, Norge och Sverige nu har kunnat läggas fram. Att den nordiska
enheten på köprättens område bevaras och fördjupas torde från alla synpunkter
vara angeläget. Det kan beklagas all samordningen av de föreslagna lagtexterna
inte kunnat drivas ännu längre än som skett. Domstolen förutsätter att
ytterligare kontakter i delta syfte tas med de övriga nordiska länderna under
det fortsatta lagstiftningsarbetet. Möjligen kan det svenska förslaget därvid
utökas med några bestämmelser som ingår i andra förslag men som ansetts
obehövliga för svensk del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kommerskollegium</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
svensk handelspolitik är strävandet att göra Norden lill en gemensam
hemmamarknad av stor vikt. All införa gemensamma nordiska rättsregler på det
område som utgör grundvalen i förhållandet mellan säljare och köpare, vore ett
steg i denna riktning. Arbetsgruppen var från början inriktad på att åstadkomma
ett förslag till en gemensam nordisk köplag som i hög grad skulle överensstämma
med FN-konvenlionen om internationella köp. Även sedan man övergivit denna
inriktning överensstämmer förslagen i stort och den gemensamma systematik som
använts är lill stora delar gemensam med FN-konventionen. Det man uppnått är i
sig väsentligt. Ändå vore det önskvärt alt komma ännu längre vad gäller den
nordiska rättslikheten. Kollegiet ser inga principiella hinder mot att förslagen
omprövas ur denna aspekt innan man på grundval av dem lägger fram ett
lagförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
universitet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nordisk
enighet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är önskvärt med en långtgående nordisk enighet på detta område. Emellertid kan
konstateras all någon fullständig sådan inte synes vara möjlig all uppnå sedan
särskilt Danmark och Norge i vissa fall gått egna vägar. Det bör då likaledes
vara möjligt för Sverige att välja de lösningar som synes bäst här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förhållandet
till FN-kon ventionen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet ägnas stor uppmärksamhet åt förhållandel mellan förslagen<br>
och FN-konvenlionen (se särskilt s. 157 O- Arbetsgruppen utgår från att de<br>
nordiska staterna kommer att ratificera konventionen, ehuru något for<br>
mellt beslut inte torde ha fattals därom. Det diskuteras lill en början två<br>
möjliga sätt för konventionens genomförande i de nordiska länderna,<br>
nämligen som en "blankettlag", dvs. att konventionen som sådan eller
en<br>
direkt översättning av den blir gällande såsom lag i de nordiska länderna,<br>
eller genom en "konsoliderad köplag", vilket innebär att
konventionens</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>46</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section610>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section611>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bestämmelser
inarbetas i den lag som skall innehålla de nationella bestäm- Prop.
1988/89:76 melserna om köp. Det förra alternativet väljs för den svenska
rättens del. Bilaga 3 men framför allt därför all Norge reflekterar på del
senare alternativet och detta avspeglas i det norska förslaget, inverkar
konventionen starkt även på det svenska förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
arbetsgruppen bör konventionen såväl i fråga om uppbyggnad (systematik) som i
fråga om materiellt innehåll tillmätas betydelse vid en modernisering av den
nationella köprättsliga lagstiftningen (se s. 158).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
systematiken är det möjligt all fatta sig kort. Även om konventionens
systematik har haft ett visst inflytande på förslagen, är olikheterna i
systemalik mellan konventionen och de nu framlagda förslagen så stora, att det
för den som vill göra en jämförelse mellan de olika systemen knappast är
enklare att med konventionen jämföra de nu framlagda förslagen än de nu
gällande köplagarna. En jämförelse fordrar under alla förhållanden ett ingående
arbete, och detta underlättas inte mycket av de likheter i systematik som finns
mellan FN-konventionen och det nu framlagda förslaget. Detta är särskilt
märkbart vid en jämförelse mellan reglerna om påföljder av säljarens
kontraktsbrott (art. 45 —52 i konventionen och 24 —50§§ i förslaget).
Förslagets systematik får bedömas självständigt (jfr nedan 2.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
understryker också vikten av att beträffande de materiella frågorna beakta
konventionens bestämmelser. Häri finns givelvis all anledning att instämma. Men
det förutsätter en prövning av om de materiella regler som konventionen
innehåller är lämpliga. Detta är säkerligen också arbetsgruppens mening, all
döma av de talrika olikheterna mellan förslagen (med visst undantag för det
norska förslaget) och konventionen. I många detaljfrågor har emellertid
arbetsgruppen valt formuleringar som ansluter sig närmare lill konventionen än
till gällande svensk rätt (eller SOU). På några punkter har arbetsgruppen
föreslagit regler eller formuleringar som framkommit som kompromisser mellan
motstridiga förslag vid utarbetande av FN-konvenlionen och som knappast ens
konventionens egna upphovsmän torde anse vara helt lyckade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
blir då om vinslen av en överensstämmelse med konventionen uppväger de
nackdelar som otvivelaktigt uppslår om man överger en i och för sig godtagbar
regel vilken hittills gällt i nordisk rätt. Därvid är särskilt all beakta den
osäkerhet som uppstår när man skall bedöma om den nya formuleringen avser alt
genomföra en saklig ändring eller blott är en redaktionell nyhet. Denna fråga
kan inte diskuteras allmänt, utan den återkommer i den följande diskussionen av
särskilda bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nordisk
rättslikhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande råder en stark nordisk rättsgemenskap på köprättens om<br>
råde, trots att Finland i viss mån intar en särställning (se särskilt T<br>
Wilhelmsson, SvJT 1984 s. 775 ff). Inte bara är överensstämmelsen mellan<br>
lagarnas lydelse stor; rättspraxis är också mycket enhetlig. De olikheter<br>
som finns mellan olika nordiska länder är på det hela taget inte mycket<br>
större än de som förekommer mellan olika uttolkare inom ell och samma<br>
rättssystem. De förslag till köplagstiftning som avgavs tidigare byggde på<br>
en strävan all bevara den nordiska rättsgemenskapen så väl som möjligt.<br>
Olikheterna mellan de tidigare förslagen var till stor del sådana, all del<br>
kunde väntas att vid en följande bearbetning inom justitiedepartementen<br>
de väsentligen skulle elimineras, genom alt departementen förenade sig<br>
om något av de framlagda förslagen, möjligen gjorde en kompromiss.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>47</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section612>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section613>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De nu framlagda förslagen
bygger likaledes på en uttalad önskan alt Prop. 1988/89:76 behålla rällsenhelen
inom den nordiska köprälten (se särskilt s. 159 f). Det Bilaga 3 finns dock
omständigheter som har motverkat detta syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
pekar själv på att förhållandel till FN- konventionen har utgjort en
försvårande faktor (s. 159). En "konsolideringslösning", såsom
eftersträvas i Norge, fordrar en mycket stark anpassning till FN-konventionen.
Det är uppenbart att man inte kan på en gång ansluta sig nära till
konventionen, vilken är utformad för all tillgodose önskningar i länder med
helt skilda rättsystem och dessutom är anpassad efter internationella,
kommersiella köp, och behålla de grundläggande principerna i den nordiska
köprälten. De övriga nordiska förslagen följer visserligen inte så nära
FN-konventionen men strävan att inte göra olikheterna mot det norska förslaget
större än nödvändigt har satt starka spår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nu framlagda förslagen präglas av en, enligt min mening ogenomförbar, strävan
att kompromissa mellan å ena sidan anpassningen till konventionen, å andra
sidan behållande av den hittills gällande nordiska köprätten. Man har satt sig
mellan två stolar. Delta påverkar också motiven, som lill stor del är så
skrivna att formuleringar som är hämtade från FN-konventionen tolkas så all de
så nära som möjligt skall likna hittills gällande nordisk rätt. Men detta ökar
oklarheten och leder även till motsägelser mellan de föreslagna lagtexterna
och motiven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat problem uppstår genom regleringen av konsumentköpen. Medan den svenska,
och väl även den finska, utgångspunkten är att konsumentköp skall vara föremål
för särskild lagstiftning och att därför behovet av all la hänsyn till
konsumentförhållanden inte fordrar någon speciell utformning av delaljregler i
köplagen, kräver den lagstiftningsteknik som begagnas i Danmark och Norge, och som
går ut på att regler avsedda särskilt för konsumenternas skydd inarbetas i den
allmänna köplagen, en större anpassning till vad som bör gälla vid
konsumentköp. Även detta leder till olikheter mellan förslagen. Det måste dock
sägas att dessa olikheter i det hela är mindre betydande än de som
sammanhänger med anpassningen till FN-konventionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
även bortsett från vad som har nämnts nu måste det sägas, all de föreslagna
lagtexterna uppvisar betydande olikheter sinsemellan. De finska och svenska
förslagen är visserligen på alla väsentliga punkter likalydande. De skiljer
sig emellertid avsevärt från de danska och norska förslagen, vilka i sin tur
har betydande inbördes olikheter. Arbetsgmppen säger visserligen (s. 160), att
enighet har uppnåtts beträffande de materiella lösningarna av de allra flesta
frågorna. Rikligheten härav beror på hur stora anspråk på rättslikhet som man
ställer. Likheten är i varje fall mycket mindre än enligt nu gällande rätt och
även mindre än enligt de tidigare framlagda förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härtill
kommer olikheterna i formellt avseende. På den ena punkten<br>
efter den andra sägs i motiven, att trots redaktionella olikheter någon reell<br>
skillnad inte är åsyftad, eller att någon nämnvärd olikhet inte uppstår,<br>
varvid det står öppet för läsaren all söka avgöra, om olikheten är saklig<br>
men så liten alt motivförfattarna inte anser den vara betydande eller om<br>
den uteslutande är formell. För den som skall arbeta med lagarna och utgår<br>
från lagtexten föreligger i sådana fall aldrig någon säkerhet, att vad som<br>
skall gälla i det ena landet också skall gälla i del andra. Han måste<br>
undersöka, om det finns några skillnader och i så fall hur stora de är.<br>
Eftersom den intranordiska handelns behov är en av de omständigheter<br>
som åberopas lill stöd för nordisk rättslikhet, är detta besvärande. Även<br>
när olikheterna i motiven sägs vara formella, får läsaren fråga vilken<br>
formulering som skall vara avgörande när de olika texterna pekar i olika</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>riktning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section614>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section615>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
anför, efter de synpunkter som redovisas under avsnitt 6;</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>rJiiaga
J</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt har Landstingsförbundet inga erinringar mot förslaget. Enligt förbundels
mening hade det dock varit angeläget alt söka uppnå en ännu större likhet
mellan de nordiska förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
det internationella regelsystemet finner LRF del, med hänsyn till föreliggande
svårigheteratt nå enighet om nationell anpassning, riktigt att Förenta
Nationernas konvention om avtal rörande internationella köp av den 11 april
1980 (FN-konventionen) inte direkt införlivas i den svenska köplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
finner anledning att i sammanhanget understryka betydelsen av nordisk
samstämmighet i utformningen av köplag så långt detta är möjligt. De andra
nordiska länderna är sammantaget Sveriges viktigaste handelspartner. Detta har
tagit sig i uttryck i ett stort antal standardavtal för handeln, såsom NLM 80
m. fl. Det får anses vara av vikt att lagstiftarna i respektive land strävar
mot nordisk enhetlighet på centrala rättsområden. LRF finner del beklagligt att
arbetsgrupperna inte kunnat prestera förslag som varit än mer enhetliga än som
nu blivit fallet. Det föreligger betydande skillnader mellan de olika
lagförslagen, inte enbart av formell art. En utveckling på köprättens område
som fjärmar de nordiska ländema från varandra måste anses vara olycklig. Under
det fortsatta lagstiftningsarbetet bör förnyade kontakter tas med övriga
nordiska länder i syfte att än menillgodose kraven på rättslikhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
finner det väsentligt att den nordiska rättslikheten på köprällens område
bibehålls och helst utvidgas. Bedömningarna i det följande görs emellertid i
allt väsentligt efter vad som ter sig lämpligt ur svensk synvinkel och ulan
beaktande av vad som kan antas vara möjligt alt få accepterat i samtliga
nordiska länder. Om regler som i och för sig vore mest önskvärda ur svensk
synvikel inte går att få accepterade av övriga nordiska länder, måste frågan
huruvida den nordiska rättslikheten i det särskilda fallet skall prioriteras
framför den i och för sig ur svensk synvinkel mest önskvärda regeln, avgöras i
och på grundval av förhandlingar efter remissförfarandets slutförande i
respektive land. Det följer emellertid av vad som inledningsvis sagts att
samfundet anser att hänsynen lill den nordiska rättslikheten då måste väga
tungt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
domareförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
utformning av föreliggande förslag till nordiska köplagar har det funnits olika
meningar mellan de nordiska länderna vilken hänsyn som skulle tas vid
utformningen av de nya lagarna vid ett anlagande av FN-konventionen för
internationella köp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
delar den uppfattning som framförts från svensk sida, nämli<br>
gen att FN-konventionen bör införiivas med nationell rätt genom en s. k.<br>
blankelllag. En ny köplag bör därför endast avse inhemska förhållanden.<br>
Även om arbetsgruppen influerats av FN-konventionen vill förbundet<br>
understryka att konventionen inte bör, vare sig i fråga om systematik eller</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4
Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 76. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section616>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>i fråga om materiellt
innehåll, alltför myckel få vara bestämmande för Prop. 1988/89:76
dispositionen av en ny köplag. Förbundet menar att man bör avvika från
Bilaga 3 konventionen där så är befogat. Så har också skett (se nedan).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
understryker att man bör söka bevara den nordiska rättsenheten. Det är en
avsevärd fördel om en gemensam köplagstiftning kan finnas i alla nordiska
länder med hänsyn till del betydande varuutbyte som äger rum inom Norden.
Ambitionen alt nå nordisk rällsenhet har dock inte helt infriats. En
skiljedelare mellan de nordiska länderna synes ha varit regleringen av
konsumenlköp. I Danmark och Norge tycks man ha den uppfattningen all
bestämmelser om konsumentköp bör finnas i den allmänna köplagen. För svenskt
vidkommande har hävdats att konsumentköprättsliga regler bör finnas i en
särskild lag, bl.a. med hänsyn till bestämmelsernas indisposiliva natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
vill i detta sammanhang erinra om alt det i oktober 1984 angav ett yttrande
över betänkandet om ny konsumentköplag. Därvid anfördes bl. a. att man borde
avvakta med alt införa en ny konsumentköplag innan arbetet med ny köplag hade
slutförts och förslaget remissbehandlats, så att en harmonisering mellan
lagarna kunde uppnås. I remissvaret anfördes all del även på
konsumentköplagstiftningens område var viktigt att sträva mot nordisk
rättsenhet. Om detta inte kunde förverkligas, talade övertygande skäl för all
man valde lösningen med att samla de särskilda konsumenlrätlsliga reglerna i en
separat lag. Förbundet förordar alltjämt att den lösningen väljs om inte
nordisk rättsenhet kan uppnås för en annan systematik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
att enighet i nu berört avseende ej nåtts är det betydelsefullt all det
materiella innehållet i de föreslagna köplagarna har stor likhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nordisk
rättslikhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga av största vikt för organisationernas inställning lill del framlagda
förslaget är all den nordiska rättslikheten bevaras på det centrala område som
köprälten utgör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
de nordiska industri- och grossislförbunden närmare utvecklat i en gemensam
skrivelse till respektive justitiedepartementet samt de nordiska
handelskammarförbunden deklarerat i ett gemensamt uttalande utgör de övriga
nordiska länderna mycket viktiga handelspartner för varje nordiskt land. En
stor del — i genomsnitt något över 22 % — av såväl export som import för varje
land avsåg under 1984 det övriga Norden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
omfattande handel har otvivelaktigt väsentligt underlättats av den i stort
överensstämmande avtals- och köprätten inom Norden. Det har vidare varit
förhållandevis lätt att vid behov enas om samnordiska leveransbestämmelser.
Det har också visat sig väsentligt lättare att utarbeta enskilda avtal mellan
nordiska parter än mellan nordisk part och icke nordisk part.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
synes, att döma av de uttalanden som görs i betänkandet,<br>
dela organisationernas syn på värdet av nordisk rättslikhet. Arbetsgrup<br>
pens deklarerade grundsyn har emellertid inte konsekvent kommit till<br>
uttryck i de fyra lagförslagen. Tvärtom har skillnaderna mellan de danska,<br>
norska och svenska förslagen blivit mångfaldigt flera än vad de är idag.<br>
Denna utveckling är djupt oroande. Visserligen framhålls ofta i motiven<br>
till enskilda lagrum att skillnaderna mellan förslagen enbart eller i huvud<br>
sak är redaktionella. Med de i övrigt knappa motiven till lagtexten svävar<br>
man emellertid inte sällan i osäkerhet om någon saklig skillnad föreligger.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>50</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section617>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section618>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Dessa redaktionella
skillnader medför också en risk för att praxis i de olika Prop. 1988/89:76<br>
nordiska länderna glider isär.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Betydande
olikheter föreligger också mellan förslagen i såväl sakligt som systematiskt
hänseende. Organisationerna finner det synnerligen olyckligt all det norska
förslaget utarbetats med sikte på att så småningom kunna införliva
FN-konvenlionens regler. Detsamma gäller beträffande det förhållandet alt de
danska och norska förslagen innehåller även bestämmelser om konsumenlköp.
Olikheterna har fått negativa konsekvenser på flera sätt. De behov och
omständigheter som bör vara styrande för regelkonstruktionen beträffande
huvudkategorien av kommersiella köp har inte kunnat renodlas, utan man har fått
störande bieffekter både från den internationella köplagen och från
konsumentreglema. Lösningar som har varit "skräddarsydda" för vissa
typfall har på ett otillfredsställande sätt tillåtits att färga av sig på andra
områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
köpmannaförbund/SHIO Familjeföretagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Handelsutbytet
mellan de nordiska länderna är stort. Även det utom-nordiska handelsutbytet
tenderar alt öka. Utredningens förslag har till vä-senlligadelarkonfirmerat
FN-konventionens förslagom internationella köp. Detta är av stor betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessvärre
har utredningsarbetet inom norden lill väsentliga delar icke uppnått likartade
bestämmelser, vilket skulle ha varit en stor fördel. Det är därför angelägel
att man ytterligare anstränger sig att söka åstadkomma samma eller väsentligt
likartade bestämmelser för samtliga nordiska länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KF</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Se
under avsnitt 4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Bankföreningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande köplagen tillkom efter nordiskt samarbete, vilket ledde till all
köplagarna i Danmark, Norge och Sverige fick en praktiskt taget likartad
utformning. Det är därför med beklagande som bankföreningen konstaterar att
denna nära nog helt överensstämmande rättslikhet som förekommit i dessa länder
inte har kunnat upprätthållas i nu framlagda förslag trots det samarbete som
har ägt rum i den nordiska arbetsgmppen och trots förekomsten av
FN-konventionen om inlernationella köp, vilken bort underiätta en samordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enhetliga
regler har självfallet betydelse bl. a. för att underlätta handeln över
gränserna. Mot den angivna bakgrunden anser bankföreningen det angelägel att
ytterligare ansträngningar görs för all uppnå största möjliga rättslikhet. Del
förslag som nu har lagts fram bildar därvid en lämplig grund för ell fortsatt
arbete på en enhetlig nordisk köplag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna allmänna bakgrund är bankföreningen, som redan framgått, tveksam till det
lämpliga i all nu lagstifta på grundval av det framlagda förslaget; innan en
eventuell lagstiftning kommer lill stånd bör samordningen mellan de olika
länderna drivas vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Finansbolagens
fiirening</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nuvarande köplagarna i Danmark, Norge och Sverige tillkom efter<br>
nordiskt samarbete och lagarna är idag nästan identiska. De föreslagna<br>
köplagarna i betänkandet avviker lill sin uppbyggnad — och i flera avseen-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section619>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section620>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den till sitt innehåll -
från de gällande köplagarna i dessa länder. Finland Prop. 1988/89:76<br>
saknaren allmän köplag.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
i den allmänna köprälten är tillämpliga bl. a. på finansbolagens förvärv av
leasingobjekt och på avbetalningsköp där finansbolagen uppträder som
finansiärer av säljförelagen. Sådana förvärv görs inte sällan i ett annat
nordiskt land. Det är därför givetvis önskvärt alt de nordiska köplagarna
överensstämmer till sitt innehåll. Mot bakgrund härav och av att förslaget på
flera punkter avviker från gällande köplagar förutsätter föreningen att en
ytterligare bearbetning och sammanjämkning i syfte all uppnå en samnordisk
lösning görs efter remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
2 § i förslaget anges att "avtal om uppförande av byggnad eller annan fast
anläggning på mark eller i vatten" inte anses som köp. Med anläggning
avses i stadgandet en anordning eller konstruktion med fast anknytning till
marken eller sjöbottnen. Däremot är lagen tillämplig på köp av byggnadsmaterial
och tillbehör. Det kan i detta sammanhang erinras om att finansbolagen inte
sällan refinansierar förvärv av virkestorkar och silos och andra större
byggnadstillbehör. Detta understryker betydelsen av att man så långt möjligt
har uniforma köplagsregler i Norden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Redareförening</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inledningsvis
vill Redareföreningen fasta uppmärksamheten på det förhållandet att
dispositionen och systematiken på vissa punkter skiljer sig åt i de nordiska
förslagen. Detta leder till att paragrafnumreringen inte blir helt
överensstämmande i de olika ländernas förslag. Anledningen till detta är bl.a.
att de danska och norska förslagen innehåller stadganden om konsumenlköp medan
dessa köp i Sverige och Finland regleras genom speciell lagstiftning. 1 det
norska förslaget har vissa förskjutningar av paragrafnumreringen förorsakats av
att lagtexten innehåller stadganden som omfattar köp som faller in under 1980
års FN-konvention om inlernationella köp. Del norska förslaget innehåller ett
speciellt kapitel om internationella köp medan man i de övriga nordiska
länderna lämnar sådana köp utanför lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
dessa skillnader i förslagens dispositioner har den nordiska arbetsgruppen
arbetat utifrån uppfattningen att med tanke på köplagarnas betydelse för den
nordiska rällsenhelen och enigheten i lagtolkningsförfarandet så bör de fyra
nordiska förslagen till sin uppbyggnad överenslämma med varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
likformighetsprincip bör i största möjliga utsträckning framkomma i de
slutgiltiga lagtexterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Handelskammarförbundel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Handelskammaren
noterar med tillfredsställelse att arbetsgruppen presenterat ett gemensamt
förslag lill ny köplagstiftning med den uttalade ambitionen att söka bevara
den nordiska rättslikheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Oaktat
detta kan emellertid konstateras åtskilliga och på vissa punkter betydande
skillnader i de olika förslagen såväl i sakligt som i tekniskt hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller lagstiftningstekniken kan beträffande ett flertal bestämmelser<br>
noteras all arbetsgruppen — trots stora skillnader i avfatlningen av lagtex<br>
ten — i motiven anger att ingen saklig skillnad är avsedd. Denna teknik är<br>
förvirrande och torde åtminstone så smånirigom kunna leda till skilda<br>
uppfattningar om stadgandenas innehåll. Risken är också betydande för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>52</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section621>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section622>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>all
praxis i de olika länderna glider isär Även om sättet att avfatta lagtext
Prop. 1988/89: 76 normall varierar mellan länderna, bör en sammanjämkning kunna
ske i Bilaga 3 den nordiska rättslikhetens intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
förslagen genomförs, skulle den i dag rådande rättslikheten mellan de nordiska
länderna på köprällens område i stort utsträckning gå förlorad. Rättslikheten
är i dag så gott som fullständig mellan Sverige, Norge och Danmark. Förslagen
innebär all en långtgående rättslikhet skulle uppslå mellan Sverige och
Finland, medan betydande avvikelser skulle uppkomma i förhållandet mellan dessa
länder och Norge och Danmark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Handelskammaren
vill erinra om att de nordiska grannländerna sammanlaget är respektive nordiskt
lands viktigaste handelspartner. Denna handel har underlättats av
överensstämmande lagstiftning på köp- och avtalsrättens område. Rättslikheten
har också starkt bidragit till den rika förekomsten av nordiska
leveransbestämmelser och har varit av betydande värde såväl vid utformning av
avtal som vid direkt tillämpning. Så är det exempelvis av stort värde att den
många gånger knapphändiga nationella litteraturen och sparsamma förekomsten av
vägledande rättsfall kan kompletteras med material från de andra nordiska
länderna. Genom sin gemensamma terminologi och systemalik har rättslikheten
också varit särskilt betydelsefull för mindre företag som ingår avtal utan
tillgång lill juridisk expertis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Värdet
av enhetliga köplagar kan därför inte nog understrykas när det gäller
möjligheterna att utveckla Norden till vår gemensamma hemmamarknad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>All
rättslikhet råder beträffande den mest centrala civilrättsliga lagstiftningen
är också av avgörande betydelse för möjligheterna att leva upp till de många
gånger uttalade ambitionerna om rättslikhet inom andra områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inför
den fortsatta beredningen av köplagsförslagen får därför handelskammaren
uppmana regeringarna all verka för att lagförslagen samman-jämkas och justeras
i syfte att bevara den vikliga nordiska rättslikheten på köprällens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
industriförbund, Industrins centralförbund, Industrirådet, Norges
industriförbund, Sveriges grossistförbund, Finlands grossistforbund, Norges
grossistförbund och Grosseren — Societet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
nordiska marknaden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
övriga nordiska länderna utgör för varje enskilt land i Norden mycket viktiga
handelspartners.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nordiska staterna kan i många fall karakteriseras som hemmamarknad för både
små och stora företag i respektive land. Av Danmarks totala export 1984 gick ca
20% till Finland, Norge och Sverige. Den danska importen från dessa länder utgjorde
ca 21 % av den totala. Motsvarande siffror för Finland är såvitt avser exporten
ca 21 % och såvitt avser importen ca 17 %, för Norge ca 26 % respektive ca 28
% (exklusive olja och gas) och för Sverige ca 24 % respektive ca 21 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
förhållandet att rättstillämpningen inom köp- och avtalsrätten i allt
väsentligt är överensstämmande i de nordiska länderna har säkerligen
underlättat och bidragit lill den omfattande handeln mellan länderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
branschvisa leveransbestämmelser är också samnordiska pro<br>
dukter framtagna gemensamt av organisationer i respektive land. Som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>,,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section623>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section624>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>exempel härpå kan nämnas
NL 79, NLM 84, NLS 82 och NLG 81 inom Prop. 1988/89:76 verkstadsindustrin
och Vogn-Dana inom irävaruseklorn. Inom textilbran- Bilaga 3 schen pågår
diskussioner med syftet alt söka enas om gemensamma nordiska leverans- och
betalningsvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulan
den nordiska rättsgemenskapen på köprättens område hade det varit betydligt
svårare att arbeta fram dessa branschvisa leveransbeslämmelser. Genom att köp-
och avtalsrätten i allt väsentligt varit densamma i de nordiska länderna har
avtalsförfattarna kunnat arbeta utifrån en gemensam terminologi och ett i
stort sett enhetligt rättsläge i Norden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
överensstämmande lagstiftning har naturiigtvis varit av synneriigen stort värde
för affärspartners i de olika länderna också vid utarbetande av individuella
avtal och vid direkt tillämpning av lagen, dvs. då inte något särskilt avtal
ingåtts. Särskilt gäller delta för mindre företag som inte anlitarjuridisk expertis
för sina affärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nordisk
rättslikhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
belänkandet ges egentligen inte uttryck för några synpunkter som tillmäter den
nordiska rättslikheten mindre värde än vad organisationerna här har gjort. Inte
minst mot bakgmnd härav finner vi det beklagligt att arbetsgruppen med den
strävan mot nordisk rättslikhet som har måst prägla arbetet inte har lyckats
närmare de skilda lagförslagen mer än som skett. Arbetsgruppens, på sid. 140 i
betänkandet, uttalande "arbetsgmppen har således funnit att det är
möjligt att bevara den nordiska rättslikheten på köprättens område och att i
Danmark, Finland, Norge och Sverige genomföra köplagar som i allt väsentligt
överensstämmer med varandra" är förvånande mot bakgrund av de många
olikheterna mellan förslagen som faktiskt finns. Uttalandet följer för övrigt
efter del att de många skiljaktlighelerna berörts av arbetsgmppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
organisationerna förefaller det snarare som om den hittillsvarande nordiska
rättslikheten är på väg att brytas. Såvitt vi kan bedöma är nämligen
skiljaktlighelerna mellan lagförslagen — med undantag av de finska och svenska
förslagen som inbördes är nära nog identiska - betydligt fler än de skillnader
som idag föreligger mellan köplagarna i Danmark, Norge och Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
vill varna för en utveckling i riktning mot mindre nordisk rättslikhet. Det
hjälper föga att det ibland i betänkandet i samband med redogörelser för
olikheterna framhålls att det i sak inte är avsett att vara någon skillnad
mellan köplagarna. För organisationerna är det svårt all förstå att man då inte
lyckats få till stånd en gemensam lagtext. Olikheter i traditioner av
lagtextskrivning kan inte ursäkta sådana skillnader, särskilt som de - trots
uttalanden om den sakliga identiteten - ger upphov till stor osäkerhet huruvida
samma regler gälleri de olika länderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
de knapphändiga motiv som ges med därav i vissa stycken följande osäkerhet om
ett lagrums rätta tolkning är det också av utomordentligt stor vikt att
lagtexterna inte avviker från varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
vill understryka att lagförslagen vart och ett för sig har<br>
fått ett i huvudsak acceptabelt innehåll. Enligt organisationernas uppfatt<br>
ning borde således det omfattande arbete som arbetsgruppen har lagt ned<br>
utgöra ett gott underlag för utformning av parallella nordiska lagtexter.<br>
Detta förulsälter emellertid en ytteriigare samordning - i riktning mot en<br>
total identitet — mellan de olika.nordiska texterna. Vi hoppas att ett<br>
sådant arbete snarast kan sättas i gång så att gemensamma nordiska förslag<br>
kan framläggas inom rimlig tid.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>54</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section625>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section626>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En stor grad av
parallellitel mellan de nordiska köplagsförslagen förut- Prop. 1988/89:76
sätter vissa systematiska ändringar i de danska, finska och norska utkas-
Bilaga 3 len. Om Danmark, Finland och Norge tar bort konsumenlköpsbestämmel-serna
och Norge lar bort bestämmelserna om internationella köp från sitt förslag,
tror vi all det relativt snart skulle kunna vara möjligt att samordna de
nordiska lagtexterna även i övrigt. Både konsumentbeslämmelserna och
bestämmelserna för inlernationella köp påverkar nämligen i hög grad
utformningen av i synnerhet det danska respektive norska förslaget och binder
utformningen av bestämmelserna i samtliga förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
har här inte för avsikt att närmare argumentera om placeringen av
konsumentköpsbeslämmelserna och bestämmelserna om internationella köp utan
hänvisar till tidigare brev, daterat 1982-03-08, angående dessa frågor samt
till de synpunkter som framkommer i de danska, finska och norska remissvaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Köplagen och konsumentköprätten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svea
hovrätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ny köplag bör i princip omfatta alla typer av köp av lös egendom. Modellen att
reglera konsumentköpen i en särskild lag är nu mogen all överges. Det förslag
till en ny särskild konsumentköplag som avlämnades för en lid sedan
överensstämmer i väsentliga delar med del nu aktuella förslaget. Den från
konsumentsynpunkt avgörande skillnaden är att den särskilda lagen i princip är
tvingande medan den allmänna är dispositiv. För hovrätten framstår det som
angeläget att man knyter an lill den danska och norska modellen. Man bör med
andra ord nöja sig med en lag, vars bestämmelser vid konsumentköp görs
tvingande i den utsträckning konsumentintresset kräver del och i förekommande
fall kompletteras med speci-alsladganden inriktade just på förhållandet mellan
konsument och näringsidkare. Ett arrangemang av det slaget ger klart besked om
att lagens regler är handlingsnormer och att normerna inte kan avtalas bort när
skyddsvärda intressen anses föreligga. Ett viktigt skäl för lösningen med en
sammanhållen lag är vidare behovet av överskådlighet. Det ter sig mindre lyckat
med två, lill stora delar ganska parallella, köplagar. Medräknas den förutsatta
blankeltlagen för internationella köp skulle vi t.o.m. få tre köplagar, vilket
inte vore rimligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
lagen omfattar även konsumentköp blir rältsområdet lättare att överskåda inte
minst för de säljare som avtalar ömsom med konsumenter, ömsom med
näringsidkare. Med lämplig rubriksättning m.m. kan de speciella
konsumentköpreglerna tydliggöras även i en sammanhållen lag. Det bör ej
förbises att den föreslagna särskilda konsumentköplagen lämnar luckor som ändå
får fyllas ut av de regler som gäller för köp i allmänhet. Slutligen bör här
framhållas att modellen med endast en lag inte är ägnad att försvaga
konsumenternas ställning vid köp. Det kan snarare hävdas att den modellen gör
det tekniskt enklare att efterhand bygga ut konsumentskyddet, i den mån det
anses motiverat (jfr 3 § 2 st. danska förslaget och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4 § norska förslaget).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section627>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section628>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs tingsrätt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhållandet
till konsumentköp</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller regleringen av konsumentköprätten och frågan huruvida denna skall
integreras i en ny köplag eller som hittills vara föremål för särskild
lagstiftning önskar tingsrätten anföra följande. Del synes vara mest naturligt
och praktiskt all samtliga nationella köprällsliga regler samlas i en lag. När
strävandena att genom lag förstärka konsumenternas ställning skulle genomföras
på 1970-talet är det förklarligt att man valde att inte ändra den gällande
köplagen genom all arbeta in reglerna i denna. Ell sådant förfarande hade i
och för sig varit möjligt men synes ha skjutits på framtiden med hänsyn bl.a.
lill att någon omarbetning av köplagen då inte var avsedd. Följaktligen
genomfördes konsumenlköpsreglerna i form av en särskild lag. När man nu inte
vill nöja sig med en omarbetning av köprätten utifrån gällande lag ulan väljer
en ny uppbyggnad av lagen finns enligt tingsrättens mening vägande skäl för all
i detta sammanhang inarbeta de konsumentköpsrällsliga reglerna i den nya
allmänna köplagen. Om samtliga nationella köprällsliga regler samlas i en lag
vinner man i viss mån i överskådlighet samtidigt som man minskar risken all
praxis divergerar på ett icke önskat sätt i bedömningen av konsumentköplvister
och andra likartade köplvisler. Dessutom uppnås också större nordisk
rättsenhet, eftersom såväl Norge som Danmark har valt den ordningen och det
möjligen kan förväntas all Sveriges ställningstagande kan påverka Finland lill
en motsvarande reglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller frågan om den allmänna köplagens tillämplighet på konsumenlköp och
det förevarande köplagsförslagets förhållande lill konsu-menlköpsutredningens
förslag till ny konsumentköplag (SOU 1984:25) vill verket dock anföra följande
synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
har delvis bedrivit sitt arbete parallellt med konsument-köpsulredningen och de
bägge utredningsgrupperna har kunnat ta hänsyn till varandras förslag vid
utarbetandet av betänkandena. Detta har fått det positiva resultatet att
förslagen lill stora delar överensstämmer med varandra, både vad gäller
systematik och redaktionell utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
betydande materiella likheterna mellan lagförslagen gör del naturligt att
överväga om inte reglerna om konsumentköp och andra köp borde las in i en enda
lag. På så sätt kunde bättre klargöras att de särskilda reglerna om
konsumentköp inte är helt uttömmande utan att de allmänna köpreglerna kan bli
tillämpliga i vissa situationer. Eventuella gränsdragningsproblem med två
regelsystem skulle kunna undvikas. Den förenkling som det kan innebära all ha
en enda lag för köp av lös egendom skulle kunna vara till fördel i
rällstillämpningen. Konsumentköpreglernas genomslagskraft ■ inom
näringslivet kan också antas bli större om reglerna finns i direkt anslutning
till allmänna köpregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
ett syslem med två skilda lagar har emellertid fördelar. Del kan<br>
vara av värde att samlat och i en enda lag kunna återfinna de regler som<br>
enbart gäller konsumentköp. Både konsumentvägledare och andra, som<br>
har behov av att lätt hitta bestämmelser om konsumentköp, slipper att<br>
söka i en omfattande allmän lag som även innehåller dispositiva regler för<br>
bl.a. kommersiella köp. Genom att konsumentköplagen görs så täckande<br>
som föreslås i SOU 1984:25 blir också behovet av att vända sig till den<br>
allmänna köplagen litet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>56</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section629>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section630>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt konsumentverkels
mening talar övervägande skäl för en enda lag. Prop. 1988/89:76 Verket kan
dock inte se att det har någon avgörande betydelse vilkendera Bilaga 3
lagteknisk lösning som väljs. Det finns i båda fallen goda förutsättningar för
en väl fungerande lagstiftning på området. Om en särskild konsumentköplag
införs, bör övervägas att där ta in en hänvisning till den allmänna köplagen
för det fall konsumentköplagen inte reglerar en viss fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
4 § i köplagsförslaget skall lagen gälla vid konsumentköp endast i den mån inte
annat följer av konsumentköplagen. Eftersom den sistnämnda lagen inskränker
sig lill all reglera de för konsumenter vanligaste frågorna vid köp, kommer —
som förut antytts — vissa regler i köplagen ändå att bli dispositivl
tillämpliga. Visserligen blir behovet att falla tillbaka på allmänna köpregler
mindre om nya och mer omfattande regler för konsumentköp införs. I motsats till
vad arbetsgruppen anser (s. 165) kan man dock inte bortse från
konsumenlköpsaspeklerna vid utformningen av köplagsreglerna. För alt
konsumenlköpsreglerna skall få avsedd genomslagskraft är det tvärtom önskvärt
att regelkomplexen så långt möjligt harmonierar inbördes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
reklamationsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nordiska köplagsarbetet har till en del bedrivits parallellt med den svenska
konsumentköpsutredningens arbete på en reviderad konsumentköplag. Utredningen
har i sitt belänkandet SOU 1984:25 valt att lägga fram förslag till en
frislående konsumentköplag, anpassad lill del då föreliggande nordiska
köplagsutkastet, och avsedd att reglera de allra flesta frågor som normalt
uppkommer vid konsumenlköp. ARN har i sitt yttrande över förslaget godtagit
denna lagtekniska lösning. Av betydelse för nämndens ställningstagande var då
bl. a. erfarenheterna av den nuvarande svåröverskådliga ordningen med en
dispositiv allmän köplag modifierad av ett begränsat antal tvingande
bestämmelser i en särskild konsumentköplag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
ARN avgav sitt nyss berörda remissyttrande hade den nordiska arbetsgruppen ännu
inte lagt fram sina slutliga förslag lill ny allmän köplag. När dessa nu
föreligger finns del skäl att på nytt aktualisera frågan om hur konsumentköpen
skall regleras lagtekniskt. ARN konstaterar att det föreligger betydande
likheter i materiellt hänseende mellan förslagen till köplag och
konsumentköplag. All döma av de danska och norska lagtexterna tycks det inte
möta alltför svårforcerade hinder av teknisk natur att integrera konsumentköpen
i den allmänna köplagen. En sammanhållen köplag är tilltalande i flera
avseenden. Överskådligheten blir bättre. Särskilt för näringsidkare som har
affärer både med konsumenter och andra kontrahenter blir systemet lättare att
överblicka. Man slipper ifrån att anlita den allmänna köplagen som supplerande
rättskälla om den särskilda konsumentköplagen inte berör en viss fråga. Risken
för omotiverade skillnader i rättstillämpningen mellan konsumentköp och andra
köp torde minska. Köplagen skall ju inte bara gälla de rent kommersiella köpen
ulan den läcker ett otal högst varierande situationer. Många köp som faller
under lagen, t. ex. köp mellan privatpersoner, behöver inte påtagligt skilja
sig från konsumentköpen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
ett system med två olika köplagar så som har föreslagits talar främst<br>
att det blir enklare att hitta de specifikt konsumenträltsliga bestämmelser<br>
na. Det är naturligtvis en fördel såväl för enskilda parter som för dem som<br>
har till yrke all syssla med konsumentjuridiska spörsmål, t. ex. konsument<br>
vägledare, företrädare för branschförbund och reklamationsansvariga</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section631>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section632>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inom företagen. Nämnden
tror dock inte betydelsen härav bör överdrivas. Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även om köplagsförslaget
består av dubbelt så många paragrafer som den Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>föreslagna konsumentköplagen
tror sålunda nämnden inte alt de som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>yrkesmässigt arbetar med
konsumentfrågor kommer att finna det alltför</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>svårt alt finna de
relevanta bestämmelserna. Och flertaget enskilda parter</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lär nog ändå inte gå
direkt lill lagtexten utan hänför sig sannolikt till någon</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>rådgivare eller någon
kommenterande beskrivning av rättsläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om den lagtekniska lösningen är enligt nämndens mening inte av någon avgörande
betydelse. Oavsett vilket alternativ man väljer går det säkert att åstadkomma
godtagbara köpregler. ARN anser dock att övervägande skäl talar för
alternativet med en enda lag gällande både konsumenlköp och andra köp. Om de
båda lagförslagen skall arbetas samman kommer också konsumentköpsutredningens
i positiv bemärkelse traditionella betänkande all ingå i del gemensamma
utredningsunderlaget. Det kan bidra till en sådan större precisering i
lagmotiven som nämnden har efteriyst i det föregående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Produktåterkallelsekommittén</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det remitterade betänkandet uttalas (s. 165), att det svenska förslaget till ny
allmän köplag kan utformas utan hänsynstagande till vad som bör gälla vid
konsumentköp. Detta uttalande finner PÅK alltför onyanserat. Enligt kommitténs
mening bör man i stället som en utgångspunkt för del fortsatta
lagstiftningsarbetet på köprällens område la att i görligaste mån samma regler
skall gälla för konsumenlköp och andra köp, låt vara att konsumenlköpsreglerna
i stor utsträckning bör vara tvingande till köparens förmån och den allmänna
köplagens regler dispositiva. En övertygande motivering för en sådan ordning
lämnas i konsumentköpsutredningens betänkande (s. 92 ff). Det kunde ligga nära
till hands att vad som där anförs dra den slutsatsen att konsumenlköpsreglerna
— liksom i de danska och norska köplagsförslagen — borde arbetas in i den
allmänna köplagen. Bl.a. med hänsyn till den förankring som ordningen med en
särskild konsumentköplag har i Sverige är detta måhända att gå för långt. Men
behovet av en samordning mellan regelkomplexen kvarstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sidan av den nya köplagen kommer en konsumentköplag att gälla. Som ovan nämnts
är det av stor betydelse att en samordning sker av regelsystemen, därvid LRF
dock vill framhålla att man,inte utan vidare kan låta konsumentköprättsliga
regler påverka,de allrnänna köprättsliga reglerna som är tänkta för andra
situationer och partsförhållanden. ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
domareförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Se
under avsnitt 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
köpmannaförbund/SHIO Familjeföretagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
av de regler som utformats i förslaget till ny konsumentköplag<br>
överensstämmer med reglerna i föreliggande förslag till ny köplag: Den<br>
avgörande skillnaden är emellertid all konsumentköplagen är tvingande<br>
lill konsumentens förmån. Möjligheten för detaljisten att med bindande</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section633>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section634>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>verkan göra undantag från
konsumentköplagens bestämmelser är obelyd- Prop. 1988/89: 76 lig. Den
mellanställning som detaljistledel därvid kommer alt inta måste Bilaga 3
sålunda lösas på ett för samtliga parter tillfredsställande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
har tidigare framfört synpunkter beträffande förslaget till ny särskild
konsumentköplag. I remissyttrandet har Köpmannaförbundet mycket starkt
poängterat vikten av att detaljistledet får möjlighet att återföra de krav som
konsumenten med stöd av tvingande konsumenllag-stiftning kan komma att ställa
på detaljisten. Det är rimligt alt ansvaret för kostnaden i konsumentledet
slutligen belastar det led i distributionen ur vilket ansvaret härrör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
anser all köplagen och konsumentköplagen bör sammanföras i en och samma lag.
För detaljister och andra näringsidkare i mellanled framstår en uppdelning på
två lagar som konstlad. Det vanliga är ju att man i fråga om en och samma vara
har ställning både som köpare och säljare. Ett sammanförande av reglerna till
en lag leder till större överskådlighel. Än viktigare är emellertid att en
uppdelning på två lagar inbjuder till användning av sakligt olika regler. Detta
är i hög grad olyckligt för näringsidkare i detaljistledet, som riskerar att
bli pålagda ett långtgående ansvar såsom säljare till konsumenter vilket de
saknar möjlighet alt själva föra vidare bakåt till leverantörsledel, där
huvudansvaret för felaktiga varor m.m. i sista hand bör ligga. Enligt
organisationernas mening är del nödvändigt med en mycket nära synkronisering
mellan köplagsreglerna i relationen leverantör-detaljist och i relationen
detaljist- konsument. Detaljisten måste också kunna bedöma på grundval av
lagtexten vilket förhållandet mellan de tvingande regler som binder honom i
relationen framåt och de dispositiva regler som gäller i relationen bakåt. I
myckel stor utsträckning förefaller det lämpligt alt ha samma regler. Det nu
sagda torde klart visa att lösningen med en sammanhållen köplag är den lämpligaste.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
vill inte påyrka att man nu inför tvingande civilrätlsli-ga regler i relationen
leverantör-detaljist. Det är emellertid viktigt att det klargörs i motiven all
de disposiliva köplagsreglerna är att uppfatta som normalregler, dvs.
handlingsnormer som normalt inte bör avtalas bort utan tungt vägande skäl.
Framför allt är det viktigt att man anlägger denna syn på sådana regler som har
nära samband med detaljisternas tvingande förpliktelser i förhållande lill
konsumentledel. Det är naturligt att i sammanhanget beröra lagen om oskäliga
näringsvillkor mellan näringsidkare som trädde i kraft 1 juli 1984. Den nya
köplagen kommer all precisera de disposiliva rättsregler som i fortsättningen
blir den främsta tolkningskällan för avgörande av vad som är skäliga villkor
vid tillämpning av nya avtalsvillkorslagen. Det är viktigt att förhållandet
mellan denna lag och köplagsreglerna synkroniseras så all detaljisternas
rättsställning blir heltäckande och entydig. Detta bör klart framgå av motiven
till den kommande lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ytterligare omständighet till stöd för att konsumentköplagen och köplagen bör
behandlas i en och samma lag är all i de fall konsumenUagen ej ger vägledning
skall köplagens bestämmelser gälla mellan näringsidkare och konsument. Detta är
i sig svåröverskådligt. En samlad lagstiftning minskar missförstånd och problem
vid tillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
del fall alt lagstiftaren likväl skulle stanna för den enligt organisatio<br>
nernas mening sämre lösningen med två lagar är det viktigt att dessa läggs<br>
fram och träder i kraft samtidigt och är nära samordnade inbördes. Det är<br>
icke godtagbart att en ny konsumentköplag genomförs separat i ett första<br>
steg. Detaljister och andra näringsidkare i mellanled hamnar då i en<br>
oacceptabel mellanställning.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section635>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section636>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>KF</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KF,
som i rältspolitiska sammanhang alltid förespråkar nordiskt samarbete, anser
det tillfredsställande, att samordnade förslag till köplagar för Danmark,
Finland, Norge och Sverige nu lagts fram. Trots samordningen finns det
emellertid vissa skillnader mellan förslagen. I det norska förslaget är en del
frågor mer utföriigt reglerade än i de övriga länderna. I det danska förslaget
har man i större utsträckning än i de övriga länderna använt formuleringar som
ligger närmare gällande lagtext (betänkandet s. 160). Vidare lyder allt på att
man i Danmark och Norge tycks vilja bibehålla den där rådande ordningen, som
innebär all man har bestämmelserna om konsumentköp i den allmänna köplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sitt remissyttrande 1977-10-10 över det året innan avgivna betänkandet
"Köplag" (SOU 1976:66), betonade KF två huvudönskemål; dels att
kommersiella köp — dvs. mellan näringsidkare — behandlas i särskild lag saml
köp mellan näringsidkare och konsument i annan, särskild lag och dels att så
stor nordisk rättsgemenskap som möjligt var eftersträvansvärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
vidhåller sin uppfattning i sistnämnda fråga och förutsätter att
enhetssträvandena fortgår i det fortsatta lagstiftningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nyssnämnda
önskemål om särskilda lagar för å ena sidan kommersiella köp och å andra sidan
konsumentköp kan nu i realiteten sägas stå i strid mot önskemålet om nordisk
enighet. 1 valet mellan dessa intressen prioriterar KF det som KF anser vara
sina medlemmars, svenska konsumenters intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
KF tidigare anfört i skilda sammanhang bör det till en början vara pedagogiskt
tydligare och redaktionellt mer entydigt om dessa två skilda rättsförhållanden
behandlas i var sin lag, med så långt möjligt uttömmande bestämmelser i varje
lag. Det finns i och för sig skäl som talar för en gemensam lag; att reglerna
materiellt sett i många hänseenden är desamma, att man med separata lagar får
flera stora lagkomplex. Dessa argument, som huvudsakligen bottnar i önskemål om
arbetsbesparing är dock enligt KF:s mening inte tillräckligt tungt vägande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
vad KF ovan anfört om redaktionell och pedagogisk tydlighet kan följande skäl
anföras för skilda lagar; det finns i ökande utsträckning andra än jurister av
facket, som sysslar med konsumentrådgivning, reklamationsfrågor eller andra
konsumenträttsliga spörsmål. För dessa måste den rådande ordningen rimligtvis
innebära stora svårigheter, som bör kunna bli mindre om konsumentköplagen blir
mer komplett. Det bör vidare bli lättare att med skilda lagar lösa olika
delfrågor på det för respektive partsförhållanden mest ändamålsenliga och i
övrigt mest efter-slrävandsvärda sättet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
relationerna mellan de köprällsliga bestämmelserna och de två lagarna om
avtalsvillkor - den ena för konsumentförhållanden och den andra för
förhållandet mellan näringsidkare — bör kunna göras tydligare och mer renodlade
med skilda köplagar. Detsamma gäller förhållandet till formulärrätten och
förhållandet mellan konsument och tredje man (tillverkare, grossist eller
importör).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
internationell aspekt kan vidare nämnas. Den 1981 av Danmark,<br>
Finland, Norge och Sverige undertecknade FN-konventionen om avtal<br>
rörande internationella köp lämnar bl. a. konsumentköp utanför sitt till-<br>
lämpningsområde. En utgångspunkt för det nu framlagda förslaget till ny<br>
lagstiftning har varit denna konvention och att den skulle kunna ratificeras<br>
sedan ny lagstiftning införts som möjliggör detta. KF vill i och för sig inte<br>
tillmäta denna aspekt stor betydelse som argument, men konstaterar att<br>
synpunkten ändå harmonierarmedKF:s uppfattning.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana;
text-transform:uppercase'>q</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section637>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section638>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KF,
som också erinrar om vad en i detta hänseende enig konsument- Prop. 1988/89:76
köpsutredning anförde i sitt förslag till ny konsumentköplag (SOU
Bilaga 3 1984:25, s. 89 fl) förordar sålunda separata, så långt möjligt
uttömmande lagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>4 Synpunkter på vissa frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svea
hovrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
påföljder som föreslås när någon inte fullgör sin del av köpavtalel är i stort
sett desamma oavsett vilken typ av kontraktsbrott det är fråga om och oberoende
av om det är köparen eller säljaren som har brustit. I vilket fall som helst
kan motparten i princip kräva fullgörelse av avtalet, sälla ul en lidsfrist för
fullgörelsen eller häva köpet, om kontraktsbrottet är väsentligt eller om
tidsfristen inte hålls. Också i dessa delar svarar köplagsförslaget tämligen
väl mot FN-konventionen, och reglerna ger uttryck för en rimlig avvägning mellan
parternas intressen vid köp i allmänhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detsamma
gäller skadeståndsreglerna, med undantag för de regler som föreslås i fråga om
förutsättningarna för skadestånd vid fel i varan; hovrätten återkommer lill
dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Köp
på auktion</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslaget har man låtit nuvarande lagregler i 48 § köplagen om fö.säljning på
auktion utgå utan att ersättas av andra. I motiven sägs endast i all korthet
alt man inte funnit anledning att behålla någon motsvarighet lill 48 § och att
om en vara säljs på auktion utan förbehåll om skicket "överlämnas del
till rättspraxis att avgöra, vilka principer som skall tillämpas vid köp på
auktion". Dessa uttalanden ger uppenbarligen inte domstolarna någon som
helst vägledning i sak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köp
på auktion är enligt hovrättens mening en så praktisk och samtidigt så pass
särpräglad företeelse att den bör regleras även i en ny köplag. Delta belyses
också av Hjerners särskilda yttrande. Det framstår till en början som oklart
vilka nackdelarna ansetts vara med nuvarande lagregel i ämnet. I vart fall synes
det naturiigt att anse att begagnat gods som säljs på auktion skall betraktas
som såll i befintligt skick även när inget särskilt förbehåll gjorts om della.
En regel med denna innebörd återfinns sist i § 20 i det norska förslaget och
bör övervägas även för svensk del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Priset
för godset - terminologin</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Priset"
används i lagtexten i två betydelser, värde och vederlag. Hovrätten anser att
uttrycket om möjligt bara bör användas när man syftar på värdet, d. v. s.
prisnivån. I vart fall bör man undvika ordsammanställningar såsom "betala
priset". Ett lämpligt uttryck kan vara "erlägga betalningen"
eller "betala för godset" i den mån ordet "köpesumma"
skulle anses alltför Iradionellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
tingsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslutningsvis
önskar tingsrätten fästa uppmärksamhet på några frågor av<br>
främst språklig karaktär.<br>
Förslaget upptar i bl.a. 9 §, 17 § och 51 § ullrycket "får anses
avtalat".</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section639>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section640>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del kan ifrågasättas om
man inte i lagtexten i stället för della uttryck bör Prop. 1988/89: 76</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>använda lokutioner som
"avtalats" eller "blivit avtalat". — För den mate-
Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>riella bedömningen är
avgörande om avtal med visst innehåll slutits eller</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inte. Avtalet kan i många
fall ha tagit formen av en skriftlig eller muntlig</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>överenskommelse mellan
parterna. 1 andra fall kan det först genom en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>granskning av vad som
förekommit i saken fastställa som avtal kommit till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>stånd. I händelse av tvist
ankommer del i sista hand på domstol att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bestämma vad som "får
anses avtalat".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
bl.a. 10 och 54 §§ i förslaget talas om betalning av "priset". Med
pris avses här köpeskillingen. Enligt rådande språkbruk betyder emellertid
priset - i köpsammanhang — en varas saluvärde eller storleken på köpeskillingen
och inte köpeskillingen som sådan. Tingsrätten vill därför förorda att ordet
pris här byts ul mot köpeskilling eller köpesumma (jfr det danska och del
norska förslaget).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
60 § 4 st och 63 § 2 st i förslaget heter det att säljaren har ett särskilt
intresse av att "bli av med det han sålt". Detta uttryck synes mindre
lämpligt i en köplagsiext. (Jfr det danska förslaget: "afhenter eller
modtager salgsgenstanden").</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Försvarets
civilförvaltning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köpare
och säljare skall i vissa situationer agera inom viss tid för att de inte skall
lida rättsförlust. Tidsfristerna är i gällande köplag allmänt hållna. Praxis
har i dessa fall varit vägledande. De tidsfrister som anges i förslaget är
också allmänt hållna och flera olika lidsuttryck används; så t. ex. "orimligt
länge", "inom skälig tid", "oskäligt kort", "så
snart omständigheterna medger", "ulan oskäligt uppehåll",
"oskäligt länge". Enligt 25 § 2 st i förslaget förlorar köparen
rätten att kräva att säljaren fullgör köpel, om han väntar "orimligt
länge" med all framställa kravet. Enligt 26 § i gällande köplag, som står
i huvudsaklig överensstämmelse, förlorar köparen sin rätt om han inte inom
"rimlig lid" meddelat säljaren. En sådan ändring av terminologin kan
medföra osäkerhet hos parterna om vad lagstiftaren menat. Skall praxis vara
oförändrad bör därför sådana språkliga ändringar undvikas. Civilförvaltningen
anser vidare att man bör överväga alt precisera tidsfristerna. Den praxis som
utvecklats bör vara vägledande. En precisering skulle, enligt
civilförvaltningens mening, böra det lättare för köpare och säljare att
överblicka rättsläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övrigt
(fdkturerlngsavgift)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är vanligt förekommande att säljare som kräver betalning genom att skicka
faktura till köpare utöver priset för vapen vill ha särskilt betalt för en s.k.
faklureringsavgift. I förslaget till ny räntelag (SOU 1985:11) föreslås i 11 §
att näringsidkare inte mot konsument får framställa krav på s. k.
faklureringsavgift såvida inte särskilt avtal träffats därom. För att undanröja
oklarheter om skyldigheten alt erlägga en sådan avgift föreslår civilförvaltningen
att det även i köplagen inläs en bestämmelse som ger uttryck för all det inte
föreligger skyldighet för köpare all betala s. k. faktureringsavgift om inte
avtal träffats därom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Televerket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
ett flertal ställen i förslaget finns formuleringar som "skälig",
"väsent<br>
lig", "avsevärd" och motsvarande: på åter andra "orimligt
länge", "god<br>
affärssed" och "väsentligt avtalsbrott".</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>62</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section641>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section642>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sådana formuleringar, om
än ibland nödvändiga, skapar osäkerhet och Prop. 1988/89: 76 därmed
problem, även för juridiskt utbildade personer. Problemen mins- Bilaga 3
kas i detta fall inte i tillfredsställande grad genom klarläggande uttalanden
från arbetsgruppens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kommerskollegium</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslaget har, lill skillnad från den gällande köplagen, inte införts någon
distinktion mellan civila köp och handelsköp. I motiveringen framgår dock klart
att vissa regler inte är avsedda all tillämpas då ena parten inte är
näringsidkare. Exempelvis skall en säljare som inte är näringsidkare, i
allmäneht inte vara skyldig att reparera en vara om köparen kräver avhjälpande
enligt 36 § 1 st i förslaget. Då man har för avsikt att undantaga
privatpersoner från vissa regler, bör man låta detta framgå av lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
föreslår en inskränkning i räckvidden av allmänna fri-skrivningsklausuler med
betydelsen alt en vara sålts "i betfintligt skick". Naturligtvis bör
en sådan klausul inte kunna användas i syfte att kringgå köplagens
grundläggande felregler. Säljaren kan emellertid ha ett legitimt intresse av
all avyttra en viss vara utan felansvar. Detta gäller särskilt en begagnad
eller för säljaren obekant vara. Näringsidkare emellan eller mellan
privatpersoner kan del stå klart för båda parter all säljaren inte har större
förutsättningar än köparen att bedöma varans skick och övriga egenskaper. Man
bör därför inte utesluta möjligheten för en säljare att, t. ex. vid en auktion,
sälja varan helt utan felansvar. Man kan också ifrågasätta att denna
inskränkning i parternas avtalsfrihet införs bland köplagens i övrigt
dispositiva bestämmelser. Prövningen av allmänna friskrivningsklausuler bör ske
enligt regler på annan plats i vårt rättssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
av de föreslagna reglerna innehåller uttryck som är allmänt hållna. Som exempel
kan nämnas "orimligt länge" (25 och 59 §§), "oskäligt
länge" (80 §), "utan väsentlig olägenhet" (38 §) och "utan
oskälig kostnad eller olägenhet" (36 och 77 §§). Det är naturligtvis ofta
inte lämpligt eller ens möjligt att i lagtexten söka precisera den närmare
innebörden av dessa ullryck. De skälighetsbedömningar som skall göras får
överlämnas till rällslillämpande organ, som har all ta hänsyn lill
omständigheterna i det enskilda fallet. Del är då av värde om förarbetena i
tillräcklig utsträckning innehåller förtydliganden och exemplifieringar. Detta
bör beaktas i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Behovet av vägledande
uttalanden kan väntas bli så myckel större eftersom det är tveksamt i vilken
utsträckning tidigare rättspraxis och litteratur kommer all kunna ge svar på
frågor i anslutning till en grundligt förändrad köplagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
reklamationsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ARN
har ingen invändning mot förslaget att utmönstra den nuvarande åtskillnaden
mellan speciesköp och genusköp ur själva lagtexten. Såvitt nämnden har förstått
innebor detta dock inte så stor ändring i sak, eftersom tillräcklig hänsyn
ändå skall tas lill köpets beskaffenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ARN tillstyrker vidare all
särreglerna för handelsköp tas bort och ersätts<br>
av ett mer nyanserat betraktelsesätt. Även om stränga regler ofta låter sig</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section643>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section644>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>försvaras när del är fråga
om rent kommersiella köp mellan två köpmän Prop. 1988/89: 76 inom ramen för
deras egentliga affärsverksamhet kan sådana regler emel- Bilaga 3 lanåt
framstå som väl hårda även mellan köpmän, t. ex. vid förvärv av en möbel eller
annan inredningsdetalj till köparens kontor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
universitet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Olika
typer av köp</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fakultetsstyrelsen
instämmer i bedömningen att den nuvarande skarpa gänsen mellan speciesköp och
genusköp bör överges vid regleringen av säljarens skadeståndsansvar. Ell
särskilt strängt ansvar för genusköp är inte motiverat när säljaren på ett
försvarligt sätt har konventrerat sina uppfyllelseansträngningar till vissa
exemplar (jfr Alméns exempel med den s.k. sydfmktlasten). Problemet framträder
särskilt vid tillverkningsavtal. Vad som nu sagts innebär dock inte att
distinktionen mellan species och genus helt bör överges (se nedan beträffande
säljarens avhjälpningsskyldig-hel).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Terminologi</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fakultetsstyrelsen
anser del inte vara något framsteg att köpeskillingen kallas för priset, faran
för risken och nytt gods för omleverans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.5
Några terminologiska frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ehuru
det kan tyckas röra bagateller må några terminologiska frågor nämnas (delvis
redan framhålna av professor Hjerner i hans särskilda yttrande).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föremålet
för köpet kallas i lagtexten regelbundet "varan" i stället för det
hävdvunna "godset". "Vara" är en ändå sämre term än
"gods" för sådana objekt för köp som t. ex. hus på annans mark,
rörelse, skuldebrev. 1 den nu gällande konsumentköplagen används "vara"
för att ange att endast lösa saker avses, alltså i rakt motsatt betydelse mot
den som förslaget begagnar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
talas om "risken för varan" och "riskens övergång". 1 den
gällande köplagen och i 4 kap. JB är motsvarande term "faran", och
den överensstämmer också med vederlaget juridiskt språkbruk. Ordet
"risk" behövs som en term för något som inte bör förväxlas med
"faran" i den speciella köprättsliga (och kontraktsrätlsliga)
meningen. Nyheten förefaller omotiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
har en egendomlig benägenhet alt skriva att något "får anses avtalat"
och liknande (se särskilt 3 §). I den mån det åsyftas att något faktiskt är
uttryckligen avtalat, avviker språkbruket från korrekt svenska. Om det är
uttryckligen avtalat t. ex. att avlämnande skall ske senast den 15 december
säger man inte att "del får anses avtalat" att avlämnande skall ske
senast denna dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uttryckssättet
ger upphov till en allmän oklarhet om vilka omständigheter, av saklig eller
rältspolitisk litteratur, som kan föranleda att något annat än vad som står i
lagen skall gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
sägs i 3 § att "handelsbruk eller annan sedvänja, som måste anses (!)<br>
bindande för parterna" skall anses som en del av avtalet. Detta är en</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>64</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section645>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section646>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>onödig fiktion, som eljest
inte begagnas i svensk lagstiftning. 1 motiven (s Prop. 1988/89: 76</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>201) sägs att stadgandet
har lagtekniskt syfte, genom att när det hänvisas Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>till att något är avtalat
hänvisningen omfattar även handelsbruk. Detta</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>passar bra på några
ställen (t. ex. 9 § I st) men sämre på andra. Antag att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>det för vissa särskilda
typer av öppet köp är handelsbruk att säljaren står</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>faran för godset till dess
det lämnas tillbaka. Sätter man in en hänvisning</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>till handelsbruk i
bestämmelsen i 16 § om öppet köp blir resultatet: "Har</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>öppet köp avtalats, eller
är det handelsbruk, bär köparen risken tills varan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lämnas tillbaka."
Detta är uppenbarligen missvisande. Handelsbruk antas</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nämligen enligt förslaget
ha företräde framföre lagens bestämmelser inte</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bara när lagtexten
anknyter lill alt något är avtalat ulan även eljest.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
gör ingen skillnad mellan speciesköp och leveransavtal. Detta leder till
sakfrågor, till vilka det finns anledning återkomma. Men i ett särskilt
stadgande, nämligen 43 § 2 st, åsyftas uppenbarligen speciesköp, och då
begagnas uttrycket "vara som finns vid tiden för köpet och som med hänsyn
till varans egenskaper och vad parterna måste antas (!) ha förutsatt inte kan
ersättas med någon annan vara". Detta omständliga uttryck gör läsaren
undrande. Skall exempelvis en häst anses ha funnits vid köpet om den då var ell
föl? Om så är fallet, hur långt tillbaka i djurets tillblivelse skall man gå
för att anse all det fanns vid liden för köpet? Det citerade ullrycket är
närmast löjeväckande och inte mer klargörande än det hävdvunna "bestämt
gods".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
öppen fråga vid lagstiftning är alltid om man skall använda enhetliga
formuleringar i likartade bestämmelser vilkas tillämpning måste bero av
omständigheterna, eller om man skall använda olika språkliga uttryck för att
antyda nyanser. SOU försökte genomgående förenkla uttrycken, medan det nu
framlagda förslaget tenderar i motsatt riktning. Som exempel kan nämnas all SOU
använde en enda formulering för alt uttrycka den sannolikhet som fordras för
att part som anteciperar ett kontraktsbrott skall få göra påföljder av della
gällande, nämligen "måste antagas". Kon-sumentljänstlagen har också
ett enda genomgående ullryck: "det finns starka skäl att antaga". Det
nu framlagda förslaget har inte mindre än fyra olika uttryck ("ger
anledning all anta" i 50 §, "inte.. saknas anledning att anta" i
62 §, får antas" i 65 §" och "står... klart" i 66 §). Man
frågar sig hur del i praktiken skall finnas möjlighet att skilja mellan dessa
olika sannolikhetsgrader, särskilt som vid tillämpning av vart och ell av
stadgandena en nyansering måste ske efter omständigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
finner arbetsgruppens resonemang och slutsatser beträffande distinktionen
mellan specie- och genusköp samt mellan civilköp och handelsköp övertygande.
Tanken är att distinktionen inte bibehålls i nuvarande form, men ändå får
betydelse för påföljdssystemets möjligheter att tillämpas nyanserat i del
enskilda fallet. Del kan också konstateras alt eftersom konsumenlköp regleras i
en särskild lag bör användning av termerna civilt köp och handelsköp i den
allmänna köplagen förlora i betydelse. Partsförhållanden bör ändå få betydelse
vid bedömningen i enskilda fall. En köplag måste vara avvägd så att olika
näringsidkargrupper uppfattar lagen som ett rimligt bassyslem. Inom
lantbrukarnas föreningsrörelse finns små näringsidkare som lantbrukare och
stora ekonomiska föreningar och aktiebolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 76. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section647>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Al.
••</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>w</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(Punkterna
1 och 2 är återgivna i föregående avsnitt)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.
Beviskrav m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslaget finns åtskilliga bestämmelser, se vidare nedan, med skrivningar som
antyder att beviskravet för viss omständighet avsetts vara lägre ställt än vad
som följer av allmänna processrältsliga principer. Motiven innehåller dock
inga uttalanden härom. Samfundet vill inledningsvis framhålla att det är
angeläget att det i kommande motiv klargörs när avsikten med en viss
formulering är att sänka eljest gällande beviskrav. Vidare bör i sådant fall
skälen för en beviskravssänkning utvärderas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
3 § sägs att lagen inte tillämpas "i den mån annat/a/- anses avtalat"
. Detta uttryckssätt återfinns också i 9, 17, 51 och 53 §§. Vid en första påsyn
får läsaren uppfattningen all ett lägre beviskrav än vid annan avtalstolkning
skulle gälla beträffande huruvida visst villkor avtalats. Vid eftertanke slår
dock klart att en sådan tolkning är orimlig eftersom konsekvensen skulle bli
att det vid köp generellt gällde ett lägre beviskrav än eljest för sådana
köpvillkor för vilka det finns dispositiva bestämmelser i lagen. Något sådant
har säkerligen inte varit avsikten. Det framgår inte heller av motiven att den
svenska lagen i denna del avses ha annan innebörd än den danska eller norska
beträffande vilka motsvarande uttryck saknas i förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna skrivningen går säkerligen tillbaka på nuvarande köplag där del
talas om attköplagen är tillämplig "såvitt ej annat är uttryckligen
överenskommet eller eljest må anses avtalat". Skälet till det
uttryckssället torde emellertid vara den oklarhet som i avtalsrättsligt
hänseende, före avtalslagens tillkomst, förelåg när nuvarande köplag skrevs.
Idag befinner sig den avtalsrättsliga läran på ett betydligt mera utvecklat
stadium. Det är en självklarhet att ett avtal genom tolkning och utfyllnad kan
ges en innebörd som inte uttryckligen framgår av avtalets ordalag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
samfundets uppfattning måste utgångspunkten för köplagstiftningen vara del
avtalsinnehåll som bestäms av allmänna avialsrättsliga principer. Konsekvensen
härav är all undantaget i 3 § inte bör avse vad som "får anses
avtalat" utan i likhet med de danska norska förslagen vad som följer av
avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller uttrycken "får anses avtalat" 19, 17, 51 och 53 §§ uppfattar
samfundet den semantiska innebörden vara ett lägre ställt beviskrav än vad som
eljest skulle ha gällt. Med hänsyn till formuleringarna i det norska förslaget,
där uttryckssättet saknas, samt bristen på motivuttalande, har dock förmodligen
avsikten inte varit att sålunda sänka beviskravet för berört förhållande.
Samfundet anser därför att bestämmelserna bör utformas i anslutning till det
norska förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
9§ andra stycket och 15 § sker en hänvisning, inte till vad som är avtalat
eller får anses avtalat utan till vad som framgår av omständigheterna. Frågan
är om härmed åsyftas en sänkning av eljest gällande beviskrav. Om så är fallet
bör detta klargöras i motiven. Vidare är del angelägel att bruka en enhetlig
terminologi. Uttryckssätten "får anses avtalat" och "framgår av
omständigheterna" bör därför inte användas vid sidan av varandra (om nu
något av dessa uttryckssätt skulle komma till användning).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller beviskrav hänförliga till annat förhållande än avtalets inne-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>66</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section648>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section649>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>håll
finns i förslaget formuleringen "kan antas ha" i 18 § 1 och 2 p., 19
§, Prop. 1988/89: 76 20 § 1 och 2 p. och "måste antas ha" \ 21 §
första stycket och 43 § andra Bilaga 3 stycket. Samfundet utgår från att
formuleringarna avser olika grader av bevisbörda. För det fall uttrycket
"måste antas ha" innebär ett sänkt beviskrav i förhållande lill
"har" bördetta anges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.
Uttrycket "får kräva "o. dyl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
anser att uttrycket att köparen "får kräva" i fråga om fullgörelse
eller skadestånd såsom i 24 § är mindre lämpligt. Ullrycket må vara inarbetat
och kan i allmänhet inte förorsaka missförstånd — undanlag finns dock — men det
är sakligt felaktigt och bör ersättas av ett riktigare uttryck av typen att
köparen "har rätt till fullgörelse" eller "har rätt till
skadestånd".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarande
invändning vill samfundet rikta mot uttrycket i 56 § att säljaren "får ...
kräva betalning ... och ... kräva skadestånd". I vissa fall kan del länkas
att ullryckssättet orsakar missförstånd, så t. ex. i förslaget 48 § (varom mera
nedan).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.
' 'Undersökningsplikten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
förslaget, t. ex. 33 §, framställs undersökningen som en plikt för köparen.
Samfundet vill invända mot della. Visserligen är det i doktrinen och
annorstädes icke ovanligt all man talar om "köparens undersökningsplikt".
Detta uttryck är emellertid missvisande. Del är inte fråga om någon plikt för
köparen. Om köparen underlåter att undersöka, är detta inte något förhållande
som utlöser rättigheter för säljaren. Med den föreslagna formuleringen i 33 §
första stycket skulle det innebära ett lagbrott om köparen inte undersöker
godset. Ett lagbrott, visserligen, som inte är förenat med i köplagen
uttryckligen angivna sanktioner, men likväl ett lagbrott. Vad det hela handlar
om i sak är all köparen skall förlora vissa möjligheter att göra rättigheter
gällande, om han inte undersökt godset. Lagtexten bör utformas i enlighet
härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6,
Stipulativa def nittoner m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslagets 6 § tredje stycket anges all varan "är" avlämnad, eftersom
fråga är om en stipulativ definition anser samfundet att skrivningen bör vara
"anses vara" avlämnad. Motsvarande gäller 7 § första och andra
styckena. 1 7 § tredje stycket använder förslaget uttrycket "anses"
avlämnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslagets 17 § och 19 § används uttrycket att varan "är" felaktig,<br>
medan den i 18 § och 20 § "anses" felaktig. I 22 § andra stycket
anges alt<br>
fel skall "anses"föreligga. 1 samtliga fall rör det sig om en
stipulativ<br>
definition och lämpligare torde då vara att även i 17 § och 19 § använda<br>
uttrycket "anses" felaktig. Det är i vart fall svårt att se någon
anledning att<br>
ha olika terminologi i de angivna paragraferna. Det blir osäkert vilken<br>
syftning vissa senare paragrafer har. I 22 § första stycket behandlas frågan<br>
om varan "är" felaktig. Likaså är i 32 §, 34 §, 35 §, 42 §, 48 § och
49 §<br>
utgångspunkten att varan (eller del av leveransen) "är" felaktig:
Syftar<br>
detta bara på rekvisilen i 17 § och 19 § men inte på 18 § och 20 §, eller 22 §<br>
andrastycket?</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section650>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section651>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>7. "Ett förhållande
på köparens sida"</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslagets 13 § förekommer rekvisitet "beror det på köparen eller ett
bilaga 3 förhållande på hans sida" och ett motsvarande fast med negation
förekommer i 24 § och 32 §. I 11 § förekommer rekvisitet "följd av ett
förhållande på köparens sida". Samfundet anser alt del saknas skäl all
föreskriva i sak olika rekvisit i dessa fall. Om avsikten är all rekvisilen skall
vara sakligt olika, bör detta motiveras. Om avsikten inte är denna, bör samma
formu-leringanvändas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8. Tro
och heder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
flera ställen i förslaget (21 §, 35 §, 37 §, 44 §) föreskrivs att viss regel
kan genombrytas om part "handlat i strid mot tro och heder".
Samfundet vill sätta ifråga om inte detta skulle gälla även utan dessa
föreskrifter. Om föreskrifter härom skall tas in i köplagen bör det göras i
form av stadgande med allmän räckvidd, så att felaktiga motsatsslut undviks
avseende de bestämmelser som inte innehåller någon genombrottsregel, såvida
inte avsiken är att förslaget uttömmande anger de fall där genombrott kan ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9.
"Avtalsbrott"och "väsentligtavtalsbrott"</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
synes oklart vad som i förslaget avses med avtalsbrott. Av regeln i 3 § att
viss sedvänja anses som del av avtalet (varom mera nedan) måste rimligen följa
att avvikelse från sådan sedvänja är avtalsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
60 § fjärde stycket talas om avtalsbrott, faslän avsikten knappast är all en
förutsättning för lagrummets tillämpning vore att parterna avtalat om att
köparen skall medverka vid köpet: det torde vara tillräckligt att köparen —
oavsett om ingenting härom nämnts i avtalet — uppträder på det sätt som är
angivet i 57 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslagets 22 § andra stycket görs skillnad mellan å ena sidan avtalsbrott och
å andra sidan avvikelse från en garanti eller liknande utfästelse. Samfundet
utgår från att där avses garanti eller liknande utfästelse som är del av
avtalet, och anser att det därför vore värdefullt med ett klarläggande av vad
skillnaden är mellan avtalsbrott och andra avvikelser från avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
anser alt rekvisitet "väsentligt avtalsbrott" bör i varje särskilt
stadgande preciseras så långt som möjligt. I fråga om säljarens dröjsmål
förefaller det riktigare att rekvisitet, som Hjerner föreslår, uttrycks så att
dröjsmålet är av väsentlig betydelse för köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>10.
Anpassning av köplagens regler om påföljder av dröjsmål och fel till det
praktiska rättslivets behov</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är en truism att framhålla att i synnerligen stor utsträckning transak<br>
tioner inom köplagens område sker med tillämpning av avtalsbestämmel<br>
ser som väsentligt avviker från köplagens bestämmelser, liksom att majori<br>
teten av dessa avtal styrs av olika typer av standardavtal. Det kan gälla<br>
olika typer av "agreed documents", avtalsformulär eller
leveransvillkor<br>
som tillämpas inom vissa branscher eller avtalsformulär eller leveransvill<br>
kor som tillämpas av enskilda företag. I viss utsträckning balanseras den<br>
senare kategorin av inköpsvillkor, normalt etablerade av enskilda företag<br>
med stark ställning gentemot vissa leverantörer, men av den totala avtals-<br>
mängden torde denna kategori representera en relativt blygsam del.<br>
Vad som är viktigt att notera vid utformandet av en ny köplag är</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section652>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section653>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>emellertid de allmänna
tendenserna i denna strida flod av avtal som Prop. 1988/89:76 innebär
avvikelse från den nuvarande köplagens regler. Grundläggande Bilaga 3
sådana avvikelser är:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Force
majeure-reglerna är betydligt vidare än köplagens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Påföljderna
av försening är begränsade i förhållande till köplagen. Mönstret är något
splittrat, men genomgående är att skadeståndspåföljden är begränsad, normalt i
förhållande till varans värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
är friskriven från ersättningsskyldighet på grund av indirekt skada. Vid
leverans av generiskt gods är felpåföljden oftast begränsad till skyldighet all
leverera gillt gods eller ge skäligt prisavdrag, medan påföljden vid leverans
av maskiner och dylikt oftast är skyldighet för säljaren att bota felet och
först i andra hand rätt för köparen att häva; om skadestånd över huvud taget
skall utgå begränsas det, oftast i proportion till varans värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsekvensen
av detta är att nuvarande köplags mot säljaren stränga bestämmelser om
påföljder för dröjsmål och fel i största utsträckning kommer all tillämpas
endast mot mindre företag, som inte har uppbyggda avtalsmliner, och mot större
företag när någon försummat att tillämpa inom företaget föreskrivna
avtalsmliner. Det nu föreliggande förslaget skulle inte i något väsentligt
avseende förändra den bilden. Detta är enligt samfundels mening
otillfredsställande. Dispositiva lagregler bör generellt sett ha en utformning
som kan i normalfallet beräknas ge en skälig avvägning mellan parternas
intressen. Förhållandena i det praktiska rättslivet visar att köplagens
nuvarande avvägning mellan partsintressena inte representerar en sådan skälig
avvägning, och det kan då inte vara riktigt att i huvudsak överföra samma
reglering lill en ny köplag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
belänkandet sägs på s. 187 att arbetsgruppen kommit till slutsatsen att en
uppdelning på olika skadetyper inte låter sig genomföras på ett tillfredsställande
sätt. Det har visat sig svårt att finna en gränsdragning som skulle vara
ändamålsenlig och konsekvent med tanke på de olika situationer som kan
förekomma, och en uppdelning på olika skadetyper skulle göra lagtexten alltför
komplicerad och svåröverskådlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
anser inte att de angivna skälen är tillräckliga för all man<br>
skall acceptera att en ny, viktig dispositiv lagstiftning i centrala avseenden<br>
innehåller en reglering som inte betraktas som normal och rimlig i den<br>
allmänna samfärdseln ulan endast drabbar den som inte haft förstånd att<br>
värja sig för lagens konsekvenser. Om lagtexten blir något mera komplice<br>
rad och svåröverskådlig framstår som ett mycket begränsat ont, och det är<br>
bättre med en schematisering av olika skadetyper som i och för sig är<br>
ofullkomlig men ändå i stor utsträckning ger rimliga resultat än att avstå<br>
från en sådan schematisering. Det är naturligt i all lagstiftning att man<br>
söker efter generella lösningar, och alt beteckna en lag som
"kasuislisk"<br>
eller ell lagförslag som kasuistiskt har länge varit bland det mest negativa<br>
man kan säga. Konsekvensen blir all man i ett allt mer komplicerat<br>
näringsliv och ett allt mer komplicerat handelsmönster försöker att vidhål<br>
la samma regler för handel med socker — numera dock med undantag för<br>
socker sålt över disk till slutlig förbrukare — som för leveranser av super<br>
tankers och alomkraflverk. Del vore inte att gå över till kasuislisk regle<br>
ring om man reglerade påföljderna av dröjsmål och fel olika för olika<br>
kategorier av handel, och även om detta skulle i ett stort antal fall vålla<br>
oklarhet om till vilken kategori ell visst rättsförhållande är att hänföra<br>
skulle en sådan lagreglering kunna göras för det praktiska rättslivet betyd<br>
ligt mera tillfredsställande än den nu existerande liksom den nu föreslagna.<br>
Målet bör — i den allmänna omsättningens och de inblandade individer<br>
nas och förelagens intresse — vara en lagreglering som i största möjliga</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section654>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section655>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>antal
fall ger resultat som betraktas som rimliga och balanserade när Prop.
1988/89:76 parterna underiåtit all avialsmässigt reglera påföljder av dröjsmål
och fel. Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är självfallet inte möjligt för samfundet att konkret föreslå de ändringar i
reglerna om påföljder för dröjsmål och fel som skulle erfordras utifrån nu
angivet synsätt. Samfundet behandlar därför i det följande vid genomgången av
de särskilda lagrummen dessa i huvudsak med utgångspunkt från det sammanhang
de nu återfinns i. Enligt samfundets mening bör påföljdsreglerna bli föremål
för ytterligare utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
vill här hänvisa lill en redogörelse och bedömning av Högsta domstolen i
rättsfallet NJA 1979 s. 483. HD fastslog alt den aktuella
friskrivningsklausulen på angivna skäl kunde sägas representera en av säljar-
och köparinlressenter godtagen avtalsreglering med synnerligen stor spridning,
nationellt och internalionellt. HD konstaterade vidare att vid jämförelse med
dispositiva rättsregler rätten lill skadestånd genom friskrivningen var
begränsad i förhållande till vad som gäller enligt köplagen. HD uttalade
härefter: "Den år 1905 tillkomna köplagen är i många avseenden otidsenlig
i modema industrisammanhang. Detta torde vara en starkt bidragande orsak till
all standardvillkor för olika branscher utarbetas i syfte att åstadkomma en
till nutida förhållanden anpassad reglering. Vikten av all vid avtals ingående
kunna bedöma de ekonomiska riskerna av bl.a. garantiåtaganden rörande ofta
komplicerade industriprodukter har varit ett framträdande motiv för sådana
friskrivningar som det nu är fråga om. Möjligheten att förutse de ekonomiska
riskerna har framhållits som nödvändig, för att de skall på räll sätt kunna
vägas in vid prissättning av produkter och serviceålaganden. Köparens större
möjligheter att genom försäkring skydda sig mot följdförluster har också
framhållits som ett väsentligt skäl för begränsning av säljarens
skadeståndsansvar." Samfundets erfarenhet ansluter helt till HDs
uttalande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
domareförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
arbetsgruppens mening bör nuvarande distinktion mellan species-och genusköp
(leveransavtal) avskaffas. I stället föreslås att påföljdssystemet utformas så
alt del finns utrymme för att anpassa det efter typen av köp i del enskilda
fallet (sid. 167).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
instämmer i alt en uppdelning mellan speciesköp och leveransavial blivit
mindre ändamålsenlig. De stränga påföljder köplagen bl. a. lagt på säljaren,
exempelvis reglerna om skadeståndsskyldigheten vid säljarens dröjsmål, har
lett till uppkomsten av standardavtal med friskrivningsklausuler eller
modifierade påföljder vid fullgörande av olika typer av köp. Den utveckling som
ägt rum inom tillverkningsindustrin, ex. serietillverkningar av en specifik
vara, gör en uppdelning mellan olika slag av köp mindre motiverad. Förbundet
menar därför all arbetsgruppens förslag om all avskaffa distinktionen mellan
dessa typer av köp bör godtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
delar också arbetsgruppens förslag om att införa vissa speci-alsiadganden vid
s.k. tillverkningsköp, som avser att en vara tillverkats särskilt för köparen
efter dennes beställning. Köparen bör i sådant fall inte få häva köpet på grund
av säljarens dröjsmål om inte hans syfte med köpel är väsentligen förfelat
genom dröjsmålet (28 §). Särskilda regler beträffande säljarens
skadeståndsskyldighel vid tillverkningsköp bör också godtas. — 128 § föreslås
alt paragrafens "häva" följs av objektet "köpet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
föreslår vidare att man bör avstå från distinktionen<br>
civila köp och handelsköp eller köp mellan näringsidkare. Anledningen till<br>
att slopa denna uppdelning av olika köp är enligt arbetsgruppens mening<br>
alt man inte bör komplicera det köprällsliga normsystemet.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>70</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section656>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section657>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
särreglering för handelsköp innebär bl.a. att reklamations- Prop.
1988/89:76 reglerna är strängare vid handelsköp än vid civilköp. Arbetsgmppen
har Bilaga 3 påpekat att det inte är helt oviktigt då det gäller att bedöma
reklamationsfrister om en part är näringsidkare. Hänsyn får vid tillämpningen
av dessa regler las till partens individuella situation. Här torde avses att
uttryck som "skälig tid" (31 §) och "utan oskäligt
uppehåll" (34 §) ger utrymme för en individuell tillämpning och all det
överlämnas till rättstillämpningen' all avgöra vad som bör gälla i del
särskilda fallet. Förbundet har ingen erinran häremot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
i förslaget angivna rubriken om befarat avtalsbrott behandlar säljarens
stoppningsrätt och köparens obestånd. Även i dessa avseenden följer
lagförslagen de principer som gäller i köplagen. Häremot har förbundet ingen
erinran. Inte heller i övrigt har förbundet anledning att motsätta sig
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges kronofogdar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
köprättsliga regelsystemet reglerar inte alls parternas förhållande till tredje
man. De för den exekutiva verksamheten så väsentliga sakrältsliga reglerna
återfinns i annan lagstiftning och i rättspraxis. Det torde dock stå klart att
köplagens regler anses gälla vid försäljning på auktion vare sig denna är
exekutiv eller av annat slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köplagens
regler föreslås vara dispositiva även fortsättningsvis. Därmed står det
säljaren fritt att ställa upp villkor för försäljningen som blir bindande för
köparen under förutsättning att villkoren inte är obilliga och därför inte kan
göras gällande enligt avtalslagens ogiltighetsregler. Om säljaren/kfm ställer
upp villkoret att egendomen säljs i befintligt'skick— vilket är mycket vanligt
— torde därmed avses att felansvaret för varan begränsas på så sätt att köparen
inte i efterhand skäll kunna åberopa fel i varan såvida denna inte saknar
sådana egenskaper som kan ha tillförsäkrats den vid auktionslillfället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lagförslagets 20 § har emellertid lagils upp bestämmelser.som i vissa
situationer skall lägga felansvaret på säljaren när varan säljs i befintligt
skick. Om dessa bestämmelser skall vara indispositiva, tillskillnad från' lagen
i övrigt framgår ej. För att tjäna önskat syfte-torde dock avsikten vara alt de
skall vara av tvingande natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Exekutiva
auktioner är inte helt lika vanliga auktioner. Säljaren/kfm kan visseriigen
uppfattas som ett ombud för säljaren/ägaren liksom fallet är med
auktionsförrätlaren vid vanlig auktion. Det som skiljer sig är emellertid alt
auktionslikviden delas ut till de säljarens/gäldenärens borgenärer som fått
utmätning i det sålda objektet och inte till säljaren. De konsekvenser som
köplagen beskrivet vid olika ålergångssituationer förutsätter att parterna
skall återbära respektive prestationer Säljaren/gäldenären har ju inte
tillförts några medel och han är i och med utmätningsssituarionen på obestånd
och torde därför vara ointressant för köparen alt rikta några anspråk mot.
Säljaren/kfm däremot har möjlighet att återbära köpeskillingen helt eller
delvis endast om den fortfarande är oredovisad, vilket den är så länge som
auktionen inte har vunnit laga kraft. Hur skall köparens intressen enligt
köplagsförslaget kunna tillgodoses när del har gått så lång tid att
köpeskillingslikviden har redovisats till borgenären?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
genomgång av förslagels regler där kfm läses synonymt med uttrycket<br>
säljaren ger underliga resultat, bl. a. vid tillämpningen av reklamationsfris<br>
len två år i 34 §. Del kan ifrågasättas om de köprättsliga reglerna överhu<br>
vud skall vara tillämpliga på exekutiva försäljningar. Köparens rätt skulle</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section658>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section659>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kunna tillvaratas inom
ramen för de besvärsregler som gäller för exekutiva Prop. 1988/89:76
förrättningar enligt ulsökningsbalken. På så sätt skulle del exekutiva
förfa- Bilaga 3 randel kunna avslutas på ett mera slutgiltigt sätt när
auktionen vunnit laga kraft än vad som blir förhållandel om köplagens frister
och påföljdssyslemel skall tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ackordscentralen
i Stockholm</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan ändring som arbetsgruppen föreslår är upphävandet av skillnaden mellan
genus- och speciesköp (s. 167). De bakomliggande argumenten är två. Om köpet
avser en serietillverkad vara anser gruppen att det saknas anledning att göra
skillnad mellan det fall att köpet i avtalet angetts vara en viss produkt och
det fall där köpet angetts gälla ett exemplar av viss typ. För det andra menar
gruppen att om köpeobjektet skall tillverkas efter köparens beställning
skillnaden mellan species- och genusköp passar illa. Resonemangen förefaller
inte helt övertygande. Gruppen anser själv att distinktionen är lämplig vad
avser s. k. typiska genus- eller specieköp. För köp som ej är så typiska anser
man sig böra ha en generell regel där del aktuella godsets beskaffenhet
tillmäts betydelse. Vidare behövs enligt gruppen specialstadganden som
särskilt lar sikte på varor med individuell prägel. Arbetsgruppen vill alltså i
princip behålla nuvarande reglering men ändra stadgandenas lydelse. Den
eventuella vinsten av detta kan ifrågasättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
vill vidare avskaffa skillnaden mellan handelsköp och civila köp (s. 169). T.
ex. gäller f n. i 52 § köplagen att en köpare som vill reklamera mot fel i
godset skall göra detta vid handelsköp genast och vid annat köp utan oskäligt
uppehåll. Enligt förslaget (34 §) gäller för båda fallen tidsrymden "utan
oskäligt uppehåll". Det framgår inte om meningen är all näringsidkare vid
handelsköp skall få längre lid på sig än vad de har nu. Vad som sägs är att en
bedömning skall ske med hänsyn till olika omständigheter i det enskilda fallet,
varvid näringsidkares "utan oskäligt uppehåll"- begrepp är snävare än
motsvarande för en privatperson. Över huvud taget kan det vara mindre lyckat
att ta in paragrafer som inte uttrycker sig tydligt. När man sedan inte ens i
motiven klarlägger ändringens innebörd kan della skapa problem i
rättstillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
köpmannaförbund /SHIO Familjeföretagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
laborerar med ett flertal olika tidsbegrepp: "Orimligt länge",
"oskäligt länge", "inom skälig tid", "utan oskäligt
uppehåll". I motiven användes samtidigt uttrycken på ett sådant sätt att
olikheten dem emellan ibland suddas ul. Detta skapar tolkningsproblem för såväl
parter som domstol. Det är därför att föredra att man använder så få
tidsbegrepp som möjligt. Detta har man gjort i såväl det danska som det norska
lagsförslaget, där någon distinktion mellan "utan oskäligt uppehåll"
och "inom skälig tid" inte förekommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svenska
bankföreningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om den föreslagna lagen föreslås bli tillämplig inte bara på köp av<br>
lösa saker och varor i sedvanlig mening utan också på överiåtelse av lös<br>
egendom i allmänhet, t. ex. fordringar och andra rättigheter, är den i första<br>
hand anpassad till köp av varor och liknande. Flertalet bestämmelser torde</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>72</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section660>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section661>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vara
av den karaktären att de knappast kan tillämpas på t. ex. värdepap- Prop.
1988/89:76 pershandeln. Det synes dock inte föreligga några farhågor för att
vissa Bilaga 3 regler skulle vara direkt olämpliga att tillämpa i samband
med fondkom-missionsrörelse, som var fallet med konsumentköputredningens
förslag i betänkandet (SOU 1984:25) Ny konsumelköplag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
bestämmelser är uttryckligen avpassade för värdepappersmarknaden. Utredningen
har sålunda utformat särskilda regler om rätt till avkastning, t. ex.
utdelning på aktier och ränta på räntebärande värdepapper. Dessa regler finner
bankföreningen förenliga med gällande praxis och har ingen erinran däremot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har betonat all en ny köplag bör innehålla en regel rörande rätten till
utdelning i s. k. avslämningsbolag och har framhållit att en sådan bestämmelse
måste övervägas ylleriigare. Bankföreningen instämmer i bedömningen alt det
behövs en särskild bestämmelse fördetta fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att en köpares möjligheter att åberopa force ma-jeure i
skuldförhållanden anknyts lill vad som f n. gäller enligt 7 § skuldebrevslagen.
Bankföreningen utgår från att utredningens förslag i denna del med dess myckel
korta motivering väsentligen överenstämmer med gällande rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Finansbolagens
förening</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna lagen är också tillämplig på fordringar och andra rättigheter. I
förslaget har bl.a. intagils regler om rätt lill avkastning, t.ex. utdelning
på aktier och ränta på värdepapper. Föreningen har inga erinringar mot dessa
regler, som synes vara anpassade till gällande praxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svenska
försäkringsbolags riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förhållandet
till produktansvaret</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
köplagsutredningens förslag till köplag 1976 fanns i 43 § 4 st en bestämmelse
enligt vilken köplagens regler om skadestånd inte skulle äga tillämpning på
personskada eller skada på annan egendom än det sålda godset. Verkan av denna
till synes klara regel förtogs emellertid i hög grad genom motiven. Enligt
dessa tänkte sig utredningen inte någon förändring av gällande rätt och
avsikten förklarades heller inte vara all ta ställning till gränsdragningen
mellan köprällsliga regler och reglerna om produktansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
såvitt möjligt klar gränsdragning har stor praktisk betydelse, framför allt på
försäkringsområdet. Riksförbundet framhöll i sitt yttrande över
köplagsutredningens förslag all det torde vara möjligt att på ett ändamålsenligt
sätt faställa gränsen för skadeståndsskyldighel enligt köplagen, åtminstone
genom motivuttalanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
del nu föreliggande förslaget saknas nästan helt överväganden i denna<br>
viktiga gränsdragningsfråga. .Arbetsgruppen framhåller (sid. 187) all man<br>
med sina förslag inte åsyftar någon ändring i de köprällsliga reglernas<br>
räckvidd i förhållande till de principer för produktansvaret som utvecklats<br>
i rättspraxis. Man pekar därvid på de s.k. ingrediensfallen (den sålda,<br>
felaktiga varan ingår som ingrediens i en annan vara, vilket leder lill skada<br>
på den framställda varan), där de köprättsliga reglerna har ansetts tillämp<br>
liga. Men, dessutom framhålles alt del "också antagits alt köparen på<br>
köprättslig grund kan kräva ersättning för sådan egendom som har nära<br>
samband med den sålda varan, såsom kläder som skadats av en felaktig</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>73</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section662>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section663>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tvättmaskin". Såvitt riksförbundet
har sig bekant, finns inte i rättspraxis Prop. 1988/89:76 något stöd för en
sådan regel. Dess verkan skulle också praktiskt bli Bilaga 3 mycket
betydande, dels därför att ansvaret vid specieköp skarpes betydlig och dels
därför att "det nära sambandet" enligt exemplet tydligen endast
skulle beslå i "skadeexponeringen", vilket väl är uppfyllt i samtliga
fall då skada verkligen inträffar på annan egendom än den sålda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksförbundet
finner del beklagligt att arbetsgruppen inte gjort något försök att klarare
ange räckvidden av de köprällsliga reglerna i förhållande lill produktansvaret
och att man genom det i förbigående framförda exemplet riskerar att bidra lill
en än större osäkerhet och förvirring än den som råder i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
redareförening</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
all köplagen även fortsättningsvis föreslås vara disposiliv och den allt ökande
betydelsen av standardkontrakt inom näringens område torde dessa kontrakt i
första hand reglera rättsförhållandena mellan köpare och säljare i
kontraktsförhållanden. Köplagen kommer därför endast subsidiärt all tjäna som
stöd vid tvister om avtalets innehåll och rättsförhållandet i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Standardavtal
har under flera år använts vid svenska rederibeställningar av skepp vid svenska
varv. Innehållet i dessa avtal har huvudsakligen framarbetats vid förhandlingar
mellan Sveriges redareförening och Sveriges Varvsindustriförening. I
förhållande till dessa avtal, vars innehåll tjänar som utgångspunkt och bas vid
förhandlingarna mellan beställare och säljare, är köplagen att betrakta som
subsidiär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:233.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>5 Specialmotiveringen </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>i§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svea
hovrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
gäller köp och byte av lös egendom. Den omfattar således inte bara köp av lösa
saker utan också exempelvis byggnader på annans mark, bostadsrätter,
värdepapper och fordringar. Som beteckning på köpobjektet använder
arbetsgruppen ullrycket "vara". Det uttrycket har emellertid i
hittillsvarande juridiskt språkbruk använts främst för all beteckna lösa saker
(lösöre), och dess användning i vardagsspråket leder tankarna lill s.k.
dagligvaror eller varaktiga konsumtionsvaror. — Enligt hovrättens mening bör
objektet för köpet även fortsättningsvis betecknas "gods". Termen är
vedertagen inte bara i svensk rätt utan har sin motsvarighet också i det
internationella sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
hovrättens mening finns del goda skäl för att inte låta köplagens
påföljdssystem — såsom FN-konventionens —gälla även brott mot s.k.
biförpliklelser. Del är nämligen svårt att utan särskild utredning föreställa
sig vilka konsekvenser en direkt tillämpning av det påföljdssyslemel skulle få
i fråga om andra förpliklelserändesomärtypiska vidjuslköp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Försvarets
civilförvaltning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köp/upphandling
av tjänster omfattas inte av förslaget. Köp av tjänster</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
konsultupphandling förekommer enligt civilförvaltningens uppfatt-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>74</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section664>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section665>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ning i omfattande
utsträckning både nationellt och internalionellt. Efter- Prop. 1988/89:76
som köplagen i stor utsträckning tillämpas analogi vid sådana köp, bör
Bilaga 3 problem som uppkommer vid sådana köp beaktas vid utarbetandet av en ny
köplag såvida del inte är lagstiftarens mening all lagstifta särskilt på della
område såsom skett genom konsumenttjänstlagens tillkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Marknadsdomstolen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föremålet
för köpet betecknas i förslaget som "varan". I förslaget till
konsumentköplag har beteckningen "gods" använts. Domstolen utgår från
att samma beteckning bör användas och förordar, som framgår av remissyttrande
över konsumentköplagsförslaget, beteckningen "vara".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ Av pedagogiska skäl bör anges all lagen varken gäller för överlåtelse eller
upplåtelse av tomträtt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
ställer sig i huvudsak bakom arbetsgruppens förslag vad gäller lagens
tillämpningsområde, 1 —2 §§ i det svenska förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
domareförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
delar arbetsgruppen förslag om att den nya lagen liksom hittills skall omfatta
lös egendom. Härigenom kommer lagen att bli tillämplig på annan lös egendom än
lösöre såsom fordringar och andra rättigheter. Delta anser förbundet riktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Motormännens
Riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
vill framhålla att lagen torde vara tillämplig på den situation, då konsument
av näringsidkare t. ex. köper en ny bil och i samband därmed lämnar sin gamla
bil som dellikvid i form av inbyte. Med hänsyn till del långt gående ansvaret
som åvilar konsumenten såsom säljare i sådant fall, bör inläs en generell
bestämmelse som möjliggör jämkning av det s. k. säljaransvaret, då konsument
till näringsidkarens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2
§ Köplagsförslaget använder temen "vara" medan konsumentköplagsförslaget
har "gods" för samma sak, lös egendom. Det är olyckligt att ha denna
skillnad i terminologi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
reklamationsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Objektet
för köpel betecknas i förslaget "vara" medan man i förslaget till<br>
konsumentköplag har hållit fast vid nuvarande term "gods". Terminolo<br>
gin måste självfallet göras enhetlig. Enligt ARN:s mening är "vara"
bättre</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section666>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section667>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>anpassat till modernt
språkbruk än "gods". Vad som kan vålla tvekan är Prop. 1988/89:
76 om "gods" möjligen kan uppfattas som det något mera vidsträckta
begrep- Bilaga 3 pel. Lagen gäller ju inte bara lösa saker ulan även
fordringar och rättigheter där beteckningen "vara" inte känns
alldeles adekvat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
gränsdragningen mellan köp och tjänst vill nämnden hänvisa till sina
reflexioner i remissyttrandet över konsumentköputredningens betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2
§ Det hävdvunna uttrycket "gods" är att föredra framför termen
"vara".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet har inte närmare diskuterats om s. k. teknikupphandling ska
betraktas som beställningsköp. Delta bör uttryckligen klargöras i det fortsatta
lagstiftningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
terminologiskt hänseende bör beaktas att uttrycket "vara" i förslaget
används i en annan betydelse än den annars använda av lös sak. Detta kan leda
till oklarheter i tillämpningen. För all undvika förekomsten av ett begrepp med
olika innebörd talar skäl för att i köplagen "vara" lämpligen ersätts
med det i gällande köplag använda och i sammanhanget vedertagna uttrycket
"gods".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget skall avtal om uppförande av byggnad inte falla under köplagen. I
motiveringen anges (s. 198) att om avtalet avser leverans av prefabricerade
större delar till en byggnad och dessutom montering av byggnaden bör avtalet
bedömas med ledning av andra stycket, vilket ofta kan leda till all avtalet är
att betrakta som ett köp. Samfundet har svårt att se skillnaden mellan
uppförande av byggnad och montering av byggnad. Skälet till alt köplagens
regler på flera punkter inte anses lämpade att reglera konfliktsituationer som
kan uppkomma vid avtal av uppförande av byggnad gör sig enligt samfundels
mening lika starkt gällande vid avtal om montering av byggnad. Som exempel kan
nämnas svårigheten att genomföra en sådan hävningspåföljd som stadgas i
köplagen. Skillnaden skulle möjligtvis kunna vara den att vid uppförande av
byggnad kan det vara fråga om gjutning och murning och alt del skulle kunna
sägas vara mer drastiskt att riva och la bort en sådan byggnad än all montera
ned och ta bort en byggnad som är monterad. Skillnaden kan emellertid knappast
vara så stor all det finns anledning att ha olika lagregler. Dessutom torde
rent språkligt uttrycket uppförande av byggnad även inbegripa montering av
prefabricerade element, vilket också numera är ett myckel vanligt sätt att
uppföra en byggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att köplagen inte skall vara tillämplig på avtal om uppförande av annan fast
anläggning på mark eller i vatten föranleder en motsvarande reflektion. Det
finns en rad situationer i vilka olika typer av tillverkningsutrustningar
säljs inklusive montage, och det bör inte vara avgörande för vilka rättsregler
som är tillämpliga om leverantören åtar sig exempelvis att gjuta den platta på
vilken anläggningen monteras eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förefaller sannolikt att slutproduktens karaktär bör vara bestäm-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>76</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section668>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section669>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mande för vilka
rättsregler som skall tillämpas snarare än enskildheter i Prop. 1988/89: 76
leverantörens åtaganden: Om slutresultatet är vad som med vedertagen Bilaga 3
terminologi betraktas som en byggnad bör inte köplagens regler tillämpas även
om byggnaden i sin helhet produceras av prefabricerade element. Om, å andra
sidan, vad som levereras är en maskinanläggning bör köplagens regler vara
tillämpliga oberoende av om leveransen innefattar exempelvis gjutning av en
grund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är önskvärt att det i kommande molivuttalanden ges klarare linjer för vad som
faller in under köplagen och vad som inte gör del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
domareförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller avgränsningen av tillämpningsområdet gäller vid beställning av en vara,
där beställaren skall tillhandahålla en väsentlig del av materialet, att lagen
ej skall tillämpas. Vidare föreslås lagen ej gälla avtal om uppförande av
byggnad eller annan anläggning på mark eller vatten. Förbundet delar
uppfattningen att sådana beställningar samt avtal om byggnadsentreprenader,
liksom hittills, bör falla utanför lagens tillämpningsområde. Rörande de
blandade avtalen, där en tjänst utgör den övervägande delen av en parts
förpliktelse, talar överensstämmelsen med FN-konventionen för all sådana avtal
inte skall falla under köplagen (2 § andra stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>NäringsHvsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
påpekas av professor Hjerner har begreppet "vara" för svensk del
ansetts vara detsamma som lös sak. Begreppet haren vedertagen betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslaget används genomgående uttrycket "vara" men här uppenbarligen
med en annan innebörd än vad som hittills gällt i svensk rätt. Några vägande
skäl för att ändra på denna vedertagna begreppsbildning har inte anförts.
Termen "vara" bör reserveras för sin hittillsvarande betydelse. Ordet
"gods" bör istället användas i köplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svea
hovrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Avtalsfrihet —
förhållandet lill handelsbruk m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
gällande köprätt har handelsbruk och annan sedvänja ställning av en egen,
självständig rällskälla. Konstateras handelsbruk föreligga i ett visst
hänseende, viker köplagsreglerna för handelsbruket. Del fordras inte att
parterna eller någon av dem i förväg känt till handelsbruket även om detta i
praktiken torde vara fallet. Ett tillämpat handelsbruk ses i och för sig inte
som en del av parternasavial. Dessa principer kommerlydligt till uttryck i I §
1 st. kommissionslagen och 72 1 st. sjölagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget skall lagen inte tillämpas i den mån annat följer av<br>
handelsbruk eller annan sedvänja "som måste anses bindande för parter<br>
na". Del citerade rekvisitet, som fö. saknas i det danska förslaget, utgör
en<br>
nyhet i förhållande till gällande räll och sägs i motiven innebär "en viss<br>
kvalificerande bedömning". Det är oklart vad som avses härmed. Är<br>
tanken att konstaterade handelsbruk, som inte är oskäliga, likväl inte skall<br>
tillämpas i vissa lägen? På vilka grunder skall i så fall detta bedömas? Mot<br>
bakgrund av de höga krav på fasthet och stadga och utredning härom som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>77</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section670>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section671>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>numera ställs för att ett
handelsbruk skall anses föreligga, utgör enligt Prop. 1988/89:76 hovrättens
mening det nya rekvisitet ett opåkallal tillägg ägnat att leda till Bilaga
3 rättsosäkerhet. Intresset av likartade regler om handelsbruks ställning i
köplagen och i andra lagar (avtalslagen, kommissionslagen och sjölagen; jfr
bl.a. NJA </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-family:Verdana'>1936 s. 302) talar också mot en isolerad ändring av
köplagen på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är i rättspraxis vedertaget all vid bedömningen av vad som får anses gälla
mellan parterna i ett köpavtal fästa avseende vid partsbruket där sådant
föreligger, alltså hur parterna tidigare har förhållit sig till varandra i
motsvarande köpsituationer. FN-konventionen innehåller en regel härom i art. 9
' och en motsvarighet härtill har tagits in i § 3 i det norska förslaget
("praksis partene har fulgl seg imellom"). Den föreslagna norska
regeln torde knappast avvika från svensk gällande rätt och det vore enligt
hovrättens mening fördelaktigt om en motsvarande, klargörande regel logs in
även i del svenska förslaget 3 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3§
"Handelsbruk" eller "annan sed vänja" avses kunnabestämma
innehållet i avtalet. I den mån köplagen blir dispositivl tillämplig vid
konsumentköp bör understrykas att både "handelsbruk" och "annan
sedvänja" endast mycket sällan kan anses vara del av ett
konsumentköpavial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
reklamationsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
§ Enligt denna bestämmelse skall handelsbruk eller annan sedvänja anses som en
del av parternas avtal. Någon ledning för när en branschpraxis skall betraktas
som tillräckligt etablerad för att utgöra sedvänja ges dock inte. Eftersom
bestämmelsen avses bli dispositivl tillämplig även för kon-sumenttvisler
uppställer sig frågan om vad som kan vara sedvänja på detta område. Att t. ex.
den preskriptionstid av två år som sedan länge har gällt inom pälsbranschen
utgör en sådan sedvänja synes klart. Men hur skall exempelvis de
överenskommelser som på många områden har träffats mellan konsumentverkel/KO
och vederbörande branschorganisation och därefter har vunnit viss stadga
betraktas (jfr NJA 1 1978:432)?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
universitet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Jämkning
av handelsbruk</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
motiven nämns all handelsbruk, som är oskäligt, kan jämkas enligt 36 §<br>
avtalslagen (s. 201). 1 sak har fakultetsstyrelsen ingen invändning mot att<br>
ett handelsbruk, som i ett enskilt fall skulle slå oskäligt, kan åsidosättas<br>
liksom man ibland kan åsidosätta disposiliv lag genom ett reduktionsslul<br>
(jfr t. ex. norska Hoyesterelt i Rl 1922 s. 308 (Kure-saken) beträffande<br>
tillämpningen av 21 § köplagen på beslällningsköp). I Sverige har man<br>
dock hittills utgått ifrån att en lag inte kan jämkas med stöd av 36 §<br>
avtalslagen, och det kan diskuteras om jämkning enligt 36 § är det rätta<br>
instrumentet mot ell oskäligt handelsbruk, även om handelsbruket skall<br>
anses vara del av avtalet, som det heter i förslaget lill 3 §.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section672>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section673>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya lagen skall inte tillämpas om annat får anses avtalat eller följer av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>handelsbruk
eller sedvänja som måste anses bindande för parterna. Arbetsgruppen framhåller
här i motiven att viss praxis som utbildats mellan parterna också kan utgöra
grund för avvikelse från lagen. Motivuttalandena är här inte tillräckligt
utförliga för alt klargöra vad som skall gälla. Parter kan ha svårt all avgöra
när sådant "bruk" föreligger att del tar över lagbestämmelserna.
Vilken betydelse har t. ex. långa avtalsförhållanden och det forhållandet att
parterna inte diskuterat en klausul trots att den förekommit ofta etc. Motiven
bör här innehålla illustrativa exempel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
§ Den föreslagna rubriken, "Avtalsfrihet", är inte tilltalande. En
lämpligare rubrik vore, i huvudsaklig anslutning till det norska förslaget,
"Avtal, handelsbruk och sedvänja".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
motiven (ss. 200 och 201) kan man få intryck att inte någon del av 3 § är
avsedd att innebära någon ändring i förhållande lill gällande rätt. Samfundet
vill dock sätta ifråga om inte regeln i andra meningen innebär en nyhet i sak.
Den nuvarande köplagen anger i detta hänseende endast att lagen inte skall
gälla om annat följer av sedvänja. Därav följer emellertid inte, enligt
samfundets mening, att sedvänjan anses som en del av avtalet. Vad som skall
anses vara en del av avtalet är en fråga för läran om avialslolkning. Den
nuvarande köplagen ger inget bidrag till den läran. Det är heller inte en
specifikt köprältslig fråga. Samfundet vill sätta i fråga om det finns något behov
av att i detta sammanhang ge sig in på frågan vad som skall anses avtalat. I
motiven (s. 201) anges all stadgandet har ett lagtekniskt syfte: när man senare
i lagtexten eller i motiven hänvisar till att någonting anses avtalat, följer
av avtalet e.dyl., omfattar hänvisningen även sedvänja. Samfundet menar
emellertid att stadgandet har en innebörd i sak, som inte närmare är utbredd
och vars följder är svåra att överblicka. Stadgandet innebär all en part, i en
angelägenhet för vilken saknas såväl lagregel som avtal men för vilken finns en
sedvänja, och alltså får finna sig i alla de sanktioner som må följa av ett
avtalsbrott. Förslaget lämnar öppet vilka sanktioner som kan komma i fråga för
andra avtalsbrott än dem, som uttryckligen regleras av köplagen. Samfundet
vill sälla i fråga om detta alla gånger är en riktig reglering. — I den mån det
föreslagna stadgandet i andra meningen inte avses innebära någon ändring i sak
i förhållande till vad som gäller i dag, behövs inte stadgandet. Om det
föreslagna stadgandet avses vara en ändring i sak i förhållande lill vad som
gäller i dag, anser samfundet att följderna av stadgandet är värda en djupare
analys innan stadgandet las in i köplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
§ 1 lagtexten nämns inte alt det även kan följa av "bruk"som
utbildats<br>
mellan parterna att köplagens motsvarande stadganden inte skall tilläm<br>
pas. Av specialmotiveringen synes framgå att tanken ändå är all sådant<br>
"bruk" skall gä före köplagens regler. Det torde i praktiken vara
vanligt att<br>
det mellan parter utbildas ett bruk under långa och många affärsförbindel<br>
ser. Eftersom situationen sålunda är praktiskt vanlig bör det redan av<br>
lagtexten framgå att köplagens regler inte heller tillämpas om annat får<br>
anses följa av bruk som utbildats mellan parterna.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section674>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section675>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
köpmannaförbund/SHIO Familjefiiretagen</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget tillämpas lagen inte i den mån annat får anses avtalat eller</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>°</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>följer
av handelsbruk eller annan sedvänja som måste anses bindande för parterna. 1
motiven till förslaget framgår att viss praxis som utbildat sig mellan parterna
också kan utgöra grund för att anse att en avvikelse från den dispositiva
rätten blivit avtalad. Vad lagstiftaren menar är förmodligen att ett
långvarigt bruk eller handlingssätt mellan parterna skall ta över
bestämmelserna i köplagen. Formuleringen i motivuttalandena är emellertid vaga
och skapar snarare problem för rättstillämpningen. Inom detaljistledet är del
vanligt att en leverantör under särskilda villkor i t. ex. en faktura anger all
reklamation måste ske inom sju dagar, att hävning skall ske genast m. m. Några
diskussioner mellan parterna har emellertid inte förts om klausulens innehåll.
Om del föreligger ett långt rättsförhållande mellan leverantören och
näringsidkaren och någon invändning icke har rests från näringsidkarens sida
gentemot klausulen och dess tillämpning, har det då uppkommit ell bruk mellan
parterna som leverantören kan göra gällande? Enligt organisationernas mening,
är detta icke fallet. Det kan vara svårt för småföretag/detaljister att själva
avgöra när handelsbruk eller bruk mellan parterna är för handeln eller har
uppkommit. Det bör därför särskilt understrykas i motiven vad man avser med
praxis sorh utbildats mellan parterna och i vilka hänseenden denna praxis kan
bli avgörande vid rättstillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
utredningens syfte är all bruk mellan parterna alltid skall ta över köplagens
disposiliva regler, bör detta i sådant fall direkt anges i lagtexten under
paragraf 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4
§ Samfundet vill sälla i fråga om det är riktigt att lagen inte skall tillämpas
i den mån "annat — — — i övrigt är särskilt föreskrivet". De
föreskrifter som kan åsidosätta köplagen måste kvalificeras, och enligt
samfundets uppfattning kan del inte bli fråga om annat än föreskrifter i lag.
Den föreslagna formuleringen kan tolkas som ett mandat för regeringen, eller
kanske ett ämbetsverk, att utfärda föreskrifter som har en helt annan innebörd
än köplagen. Detta kan inte gärna ha varit avsikten med stadgandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6§ff</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Varans
avlämnande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6, 9
och 13 §§. Här finns ganska invecklade bestämmelser om avlämnan<br>
de av gods, dröjsmål och farans övergång vilka berör bl.a. säljarens skyl<br>
dighet att meddela köparen om all gods är tillgängligt för avhämtning. De<br>
klargör emellertid inte huruvida, när köparen skall hämta godset hos<br>
säljaren eller hos tredje man ulan säljarens medverkan, ett meddelande<br>
från säljaren fordras för att godset skall vara avlämnat och om dröjsmåls<br>
påföljder kan inträda ifall säljaren underlåter att lämna ett sådant medde<br>
lande och köparen därför inte avhämtar godset i tid. 6 § säger intet om<br>
meddelande. 9 § föreskriver visserligen att säljaren skall lämna meddelan-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>80</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section676>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section677>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>de om när varan finns
tillgänglig för avhämtning, men det framgår inte vad Prop. 1988/89: 76
rättsföljden är av att ett sådant meddelande inte lämnas. Motiven (s. 212 f)
Bilaga 3 är inte heller klargörande. Saken kompliceras av all i 13 § 3 st. som
handlar om "riskens övergång" vid köp av varan som finns hos tredje
man och som skall hämtas utan säljarens medverkan, det föreskrivs, som en
särskild förutsättning utöver den att liden för avlämnande är inne, att köparen
har fått veta att varan är tillgänglig för avhämtning. En jämförelse mellan 9
och 13 §§ leder närmast till slutsatsen, att godset är avlämnat, så att
dröjsmålspåföljder inte kan inträffa, även utan att säljaren lämnat meddelande,
men all faran inte övergår förrän meddelande har skett. Eljest skulle den
särskilda bestämmelsen i 13 § 3 st. inte behövas. Härtill kommer att det danska
förslaget upptar en särskild regel i 6 § 3 st, och enligt denna regel fordras,
när godset skall hämtas utan säljarens medverkan, all köparen får kännedom om
all det finns redo för avhämtning för att godset skall vara avlämnat. Det
danska förslaget saknar, i överensstämmelse härmed, en sådan särskild regel om
farans övergång som det svenska förslaget har i 13 § 3 st. Saken blir inte
klarare av att del i motiven (s. 207) sägs all det inte är någon
"nämnvärd" olikhet i sak mellan del danska förslaget och de övriga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan därutöver fråga, vilket kanske är viktigare, varför den svenska regeln om
farans övergång i 13 § 3 st. (i motsats till den danska) är inskränkt till att
gälla gods som finns tillgängligt "på en annan plats än hos
säljaren". Finns del något sakskäl för att, vare sig vid dröjsmålsbedömningen
eller vid avgörande av om faran har gått över, göra skillnad mellan att
exempelvis massaved, som köparen skall hämta utan säljarens medverkan, ligger
upplagd på säljarens mark och att den ligger upplagd på en plats som tillhör
någon annan, t. ex. vid en bilväg på mark som tillhör tredje man?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
sakliga betydelsen av den fråga som har tagits upp nu bör naturligtvis inte
överdrivas, men ämnet utgör ett exempel på del slag av problem som förslaget kan
ge upphov lill. Även om den som hastigast läser genom den föreslagna lagtexten,
och som litar på motivens uttalande om att det inte är någon nämnvärd skillnad
mellan förslagen, inte reagerar, visar sig svårigheterna när man försöker sätta
sig in i vad som faktiskt föreslås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Varans
avlämnande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
har övervägt och lämnat förslag rörande betydelsen av varans överlämnande och
följderna härav. Det gäller dröjsmål, tidpunkten för riskens övergång och
avgörande tidpunkt för felbedömning. Reglerna är delvis komplicerade och
svårtillämpade. Bl.a. är kravet att parterna skall veta att varan vid köpet
fanns på en annan plats för att avhämtningsregeln i 6 § 2 st. skall tillämpas,
svårtillämpat. Del leder till orimliga bevissvårigheter vid tvist. I princip
bör det räcka med att parterna måste ha insett (eller liknande ullryck) att
varan fanns på annan plats. Riskens övergång kan dock alltid regleras i ett
särskilt avtal mellan parterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
domareförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>A
vlämnande av varan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
delar arbetsgruppens uppfattning att gällande bestämmelser om godsels
avlämnande samt sambandet med farans övergång för godset</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6
Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 76. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section678>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bör lämnas oförändrade i
en ny köplag. Härför talar den rätlsulveckkling Prop. 1988/89: 76 som ägt
rum i nordisk köprält och detta motiverar därför en avvikelse från Bilaga 3
FN-konvenlionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
vikt är att upprätthålla principen om att köpet är ett hämlningsköp om inte
annat har avtalats. Det är en fördel att detta uttrycks klarare i lagtexten än
för närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppdelningen
och definitionen av plalsköp och transportköp är väl motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Försäkringsbolags Riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Varans
avlämnande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
varan skall sändas från säljarens normala distributionsområde eller lill ett
annat land (dislansköp) upptar förslaget nu gällande huvudregel att varan skall
anses avlämnad, då den överlämnats lill en transportör, som åtagit sig varans
transport från avsändningsorten. Men denna regel utsträcks enligt förslaget
till all även gälla då den första interlokala transporten är en sjötransport,
där enligt gällande köplag varan anses avlämnad först då den passerat fartygets
sida. Arbetsgruppen anför (sid. 171) att en sådan specialregel "med hänsyn
till nutida transportförhållanden" inte längre är motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köplagsutredningens
förslag lill köplag 1976 upptog förslag i samma riktning, dock att passerandet
av fartygets sida fortfarande skulle vara avgörande tidpunkt i de fall då
säljaren skulle tillhandahålla ombordko-nossement eller liknande dokument.
Arbetsgruppen anser att även denna särregel är onödig i lagen "eftersom
detta kan anses följa av vederbörande leveransklausul eller av avtalet i
övrigt".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sitt yttrande över köplagsutredningens förslag varnade riksförbundet för den
förvirring som kan bli följden om man ändrar i regler som sedan länge
tillämpats också internationellt. Riksförbundet framhöll även att
containerlrafiken visserligen nått stor omfattning men att vanlig styckegodstrafik
fortfarande är betydande, liksom att en container i många fall fylls successivt
med gods under en Iransportkedja och då inte är den slutna transportenhel som
gör det svårt att i olika skeden bestämma godsets beskaffenhet. Riksförbundet
anser, nu liksom 1976, att det är diskutabelt om tillräckligt starka skäl
föreligger för att man vid sjötransporter skall frångå principen all faran för
godset övergår när delta passerar fartygets sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rubriken
lill 7 och 8 §§, "transportköp", synes kunna leda lill missuppfattningar,
då uttrycket dels används inom fastighetsrätten och dels kan innebära köp av
transport. Rubriken skulle förslagsvis kunna förkortas till
"transport" varvid rubriken till 6 § bör förkortas till
"hämtning".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
anser att regeln i andra stycket bör formuleras så att del är tillräckligt att
köparen hade vetskapen. I övrigt hänvisar samfundet till punkt 6 i
"Allmänna synpunkter" (avsnitt 5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6
§ Andra stycket uppställer kravet all parterna vet all varan vid köpel<br>
fanns på en annan plats för att avhämtningsregeln i detta stycke skall bli<br>
tillämplig.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>82</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section679>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section680>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna anser att
det bör vara tillräckligt att parterna måste ha Prop. 1988/89: 76 insett
all godset fanns på annan plats. Situationen kan ju vara sådan all det
Bilaga 3 är så uppenbart att varan finns på annan plats, att den part som
Visste om förhållandet inte uttryckligen nämnt det för den andra parten i tron
att den senare insett det hela.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sådana lägen, då part objektivt sett måste ha insett att godset fanns på annan
plats bör också regeln 16 § andra stycket gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svea
hovrätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Transportköp
— leveransklau.suler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
hovrättens mening har arbetsgruppen anfört goda skäl för sin slutsats (s. 172)
att köplagen inte bör ha några regler om innebörden av leveransklausuler. Den
regel som ändå föreslås (7 § 3 st.) synes med fördel kunna undvaras. Som
arbetsgruppen själv har påpekat används de aktuella uttrycken —
"fritt", "fritt levererat" och "levererat" —
också i andra betydelser och sammanhang än de som regelns definition tar sikte
på, t. ex. när frakten skall betalas av säljaren och när varan skall hämtas av
köparen på säljarens lager (se s. 210). Att då införa en legaldefinilion av de
aktuella uttrycken synes vara ägnat att skapa förvirring. Det är hovrättens
mening all lagstiftaren inte bör medverka till all konservera tvetydiga eller
rent av mångtydiga klausuler av detta slag. Avser säljaren att varan inte skall
anses avlämnad förrän den kommit fram till en viss ort, bör delta kunna anges i
klartext. Del kan ske enkelt, t. ex: Avlämnas i Teckomatorp. — Det erinras om
all varken det danska förslaget eller FN-konvenlionen innehåller någon regel
om innebörden av leveransklausuler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anslutning till 7 § vill LRF beröra vissa definitionsfrågor. Nuvarande köplags
angivande av definitioner (62 — 71 §§) föreslås av arbetsgruppen, sånär som på
ell begrepp, försvinna ur lagtexten. Med hänsyn till lagens disposiliva
karaktär synes arbetsgruppen ha sett alltför stora svårigheter med alt behålla
nuvarande definitioner, men anser att den praktiska kopplingen till INCOTERMS
regelsystem bör uppmärksammas tydligare i motiven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
domareförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anslutning till förslagets 7 § kan diskuteras användningen av leverans<br>
klausuler. Arbetsgruppen har föreslagit att endast klausulen "fritt",
"fritt<br>
levererad" eller "levererad" bör införas i en ny köplag (17 §
tredje stycket),<br>
medan innebörden av andra leveransklausuler i den internationella han<br>
deln bör hämtas från de s.k. INCOTERMS (sid. 172). Enligt förbundets<br>
uppfattning har dessa klausuler störst betydelse i utrikeshandeln och det är<br>
tveksamt att i en nationell lagstiftning behöva la in och precisera innebör<br>
den av dem. Förbundet godtar därför att sådana klausuler, som återfinns i<br>
62 - 71 §§ i gällande köplag, utgår.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section681>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section682>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ackordscentralen Stockholm</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Argumenten
för en anpassning av lagregleringen i fråga om transportklau- '"äga 3
suler förefaller starka (s. 171). Det är ingen mening med att ha inhemska
definitioner som eventuellt strider mot vad som tillämpas internationellt i
fråga om vissa transportklausuler. Det kan också vara svårt alt hinna med att
justera reglerna efter utvecklingen. I 7 § i förslaget slås den nya allmänt
gällande huvudregeln vid försändningsköp fast, nämligen att då godset sänds via
speditör eller motsvarande, det anses avlämnat när det överlämnas till denne.
Borta är, precis som enligt de nya INCOTERMS-klausuler-na t. ex. "free
carrier named point", betydelsen av tidpunkten när godset kommit innanför
fartygets sida. Nyssnämnda tidpunkt är speciellt olämplig för den mycket
vanligt förekommande containertrafiken och det är välgörande att den försvunnit
ur lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7
§ I förslaget upptas inte några närmare definitioner av olika leveransklausuler
(jfr gällande köplag 62 - 65 §§). Sådana klausuler används ofta i enskilda
avtal. Det kan därför på goda grunder hävdas att det vore värdefullt all ha
sådan definitioner i en köplag. Dessa måste dock härvid stämma överens med
praxis på marknaden. Olika metoder skulle här kunna länkas komma till
användning. En är att i lagtexten ta in de definitioner som finns i Incoterms.
Ett annat sätt är att köplagen direkt hänvisar till Incoterms för tolkningen av
olika leveransklausuler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
invändningarna mot en sådan lagstiftningsteknik är alltför starka, vill
organisationerna föreslå att del i motiven till köplagen tas in en skrivning
som klargör all leveransklausuler bör tolkas enligt Incoterms definilionerom ej
annat fåransesavtalat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
köpmannaförbund/SHIO Familjeföretagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
varan inte avlämnas i rätt tid har köparen rätt att häva köpet förutsatt all
dröjsmålet är väsentligt. Möjligheten att fastställa humvida säljaren är i
dröjsmål, är intimt förknippat med reglerna om när en vara skall anses
avlämnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
transportköp sker avlämnandet då varan är överlämnat till en transportör som
har ållagit sig alt transportera godset från avsändningsorten till säljaren.
Det är väsentligt att påpeka att bevisbördan för att avlämnandet har skett i
rätt tid, åvilar säljaren vid transportköp. Om parterna avtalat att leverans
skall ske från fabrik senast 15 oktober, men leveransen ankommer till köparens
ort en månad därefter kan försenad leverans uppstå. Antingen på den grunden att
varorna lämnat fabriken efter den avtalade tidpunkten eller att försening
uppstår på grund av att transporten inte fungerat. I den situationen är del
uppenbart att säljaren enkelt kan bevisa för köparen att varan avlämnats från
fabriken vid den avtalade tidpunkten, varför bevisbördan också ligger på honom.
Det är angeläget all denna bevisbörderegel anges i motiven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Försäkringsbolags Riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Innebörden
av leveransklausuler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
har, med ett undanlag, avstått ifrån att i lagen uppta regler</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>om
innebörden av olika leveransklausuler. Riksförbundet finner detta</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>84</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section683>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section684>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>välbetänkt.
På området finns en etablerad handelspraxis, främst byggd på Prop. 1988/89:
76 Inlernationella Handelskammarens s. k. Incoterms. Behovet av en fortgå-
Bilaga 3 ende, smidig anpassning av klausulerna lill utvecklingen tillgodoses
bäst om innebörden inte låses i köplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
nämnts finns ett undantag. I 7 §, tredje stycket, definieras klausulerna
"fritt", "levererad" och "fritt levererad" i vad
avser avlämnande. Klausulerna har främst betydelse för inrikeshandeln och
saknar direkt motsvarighet i Incoterms. Riksförbundet finner skälen till att
innebörden definieras i köplagen övertygande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Motormännens
Riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7
§ 1 st. Första meningen bör rent språkligt sett justeras enligt följande
"... till köparen inom ett område eller på samma ort där säljaren vanligen...."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Postverket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Transportköp,
transport ordnad av säljaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
nya bestämmelse är välkommen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
absolut dominerande förhållandet vid postbefordran är att säljaren ordnar
transporten på köparens bekostnad. Säljaren är således vår uppdragsgivare och
avtalspart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
våra, liksom både spedilionsföretagens och SJ:s allmänna villkor, har
avsändaren/uppdragsgivaren förfoganderätt till gods under transport. 1 viss
utsträckning har transportören även panträtt i godset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förfoganderätten
och möjligen även panträtten står i princip i strid med såväl existerande som
föreslagna stadganden om avlämnande och riskövergång vid kredithandel när
principen om samtidiga prestationer inte gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
praktiska yttringarna är i det första fallet när avsändaren begär alt en
försändelse under befordran skall utlämnas lill annan mottagare än den som
anges på själva försändelsen. En sådan begäran tillgodoses även om mottagaren
redan underrättats om att varan finns att avhämta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det andra och vanligare fallet har avsändaren t. ex. underfrankerat en
försändelse eller överskridit sin fraklkreditgräns. Mottagare erbjuds då att
lösa ut varan mot att han eriägger fraktavgift och eventuella tillägg. Della
förfarande kan tillämpas oavsett vilka överenskommelser om fraktavgift som
avsändare och mottagare har träffat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande antas mottagaren dels vara medveten om att godset skall lämnas till
transportföretag och att avsändaren därvid träffar avtal som kan påverka
mottagarens räll, dels antas mottagaren vara informerad om vilken påverkan som
är aktuell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
all köplagen stadgar att säljaren skall ordna transport på "sedvanliga
villkor" undanröjs, såvitt vi kan se, eventuella tvivel om rättsläget i
det aktuella avseendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller postbefordran kan panträtten hävdas endast i fråga om fordringar som
har direkt samband med den befraktade varan. Enligt spedilionsföretagens
normalvillkor däremot gäller panträttens samtliga fordringar som avser
transporter från uppdragsgivaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
känner själva inte lill den exakta tillämpningen i del sistnämnda<br>
avseendet. I den mån lagförslaget kan las till intäkt för ett mera strikt<br>
hävdande av panträtten för s. k. inkonnexa fordringar och detta kan påver<br>
ka handelsutbytet negativt bör förhållandet självfallet uppmärksammas av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section685>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section686>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lagstiftaren. Även om
köparen tillförsäkras gottgörelse måste, enligt vår Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mening, köplagens främsta
syfte vara att understödja det egentliga varuby- Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9
§ 1 st. Här uppräknas ett antal tidpunkter för avlämnande som kan avtalas
("får anses avtalat"). Uppräkningen synes ofullständig. Säljaren kan
exempelvis äga avlämna godset efter sin bekvämlighet, om han underrättar
köparen i tid. Varför har man valt en formulering som synes utesluta detta?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
punkten synes i sak inte innebära någon ändring i vad som nu gäller enligt 13 §
köplagen, och det är då önskvärt all dess ordalydelse huvudsakligen behålls
oförändrad. Samfundet har ingen erinran mot tilläggen i andra och tredje
punkterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
anser uttryckssättet "framgår det inte av omständigheterna" oklart,
se punkt 3 i "Allmänna synpunkter" (avsnitt 5). Enligt samfundet vore
formuleringen "och ankommer det inte på köparen" lämpligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10
§ 1 st. Den föreslagna regeln skiljer sig från gällande rätt genom all del sägs
att säljaren inte är skyldig att lämna ut varan "eller, genom överlåtelse
av dokument eller på annat sätt, frånhända sig förfoganderätten över den"
förrän köparen har betalat priset. De citerade orden visar en viss, men inte
fullständig, överensstämmelse med motsvarande stadgande i FN-konvenlionen
(art. 58 '. Eftersom de praktiskt viktigaste fallen där säljaren kan överlämna
dokument i stället för gods täcks av 10 § 2 st., frågar man sig vad som åsyftas
med de citerade orden. I motiven sägs att de dokument som avses är t. ex.
konossement och internationella fraktsedlar (se s. 213). Jag kan visserligen
gissa all ett fall som täcks (och som inte faller under 2 st.) är all en förste
köpare, vilken innehar konossement på gods som är under transport, säljer
godset vidare lill en ny köpare och därvid äger innehålla konossementet lill
dess han erhåller betalning. Men beträffande inlernationella fraktsedlar —
vilka inte äv väl lämpade för sådan omsättning — förefaller detta inte passa.
Detta nämns här som ett exempel på alt läsaren känner sig osäker på vad som
avses när motiven inte ger någon förklaring av innebörden i en för den svenska
rätten ny regel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10
§ Samfundet anser att det vore värdefullt med ett klariäggande motiv<br>
uttalande beträffande möjligheten att betala genom kvittning. Delta gäller<br>
även avseende förslagets 54 § (jfr Stefan Lindskog, "Kvittning. Om avräk<br>
ning mellan privaträttsliga fordringar". Lund 1984, s. 328 fF)-<br>
I vissa fall kan säljarens detentionsrätt leda till s.k. "deadlock".
Ett</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section687>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section688>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>exempel härpå är att avtal
har träffats om köp med framtida leverans. Vid Prop. 1988/89:76
leveranstidpunkten uppstår oenighet om priset. Köparen påstår att det Bilaga 3
pris säljaren begär är oskäligt (jfr 51 §) medan säljaren under påstående om
motsatsen med hänvisning till 10 § vägrar att leverera utan kontant betalning
av det såsom skäligt påstådda priset. Ett annat fall är att säljaren är i
dröjsmål med att leverera varför köparen påslår sig ha räll till skadestånd och
med stöd av 48 § håller inne betalningen. Säljaren vägrar återigen med
hänvisning till 10 § att leverera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är angeläget att undvika situationer av angivet slag. Samfundet ifrågasätter
därför om inte köparen i vissa fall borde ha möjlighet att deponera
köpeskillingen (eller att ställa säkerhet; jfr 57 § i den nuvarande köplagen),
varefter säljaren skulle vara skyldig att leverera. En sådan ordning måste dock
inrymma någon sanktion mot köparen i fall av ogrundad deposition för att
hindra att köparen trakasserar säljaren genom att deponera i oträngl mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
deposilionsmöjlighel av angivet slag undanröjer också de svårigheter som eljest
uppstår när köparen vid leverans vill infria köpeskillingsfordringen
kvittningsvis (jfr Lindskog a. a. s. 338).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
köpmannaforbund/SHIO Familjefiiretagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
paragraf 10, är säljaren inte skyldig att lämna ut varan eller på annat sätt
frånhända sig förfoganderätten över den förrän köparen betalar priset. Detta
gäller dock inte vid kreditköp eller när köparen fått anstånd med betalningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Å
andra sidan stadgas i 55:e paragrafen att köparen icke är skyldig att betala
priset förrän han haft tillfälle till en sådan undersökning av varan som följer
av sedvänja eller bör medges med hänsyn till omständigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
10 ger intryck av att säljaren alltid kan förbehålla sig rätlen att få
betalning, trots att köparen enligt 55:e paragrafen har rätt att göra en
undersökning av varan, utan att erlägga köpeskillingen. En hänvisning bör
sålunda ske i paragrafen 19 lill paragrafen 55 enligt följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Säljaren
är inte skyldig alt lämna ut varan eller genom överlåtelse av dokument eller på
annat sätt frånhända sig förfoganderätten över den förrän köparen betalar
priset, dock med undanlag av 55:e paragrafen, 2:a stycket, punkt 1."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11
§ Enligt denna bestämmelse skall säljaren stå de kostnader för varan som
uppkommer före avlämnandet. Bestämmelsen saknar motsvarighet såväl i de
gällande köplagarna som i FN-konventionen. Det fanns en motsvarande bestämmelse
i uniforma köplagen av 1964 (art. 90), och det är okänt för mig av vilket skäl
ingen motsvarande bestämmelse upptogs i FN-konventionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingen
motivering ges i motiven för den föreslagna regeln (se s. 214 f). I<br>
SOU föreslogs vissa särskilda bestämmelser om fördelningen av kostna<br>
der, men köplagsulredningen ville inte föreslå någon generell bestämmel<br>
se, på anförda grunder (se särskilt SOU s. 222). Generellt kan sägas, all del<br>
är vanligt alt säljaren står kostnaderna fram lill ungefär samma tidpunkt<br>
som för avlämnandet, ehuru klausulerna fraktfritt, c & F, cif m. fl. utgör<br>
viktiga undanlag. Även om i princip kostnadsansvaret sträcker sig ungefär</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section689>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section690>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>till avlämnandelidpunkten,
behöver det inte finnas något exakt samband. Prop. 1988/89: 76 Man kan
lägga märke till att gällande köplag inte kopplar samman kost- Bilaga 3
nadsfördelningen vid fob-köp med avlämnandelidpunkten (se 62 § 2 och 3 st.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
konsekvens av den nu föreslagna regeln blir att om säljaren skall frakta godset
till köparen med egen lastbil och sålunda godset inte är avlämnat förrän del
överlämnas till köparen (7 § 2 st. 2 meningen enligt förslaget), han slår
kostnaden för transporten och inte är berättigad att debilera extra för den. Om
säljaren utför både långa och korta transporter får han således debilera
köparen för transportkostnaden endast om han har träffat avtal om delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan fråga vilken nytta den föreslagna bestämmelsen antas göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksfiirbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudregeln
i 11 § slår fast att säljaren skall svara för kostnader som uppkommer före
avlämnandet. LRF godtar denna huvudregel men kan tänka sig situationer då
säljaren i köparens intresse före avlämnandet dragit på sig kostnader som
rimligen bör bäras av köparen. LRF ifrågasätter om inte parterna själva bör
reglera detta utan lagbestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11
§ Samfundet hänvisar till vad samfundet anfört under punkt 7 i "Allmänna
synpunkter" ovan (avsnitt 5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
motiven (s. 214) gäller paragrafen fördelningen av kostnaderna avseende varan
mellan parterna.' Det sägs emellertid vidare i motiven (s. 215) dels att syftet
med andra meningen inte är att avgöra frågan om vem som skall svara för de
kostnader som avses i andra meningen, dels att undantaget inte bör läsas
motsättningsvis så-att köparen alltid skulle svara för de kostnader som andra
meningen hänför sig lill. Enligt samfundets mening framgår inte detta klart av
bestämmelsen, och den bör därför formuleras om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11
§ I första punkten av bestämmelsen slås fast att säljaren — med de undanlag som
följer av andra punkten — alltid skall svara för kostnader som uppkommer före
avlämnandet. Som huvudregel kan i och för sig en sådan regel accepteras. För vissa
kostnader som uppkommer före avlämnandet är det dock högst naturligt att
köparen svarar. Exempelvis om säljaren i köparens intresse har dragit på sig
kostnader för att få till stånd en samlastning av godset eller tecknat en
särskild försäkring på köparens begäran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Exemplen
visar att den föreslagna regeln kan ge upphov till tveksamheter och
missförstånd. Organisationerna menar därför att det vore lämpligast att låta
bestämmelsen utgå och istället överlåta till parterna att reglera
kostnadsfördelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skall
regeln kvarstå är del nödvändigt all den mjukas upp så alt inga olämpliga
låsningar uppkommer enligt vad som sagts ovan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra punkten i denna bestämmelse anges att principen i första meningen, dvs.
att säljaren skall svara för sådana kostnader för varan som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section691>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section692>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>uppkommer före
avlämnandet, inte gäller kostnader som uppstår på grund Prop. 1988/89: 76<br>
av all avlämnandet försenats lill följd av förhållanden på köparens sida.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
organisationernas uppfattning torde normala laglolkningsprinci-perge vid handen
att andra meningen innebär, att det är köparen som får stå för de
tilläggskostnader som uppstår till följd av att han "orsakat" ett
försenat avlämnande. En sådan koslnadsfördelningsregel är också i sak
motiverad. Köparen bör svara för de kostnader han vållar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
tolkning av andra meningen som organisationerna gör delas dock inte i
betänkandet. Där sägs nämligen (sid. 215 överst): "Syftet med andra
meningen är däremot inte att avgöra frågan om vem som skall svara för de
kostnader som avses i andra meningen. Undanlaget bör således inte läsas
molsätlningsvis så att köparen alltid skulle svara för de kostnader som andra
meningen hänförsigtill."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
finner detta uttalande oriktigt, både med tanke på lagtextens utformning och med
hänsyn till alt principen bör vara att köparen i nu aktuella situationer får
slå för kostnaderna för varan. Om 11 § skall kvarstå bör motiven korrigeras i
enlighet med vad som nu anförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12
§ Rubriken till det avsnitt som inleds med 12 § är "Risken för
varan". Motsvarande avsnitt i konsumentköplagsförslaget har rubriken
"Faran för godset". Denna skillnad i uttryckssäll bör undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
reklamationsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12
§ I betänkandet talas om "risken för varan" medan förslaget till konsumentköplag
behåller den etablerade termen "faran". Även om språklig
samstämmighet mellan de nordiska förslagen har nåtts på denna punkt finner
nämnden likväl lokutionen "risken för varan" sämre än
"faran".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12
§ Förbundet delar professor Hjerners mening att uttrycket "faran" för
godsets förstörelse är en hävdvunnen term i svenskt juridiskt språkbruk och
därför bör bibehållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12
§ Bestämningen "av våda" hänför sig till både "förstörts, kommit
bort, försämrats" och "minskals". I tydlighetens intresse finns
det därför skäl att placera bestämningen "av våda" före
"förstörts"; alltså " — . — .— även om godset av våda har
förstörts, kommit bort, försämrats eller minskal."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ackordscentralen
Stockholm</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
exempel på sådan s.k. modernisering vill vi peka på det i doktrinen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vedertagna begreppet
"faran för godset", som i förslaget ersatts med "ris-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section693>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section694>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ken för godset" (s.
162 saml i specialmotiveringen till 12 - 16 §§. Ändring- Prop. 1988/89:76
en har icke motiverats i förslaget och i brist på argument ifrågasätter vi
om Bilaga 3 icke fara-begreppet bör bibehållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Försäkringsbolags Riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksförbundet
vill här endast påpeka att det torde vara ett ganska onödigt offer för den
nordiska rättslikheten alt byta ut den i svenskt juridiskt språkbruk hävdvunna
termen "faran" mot "risken".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>13
§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13
§ Samfundet vill sätta ifråga om inte regeln i andra stycket bör gälla även i
del fall att köparen fått ett meddelande att godset finns tillgängligt för
avhämtning, men inte tagit del av meddelandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15
§ Denna bestämmelse rör övergången av faran för gods som är under transport vid
tiden för köpet. Den saknar motsvarighet i gällande köplag (och i SOU) men är
en direkt översättning av motsvarande stadgande i FN- konventionen (art. 68).
Tillkomsten av della stadgande är säregen. Samtliga utkast lill konvention
innehöll (liksom uniforma köplagen art. 99) motsatt huvudregel, nämligen att
vid köp av varor under transport köparen övertar faran retroaktivt, från det
godset överlämnades till transportören, såvida inte säljaren är i ond tro. Vid
den diplomatiska konferensen i Wien föreslogs av vissa u- länder motsatt
regel, och efter ell antal märkliga voteringar blev resultatet en kompromiss, i
form av en regel av vilken den nu föreslagna utgör en översättning. (Se
Official Records s. 213 ff, 220 f). Ur protokollen noterar man ett yttrande av
Mr Rognlien (Norway), enligt vilket detta stadgande aldrig skulle tillämpas i
praktiken utom av köpare som inte kände till det slag av handel på vilket
artikeln är tillämplig (Official Records s. 221). Man kan fråga om en regel med
detta innehåll och denna tillkomsthistoria lämpar sig för all las in i en
svensk köplag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15
§ Enligt motiven (s. 222) avser paragrafen ell köp där parterna känner till att
godset är under transport. Samfundet menar all förutsättningen att parterna
skall ha vetskap om transporten bör framgå också av lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
"framgår av omständigheterna" hänvisar samfundet till vad<br>
samfundet anfört under punkt 3 i "Allmänna synpunkter" ovan (avsnitt<br>
5).</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>90</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section695>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section696>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>17-18§§</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>c
u ••«</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Svea hovratt</span></b></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Godsets beskaffenhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Överen.sslämmelse med
avtalet — godsets egenskaper</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
den gällande köplagen finns inte några bestämmelser om när godset skall anses
felaktigt. I konsumentköplagen finns regler om när fel skall anses föreligga i
speciella situationer. Det finns dock inte heller där någon allmän definition
av felbegreppel. I arbetsgruppens förslag stadgas i 17 § att varan i fråga om
art, mängd, kvalitet och andra egenskaper samt förpackning skall överensstämma
med vad som får anses avtalat. I annat fall är varan felaktig. Del norska
förslaget, § 17 (1) a) - d), innehåller några ytterligare stadganden om varans
beskaffenhet. Stadgandena, som inte är avsedda att vara någon uttömmande
definition av vad som är fel, anger vissa av de centrala principer som bör
ligga till grund för felbedömningen. I FN-konvenlionen finns bestämmelser som
motsvarar det norska förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
hovrättens mening vore det bra om dessa principer, som är betydelsefulla inte
minst vid konsumentköpen, kunde komma till uttryck även i den svenska
lagtexten. Även om principerna med nödvändighet måste bli rätt allmänt hållna i
en lagtext, har de stort praktiskt värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Försvarets
materielverk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
17 § krävs överensstämmelse i fråga om "art, mängd, kvalitet och andra
egenskaper" med vad som får anses avtalat. Av 18§ framgår, att del utöver
samlingsbegreppet"egenskaper" krävs överensstämmelse med uppgift om
"användning". Om varan anses felaktig om den inte överensstämmer med
uppgift om användning, som säljaren lämnat vid marknadsföringen eller
försummat all upplysa om, så bör väl samma krav på överensstämmelse föreligga
med vad som avtalats om användning. Skall 18 § ha föreslagen lydelse, bör
därför "användning" förekomma i även 17 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
7 § konsumentköplagen (KKL) används begreppen beskaffenhet och<br>
användning. I propositionen till konsumentköplagen (prop. 1973:138)<br>
talas ömsom om användning som det sätt, på vilket varan kan brukas<br>
(prop.sid. 212), dvs. dess egenskaper, och ömsom om användning såsom<br>
bruksanvisning eller skötselanvisning för varan (prop. sid. 216). Med<br>
"användning" avses i utredningens förslag tydligen inte varans egenska<br>
per, utan hur varan skall användas, med andra ord rätt drift, skötsel,<br>
underhåll, service, reparation etc. Information om delta kan ges i bruksan<br>
visningar och servicehandböcker, varudeklaration eller dylikt. I 22 § an<br>
vändes ordet "användbarhet" hos varan. Utredningen har inte markerat<br>
att någon saklig skillnad gjorts mellan innebörden av "användning"
och<br>
"användbarhet". Användbarhet kan i detta sammanhang antas vara en<br>
uppgift om till vad varan kan brukas. Enligt materielverkets mening ligger<br>
dock denna betydelse redan i vad som avses med begreppet egenskaper.<br>
Däremot kanske det inte ryms inom begreppet beskaffenhet vilket an<br>
vänds i 7 § KKL. Därför skall antingen ordet "användbarhet" utgå ur
22 §<br>
eller om innebörden sträcker sig utöver "egenskaper" bör det
införlivas i<br>
uppräkningen i 17§. Materielverket vill också anmärka att angivna be<br>
grepp troligen omfattas av begreppet "kvalitet", som i Svensk
Standard<br>
(020104) definieras som "sammanfattning av utmärkande drag och egen<br>
skaper hos produkt eller tjänst som är av betydelse för dess förmåga att<br>
tillfredsställa givna behov".</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section697>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section698>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Marknadsdomstolen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
anger när en vara skall anses felaktig. Enligt konsument- tj"ägä </span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>köplagsförslaget skall en
vara anses felaktig även när den säljs i strid med</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ett förbud enligt 4 §
marknadsföringslagen (MFL) eller mot ett annat</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>försäljningsförbud av
visst slag. I prop. 1984/85:213 har föreslagits att 4 §</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>MFL ändras så all förbud
skall kunna avse även försäljning av varor från</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en näringsidkare till en
annan. Om försäljning sker i strid mot ett sådant</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förbud, uppkommer frågan
om varan skall anses felaktig. Fall av delta slag</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>har i de finska och norska
förslagen uttryckligen reglerats i 17 § 2 st, medan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>de enligt de svenska och
danska förslagen bör avgöras med stöd av de</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>allmänna bestämmelsema om
fel i 17 och 18 §§ (betänkandet s. 228). Det</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>är inte närmare diskuterat
vad detta kommer att innebära. Frågan berör</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bl.a. detaljislledels
möjligheteratt föra konsumentkrav vidare till tidigare</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>led och har därför
betydelse även från konsumentskyddssynpunkl. Dessa</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förhållanden bör belysas
ytterligare, något som enligt prop. 1984/85:213</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>(s. 48) kommer att ske i
samband med produklåterkallelsekommitléns</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
reklamationsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Felbegreppel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
noterar att de föreslagna bestämmelserna om varans beskaffenhet i huvudsak
stämmer överens med vad konsumentköpulredningen föreslog för konsumentköpens
del. Som nämnden uttalade i sitt remissyttrande över del sistnämnda förslaget
måste det bl. a. av pedagogiska skäl anses värdefullt alt en så viktig sak som
utgångspunkten för felbedömningen anges direkt i lagtexten, låt vara att
bestämmelsen gärna blir så allmänt formulerad att den inte ger någon omedelbar
ledning för prövningen i konkreta situationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
ifrågasätter om inte det är lämpligt att liksom i de finska och norska
förslagen ta in en uttrycklig regel för s.k. rådighelsfel. Rättsläget här lär i
alla fall f n. inte vara helt klart (jfr Hellner, Speciell avtalsrätt I,
Köprätt s. 200).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Produktåterkallelsekommittén</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
de finska och norska köplagsförslagen har det ansetts befogat att precisera
felbegreppel när det gäller säljarens ansvar för att varan överensstämmer med
sådana krav som uppställs i lagstiftning eller genom beslut av någon myndighet.
Vad som åsyftas är huvudsakligen krav från säkerhetssynpunkt. I de svenska och
danska förslagen har man inte tagit med någon motsvarande bestämmelse ulan
förklarat (s. 228), att den föreliggande frågan får lösas med stöd av de
allmänna bestämmelserna om fel i 17 och 18 §§. Någon närmare motivering härför
har inte lämnats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
10 § förslaget till konsumentköplag preciseras säljarens ansvar för fel i
godset när detta har sålts i strid mot säljförbud av vissa slag — bl. a. förbud
enligt 4 § marknadsföringslagen — eller är farligt för någons liv eller hälsa.
Det anges i betänkandet att godset, när förhållandena är sådana att stadgandet
blir tillämpligt, i de flesta fall skulle vara att anse som felaktigt redan
enligt konsumentköplagens allmänna felregler. Emellertid framhålls det att
paragrafen ändå har en viss betydelse, bl. a. genom att den är ägnad att bidra
till alt farliga varor mönstras ut från konsumentmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen 1984/85:213 föreslås en ändring i 4 § marknadsförings-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>92</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section699>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section700>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lagen så att säljförbud
skall kunna riktas inte som nu bara mot näringsid- Prop. 1988/89: 76 käre i
detaljhandelsledel utan också mot tillverkare, importörer och andra Bilaga 3
som befinner sig i tidigare säljled. Syftet är att säljförbudsinstitutet skall
göras effektivare; man skall kunna gå direkt till "källan" när man
vill hindra spridning av en farlig vara. Som PÅK har framhållit i sitt
remissyttrande över konsumentköpsutredningens betänkande kan den föreslagna
ändringen väntas få till följd all KO i praktiken oftast kommer alt föra talan
om säljförbud mot tillverkare och importörer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
utformningen av en ålerkallelsereglering kommer likaledes tillverkare och
importörer i centrum för intresset, även om del av effektivitetsskäl bör vara
möjligt all rikta krav också mot andra led i den distributionskedja som har
medverkat till att produkten kommit i omlopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns även i övrigt en förklarlig tendens att i första hand rikta säkerhetskrav
mot tillverkare och importörer eller eventuellt andra tidigare säljled. Enligt
PÅK:s mening är det lämpligt att markera denna tendens och
produktsäkerhetskravens betydelse genom en precisering av felbegreppet i den
allmänna köplagen, som ju omfattar alla typer av köp utom just konsumentköpen.
Om möjligt bör det vara en bestämmelse så utformad att den kan gälla som
tvingande regel vid konsumentköp och samtidigt bidra lill lösning av de problem
som hänger samman med affärsrelationerna i de olika distributionsleden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
i en regel av det tänkta slaget särskilt hänvisa till säljförbudet enligt 4 §
marknadsföringslagen synes inte motiverat. De i 17 § andra stycket av de finska
och norska förslagen upptagna bestämmelserna om all det föreligger fel, när
varan inte överensstämmer med offentligrättsliga krav, förefaller å andra sidan
alltför allmänt hållna. Vad man bör rikta in sig på är enligt PÅK:s mening
försäljningsåtgärder i strid mot förbud som har meddelats i författning eller
av myndighet väsentligen i syfte all hindra användning av varor som inte är
tillförlitliga från säkerhetssynpunkt. Möjligen bor i överensstämmelse med
förslaget till konsumentköplag tilläggas att en vara alltid är felaktig, om
den är så bristfällig all dess användning medför allvarlig fara för köparens
eller någon annans liv eller hälsa. Såsom framhållits i PÅK:s yttrande över det
förslaget torde emellertid fel på grund av bristfällig säkerhet ofta föreligga
långt innan faran har nått en sådan grad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
domareförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
konsumentköplagsliftningen har man ganska noga uttryckt vad som är att anse som
fel i varan. Arbetsgruppen synes i sitt förslag ha hämtat förebilder från bl.a.
konsumentlagstiflningen om vad som är att anse som fel i varan. Förbundet menar
att man kan ifrågasätta lämpligheten av att ha flera regler om felbegreppet.
Dock synes fördelarna att klargöra felbegreppel på vissa praktiska punkter ha
sådan tyngd att de föreslagna reglerna bör godtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
tillstyrker all man i den svenska köplagstiftningen inte gör någon närmare
precisering av vad som avses med faktiska fel och rådig-hetsfel. Däremot
föreslås en särskild regel om rättsligt fel, som bl.a. finns i begränsad mening
i 59 § av gällande köplag. Förbundet har ingen erinran mot den utförliga text
som föreslagits i della avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
gällande köplag finns inga definitioner av vad som är att anse som fel i en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vara.
Förslagen innehåller däremot utförliga feldefinilioner. Även om flera</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section701>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section702>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av dessa definitioner kan
accepteras som huvudprincip har organisationer- Prop. 1988/89: 76 na här
visaf på all reglerna blir för stelbenta och onyanserade. I flera Bilaga 3
avseenden är de direkt olämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
menar därför all man i köplagen bör nöja sig med en allmän feldefiniiion enligt
vad som sägs i 17 § i del svenska förslaget (med undantag för
förpackningsregeln).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sådan allmänt formulerad regel, kompletterad med molivuttalanden, torde kunna
ta hand om felproblemen på ell mera flexibelt och nyanserat sätt än vad som
blir fallet om de föreslagna utförliga felreglerna antas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skulle
trots della övervägas att fullfölja förslagen om utföriiga felregler har
organisationerna i kommentarerna lill de enskilda paragraferna framhållit de
ändringar som måste göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17
§ Del norska förslaget innehåller en rad preciseringar av felbegreppet som
saknas i del svenska förslaget (liksom i de övriga förslagen). I motiven sägs
(på s. 224): "Att motsvarande stadgande inte ingår i de övriga förslagen
innebär inte något avståndstagande från de principer som framgår av del norska
förslaget." Samfundet anser del värdefullt med preciseringar av
felbegreppel i lagtexten, varvid skrivningarna i det norska förslaget i
huvudsak bör kunna tjäna som förebild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
kan låta andra avtalsbrott än fel och dröjsmål komma sig till last. Ell
exempel: Säljaren bryter mot en utfästelse all inte till tredje man sälja en
vara av det slag köparen förvärvat. 1 denna situation uppstår frågan vad som
gäller beträffande förutsättningarna för säljarens ansvar och vilka sanktioner
köparen kan ha rätt till. Spörsmålet förtjänar en närmare analys i anslutning
till felproblematiken och möjligen också en lagreglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
samfundets mening saknas det anledning att i della sammanhang ange regler för
förpackningen, vilken faller utanför avtalsföremålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om terminologin "är felaktig" hänvisar samfundet till punkt 6 i
"Allmänna synpunkter" (avsnitt 1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17
§ Särskild anledning finns här all kort beröra de norska och finska förslagen.
Bestämmelser utformade som dessa, torde bli till mera skada än nytta, dels
genom att vissa av de definitioner som ges är direkt olämpliga, dels genom att
i vissa situationer även andra brister än de angivna bör vara alt anse som fel.
Angående det senare är organisationerna medvetna om att det norska förslaget, lika
litet som de andra utkasten, syftar till att vara heltäckande i uppräkningen av
fel. Det förefaller dock mindre ändamålsenligt att fokusera några feltyper,
när det finns åtskilliga andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
de olika punkterna i det norska förslaget kan bl.a. följande synpunkter
anföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Angående
punkt b kan sägas att även om säljaren inser det ändamål som godset skall
användas lill, han därmed inte nödvändigtvis också inser under vilka särskilda
förhållanden godset kommer att användas. Regelns utformning kan resultera i att
säljaren ändock får ett felansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeln
i punkt d synes medföra att i sig felfritt gods skall betraktas som<br>
felaktigt om det förpackats på ett sätt som avviker från det
"vanliga" eller<br>
"försvariiga". Flera invändningar kan resas häremot. Svårigheter
torde</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>94</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section703>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section704>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>uppkomma vid bedömningen
av vad som skall anses avvika från det i Prop. 1988/89:76<br>
regeln angivna kravet på förpackningen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
förefaller det orimligt all en köpare i princip skulle kunna göra samtliga
felpåföljder gällande om godset endast lill följd av en avvikelse beträffande
förpackningen skulle anses felaktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förefaller också märkligt att såsom punkten d anger även en
"för-svariig" — och därmed fullgod — förpackning kan ge ett felansvar
på den grunden att varan inte förpackals på "vanligt sätt".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överhuvudtagel
torde varje form av "förpackningsregel" — även den som förekommer i
det svenska förslaget — vara till mera skada än nytta och orsaka problem av
nyss nämnd art. Köplagen bör därför inte behandla förpackningssilualionerna. I
de fall förpackningen haren särskild betydelse, t. ex. där köparen skall sälja
vidare godset i obruten förpackning, kan köparen göra påföljder gällande enligt
den allmänna felregeln i 17 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
offenlligrättsligafel bör i och för sig principen vara att gods skall uppfylla
de krav som uppställs i olika lagar eller förordningar. I vissa fall är del
dock naturligt all köparen svarar för att varan förses med särskilda
anordningar (t. ex. vid imporlprodukter). En bedömning måste ske från fall till
fall. Det är då olämpligt att genom köplagen generellt tillskriva
offentligrättsliga föreskrifter och myndigheters beslut civilrätlslig
betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
de norska och finska förslagen ställs inte heller tillräckligt höga och
preciserade anspråk på hur och på vilken myndighetsnivå de uppställda kraven på
varorna skall vara beslutade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17
§ i dess svenska lydelse är mot bakgrund av vad som nu sagts klart all föredra
framför de norska och finska förslagen. Dock bör lokutionen om förpackning
utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svea
hovrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Uppgifter
om godset</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Information
som lämnas vid marknadsföringen av gods bör tillmätas avsevärd betydelse vid
felbedömningen. Hovrätten kan i allt väsentligt ansluta sig lill de värderingar
som arbetsgruppen har gjort när del gäller ansvaret för de uppgifter som
säljaren själv har lämnat vid marknadsföringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeln
i förslagels 18 § 2 förefaller dock väl långtgående. Principiellt finns del i
detta hänseende inte anledning alt ställa samma stränga krav på säljaren vid
vanliga köp som vid konsumentköp. Säljaren skulle enligt förslaget bli ansvarig
om han försummat all upplysa köparen, inte bara om ell förhållande rörande
godsels egenskaper eller användning som han kände till, ulan också om vad han
"borde ha känt till". För att markera att avsikten inte är all ålägga
säljaren någon slags undersökningsplikt bör "borde ha känt till"
ersättas med "kan förutsättas ha känt till".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
tingsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>18
§ 2 Tingsrätten har den uppfattningen att det i första hand bör an<br>
komma på köparen att genom undersökning av varan och förfrågning hos<br>
säljaren göra sig bekant med varans beskaffenhet och användningsområde.<br>
Med tanke på den öppenhet som bör råda mellan köpare och säljare är del<br>
rimligt all ålägga säljaren en skyldighet all upplysa köparen om de för<br>
säljaren kända och för köparen relevanta egenskaperna hos varan. Om det</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section705>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section706>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>är lämpligt att därutöver
stadga skyldighet för säljaren att lämna informa- Prop. 1988/89: 76</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tion om sådana egenskaper
som han insåg eller bort inse vara av betydelse Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>för köparen synes
tveksamt. Visserligen kan det väl tänkas situationer,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>speciellt då köpet ingås
mellan parter som i avtalssituationen inte kan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>anses jämlika, där det
möjligen skulle finnas skäl att ålägga säljaren en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>större förtänksamhet och
undersökningsskyldighet beträffande köparens</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lilllänkta användning av
varan än eljest. Men det kan ifrågasättas om det</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>är lämpligt att generellt
stadga att säljaren skall drabbas av felansvar för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>försummelse att upplysa om
egenskaper hos varan som han inte känt till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>men borde ha känt till och
som han till yttermera visso inte insett men</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>borde ha insett vara av
betydelse för köparen. Särskilt del sist angivna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kravet skulle i vissa
situationer leda till all säljaren för att skydda sig mot</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>felansvar skulle vara
tvingad att på ett helt annat sätt än vad som torde</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gälla för närvarande sälla
sig in i köparens förhållanden. Vidare torde,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>såsom påpekats av
arbetsgruppen, säljarens upplysningsplikt komma att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sträcka sig olika långt
beroende på vem som är köpare och på vilka</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kunskaper denne har. Det
kan härvid förutses svårigheter för säljaren att i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>det enskilda fallet avgöra
hur ingående han måste göra sig bekant med</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>köparens tilltänkta
användning av varan för att rätt kunna uppfylla sin</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>upplysningsplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Försvarets
materielverk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljarens
kunskap om köparens önskemål om varans beskaffenhet har i 18 § 2 p. avgörande
betydelse. Vad som förekommit före köpet är därför av stor betydelse. Vid
större avtal vet regelmässigt säljaren mer om köparens syften och behov än vid
mindre. Köparen har kanske presenterat en utföriig specifikation där hans behov
och krav redovisas. Specifikationen och senare avtalet kan komma att innehålla
förhållandevis vittgående beskrivningar av de övergripande krav köparen ställer
på varan. Dessa allmänna behovsbeskrivningar torde fä ett inte oväsentligt
värde med den föreslagna lagtexten. Om köparens behov och önskemål finns
redovisade i avtalet måste också säljaren anses ha känt till dem före köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Materielverket,
och andra kompetenta köpare, ställer höga krav på sina leverantörer och den
materiel som upphandlas. 1 regel bör därför inte en sådan leverantör kunna
urskulda sig med all han inte kände till eller ens borde ha känt till en
levererad varas egenskaper i ell visst avseende eller dess förmåga att uppfylla
av köparen ställda krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Orsakssammanhang
mellan uppgiften om varans egenskaper eller an<br>
vändning och inverkan på köpet torde vara svårt att fastställa. Enligt<br>
materielverkets mening bör därför inte kravet på köparens bevisning om<br>
orsakssammanhanget ställas högt. Utredningen (s. 230) delar tydligen<br>
denna uppfattning och säger att köparen inte får åberopa en uppgift som<br>
"uppenbarligen varit irrelevant för honom vid köpslutet". Enligt
utred<br>
ningen (s. 230) bordel förutsättas att uppgifter om användningen inverkat<br>
på användningen. Materielverket utgår då från att 18 § I p. och 2 p. skall<br>
tolkas så att uppgiften/försummelsen inte nödvändigtvis måste ha inverkat<br>
på köpet. Lämpligt är därför att i 18 § förtydliga utredningens avsikt<br>
genom att i lagtexten uttryckligen stadga att "... och uppgiften/försummel<br>
sen kan antas ha inverkat på köpet eller användningen". I samband med<br>
tillverkningsavtal torde försummelsen alltid inverka på köpet eftersom en<br>
före köpet lämnad betydelsefull upplysning bör leda till att tillverknings-<br>
underiagel ändras så att malerielen som skall tillverkas blir mer ändamåls<br>
enlig,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>96</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section707>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section708>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>18 § 2 st. kräver en
uttrycklig friskrivning av säljaren för att denne skall Prop. 1988/89:76
undkomma ansvaret som regleras däri. Konsekvenserna av den föreslagna Bilaga 3
bestämmelsen är svåra att bedöma men den kan komma att starkt påverka
förhållandet mellan köpare och säljare. Säljaren kan komma att uppleva detta
ansvar så stort att köparna "dränks" i upplysningar om varans
egenskaper eller användning på samma gång som köparna strävar efter att i
största möjliga utsträckning upplysa säljarna om sina önskemål om varans
egenskaper. Materielverket vill varken avstyrka eller tillstyrka en regel av
föreslaget innehåll men har med ovanstående kommentarer velat tillföra
lagstiftningsarbetet vissa synpunkter särskilt på tolkningen av 18 § 2p.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statens
vattenfallsverk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
18 § punkt 2. anses en vara felaktig bl.a. om säljaren före köpet har försummat
att upplysa köparen om ett sådant förhållande rörande varans egenskaper eller
användning, som han borde ha känt till och som,han borde ha insett var av
betydelse för köparen. Regeln är väl sträng mot säljaren, särskilt som den inte
är avsedd för konsumenlköp. För alt undgå felansvar tvingas nämligen säljaren
av den föreslagna regeln alt underrätta sig om vilka förhållanden köparen anser
vara av betydelse, se till att han själv inhämtat all relevant kunskap om varan
och slutligen upplysa köparen om det han känner till. Professor Hjerners
förslag synes på denna punkt vara lämpligare avvägt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Postverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Varans
beskaffenhet, överensstämmelse med avtalet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vill i viss mån stödja professor Hjerners särskilda yttrande beträffande fel
hos varan, nämligen vad gäller paragrafens andra stycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åläggandet
för säljaren att han "borde ha insett" vad som var av betydelse för
köparen är enligt vår mening alltför omfattande i vissa fall med hänsyn till
alt parterna är näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
torde vara svårt för säljaren vid främst distansköp att veta vari hans
skyldighet egentligen beslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
köp av högteknologiska produkter erfordras t. ex. viss kompetens för att varan
skall kunna användas och inte sällan för alt över huvud taget till fullo förstå
vilka krav som ställs på användaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Stadgandena
i 18:e paragrafen begränsas i någon mån av den 21:a. I specialmotiveringen sägs
emellertid att fel föreligger även om detta påpekats av säljaren men en köpare
som saknar fackkunskaper inte rimligen kan antas ha insett vilken betydelse den
påpekade omständigheten har".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
skulle kunna tas till intäkt för att säljaren är skyldig att göra en
kompetensbedömning av köparen, vilket skulle omöjliggöra distansförsäljning i
de aktuella fallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
universitet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
fakultetsstyrelsens mening är säljarens ansvar för fel alltför långtgå<br>
ende i förslaget. Huvuddragen i 18 § 1 mom. tillstyrks. Det skall inte<br>
behöva krävas att köparen har tillmätt en uppgift lämnad av säljaren<br>
särskild vikt (jfr dock Hjerners yttrande s. 399 f), utan del bör räcka all<br>
uppgiften kan antas ha inverkat på köpel, dvs. på själva köpebeslutet eller</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7
Riksdagen 19SS/89. I saml. Nr 76. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section709>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>på villkoren. Beträffande
möjligheten att ta avstånd från eller rätta en Prop. 1988/89:76<br>
lämnad uppgift, se strax nedan.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Upplysningsplikten
i 18 § 2 mom. bör inskränkas i enlighet med Hjerners yttrande. Utöver vad
Hjerner anfört kan här sägas, all del från allmänt avtalsrältslig synpunkt
framstår som märkligt all vid fastställandet av ell avlalsinnehåll fästa
avgörande vikt endast vid vad säljaren bort förstå om köparens förväntningar,
medan det tydligen är irrelevant vad köparen bort inse om säljarens åsikt
angående vad som är avtalat. Skälen bör vara starka för all avvika från den
allmänt avtalsrättsliga utgångspunkten, att det krävs alt någon känt till
eller måst inse motpartens uppfattning om avtalsinnehållet för att motpartens
uppfattning skall tillmätas positiv relevans. Från denna principiella
utgångspunkt kan naturligtvis avsteg göras, om det är angeläget från
riskfördelningssynpunkt, vilket kan vara fallet vid konsumentköp, men
fakullelsslyrelsen tvivlar på all ett sådant utvidgat ansvar bör föreligga i
den allmänna köplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
18 — 20 §§ har det på flera ställen betydelse, huruvida en upplysning har
inverkat på köpel eller om en uppgift har blivit rättad. Håller man sig till
lagtexen finns ett uttryckligt krav på rättelse endast i 19§. Därav kunde
möjligen dras slutsatsen, att ett tydligt avståndstagande från en tidigare
lämnad uppgift kan medföra, att uppgiften inte längre kan anses ha inverkat på
köpet. 1 motiven hävdas emellertid att en lämnad uppgift skall anses ha
inverkat på köpet till dess all den tydligt har rättats (s. 176 och 230).
Fakullelsslyrelsen finner det från saklig synpunkt vara givet, att en säljare
borde kunna slippa ansvar för en uppgift som har lämnats i ett tidigare led, om
säljaren tydligt sagt ifrån att han inte kan svara för uppgiftens riktighet.
Eljest skulle ju säljaren bli tvungen för att skydda sig mot felansvar att
rätta en uppgift, fastän den såvitt han vet kan vara riklig. Även när säljaren
själv eller någon säljarens representant inte lämnat uppgiften synes del
lämpligt vid kommersiella köp och vid köp mellan privatpersoner att säljaren
skall kunna tydligt frånsäga sig ansvar för tidigare lämnade uppgifter utan att
behöva rätta dem. Som Hjerner framhåller (s. 399 f) finns det ett praktiskt
behov av all i slutet av en utdragen avtalsförhandling kunna summera och slå
fast vilka utfästelser som skall ligga till grund för köpet (jfr Parole
Evidence Rule i Uniform Comercial Code § 2 — 202). Ytterligare ett skäl för
denna ståndpunkt är måhända att ett avtal, om att 18 § 1 mom eller 19 § i
förslaget lill köplag inte skall gälla på avtalet, blir giltigt enligt 3 §
förslaget, fastän ell sådant avtal inte innebär alt lämnade uppgifter rättas.
Sammanfattningsvis anser fakullelsslyrelsen, att om det som står i motiven till
18 § skall gälla, lagtexten bör ändras och formuleras i enlighet med vad som
står i 19 § in fine; helst ser dock fakultetsstyrelsen att det som slår i
slutet av 19 § om rättelse stryks och att motivuttalandena lill rekvisitet
"kan antas ha inverkat på köpet" justeras, så all därav framgår att
tydliga avståndstaganden neutraliserar tidigare lämnade uppgifter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>18 §
Denna bestämmelse handlar om säljarens ansvar för uppgifter och<br>
för underlåtenhet all lämna uppgifter. Vad som föranleder mest tvekan är<br>
om säljaren bör bli ansvarig för försummelse att lämna upplysning även<br>
om sådant som han borde ha känt lill men faktiskt inte kände till. Såsom<br>
professor Hjerner framhåller i sitt särskilda yttrande (s. 400) måste det<br>
anses tvivelaktigt om en säljare bör åläggas undersökningsplikt för att<br>
kunna upplysa om egenskaper som han borde inse var av betydelse för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section710>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section711>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>köparen. Del är en dubbel
aktivitelsplikl som här åläggs säljaren: dels att Prop. 1988/89: 76</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bedöma vad som är av
betydelse för köparen, även om della inte är särskilt Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nämnt i avtalet, dels all
skaffa sig kännedom huruvida godset har dessa</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>egenskaper. Hittills torde
inte sådan skyldighet enligt svensk rätt ha ålagts</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en säljare annat än om
särskilda omständigheter talade för att ålägga</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>honom en sådan aktivitet
(se Hellner, Speciell avtalsrätt I s. 155, </span><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>s. 269</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>med hänvisningar). Det är
möjligt all förslaget inte bör tolkas strängt mot</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>säljaren, men vad som
anförs i motiven (s. 231) om undantag för fall där</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>köparen kunnat upptäcka
förhållandel före köpet, ger snarast intrycket att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>säljarens ansvar normalt
omfattar en undersökningsplikt. I varje fall bör</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>saken klargöras mer än som
skett i de nuvarande motiven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksfiirbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Varans
bes kaffe n hel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
olika lagförslagen.utgår från samma grundsyn på felbegreppet. Del norska
förslaget har dock en utförligare precisering av skilda kriterier för
felbedömning. LRF finner del tveksamt om en mycket långtgående uppräkning av
fel som ändå inte är heltäckande är den bästa lösningen mot bakgrund av den
erfarenhet av felbegreppet i praktiken som nu finns att tillgå i de nordiska
länderna. Det svenska lagförslaget är klart att föredra framför det norska.
Dock ifrågasätter LRF lämpligheten av att ha en reglering av förpackningsfel
med de långtgående konsekvenser utredningen föreslår. Det synes som om
sambandet mellan möjligheten all göra felpåföljder gällande och mindre
avvikelser i förpackningen kan leda till icke godtagbara konsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>18
§ 1 p. anger att en vara anses felaktig om säljaren före köpet har försummat
upplysa köparen om sådant förhållande som rör varans egenskaper eller
användning som säljaren känt till eller borde ha känt till och som han insåg
eller borde ha insett var av betydelse för köparen och försummelsen dessutom
kan antas inverka på köpet. Regeln har hämtats från förslaget till
konsumentköplag. LRF finner att det beträffande nu nämnd regel i motiven bör
framgå att en restriktivare tillämpning skall ske i de fall det finns en
sedvänja att parterna under förhandling utbyter avtalstexter och andra
handlingar med inte alltid samstämmigt innehåll, vilket resulterar i ett
slutligt dokument, en avtalstext, som parterna anser och ibland till och med
uttryckligen förklarar vara dem emellan gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
18 § 2 p. vill LRF ifrågasätta om säljarens upplysningsplikt inte blivit
alltför långtgående med hänsyn till all han borde ha insett att en uppgift var
av betydelse för köparen, vilket kan leda till felansvar. Det bör närmare
övervägas om här inte måste krävas någon form av insikt hos säljaren om
köparens värdering av uppgiften ifråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>18
§ Samfundet anser att i punkt 1 bevisbördan bör vändas så all regeln skall
gälla om inte säljaren visar att uppgiften inte inverkat på köpet. I punkt 2
kan orsaksrekvisitet utgå eftersom del torde följa av rekvisitet "av
betydelse för köparen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>18
§ första punkten anger att godset är felaktigt om det inte överensstäm<br>
mer med en uppgift som lämnats före köpel.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section712>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section713>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Större affärskonirakt
föregås av en mängd olika kontakter och utbyte av Prop. 1988/89: 76 handlingar
och uppgifter mellan parterna. För all rensa upp i avtalsförhål- Bilaga 3
landet är det i sådana lägen inte ovanligt att del slutgiltiga kontraktet
innehåller en överenskommelse mellan säljare och köpare om att uppgifter som
lämnats före avtalsslutet inte skall ges verkan om de inte inflyter i
kontraktet. En sådan bestämmelse måste gälla med undantag för fall av svek o.
dyl. handlingssätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>18
§ första punkten harmonierar alltså dåligt med praktisk verklighet för vissa
avtalssituationer och kan därför leda lill missuppfattningar och ibland direkt
felaktiga resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
regeln i 18§ andra punkten anser organisationerna, alt säljarens
upplysningsplikt har blivit alltför omfattande. En säljare bör naturligtvis
svara för att han — med insikt om uppgiftens betydelse för köparen — underlåter
att lämna uppgift om godset som han måste ha känt till. Till detta resultat bör
man dock kunna komma med hjälp av redan idag gällande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
förhållandet att det för felansvar enligt förslaget räcker med att säljaren
"borde ha insett" all uppgiften var av betydelse för köparen är helt
otillfredsställande och ställer alltför höga krav på säljaren alt sätta sig in
i köparens speciella förhållanden. I de avtalsförhållanden som den allmänna
köplagen skall tillämpas på finns inte anledning att acceptera köparens
försummelse att avkräva säljaren relevanta upplysningar om godset. Istället bör
man kräva att köparen i förekommande fall begär preciseringar om godsets
beskaffenhet. Det bör också ligga på köparen alt själva undersöka godset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
alla förhållanden måste det således krävas ett högre mått av "insikt"
hos säljaren än det föreslagna för att han skall drabbas av ansvar för den typ
av "fel" som behandlas i 18 §. Professor Hjerner tillhandahåller
härvid i sitt särskilda yttrande ett lämpligt förslag till lagtext. Ännu bättre
är emellertid enligt organisationernas uppfattning alt slopa 18 § och istället
falla tillbaka på 17 §, kompletterad med motivuttalanden. Organisationerna
återkommer lill della senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
köpmannaförbund/SHIO familjefiiretagen</span><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget skall en vara anses felaktig om säljaren före köpet har försummat all
upplysa köparen om ett sådant förhållande som rör varans egenskap eller
användning och som säljaren kände till eller borde ha känt lill och som han
insåg eller borde ha insett vara av betydelse för köparen och försummelsen kan
antagas ha inverkat på köpel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarande
felbegrepp finns upptaget i förslaget till konsumentköplag.<br>
Köpmannaförbundet har skarpt kritiserat paragrafens utformning, bland<br>
annat bestämmelsen om omständighet som säljaren borde ha känt till.<br>
Allmänt sett kan paragrafen anses svårtolkad och leder till alltför långtgå<br>
ende ansvar för säljaren. Del bör vara tillfyllest att felansvar uppkommer<br>
under förutsättning alt säljaren underlåtit att lämna upplysning om något<br>
han ägde vetskap om.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
felansvar även skall uppkomma i den situationen att varan inte<br>
överensstämmer med den uppgift om dess egenskaper eller användning<br>
som annan än säljare i tidigare säljled eller för säljarens räkning lämnat, är<br>
ett alltför långtgående ansvar. Enligt motiven förutsätts det inte alt sälja<br>
ren måste ha känt till en uppgift som lämnats t. ex. i tidigare säljled.<br>
Oberoende av vetskapen blir han bunden av en upplysning som lämnats av<br>
ett tidigare säljled, om icke uppgiften har rättats i tid på ett tydligt sätt.
Det</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>100</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section714>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section715>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>torde vara svårt för
säljaren att vid varje tillfälle känna till vilka uppgifter Prop. 1988/89:
76 som andra personer eller företag lämnat om den vara han säljer. Därmed
Bilaga 3 har han inte möjlighet att eventuellt korrigera sådana uppgifter. Organisationerna
anser det icke acceptabelt all säljaren skall ansvara för sådana uppgifter som
lämnats av andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
har framfört motsvarande synpunkter, när det gäller förslaget till ny
konsumentköplag. Del är viktigt att bestämmelserna, om de genomförs, får
likartad lydelse i båda tillämpningsområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svea
hovrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
regeln i 19§, varigenom säljaren görs ansvarig för uppgifter som någon annan än
säljaren har lämnat, synes alltför långtgående, åtminstone vid vanliga köp.
Hovrätten tänker särskilt på uppgifter som har lämnats i säljled som ligger
långt från den aktuella säljaren. Enligt hovrättens mening bör säljaren inte
utan vidare göras ansvarig för inkorrekta uppgifter som han inte ens kände
till. För ansvar bör krävas antingen att uppgiften har lämnats för säljarens
räkning eller att den har lämnats i ett omedelbart tidigare säljled, dvs. att
säljaren står i ell direkt avtalsförhållande med den som har lämnat den
orikliga uppgiften. Säljarens ansvar, när han varit ovetande om uppgiften,
skulle på det sättet kunna begränsas lill fall där han i princip har möjlighet
all regressa mot den som har lämnat uppgiften. — Om säljaren kände till
uppgiften och inte har rättat den, synes del däremot befogat att han får ta på
sig ansvaret även om den har lämnats i ett säljled som ligger långt från honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att 18 och 19§§ skall vara tillämpliga fömtsätts att uppgiften eller
underiåtenheten att lämna uppgiften skall ha "inverkat på köpet". Del
är oklart vad som menas med delta. Föreligger felaktighet om säljaren lämnar
en uppgift om hur godset skall användas ifall denna upplysning inte har någon
betydelse för köparens beslut att köpa godset men detta förstörs när köparen
använder det i enlighet med uppgiften? Om så är fallet, vilket synes sakligt
väl motiverat, bör lagtexten utformas så här:.. ."inverkat på köpet av
godset eller på godsets användning".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
universitet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvaret
i 19 § för marknadsföringsuppgifter som någon annan i tidigare säljled eller
för säljarens räkning lämnat, oavsett om säljaren åberopat uppgiften, är
rimlig, förutsatt all säljaren i praktiken kan övervältra ansvaret bakåt.
Lagförslaget bygger på detta (s. 176: "i princip bör säljaren kunna utöva
regressrätten"). Säljarens avtal med bakre led torde dock i allmänhet
innehålla en regel om att indirekta skador inte behöver ersättas, vilket
innebär all exempelvis ett prisavdrag eller en ersättningsskyldighet inte kan
övervältras bakåt. Sådana avtalsvillkor kan dock jämkas med stöd av 36 §
avtalslagen, om domstolarna eller skiljenämnderna finner tillräckligt stöd
härför i den dispositiva rätten. Detta regressproblem synes värt i sin
särskilda uppmärksamhet i motiven till 71 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>19
§ Det ansvar för uppgifter från tidigare säljled som här nämns förefal<br>
ler bättre motiverat för konsumentköp än för kommersiella köp. Men i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>101</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section716>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section717>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>varje fall synes regeln
alt en säljare ansvarar även för uppgifter som han Prop. 1988/89: 76</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inte kände till vara
olämplig. Om en köpare har erhållit uppgifter från Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>någon annan än säljaren
och dessa uppgifter är av betydelse för honom, är</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>det rimligt att han själv
hos säljaren efterhör, om uppgifterna är riktiga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Säljaren kan däremot inte
korrigera oriktiga uppgifter om vilkas existens</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>han är okunnig. Den
omständigheten att säljaren enligt förslaget inte blir</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skadeståndsskyldig på
grund av felaktigheten i en uppgift som han inte</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kände till (se 42 § 2 si.)
är en otillräcklig eftergift åt de sakskäl som talar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mot ansvaret i dess
helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kommerskollegium</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med att man för säljaren inför ett felansvar beträffande uppgifter som
lämnats av annan och ansvaret inte görs beroende av att säljaren känt till
uppgifterna, bör man se över dennes möjligheter att i sin tur ställa krav mot
den som i tidigare säljled lämnat den felaktiga uppgiften. Säljaren kan ju
inte åberopa den ifrågavarande ansvarsregeln mot tidigare säljled, eftersom han
inte känt till uppgiften och den således inte inverkat på hans köp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
19 § ifrågasätter LRF om inte denna bör mildras något genom att en
förutsättning för dess tillämpning blir alt säljaren känt till eller borde ha
känt till uppgiften ifråga. Att svara för uppgifter som man inte känt till
synes innebära mycket stora problem för säljaren som ofta inte går att förebygga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19
§ Samfundet anser att regeln i första meningen bör vara tillämplig endast
beträffande uppgifter som säljaren känt till eller bort känna till. Det vore
inte rimligt om säljaren skulle få ett ansvar exempelvis för uppgifter som
lämnats direkt från en tillverkare till köparen, och som säljaren inte alls
känt till eller bort känna lill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om terminologin "är felaktig" hänvisar samfundet till punkt 6 i
"Allmänna synpunkter" (avsnitt 4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19
§ Beträffande säljarens ansvar för uppgift som lämnats av annan anser
organisationerna det varken förenligt med grundläggande avialsrättsliga
principer eller i övrigt skäligt att säljaren skall svara även för uppgifter
som han inte kände till eller rimligen borde ha känt till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
säljare med ett myckel blandat eller omfattande sortiment måste få .
oöverstigliga svårigheter att skaffa sig kännedom om de uppgifter som lämnas om
varje vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är också vanligt att säljare på en köpares begäran inhandlar en viss<br>
produkt som normalt inte ingår i sortimentet. Vidare kan det beträffande<br>
importerade produkter vara fråga om marknadsföringsuppgifter som har<br>
lämnats i främmande land. Det är inte rimligt att kräva att säljaren i<br>
sådana lägen måste försäkra sig om vilka uppgifter som tidigare kan ha<br>
lämnats om den begärda produkten.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>102</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section718>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section719>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
organisationernas uppfattning bör regeln helt utgå. Skulle den Prop.
1988/89:76 ändock behållas måste uppgiften ha åberopats av säljaren för att
kunna Bilaga 3 läggas till grund för felbedömningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motorbranschens
riksförbund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Fel enligt förevarande
paragraf bör endast föreligga därest säljaren faktiskt åberopat uppgiften eller
underlåtit all rätta den, om säljaren insett eller uppenbarligen bort inse att
uppgiften var vilseledande. Vi hänvisar i detta sammanhang till vad förbundet
anfört i sina yttranden över konsu-menltjänsllagen och den föreslagna nya
konsumentköplagen angående motsvarande bestämmelse i dessa lagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svea
hovrätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslagets 20 § regleras betydelsen av alt godset försålts i befintligt skick
eller med ett liknande allmänt förbehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i de två första punkterna innebär i princip att en klausul om befintligt skick
inte påverkar felbedömningen enligt 18 §. Hovrätten har inget all invända mot
delta under förutsättning att 18 § ändras så som hovrätten föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslagets tredje punkt stadgas att godset är felaktigt om det är i väsentligt
sämre skick än köparen med hänsyn till priset och övriga omständigheter har
haft anledning att förutsätta. I betänkandet sägs att regeln även gäller annat
liknande allmänt förbehåll, men att säljaren är oförhindrad alt åberopa en
klausul enligt vilken han i något särskilt avseende friskriver sig från
felansvar. Detta innebär att bestämmelsen blir delvis tvingande
("halvtvingande"). I enlighet med de principer som högsta domstolen
tillämpat i rättsfallet NJA 1975 s. 545 ("diffusionsspärren") bör
även vid köp av begagnad lös egendom säljaren kunna friskriva sig genom en
generell friskrivningsklausul om denna är klar och tydlig, såsom att
"köparen förklarar sig godta egendomens skick och avstå från alla anspråk
mot säljaren på grund av fel eller brist i den sålda egendomen". Parterna
i ett köpeavtal — där inte konsumentskyddssynpunkter gör sig gällande — måste
kunna få avtala om att köparen står risken för eventuella fel i begagnad
egendom utan att behöva förse köpeavtalet med långa uppräkningar av alla mer
eller mindre tänkbara fel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
är emellertid om det verkligen är nödvändigt att tynga köplagen med en reglering
av särskilda avtalsvillkor. 1 systematiskt hänseende förefaller del enligt
hovrättens mening egendomligt alt utan begränsning till konsumentköp införa en
bestämmelse av tvingande natur i en i övrigt, dispositiv allmän köplag. Om 17—
19 §§ ändras på det sätt som hovrätten föreslagit torde den effekt som åsyftas
med 20 § i de flesta fall kunna uppnås genom en tolkning av avtalet eller, i
ytleriighelsfall, genom en tillämpning av 36 § avtalslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man ändå väljer att i köplagen särskilt reglera det förhållandet att godset
säljs i befintligt skick eller med annat liknande allmänt förbehåll, bör det
framgå att en generell friskrivningsklausul kan befria säljaren från ansvar, om
den är klar och tydlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
tingsrätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20
§ En användning av klausulen "i befintligt skick" utgör ofta en
möjlig<br>
het för en säljare alt på ett enklare sätt än eljest, utan närmare undersök-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section720>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section721>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ning
av varan och dess förutsättningar att passa köparen, få lill stånd en Prop.
1988/89:76 försäljning. Säljaren torde därvid vara beredd att sälja till ett
lägre pris än Bilaga 3 om vanliga felansvarsregler skulle gälla. Samtidigt
utgör användningen av klausulen en signal för köparen all vara extra observant
och genom egna undersökningar försäkra sig om varans skick och dess lämplighet
för det tilltänkta ändamålet. Att under sådana förhållande inte bara ålägga
säljaren en upplysningsplikt rörande vad han faktiskt känt till beträffande
varans egenskaper utan även ge köparen en lättnad i bevisningshänseende genom
att stadga felansvar för vad säljaren måste antas ha känt till och därutöver
borde ha insett vara av betydelse för köparen synes vara alt till alltför hög
grad reducera friskrivningsklausulens användbarhet. Felansvaret såsom det
utformats i förslagets 20 § 2, har möjligen sitt berättigande i
konsumentköpssammanhang men i det allmänna affärslivet skulle del troligen i
hög grad försvåra affärsuppgörelser, där säljaren vill avyttra en vara utan
felansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tingsrätten
vill i delta sammanhang, med instämmande i vad Hjerner anfört på s. 401 y,
ifrågasätta om uttryckliga bestämmelser om auktionsförsäljning kan undvaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Försvarets
civilfiirvaltning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Befintligt
skick (20 §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
specialmotiveringen anmärks att paragrafen blir tillämplig endast om säljaren
faktiskt gjort förbehåll om alt varan säljs i befintligt skick e. d. Detta
framgår, enligt civilförvaltningens mening, inte tydligt av lagtexten.
Civilförvaltningen föreslår därför alt 20 § första meningen får följande
lydelse. "Har varan sålts med förbehåll om befintligt skick eller annat
liknande förbehåll anses den trots detta felaktig." I övrigt instämmer
civilförvaltningen i de synpunkter professor Hjerner lämnat i sitt särskilda
yttrande beträffande denna paragraf</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statens
vattenfallsverk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
säljarens upplysningsplikt enligt 20 § punkt 2 är för sträng när han säljer
varan i befintligt skick. Att varan anses felaktig när den avviker från lämnade
uppgifter enligt punkt 1 eller är i väsentligt sämre skick enligt punkt 3 borde
vara tillräckligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
tillstyrker att det. i: lagen tas in regler om betydelsen av "befintligt
skick-klausuler" men delar Hjerners uppfattning alt del är önskvärt att
auktionsköpen regleras samtidigt. Enligt nämndens erfarenheter kan det vid
auktionsköp uppkomma en hel del problem inte bara om varans skick och ev. fel
däri utan även om t. ex. reklamationsfrist, undersökningsplikt och fel på
följd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
universitet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i förslaget till 20 § angående försäljning i befintligt skick kan man<br>
enligt fakultetsslyrelsens mening sätta ett frågetecken för omfattningen av<br>
säljarens upplysningsplikt. Enligt förslaget kommer säljaren att bli tvungen<br>
alt upplysa köparen om alla för köparen dolda fel som säljaren känner till,<br>
eftersom varje svaghet hos godset har betydelse för köparen och uppenba<br>
randet därav kan antas inverka på priset. Klausulen i befintligt skick leder<br>
då endast till alt defekter som är dolda för båda parter går på köparens<br>
risk, om inte varan är väsentligt sämre än vad köparen med hänsyn till pris</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>104</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section722>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section723>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och övriga omständigheter
haft anledning alt förutsätta. Men är det rimligt Prop. 1988/89:76 att säljaren
— bortsett från konsumentköp — skall behöva upplysa om alla Bilaga 3 svagheter
hos en begagnad vara som han känner till? Och skall säljaren ha bevisbördan för
alt sådana upplysningar lämnats? Del är ju svårt för köparen att bevisa att
upplysning inte har lämnats (jfr kritiken mot bevisbördefördelningen vid
tillämpningen av 50 § köplagen, NJA 1951 s. 1 och 1975 s. 280). Enligt
fakultetsstyrelsens mening bör säljarens upplysningsplikt begränsas till dels
fall då köparen har särskilda förväntningar beträffande godset saml säljaren
har måst inse dessa förväntningar och vet att godset inte uppfyller dessa krav
(jfr 9 § nuvarande konsumentköplag), dels fall då godset har ett dolt fel som
innebär att godset är väsentligt sämre än vad en köpare efter omständigheterna
kunde räkna med. Allmänna dolda svagheter bör säljaren däremot inte vara
skyldig att ge upplysning om. Fakullelsslyrelsen känner även en viss tveksamhet
till alt varan skall anses vara felaktig om den är i väsentligt sämre skick än
vad köparen haft anledning att förutsätta ifall säljaren inte har måst inse att
varan hade dessa svagheter. Möjligen kan della dock godtas, och i så fall
skulle naturligtvis en regel om upplysningsplikt i sådana fall vid vetskap om
felet bli överflödigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller regler om fel i gods sålt på auktion, för vilka fall inga särskilda
regler ges i lagförslaget, vill fakultetsstyrelsen blott framhålla att
inropspriset inte bör tillmätas någon vikt, åtminstone inte när det begärda
priset satts lågt av säljaren (jfr NJA 1975 s. 152). 20 § 3 st. måste läsas med
detta förbehåll i de fall då varan sålts i befintligt skick vid auktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20
§ Förbundet vill också ansluta sig till vad professor Hjerner anfört i sitt
särskilda yttrande om behovet av en undanlagsregel för försäljning på auktion
när det gäller möjligheterna för en säljare att sälja godset utan eller med ett
begränsat felansvar. Denna fråga är bl.a. av betydelse för de kommunala
auktionsverken liksom för annan auklionsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksfiirbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ovan framförda synpunkterna pekar på att införandel av detaljerade fel regler i
lagtexten är förenat med svårigheter. 1 20 § föreslås en precisering av
uttrycket "sålt i befintligt skick", som säkeriigen bidrar till
återhållsamhet med ett slentrianmässigt åberopande av denna klausul i avtal.
Bestämmelsen är klart köparvänlig i förhållande till gällande rätt. Så långt
synes bestämmelsen ändamålsenlig. LRF hyser dock viss tveksamhet om man inte urholkat
uttrycket alltför myckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20
§ Samfundet anser att i punkt 1 bevisbördan bör vändas så att regeln skall
gälla om inte säljaren visaratt uppgiften inte inverkat på köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
har ingen invändning mot de begränsningar i effekten av att<br>
vara säljs i befintligt skick som föreslås i punkterna I och 3. Punkt 2 skulle<br>
däremot innebära införande av en upplysningsbörda för säljaren av en<br>
omfattning som inte är godtagbar. De fall då varan bör anses felaktig på<br>
grund av underlåtenhet av säljaren att lämna upplysningar som rimligen<br>
bort lämnas bör kunna angripas med stöd av bestämmelsen i punkt 3 eller</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>105</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section724>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section725>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>med stöd av 36 §
avtalslagen. Samfundet föreslår därför att den föreslagna Prop. 1988/89:76<br>
punkten 2 helt utgår.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
vill i detta sammanhang ange att samfundet anser att bestämmelsen i 48 § i
nuvarande köplag är värdefull och bör behållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges kronofogdar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
lagrummelsyö>5/ap««/r/ är varan felaktig om den inte överensstämmer med
utlovade egenskaper. Situationen kan undantagsvis uppstå vid exekutiva
försäljningar. Det skulle dock strida mot de allmänna rälls-medvetandel om
auktionsförrätlaren skulle kunna lova ul egenskaper hos varan som den inte har
och köpet ändå skulle bli ståndande. Bestämmelsen är därför i denna delen
invändningsfri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
andra punkten läggs en långtgående upplysningsplikt om varans beskaffenhet på
säljaren. Inte bara vad han känner lill utan även vad han måste antas ha känt
lill eller vad han insåg eller bort ha insett om varans egenskaper eller
användningsbarhet för köparen skall tillmätas betydelse för felansvaret. I
auktionssituationen måste det vara näst intill omöjligt för auktionssäljaren
all kunna göra sig underrättad om varje köpares tilltänkta användningsområde
för varorna så att relevanta upplysningar kan lämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
är varan felaktig enligt tredje punkten om varan är i väsentligen sämre skick
än köparen med hänsyn till varans pris och övriga omständigheter har haft
anledning alt förutsätta. Tillämpad på auktionssiluationen ler sig bestämmelsen
närmast absurd. Varje auktionsinropare som besinnar sig efter en kanske hetsig
och intensiv budgivning skulle med framgång kunna åberopa bestämmelsen och göra
påföljdssystemet för fel i varan tillämpligt om han tycker att skicket och
priset vid närmare påseende inte har de rätta relationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ser
man sedan de nu aktuella bestämmelserna mot bakgrund av den föreslagna
reklamationsfrislen två år i 34 § står det klart att bestämmelserna i 20 § kan
få mycket bekymmersamma konsekvenser för de exekutiva försäljningarna i
framliden såvida dessa inte undantas från tillämpningen. En begränsad
reklamalionsrätt inom besvärstiden för den exekutiva auktionen skulle kunna
vara en rimlig lösning. Det bästa vore emellertid om 20 § inskränker sig till
endast den situationen som beskrivs i första punkten och all de två följande
punkterna utgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20
§ Den bestämmelse som här föreslagils angående ansvar för gods som sålts i
befintligt skick får inte bära betydelse för enkla produkter utan kan också
komma all gälla vid köp av fartyg, inkråm i företag etc. Det är således
uppenbart att del förekommer en handel med begagnade artiklar i en mycket vid
omfattning, där även komplicerade objekt säljs. Det ligger ett allmänt intresse
i att en sådan handel kan äga rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Viktigt
är också att notera att köparen, om en befintligt skick-klausul används,
regelmässigt blir medveten om att det här är fråga om en vara, vars skick
säljaren inte kan garantera. Härigenom bör köparen, särskilt i ett
näringsidkarförhållande, bli mera observant och utsätta föremålet för en
noggrann undersökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avialsklausuler
om befintligt skick får naturligtvis inte missbrukas. Här<br>
finns dock bl.a. via avtalslagen goda möjligheteratt jämka oskäliga avtals<br>
bestämmelser och därrhed i rättspraxis skapa en välavvägd norm för<br>
tillämpningen av nu aktuella klausuler.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section726>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section727>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna menar
sålunda att förslaget anger ett så långtgående Prop. 1988/89:76 ansvar att
klausulen "i befintligt skick" så gott som helt skulle förlora
sin Bilaga 3 betydelse om förslaget upphöjs till lag. Bestämmelsen har
också utformats så all den blir mycket lätt all åberopa för en köpare som en
tid efter köpel ångrar sig — utan all något egentligt fel föreligger — och vill
låta köpel gå åter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
anser att 20 § i förslaget bör utgå. Förslagels genomförande skulle lägga en
hämsko på sakligt motiverade avtalsbestämmelser och ibland leda till direkt
felaktiga resultat. En balanserad användning av klausuler om befintligt skick
bör i stället kunna åstadkommas inom ramen för idag redan befintliga
rättsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>21
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Försvarets
materielverk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Upphandlingar
föregås ibland av långvariga förhandlingar, ibland med flera anbudsgivare. Det
händer att rykten kommer i svang om den enes eller andres produkter.
Konkurrenterna försöker naturligtvis framhäva den egna produktens positiva
sidor och konkurrenternas negativa. Det kan även hända all del görs gällande
att konkurrentens produkter inte uppfyller de egenskaper som krävs av köparen.
Om avtal sluts med denne konkurrent, och det senare visar sig att rykten var
sanna — är köparen då avskuren från rätten att åberopa felet därför alt han
"antas ha känt lill det"?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
ovan sagts ställer materielverket höga krav på sina leverantörer. Påstår en
leverantör, vilket bekräftas med avtal, att varan har en viss egenskap då
förulsälter materielverket att detta kommer att innehållas. Säljaren måste
ansvara för att varan uppfyller avtalade krav även om mer eller mindre
obekräftade påståenden om att den inte gör det skulle komma till köparens
kännedom. Materielverket kan inte tillstyrka förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
reklamationsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>21
§ Bestämmelsen kan kanske ibland medföra vissa problem i den praktiska
tillämpningen. Andra stycket synes sålunda få till följd att den köpare som
självmant gör en summarisk eller slarvig undersökning av varan är sämre ställd
än den som helt struntar i alt undersöka det som skall köpas. Genom att
självmant undersöka varan sticker köparen alltså "huvudet i snaran".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Uppsalauniversitet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fakullelsslyrelsen
avstyrker förslaget 121 § 2 st. 2 p. om en mellanlösning,<br>
när säljaren åsidosatt sin upplysningsskyldighet eller handlat i strid med<br>
tro och heder samtidigt som köparen slarvat i sin undersökning av varan.<br>
Åtminstone med den avgränsning som säljarens upplysningsplikt givits i<br>
detta yttrande gör sig säljaren skyldig till något allvarligare än blott ett<br>
culpöst beleende. Hans tystnad närmar sig svek eller handlande i strid med<br>
tro och heder. Under sådana förhållande bör köparen fullt ut kunna göra<br>
gällande påföljder för fel i varan, även om köparen bort upptäcka felet vid<br>
sin undersökning av varan.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section728>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section729>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jan Hellner</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>21
§ Förslaget upptar här i 2 st. 2 meningen en regel om det fall att dels '
säljaren har försummat sin upplysningsplikt, dels köparen har försummat sin
undersökningsplikt. I så fall skall köparens försummelse tillmätas betydelse
"i den mån det är skäligt". Mot denna oklara och svårtillämpade regel
kan dock invändningar göras. Om köparen haren undersökningsplikt på grund av de
särskilda omständigheter som nämns i 21 § 2 st., kan man knappast anta att även
säljaren har en sådan plikt (även bortsett från vad som anfördes vid 18 §).
Vardera partens bedömning av vad han bör göra måste påverkas av vad han vet
åligger den andra parten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen försummat sin undersökningsplikt, där han har en sådan, bör han således
normalt inte kunna åberopa att säljaren bort lämna upplysning, och i detta
fall blir stadgandet enligt sin lydelse inte tillämpligt. Om å andra sidan
säljaren så grovt har försummat sin upplysningsplikt alt detta "tar
över" köparens bristande undersökning eller säljaren t.o.m. har handlat i
strid mot tro och heder, bör köparen ha sina fulla rättigheter (jfr NJA 1981 s.
894). Det synes vidare stå i strid med 33 § avtalslagen om en part, som handlat
i strid mot tro och heder på sätt där sägs, inte alltid skulle kunna göra
ogiltighet av avtalet gällande, vilket i köprättsligt sammanhang är liktydligt
med att han äger häva köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>21
§ I åtskilliga sammanhang är det normalt att köparen undersöker godset före
ingående av köpeavtalet. Då så är fallet bör underlåtenhet att göra sådan
undersökning begränsa köparens möjlighet att åberopa fel som han borde märkt
vid denna. En skärpning i della avseende jämfört med nuvarande 47 § skulle vara
befogad och andra stycket i 21 § bör ändras i enlighet härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
anser att uttrycket "försummat sin upplysningsskyldighet" är oklart.
Förslaget föreskriver inte någonstans en skyldighet för säljaren att lämna
upplysningar. Paragrafen bör tydligt ange vilka situationer som avses, t. ex.
dem i 18 § 2 och 20 § 2 om dessa avses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
"tro och heder" i andra meningen i andra stycket hänvisar samfundet
lill punkt 8 i "Allmänna synpunkter" (avsnitt 4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>21
§ Det föreslås i 21 § andra stycket att köparen inte skall kunna åberopa fel
som han borde ha märkt vid en undersökning av godset. Undantag görs sedan för
fall då säljaren handlat i strid mot tro och heder samt då han inte iakttagit
sina skyldgheter enligt 18 §. Det förra undantaget ligger i linje med gällande
rätt och är helt naturligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
finner organisationerna det andra föreslagna undantaget inte vara befogat i
förhållande mellan näringsidkare. Respekten för den undersökning som skett
före köpet minskar på ett olämpligt sätt om förslaget på denna punkt genomförs.
Undanlaget för säljarens handlande i strid mot tro och heder torde på ett
fullgott sätt ta hand om fall, i vilka köparen inte bör svara för sin
försummelse i samband med en undersökning av godset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
köpmannaforbund/SHIO Familjefiiretagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
2l:a paragrafen får köparen icke åberopa fel som han bort märka</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
undersökning av varan, om köparen före köpet underlåtit att undersö-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>108</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section730>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section731>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ka
varan eller om han ulan godtagbar anledning har underlåtit att följa Prop.
1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>säljarens
uppmaning att undersöka varan. Säljarens förfarande kan inne- Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bära
att han handlat i strid mot tro och heder. Vid sådant förhållande skall</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>enligt förslaget köparens
försummelse att icke undersöka varan tillmätas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>betydelse
i den mån är skäligt. Organisationerna anser inte alt säljarens</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>handlande i strid mot tro
och heder i något fall skall kunna medföra att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Säljarens försummelse
fullt ut inte skall beaktas. Förslaget bör istället ha</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>följande utformning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Om
köparen före köpel har undersökt varan eller om han utan godtagbar anledning
har underlåtit att följa säljarens uppmaning all undersöka varan, får han inte
såsom fel åberopa del som han borde märkt vid undersökningen. Detta gäller dock
ej om säljaren försummat sin upplysningsskyldighet eller annars handlat i
strid mot tro och heder."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Motormännens
Riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>21,
23 §§ Det kan ifrågasättas om man inte med hänsyn till säljaransvaret i 20 § p.
3 borde ålägga köparen en viss undersökningsplikt såtillvida alt denne, när
omständigheterna varit sådana att han bort undersöka varan före köpet, inte får
åberopa fel som skulle ha visat sig vid undersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övervägas
bör om det inte i lagtexten bör klarläggas den enligt rättspraxis köparen
åvilande undersökningsplikten beträffande s.k. rättsliga fel; i vart fall
ifråga om sådana varor som ofta köpes på avbetalning och sålunda är belastade
med äganderättsförbehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
rättsligt fel bör hänföras även del fall, då varan på grund av myndighels
beslut eller underlåtenhet från säljarens sida att följa sådant beslut inte kan
användas på förutsatt sätt, t. ex. om en bil inte är skattad eller om den är
belagd med s.k. automatiskt körförbud på grund av underlåten
konlrollbesiktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
reklamationsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22
§ 1 motiven (s. 239) säger arbetsgruppen att den inte åsyftar någon
lagreglering av innebörden av en garantiutfästelse. Det gör däremot konsumentköpulredningen
i 14§ i sill förslag till konsumentköplag. Begreppen bör samordnas. Eljest
uppkommer lätt missförstånd. Som nämnden uttalade i sitt remissvar över
konsumentköplagsförslaget bör en tidsbegränsad garanti alllid uppfattas som en
s. k. funktionsgaranti.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22
§ 2 st. Från terminologisk synpunkt är del tveksamt om säljarens underiåtenhet
att la emot godset och vårda det — något som tydligen enligt förslaget liksom
enligt gällande rätt skall ha den här föreskrivna effekten — bör betecknas som
"avtalsbrott". I normalfallen, alltså bortsett från de fall som
regleras i 60§ 4 st. och 63 § 3 st, motsvarar inte rättsföijderna av sådan
underlåtenhet dem som kännetecknar avtalsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Andra stycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Samfundet anser att vad
som anges i detta stycke följer av allmänna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>rättsgrundsatser och
att stycket därför med fördel kan helt utgå.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section732>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section733>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>23 §</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>..
, . ..</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Goteborgs tmgsratt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lika
med arbetsgruppen anser tingsrätten del rikligt att påföljder av rättsliga fel
under vissa förutsättningar får göras gällande redan på den gmnden att tredje
man påstår sig ha äganderätt eller annan sådan rätt till varan som avses i
första stycket. För att denna möjlighet till reaktion inte skall göras alltför
vid är del av vikt, att som föreslagils begränsning sker lill de fall då
anspråket inte är uppenbart ogrundat. Den tidpunkt som härvid bör vara
avgörande är när köparen gör gällande påföljd av rättsligt fel i varan. Om del
först senare skulle visa sig att tredje mans anspråk är uppenbart ogrundat bör
detta vara utan betydelse för köparens rätt. All den föreslagna bestämmelsen
har detta innehåll bör möjligen komma till tydligare uttryck i lagtexten eller
anmärkas i motiven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Försvarets
civilförvaltning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
förslaget har man på skäl som angivits på sid. 184 avstått från att reglera
frågan om påföljd av rättsligt fel i de fall då en försåld vara gör intrång i
tredje mans immaterialrätt. Det kan nämnas att i upphandling inom försvaret det
är brukligt all säljare i avtal garanterar att varan är fri från
immaterialrättsliga hinder och att säljare blir ansvarig vid intrång. Civilförvaltningen
anser därför att det inte föreligger något behov av att i lag reglera denna
fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>23,
46 §§ Såsom rättsligt fel betecknas också all tredje man gör anspråk på godset,
såvida inte anspråket är uppenbart ogrundat. Del är möjligt alt även detta
under vissa omständigheter bör bedömas som rättsligt fel, något som knappast
förutsätter att det finns ett uttryckligt stadgande härom. En konsekvens av den
föreslagna regleringen blir emellertid, att underiålenhel att reklamera lill
säljaren, när sådant anspråk framställs, enligt 46 § (som hänvisar till 34 § 1
st.) kan medföra att köparen går helt miste om rätten att åberopa det rättsliga
felet, även om detta så småningom leder till att godset frånvinns honom. Detta
förefaller alldeles för strängt. Det rättsliga felet skiljer sig betydligt från
det faktiska felet och liknar ofta mera — såsom också framgår av motiven (s.
240) — underlåtenhet att avlämna godset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
det gäller rättsliga fel anges i 23 § 2 st. all felreglerna skall tillämpas om
tredje man gör anspråk på att varan tillhört honom eller att han har panträtt
eller liknande rätt. Tillägget i sista punkten att anspråket skall vara
uppenbart ogrundat för att rättsligt fel inte skall anses föreligga är i och
för sig ell klargörande men enligt LRFs mening knappast tillräckligt. Att
felreglerna med deras ekonomiska sanktioner skall träda i funktion genom
anspråks framställande på föreslaget sätt synes knappast rimligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kommerskollegium</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget skall rättsligt fel föreligga då tredje man gör ett icke</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uppenbart
ogrundat sakrättsligt anspråk på varan. I rättstillämpningen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>110</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section734>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section735>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>krävs i praktiken endast
blotta angivandet av en rättslig gmnd för att Prop. 1988/89:76 anspråket
skall anses grundat. Så är exempelvis fallet i tvistemål då en Bilaga 3
tredskodom avkunnas i svarandens frånvaro. För att skydda säljaren från
visserligen på rättslig grund åberopade men osannolika anspråk borde man i
stället införa en sannolikhetsprövning i likhet med det danska förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Formuleringen
"äganderätt, panträtt eller annan liknande rätt" inbjuder till frågan
om i "annan liknande rätt" också ingår i immaterialrätt. I motiven
(s. 241) uttalas: "Ullrycket "liknande rätt" är också avsett alt
begränsa stadgandets räckvidd. Om exempelvis varans användning eller
vidareförsäljning skulle strida mot tredje mans immaterialrätt, såsom patent,
varumärkes- eller upphovsrätt, bör stadgandena om rättsligt fel således inte
tillämpas." Samfundet läser detta så att immaterialrätt inte ingår i
"liknande rätt". Samfundet finner det därför leda till oklarhet när i
motiven sägs alt ifråga om krav som grundas på tredje mans immaterialrätt man
för svensk del funnit anledning all lämna rättslägel öppet såvitt gäller
kravets inverkan på förhållandet mellan köparen och säljaren. Om lagens
stadgande om rättsliga fel inte skall tillämpas, om godsets användning skulle
strida mot tredje mans immaterialrätt, på vilket sätt är då rättsläget öppet?
Är det inte så alt just genom regeln all tredje mans immaterialrätt inte utgör
rättsligt fel, rättsläget har fastslagits, från att f n. vara öppet. Samfundet
menar att motivuttalandena leder lill en osäkerhet om vad som gäller, och menar
att förhållandena bör klargöras, helst genom lagtext eller i vart fall genom
motivuttalanden i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Dessa framtida insatser
bör i vart fall klariägga huruvida paragrafen lämnar rättsläget öppet eller
inte. Helst bör insatserna leda till alt rättsläget inte lämnas öppet utan att
det klargörs vad som gäller i fråga om krav som grundas på tredje mans
immaterialrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Andrastycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
anser all den föreslagna konstruktionen, som torde vara ny för svensk rätt, är
alltför hård mot säljaren. Regeln borde gälla endast om säljaren känt lill
eller bort känna till att anspråket skulle komma att framställas och detta inte
är uppenbart ogrundat. Samfundet anser vidare all del bör övervägas all införa,
i någon lagstiftning, möjligheter för säljaren alt få ersättning av tredje man
för skada som ett ogrundat anspråk kan leda till. Detta är särskilt angelägel
om regeln utformas enligt förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>23
§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafens andra stycke anges alt vad som sägs om rättsliga fel också
tillämpas om tredje man gör anspråk på att godset tillhör honom eller att han
har panträtt eller liknande räll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
finner det inte rimligt all redan framställandet av ett<br>
anspråk skall innebära att fel anses föreligga. Andra stycket bör därför utgå<br>
ur förslaget. I vart fall bör det räcka att säljaren visar att anspråket är<br>
ogmndat — och icke uppenbart ogrundat — för all han skall undgå ansvar.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>111</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section736>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section737>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
köpmannaförbund/SHIO Familjeföretagen</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
23:e paragrafen föreligger ett rättsligt fel om tredje man har ägande- Bilaga 3
rätt, panträtt eller annan liknande rätt till varan. Regeln om rättsligt fel
skall också tillämpas om tredje man gör anspråk t. ex. på alt varan tillhör
honom och della beränsar köparens möjlighet att förfoga över varan. Samtidigt
anges att tredje mans anspråk inte får vara uppenbart ogrundat.
Organisationerna ifrågasätter om 23:e paragrafen, 2:a stycket, punkten 3,
behöver kompletteras med detta undantag. Tillämpningen synes bli densamma
eftersom ett uppenbart ogrundat anspråk inte kommer att tillmätas betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>22§ff</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
finner inte alt dröjsmålsbegreppet kräver en ingående legaldefinition.
Förslagets bibehållande av nuvarande rätts regler förenat med ett förtydligande
(avseende utebliven leverans, 24 §) torde tillgodose näringslivets behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
arbetar i lagförslaget med ett flertal olika begrepp av likartat innehåll och
språklig utformning. Del gäller bl.a. tidsbegreppen "orimligt länge",
"oskäligt länge", "inom skälig tid" och "ulan osakligt
upphåll". LRF får intrycket att dessa begrepp inte går att hålla isär helt
stringent utan glider i varandra på ell för rättstillämpningen oklart sätt. LRF
ifrågasätter de praktiska möjligheterna att arbeta med uttryckssätten på sätt
skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
domareförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande lag gmndas säljarens skadeståndsskyldighet bl. a. på den s. k.
omöjlighetsläran. Denna lära har i olika sammanhang ansetts alltför sträng och
även på detta område har därför uppkomsten av olika friskrivningsklausuler
främjats. Den modifiering av regelsystemet i dessa avseenden som föreslagits
är rimlig. Förbundet har inget emot att man vid utformningen av nya
skadeståndsregler vid säljarens dröjsmål anknyter till del system som utformat
skadeslåndsskyldighetens inträdande enligt FN-konventionen. En fördel kan vara
all man når en god överensstämmelse i den mån tvist uppkommer vid köprällsliga
avtal med ullandel. Arbetsgruppen har uppställt fyra fömtsätlningar som var
och en skulle befria säljaren från skadeståndsskyldighel. De föreslagna
omständigheterna framstår som mindre stränga för säljaren än nuvarande lag och
synes kunna tillämpas så att de leder till olika resultat beroende på vilket
slags vara som köpet avser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
har ingen erinran mot en sådan uppdelning. Befrielsen från
skadeståndsskyldighet bör också ha avseende på att dröjsmålet beror på tredje
man som haft att göra med avtalets fullgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
domareförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 24
§ i förslaget framgår när dröjsmål med varans avlämnande anses<br>
föreligga. Förbundet godtar den föreslagna definitionen av dröjsmålsbe<br>
greppet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>112</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section738>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section739>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Svea hovrätt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1
det finska och svenska förslaget (25 §) anges att säljaren är befriad från</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>°</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skyldigheten
att fullgöra köpet så länge del föreligger ett oöverstigligt hinder. Frågan om
de förutsättningar under vilka säljarens prestations-skyldighet beslår efter
det att hindret fallit bort har lämnats öppen. Den situationen regleras däremot
i det danska och del norska förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
hovrättens mening bör situationen regleras också i svensk räll. Lämpligt synes
vara att ansluta sig lill det norska förslaget, som anvisar en nyanserad
bedömning av situationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>25§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
reklamationsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>25
§ I bestämmelsen sägs det bl. a. att köparen förlorar sin rätt till fullgörelse
om han väntar "orimligt länge" med alt kräva det. ARN har ingen
erinran mot regeln i sak men efterlyser någon precisering av vad som menas med
orimligt länge. Vad som har sagts nu gäller fö. flera andra liknande uttryck
som förekommer på skilda håll i lagtexten t. ex. utan oskäligt uppehåll, inom
skälig lid etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
25 § 1 st. har vid dröjsmål med varans avlämnande köparen rätt att kräva köpets
fullgörande. Säljaren behöver dock inte fullgöra köpet om det skulle kräva
uppoffringar som inte är rimliga med hänsyn lill köparens intresse av köpets
fullgörande. Denna begränsning i köparens rätt till fullgörande saknas i
gällande köplag. LRF ifrågasätter behovet av regeln, eftersom i praktiken
köparen kräver skadestånd enligt gällande rätt om säljaren inte kan åberopa
force majeure. Detta innebär att fullgörandebe-dömningen praktiskt taget ligger
helt på säljaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
25 § 2 st. berörs den tid köparen kan vänta. Han får inte vänta orimligt länge
med all framställa krav på fullgörande. Uttrycket är svårt all bedöma. LRF har
fått intrycket att därmed avses att kravet inte framställs inom rimlig lid,
vilket är gällande rätts uttryckessätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Uppsalauniversitet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Säljarens
leveransskyldighet vidbinder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till 25 § har ifrågasatts vara överflödigt och vilseledande av den<br>
sakkunnige Hjerner (s. 402 O- Fakultetsslyrelsen finner att det valda ut<br>
trycket "inte skyldig att fullgöra köpel" med sin placering under rubriken<br>
fullgörande knappast kan missförstås, så att köparen skulle vara betagen<br>
sin rätt att t. ex. begära skadestånd. Möjligen skulle ett missförstånd före<br>
byggas ännu effektivare, om orden "fullgöra köpet" byttes mot
"avlämna<br>
varan". En annan redaktionell svaghet i förslaget är att orden "så
länge"<br>
tyder på att leveransskyldigheten alllid återuppstår när hindret upphört,<br>
fastän detta enligt motiven och i överensstämmelse med rådande uppfatt<br>
ning i litteraturen inte är avsikten (s. 247). Fakultetsstyrelsen anser emel<br>
lertid alt köplagen bör innehålla en regel om att leveransskyldigheten<br>
bortfaller vid hinder av del aktuella slaget. Det är ytterst ovisst om förut-<br>
sätlningsläran skulle kunna leda till delta resultat, och 36 § avtalslagen är</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8
Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 76. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section740>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>också en nödfallslösning,
vars existens inte bör få medföra att man avstår Prop. 1988/89:76 från att ge
precisa lagregler rörande olika kontraktsförhållanden. I själva Bilaga 3 verket
är det sådana lagregler som indirekt skall ge fömtsättningsläran och 36 §
avtalslagen dess innehåll. Hjerners hänvisning till de exekutionsrättsliga
reglerna synes otillräcklig. Är leveransen omöjlig, är det klart att
fullgörelse inte kan framtvingas. Men om en allmän domstol eller en skiljenämnd
trots ell avsevärt hinder ålägger säljaren alt leverera, torde en exekutiv
myndighet och i sista hand Högsta domstolen efter överklagande vara mycket
försiktig med att ompröva en sådan dom (jfr NJA 1984 s. 602). Dessutom skulle
det vara märkligt om inte en domstol redan i ett tvistemål skulle kunna beakta
invändningar som kan beaktas på verkstäl-lighetsstadiet. När del gäller den
föreslagna lagregelns utformning anser fakultetsstyrelsen att orden "inte
är rimliga" bör bytas mot "är orimliga". 1 motiven används också
detta snävare uttryck (s. 247 y).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>25
I st. Här föreslås inskränkningar i köparens rätt att kräva fullgörande, bl.a.
om det föreligger "hinder som säljaren inte kan övervinna". Det
ligger nära till hands att jämföra detta uttryck med motsvarande i 29 §, som
handlar om säljarens befrielse från skadeståndsskyldighet. Det är vissa
skillnader i uttryckssättet, och man skulle önska en närmare beskrivning i
motiven av vad skillnaderna medför för praktiska konsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
gör inte någon skillnad mellan speciesköp och leveransavtal, och i detta
stadgande visar sig en konsekvens härav. För närvarande kan en säljare vid
speciesköp aldrig vara skyldig att utföra en annan prestation, om den avtalade
speciesprestation blir omöjlig. Om säljaren liar sålt en viss begagnad bil och
den förstörs blir han inte skyldig alt leverera en annan, likvärdig bil, inte
ens om säljaren skulle ha en sådan till sitt förfogande. När nu skillnaden
mellan specieköp och leveransavtal är försvunnen ur lagtexten, undrar man vad
som skall gälla. Uttalandena i motiven s. 174 och s. 246 n tyder på att något
motsvarande gällande rätt skall fortsätta att gälla även i framliden. Men
åtminstone uttlandena i specialmotiveringen är vaga, och varken vad som sägs i
den allmänna motiveringen eller i specialmotiveringen har något stöd i
lagtexten. I 36 § 2 st., som handlar om "omleverans", görs ett
undantag som får antas åsyfta specieköp. Frågan gäller inte endast klara
speciesköp utan alla köp vid vilka någon form av "substituted
performance" är möjlig. Med andra ord, om säljaren inte kan utföra exakt
den avtalade prestationen men kan leverera något som liknar den, är han då
skyldig att göra det? Exempelvis, om han inte har någon maskin av exakt den
avtalade modellen men han har en annan maskin som kanske är något dyrare och
som fyller köparens behov, är han då skyldig att leverera en sådan?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det i motiven s. 246 y talas om skyldighet att genomföra en transport med
andra transportmedel än som förutsatts, påminns man om Uniform Commercial Code§
2 - 614', som gäller transport med annat transportmedel än det avtalade. Men i
motiven nämns detta endast som ett exempel, och man frågar sig om skyldigheten
att utföra "substituted performance" kan utsträckas även till andra
fall (såsom synes gälla enligt amerikansk rätt). Det hänvisas i motiven (s.
247) lill en tolkning av säljarens åtagande. Men del behövs ju utfyllande
regler för de fall där avtalet inte ger stöd för någon tolkning, särskilt som
del får antas vara undantag att avtalen innehåller något som berör frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andra delen av samma mening behandlar missförhållande mellan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>114</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section741>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section742>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uppoffringar
från säljarens sida och köparens intresse. Man lägger märke Prop. 1988/89:
76 till att lagtexten talar om "uppoffringar som inte är rimliga"
(medan del i Bilaga 3 motiven sägs att de skall vara "orimliga"
(se s. 248). Denna skillnad i språklig nyansering är inte obetydlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
2 st. sägs all köparen förlorar rätten att kräva att säljaren fullgör köpel om
han vantar "orimligt länge" med att framställa kravet. Den språkliga
nyanseringen är här en annan än i den nu gällande formuleringen (i 26 §
köplagen), enligt vilken köparen föriorar rätten att kräva fullgörande om han
inte kräver det "inom rimlig lid". Man frågar om någon ändring är
avsedd. Den äldre formuleringen synes bättre motsvara sakskälen för ändringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>25
§ Första stycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
hänvisar till punkt 4 i "Allmänna synpunkter" (avsnitt 4). Av skäl
som Hjerner anför bör andra meningen utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
domareförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
säljaren är i dröjsmål kan köparen kräva alt köpet skall fullföljas.
Arbetsgruppen har föreslagit all inskränkningar i köparens rätt till naturaprestation
uttrycks i lagtexten. En grundtanke i förslaget är att göra en intresseavvägning
mellan parterna, där hänsyn tas till säljarens uppoffringar att utföra
fullgörelsen och köparens intresse av att säljaren fullgör köpet. Förbundet har
intet att erinra mot alt en regel av detta slag införs i köplagen, men vill
uttrycka den uppfattningen att tillämpningen av en sådan regel kan erbjuda
svårigheter och medge visst godtycke. En befrielse från att fullgöra köpet bör
endast få förekomma om förhållandel mellan parternas intressen rubbals så
påtagligt all det inte är rimligt att kräva att säljaren skall fullgöra köpel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>25
§ Enligt denna paragraf (första stycket) har vid dröjsmål med varans avlämnande
köparen räll att kräva köpels fullgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
styckets andra mening föreskrivs vidare att så länge det föreligger ett hinder
som säljaren inte kan övervinna eller fullgörelsen skulle förutsätta
uppoffringar som inte är rimliga med hänsyn lill köparens intresse av alt
säljaren fullgör köpet, är dock säljaren inte skyldig att fullgöra köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gällande
köplag saknar en motsvarande regel om begränsning av köparens rätt all kräva
fullgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande rätt anses emellertid säljaren inte skyldig att fullgöra köpet, när
skadeståndsskyldighel bortfaller p. g. a. force majeure eller s. k. objektiv
omöjlighet. Så länge hindret föreligger, är dock säljaren skyldig att anstränga
sig för att undanröja detsamma. Då hindret upphört, är enligt rättspraxis
köparen oförhindrad att kräva fullgörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skadeståndsskyldighet
p. g. a. säljarens dröjsmål regleras på annat ställe<br>
i förslaget. Förevarande bestämmelse avser således endast förulsättningar<br>
na för tvångsverkställighet. I praktiken förekommer tvångsverkställighet<br>
av naturaprestalioner ytterligt sällan. Normalt avgör säljaren själv om han<br>
är i stånd att fullgöra. Om han därvid finner att så inte är fallet, utnyttjar</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>115</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section743>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section744>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>köparen normalt sin räll
till skadestånd. Något praktiskt behov av den Prop. 1988/89:76<br>
föreslagna regeln föreligger därför inte.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härutöver
menar organisationerna, i likhet med vad professor Hjerner uttalar, att det är
motsägelsefullt alt i ett stadgande säga att säljaren inte är skyldig att
leverera och i andra stadganden förutse all han ändå kan bli
skadeslåndsskyldig. Bestämmelsen kan på så sätt skapa oklarhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
kan därför inte tillstyrka första styckels andra mening utan föreslår all denna
utgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket föreslås att köparen förlorar rätlen att kräva fullgörelse, om
han väntar orimligt länge med att framställa kravet. Denna passivitets-regel
synes vara av tvivelaktigt värde och bör därför kunna utgå. För det fall att
regeln befinnes nödvändig, vill dock organisationerna uttala att de inte har
något att erinra mot lydelser i sak. Beträffande rekvisitet "orimligt
länge" kau/emellertid anmärkas att förslaget, i enlighet med ny lagstiftningsteknik,
givits en mer allmänt hållen formulering. Detta är något som generellt
kännetecknar förslaget. Det är därvid av vikt, att det klart framgår av
motiven om någon skillnad i förhållande till gällande rätt avses eller inte.
Organisationerna har när del gäller rekvisitet "orirnligl länge"
utgått från att del har samma innebörd som gällande rätts "ej inom rimlig
tid".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
köpmannaibrbund/SHIO Familjefiiretagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparens
räll att kräva fullgörelse av köpet innebär att säljaren inte är skyldig att
fullgöra köpet så länge det föreligger ett hinder som säljaren inte kan
övervinna eller fullgörelsen skulle förutsätta uppoffringar som inte är rimliga
med hänsyn till köparens intresse av att säljaren fullgör köpet. Enligt motiven
innebär kravet på ett väsentligt eller orimligt missförhållande alt
avialsbalansen rubbas på ett ovanligt kraftigt sätt. Samtidigt anges att
köparen föriorar rätten att kräva att säljaren fullgör köpet om han väntar
orimligt länge med all framställa kravet. Distinktionen mellan orimligt länge
och inom skälig lid anges i motiven på så sätt att orimligt länge typiskt sett
gäller en längre tid än inom skälig tid. Samtidigt bibringas man den
uppfattningen all en uppoffring som inte är rimlig är detsamma som alt det är
orimligt. Delta skapar oklarheter om lagstiftarens andemening, enär
distinktionen mellan något som inte är rimligt och något som är orimligt inte
är delsamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Redareförening</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Säljarens
dröjsmål</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslagets 25 § stadgas all säljarens fullgörandeskyldighet upphävs om säljaren
inte kan övervinna hindret eller om fullgörelsen skulle förutsätta sådana
uppoffringar som inte är rimliga med hänsyn till köparens intresse. Säljaren är
således inte skyldig att fortsätta tillverkningen eller fullgörelsen under dylika
omständigheter. Vilken typ av hinder som det måste vara fråga om för all
fullgörandeskyldigheten skall upphöra framgår inte av lagtexten som därigenom
skiljer sig från tidigare förslag (SOU 1976:66) där force majeure-situationer
exemplifieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
specialmotiveringen framgår all alla omständigheter som rent faktiskt hindrar
köpets fullgörande kan vara av betydelse. Orsaken lill alt köpel inte
fullgjorts får dock betydelse vid bedömningen av säljarens
skadeståndsskyldighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
delar den uppfattningen som på flertalet ställen framkom-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>116</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section745>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section746>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mer i specialmoliveringen
att avtalets innehåll är styrande vid fastställan- Prop. 1988/89: 76</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>det av vad som är att
betrakta som hinder för säljarens fullgörandeskyldig- Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
finner dock specialmoliveringen lill paragrafen (sid. 246) rimlig så till vida
att en bedömning i relation till säljarens förpliktelse, dvs. avtalels
innehåll, måste göras i varje enskilt fall för att fastställa vad som utgör ett
hinder. Det är viktigt att påpeka att någon uppenbar obalans mellan
partsintressena inte får uppslå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att inte oklarhet i lolkningsgrunden skall uppstå bör man eftersträva en
enhetlig terminologi avseende tidsangivelserna. Nu används flera olika
uttryckssätt såsom exempelvis "orimligt länge" och "oskälig
tid".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>26
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>26
§ Denna bestämmelse handlar om säljarens "inlerpellation" till köparen
vid säljarens dröjsmål, och påföljden av uteblivet svar är enligt förslaget
att köparen går miste om rätlen alt häva om säljaren levererar godset inom den
period under vilken han sagt sig vilja leverera. Den nuvarande 26 § köplagen
har också en bestämmelse om inlerpellation, vilken emellertid går ut på
motsatsen, nämligen att vid underlåtenhet att svara köparen går miste om rätlen
att kräva fullgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är tveksamt om en regel om inlerpellation fyller någon större funktion under
nuvarande förhållande, med de goda kommunikationer som nu finns, och det är
också tvivelaktigt, vilken påföljden av underlåtenhet att svara bör vara.
Myckel beror på frågans exakta formulering och omständigheterna. Den nu
föreslagna regeln kan visserligen i många fall leda till lämpliga resultat, men
i andra fall kan resultaten bli olämpliga. Säljaren sänder kanske rutinmässigt
frågor till alla sina kunder när han blivit försenad, och en särskild köpare
underlåter att svara därför att han vet eller tror sig veta att säljaren redan
känner till att köparen inte vill mottaga en försenad leverans. Den konsekvens
som följer av den nuvarande regeln behöver inte vara så betungande; köparen
kan, om han förlorar rätten att kräva fullgörande, i de flesta fall skaffa sig
motsvarande gods från annat håll. Del är allvarligare att, såsom enligt
förslaget, gå miste om rätten att häva ell köp redan innan leverans har skett
och sålunda kunna påtvingas gods som köparen inte alls vill ha. Den föreslagna
regel förefaller därför tvivelaktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksfiirbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
förändring i förhållande till gällande rätt som föreslås genom
passivi-letsregeln i 26 § torde vara ändamålsenlig för näringslivet och
lagstiftning tillstyrkes därför av LRF. Köparen måste alltså agera för att inte
drabbas avpassivilelseffekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>26 §
Arbetsgruppen föreslår här (första stycket) en ändring i förhållande<br>
till gällande rätt avseende den situationen att säljaren frågar köparen om<br>
han Irols dröjsmålet godtar avlämnande inom en viss tid. Om köparen inte<br>
svarar inom skälig tid, förlorar han enligt förslaget rätten att häva köpet.<br>
Motsvarande skall gälla om säljaren, i stället för att framställa en förfrå-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>117</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section747>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section748>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gan, meddelar köparen att
han kommer att avlämna varan inom en viss Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tid.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
instämmer i arbetsgruppens uppfattning att del är mer</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ändamålsenligt att reglera
rätten att häva. Köparens underlåtenhet att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>svara
bör ges en passivitetsverkan enligt förslaget. I förslaget uttalas all
stadgandets tillämplighet förutsätter att säljaren i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sin
förfrågan eller sitt meddelande angivit en bestämd tidsfrist eller frist</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
fullgörelsen. Della bör komma till tydligare uttryck i lagtexten och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>organisationerna föreslår
därför alt ordet "viss" byts ul mot "bestämd".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därmed
uppnås också bättre överensstämmelse med texten i 27 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
köpmannaförbund/SHIO Familjeföretagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
26:e paragrafen, kan köparen inte häva köpet om säljaren tillfrågat köparen om
denne trots dröjsmålet godtar avlämnandet inom viss tid eller säljaren meddelar
att han kommer att fullgöra köpet inom viss tid och köparen inte svarar inom
skälig tid efter det han har fåll'en sådan förfrågan eller meddelande. Detta
skall jämföras med möjligheten för köparen att enligt 27:e paragrafen förelägga
säljaren en bestämd tilläggstid för varans avlämnande. Om denna tilläggstid
inte är oskäligt kort, får köpet hävas om varan inte avlämnas inom tilläggstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
motivuttalandena sidan 250, sista stycket, framgår alt säljaren inte bör uppnå
en förlängd lidsfrist om köparen i samband med att han förelägger säljaren en
tilläggstid, har gjort klart att avlämnandet efter tilläggstiden är utesluten.
Med hänsyn till bestämmelsen i 26:e paragrafen jämfört med 27:e paragrafens
andra stycke, anser organisationerna att säljaren inte längre skall ha
möjlighet att få fristen förlängd genom en förfrågan eller meddelande som
tvingar köparen att än en gång svara och framhålla all han håller fast vid den
tilläggstid han själv har förelagt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
universitet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förändringarna
när dél gäller köparens hävningsrätt vid dröjsmål tillstyrks i huvudsak. På
grund av frågans stora betydelse från allmän obligationsrättslig synpunkt bör
dock hävningsfömtsättningama i 27 § formuleras tydligare (jfr nuvarande 21 §
köplagen, det danska förslaget och motiven s. 252 f). så att det framgår alt
väsentlighelsbedömningen inte skall gälla kontraktsbrottet i sig utan dess
verkan för köparen. Det bör även framgå att den tr köparen väsentliga
betydelsen skall ha varit synbar för säljaren. Om köparen betingat sig ett
noggrant iakttagande av leveranstiden (fixköp), bör dock
väsentlighelsbedömningen såsom enligt gällande rätt kunna anknyta mer till
kontraktsbrottet i sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>27
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>27
§ Enligt det svenska förslaget är det inte någon förutsättning för att<br>
köparen skall äga häva köpet vid väsentligt dröjsmål med avlämnande att<br>
säljaren insett eller bort inse alt dröjsmålet är väsentligt. Så föreskrivs<br>
emellertid i det danska förslaget. 1 motiven sägs, med syftning bl. a. på det<br>
svenska förslaget, (s. 253) att säljarens kännedom om dröjsmålets betydel<br>
se för köparen kan tillmätas relevans. Läsaren måste ställa sig frågan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>ll{</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section749>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section750>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>varför, om detta är
avsikten, man har valt en lydelse som, inte minst Prop. 1988/89:76<br>
genom att den avviker från den danska, ger rakt motsatt intryck.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
i 27 § om väsentlighetskrav för hävning vid säljarens dröjsmål tillstyrkes.
Reglerna om hävningssanktionen innebär förenklingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>27
§ Samfundet delar Hjerners uppfattning att det är viktigt att rekvisitet
"väsentligt avtalsbrott" närmare preciseras. Det förefaller samfundet
vara riktigare att rekvisitet uttrycks, som Hjerner föreslår, så att dröjsmålet
är av väsentlig betydelse för köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
förordar att en bestämmelse i huvudsak i enlighet med. vad Hjerner föreslår i
27 § första stycket intages i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
domareförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
delar arbetsgruppens uppfattning alt hävning på grund av dröjsmål endast bör
komma i fråga om dröjsmål är väsentligt, men vara oberoende av orsakerna till
dröjsmålet. Enligt gällande lag får hävning vid dröjsmål ske även om det är
ringa, om det är så alt köparen har betingat sig noggrant iakttagande av en
särskild leveranstid (21 §andra stycket). Arbetsgruppen synes mena att
bedömningen om väsentlighetsrekvisitel är uppfyllt bör bestämmas med hänsyn
till omständigheterna i dél "könkreta fallet (sid. 181 och 253). Förbundet
vill ifrågasätta om inte detta ändå bör komma till uttryck särskilt i lagtexten
på sätt angivits i nuvarande bestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
ställer sig frågande till att i detta sammanhang oanvända ullryck som att
"köparen förelagt säljaren", (27 §). Likaväl torde motsvarande
resultat kunna uppnås med en lokution om att:köparen meddelar eller underrättar
säljaren. Något formkrav på föreläggandet kan rimligen inte uppställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ackordscentralen
Stockholm</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslagets 27 § 2 st. uttrycks en princip som i doktrinen redan antas gälla (se
t. ex. Hellner Speciell avtalsrätt I, s. 96). Det handlär om s.k. Nachfrist.
Utgångspunkten är att säljaren ej levererat i tid men att dröjsmålet ej utgör
väsentligt avtalsbrott. Genom att köparen utsätter viss bestämd tid inom vilken
prestationen skall vara fullgjord (Nachfrist) kan han skaffa sig. hävningsrätt
om dröjsmålet kvarstår vid den tidpunkten trots att dröjsmålet ej heller vid
den tidpunkten skulle utgöra väsentligt avtalsbrott. En Nachfrist får ej vara
oskäligt kort. Goda skäl synes föreligga för att kodifiera denna praxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>27
§ Organisationerna tillstyrker förslaget om väsentlighetskrav för hävning
vid säljarens dröjsmål (första stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna har i och
för sig inte något att erinra mot bestämmel<br>
sen om s. k. nachfrist (andra stycket).</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>119</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section751>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section752>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I anslutning härtill
instämmer organisationerna i professor Hjerners Prop. 1988/89:76 uttalande all
del är viktigt all det redan av lagtexten framgår all hävning Bilaga 3 vid s.k.
fixköp kan ske vid ringa dröjsmål utan föregående nachfrist. Organisationerna
delar även Hjerners uppfattning alt det i lagtexten skall vara klarlagt att det
inte bör krävas särskild bevisning om dröjsmålets betydelse för köparen i del
enskilda fallet eller fristsättning om det av avtalsvillkoren framgår att ett
rätlidigt iakttagande av leveranstid betingats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>28
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Försvarets
materielverk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
28 § kommer köparens rätt alt häva tillverkningsköp vid dröjsmål att mycket
kraftigt begränsas om inte annat särskilt avtalas. Utredningen har inte givit
mycket stöd för tolkning av bestämmelsen, och inte heller förarbeten till
konsumentköplagen ger vägledning. Uttrycket "hans syfte med köpet är
väsentligen förfelat" måste rimligen utgå från köparens subjektiva behov.
Måste syftet vara känt eller bort vara känt för säljaren? Avser "syfte med
köpet" del syfte köparen hade vid tidpunkten för avtalets ingående eller
är även syften och behov som uppstår efter det avtalet ingåtts men innan
leverans skett relevanta? Exempelvis avvaktan på en viss framlida användning,
men innan leverans sker kan en händelse inträffa, som medför att köparen vill
ta varan i bruk omedelbart efter leveransen. En försenad leverans kan medföra
att köparen inte längre får användning för varan. Är köparen i denna situation
tvingad att meddela säljaren sitt nya syfte med var?.n? Är det nya syftet
hävningsgrund, om det väsentligen förfelas?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
enda exemplet utredningen ger på "väsentligen förfelat" är att
köparen lill följd av dröjsmålet inte längre har användning för varan. Varför
är köparens behov av alt kunna ta varan i bruk vid viss tidpunkt helt
förbisett? Om köparen har ett mycket stort behov äv varan och drabbas hårt av
dröjsmål bör han kunna häva köpet och beställa av en annan tillverkare. Om
köparen har kontinuerligt behov av varan kan dröjsmålet innebära att köparens
syfte med köpet inte är "väsentligt förfelat" men all olägenheten av
att varan försenas blir större ju längre dröjsmålet varar. Del kan
ifrågasättas om utredningen avser att syftet kan bli väsentligen förfelat när
köparen väl beställt från annan tillverkare och därför inte längre har behov av
den första varan!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
det fall att varan inte beräknas bli avlämnad alls omfattas av reglerna om
dröjsmål. Hur långt dröjsmål skall köparen — även om syftet med köpet inte
förfelats genom dröjsmålet — tvingas acceptera innan hävningsrätt inträder? För
vissa tillverkningsköp kan man inte säga att vid en viss lidpunkt är köpet
väsentligt förfelat. Måste köparen då kvarbli vid köpet fram till dess allmän
preskription inträtt?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Materielverket
anser, trots vad som anförts, att det kan vara befogat<br>
med en regel som väger köparens och säljarens intressen mot varandra.<br>
Däremot bör enligt materielverkets bestämda uppfattning även för till<br>
verkningsköp som huvudregel rekvisitet "väsentligt avtalsbrott"
gälla. Att<br>
köpet skulle vara väsentligt förfelat borde vara en supplerande regel som<br>
kunde ge domstolar rätt att ta viss hänsyn till betydelsen för parterna att<br>
avtal hävs. Eventuellt är det ändamålsenligare att inrikta undantag vid<br>
lillverkningsköp på att leverans på avtalad tid skall vara av särskild vikt<br>
för att hävning skall få ske.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>120</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section753>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section754>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>28
§</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>28
§ Samfundet anser att den föreslagna regeln är för sträng mot köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
motiven (s. 255) framhålls all köparen i här avsedda fall ofta inte har lika
stort behov av alt kunna häva köpet på grund av säljarens dröjsmål. Samfundet
menar att della förhållande inte är något skäl för all inskränka köparens hävningsrätt.
I det fall köparen inte har något behov av all häva lär han inte heller göra
det. Delta torde reglera sig självt. Det skall noteras, för det första att
hävning inte är en alldeles riskfri åtgärd från köparens sida i det enskilda
fallet. Visar det sig vid en rättslig prövning att köparen saknat hävningsgrund
kan hävningen stå honom dyrt. För del andra betyder hävningen all köparen inte
får det gods han köpt vilket också kan vålla honom besvär. Det finns därför
ingen anledning all utgå från att en köpare skulle häva om han inte har behov
av det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
anser att rekvisitet alt köparens "syfte med köpet är väsentligen
förfelat genom dröjsmålet" i alltför hög grad begränsar köparens
hävningsrätt. Det kan tänkas fall där ett dröjsmål med en leverans av en
speciell utrustning innebär all köparen lider stora ekonomiska förluster eller
åsamkas andra betydande olägenheter men all hans syfte med köpet för den sakens
skull inte förfelats genom dröjsmålet. När utrustningen väl kommer kan köparen
kanske använda utmstningen för del avsedda ändamålet. Men det har kostat honom
myckel pengar eller andra uppoffringar. Det är då rimligt all han inte skall
behöva vänta på leveransen utan i stället skall ha en räll att häva och skaffa
utrustningen från annat håll. All dröjsmålet från den förste säljaren ger
köparen rätt till skadestånd är ofta en klen tröst. För det första kan han ha
svårt att visa sin skada, för det andra kanske säljaren inte har något att
betala med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
godtar att del skall vara svårare att häva vid denna typ av avtal, därför att
man i större grad måste beakta säljarens intresse. Men intresseavvägningen är
inte godtagbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
motiven (s. 256) förutsätter inte uttrycket "har varan tillverkats"
att tillverkningen redan slutförts. Om denna förutsättning verkligen skall
gälla, bör det framgå tydligare av lagtexten. Enligt vanligt språkbruk torde
nämligen uttrycket "har varan tillverkats" mycket väl kunna tolkas så
att del avser endast den situation att tillverkningen redan slutförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>28 §
Arbetsgruppen föreslår här en helt ny regel, vilken organisationerna<br>
anser fått en lämplig utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslaget ges endast ett exempel på fall när paragrafen kan bli tillämplig.
Organisationerna menar all del skulle vara värdefullt om det i motiven ges
ytteriigare exempel, särskilt med avseende på rekvisitet "väsentligen
förfelat",</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>29 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
reklamationsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Skadestånd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
bestämmelser som föreslås är väl nyanserade men förefaller också vara<br>
mycket komplicerade. Det är önskvärt med en viss förenkling av reglerna<br>
även om detta skulle gå ut över nyanseringen.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section755>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section756>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Svea hovrätt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skadestånd
— kontrollansvaret</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>29
§ 2 st. andra meningen i de danska, finska och svenska förslagen saknar direkt
motsvarighet i det norska förslaget och i FN-konvenlionen (art. 79). Olikheten
mellan förslagen synes dock närmast vara av formell natur (se s. 265).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med de allmänna synpunkter som hovrätten inledningsvis har anfört
anser hovrätten, att en anslutning till den norska varianten bör övervägas. Det
bör framhållas att det är särskilt betydelsefullt att en enhetlig reglering
uppnås på denna punkt. Regleringen av kontrollansvaret i 29 § är ju
grundläggande för väsentliga delar av förslaget i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Försvarets
materielverk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Materielverket
är positivt till alt köplagens krav på objektiv omöjlighet utbytes mot ell krav
på hinder såsom förutsättning för befrielse från skadeståndsskyldighet. Denna
lindring av kravet får emellertid inte innebära att de omständigheter, som är
kvalificerade såsom hinder, uttunnas. Även om kriterierna för befrielse är
angivna så är den i avtal ofta brukade förteckningen över relevanta
omständigheter ett gott stöd för tolkningen. Regeln skulle bli avsevärt mera
användarvänlig med en sådan förteckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesta hinder är av sådan karaktär att orsakerna går alt övervinna genom ökade
ekonomiska insatser. Del är i högsta grad oklart vad utredningen (s. 257)
avser med "omständigheter av ekonomisk natur". Troligen avses t. ex.
prisstegringar på material, valutaförändringar eller andra liknande
fördyringar. Detta är emellertid förhållanden som det i avtal i regel går att
skydda sig mot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
utredningen (näst sista st. s. 257) säger om "orsak" och
"inverkan" är också oklart. Är det meningen att det skall ställas
lägre krav än nu på rekvisilen för befrielse? Orsakens natur är lika viktig som
dess inverkan när det skall konstateras om hindret befriar från
skadeståndsskyldighel. Om kraven nedsätts på att orsakerna dels skall ligga
utanför säljarens kontroll och dels att säljaren inte skäligen kunde förväntas
ha räknat med dem, så finns del risk för att regeln snarare blir en allmän
jämkningsregel. Även i kraven på vilken inverkan som skall anses utgöra hinder
gör utredningen ett uttalande som medför osäkerhet. Först talar utredningen om
"extraordinärt betungande" (rad 3 på s. 257) men senare sägs
"klart ... överskrida gränsen för vad som objektivt sett kan anses vara en
tänkbar insats vid ett köp av ifrågavarande slag" (st. 4 samma sida). Det
senare uttalande leder tankarna till att en jämförelse skall ske mellan pris
och prestation. Denna fråga diskuterades i förarbetena till 36 § avtalslagen. I
detta avseende torde 36 § tillämpas myckel restriktivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Materielverket
tillstyrker att det skall vara tillfyllest med att omständigheterna utgör ett
hinder i stället för objektiv omöjlighet däremot anser materielverket att
frågan om s. k. ekonomiskt force-majeure utvecklats alltför dåligt av
utredningen för att kunna medföra ändring av rättstillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Juridiska
fakultetsnämnden vid Uppsala universitet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
betydande förändring i förhållande till gällande räll är att säljaren vid<br>
dröjsmål föreslås bli skadeståndsskyldig utom när dröjsmålet orsakats av<br>
ett hinder utom säljarens kontroll som denne inte skäligen kunde förväntas</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>122</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section757>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section758>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ha räknat med vid köpet
och vars följder han inte heller skäligen kunde ha Prop. 1988/89:76 undvikit
eller övervunnit. Anlitar säljaren en självständig medhjälpare för Bilaga 3 att
uppfylla sin skyldighet och dröjsmålet beror på denne, är säljaren ändå
ansvarig för dröjsmålet om inte även den självständige medhjälparen är ursäktad
enligt samma bedömningsgrunder. Ansvaret gäller oavsett om avtalet gäller
species eller genus eller är ett tillverkningsavlal. Förslaget innebär å ena
sidan inte force majeure-regel, eftersom händelsen inte behöver vara extra
ordinär. Å andra sidan framhålls det i motiven alt det inte heller är fråga om
någon culparegel; säljaren är ansvarig, även om han inte förfarit klandervärt,
om bara händelsen legal utanför säljarens kontrolls. 183yoch259y).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fakultetsstyrelsen
ifrågasätter om skillnaden i själva verket är så stor mellan del föreslagna
"kontrollsfäransvaret" och en exculpationsregel. Culpabedömningen är
numera ofta tämligen objektiviserad (jfr Conradi i SvJT 1969 s. 316 ff) och
påminner sålunda om det föreslagna kontrollsfäransvaret. Om en part i ett
kontraktsförhållande uppdrar åt en tredje man att fullgöra hans skyldighet,
brukar konlraktsparten ha ett ansvar för självständiga företagares culpa (Non
delegable duties), och även detta kan bli bedömt med en tämligen objektiviserad
culparegel. Frågan är om det inte kunde övervägas att istället stadga ett
exculpationsansvar för säljaren med ansvar för självständiga medhjälpare,
varigenom ansvaret anknöts till en redan känd princip. Ett särskilt skäl till
att välja ett exculpationsansvar är att detta måhända är lättare alt svälja vid
köp av bestämt gods och vid tillverkningsavtal, och att det då blir av mindre
betydelse hur gränsen dras mellan köp och tjänster. Möjligen kunde man också
hävda att det vore lättare att acceptera att säljarens skadeståndsskyldighet
även omfattar indirekta skador, ifall ansvaret bygger på culpa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Icke
desto mindre har fakultetsstyrelsen ingen erinran mot att det föreslagna
kontrollansvaret införs. Anledningen härtill är bl. a. att vi inte tror, att
ansvaret blir så mycket strängare än enligt en exculpationsregel och att en
kontrollsfärsregel på ell tydligt sätt anger vilka moment som skall beaktas vid
bedömningen, medan det finns risk att en exculpationsbedöm-ning blir mer
svepande. Vad som anförts i motiven synes i stort sett vara konsekvent och
klargörande. Vi instämmer således i vad som skrivs om lokala arbetskonflikter
(s. 258 O, där avgränsningen av säljarens kontrollsfär dogmatiskt kan
diskuteras. Likaså instämmer vi i att säljaren bör ansvara för beräkningen av
sin produktionskapacitet och för uppkomna störningar i hans
tillverkningsmaskineri. När det sedan sägs att eldsvåda är en befrielsegrund
endast om orsaken till branden inte ligger inom säljarens kontrollsfär, blir
förståelsen lite svårare. Vi uppfattar det som skrivits i motiven på det
sättet, att säljaren ansvarar för eldsvåda på gmnd av tekniska fel, utan alt
man behöver diskutera huruvida säljaren varit försumlig, men all säljaren inte
blir skadeståndsskyldig vid en mordbrand, vare sig elden tänts av utomstående
eller av en anställd (jfr arbetstagarnas s. k. självständiga handlande vid
lokal arbetskonflikt). Till kravet att hindret måste ha varit oförutsebart för
säljaren vill vi anteckna, alt avtalet ofta får anses innehålla ett förbehåll
om all leveranshinder inte uppstår i de fall då hindret varit synbart för båda
parter, såsom när avtal ingås om köp med leverans via järnväg trots att strejk
varslats inom denna transportsektor. Vi läser vidare förslaget på det sättet
att en säljares bortralionalisering av lager och uppbyggnad av logistiska
leveransschemata sker på hans egen risk (s. 260 f).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
valet mellan ett strikt ansvar med undantag för force majeure, ett<br>
konlrollsfaransvar och ett culpaansvar av något slag väcks naturligtvis<br>
frågan, om en säljare genom köpeavtalet skall anses ha garanterat att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>123</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section759>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section760>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>leverans
kommer att äga rum på avtalad lid eller om säljaren blott får Prop. 1988/89:76
anses ha lovat att med omsorg sträva efter all leverera på utsatt tid, såvida
Bilaga 3 han inte gjort någon särskild utfästelse (jfr nedan beträffande fel).
1 det första fallet är det naturiigt att utgå från ell strikt ansvar, och varje
modifikation synes tämligen godtycklig; i det senare fallet kan endast ett
slags culpaansvar komma i fråga. Nuvarande köplag synes bygga på att säljarens
leveranslöfte inte får uppfattas som absolut, ty i så fall skulle egentligen
inga undantag ha gjorts. Den väckta frågan bör emellertid inte ställas och
besvaras i denna renodlade form. I själva verket är det fråga om att hitta en
reglering av skadeslåndsfrågan, som innebär en lämplig avvägning mellan
säljaren och köparen vad avser risken för alt säljarens ansträngningar slår
fel och som är rättstekniskt enkel att tillämpa. Med denna utgångspunkt kan det
synas rimligt att säljaren bär risken inte bara för egen vårdslöshet utan även
för hinder som är att hänföra till hans egen kontrollsfär, medan leveranslöftet
får läsas med den reservationen att hinder som säljaren inte råder över skall
fritaga honom i vart fall från skadeståndsskyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>29
§ Denna vikliga bestämmelse om säljarens skadeståndsskyldighel vid dröjsmål
utgör till sin huvuddel en översättning av motsvarande regel i FN-konventionen
(art. 79), och den skiljer sig helt från nu gällande regel och från SOU. Det
kan vara lämpligt att i del följande utgå från den nuvarande köplagen och se på
förändringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>23
§ köplagen föreskriver att vid specieköp säljaren svarar för vållande, med omvänd
bevisbörda. Han blir således inte skadeståndsskyldig om det sålda godset
förstörs genom olyckshändelse. Förslaget har ingen specialregel ulan även
specieprestation faller under det allmänna uttrycket "hinder utanför
säljarens kontroll". Det är klart att förstörelse av godset är ett hinder,
men ligger det utanför säljarens kontroll? Såvitt jag kan se ger motiven (s.
258 f) inte något klart besked på den punkten; snarast får man intrycket att
närhelst en händelse inträffar medan del sålda godset är i säljarens besittning
den ligger inom hans konlrollsfär även om den är rent kasuell, med undanlag för
naturkatastrofero. dyl. Man hade kunnat önska ell klarare ställningslagande i
motiven till en situation som enligt nu gällande rätt är föremål för en särskild
bestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
leveransavtal anses den nu gällande 24 § köplagen, som fråntar<br>
säljaren från skadeståndsskyldighet endast vid s.k. objektiv omöjlighet,<br>
vara sträng mot säljaren. 1 SOU gjordes ett försök att mjuka upp säljarens<br>
stränga ansvar och anpassa stadgandet bättre till nuvarande praxis och<br>
uppfattning. 1 den allmänna motiveringen till det nu framlagda förslaget<br>
sägs (s. 157) att det i 24 § på omöjlighet grundade undantaget framstår som<br>
något snävt. Läser man specialmoliveringen lill 29 § förslaget får man<br>
emellertid uppfattningen, att undantaget fortfarande är snävt, i varje fall<br>
åtskilligt snävare än det i SOU. Intrycket är närmast att även den föreslag<br>
na regeln bygger på något slags omöjlighetslära, som emellertid är mer<br>
subjektivt färgad än den lära om objektiv omöjlighet som ligger till grund<br>
för den nuvarande 24 §. "Hinder" torde enligt vedertagen svensk
uppfatt<br>
ning beteckna en nästan lika stor svårighet all prestera som
"omöjlighet"<br>
(se Almén § 24 n 97 b). Medan SOU bygger på en force-majeure-lanke<br>
finns åtminstone i den nu föreslagna lagtexten inte någon antydan om att<br>
det skulle vara en form av force majeure som avses (jfr även Hjerners<br>
yttrandes. 405).</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>124</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section761>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section762>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SOU försökte lösa
avgränsningsproblemen genom alt räkna upp ett Prop. 1988/89:76 antal olika
händelser och komplettera uppräkningen med ett allmänt ut- Bilaga 3 tryck, en
teknik som motsvarar vad som är vanligt i standardavtal. Det nu avgivna
förslaget försmår denna metod och nöjer sig med ett allmänt uttryck. I
praktiken viktigast är säkerligen frågan om arbetskonflikter av olika slag
skall befria säljaren från skadeståndsskyldighet. Enligt i Sverige brukliga
standardavtal torde arbetskonflikter alltid utgöra befrielsegrund (bortsett
från formulär som begagnas vid avtal med öststaterna). Motivens uttalanden om
arbetskonflikter (s. 256 f) är svävande, men som hinder utanför säljarens
kontroll godtas bl. a. inte "strejk som utlösts på grund av att säljaren
klart brutit mot en bestämmelse i gällande lag eller kollektivavtal." Del
kan inte anses tillfredsställande att förslaget är så föga preciserat. Det är
lätt att förslå att förebilden i FN-konventionen är oklar beträffande
arbetskonflikter — ett försök all ta bestämd ställning skulle säkeriigen ha
lett till svåra motsättningar mellan öst- och väststater. Men detta kan inte
vara skäl för alt en svensk köplag skall vara oklar på en så väsentlig punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarande
kan sägas om andra uttalanden i motiven, t. ex. att en eldsvåda som medför ett
prestalionshinder för säljaren utgör befrielsegrund endast om orsaken till
branden inte ligger inom säljarens konlrollsfär (s. 259).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
abstrakt formulerade molivuttalanden (s. 257 f) förefaller som om de vore all
betrakta som ett ställningstagande i den gamla striden om den s. k.
sydfmklslasten. Om en säljare vid avtalets ingående hade frihet alt välja
mellan olika sätt för prestation men han har koncentrerat sina ansträngningar
på en särskild transportväg eller annan särskild prestationsmöjlighet och
prestationen slår fel genom en oförutsedd händelse utanför hans kontroll
(fartyget med sydfmklslasten stötte som bekant på ett okänt grund utanför
Sandhamn), skall tydligen säljaren befrias enligt motivulla-landena (s. 257 0.
Härtill kan åtminstone sägas att om man vill la ståndpunkt i en så diskutabel
fråga, det bör ske på ett klarare sätt och att skäl bör anföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
tidigare (ovan under 25 § 1 st.) nämnda frågan om skyldighet till
"substituted performance" kommer tillbaka här. Motiven ger intrycket
att det finns en skyldighet härtill (säljaren måste "utnyttja sådana
alternativa möjligheter som kan finnas för att uppfylla hans åtagande enligt
avtalet", s. 261). De reservationer som anförs i omedelbar anslutning
härtill är emellertid så omfattande att man inte vet vad som avses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 2 st., om säljarens ansvar för dem som han anlitat samt för
underleverantörer, återkallar den kända meningsskiljaktigheten vid tillkomsten
av FN- konventionen om utebliven prestation från underleverantör. Såvitt jag
förstår har förslaget här anslutit sig till den regel, som förkastades i
konventionen, nämligen att med "anlitad" person jämställs
underleverantör. Detta är enligt min mening en förbättring. Men man känner sig
osäker när förhållandel till konventionens regel inte klargörs bättre. Enligt
motiven (s. 263 n) kan man "efter omständigheterna" bortse från andra
stycket och bedöma säljarens skadeståndsansvar enbart enligt första stycket
"ifall säljaren i avtalet anvisats att anlita en bestämd tredje man för
att fullgöra köpet". Della strider dock mot ordalydelsen av texten; även
om säljaren har anvisats att anlita en tredje man har han anlitat denne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Helhetsintrycket
är att bestämmelsen i 29 § är sträng mot säljaren men att motiven samtidigt
innehåller uttalanden som öppnar möjligheter till uppmjukning med hänsyn till
omständigheterna, ulan att man dock med acceptabel säkerhet vet när en sådan
uppmjukning tillåts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>125</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section763>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section764>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sveriges Advokatsamfund</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>29
§ Samfundet finner tankarna bakom den föreslagna lydelsen godtagbara men
vill göra följande påpekanden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
anser att "utom kontroll-rekvisitet" skall tolkas subjektivt. Enligt
samfundets erfarenhet är detta den gängse uppfattningen hos parter som i avtal
använder "utom kontrollrekvisitet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Det
är önskvärt att lagtexten så långt som möjligt skall kunna förstås ulan
tillgång till motiven. Ur den synvinkeln kunde det vara värdefullt med en
komplettering av andra meningen i första stycket med en exemplifiering av i
huvudsak samma slag som Hjerner har i sitt förslag till 29 § andra stycket första
meningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget anses force majeure inte föreligga beträffande hinder utanför
säljarens kontroll "som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med
vid köpel och vars följder han heller inte skäligen kunde ha undvikit eller
övervunnit". I kommentaren härtill (s. 260) sägs:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Om
t. ex. en export- eller importbegränsning eller en strejk som kan drabba
fullgörelsen av ifrågavarande köp kunde förutses redan då avtalet ingicks, kan
en sådan händelse inte åberopas som gmnd för befrielse från skadeståndsskyldighet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
kan inte acceptera det synsättet. Det kan inte vara den enskilde företagarens
sak att i någon form av krisläge bedöma sannolikheten av en export- eller
importbegränsning eller att i en avtalsrörelse bedöma sannolikheten av strejk
eller lockout. Sådana omständigheter bör anses som force majeure om
omständigheten inträffar efter avtalets ingående oberoende av hur stor
sannolikheten därför var när avtalet ingicks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>— I
Hjerners exemplifiering anges "allmän arbetskonflikt omfattande<br>
även säljarens anställda". Samfundet vill ifrågasätta om inte detta bör<br>
ersättas endast av uttrycket "arbetskonflikt". Förutsättningen är ju<br>
enigt den allmänna regel att detta skall skapa ett hinder utanför sälja<br>
rens kontroll etc. Däremot behöver konflikten enligt samfundets me<br>
ning inte vara "allmän"; den kan beröra enbart säljarens eget företag<br>
men ändå vara godtagbar som force majeure. Om säljaren exempelvis<br>
råkar ut för en vild strejk, bör detta många gånger kunna vara lika<br>
godtagbart som force majeure — situation som en allmän arbetskonflikt.<br>
Inte heller behöver en arbetskonflikt nödvändigtvis omfatta säljarens<br>
anställda för att skapa en force majeure-situation. Det är väl känt att andra<br>
arbetskonflikter — stundom endast innefattande mycket begränsade<br>
grupper av exempelvis offentliga tjänstemän — kan skapa vad som sakligt<br>
sett bör betraktas som force majeure-situationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
närmare analys av de fall då säljarens insikt inte skall förta force
majeure-effeklen, kan komma att visa all i vissa fall köparens motsvarande
insikt skall tillmätas betydelse. Exempel: Två svenska företag träffar
köpeavtal inför en av alla väntad storstrejk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
exempel kan tas situationen vid en väntad stor arbetskonflikt. Som nyss nämnts
bör säljarens vetskap om den risken inte förta force majeure-effeklen av
konflikten om den bryter ut. Lagtekniskt kan det knytas till företeelsens
generella karaktär och det samhälleligt önskvärda i att sådana konflikthot
inte paralyserar funktionerna i samhället mer än som är oundvikligt. Alternativt
eller parallellt kunde man tänka sig att basera effekten på alt köparen kan
fömtsättas ha i huvudsak motsvarande vetskap. Man bör observera att i sådant
fall kan force majeure-effekten bli olika om avtalsparten är svensk eller
utländsk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section765>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section766>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>29
§ Liksom i konventionen om internationella köp (CISG) bygger köplagsförslagets
skadeslåndssystem på ett generellt "utomkontroll-rekvisit". Della
avses till en början gälla för säljarens ansvar för dröjsmål men genom en
hänvisning till 29 § i det lagrum som fastslår huvudregeln för säljarens
felansvar kommer "utomkontroll- rekvisitet" även all gälla för detta.
Det är därför av stor vikt att närmare fastställa innebörden av detta rekvisit.
Del framgår klart av motiven lill förslaget att man uppfattat
"utomkontrollrekvisilet" objektivt. Om nämligen en händelse inträffar
som orsakar dröjsmål eller fel i varan skall man först fråga sig om denna legat
inom säljarens "konlrollsfär". Om så skulle befinnas vara fallet inträffar
ansvar för säljaren, även om han i det enskilda fallet inte kan klandras för
något, dvs. kan bevisa att ingen som han skall svara för gjort sig skyldig till
fel eller försummelse med avseende på möjligheterna att förutse och förebygga
sådana omständigheter som kan medföra att varan levereras för sent eller blir
felaktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dröjsmålsansvaret
enligt 24 § köplagen innebär att säljaren är strikt ansvarig, oberoende av
vårdslöshet, och med möjlighet all undgå delta stränga ansvar endast om det
förelegat oförutsebar omöjlighet eller force majeure. Detta stränga ansvar
anses inte "marknadsmässigt", något som tar sig uttryck i
regelmässiga ansvarsfriskrivningar i standardavtal och individuella avtal.
Lagrummet erinrar också om möjligheten att göra sådana friskrivningar.
Lagstiftaren har med andra ord räknat med att säljarens skadeståndsansvar för
dröjsmål ofta skulle komma all uppfattas som ett alltför strängt ansvar.
Organisationerna anser emellertid att man har frångått själva grundtanken med
del disposiliva regelsystemet. Della bör nämligen ge uttryck för en
"genomsnittslösning" som just skall bespara parterna mödan att
behöva utforma särskilda klausuler för att åstadkomma en marknadsmässigt
riklig risk- och ansvarsfördelning. Om det uppkommer en klyfta mellan de på
marknaden faktiskt förekommande avtalen och del disposiliva regelsystemet,
inträffar också ofta fall då säljaren drabbas på ett oväntal och oförmånligt
sätt, när han av en tillfällighet misslyckats med eller förbiser att i
avlaleffå in den klausul som sedvanligt begagnas (se som exempel NJA 1970 s.
478). Det är därför enligt organisationerna viktigt att
"utomkonlroll-rekvisitet" uppfattas på ett sådant sätt all det
stämmer överens med de "genomsnillslösningar" som förekommer på
marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
menar att flertalet säljare och köpare — om de nu över<br>
huvud taget uppfattat distinktionen mellan en objektiv respektive subjek<br>
tiv tolkning av "utomkonlroll-rekvisitet" — utgår från att säljaren
bör<br>
kunna undgå skadeståndsansvaret för dröjsmål om han i del enskilda fallet<br>
varit tillräckligt förutseende och vidtagit alla rimliga åtgärder för alt för<br>
hindra försenad levernas. Först om han försummat detta anses händelsen<br>
ha legat "inom kontroll". Mot denna bakgrund kan visserligen förekom<br>
mande uppräkningar av olika slags händelser som skall verka ansvarsbe<br>
friande te sig något överflödiga. Det är emellertid organisationernas upp<br>
fattning att sådana uppräkningar närmast fyller den pedagogiska funktio<br>
nen all anvisa sådana lypsituationer då säljaren normalt undgår ansvar. 1<br>
praktiken blir därför säljarens dröjsmålsansvar enligt förekommande force<br>
majeureklausuler närmast att likna vid ett strängt presumtionsansvar och<br>
inte vid ett ansvar helt oberoende av vårdslöshet. Det kanske bör tilläggas<br>
att det inte rör sig om ett isolerat svenskt eller ens nordiskt, problem.<br>
Tolkningen av motsvarande begrepp i utländsk räll har också förorsakat<br>
stora svårigheter. Även tillämpningen av motsvarande rekvisit i CISG del</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>tyi</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section767>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section768>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>s.k. "beyond
control-rekvisilel" kommer med all säkerhet att leda lill Prop.
1988/89:76 olika resultat i olika jurisdiktioner. Det finns därför ingen
anledning att Bilaga 3 genom molivuttalanden anamma den objektiva varianten
för tolkningen av "utomkontroll- rekvisitet" i det eventuella syftet
all få lill stånd internationell enhetlighet på del ifrågavarande området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av det ovan sagda vill organisationerna förorda att lagtexten i 29 §
behålls oförändrad men all lagmotiven ger ett klart uttryck för att
"utomkonlroll-rekvisitet" skall tolkas subjektivt och att del därför
närmast motsvarar ett strängt presumtionsansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Motorbranschens
riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>29 §
Skadeståndet bör bygga på ett presumtionsansvar. Vi hänvisar till<br>
MRF:s yttrande över den nya konsumentköplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Redareförening</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparens
räll till skadestånd genom säljarens dröjsmål enligt 29 § och säljarens
underrättelseskyldighet till köparen om hindret för fullgörande och dess
inverkan på möjligheterna till fullgörelse vinner föreningens stöd då reglerna
är ägnade att minska risken för onödiga kostnader på köparsidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30 </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
univsersitet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till 30 § är tämligen milt sett från säljarens synpunkt. Enligt allmänna
principer kan del tänkas att en säljare blir skadeståndsskyldig, om han inte
utan dröjsmål meddelar köparen om att det finns risk för att leveranshinder
uppstår (se även NL-konlraklen). Det tillstyrks att passiviteten inte medför
preklusionsverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
köpmannaförbund/SHIO Familjeföretagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
30:e paragrafen har köparen rätt all få ersättning för den skada som kunde ha
undvikits om han av säljaren blivit underrättad om att fullgörelse ej kommer
att ske i lid. Om säljaren meddelar köparen delta inom skälig lid föreligger
icke rätt lill skadestånd. Organisationerna ifrågasätter skälet lill varför
säljaren skall erhålla skälig tid för all meddela köparen om hindret i
fullgörelsen. I och med att säljaren får vetskap om att fullgörelse ej kan ske
vid den utsatta tidpunkten, skall ell meddelande avlämnas genast . Något motiv
för varför köparen skulle svara för uppkommen skada inom en skälig tid t. ex.
fjorton dagar, har icke angivits. Enligt organisationerna kan del ej vara ett
för tungt åläggande för säljaren all då denne blir medveten om förseningen
lämna meddelandet omgående. Däremot är det av stor betydelse för köparen att
genast kunna vidtaga åtgärder för alt förringa skadans storiek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>31 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
inskränkning i förhållande till gällande rätt som föreslås vid köparens<br>
reklamalionsskyldighet(31 §) synes godtagbar.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>128</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section769>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section770>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sveriges Advokatsamfund</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>31
§ Paragrafen är inte helt lällydd — i synnerhet inte om man jämför med
motsvarande paragraf i det danska förslaget, som tydligen avses innehålla en
saklig skillnad — och utformningen bör göras klarare. Sakligt sett bör enligt
samfundets mening reklamationsregeln innebära — såsom tydligt uttrycks i del
danska förslaget — att reklamation skall ske inom skälig tid och att om köparen
önskar häva köpet på grund av förseningen skall också hävningen ske inom skälig
lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
vill framhålla all hävning — till skillnad från framställande av krav på
skadestånd — är en åtgärd som ändrar rättsläget mellan parterna. Är hävningen
befogad innebär den, enkelt uttryckt, att avtalet upphör, och är den obefogad
ger den, typiskt sett, motparten rätt att häva (på den grunden att den
obefogade hävningen utgör ett fömtsebart dröjsmål). Det är därför viktigt all
skilja på å ena sidan en hävning, och å andra sidan ett meddelande som innebär
att parten förbehåller sig rätten att häva. Den föreslagna formuleringen i 31 §
återspeglar inte tydligt denna skillnad. Vad betyder ett meddelande från
köparen att han vill häva köpel? Betyder det att han häver köpel eller betyder
det att han förbehåller sig rätten att häva köpet? (Inte heller del danska
förslagels andra stycke är tydligt i detta avseende.) En motsvarande otydlighet
återfinns i förslagets 41 § andra stycket och 61 § (jfr Stefan Lindskog,
Kvittning, s. 537 0.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
köpmannaförbund/SHIO Familjeföretagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
31:a paragrafen har köparen skyldighet att inom skälig tid avlämna meddelande
till säljaren om han vill göra gällande påföljd såsom hävning eller skadestånd
på grund av dröjsmålet (reklamera). Vid hävning räcker så kallad neutral
reklamation. Bestämmelsen tar sikte på att varan har avlämnats för sent. Med
vara får då anses avse t. ex. ell helt parti av en beställd varugrupp. Om
köparen beställer hundra par jeans och leveranstidpunkt är avtalad lill den 1
oktober skall rätten till hävning och tidsfristen inom skälig lid gälla fram
till den tidpunkt då hela partiet är levererat. Om säljaren den 5 oktober
fullgör 75 procent av leveransen och 20 oktober resterande del och det ej är
fråga om delleverans skall köparens rätt till hävning vara kvar under
förutsättning all han häver inom skälig tid, räknat från och med 20 oktober.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>49:e
paragrafen som lar sikte på så kallat partiellt avtalsbrott avser enligt
motiven enbart vissa exemplar av ett parti som försenas eller är felaktiga.
Förevarande exempel tar emellertid inte sikte på viss mindre del av partiet,
varför det är angeläget att ett klarläggande sker i motiven till 31:a
paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ackordscentralen
Stockholm</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
sid. 179 säger sig arbetsgruppen upphäva köparens reklamationsskyl-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dighel
i de fall där säljaren avlämnat godset för sent. Samtidigt behåller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>man
uttryckligen "en särskild reklamationsskyldighel i de fall då han</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(köparen)
vill häva köpet eller kräva skadestånd på gmnd av att varan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avlämnats
för sent". Man kan fråga sig i vilka ytterligare fall det skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vara
meningsfullt för köparen att reklamera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9
Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 76. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section771>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>32§ff</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3 Sveriges Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Påföljder
av fel i varan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
finner anledning att ifrågasätta systematiken i reglerna i 32 — 41 §§. Samfundet
menar att reglerna skulle bli lättare överblickbara om man i avsnillet
inledningsvis anger vilka påföljder köparen kan göra gällande vid väsentliga
respektive icke väsentliga fel, därefter anger hur köparen måste reklamera för
att kunna göra gällande de olika påföljderna och, slutligen, därefter anger
reglerna beträffande de särskilda påföljderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>42
— 44 §§. Samfundet vill sätta i fråga om det inte är möjligt att finna en
bättre redaktionell uppbyggnad av bestämmelserna. 1 den föreslagna uppställningen
är det enligt samfundets mening svårt alt urskilja och få en överblick över de
olika avsedda situationerna, och 44 § kan kanske t. o. m. leda läsaren vilse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om 44 § 1 hänvisar samfundet till vad samfundet anfört under</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3§-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om 44 § 3 hänvisar samfundet till punkt 8 i "Allmänna synpunkter"
(avsnitt 4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Påföljder
av rättsligt fel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
21 § i förslaget får köpare inte såsom fel åberopa vad han vid köpel måste
antas ha känt lill. Del framgår inte tydligt av den paragrafen om detta avser
även rättsliga fel. Inte heller lämnar motivuttalandena någon vägledning härom.
Av förslagets 47 § första stycket tredje satsen: "om han varken kände lill
eller borde ha känt till felet" kan emellertid dras den slutsatsen all 21
§ första stycket inte skall gälla rättsliga fel. Samfundet anser emellertid alt
det är självklart att i lagen skall tas in den regeln att köparen inte får
såsom rättsligt fel åberopa vad han vid köpet kan antas ha känt till (eller
motsvarande beskrivning som 121 §). Della bör tas in som en allmän bestämmelse
i avsnittet med rubriken "Påföljder av rättsligt fel". Enligt
samfundets mening vore det orimligt om exempelvis en köpare som köper en vara
med vetskap om att den är belastad med panträtt och köparen underrättats om
pantsättningen enligt lagen (1936:88) om pantsättning av lös egendom som
innehaves av tredje man, varvid priset jämte andra villkor i köpavtalet
bestämls mot bakgrund av bl.a. kännedomen om panlsättningen, skulle kunna häva
köpet eller göra andra påföljder gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
domareförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
de påföljder som köparen redan nu kan göra gällande vid fel i godset —
prisnedsättning, hävning, kräva gillt gods och skadestånd — föreslås
uttryckliga bestämmelser om säljarens avhjälpande av fel och omleverans (36 —
38 §§). Förbundet har ingen erinran mot all det uttryckligen föreskrivs att
köparen får kräva säljaren att avhjälpa felet (36 §) och all säljaren, i fall
köparen inte kräver det, också på egen bekostnad kan få avhjälpa felet. Om
säljaren skall avhjälpa felet bör det ske under förutsättning att det därav
inte uppstår någon väsentlig olägenhet för köparen (38 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
föreslår vidare att köparens krav på gillt gods — numera<br>
benämnt omleverans — skall ske om felet inte är av ringa betydelse.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>130</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section772>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section773>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förbundet instämmer i all
ett väsentlighelsrekvisit bör vara förutsättning Prop. 1988/89: 76 även i
della fall för att köparen skall kunna göra gällande omleverans. Bilaga 3
Dock är motiven inte helt klarläggande på denna punkt (sid. 277 fF).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till all lagleknisk åtskillnad inte föreslås mellan speciesköp och
leveransavial är det följaktligen rimligt all i köplagen inläs en bestämmelse
om att köparen inte får kräva omleverans om det rör sig om en vara som
tillverkats särskilt efter köparens anvisningar och önskemål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
arbetsgruppen föreslår bör det stå säljaren fritt att i stället för att
avhjälpa ett fel välja all företa omleverans (36 § första stycket 2 p.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reklamationsregeln
i 34 och 35 §§ synes överensstämma med vad som gäller för närvarande enligt 52
§ KöpL med undantag för särbestämmelsen om handelsköp. Den föreslagna
utformningen bör godtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
godtar all preskriptionstiden förlängs till två år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med gällande lag bör också skadeståndsskyldighet inträda för säljaren
vid fel i varan , men att del bör finnas vissa förutsättningar för
ansvarsbefrielse (42 och 43 §§). Förbundet har inte heller i dessa avseenden
några invändningar mot de angivna förutsättningar som intagits som grund för
ansvarsbefrielse, men vill framhålla betydelsen av att dessa kommer till klart
uttryck i lagregler. Det kan också vara befogat med en något vidgad möjlighet
till skadeståndsbefrielse vid tillverkningsköp, som arbetsgruppen föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
delar arbetsgruppens uppfattning om att någon uppdelning av olika skadetyper
inte bör genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ackordscentralen
Stockholm</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljarens
skadeståndsansvar för fel i godset diskuteras såväl av arbetsgruppen (främst
s. 184 ff, 288 fl) som av Hjerner ensam (s. 409). En viss mildring av det
strikta ansvaret för fel i gods av genuskaraklär avses införas samtidigt som
läget i princip blir oförändrat vid köp av specieska-raklär. Arbetsgruppen
förordar ett presumtionsansvar för culpa i fråga om fel i godset vid
beslällningsköp. Regleringen förefaller ha skäl för sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
definierar rättsligt fel i en föreslagen paragraf (23 §) och även påföljder av
rättsligt fel (46— 47 §§). Regleringen följer vad som f n. gäller i fråga om
rättsliga fel men det är en fördel om regleringen framgår av lagtext.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagförslaget
innefattar en differentiering av säljarens felansvar beroende<br>
på de olika lypsituationer som kan komma ifråga. Jämfört med nuvarande<br>
regler har därför säljarens felansvar blivit betydligt mer utföriigt behand<br>
lat. Detta förklaras delvis av lagförslagels regler om säljarens ansvar för<br>
uppgifter och för underiåtenhet alt lämna sådana uppgifter som är av<br>
betydelse för varans beskaffenhet eller användning. Vidare innehåller lag<br>
förslaget en principiell skyldighet för säljaren att avhjälpa fel och även<br>
ansvaret för försummelse härvidlag behandlas i förslaget. Vad särskilt<br>
beträffar ansvaret för utfästelser innehåller lagförslaget, jämfört med nuva<br>
rande 42 § andra stycket köplagen den skillnaden att skadeståndsansvar<br>
inte drabbar säljaren annat än om del föreligger en verklig utfästelse (44 §<br>
punkt 1). Eftersom nuvarande bestämmelse med uttrycket "kan anses<br>
tillförsäkrad" lätt inbjuder till en godtycklig rättstillämpning, vill
organisa<br>
tionerna lill en början uttrycka sin tillfredsställelse över den regel som nu<br>
föreslås gälla för säljarens utfästelser.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>131</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section774>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section775>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad gäller säljarens
ansvar för oriktiga uppgifter eller underlåtenhet att Prop. 1988/89: 76
lämna uppgifter i 44 § punkterna 2 respektive 3 vill organisationerna
Bilaga 3 hänvisa till vad som ovan sagts i kommentaren till 18 — 19 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
den delen av lagförslaget som svarar mot nuvarande 42 och 43 §§ köplagen kan
för del första noteras att lagförslaget innehåller en särbehandling av vissa
tillverkningsavtal. Dessa föreslås utgöra en "mellangrupp" där
felansvaret blivit strängare jämfört med det som föreslås för "vara som
fanns vid köpel" (43 § andra stycket i lagförslaget) och som närmast
motsvarar vad som nu gäller vid köp av bestämt gods enligt 42 § andra stycket.
De tillverkningsavlal som avses skall vara sådana där tillverkningen sker
"särskilt för köparen efter hans anvisningar eller önskemål" (43 §
första stycket i lagförslaget). För sådana tillverkningsavlal föreslås ett
presumtionsansvar, något som i och för sig är väl motiverat med hänsyn till att
tillverkningen ju innebär en arbetsprestation för vilken enligt allmänna
rättsgrundsatser ett presumtionsansvar torde gälla. För "vara som fanns
vid köpet" har köparen endast rätt till skadestånd om felet uppkommit efter
köpet lill följd av säljarens försummelser. Bevisbördan är således
"rättvänd" i likhet med vad som nu gäller enligt 42 § andra stycket
köplagen. Säljaren ansvarar givetvis också för utfästelser men, såsom ovan
sagts, tar lagförslaget avstånd från ett ansvar för "fingerade"
utfästelser. Här föreligger alltså en skillnad jämfört med nuvarande 42 § andra
stycket köplagen. Något särskilt skadeståndsansvar för svek har inte uttryckts
i lagförslaget och behövs väl inte heller med hänsyn till att ansvar då inträftar
enligt allmänna regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
anser att ett "utomkontroll-ansvar" med den betydelse som
organisationerna menar att detta rekvisit skall ha (jämför ovan kommentaren
till 29 §) kan accepteras som en normalregel för säljarens felansvar. Man
kommer då också ganska nära vad som nu gäller enligt 43 § andra stycket
köplagen. Däremot vill organisationerna ifrågasätta lämpligheten av alt ha en
särskild reglering för vissa tillverkningsavtal. Förutsatt att
"utomkontroll-rekvisitet" uppfattas subjektivt, borde man kunna
åstadkomma en tillräcklig differentiering för olika avtalssituationer utan att
behöva särskilt i lagtexten markera att särbehandling behövs för vissa
tillverkningsavtal. Det måste ju också i rättstillämpningen uppstå betydande
svårigheter all avgränsa just sådana tillverkningsavtal som kräver särbehandling.
Tillverkningsavtalen utgör en heterogen grupp av avtal och i vissa fall kan del
vara naturligt att i stället tillämpa "normalregeln" — t. ex. då
säljarens huvudprestation utgjort malerialanskaffning — och detta även om varan
därefter i ett eller annat avseende tillverkas särskilt för köparens behov.
Organisationerna ifrågasätter därför om inte den speciella regeln för vissa
tillverkningsavlal i lagförslaget bör utgå, om "utomkonlroll-rekvisitet"
får en subjektiv tolkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
del tillverkningsavtal kan närmast liknas vid köp av bestämt gods. Det utgör
för övrigt en omdiskuterad fråga hur lillverkningsavtalen enligt nu gällande
rätt skall klassificeras med avseende på säljarens felansvar. Men för
tillverkningsavtal gäller ju generellt att de inte finns i avtalsögonblicket.
Genom uttrycket "vara som fanns vid köpet" i 43 § andra stycket i
lagförslaget har man uteslutit möjligheten att tillämpa regeln om skadeståndsansvar
för försummelse med rätlvänd bevisbörda för sådana tillverkningsavlal som bör
jämföras med köp av bestämt gods och för vilka den lindrigare ansvarsgrunden
bör gälla. Organisationerna vill därför föreslå all orden "som fanns vid
köpet och" i 43 § andra stycket i förslaget slopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
vill i och för sig tillstyrka det stränga felansvar för<br>
säljaren som föreslås enligt normalregeln i 42 § första stycket. Även om</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>132</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section776>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section777>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"utomkontroll-rekvisitet"
tolkas subjektivt, får säljaren normalt svårt att Prop. 1988/89: 76 undgå
skadeståndsansvar om han presterat felaktig vara. Ansvarsbefrielse Bilaga 3
torde i praktiken närmast inträffa vid s. k. dolda fel, dvs. när säljaren inte
haft några möjligheter att konstalera avsaknaden av fel före eller i samband
med leveransen. Organisationerna kan i och för sig tillstyrka ett sådant
strängt felansvar för säljaren men anser att lagförslaget bör begränsa
omfattningen av det skadestånd som då kan komma i fråga och hänvisar i detta
sammanhang till kommentaren till lagförslagets regler om skadeståndels
beräkning 71 — 74§§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
klargörande syfte vill organisationerna avslutningsvis framhålla följande. Om
organisationernas förslag till en subjektiv tolkning av "utomkontroll-rekvisitet"
inte skulle godtas föredrar vi i ett sådant läge — trots de tidigare anförda
principiella tveksamhelerna — att en uttrycklig ansvarsregel för
tillverkningsavtal införs i lagtexten. Organisationernas inställning i frågan
är alltså beroende av den tolkning som kontrollrekvisitet ges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
köpmannaförbund/SHIO Familjefiiretagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätlen
till skadestånd för köparen vid felaktig leverans regleras i paragraferna 42
lill och med 45. Reglerna är svårtillämpade. Ibland gäller nästin-lill strikt
ansvar, ibland presumtionsansvar och ibland culpaansvar. Del kan ifrågasättas
om regelns utformning behöver ha denna komplicerade utformning. Det finns
anledning all såvitt möjligt förenkla reglerna för att undvika framtida
tvister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Försäkringsbolags Riksfiirbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Påföljder
av fel I varan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksförbundet
instämmer i alt en av de allvarligaste bristerna i påföljdssyslemel vid fel
enligt gällande köplag är alt där inte ingår något stadgande om säljarens
skyldighet att avhjälpa fel. I de slandardvillkor som används i olika branscher
intar avhjälpande av fel oftast en central plats och en sådan påföljd är i
allmänhet den som ligger i båda parters intresse. Såvitt riksförbundet kan
finna, är den föreslagna regleringen av avhjälpande, och även omleverans, väl
avvägd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
nära sammanhang med detta står de säljargarantier som idag finns på marknaden.
I sitt yttrande över förslaget till ny konsumentköplag (SOU 1984:25) framhöll
riksförbundet all säljgaranlierna alltför ofta praktiskt blir sekundära till
konsumenternas egen försäkring, som tvärtom avsetts att vara det sekundära
skyddet. Som då framhölls, drabbar detta kostnadsmässigl
försäkringstagarkollekiivet. Problemet är aktuellt även inom köplagens område.
Av 22 § i förslaget framgår att om en s. k. funktionsgaranti lämnats, dvs.
utfästelse givits om varans användbarhet och andra egenskaper, och en
försämring inträder under garantitiden, fel i varan skall anses föreligga. Även
om rättsverkningarna av en garanti beror på dess innehåll och i 22 § inte
åsyftas någon lagreglering av garanliulfästelsernas innebörd, synes det vara en
rimlig förhoppning att denna paragraf i förening med köparens räll till
avhjälpande eller omleverans saml rätten lill ersättning för kostnaderna för
att avhjälpa fel enligt 42 — 45 §§, verksamt skall bidra till all
säljargantierna även praktiskt blir del primära skydd som avsetts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
skadeståndsreglerna i övrigt vill riksförbundet ifrågasätta<br>
om det finns tillräckligt starka motiv för att skärpa säljarens ansvar vid<br>
specieköp dithän att befrielse endast kommer ifråga i undantagsfall (vid</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>133</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section778>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section779>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>force majeure i ny
betydelse). På försäkringsområdet får frågan särskild Prop. 1988/89:76
betydelse eftersom arbetsgruppen antyder att de köprällsliga reglerna skul-
Bilaga 3 le kunna få räckvidd även i vad avser skada på annan egendom än den
som är föremål för köpet (se nedan).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:274.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>32
§ Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>32
§ Paragrafen anger generellt vilka påföljder köparen kan göra gällande mot
säljaren, när varan är behäftad med fel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
de i paragrafen angivna stadgandena och påföljderna innehåller förslaget
emellertid befogenheter för köparen att häva vid successiv leverans och
befarat avtalsbrott samt regler om det fallet att endast en del av leveransen
är felaktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
nu lagen överhuvudlaget skall innehålla en paragraf av denna rubrikkaraktär
ulan egentlig rättslig betydelse, bör den enligt organisationernas mening vara
uttömmande eller, i annat fall, formulerad så att det klart framgåratt del
finns ytterligare bestämmelser om påföljder vid fel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Redareförening</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Feligod.set</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
i 32 § stadgade möjligheterna för köparen att kräva avhjälpande, omleverans
eller prisavdrag då varan är felaktig och då det inte beror på köparen innebär
enligt föreningens mening ett väkommet närmande till de förhållanden som
allmänt råder. Även här reglerar i forsla hand avtalet mellan parterna vad som
är all betrakta som fel och subsidiära stadgandena i 17 — 22 §§. För rederi-
och varvsnäringens del torde avhjälpande av felet vara den påföljd som köparen
i första hand kan åberopa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33 </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>33
§ I paragrafen ges regler om köparens undersökningsplikt. Eftersom någon
motsvarande bestämmelse inte finns i konsumentköplagsförslaget kan 33 § tänkas
bli åberopad även vid konsumentköp. Ett uttryckligt undantag bör göras för
konsumentköp på samma sätt som i det finska förslaget. Alltför stora krav på
köparens undersökning av varan kan eljest komma att ställas genom den
hänvisning som görs till "god affärssed".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
reklamationsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>33
§ Enligt konsumentköpsutredningen (s. 147) bör någon mot detta lagrum svarande
undersökningsplikt inte gälla konsumentköp. För tydlighets skull bör detta
anges uttryckligen såsom man har gjort i det finska lagtextförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>33
§ Bestämmelsen rör ell ämne som föranlett många tvister, nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>köparens
undersökningsplikt vid mottagande av godset. Den utgör en</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>134</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section780>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section781>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nästan ordagrann
översättning av art. 38 i FN-konventionen. Det är oklart Prop. 1988/89: 76
i vilken utsträckning olikheterna mot den nu gällande svenska regeln beror
Bilaga 3 på att denna ansetts vara mindre lämplig eller på att man velat
anpassa formuleringen så nära som möjligt lill konventionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medan
den nu gällande regeln endast gäller handelsköp, dvs. avtal mellan köpmän i och
för deras rörelse (51 §), och SOU inskränker undersökningsplikten till köpare
som driver affärsmässigt organiserad rörelse, har undersökningsplikten nu,
såvitt framgår av lagtexten, gjorts generell. Det måste emellertid anses
betänkligt att ålägga privatpersoner en generell undersökningsplikt av den typ
som för närvarande åvilar köpmän. Det kan inte anses rimligt att en
privatperson som av en annan privatperson köper ell begagnat föremål skall
undersöka det "så snart som omständigheterna medger". Det finns i
lagtexten en hänvisning lill "god affärssed", och vissa
motivuttalanden (s. 271) tyder på att enligt god sed alls ingen undersökningsplikt
skulle finnas i vissa fall. Den språkliga formuleringen av stadgandet talar
dock mot en sådan tolkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>33
§ Första stycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
menar att texten fåll en mindre lämplig formulering, och hänvisar lill vad
samfundet anfört om "undersökningsplikt" i punkt 5 i "Allmänna
synpunkter" (avsnitt 4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
menar att stadgandet bör formuleras så att del anger vilka rättigheter köparen
förlorar om han inte undersöker godset på visst sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
motiven (s. 271) anges att i det finska och det danska förslaget har
"uttryckligen angivits att stadgandena om undersökningsplikten inte gäller
vid konsumentköp". Delta uttalande kan föranleda uppfattningen alt den
regeln också skulle framgå av eller följa av eller gälla enligt det svenska
förslaget, ehuru detta icke "uttryckligen angivits" i det svenska
förslaget. Som samfundet uppfattat det svenska förslaget har där icke angivits
på något sätt, och framgår heller icke av det svenska förslaget, eller följer
icke heller av det, att "undersökningsplikten" inte gäller vid
konsumentköp. Detta är en fråga för konsumentköplagen och bör inte behandlas i
köplags-sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
motiven (s. 271) anges all undersökningen i allmänhet inte behöver ske i direkt
anslutning till huvudlransporten, t. ex. i en transportterminal, utan den kan
ske när varan efter den lokala transporten kommit fram lill köparens
affärsställe eller hemvist. Fråga uppkommer då när godset anses skall ha kommit
fram för del fall alt köparen säljer godset vidare under t. ex. en
fob-transport eller säljer godset vidare sedan det kommit fram till
transportterminalen men utan att köparen tagit någon som helst befattning med
godset och alltså inte fört det till sitt affarsställe eller hemvist. Samfundet
vill sätta i fråga om inte andra stycket kan utgå eftersom del är en
detaljreglering av principen i första stycket, och en detaljreglering vars
värde kan ifrågasättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tredjestycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
anser att bestämmelsen inte är befogad och föreslår alt den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utgår
helt. Samfundet vill påpeka att rekvisitet "borde säljaren vid köpet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section782>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section783>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ha känt till möjligheten
av sådan omdestinering eller vidaresändning" Prop. 1988/89:76 torde träffa
ett stort antal köpavtal. I ett stort antal fall finns det nämligen Bilaga 3
alltid en möjlighet att omdeslinera eller sända vidare godset, och det lär
finnas få säljare som med fog kan påstå att de inte kunnat känna till den
teoretiska möjligheten att köparen omdeslinerar eller sänder godset vidare.
Det bör vidare framhållas att bestämmelseorten många gånger är okänd
försäljaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
stadgandet skall behållas bör det kompletteras med en text som anger att
stadgandet gäller endast om del av avtalet framgår alt varan skall transporteras
från platsen för avlämnandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>33
§ Den föreslagna bestämmelsen överensstämmer i sak med den nuvarande köplagens
reglering beträffande köpare som är näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
bestämmelse motsvarande nuvarande specialstadgande om undersökning av s. k.
utfallsprov har arbetsgruppen dock inte ansett erforderlig. Organisationerna
kan godta att en sådan specialbestämmelse inte belastar lagtexten. Eftersom det
vid vissa köp är brukligt att fullgöra undersökningsplikten på ett utfallsprov,
skulle det emellertid vara av värde med motivuttalanden av innebörd att ingen
ändring är avsedd vad gäller undersökning av utfallsprov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
paragrafens tredje stycke får, om köparen bestämmer en ny bestämmelseort för
en vara som är på väg eller sänder den vidare utan att ha haft skälig möjlighet
att undersöka den, undersökningen uppskjutas tills varan har nått den nya
bestämmelseorten. En förutsättning härför är att säljaren vid köpet kände eller
borde ha känt till möjligheten av sådan omdestinering eller vidaresändning.
Sådana åtgärder torde i de flesta fall vara möjliga, varför det enligt vår
mening i stället för kännedom om möjligheten borde krävas att det för säljaren
framstår som sannolikt, att köparen kommer att vidta ifrågavarande åtgärder. I
annat fall kan bestämmelsen inbjuda lill missbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>34
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Försvarets
materielverk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gällande
reklamationsregel är i handelsköp mycket sträng med köparen. I praktiken torde
emellertid reklamationsfristema i 52 § 1 st KöpL ha tillämpats ganska milt.
Begreppet "genast" har således inte tolkats bokstavligt utan köparen
har givits viss betänketid innan han måste avsända sin reklamation. För
tillämpningen av förslagets regel skulle vara värdefullt med en markering om
"utan oskäligt uppehåll" medför en utsträckning av reklamationsliden
i förhållande till gällande rätt. Den som vid en tolkning av den föreslagna
lagtexten jämför denna med nu gällande rätt konstaterar all samma
reklamalionsfrist enligt förslaget gäller för alla köp somnu gäller för endast
civilköp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
omständigheter som utredningen (s. 273) anför som skall påverka<br>
bedömningen av reklamalionstidens längd torde gälla redan idag. Enligt<br>
materielverket ger denna motivering (s. 274) inte stöd för att någon änd<br>
ring i förhållande till i praxis tillämpade reklamalionsfrisler varit avsedd.<br>
En köpare med stor organisation och långa beslutsvägar har ofta inte<br>
möjlighet att reklamera inom loppet av några dagar. Den som observerat<br>
felet har kanske inte befogenhet all avsända reklamation. Just det faktum</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>136</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section784>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section785>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att köparen är
näringsidkare/myndighet med omfattande upphandling kan Prop. 1988/89:76
innebära viss försening av reklamationen. Vid många köp finns inte heller
Bilaga 3 några egentliga skäl lill att kräva snabb reklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Materielverket
tillstyrker förslaget men finner inte all det torde medföra någon förlängning
av reklamationsfristen ulan att det markeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
reklamationsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>34
§ Enligt lagrummet skall köparen reklamera "utan oskäligt uppehåll"
om han inte skall gå föriustig sin rätt att åberopa ett fel i varan. Motsvarande
tidsfrist betecknas i förslaget lill konsumentköplag (20 §) "inom skälig
tid". Även om det som arbetsgruppen menar kan föreligga någon valörskillnad
mellan uttryckssätten vill ARN ifrågasätta om man inte bör använda samma
formulering i båda fallen. Begreppen är ju ändå så allmänt hållna att det finns
möjlighet att ta hänsyn lill de särskilda omständigheterna (jfr vad som sägs i
belänkandet (s. 274) om tolkningen av "rimlig lid" i de danska och
norska texterna).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
universitet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Påföljder
vid fel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fakullelsslyrelsen
har ingen invändning mot alt reklamationsliden vid fel i 34 § 2 st. utsträcks
till två år. En sådan föriängning är bl.a. påkallad av den utsträckning av
reklamationsliden som skett vid konsumenttjänster och som sannolikt kommer alt
genomföras avseende konsumentköp, så alt det finns rimliga möjligheter att
utöva regressrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller undanlag från reklamationskravet anser fakultetsslyrelsen, liksom
och på de grunder som anfördes i dess yttrande över förslaget lill
konsumentköplag nyligen, att del inte finns någon anledning att kvalificera
säljarens handlande såsom stridande mot tro och heder. Vetskap om felet bör
vara tillräckligt för alt felet ej skall vara prekluderat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Produktåterkallelsekommittén</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Reklamationsfristema
(34 och 35 §§)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
34 § andra stycket får krav på gmnd av fel i varan inte framställas, om inte
meddelande om felet har lämnats inom två år från del köparen log emot varan.
För fel som visar sig eller reklameras först efter utgången av denna
tvåårsfrist svarar säljaren inte med mindre han har åtagit sig sådant ansvar
eller annat följer av 35 §. Enligt den senare paragrafen får köparen utan
begränsning till någon reklamationsfrist åberopa att varan är felaktig, om
säljaren har handlat i strid mot tro och heder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
20 § förslaget till konsumentköplag upptas en motsvarande tvåårig
reklamationsfrist. Utöver undantaget för fall då säljaren har handlat i strid
mot tro och heder görs emellertid i 21 § förslaget till konsumentköplag också
undantag för det fallet att godset är bristfälligt från säkerhetssynpunkt på
sådant sätt som anges i 10 § samma förslag, dvs. när det har sålts i strid mot
vissa förbud eller är så bristfälligt att dess användning medför allvarlig fara
för någons liv eller hälsa. Om den tvååriga reklamationsfristen på grund av
dessa bestämmelser inte gäller, kommer köparens krav att enligt allmänna regler
preskriberas först efter tio år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Undantaget
för det fallet att godset är bristfälligt från säkerhetssynpunkt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>137</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section786>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section787>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>innebär att näringsidkaren
vid konsumentköp, dvs. i praktiken detalj- Prop. 1988/89:76 handlaren,
riskerar att flera år efter varans avlämnande bli utsatt för krav. Bilaga 3
som han inte kan föra vidare bakåt till tidigare säljled, om han inte kan
stödja sig på en garanti eller annan utfästelse. Detta förefaller otillfredsställande.
Även här synes goda skäl tala för att reglerna i den allmänna köplagen
samordnas med bestämmelserna i konsumentköplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
samordning av de ifrågavarande bestämmelserna kan i övrigt anmärkas, all
undanlagsregeln i 35 § andra meningen förslaget till allmän köplag för det
fallet att säljaren har handlat grovt vårdslöst inte har fått någon
motsvarighet i förslaget till konsumentköplag. Della bör uppenbarligen rättas
till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>34
m. fl. §§ Bestämmelserna om reklamation är i förslaget spridda på ett antal
olika stadganden (34 § för allmän reklamation, 37 § för avhjälpande av fel och
"omleverans",41 § 2 st. för hävning). Detta leder till brist på
överskådlighet. Man frågar varför det i 37 § sägs att krav på avhjälpande och
omleverans skall ske "i samband med att han reklamerar eller inom skälig
tid därefter", medan hävning skall ske "inom skälig tid" (41 § 3
st.). Varför räcker det inte att även för krav på avhjälpande eller omleverans
föreskriva att kravet skall ske inom skälig tid? Den enda förklaring som jag
har kunnat finna är att man ulan att reflektera har skrivit av FN- konventionen
(se art. 46 (3) saml 49 (2) (b)).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>34
§ Förbundet anser att en preskriptionstid av två år för felreklamationer är
alltför generöst tilltagen för åtskilliga vamslag. En sådan preskriptionstid
kan enligt förbundets mening leda till onödiga prishöjningar från
leverantörerna. En ettårig allmän preskriptionstid är att föredra. Möjlighet
finns ju för parterna att förhandla fram längre preskriptionstider i de fall
det är påkallat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Påföljder
a v fel i varan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppens
förslag lill påföljdssystem vid fel i varan (32-45 §§) bygger i allt
väsentligt på nuvarande rätt med bl. a. de tilläggen att säljarens rätt till
självrätlelse vidgas, att sättet för beräkning av prisavdrag anges, att
avhjälpande och omleverans införs som metoder alt komma tillrätta med problem
samt att köparens meddelande "om felet" skall ske "utan oskäligt
uppehåll". LRF utgår från att meddelande om felet "utan oskäligt uppehåll"
måste relateras lill köparens praktiska möjligheteratt inom den tiden ange hur
felet är eller hur det visar sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
34 § 2 st. är reklamationsliden två år i stället för som för närva<br>
rande ett år. LRF noterar all de allra flesta standardavtal innehåller en<br>
ettårsregel på denna punkt. Det är konsumenlköprättens tvåårsregel som<br>
här utgjort förebild. LRF kan vid övervägande av förslagels olika aspekter<br>
och köpar-/säljarrelationerna i allmänhet dock godta en tvåårsregel. Den<br>
na bör emellertid inte gälla då säljaren förfarit grovt vårdslöst. Friskriv<br>
ningar av grov vårdslöshet anses allmänt oskäliga.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>138</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section788>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section789>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>34
§ Första stycket</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
finner första meningen innehålla endast en självklarhet (bortsett möjligtvis
från definitionen av "reklamera"). Del lär inte vara möjligt för
köparen att åberopa all varan är felaktig utan all lämna säljaren ett
meddelande om felet. Sakinnehållet i första stycket är inte heller att säljaren
skall lämna ett meddelande om felet, om han vill åberopa alt varan är felaktig,
utan den tid inom vilken meddelandet skall lämnas. Första och andra meningen
kan därför med fördel skrivas ihop på sätt skett i det norska förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
anser att tiden skall räknas från del godset är avlämnat, inte från del köparen
har mottagit godset, vilket han illojalt kan dröja med under ganska lång tid.
Det är en fördel om tidpunkten kunde samordnas med tidpunkten för farans
övergång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>34
§ Paragrafen gäller köparens skyldighet att lämna säljaren meddelande om fel i
varan (reklamera).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sådan
reklamation skall enligt förslaget ske "utan oskäligt uppehåll".
Organisationerna har, med hänsyn till vad som förekommer i motiveringen bl. a.
om att hänsyn skall tas till vem som är köpare, inget att erinra mot denna
bestämning av reklamationstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
paragrafens andra stycke anges den absoluta reklamationsfristen till två år mot
nuvarande ett år. Arbetsgruppen har enligt vår mening inte presenterat
tillräckliga skäl för denna förlängning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
har i remissyttranden över bl. a. det svenska köplagsförslaget 1976 och
förslaget till konsumentköplag 1984 framhållit all en förlängning, förutom
prishöjningar, leder lill att aklsamma köpare i större utsträckning får bidraga
till kostnader som de mindre aktsamma köparna förorsakar. Vidare försvåras en
önskvärd differentiering av garantitiderna mellan olika slag av produkter.
Visserligen kan sägas att det genom avtal går alt inskränka garantitiden, men
förekomsten av olika tider i avtal och köplag skulle medföra en svåröverskådlig
ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Preskriptionstiden
i förekommande standardavtal är normall ett år. Den allmänna köplagens uppgift
bör vara att i största möjliga utsträckning ange vad som är brukligt på
marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
dessa skäl är organisationerna negativa till en tvåårig preskriptionstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
köpmannaförbund/SHIO Familjeföretagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragraf
34 anger all köparen är skyldig att lämna meddelande om felet (reklamera) om
han vill åberopa att varan är felaktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uttrycket
"reklamation" ger i allmänt språkbruk den uppfattningen att<br>
del är tillräckligt att ange att en produkt är felaktig och inte på vilket sätt<br>
varan är felaktig. Denna distinktion stämmer icke med motiven lill föreva<br>
rande paragraf Tvärtom anges att del fömtsättes att köparen inte bara<br>
allmänt klagar på varan eller helt allmänt säger att den är behäftad med fel.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>139</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section790>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section791>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Han skall också på ett
eller annat sätt ange hurdant felet är eller åtminsto- Prop. 1988/89: 76<br>
ne hur felet visar sig.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är därför olämpligt all inom parentes ange meddelandet om felet såsom
reklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
många fall är det svårt för en köpare all ulan oskäligt uppehåll ange felets
art, eftersom detta ofta kan vara av komplicerad natur. Orsaken lill felels art
kan kräva noggrann undersökning och även anlitande av teknisk expertis. Del är
därför rimligt all en neutral reklamation med angivande av att varan är
felaktig är tillfyllest. Har sådant meddelande lämnats inom skälig tid skall
köparen äga rätt alt inom den tid som behövs anlita expertis för att klargöra
felets art och omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
förslaget genomförs såsom del är utformat, nämligen att det inte räcker med
neutral reklamation, anser organisationerna att det är nödvändigt att
bestämmelsen ändras på så sätt att det uttryckligen anges att meddelande om fel
avser felets art och omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>35
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
reklamationsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>35
§ Någon motsvarighet till bestämmelsen i andra stycket om preskriptionsgenombrott
vid grov vårdslöshet från säljarens sida finns inte i förslaget lill
konsumentköplag, förmodligen på grund av att detta bygger på en äldre version
av köplagstexlen. Förslagen bör koordineras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>35
§ Samfundet hänvisar lill punkt 8 i "Allmänna synpunkter" (avsnitt
4).'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
köpmannaförbund/SHIO Familjefiiretagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
35:e paragrafen kan en köpare åberopa reklamation efter ivåårsli-dens utgång,
om säljaren handlat i strid mot tro och heder. Dock äger köparen ej räll att
åberopa att varan är felaktig efter två-årstiden, öm säljaren har handlat grovt
vårdslöst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Å
andra sidan äger köparen räll alt häva köpel utan iakttagande av tidsbegreppet
inom skälig tid, då säljaren förfarit grovt vårdslöst eller vid avhjälpande av
fel framställa sådant krav gentemot säljaren, även om köparen inte iakttagit
tidsfristen inom skälig tid, om säljaren handlat grovt vårdslöst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
anser inte det vara befogat att reklamationsfristen två år skall vara gällande,
då säljaren typiskt sett förfarit grovt vårdslöst. Reklamationsliden bör vara
utsträckt på samma sätt som vid handlande i strid mot tro och heder.
Organisationerna anser all motiv saknas för att ha ett skyddsnät gentemot
säljaren vid grovt vårdslöst handlande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
kan erinras om att avtalsklausuler som innebär friskrivning från grov
vårdslöshet anses oskäliga. Den i belänkandet föreslagna
reklama-tionsfristregeln är inte väl förenlig med denna princip.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
ansluter sig därför till det finska förslaget som har<br>
motsvarande undantag för grov vårdslöshet såväl vid reklamation som vid<br>
Ivå-årsfristen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>140</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section792>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section793>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>36 §</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>.. . . ..</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Goteborgs tmgsratt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>36
§ Enligt gällande räll förekommer inte någon skyldighet för säljare all
avhjälpa fel i en vara. Den ordning som föreslås i 36 § 1 st. innebär alltså en
nyhet för svensk rätt. Tingsrätten anser att införandet av denna räll för
köparen är ägnat alt komplicera affärsförhållandena utan motsvarande nytta.
Komplikationen består främst i svårigheten för parterna att på ett enkelt sätt
kunna avgöra huruvida ett avhjälpande kan ske utan att förorsaka säljaren
oskälig kostnad eller olägenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därtill
kommer att en köpare knappast kan ha något intresse av att utnyttja en regel av
detta slag. Normalt torde nämligen en köpare, som vill få felet avhjälpt av
säljaren, kunna få sitt intresse tillgodosett genom att förklara för säljaren
all han avser all utnyttja övriga felpåföljder som slår lill buds om ett avhjälpande
inte sker. Skulle säljaren trots della vägra rättelse bör det ligga i köparens
intresse att utnyttja gängse felpåföljder, eftersom ett med tvång ulfört
avhjälpande medför tidsutdräkt och kanske också ger upphov till framlida
diskussioner om avhjälpandet har skett på ett godtagbart sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
della sammanhang finns anledning att erinra om de svårigheter som i allmänhet
är förenade med att få till stånd ett avhjälpande genom exekutiva åtgärder.
Möjligheten att genom vitesföreläggande tvinga fram ett avhjälpande finns
visserligen formellt sett men i fråga om tekniskt komplicerade fel torde det
ofta finnas utrymme för tvekan huruvida felet har avhjälpts på ett korrekt
sätt. Inte heller den yttersta konsekvensen av regeln, den tvångsmässiga
uppfyllelsen av förpliktelsen, kan sålunda förväntas bli problemfri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
enda gång då en sådan regel har någon avgjord fördel är det förhållandevis
sällsynta fallet att endast säljaren är kapabel all rätta till den felaktiga
varan och ingen annan reaktionsmöjlighet står köparen till buds. Om della
skulle kunna tänkas inträffa torde förhållandel kunna förutses av köparen vid
köpslutet och denne får då i avtalet försäkra sig om rätlen all få fel i varan
avhjälpt av säljaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Försvarets
civilförvaltning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>A
vhjälpande och omleverans (36 §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
förslaget övervägs inte närmare följderna av ett åsidosättande av skyldigheten
att avhjälpa fel och hur en sådan skyldighet kan framtvingas genom exekution.
Civilförvaltningen anser all detta är en brist i förslaget och all dessa frågor
bör utredas närmare innan lagstiftning sker. 1 övrigt anser civilförvaltningen
på skäl som professor Hjerner anfört i sitt yttrande att skyldigheten att
avhjälpa fel bör begränsas på sätt Hjerner föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Försvarets
materielverk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
36 § 1 st. andra raden uppställes villkoret "... om avhjälpande kan ske<br>
utan oskälig kostnad eller olägenhet för säljaren". Formuleringen kan ge<br>
anledning till tvekan, huruvida "oskälig" är hänförligt till även
"olägen<br>
het". Av kommentaren (s. 277), där det talas om "bedömningen av
huruvi<br>
da omkostnaderna och olägenheterna för säljaren är oskäliga", ger vid<br>
handen att lagstiftarens mening är, att även olägenhet skall vara oskälig för<br>
att få åberopas. Detta bör tydligt framgå av själva lagtexten, för att inte</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>141</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section794>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section795>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>framlida läsare skall
bibringas föreställningen, att varje olägenhet för sälja- Prop. 1988/89:76
ren frilar denne från skyldighet att avhjälpa fel. Det kan ske genom all
Bilaga 3 antingen i texten framför även ordet "olägenhet" inskjuts
"oskälig" eller genom att ändra texten till "utan att vare sig
kostnad eller annan olägenhet är oskälig för säljaren" eller möjligen
genom att framför "olägenhet" inskjutes "väsentlig".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
fel uppkommit, kan det bli fråga om att återsända varan lill säljaren för
avhjälpande. Av lagtexten framgår inte, vem som bär risken för skador på varan
under eventuell nedmonlering, emballering och transport dels lill säljaren och
dels åter lill köparen. Utredningen behandlar inte den frågan. Vem bär ansvaret
om fel i en leverans tvingar köparen alt t. ex. nedmonte-ra en felaktig detalj
för att återsända detaljen (varan) till säljaren, och skada uppkommer i samband
med nedmonteringen. Vilken inverkan har köparens agerande på ansvaret för sådan
skada och vem som skall bära risken för skada som uppkommer av våda under den
tid varan är i köparens besittning? Materielverket anser att denna fråga bör
övervägas i samband med lagstiftningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
har enligt 43 § KöpL en vidsträckt rätt all vid leveransavial avvisa godset och
kräva gillt gods. Många stora avtal om serietillverkning torde bedömas som
leveransavtal och i många av dessa regleras inte felansvaret särskilt, utan
KöpL blir gällande. Detta har för köparna medfört en stark position. Även om
inte köparen har någon tanke på att häva köpet innebär rätten att avvisa godset
och kräva gillt gods en för köparen mycket effektiv påtryckning för att få
rättelse. Säljaren står då under hotet att köpet kan komma att hävas om inte
felfritt gods levereras utan dröjsmål.' Köparen kan innehålla hela betalningen
och köparen kan även ha rätt att utkräva påföljd för leveransförsening, vilket
ofta sker genom att vite utkrävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
säljaren om godset avvisas inte får någon betalning blir det för honom
angeläget all snarast avhjälpa felet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
föredrar i många fall alt varan avlämnas och alt antingen prisnedsättning sker
eller all han får avhjälpa felet. För säljaren kan det kosta mer att avhjälpa
felet än att priset reduceras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
universitet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
om säljarens skyldighet alt avhjälpa fel i 36 § är, som experten Hjerner
framhållit, alltför allmänt hållna. Det borde direkt framgå av lagtexten att
privatpersoner aldrig kan ha en sådan skyldighet. Tveksammare är hur man skall
ställa sig till en avhjälpningsskyldighet för näringsidkare vid andra avtal än
tillverkningsavlal. Visserligen brukar säljare vara avhjälpningsskyldiga även i
andra fall enligt förekommande standardavtal, t. ex. NL. 1 praktiken kommer en
köpare naturligtvis aldrig att exekutivt kräva att en ovillig säljaren
avhjälper felet, utan köparen kommer då all avhjälpa felet själv eller genom
tredje man på säljarens bekostnad. Men i så fall kan väl lagtexten utgå ifrån
detta. En befogenhet för köparen att avhjälpa fel på säljarens bekostnad kan
stadgas utan att den behöver baseras på en primär avhjälpningsskyldighet för
säljaren. — Även när det gäller 36 § 2 st håller fakultetsslyrelsen med
experten Hjerner om att bestämmelsen är för allmänt hållen och rentav
vilseledande. Det borde på ell enklare sätt framgå att man inte kan kräva ny vara
när köpet gäller en bestämd vara. Över huvud tagel finner fakultetsslyrelsen
att Hjerners förslag till 36 § är att föredra. Likaså tillstyrks Hjerners
särskilda yttrande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Almén m.fl.; Om köp och byte av lös egendom, 1960 s. 606
not 47.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>142</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section796>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section797>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vad
gäller 39 § om alt prisavdrag och avhjälpningsskyldighet inte skall Prop.
1988/89:76<br>
förekomma vid auklionsgods(s 408).</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller väsentlighelsbedömningen i 36 och 41 §§ hänvisas lill vad som ovan
anförts beträffande väsentlighetsbedömningen vid dröjsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>36
§ 2 st. Bestämmelsen om "omleverans" är rem språkligt oklar, genom
att slutet av satsen: "eller som annars, med hänsyn till varans egenskaper
och till vad parterna måste antas ha förutsatt, inte kan ersättas med någon
annan vara" kan sidoordnas antingen med "som har tillverkats särskilt
för köparen efter hans anvisningar eller önskemål" eller endast med orden
"efter hans anvisningar eller önskemål". Del fordras en jämförelse
med 43 § 1 och 2 st för att förslå att del första alternativet måste vara del
avsedda. (Ordet "annars" bidrar till oklarheten.) Motiven nämner inte
andra exempel än sådana som hänför sig till tillverkning, och de är därför inte
till någon hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
förefaller väl tillmötesgående mot säljaren då rätten att kräva omleverans
utesluts enligt 2 si så snart det är fråga om en specialtillverkad vara. Man
kan jämföra denna regel med den i 28 §. Enligt denna får köparen häva köpet av
en specialtillverkad vara om hans syfte med köpet är väsentligen förfelat genom
dröjsmålet. Varför skulle inte köparen få kräva omleverans av en
specialtillverkad vara om han inte har någon användning för den vara som han
erhållit och det inte skulle innebära någon oskälig kostnad för säljaren att
låta tillverka den nya varan? Lagtexten ger inte något stöd för att del
beträffande specialtillverkad vara har någon relevans om det föreligger
"hinder eller missförhållande", något som kanske dock antyds i
motiven (s 279).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
i 36 § om skyldighet för säljaren att avhjälpa fel om det kan ske utan oskälig
kostnad eller olägenhet för säljaren tillstyrkes. Säljaren skall få skälig tid
på sig att tillmötesgå kravet på avhjälpande. LRF ser gärna att motiven
kompletteras med exempel på kriterier som skall ligga till grund för beräkning
av skälig tid i olika situationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:269.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund 36 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
delar de synpunkter som framförs av Hjerner i del särskilda yttrandet.
Samfundet förordar att bestämmelsen utformas enligt de linjer som föreslagits
av Hjerner. Samfundet anser dock, som angivits under "Allmänna
synpunkter" ovan i avsnitt att uttryck av typen "får kräva" är
mindre lämpliga. Det av Hjerner föreslagna tredje stycket bör kompletteras med
undantag för hinder eller missförhållande som avses i 25 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ackordscentralen
Stockholm</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om säljares reparalionsskyldighet vid fel i godset (se bl. a. s. 180 och<br>
den föreslagna 36 §) finns skäl att dela Hjerners skiljaktiga mening. Skyl<br>
dighet att avhjälpa fel bör endast åläggas säljaren i fråga om beställnings<br>
köp, där själva avtalet förutsätter att säljaren utför arbete av motsvarande<br>
slag. Även i sådant fall bör rätten att kräva avhjälpande vara begränsad.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>143</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section798>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section799>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för detta är, som Hjerner utvecklar, att försiktighet bör iakttagas Prop.
1988/89:76 vid åläggandet av naturaprestalion. Vidare anser Hjerner del
felaktigt att Bilaga 3 del inte klart framgår av lagtexten att en
privatperson ej kan åläggas reparalionsskyldighet. Även denna åsikt torde ha
goda skäl för sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>36
§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en av de mera väsentliga nyheterna i förhållande till nuvarande köplag föreslår
arbetsgruppen en skyldighet för säljaren att avhjälpa fel, om det kan ske utan
oskälig kostnad eller olägenhet för säljaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avhjälpande
som en metod att komma till rätta med fel i levererade varor har sedan länge
förekommit i näringslivet, bl. a. i standardavtal, och organisationerna
tillstyrker all denna påföljd införs i köplagen. Arbetsgruppens förslag i
detta hänseende föranleder dock vissa kommentarer och invändningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
motiveringen skall säljaren medges en efter omständigheterna skälig tid att
tillmötesgå krav på avhjälpande. Det anges dock inte närmare hur begreppet
skälig tid skall tolkas, vilket är en brist. Sådant som produktens eller
felets komplexitet, förhållanden hos säljaren såsom om han reparerar själv
eller anlitar någon annan, möjligheterna att erhålla reservdelar m.m., bör
uttryckligen anges i motiven som sådana faktorer som inverkar på bedömningen av
vad som är skälig tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan omständighet av betydelse vid bedömningen av säljarens skyldighet att
avhjälpa fel, som borde framgå av motiven, är vilken slags vara det är fråga
om. Beträffande varor som kan köpas på marknaden (fungibell gods) kan ett
avhjälpande vara förenat med oskälig kostnad eller olägenhet för säljaren. Av
motiveringen bör också framgå att privatpersoner endast undantagsvis skall
kunna åläggas skyldighet att avhjälpa fel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
begränsningen av köparens rätt att kräva omleverans beroende på om del
föreligger hinder eller missförhållande hänvisas till kommentarerna vid 25 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Motormännens
Riksfiirbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>36 §
1st.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
ifrågasätter om inte uttrycket "väsentlig olägenhet" bör användas.
Jmft 38 § 1 st.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37 </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
hänvisar till punkt 8. i "Allmänna synpunkter" (avsnitt 4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
har ingen erinran mot sakinnehållet i den föreslagna bestämmelsen men reagerar
även här mot formen, nämligen att säljaren förbjuds all framställa ett krav,
vilket rimligen inte är avsett. Det danska och det norska förslaget har en
riktigare utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
köpmannaförbund/SHIO Familjeföretagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
37:e paragrafen skall köparen om han vill kräva avhjälpande av fel<br>
_ eller omleverans meddela säljaren detta i samband med att han reklamerar</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>144</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section800>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section801>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>eller inom skälig tid
därefter. I motiven sidan 280 anges att den lid som Prop. 1988/89: 76 avses
i förevarande stadgande kan typiskt sett vara längre än den tid inom Bilaga
3 vilken köparen, enligt 34:e paragrafen, l:a stycket, skall lämna meddelande
om felet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
anger motivuttalandena angående reklamation för fel, all utan oskäligt uppehåll
typiskt sett är en kortare tid än inom skälig lid. Eftersom motiven redan
angivit att inom skälig tid är längre tid än utan oskäligt uppehåll skall detta
också framgå av motivuttalandena på sidan 280. På sidan 280 bör sålunda anges
att den tid som avses i förevarande stycke typiskt sett är längre än den tid
inom vilken köparen enligt 34:e paragrafen, 1 :a stycket skall lämna meddelande
om felet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Motormännens
Riksfiirbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
bör åläggas att på fråga av köparen omgående ge besked om han går med på alt
avhjälpa felet eller företa omleverans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>38
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>38
§ Denna bestämmelse synes, om man sammanställer de båda styckena, vara onödigt
klumpigt redigerad. Motiven säger också (s 282), alt del som sägs i andra
stycket i och för sig redan följer av första stycket. Som motivering anges att
del "bl. a. i samband med reglerna om konsumentköp har visat sig förekomma
praktiska problem rörande dessa frågor". Eftersom de svenska reglerna
inte skall gälla för konsumenlköp, förefaller skälet otillräckligt. För den
läsare som inte är insatt i de speciella svårigheterna vid konsumentköp är det
förvirrande, alt det ges en bestämmelse i andra stycket som vid ell noggrant
studium förefaller helt överflödig, något som bekräftas av all den enligt
motiven inte utsäger mer än vad som redan är sagt i första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
saknar å andra sidan en bestämmelse som talar om, inom vilken tid säljaren
skall erbjuda rättelse och sedan utföra den, när köparen inte krävt den. Del är
möjligt alt avsikten är att 39 § skall reglera detta, men den tid som anges där
(inom "skälig tid" efter reklamationen) förefaller alltför lång när
köparen har krävt något annat än rättelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksfiirbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
i 38 § om rätt för säljaren att på egen bekostnad avhjälpa fel eller företa
omleverans även om inte köparen kräver det, godtas. Förslaget överensstämmer
med vad som nu gäller enligt åtskilliga standardavtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
anser alt andra stycket fåll en något oklar formulering och vill förorda att
stycket i stället formuleras i överensstämmelse med punkten 3 i § 38 i del
norska förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
hälsar med tillfredsställelse arbetsgruppens förslag att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lagen skall ge säljaren
rätt att avhjälpa fel eller företa omleverans även om</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 76. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section802>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inte köparen kräver det.
En sådan ordning är vanlig i nu förekommande Prop. 1988/89:76<br>
kontrakt och standardavtal.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget har säljaren möjlighet att, när köparen har reklamerat, erbjuda sig
all avhjälpa felet eller att leverera felfri vara, om sådan rättelse kan ske
utan väsentlig olägenhet för köparen och utan risk för att köparen inte får
sina egna kostnader ersatta av säljaren. Enligt 39 § skall en sådan rättelse
företas inom skälig tid. Utredningen anger dock inte inom vilken tid säljaren
skall lämna sitt erbjudande. Enligt vår mening bör bestämmelsen kompletteras
med ell uttryckligt krav på att säljaren lämnar detta erbjudande utan oskäligt
uppehåll efter köparens reklamation. Försummar säljaren detta, bör köparen ha
rätt alt kräva andra påföljder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>39
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Läser
man paragrafen efter dess ordalydelse måste köparen, även om det är ett fel som
inte kan avhjälpas, eller det är klart att säljaren inte kommer att avhjälpa
del, vänta tills det förflutit "skälig tid efter reklamationen" innan
han kan begära prisavdrag eller häva köpel. Detta kan inte gärna vara avsett.
Redaktionellt saknar man en hänvisning till 45 § 2 st, beträffande ersättning
för all köparen själv avhjälper felet. Man får av 39 § intrycket, att om inte
felet avhjälps eller omleverans sker, köparens enda rättigheteräratt kräva
prisavdrag resp. häva köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
motiven (s 284) är köparen inte berättigad till vare sig prisavdrag eller
hävning om han ulan grund vägrar att godta rättelse. Detta kan dock vara hårt
mot köparen, särskilt som säljarens rätt att avhjälpa felet är så vittgående.
Om det långt efter det köparen avböjt rättelse konstaleras i process att
köparen varit skyldig att godta en rättelse som skulle ha kostat säljaren ell
betydande belopp, bör inte köparen bära hela förlusten. Det synes rimligt att
köparen får åtminstone något prisavdrag eller någon ersättning för sina
kostnader. Del är möjligt att 45 § 1 st bör tolkas så, att köparen i den
situation som där avses kan få ersättning för sina kostnader för all ha
avhjälpt felet även om han avböjt rättelse. 45 § innehåller ingen uttrycklig
reservation för delta fall, och såvitt jag kan se berörs inte saken i motiven.
Å andra sidan är det svårt att se något skäl varför köparen skulle få
ersättning för sina kostnader när han inte är berättigad lill prisavdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
utgår från all tidsrekvisitet "inom skälig lid efter reklamationen"
syftar på såväl avhjälpande som omleverans. Detta bör tydligare framgå av
lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
anser, liksom Hjerner, all köparen inte skall ha rätt till prisavdrag för
begagnat gods sålt på auktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
anser dock inte att denna regel skall gälla endast begagnat gods. Skälen som
talar för all prisavdrag inte skall tillämpas vid begagnat gods sålt på auktion
är ju främst hänsynen till de särskilda förhållandena vid auktion, där andra
villiga köpare till nära nog samma pris funnits. Delta skäl gäller med samma
styrka vid försäljning på auktion av annat gods än begagnat gods.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt hänvisar samfundet till punkt 4. i "Allmänna synpunkter"<br>
(avsnitt 4).</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section803>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section804>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
enlighet med vad professor Hjerner anför i sill särskilda yttrande anser</span><span
style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>organisationerna
all prisavdrag inte skall få krävas vid fel i begagnat gods som sålts på
auktion. Detta borde lämpligen framgå av motiven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40 </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inledningen
av bestämmelsen kan med fördel formuleras: "Prisavdrag skall beräknas så
all..."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
vill sätta i fråga om uttrycket "del avtalsenliga —. —.— priset" är
det mest lämpliga. Fråga kan ju nämligen vara också om ett pris som inte är
avtalat utan bestämt enligt 51 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Försvarets
materielverk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Materielverket
accepterar att rätten all häva i huvudsak begränsas till fel som utgör ett
väsentligt avtalsbrott (41 §). Däremot ifrågasätts del rimliga i att rätten att
kräva omleverans inskränks i den omfattning utredningen föreslår. En myckel
stor del av köpavtal mellan näringsidkare och myndigheter utesluts i 36 § 2 st
andra meningen. Varor som materielverket anskaffar är i de allra flesta fall
tillverkade särskilt för verket efter dess anvisningar eller önskemål. Dessa
anvisningar och önskemål kan vara alltifrån små detaljer för något som i övrigt
är ren "hyllvara" t. ex. att varan målas med viss färg eller förses
med militära beteckningar, eller tillverkning enligt detaljerade tekniska
specifikationer. Enligt materielverkets uppfattning bör köparen ha rätt att
avvisa godset (kräva omleverans) under förutsättning all felet utgör ett
väsentligt avtalsbrott — oavsett om det är fråga om tillverkningsköp eller ej.
Säljaren är sedan fri alt byta ut varan mot annan eller avhjälpa felet. I
princip bör således rätlen att kräva omleverans överensstämma med rätten alt
häva, annars måste köparen häva — eller hota med det — om han inte vill ta emot
den felaktiga varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>41 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket talar om under vilka förutsättningar köpet får hävas. Det anges där att
det förutsätter all "felet utgör ett väsentligt avtalsbrott". Om
samma situation åsyftas som i 36 § andra stycket där det sägs "är felet
väsentligt", bör samma terminologi användas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
vill sätta i fråga om inte vad som upptas i andra meningen redan är eller, om
så inte är fallet, borde vara, uttömmande behandlat i 38 och 39 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt hänvisar samfundet till punkt 9 i "Allmänna synpunkter" (avsnitt
4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Andrastycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om uttrycket "vill köparen häva" hänvisar samfundet till vad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>samfundet
anfört under 31 §.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section805>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section806>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
tillstyrker att del uppställs ett särskilt väsentlighetskrav bilaga 3 för
rätten all häva på grund av fel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Redareförening</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Köparens
hävningsrätt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
observerar alt det för köparens hävningsrätt enligt 41 § i förslaget krävs att
felet utgör ett väsentligt avtalsbrott. Föreningen ställer sig dock tveksam
till att köparens hävningsrätt kombinerats med detta väsentlighetskrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
beslällningsköp som skett efter köparens anvisningar eller önskemål skall man
enligt specialmoliveringen (s. 285) utöver felels art även la hänsyn till
möjligheterna att eliminera felet eller all kompensera köparen. Redareföreningen
stöder denna tanke som framkommer i paragrafens specialmotivering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:326.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>§42ff
Svea hovrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Skadestånd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
42 —44§§ uppvisas en provkarta på olika typer av skadeståndsansvar. Här varvas
former av mer eller mindre strikt ansvar med s. k. presumtionsansvar (den som
exculperar sig går fri) och ansvar endast för vållande. Del är möjligt att man
i svensk rätt, när del gäller förutsättningarna för skadestånd, inte bör nöja
sig med enbart den formel som FN-konventionen anvisar i art. 79, den s.k.
kontrollformeln. Det bör övervägas om inte något kan göras för att förenkla de
bestämmelser som arbetsgruppen föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
universitet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna reglerna om säljarens skadeståndsskyldighet vid fel framstår<br>
som onödigt invecklade, och stora ansträngningar bör göras för att förenk<br>
la systemet. Dessutom bör man även analysera sambandet mellan dröjs<br>
målsansvaret och felansvaret. Enligt fakultetsslyrelsens mening bör förut<br>
sättningarna för skadeståndsskyldighel vara desamma vid dröjsmål och<br>
fel. En säljare, som lovat leverans av en vara med viss kvalitet men som<br>
märker att varan inte är kontraktsgill när leveransdagen närmar sig, bör<br>
inte komma lindrigare undan, om han sänder iväg varan i halvfärdigt skick<br>
än om han förskjuter leveransen för att göra varan kontraktsgill. Om man<br>
har ell konlrollsfaransvar vid dröjsmål men ett culpaansvar vid fel, kan<br>
det emellertid ibland löna sig för säljaren att försöka komma över till<br>
felreglerna, eftersom säljaren inte alltid blir skadeståndsskyldig under<br>
avhjälpandetiden, och köparen synes inte ha någon rätt att genom avvisan<br>
de av varan föra säljaren tillbaka till dröjsmålssladiet (jfr 49 § 2 st. försla<br>
get). En lindring av säljarens skadeståndsansvar vid fel borde endast ifråga-<br>
komma i situationer, där säljaren inte har måst inse vilken standard som<br>
gäller för köpet och därför inte kunnat frestas all leverera i syfte att<br>
undvika skadestånd för dröjsmål. Utifrån denna synpunkt kan undantaget<br>
i 42 § 2 st. tillstyrkas. Grundas kravet påviss kvalitet på en uppgift från</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>148</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section807>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section808>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>säljaren
eller på försummad upplysning från hans sida, finns det dock Prop.
1988/89:76 ingen anledning att fritaga honom från skadeståndsansvar för fel
bara Bilaga 3 därför att han måhända trodde att varan uppfyllde de avtalade
fordringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utifrån
nu anförda synpunkter vill fakullelsslyrelsen ifrågasätta, om inte säljaren
borde bli skadeslåndsskyldig vid fel enligt vad som föreslås i 42 § oavsett om
köpet avser bestämt gods, bulkvaror eller tillverkning. Anser man vid dröjsmål
att hans levernaslöfle är absolut med reservation för hinder utanför hans
kontroll, borde man väl även kunna ha samma uppfattning vid fel. I sammanhanget
må nämnas alt i de viktigaste kommersiella standardavtalen leverantörens
skadeståndsansvar för fel är strikt (5:13 AB 72, p 30 i NL och p 57 i NLM),
varför ett konlrollsfaransvar inte kan anses vara anmärkningsvärt strängt. I
dessa avtal begränsas dock leverantörens ansvar med andra metoder (till visst
pris av konlraktssum-man eller endast till direkta skador); härtill återkommer
vi nedan. Förslagen i 43 § 1 —2 st. och 44 § kan utgå, och skadeståndsreglerna
blir genast mycket överskådligare. Förslaget till 43 § 3 st. kan kopplas på 42
§ I st. I p.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller avhjälpande av fel innebär förslaget att säljaren enligt 36 § ofta är
skyldig att avhjälpa på egen bekostnad. Försummar säljaren denna sin skyldighet
har köparen en absolut rätt till ersättning för egna avhjälpningskostnader
enligt 45 §. Frågan är vad som gäller beträffande kostnader som köparen har för
att t. ex. transportera varan till säljaren (se s. 227 m). Ersättningsrällen
grundas då inte på 45 §, eftersom säljaren inte försummat uppfylla sin
skyldighet, utan det tvärtom är köparen som varit skyldig att medverka. Därmed
återstår endast att kräva ersättning enligt 42 — 44 §§, vilket ibland kan
medföra all köparen inte får något. Ett förtydligande av om denna tolkning är
riktig synes vara på sin plats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>42
— 45 §§ Reglerna om säljarens skadeståndsskyldighet vid fel utgör en av de mest
betydande nyheterna i förslaget. De ansluter sig varken till FN-konventionen
eller till gällande rätt, och de är mycket komplicerade. Från formell synpunkt
kan man konstatera, att vissa generella regler kommer först i 44 §, medan
vissa detaljregler står i den inledande paragrafen, 42 §. 1 del följande
kommenteras reglerna i en ordning som ansluter sig mer lill nu gällande rätt än
till förslagets uppställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1)
Enligt 44 § punkt 1 är säljaren skadeslåndsskyldig på gmnd av fel om varan vid
köpet avvek från vad säljaren särskilt ulfäst. 1 huvudsak ansluter sig detta
lill en vedertagen princip, nämligen att en "garanti" medför strikt
skadeståndsskyldighet. Den föreslagna regeln avser emellertid endast att godset
"vid köpel" avvek från vad säljaren ulfäst. Men om säljaren ulfäst
alt godset (t. ex. gods som skall tillverkas) vid avlämnandet skall ha en viss
egenskap, bör samma verkningar inträda. (Jfr även 4:19 JB som inte har
begränsningen "vid köpet".)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
avviker från 42 § 2 st. köplagen samt 4:19 JB genom att<br>
den endast är tillämplig vid särskild utfästelse, varmed måste förstås en<br>
uttrycklig utfästelse. Enligt nu gällande räll anses vissa uppgifter, även om<br>
de inte har garantins form, ha verkan som sådana (se särskilt NJA 1976 s.<br>
678; jfr NJA 1978 s. 307, där HD nämner utfästelsefallen och därmed<br>
jämställda fall av positiva uppgifter från säljaren). Del är svårt alt se
varför<br>
man här skulle göra en ändring. Del är dock möjligt att trots den föreslagna<br>
lydelsen även sådana fall är avsedda att inbegripas (se motiven s. 296 ö).<br>
Även om så skulle vara fallet täcker inte bestämmelsen det ansvar för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>149</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section809>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section810>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"kärnegenskaper"
som f n. tillämpas (se särskilt NJA 1978 s. 307). Till grund för detta ansvar
ligger främst tanken, att en köpare som vill vara säker på att ha full rätt
lill skadestånd vid kontraktsbrott kan begära garantier om många saker men alt
del inte kan väntas att han skall begära garantier om
"kärnegenskaper", vilkas betydelse måste anses självklar. Vill man
förkasta denna princip bör man åtminstone i motiven anföra skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Enligt 44 § 2 punkten är
säljaren skadeståndsskyldig om han lämnat en uppgift som avses i 18 § 1 eller
20 § 1 och han insåg eller borde ha insett att uppgiften var oriktig eller
vilseledande. I nuvarande svensk köprätt torde inte denna typ av ansvar vara
erkänd annat än för undantagsfall (se särskilt 7 § 2 st. konsumentköplagen, där
ett sådant ansvar åläggs för uppgifter från annan än säljaren själv, vilka han
inte har "åberopat"). Enligt den nuvarande köplagen får uppgiften
antingen verkan som garanti, och säljaren kan då inte föra bevisning om alt han
inte kände till eller borde känna till orikligheten, eller också har uppgiften
ingen verkan i skadeslåndshänseende (men väl för rätten att kräva prisavdrag
resp. häva köpel, se NJA 1955 s. 75). Eftersom ingen förklaring lämnas till den
nu föreslagna regeln måste gissningarna om vad som ligger till grund för den
bli högst osäkra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Enligt 44 § 3 p. är säljaren
skadeståndsskyldig om han försummat att lämna en sådan upplysning som avses i
18 § 2 st. eller 20 § 2 st. eller "annars" har handlat i strid mot
tro och heder. Det har redan anförts, beträffande 18 § 2 st., att den
undersökningsplikt som förefaller åläggas är tvivelaktig. Detta gäller då även
skadeståndsskyldigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Enligt 42 § 2 st. är säljaren fri
från skadeståndsskyldighel om varan inte överensstämmer med en uppgift som har
lämnats av någon annan än säljaren (ehuru del inte i lagtexten uttryckligen
hänvisas till 19§, är det såsom också bestyrks av motiven delta stadgande som
åsyftas). Regeln har redan berörts på tal om 19 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>5)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>Om inte någon av de nu nämnda förutsättningarna är
för handen bestäms säljarens skadeståndsskyldighet av köpets karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Om köpet avser en "vara
som har tillverkats särskilt för köparen efter hans anvisningar och
önskemål" är skadeståndsansvaret ett presumtionsansvar (43 § 1 st.), dvs.
säljaren ansvarar såvida han inte visar att felet inte beror på försummelse på
hans sida. Det är svårt att se varför man på detta område skall ha
presumtionsansvar. Vad som f n. gäller beträffande tillverkningsavtal är högst
osäkert, därför att i de flesta fall tillämpas allmänna avtalsvillkor. Dessa
bmkar ålägga säljaren skyldighet all avhjälpa fel, eventuellt svara för direkt
skada i övrigt oberoende av vållande, men helt frita honom från ansvar för
indirekt skada utom vid uppsåt och grov vårdslöshet (se t. ex. NL 79 p. 30,
ALOS 81 p. 27). Det är inte möjligt aU här föra en rältspolitisk diskussion om
vad som är den lämpligaste ansvarsformen. Men man ville gärna vela vad som
föranlett arbetsgmppen lill dess ställningstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Om köpet avser en "vara
som fanns vid köpet och som med hänsyn till varans egenskaper och till vad
parterna måste antas ha fömtsätt inte kan ersättas med någon annan vara",
är säljaren skadeståndsskyldig om felet har uppkommit efter köpet till följd av
säljarens försummelse (43 § 2 st.). Beträffande sättet att benämna
"bestämt gods" hänvisas till vad som sades ovan under 2.5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Molsätlningsvis
framgår att del inte finns något skadeståndsansvar alls vid speciesköp för ursprungligt
fel i godset, utöver de ovan under 1—4 behandlade fallen. Varken
FN-konventionen eller konsumentköplagen, för alt nämna två nära till hands
liggande jämförelseobjekt, gör något</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76 Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:95.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:64.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>150</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section811>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section812>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>särskilt
undantag för speciesköp. Man frågar vilka sakskälen är. Om någon Prop.
1988/89:76 köper en bil från en bilhandlare och den är behäftad med sådant fel
att Bilaga 3 köparen häver köpet och köper en motsvarande bil från en annan
bilhandlare, blir han enligt förslaget berättigad till ersättning för
prisskillnaden utan någon culpabedömning om det var en ny bil men inte ifall
bilen var begagnad och köpel därför var ett speciesköp, inte ens om felet
berodde på oaklsam behandling före tidpunkten för köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>c)
Vid andra köp är ansvaret strikt, med undantag för vad som beror av händelser
utanför säljarens kontroll (42 § 1 st). Detta överensstämmer med vad som nu
gäller vid leveransavtal (43 § 2 st. köplagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vid underlåtenhet att avhjälpa
fel har köparen rätt till skälig ersättning för kostnader för avhjälpande (45
§ I st.). Denna ersättningsskyldighet är strikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vid försummelse vid avhjälpande
har köparen rätt till ersättning för skada (45 § 2 st.). Såsom framgår av ordet
"försummelse" är detta ett culpaansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
kan sägas att systemet odiskutabelt är komplicerat men alt olikheterna mellan
olika fall är desto mer diskutabla. Om köpet avser ett fartyg som byggs på ett
varv blir en regel tillämplig om fartyget är färdigt eller i det närmaste
färdigt (43 § 2 st.), en annan om fartyget inte är färdigt men skall tillverkas
enligt köparens särskilda anvisningar (43 § 1 st.), en tredje om fartyget inte
är färdigt men är av standardtyp beträffande vilken köparen inte har någon
valmöjlighet (42 § 1 st.). Det kan vara rimligt att beträffande köparens
möjligheter att häva köpel göra.skillnad mellan dessa olika fall, men det synes
saknas skäl att göra skillnad beträffande säljarens skadeståndsskyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksfiirbund:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
har utarbetat förslag lill skadeståndsregler vid fel i varan (42 — 45 §§).
Reglerna är betydligt mer omfattande än enligt gällande köplag och beror på
det utvidgade säljaransvaret för uppgifter m.m. De har också samband med
säljarens skyldighet att avhjälpa fel och ansvaret för försummelser i samband
härmed. LRF finner att de föreslagna skadeståndsreglerna i stort synes väl
avvägda och på ett godtagbart sätt fördelar de ekonomiska riskerna mellan
parterna i ett köpförhållände.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Motorbranschens
Riksfiirbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>42
§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Se
ovan under 29 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svea
hovrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
exempel på en bestämmelse som möjligen kan undvaras är specialre<br>
geln i 43 § 2 st., enligt vilken säljaren när det gäller unikt gods skulle bli<br>
skadeslåndsskyldig endast vid vållande på säljarens sida efter köpet. Frå<br>
gan kan ställas varför köparen av en tavla som sedan skadas vid transpor<br>
ten till honom inte skall kunna åberopa samma ansvar för säljaren som<br>
den som köper en ny TV och får den transportskadad. Det bör därför<br>
enligt hovrättens mening övervägas om den föreslagna särregleringen i<br>
fråga om unikt gods verkligen är nödvändig.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section813>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section814>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
köpmannaförbund/SHIO familjefiiretagen</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan ifrågasätta om regeln i 43:e paragrafen, 2:a stycket som rör unika</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>°</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>föremål
som har individuell beskaffenhet eller är särpräglade är nödvändig. Köparen
har enligt förslaget rätt lill skadestånd på grund av fel i varan, om felet har
uppkommit efter köpet till följd av säljarens försummelse. Vid föremål som
tillverkas särskilt för köparen efter hans anvisningar eller önskemål gäller
exculpationsansvar. Motsvarande regel skulle med hänsyn till avsaknad av motiv
även kunna gälla för unikt gods.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statens
vattenfallsverk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
linje med synpunkterna på reglerna om fel ligger, alt säljarens skadeståndsansvar
enligt 44 § punkt 3 borde ändras lill all enbart avse handlande i strid mot
tro och heder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>44
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Marknadsdomstolen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
norska förslaget innehåller en regel om skadeståndsskyldighet för tillverkare
eller annan person i tidigare säljled p.g. a. uppgifter om varan vid
marknadsföringen av den. Bestämmelsen förbättrar köparens möjligheter att få
ersättning bl. a. då säljaren har betalningssvårigheter, eller inte kan
anträffas. Det kan ifrågasättas om inte en liknande regel är lämplig även för
svensk del. Enligt konsumentköplagsförslagets 41 § kan anspråk riktas mot
näringsidkare i tidigare led.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>45
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
tingsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
stadgandet har köparen rätt lill ersättning för den skada som han lider genom
säljarens försummelse vid avhjälpandet. En förutsättning för ersättning är
således vållande hos säljaren. Av de regler för fördelning av bevisbördan, som
gäller då inget uttalats därom i det materiella stadgan-del, torde följa att
den som påstår ett rättsfaklum, i detta fall vållande, har bevisbördan för
detta påståendes riktighet. Med den utformning lagtexten har fåll kan inte
anses framgå att del är åsyftat något undantag härvidlag. Det torde därför vid
gängse tolkning av lagtexten vara köparen som har bevisbördan för att säljaren
har vållat skadan. Tingsrätten ifrågasätter därför om uttalandet i specialmotiveringen
(s. 299 m), att frågan om vem som har bevisbördan är att bedöma efter
omständigheterna, har fog för sig. Om någon annan bevisbördeplacering är
åsyftad än den som följer av utfyllande processuella regler bör detta framgå av
lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>46
§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
tingsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tingsrätten
tillstyrker en reglering av påföljder av rättsligt fel enligt försla<br>
get men vill göra det tillägget att det även bör vara möjligt att kräva<br>
prisavdrag vid sådant fel. Tingsrätten delar inte arbetsgruppens uppfatt<br>
ning all de situationer då sådant avdrag låter sig beräknas och påföljden i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>152</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section815>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section816>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>övrigt passar är
sällsynta. Speciellt i de fall att godset är belastat av annan Prop.
1988/89:76 tredje mans rätt än äganderätt torde del ofta gå att beräkna
prisavdrag som Bilaga 3 då också skulle vara en lämplig påföljd. I
förslaget till lagtext bör därför upptas möjlighet för köparen att kräva
prisavdrag vid rättsligt fel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>se
vid 23 §.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksfiirbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Påföljder
av rättslig t fel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
lagreglering av vad som gäller rättsliga fel, rådighelsfel, är önskvärd.
Förslaget avser både ursprungliga och efterföljande rättsliga fel men däremot
inte intrång i immaterialrätt. LRF kan godta regleringen i 46 och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>47§§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
teknik som valts i paragrafen, att ange icke blott att bestämmelserna i 34 §
första stycket osv. gäller utan också vad bestämmelserna handlar om är
nödvändig i fråga om hänvisningen till 39 §, eftersom inte alla bestämmelser i
den paragrafen avses gälla i fråga om rättsliga fel. Som samfundet uppfattal
förslaget skall emellertid alla bestämmelser i de övriga angivna lagrummen
gälla. Frågan är då om det inte är tydligare att i fråga om de hänvisningarna
bara ange bestämmelserna, således: "Föreligger det ett rättsligt fel,
gäller bestämmelserna i 34 § första stycket, 35-38 §§, 41 § och 48 § samt
bestämmelserna om hävning i 39 §."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
har i och för sig inget all erinra mot alt de i paragrafen angivna påföljderna
skall kunna komma i fråga vid rättsliga fel. Det bör dock framgå av motiven att
det vid tillämpningen måste beaktas att inte alla påföljder alltid passar för
rättsliga fel. Exempelvis leder frånvaron av preskriptionslid för rättsliga fel
till att fel kan påtalas efter lång tid, vilket bl. a. kan göra det omöjligt
att häva köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
övrigt hänvisas till vad som anförts vid behandlingen av respektive
påföljdsregel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>48
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>48
§ Här föreslås en bestämmelse om köparens rätt att innehålla betal<br>
ning vid säljarens kontraktsbrott. Det saknas motsvarighet i de nu gällande<br>
köplagarna; jfr dock 4 § 2 st. konsumentköplagen samt 19 och 27 §§ konsu-<br>
mentljänstlagen. Det får anses vara en fördel att en köplag innehåller<br>
bestämmelser härom. Man saknar emellertid en motsvarighet till 3 § 2 st.<br>
konsumentköplagen. Antag att säljaren skall avlämna godset den 15 sep<br>
tember saml att köparen enligt avtalet skall betala den I oktober. Om<br>
säljaren den 1 oktober ännu inte har avlämnat godset, bör köparen ha rätt<br>
all innehålla betalningen, även om han inte har något krav på säljaren,<br>
därför att han inte lider någon skada av dröjsmålet.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>153</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section817>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section818>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sveriges Advokatsamfund</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
hänvisar till punkt 4 i "Allmänna synpunkter" (avsnitt 4)</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>°</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
har ovan riktat invändningar mot uttryckssättet "får köparen kräva
skadestånd". Vid de tidigare stadgandena i förslaget har invändningen
grundals på att uttryckssättet är språkligt sett oegentligt; däremot kan det
knappast leda lill missförstånd. I förslaget lill 48 § kan däremot
skrivtekniken all tala om krav i stället för rättigheter leda till
missförstånd. Formuleringen att köparen får hålla inne betalning så snart han
har ett krav på grund av säljarens dröjsmål eller på grund av att varan är
felaktig kan komma all tolkas efter sin ordalydelse, vilket skulle innebära att
köparen har rätt att hålla inne betalning så snart han meddelat säljaren att
han har ett krav på säljaren, t. ex. på grund av att varan är felaktig, dvs.
alldeles oavsett om varan är felaktig. — Man bör inte bortse från risken, eller
kanske rättare möjligheten, av att en lagtext uppfattas efter sin ordalydelse.
Vidare är en tolkning enligt ordalydelsen av förevarande lagtext icke blott
icke orimlig, den är fullt rimlig, åtminstone om förslagets 23 § andra stycket
bibehålles i någon form. Eftersom nämligen en köpare skulle ha en så
långtgående rätt som alt tillgripa något så allvarligt som hävning, under
hänvisning till rättsligt fel — fastän det inte föreligger något rättsligt fel,
vad vore då naturligare än alt köparen skulle ha den icke så långt gående
rätten att hålla inne betalning under hänvisning till ett fel, även om det inte
föreligger något fel?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
vill sätta i fråga om inte texten "och skall priset helt eller delvis
betalas vid eller efter liden för varans avlämnande" är överflödig, eller,
om den inte är överflödig, om den är lämplig. Texten utesluter räll att hålla
inne betalning som skall erläggas före varans avlämnande. Före varans
avlämnande kan säljaren kanske inte ha några befogade krav på grund av
säljarens dröjsmål eller på grund av att varan är felaktig. I sådana fall är
den citerade texten överflödig. Om del emellertid tvärtom är så att köparen då
kan ha befogade krav på grund av säljarens dröjsmål eller på grund av att varan
är felaktig (det skulle möjligtvis kunna tänkas i samband med befarat
avtalsbrott eller ett på förhand konstaterat avtalsbrott, l.ex. att köparen på
förhand får kännedom om all det föreligger fel i bestämt gods), menar samfundet
alt det i sådana fall funnes väl så starka skäl all ge köparen räll att hålla
inne betalning (jfr förslaget 65 § om stoppningsrätt).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt vill samfundet hänvisa till vad samfundet anfört under 10 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>49
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
köpmannaforbund/SHIO Familjeföretagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
49:e paragrafen, stycket 2, anges att bestämmelserna om fel skall tillämpas, om
en vara visseriigen inte har avlämnats i sin helhet, men det kan antagas att
säljaren anser sig ha fullgjort köpet i dess helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
motiven skulle detta innebära att köparen vid leverans av varor som i och för
sig inte är behäftade med fel, blir skyldig att reklamera med en kortare
reklamationsfrist än vad som skulle gälla vid försenad leverans. Om köparen
inte reklamerar blir konsekvensen att köparen trots bristen i utebliven
leverans, blir skyldig att betala priset. Detta kan inte vara rimligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
exempel kan nämnas att avtal har träffals om leverans av hundra<br>
par skor. Säljaren levererar nittiosex par skor. Det kan antagas all säljaren<br>
anser sig ha fullgjort köpel i dess helhet, trots att inte hundra par skor har</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>154</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section819>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section820>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>avlämnats. Om köparen icke
reklamerar ulan oskäligt uppehåll, trots Prop. 1988/89:76 försenad
leverans, blir han skyldig att betala för hundra par skor, trots att Bilaga
3 han bevisligen endast har erhållit nittiosex par.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
anser att 49:e paragrafen, stycket 2, i sin helhet skall utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det fall att lagstiftaren likväl skulle stanna för ett förslag om hävning vid
partiellt avtalsbrott, anser organisationerna att paragraf 49, andra stycket,
skall ha följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Om
det kan antagas att säljaren anser sig ha fullgjort köpet i dess helhet, trots
att allt inte har avlämnats, tillämpas bestämmelserna om fel, dock med rätt för
köparen att reklamera inom skälig tid."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>50
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har i fråga om nu gällande köplag framförts kritik (bl.a. av Anna Christensen i
hennes avhandling "Studier i köprält", 1970) mot att
deten-tionsrätten inte varit tillräckligt utvecklad vid successiva leveranser.
Kritiken har riktals mot att en borgenär, som i vissa fall haft rätt att häva,
dvs. att definitivt innehålla sin prestation, inte haft rätt att temporärt
innehålla samma prestation i avbidan på att motparten fullgör sin
prestationsskyl-dighel. Det har hävdats all detenlionsrätten bör vara
åtminstone lika omfattande som rätten all häva. Det har påpekats att del kan
finnas fog att gå ett steg längre och, oavsett om hävningsrätt föreligger eller
ej, tillåla borgenären alt temporärt innehålla post eller betalning för viss
post, till dess gäldenären fullgjort samtliga de förpliktelser som bort
fullgöras före den prestation som borgenären innehåller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nu föreliggande lagförslaget innehåller i 65 —67 §§ regler för befarat
avtalsbrott, bl. a. rätt till hävning. I förslagets 50 § finns en specialregel
om räll till hävning vid befarat avtalsbrott vid successiv leverans. Stadgandet
innehåller däremot ingen regel om detentionsrätt. Regler om detentionsrätt
finns i förslagels 65 §. Som samfundet uppfattat stadgandet i 65 § innebär det
emellertid inte att en köpare vid successiv leverans, där post 1 är försenad
och ännu inte levererad medan post 2 är levererad, köparen kan innehålla
betalning för post 2 till dess post 1 är levererad. Detta skulle gälla även i
det fall att köparen haft rätt all häva i fråga om post 2 och kanske till och
med även post 1. Samfundet vill föreslå all i lagen inläs en regel för
successiva leveranser som ger borgenären rätt att temporärt innehålla post
eller betalning för viss post till dess gäldenären fullgjort samtliga de
förpliktelser som bort fullgöras före den prestation som borgenären innehåller
(jfr Christensen a.a.s. 155).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>51
§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
tingsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande köplag skall köparen, då köp slutits utan att priset be<br>
stämls, betala vad säljaren fordrar, såvida det inte kan anses oskäligt. Av<br>
lagtexten följer direkt att köparen har bevisbördan för att det begärda<br>
priset är oskäligt. Av den föreslagna nya lagtexten framgår inte klart<br>
huruvida någon förändring avses beträffande bevisbördan i en tvist om<br>
priset. Lagtextens utformning ger dock närmast vid handen att det är<br>
säljaren som skall bevisa vad som är skäligt pris. Detta skulle innbära en</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>155</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section821>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section822>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>betydande förändring i
förhållande till gällande ordning. Något bestämt Prop. 1988/89:76 uttalande
i denna fråga har inte redovisats i specialmotiveringen. Tingsrät- Bilaga 3
ten efterlyser därför ett klarläggande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
reklamationsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
om priset överensstämmer med motsvarande bestämmelse i förslaget till
konsumentköplag och ansluter mycket nära till vad för konsumenttjänsternas del
föreskrivs i 36 § konsumentljänstlagen. ARN tillstyrker bestämmelsen men saknar
i motiven en kommentar till den omstridda frågan om bevisbördans placering när
det görs gällande att ett visst pris har avtalals (jfr SOU 1984:25 s. 199 f och
prop. 1984/85:110 s. 302). Nämnden förmodar att avsikten bakom
"skälighetsnormen" är att säljaren i princip skall ha bevisbördan för
att ett begärt pris är skäligt (jfr nyssnämnda prop. s. 93 och 303).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
anser all den föreslagna regleringen är väl avvägd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motiven
anger (s. 309): "På motsvarande sätt kan det vara skäl att beakta
leveransdagens prisnivå ifall priserna sjunkit efter köpslutet." Samfundet
menar att detta påpekande antingen är överflödigt eller missvisande. 1
meningen innan talas nämligen om att det är "rimligt att ta hänsyn till
prisutvecklingen fram till tidpunkten för varans avlämnande". Detta torde
innefatta även det fall att priserna sjunkit. Om med motivuttalandet att det
kan vara skäl att beakta leveransdagens prisnivå ifall priserna sjunkit, avses
all framhålla att det finns större anledning att beakta en prissänkning än en
prisökning, vill samfundet framhålla att denna avvägning inte förefaller
motiverad och att den heller inte framgår av lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
domareförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
varans pris motsvaras den av 5 § i gällande lag. Lagförslaget, som avser det
fall något pris inte följer av avtalet skall bestämmas med hänsyn lill de i
lagmmmel angivna omständigheter, anser förbundet ger en bättre vägledning vid
bestämmande av priset än nuvarande 5 §. Förslaget ger utrymme för fler
bedömningsgrunder då det gäller alt bestämma vad som är ett skäligt pris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
accepterar den föreslagna regeln men vill ändå påpeka<br>
all den ojämförligt vanligaste situationen i vilken priset inte uttryckligen<br>
avtalas är den där säljaren har en prislista som han regelmässigt tillämpar.<br>
Della listpris bör då gälla utan alt underkastas någon skälighetsprövning,<br>
utöver den som kan komma ifråga enligt allmänna avtalsrättsliga regler.<br>
Som anges i specialmotiveringen kan ett sådant listpris i allmänhet anses<br>
avtalat. Detta fall är emellertid av sådan stor praktisk betydelse att regeln<br>
förtjänar att understrykas ytterligare och möjligen även uttryckas i lagtex<br>
ten.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>156</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section823>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section824>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>53 §</span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3 </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>Försvarets
materielverk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Formuleringen
av andra raden i denna paragraf kan vara svårläst på grund av de många
negationerna: "... om han ej utan oskäligt uppehåll meddelar säljaren all
han inte godkänner priset." Mera lättläst skulle vara: "... om han ej
inom skälig tid meddelar säljaren all han inte ..." eller "... om han
underlåter att inom skälig tid meddela alt han inte ..." Visserligen
skulle detta enligt vad som sägs på s. 274 innebära, att köparen skulle få
något längre lid på sig alt reagera mot debiterat pris, men skillnaden i
praktiken torde inte bli så väsentlig, att den behöver få någon betydelse. Det
danska förslaget lyder "... og meddeler koberen ikke inden rimelig tid
saelgeren, ..." Del norska förslaget: "... om han ikke innen rimelig
tid sier fra at han ikke godtar den." ovan framförda förslag
överensstämmer med de danska och norska texterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
denna paragraf inte skall kunna tillämpas vid konsumentköp bör framgå inte bara
av betänkandet (s. 310; jft SOU 1984:25 s. 201) ulan även direkt av lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
reklamationsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
konsumentköpulredningen (s. 201) skall regeln inte gälla för konsumentköp.
Till undvikande av all tvekan bör delta anges uttryckligen i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Priset
på varan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regleringen
innebär bl.a. (53 §) att köparen skall erlägga del pris säljaren angivit i
faktura om inte köparen reklamerar priset utan oskäligt uppehåll. Fakturapriset
gäller dock inte om parterna överenskommit om ett lägre pris eller det av säljaren
fordrade beloppet är oskäligt. Den angivna regleringen pekar på en välkänd
balanspunktsproblematik. Med hänsyn bl.a. till den diskussion som förts rörande
innebörden av 6 § i gällande köplag är det önskvärt att lagmotiven göres
utförligare kring frågan om bevisbördans förläggning till köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
hänvisar till punkt 3 i "Allmänna synpunkter" (avsnitt 4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt har samfundet ingen erinran mot förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
vill dock invända mot följande uttalande i motiven (s. 310):<br>
"Enligt del svenska förslaget har paragrafen samma räckvidd som enligt<br>
det finska, eftersom det svenska förslaget inte omfattar konsumentköp"<br>
(understruket här). Det är oklart om i den citerade formuleringen "det<br>
svenska förslaget" avser enbart del aktuella stadgandet eller hela det<br>
svenska förslaget lill köplag. Vilketdera som avses, måste det anses missvi<br>
sande. I förslaget 53 § finns ingen antydan om att stadgandet inte skulle<br>
gälla konsumentköp. I förslagets 4§ anges att lagen inte tillämpas i den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>157</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section825>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section826>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mån annat följer av
konsumentköplagen. Detta motiverar emellertid inte Prop. 1988/89: 76</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>det långtgående påståendet
att lagen inte omfattar konsumentköp. Enligt Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>samfundets uppfattning
följer av förslaget att 53 § skall tillämpas också om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>det är en konsument som är
köpare. Det framgår av motiven (s. 311</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>överst) att även
arbetsgruppen ansett att stadgandet skall tillämpas vid</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>konsumentköp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
undantaget i andra meningen har bestämmelsen blivit alltför urvattnad, inte
bara jämfört med nu gällande köplag utan även jämfört med 1976 års förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det begärda priset inte är oskäligt och köparen inte heller reklamerar bör
köparen i vart fall åläggas bevisbördan för att ett lägre pris blivit bestämt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
meningen kunde sålunda ges följande formulering: "Detta gäller dock ej om
köparen visar att lägre pris avtalats eller om det fordrade beloppet är
oskäligt."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
köpmannaförbund/SHIO Familjeföretagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget skall köparen erlägga det pris som säljaren har angivit i faktura, om
icke säljaren reklamerar ulan oskäligt uppehåll. Om parterna har kommit överens
om ell lägre pris eller det fordrade beloppet är skäligt gäller dock ej del i
fakturan angivna priset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
anser del icke rimligt all säljaren skall kunna spekulera på köparens
okunnighet beträffande reglerna om reklamation för angivet pris i faktura.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
redovisas inte några motiv för varför säljaren skulle ha rätt att ta ut ett
pris som tenderar det oskäliga bara för att ett lägre pris ej kan anses
avtalat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
bestämmelsen är utformad kan köparen bli tvingad all betala ett pris som
tenderar gränsen för det oskäliga, om han ej kan visa all annat pris får anses
avtalat. För del första ligger bevisbördan för att pris får anses avtalat på
köparen. För del andra kan del ej vara rimligt att köparen vid underlåten
reklamation får betala ett pris som typiskt sett klart överstiger gängse pris
vid tiden för köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
är därför av den uppfattningen att säljaren aldrig skall kunna ta ut ett högre
pris vid underlåten reklamation än vad som kan anses vara skäligt vid
tidpunkten då parterna ingick avtal om köp av varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
hemställer att de ovan anförda synpunkterna beaktas vid den fortsatta
handläggningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>54
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
meningen i paragrafen bör utgå i enlighet med professor Hjerners</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>resonemang.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>158</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section827>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section828>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudregeln
i första styckets första mening har visserligen sin motsvarig-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>°</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>het i skuldebrevslagens 3
§ men har väl sin plats också i köplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
första styckets andra mening delar vi de farhågor som Hjerner uttryckt i sill
särskilda yttrande. Åtskilliga situationer kan tänkas i vilka priset inte skall
betalas där överiämnandet sker. Del är dock tveksamt om problemet löses genom
all man stryker meningen som Hjerner föreslår. Här är del i stället kanske på
sin plats att man för att tydligt ange regelns subsidiära karaktär tillfogar
"såvida inte omständigheterna visar att betalning skall ske på annan
ort".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
tillstyrker den regel som föreslås i paragrafens andra stycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Motormännens
Riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uttrycket
"prisets betalning" kan ifrågasättas. "Varans betalning"
synes vara ett lämpligare uttryckssätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>55
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>55
§ Som en konsekvens av den systematik som tillämpas i förslaget kommer här,
långt skilt från den därmed nära sammanhängande 10 §, regeln om köparens rätt
att hålla inne betalningen till dess säljaren levererar godset. Man frågar sig
till en början om del döljer sig någon särskild finess i olikheten i
uttryckssätt; här sägs att "säljaren får kräva betalning när varan hålls
köparen till hända ...", medan det i 10 § sägs att säljaren inte är
"skyldig alt lämna ut varan".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>st. innehåller likaså en
välkänd regel. Man noterar emellertid att köparens rätt till undersökning före
betalning utesluts, inte endast som enligt gällande rätt, när sättet för
prisets betalning är oförenligt med en sådan undersökning men även när
"del avtalade sättet för varans avlämnande" är oförenligt med
undersökning. Uttrycket är hämtat från FN-konvenlionen (art. 58 (3)), men jag
har inte lyckats fastställa vad som åsyftas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>st. är enligt sin lydelse
generellt tillämpligt, alltså även exempelvis om godset sålts fritt köparens
ort. Enligt nu gällande räll får säljaren i sådant fall inte kräva betalning
mot dokument (se 16 § köplagen, som hänvisar lill 15 §). Eftersom säljaren vid
köp "fritt levererat" står faran för godset ända tills det kommer
fram (se 7 § 3 st.), förefaller del besynnerligt att säljaren skulle få kräva
betalning mot dokument. Man får närmast intrycket att här föreligger ett
redaklionsfel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av motiven (s. 313) är utgångspunkten, när betalningstiden<br>
inte följer av avtalet, all köparen är skyldig alt betala priset när säljaren<br>
kräver det. Samfundet menar att det finns anledning att låta denna ut<br>
gångspunkt komma till ullryck också i lagtexten, såsom i gällande köplag.<br>
Första stycket skulle då innehålla den regeln all köparen är skyldig att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>159</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section829>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section830>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>betala priset när säljaren
kräver del, dock inte tidigare än när godset hålls Prop. 1988/89: 76<br>
köparen till hända eller ställs till hans förfogande i enlighet med avtalet.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
här är uttrycket "får kräva" olämpligt och det kan möjligen även
föranleda tolkningsproblem vid ränteberäkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>56
§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Försvarets
civilfiirvaltning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Räntelagen
ger köparen rätt till en ränlefri kredit på en månad för det fall tbrfallodagen
inte har bestämts i förväg eller annat har avtalats. Ett motiv till detta var
att köpare som skulle betala vid anfordran eller vid en tidpunkt som han inte
kände till i förväg inte kunde förväntas genast ha medel lill sill förfogande,
ulan kunde behöva viss tid på sig för all kunna betala. Många köpare, l.ex.
försvaret, har anpassat sina utbelalningsm-tiner lill delta. Betalning av
fordran som inte har bestämd förfallodag erläggs därför en månad efter fakluradatum.
Civilförvaltningen ifrågasätter om dröjsmål med betalningen skall anses
föreligga och påföljd kunna komma ifråga innan skyldigheten att betala ränta
inträder. Civilförvaltningen föreslår därför att det i köplagen skall anges
att köparen inte är i dröjsmål med betalning förrän det gått en månad från det
att säljaren krävt betalning eller sänt faktura i sådana fall där förfallodagen
inte bestämts i förväg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>56
§ Här uppräknas påföljderna av att köparen inte betalar priset i rätt lid. Man
lägger märke till att, medan motsvarande stadgande beträffande säljarens konlraklbroll
(24, 32 §§) hänvisar lill ett särskilt stadgande om räll att innehålla
prestation (48 §), här endast hänvisas till säljarens allmänna rätt all hålla
inne godset enligt 10 §. Det är möjligt all delta i de flesta fall är
tillräckligt. Men en extraordinär rätt att hålla inne prestation är dock något
annat än vad som åsyftas i 10 §. Anlag att köparen skall göra en
förskottsbetalning av en tredjedel av priset den 15 september och att säljaren
skall leverera godset den 1 oktober saml all köparen skall betala återstoden av
priset den 1 november. Om köparen inte gör förskottsbetalningen, bör säljaren uppenbariigen
inte vara skyldig att avlämna godset den 1 oktober. Detta är kanske förenligt
med 10 §, eftersom den omständigheten att köparen har kredit med två
tredjedelar förmodligen inte gör att köpel skall betraktas som
"kreditköp". Men tekniken får ändå anses missvisande. Ett annat
exempel är att delleveranser är avtalade och betalning skall ske tio dagar
efter varje delleverans. Oni köparen inte betalar den första delleveransen i
tid bör väl säljaren ha rätt att innehålla senare delleverans. Något stöd
härför synes inte 10 §ge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutsatsen
är att om man vid säljarens kontraktsbrott reglerar rätlen att innehålla
prestation som en särskild påföljd, bör man också göra det vid köparens
kontraktsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
domareförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna reglerna om köparens avtalsbrott överensstämmer i huvud<br>
sak med vad som återfinns i den nuvarande köplagstiftningen. Förbundet<br>
har ingen erinran mot den utformning dessa regler fått. Det är en fördel att<br>
det föreslås alt en särskild regel införs som behandlar den situationen att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>160</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section831>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section832>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>köparen före avlämnandet
avbeställer en vara som skall tillverkas för Prop. 1988/89:76 köparens
räkning. Detta rättsläge är oklart i gällande lag och bör därför Bilaga 3
regleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
hänvisar till punkterna 4. och 7. i "Allmänna synpunkter" (avsnitt
4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
anger när köparens betalningsdröjsmål utgör kontraktsbrott och vilka
befogenheter säljaren då ges. Här kan anläggas samma synpunkter som de vi
framfört om 24 och 32 §§. Lagtexten kräver i övrigt inga särskilda kommentarer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
vill här särskilt fästa uppmärksamheten på motiven. Vad som där sägs om
rättidig betalning via bank, postgiro o. dyl. är av stor praktisk betydelse och
vi delar de synpunkter som framförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>57
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
hänvisar till punkt 7. i "Allmänna synpunkter" (avsnitt 4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>57
§ Förslaget gör bristande medverkan från köparens sida lill en form av
"kontraktsbrott" i vissa fall där sådan medverkan behövs för att
köpet skall kunna fullföljas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dock
är det endast försening av köparens biförpliklelser som föreslås reglerad medan
andra former av bristande uppfyllelse lämnas helt åt sidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
ell studium av 60 och 63 §§ visar det sig dessutom alt säljaren måste ha "ell
särskilt intresse av att bli av med del han sålt" för att han skall ha
rätt till hävning och/eller skadestånd. Som exempel på när della är fallet
anger motiven dels försäljning av ett hus för rivning, dels försäljning av
avfall från säljarens produktion. Med denna tolkning av rekvisitet får regeln
en så ytterligt begränsad räckvidd att dess berättigande enbart på grund härav
starkt kan ifrågasättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
regeln ändå bibehålls bör detta rekvisit flyttas till 57 § så att man i 60 och
63 §§ hänvisar till "I fall som i 57 § sägs ..." eller liknande
uttryck. Rekvisilen bör, eftersom de är gemensamma, finnas samlade på ett
ställe.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
fordras också någon kommentar om skillnaderna mellan det norska förslaget och
övriga länders just i detta avseende. I det norska förslaget jämställs köparens
alla förpliktelser, vilket innebär ett väsentligt avsteg från principerna i
gällande köplag. Några vägande skäl härför har inte framförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skillnaden
mellan förslagen är i detta avseende av så grundläggande<br>
karaktär all den kan ställa till väsentliga problem i den nordiska handeln.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>11
Riksdagen 1988/89. I .saml. Nr 76. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section833>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>58 §</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3 Uppsala universitet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagförslaget
till 58 § 2 sf om avbeställningsrält vid tillverkningsköp och motiven lill
regeln synes inte tillräckligt klart utformade. Grundfrågan är, huruvida
säljaren trots köparens avbetställning får kräva den avtalade köpeskillingen
mot tillhandahållande av den färdigställda varan. Liksom arbetsgruppen anser vi
att detta normall inte bör vara möjligt. Inser köparen all han inte kommer att
ha erforderlig nytta av varan, bör han kunna kräva att säljaren avbryter sina
uppfyllelseansträngningar mot att säljarens positiva kontraktsintresse
garanteras men med besparing av utgifter för köparen. En sådan regel har nära
samband med den allmänna rättsgrundsatsen att säljaren skall begränsa köparens
skadeståndsskyldighet, när köparen begått kontraktsbrott. Säljaren bör alltså
i princip beakta, huruvida köparens intresse gagnas bäst av att tillverkningen folsätter
eller avbryts, och säljaren bör vara beredd att vidkännas avdrag för insparade
kostnader om ell avbrytande framstår som det bästa alternativet för köparen.
Sakkunnige Hjerner har emellertid hävdat (s 413 O att värderingen av det
halvfärdiga godset och beräkningen av insparade kostnader och av vinsten kan
vara så svåra all säljaren bör vara berättigad att kräva köpeskillingen mot
tillhandahållande av den halvfärdiga varan med avdrag för insparade kostnader.
Även med denna lösning kan emellertid beräknings-svårigheter uppstå. Mot denna
lösning talar också alt köparen kan ha betydligt svårare att tillgodogöra sig
del halvfärdiga godsets värde än vad säljaren kan ha (jfr återtagandeuppgörelsen
vid avbetalningsköp). Säljaren bör därför normalt vara skyldig att avbryta
tillverkningen för köparens räkning och på bästa möjliga sätt tillgodogöra sig
värdet av den halvfärdiga varan för egen del lill minskning av köparens
skadeståndsskyldighet. — Beräkningen av insparade kostnader och säljarens vinst
saml bevisbördan för uppkomna och insparade kostnader blir då centrala frågor.
Härom tiger motiven i stort sett (s 322). Problemet måste utredas ytteriigare.
Fakultetsstyrelsen anser att säljaren skall ha hela den vinst han skulle fått
om avtalet hade fullföljts, vilket innebär alt vinsten inte skall slås ut under
hela tillverkningstiden i proportion till nerlagda kostnader. En placering av bevisbördan
på köparen av vad säljaren sparat och vad kostnaderna hade blivit om
tillverkningen fortsall kan verka naturligt med hänsyn till köparens
kontraktsbrott, men mot detta talar all uppgifterna finns hos säljaren. Säljare
bör därför trots allt få bevisbördan men med låga beviskrav. — Ser man på
lagtexten borde nog för tydlighets skull huvudregeln, all säljaren inte får
kräva ut avtalad köpeskilling, framgå av andra styckets inledning. Därefter bör
det skrivas alt säljaren i stället har rätt till ersättning. Anser man all
säljaren också skall ha ersättning för vinst,bör man absolut inte som i
förslaget skriva att säljaren har rätt till ersättning för förlust enligt 71—74
§§. Slutligen kan en regel ges om de undantagssilua-tioner, där köparen trots
allt är tvungen att betala hela den avtalde köpeskillingen mot erhållande av
den färdiga varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgår
man ifrån att grunden för regeln är all träffa en kompromiss där säljaren får
sitt positiva kontraktsinlresse tillgodosett ulan att köparen tillfogas onödiga
utgifter, kan man fråga sig om inte en avbeställningsrält borde finnas även i
andra fall än vid tillverkningsköp (jfr det norska förslaget, som även ger avbeställningsrätt
när säljaren skall skaffa varan för köparen). Anledningen till att en sådan
rätt inte givits i det svenska förslaget torde vara, att specialtillverkat gods
är svårare att avyttra för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>köparen
utan nämnvärd föriust än vad det är att avyttra standardgods. Å</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>162</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section834>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section835>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>andra
sidan uppstår säkerligen ofta en föriusl för köparen även vid avytt- Prop.
1988/89: 76 ring av standardgods, eftersom han inte yrkesmässigt säljer varor
av detta Bilaga 3 slag, och beräkningen av säljarens utgifter och uteblivna
vinst skulle vara något enklare vid avbeställning av standardvaror som skaffas
från annan. Även i dessa fall uppstår emellertid problem med beräkning av over-head-kostnader
o. dyl. Fakultetsstyrelsen har därför ingen erinran mot att 58 § 2 st tolkas
motsatsvis beträffande andra slags köp, men vi vill samtidigt framhålla att
det synes lämpligt att departementet i lagstiftningsärendets fortsatta
handläggning diskuterar även dessa frågor och talar om hur skyldigheter alt
begränsa motpartens förlust.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>58
§ 2 st. Om man godtar alt införa en rätt till avbeställning uppstår dock några
frågor. Det talas om att "avbrott av tillverkningen" skulle medföra
väsentlig olägenhet etc. Avbeställningar sker ju ofta innan tillverkningen har
börjat, och för sådana fall förefaller ordet "avbrott" mindre
träffande. SOU hade (37 § i dess förslag) uttrycket att säljaren var skyldig
"inställa tillverkningen", och man frågar om valet av ett annat ord
åsyftar en begräsningav något slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
ersättningen hänvisas i sista meningen till de allmänna stadgandena i 71 —74 §§
om skadestånd. Enligt motiven (s 322) lar man inte ställning lill om "subtraktionsmeloden"
eller "additionsmetoden" skall tillämpas. Ehuru köplagsulredningen
föreslog en addilionsmetod, utgick den från all allmänna skadeslåndsrättsliga
principer entydigt pekar på subtraktionsmeloden och att därför ett särskilt
stadgande är nödvändigt om additionsmetoden skall tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
hänvisar till punkt 4. i "Allmänna synpunkter" (avsnitt 4)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Andrastycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
anser del värdefullt att en regel om "avbeställningsrätt" för köparen
tas in i köplagen. Samfundet anser det angeläget att regeln konstrueras så all
säljaren inte förlorar på avbeställningen och inte heller p.g.a.
bevissvårigheter riskerar att föriora på avbeställningen. Säljaren skall hellre
bli överkompenserad än underkompenserad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna lagtexten ger emellertid inte tillräcklig vägledning för<br>
vad som skall gälla. En avbeställning kan sägas innebära, eller i vart fall<br>
jämställas med, en obefogad hävning, en förklaring att köparen inte kom<br>
mer alt fullfölja avtalet, d. v. s. ett befarat (minst) avtalsbrott. En avbeställ<br>
ning måste nämligen uppfattas som en förklaring från köparen att han inte<br>
kommer att betala den överenskomna köpeskillingen. Detta i sin tur måste<br>
anses som ett sådant väsentligt avtalsbrott att vid en avbeställning rekvisi<br>
tet i 66 § är uppfyllt, nämligen att det står klart att det kommer att inträffa<br>
ett avtalsbrott som ger ena parten rätt alt häva köpet. Utgångspunkten är<br>
alltså att säljaren vid en avbeställning har rätt att häva köpel och kräva<br>
skadestånd. Men vad som inledningsvis måste klaras ut är om säljaren vid<br>
en avbeställning har rätt till fullgörelse från köparens sida. För att del över<br>
huvud taget skall vara någon mening med all skapa en "avbeställnings<br>
rätt" bör utgångspunkten vara alt en avbeställning innebär att köparen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>163</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section836>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section837>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>intelängreärskyldigatt
fullgöra köpet, d. v. s. la leverans och betala priset Prop. 1988/89:76 eller i
övrigt fullgöra de skyldigheter i fråga om ställande av säkerheter etc. Bilaga
3 som kan framgå av köpavtalet. Nästa steg är att konstalera all avbeställningen
innebär att även säljarens skyldighet all fullgöra har upphört, d.v.s. säljaren
behöver inte avge någon särskild hävningsförklaring till skillnad mot vad som
gäller — för all säljarens skyldighet all fullgöra sina förpliktelser skall
upphöra — vid en obefogad hävning från köparen. Nästa steg är att reglera hur
avtalsförhållandet skall avvecklas. Det viktigaste därvid är att för det första
konstatera att säljaren har rätt till skadestånd, för det andra att ange de
särskilda regler som skall gälla för beräkning av skadeståndet. Det kan vidare
vara av värde att reglera i vilken mån säljaren är skyldig att ställa till
köparens förfogande, mot betalning givelvis, de delar av leveransen för vilka
tillverkningen kan ha kommit så långt alt de kan ha ett värde för köparen.
Skadeståndet bör beräknas så all det motsvarar köpeskillingen plus säljarens
kostnader (andra än försäljningskostnader) för att göra sig av med godset i
den form det befinner sig vid avbeställningen (råvaror, halvfabrikat eller färdigtillverkade
delar av leveransen) med avdrag för dels de kostnader som köparen kan visa alt
säljaren inte längre behöver la därför att tillverkningen avbryts (hos säljaren
eller legolillverkare), dels säljarens nettointäkter (intänkter minus
försäljningskostnader m. m.) av en försäljning av godset lill annan än den
ursprunglige köparen. Vid beräkning av de kostnader säljaren inte behöver la därför
alt tillverkningen avbryts bör hänsyn las till att säljaren har egna fasta
kostnader eller kanske genom avtal med underleverantörer eller legolillverkare
är skyldig att betala lika stort belopp till dem oavsett avbeställningen. För
det fall godset kan säljas till annan än den ursprunglige köparen, men säljaren
inte gör så, bör i stället för en nettoinlänkl upptas en post som motsvarar vad
köparen kan visa att säljarens nettointäkt skulle ha varit om han sålt godset.
— Man får inte vara främmande för möjligheten att skadeståndet kan bli lika
högt som köpeskillingen, ibland högre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
har uppfattat förslaget så att köparen i vissa fall skall ha men i vissa fall
inte skall ha en "avbeställningsrätt" i den betydelsen att köparen
inte är skyldig att fullgöra köpet genom att ta leverans och betala
köpeskillingen o. s. v. ulan har rätt att få dessa förpliktelser ersatta med
förpliktelsen att utge på visst sätt beräknad ersättning till säljaren. Enligt
samfundels mening framgår del emellertid inte tydligt av den föreslagna
lagtexten alt köparen i vissa fall skall ha men i vissa fall inte skall ha
sådan "avbeställningsrätt".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
att börja med anges all säljaren inte får fullfölja tillverkningen för<br>
köparens räkning. Detta uttryck är missvisande. Det finns ingen anledning<br>
alt konstruera del som ett lagbrott all köparen fullföljer tillverkningen.<br>
Del är ju inte heller det som är avsikten. Avsikten är att ange att säljaren i<br>
visst fall inte får ersättning för tillverkningen efter en avbeställning. Rekvi<br>
sitet "såvida inte ett avbrott av tillverkningen skulle medföra en
väsentlig<br>
olägenhet för säljaren" — varmed torde avses ett fall då köparen inte har<br>
"avbeställningsrätt" — är innehållslöst så länge det inte anges
vilken räll<br>
lill ersättning säljaren har vid avbeställning i de fall köparen har en<br>
"avbeställningsrält". Del framgår nämligen inte av paragrafen vad som<br>
skulle kunna vara en olägenhet för säljaren. Lika litet har rekvistitet
"risk<br>
för all hans föriusl till följd av avbeställningen inte blir ersatt" något<br>
innehåll så länge det inte anges vad hans förlust till följd av avbeställning<br>
en kan bli och vad det är för omständigheter som skulle utgöra en risk för<br>
att denna förslut inte blir ersatt. Reglerna om beräkning av skadeeslånd i<br>
71 — 74 §§ lill vilka hänvisas innehåller nämligen inte någon särskild regel<br>
om skadestånd vid avbeställning. Enligt samfundets mening bör del vara</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section838>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section839>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>så all säljaren inte skall
behöva göra någon förlust lill följd av avbeställ- Prop. 1988/89:76 ningen,
och della torde även vara avsikten enligt lagförslaget. Det är därför
Bilaga 3 svårt all förstå uttrycket "förlust till följd av avbeställningen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
samfundets mening framgår det heller inte med tillräcklig tydlig- . het i vilka
fall köparen skall ha eller inte skall ha "avbeställningsrätt". Rekvisilen
"olägenhet" och "risk för att... föriusl... inte blir
ersatta" ger inte tillräcklig vägledning, främst eftersom rekvisilens
innehåll är beroende av vilken rätt till ersättning säljaren har i de fall
köparen har en "avbeställningsrätt" och förslaget är oklart på denna
punkt. Det skulle vidare vara värdefullt med ett förtydligande av det
resonemang som i motiven (s. 322) förs om att säljarens ställning kan
förbättras genom all tillverkningen fortsätts, med hänsyn till det
säkerhetsvärde godset kan representera. Ett exempel på ett sådant fall skulle
vara värdefullt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
förordar att förslaget till 58 § andra stycket utgår i sin helhet och ersätts
av ett stadgande, gärna med rubriken "Avbeställning", som tydligt
reglerar vad som gäller vid avbeställning. Samfundet hänvisar dessutom till vad
samfundet anfört i sitt yttrande över köplagsutredningens betänkande
"Köplag", se TSA 1977 s. 473 f</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såvitt
avser paragrafens andra stycke om avbeställning delar organisationerna de
synpunkter som framförs av professor Hjerner i hans särskilda yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
avstyrker därför en lagreglering av köparens avbeställning. Om en sådan bestämmelse
ändå införs borde det dock vara självklart all säljaren skall hållas skadeslös
vid det köparens kontraktsbrott som avbeställningen utgör. Regeln måste därför
i sådant fall kompletteras så alt del av lagtexten framgår all skadeståndet
skall beräknas enligt den s. k. subtraktionsmeloden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>59 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
situation som paragrafen behandlar inträffar ytterst sällan. Redan av denna
anledning kan regeln utgå. Den verkan av säljarens passivitet som föreskrivs —
förlust av rätten all kräva betalning — ter sig dessutom främmande för
flertalet näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>60 §</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
universitet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Väsenllighetsbedömningen
vid köparens kontraktsbrott bör, i motsats till vad som gäller vid säljarens
kontraktsbrott, bedömas objektivt med hänsyn tagen till kontraktsbrottel som
sådant (jfr det danska förslaget på dessa punkter och motiven s 326 ö). 60 §
tillstyrks därför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>60
§ 1 st. Uttalandena i motiven (s 326) om säljarens rätt att häva köpel</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>när betalning krävs mot
dokument och köparen inte betalar omedelbart</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>165</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section840>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section841>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>synes motsägelsefulla. Å
ena sidan sägs att varje dröjsmål inte nödvändigt- Prop. 1988/89: 76</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vis har lika stor
betydelse, och hävning får då inte ske utan hänsyn till Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>detta. Å andra sidan sägs,
ett par rader längre ned, att utgångspunkten bör</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vara all säljaren (menas
möjligen köparen) får räkna med att betalningen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>med risk för hävning skall
ske när dokumentet presenteras. På en punkt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>där det synes viktigt att
ha klara regler är motiven så försiktigt skrivna att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>de skapar oklarhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
hänvisar till punkt 9. i "Allmänna synpunkter" (avsnitt 4)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganistionerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
fjärde stycket hänvisas till tidigare kommentarer till 57 §. I övrigt
tillstyrker organisationerna förslaget. Kanske bör det dock i motiven ännu
klarare utsägas att säljarens finansiella ställning är helt ovidkommande vid
bedömningen av om köparens dröjsmål är väsentligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>61
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Angående
uttrycket "meddela köparen all han vill häva" hänvisar samfundet lill
vad samfundet anfört under 31 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har en begränsad betydelse. När köparen väl betalt hela priset har säljaren
normalt sett inget intresse av att häva köpet. Det kan till och med
ifrågasättas huruvida han bör ha en sådan rätt. I vart fall bör han dock vara
skyldig att i så fall avge sin hävningsförklaring genast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
den mån paragrafen är tillämplig på förskotts- eller delbetalningar har den
däremot betydligt större betydelse. Detta fall behandlas dock inte i motiven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>62
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>62
§ 2 st. Den nuvarande anleciperingsregeln i köplagen (vilken har en liknande
men inte helt överenstämmande formulering: "all anledning saknas")
har särskilt av Bertil Bengtsson, Hävningsrätt och förtida uppsägning vid
kontraktsbrott, 1967, s 297 ff, kritiserats såsom varande alltför sträng mot gäldenären.
Man frågar om någon ändring är avsedd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
hänvisar här till vad samfundet anfört under 50 § om behovet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
en utvidgad detentionsrätt.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>166</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section842>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section843>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
gällande köplag 29 § har säljaren räll att häva beträffande senare poster bilaga
3 om inte "all anledning saknas att befara dröjsmålets upprepande". 1
jämförelse härmed innebär förslaget en inte obetydlig inskränkning av säljarens
rätt till hävning av senare poster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
köparen redan gjort sig skyldig till väsentligt dröjsmål beträffande en post,
bör det räcka alt man kan förutse ytterligare dröjsmål för alt säljaren skall
få häva avtal såvitt avser leverans av senare poster. Något krav på all sådant
ytterligare dröjsmål skall vara av kvalificerad art bör inte uppställas. Orden
"som ger rätt lill hävning" bör därför utgå ur andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>63
§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
universitet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparens
skadeståndsskyldighet är strängareän säljarens, eftersom enligt 63 § endast force
majeure-händelser utgör befrielsegrunder, medan alla slags hinder utanför
säljarens kontroll kan vara befrielsegrunder vid säljarens kontraktsbrott.
Detta kan godtas med hänsyn till regleringen i skuldebrevslagen och räntelagen
och till att säljaren sällan torde vara berättigad till skadestånd utöver
dröjsmålsränta, eftersom en sådan skada anses ofta vara inadekvat (s. 359 y).'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
lägger märke lill alt del i motiven (s 335 y) sägs all säljarens rätt till
skadestånd på grund av köparens avbeställning i allmänhet bör bedömas enligt
föreliggande stadgande (om skadestånd vid köparens dröjsmål med betallningen).
Men om detta finns ett särskilt stadgande (58 § 2 st sista meningen). Vad
avses?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
har ett antal regler som avser köparens kontraktsbrott. Tanken är all låta
rättspraxis utveckla principer för säljarens rätt lill skadestånd och hävning
på grund av köparens bristande medverkan i andra fall än då säljaren har
särskilt intresse av all bli av med varan (63 § 2 st). Hithörande rättsområde
har endast i obetydlig utsträckning blivit rättsligt belyst. Med den utformning
lagtexten fått synes det dock tveksamt om reglerna kommer att få någon större
praktisk betydelse. LRF noterar all endast köparens biförpliklelser och
försening av dem regleras. I övrigt lämnas andra bristande uppfyllelser utan
reglering. Här kan svårigheter uppkomma i det nordiska samarbetet med hänsyn
till skillnader i lagförslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
innebär — liksom Hellners förslag- — en rätt till skadestånd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utöver
dröjsmålsränta. Samfundet anser — mot bakgmnd av att frågan om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förhållandet
mellan ränta och skadeståndenligt svensk rätt inte är helt klar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>—
all denna fråga är värd en närmare analys än vad isom- framgår av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>167</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section844>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section845>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>motiven.
Samfundet vill sätta i fråga om de kanske finns skäl all göra Prop. 1988/89:76
skillnad på å ena sidan den typ av skada som avser kostnader/förluster i Bilaga
3 fråga om godset p. g. a. den försenade betalningen och å andra sidan den typ
av skada som avser frånvaron av pengar t. ex. ränteförluster. Man skulle kunna
tänka sig att den förra typen av skada regleras enligt en särskild regel i
köplagen, l.ex. med "fullt skadestånd", medan regleringen av den
senare typen av skada följde allmänna regler i t. ex. skuldebrevslagen och
räntelagen (jfr vidare Gösta Walins kommentar till Skuldebrevslagen, not 10till6§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Andrastycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Texten
kan läsas så att det motsatsvis gäller att säljaren aldrig har rätt till
skadestånd om han inte har ett särskilt intresse av att bli av med det han såll.
Samfundet utgår från att denna mening inte är avsedd och föreslår att lagtexten
formuleras om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar paragrafens andra stycke hänvisas till kommentaren till 57 §.
Därutöver har vi ell par detaljanmärkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att uppnå kongruens i andra stycket bör kanske andra meningen lyda:
"Säljaren har dock inte rätt till skadestånd, om det har förelegal ett
hinder för köparens medverkan motsvarande det som avses i 29 §."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
tredje styckets formulering framgår inte huruvida det skall läsas självständigt
eller om, såvitt avser köparens bristande medverkan, skadeståndsskyldighet
endast inträder när även rekvisilen i 57 § och 63 § 2 st är uppfyllda. Olika
tolkningar härvidlag vore olyckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
övrigt vore det skrivningsmässigt tydligare om regeln återges i sin helhet i
stället för att hänvisa till 30 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>64
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
råder som bekant stora meningsskiljaktigheter om det är nödvändigt och lämpligt
att i ett köp ha bestämmelser om köparens underlåtenhet att utföra
specifikation. Det kan till en början vara äventyrligt att tvinga en köpare alt
ta emot en vara som avviker från vad han vill ha, även om han visar passivitet.
Det föreslagna stadgandet är en så gott som ordagrann översättning av
motsvarande stadgande i FN-konventionen (art. 65), med undantag för att i det
svenska förslaget det saknas några ord (motsvarigheten till "without prejudice
to any other righls he may have"), vilka dock finns i den norska texten.
Det framgår inte av stadgandet vilken sanktionen är om köparen underlåter att
specificera och säljaren handlar så som föreskrivs. En gissning skulle vara att
köparen inte kan göra gällande alt godset är felaktigt om säljaren har utfört
specifikationen i enlighet med bestämmelsen. Men i så fall borde regeln finnas
bland dem som beskriver kraven på varans beskaffenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>168</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section846>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section847>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>65 §</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3 Uppsala universitet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan ifrågasättas om det inte vore bättre att i 65 § uttryckligen nämna konkurs
och inledande av ackordsförhandling som särskilda grunder, vilka alltid
berättigar till innehållande av prestation. Eftersom den innehållande parten
handlar på egen risk, är det angelägel att lagtexten ger så klart besked som
möjligt. En okunnig läsare skulle då dessutom direkt få klart för sig all
konkurs är av betydelse ej blott vid tillämpning av 67 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
är enligt min mening en av de viktigaste sakliga nyheterna i förslaget. De
nuvarande begränsade reglerna om säljarens stoppningsrält, dvs. rätt all
innehålla gods i vissa opreciserade fall av köparens obestånd, har ersatts med
en allmän bestämmelse om rätt att innehålla prestation vid andra partens
befarade kontraktsbrott. Det är en praktiskt betydelsefull fråga, om part (inte
bara vid köp utan även vid andra avtal) vågar hålla inne sin prestation när han
fruktar all motparten inte kommer att fullgöra sina förpliktelser. Tar han fel
riskerar han att detta betraktas som (anteciperat) kontraktsbrott från hans
egen sida. Nu luckras detta upp starkt, efter mönster av FN-konvenventionen
(art. 71), men formuleringen i den svenska texten förefaller att ge den part som
befarar kontraktsbrott av den andra parten ändå större frihet all innehålla
prestation än konventionen gör (jfr "han får antas inte komma alt uppfylla
en väsentlig del av sina förpliktelser" med konventionens "it becomes
apparent that the other party will not perform a subslantial part of his
obligations"). En principfråga av della slag borde bli föremål för en
ingående diskussion innan man bestämmer sig för en så betydande ändring i
kontraktsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uttrycket
"avsänt" bör bytas ut mot ett uttryck som klarare anger hur långt sloppningsrätten
sträcker sig. Exempel: Har säljaren stoppningsrätt om godset avsänts med
fraktförare som anlitats a v köparen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
övrigt hänvisar samfundet till punkt 7. i "Allmänna synpunkter"
(avsnitt 4)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ackordscentralen
Stockholm</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
s.k. stoppningsrätten har i förslaget (65 —66§§) utökats till att avse även det
fall all säljaren har problem att fullfölja avtalet. Eftersom en köpare, liksom
en säljare, kan ha stort intresse av alt avtalade prestationer fullföljs och
bör skyddas mot det fall där de misslänks ej komma all bli fullföljda
förefaller den föreslagna regleringen ha fog för sig (s. 339 ff).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
har inget all invända mot förslagels principer. Emeller<br>
tid är rekvisitet för stoppningsrätt mycket allmänt hållet vilket kan föran<br>
leda lillämpningssvårigheter. Den precisering som vore önskvärd finns<br>
inte heller i motiven.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>169</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section848>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section849>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>66 §</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>T u </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>II</span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Jan Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
denna bestämmelse, om rätt all häva köp på grund av motpartens anteciperade
kontraktsbrott, är vittgående. Man frågar varför det inte enligt lagtexten
finns någon hänvisning till möjligheten att hindra hävning genom att ställa
säkerhet, något som beträffande innehållande av prestation föreskrivs i 65 §.
Detta antyds visserligen i motiven (s 344), men om det anses lämpligt att
föreskriva del i 65 § bör så ske också i 66 §. Det saknas också i 66 § en sådan
föreskrift om skyldighet att meddela om avsikten att vidta åtgärd som finns i
65 § (jfr FN-konvenlionen art. 72 (2)).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>67
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
universitet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
betydelsefull nyhet i förslaget är att delta saknar en motsvarighet till 40 § i
gällande köplag. Enligt motiven (s 345 x) skall köparens konkursbo inte längre
ha någon rätt alt tillträda köpet, utan konkurs hos köparen — liksom hos
säljaren — blir i fortsättningen alltid en hävningsgrund. 1 betänkandet har
ingen som helst motivering gjorts för della förslag. I det norska förslaget ges
konkursboet en generell inträdesrätt t.o. m. vid säljarens konkurs (där den
norska konkurslagstiftningen inte är lika otvetydig), och enligt dansk rätt
finns en sådan inträdesrätt i allmänhet enligt den danska konkurslagen. Det är
alltså missvisande när det i motiven till köplagsförslaget står all medkontrahenlen
enligt det danska förslaget inte är skyldig all ge boet tillfälle att tillträda
köpet. — Fakulletsstyrelsen anser det ytterst angelägel att en motsvarighet
till 40 § köplagen behålls, så länge det inte finns generella regler om
konkursbos inträdesrätt i gäldenärens avtal i den svenska
konkurslagstiftningen. Eljest skulle stor ovisshet kunna uppkomma och 12 kap.
31 § jordabalken kunna ifrågasättas vara en singu-laritet. Som just antyddes är
det tvärtom önskvärt att vi i svensk rätt snart genom lagstiftning undanröjer
den besvärande oklarhet som i dag råder angeånde ett konkursbos inträdesrält
vid kontraktstyper som i dag är oreglerade, t. ex. leasingavtal, köpavtal vid
säljarens konkurs, entreprenadavtal etc. Ett sådant lagstiftningsärende lär
för övrigt vara anhängigt i justitiedeparlemenlel men vilande i avvaktan på
fullbordandel av ett avhandlingsarbete härom i Uppsala. — Vid ett temporärt
överförande av nuvarande 40 § till 67 § i förslaget bör det även klargöras, alt
konkursboets inträdesrält är tvingande. Förslagets 3 § kan, liksom 1 § i
gällande köplag, lätt leda lill missförstånd (se Hastad, Sakrätt, 2 uppl s 271
vid not 16 och handelsbolagslagen 29 §). Del kan även övervägas, huruvida
konkursboet generellt skall vara skyldigt att ställa säkerhet om boet inträder.
Enligt gällande köplag har della ansetts olämpligt, eftersom konkursboet ofta
inte skulle klara av att ställa säkerhet för olika utestående kontrakt innan
boets ställning är utredd; enligt vår mening bör det vara tillräckligt att medkon-traheten
i förhållande till boet kan utöva passiv stoppningsrätt, om det finns anledning
att antaga att boet är insolvenl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
67 § önskar fakulletsstyrelsen framhålla att del bör klargö<br>
ras, att säljarens separationsrätt gäller oavsett om säljaren kände till att<br>
köparen gått i konkurs (se Hastad, Sakrätt, 2 uppl s 282 not 30). Alméns<br>
uttalanden (Köplagen, 4 uppl § 41 vid not 30 ff), vilka inte accepterats i<br>
Danmark och Norge, sprider en ovisshet på denna punkt.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>170</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section850>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section851>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skadeståndets beräkning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Omfattningen
av de poster som en säljare måste betala när han blir skadeståndsskyldig torde
bli den främsta anledningen lill att parter i kommersiella förhållanden kommer
att skriva särskilda avtal även fortsättningsvis. Man kan fråga sig om inte
lagen borde anpassas till vad som är en normal kommersiell lösning, nämligen
att indirekta skador endast ersatts vid grov vårdslöshet från säljarens sida.
Det lagda förslaget till 71 § med rätt lill ersättning även för "annan
förlust" i kombination med långtgående och svåröverblickbara
jämkningsregler i 74 § beträffande oskäligt betungande skadestånd verkar inte
övertygande. De allmänt hållna motiven till jänikningsreglen (s 367) ökar inte
klarheten, utan åtskilliga tvister kan förväntas uppkomma. En regel om att
annan förlust endast ersätts om säljaren varit vårdslös (grovt vårdslös) bör
allvarligt övervägas. I så fall blir jämkningsregeln i 74 § 2 st överflödig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
vi nu jämför förslaget till ny köplag med de skadståndsbestäm-meiser som brukar
förekomma i standardavtal, vill vi passa på att uttala att vi tillstyrker att
förluster vid täckningstransaklioner skall ersättas av den kontraktsbrylande
parten. 1 kommentaren till NLM framförs åsikten att sådana prisskillnader är
indirekta skador och normalt inte ersättningsgilla (Deullar-Nordslröm, NLM 80,
1981 s 252), och samma uppfattning lär ha vunnit gehör åtminstone i någon
skiljedom. Det framstår emellertid som märkligt att utesluta ersättning för
prisskillnad vid ett täckningsköp, vare sig del är fråga om dröjsmål eller fel,
om man samtidigt godtar att en köpare får avhjälpa fel på säljarens bekostnad.
Gränsen mellan sådan självhjälp och ett täckningsköp kan ju vara mycket flytande,
och den framförda tolkningen av NLM i standardkommentaren bäddar för rätts-föriuster.
Ett ändamål med uteslutandet av indirekta skador från skadeslåndsskyldigheten
torde vara att indirekta skador är svårberäknade. Detta ändamål är visserligen
relevant vid täckningsköp eftersom dessa inte nödvändigtvis gäller helt
jämförbara varor, men ändamålet är också relevant vid självhjälp, vilket dock
inte hindrat att jämförbar självhjälp är ersättningsgill. De gjorda
påpekandena torde visa att det norska förslaget lill en disposiliv
legaldefinition av vad som är indirekta skador kan tjäna ett visst syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
vill framhålla att gränsdragningen i första meningen inte är självklar.
Situationen att köparen har ansökt om förordnande av god man, är lik
situationen all köparen har själv ansökt om konkurs eller att köparen
offentligt ha meddelat att han inställt betalningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uttrycket
"tillträtt köpet" kan tolkas så att konkursboet ådragit sig alla
köparens förpliktelser enligt köpeavtalet, således inte bara alt betala priset
utan även andra förpliktelser, l.ex. att inte sälja godset vidare. Samfundet
menar alt detta inte alla gånger vore en rimlig reglering. Det vore värdefullt
med ett förtydligande av hur uttrycket "tillträtt köpel" skall
tolkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section852>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section853>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>68
§</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Andrastycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
den här föreslagna regeln skall säljaren, även om det är han som häver köp på
grund av köparens kontraktsbrott, betala ränta (hur stor sägs inte) från den dag
då han tog emot betalning, dock tidigast från tidpunkten för avlämnandet.
Regeln har sin förebild i FN-konventionen art. 84 (1) (som emellertid inte har
tillägget "tidigast från tidpunkten för avlämnandet"). Den
föreslagna regeln avviker från den nu gällande i 2 § 2 st räntelagen (som
motiverades utförligt i SOU 1974:28). I DsJu 1983:16 s. 24 f föreslogs en
ändring av regeln i räntelagen, men efter remisskritik — som bl.a. gick ut på
att frågan borde övervägas närmare i samband med köplagsliftningen - logs den
inte upp i propositionen (prop. 1983/84:138 s. 8 O- Man efterlyser en
motivering när nu regeln föreslås på nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>69
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Andrastycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
anser att det saknas anledning att begränsa skyldigheten att betala ränta till
tidigast från tidpunkten för avlämnandet, dvs. utesluta ränta på förskott. I
motiven anges (s. 354) att om köpet hävs av köparen, ränta på förskottsbeloppen
kan ersättas som en skadeståndspost. Om della är rikligt, torde ränta på även
andra betalningar kunna ersättas som en skadeståndspost. Samfundet kan inte se
något skäl att skilja på de olika typerna av betalning. Uppdelningen får för
övrigt den betydelsen att ersättningen för förskottsränta kan jämkas enligt
förslagets 74 §, eftersom ersättningen är skadestånd. Någon sådan regel om
jämkning finns f n. inte i fråga om skyldigheten att betala ränta. Samfundet
anser inte denna skillnad motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
säljaren häver, har köparen enligt förslaget inte någon möjlighet till
ersättning för ränta på förskottet. Däremot skall köparen ge ut avkastning och
annat utbyte som han har fått samt betala skälig ersättning, om han har haft
väsentlig nytta av varan. Samfundet menar all detta kan leda till en obalans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
vill vidare sätta i fråga om det är så alldeles självklart all ränta på
förskottsbelopp kan ersättas som en skadeslåndspost. Förhållandet mellan ränta
och skadestånd är, som samfundet antytt under 63 §, inte alldeles oomtvistat.
Det kan noteras att i riksrevisionsverkets anvisningar till 20 §
upphandlingsförordningen anges att myndighet bör avtala om rätt till ränta på räntefritt
förskott vid leveransförsening. Ett skäl till att en sådan avtalsbestämmelse
bör tas in kan vara att det inte är alldeles klart att ersättning för ränta på
förskottsbelopp kan utgå som skadestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafens andra stycke föreskrivs att säljaren, om betalning skall återgå<br>
lill följd av att köpet hävts, skall betala avkaslningsränta på beloppet. En<br>
nyhet i förhållande till gällande räll är att ränta skall utgå även i det
fallet<br>
att köparen har gjort sig skyldig lill kontraktsbrottel, vilket organisationer<br>
na anser vara principiellt riktigt. Vi vill här påpeka att den bestämmelse i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>172</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section854>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section855>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>räntelagen (2 §) som
reglerar avkastningsräntan vid återgång av betalning Prop. 1988/89: 76
endast upptar fallet då avtal hävts till följd av betalningsmottagarens
Bilaga 3 kontraktsbrott och att någon ändring härvidlag inte heller föreslås i
betänkandet "Ny räntelag" (SOU 1985:11). En ändring i nämnda lagrum
måste göras så alt överensstämmelse uppnås med köplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>70
§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Formuleringen
av regeln om köparens förlust av rätten alt häva köpet när han inte kan
återställa godset, jämte undantagen från regeln, är hämtad från FN-konvenlionen.
Sakligt torde förslaget överensstämma med gällande svensk rätt, utom att
enligt punkt 3 köparen kan häva köpet också när varan helt eller delvis har
sålts vidare i vanlig ordning innan han märkte eller borde ha märkt del fel på
grund av vilket han ville häva köpet eller kräva omleverans. Den nuvarande
svenska regeln har diskuterats åtskilligt i anslutning lill rättspraxis (se l.ex.
Almén § 57 vid p. 73 ff, SOU s. 339). En motivering för den föreslagna regeln
synes ha varit på sin plats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget får köparen häva köpel även om varan skadats eller förstörts av
våda. Detta innebär att säljaren, då hävningsgrund föreligger, står faran för
vådahändelser även när varan befinner sig hos köparen. Denna princip gäller visseriigen
enligt nuvarande köplag men kan av flera skäl ifrågasättas. Den som har något i
sin vård bör normalt stå faran. Dessutom är det mera sannolikt att köparens
försäkring täcker skadan. Organisationerna hemställer därför att det ytteriigare
övervägs om det inte vore lämpligt med en övergång till principen att säljaren
står faran endast för händelser som är en följd av fel i godset. Denna regel
gäller för övrigt redan i amerikansk och fransk rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
behandlar inte del fall att återleverans inte är praktiskt möjlig eller
innefattar en oacceptabel värdeförstörelse, l.ex. på grund av inbyggnad.
Enligt motiven sid 355 tycks arbetsgmppen mena att denna situation skulle falla
in under andra styckets första punkt eftersom återleverans hindras av varans
egen beskaffenhet. Det skulle innebära att köparen både fär häva köpet och
behålla det köpta. En sådan tolkning är knappast lämplig. Den angivna
situationen bör uttryckligen behandlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>71§ff</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
enligt nuvarande regler föreslås skadeståndet i och för sig omfatta<br>
hela det s. k. positiva kontraktsintresset. Den som utsätts för avtalsbrottet<br>
skall med andra ord komma ekonomiskt i samma läge som om riktig<br>
fullgörelse skett. I 71 § i lagförslaget anges de skadeslåndsposler som kan<br>
komma i fråga, nämligen utgiftsersättning, prisskillnad, förlorad vinst och<br>
annan förlust. En särskild regel om beräkningen av ersättning för prisskill<br>
nad har tagits in i 72-73 §§. Man skiljer, liksom nu, mellan de fall då en<br>
s.k. täckningstransaktion gjorts (72 §) respektive inte gjorts (73 §). 1 det<br>
förstnämnda fallet framgår prisskillnaden av en jämförelse mellan del<br>
avtalade priset och priset för täckningstransaklionen, medan i det senare</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>173</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section856>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section857>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fallet
beräkningen måste göras abstrakt och en jämförelse ske mellan det Prop.
1988/89:76 avtalade priset och det "gängse pris" som gäller vid tiden
för hävningen av Bilaga 3 köpet. Här föreligger en skillnad jämfört med nu
gällande rätt i vad avser själva tidpunkten för prisjämförelsen. Enligt
förslaget är det inte tidpunkten för kontraktsbrottet utan tidpunkten för hävningen
som skall läggas till grund. Delta ger i och för sig den hävningsberättigade en
möjlighet att spekulera i prisutvecklingen men med hänsyn lill lagförslagels
regler om nedsättning av skadeståndet då den skadelidande parten underlåtit att
vidta åtgärder för att begränsa skadan kan organisationerna godta den
tidsbestämning för prisjämförelsen som föreslås gälla enligt 73 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till den vikliga utgångspunkten att det dispositiva regelsystemet så
långt möjligt skall motsvara den risk- och ansvarsfördelning som normalt gäller
på marknaden bör lagförslaget enligt organisationerna innehålla regler som
starkt begränsar köparens möjlighet att i händelse av fel i varan få ersättning
för annan förlust än utgiflsersättning och prisskillnad. De standardavtal som
förekommer på marknaden innehåller här genomgående ansvarsfriskrivningar till
förmån för säljaren och dessa har också principiellt godtagits av HD i avgörandet
NJA 1979 s. 483. I nämnda rättsfall behandlar HD utförligt anledningen till och
behovet av en sådan riskbegränsning för säljaren. Det är nämligen betydligt
lättare för köparen att bedöma de ekonomiska konsekvenserna som kan inträffa i
hans organisation om varan i ett eller annat hänseende skulle vara behäftad
med fel och inte kunna användas vid avsedd tidpunkt eller eventuellt förorsaka s.
k. följdskador. Eftersom sådan typ av skada kan inträffa även när ansvar inte
kan göras gällande mot säljaren undgår inte köparen att stå denna risk och
åtminstone med avseende på vissa typer av skada kan han gardera sig genom
försäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
anser därför att lagförslaget redan i "portalparagrafen" 71 § bör
markera alt annat skadestånd än utgiflsersättning och ersättning för
prisskillnad endast skall utgå i den mån så anses skäligt med hänsyn till den
skadeståndsskyldiges möjligheter all fömtse och hindra skadans uppkomst samt lill
omständigheterna i övrigt. Jämkningsregeln i 74 § andra stycket kan kvarstå med
föreslagen lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>71
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
är huvudstadgandet om beräkning av skadestånd. Det är tillämpligt på både
säljares och köpares kontraktsbrott. Ingen hänsyn tas lill de olikheter mellan
skadeståndet vid säljarens dröjsmål och köparens dröjsmål som framträder bl.
a. i nuvarande rättspraxis. Formuleringen ger bl. a. intrycket att den
skadelidande regelbundet kan få ersättning för "förlorad vinst"
utöver ersättning för prisskillnad, och man måste gå lill motiven (s. 358) för att
få besked om att så inte är fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Motiven
innehåller ett antal uttalanden som tydligen är avsedda att vara<br>
vägledande för rättstillämpningen, men de behandlar i svävande ordalag<br>
mycket kontroversiella frågor. Det sägs exempelvis (s. 359) om skadestånd<br>
när säljaren häver köpet: "Även om köpet avser en vara för vilken det<br>
finns en marknad, kan en säljare som hävt köpet eller som drabbats av<br>
avbeställning i vissa fall ha rätt lill ersättning för utebliven vinst. En
sådan<br>
ersättning kan /Waw (kursiverat här) komma i fråga, om avsättningsmöj<br>
ligheterna för varor av det aktuella slaget är begränsade och säljaren därför<br>
gått miste om ell köp genom all den köpare lill vilken varan sålts i andra</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>174</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section858>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section859>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hand även annars hade
ingått avtal med säljaren om köp av en motsvarande vara. I detta fall utgör
den uteblivna vinsten en mera indirekt följd av köparens avtalsbrott." Del
här kursiverade ordet "ibland" hänför sig till det fundamentala
problemet. Skall säljaren regelbundet ha rätt till sådant skadestånd, eller
skall han styrka att han gått miste om en försäljning?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:76 Bilaga 3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section860>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Skadeståndets
beräkning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skadeslåndsberäkning
regleras i 71—74§§. Liksom för närvarande skall hela del s. k. positiva
kontraktsintresset ersättas. Endast mindre skillnader mot gällande rätt
föreligger i förslaget. Den lagreglering som förslaget innebär är förmånligare
för köparen än vad som vanligen gäller enligt standardavtal på marknaden. I
dessa avtal är i regel köparens ersättning begränsad till utgiflsersättning och
prisskillnad vid läckningsköp. Enligt lagförslaget skall ingå också förlorad
vinst och annan förlust i skadestånds-posterna. Med hänsyn lill möjligheterna
att avtala bort ersättningar av nu angiven typ synes förslaget godtagbart från LRF:s
synpunkt sett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
hänvisar till punkt 10. i "Allmänna synpunkter" (avsnitt 4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om den nu föreslagna texten vill samfundet anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:112.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kärnan
i regeln finns formulerad i motiven (s. 357): Den skadelidande parten skall
genom ersättningen ekonomiskt ställas i samma läge som om motparten fullgjort
avtalet på rätt sätt. Samfundet anser att denna beskrivning bör återges i
lagtexten, möjligtvis kompletterad med den uppräkning som nu återfinns i
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ordet
"utgifter" bör bytas ut mot "kostnader". Samfundet vill
vidare sälla i fråga om inte formuleringen av stadgandet kan leda till
missuppfattningen att en part i vissa fall kan ha räll till "dubbel
ersättning" genom att han har rätt till ersättning för både prisskillnad
och förlorad vinst.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section861>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>72
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
bestämmelse rör skadestånd beräknat på grundval av läckningsköp resp.
täckningsförsäljning. Den föreslagna principen torde i huvudsak överensstämma
med gällande rätt. En mycket diskuterad fråga är, om köparen genom att kräva
fullgörande och, när ändå inte leverans sker, senare häva köpet kan få
ersättning för en prisstegring som ägt rum efter det att godset skulle ha
levererats. Enligt gällande rätt anses han ha en sådan rätt, med viss
reservation för att enligt norsk (och kanske dansk) rätt köparen anses vara
skyldig att häva köpet och omedelbart företa täckningsköp när säljaren vägrar
alt leverera. Det norska förslaget innehåller en regel (i 72 § 2 st) som
motsvarar denna uppfattning. Jag har inte lyckats förslå vad motiven innehåller
(s. 363) om de övriga förslagens konsekvenser i motsvarande situation, bl.a.
därför att det talas om alt enligt 73 § priset vid tiden för varans
"avlämnande" skall läggas till grund. Men 73 § innehåller ingen
hänvisning lill tiden för "avlämnande" ulan lill tiden för
"mottagandet".</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:51.0pt'><span style='font-family:Verdana'>175</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section862>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section863>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>73 §</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. u </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>II</span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Jan Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
bestämmelse om abstrakt skadeslåndsberäkning är en översättning av art. 76 i FN-konventionen.
Den avviker från nu gällande rätt, som låter tiden då godset skulle ha
avlämnats vara avgörande för den abstrakta skadeståndsberäkningen (25 §
köplagen), men överensstämmer beträffande huvudregeln med SOU, genom att tiden
för hävningen läggs till grund (vilket i princip medför samma resultat som om
köparen hade gjort ell täckningsköp, resp. säljaren en täckningsförsäljning, i
omedelbar anslutning till hävningen). I anslutning till FN-konventionen har
emellertid ett tillägg gjorts, enligt vilket om hävning sker först efter det
att godset har mottagits, priset vid liden för mottagandet skall läggas till
grund. Som skäl för denna regel anges endast att den skall hindra att köparen
kan spekulera på motpartens bekostnad genom alt dröja med hävningen om
prisutvecklingen är sådan att ersättningen därmed skulle öka (se s. 364).
Regeln i FN-konventionen infördes på ett sent stadium (under plenarsessionen
vid Wien-konferensen, som en kompromiss mellan olika framförda förslag, se Official
Records s. 222 O- Värdet av att för vissa fall anknyta till mottagandet måste
anses vara mer än tvivelaktigt. Skyddet mot spekulation ligger, allmänt sett, i
att köparen måste häva "inom skälig tid" (31 §, 41 § 2 st.). Den
föreslagna regeln hindrar inte köparen från spekulationsmöjligheten om han får
reda på att godset har avlämnats alltför sent innan han mottagit det. Med tanke
särskilt på de fall där part först någon lid efter mottagandet upptäcker
felaktighet och alltså först då kan häva köpet betecknar Schlechtriem (Einheitliches
UN-Kaufrecht s. 92) regeln som svår att rättfärdiga. Han pekar dock på
möjligheten att styrka en konkret täckningstransaktion som ett remedium mot della.
(Jfr också Enderlein m.fl., Kaufrechtskonvention der UNO, anm. 2 till art. 76.)
Det synes tvivelaktigt om det finns tillräckliga skäl för att följa
konventionen på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>74 </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jan
Hellner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
föreskrivs en möjlighet till nedsättning av ersättningen. Förslaget
överensstämmer i stort sett med SOU, men del saknas en begränsning till
"normalförlusten". Det norska förslaget har däremot en sådan regel.
Man ville gärna ha en förklaring lill olikheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
anser alt formuleringen, att den skadelidande parten skall vidta skäliga
åtgärder för att begränsa sin skada, är mindre lämplig. Det finns ingen
anledning att göra en underlåtenhet att begränsa en skada till lagbrott.
Avsikten med första stycket är att säga att för det fall den skadelidande
parlen inte vidtar skäliga åtgärder för att begränsa sin skada, skadeståndet
sätts ned i motsvarande mån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>76 </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
om vård av varan (76 — 82 §§) då säljaren sänt godset till annan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ort
överensstämmer i sak med gällande räll. Detta förutsätter all del finns</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>176</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section864>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section865>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>någon på bestämmelseorten
som för säljarens räkning utan oskäligt stora Prop. 1988/89: 76 kostnader
kan ta hand om varan (78 §). Regleringen om vårdplikten god- Bilaga 3 tas.
Det bör dock i motiven redogöras för vad som avses med "valts med
omsorg" i 78 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
skiljer sig från gällande lag genom att häri inte anges att säljarens
vårdplikt, när godset sänts till annan ort, fömtsätter att det finns någon som
på bestämmelseorten kan ta hand om godset för säljarens räkning och att det kan
ske ulan väsentlig kostnad eller olägenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
motiven sägs (s. 371) all delta inte torde inneböra någon saklig ändring
eftersom förutsättningarna för vårdpliklen knappast torde vara uppfyllda om det
inte finns någon på bestämmelseorten som på säljarens vägnar utan väsentlig
olägenhet och kostnad kan ta hand om varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
ifrågasätter om detta påstående underbyggs av lagtextens utformning och
förordar att förutsättningen för vårdpliktens inträde klart utsägs i lagen.
Härvid bör också beaktas att förutsättningarna för säljarens vårdplikt i nu
aktuella situationer och köparens vårdplikt enligt 77 § andra stycket bör
beskrivas på enahanda sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>78
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att den vårdpliktige skall undgå ansvar för godset krävs att förvararen
"valts med omsorg". Då kriteriet har stor betydelse måste klara
motivuttalanden finnas för att belysa vilket mått av aktsamhet som här krävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
anser också att det bör finnas en bestämmelse som anger att den andra avtalsparten
skall underrättas om att godset har överlämnats till tredje man.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>79
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Försvarets
materielverk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lagtexten talas om "försvarliga utgifter". Ordet försvarlig kan bl.a.
betyda stor, ansenlig, betydande och har även andra synonymer. Vad som torde
avses här är all utgifterna skall vara försvarbara, dvs. befogade, motiverade. Ell
ord, som bättre än "försvarliga" otvetydigt säger vad som avses bör
väljas, t. ex. "befogade". I 81 § är ordets användning i sammanhanget
"på annat sätt som är försvarligt" klarare till sin innebörd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>80
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Formuleringen
i tredje stycket bör skärpas så att underrättelse till motpar<br>
ten skall ske "i god tid" före försäljningen. Det finns enligt
verkets mening<br>
inte skäl att frångå vad som nu gäller enligt 34 § i köplagen (och föreslogs i<br>
l976årsköplagsförslag,SOU 1976:66, 34 §).</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 76. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section866>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jan Hellner</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89: 76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna bestämmelsen utgör i stort sett en översättning av art. 88 Bilaga 3 (1)
och (2) FN-konventionen. Den viktigaste olikheten mot gällande rätt är att som
grund för rätlen att sälja gods som skall tas om hand för vård nämns även att
motparten dröjer oskäligt länge med att betala priset. Delta kan inte gärna
tolkas annorlunda än att rätt att sälja godset uppstår även vid köparens
dröjsmål med betalning, under förutsättning att köparen samtidigt vägrar att
ta emot godset (vilket är ell vanligt fall). Man frågar vilken funktion regeln
antas fylla vid sidan av säljarens rätt att vid köparens dröjsmål med
betalningen häva köpet och sälja godset på nytt. Kan säljaren genom tillämpning
av denna regel undgå principerna för beräkning av skadestånd?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:274.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>81
§ Näringslivsorganisationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
förordar att lagtexten, liksom de danska och norska lagtexterna, uttryckligen
anger att den vårdpliktige parten såvitt möjligt skall underrätta motparten om
sin avsikt all förfoga över varan på sätt paragrafen möjliggör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>86
§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Försvarets
materielverk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
fördelning av risken för befordran av meddelanden mellan mottagaren och
avsändaren som skall gälla enligt beskrivningen på s. 378 förefaller ägnad att
hos gemene man skapa osäkerhet om vad som gäller i det särskilda fallet. Det
hade varit enklare för den praktiskt verksamme, om en enhetlig princip fått gälla
genomgående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:58.0pt'><span style='font-family:Verdana'>178</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section867>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section868>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lagradsremissens lagförslag</span><span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop- 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 4 1 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Köplag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tillämpningsområde</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Denna lag gäller köp av lös egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:148.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
gäller i tillämpliga delar även byte av lös egendom. Lagen gäller inte
överlåtelse av tomträtt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Lagen gäller beställning av en vara som skall tillverkas endast om<br>
beställaren inte skall tillhandahålla en väsentlig del av materialet. Lagen<br>
gäller inte avtal om uppförande av byggnad eller annan fast anläggning på<br>
mark eller i vatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
gäller inte avtal som innebär all den som skall leverera en vara även skall
ulföra arbete eller någon annan tjänst, om tjänsten utgör den övervägande delen
av hans förpliktelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Avtalsfrihet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
§ Lagens bestämmelser tillämpas inte i den mån annat följer av avtalet, av
praxis som har utbildats mellan parterna eller av handelsbruk eller annan
sedvänja som måste anses bindande för parterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentköp</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4
§ Lagen gäller inte i fall då konsumentköplagen (1900:000) är tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Internationella
köp</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5
§ Lagen gäller inte i fall då lagen (1987:822) om internationella köp är
tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Varans avlämnande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hämtningsköp</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6
§ Varan skall hållas tillgänglig för avhämtning där säljaren vid köpet<br>
hade sitt affarsställe eller, om han saknade affarsställe som hade samband<br>
med köpet, sitt hemvist. Visste parterna vid köpet att varan eller det parti<br>
ur vilket den skall las fanns på en annan plats, skall varan hållas tillgänglig<br>
för avhämtning på denna plats.<br>
Varan äravlämnad när köparen hartagit hand om den.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>179</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section869>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section870>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Transportköp</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
Skall varan transporteras till köparen inom en och samma ort eller '"äga<br>
inom ett område där säljaren vanligen ombesörjer transporten av liknande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>varor,
sker avlämnandet när varan överlämnas till köparen. Om varan i annat fall skall
transporteras till köparen och annat inte följer av en leveransklausul eller av
avtalet i övrigt, sker avlämnandet när varan överlämnas till den transportör
som har åtagit sig transporten från avsändningsorten. Orn säljaren själv utför
transporten, sker avlämnandet först när varan överlämnas till köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
varan sålts "fritt", "levererad" eller "fritt
levererad" med angivande av en viss ort, anses den inte avlämnad förrän
den har kommit fram till denna ort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
Skall säljaren ordna transporten av varan, skall han ingå avtal om<br>
transporten till bestämmelseorten med lämpligt transportmedel och på<br>
sedvanliga villkor för en sådan transport.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tiden
för avlämnandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
Skall varan inte avlämnas efter anfordran eller utan uppskov och<br>
föijer liden för avlämnandet inte heller annars av avtalet, skall varan<br>
avlämnas inom skälig tid från köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skall
varan avlämnas inom en viss tidrymd och framgår del inte av omständigheterna
att det ankommer på köparen att bestämma tidpunkten för avlämnandet, skall
denna bestämmas av säljaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
säljaren vid hämtningsköp skall bestämma tidpunkten för avlämnandet, skall han
i tid underrätta köparen om när varan finns tillgänglig för avhämtning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Rätt
att hålla inne varan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10
§ Har säljaren inte gett kredit eller anstånd med betalningen, är han inte
skyldig att lämna ut varan eller, genom överlåtelse av dokument eller på annat
sätt, frånhända sig förfoganderätten över den förrän betalning sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skall
säljaren sända varan från den ort där den skall avlämnas, får han inte med stöd
av första stycket underlåta alt avsända den. Han får dock hindra all varan
eller dokument avseende varan lämnas ut till köparen innan betalning sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för varan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11 §
Säljaren svarar för sådana kostnader tor varan som uppkommer<br>
före avlämnandet och som inte beror på all avlämnandet har försenats till<br>
följd av något förhållande på köparens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:287.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Risken för varan </span></b><b><span style='font-family:
Verdana'>Vad risken innebär</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §
Bär köparen risken för varan, är han skyldig alt betala varan även<br>
om den har förstörts, kommit bort, försämrats eller minskat genom en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>händelse
som inte beror på säljaren.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>180</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section871>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section872>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Riskens övergång</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89: 76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13 §
Risken går över på köparen, när varan avlämnas enligt avtalet eller</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'><br>
enligt 6 eller 7 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avlämnas
varan inte i rätt lid och beror det på köparen eller något förhållande på hans
sida, går risken över på köparen när säljaren har gjort vad som ankommer på
honom för att avlämnandet skall kunna ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skall
köparen hämta varan på en annan plats än hos säljaren, går risken över när
tiden för avlämnandet är inne och köparen har fåll veta att varan finns
tillgänglig för avhämtning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14 §
Risken går aldrig över på köparen förrän det genom märkning,<br>
anteckning i transportdokument eller på annat sätt har gjorts klart alt<br>
varan är avsedd för köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Varor
under transport</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15 §
Avser köpet en vara under transport, går risken över på köparen vid<br>
köpet, om det inte framgår av omständigheterna all köparen har åtagit sig<br>
att bära risken från den tidpunkt då varan överlämnades till den transpor<br>
tör som har utfärdat transportdokumentet. Säljaren bär dock alltid risken<br>
för att varan vid köpet har förstörts, kommit bort, försämrats eller mins<br>
kat, om han kände lill eller borde ha känt lill delta men inte har upplyst<br>
köparen om det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>öppet
köp</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16 §
Har öppet köp avtalats och varan avlämnats, bär köparen risken till<br>
dess att varan lämnas tillbaka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Varans beskaffenhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Överensstämmelse
med avtalet m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17 §
Varan skall i fråga om art, mängd, kvalitet, andra egenskaper och<br>
förpackning stämma överens med vad som följer av avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
inte annat följer av avtalet, skall varan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. vara
ägnad för det ändamål för vilket varor av samma slag i allmänhet<br>
används,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vara ägnad för del särskilda
ändamål för vilket varan var avsedd att användas, om säljaren vid köpet måste
ha insett della särskilda ändamål och köparen har haft rimlig anledning att
förlita sig på säljarens sakkunskap och bedömning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ha egenskaper som säljaren har
hänvisat till genom all lägga fram prov eller modell, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vara förpackad på vanligt eller
annars försvariigt sätt, om förpackning behövs för att bevara eller skydda
varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Varan
skall anses felaktig, om den avviker från vad som föreskrivs i första eller
andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>18 §
Även om det inte följer av I7§ skall varan anses felaktig, om den<br>
inte överensstämmer med sådana uppgifter om varans egenskaper eller<br>
användning som säljaren har lämnat vid marknadsföringen av varan eller</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>annars före köpet och som
kan antas ha inverkat på köpet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>181</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>13
Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 76. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section873>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Varan skall även anses
felaktig, om den inte överensstämmer med Prop. 1988/89:76 sådana uppgifter
om dess egenskaper eller användning som någon annan Bilaga 4 än säljaren, i
tidigare säljled eller för säljarens räkning, före köpet har lämnat vid
marknadsföringen av varan och som kan antas ha inverkat på köpet. Varan skall
dock inte anses felaktig, om säljaren varken kände till eller borde ha känt lill
uppgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
och andra styckena gäller inte, om uppgifterna har rättals i lid på ell tydligt
sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Befintligt
skick</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19
§ Även om varan har sålts i "befintligt skick" eller med ell
liknande allmänt förbehåll skall den anses felaktig, om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. varan
inte överensstämmer med sådana uppgifter om dess egenskaper<br>
eller användning som säljaren har lämnat före köpet och som kan antas ha<br>
inverkat på köpel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>säljaren före köpel har
underlåtit att upplysa köparen om ett sådant väsentligt förhållande rörande
varans egenskaper eller användning som han måste antas ha känt till och som
köparen med fog kunde räkna med att bli upplyst om, under förutsättning all
underlåtenheten kan antas ha inverkat på köpet, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>varan är i väsentligt sämre
skick än köparen med hänsyn till varans pris och övriga omständigheter med fog
har kunnat förutsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
en begagnad vara har sålts på auktion, anses den såld "i befintligt
skick". Vid tillämpning av första stycket 3 skall hänsyn i så fall tas lill
ulropsprisel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Undersökning
av varan fiire köpet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20
§ Köparen får inte såsom fel åberopa vad han måste antas ha känt till vid
köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
köparen före köpet undersökt varan eller utan godtagbar anledning underlåtit
att följa säljarens uppmaning att undersöka den, får han inte såsom fel åberopa
vad han borde ha märkt vid undersökningen, om inte säljaren har handlat i strid
mot tro och heder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket gäller även när köparen före köpet har fåll tillfälle att undersöka
prov på varan och felet gäller en egenskap som skulle framgå av provet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Avgörande
tidpunkt för bedömningen av om fel föreligger</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>21
§ Frågan om varan är felaktig skall bedömas med hänsyn till dess beskaffenhet
när risken för varan går över på köparen. Säljaren svarar för fel som har
funnits vid denna tidpunkt även om felet visar sig först senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppkommer
en försämring av varan efter det att risken har gått över på<br>
köparen, skall varan anses felaktig, om försämringen är en följd av sälja<br>
rens avtalsbrott. Detsamma gäller om säljaren genom en garanti eller<br>
liknande utfästelse har åtagit sig att under en viss tid svara för varans<br>
användbarhet eller andra egenskaper och försämringen avser en egenskap<br>
som omfattas av utfästelsen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>182</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section874>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section875>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Påföljder
vid dröjsmål med varans avlämnande</span><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>„.-.,..</span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga4</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Påföljderna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22
§ Avlämnas inte varan eller avlämnas den för sent och beror det inte på köparen
eller något förhållande på hans sida, får köparen enligt 23 — 29 §§ kräva fullgörelse
eller häva köpel saml dessutom kräva skadestånd. Han får även hålla inne
betalningen enligt 42 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fullgörelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>23 §
Köparen får hålla fast vid köpet och kräva fullgörelse. Säljaren är<br>
inte skyldig att fullgöra köpel, om det föreligger ett hinder som han inte<br>
kan övervinna eller om fullgörelsen skulle förutsätta uppoffringar som inte<br>
är rimliga med hänsyn till köparens intresse av att säljaren fullgör köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
hindret eller missförhållandet upphör inom rimlig tid, får köparen dock kräva
att säljaren fullgör köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
förlorar rätten att kräva att säljaren fullgör köpet, om han väntar orimligt
länge med att framställa kravet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>24 §
Frågar säljaren om köparen trots dröjsmålet godtar avlämnande<br>
inom en viss tid eller meddelar säljaren alt han kommer att fullgöra köpet<br>
inom en viss tid och svarar köparen inte inom skälig lid efter det att han<br>
har fåll frågan eller meddelandet, får köparen inte häva köpet om säljaren<br>
fullgör det inom den tid som han har angett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hävning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>25 §
Köparen får häva köpet på grund av säljarens dröjsmål, om avtals<br>
brottet är av väsentlig betydelse för köparen och säljaren insåg eller borde<br>
ha insett detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
köparen förelagt säljaren en bestämd tilläggstid för varans avlämnande och är
den inte oskäligt kort, får köparen även häva köpet om varan inte avlämnas inom
tilläggstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Medan
tilläggstiden löper får köparen häva köpet endast om säljaren meddelar att han
inte kommer att fullgöra köpet inom denna tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>26 §
Avser köpet en vara som skall tillverkas eller skaffas särskilt för<br>
köparen efter dennes anvisningar eller önskemål och kan säljaren inte ulan<br>
väsentlig föriust tillgodogöra sig varan på annat sätt, får köparen häva<br>
köpel på grund av säljarens dröjsmål endast om hans syfte med köpel är<br>
väsentligen förfelat genom dröjsmålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skadestånd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>27
§ Köparen har rätt lill ersättning för den skada han lider genom säljarens
dröjsmål, om inte säljaren visar alt dröjsmålet beror på ett hinder utanför
hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid köpet och
vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beror
dröjsmålet på någon som säljaren har anlitat för att helt eller<br>
delvis fullgöra köpel, är säljaren fri från skadeståndsskyldighel endast om<br>
också den som han har anlitat skulle vara fri enligt första stycket. Detsam-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>183</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section876>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section877>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ma gäller om dröjsmålet
beror på en leverantör som säljaren har anlitat Prop. 1988/89: 76<br>
eller någon annan i tidigare säljled.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
första och andra styckena ersätts inte sådan indirekt förlust som avses i 67 §
andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
har alllid rätt till ersättning, om dröjsmålet eller förlusten beror på
försummelse på säljarens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>28
§ Hindras säljaren att fullgöra köpet i rätt tid, skall han lämna köparen
meddelande om hindret och dess inverkan på möjligheterna till fullgörelse. Om
köparen inte får ett sådant meddelande inom skälig tid efter det att säljaren
har fått eller borde ha fått kännedom om hindret, har köparen rätt till
ersättning för den skada som kunde ha undvikits om han hade fåll meddelandet i
tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Meddelande
om hävning och skadestånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>29
§ Har varan avlämnats för sent, får köparen inte häva köpel eller kräva
skadestånd på grund av dröjsmålet, om han inte inom skälig tid efter det att
han fick kännedom om avlämnandet meddelar säljaren att han häver eller vill
kräva skadestånd. Om köparen häver köpet, behöver han dock inte lämna särskilt
meddelande om att han vill kräva skadestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Påföljder vid fel i varan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Påföljderna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>30
§ Är varan felaktig och beror det inte på köparen eller något förhållande på
hans sida, får köparen enligt 31 — 40 §§ kräva avhjälpande, omleverans eller
prisavdrag eller häva köpet samt dessutom kräva skadestånd. Han får även hålla
inne betalningen enligt 42 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Undersökning
av varan efter avlämnandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>31
§ När varan har avlämnats skall köparen så snart omständigheterna medger det
undersöka den i enlighet med god affärssed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Framgår
det att varan skall transporteras från platsen för avlämnandet, får köparen
vänta med undersökningen lill dess att varan har kommit fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen ändrar bestämmelseorten medan varan är på väg eller sänder varan vidare
utan att ha haft skälig möjlighet att undersöka den och säljaren vid köpet
kände till eller borde ha känt till möjligheten av en sådan omdestinering eller
vidaresändning, får undersökningen uppskjutas till dess alt varan har kommit
fram till den nya bestämmelseorten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Reklamation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>32
§ Köparen får inte åberopa att varan är felaktig, om han inte lämnar säljaren
meddelande om felet inom skälig tid efter det att han märkt eller borde ha
märkt felet (reklamation).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reklamerar
köparen inte inom två år från det att han har tagit emot<br>
varan, förlorar han rätten att åberopa felet, cm inte annat följer av en<br>
garanti eller liknande utfästelse.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>184</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section878>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section879>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>33
§ Utan hinder av 31 och 32 §§ får köparen åberopa att varan är Prop.
1988/89:76 felaktig, om säljaren har handlat grovt vårdslöst eller i strid mot
tro och Bilaga 4 heder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Avhjälpande
och omleverans</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>34 §
Köparen har rätt att kräva att säljaren avhjälper felet utan kostnad<br>
för köparen, om avhjälpande kan ske utan oskälig kostnad eller olägenhet<br>
för säljaren. I stället för att avhjälpa felet får säljaren företa omleverans<br>
enligt 36 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
har rätt all kräva omleverans, om avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för
honom och säljaren insåg eller borde ha insett detta. Köparen har dock inte räll
att kräva omleverans, om del föreligger ett sådant hinder eller missförhållande
som avses i 23 §. Köparen har inte heller rätt att kräva omleverans, om det är
fråga om en vara som fanns vid köpet och som, med hänsyn till sina egenskaper
och till vad parterna måste antas ha förutsaii, inte kan ersättas med någon
annan vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
säljaren inte fullgör sin skyldighet att avhjälpa felet, har köparen rätt till
ersättning för försvarliga kostnader för att avhjälpa del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>35<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Köparen får inte kräva
avhjälpande av fel eller omleverans, om han inte lämnar säljaren meddelande om
kravet i samband med att han reklamerar eller inom skälig tid därefter. Detta
gäller dock inte om säljaren har handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro
och heder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>36<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Även om köparen inte kräver
det, har säljaren rätt att på egen bekostnad avhjälpa felet eller företa omleverans,
om detta kan ske utan väsentlig olägenhet för köparen och ulan risk för att
köparen inte får sina egna kostnader ersatta av säljaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
får ej åberopa alt han inte har beretts tillfälle att avhjälpa felet eller
företa omleverans, om köparen har avhjälpt felet och det med hänsyn till
omständigheterna inte skäligen kunde krävas att köparen skulle avvakta
avhjälpande eller omleverans från säljarens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prisavdrag
och hävning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>37 §
Om avhjälpande eller omleverans inte kommer i fråga eller inte sker<br>
inom skälig tid efter reklamationen, får köparen kräva prisavdrag beräknat<br>
enligt 38 § eller häva köpet enligt 39 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
har dock inte rätt lill prisavdrag vid köp av begagnade varor på auktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>38<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Kräver köparen prisavdrag,
skall det beräknas så att förhållandet mellan det nedsatta och del avtalsenliga
priset svarar mot förhållandet vid tidpunkten för avlämnandet mellan varans
värde i felaktigt och i avtalsenligt skick.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>39<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Köparen får häva köpet på
grund av fel, om avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för honom och säljaren
insåg eller borde ha insett detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
får inte häva köpel på grund av felet, om han inte inom skälig<br>
tid efter del alt han märkt eller borde ha märkt felet, eller efter den tid för<br>
avhjälpande eller omleverans som kan följa av 37 §, meddelar säljaren att<br>
han häver köpet. Detta gäller dock inte om säljaren har handlat grovt<br>
vårdslöst eller i strid mot tro och heder.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>185</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section880>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section881>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skadestånd</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>40 §
Köparen har rätt lill ersättning för den skada han lider genom att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>°<br>
varan är felaktig, om inte säljaren visar att det har förelegat ett sådant<br>
hinder som avses i 27 § första eller andra stycket för att avlämna felfri</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vara.
Vad som sägs i 28 § om säljarens skyldighet att lämna köparen meddelande om
hinder för att fullgöra köpet i lid gäller på motsvarande sätt, om det
föreligger hinder för att avlämna felfri vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
första stycket ersätts inte sådan indirekt förlust som avses i 67 § andra
stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
har alltid rätt till ersättning, om felet eller förlusten beror på försummelse
på säljarens sida eller om varan vid köpet avvek från vad säljaren särskilt har
ulfäst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Påföljder
vid rättsligt fel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>41 §
Om tredje man har äganderätt till varan eller har panträtt eller<br>
annan liknande rätt i den (rättsligt fel) och det inte följer av avtalet att<br>
köparen skall överta varan med den begränsning som tredje mans rätt<br>
medför, gäller bestämmelserna om reklamation i 32 § första stycket och<br>
33 §, om avhjälpande och omleverans i 34— 36 §§, om prisavdrag och<br>
hävning i 37 — 39 §§, om skadestånd i 40 § samt om köparens räll att hålla<br>
inne betalningen i 42 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
har alltid rätt till ersättning för den skada han lider genom ett rättsligt fel
som förelåg vid köpet, om han varken kände lill eller borde ha känt lill felet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Påföljder
av rättsligt fel får även göras gällande, om tredje man påstår att han har en
sådan rätt som avses i första stycket och det finns sannolika skäl för
påståendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensamma bestämmelser om påföljder vid säljarens
avtalsbrott</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Rätt
att hålla inne betalningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>42 §
Har köparen krav på grund av säljarens dröjsmål eller på grund av<br>
att varan är felaktig, får köparen hålla inne så mycket av betalningen som<br>
motsvarar kravet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Partiellt
avtalsbrott</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>43
§ Är endast en del av leveransen försenad eller felaktig, tillämpas
bestämmelserna om ifrågavarande avtalsbrott på denna del. Köparen får häva
köpet i dess helhet, om avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för honom i
fråga om hela köpet och säljaren insåg eller borde ha insett detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det kan antas all säljaren anser sig ha fullgjort köpet i dess helhet trots all
allt inte har avlämnats, tillämpas bestämmelserna om fel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hävning
vid successiv leverans</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>44 §
Skall avlämnande ske efter hand och är någon delleverans försenad<br>
eller felaktig, får köparen häva köpel i fråga om denna enligt de bestäm<br>
melser som i övrigt gäller för hävning.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>186</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section882>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section883>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om dröjsmålet eller felet
ger anledning all anta att ett avtalsbrott som Prop. 1988/89:76 ger rätt
till hävning kommer att inträffa beträffande någon senare delleve- Bilaga 4
råns, får köparen på denna grund häva köpet i fråga om en sådan senare
leverans, om det sker inom skälig tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Häver
köparen i fråga om en delleverans, får han samtidigt häva i fråga om tidigare
eller senare leveranser om han på grund av sammanhanget mellan dem skulla ha
betydande olägenhet av att stå fast vid köpel beträffande dessa leveranser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:265.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Köparens skyldigheter </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Prisets bestämmande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>45<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Följer priset inte av avtalet,
skall köparen betala vad som är skäligt med hänsyn lill varans art och
beskaffenhet, gängse pris vid tiden för köpet saml omständigheterna i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>46<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Skall priset beräknas efter
antal, mått eller vikt, skall varans mängd vid den tidpunkt då risken för varan
går över på köparen läggas till gmnd för beräkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
priset skall beräknas efter varans vikt, avräknas först förpackningens vikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>47 §
Har köparen fått en räkning, är han bunden av det pris som har<br>
angetts i räkningen. Detta gäller dock inte, om han inom skälig tid med<br>
delar säljaren att han inte godkänner priset, om ett lägre pris följer av<br>
avtalet eller om del fordrade beloppet är oskäligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Betalningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>48<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Betalning skall ske hos
säljaren. Om betalning skall ske mot överlämnande av varan eller dokument
avseende varan, skall den dock ske där överlämnandet äger rum. Skyldigheten att
betala omfattar även skyldighet att i enlighet med avtalet acceptera växel och
ställa remburs, bankgaranli eller annan säkerhet samt att vidta de andra
åtgärder som behövs för all möjliggöra betalning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>49<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Följer tidpunkten för
betalningen inte av</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>avtalet, skall köparen betala när säljaren kräver
del. Köparen är dock</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>inte skyldig att betala förrän varan hålls honom
till hända eller ställs</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>till hans förfogande i enlighet med avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
köparen betalar har han rätt all undersöka varan på det sätt som följer av
sedvänja eller bör medges med hänsyn till omständigheterna, om inte det
avtalade sättet för avlämnandet och betalningen är oförenligt med en sådan
undersökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har konossement
utfärdats för varans transport till bestämmelseorten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
transporteras varan i övrigt på sådana villkor att säljaren inte sedan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>betalning
har skett får förfoga över varan, får utan hinder av första eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>andra
stycket betalning krävas mot konossement eller när köparen har</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tagit
emot fraktsedel eller annat bevis för att varan transporteras på sådana</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>187</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section884>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section885>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Köparens medverkan m.m.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>50§
Köparenskall</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>medverka till köpet på ett
sådant sätt som skäligen kan förväntas av honom för all säljaren skall kunna
fullgöra köpet, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hämta eller ta emot varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Påföljder vid köparens avtalsbrott</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Påföljderna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>51 §
Betalar köparen inte i rätt tid eller medverkar han inte till köpet<br>
enligt 50 § 1 och beror delta inte på säljaren eller något förhållande på<br>
dennes sida, får säljaren enligt 52 — 59 §§ kräva betalning eller annan<br>
fullgörelse eller häva köpel saml dessutom kräva skadestånd. Han får även<br>
hålla inne varan enligt 10 § och kräva ränta enligt 71 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppfyller
köparen inte sin skyldighet att hämta eller ta emot varan och beror detta inte
på säljaren eller något förhållande på dennes sida, gäller 55 §, 57 § andra
—fjärde styckena och 58 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Krav
på betalning och annan fullgörelse</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>52 §
Säljaren får hålla fast vid köpet och kräva betalning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen avbeställer en vara som skall tillverkas eller skaffas särskilt för
honom, får säljaren dock inte hålla fast vid köpet genom att fullfölja
tillverkningen, vidta andra förberedelser för avlämnandet och kräva betalning.
Detta gäller dock inte, om ett avbrott skulle medföra en väsentlig olägenhet
for säljaren eller risk för att hans föriust till följd av avbeställningen
inte blir ersatt. Skadestånd på grund av avbeställningen beräknas enligt 67-70 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
varan ännu inte avlämnats, förlorar säljaren rätten att kräva betalning, om
han väntar orimligt länge med all framställa kravet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>53 §
Säljaren får hålla fast vid köpet och kräva att köparen medverkar lill<br>
köpet enligt 50 § 1. Köparen är dock inte skyldig att medverka till köpel,<br>
om del föreligger ett hinder som han inte kan övervinna eller om hans<br>
medverkan skulle förutsätta uppoffringar som inte är rimliga med hänsyn<br>
lill säljarens intresse av köparens medverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
hindret eller missförhållandet upphör inom rimlig tid, får säljaren dock kräva
att köparen medverkar till köpel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
förlorar rätten att kräva all köparen medverkar till köpet, om han väntar
orimligt länge med all framställa kravet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hävning
på grund av dröjsmål med betalningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>54
§ Säljaren får häva köpel på grund av köparens dröjsmål med betalningen, om
dröjsmålet utgör ett väsentligt avtalsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
säljaren förelagt köparen en bestämd tilläggstid för betalningen och är den
inte är oskäligt kort, får köpet även hävas om köparen inte betalar inom
tilläggstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Medan
tilläggstiden löper får säljaren häva köpet endast om köparen meddelar att han
inte kommer all betala inom denna lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
varan kommit i köparens besittning, får säljaren häva köpel endast<br>
om han har förbehållit sig rätt till detta eller köparen avvisar varan.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>188</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section886>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section887>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Hävning på grund av bristande
medverkan</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>55
§ Säljaren får häva köpet, om köparen inte medverkar lill köpet enligt</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>°</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>50
§ 1 och avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för säljaren saml köparen insåg
eller borde ha insett della. Säljaren får under samma förutsättningar häva
köpet, om köparen inte i rätt tid hämtar eller tar emot varan i fall då det
framgår av avtalet eller omständigheterna att säljaren har ett särskilt
intresse av alt bli av med det som han har sålt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
får vidare häva köpet, om köparen inte inom en bestämd tilläggstid som säljaren
har förelagt köparen och som inte är oskäligt kort</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. medverkar
lill köpet enligt 50 § 1, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. hämtar
eller tar emot varan i fall då det framgår av avtalet eller<br>
omständigheterna att säljaren har ett särskilt intresse av att bli av med del<br>
som han har sålt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medan
en tilläggstid löper får säljaren häva köpet endast om köparen meddelar att han
inte kommer att fullgöra sina skyldigheter inom tilläggstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hävning
vid successiv leverans</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>56
§ Skall betalning ske efter hand i särskilda poster allteftersom avlämnande
sker och föreligger det dröjsmål med betalningen av någon post, får säljaren
häva köpet i fråga om denna post enligt de bestämmelser som i övrigt gäller för
hävning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
får häva köpet även i fråga om en senare post, om det inte saknas anledning all
anta att dröjsmål med betalningen som ger rätt lill hävning kommer att
upprepas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skadestånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>57 §
Säljaren har rätt lill ersättning för den skada han lider genom<br>
köparens dröjsmål med betalningen, om inte köparen visar all dröjsmålet<br>
beror på lag, avbrott i den allmänna samfärdseln eller betalningsförmed<br>
lingen eller annat liknande hinder som köparen inte skäligen kunde för<br>
väntas ha räknat med vid köpet och vars följder han inte heller skäligen<br>
kunde ha undvikit eller övervunnit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
har också rätt till ersättning för den skada han lider genom att köparen inte
medverkar lill köpet enligt 50 § 1 eller inte i rätt tid hämtar eller lar emot
varan i fall då det framgår av avtalet eller omständigheterna att säljaren har
ett särskilt intresse av att bli av med det som han har såll. Rätt till
ersättning i dessa fall föreligger dock inte, om köparen visar att det har
funnits ett hinder av det slag som anges i 27 § första eller andra stycket för
att medverka till köpet eller för att hämta eller ta emot varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra stycket ersätts inte sådan indirekt förlust som avses i 67 § andra
stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
har alltid rätt lill ersättning, om avtalsbrottet eller föriusten beror på
försummelse på köparens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>58 §
Hindras köparen all fullgöra köpet i rätt tid, skall han lämna sälja<br>
ren meddelande om hindret och dess inverkan på möjligheterna till fullgö<br>
relse. Om säljaren inte får ett sådant meddelande inom skälig tid efter det<br>
all köparen har fått eller borde ha fått kännedom om hindret, har säljaren<br>
rätt lill ersättning för den skada som kunde ha undvikits om han hade fått</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>meddelandet
i tid.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>189</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section888>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section889>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Meddelande om hävning och
skadestånd</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilada
4 59 § Säljaren får inte häva köpet på grund av köparens dröjsmål med att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>betala
eller med att hämta eller ta emot varan, om han inte innan fullgörelse har
skett meddelar köparen att han häver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen har lämnat medverkan enligt 50 § 1 men detta har skett för sent, får
säljaren inte häva köpet eller kräva skadestånd på grund av dröjsmålet, om han
inte inom skälig tid efter del att fick kännedom om att medverkan har lämnats
meddelar köparen alt han häver eller vill kräva skadestånd. Om säljaren häver
köpet, behöver han dock inte lämna särskilt meddelande om att han vill kräva
skadestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Specifikation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>60
§ Skall köparen specificera varans form, mått eller andra egenskaper och
underlåter han alt göra del vid avtalad lid eller inom skälig tid efter del han
har fått begäran om detta från säljaren, får säljaren göra specifikationen i överenstämmelse
med vad som kan antas vara i köparens intresse. Detta hindrar inte säljaren
från all göra gällande andra påföljder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
skall underrätta köparen om den specifikation han gör och förelägga köparen en
skälig tid inom vilken denne kan ändra specifikationen. Ändrar köparen inte
specifikationen inom den tid som har förelagts honom, blir säljarens specifikation
bindande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Befarat avtalsbrott</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Stoppningsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>61
§ Visar det sig efter köpet alt en parts handlingssätt eller ekonomiska
förhållanden är sådana, att det finns starka skäl att anta att han inte kommer
att uppfylla en väsentlig del av sina förpliktelser, får motparten för sin del
inställa fullgörelsen och hålla inne sin prestation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
säljaren redan avsänt varan och visar del sig att sådana förhållanden som
avses i första stycket föreligger på köparens sida, får säljaren hindra att
varan lämnas ul till köparen. Detta gäller även om köparen har tagit emot
transportdokument avseende varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som inställer fullgörelsen eller hindrar att varan lämnas ut skall genast
meddela motparten detta. Om han inte gör det, har motparten rätt lill
ersättning för den skada som han lider genom att ett sådant meddelande inte
har lämnats i tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som har inställt sin fullgörelse eller hindrat att varan lämnas ul skall
fortsätta fullgörelsen, om motparten ställer godtagbar säkerhet för sin fullgörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hävning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>62 §
Står det klart att det kommer att inträffa ett avtalsbrott som ger en<br>
part räll alt häva köpet, får denne häva redan före liden för fullgörelsen.<br>
Hävningen är dock ulan verkan, om motparten genast ställer godtagbar<br>
säkerhet för att han kommer att fullgöra köpet.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>190</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section890>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section891>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Konkurs m.m.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>63
§ Har en part försatts i konkurs, får konkursboet inträda i avtalet.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Motparten får Icräva att
boet inom skälig tid ger besked om del vill inträda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inträder
konkursboet i avtalet och är liden för motpartens fullgörelse inne, får denne
kräva att boel fullgör sin prestation eller, om anstånd har medgetts, ulan
oskäligt uppehåll ställer godtagbar säkerhet för sin fullgörelse. Är liden för
motpartens fullgörelse inte inne, får denne kräva säkerhet om det av särskild
anledning är nödvändigt för att skydda honom mot förlust.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
boet inte inom skälig tid efter motpartens krav enligt första stycket inträder
i avtalet eller inte efterkommer motpartens krav enligt andra stycket, får
motparten häva köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överiämnas
varan till köparen eller hans konkursbo efter det att köparen har ansökt om
förordnande av god man enligt ackordslagen (1970:847) eller försatis i konkurs
och har betalning inte skett, får säljaren kräva att varan lämnas tillbaka. Varan
behöver dock inte lämnas tillbaka, om betalning sker genast eller, i fall då
priset inte ännu har förfallit lill betalning, köparen eller konkursboet inom
skälig tid efter uppmaning ställer godtagbar säkerhet för betalningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
konkursboet har sålt varan eller på annat sätt har förfogat över den så att den
inte kan lämnas tillbaka väsentligen oförändrad och oförminskad, skall
konkursboet anses ha inträtt i avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensamma bestämmelser om hävning och omleverans</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Verkningar
av hävning och omleverans</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>64 §
Hävs köpel, bortfaller säljarens skyldighet att överlämna varan och<br>
köparens skyldighet att betala och medverka till köpel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den mån köpel har fullgjorts får vardera parten kräva att motparten lämnar
tillbaka vad han har tagit emot. Var och en får därvid hålla inne vad han har
tagit emot till dess att den andre ger ut vad han skall lämna tillbaka samt
betalar eller ställer godtagbar säkerhet för skadestånd och ränta som han kan
vara skyldig all eriägga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
säljaren skall företa omleverans, får köparen hålla inne vad han har tagit emot
lill dess att omleverans sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>65 §
Hävs köpet, skall köparen ge ut den avkastning av varan som han<br>
har fått samt betala skälig ersättning om han har haft annan nytta av<br>
varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
säljaren skall lämna tillbaka betalningen, skall han betala ränta från den dag
han tog emot betalningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Bortfall
av rätt till hävning och omleverans</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>66
§ Köparen får häva köpet eller kräva omleverans endast om han kan lämna
tillbaka varan väsentligen oförändrad och oförminskad. Rätten att häva köpet
eller kräva omleverans går dock inte förlorad, om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. varan
har förstörts, kommit bort, försämrats eller minskat genom sin<br>
egen beskaffenhet eller något annat förhållande som inte beror på köparen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>varan har förstörts, försämrats
eller minskat till följd av en åtgärd som har varit nödvändig för att undersöka
om varan är felfri, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>varan helt eller delvis har
sålts vidare i vanlig ordning eller använts av</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>191</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section892>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section893>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>köparen för förutsatt bmk
innan han märkte eller borde ha märkt det fel på Prop. 1988/89:76<br>
grund av vilket han vill häva köpet eller kräva omleverans.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
att häva köpet eller kräva omleverans går inte heller förlorad, om köparen
ersätter säljaren den minskning i varans värde som är en följd av att varan har
försämrats eller minskal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Skadeståndets omfattning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>67
§ Skadestånd på grund av avtalsbrott omfattar ersättning för utgifter,
prisskillnad, utebliven vinst och annan direkt eller indirekt förlust med
anledning av avtalsbrottet. Skadeståndet omfattar dock inte ersättning för föriust
som köparen tillfogas genom skada på annat än den sålda varan. Som indirekt föriusl
anses</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>förlust till följd av minskning
eller bortfall av produktion eller omsättning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>annan föriusl till följd av att
varan inte kan utnyttjas på avsett sätt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utebliven vinst till följd av
att ett avtal med tredje man har fallit bort eller inte har blivit riktigt
uppfyllt, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>annan liknande svårförutsebar
förlust.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
indirekt föriusl enligt andra stycket anses dock inte en sådan förlust som den
skadelidande har haft för att begränsa en förlust av annat slag än som anges i
andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prisskillnad</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>68<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har köpet hävts och köparen
gjort ett täckningsköp eller säljaren sålt varan på nytt, och har åtgärden
vidtagits med omsorg och inom skälig tid efter det att köpet hävdes, läggs
priset enligt köpet och priset vid läckningsköpet eller försäljningen till
grund för beräkningen av prisskillnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>69<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har köpet hävts utan all
täckningsköp eller försäljning enligt 68 § har skett och finns det ett gängse
pris för sådana varor som köpet avser, läggs priset enligt köpet och varans
gängse pris vid tiden för hävningen till grund för beräkning av prisskillnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Begränsning
av skadan och nedsättning av skadeståndet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>70 §
Den skadelidande parten skall vidta skäliga åtgärder för att begrän<br>
sa sin skada. Försummar han det, får han själv bära en motsvarande del av<br>
förlusten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
skadeståndet är oskäligt med hänsyn till den skadeståndsskyldiges möjligheter
att förutse och hindra skadans uppkomst samt omständigheterna i övrigt, kan
skadeståndet jämkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Ränta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>71 §
I fråga om ränta på priset och andra fordringar som inte betalas i tid<br>
gäller räntelagen (1975:635).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fall då säljaren får kräva betalning mot tillhandahållande av varan<br>
utgår dock ränta enligt 6 § räntelagen redan från den dag säljaren framstäl-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>192</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section894>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section895>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ler ett sådant krav även
om förfallodagen ej är bestämd i förväg. Detsam- Prop. 1988/89: 76 ma
gäller i fall då säljaren får kräva betalning mot sådant dokument eller
Bilaga 4 bevis som innebär att säljaren inte får förfoga över varan när det har
lämnats ut till köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket gäller dock inte om säljaren ger ul varan, dokumenlet eller beviset
trots all betalning inte sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Vård av varan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Säljarens
vårdplikt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>72
§ Om varan inte hämtas eller tas emot i rätt tid eller om den inte överlämnas
till köparen till följd av något annat förhållande på hans sida, skall säljaren
för köparens räkning vidta skäliga åtgärder för vård av varan, om han har den i
sin besittning eller annars kan la hand om den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Köparens
vårdplikt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>73
§ Vill köparen avvisa en vara som han har tagit emot, skall han för säljarens
räkning vidta skäliga åtgärder för vård av varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vill
köparen avvisa en vara som har sänts lill honom och hålls honom tillhanda på
bestämmelseorten, skall han la hand om den för säljarens räkning, om det kan
ske utan att betalning sker och utan oskälig kostnad eller olägenhet. Sådan
skyldighet föreligger dock inte, om säljaren eller någon som på hans vägnar kan
la hand om varan finns på bestämmelseorten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förvaring
hos tredje man</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>74
§ Har den part som skall ta vård om varan överiämnat den till tredje man för
förvaring för motpartens räkning och har förvararen valts med omsorg, är den vårdpliktige
parten fri från ansvar för varan när förvararen hartagit emot den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ersättning
för vårdkostnader</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>75
§ Den part som skall ta vård om varan för motpartens räkning har rätt till
ersättning för försvarliga utgifter och kostnader på grund av vården. Han får
hålla inne varan till dess att ersättningen betalas eller godtagbar säkerhet
ställs för den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Försäljning
av varan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>76 §
Den part som skall ta vård om varan får sälja den, om han inte utan<br>
väsentlig kostnad eller olägenhet kan fortsätta med vården eller om mot<br>
parten dröjer oskäligt länge med att ta hand om varan eller med alt betala<br>
varan eller ersätta kostnader för vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
varan är utsatt för snabb förstörelse eller försämring eller om den fordrar
alltför kostsam vård, skall den säljas om det kan ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Varan
skall säljas med omsorg. Motparten skall om möjligt underrättas före
försäljningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>77 §
Har en part rätt att sälja varan enligt 76 § men kan den inte säljas</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>193</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section896>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section897>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>eller är det uppenbart att
priset inte skulle läcka kostnaderna för en Prop. 1988/89:76 försäljning,
får parten förfoga över varan på annat sätt som är försvarligt. Bilaga 4
Innan det sker, skall motparten om möjligt underrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>78 §
Vad en försäljning har inbringat och vad en part på annat sätt har<br>
fått ut av varan skall, liksom uppkomna kostnader, redovisas för motpar<br>
ten. Överskott tillfaller motparten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Avkastning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>79<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Avkastning som varan ger före
avtalad lid för avlämnandet tillfaller säljaren, om det inte med fog kunde
beräknas att den skulle utfalla senare. Avkastning som varan ger efter det all
den skall avlämnas tillfaller köparen, om det inte med fog kunde beräknas att
den skulle ulfalla tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>80<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ I köp av aktier ingår
utdelning som inte har förfallit till betalning före köpet och sådan
företrädesrätt för aktieägare att delta i emission som inte har kunnat utövas före
köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>81<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ I köp av räntebärande
fordringar ingår ränta som är upplupen men ännu inte förfallen till betalning
vid den tidpunkt som har avtalats för avlämnandet. Vad som svarar mot sådan
ränta skall köparen betala till säljaren utöver priset, om inte fordringen har
sålts som osäker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa meddelanden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>82 §
Har ett meddelande som köparen skall lämna säljaren enligt 23, 24,<br>
29, 32, 35, 39, 47 eller 61 § avsänts på ett ändamålsenligt sätt, får medde<br>
landet åberopas även om det försenas, förvanskas eller inte kommer fram.<br>
Delsamma gäller beträffande ett meddelande som säljaren skall lämna<br>
köparenenligt 52, 53, 59eller61 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1990. Genom lagen upphävs lagen (1905:38 s. 1)
om köp och byte av lösegendom med den begränsningen att de hänvisningar lill
den lagen som finns i lagen (1914:45) om kommission, handelsargenlur och
handelsresande skall fortsätta all gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om avtal som har ingålts före ikraftträdandet gäller dock äldre
bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:47.0pt'><span style='font-family:Verdana'>194</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section898>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section899>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lagom ändring i räntelagen (1975:635)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs alt 2 § räntelagen (1975:635) skall ha följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:76 Bilaga 4</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section900>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section901>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section902>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2'</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Ränta på fordran utgår
ej för tid innan fordringen är förfallen lill betalning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section903>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>På fordran som avser
återgång av betalning då avtal hävts till följd av betalningsmottagarens
kontraktsbrott eller på liknande grund utgår dock ränta för tiden från den dag
betalningen erlades till och med den dag återbetalning sker eller, om
återbetalning ej sker i räll tid, den dag från vilken ränta börjar utgå</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>På fordran som avser
återgång av betalning då avtal hävts lill följd av kontraktsbrott eller på
liknande grund utgår dock ränta för tiden från den dag betalningen erlades lill
och med den dag återbetalning sker eller, om återbetalning ej sker i rätt tid,
den dag från vilken ränta börjar utgå enligt 3 eller 4 §.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section904>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section905>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1990.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:72.0pt'><span style='font-family:Verdana'>195</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section906>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section907>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:76</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 1. Sammanfattning
av arbetsgruppens förslag. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 2. Arbetsgruppens
lagförslag........................ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 3.
Remissammanställning............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänna och sammanfattande
synpunkter........... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Det internationella samarbetet........................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Köplagen och konsumenträtten ........................ </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Synpunkter på vissa frågor .............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Specialmotiveringen......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4. Lagrådsremissens lagförslag..................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslag till köplag ........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslag till ändring i
räntelagen ......................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:80.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988 196</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section908>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
11att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till köplag?11att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till köplaguppskov= utskottet1988/89:LU35?22att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget om ändring i räntelagen (1975:635).?22att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget om ändring i räntelagen (1975:635).uppskov= utskottet1988/89:LU35?INLInlämning1989-03-31 00:00:00inträffat60BBordläggning1989-04-03 00:00:00inträffat2HÄNHänvisning1989-04-04 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1989-04-18 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat av2014-11-24 08:18:29statustextstatustextÄrendet är avslutatGC03762019-05-28 12:30:45tilldelatTilldelatLagutskottet2014-11-24 08:18:29GC0376prop_198889__76.pdf21779926pdfom ny köplaghttps://data.riksdagen.se/fil/E264D248-ED32-4C4B-8632-86248BC79643behandlas_i1988/89:LU35GC01LU35bet1988/89LU35Uppskov med behandlingen av vissa ärendenBetänkandebehandlas_i1989/90:LU34GD01LU34bet1989/90LU34Ny köplagBetänkande