2303635GC03681988/8968propproppropProposition 1988/89:68PropositionProposition6801989-01-12 00:00:002025-12-19 13:30:212008-06-12 16:23:01om livsmedelskontrollimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/GC0368/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GC0368https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GC0368
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:20.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>om livsmedelskontroll</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 12 januari 1989 för den åtgärd och de ändamål som
framgår av föredragandens hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:269.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar Gertrud Sigurdsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Mats
Hellström</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen föreslås vissa ändringar i livsmedelslagen (1971:511) i syfte att
skärpa livsmedelskontrollen. Vissa förändringar föreslås i den nuvarande tillsynsorganisationen.
I huvudsak innebär förändringarna att livsmedelsverkets roll som central
tillsynsmyndighet förstärks samt att verket får det direkta tillsynsansvaret
för vissa större livsmedelsanläggningar med komplicerad produktion och en stor
spridning av produktema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:65.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att finansiera den skärpta livsmedelskontrollen föreslås ett nytt
avgiftssystem. En årlig avgift bör tas ut av varje företag som hanterar
livsmedel. Det nya avgiftssystemet medger en större flexibilitet än det
nuvarande. Framför allt ökar det möjligheterna att kontrollera redligheten i
hanteringen. Kravet på redlighet innebär t. ex. att en varas sammansättning
skall redovisas på ett korrekt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:66.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
livsmedelsverket som miljö- och hälsoskyddsnämnderna tillförs ökade resurser genom
det föreslagna avgiftssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:66.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen föreslås vidare att företagens egentillsyn i större utsträckning
skall tas till vara i den offentliga livsmedelskontrollen. Egentill-synen bör
utgöra grunden för den löpande kontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:66.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
föreslås att lagen (1959:99) om köttbesiktning m.m. upphävs och ersätts med
föreskrifter för köttkontroll som meddelas med stöd av livsmedelslagen.
Livsmedelsverket ges också ökade möjligheter till en effektiv och likformig
vegetabiliekontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:66.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
föreslås också att det skall bli möjligt att förbjuda import av livsmedel som
har bestrålats utomlands. Reglerna om straff för överträdelser av
livsmedelslagstiftningen skärps.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 68</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De nya bestämmelserna om
köttbesiktningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1990 och bestämmelserna i
övrigt den 1 juli 1989.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1988/89:68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagförslaget
i denna proposition har granskats av lagrådet. Propositionen innehåller därför
tre huvuddelar: lagrådsrémissen (s. 7), lagrådets yttrande (s. 65) och föredragande
statsrådets ställningstagande till lagrådets synpunkter (s. 69).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som vill ta del av samtliga skäl för lagförslaget måste därför läsa alla tre
delarna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:89.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens
lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i livsmedelslagen (1971:511)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs i fråga om livsmedelslagen (1971:511) dels att 2, 3, 11, 24, 26 -
28, 30 och 33 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas
två nya paragrafer, 25 a och 29a§§, och närmast före 29 a § en ny rubrik av
följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.1988/89:68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=152>
<tr>
<td valign=top align=left height=152 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hantering av livsmedel avses i denna lag dels framställning, beredning,
behandling, förvaring, förpackning, omförpackning, transport eller
uppläggning av livsmedel, dels saluhållande, försäljning, servering eller
annat överlämnande av livsmedel för förtäring.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hantering av livsmedel avses i denna lag dels slakt, dels framställning,
beredning, behandling, förvaring, förpackning, omförpackning, transport eller
uppläggning av livsmedel, dels saluhållande, försäljning, servering eller
annat överlämnande av livsmedel för förtäring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelse
i denna lag om saluhållande gäller i tillämpliga delar även försäljning,
servering eller annat överlämnande av livsmedel för förtäring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagen
gäller ej hantering av livsmedel i enskilt hushåll eller i kök i förskola och
fritidshem med högst två avdelningar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Regeringen, eller den
myndighet som regeringen bestämmeryär dock föreskriva att lagen helt eller
delvis skall gälla hantering av vatten i enskilt hushåll eller i kök som avses
i första stycket, om vattnet är avsett att drickas eller att användas vid
hantering av livsmedel.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagen
gäller inte hantering av livsmedel i enskilt hushåll. Regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer får dock föreskriva att lagen helt eller
delvis skall gälla hantering av vatten i enskilt hushåll, om vattnet är avsett
att drickas eller att användas vid hantering av livsmedel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Lagen gäller inte
heller hantering av livsmedel i kök i förskola och fritidshem med högst två
avdelningar om inte regeringen eller den myndighet som regeringen
bestäm-merföreskriver något annat.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:140.0pt'><i><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>np</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om det är påkallat från
hälso-eller näringssynpunkt, kan regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer förbjuda eller föreskriva villkor för hantering eller införsel till
riket av visst slag av livsmedel.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om det behövs från hälso-
eller näringssynpunkt eller annars för att tillgodose konsumentintresset, får
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer förbjuda eller föreskriva
villkor för hantering eller införsel till landet av visst slag av livsmedel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:276.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'Senaste
lydelse 1982:1081 Senaste lydelse 1975:733.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.1988/89:68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:138.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24 </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens livsmedelsverk
utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden av denna lag och ; anslutning
därtill' meddelade föreskrifter. Länsstyrelsen utövar den närmare tillsynen
inom länet. Den omedelbara tillsynen inom varje kommun utövas av miljö- och
hälsoskyddsnämnden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Statens livsmedelsverk
utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden av denna lag och de föreskrifter
som har meddelats med stöd av lagen. Länsstyrelsen utövar den närmare tillsynen
inom länet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden utövar tillsynen inom kommunen om
regeringen inte har föreskrivit att tillsynen skall utövas av livsmedelsverket.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:137.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>25a§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Tillsynsmyndigheterna skall verka för att överträdelser av denna lag
beivras.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:139.0pt'><span style='font-family:Verdana'>26 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För tillsyn enligt 24 §
äger tillsynsmyndighet tillträde till område, livsmedelslokal eller annat utrymme
och får där göra undersökning eller taga prov. Tillsynsmyndighet har rätt att
efter anfordran erhålla de upplysningar och handlingar som behövs för
tillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Det åligger
polismyndighet att lämna den handräckning som behövs för utövande av tillsyn
enligt denna lag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Om skyldighet att
ersätta tillsynsmyndighet kostnader för provtagning och undersökning av prov
förordnar regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
tillsyn enligt 24 § har en tillsynsmyndighet rätt att få tillträde till områden,
livsmedelslokaler och andra utrymmen och att där göra undersökningar och ta
prover. En tillsynsmyndighet har rätt att på begäran få de upplysningar och
handlingar som behövs för tillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten
skall på begäran lämna den hjälp som behövs vid tillsynen.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:141.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tillsynsmyndighet
får taga hand om vara som saluhålles eller uppenbart är avsedd att saluhållas
i strid med 16 — 18 §. Tillsynsmyndighet får vidare taga hand om vara som avses
med föreläggande eller förbud enligt 25 §, om föreläggandet eller förbudet ej
efterkommes.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Har
vara tagits om hand enligt första stycket får varans ägare under
tillsynsmyndighetens kontroll göra den duglig till livsmedel eller</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tillsynsmyndigheten
får ta hand om e/J'vara som saluhålls eller som uppenbart är avsedd att
saluhållas i strid med 16-18§f Tillsynsmyndigheten får vidare ta hand om en
vara som avses med ett föreläggande eller ett förbud enligt 25 §, om
föreläggandet eller förbudet inte följs.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka
åtgärder som skall vidtas med kött som med</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:277.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1983:299. 'Senaste lydelse 1975:733.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1988/89:68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>använda den för annat
ändamål. Eljest skall varan förstöras genom tillsynsmyndighetens försorg.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>stöd
av första stycket tagits om hand i samband med slakt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
en vara i annat fall än som avses i andra stycket tagits om hand får ägaren
under tillsynsmyndighetens kontroll göra varan duglig till livsmedel eller
använda den för annat ändamål. I annat fall skall varan förstöras genom
tillsynsmyndighetens försorg.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:138.0pt'><span style='font-family:Verdana'>28 §5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undersökning
och annan kontroll som behövs för att trygga efterlevnaden av denna lag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur
tillsynen skall bedrivas och om undersökning och annan kontroll som behövs
för att denna lag skall följas.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>För kontrollen av kött
får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter
om köttbesiktning och om uppgiftsskyldighet för den som lämnar djur till
slakt. Sådana föreskrifter får meddelas för kött från olika djurslag i den
utsträckning de behövs från hälso- eller näringssynpunkt.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>Avgifter för myndighets verksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:137.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>29a§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva
om avgifter för en myndighets verksamhet enligt denna lag eller enligt
föreskrifter som meddelas med stöd av lagen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Regeringen får föreskriva att kommun skall ombesörja uppbörden av
avgifter för den statliga tillsy-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>nen.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=72>
<tr>
<td valign=top align=left height=72 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Till böter eller
fängelse i högst ett år döms, orri inte gärningen är ringa, den som med
uppsåt eller av oaktsamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.
bryter mot 6, 8, 14, 16-20§#,</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>30
§6 Till böter eller fängelse i högst ett år dömes den som uppsåtligen eller av
oaktsamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.
bryter mot 6, 8, 14, 16-20§,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'Senaste
lydelse 1982:1081. ' Senaste lydelse 1975:733.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1988/89:68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=143>
<tr>
<td valign=top align=left height=143 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>21 § första stycket
eller 23 §,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.bryter mot föreskrift
som meddelats med stöd av 9 eller 10§, 11 § såvitt avser hantering, 12§, 21
§ andra stycket, 22 § tredje stycket, 28§ andra stycket eller 29 §,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3. vid märkning enligt
13§ eller enligt föreskrift som meddelas med stöd av 13 § lämnar oriktiga
uppgifter.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>21
§ första stycket eller 23 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bryter mot föreskrift som meddelats
med stöd av 9 eller 10§, 11 § såvitt avser hantering, 12§, 21 § andra stycket,
22 § tredje stycket eller 29 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>vid märkning enligt 13 §
eller enligt föreskrift som meddelas med stöd av 13 § lämnar sådana oriktiga
uppgifter, som innebär skada eller annan olägenhet för mottagaren,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>åsidosätter villkor som meddelats med stöd av 6§
eller 20 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Om förpliktelse av betydelse från hälsosynpunkt eller för konsumentintresset
uppsåtligen åsidosatts i större omfattning eller annars pä ett allvarligt sätt,
döms till fängelse i högst två år.</span></i></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=195 height=200>
<tr>
<td valign=top align=left height=200 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att fullgöra vad som åligger
honom enligt 26 § första stycket andra punkten, dömes till böter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvar
enligt första stycket inträder ej, om ansvar för gämingen kan ådömas enligt
brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om ansvar för den som i
strid mot föreskrift som meddelats med • stöd av 11 § inför livsmedel till
riket och försök därtill finns bestämmelser i lagen (1960:418) om straff för
varusmuggling.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som med uppsåt eller av oaktsamhet inte fullgör sina skyldigheter enligt 26 §
första stycket andra punkten, döms till böter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
ansvar enligt första stycket döms inte, om gämingen är belagd med straff i
brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
ansvar för den som i strid mot föreskrift som meddelats med stöd av 11 § inför
livsmedel till landet och försök därtill finns bestämmelser i lagen
(1960:418) om straff för vamsmuggling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>33 </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>'</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Talan mot beslut enligt
denna lag av miljö- och hälsoskyddsnämnd föres genom besvär hos länsstyrelsen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beslut av en miljö- och
hälsoskyddsnämnd enligt denna lag eller av en besiktningsveterinär enligt föreskrifter
som meddelats med stöd av 11§ eller 28 § andra stycket får överklagas hos
länsstyrelsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Denna
lag träder i kraft, i fråga om 27 § och 28 § andra stycket den<br>
1 juli 1990 då lagen (1959:99) om köttbesiktning m.m. skall upphöra att<br>
gälla, och i övrigt den 1 juli 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. Regeringen
eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela de<br>
föreskrifter som under en övergångstid av tre år kan behövas i fråga om<br>
sådana skyldigheter för kommunen att vidta erforderliga åtgärder som<br>
anges i lagen (1959:99) om köttbesiktning m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
får meddela de föreskrifter om avgifter för köttbesiktning vid
köttbesiktningsbyrå som kan behövas övergångsvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1983:299.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Jordbruksdepartementet</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 december 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Bodström, Göransson,
Gradin, Dahl, R.Carlsson, Hellström, Thalén, Engström, Freivalds, Wallström</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Hellström</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt;margin-right:108.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådsremiss om ändring i livsmedelslagen (1971:511),m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelslagen
(1971:511) trädde i kraft den 1 januari 1972. Syftet med lagen är att skydda
konsumenterna mot skadliga eller på annat sätt från hälsosynpunkt otjänliga
livsmedel. Vidare skall oredlighet i handeln med livsmedel motverkas. Kraven på
redlighet innebär att livsmedlen skall motsvara de krav på sammansättning och
märkning som lagen föreskriver samt de utfästelser i övrigt som lämnats i fråga
om livsmedlet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
innehåller grundläggande bestämmelser om livsmedels beskaffenhet och om
hantering, märkning och saluhållande av livsmedel. Den innehåller också regler
om bl. a. personalhygien, livsmedelslokaler och tillsyn. Mer detaljerade
föreskrifter om livsmedel och om kontrollen av livsmedel meddelas av regeringen
i livsmedelsförordningen (1971:807) och av statens livsmedelsverk i särskilda
kungörelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverket,
som inrättades samtidigt som livsmedelslagen trädde i kraft, är central
förvaltningsmyndighet för ärenden som rör livsmedel. I verkets uppgifter ingår
även direkta kontroll- och tillsynsuppgifter. Det ankommer på verket att
godkänna laboratorier för livsmedelsundersökningar och vissa större
anläggningar för livsmedelsproduktion. Vidare har verket den huvudsakliga
tillsynen över slakterier och mejerier. Verket är också chefsmyndighet för
besiktningsveterinärorganisationen. Sedan år 1983 har livsmedelsverket också
ansvaret för dricksvattenkontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
kontrollerar efterlevnaden av livsmedelslagstiftningen inom länet. Inom
länsstyrelsen svarar länsveterinären för ärenden som rör livsmedelskontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljö-
och hälsoskyddsnämnden har den omedelbara tillsynen inom varje kommun. Detta
innebär att nämnden har det primära tillsynsansvaret för all
livsmedelshantering, även den som står under livsmedelsverkets direkta
kontroll. I nämndens uppgifter ingår att fortlöpande företa de inspektioner,
provtagningar och undersökningar som fordras för tillsynen. Kostnaderna för
provtagning och undersökning skall i princip ersättas av den vars verksamhet
kontrolleras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med stöd av regeringens
bemyndigande den 8 december 1983 tillkallade . Prop. 1988/89:68 dåvarande
chefen för jordbruksdepartementet en kommitté för att göra en översyn av
livsmedelskontrollen (Dir. 1983:69). (Dåvarande ledamöter: landshövdingen Karl
Frithiofson, ordförande, riksdagsledamoten Ame Andersson i Gamleby,
statssekreteraren Monica Andersson, f d. riksdagsledamoten Paul Grabö,
riksdagsledamöterna Nils Nordh, Karin Nordlander, Gunnar Olsson och Börje
Stensson och sekreteraren Thomas Wii-burg).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
antog namnet livsmedelskontrollutredningen. Genom till-läggsdirektiv utvidgade
regeringen sedermera uppdraget till att även omfatta frågan om åtgärder för
att förhindra att främmande ämnen tillförs livsmedel genom olämpliga
förpackningar och husgeråd (Dir. 1985:25).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
maj 1984 lämnade utredningen i en skrivelse till regeringen förslag till vissa
organisatoriska ändringar när det gäller köttkontrollen. Förslaget resulterade
i en överenskommelse om en ändrad organisation för besiktningsveterinärerna
och besiktningsassistentema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>I april 1986 avlämnade livsmedelskontrollutredningen sitt slutbetänkande
(SOU 1986:25) Kontroll av livsmedel. Betänkandet har remissbehandlats. Till
protokollet i detta ärende bör fogas dels utredningens sammanfattning av
slutbetänkandet som bilaga 1, dels de lagförslag som läggs fram i betänkandet
som bilaga 2, dels en förteckning över remissinstanserna och en
sammanställning av remissyttrandena över betänkandet som bilaga 3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
uppdrog den 13 mars 1986 åt livsmedelsverket att lämna förslag till ändrade
bestämmelser för märkning av livsmedel. Livsmedelsverket lämnade sin rapport
den 3 mars 1988. Rapporten har remissbehandlats. Rapportens sammanfattning bör
fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4. En förteckning över
reihissinstansema och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till
protokollet som bilaga 5.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>För att belysa vissa frågor om importkontroll av bestrålade livsmedel
m.m. tillkallade jag den 18 november 1987 en särskild utredare (politiskt
sakkunnige Jörgen Bäckström). Utredaren avgav i november 1988 sin slutrapport
om importkontroll av bestrålade livsmedel m. m. Till protokollet i detta
ärende bör fogas sammanfattningen i rapporten som bilaga 6.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmänmotivering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Allmänna utgångspunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de senaste årens samhällsdebatt har frågorna om livsmedlens kvalitet och
kostvanornas betydelse för hälsan framstått som allt mer viktiga. I vårt land
är det inte längre fråga om var och hur vi skall kunna skaffa oss mat för
dagen. Den kraftiga standardförbättringen under 1900-talet har i stället gjort
det möjligt för människor att börja tänka mer på kvalitetsfrågor i vid mening
när det gäller livsmedlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhällsutvecklingen
har bl. a. tagit sig uttryck i en omfattande urbanisering och i en
industrialisering som förändrat fömtsättningarna för livs-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>medelsproduktion
och livsmedelshantering. Maskinell bearbetning ställer Prop. 1988/89:68
särskilda krav på råvaroma. Långa transportvägar kräver hållbarhet eller
förvaringsmöjligheter som inte behövdes förr. Samtidigt är konsumenternas
kunskaper om livsmedel otillräckliga. Rent allmänt ställs emellertid ökade krav
på kvalitet. Dessa krav handlar om t. ex. näringsriktighet, giftfrihet, god
smak, hållbarhet, bekvämlighet, prisvärde och låga priser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Politiken
har också förändrats de senaste åren för att möta de ändrade kraven. Genom 1985
års livsmedélspolitiska beslut sätts livsmedlen i centmm för jordbmkspolitiken
på ett annat sätt än tidigare. Beslutet innebar att åtgärder som berör
livsmedlen samordnas i en gemensam politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
utveckling som jag här har skisserat ställer alltså nya krav på samhällets
insatser. Den innebär emellertid även en utmaning för livsmedelsproducenterna,
alltifrån bonden över industrin till butiken. Varje del. av livsmedelskedjan
måste ta sitt ansvar för att konsumentemas berättigade krav på livsmedlen
skall bli tillgodosedda. Från samhällets sida kan vi bidra på främst två
områden. Det ena är att ekonomiskt och organisatoriskt medverka i
kunskapsinhämtning och förmedling av dessa kunskaper. Ett exempel härpå är det
övergripande, samlade program för forskning om alternativa produktionsformer i
jordbmket och om livsmedel som administreras av skogs- och jordbmkets
forskningsråd och som riksdagen beslutat om i olika omgångar. Arbetet inom
detta forskningsprogram drivs med full kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
andra området där samhället har ett naturligt ansvar är kontrollen av
livsmedlen, en kontroll som framför allt omfattar det enskilda livsmedlets
tillstånd men också beredning och hantering, varuinformation m. m.
Livsmedelskontrollen har varit föremål för omfattande utredning under senare
år. Utredningsmaterialet visar att förhållandena i olika avseenden är
otillfredsställande och att förbättringar är nödvändiga eller angelägna. Det
behövs alltså en reformering av den offentliga livsmedelskontrollen.
Utredningsförslagen och remissyttrandena över dessa utgör enligt min mening en
god grund för denna reform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Strukturomvandlingen
inom livsmedelsindustrin har kännetecknats av en utveckling mot färre och
större enheter. År 1960 fanns inom livsmedelsindustrin 2175 arbetsställen med
fler än fem anställda medan antalet sådana arbetsställen år 1985 bara uppgick
till knappt 800. Utvecklingen har också inneburit en ökad geografisk
koncentration. Koncentrationsprocessen har gått fortare inom livsmedelsindustrin
än inom tillverkningsindustrin i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
vissa livsmedelsbranscher kan det emellertid spåras en motsatt utveckling.
Sålunda har under senare år skett en viss etablering av t. ex. småbagerier och
köttbodar samt, om än i begränsad omfattning, gårdsslakterier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan förändring som är särskilt tydlig vid de stora anläggningarna<br>
för tillverkning och beredning av livsmedel är användningen av en alltmer<br>
avancerad teknik. Inom de stora produktionsanläggningarna har den tek<br>
niska utvecklingen i många fall lett fram till att tillverkningen inte längre<br>
sker satsvis utan som ett kontinuerligt flöde genom ett slutet berednings-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>9</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>system. Tillverkningen
sker automatiskt och styrs med hjälp av datatek- Prop. 1988/89:68 nik.
Mejeriindustrin ligger i dag långt framme när det gäller att utnyttja modern
processteknik i tillverkningen. Inom flera av livsmedelsindustrins branscher
sker en liknande utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
förändringar gäller produkterna som tillverkas. Nya råvaror har kommit till
användning, t. ex. tas olika slags biprodukter till vara. Samtidigt har det
utvecklats metoder som förlänger livsmedlens hållbarhet. Att nya konserverings-
och förpackningsmetoder har utvecklats är delvis en följd av att tillverkningen
under de senaste decennierna koncentrerats till ett mindre antal anläggningar
än tidigare. Strukturomvandlingen har nämligen fört med sig att livsmedlen
distribueras över längre avstånd. Därmed har kraven på hållbarhet hos
livsmedlen ökat. Inom charkuteriindustrin och bagerierna tillämpas i dag
tillverkningsmetoder som möjliggör längre hållbarhetstider än vad som tidigare
varit vanligt. De långa hållbarhetstiderna är en förutsättning för en
rikstäckande distribution av produkterna. De har blivit ett viktigt
konkurrensmedel i partiledet för framför allt de stora företagen. Lång
hållbarhetstid har dessutom ofta satts som ett villkor från handelns och då
främst grossistledets sida för att ta in produkten i sortimentet.
Förändringarna vad beträffar livsmedlens sammansättning hänger samman med en
högt utvecklad teknologi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
utmärkande drag i det företagsled som distribuerar livsmedel är koncentrationen
till tre huvudsakliga block — ICA, KF och Dagab. Inom varje sådant block har
parti- och detaljhandeln knutits samman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
väsentlig del av livsmedelshandelns marknadsföring är den kampanjverksamhet
som sker i samverkan mellan industrin, grossistema och butikskedjorna. De
flesta av leverantörema använder sig av priskampanjer i sin marknadsföring och
sådana kampanjer omfattar ca 45% av sortimentet. Vissa produkter säljs till
övervägande del genom kampanjer, t. ex. falukorv, köttfärs, fläskkotlett, kaffe
och djupfryst kyckling. I livsmedelskedjornas veckoannonser framstår priset på
produkten som det viktigaste konkurrensmedlet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
utveckling har i många fall gått ut över kvaliteten på livsmedlen. Samtidigt
kräver konsumenterna i en Ökande utsträckning att livsmedlen skall hålla en hög
kvalitet. För att åstadkomma en kvalitetsförbättring har bestämmelserna på
livsmedelsområdet successivt skärpts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvaret
för att de kvalitetskrav som konsumenter och lagstiftning<br>
ställer på livsmedlen blir uppfyllda vilar självfallet i första hand på alla<br>
som är verksamma i livsmedelskedjan, dvs. odlare, djumppfödare, tillver<br>
kare, importörer, grossister och detaljister. Det är enligt min mening<br>
varken önskvärt eller möjligt för samhället att bygga upp en kontrollappa<br>
rat som är heltäckande. Den offentliga livsmedelskontrollen kommer där<br>
för alltid — med undantag för köttbesiktningen och viss annan kontroll —<br>
att vara av stickprovskaraktär. Men kontrollen får inte vara så gles att den<br>
inbjuder mindre seriösa företagare att eftersätta hygieniska krav eller<br>
förfara oredligt mot konsumenterna. Flera händelser under enbart det<br>
senaste året visar att alltför många företag inte har levt upp till sitt ansvar<br>
mot konsumenterna. Det är nedslående att behöva konstatera att stora<br>
hygieniska brister tycks föreligga i hanteringen av köttprodukter och att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fusk med datummärkningen
av charkuterivaror synes vara utbrett. Också Prop. 1988/89:68 inom
dricksvattenproduktionen och vissa storkök har stora brister uppdagats under
senare tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
konsumenternas förtroende skall kunna bibehållas har många företag inom
livsmedelsbranschen skäl att självkritiskt pröva sin verksamhet. Många företag
har anledning att väsentligt höja ambitionsnivån i fråga om kvaliteten på
livsmedlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gjorda
erfarenheter ger också anledning att ifrågasätta om den offentliga
livsmedelskontrollen är ändamålsenligt uppbyggd. Det är enligt min mening sannolikt
inte möjligt att med ett utpräglat decentraliserat kontrollsystem effektivt
övervaka ett centraliserat hanteringssystem av det slag som byggts upp under
senare år. Flertalet miljö- och hälsoskyddsnämnder, som är ansvariga för den
närmare kontrollen, sakiiar förutsättningar att genomföra en tillräcklig
kontroll av de storskaliga tillverkningsanläggningarna och varuflödet i senare
led.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelskontrollens
mål, omfattning och inriktning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
offentliga livsmedelskontrollen är ett viktigt medel i samhällets livsmedelspolitik,
vars syfte bl. a. är att konsumenterna skall få tillgång till livsmedel av god
kvalitet till rimliga priser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsikten
med den offentliga livsmedelskontrollen är att se till att livsmedelslagstiftningens
bestämmelser för hanteringen av livsmedel följs, så att konsumenterna skyddas
mot hälsorisker och mot oredliga förfaranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag att det mål för livsmedelskontrollen som jag nu redovisat
väl tillvaratar konsumenternas intressen och bör gälla även i fortsättningen.
Jag anser också liksom utredningen att livsmedelskontrollen bör vara likartad
och neutral i förhållande till livsmedlens urspmng och i förhållande till den
marknad livsmedlen är avsedda för. Kontrollen bör också vara densamma oberoende
av vilken produktionsmetod som har använts. Samhällets tillsyn bör följaktligen
i princip vara densamma oberoende av hur och var i landet livsmedlen
produceras och oberoende av om livsmedlen är importerade eller inhemska. All
livsmedelshantering i landet bör alltså bli föremål för en likartad offentlig
livsmedelstillsyn. Tillsynen bör ha en sådan omfattning och inriktning att
konsumenterna kan känna trygghet när det gäller att välja fullgoda livsmedel
för en näringsriktig och prisvärd kost.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelskontrollen
uppfyller inte i alla hänseenden de mål jag nu har<br>
redovisat. Den bristande måluppfyllelsen gäller främst den kontroll som<br>
syftar till att skydda konsumenterna mot oredliga förfaranden. Miljö- och<br>
hälsoskyddsnämnderna, som har ansvaret för den löpande tillsynen, är<br>
dåligt mstade för en kontroll av redligheten i livsmedelshanteringen. En<br>
sådan kontroll kräver nämligen i många fall tillgång till livsmedelsteknisk<br>
expertis för bl. a. undersökningar av livsmedlens sammansättning, dvs. en<br>
kemiskt inriktad kontroll. Jag anser att bristerna i tillsynen är särskilt<br>
märkbara när det gäller den storskaliga livsmedelshanteringen, dvs. hante<br>
ringen inom ett fåtal stora tillverknings- och distributionsenheter med en<br>
marknad som sträcker sig långt utanför den egna hemkommunen. Ett</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>starkt
decentraliserat kontrollsystem är, som jag nyss påpekade, inte lämp- Prop.
1988/89:68 ligt för den storskaliga livsmedelshanteringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationen
och resurserna för offentlig livsmedelskontroll bör anpassas så att de medger
en effektiv kontroll av den storskaliga livsmedelshanteringen. Samtidigt vill
jag framhålla betydelsen av att det finns en ändamålsenlig organisation och
tillräckliga resurser också för livsmedelskontrollen i övrigt. Detta gäller
inte minst kontrollen av restauranger och andra storkök.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontrollen
bör i ökad utsträckning inriktas mot att undersöka livsmedlens sammansättning
och att innehållsdeklarationen är riktig. Sådan kontroll bör av
effektivitetsskäl främst utföras vid produktionsanläggningarna. Märkningen i övrigt,
bl. a. datummärkningen, måste också kontrolleras bättre. Det behövs också
fömtsättningar för en förbättrad hygienisk kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är mot den nu skisserade bakgrunden och de mål jag redovisat som mina fortsatta
överväganden om organisationen av livsmedelskontrollen och formerna för den
skall ses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det följande kommer jag att ta upp vissa lagstiftningsfrågor som delvis
föranleds av utredningens förslag och som bör beslutas av riksdagen. För
sammanhangets skull kommer jag som information att behandla också vissa förslag
i frågor som regeringen själv beslutar om. Under huvudmbri-ken
"Livsmedelskontrollens organisation" (avsnitt 2.2) behandlar jag organisationsfrågor
som gäller såväl kontrollen av livsmedel i allmänhet som den särskilda
kontrollen av kött och vegetabilier. Mina överväganden i fråga om den särskilda
kontrollen av kvaliteten på potatis, ägg och vissa mejeriprodukter, som har ett
samband med jordbmksprisregleringen, redovisas inte i lagrådsremissen. I dessa
delar avser jag att återkomma till regeringen under våren 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
det följande tar jag under huvudmbriken "Formerna för livsmedelskontrollen"
(avsnitt 2.3) upp frågan om hur företagens egentillsyn skall kunna tas till
vara för en effektivare livsmedelskontroll. Jag behandlar också frågor bl. a.
om projektinriktad livsmedelskontroll, om märkning och om övrig information och
rådgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
redovisar också i särskilda huvudavsnitt mina överväganden när det gäller
finansieringen av livsmedelskontrollen (avsnitt 2.4),' frågan om bestrålning
av livsmedel (avsnitt 2.5) samt frågor som rör ansvar för brott mot
livsmedelslagen (avsnitt 2.6). Slutligen kommenterar jag de föreslagna
ändringarna i livsmedelslagen i specialmotiveringen (avsnitt 3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
bedömer att mina förslag inte är av den karaktären att de står i •motsats till
motsvarande reglering i andra länder. Den föreslagna skärpningen av
livsmedelskontrollen avses komma till uttryck i föreskrifter som regeringen och
framför allt livsmedelsverket skall meddela. Dessa föreskrifter måste givetvis
i vederbörlig ordning beakta våra internationella åtaganden och stämmas av mot
vad som gäller i de andra nordiska länderna och även i övrigt intemationellt.
En målsättning skall således vara att söka överensstämmelse med bl. a. de
regler man strävar mot inom EG.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>GATT:s
pågående handelsförhandling, den s. k. Umguaymndan, har<br>
som en av flera huvuduppgifter att harmonisera bestämmelser till skydd</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>12</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>för hälsan och därmed
motverka att sådana bestämmelser används i kon- Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kurrenssnedvridande syfte.
Frågor av etisk innebörd kommer att tas upp i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dessa förhandlingar. En
nordisk utgångspunkt är att även andra än rent</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hälsomässiga skäl i vissa
fall bör kunna accepteras i GÄTT:s regelsystem.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det kan vara fråga om t.
ex. förbud att saluhålla valkött, använda köttmjöl</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>från sjuka djur eller
utnyttja djur producerade med hjälp av genteknik. Det</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kan också vara fråga om
att veterinärmedicinska preparat, t. ex. hormoner,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>används i
tillväxtbefrämjande syfte. De pågående handelsförhandlingarna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skall givitvis beaktas när
skärpta kontrollbestämmelser övervägs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Livsmedelskontrollens organisation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.1
Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverket,
länsstyrelserna och miljö- och hälsoskyddsnämnderna är tillsynsmyndigheter
enligt livsmedelslagen. Deras tillsyn av att livsmedelslagstiftningen följs
kan lämpligen betecknas som den allmänna offentliga livsmedelskontrollen. Viss
särskild offentlig livsmedelskontroll utövas dels med stöd av annan
lagstiftning, dels av andra myndigheter och organ än de jag nu nämnt. Den
särskilda offentliga livsmedelskontrollen har i huvudsak samma syfte som
samhällets allmänna livsmedelskontroll, dvs. att främja redligheten i handeln
och skydda konsumenterna mot hälsorisker. I viss utsträckning går emellertid
den särskilda kontrollen ett steg längre och har som mål att tillförsäkra
konsumenterna livsmedel av viss högre kvalitet. I det följande tar jag upp
organisationen av både den allmänna och den särskilda offentliga
livsmedelskontrollen. Mina förslag innebär en strävan att inordna den livsmedelskontroll
som nu utförs särskilt i den allmänna livsmedelskontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
särskilda frågor tar jag upp formerna för livsmedelskontrollen och
finansieringen av kontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
livsmedelslagstiftningens tillämpning inom försvarsmakten ansvarar försvarets
sjukvårdsstyrelse. Organisationen av den livsmedelskontrollen har inte varit
föremål för översyn i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt'><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.2 Organisationen av
den allmänna offentliga livsmedelskontrollen</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.1988/89:68</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Livsmedelslagen ändras för att göra det möjligt för Ii vsinedelsverket
att i högre grad än för närvarande styra livsmedelskontrollen.
Livsmedelsverket ges också ett större ansvar än hittills för tillsyn av olika
livsmedelsanläggningar. För att kunna fullgöra uppgifterna tillförs verket
ytterligare livsmedelstekniker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelserna
skall även i fortsättningen fungera som stödjande och rådgivande organ gentemot
miljö- och hälsoskyddsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljö-
och hälsoskyddsnämnderna skall även i fortsättningen ha ansvar för godkännande
av livsmedelslokaler och för den omedelbara tillsynen över efterlevnaden av
livsmedelslagstiftningen, utom i de fall verksamheten står under
livsmedelsverkets direkta kontroll. I livsmedelslagen bemyndigas regeringen att
föreskriva avsteg från huvudprincipen att miljö- och hälsoskyddsnämnden utövar
den omedelbara tillsynen inom varje kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det görs en tydlig
fördelning mellan myndigheterna av ansvaret för tillsyn och godkännande av
livsmedelslokaler.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag innebär att godkännandet av livsmedelslokaler och den löpande tillsynen
i större utsträckning än hittills decentraliseras till kommunernas miljö- och
hälsoskyddsnämnder och i någon mån länsstyrelserna. Livsmedelsverket föreslås
liksom hittills ha det övergripande ansvaret för livsmedelskontrollen och skall
i högre grad än för närvarande styra livsmedelskontrollen, bl. a. genom att
meddela föreskrifter om hur tillsynen skall gå till.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverkets
organisation och resurser bör ses över för att öka möjligheterna för verket att
lämna service och ge råd till kommuner och länsstyrelser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelserna föreslås
få en mera aktiv roll i den offentliga livsmedelstillsynen.
Tillsynsorganisationen bör förstärkas genom att län i samverkan tilldelas
livsmedelstekniker. Vid varje länsstyrelse bör det inrättas en särskild djur-
och livsmedelsfunktion med länsveterinären som chef Med den föreslagna
förstärkningen får länsstyrelserna möjlighet att stödja kommunernas miljö- och
hälsoskyddsnämnder vid tillsynen. Detta gäller särskilt vid tillsynen av
större och tekniskt komplicerade anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med ett ökat stöd från
länsstyrelserna och med ökade resurser i övrigt kan miljö- och
hälsoskyddsnämnderna ges helhetsansvaret för den allmänna offentliga
livsmedelskontrollen inom den egna kommunen. Nämnderna föreslås få ansvar för
såväl godkännandet av livsmedelslokaler som den löpande tillsynen för i princip
alla livsmedelsanläggningar. Undantag görs endast för slakterier och med
slakterierna integrerade anläggningar. För dessa anläggningar skall
livsmedelsverket ha ansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Utredningens förslag har fått ett blandat mottagande av remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser instämmer i utredningens uppfattning om behovet av en
decentralisering. Många har emellertid uppfattningen att en</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:71.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>decentralisering skulle
leda till att kontrollverksamheten blir mindre lik- Prop. 1988/89:68 formig.
Flera remissinstanser anser att ansvarsfördelningen måste preciseras.
Riksrevisionsverket (RRV) menar att utredningen inte tillräckligt har
penetrerat vilka kontrollbehov som finns inom livsmedelsanläggningar av olika
karaktär. Enligt RRV:s mening bör livsmedelshanteringssystemet betraktas som
bestående av två skilda delsystem med helt olika kontrollbehov. Det finns dels
ett storskaligt system med tekniskt avancerad produktion som ofta har hela
Sverige som sin marknad, dels ett småskaligt system som består av t. ex.
storkök, restauranger och småproducenter med avsättning inom ett mer begränsat
geografiskt område. RRV anser att ansvaret för de större livsmedelsanläggningarna
bör vila på staten genom livsmedelsverket medan kontrollen av det småskaliga
hanteringssystemet bör ligga kvar på lokal nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att livsmedelsverket liksom hittills bör ha det övergripande ansvaret för
livsmedelskontrollen och i högre grad än för närvarande styra
tillsynsverksamheten har fått ett positivt bemötande. Många remissinstanser
anser det också vara angeläget att det görs en översyn av livsmedelsverkets
organisation och resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser är negativa till att länsstyrelserna ges en mera aktiv roll i
den offentliga livsmedelstillsynen. Statskontoret konstaterar att tyngdpunkten
i den samordnade länsförvaltningen skall ligga på utvecklingsfrågor. Det är
därför enligt statskontoret olyckligt att tillföra länsstyrelserna nya
kontrolluppgifter. Många remissinstanser tillstyrker förslaget att
tillsynsorganisationen förstärks med livsmedelstekniker men anser i motsats
till utredningen att dessa bör placeras vid livsmedelsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Det svenska systemet för offentlig livsmedelskontroll bygger
på en uppdelning av ansvar och uppgifter mellan statliga och kommunala organ.
Enligt den ordning som nu gäller ligger huvuddelen av ansvaret för den
offentliga kontrollverksamheten i form av godkännande och tillsyn på miljö-
och hälsoskyddsnämnden. Länsstyrelsen fungerar som stödjande och allmänt
rådgivande organ gentemot nämnden. Livsmedelsverket har det övergripande
ansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
närmare utformningen av livsmedelskontrollens nuvarande organisation framgår
av livsmedelskontrollutredningens betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontrollorganisationens
uppbyggnad och fördelningen av uppgifter har stor betydelse för hur effektiv
kontrollen är. Utvecklingen på livsmedelsområdet mot mer storskaliga och
komplicerade produktionsprocesser och distributionssystem måste enligt min
mening mötas på kontrollområdet med förändringar i ansvarsfördelning, resurser
och formerna för kontrollens utförande. Jag tar nu upp frågan om ansvaret för
kontrollen och vissa resursfrågor. Till övriga frågor om resurser och om
formerna för kontrollen återkommer jag i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den nuvarande ordningen
för fördelning av ansvaret mellan de olika<br>
kontrollmyndigheterna bygger på den struktur som fanns tidigare på livs<br>
medelsområdet och som kännetecknades av en mer utspridd produktion<br>
och distribution. Produkterna var oftare än nu avsedda för en närmark<br>
nad. De krävde därför inte hållbarhetsbehandling på samma sätt som nu.<br>
Sammansättningen av produkterna var enklare och tillsatserna färre. An-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>talet främmande ämnen som
kunde upptäckas i livsmedlen var också Prop. 1988/89:68 mindre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
utveckling vi haft på livsmedelsområdet innebär att livsmedelsverket som
central myndighet bör spela en större roll i fortsättningen. Jag delar därför
inte utredningens uppfattning att livsmedelskontrollen bör decentraliseras
ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverket
bör även i fortsättningen ha ansvaret på central nivå och vara policyskapande
och normgivande. Verket bör meddela föreskrifter som i högre grad än för
närvarande styr livsmedelskontrollen. Vidare bör verket aktivt följa
godkännande- och tillsynsverksamheten, bl. a. för att se till att kontrollen
genomförs effektivt och likartat i hela landet. Verket bör löpande anpassa och
utveckla formema och metoderna för kontrollen. För att kontrollen skall
förbättras på lokal och regional nivå krävs också att livsmedelsverkets service
och rådgivning till kommuner och länsstyrelser ökar. Jag vill i detta
sammanhang understryka vikten av att samarbetet och rapporteringen mellan tillsynsmyndigheterna
utvecklas ytterligare. Den föreslagna befogenheten för livsmedelsverket att
utfärda styrande föreskrifter för inspektionsverksamheten fordrar en mindre ändring
i livsmedelslagen, till vilken jag strax återkommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att livsmedelskontrollen skall kunna ske på ett sakkunnigt sätt behövs god
tillgång till såväl livsmedelshygienisk som livsmedelsteknisk expertis. Inom
kontrollorganisationen finns för närvarande livsmedelsteknisk expertis i
mycket ringa utsträckning. Utredningen har som jag tidigare nämnt redovisat
detta behov och föreslagit att livsmedelstekniker skall tillföras vissa
länsstyrelser. Jag anser som utredningen att ytterligare livsmedelstekniker
bör tillföras kontrollorganisationen, men i likhet med många remissinstanser
anser jag att de bör placeras vid livsmedelsverket. Med en sådan placering kan
teknikerna vara specialiserade på olika fackområden och delta i uppläggningen
och genomförandet av livsmedelsverkets utökade verksamhet. Teknikernas
kompetens måste innefatta både allmänt tekniskt kunnande och processtekniskt
kunnande. Den tekniska kompetensen är nödvändig för verkets möjligheter att ta
ett direkt tillsynsansvar för vissa livsmedelsanläggningar, för möjligheterna
att stödja kom-munema i deras kontrollverksamhet och för att genomföra en ökad
redlighetskontroll. En sådan kompetens är också nödvändig för ett ökat utnyttjande
av företagens egentillsyn i den offentliga kontrollen och för verkets
möjligheter att utveckla normer och typprogram för de kontrollprogram som bör
ligga till grund för egentillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverkets
direkta tillsyn i form av inspektions- och undersök-ningsverksarnhet avser i
mycket stor utsträckning köttkontroll. Verket svarar också för den direkta
tillsynen av anläggningar för tillverkning av äggprodukter och för
importkontrollen av vegetabilier. Livsmedelsverket prövar också godkännanden av
livsmedelslokaler i vissa anläggningar, huvudsakligen för kött- och
mejeriproduktion och för livsmedelstillverkning där tillverkningen beräknas
uppgå till ett årligt värde av minst 25 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvaret
för den direkta tillsynen och godkännandet av livsmedelsloka<br>
ler i övrigt ligger på miljö- och hälsoskyddsnämnden. Nämnden bör enligt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>min
mening även i fortsättningen ha det direkta ansvaret för godkännande Prop.
1988/89:68 och tillsyn av flertalet livsmedelsanläggningar inom ramen för den
allmänna offentliga livsmedelskontrollen. Kontrollen av de större
produktionsanläggningarna med tekniskt komplicerade produktionsprocesser kan
emellertid ställa krav på en utpräglat specialiserad kompetens hos
kontrollorganet. Sådan särskild kompetens finns i allmänhet inte hos miljö-
och hälsoskyddsnämnden. För vissa delar av livsmedelskontrollen bör livsmedelsverket
därför ha det direkta ansvaret. Ett centralt ansvar kan också vara motiverat i
fråga om anläggningar vars produkter sprids över stora delar av landet och som
har sådan produktion att det är väsentligt att snabbt kunna spåra orsakerna
till upptäckta brister. Ett sådant ansvar kan också vara motiverat när det
gäller de allra största vattenverken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inriktningen
bör enligt min mening således vara att livsmedelsverket har det direkta
ansvaret för kontrollen — dvs. såväl godkännandet av livsmedelslokalen som den
löpande tillsynen — i den utsträckning det krävs för att upprätthålla ett
betryggande skydd för konsumenten. Hittills har företagens årliga
tillverkningsvärde tillämpats i stor utsträckning vid fördelningen av ansvaret
mellan myndigheterna. Mot bakgmnd av utvecklingen på livsmedelsområdet bör i
fortsättningen hänsyn också i hög grad tas till verksamhetens komplexitet och
produkternas spridning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nämnde nyss har kontrollorganisationens uppbyggnad och fördelningen av
uppgifter stor betydelse för hur effektiv kontrollen är. Jag skall därför så långt
det nu är möjligt ange hur fördelningen mellan myndigheterna av ansvaret för
godkännande och tillsyn bör ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det nuvarande regelsystemet har slakteriema särbehandlats. Erfarenheter har
visat att kött medför de största riskerna för överföring till människa av
livsmedelsburen sjukdom. Jag kommer strax att redovisa mina förslag om
köttkontrollen. Jag kommer då att förorda att köttkontrollen liksom hittills
handhas av livsmedelsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
mejerikontrollen läggs särskilt stor vikt vid att mjölk skall vara
värme-behandlad — pastöriserad — så att den inte överför livsmedelsbuma
sjukdomar till människa. Bland de tidigare aktuella mjölkspridda sjukdomarna
kan nämnas tuberkulos, scharlakansfeber och salmonella. Vid osttillverkning
kan det uppkomma problem med stafylokocker och listeria. Centraliseringen inom
mejerihanteringen har drivits långt och av produktionen konsumeras endast en
mindre del i närområdet. Detta talar för att ansvaret för godkännande och
tillsyn skall ligga på livsmedelsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Äggprodukter
tillverkas vid mycket få anläggningar i landet. Pastörise-ring är ett krav för
denna tillverkning och utgör ett viktigt skydd mot salmonella och
campylobacter. De hygieniska skälen liksom anläggningarnas specialisering och
produkternas stora spridning över landet talar för att anläggningarna godkänns
och kontrolleras av livsmedelsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvaret
för godkännande och tillsyn av livsmedelslokaler i fartyg, på järnväg och i
flygplan kan i allmänhet inte knytas till någon viss kommun. Ansvaret bör
därför i princip ligga på livsmedelsverket. Verket bör dock pröva om en viss
delegering kan ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
övriga produktionsanläggningar, såsom kvarnar, bagerier, konserv<br>
fabriker och storkök, gäller att livsmedelsverket skall godkänna anlägg-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1988/89.1 saml. Nr 68</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ningen med biträde av
miljö- och hälsoskyddsnämnden om värdet av Prop. 1988/89:68 produktionen
överstiger 25 milj. kr. Den löpande tillsynen åvilar nämnden. För anläggningar
med lägre produktionsvärde har miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvaret för både
godkännande och tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
vissa av dessa övriga anläggningar är komplicerade och speciella krav ställs på
konstmktion, material, ventilation och produktionsflöden. Brister i dessa
avseenden får allvarligare konsekvenser i större anläggningar än i mindre
sådana.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
produktionen i de större anläggningarna konsumeras endast en liten andel inom
den egna kommunen. När det uppstår problem engageras ofta livsmedelsverket i
utredningsarbetet av länsstyrelsen och kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Exempel
på särskilda situationer där den lokala kontrollen inte har haft tillräcklig
kompetens är när det konstaterats salmonella och campylobacter-infektioner i
kyckling, salmonella i torrmjölk och barnmat samt aflatoxin i spannmål och
mjölk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
skäl talar således för att livsmedelsverket bör ha ett ökat ansvar för
kontrollen också i fråga om flera av dessa övriga livsmedelsanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare nämnt bör ansvarsfördelningen delvis ske från andra utgångspunkter
än hittills.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Företagets
omsättning ger en uppfattning om produktionens storlek och spridning.
Omsättningen bör därför vägas in vid fördelningen. Dessutom bör hänsyn tas till
produktionens komplexitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Värderingen
av de faktorer som har betydelse för risk och redlighet i produktionen bör
enligt min mening göras genom en indelning av företagen i ett antal grupper
som baseras på branschtillhörighet och andra förhållanden som har betydelse i
dessa hänseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser således att ett företags omsättning och komplexitet skall utgöra grund
för vilken myndighet som skall ha ansvaret för kontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
bedömer att livsmedelsföretag där värdet av årsproduktionen överstiger 150
milj. kr. i stor utsträckning bör falla under livsmedelsverkets ansvarsområde.
Oavsett branschtillhörighet är det sannolikt att livsmedelshanteringen i dessa
fall har sådan omfattning och karaktär att verket bör ansvara för kontrollen.
Det måste dock prövas i varje särskilt fall om inte förhållandena ändå är
sådana att miljö- och hälsoskyddsnämnden skall ha det direkta ansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
företag med en årsproduktion mellan 50 och 150 milj. kr. bör
branschtillhörighet i första hand vara avgörande vid ansvarsfördelningen.
Företag inom följande branscher bör regelmässigt falla under livsmedelsverkets
ansvar, nämligen charkuterianläggningar, anläggningar för tillverkning av
fiskprodukter och produkter av kraft- och blötdjur, anläggningar för
industriell tillverkning av färdiglagad mat, konservfabriker samt anläggningar
för tillverkning eller beredning av glassvaror och glasspulver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Företag
inom följande branscher bör däremot regelmässigt falla under<br>
nämndens ansvarsområde, nämligen kvarnar, bagerier, bryggerier, muste-<br>
rier, choklad- och konfektyrfabriker, potatispackerier, grossister med egen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>18</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>import
samt parti- och detaljhandel liksom restauranger och andra stor- Prop.
1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kök.
Också när det gäller sådana företag kan en prövning i det enskilda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fallet
motivera en annan ansvarsindelning. För företag i branscher som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
redovisats här kan en prövning i det enskilda fallet med utgångspunkt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i
de kriterier för ansvarsindelningen som jag nämnde inledningsvis leda till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en annan
ansvarsfördelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Företag
med en årsproduktion lägre än 50 milj. kr. bör normalt falla under nämndens
ansvarsområde. Produktionens storlek och produkternas spridning har inte sådan
omfattning att det i normalfallet är motiverat att livsmedelsverket har
ansvaret. I särskilda fall kan produkternas spridning, sammansättningen av
dessa, produktionens komplexitet eller förhållanden som innebär en risk för
konsumentemas hälsa ändå innebära att livsmedelsverket bör ha ansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverket
bör ha möjlighet att göra avsteg från de generella regler som kommer att gälla
för ansvarsfördelningen. I vissa fall kan också förhållandena med tiden komma
att ändras så att ansvaret för tillsyn eller godkännande av en viss anläggning
eller anläggningstyp bör ligga på någon annan myndighet än den som urspmngligen
fått ansvaret. Livsmedelsverket bör följaktligen fortlöpande pröva om det
finns anledning att föra över ansvaret från livsmedelsverket till en miljö- och
hälsoskyddsnämnd. Det kan också komma i fråga att föra över ansvaret från en
nämnd till verket. Denna möjlighet bör föreligga också för sådan särskild
offentlig livsmedelskontroll som livsmedelsverket ansvarar för. Även detta
förslag fordrar en mindre ändring i livsmedelslagen. Jag återkommer till denna
fråga senare i detta avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt min mening väsentligt att kommunernas kompetens på området
upprätthålls och förstärks. Avsikten är inte att varje anläggning som är
krävande från kontrollsynpunkt generellt skall föras till livsmedelsverkets
ansvarsområde. I många fall bör kontrollansvaret kunna ligga på kommunen, även
om detta skulle innebära att kommunen måste skaffa egen erforderlig kompetens
eller köpa tjänster, t. ex. från någon annan kommun. Stöd från livsmedelsverket
och länsstyrelsen är givetvis särskilt angeläget i dessa fall. Jag vill även
peka på en möjlighet till förstärkning av tillsynen som kommunerna bör kunna
pröva i ökad omfattning, nämligen att ordna kontrollen genom mellankommunal
samverkan. .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverket
bör kunna uppdra åt t. ex. en tjänsteman vid miljö-och hälsoskyddsnämnden att
utföra vissa kontrollinsatser inom ramen för livsmedelsverkets direkta
tillsyns- och godkännandeansvar. De personella resurserna inom
tillsynsorganisationen kan därigenom utnyttjas effektivt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Liksom utredningen anser
jag att det är viktigt att livsmedelsverkets<br>
ställning och befogenheter som central myndighet kommer klarare till<br>
uttryck än hittills. Jag vill i sammanhanget framhålla att de gällande<br>
bestämmelserna på området innebär att verket har rätt att i enskilda fall<br>
vid behov utföra kontroll även vid sådana anläggningar där miljö- och<br>
hälsoskyddsnämnden har det direkta tillsynsansvaret. Med hänsyn till att<br>
livsmedelsverket inte har ansvaret för den löpande tillsynen vid dessa<br>
anläggningar bör verket självfallet inte ingripa i denna tillsyn annat än i<br>
undantagsfall.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverkets
organisation bör som utredningen föreslagit ses över Prop. 1988/89:68 för att
öka möjligheterna för verket att utföra kontroll och stödja miljö-och
hälsoskyddsnämnderna i deras kontrollverksamhet. Översynen bör göras av verket
självt i samband med att man genomför de förändringar av verksamheten som
föranleds av mina förslag om den framtida livsmedelskontrollen. Jag har
erfarit att livsmedelsverket redan har inlett arbetet med en sådan
omorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med statskontoret anser jag att länsstyrelserna inte bör tillföras nya
kontrolluppgifter på livsmedelsområdet. Däremot bör länsstyrelserna även i
fortsättningen fungera som stödjande och rådgivande organ gentemot miljö- och
hälsoskyddsnämnderna. Bl. a. bör länsstyrelserna medverka till branschvisa
genomgångar av tillsynsobjekten. De bör också delta i organiserandet av
projektinriktad kontroll och upprättandet av kontrollprogram för
egentillsynen. Det är angeläget att länsstyrelserna i sin verksamhet beaktar
kravet på likformighet i kontrollen och anlägger en helhetssyn på
kvalitetsfrågorna som inbegriper samtliga led i livsmedelskedjan.
Förutsättningarna för detta är goda, eftersom länsveterinären också har
ansvaret för djurskydds- och epizootiärenden. Vid länsstyrelsen finns en
särskild befattningshavare med uppgift att enligt miljöskyddslagen bevaka
hälsoaspekterna inom miljövård och samhällsplanering. Den möjlighet som
därigenom finns för länsstyrelserna att bevaka sambandet mellan föda och
förebyggande hälsovård bör tas till vara. Jag vill också erinra om
länsstyrelsens skyldighet enligt sin instmktion att vaka över att det som
enligt lag åligger bl. a. kommuner blir fullgjort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lftredningen
har lämnat förslag om länsstyrelsens organisation. Organisationsfrågor som rör
länsstyrelsen bör emellertid lösas i annat sammanhang. Motsvarande bör gälla i
fråga om länsveterinärens ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljö-
och hälsoskyddsnämnden bör alltså även i fortsättningen ha ansvar för
godkännande av livsmedelslokaler och för den omedelbara tillsynen över
efterlevnaden av livsmedelslagstiftningen, utom i de fall verksamheten står
under livsmedelsverkets direkta kontroll. Det är nödvändigt att kommunerna har
reella möjligheter att genomföra livsmedelskontrollen. Finansieringen av
kontrollen har stor betydelse i det sammanhanget. Jag kommer strax att närmare
redovisa hur jag anser att finansieringen av livsmedelskontrollen bör ordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet har upplyst att förbundets länsavdelningar kommer att bli mer
aktiva i fråga om livsmedelskontrollen. Avdelningarna kommer således att kunna
svara för ökade insatser, bl. a. i fråga om utbildnings- och
konferensverksamhet. Genom ett formaliserat samarbete mellan två eller flera
kommuner finns det möjlighet att samordna livsmedelskontrollen på
kommunplanet. Kommunförbundet och dess länsavdelningar bör kunna verka för
detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
24 § livsmedelslagen utövar livsmedelsverket den centrala tillsy<br>
nen över efterlevnaden av livsmedelslagen och av föreskrifter som medde<br>
lats i anslutning till lagen. Länsstyrelsen utövar den närmare tillsynen<br>
inom länet och miljö- och hälsoskyddsnämnden den omedelbara tillsynen<br>
inom varje kommun. Paragrafen ger inte stöd för livsmedelsverket att<br>
oberoende av miljö- och hälsoskyddsnämnden utöva direkt löpande tillsyn</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>20</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>över vissa
livsmedelsanläggningar. För att, såsom jag föreslagit i det föregående,
livsmedelsverket vid sidan av sin uppgift som central tillsynsmyndighet även
skall kunna ha den omedelbara löpande tillsynen över vissa anläggningar måste
avsteg kunna göras från den indelningsgmnd som finns i 24 §. Jag anser att det
bör ankomma på regeringen att besluta om sådana avsteg. Jag föreslår därför att
det införs en möjlighet för regeringen att föreskriva att den omedelbara
tillsynen skall utövas på annat sätt än som anges i 24 §. Paragrafen bör ändras
i enlighet härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag avser föreslå
regeringen att uppdra åt livsmedelsverket att mot bakgrund av vad jag nu har
redovisat närmare ange hur ansvaret mellan myndigheterna i fråga om den direkta
tillsynen och godkännandet av livsmedelslokaler bör fördelas. Jag avser att
senare förelägga regeringen ett förslag om hur ansvarsfördelningen mellan
livsmedelsverket och miljö-och hälsoskyddsnämnden bör ske. Föreskrifter om
ansvarsfördelningen bör kunna träda i kraft den 1 januari 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förslaget att
livsmedelsverket skall kunna meddela styrande föreskrifter för
inspektionsverksamheten och tillsynsverksamheten i övrigt enligt livsmedelslagen
kräver stöd i ett bemyndigande. 1 28 § livsmedelslagen finns redan ett
bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela
föreskrifter om undersökning och annan kontroll som behövs för att trygga
efterlevnaden av lagen. Bemyndigandet infördes i livsmedelslagen i samband med
att bestämmelserna om s. k. konsumtionsvatten överfördes till livsmedelslagen
(prop. 1981/82:219, SoU 1982/83:6, rskr. 35). För att det inte skall råda någon
tvekan om bemyndi-gandets räckvidd föreslår jag att den nuvarande lydelsen i
paragrafen kompletteras med ett uttryckligt bemyndigande för regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om hur
tillsynen skall utövas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.1988/89:68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.3
Köttbesiktningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Lagen (1959:99) om köttbesiktning m. m. upphävs och ersätts med föreskrifter
för köttkontroll som meddelas med stöd av livsmedelslagen. Utgångspunkten skall
vara att en effektiv och likformig köttkontroll upprätthålls i landet.
Föreskrifterna skall inte hindra en småskalig slakteriverksamhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag:
Utredningens förslag i fråga om hur köttkontrollen bör författningsregleras
överensstämmer med mitt. När det gäller fjäderfäslakterierna har utredningen
föreslagit att köttkontrollen skall genomföras som en offentligt kontrollerad
egentillsyn hos företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: De
remissinstanser som har yttrat sig i frågan är i huvudsak positiva till
utredningens förslag. Några, bl. a. glesbygdsdelegationen, framhåller att
bestämmelserna inte får medföra att det blir svårare att behålla och etablera
nya småslakterier. Många anser att fjäderfäslakterierna bör stå under
livsmedelsverkets kontroll, inte minst på gmnd av problemen med
campylobacterinfektioner.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt'><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag:</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
ordning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slakt
och annan kötthantering omfattas av bestämmelserna i livsmedelslagen
(1971:511) och de föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.
Hämtöver finns det särskilda bestämmelser för livsmedelskontrollen när det
gäller kött i lagen (1959:99) om köttbesiktning m. m. Enligt den lagen gäller
köttbesiktningstvång i hela landet. Undantag görs generellt för bl. a. kött av
fjäderfä. Besiktningstvånget innebär att kött inte får överlåtas till någon om
köttet inte dessförinnan i färskt tillstånd har godkänts vid besiktning. Det
ankommer på kommunen att sörja för att köttbesiktning kan genomföras. Det kan
ske genom att särskilda köttbesiktningsbyråer inrättas. Besiktningen skall
utföras av en veterinär som förordnas av livsmedelsverket och arvoderas av
kommunen. För besiktningen tas det ut avgifter som bestäms av kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
allmänna kravet på köttbesiktning kan emellertid ersättas av slakteritvång. På
begäran av en kommun kan länsstyrelsen förordna att slakteritvång skall gälla
i kommunen. Slakteritvång innebär dels att yrkesmässig slakt endast får ske vid
offentligt slakthus, kontrollslakteri eller'fjäderfa-kontrollslakteri, dels att
man inom en kommun med slakteritvång endast får handla med kött från offentligt
slakthus eller kontrollslakteri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns ett stort antal kontrollslakterier. Med ett kontrollslakteri avses en
slakteriinrättning som livsmedelsverket ställt under en särskild offentlig
kontroll på begäran av innehavaren. Det är livsmedelsverket som skall pröva
frågan om godkännande av ett kontrollslakteri som livsmedelslokal. För sådant
godkännande krävs att lokalerna är utmstade på visst sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
kontrollslakteriema skall det finnas minst en besiktningsveterinär. Veterinären
är i vissa fall anställd på deltid. Med undantag för de minsta slakterierna
finns dessutom en eller flera besiktningsassistenter. Veterinärer och
assistenter tillhör den statliga besiktningsveterinärorganisationen som är
knuten till livsmedelsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns också särskilda kontrollslakterier för renslakt. Som regel för-• ordnas
distriktsveterinärerna i resp. distrikt som besiktningsveterinärer vid
renkontrollslakterierna. Kontrollslakterier för slakt av ren kan utgöras av
dels vanliga slakterier, dels fasta anläggningar i Qällen där det sker slakt
under några dagar varje år, dels ambulerande slaktbussar med tillhörande fasta
anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
fjäderfaslakterier gäller särskilda regler. Som redan nämnts är Qä-<br>
derfäslakten undantagen från det generella köttbesiktningstvånget. Den<br>
som yrkesmässigt i större omfattning slaktar Qäderfa måste emellertid<br>
anmäla sin rörelse till livsmedelsverket. Av köttbesiktningslagen följer att i<br>
kommuner med slakteritvång för Qäderfa skall även sådan slakt ske vid<br>
kontrollslakterier (fjäderfäkontrollslakteri). Innehavaren av ett fjäderfä<br>
slakteri kan under vissa villkor få slakteriet ställt under en särskild offent<br>
lig kontroll. Vid ett slakteri som godtagits som kontrollslakteri skall det<br>
finnas besiktningsveterinär och besiktningsbiträden som förordnas av livs<br>
medelsverket. Besiktningsbiträdena är anställda av slakteriet och även<br>
besiktningsveterinären får sitt arvode direkt av slakteriets innehavare.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>22</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skillnaderna
mellan kontrollbesiktning och byråbesiktning</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Byråbesiktningen
utgör en mycket liten andel av den totala köttbesiktningen. Knappt en procent
av slakten byråbesiktas, räknat på antalet djur med undantag för ren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är inte bara i fråga om kraven på lokaler och utmstning som
kontrollslakterierna för boskapsslakt skiljer sig från andra slakterier för
sådan slakt. Stora skillnader finns också mellan den besiktning som sker vid
kontrollslakterierna och byråbesiktningen. Bestämmelser om hur köttbesiktning
skall gå till finns i köttbesiktningslagen och i livsmedelsverkets kungörelse
med föreskrifter för sådan besiktning. Den besiktning som sker vid
kontrollslakterierna är betydligt mer omfattande än den som sker vid
köttbesiktningsbyråerna. Bl. a. skall vid kontrollslakterierna djuren besiktas
före slakt. Besiktningen av de levande djuren är av mycket stor betydelse både
med hänsyn till djurskyddet och till hygienen i vid bemärkelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är viktigt att endast friska djur används till livsmedel. Vid besiktning av
endast köttet är det svårt att upptäcka vanvård av djuret om inte vanvården
lett till utmärgling. Besiktas endast köttet uppmärksammas inte heller olika
sjukdomstillstånd i organ och andra delar av djuret som saknas vid byråbesiktningen.
Vid kontrollslakterierna sanitetsslaktas djur som är sjuka. Vid sanitetsslakt
görs i samtliga fall en bakteriologisk undersökning och en undersökning av
eventuella rester av bakteriehämmande substanser (antibiotika och
kemoterapeutika) i njurvävnaden. Först när resultaten av analysema föreligger
fattar besiktningsveterinären beslut i frågan hum-vida slaktfallet kan
godkännas som livsmedel. Vid den stickprovskontroll med avseende på
bakteriehämmande substanser som sker i kontrollslakteriernas normalslakt och
vid köttbesiktningsbyråerna håller man inte kvar slaktkropparna i avvaktan på
resultatet från undersökningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
vid kontrollslakterierna sker det en daglig hygienövervakning. Lokalunderhåll,
daglig rengöring, hantering av slaktdjur, uppslaktning och nedkylning av kött
övervakas kontinuerligt av besiktningspersonalen. Där sker också en kontroll av
det vatten som används vilket inte nödvändigtvis sker vid andra slakterier. Vid
kontrollslakterierna övervakas också slakten för att tillgodose
djurskyddsintresset, en övervakning som inte sker på samma regelmässiga sätt
vid andra slakterier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Problem
med "överlappande" reglering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
i viss utsträckning "överlappande" reglering som följer av att kötthanteringen
är underkastad både livsmedelslagstiftningen och köttbesikt-ningslagstiftningen
skapar vissa tillämpningsproblem. Dessa problem beror bl. a. på att lagarna
skiljer sig åt när det gäller ansvaret för tillsynen och utformningen av
påföljdssystemen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverket är
tillsynsmyndighet både enligt livsmedelslagen och<br>
köttbesiktningslagen. Genom sin besiktningspersonal kan verket fylla sin<br>
funktion i båda dessa hänseenden inom kontrollslakterierna. Däremot<br>
saknas de praktiska fömtsättningama för livsmedelsverket att övervaka att<br>
köttbesiktningslagen följs vid den hantering av kött som sker utanför</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>23</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kontrollslakterierna.
Miljö- och hälsoskyddsnämnderna kan knappast an- Prop. 1988/89:68 ses vara
skyldiga att biträda verket vid en sådan övervakning eftersom nämndema inte är
tillsynsmyndigheter enligt köttbesiktningslagen. Oavsett vilken av
myndighetema som uppdagar en överträdelse, t. ex. att en restaurang använder
sig av obesiktat kött, gäller att möjligheterna till ingripande är begränsade.
Köttbesiktningslagen saknar livsmedelslagens möjligheter till förelägganden,
förbud och omhändertagande av varor. Det som kan göras är att anmäla det
inträffade till polisen för åtgärder. Endast om det med fog kan hävdas att det
obesiktade köttet är otjänligt som människoföda har en miljö- och hälsoskyddsnämnd
både rätt och skyldighet att ingripa och då med stöd av livsmedelslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härtill
kommer att en viss oklarhet råder vad beträffar ansvaret för kontrollen av att
livsmedelslagstiftningens krav uppfylls vid den verksamhet som bedrivs i
kontrollslakterierna. Livsmedelsverkets besiktningsveterinärer, som utövar
kontrollen enligt reglerna om köttbesiktning, har också till uppgift att
övervaka verksamheten och se till att även övriga tillämpliga föreskrifter
efterlevs vid anläggningarna. Den kontroll som utförs av
besiktningsveterinärema omfattar följaktligen inte bara köttbedömningen utan
också bl. a. lokalema, inredningen, utmstningen, personalhygienen och
vattenförhållandena. Något uttryckligt avsteg från huvudregeln, som innebär att
den omedelbara tillsynen enligt livsmedelslagen utövas av miljö- och
hälsoskyddsnämnden, har emellertid inte gjorts. Däremot har livsmedelsverket i
ett meddelande framhållit att det i regel inte är nödvändigt att nämnderna
ägnar sig åt kontrollslakterierna där en tillräcklig livsmedelskontroll redan
utövas av besiktningspersonalen. En mera bestämd ansvarsfördelning är
önskvärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Köttbesiktningslagen
ersätts av föreskrifter som meddelas med stöd av livsmedelslagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
vad jag nyss sagt framgår att det nuvarande systemet har brister. Jag delar
utredningens uppfattning att den lämpligaste lösningen på de redovisade
problemen är att helt ersätta den nuvarande lagstiftningen om köttbesiktning
med föreskrifter meddelade med stöd av livsmedelslagen. Med en sådan ordning
får man efter en övergångsperiod en för hela landet enhetlig köttkontroll, dvs.
i princip samma regler kommer att gälla för alla slakterier. Möjligheten till
byråbesiktning vid köttbesiktningsbyrå bör i princip upphöra. Enligt min mening
bör i fortsättningen yrkesmässig slakt bara få ske vid kontrollslakteri eller
vid därmed jämförbar anläggning och under sådan besiktning som nu förekommer
vid kontrollslakteriema. Den levan-dedjursbesiktning som därigenom blir ett
obligatoriskt moment i all köttkontroll är nödvändig som ett led i en skärpt
kvalitetskontroll. Den ökar också fömtsättningarna för att vid betalning till
producent tillämpa ett avdragssystem för påvisade sjukliga förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
av mindre slakterier får inte motverkas</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig del av regeringens offensiva glesbygdspolitik är en ökad lokal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vidareförädling
av bygdens råvaror. Borttagandet av möjligheten till byrå-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>24</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>besiktning kan innebära
fördyringar för små slakterier som inte är kon- Prop. 1988/89:68
trollslakterier och för de producenter som nu anlitar köttbesiktningsbyrå. För
att inte den lokala utvecklingen skall motverkas bör bestämmelserna därför
anpassas i fråga om de allra minsta slakterierna, gårdsslakterierna och
renslakterierna. Besiktning bör t. ex. kunna utföras av personal vid ett
näraliggande kontrollslakteri. Om inte detta är möjligt bör besiktningsarbetet
kunna vara ett sidouppdrag för en distriktsveterinär eller någon annan
allmänpraktiserande veterinär. Besiktningen kan då utföras så att den sker vid
två besiktningstillfällen, ett före slakten och ett efter slakten. Härigenom
skapas fömtsättningar för att kostnaden för besiktningen kan hållas på en
acceptabel nivå. Utgångspunkten måste dock enligt min mening vara att en
effektiv och likformig köttkontroll upprätthålls i hela landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nuvarande kontrollslakterierna har i allmänhet lokaler, inredning och
utrustning till en kostnad vars motsvarighet inte kan bäras av ett mindre
slakteri. Eftersom maji inte tar till vara alla biprodukter vid de minsta
slakterierna bör emellertid kraven på anläggningarna kunna anpassas till
behoven. Principen bör enligt min mening liksom hittills vara att en samlad
bedömning görs av vad som är nödvändigt i fråga om lokaler och utmstning för
att tillgodose en god livsmedelshygien och göra det möjligt att besikta såväl
de levande djuren som köttet. För s. k. nödslakt bör krav på egen
sanitetsavdelning kunna ersättas med avtal med annat slakteri eller med en
gemensam anläggning inom regionen. Avtal med något annat slakteri bör också
kunna komma i fråga för trikinundersökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill också något närmare beröra behovet av slaktmöjligheter på de gårdar som
själva säljer sina produkter till konsumenterna. För sådan slakt bör
möjligheterna till ambulerande slaktenheter prövas. Eftersom ambulerande
enheter redan finns för renslakt bör erfarenheter kunna hämtas därifrån. Vissa
gmndkrav måste ställas på en sådan verksamhet såsom tillgång till
besiktningsställe, kylutrymme och plats för laboratorieanalyser. Besiktning av
veterinär måste också kunna arrangeras på ett ändamålsenligt sätt, liksom
omhändertagandet av restprodukter. Jag avser föreslå regeringen att
livsmedelsverket som ansvarig myndighet för köttbesiktningen ges uppdraget att
närmare utreda fömtsättningama för sådan slakt från bl. a. hygieniska och
organisatoriska utgångspunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppfödarnas
intresse av att sälja sin egen produkt till konsumenterna bör enligt min mening
också kunna tillgodoses genom ett märkningssystem. De djur slakterierna tar
emot från uppfödama åsätts nummer och behåller därigenom sin identitet.
Därigenom blir det möjHgt att förse den slutliga produkten med uppgift om t.
ex. gårdsnamn och uppfödningssätt. Ett sådant system skulle enligt min mening
också ligga i konsumenternas intresse. Att utforma ett sådant system är i
första hand en uppgift för branschorganisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>25</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisatoriska
frågor</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverket
med dess besiktningspersonal bör i princip ha hela ansvaret för
livsmedelskontrollen vid slakterierna, inkl. stycknings- och char-kuteriverksamhet
i anslutning till dessa anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fjäderfäslakten
är undantagen från köttbesiktningstvånget. Många fjäderfaslakterier är
emellertid redan i dag underställda en särskild offentlig kontroll. Denna
kontroll har karaktären av egenkontroll. Veterinärerna hos de
fjäderfäslakterier som i dag är föremål för en särskild offentlig kontroll är
anställda av slakteriet. Detta är inte lämpligt från kontrollsynpunkt. I
fortsättningen bör alla fjäderfäslakterier stå under livsmedelsverkets
kontroll i likhet med vad som gäller vid slakt av tamboskap. Bl. a. de
sjukdomsfall som inträffat på gmnd av campylobacter talar för detta. Av
rapporten (Ds Jo 1987:1) Campylobacter — slaktkycklingproduktion — hälsa
framgår att det är möjligt att med rätt slaktteknik minska risken för sådan
smittspridning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontrollen
bör enligt min mening ledas av en veterinär som ingår i livsmedelsverkets
besiktningsorganisation. Vid fjäderfäslakterier som inte ekonomiskt kan bära
kostnaderna för en heltidsanställd besiktningsveterinär bör i stället en
veterinär finnas på plats vid de tillfällen då slakt sker. Utgångspunkten skall
vara att besiktningsverksamheten kan bedrivas som en offentlig funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Besiktningsveterinärorganisationen
bör dimensioneras i enlighet med mina förslag. Eftersom den del av slakten som
byråbesiktas är mycket liten bör organisationens storlek inte påverkas på något
mera påtagligt sätt av de nya bestämmelserna. För vissa uppgifter bör som
nämnts distriktsveterinär eller annan allmänpraktiserande veterinär kunna
utnyttjas inom organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
lagtekniska lösningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slakt
och annan kötthantering är som tidigare sagts redan underkastad<br>
livsmedelslagens allmänna bestämmelser för livsmedelshantering. Något<br>
behov av att ändra livsmedelslagens tillämpningsområde finns därför inte.<br>
Överföringen av köttkontrollen till livsmedelslagstiftningen medför där<br>
emot visst ändringsbehov i lagens avsnitt om tillsyn. Det nuvarande be<br>
myndigandet i 28 § bör sålunda kompletteras med ett bemyndigande för<br>
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela<br>
föreskrifter för kontrollen av kött. Sådana föreskrifter bör få meddelas om<br>
köttbesiktning och om uppgiftsskyldighet för den som lämnar djur till<br>
slakt. Med stöd av detta bemyndigande bör regeringen i livsmedelsförord<br>
ningen föreskriva att det ankommer på livsmedelsverket att meddela<br>
föreskrifter om köttbesiktning. Det är rimligt att de nya föreskrifterna för<br>
köttkontrollen får ett för hela landet enhetligt innehåll för all kötthantering<br>
och köttbesiktning i samband med slakt. De krav som ställs bör motsvara<br>
de krav som för närvarande gäller vid slakt i kontrollslakteriema. Med de<br>
nya föreskrifterna uppnås följaktligen i huvudsak samma resultat som om<br>
man med stöd av den nuvarande lagstiftningen skulle införa slakteritvång i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hela landet. Det kan
fömtsättas att dessa föreskrifter till sitt innehåll i allt Prop.
1988/89:68 väsentligt kommer att överensstämma med verkets nuvarande
köttbesikt-ningsföreskrifter(SLV FS 1983:23).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
de allra minsta slakterierna bör de nya föreskrifterna om köttbesiktning i
viss mån anpassas till verksamhetens omfattning. En sådan anpassning kan gälla
lokal- och utmstningskraven och innebära vissa begränsningar i kravet på att
veterinär skall vara närvarande vid slakten. Det bör dock kunna fömtsättas att
främst distriktsveterinärerna kan medverka i köttbesiktningen vid dessa
slakterier. Särskilt anpassade föreskrifter kan komma att behövas även för
besiktning av kött från vilt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller fjäderfäslakterierna innebär mitt förslag att köttkontrollen vid
dessa slakterier i princip skall motsvara kontrollen vid de vanliga
kontrollslakterierna. Föreskrifterna för besiktningen bör dock, på liknande
sätt som föreslås för de mindre slakterierna, i viss mån kunna anpassas till
verksamhetens omfattning och fömtsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare framgått finns det i landet ett antal slakterier som inte är godkända
som kontrollslakterier. De föreslagna nya reglerna för med sig ett byggnads-
och uppmstningsbehov som inte kan tillgodoses omedelbart. Genom att
köttbesiktningslagen föreslås upphävd bortfaller kommunemas skyldighet enligt
den lagen att lämna ersättning när ett slakteri inte kan användas längre till
följd av strängare krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övergången
till de strängare kraven på slakteriema och de strängare kontrollkraven bör
underlättas genom särskilda föreskrifter. Den nuvarande byråbesiktningen bör
kunna godtas som köttbesiktning och mildare krav på utrymmen och utmstning i
slakterierna ställas under en övergångsperiod som dock inte bör få sträcka sig
längre än tre år. Sådana mindre långtgående föreskrifter kan när det gäller
lokaler meddelas med stöd av 22 § tredje stycket livsmedelslagen. Motsvarande
föreskrifter beträffande köttbesiktningens omfattning kan meddelas med stöd av
det nya bemyndigandet om köttbesiktning i 28 § andra stycket livsmedelslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är angeläget att tillsynsmyndigheterna genom rådgivning och på annat lämpligt
sätt verkar för en snabb omställning till de nya kraven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreskrifter
som innebär förbud mot handel eller annan hantering av byråbesiktat kött inom
områden som omfattas av föreskrifterna om besiktningen vid kontrollslakterier
kan, under den föreslagna övergångstiden, meddelas med stöd av 11 §
livsmedelslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna nya bestämmelsen i livsmedelslagen skall också ge stöd för
föreskrifter om skyldighet för djurägaren att lämna sådana uppgifter om djuren
som är av betydelse för köttkontrollen. Bestämmelser om detta finns för
närvarande i 8§ köttbesiktningskungörelsen (1968:406). Till skillnad från de
nuvarande bestämmelserna bör de nya föreskrifterna om uppgiftsskyldighet,
liksom övriga föreskrifter om köttkontroll, straffsanktioneras. Det sker
lämpligen genom ett tillägg i 30 § livsmedelslagen som bl. a. föreskriver
fängelse- eller bötesstraff för brott mot föreskrifter som meddelas med stöd av
lagen. Köttbesiktningslagens bestämmelser om nödslakt bör kunna ersättas med
föreskrifter meddelade med stöd av 11 § livsmedelslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
krav med avseende på lokaler och utmstning som för närvarande</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>27</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ställs på kontrollslakterierna
bör läggas fast i föreskrifter som livsmedelsverket meddelar. Sådana
föreskrifter kan meddelas med stöd av 22 § tredje stycket resp. 9 §
livsmedelslagen. Livsmedelsverket får med sin besiktningspersonal det direkta
ansvaret för den löpande tillsynen vid de vanliga slakterierna och
fjäderfäslakterierna. Verket bör också godkänna lokalerna och i övrigt svara
för kontrollen av dessa anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I 26 § tredje stycket
livsmedelslagen finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer att meddela föreskrifter om skyldighet att ersätta tillsynsmyndighet
kostnader för provtagning och undersökning av prov. Jag kommer i det följande
(avsnitt 2.4) att föreslå att den bestämmelsen ersätts av ett vidare
bemyndigande i en ny paragraf i livsmedelslagen, 29 a §. Den nya bestämmelsen
utgör stöd för att meddela föreskrifter om avgifter för köttbesiktningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 9§ 2 och
3mom. köttbesiktningslagen om hur det skall förfaras med kött som inte utan
vidare kan godkännas vid besiktningen bör ersättas med ett bemyndigande för
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om
vilka åtgärder som skall vidtas med kött som tagits om hand vid slakt.
Bemyndigandet tas lämpligen in som ett nytt andra stycke i 27 §
livsmedelslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med de föreslagna
ändringarna i livsmedelslagen bör köttbesiktningslagen och dess
tillämpningsföreskrifter kunna upphävas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Genom en bestämmelse i
livsmedelsförordningen bör regeringen föreskriva att livsmedelsverket genom
sin besiktningsorganisation skall svara för all livsmedelstillsyn inom de
slakterier som står under särskild kontroll. Kontrollslakteriema kommer därmed
att undantas från miljö- och hälsoskyddsnämndernas ansvarsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om detta lagförslag godtas
av riksdagen tänker jag anmäla frågan om förordningsändringar för regeringen
för att få till stånd en ordning i enlighet med det sagda.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1988/89:68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.4
Köttkontrollen i övrigt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: En kartläggning av importkontrollen av kött skall läggas
till grund för föreskrifter om en skärpt och mera likformig kontroll av
importen av kött.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
ställningstagande: Utredningen har endast föreslagit att avgiftsfinansieringen
för importkontrollen av kött skall samordnas med avgiftssystemet för
köttbesiktningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Flera
remissinstanser anser att importkontrollen av kött bör ske i statlig regi med
hänvisning till att de skilda kommunala taxorna styr valet av införselort.
Enligt livsmedelsverket bör den föreslagna samordningen av taxorna utredas
närmare. Några remissinstanser anser att det nuvarande systemet för
importkontroll fungerar väl. I ett par av yttrandena understryks vikten av att
samma krav ställs på importerade produkter som på de inhemska. Lantbmkarnas
riksförbund vill även ställa samma krav på produktionsmetoderna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt'><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt
ställningstagande:</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Importkontrollen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontrollen
av importerat kött administreras i stor utsträckning av livsmedelsverket.
Enligt bestämmelser som regeringen har meddelat fär kött bara föras in över
sådana orter där det hos miljö- och hälsoskyddsnämnden finns en av
livsmedelsverket förordnad veterinär för kontroll av köttet. Livsmedelsverket
har i sina föreskrifter för importkontrollen förtecknat över vilka orter kött får
föras in i landet. Veterinärer inom livsmedelsverkets
köttbesiktningsorganisation kan förena den egentliga besiktningstjänsten med
bl. a. uppdraget att utföra importkontroll på vissa mindre införselorter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
livsmedelsverkets föreskrifter följer vidare att det fordras särskilt tillstånd
att föra in kött i landet. Sådant tillstånd kan vara villkorat av att köttet
kommer från en anläggning som godkänts av livsmedelsverket. Varje parti
undersöks. Köttet skall vara åtföljt av ett intyg utfärdat i ursprungslandet.
Av intyget skall det bl. a. framgå att varan är tjänlig till människoföda och
att den har hanterats och förvarats i utrymmen som håller tillräckligt låg
temperatur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
införsel av kött och andra livsmedel av animalt ursprung kan det också krävas tillstånd
enligt den veterinära införselkungörelsen. Bestämmelserna i den författningen
syftar bl. a. till att förhindra att smittsamma djursjukdomar kommer in i
landet. Frågor om sådant införseUillstånd prövas, när det gäller livsmedel, av
livsmedelsverket efter hörande av lantbruksstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
livsmedelsverket godkänner import av kött från ett visst land inspekteras
slakterier där eller inhämtas på annat sätt information om de hygieniska
förhållandena och andra omständigheter av betydelse för köttets kvalitet. I de
fall inspektion inte kunnat ske kan viss import tillåtas från anläggningar som
har tillstånd att exportera till EG och USA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverket
har med generell giltighet meddelat detaljerade föreskrifter om
salmonellakontroll. Ytterligare föreskrifter kan också meddelas i det
särskilda importtillståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Principen
om en likartad kontroll oavsett varornas urspmng kan sägas vara i huvudsak
uppfylld beträffande de importerade köttvarorna. På kontrollen och
förhållandena vid produktionsanläggningarna i urspmngs-landet ställs i princip
samma fordringar som här hemma genom kravet att varorna skall komma från en
exportanläggning som livsmedelsverket har godkänt. Vid den undersökning av
köttvarorna som sker vid införselkontrollen kompletteras ursprungslandets
kontroll med de undersökningar av varan som är av speciellt intresse för vårt
land. Obligatoriska inslag i kontrollen är hygienundersökning, salmonellaprov
och bestämning av djurslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har framkommit att bedömningarna vid undersökningen av köttvarorna varierar
mellan de olika miljö- och hälsoskyddsnämnderna. Som jag nyss anfört är det
viktigt att kontrollen utförs lika i alla delar av landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljö-
och hälsoskyddsnämndens kostnader för undersökning, provtag<br>
ning och annan kontroll skall ersättas av importören enligt en taxa som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fastställs
av kommunen. Taxan är olika för olika kommuner. Enligt livs- Prop. 1988/89:68
medelskontrollutredningen bör en samordning av finansieringen av importkontrollen
med finansieringen av den statliga besiktningsorganisationen övervägas. Det
skulle innebära att livsmedelsverkets taxa för köttbesiktningen utvidgas till
att gälla också importkontrollen av kött och att avgifterna för den kontrollen
betalades till staten i stället för till kommunen. Livsmedelsverket bör
ytterligare överväga behovet av ändrad finansiering av importkontrollen av
kött, bl. a. mot bakgrund av verkets förändrade roll i kontrollen.
Finansieringen bör vara utformad så att den medverkar till en likartad
kontroll oavsett över vilken ort köttet förs in i landet och så att
erforderliga undersökningar kan genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreskrifter som finns för importkontrollen gäller salmonellakontroll och
fastställande av djurslag. När det gäller kontrollen i övrigt, t. ex. den
allmänna hygienkontrollen, varierar ambitionsnivån kommunema emellan. Med
hänsyn till de uppgifter som framkommit om skillnader i kontrollen mellan
importorter finns det enligt min mening anledning att närmare kartlägga hur
importkontrollen utförs. En sådan kartläggning bör ligga till grund för
överväganden om behovet av skärpta regler för kontrollen. Målet skall vara en
hög ambitionsnivå och en likformig kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
avser att föreslå regeringen att livsmedelsverket får i uppdrag att genomföra
en sådan undersökning. I uppdraget skall ingå att överväga om det finns
anledning att ändra det nuvarande avgiftssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill särskilt ta upp frågan om kontrollen av kött med avseende på
bekämpningsmedelsrester och rester av veterinärmedicinska preparat. Bekämpningsmedelsrester
kan förorena fodret och därmed köttet. Rester av veterinärmedicinska preparat
kan förekomma till följd av såväl behandling av sjukdomar som användning i
tillväxtbefrämjande syfte. En kontroll av förekomsten av sådana medel och
preparat bör enligt min mening utföras i större utsträckning än nu och avse
både inhemskt producerat och importerat kött. Möjligheterna att utföra
laboratorieanalys har stor betydelse för kontrollens genomförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
först gäller bekämpningsmedelsrester vill jag framhålla att kraftfulla
åtgärder vidtas på de jordbmks- och miljöpolitiska områdena för att bl. a.
avsevärt minska användningen av bekämpningsmedel. Åtgärderna är framför allt
erforderliga av miljöskäl men har också betydelse för bl. a. kvaliteten på
kött.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverket
utvecklar för närvarande analysmetodik för kontroll av bekämpningsmedelsrester
och planerar att skärpa importkontrollen genom att föreskriva fler villkor i
införseltillstånden. Det är enligt min mening viktigt att utvecklingen av
analysmetoder och annan teknik påskyndas, bl. a. riskvärdering som medger en
säkrare livsmedelskontroll. Kunskaperna bör efter hand omsättas i skärpt
kontroll. Kostnaderna för den skärpta importkontrollen bör täckas genom att en
avgift tas ut på importen. Kostnaderna för motsvarande inhemsk kontroll bör
täckas av prisregleringsmedel. Jag återkommer till frågan om hur kostnaderna
för ökad metodutveckling m.m. bör täckas när jag behandlar finansieringen av
den offentliga livsmedelskontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Användningen
av veterinärmedicinska preparat i djursjukvården arom-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>30</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gärdad av regler. På samma
sätt som vid godkännande av läkemedel till Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>människor gäller stränga
dokumentationskrav innan ett läkemedel för djur</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kan registreras. I de fall
ett läkemedel behöver förses med karenstid, som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>är tiden mellan senaste
behandlingstillfälle och den tidpunkt då ägg, mjölk</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>eller kött från djuret får
användas som livsmedel, görs detta i samband</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>med registreringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverket
ser till att veterinärmedicinska preparat åsätts karenstider som bestäms med
betryggande marginal. De läkemedel som försetts med karenstid är i de flesta
fall receptbelagda. I stor utsträckning är det statligt anställda
distriktsveterinärer som svarar för djursjukvården i fråga om
livsmedelsproducerande djur. Efter behandling med läkemedel som åsätts
karenstid skriver veterinären ett s. k. behandlingsbevis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
vissa preparat som åsätts karenstid är dokumentationen från tillverkaren inte
tillfredsställande. Karenstiderna måste då omprövas och förlängas. Även i
andra fall kan karénstiderna behöva förlängas. I en del fall kan man räkna med
att kött från djur som behandlats med ett visst preparat över huvud taget inte
skall användas som livsmedel. I andra fall kan det från livsmedelshygieniska
utgångspunkter vara olämpligt att registrera ett preparat. Jag har erfarit att
livsmedelsverket för närvarande arbetar med dessa frågor i syfte att skärpa
bestämmelserna till skydd för konsumenterna. Översynen sker i samarbete med
lantbmksstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nyligen beslutade djurskyddslagen (1988:534) ställer krav på en djurhållning
som bör leda till en allt bättre djurhälsa. På sikt bör därför användningen av
läkemedel i djurhållningen minska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
den nuvarande foderlagen som trädde i kraft den I januari 1986 uppställs bl.
a. grundläggande krav på beskaffenheten av foder. Användningen av
fodertillsatser som innehåller antibiotika eller andra kemoterapeutiska medel i
tillväxtbefrämjande syfte förbjuds. Enligt foderförordningen får foder som
innehåller antibiotika användas endast efter förskrivning av veterinär i varje
särskilt fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kemoterapeutiska
medel kan också tillföras djuret på andra sätt än via fodret. Oavsett vilken
metod som används accepteras inte i Sverige en användning i tillväxtbefrämjande
syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
svenska förbudet är betingat av att köttet skall vara fritt från restsubstanser
men förbudet gmndas också på etiska överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns förhållandevis goda möjligheter att se till att det svenska köttet inte
innehåller rester av veterinärmedicinska preparat. När det gäller det
importerade köttet är man däremot i huvudsak hänvisad till möjligheterna att
spåra rester av preparaten genom laboratorieanalyser. Det finns för närvarande
inte några analysmetoder för att påvisa rester av kemoterapeutika i låga doser
i kött. Det är därför viktigt att bättre undersökningsmetoder utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Metodutveckling
pågår vid livsmedelsverket för att i ökad utsträckning kunna påvisa resthalter
av olika slag. Ansträngningarna för att utveckla analysmetoder bör öka. Hur
detta skall finansieras återkommer jag till i det följande. Det bör emellertid
också prövas om inte andra kontrollmetoder än laboratorieanalys skulle kunna
användas. En möjlighet är att genom</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>överenskommelser om intyg
från exportlandet försäkra sig om att köttet Prop. 1988/89:68 uppfyller de
svenska kraven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten
är att samma krav skall gälla för svenskt och importerat kött även om
kontrollen måste ske på olika sätt. Avsikten är således att kontrollera
produkten, inte produktionsmetoderna. Emellertid anser jag — vilket även är bl.
a. en nordisk utgångspunkt i de pågående GATT-för-handlingarna — att vissa
etiska krav skall kunna ställas även på importerade produkter. Ett sådant krav
kan vara att kemoterapeutika inte har använts i tillväxtbefrämjande syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
1985 års direktiv inom EG i fråga om användning av hormoner i djuruppfödningen
förbjuds medlemsländer att tillåta att djur för slakt utfodras med hormoner i
syfte att befrämja tillväxten. Ett motsvarande förbud mot import av
hormonbehandlat kött till EG är för närvarande uppskjutet men avses träda i
kraft den 1 januari 1989. Skälet till fördröjningen är att USA ifrågasätter de
vetenskapliga bedömningarna bakom EG:s beslut och om åtgärderna behövs för att
skydda människors hälsa. USA anser att förbudet kringgår EG;s förpliktelser
enligt GATT:s kod om tekniska handelshinder. EG har motsatt uppfattning och
anför även konsumentintresset som gmnd för förbudet. Försök att använda GATT;s
system för att lösa tvister har blockerats på gmnd av parternas olika uppfattning
i procedurfrågor. USA avser att vidta åtgärder om förbudet införs och EG har då
varslat om motåtgärder. Det är mot denna bakgmnd uppenbart att den
internationella utvecklingen på området måste följas noga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kvalitetsfrågor
i övrigt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kvaliteten
på det kött som erbjuds konsumenterna har ifrågasatts under senare år. Flera
undersökningar har visat att köttfärs och andra köttprodukter haft en lägre
hygienisk kvalitet än vad konsumenterna har rätt att förvänta sig. Produktion
och distribution av charkuterivaror sker numera ofta så att det för vissa
produkter krävs en hållbarhetstid på mer än två veckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
köttets kvalitet har förvaringstemperaturen en avgörande betydelse. För
närvarande gäller i allmänhet en kyltemperatur på högst -I- 8°. Väsentliga kvalitetsförbättringar
skulle kunna uppnås med en lägre kyltemperatur. Inte sällan ligger dock den
faktiska kyltemperaturen högre än -1-8°. Det innebär att märkningen med
hållbarhetstid inte blir korrekt. Hur köttet har hanterats före
märkningstillfallet kan dessutom ofta vara okänt för förpackaren vilket medför
ökad osäkerhet vid märkningen. Informationen till konsumenten genom märkning
kan också bli vilseledande av andra skäl. Kravet på lång hållbarhetstid i
dagens livsmedelssystem är ibland så starkt att varorna märks med alltför långa
hållbarhetstider och därför är i dåligt skick när de konsumeras. Undersökningar
har också visaf att varor i stor utsträckning har märkts med fel
förpackningsdag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagens
hantering av livsmedel har följaktligen fått vissa effekter som är<br>
till nackdel för konsumenten. Produktion och annan hantering av livsme<br>
del måste fungera så att konsumenterna erbjuds fullvärdiga produkter av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>32</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>god hygienisk kvalitet.
För att nå dithän måste mtinema för hantering av köttvaror ändras i vissa
delar. Märkningen skall självklart vara korrekt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har vid flera
överläggningar under året med branschens företrädare klargjort att förändringar
på området är alldeles nödvändiga. Det ankommer nu på de berörda i branschen
att genomföra dessa. En övervakning av att så sker kommer att bedrivas genom
skärpt kontroll.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.1988/89:68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.5
Kontrollen av vegetabilier</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Livsmedelsverket ges ökade möjligheter till en effektiv och
likformig vegetabiliekontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
23.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen har inte behandlat
kontrollen av vegetabilier särskilt med undantag för potatiskontroll och
kontroll av importerade livsmedel. Remissinstanserna har bara i liten
utsträckning tagit upp frågan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt ställningstagande:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kontrollbehovet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturliga
gifter förekommer huvudsakligen i vegetabiliska livsmedel. Utöver de naturliga
gifterna kan vår mat förorenas av främmande ämnen under produktion eller
lagring. Många främmande ämnen utgörs av våra vanliga miljögifter. Hit hör t.
ex. metaller som bly, kvicksilver och kadmium samt klorerade organiska
föreningar som PCB och DDT. Dessa ämnen förorenar ofta våra livsmedel genom sin
förekomst i jord, luft och vatten. De kan t. ex. via jord tas upp av växande
sädesslag och hamna i vårt bröd eller via vatten byggas in i alger för att
sedan anrikas i näringskedjor och slutligen förorena matfiskar. Andra främmande
ämnen, bland dem bekämpningsmedlen, tillförs produkterna i odlingen eller
under lagring och transport.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Främmande
ämnen är oönskade i livsmedel men finns i större eller mindre grad i den
omgivning där produktionen sker. De kan vara mycket svåra att bli av med.
Mårtga av dem är generella miljögifter och låter sig inte regleras lika lätt
som t. ex. bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det används 500— 1000
olika substanser som bekämpningsmedel i världen. Av dessa-är bara en del
registrerade i Sverige för användning inom jordbmket och trädgårdsnäringen. De
kemiska bekämpningsmedlen används vid odling av fmkt och grönsaker, rotfmkter,
potatis och spannmål. I vissa fall används bekämpningsmedel även för att
underlätta eller förlänga lagring av vegetabilieprodukter och torkad fisk.
Bekämpningsmedel förekommer även vid uppfödning av husdjur både som pesticider,
t. ex mot flugor, och som veterinärmedicinska preparat för direkt behandling av
husdjur. Vid odling av lantbmksgrödor som vallväxter och vissa andra grödor, t.
ex. sockerbetor och oljeväxter, används i varierande grad kemisk bekämpning.
Bekämpningsmedelsrester kan därför förekomma i nästan</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:71.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>33</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 68</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>alla livsmedel, antingen
som en direkt följd ay en bekämpning eller be- Prop. 1988/89:68 handling
eller till följd av en allmän miljöbelastning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vårt land får en odlare använda bara sådana bekämpningsmedel som efter prövning
godkänts av kemikalieinspektionen. Kravet på godkännande innebär att
bekämpningsmedlen förhandsgranskas och därvid prövas från hälso- och
miljösynpunkt. Förhandsgranskningen innefattar också en prövning av om medlen
behövs och om de är effektiva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
ett medel är godkänt innebär emellertid inte att det är riskfritt i miljön, för
den som sprider det eller för konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kvaliteten
på livsmedel påverkas också av andra främmande eller oönskade ämnen som
tungmetaller, mögelgifter och andra naturligt förekommande gifter. Vissa livsmedel
kan dessutom få en lägre kvalitet genom förorening av t. ex. kvalster, insekter
och insektsrester.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Odlingsbetingelser
och väderförhållanden är faktorer som medverkar till ojämn kvalitet på
vegetabilierna. För något år sedan var förhållandena för potatisodlingen mycket
dåliga. En del av potatisen innehöll så stora mängder av den naturliga och
giftiga substansen solanin att stora partier fick kasseras. I år har hög
förekomst av det starkt cancerframkallande mögelgiftet aflatoxin påvisats i
importerade fikon. Samma mögelgift fanns för några år sedan i ett
syrakonserverat spannmålsfoder för mjölkkor. Halterna var så höga att mjölken
från vissa besättningar förklarades otjänlig-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
för bekämpningsmedel fastställer livsmedelsverket gränsvärden för andra
främmande ämnen i livsmedel. Gränsvärden finns för t. ex. metallerna bly,
kvicksilver och tenn, mögelgiftet aflatoxin och den radioaktiva nukliden
cesium. Många oönskade ämnen t. ex. kadmium kan inte lika lätt åsättas
gränsvärden då de också förekommer naturligt i livsmedel. I dessa fall är det
särskilt viktigt med information och kostråd till konsumenterna.
Livsmedelsverket har utvecklat kontrollformer också för dessa andra främmande
ämnen. Denna utveckling måste fortsätta så att konsumenterna erbjuds så säkra
livsmedel som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gränsvärdena
för främmande ämnen måste, sättas så restriktivt som möjligt. En översyn i
detta syfte pågår för närvarande på livsmedelsverket. Också i nordisk regi
pågår en sådan översyn. Dessa översyner är omfattande och avser förutom
bekämpningsmedel bl. a. metaller och mögelgifter. 1 det nordiska arbetet sker
för närvarande en slutlig bearbetning av förslag som gäller bekämpningsmedel i
spannmål och potatis. Också i fråga om främmande ämnen i fmkt och grönsaker
pågår arbetet med sikte på att förslag till ändrade bestämmelser skall läggas
under nästa år. Den svenska översynen bedrivs parallellt med den nordiska.
Vissa beslut om skärpningar har redan under detta år fattats i Sverige. Som
exempel vill jag nämna en sänkning av gränsvärdena för svampmedlen kaptafol,
kaptan och fol-pet. Jag vill också nämna sänkningen av gränsvärdet för
antigroningsmed-let klorprofam i potatis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kontrollen i allmänhet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverket
fastställer gränsvärden för den högsta resthalt av ett bekämpningsmedel som kan
tillåtas i livsmedlen. Halter under gränsvärdet utgör således enligt
livsmedelsverkets bedömning ingen hälsorisk för konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ett led i den offentliga livsmedelskontrollen görs stickprovsundersökningar av
färska vegetabilier med avseende på förekomsten av bekämpningsmedelsrester
under direkt ledning av livsmedelsverket. Växtskydd.s-inspektörer som lyder
under lantbmksstyrelsen och i vissa fall miljö- och hälsoskyddsinspektörer tar
på uppdrag av livsmedelsverket prover på frukt, grönsaker, rotfrukter och
potatis. Proverna analyseras vid något av livsmedelsverkets
anvisningslaboratorier. Att kontrollen är organiserad på annat sätt än
livsmedelskontrollen i övrigt motiveras av den särskilda kompetens som fordras
för de undersökningar som måste göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Varje
år analyseras totalt ca 5000 prover. Med de känsliga analysmetoder som numera
finns, kan man påvisa mycket låga halter av ett stort antal bekämpningsmedel.
Överskrids gränsvärdena kan livsmedelsverket utfärda saluförbud. Verket kan
också besluta om provtagning, analys och godkännande av vaije nytt parti från
ett visst land, en viss leverantör eller en viss odlare innan det får säljas.
Importörer, grossister, odlare, massmedier m. fl. får regelbundna rapporter om
analysresultat och nya bestämmelser. Detta gör att kontrollen också har en
allmänt preventiv effekt. Livsmedelsverket vidtar också andra förebyggande
åtgärder. Exempel på sådana är inspektionsresor till exportländerna,
information till representanter för myndigheter och intresseorganisationer samt
viss utbildning av laboratoriepersonal i exportländerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
den kontroll som bedrivs överskrids gränsvärdena i åtskilliga prover. År 1987
ökade antalet överskridanden kraftigt, i huvudsak gäller detta importerade
varor. Kontrollen bör därför skärpas. Jag har fått veta att livsmedelsverket
nyligen beslutat att införa en utökad kontroll av bekämpningsmedelsrester i
livsmedel. Jag återkommer med en närmare redovisning av den utökade kontrollen
när jag tar upp frågan om kontroll av importerade vegetabilier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt min mening angeläget att livsmedelsverket och kemikalieinspektionen
har ett nära samarbete i fråga om bekämpningsmedlen. Det är också viktigt att
myndigheterna deltar aktivt i det internationella samarbetet på området.
Fömtsättningarna ökar därigenom för samstämmiga beslut om användningen av ämnen
och om gränsvärden för förekomst av ämnena i livsmedel. Ett exempel på ämnen
som bedöms olika både i Sverige och internationellt är ditiokarbamater. Denna
gmpp bekämpningsmedel används mot svampangrepp på i första hand fmkt och
grönsaker. Jag har erfarit att samarbetet kring bedömningen av bl. a. dessa
ämnen har ökat myndigheterna emellan. Det är emellertid också nödvändigt att vi
från svensk sida så kraftfullt som möjligt verkar för samstämmiga internationella
bedömningar. Utgångspunkten i alla sammanhang måste som jag nyss nämnt vara att
bestämmelserna görs tillräckligt restriktiva för att ge</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>konsumenterna
ett säkert skydd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När ett bekämpningsmedel
vid prövning av kemikalieinspektionen inte Prop. 1988/89:68 godkänns av
hänsyn till konsumenternas hälsa bör inte heller resthalter av ämnet accepteras
i livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för kontrollen av inhemska trädgårdsprodukter täcks av näringen kollektivt
genom de prisregleringsvgifter som betalas för handelsgödsel och
bekämpningsmedel. Kostnaderna för kontrollen av inhemsk potatis och spannmål
bör enligt min mening täckas av medel som disponeras inom
jordbmksprisregleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
kontrollen av vegetabilier är det angeläget att det sker en intensifierad
metodutveckling och riskbedömning på livsmedelsverket och att möjligheterna
att utföra kemiska analyser ökar. Jag återkommer till frågan om hur
resursbehovet skall tillgodoses i samband med att jag behandlar finansieringen
av den offentliga livsmedelskontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Importkontrollen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
i fråga om vegetabilier producerade inom landet sker kontrollen av importerade
vegetabilier under direkt ledning av livsmedelsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stickprovskontrollen
av fmkt och grönsaker som importeras omfattar för närvarande ca 3 000 prov om
året och gäller i huvudsak bekämpningsmedelsrester. Under år 1987 och 1988 har
dessutom ca 1 000 prov uttagits på särskilda produktgmpper och leveranser från
särskilda exportländer. De partier som är föremål för sådan kontroll kvarhålls
i avvaktan på beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Proverna
skickas till ett av för närvarande fyra anvisningslaboratorier. De aktuella
laboratorierna är statens lantbmkskemiska laboratorium (SLL) i Uppsala,.Svenska
kontrollanstalten för mejeriprodukter och ägg (KMÄ) i Malmö, Apoteket Lejonet i
Malmö samt lantbmkskemiska stationen i Halmstad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontrollen
innefattar mer än enbart analysverksamhet. Livsmedelsverket gör också
inspektionsbesök hos exportländema för att få bättre kunskap om vilka medel
som används och för att informera om gällande, svenska bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverket
har nyligen beslutat att öka kontrollen av bl. a. bekämpningsmedelsrester.
Kontrollen skall i fortsättningen gälla också spannmål. Med hänsyn till den
utökade kontrollen är det angeläget att ytterligare ett laboratorium anvisas
för analyserna. Verket planerar också att öka snabbheten i den databearbetning
som behövs. Målsättningen bör vara att hålla kvar provtagna partier till dess
att analysresultaten är tillgängliga. En utökad bekämpningsmedelskontroll som
bygger på fler prover, snabbare analyser, fler produktgrupper och
bekämpningsmedel bör leda till större säkerhet för konsumenterna. Enligt min
mening är det väsentligt att stickprovstagningen i större utsträckning kan
styras mot särskilda produktgrupper och leveranser från särskilda exportländer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
viktigt syfte med den utökade kontrollen är att importörerna, som<br>
har ansvaret för livsmedlens kvalitet, skall skärpa kraven på leverantörer<br>
na och den egna kontrollen. En sådan utveckling främjas av en utökad</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kontroll i exportländerna.
Ett medel för att påverka kontrollen i exportlän- Prop. 1988/89:68 derna är
ökad information till dessa om de svenska bestämmelsema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
kartläggningsarbetet är det givetvis viktigt att delta j det internationella
samarbetet. Också för de riktade insatsema bör andra länders erfarenheter tas
i anspråk, bl. a. genom deltagande i informationsutbyten om avvisade partier.
Jag har erfarit att livsmedelsverket deltar i uppbyggnaden av ett sådant
samarbete. Ett fortsatt aktivt deltagande bör enligt min mening leda till en
effektivare kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för importkontrollen bör liksom hittills täckas genom att en avgift tas ut på
importen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i detta sammanhang särskilt poängtera vikten av att vi ställer samma krav
på importerade produkter som på svenskproducerade. Kraven ställer vi för att
skydda de svenska konsumenterna mot hälsorisker. Konsumenterna måste kunna
lita på importerade lika väl som på svenska produkter. Därför ställs samma krav
oavsett urspmng och produktionsförhållandena i urspmngslandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Produktionsmetoder
och produktionsförhållanden skiljer sig väsentligt mellan olika länder. I många
fall är förhållandena, t. ex. när det gäller klimatet, så olika att skillnader
i produktionsmetoder är ofrånkomliga. Så länge de svenska kraven på
slutprodukterna är uppfyllda finns varken anledning eller möjlighet att från
svensk sida motsätta sig import av produkterna. Naturligtvis kan
produktionsmetoden påverka produktema på ett sätt som gör att produkten inte
kan godtas i Sverige, varvid import givetvis inte skall tillåtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
av de krav vi i Sverige ställer på produktionen är motiverade av helt andra
skäl än av hänsyn till konsumentema av livsmedlen. Vi har exempelvis regler som
gäller arbetsförhållandena i produktionen eller skyddet av den yttre miljön.
Det bör stå oss fritt att införa sådana krav oavsett andra länders inställning,
på samma sätt som andra länder fritt beslutar om sina krav. Detta hindrar givetvis
inte att vi intemationellt skall verka för exempelvis en miljövänlig
produktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
samma sätt som vi i Sverige beslutar om sådana regler som jag nyss har nämnt,
beslutar vi om vilka krav vi ur konsumentsynpunkt skall ställa på våra
livsmedel. Enbart det förhållandet att exportlandets produktionsmetoder
skiljer sig från de svenska utgör inte gmnd för importförbud. Avgörande är om
produkten uppfyller svenska krav. Importrestriktioner utgår från
konsumentaspekter på själva produkterna. Enligt GATT gäller detta livsmedel
såväl som andra varor, t. ex. industriprodukter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kommer i det följande att föreslå att förpackade livsmedel märks med
ursprungsland. Konsumenterna får alltså dels det gmndläggande skyddet som
gäller alla produkter, dels en upplysning som möjliggör för konsumenten själv
att väga in andra aspekter än de hälsomässiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>37</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.6 Exportkontrollen</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.1988/89:68</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Livsmedelsverket skall ansvara för all offentlig
livsmedelskontroll i expoitkontrollerade anläggningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag: Utredningen föreslår att i den mån andra länder har särskilda
införselbestämmelser skall livsmedelsverket kunna föreskriva om särskild
exportkontroll utöver den ordinarie livsmedelskontrollen. För den särskilda
exportkontrollen får verket förordna särskilda besiktningsmän. Företagen bör
som hittills erlägga en särskild avgift för exportkontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Bara
ett fåtal remissinstanser har kommenterat förslaget. Svenska kommunförbundet
anser att livsmedelsverket bör redovisa ansvarsfördelningen mellan de olika
kontrollerande myndighetema för att undvika eventuella missförstånd.
Livsmedelsverket anför att förslaget kommer att orsaka dubbelarbete, vilket
medför extra kostnader för företagen. Nuvarande ordning, enligt vilken
livsmedelsverket svarar för hela kontrollen, bör behållas. Sveriges
livsmedelsindustriförbund motsätter sig en decentralisering av
exportkontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt
ställningstagande: Den som framställer livsmedel för export kan ansöka hos
livsmedelsverket om att anläggningen skall bli s.k. exportkontrollerad
anläggning. En sådan anläggning ställs under särskild kontroll som föranleds av
införselbestämmelserna i annat land. Kontrollen utförs av särskilda
besiktningsmän som livsmedelsverket förordnar och avlönar. För närvarande
svarar livsmedelsverket i princip för hela den offentliga livsmedelskontrollen
vid dessa anläggningar, således också den ordinarie kontrollen. Anläggningarna
har emellertid inte formellt undanta-gits från det tillsynsansvar som vilar på
miljö- och hälsoskyddsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns ca 120 exportkontrollanläggningar. I huvudsak rör det sig om slakterier,
styckningsanläggningar och charkuterifabriker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I regel är
förädlingsanläggningar som har exportförordnande integrerade med kontrollslakteri
eller belägna nära ett sådant slakteri. Den veterinär som förordnats vid
slakteriet som besiktningsveterinär kan då förordnas också för
exportkontrollen. I några fall ligger exportkontrollanläggningen så långt från
ett kontrollslakteri att det inte är lämpligt att exportkontrollen sköts av en
besiktningsveterinär. 1 sådana fall har exempelvis en stadsveterinär eller en
distriktsveterinär förordnats som besiktningsman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som innehar en exportkontrollerad anläggning är skyldig att betala en särskild
avgift för kontrollen enligt en taxa som fastställs av livsmedelsverket efter
samråd med riksrevisionsverket och berörda branschorjganisa-tioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
exportkontrollanläggningarna gäller våra inhemska bestämmelser men dämtöver
också särskilda föreskrifter i fråga om lokaler, utmstning, hantering och
kontroll av råvaror och färdiga produkter. De särskilda föreskrifterna är
anpassade till de krav som bl. a. EG-länderna och USA ställer upp för import av
livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den mån länder har särskilda införselbestämmelser bör livsmedelsver-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ket också i fortsättningen
kunna föreskriva om särskild exportkontroll och förordna särskilda
besiktningsmän. Enligt min mening bör livsmedelsverket ges hela ansvaret för
livsmedelskontrollen vid exportkontrollanläggningen. Jag kan följaktligen inte
dela utredningens uppfattning att kontrollansvaret bör delas upp mellan
besiktningsmannen och miljö-och hälsoskyddsnämnden. En både rationell och
effektiv tillsyn kan enligt min uppfattning åstadkommas genom att besiktningsmannen
ges samma ansvar som besiktningspersonalen vid kontrollslakterierna. Jag avser
därför föreslå regeringen att det i livsmedelsförordningen förs in bestämmelser
om tillsynen vid exportkontrollanläggningarna i enlighet med vad jag nu har
anfört. Företagen bör som hittills erlägga en särskild avgift för exportkontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det kan enligt min
bedömning i vissa fall visa sig ändamålsenligt att tillsynen av
exportkontrollanläggningama sker i samråd med miljö- och hälsoskyddsnämnden. De
exportkontrollerade anläggningarna bör givetvis ingå i sådan projektinriktad
kontroll som jag strax kommer att behandla. Inte minst målet om en likartad
livsmedelskontroll i hela landet talar för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Från Sverige sker en viss
export av vegetabilier. Det gäller framför allt spannmål och potatis. Några
importländer kräver att exportintyg utfärdas i Sverige. Hittills har
utfärdandet av intyg legat utanför den kontroll som bedrivs av
livsmedelsverket. Det är i stället exportören själv eller organ inom branschen
som anordnat den särskilda kontrollen. Den utökade inhemska kontroll som jag nu
förordar bör leda till ökad kvalitet hos produkterna. Det ökar i sin tur
fömtsättningarna för att de villkor som importländerna ställer kan uppfyllas.
Med en sådan utveckling anser jag att ansvaret för den särskilda
exportkontrollen bör kunna ligga kvar på företagen själva och deras
branschorgan. Om ett importland ställer krav på offentlig exportkontroll skall
livsmedelsverket enligt min mening kunna föreskriva om särskild exportkontroll
och hur denna skall bedrivas. Företagen bör då erlägga en särskild avgift för
kontrollen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1988/89:68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.7
Kontrollen av förpackningar och husgeråd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Livsmedelsverket ges befogenhet att meddela föreskrifter
enligt lagstiftningen om kemiska produkter om hantering eller import av
förpackningsmaterial för livsmedel, livsmedelsförpackningar och husgeråd.
Verket blir tillsynsmyndighet med ansvar för kontrollen av hantering och
import av sådant material och sådana varor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag överensstämmer med mitt ställningstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna är i
huvudsak positiva till förslaget. Normpack och flera andra instanser anser att
Normpacks regler och kontroll i fråga om förpackningar och förpackningsmaterial
bör beaktas vid utformningen av tillsynen. Kemikalieinspektionen, som
tillstyrker förslaget, anför att ut-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rustning
och material som används vid livsmedelshantering beroende på Prop. 1988/89:68
hanteringsled kommer att regleras i både livsmedels- och kemikalielagstiftningarna.
Detta kan enligt inspektionen skapa oklarhet och andra komplikationer.
Industriverket motsätter sig förslaget och anför att detta innebär en
omotiverad och kostnadshöjande dubbelkontroll — kontroll i både förpacknings-
och livsmedelsindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt ställningstagande: Livsmedelslagstiftningen tar sikte på att förhindra
användningen av olämplig utmstning och olämpliga livsmedelsförpackningar. Den
reglerar däremot inte tillverkning och saluhållande av olika redskap och
förpackningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är angeläget att livsmedelsverket har ett odelat ansvar för frågor som hänger
samman med kontrollen av livsmedel. Verkets befogenheter att ingripa mot
kemiska hälsorisker som har samband med livsmedelsförpackningar och husgeråd
är för närvarande otillräckliga. Huvudmannaskapet för kontrollen av hantering
och import av förpackningsmaterial för livsmedel, livsmedelsförpackningar och
husgeråd bör därför läggas på livsmedelsverket. Jag föreslår att
livsmedelsverket ges erforderliga bemyn-diganden enligt lagstiftningen om
kemiska produkter och att verket förordnas som tillsynsmyndighet enligt samma
lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
initiativ av ett antal svenska förpackningstillverkare ingicks år 1981 en
överenskommelse om en svensk materialnorm för livsmedelsförpackningar — Normpack.
Vissa andra länder har långtgående bestämmelser på detta område. Normpacks
regelsystem bygger på sådana bestämmelser. Varje företag som i Sverige
tillverkar eller marknadsför livsmedelsförpackningar eller förpackade
livsmedel kan frivilligt ansluta sig till Normpack. Ett kontrollsystem inom
Normpackregelsystemet är under uppbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverket
bör närmare överväga utformningen och finansieringen av den offentliga
tillsynen. En utgångspunkt bör vara att Normpacks verksamhet och företagens egentillsyn
utnyttjas så att kontrollen kan utföras så enkelt och billigt som möjligt och
i huvudsak kan inskränkas till inspektion och stickprov. Risken för
dubbelkontroller som ett par remissinstanser pekat på skall beaktas. Jag avser
att senare ta initiativ till nödvändiga ändringar i regeringens föreskrifter om
kemiska produkter. I den frågan har jag samrått med chefen för miljö- och
energidepartementet. Vidare avser jag att senare föreslå regeringen att
livsmedelsverket ges i uppdrag att utarbeta ett förslag till hur den
provtagning och annan undersökning som skall ingå i tillsynen skall
finansieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:184.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Formerna for livsmedelskontrollen </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>2.3.1 Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
huvudsakliga inslagen i den offentliga livsmedelstillsynen är inspek<br>
tion, provtagning och undersökning. Denna verksamhet innebär att den<br>
ansvariga myndigheten besöker företagen och tar de prover och gör de<br>
undersökningar som med hänsyn till livsmedelshanteringens karaktär<br>
fordras för tillsynen. I den fortlöpande tillsynen är det således de av<br>
myndigheterna utförda inspektionema som är basen i verksamheten. Ut-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>40</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>över inspektions- och
provtagningsverksamhet ingår i tillsynsarbetet prövning av frågor om
godkännande av livsmedelslokaler. Den allmänna offentliga livsmedelskontrollen
av inhemska livsmedel utförs till största delen av miljö- och
hälsoskyddsnämnderna. Nämndema planerar och genomför kontrollen självständigt
inom resp. kommun. De flesta nämnderna har under senare år också kommit att
delta i någon form av organiserad samverkan över kommungränserna genom s. k.
projektinriktad livsmedelskontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Företagen har ofta en egen
tillsyn av att deras verksamhet och produkter uppfyller
livsmedelslagstiftningens krav. Sådan egentillsyn utnyttjas bara i liten
utsträckning inom den offentliga livsmedelskontrollen. Exempel på andra former
av livsmedelskontroll är information och rådgivning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1988/89:68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3.2
Offentligt kontrollerad egentillsyn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Till gmnd för den löpande tillsynen läggs företagens
egentillsyn, som görs obligatorisk. För företagen skall det finnas ett av
tillsynsmyndigheten fastställt kontrollprogram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
ställningstagande överensstämmer i huvudsak med mitt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Förslaget har överlag bemötts positivt. Ett par remissinstanser bedömer att
myndighetens kontroll kan begränsas vid ett ökat utnyttjande av egentillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt
ställningstagande: Livsmedelsverket får enligt livsmedelslagen föreskriva att
näringsidkare inom livsmedelshanteringen skall utöva en efter verksamhetens art
lämpad särskild tillsyn av hanteringen — offentligt kontrollerad egentillsyn.
Sådana föreskrifter har hittills utfärdats för produktion av dricksvatten vid
kommunalt vattenverk. För övrig livsmedelshantering gäller att
tillsynsmyndigheten skall göra sig underrättad om omfattningen och
inriktningen av förekommande frivillig egentillsyn inom olika anläggningar.
För varje anläggning skall planeringen av provtagning och undersökning anpassas
till denna form av tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid de företag som har en
välutvecklad egentillsyn finns bl. a. provtagningsplaner, analysföreskrifter
och driftsinstmktioner. Ofta utförs såväl kemiska som mikrobiologiska
undersökningar av råvaror och färdigvaror. Under produktionen görs löpande
kontroll av processen. Anvisningar finns för hygien, rengöring och skötsel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den offentliga
livsmedelskontrollen förstärks väsentligt genom att företagens egentillsyn
utnyttjas. Denna bör enligt min mening utnyttjas i så stor utsträckning som
möjligt och i fortsättningen utgöra gmnden för den löpande tillsynen.
Egentillsynen bör vara obligatorisk för i princip all livsmedelshantering. Den
obligatoriska egentillsynen bör av resursskäl i den utsträckning det är möjligt
anpassas till den kontroll som på företagets eget initiativ finns för
hanteringen. Egentillsynen bör genomföras enligt ett för varje företag
fastställt kontrollprogram som bör avse både hygien och förhållanden som har
betydelse för redligheten. Programmet skall upprät-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:68.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4L</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tas i enlighet med
livsmedelsverkets föreskrifter. Det bör ankomma på Prop. 1988/89:68
företagen att med ledning av verkets föreskrifter och av verket utarbetade
typprogram upprätta förslag till kontrollprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill starkt understryka att egentillsyn som en del av den offentliga kontrollen
aldrig får innebära att tillsynsmyndigheterna tar den som intäkt för minskad
vaksamhet. Avsikten är den motsatta. Egentillsynen skall bidra till ökad hygien
och redlighet i livsmedelshanteringen och utgöra grund för
tillsynsmyndigheternas verksamhet. Den ger därigenom tillsyns-myndighetema
ökade fömtsättningar att fullgöra sina uppgifter. Företagens egentillsyn och
de ökade resurser för tillsynsmyndigheterna jag senare kommer att föreslå bör
innebära goda förutsättningar att bedriva en utökad och skärpt kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontrollprogrammet
skall ge tillsynsmyndigheten tillräcklig ledning för tillsynen. En enkel
utformning bör eftersträvas. Den offentliga kontrollen i övrigt hös företag med
kontrollprogram bör kunna begränsas till inspektion, granskningar av
dokumentation och stickprov. Det är angeläget att programmen revideras i den
utsträckning som behövs för att effektiviteten i kontrollen skall
upprätthållas. Programmen bör därför innehålla bestämmelser om revision.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontrollprograrhmen
bör fastställas av den myndighet som har ansvaret för godkännandeprövningen av
lokalerna där livsmedelshanteringen sker. Programmet bör fastställas i nära
anslutning till godkännandet. För företag som bedriver verksamhet i redan
godkända lokaler bör tillsynsmyndigheten fastställa kontrollprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att livsmedelsverket skall meddela föreskrifter om vilka krav som
måste tillgodoses för att en anläggning skall kunna godkännas som
livsmedelslokal och om samrådsförfarande vid prövning av frågor om godkännande
av sådan lokal. Prövningen av frågor om godkännande av livsmedelslokaler ingår
som en stor och arbetskrävande del i tillsynsarbetet. Den dialog som förs
under tiden för godkännandeprövningen mellan myndigheten och företaget är av
stor betydelse för den fortsatta tillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Upprättandet
av kontrollprogrammet kommer givetvis att vara starkt knutet till
godkännandeprövningen. Livsmedelsteknikerna i tillsynsorganisationen och
länsveterinärerna kommer att ha viktiga funktioner i denna del av kontrollen
och vid revisionerna av kontrollprogrammen. Det är mot denna bakgrund angeläget
att livsmedelsverket meddelar erforderliga föreskrifter och ställer krav på de
samrådsförfaranden som är nödvändiga för att godkännandeprövningen skall bli en
stabil utgångspunkt för den fortsatta kontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
om utnyttjandet av företagens egen produktionskontroll i den offentliga
kontrollen måste utformas med hänsyn till företagens behov av att kunna skydda
sig mot insyn från andra företag när det gäller recept, tillverkningsprocesser
och andra förhållanden av särskild betydelse för konkurrenssituationen på
marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är livsmedelsverket som central tillsynsmyndighet som skall admi<br>
nistrera genomförandet av de förändringar som krävs för en ökad egentill<br>
syn i den offentliga livsmedelskontrollen. De livsmedelstekniker som jag</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>42</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>har föreslagit skall
tillföras livsmedelsverket kommer att ha en viktig roll i detta
förändringsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I 29 § livsmedelslagen
finns ett bemyndigande för regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
att föreskriva att näringsidkare inom livsmedelshanteringen skall utöva en
efter verksamhetens art lämpad särskild tillsyn av hanteringen. Med stöd av
denna bestämmelse har regeringen i 53 § livsmedelsförordningen bemyndigat
livsmedelsverket att meddela sådana föreskrifter. Livsmedelsverket har således
redan befogenhet att meddela föreskrifter om obligatorisk egentillsyn.
Bemyndigandet inrymmer möjlighet för livsmedelsverket att meddela föreskrifter
om hur egentillsynen skall ske och om skyldighet för företagen att upprätta
och inkomma med förslag till kontrollprogram.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1988/89:68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3.3
Projektinriktad livsmedelskontroll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Den projektinriktade kontrollen bör utvecklas och ges
större betydelse i livsmedelskontrollen. Den är väl lämpad för offensiva
insatser på eftersatta områden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag: Den projektinriktade kontrollen bör kunna omfatta alla
livsmedelsänläggningar, även de vid vilka livsmedelsverket ansvarar för den
löpande tillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna tar inte
upp denna kontrollform i någon större utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt
ställningstagande: Projektinriktad kontroll innebär att olika specifika frågor
på livsmedelsområdet kontrolleras vid ett större antal tillsynsobjekt inom
flera kommuner, inom ett län eller i vissa fall i hela landet. Vid planeringen
bestäms syftet med projektet, omfattningen, sättet för genomförandet,
utvärderingen, förslag till åtgärder och uppföljningen i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I verksamheten ingår som
regel inspektion, provtagning, undersökning av prov, uppföljning och
information. Kontrollen kan omfatta en viss bransch eller vamgrupp, en särskild
produkt eller egenskap hos en produkt, produktpåverkande faktorer eller t. ex.
vissa hanteringsmtiner. Under år 1987 genomfördes flera projekt. De omfattade
bl. a. kontroll av märkning och inventering av vilka tillsatser som används.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverket kan delta
i planering och styrning av projekten. Detta gäller särkilt de projekt som
genomförs i två eller flera län. Verket utför också vissa analyser. Fömtom huvudsyftet
att förbättra efterlevnaden av bestämmelserna har projekten också betydelse för
verkets utveckling av metoder för undersökning och tillsyn. Länsveterinärerna
deltar ofta i verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den projektinriktade
kontrollen är väl lämpad för offensiva insatser på eftersatta områden. Jag vill
i sammanhanget påminna om den omfattande kontroll som utfördes i Malmöhus och
Kristianstads län nyligen angående datummärkningen på charkuterivaror.
Kontrollen har lett till rättsligt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:68.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>43</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>efterspel och bedöms ha
medfört en påtaglig skärpning bland livsmedelsföretagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att den
projektinriktade kontrollen skall kunna utvecklas och ges större betydelse inom
livsmedelskontrollen bör livsmedelsverket ha en samordnande funktion i fråga om
projektens inriktning. Det krävs enligt min mening också ett organ på lokal
eller regional nivå som har en sammanhållande roll. Jag bedömer att
länsstyrelsen är ett lämpligt organ för uppgiften. Ett nära samarbete mellan
tillsynsmyndigheterna är angeläget. En fömtsättning för mera omfattande
kemiska undersökningar är att berörda laboratorier aktivt får delta i
planeringsarbetet. Kontrollformen får enligt min mening stor betydelse som
komplement till den övriga offentliga livsmedelskontrollen och kommer verksamt
att bidra till att målen på området uppfylls.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1988/89:68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3.4
Märkning av livsmedel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Märkningen av livsmedel ändras så att den i ökad
utsträckning genom tydlig och enkel information blir en hjälp för konsumenterna
att välja livsmedel. Märkning med urspmngs-land införs på förpackade livsmedel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverkets
forslag: Verket tar inte ställning till frågan om märkning med urspmngsland. I
övrigt överensstämmer förslaget med mitt ställningstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: De
synpunkter som remissinstanserna lämnat är överlag positiva. Flertalet
remissinstanser anser att förslagen medför en förbättrad märkning och att
konsumenternas möjligheter att göra välgmn-dade val ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt ställningstagande: De nuvarande märkningsbestämmelserna är alltför
detaljrika och expertbetonade. Märkningen av livsmedel bör ändras så att den i
ökad utsträckning genom tydlig och enkel information blir en hjälp för vanliga
konsumenter att välja livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>På uppdrag av regeringen
har statens livsmedelsverk utvärderat de nuvarande bestämmelserna om märkning
av färdigförpackade livsmedel och föreslagit ändrade bestämmelser i syfte att
förbättra konsumentemas möjligheter att välja livsmedel. Jag anser att de
föreslagna förändringarna innebär ett väsentligt steg i denna riktning.
Livsmedelsverkets förslag innebär i huvudsak ändringar i verkets egna
föreskrifter och allmänna råd. Endast beträffande ett av förslagen, avseende
märkning på små förpackningar, krävs en ändring i livsmedelsförordningen. Jag
avser att återkomma till regeringen i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Flera av livsmedelsverkets
förslag handlar om vambeteckningen. Varu-beteckningen är en av de viktigaste
märkningsuppgifterna eftersom det i första hand är denna uppgift som bestärnmer
produktvalet vid inköp. Kravet på redlighet skall styra uppgiften om varans
slag. Livsmedelsverkets förslag syftar till att göra vambeteckningama mer
rättvisande. Om</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:65.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>varans namn inte
tillräckligt tydligt anger varans slag, skall det ingå ett Prop. 1988/89:68
beskrivande uttryck i vambeteckningen. Jag stöder dessa förslag. De föreslagna
ändringarna innebär minskad risk att konsumenten missleds av vambeteckningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverket
föreslår också regler för frivillig användning av uttrycken "lätt",
"mager" och "lättsockrad". I livsmedelslagstiftningen finns
föreskrifter som reglerar användningen av denna typ av uttryck för t. ex.
mjölk, köttfärs och vissa korvar. För övriga varor föreslås nu att uttrycken
lätt och mager får användas om fetthalten sänks med minst 50% jämfört med motsvarande
normalprodukt. Enligt förslaget får uttrycket lättsockrad användas om
sockerhalten sänks med minst 25% jämfört med motsvarande normalprodukter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ingrediensförteckningen på förpackningar redovisas ingående ingredienser i
fallande storleksordning efter vikt. I dag krävs kvantitetsdeklaration för
flertalet råvaror. Av utrymmesskäl kombinerar många producenter
ingrediensförteckning och kvantitetsdeklaration. Deklarationerna innehåller en
stor mängd information och blir därigenom onödigt komplicerade för
konsumenten. Genom att endast kräva kvantitetsdeklaration av den för livsmedlet
viktigaste råvaran, kommer denna märkningsuppgift att framgå tydligare än vad
som för närvarande är fallet. Därmed förbättras konsumentens möjligheter att
enkelt kunna göra en ekonomisk bedömning av produkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Deklaration
av olika tillsatser och berikningsmedel är många gånger svårförståelig för den
vanlige konsumenten. Tillsatsemas namn säger inte heller något om deras
funktion i livsmedlet. Genom att tillsatserna i stället deklareras med det
gmppnamn som bäst beskriver funktionen, följt av • antingen E-nummer eller
vedertaget namn, ges konsumenten ökad möjlighet att bedöma tillsatsen. För att
göra det lättare för konsumenten att förstå vad ett berikningsmedel består av
bör det tillåtas att dessa medel deklareras med namnen på motsvarande
näringsämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostens
betydelse för hälsan hår på senare tid betonats allt starkare. Man har särskilt
pekat på vikten av att det genomsnittliga fettintaget sänks. En minskning av intaget
av socker och salt samt en ökning av kostfiberintaget är även önskvärd. Ett av
de viktigaste medlen för att förändra kostvanorna är ökad information, t. ex.
genom förbättrad märkning av livsmedlen, där bl. a. fetthalten framgår
tydligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
mejeriprodukter som olika köttprodukter är väsentliga källor för fettintaget.
En tydlig fetthaltsdeklaration för dessa produkter är därför särskilt
betydelsefull. Fetthalten i viktprocent bör anges som en del av vambeteckningen
för mjölk, grädde och motsvarande syrade produkter samt smör och margarin. För
köttprodukter och köttfärs samt för ost, margarinost och mesvara bör införas
obligatorisk fetthaltsdeklaration uttryckt i viktprocent. Dessa ändringar bör
dels underlätta för konsumenten att välja önskad produkt, dels kunna medverka
till ett lägre fettintag och en mer hälsosam kosthållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ökade
kunskaper om kostens betydelse ur hälsosynpunkt har lett till ett<br>
ökat intresse för symbolmärkning för nyttiga livsmedel. Symbolmärkning<br>
av livsmedel med syfte att underlätta för konsumenten att välja närings-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mässigt bra livsmedel är
ett märkningssystem som väsentligt avviker från traditionell märkning. En sådan
märkning kan självfallet inte ersätta de obligatoriska märkningsuppgifterna
eftersom den endast ger en liten del av den nödvändiga informationen om
livsmedlet. Som komplement kan dock symbolmärkning vara värdefull eftersom den
på ett iögonfallande sätt ger snabb information om livsmedlets värde ur
näringssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverkets
utredning har endast omfattat märkning av färdigförpackade livsmedel. Då det
gäller oförpackade livsmedel har, på mitt initiativ, handelns organisationer
åtagit sig att informera konsumentema om urspmngsland för frukt och grönsaker
som säljs i lösvikt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Färdigförpackade livsmedel
skall, enligt livsmedelslagen, märkas med förpackarens eller tillverkarens namn
eller firma samt hemort. Hemorten får dock utelämnas om namnet på firman är
allmänt känt. 1 dag finns inget generellt krav att importerade livsmedel skall
märkas med uppgift om det land där livsmedlet producerats. Inom Permanenta
Nordiska utskottet för livsmedelsfrågor (PNUN) avser en projektgmpp under våren
1989 lägga fram en rapport med förslag till gemensamma nordiska märkningsbestämmelser.
I förslaget behandlas även frågan om märkning med urspmngsland. Jag anser att
uppgift om urspmngsland är en uppgift som konsumenterna bör ha tillgång till.
Märkningsbestämmelserna bör därför ändras så att livsmedlets urspmngsland
tydligt framgår. Urspmngslandet skall anges om utelämnandet kan vilseleda
konsumenten om livsmedlets urspmng. I praktiken innebär detta att för
importerade produkter skall urspmngslandet alltid framgå. En sådan ändring
innebär samtidigt en harmonisering med övriga Norden, EG samt Codex
alimentarius' märkningsstandard.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En förbättrad märkning av
livsmedel är utan tvekan ett starkt instmment för att öka konsumenternas
möjligheter att välja önskad produkt. Förändringar i de svenska
märkningsbestämmelserna bör, så långt det är möjligt, genomföras med hänsyn
tagen till intemationella bestämmelser. De exempel på ändrade
märkningsbestämmelser som jagnämnt innebär till övervägande del ett närmande
till eller en harmonisering med bestämmelser i EG och Codex'
märkningsstandarder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inom ramen för det
nordiska samarbetet pågår idag en rad harmonise-ringsprojekt i syfte att utöka
samarbetet på livsmedelsområdet. Som jag nyss nämnt avser PNUN att under våren
1989 lägga fram ett förslag till gemensamma nordiska regler för märkning av
färdigförpackade livsmedel.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1988/89:68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3.5
Information och rådgivning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Tillsynsmyndigheterna bör intensifiera informations- och
rådgivningsverksamheten. Åtgärder på kostområdet har stor vikt för att
förbättra folkhälsan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen föreslår
liksom jag att tillsynsmyndigheterna bör intensifiera informations- och
rådgivningsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: De som
yttrat sig är positiva till att informationen och rådgivningen intensifieras.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>46</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt
ställningstagande: En förutsättning för att livsmedelslag- Prop. 1988/89:68
stiftningens mål skall uppfyllas är bl. a. att de företagare och den personal
som tillverkar och hanterar livsmedel är förtrogna med de olika författningsbestämmelserna
och anledningen till att dessa kommit till. Som jag tidigare påpekat ligger
givetvis ansvaret för att livsmedlen håller den erforderliga kvaliteten i
första hand på företagarna. En av huvuduppgifterna i den framtida
livsmedelskontrollen bör därför vara att utbilda och informera företagare och
personal. Goda möjligheter till information och rådgivning bör finnas inom
ramen för den inspektions- och provtagningsverksamhet som myndigheterna
genomför. Dessa möjligheter till aktiv rådgivning bör enligt min mening tas
till vara i större utsträckning'.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns också ett stort behov av ökad information till konsumenterna om
livsmedlen. Det är viktigt att myndigheter och företag underlättar för
konsumenterna att välja livsmedel och sätta samman en fullvärdig kost.
Konsumenterna bör också ges fömtsättningar att bedöma en vara i förhållande
till priset och i förhållande till andra väsentliga faktorer. Konsumenterna
har också en funktion när det gäller att rent allmänt bedöma och kontrollera
livsmedlen, som förutsätter tillgång till information. Genom de förenklingar
som jag föreslagit i det föregående ger märkningen en mer konsumentanpassad
information än för närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverket,
socialstyrelsen och konsumentverket har ett samarbete för samordnad
information om livsmedel. Livsmedelsverket har också antagit ett handlingsprogram
med åtgärder på kostområdet för att på sikt förbättra folkhälsan. En viktig del
i programmet är ökad information och utbildning. Förutsättningar finns således
nu för en intensifierad information och rådgivning. Livsmedelsverket har
tillsammans med socialstyrelsen inrättat en expertgmpp för frågor på kost- och
hälsoområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Handlingsprogrammet
för kost- och hälsofrågor har börjat genomföras. Olika aktiviteter för
måltidema på arbetsplatsen och inom förskolan och daghemmen planeras.
Livsmedelsverket utarbetar för närvarande i samarbete med miljö- och
hälsoskyddsnämnderna metoder för att informera och instmera storhushållen om
fettsnåla matlagningsmetoder. Diskussioner förs med jordbmksnämnden och
representanter för näringslivet om olika tillvägagångssätt för att minska
fettkonsumtionen. Bl. a. har åtgärder för att förändra livsmedlens
sammansättning förberetts. Jag ser positivt på att ett handlingsprogram för
dessa frågor har upprättats. Det är angeläget att verkningsfulla åtgärder
vidtas på kostområdet för att förbättra folkhälsan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
projektinriktade livsmedelskontrollen är enligt min mening en lämplig form för
att följa upp utvecklingen på området. Det kan gälla näringskvaliteten pä
utbudet av maträtter i exempelvis storhushåll, lunchrestauranger eller
gatukök. Här har gästerna själva ofta mycket svårt att bedöma kvaliteten. Andra
exempel är kontroller riktade mot bageribranschen avseende kvaliteten på
fullkornsbröd och mot charkuterisektorn beträffande fettinnehållet i en rad
produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Finansieringen
av ökad information behandlar jag i ett senare sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>2.3.6 Utbildning</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.1988/89:68</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Miljö- och hälsoskyddsinspektörerna bör ges möjlighet att få
ytterligare kunskaper inom livsmedelsområdet, bl. a. i livsmedelsteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag: Miljö- och hälsoskyddsinspektörerna skall ges möjlighet att
komplettera sin utbildning för att få ytterligare kunskaper i livsmedelsteknik.
Möjligheterna att införa livsmedelsteknik som en särskild kurs vid miljö- och
hälsoskyddslinjen bör övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:118.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Många remissinstanser är positiva. Miljö-och hälso-skyddstjänstemannaförbundet
motsätter sig livsmedelsteknik som ämne, eftersom avsikten med miljö- och
hälsoskyddslinjen är att ge en mycket bred kunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:118.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt ställningstagande: Umeå universitet ansvarar för utbildningen av
miljö- och hälsoskyddsinspektörer. Universitetet har även ansvar för
fortbildnings- och vidareutbildningskurserna för yrkesverksamma inspektörer.
Livsmedelsverket erbjuder inspektörema utbildning i bl. a. kemisk
livsmedelskontroll. Svenska kommunförbundet genomför via sina länsavdelningar
en omfattande konferensverksamhet för miljö- och hälsoskyddsnämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:117.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsproduktionen
har i många avseenden blivit mer komplicerad än tidigare och mer tekniskt
avancerad. Det är därför angeläget att miljö-och hälsoskyddsinspektörerna ges
tillräckliga kunskaper i livsmedelsteknik. Jag har erfarit att chefen för
utbildningsdepartementet avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen
med förslag om en översyn av utbildningen i miljö- och hälsoskydd vid Umeå
universitet, en utbildning som nu har bedrivits i drygt tio år. Därvid kommer
också frågan om vilken vikt ämnet livsmedelsteknik skall ges i den fortsatta
utbildningen att kunna behandlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3.7
Rapporteringssystem</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Ett rapporteringssystem som ger tillsynsmyndigheterna
information om tillståndet inom livsmedelshanteringen bör införas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag överensstämmer med mitt ställningstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Många
remissinstanser är positiva. Svenska kommunförbundet anser att det finns risk
för att det förordade rapporteringssystemet blir alltför styrande i den lokala
verksamheten. Hanteringen av data mellan myndighetema bör enligt förbundet
kunna ske i mer flexibla former.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt
ställningstagande: Livsmedelsverket behöver för sin verksamhet få information
om hur framför allt den lokala livsmedelskontrollen bedrivs och vilken
inriktning och omfattning den har. Kunskaper</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt'><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>om hur livsmedelslagstiftningen
efterlevs har stor betydelse för verket när det gäller att t. ex. utarbeta
styrande föreskrifter. En viktig uppgift i det sammanhanget är som jag tidigare
nämnt att åstadkomma en likartad tillämpning i landet av lagstiftningen.
Tillsynsmyndighetema behöver också ha kännedom om utfallet av
livsmedelskontrollen genom bl. a. sammanställningar och resultatanalyser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Former för en rapportering
som ger tillsynsmyndighetema information om tillståndet inom
livsmedelshanteringen bör mot den bakgmnd jag nu redovisat utarbetas av
livsmedelsverket. En viss bearbetning av resultaten av kontrollen kan med
fördel ske vid alla tillsynsmyndigheter. Inte minst bör länsstyrelsema som länk
mellan övriga tillsynsrriyndigheter ha en viktig roll i rapporteringen. En
sådan uppläggning bör innebära att rapporteringen blir effektiv både i fråga
om insamling av data och återföring av resultat. Avgörande för vilket värde
rapporteringen kommer att få för livsmedelskontrollen är enligt min mening
sådana faktorer som enkelhet och koncentration till väsentligheter. Det bör
ingå som ett led i livsmedelsverkets ordinarie verksamhet att utforma ett
sådant rapporteringssystem.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Vidgad avgiftsfinansiering inom livmedelskontrollen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt forslag:
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas meddela
föreskrifter om avgifter för en myndighets verksamhet enligt livsmedelslagen
eller med stöd av livsmedelslagen meddelade föreskrifter. En fast årlig avgift
skall tas ut från i princip alla livsmedelsföretag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag:
Utredningen föreslår ett ändrat avgiftssystem för livsmedelskontrollen som ger
kommunerna bättre fömtsättningar att bedriva en effektiv tillsyn.-En fast
årlig kontrollavgift bör tas ut av i princip alla företag som sysslar med
livsmedelshantering. Likaså bör en fast avgift tas ut vid godkännande av
livsmedelslokal och vid fastställande av kontrollprogram. Avgifterna bör
differentieras med hänsyn till företagens karaktär och storlek. Uppbörden bör
skötas av kommunema. En del av den årliga avgiften bör användas för att
finansiera förstärkningen av livsmedelskontrollen på central och regional
nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Ett
stort antal remissinstanser har synpunkter på utformningen av förslaget. Många
anser att underlaget är otillräckligt och att formerna för finansieringen bör
övervägas ytterligare. Några menar att en förändring av finaniseringsformen kan
ske först efter en bedömning av vad en samordning mellan offentlig kontroll och
egentillsyn innebär organisatoriskt och ekonomiskt. RRV bedömer att om man
genomför den tudelning av tillsynen som verket föreslår, så bör det vara
möjligt att även överlåta finansieringen till kommunema. Ett statligt
avgiftssystem bör enligt RRV då täcka endast kostnadema för den statliga
tillsynen av det storskaliga livsmedelssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Enligt 26 § tredje stycket livsmedelslagen får regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrif-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:59.0pt'><span style='font-family:Verdana'>49</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 68</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ter
om skyldighet att ersätta tillsynsmyndigheternas kostnader för provtag- Prop.
1988/89:68 ning och undersökning av prov. Med stöd av detta bemyndigande och
ett bemyndigande i livsmedelsförordningen kan livsmedelsverket meddela
föreskrifter om avgifter för provtagning och analys. I den s;k. kontrollkungörelsen
(SLV FS 1981:12) har sådana föreskrifter meddelats i fråga om miljö- och
hälsoskyddsnämndernas rätt att ta ut avgifter av företagarna för provtagning
och undersökning. För annan verksamhet som livsmedelsverket och andra
myndigheter bedriver enligt livsmedelslagen finns inte någon möjlighet att ta
ut avgifter. Exempel på insatser från livsmedelsverkets sida där avgift inte
kan tas ut för närvarande är tillstånd av olika slag, godkännande av
tillsatser, medgivande av undantag från gällande bestämmelser om märkning och
livsmedelsstandard, godkännande av livsmedelslokal inkl. ritningsgranskning i
förväg, godkännande av fartyg som livsmedelslokal, godkännande och tillsyn av
laboratorium, toxikologisk bedömning av veterinärmedicinska preparat och
utfärdande av intyg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening bör livsmedelslagen ge möjlighet att ta ut avgifter också för annan
verksamhet än den som omnämns i 26 § tredje stycket livsmedelslagen.
Fortfarande rör det sig emellertid om avgifter för myndighets verksamhet
enligt lagen, varför avgiftssystemet trots det utvidgade tillämpningsområdet
inte utgör någon principiell nyhet i förhållande till 26 § tredje stycket
livsmedelslagen. Lagtekniskt bör den lösningen väljas att 26 § tredje stycket
ersätts med en ny bestämmelse, 29a§, med ett bemyndigande som gör det möjligt
att föreskriva avgifter för en myndighets verksamhet enligt livsmedelslagen
eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av livsmedelslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nuvarande avgiftssystemets konstmktion innebär att kommunerna för provtagning
och undersökning endast kan ta ut ett bestämt årligt belopp för varje enskilt
företag. Detta förhållande påverkar också kontrollens inriktning. Eftersom de
kemiska analyser som krävs för kontroll av redligheten är betydligt dyrare än
hygienkontrollens mikrobiologiska analyser tenderar kommunerna att inrikta sin
kontroll mot just hygienbevakning. Vidare motverkar det nuvarande
avgiftssystemet att tillsynen inriktas mot företag eller branscher som av
olika skäl borde omfattas av en mera intensiv kontroll. Att kommunerna i så låg
grad har utnyttjat kontrollkungörelsens totala avgiftstak kan alltså till stor
del förklaras av det sätt på vilket avgiftssystemet är utformat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan finansieringsform som medger en förstärkt livsmedelskontroll och ökar
fömtsättningarna att utföra redlighetsundersökningar bör enligt min mening
väljas för framtiden. Möjligheten att utföra projektinriktade kontroller i
större omfattning än hittills är också beroende av en ändrad finansieringsform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
helt överlåta finansieringsfrågorna på kommunerna för den kontroll<br>
som nämnderna utför är enligt min mening inte lämpligt. Avgifterna är ett<br>
viktigt medel för att uppnå målsättningen om en skärpt livsmedelskontroll<br>
som utförs på ett likartat sätt över hela landet. Det förhållandet att en del<br>
av kommunernas utgifter för livsmedelskontrollen finansieras genom obli<br>
gatoriska avgifter medverkar till att kontrollen blir likformig i hela landet<br>
och att den kan hållas på en hög nivå.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>50</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Liksom utredningen
föreslår jag att en obligatorisk årlig livsmedelskon- Prop. 1988/89:68
trollavgift införs. Ett sådant system innebär att även dyrare kemiska analyser
kan utföras och att omprioriteringar kan göras i kontrollen, bl. a. på så sätt
att insatserna i enskilda företag kan varieras från tid till annan. Resurser
kan med andra ord styras till områden med störst kontrollbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har föreslagit att den årliga avgiften bör differentieras med hänsyn till
bransch och antal.anställda vid anläggningen. Branscherna föreslås bli
sammanförda i ett fåtal gmpper. Denna grova indelningsgmnd är densamma som
används nu. Jag är av en annan åsikt än utredningen i den här frågan. Det kan
inte vara rimligt att en anläggning med många anställda men med enkla och
okomplicerade produktionsprocesser och produkter skall betala en högre avgift
än en anläggning med ett färre antal anställda men med stora
produktionsvolymer, komplicerade processystem och sammansatta produkter.
Avgiften bör anpassas efter kontrollbehovet och undersökningskostnaden. Det
måste fömtsättas att kontrollen av den senare anläggningen ofta är mer krävande
och att produktionen i den anläggningen kan innebära en större riskkälla för
konsumenterna. Arten av processer och produkter i en anläggning bör därför
enligt min mening tillmätas större betydelse när avgiften bestäms än
utredningen ansett. - Liksom utredningen anser jag att en avgift också bör tas
ut när livsmedelslokal godkänns och när kontrollprogram fastställs. Avgiftema
bör bestämmas enligt samma principer som skall gälla för den årliga avgiften.
Också i andra ärenden vid livsmedelsverket bör avgift tas ut i fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppbörden
av den årliga avgiften bör som utredningen föreslår skötas av kommunerna.
Avgiften skall till största delen användas för att bekosta kommunernas
provtagningar och undersökningar. Utredningen har också föreslagit att den
årliga avgiften även skall användas för att finansiera förstärkningen av
livsmedelskontrollen på central och regional nivå. Detta fömtsätter att en
överföring av medel sker mellan kommun och stat. Enligt mitt förslag kommer
ytterligare livsmedelstekniker att placeras vid livsmedelsverket och inte som
utredningen föreslagit vid länsstyrelserna. En överföring av erforderliga
avgiftsmedel bör ske från kommunerna till livsmedelsverket för att finansiera
teknikernas verksamhet. Likaså bör en överföring av avgiftsmedel ske för att
täcka vissa kostnader för bl. a. livsmedelsverkets rådgivning till kommunerna
och samordning av den offentliga livsmedelskontrollen, centrala
laboratorieuppgifter och metodutveckling. Kostnadema är hänförliga till
insatser som utgör underlag för avgiftsbeläggningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kommer att föreslå regeringen att livsmedelsverket får i uppdrag att i samråd
med RRV utarbeta ett förslag till hur avgiftssystemet närmare skall utformas.
Det är angeläget att verkets förslag föreligger i sådan tid att det nya
systemet kan tillämpas från den 1 januari 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
livsmedelsverket inrättades år 1972 beslutades hur nivån på de<br>
nuvarande avgifterna skulle bestämmas. Enligt beslutet skall verket vidta<br>
sådana ändringar av avgifterna som motiveras av kostnadsutvecklingen.<br>
Verket har gjort det med vissa avdrag för rationaliseringsvinster. Det kan<br>
bedömas att de nuvarande avgiftsnivåerna möjliggör ett avgiftsuttag på</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sammanlagt ca 60 milj. kr.
per år. Det faktiska uttaget av avgifter uppskattades av utredningen till bara
ca 25 milj. kr. per år. Med fasta avgifter kan uttaget fömtses på ett säkrare
sätt. Jag bedömer att de nya årliga avgiftema bör sättas så att de tillsammans
motsvarar det uttag som i dag är möjligt. Detta innebär enligt min mening en
tillräcklig ökning av resurserna för provtagning och undersökning för att
kontrollen skall kunna skärpas på avsett sätt. Jag har då också räknat med att
livsmedelsverkets ökade kostnader i anledning av mina förslag skall täckas. Dit
hör bl. a. kostnaderna för livsmedelstekniker, utveckling av metoder för
analys av rester av bekämpningsmedel och av veterinärmedicinska medel, för
service och rådgivning till kommunerna samt rapporteringssystem. Verkets ökade
kostnader för denna verksamhet beräknar jag till 9 milj. kr. om året. Finansieringen
bör ske genom att kommunerna betalar in beloppet till livsmedelsverket.
Beloppet utgör ca 15 % av den beräknade sammanlagda avgiftssumman.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har vid min bedömning
av nivån på de nya avgifterna vägt in det stöd för tillsynsmyndigheterna som
utnyttjandet av egentillsynen i den offentliga kontrollen innebär. Även med
egentillsyn som ett gmndläggande inslag i kontrollen kommer myndigheterna
enligt min mening att behöva öka sitt engagemang väsentligt för att den skärpta
kontrollen skall få effekt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1988/89:68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Bestrålning av livsmedel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt forslag:
Bemyndigandet i 11 § livsmedelslagen (1971:511) vidgas bl. a. för att
möjliggöra att åtgärder kan vidtas mot importerade livsmedel som har bestrålats
utomlands.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Enligt 5 § livsmedelslagen får livsmedel som saluhålls inte
ha sådan sammansättning eller beskaffenhet i övrigt att de kan antas vara
skadliga att förtära, smittförande eller eljest otjänliga som livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid sidan av denna
bestämmelse, som rent allmänt uppställer krav på att livsmedel skall vara
oskadliga, finns andra regler både i livsmedelslagen och i
livsmedelsförordningen som mera konkret beskriver i vilka hänseenden
konsumenterna skall skyddas. Enligt 11 § livsmedelslagen kan regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer föreskriva villkor för hantering eller
införsel till riket av visst slag av livsmedel, om det är påkallat från hälso-
eller näringssynpunkt. Med stöd av detta bemyndigande har regeringen i 10 §
livsmedelsförordningen föreskrivit att livsmedel inte får behandlas med
joniserande strålning utan tillstånd av livsmedelsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I april 1982 bemyndigade
regeringen dåvarande chefen för jordbmksde-partementet att utse en särskild
utredningsman med uppgift att utreda vissa frågor rörande bestrålning av
livsmedel. Utredningen överlämnade i maj 1983 rapporten (SOU 1983:26)
Bestrålning av livsmedel?</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen har kartlagt
och beskrivit den inverkan av olika slag som bestrålning av livsmedel kan ha på
hälsa och arbetsmiljö. I sin rapport tar</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:57.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>52</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utredningen inte ställning
till humvida metoden bör användas eller inte, Prop. 1988/89:68 utan
redovisar enbart vad som är känt om dess för- och nackdelar. Stor vikt har
lagts vid beskrivning av inverkan på människors hälsa. Enligt rapporten är det
helt klart att förtäring av bestrålade livsmedel inte kan medföra några stora
hälsorisker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rapporten
har remissbehandlats. Utredningens slutsats motsades inte av någon
remissinstans. En redogörelse för rapporten och en sammanfattning av
remissyttrandena över denna finns i livsmedelskontrollutredningens betänkande
(SOU 1986:25) Kontroll av livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rapporten
och remissyttrandena överlämnades till livsmedelskontrollutredningen för
övervägande i utredningens arbete. I det nyss nämnda betänkandet föreslog
livsmedelskontrollutredningen dels att livsmedelsverket i särskilda fall och
med stor restriktivitet skall kunna lämna tillstånd till bestrålning av
livsmedel, dels att bestrålade livsmedel skall märkas med uppgift om detta och
att livsmedelsverket skall utarbeta ett sådant märkningssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarande
ordning borde enligt utredningen också gälla för import av bestrålade livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
ansåg sammanfattningsvis att det generellt sett inte finns något behov av denna
metod i Sverige. Visserligen tyder allt på att förtäring av bestrålade
livsmedel inte kan medföra några påvisbara hälsorisker. Det finns emellertid
enligt utredningen skäl att undvika behandlingsmetoder som kan innebära risk
för att viktiga strävanden att på olika sätt höja våra livsmedels kvalitet
motverkas, t. ex. kraven på färskhet. 1 vissa speciella fall kan det
emellertid vara av värde för konsumentema att bestrålning utny.ttjas som
behandlingsmetod. I Sverige har endast en sådan fråga aktualiserats och det
gäller behandling av vissa kryddor. Enligt utredningen bör livsmedelsverket ha
möjlighet att meddela tillstånd i ett sådant fall. Detta bör dock ske mycket
restriktivt och såväl,behovet som risken och nyttan i jämförelse med andra
behandlingsmetoder bör bedömas. I den mån bestrålade produkter tillåts
saluföras skall produkterna märkas med särskilda uppgifter om bestrålningen.
Utredningen menar att konsumenterna bör ha möjlighet att själva välja om man
vill köpa ett bestrålat livsmedel eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
livsmedelskontrollutredningens betänkande har remissbehandlats. Ett antal
remissinstanser är positiva till förslagen men betydligt flera är kritiska. I
yttrandena framförs andra lösningar när det gäller att kontrollera importen av
bestrålade livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverket,
som för sin del föreslår att importen förbjuds, delar utredningens uppfattning
att det generellt sett inte finns något behov av bestrålning av livsmedel i
vårt land. Med hänsyn till detta och till den oro som konsumenterna hyser för
den aktuella metodens användning kan livsmedelsverket inte finna att det finns
några skäl som från konsumentsynpunkt talar för att metoden borde vara tillåten.
Ett generellt förbud mot bestrålning av livsmedel bör därför införas. För att
undanröja nuvarande oklarhet i lagstiftningen bör import av bestrålade
livsmedel också omfattas av ett sådant förbud. Livsmedelsverket är väl medvetet
om att det i dag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kan föreligga vissa
svårigheter att kontrollera efterlevnaden av ett import- Prop. 1988/89:68
förbud. Med hänsyn härtill kommer verket att noga följa utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommerskollegium
understryker i sitt remissvar vikten av att svenska regler så nära som möjligt
ansluter till intemationella regler för att motverka uppkomsten av
handelshinder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra remissyttranden föreslås att livsmedelsverket får i uppdrag att följa den
internationella utvecklingen på området för att på så vis förhindra import av
bestrålade livsmedel. Några remissinstanser påtalar behovet av en analysmetod
för att avgöra om ett livsmedel bestrålats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
november 1987 utsåg jag en särskild utredningsman med uppgift att utreda vissa
frågor om importkontroll av bestrålade livsmedel m. m. Bakgmnden till
uppdraget är att kontrollen av importerade livsmedel är en viktig del av
livsmedelstillsynen. Många konsumenter känner stor oro för importerade
livsmedel som har eller kan misstänkas ha bestrålats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen,
som nyligen avlämnat en slutrapport, har undersökt om den tekniska utvecklingen
inneburit några avgörande förändringar sedan år 1983. Man har ställt sig
frågoma hur dagens forskare och sakkunniga bedömer den tekniska utvecklingen
och vilka kunskaper som finns i dag som inte fanns för fem år sedan. Som metod
har utredningen valt att genomföra en enkät. Landets ledande experter i ämnet
har fått svara på frågor om teknisk utveckling, nya kunskaper om risker,
kontrollmöjligheter, utvecklingsprojekt, den ekonomiska betydelsen av
bestrålade livsmedel och slutligen konsumentpolitiska aspekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
rapporten konstateras att majoriteten av forskarna inom området inte anser att
det finns några hälsorisker med tekniken att bestråla livsmedel under
fömtsättning att bestrålningen utförs på ett riktigt sätt. Enligt rapporten
har dock metoden flera, främst för konsumenterna, allvarliga nackdelar. Den
allvarligaste invändningen mot bestrålning är att den tar bort det naturliga
skyddet mot att äta dåliga livsmedel, dvs. dålig lukt och smak. En annan nackdel
som framhålls är att varor som normalt sett skulle kasseras i vissa fall kan
ges en acceptabel hygienisk nivå med hjälp av bestrålning, utan att
förfaringssättet med säkerhet kan konstateras. Effekten blir också här att
konsumenten förlorar det kanske viktigaste skyddet mot att köpa och äta dåliga
livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
rapporten föreslås att import av bestrålade livsmedel skall förbjudas. Det
hänvisas i rapporten till att det inte kan bevisas att bestrålning av livsmedel
är en fara i vedertagen snäv mening från hälso- eller näringssynpunkt. Av den
anledningen föreslås att 11 § livsmedelslagen (1971:511) ändras så att även
konsumentintresset kan vara gmnd för regeringen att förbjuda eller föreskriva
villkor för hantering eller införsel till riket av visst slag av livsmedel vid
sidan av hälso- och näringsskäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att kunna följa upp det föreslagna förbudet föreslås en ändamålsenlig
kontroll. I kontrollen skall ingå bl. a. mikrobiologisk undersökning,
inspektion av bestrålningsanläggningar och samarbete med utländska myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
föreslås ett förstärkt engagemang i det intemationella arbetet kring
bestrålning av livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i 10§ livsmedelsförordningen om att livsmedel inte får</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>54</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>behandlas med joniserande
strålning utan tillstånd av livsmedelsverket Prop. 1988/89:68 infördes efter
ett förslag av livsmedelsstadgekommittén i betänkandet (SOU 1970:6-7) Ny
livsmedelsstadga m.m. Livsmedelsstadgekommit-téns förslag gick dock längre än
tillståndskravet i I0§ livsmedelsförordningen. Enligt kommittén skulle
bestrålade livsmedel inte få saluhållas utan livsmedelsverkets tillstånd. Som
motiv för det föreslagna kravet på tillstånd anförde kommittén endast att
bestrålning än så länge var en konserveringsmetod som befann sig på
försöksstadiet. Kommittén ville uppenbarligen genom den föreslagna
tillståndsprövningen skydda konsumenterna mot hälsorisker genom bestrålningen.
1 propositionen med förslag till livsmedelslag m. m. (prop. 1971;'61)
refererar departementschefen kommitténs förslag utan några särskilda
kommentarer. Såsom tidigare redovisats grundar sig 10 § livsmedelsförordningen
på ett bemyndigande i 11 § livsmedelslagen. I detta bemyndigande har riksdagen
begränsat möjligheterna att förbjuda eller föreskriva villkor för hantering
eller införsel till riket av visst slag av livsmedel till sådana fall då ett
förbud eller villkor är påkallat från hälso- eller näringssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del gör jag följande bedömning. Med hänsyn till utredningarnas slutsatser
när det gäller hälsoriskerna vid en korrekt tillämpad strålbehandling av
livsmedel finns det anledning att vidga det bemyndigande i livsmedelslagen som
ger stöd för kravet på tillstånd till bestrålning. Följaktligen bör 11 §
livsmedelslagen kompletteras på så sätt att även behovet av att tillgodose
konsumentintresset skall kunna vara skäl för att förbjuda eller föreskriva
villkor för hantering eller införsel till riket av visst slag av livsmedel. Jag
vill i sammanhanget erinra om att ett skydd för konsumentintresset inte är
något principiellt nytt i livsmedelslagen. Bestämmelser om detta finns redan i
7 och 15 §§ lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller slutrapporten från utredningen om importkontroll av bestrålade
livsmedel m. m. vill jag framhålla att jag delar den särskilde utredarens
slutsatser. Det finns i dag inte något behov av import av bestrålade livsmedel
till Sverige. Bestrålning av livsmedel är inte en metod som ligger i
konsumenternas intresse. För de allra flesta konsumentema torde färskhet vara
en av de absolut viktigaste egenskaperna hos våra livsmedel. Jag menar då
givetvis verklig färskhet, inte sådan som har åstadkommits genom olika
hållbarhetsförlängande metoder och som förleder konsumenterna att tro att de
köper och äter livsmedel som är bättre än vad de i själva verket är. Enligt min
mening är ett bestrålat livsmedel inte färskt i ordets ursprungliga betydelse.
Kvaliteten är lägre än den synes vara. Det är således egenskaperna hos
produkten som är avgörande, inte i sig de metoder som används vid hanteringen.
Livsmedlet har genom bestrålningen fått egenskaper som försvårar för
konsumentema att göra egna bedömningar av produkten. Jag anser
sammanfattningsvis att det förhållandet att ett livsmedel behandlats med en
sådan hållbarhetsförlängande metod som bestrålning är en från de svenska
konsumentemas synpunkt negativ egenskap hos det behandlade livsmedlet. De
fördelar som står att vinna med metoden bör som anförs av den särskilde
utredaren kunna nås på andra sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bl.
a. med hänsyn till att det finns skilda uppfattningar om humvida</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>metoden innebär några
hälsorisker eller inte krävs fortsatt internationell Prop. 1988/89:68
forskning. Detta är en uppfattning som delas av en rad intemationella
konsumentorganisationer. Ett fortsatt intemationellt samarbete krävs för att
klarlägga hur allvarliga metodens nackdelar är från konsument- och
hälsosynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentorganisationer,
myndigheter, som exempelvis livsmedelsverket och konsumentverket, samt länder
som Västtyskland hävdar att bestrålning av livsmedel inte heller är en metod
som ligger i konsumenternas intresse. Hänsyn måste också tas till avsaknaden
av kontrollmetoder och därmed möjligheterna till oredlighet i den
internationella handeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller den särskilde utredarens förslag till lagändring bör, som jag nyss
anfört, livsmedelslagens bemyndigande ändras redan med hänsyn till vårt
nuvarande inhemska tillståndskrav. Genom det föreslagna vidgade bemyndigandet
införs emellertid också lagstöd för att kunna vidta åtgärder mot import av
bestrålade livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestrålning
förekommer i flera av de länder från vilka vi importerar livsmedel. För att
tillgodose konsumentintresset är det därför angeläget att så snart som möjligt
förbjuda import av livsmedel som har bestrålats. Det nuvarande kravet på
tillstånd för bestrålning av livsmedel här i landet bör ersättas av ett
generellt förbud. Jag kommer senare, om riksdagen godtar mitt förslag till
lagändring, att för regeringen anmäla frågan om förordningsändring för att få
till stånd en ordning i enlighet med det sagda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill avslutningsvis något beröra de problem som sammanhänger med att det
fortfarande inte finns någon praktiskt användbar metod för att genom analys
kontrollera om ett livsmedel har bestrålats. Den kontroll som ändå måste komma
i fråga vid en reglering av importen bör i första hand livsmedelsverket svara
för, så att tullmyndigheterna inte belastas i onödan. Livsmedelsverket bör
därför upprätta dels en lista över sådana slags livsmedel som bestrålas
utomlands, dels en förteckning över länder som använder eller kan antas använda
denna behandlingsmetod. Med utgångspunkt härifrån kan sedan tullmyndigheterna
anmäla misstänkta importpartier till livsmedelsverket för vidare undersökning.
Föreskrifter om detta bör tas in i livsmedelsförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag om ett förstärkt engagemang i det internationella arbetet kring
bestrålning av livsmedel är enligt min mening väl motiverat. Det arbetet bör
utgå från konsumenternas rätt till naturligt färska livsmedel och en bevarad
möjlighet för konsumenterna att välja livsmedel på gmndval av egna bedömningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
EG har något gemensamt beslut om bestrålade livsmedel inte fattats. I
bestrålningsfrågan råder delade meningar medlemsländerna emellan.
EG-kommissionen har lagt fram förslag som ministerrådet ännu inte har tagit
ställning till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>56</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.6
Ansvar för brott mot livsmedelslagen m. m.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1988/89:68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Om ett uppsåtligt brott mot livsmedelslagen innebär att en
förpliktelse av väsentlig betydelse från hälso- eller redlighetssynpunkt har
åsidosatts, får det inte dömas till böter. I dessa fall skall fängelse i högst
två år kunna dömas ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
straffansvar vid brott mot märkningsbestämmelserna skall inte längre krävas att
den felaktiga märkningen innebär skada eller annan olägenhet för konsumenten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
bestämmelse om straffrihet vid ringa fall av överträdelser av livsmedelslagen
införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillsynsreglerna
kompletteras med en bestämmelse som ålägger tillsynsmyndigheterna att beivra
brott mot livsmedelslagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag: Med hänsyn till de numera beslutade bestämmelserna om företagsbot,
har utredningen inte funnit anledning att föreslå några skärpningar av
livsmedelslagens sanktionssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Endast
ett litet antal remissmyndigheter har berört frågan. Livsmedelsverket instämmer
i utredningens uppfattning att bestämmelsema om företagsbot skall kunna utgöra
ett verksamt sanktionsmedel vid allvarliga överträdelser av
livsmedelslagstiftningen. Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att en
skärpning av sanktionsbestämmelserna är nödvändig. Länsstyrelsen ifrågasätter
om de nya sanktionsmöjligheter som företagsbot ger, i praktiken kommer att
medföra några utökade möjligheter att döma ut straff. Länsstyrelsen föreslår
därför att frågan om sanktionsmöjligheter prövas ytterligare. Bl. a. bör
undersökas om inte någon form av straffavgift kunde dömas ut vid överträdelser
av livsmedelslagens bestämmelser. Enligt länsstyrelsen i Älvsborgs län bör
reglerna om företagsbot inte vara skäl för att inte skärpa
sanktionsbestämmelsema i livsmedelslagen. En ändring som borde övervägas är att
slopa skaderekvisitet i märkningsbestämmelserna. Enligt länsstyrelsen torde
detta rekvisit ofta utgöra ett hinder för ingripande vid ohederlig och
missvisande märkning av livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: I
livsmedelskontrollutredningens uppdrag ingick att granska det straffrättsliga
sanktionssystemet och föreslå behövliga ändringar för att göra systemet
effektivare. Bakgrunden till detta uppdrag var att livsmedelslagens
påföljdssystem av livsmedelsverket inte ansågs tillräckligt effektivt för att
respekten för och efterlevnaden av bestämmelserna skulle kunna upprätthållas.
I denna fråga ansåg utredningen visserligen att livsmedelslagens
straffbestämmelser hade vissa brister när det gäller att avskräcka från brott.
Samtidigt konstaterades emellertid att dessa brister närmast sammanhänger med
att livsmedelshanteringen vanligen sker i företag som är juridiska personer
vilket innebär att eventuella straff drabbar den verkställande direktören
eller någon annan anställd. Eftersom ett bötesstraff beräknas med hänsyn till
den åtalades betalningsförmåga och inte med hänsyn till företagets ekonomi, kan
detta enligt utredningen medföra stötande låga straff, särskilt om
överträdelsen medfört en bety-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:78.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>57</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dande vinning för
företaget. Härtill kommer, påpekade utredningen, att Prop. 1988/89:68 det
ofta inger betänkligheter att döma en befattningshavare som är ansvarig på
formell grund till frihetsstraff.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett avseende kan det enligt utredningen sägas att det nuvarande påföljdssystemet
ger särskilt goda möjligheter till ingripande. Det gäller möjligheterna att
genom förverkande dra in till staten den ekonomiska vinning som en företagare
kan skaffa sig genom att bryta mot livsmedelslagstiftningens föreskrifter.
Redan livsmedelslagens egna förverkanderegler är förhållandevis långtgående
genom möjligheten att förverka varor som har varit föremål för brott enligt
lagen. Dessa bestämmelser har dessutom kompletterats genom de vidgade
möjligheterna att med stöd av brottsbalken förverka företagsekonomiska vinster
till följd av brott i näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
konstaterar sammanfattningsvis att de problem livsmedelsverket pekat på inte
kan lösas enbart genom ändringar i det straffrättsliga påföljdssystemet.
Särskilt framhåller utredningen betydelsen av att det utövas en kontroll från
det allmännas sida som gör risken för upptäckt värd att beakta. Den ovan
berörda bristen i den straffrättsliga delen av sanktionssystemet borde enligt
utredningen kunna tillgodoses med de nya reglerna om företagsbot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är av annan uppfattning än utredningen när det gäller behovet av att<br>
skärpa sanktionsbestämmelserna. 1 likhet med länsstyrelsen i Östergöt<br>
lands län anser jag att en skärpning av dessa bestämmelser är nödvändig.<br>
Det har, särskilt under den senaste tiden, konstaterats en ökning av antalet<br>
allvariiga överträdelser av livsmedelslagstiftningens bestämmelser. Att det<br>
finns behov av effektivare sanktioner visar inte minst höstens avslöjanden<br>
av det utbredda och systematiska fusket med datummärkningen av förpac<br>
kade charkuterivaror. För att komma till rätta med åsidosättandet inom<br>
branschen av konsumenternas rätt till trygghet och kvalitet krävs en atti<br>
tydförändring. Samhället har anledning att se allvarligt på den här typen<br>
av brottslighet. Straffen för brott mot livsmedelslagen är böter eller fängel<br>
se i högst ett år. Straffskalan är densamma oavsett om en gärning har<br>
begåtts med uppsåt eller av oaktsamhet. Denna konstmktion av straffreg<br>
lerna är i sig ägnad att leda till låga straff. Jag finner det dock inte<br>
motiverat att göra någon ändring i gällande ansvarsbestämmelser i fråga<br>
om oaktsamma brott. Däremot kommer saken i ett annat läge när det<br>
gäller uppsåtliga brott. Sådana brott bör betraktas med största allvar,<br>
särskilt om de innebär att en förpliktelse som är av väsentlig betydelse från<br>
hälso- eller- redlighetssynpunkt har åsidosatts. Det är av fundamental<br>
betydelse för det skydd som eftersträvas med livsmedelslagen - dvs. ett<br>
skydd för konsumenterna mot hälsorisker och mot oredlighet i hantering<br>
en — att företagen lojalt följer de bestämmelser som gäller. Mot denna<br>
bakgmnd bör det inte vara möjligt att döma till böter för uppsåtliga brott-<br>
mot livsmedelslagen i de fall brottet avser en förpliktelse som är av<br>
väsentlig betydelse från hälso- eller redlighetssynpunkt. För denna typ av<br>
brott bör normalpåföljden vara fängelse. Straffmaximum för denna typ av<br>
brott mot livsmedelslagens bestämmelser bör vara högre än nuvarande<br>
straffmaximum. Enligt min mening är fängelse i två år väl avvägt.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som jag tidigare redovisat
har länsstyrelsen i Älvsborgs län framhållit att Prop. 1988/89:68
tillämpningssvårigheter följer av att brott mot märkningsbestämmelserna bara
kan bestraffas om brottet inneburit skada eller annan olägenhet för mottagaren.
Jag föreslår att detta krav slopas. Sådana överträdelser som här är aktuella
måste enligt min mening anses straffvärda, även om det inte kan bevisas att
överträdelsen inneburit någon skada eller annan olägenhet för mottagaren.
Märkningsskyldigheten är av betydelse från såväl hygienisk synpunkt som från
redlighetssynpunkt. En felaktig märkning kan innebära en sjukdomsrisk för
konsumenten men också att han får betala fullt pris för en vara som inte är
fullgod. Om skaderekvisitet slopas bör tillämpningen underiättas för åklagare
och domstolar. Det är emellertid inte rimligt att kriminalisera varje
överträdelse av märkningsbestämmelserna. Bagatellartade förseelser bör enligt
min mening inte vara straffbara. Också när det gäller andra brott mot
livsmedelslagens bestämmelser bör obetydliga förseelser undantas från det
straffbara området. Jag föreslår därför att lagens straffbestämmelser
kompletteras med en föreskrift som innebär att ansvar för brott mot
livsmedelslagen inte skall ådömas i ringa fall.'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att öka respekten för livsmedelslagstiftningen är det emellertid inte
tillräckligt att sanktionsbestämmelserna skärps. Hämtöver krävs att tillsynsmyndigheterna
mer kraftfullt än för närvarande beivrar de överträdelser som de uppmärksammar
i sin verksamhet. Jag tänker då t. ex. på vikten av att tillsynsmyndighetema
vid misstanke om brott utan dröjsmål anmäler saken till åtal.
Tillsynsmyndigheterna bör också mer aktivt använda de övriga instmment som
lagstiftningen erbjuder, däribland vitet. Ett väl avvägt vite utgör ett effektivt
påtryckningsmedel. Genom möjligheten att förelägga löpande vite som har införts
genom viteslagen (1985:206) har vitesinstitutets användbarhet i sammanhanget
ytterligare ökat. Det får alltså inte vara en undantagsföreteelse att lagföring
sker när det gäller överträdelser av livsmedelslagstiftningens bestämmelser.
Detta skall i stället vara regel. För att inskärpa betydelsen av att
tillsynsmyndighetema är aktiva i dessa hänseenden anser jag att
livsmedelslagens tillsynsregler, efter mönster i miljöskyddslagen, bör
kompletteras med en bestämmelse som ålägger tillsynsmyndigheterna att beivra
brott mot lagen. Den förstärkning av livsmedelsverkets personal som jag
tidigare förordat ger ökade möjligheter för verket att bistå polis- och
åklagarmyndighetema med sakkunnig hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna förstärkningen av tillsynsresurserna bör enligt min mening ge
möjligheter till en kontroll som gör att risken för upptäckt ökar. Tillsammans
med förslagen i övrigt bör detta leda till att brott mot livsmedelslagen
beivras i väsentligt större utsträckning än som hittills har skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kommer för egen del att uppmärksamt följa utvecklingen på området och föreslå
de ändringar som behövs om ytterligare brister i systemet skulle uppenbaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>3 Upprättade lagförslag</span><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom jordbruksdepartementet upprättats
förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. lag
om ändring i livsmedelslagen (1971:511),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1967:340) om prisreglering på jordbmkets område,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1974:1021)
om utbetalning av pristillägg på kött.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 7</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>4 Specialmotivering</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>4.1
Förslag till lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511)</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ParagrafensoVj/a
stycke undantog från början endast hantering av livsmedel i enskilt hushåll
från lagens tillämpningsområde. Genom prop. 1978/79:111 (bil. 4), SoU 40, rskr.
367 undantogs även livsmedelshantering i kök i förskola och fritidshem med
högst två avdelningar. Orsaken till ändringen var att livsmedelslagen i vissa
fall kunde vålla praktiska problem dels i fråga om hälsokontroll av personal
och förskolebarn, dels i fråga om köksstandard och utmstning i förskolorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
den nuvarande bestämmelsen i andra stycket kan regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer vidga lagens tillämpningsområde när det gäller
hantering av konsumtionsvatten i enskilt hushåll eller i kök som avses i första
stycket. Med hänsyn till förslaget att föreskrifter för köttkontrollen skall
meddelas uteslutande med stöd av livsmedelslagen är den nuvarande möjligheten
att vidga lagens tillämpningsområde när det gäller förskolor och daghem alltför
begränsad. Det måste t. ex. anses otillfredsställande att möjligheter till
ingripande skulle saknas om obesiktat kött används i förskolor eller daghem.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer bör därför ges en mer
allmän befogenhet att vidga lagens tillämpningsområde. Detta bör ske genom att
paragrafens första stycke förses med ett tillägg som innebär att regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att föreskriva om avsteg
från huvudregeln att lagen inte gäller livsmedelshanteringen i bl. a. vissa kök
i förskolor och fritidshem. Härigenom kan paragrafens andra stycke utgå.
Bemyndigandet skall givetvis kunna användas för att meddela sådana föreskrifter
som avses i nuvarande andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har ändrats så att även konsumentintresset, vid sidan av hälso-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
näringsskäl, kan vara gmnd för regeringen att förbjuda eller föreskriva</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>60</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>villkor för hantering
eller införsel till landet av visst slag av livsmedel. Prop. 1988/89:68
Skälen för denna ändring av paragrafen framgår av den allmänna motiveringen
avsnitt 2.5.1 övrigt har endast språkliga ändringar gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innehåller den gmndläggande bestämmelsen om vilka myndigheter som skall utöva
tillsynen på livsmedelsområdet. Liksom hittills är det livsmedelsverket som
avses svara för tillsynen på det centrala planet medan tillsynen inom länet
skall utövas av länsstyrelsen. På det lokala planet är det främst de kommunala
miljö- och hälsoskyddsnämnderna som skall svara för den omedelbara tillsynen
inom kommunen. Jag har i avsnitt 2.2.2 förordat en större flexibilitet när det
gäller ansvaret för tillsynen. Livsmedelsverket skall t. ex. i större
utsträckningän nu kunna ha det direkta ansvaret för den löpande tillsynen inom
vissa större, komplexa anläggningar. För att detta skall bli möjligt har i
paragrafen regeringen bemyndigats att föreskriva avsteg från föreskriften att
miljö- och hälsoskyddsnämnden utövar tillsynen inom kommunen. I detta stycke
har även vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>25a§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
paragrafen, som är ny, har införts en allmän skyldighet för tillsynsmyndigheterna
att verka för att överträdelser av livsmedelslagstiftningen beivras. Jag har
behandlat frågan i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6). Föreskriften riktar
sig i första hand till livsmedelsverket och miljö-och hälsoskyddsnämnden
eftersom det är dessa myndigheter som har huvudansvaret för den löpande
tillsynen. Bestämmelsen innebär att när en tillsynsmyndighet misstänker att en
överträdelse har skett måste myndigheten ta upp saken och utreda den så att
det kan bedömas om anmälan till åtal skall ske. Om misstanken visar sig vara
befogad måste en sådan anmälan göras såvida inte överträdelsen är så ringa att
den kan antas gå fri från straff enligt 30 § första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>26
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
och andra stycket har endast ändrats språkligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bemyndigandet
i tredje stycket har utgått och ersatts av ett avgiftsbe-myndigande i en ny
paragraf, 29 a §. Se om detta i specialmotiveringen till 29a§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> .</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket är oförändrat i sak. Endast språkliga ändringar har gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket som är nytt bemyndigas regeringen eller myndighet som<br>
regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om vilka åtgärder som skall<br>
vidtas med kött som tagits om hand i samband med slakt med stöd av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>första stycket.
Bestämmelsen ersätter bestämmelserna i 9 § 2 och 3 mom. Prop. 1988/89:68
lagen (1959:99) om köttbesiktning m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket överensstämmer i det väsentliga med nuvarande andra stycket. Som en
följd av det nya andra stycket har ordet "vara" i styckets inledning
bytts ut mot uttrycket "annan vara". Detta uttryck kan givetvis avse
köttvara. Köttet i fråga måste emellertid ha omhändertagits i annat sammanhang
än i samband med slakt, t. ex. i en butik. Även i detta stycke har vissa
språkliga ändringar gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>28
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket motsvarar vad som tidigare gällt med det tillägget att regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer fått befogenhet att meddela
föreskrifter om hur tillsynen konkret skall bedrivas. Med stöd av det nya
bemyndigandet skall föreskrifter kunna meddelas om t. ex. inriktningen av
kontrollen och om att en viss typ av kontroll skall utföras av personal med
speciella kunskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>/
andra stycket, som är nytt, har regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer bemyndigats att meddela föreskrifter om köttbesiktning och om
uppgiftsskyldighet för den som lämnar djur till slakt. Bestämmelsen har
kommenterats i den allmänna motiveringen avsnitt 2.2.3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Avgifter
för myndighets verksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>29a
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
är ny. \ första stycket har tagits in ett avgiftsbemyndigande som innebär att
avgifter får tas ut både för tillstånd och godkännanden av olika slag och för
annan kontroll såsom provtagning och undersökning. Det är regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer som får meddela föreskrifter om vilka
avgifter som skall betalas. Bemyndigandet ersätter det mindre vidsträckta bemyndigandet
i 26 § tredje stycket. Paragrafen har även kommenterats i avsnitt 2.4 i den
allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafens andra stycke finns ett bemyndigande för regeringen som innebär att
regeringen kan ålägga kommunema att ombesörja uppbörden av avgifter för den
statliga tillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30 </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
paragrafen </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'><a
href="file:///\\atle2-s\idiT"><span style='color:windowtext;text-decoration:
none'>\</span></a><a href="file:///\\atle2-s\idiT"><span style='color:windowtext;
text-decoration:none'>idi</span></a><a href="file:///\\atle2-s\idiT"><span
style='color:windowtext;text-decoration:none'>T</span></a></span><span
style='font-family:Verdana'>första stycket 2 ändrats. Ändringen innebär att
överträdelser av föreskrifter som har meddelats med stöd av det nya andra
stycket i 28 § straffsanktioneras. I första stycket 3 har skaderekvisitet
slopats. Bl. a. som en följd härav har i första stycket angetts att gämingar
som är ringa faller utanför det straffbara området. En sådan avgränsning är
enligt min mening påkallad även med hänsyn till den i 25 a § lagförslaget
upptagna skyldigheten för tillsynsmyndigheten att beivra brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket har vidare ändrats genom att en särskild regel om val av<br>
påföljd har införts. Om domstolen har funnit utrett att den som skall</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>62</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dömas för uppsåtligt brott
därigenom åsidosatt en förpliktelse av väsentlig Prop. 1988/89:68 betydelse
från hälso- eller rédlighetssynpunkt, får straffet inte bestämmas till böter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya påföljdsregeln skall tillämpas vid mera allvarliga överträdelser av
livsmedelslagstiftningen. Som exempel på sådana fall kan nämnas att en större
grupp konsumenter utsatts för allvarliga hälsorisker till följd av bristande
livsmedelshygien. Andra exempel är mer klandervärda oredliga förfaranden som
pågått under en längre tid eller i övrigt haft en sådan omfattning att de
drabbat ett större antal konsumenter. Den nya påföljdsregeln har även
kommenterats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6). Andra och tredje
styckena har ändrats i språkligt avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fjärde
stycket är oförändrat i sak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>33 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande gäller enhgt lagen (1959:99) om köttbesiktning m.m. att ett beslut
av en besiktningsveterinär får överklagas hos länsstyrelsen. Detta bör gälla
även i fortsättningen. I paragrafen har därför lagts till att beslut av en
besiktningsveterinär enligt 27 § första stycket eller enligt föreskrifter som
meddelats med stöd av 11 §, 27 § andra stycket eller 28 § andra stycket får
överklagas hos länsstyrelsen. Härutöver har några språkliga ändringar gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1967:340) om
prisreglering på jordbrukets område</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en följd av att lagen (1959:99) om köttbesiktning m.m. upphävs och ersätts av
föreskrifter om köttbesiktning som meddelats med stöd av livsmedelslagen har en
redaktionell ändring gjorts i 7 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.3- Förslag till lag om ändring i lagen (1974:1021) om
utbetalning av pristillägg på kött</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
redaktionell ändring har gjorts i bestämmelsen. Jämför specialmotiveringen
till förslaget till lag om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på
jordbmkets område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
övergångsbestämmelser har tagits in i punkt 2 och 3. Dessa är motiverade av vad
jag sagt i avsnitt 2.3.3 om att övergången till de strängare kraven på
slakterierna och de strängare kontrollkraven bör underlättas genom särskilda
föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
stöd av punkt 2 kan kommunen åläggas att hålla köttbesiktningsbyrå under en
övergångstid.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Punkt i bemyndigar
kommunen att övergångsvis föreskriva om avgifter<br>
för köttbesiktning vid köttbesiktningsbyrå.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5
Hemställan</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
livsmedelslagen (1971:511),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1967:
340) om prisreglering på jordbmkets område,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1974:1021) om utbetalning av pristillägg på kött.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>6 Beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:80.0pt'><span style='font-family:Verdana'>64</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:68</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid sammanträde 1989-01-03</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
f. d. regeringsrådet Stig Nordlund, regeringsrådet Elisabeth Palm,
justitierådet Johan Lind.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 13 december 1988 har regeringen på
hemställan av statsrådet Mats Hellström beslutat inhämta lagrådets yttrande
över förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. lag
om ändring i livsmedelslagen (1971:511)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1967:340) om prisreglering på jordbmkets område</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1974:1021) om utbetalning av pristillägg på kött.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Kerstin
Nyberg. Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lagen
om ändring i livsmedelslagen (1971:511)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
remissen framgår att avsikten med den föreslagna ändringen i paragrafen är att
vidga möjligheterna till ingripanden när det gäller förskola och daghem.
Lagtexten har emellertid fått en utformning som ger vidgade möjligheter till
ingripanden även i fråga om enskilda hushåll. I syfte att lagtexten skall
återge vad som har avsetts föreslår lagrådet att 3 § får följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Lagen
gäller inte hantering av livsmedel i enskilt hushåll. Regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer får dock föreskriva att lagen helt eller
delvis skall gälla hantering av vatten, om vattnet är avsett att drickas eller
att användas vid hantering av livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
gäller inte heller hantering av livsmedel i kök i förskola och fritidshem med
högst två avdelningar om inte regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer föreskriver något annat."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
10 § livsmedelsförordningen (1971:807) anges för närvarande att livsmedel inte
får behandlas med joniserande strålning utan tillstånd av livsmedelsverket.
Genom den föreslagna ändringen i 11 § livsmedelslagen skapas en klarare gmnd
för den regeln. Det synes inte föreligga några särskilda svårigheter att
kontrollera att inhemska livsmedelsproducenter efterlever regeln. Såvitt gäller
inhemska förhållanden kan därför förslaget lämnas utan erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Läget
är något annorlunda när det gäller importerade livsmedel. Av<br>
uttalanden i remissen, liksom av den inom jordbmksdepartementet utar<br>
betade rapporten om importkontroll av bestrålade livsmedel m.m. (Ds</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 68</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1988:63
s. 78-79) framgår att det för närvarande inte finns någon prak- Prop.
1988/89:68 tiskt användbar metod för att genom analys kontrollera, om livsmedel
har bestrålats. Stickprovsanalyser skulle alltså inte kunna ge något klart
besked i frågan om ett visst livsmedelsparti har bestrålats. Det skulle i sin
tur leda till att berörda myndigheter inte skulle kunna förhindra import av
livsmedelspartiet, om importören uppger att någon bestrålning inte har skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
principiella synpunkter är det angeläget att man inte meddelar föreskrifter om
importförbud vars praktiska tillämpning helt är beroende av vad importören
uppger. Lagrådet vill därför framhålla att det i paragrafen lämnade
bemyndigandet inte bör utnyttjas för att föreskriva förbud mot import av
bestrålade livsmedel innan man hunnit utarbeta praktiskt användbara
analysmetoder eller funnit någon annan effektiv form av objektiv kontroll av
importörens uppgifter i frågan om bestrålning har skett. Självfallet måste i
det sammanhanget också beaktas om importförbudet är förenligt med Sveriges
handelspolitiska åtaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelskontrollen
regleras i dag, fömtom av livsmedelslagen och föreskrifter som har meddelats
med stöd av den lagen, av lagen (1959:99) om köttbesiktning m. m. och
föreskrifter i anslutning till den lagen. Enligt förslaget upphävs sistnämnda
lag för att ersättas med föreskrifter om köttkontroll, som meddelas med stöd
av livsmedelslagen. I 28 § införs därför ett bemyndigande för regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om
köttbesiktning m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köttbesiktningslagen
innehåller vissa särskilt angivna begränsningar i fråga om regleringens omfattning.
I 1 § uppräknas sålunda de slag av djur som lagen är tillämplig på. Utanför
faller t. ex. hjort, rådjur, hare och många andra arter av villebråd. Vidare
anges i 3 § tredje stycket: Köttbesiktningstvång och slakteritvång gäller inte
för slakt av enstaka djur, om uppfödaren för sitt eget hushålls behov själv
utför eller låter utföra slakten på fastighet som han bmkar och där djuret är
uppfött. Inte heller gäller besiktningstvång och slakteritvång för slakt av ren
som same utför eller låter utföra för eget eller annan sames hushålls behov.
Slutligen gäller köttbesiktningstvång inte för slakt av höns, kalkon, anka,
tamgås och tamduva. Enligt 4 § får jakträttsinnehavare i eget hushåll förbmka
obesiktigat kött av älg som skjutits på hans jaktområde och även överlämna
sådant kött till personer som deltagit i eller varit behjälpliga vid jakten
eller är bosatta inom jaktområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
att bemyndigandet att meddela föreskrifter om köttbesiktning<br>
införs i livsmedelslagen kommer de generella undantagen från lagens<br>
tillämpning att avse även detta bemyndigande. I 3 § anges bl. a. att lagen<br>
inte gäller hantering av livsmedel i enskilt hushåll. För detfall att hantering<br>
av livsmedel kan anses omfatta slakt, skulle alltså slakt i enskilt hushåll<br>
vara undantaget från regleringen. Hantering av livsmedel är uttömmande<br>
definierat i 2 §. Ingen av de åtgärder som anges där kan naturligen inrymma<br>
slakt. Av remissen framgår emellertid att utgångspunkten har varit att slakt<br>
omfattas av bestämmelserna i livsmedelslagen (jfr prop. 1971:61 s. 183). För</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>66</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
detta skall tydligt framgå av lagen föreslår lagrådet att uppräkningen i 2
§ Prop. 1988/89:68 kompletteras så att det framgår att slakt av dj ur utgör
en form avhanteringav livsmedel..</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
föreslagna bemyndigandet innehåller fömtom undantaget för slakt i eget hushåll
inga av de förut nämnda begränsningarna. Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer kan alltså i princip t. ex. införa besiktningstvång i
fråga om kött av rådjur eller beträffande älgkött som jakträttsinnehavaren
överlämnar till den som deltagit i jakten eller är bosatt inom jaktområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bemyndigandet
är av det slag som avses i 8 kap. 7 § regeringsformen. I motiven till denna
bestämmelse behandlas frågan hur riksdagen skall utforma sina bemyndiganden.
Därvid uttalas att när det gäller föreskrifter där mera väsentliga
medborgarintressen kan komma att beröras av regleringen riksdagen bör mera
preciserat ange de ramar inom vilka regeringen skall få röra sig (prop. 1973:90
s. 209). I den mån riksdagen anser, att de begränsningar som nu finns i
köttbesiktningslagen fortfarande skall gälla eller att andra begränsningar i
bemyndigandet bör göras bör dessa begränsningar införas i livsmedelslagen.
Lagrådet tar inte ställning till det sakliga innehållet i begränsningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgmnd förordar lagrådet, att i livsmedelslagen - lämpligen närmast
efter 23 § - införs ett avsnitt med förslagsvis följande mbrik: "Särskilda
bestämmelser om kontroll av kött". Till detta avsnitt flyttas 28 § andra
stycket i förslaget. I anslutning till bemyndigandet anges i lagtexten de
begränsningar i regeringens befogenheter som skall gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Följes
lagrådets förslag måste de efterföljande paragraferna i livsmedelslagen
numreras om och konsekvensändringar göras i vissa paragrafliänvis-ningar i
lagen och lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den utformning det nya andra stycket har fått skapas det intrycket att endast
vissa av de förpliktelser som avses i lagen har väsentlig betydelse. Avsikten
har emellertid varit att träffa de gärningar som har väsentlig betydelse. För
att detta skall framgå föreslår lagrådet följande omformule-ring av stycket:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Om
förpliktelse av betydelse från hälsosynpunkt eller för konsumentintresset
uppsåtligen åsidosatts i större omfattning eller annars på ett allvarligt sätt,
döms till fängelse i högst två år".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
punkten två ges bemyndigande till regeringen eller livsmedelsverket att<br>
meddela föreskrifter för kommunema under en övergångstid. I den all<br>
männa motiveringen sägs att den nuvarande byråbesiktningen bör kunna<br>
godtas som köttbesiktning under en övergångstid som dock inte bör få<br>
överstiga tre år. Eftersom det gäller åläggande för kommunema bör det<br>
enligt lagrådets mening preciseras i bestämmelsen hur långt kommunemas<br>
skyldigheter sträcker sig. Avsikten är att dessa inte skall gå utöver vad som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>för närvarande gäller
enligt köttbesiktningslagen. Detta bör framgå direkt Prop. 1988/89:68 av
övergångsbestämmelsen. Lagrådet föreslår följande formulering. Lämpligen kan
samtidigt remissförslagets punkt 3 föras över till ett andra stycke i punkten
två.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Regeringen
eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela de föreskrifter som under
en övergångstid av tre år kan behövas i fråga om sådana skyldigheter för
kommunen att vidta erforderliga åtgärder som anges i lagen (1959:99) om
köttbesiktning m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
får meddela de föreskrifter om avgifter för köttbesiktning vid
köttbesiktningsbyrå som kan behövas övergångsvis."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>övriga
lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
lämnar förslagen utan erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:79.0pt'><span style='font-family:Verdana'>68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Jordbruksdepartementet</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 januari 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsrådet Sigurdsen, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, S. Andersson,
Bodström, Göransson, Gradin, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist,
Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Hellström</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:161.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om livsmedelskontroll 1 Anmälan av
lagrådsyttrande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande (beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde
den 13 december 1988) över förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. lag
om ändring i livsmedelslagen (1971:511),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1967:340) om prisreglering på jordbmkets område,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1974:1021) om utbetalning av pristillägg på kött.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden
redogör för lagrådets yttrande och anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
om ändring i livsmedelslagen (1971:511)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
instämmer i vad lagrådet har anfört och biträder, med ett förtydligande
tillägg, lagrådets ändringsförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
lämnar förslaget utan erinran såvitt gäller de inhemska förhållandena. De
synpunkter som anförs gäller tillämpningen av föreskrifter om förbud mot import
av bestrålade livsmedel. Lagrådet framhåller att det i paragrafen lämnade
bemyndigandet inte bör utnyttjas för att föreskriva ett sådant förbud innan man
hunnit utarbeta praktiskt användbara analysmetoder eller funnit någon annan
effektiv form av objektiv kontroll av importörens uppgifter i frågan om humvida
bestrålning har skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar lagrådets uppfattning att de begränsade möjlighetema att<br>
kontrollera ett förbud mot import av bestrålade livsmedel utgör ett pro<br>
blem. Med undantag för ett litet antal bestämda slag av livsmedel saknas<br>
det för närvarande praktiskt användbara metoder för att genom analys<br>
kontrollera och avgöra om ett livsmedel har bestrålats eller inte. Problemet<br>
är emellertid inte unikt för bestrålning. Liknande problem finns när det</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gäller
kontroll av rester av vissa bekämpningsmedel och fodermedelstill- Prop.
1988/89:68 satser. Avsaknaden av analysmetoder innebär att andra sätt måste
användas för att avgöra om ett livsmedel har bestrålats. Rapporten om importkontroll
av bestrålade livsmedel m.m. (Ds 1988:63) anvisar också en indirekt metod för
kontroll (s. 119 f)- Denna går ut på att ett misstänkt parti spåras bakåt.
Metoden bygger på den noggranna kännedom som finns om befintliga
bestrålningsanläggningar i världen och om de produktslag som behandlas vid
dessa. Till detta kommer att det endast är ett begränsat antal produktslag som
kommer i fråga för bestrålning. Metoden kan kompletteras med krav på att
vampartier av visst slag vid export till Sverige skall förses med intyg från
offentlig myndighet att varorna inte är bestrålade. Denna form av indirekt
kontroll förekommer även i andra sammanhang. Frågan om indirekta
kontrollmetoder uppmärksammades vid en internationell konferens om bestrålad
mat som nyligen hölls i Geneve. Konferensen anvisar "administrativa
procedurer" i förening med märkning av livsmedlen. Vid konferensen
konstaterades också att ansträngningar görs intemationellt för att få fram
effektiva kontrollmetoder. Märkningsfrågan har ägnats särskild uppmärksamhet
och intemationella standarder för märkning av bestrålade livsmedel är under
utveckling. Enighet bör kunna nås om att partier som bestrålats skall åtföljas
av ett dokument som talar om att bestrålning skett samt vid vilken anläggning
och vid vilken tidpunkt den är utförd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill med det nu sagda understryka att det finns andra metoder att kontrollera
efterlevnaden av ett importförbud än de analytiska. Med hänsyn härtill finns
det enligt min mening inte något hinder mot att bemyndigandet i 11 §
livsmedelslagen utnyttjas för att föreskriva förbud mot import av bestrålade
livsmedel. Det bör tilläggas att ambitionen givetvis måste vara att få fram praktiska
och enkla analytiska metoder som kan användas för att med rimlig säkerhet
avgöra om ett livsmedel har bestrålats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
slutligen gäller lagrådets påpekande beträffande importförbudets förenlighet
med Sveriges handelspolitiska åtaganden vill jag hänvisa till vad jag anfört i
den frågan i avsnitt 2.1. i lagrådsremissen om livsmedelskontrollens mål,
omfattning och inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>28§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har föreslagit att uppräkningen i 2§ livsmedelslagen av vad som avses med
hantering av livsmedel skall kompletteras så att det framgår att slakt av djur
utgör en form av hantering av livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om det av bestämmelsen i fråga inte uttryckligen framgår att slakt<br>
är en form av hantering av livsmedel så har denna brist på tydlighet hittills<br>
inte vållat några problem. Bestämmelserna i livsmedelslagen och de före<br>
skrifter som har meddelats med stöd av lagen har sålunda ansetts omfatta<br>
den livsmedelsframställning som sker i slakteriema, inbegripet också slak<br>
ten av djuren. För att undanröja varje tvekan om livsmedelslagens tillämp<br>
lighet i detta avseende vill jag emellertid inte motsätta mig att det av<br>
lagrådet föreslagna tillägget görs. I 2§ första meningen bör därför efter</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>70</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>orden "Med hantering
av livsmedel avses i denna lag" orden "dels slakt" Prop.
1988/89:68 läggas till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller lagrådets synpunkter på de begränsningar i fråga om regleringens
omfattning som köttbesiktningslagen innehåller vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
först gäller lagens tillämpningsområde är det enligt min mening mindre
ändamålsenligt att, på motsvarande sätt som skett i 1 § köttbesiktningslagen,
genom en lagbestämmelse lägga fast vilka djurslag som skall omfattas av
köttbesiktningen. Det kan från tid till annan uppkomma behov av att vidga eller
begränsa köttkontrollen med avseende på de djurslag som skall omfattas av
kontrollen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför
ha befogenhet att närmare precisera tillämpningsområdet i det hänseende jag nu
har berört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller de begränsningar i övrigt som köttbesiktningslagen innehåller och som
lagrådet berört i sitt yttrande får jag hänvisa till att mitt förslag innebär
att slakt i enskilt hushåll kommer att vara undantagen från regleringen.
Lagrådet har emellertid också tagit upp frågan om de nuvarande undantagen i
köttbesiktningslagen som rör viss hantering av renkött och älgkött utanför det
egna hushållet. Enligt lagrådet bör bl. a. sådana begränsningar, i den mån de
fortfarande skall gälla, komma till uttryck i lagtexten. Jag vill i anledning
av vad lagrådet anfört understryka att kontrollkraven givetvis inte skall
sträcka sig längre än vad som behövs för att tillförsäkra konsumenterna från
hälsosynpunkt säkra och fullgoda livsmedel. Vid utformningen av
detaljföreskriftema för köttkontrollen måste liksom hittills intresset av en
från hälsosynpunkt tillräckligt omfattande kontroll vägas mot det ingrepp
föreskrifterna kan innebära för den enskilde. Att, som lagrådet föreslår, för
in särskilda undantagsbestämmelser i lagtexten är mindre väl förenligt med
livsmedelslagens uppbyggnad. Vad lagrådet förordat bör enligt min mening kunna
tillgodoses genom ett tillägg till bemyndigandet i 28 § andra stycket av
följande lydelse: "Sådana föreskrifter får meddelas för kött från olika
djurslag i den utsträckning de behövs från hälso- eller näringssynpunkt".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har föreslagit att lagtexten förtydligas med avseende på syftet med den
föreslagna bestämmelsen. Jag instämmer i vad lagrådet har anfört och biträder
lagrådets förslag till lagtext.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:250.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelsema
Jag delar lagrådets uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av förslaget till lag om ändring i livsmedelslagen har i 33§<br>
lagts till bl. a. att beslut av en besiktningsveterinär enligt 27 § första
stycket<br>
eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 27 § andra stycket Får<br>
överklagas hos länsstyrelsen. Under den fortsatta beredningen av lagstift<br>
ningsärendet har jag erfarit att detta tillägg innebär en oklarhet som kan ge<br>
upphov till problem vid tillämpningen. Jag föreslår därför att hänvisning-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en i 33 § begränsas till
att gälla föreskrifter meddelade med stöd av 11 § och Prop. 1988/89:68 28 §
andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
vad som följer av det anförda bör vissa redaktionella ändringar göras i
lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
finner det lämpligt att de av lagrådet granskade förslagen om ändring i lagen
(1967:340) om prisreglering på jordbmkets område och lagen (1974:1021) om
utbetalning av pristillägg på kött föreläggs riksdagen i ett senare sammanhang.
Jag avser följaktligen att återkomma till regeringen med mina förslag i den delen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
föreslår riksdagen att anta det av lagrådet granskade förslaget till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:35.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. lag
om ändring i livsmedelslagen med vidtagna ändringar,<br>
dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>livsmedelskontrollens
organisation (avsnitt 2.2.4 — 2.2.7),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>formemaförlivsmedelskontrollen(avsnitt
2.3.2 —2.3.7).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den åtgärd och
de ändamål som han har hemställt om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:59.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>72</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Livsmedelskontrollutredningens sammanfattning Prop.
1988/89:68<br>
av betänkandet (SOU 1986:25) Kontroll av</span><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>bilaga
i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>livsmedel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkter
för förslagen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
direktiv ger uttryck för bedömningen att en översyn av livsmedelskontrollen är
motiverad. Under tiden utredningen arbetat har angelägenheten av att skärpa
denna kontroll på olika sätt blivit ytterligare belyst, bl. a. i den
offentliga debatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
utgår från att det är ett gemensamt intresse för producenter och konsumenter
av livsmedel att kvalitetskraven tillgodoses. Ökad medvetenhet om värdet av
kvalitet kan stärka marknadspositionen för inhemska livsmedel och för svenskt
jordbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelskontrollen
bör liksom hittills syfta till att skydda konsumenterna mot såväl kortsiktiga
som långsiktiga hälsorisker och mot oredlighet i handeln med livsmedel.
Kontrollen bör vara likartad och neutral i förhållande till livsmedlens
ursprung och i förhållande till den marknad livsmedlen är avsedda för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns anledning att skärpa livsmedelskontrollen med hänsyn till den
strukturomvandling och den tekniska utveckling som har skett inom industri och
handel. Särskilt redlighetskontrollen bör bli effektivare. För att genomföra en
bättre livsmedelskontroll krävs en förstärkt tillsynsorganisation. Företagens
egentillsyn bör utnyttjas i den offentliga kontrollen och samordnas med denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
allmänna offentliga livsmedelskontrollen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag innebär att kontrollen decentraliseras till kommunernas miljö- och
hälsoskyddsnämnder och i någon mån länsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverket
bör liksom hittills ha det övergripande ansvaret för livsmedelskontrollen. När
det gäller livsmedelskontrollen i allmänhet bör livsmedelsverket i högre grad
än f n. genom föreskrifter styra tillsynsverksamheten. Livsmedelsverket bör
vidare aktivt följa verksamheten för att skaffa sig en överblick Över
tillståndet i livsmedelshanteringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
vissa delar av livsmedelskontrollen bör livsmedelsverket ha det direkta
tillsynsansvaret. Det gäller bl. a. köttkontrollen och den särskilda kontroll
som kan krävas vid export av vissa livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverkets
organisation och resurser bör ses över för att öka möjligheterna för verket att
lämna service och ge råd till kommuner och länsstyrelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelserna
föreslås få en mera aktiv roll i den offentliga livsme<br>
delstillsynen. Genom länsveterinärerna, vilka har anknytning till såväl<br>
livsmedelsverket som lantbruksstyrelsen, har länsstyrelsen tillgång till<br>
livsmedelshygienisk expertis. Tillsynsorganisationen bör förstärkas ge-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>73</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nom att län i samverkan
tilldelas livsmedelstekniker. Vid varje länssty- Prop. 1988/89:68 relse bör
det inrättas en särskild djur- och livsmedelsfunktion med Bilaga 1 länsveterinären
som chef 1 avvaktan på regeringens förslag om en ny länsförvaltning föreslås
inte några förändringar vad beträffar länsveterinärens arbetsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den föreslagna förstärkningen får länsstyrelserna möjlighet att stödja
kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder vid tillsynen. Detta gäller särskilt
vid tillsynen av större och tekniskt komplicerade anläggningar. Utredningens
förslag rubbar inte samspelet och balansen mellan kommunerna och
länsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår också ett ändrat avgiftssystem för livsmedelskontrollen som ger
kommunerna bättre förutsättningar att bedriva en effektiv tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
ett ökat stöd från länsstyrelserna och med ökade resurser i övrigt kan miljö-
och hälsoskyddsnämnderna ges helhetsansvaret för den allmänna offentliga
livsmedelskontrollen inom den egna kommunen. Nämnderna föreslås få ansvar för
såväl godkännandet av livsmedelslokaler som den löpande tillsynen för i
princip alla livsmedelsanläggningar. Undantag görs endast för slakterier och
med slakterierna integrerade anläggningar. För dessa anläggningar skall
livsmedelsverket ha ansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna arbetsfördelningen innebär att de stora resurser som totalt sett
finns inom miljö- och hälsoskyddsförvaltningarna tas till vara också i
fortsättningen inom den offentliga livsmedelskontrollen. En viktig fördel är
att tillsynsarbetet kan bygga på goda kunskaper om lokala förhållanden. Vidare
får en och samma myndighet ansvaret både för att kontrollera
livsmedelslokalernas lämplighet och den löpande tillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har konstaterat att det saknas samlade kunskaper om tillståndet i
livsmedelshanteringen och om hur livsmedelskontrollen fungerar över landet i
dess helhet. Utredningen föreslår därför att ett rapporteringssystem
utarbetas, vilket underlättar för livsmedelsverket att fullgöra sin
övergripande styrande uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att den offentliga livsmedelskontrollen förstärks ytterligare genom
ett mera aktivt utnyttjande av företagens egentillsyn. Det föreslås att
livsmedelsverket skall meddela föreskrifter om obligatorisk egentillsyn vid i
princip varje anläggning för livsmedelsproduktion. För dessa anläggningar skall
det finnas ett av tillsynsmyndigheten fastställt kontrollprogram. Den
offentliga kontrollen vid anläggningar med sådana program bör kunna begränsas
till stickprov och granskningar av förda journaler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kötlkontrollen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att den nuvarande särskilda lagstiftningen om<br>
köttbesiktning skall upphävas. De upphävda reglerna skall ersättas med<br>
föreskrifter för köttkontroll som meddelas med stöd av livsmedelslagen.<br>
Med en sådan nyordning får man efter en övergångstid en för hela landet<br>
enhetlig köttkontroll. Ändringen innebär också ökade möjligheter att<br>
ingripa mot överträdelser av besiktningsföreskrifterna.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>74</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Potatiskontrollen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:306.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
I</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I fråga om
kvalitetskontrollen av matpotatis föreslår utredningen alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>denna
kontroll skall inordnas i den allmänna offentliga livsmedelskontrollen.
Livsmedelsverket föreslås meddela föreskrifter om kvalitetskrav och märkning.
Föreskrifterna skall enligt förslaget bl.a. innebära att all färdigförpäckad
potatis skall uppfylla en viss bestämd kvalitetsnivå och att endast den
färdigförpackade potatisen (liksom den som säljs i automat) skall
kvalitetsmärkas. Förslaget innebär att Svensk Matpotatiskon-troll (SMAK) med
sin särskilda kompetens förutsätts biträda kommunerna vid kontrollen av
potatis på samma sätt som ett anvisningslaboratorium i den allmänna
livsmedelskontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Mejerikontrollen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
mejerikontrollen föreslås att den provtagning som på uppdrag av
livsmedelsverket nu ombesörjs av Svenska kontrollanstalten för mejeriprodukter
och ägg (KMÄ) i fortsättningen skall skötas av miljö-och hälsoskyddsnämnden.
Vidare föreslås att det obligatoriska kravet på kvalitetskontroll,vid export av
mejeriprodukter, ägg och fiskkonserver skall upphävas eller, alternativt, att
det i fortsättningen skall ankomma på jordbruksnämnden att som myndighet svara
för kvalitetsprövningen av dessa exportvaror.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Importkontrollen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontrollen
av det kött som importeras är organiserad på ett sätt som liknar besiktningen
av det kött som produceras inom landet. Utredningen föreslår att
avgiftsfinansieringen för importkontrollen av kött samordnas med
avgiftssystemet för köttbesiktningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Husgeråd
och förpackningar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att livsmedelsverket blir föreskrivande myndighet och
tillsynsmyndighet enligt lagstiftningen om kemiska produkter med befogenhet att
meddela föreskrifter om hantering eller import av förpackningsmaterial för
livsmedel, livsmedelsförpackningar och hushållsgods och med skyldighet att
kontrollera tillverkning, import och försäljning av sådant material och sådana
varor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utbildning
och information</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att miljö- och hälsoskyddsinspektörerna skall ges möjlighet att få
ytterligare kunskaper i livsmedelsteknik och att det övervägs att införa
livsmedelsteknik som en särskild kurs vid miljö- och hälsoskyddslinjen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillsynsmyndigheterna
bör intensifiera informations- och rådgivningsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sanktionssystemet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
I Utredningen har, med hänsyn till de nyligen beslutade bestämmelserna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>om företagsbot, inte
funnit anledning att föreslå några skärpningar av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>livsmedelslagens
sanktionssystem. .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bestrålning
av livsmedel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller frågan om livsmedelsbestrålning anser utredningen att det generellt sett
inte finns något behov av denna metod i Sverige. Utredningen anser inte att
det finns skäl att ändra nuvarande lagstiftning på området enligt vilken
livsmedel inte får behandlas med joniserande strålning utan tillstånd av
livsmedelsverket. 1 vissa speciella fall kan det emellertid vara av värde för
konsumenterna att bestrålning utnyttjas som behandlingsmetod. 1 Sverige har
endast en sådan fråga aktualiserats och det gäller behandling av vissa kryddor.
Livsmedelsverket bör ha möjlighet att meddela tillstånd i ett sådant fall.
Detta bör dock ske mycket restriktivt och såväl behovet som risken och nyttan i
jämförelse med andra behandlingsmetoder bör bedömas. Utredningen föreslår också
att i den mån bestrålade produkter tillåts saluföras skall produkterna märkas
med särskilda uppgifter om bestrålningen. Konsumenterna bör ha möjlighet att
själva välja huruvida man vill köpa ett bestrålat livsmedel eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:67.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>76</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Livsmedelskontrollutredningens
lagförslag</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:68 Bilaga 2</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i livsmedelslagen (1971: 511)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 28, 30 och 33 §§ livsmedelslagen (1971: 511) skall ha följande
lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28 §'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om undersökning och annan kontroll som behövs för att
trygga efterlevnaden av denna lag. .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För kontrollen av kött får regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:163.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kötthesiktning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förbud
mot att saluhålla eller i livsmedelslokal förvara kött som inte har besiktais
vid slakteri som står under särskild kontroll,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppgiftsskyldighet
för den som lämnar djur till slakt,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:163.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nödslakt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:111.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>30
</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till böter eller fängelse i högst ett år dömes den som
uppsåtligen eller av oaktsamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. bryter mot 6, 8, 14, 16-10 §, 21 § första stycket eller
23 §,</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=186 height=77>
<tr>
<td valign=top align=left height=77 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2.
bryter mot föreskrift som meddelats med stöd av 9 eller 10 §, 11 § såvitt
avser hantering, 12 §, 21 § andra stycket, 22 § tredje stycket, 28 § andra
stycket eller 29 §,</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. bryter mot föreskrift som meddelats med stöd av 9 eller
10 § 11 § såvitt avser hantering, 12 §, 21 § andra stycket, 22 § tredje stycket
eller 29 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid märkning
enligt 13 § eller enligt föreskrift som meddelas med stöd av 13 § lämnar sådana
oriktiga uppgifter, som innebär skada eller annan olägenhet för mottagaren,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>åsidosätter
villkor som meddelats med stöd av 6 § eller 20 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter alt fullgöra
vad som åligger honom enligt 26 § första stycket andra punkten, dömes lill
böter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:180.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1982: 1081. -Senaste lydelse 1975:733.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>77</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>Ansvar enligt första stycket inträder ej, om ansvar för gärningen
kan Prop. 1988/89: 68<br>
ådömas enligt brottsbalken.</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:118.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
ansvar för den som i strid mot föreskrift som meddelats med stöd av 11 § inför
livsmedel till riket och försök därtill finns bestämmelser i lagen (1960: 418)
om straff för varusmuggling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:135.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>33
</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Talan mot beslut enligt
denna lag av miljö- hälsoskyddsnämnd föres genom besvär hos länsstyrelsen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Beslut enligt denna lag
av en miljö- och hälsoskyddsnämnd/år överklagas hos länsstyrelsen genom
besvär. Beslut av en hesikt-ningsveterinär enligt föreskrifter meddelade med
stöd av 28 § andra stycket får överklagas hos statens livsmedelsverk genom
besvär.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1
januari 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:72.0pt;
margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>Genom lagen upphävs lagen (1959: 99) om
köttbesiktning m. m.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>' Senaste lydelse
1983:299.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>betänkandet
(SOU 1986:25) Kontroll av livsmedel 'a 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av kommerskollegium,
socialstyrelsen, generaltullstyrelsen, näringsfrihetsombudsmannen (NO), statens
pris- och kartellnämnd (SPK), konsumentverket, universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ), lantbmksstyrelsen, statens livsmedelsverk (SLV),
fiskeristyrelsen, statens jordbmksnämnd (JN), kemikalieinspektionen, statens
industriverk (SIND), statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), Sveriges
lantbmksuniversitet (SLU), skogs- och jordbmkets forskningsråd (SJFR),
länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Kalmar, Blekinge, Malmöhus,
Hallands, Älvsborgs, Västmanlands, Kopparbergs, Norrbottens och Kristianstads
län, länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON), Arboga, Eslövs, Falu, Gmms,
Gällivare, Gävle, Katrineholms, Luleå, Lunds, Malmö, Partille, Skara,
Stockholms, Sundsvalls, Uppsala, Växjö, Örebro och Örnsköldsviks kommuner.
Centralorganisationen SACO/SR, glesbygdsdelegationen, Kpntrollanstalten för
mejeriprodukter och ägg (KMÄ), Kooperativa förbundet (KF), Landsorganisationen
i Sverige (LO), Landstingsförbundet, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Miljö-
och hälsoskyddstjänstemannaförbundet (MHTF), Normpack, Svensk matpotatiskontroll
(SMAK), Svenska livsmedelsarbetareförbundet (LIVS), Sveriges
livsmedelshandlareförbund. Svenska kommunförbundet, Sveriges fiskares
riksförbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges
livsmedelsindustriförbund (SLIM) och Sveriges kommunaltjänstemannaförbund
(SKTF).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessutom
har yttranden inkommit från länsstyrelsen i Örebro län. Husmodersförbundet Hem
och Samhälle, Sveriges potatishandlares riksförbund. Kooperativa
konsumentgillesförbundet. Jordens Vänner, Miljöförbundet, ICA-förbundet,
Statstjänstemannaförbundet (ST) och Alingsås kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Allmänna Utgångspunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.1 Kommerskollegium:-- Krav
på särskilda förfaranden med varor</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som kontroll, märkning
etc. har betydelse för den internationella</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>varuhandeln.
Kollegiet vill därför framhålla att det är angeläget att förvis<br>
sa sig om att de nya system som eventuellt kommer att introduceras inte<br>
medför utökade svårigheter vid gränspassager, saluförande eller i fråga om<br>
andra formaliteter som drabbar importerade varor. Här avses då inte bara<br>
att systemen kan innebära diskriminering eller förtäckt handelsbegräns<br>
ning gentemot importen utan även att dessa ligger i linje med motsvarande<br>
system i andra berörda länder. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.2 Socialstyrelsen
anser det angeläget att livsmedelskontrollen successivt<br>
— allteftersom kunskaper vinns — utvidgas till att omfatta även sådana<br>
hälsorisker som hjärt- och kärlsjukdomar och cancer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.4
Näringsfrihetsombudsmannen ställer sig positiv till att kontrollen in<br>
riktas mot en kontroll av redligheten i livsmedelshanteringen och att<br>
kontrollen genomförs på ett enhetligt sätt, eftersom det främjar önske<br>
målet att konkurrensen mellan livsmedelsföretagen sker på lika villkor.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Konsumenterna
kan vid sina köpbeslut därigenom också lita på att en viss Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>produkt
motsvarar vad innehållsförteckningen anger. NO vill dock poäng- Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tera
vikten av att kontrollen inte utförs så att det blir en likriktning av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>varuutbudet
genom alltför snäva krav. Inte minst på livsmedelsområdet är</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det av intresse
från konsumentsynpunkt att en mångfald produkter får</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>möjlighet
att finnas på marknaden så att olika smakriktningar och behov</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom livsmedelskontrollen är provtagning och
laboratorieanalys av prov viktiga hjälpmedel. Det är livsmedelsverkets uppgift
att godkänna laboratorier för livsmedelsundersökningar och meddela föreskrifter
om dels vilka laboratorier som i första hand skall anlitas vid tillsynsverksamheten
(anvisningslaboratorier), dels vilka laboratorier som skall anlitas vid s. k. särskilda
undersökningar. Från konkurrenssynpunkt är det viktigt att alla laboratorier
får göra sig gällande på marknaden utifrån sin kompetens. De nuvarande reglerna
får som konsekvens att vissa laboratorier, som uppfyller livsmedelsverkets
krav, men som inte har statligt eller kommunalt ägande, utestängs från denna
del av marknaden. Denna fråga har beträffande vattenprover i den offentliga
kontrollen aktualiserats i ett ärende hos NO. NO föreslår därför, i likhet med
vad som. anförs i reservation till betänkandet, att alla laboratorier som
uppfyller livsmedelsverkets kompetenskrav, oavsett ägareförhållanden, skall
kunna erhålla status som anvisningslaboratorier eller laboratorier för
särskilda undersökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.5 Statens pris- och kartellnämnd: Enligt utredningen
uppfyller den del<br>
av livsmedelskontrollen som kan hänföras till livsmedelslagstiftningen väl<br>
det hygieniska syftet i lagstiftningen. Under sensommaren i år har dock<br>
framkommit att ca 10000 konsumenter per år drabbas av magsjuka på<br>
grund av att varannan kyckling som säljs i Sverige innehåller ett smittäm<br>
ne (bakterier som heter campylobacter) som lätt överförs på människan.<br>
Det förhållandet att de levande kycklingarna är smittbärare faller inte<br>
inom ramen för livsmedelslagstiftningen, vilket däremot de infekterade<br>
slaktade kycklingarna gör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Livsmedelsverket har det övergripande ansvaret för den del
av livsmedelskontrollen som är att hänföra till livsmedelslagstiftningen. SLV
har i denna fråga uttalat att om konsumenterna är noga med hygienen i samband
med tillagningen och vidare tillagar kycklingarna på rätt sätt, kan
konsumenterna undvika att bli sjuka av de infekterade produkterna — vilket är
att angripa symptomen och inte orsaken. Detta visar att man bör se frågan om
livsmedlens kvalitet och kontrollen av livsmedel som en fråga för
livsmedelskedjan i dess helhet och inte begränsa sig till livsmedelslagstiftningen
och till den kontroll som berör denna lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt SPK är det beklagligt att utredningen inte har
skärskådat samtliga medel som används i syfte att tillförsäkra konsumenterna
tillgång till livsmedel av god kvalitet. Om utredningen gjort detta — vilket
var möjligt inom ramen för givna direktiv — hade man erhållit en helhetsbild av
livsmedelskontrollen, en viktig del i livsmedelspolitiken som helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.6 Konsumentverket vill inledningsvis framhålla vikten av
en effektiv<br>
livsmedelskontroll. Av senaste tidens debatt liksom av flera undersökning<br>
ar har framkommit att konsumenterna känner misstro mot kvalitén på<br>
våra livsmedel. En väl fungerande livsmedelslagstiftning är en förutsätt<br>
ning för att konsumenterna skall ha tillgång till säkra och bra livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen gör en gmndlig genomgång av hur kontrollen
skall organiseras. Omfattningen och inriktningen behandlas däremot sparsamt.
Som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>oO</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>framgått bl. a. av en
rapport från riksrevisionsverket har kontrollen till stor Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>del varit inriktad på
hygienkontroll och livsmedlens bakteriologiska stan- Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dard. Om tillsynen såsom
utredningen framhåller skall ge konsumentema</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>trygghet när det gäller
att välja fullgoda livsmedel för att sätta samman en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>näringsriktig och prisvärd
kost, bör enligt konsumentverkets åsikt, framför</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>allt redlighetskontrollen
förstärkas. Kontrollen bör mer aktivt inbegripa</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kvalitetsaspekter som
livsmedlets råvaminnehåll, sammansättning och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>näringsvärde,
hållbarhetsbehandling, märkning samt förhållanden vid</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>transport och lagring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.7
Lunds universitet, medicinska fakulteten: Livsmedelskontrollens syfte är bl. a.
att skydda konsumenten mot, ur hälsosynpunkt, skadliga livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
sannolikt största problemet ur denna synvinkel utgör cancer orsakad av
kostfaktorer. Cancerkommittén (SOU 1984:67) bedömde att ca en tiondel av alla
cancerfall beror på kostfaktorer. Det är risker som sannolikt vida överstiger
någon av dem som utredningen berör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
fakultetsstyrelsens uppfattning är det en brist, att utredningen inte tagit upp
dessa frågor. Vi är fullt medvetna om bristen på fast kunskap inom området.
Problemen är av sådan vidd och svårighetsgrad, att det knappast kan förväntas
att statens livsmedelsverk har möjlighet att ens ytligt bearbeta dem. Vid de
medicinska fakulteterna finns emellertid kompetens att bearbeta området.
Fakulteten vill betona vikten av att forskningsresurser satsas på detta
område, inte minst vad gäller gmndforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns ur hälsosynpunkt ytterligare ett viktigt område, nämligen frågan om
livsmedelstillsatser och livsmedelsföroreningar. Utredningen tar endast upp
frågan om toxikologiska aspekter på förpackningsmaterial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
fakultetsstyrelsens uppfattning är det en brist att frågan inte tagits upp till
ett vidare perspektiv. Åter vill fakulteten hävda att livsmedelsverket
knappast klarar att bearbeta detta problem utan forskningsstöd från
universiteten och vill i detta sammanhang peka på den kompetens inom det
toxikologiska området som finns och är under utveckling i Lund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
berör inte heller ett annat hälsoproblem, nämligen nutri-tionsaspekter på
födan. Fakultetsstyrelsen anser att detta är en brist och vill åter peka på
behovet av universitetsbaserad forskning inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.7
Umeå universitet: Den kritik som riktats mot den rådande livsmedelskontrollen
har i första hand gällt förhållandet att redlighetsfrågorna inte beaktats
tillräckligt i tillsynen och att tillsynen har varierat kraftigt mellan landets
olika kommuner. Orsakerna till detta kan säkert diskuteras och är omöjliga att
helt fastslå. Utbildningen av kommunernas inspektörer har säkert spelat en viss
roll. Vi tror dock att sådana faktorer som den traditionella inriktningen av
tillsynen med tyngdpunkten på de livsmedelshygieniska frågorna, avsaknaden av
en fast styrning från livsmedelsverket, otillräckliga resurser i många små
kommuner och begränsningen av tillgängliga laboratorietjänster har haft större
betydelse för tillsynens nuvarande inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.9
Statens livsmedelsverk vill inledningsvis understryka att livsmedelskontrollen,
såsom utredningen anfört, även fortsättningsvis bör syfta till att skydda
konsumenterna mot hälsorisker (det hygieniska syftet) och mot oredlighet i
hanteringen (det ekonomiska syftet).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller principerna för livsmedelskontrollens genomförande an<br>
ser livsmedelsverket i likhet med utredningen att kontrollen bör vara<br>
likartad och neutral oavsett var den sker i landet och oavsett vilket ur<br>
sprung livsmedlet har.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 68</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverket delar den
uppfattning som utredningen har om bris- Prop. 1988/89:68 terna i den nuvarande
kontrollen. Sanningen torde enligt livsmedelsverket Bilaga 3 vara att flertalet
av de större produktionsanläggningarna för närvarande inte blir föremål för
någon kontroll från miljö- och hälsoskyddsnämndernas sida. Även för de mindre
anläggningarna är redlighetskontrollen eftersatt, eftersom nämndens åtgärder i
stor utsträckning endast avser den hygieniska kontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
slutsats utredningen kommer fram till blir dels att redlighetskontrollen bör
förstärkas och att den i första hand bör utföras vid produktionsanläggningarna,
dels att del bör finnas resurser för en effektiv kontroll av den storskaliga
livsmedelshanteringen. Dessa förstärkningar får dock, understryker
utredningen, inte leda till att den övriga livsmedelskontrollen försämras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverket
ansluter sig till dessa slutsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.11
Statens jordbruksnämnd ansluter sig lill den uppställda målsättningen men vill
starkt ifrågasätta om de förslag utredningen lagt kommer att leda till att
denna målsättning uppfylls. Det finns enligt nämnden tvärtom stora risker för
att vissa av förslagen medför att kontrollen blir olikartad i olika delar av
landet och att den försämras. Det är vidare enligt nämnden förvånande att när
utredningen ställt upp som en målsättning att befintliga resurser skall
utnyttjas och utvecklas effektivt, man samtidigt föreslår att, de två
kvalitetskontfollerande organen, SMAK och KMÄ — vilka enligt utredningen väl
besitter den kompetens och det kunnande som krävs — skall fråntas
arbetsuppgifter som kan innebära att deras möjligheter att arbeta för
upprätthållandet av en hög produktkvalitet i stället begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.13
Statens industriverk: 1 utredningsuppdraget ingick fömtom frågor rörande själva
livsmedelskontrollen också alt "analysera i vad mån livsmedelslagstiftningen
har påverkat stmktumtvecklingen m. m. inom livsmedelsindustrin". 1
betänkandet redovisas inte någon sådan analys. Denna typ av analys av offentlig
reglering på livsmedelsområdet skulle enligt industriverkets mening ha varit
mycket värdefull från industri- och regionalpolitiska utgångspunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.16 Sveriges
lantbruksuniversitet konstaterar med tillfredsställelse-att<br>
den nu gjorda översynen kommit till stånd. Det föreligger enligt SLU ett<br>
behov av nya och förbättrade arbetsformer för livsmedelskontrollen. Sam<br>
hällets intentioner som bl. a. kommer till uttryck i nuvarande lagstiftning<br>
har av olika skäl inte helt kommit att genomföras på det praktiska planet.<br>
Senare års livsmedelsdebatt har dessutom tillfört nya synsätt att beakta vid<br>
utformningen av den framtida livsmedelskontrollen. Till tidigare framför<br>
da krav på livsmedlens säkerhet och redligheten i handeln har fogats andra<br>
icke mätbara krav på livsmedlens egenskaper. Det kan gälla etiska och/el<br>
ler estetiska krav. Dessa icke mätbara kvalitetsegenskaper har fått en allt<br>
större betydelse och det skulle därför ha varit av intresse om utredningen<br>
analyserat eventuella konsekvenser av detta för den framtida livsmedels<br>
kontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig fråga är om livsmedelskontrollens omfattning och inriktning är den
rätta. SLU delar från sina utgångspunkter uppfattningen om att
livsmedelskontrollen i flera avseenden behöver förbättras, men konstaterar
samtidigt att det i betänkandet inte finns någon egentlig analys av
kontrollbehovet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.17 Skogs-
och jordbrukets forskningsråd: Från rådets utgångspunkter är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>själva
kunskapen om livsmedel och livsmedelshanteringen en viktig del i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>g2</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>det
som kan kallas kontroll. 1 det sammanhanget konstaterar rådet att Prop.
1988/89:68<br>
kunskaperna är otillräckliga för att storskaligheten skallkunna tillgodose
Bilaga 3<br>
kvalitetskraven. Fömtsättningen. för att storskalighet och kvalitetskrav<br>
skall kunna förenas är en betydande kunskapsuppbyggnad och tillämp<br>
ningar av denna på livsmedelskedjans olika led. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:117.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Rådet
menar att det i framliden är angeläget att vid kvalitetsvär<br>
deringen och i kontrollen tas hänsyn också till sådana.faktorer som är<br>
svårare att mäta, som t. ex. etiska och estetiska, men som är av stor vikt för<br>
konsumenten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.18 Länsstyrelsen
i Stockholms län: sambanden mellan råvam-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:117.0pt'><span style='font-family:Verdana'>produktion,
djurmiljö, djurhållning och djursjukdomar å ena sidan och de<br>
slutliga livsmedlens hygien, säkerhet och kvalitet å andra sidan behöver<br>
observeras bättre. Den senaste tidens debatt om antibiotikaanvändningen<br>
till livsmedelsproducerande djur eller effekterna av radioaktivt nedfall<br>
efter en kärnkraftverksolycka visar tydligt på detta. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Det
behöver framhållas att livsmedelskontroll i vid bemärkelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:117.0pt'><span style='font-family:Verdana'>även
omfattar åtgärder i hela kedjan "från gröda till föda" och att
länsvete<br>
rinärens handläggning av ärenden rörande, t. ex. antibiotikakontroll, sal<br>
monella hos livsmedelsproducerande djur etc. ytterst syftar till att förhind<br>
ra att de slutliga livsmedlen menligt påverkas. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.19 Länsstyrelsen
i Östergötlands län: Gmnduppfattningen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samhällets
tillsyn skall vara densamma oberoende av var livsmedlen är producerade,
hanterade eller saluförda är i princip riktig. Det kan dock finnas tillfällen,
där avsteg från denna princip kan vara motiverat, t. ex. i små anläggningar där
en fullständig kontrollapparat skulle bli orimligt kostsam, men där i gengäld
andra konsument- och samhällsfördelar kan vinnas. Exempel härpå kan vara
slopandet av kravet på sanitetsslaktsav-delningar vid de minsta slakterierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.22 Länsstyrelsen
i Malmöhus län: I den reservation till livsmedelskon<br>
trollutredningens betänkande som avgivits av ledamöterna Grabö, Stens<br>
son och Wiiburg samt i de särskilda yttranden av vissa av experterna som<br>
dessa åberopat framförs långtgående kritik av såväl principiell som prak<br>
tisk natur mot ett stort antal av de av utredningsmajoriteten framförda<br>
forslagen. Reservanterna påtalar även åtskilliga brister i det utredningsun<br>
derlag på vilket majoriteten baserar sina förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
finner för sin del att de av utredningsmajoriteten framförda förslagen inte
bör genomföras med mindre än att vad som anföres i reservationen beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Hallands län
ansluter sig till synpunkterna i den reservation beträffande utredningen som
avgivits av ledamötema Paul Grabö, Börje Stensson och Thomas Wiiburg----------------------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
7.0pt;margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>1.24<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Älvsborgs län vill i sammanhanget
betona vikten av att det finns tillräckliga resurser och tillräcklig kompetens
för kontroll av både storskalig och småskalig livsmedelshantering.
Länsstyrelsen vill också framhålla att även den småskaliga produktionen i dag
kan vara väl så tekniskt och kemiskt komplicerad varför båda typerna av
livsmedelsproduktion kan uppvisa likartade problem och risker från hygienisk
och teknisk synpunkt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1.25 Länsstyrelsen i
Västmanlands län delar utredningens uppfattning om<br>
målsättningen med kontrollen. </span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>83</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har--- angett flera faktorer som gör att kontrollen Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>behöver
moderniseras. Länsstyrelsen ansluter sig till de bedömningar ut- Bilaga 3
redningen gjort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.31
Eslövs kommun: De förändringar av livsmedelskontrollen som föreslagits innebär
en förstärkning och effektivisering av livsmedelstillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har inte övervägt någon ändring av tillsynen av volym och vikt på
färdigförpackade livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ur
konsumtionssynpunkl är en korrekt vikt väl så viktig som en riktig
sammansättning av livsmedel. Av vad som framkommit från olika håll är en
felaktig vikt — oftast till konsumentens nackdel — vanligt förekommande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
lösning är att kontrollen av vikt och volym utförs i samband med övrig
granskning av märkningsbestämmelserna inom livsmedelstillsyrien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.35
Gävle kommun: Mot bakgmnd av cancerkommitténs betänkande SOU 1984:67 i vilket
man uppskattat att ca 10000 cancerfall per år kan betingas av kostfaktorer,
måste kostvanornas betydelse för hälsa och välbefinnande komma till uttryck i
såväl kontrollarbete som information inom livsmedelsområdet. Detta har inte
tillräckligt belysts i utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.47
Örebro kommun: Sambandet hälsa — kost bör betonas ytterli<br>
gare och behovet av information lill konsumenterna understrykas. Den<br>
kemiska livsmedelskontrollen bör ekonomiskt kunna inrymmas i den of<br>
fentliga livsmedelskontrollen så att man i projektform kan utföra likartade<br>
kemiska undersökningar av livsmedel i hela landet. Den kemiska kontrol<br>
len behövs också för att öka kontrollen av redligheten i handeln och<br>
skydda konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.50
Glesbygdsdelegationen: Utgångspunkten i betänkandet att det finns ett gemensamt
intresse från konsumenter och producenter att kvalitetskraven tillgodoses är
riktig. Hög kvalitet kan stärka marknadspositionen för inhemska livsmedel och
för svenskt jordbruk. Delegationen anser emellertid att utredningen bättre
borde uppmärksammat den trend som i dag kan skönjas mot att kvalitén framhålls
i bemärkelsen lokalt producerat, lokalt profilerat, småskaligt och
"varsamt" förädlat, minimum av tillsatser etc. Det är angeläget att
den framtida livsmedelskontrollen utformas med detta som en utgångspunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.53
Kooperativa förbundet: Vi instämmer i de inriktningar som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utredningen
uttalar för att livsmedelshanteringen i landet bör bli föremål för en likartad
offentlig tillsyn och alt redlighetskontrollen bör effektiviseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att erhålla en nyanserad syn på den offentliga livsmedelskontrollens omfattning
och inriktning är det enligt KF:s uppfattning nödvändigt alt se detta i ett
perspektiv som innefattar kontroll- och styrsystem i hela livsmedelskedjan.
Utredningen ger ingen sådan helhetsbild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
konsumenternas uppfattning om livsmedlens kvalitet alltmer berör förhållandena
i råvamledet hade det varit av värde om utredningen mera ingående även hade
belyst kontrollen i primärproduktionen. Vi anser också att utredningen borde ha
behandlat kontrollfrågorna kring ett så viktigt livsmedel som dricksvatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
anser vidare alt utredningen ger ofullständiga beskrivningar kring<br>
den nuvarande offentliga livsmedelskontrollen och hur den uppfyller ålåg-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>„,</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>o4</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>da uppgifter. Delsamma
gäller motiven kring förändringar och hur den Prop. 1988/89:68 nya
organisationen skall utformas och fungera. Med vissa undantag ger Bilaga 3
således utredningen, enligt vår mening, inte en övertygande argumentering för
att de föreslagna förändringarna leder till ett effektivare uppfyllande av
målen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare tid har regeringen initierat utredningar som kan få betydelse för livsmedelskontrollens
utformning. Således har jordbruksnämnden fått uppdraget att utreda frågan om
kvalitetsbetalning för jordbmks-prisreglerade produkter. Livsmedelsverket skall
utreda och föreslå förändringar beträffande bestämmelserna för märkning av livsmedel.
Vidare har en utredning tillsatts som skall undersöka konkurrensförhållanden
och prisbildning inom livsmedelsindustrin och livsmedelshandeln, varvid även
kommer att beröras hur livsmedelskvaliteten påverkas av industrins och handelns
stmktur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av detta och med hänsyn till att livsmedelskontrollutredningen enligt
KF:s uppfattning inte kunnat presentera övertygande argument för de föreslagna
förändringarna föreslår vi att regeringen överväger att avvakta ovanstående
utredningars resultat innan slutlig ställning tas till den offentliga
livsmedelskontrollens utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.55 Landstingsförbundet:
Landstingen har enligt hälso- och sjukvårds<br>
lagen ett allmänt hälsopolitiskt ansvar för befolkningen som också inbegri<br>
per livsmedelsfrågorna. Ansvaret i denna del består i första hand i en<br>
skyldighet för landstingen att i planeringen och utvecklingen av hälso- och<br>
sjukvården samverka med bl. a. livsmedelsverket, länsstyrelserna och de<br>
kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnderna. Dessa myndigheter har<br>
tillsynsansvaret enligt livsmedelslagstiflningen medan den statliga tillsy<br>
nen över hälso- och sjukvården i allt väsentligt utövas av socialstyrelsen.<br>
Det får anses oklart var ansvaret för att vidta erforderliga åtgärder ligger<br>
när den nämnda planeringssamverkan inte leder till avsedda hälsopoliti-<br>
ska resultat. Enligt styrelsens mening är det angeläget att ansvarsfrågoma<br>
på detta område klargörs ytterligare innan beslut fattas med anledning av<br>
livsmedelskontrollutredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
framhåller att dess förslag inte innehåller någon förändring av balansen och
samspelet mellan kommunerna och statsförvaltningen. Samtidigt innebär
utredningsförslaget exempelvis "att länsstyrelserna skall få en mera aktiv
roll inom livsmedelskontrollen" och att livsmedelsverket bör
"meddela föreskrifter som i högre grad än för närvarande styr
livsmedelstillsynen". Citaten antyder att statliga organ skall öka
normgiv-ningen gentemot kommunerna. En sådan utveckling rimmar illa med rådande
avregleringssträvanden. Enligt landstingsförbundets mening bör utredningens
förslag i denna del övervägas ytterligare med inriktning mot ökad samverkan
mellan stat och kommun också på livsmedelskontrollens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.56 Lantbrukarnas
riksförbund: Inget talar för att liysmedelstill-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>synen,
frånsett förslagen om egentillsynen och köttkontrollen, skulle bli effektivare
genom de av utredningen föreslagna förändringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
presenterade skissen för verksamhetens organisation är inte relaterad till ett
system med offentligt kontrollerad egentillsyn och är dessutom bristfälligt
underbyggd. Oklara formuleringar maskerar den verkliga
ar-bets-/ansvarsfördelningen. Det bäddar för besvärande kompetenskonflikter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet kan, enligt
LRF:s mening, i föreliggande skick inte läggas Prop. 1988/89:68 till gmnd
för förändringar i livsmedelstillsynen. Det bör överarbetas av en Bilaga 3
expertgmpp, som är väl insatt i livsmedelshanteringens problem. Först därefter
bör man ta ställning till om och i så fall vilka ändringar som bör vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>---- En
del problem i livsmedelshanteringen beror säkerligen på att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>såväl
livsmedelslagen som de särskilda föreskrifter som baseras på lagen<br>
inte hållit jämna steg med utvecklingen inom livsmedelshanteringen. Så<br>
dana problem måste rättas till genom anpassning av bestämmelserna, inte<br>
genom ändrad organisation av tillsynsverksamheten. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
LRF:s mening har utredningen inte definierat vilka pro-.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>blem
som verkligen finns i hanteringen och för livsmedelskontrollen. Det hade varit
angeläget att nu, med mer än ett decenniums erfarenhet av arbete under den nya
livsmedelslagen, få en redovisning och analys av hur efterlevnaden av
bestämmelserna har varit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Problembilden
är--- inte definierad. De förslag till åtgärder för att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lösa
förekommande problem bygger uppenbarligen mer på tro än på vetan<br>
de. Förslaget blir också mycket svävande. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
intrycket av en föga stringent rapport bidrar också att slutsatser och<br>
förslag i många fall står i dålig överensstämmelse med de förhållanden som<br>
redovisas.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.57
Miljö- och hälsoskyddstjänstemannaförbundet är mycket positivt inställt till
den inriktning på livsmedelskontrollen som anges i betänkandet. Självfallet
måste det ankomma på de lokala tillsynsorganen att ta hela ansvaret för
livsmedelskontrollen inom den egna kommunens gränser. Förbundet instämmer även
i att kontrollen "bör organiseras och genomföras så att den blir likartad
och neutral i förhållande till livsmedlens ursprung och i förhållande till den
marknad livsmedlen är avsedda för". Utredningen anser dessutom att kontrollen
i ökad utsträckning bör inriktas mot kontroll av vilken sammansättning
livsmedlen har och hur denna sammansättning redovisas för konsumentema i
innehållsdeklarationer och annan märkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
åsikt här överensstämmer väl med förbundets egen, men<br>
förbundet vill fasta departementets uppmärksamhet på bristen på labora<br>
torier som kan utföra en fullständig undersökning av livsmedlens sam<br>
mansättning samt innehåll av kemiska och andra tillsatser. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- redan
nu vill MHTF betona det angelägna i att livsmedelskpn-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>trollen
i största möjliga utsträckning inriktas mot de följder för hälsan och
välbefinnandet som felaktiga kostvanor medför. Som gmnd för en sådan
prioritering är det nödvändigt att en genomgripande riskvärdering görs, där
akuta matförgiftningar ställs i relation till olika cancerformer och andra
allvarliga sjukdomar som orsakas av vår föda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
tilläggsdirektiv (Dir. 1985:25) erhöll utredningen i uppdrag att utreda frågan
om att sätta in samhällsåtgärder redan hos dem som tillverkar eller importerar
förpackningar resp. husgeråd för att därigenom förhindra att främmande ämnen
tillfbrs livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen har, genom att
strikt hålla sig inom dessa ramar, undvikit<br>
att behandla även övriga möjligheter och tillfällen då ett livsmedel kan<br>
förorenas av sådana främmande ämnen som medför kemiska hälsorisker.<br>
Transporter av dricksvatten i ledningar av olika material liksom renheten</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>o</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hos kemikalier som används
för vattenrening är exempel på möjliga källor Prop. 1988/89:68<br>
till förorening av dricksvatten.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förbundets åsikt borde hela frågan om när främmande ämnen tillförs livsmedel ha
behandlats av utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.61<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Svenska
livsmedelsarbetareförbundet anser sammanfattningsvis att livsmedelsverkets
resurser och befogenheter bör förstärkas i jämförelse med utredningens förslag,
att kompetens och enhetlighet i livsmedelskontrollen i hela landet bör betonas
starkare än vad utredningen gör.------------------------------------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.62<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
livsmedelshandlareforbund: Utredningen berör kontrollen vad gäller
sammansättningen av charkprodukter. Enligt vår mening bör denna kontroll helt
kunna hänföras till tillverkningsledet och vi kan inte se att det skulle behöva
vara nödvändigt att genomföra en sammansättningskontroll i butikerna.
(Naturiigtvis undantaget de fåtal fall där butikerna själva svarar för
tillverkningsfunktionen.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt anser vi, att kontrollen i butiksledet i första hand bör omfatta
hygienisk standard, kyltemperaturer och hållbarhetstider. Sammansättningskontroller
bör rimligtvis enklast och mest effektivt kunna ske i anslutningtill
produktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.64
Svenska kommunförbundet: Särskilt redlighetskontrollen bör</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bli
effektivare anser utredarna. Likaså föreslås att all livsmedelshantering i
landet bör bli föremål för en likartad offentlig livsmedelstillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
ställer sig i princip bakom en sådan målsättning, men vill ändå<br>
framhålla att man måste ta hänsyn till att kommunerna har olika möjlighe<br>
ter alt uppnå detta mål, beroende på att fömtsättningama varierar, såväl<br>
geografiskt som befolkningsmässigt och ekonomiskt. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.66<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges grossistförbund: Ett
absolut villkor för att ett utvidgat ansvar skall kunna läggas på miljö- och
hälsoskyddsnämnderna är att regler och bedömningar tillämpas lika över hela
landet. Om så inte blir fallet, skulle konkurrensvillkoren mellan företag i
olika kommuner kunna bli helt olika, något som inte är acceptabelt.
Grossistförbundet anser att ansvaret för en enhetlig tillämpning bör åvila
livsmedelsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>1.67<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges industriförbund och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.68<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
livsmedelsindustriforbund vill inledningsvis framhålla att organisationen delar
utredningens uppfattning att den offentliga livsmedelskontrollen har och även
i fortsättningen skall ha som mål att dels skydda konsumenterna mot skadliga
eller på annat sätt från hälsosynpunkt otjänliga livsmedel, dels främja
redligheten i handeln med livsmedel. SLIM vill redan här slå fast, att
livsmedelsindustrins egen kontrollverksamhet syftar betydligt längre än den
offentliga kontrollen, nämligen att dessutom säkerställa den av företagen
definierade kvaliteten för olika produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
delar också utredningens uppfattning att samhällets livsmedelskon<br>
troll bör organiseras och genomföras så att den blir likartad och neutral<br>
oavsett var livsmedlen är tillverkade. Den offentliga livsmedelstillsynen<br>
skall vara konkurrensneutral. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.69 Sveriges
kommunaltjänstemannaförbund anser del angeläget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
betona att prioriteringarna när det gäller kontrollens inriktning, sker utifrån
de verkliga hälsoriskerna. Som framgick av direktiven skulle utredningen också
beakta kostvanornas helhetsmässiga betydelse för hälsa och välbefinnande.
Riskerna för kortsiktiga hälsorisker i vårt land måste med</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utgångspunkt
från tillgänglig statistik över matförgiftningar och mag/tarm- Prop. 1988/89:68<br>
åkommor på grund av otjänliga livsmedel, betecknas som försumbara i Bilaga 3<br>
jämförelse med den ohälsa som felaktiga kostvanor betingar. Det är mot<br>
den bakgmnden angeläget att information om kostens betydelse för hälsa<br>
och välbefinnande kommer till starkare uttryck i livsmedelskontrollen, än<br>
vad utredningen föreslagit. Det är enligt förbundets mening angeläget att i<br>
fråga om inriktning på resurser för tillsynsverksamhet lägga en helhetssyn<br>
som gagnar hälsa och välbefinnande i dess vidaste bemärkelse. — </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser vidare det angeläget att den storskaliga livsmedelshanteringen blir
föremål för en effektiv kontroll, med hänsyn till de vittgående konsekvenser
som brister i hygien och redlighet i en sådan anläggning kan få.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SKTF
delar utredningens uppfattning i denna del men kan inte anse att<br>
bristerna i livsmedelskontrollen är av den omfattning som redovisats i<br>
RRV:s granskning av den offentliga livsmedelskontrollen. Sådana brister<br>
borde i så fall kunna avläsas i fråga om inträffade fall av matförgiftningar<br>
eller livsmedelsbuma epidemier. Dessbättre måste sådana företeelser an<br>
ses höra till undantagen i svensk livsmedelshantering. Däremot delar<br>
förbundet uppfattningen att livsmedelskontrollen i större utsträckning<br>
måste bygga på riskvärderingar och att framför allt redbarheten i handeln<br>
måste ägnas större uppmärksamhet .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare påpekats organiserar SKTF majoriteten av de miljö- och
hälsoskyddsinspektörer som i fältarbetet utgör gmnden för den offentliga
livsmedelskontrollen. Förbundet delar utredningens uppfattning när det gäller
kompetens och resurser i varje del av kontrollorganisationen. Enligt vad
förbundet erfarit är dock utvecklingen inom den statliga kontrollorganisationen
den motsatta, vilket innebär att såväl livsmedelsverk som länsstyrelser
utarmats genom indragning av konsulenttjänster och övriga tjänster med miljö-
och hälsoskyddskompetens och erfarenheter från det lokala tillsynsarbetet i
kommuner. Det är därför angeläget att dessa organ förses med denna kompetens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.72
Husmodersförbundet Hem och Samhälle: Vi delar helt utred<br>
ningens mening att speciellt redlighetskontrollen bör förstärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>2 Livsmedelskontrollens organisation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Organisationen av den allmänna offentliga
livsmedelskontrollen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.2
Socialstyrelsen: Utvecklingen mot stordrift, avancerad teknik, tillverkning
och beredning inom livsmedelshanteringen kräver en översyn av nuvarande
kontrollorganisation. Framför allt viktigt måste vara att utveckla samarbetet
mellan livsmedelsverket, länsstyrelser och miljö- och hälsoskyddsnämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
anser- att livsmedelsverket också fortsättningsvis</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bör
ha det övergripande ansvaret för livsmedelskontrollen. Vid den översyn av
livsmedelsverkets organisation och resurser som föreslås måste just verkets
möjligheter till att vara ett rådgivande, utbildande och samverkande organ, i
första hand för att tillgodose det kommunala tillsynsorganets behov, klargöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skrifterna
"Vår Föda" och "Livstecknet" utgör i dag viktiga informa-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tionskanaler
för livsmedelskontrollen. Dessa bör bibehållas samtidigt som Prop.
1988/89:68 livsmedelsverket ges resurser för utveckling av sin samverkan med
det Bilaga 3 kommunala tillsynsorganet. Livsmedelsverket skall erbjuda råd,
anvisningar och utbildning men också vid behov teknisk-hygienisk hjälp till
miljö- och hälsoskyddsnämndema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunernas
behov av livsmedelstekniska och hygieniska kunskaper<br>
för del rutinmässiga tillsynsarbetet bör fortsättningsvis liksom nu kunna<br>
tillgodoses av det kommunala tillsynsorganet, miljö- och hälsoskydds<br>
nämnden. Befintliga resurser måste tillvaratagas och utvecklas. Socialsty<br>
relsen anser i likhet med utredningen att livsmedelskontrollen och tillgång<br>
en till livsmedelskunnig personal kan samordnas mellan flera kommuner.<br>
---- Genom en sådan samordning ges också möjligheterna till ä jour<br>
hållande av kunskaper och samstämmig hantering av kontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härutöver
finns ett behov av expertis för nämndernas tillsynsverksamhet i speciella
fall. Det kan exempelvis röra sig om för orten unika objekt med komplicerad
tillverkningsprocess.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
länsplanet finns behov av livsmedelshygienisk expertis för att biträda
länsstyrelsen i dess roll som tillsynsmyndighet, i samband med överprövning av
beslut fattade av miljö- och hälsoskyddsnämnden samt för länsstyrelsens stöd
till miljö- och hälsoskyddsnämnderna i deras tillsyn. Utredningen har
föreslagit att länsstyrelserna tilldelas ett antal tjänster som
livsmedelstekniker. Socialstyrelsen tillstyrker detta förslag. Samtidigt viU
styrelsen framhålla att de möjligheter som finns att till dessa tjänster
rekrytera expertis med ingående branschkännedom från olika områden bör tas
tillvara. Härigenom kan det bli möjligt att de olika regionalt verksamma
livsmedelsteknikerna kompletterar varandra på sådant sätt att miljö- och
hälsoskyddsnämnden får tillgång till expertis med ingående branschkännedom från
flera olika områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Näringsfrihetsombudsmannen: Det
förefaller---- lämpligt att alla frågor rörande livsmedelskontroll hålls
samman i livsmedelsverket, så att enhetlighet i livsmedelskontrollen uppnås
med lika regler i hela landet för en viss typ av livsmedel. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens pris- och kartellnämnd:--------------- ifrågasätter utredningens
förslag att miljö- och hälsoskyddsnämnderna får det totala ansvaret för den
allmänna offentliga livsmedelskontrollen inom den egna kommunen. Om så blir
fallet finns det risk för att det uppkommer ändå större skillnader än för
närvarande i de konkurrensfömtsättningar som gäller beträffande tillämpningen
av livsmedelslagstiftningen i olika kommuner. Särskilt kan detta komma att
gälla för tekniskt komplicerade processindustrier och för storföretag inom
livsmedelsbranschen som har tillverkning av livsmedel för hela landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
förespråkar således att man i stort bibehåller den nuvarande ansvarsfördelningen
mellan SLV och miljö- och hälsoskyddsnämnderna. Nämnden finner det dock möjligt
att vissa modifieringar kan göras i "§38-listan". Eventuell
förstärkning av livsmedelsteknisk expertis bör enligt nämnden knytas till SLV
och inte till vissa länsstyrelser som utredningen föreslagit. Utredningens
förslag har baserats på nuvarande företagsstruktur. Om SLV förstärks med sådan
expertis ges större möjlighet lill specialisering och till ett flexibelt
utnyttjande av resursema totalt sett inom landet. Därmed får förelagen verka i
ett så konkurrensneutralt klimat som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inledningsvis
har SPK efterlyst en helhetssyn — och genomgång av frågorna kring livsmedlens
kvalitet inom hela livsmedelskedjan. Utred-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ningens förslag
beträffande länsveterinärernas utökade samordningsupp- Prop. 19.88/89:68<br>
gifter ser nämnden som ett steg i riktning mot en sådan helhetssyn.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.6
Konsumentverket: Enligt konsumentverkets mening finns det många fördelar med en
decentraliserad kontroll. Miljö- och hälsoskyddsnämnderna har nära till
lillsynsobjekten. Många frågeställningar och problem blir därför lättare att
diskutera och lösa. Det är viktigt att vid livsmedelskontrollen ta till vara
den erfarenhet och kännedom om lokala förhållanden som nämnderna har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheten
visar emellertid att många miljö- och hälsoskyddsnämnder har bristande
resurser. Framför allt har många kommuner svårigheter att i tillräcklig
grad'kontrollera redligheten i livsmedelshanteringen. Problemet blir speciellt
påtagligt i de fall små kommuner har tillsynsansvaret för stora och
komplicerade anläggningar, där kontrollen fömtsätter livsmedelslek-nisk
specialkunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förslag utredningen lämnar för att i någon mån avhjälpa bristen på resurser hos
miljö- och hälsoskyddsnämnderna anser konsumentverket vara otillräckliga.
Enligt verkets åsikt finns det skäl att överväga lösningar som inte förutsätter
lika resurskrävande insatser av miljö- och hälsoskyddsnämnderna. Ett
alternativ är att livsmedelsverket får ansvaret för stora tekniskt avancerade
livsmedelsanläggningar med rikstäckande marknad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
tanke på livsmedelsverkets utökade kontrollansvar bör tjänsterna som
livsmedelstekniker knytas till livsmedelsverket. Genom alt de engageras i
tillsynen av de stora anläggningarna skapas fömtsättningar för att kontrollen
sker efter för hela landet enhetliga principer. Tjänsterna kan dock placeras på
länsstyrelserna utifrån regionala behov av produktionsteknisk sakkunskap.
Konsumentverket har goda erfarenheter av en likartad anställningsform
beträffande hemkonsulenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt verkets åsikt angeläget att livsmedelsverket har tillräckliga
resurser att fömtom att meddela föreskrifter för kontrollverksamheten också
kunna ge service och råd och ta ansvar för fortbildningen till kommuner och
länsstyrelser. 1 sitt övergripande ansvar för livsmedelskontrollen bör
livsmedelsverket ha som utgångspunkt att tillgodose både kortsiktiga och
långsiktiga hälsoaspekler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.8
Lantbruksstyrelsen:- Utredningens förslag att länsveterinä<br>
ren -- — skall vara chef för en nyinrättad särskild djur- och livsmedels<br>
funktion inom länsstyrelsen, under vilken livsmedelskontrollen skall sorte<br>
ra, innebär i kombination med den föreslagna ökade aktiva rollen för<br>
länsstyrelsen beträffande livsmedelskontroll, att länsveterinärens insatser<br>
inom de områden, som hör hemma i lantbmksnämnden, riskerar att starkt<br>
reduceras. Denna utvecklingstendens torde vara för handen oberoende av<br>
en kommande organisationsform vid bibehållna resurser. Djursjukvår- .<br>
■dens regionala ledningsbehov skall tillgodoses i en omfattning, som
svarar<br>
mot det behov, som riksdagens ovannämnda beslut år 1982 beträffande<br>
djurens hälso- och sjukvård påfordrar. Enligt styrelsens bedömning kan nu<br>
framlagt förslag i livsmedelskontrollutredningens betänkande komma att<br>
menligt inverka på denna möjlighet därest länsveterinären fortsättningsvis<br>
skall svara för densamma vilket utredningen föreslår. Skälet härför är<br>
tvåfaldigt, dels kommer nuvarande länsveterinärresurs sannolikt ej att<br>
vara tillfyllest i vart fall ej inom det övervägande antalet län, som har<br>
enbart en länsveterinär, dels torde det vara osannolikt att det hos en och<br>
samma person kan förväntas rymmas erforderlig kompetens inom båda<br>
verksamhetsfälten, — livsmedelshygien och djursjukvård/djurhälsovård.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
är i denna sin bedömning väl medveten om den betydelse som Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>animalieproduklionen
och den därmed sammanhängande djurhälso- och Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sjukvården
har för livsmedelskvalitén och sambanden där emellan. Detta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förhållande
innebär dock inte att man kan blunda för den specialisering på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>livsmedelshygien
resp. djursjukvård, som föreligger och som är nödvändig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inom
veterinärmedicinen. Detta specialiseringsbehov ökar markant för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>länsveterinärens
vidkommande såväl inom djursjukvården genom 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>års
riksdagsbeslut som inom livsmedelshygienen genom den nu föreslagna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inriktningen
på livsmedelskontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
framlagda förslag vad gäller länsveterinärens roll tillstyr-kes under
förutsättning att lantbmksnämndernas behov av enhetschef vid dess
veterinärenheter tillgodoses fullt upp på sådant sätt att dess åligganden kan
fullgöras på ett tillfredsställande sätt, oavsett organisatorisk tillhörighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.9
Statens livsmedelsverk: Som tidigare antytts förekommer i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dag
knappast någon redlighetstillsyn i fråga om de livsmedelstillverkande
anläggningar över vilka miljö- och hälsoskyddsnämnderna enligt gällande lag har
ansvaret för den löpande tillsynen. Orsakerna härtill är flera. Såsom framgår
av utredningens överväganden torde främsta orsaken ligga i all kommunerna inte
har de resurser och den kompetens som krävs för denna tillsyn. Utredningen
konstaterar att 100 av landets 284 kommuner endast har en inspektör anställd
för alla de olika uppgifterna som nämn-, derna har att utföra samtidigt som
många små kommuner fått tillsynsansvaret för stora och komplicerade
livsmedelsanläggningar. Från utredningens sida påpekas vidare att kommunernas
politiska prioriteringar hittills inte alltid gynnat livsmedelstillsynen. En annan
bidragande orsak till den uteblivna redlighetskontrollen är enligt
livsmedelsverkets mening att denna kontroll många gånger är komplicerad att
genomföra och att den oftast saknar den anknytning till lokala
liälsoskyddsintressen som hygienkontrollen har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan beklagas att utredningen inte mer ingående än som skett analyserat hur den
förordade redlighelskontrollen bör genomföras och vilka resursanspråk som
skilda ambitionsnivåer kan föranleda. Mot den nu angivna bakgmnden anser
livsmedelsverket att det vore föga ändamålsenligt att såsom utredningen gör i
fråga om bl. a. godkännande av livsmedelslokaler, mejerikonlrollen och
potatiskontrollen lägga ytterligare tillsynsuppgifter på miljö- och
hälsoskyddsnämnderna. Denna bedömning påverkas inte nämnvärt av utredningens
förslag att tillföra länsstyrelsernas nuvarande resurser för livsmedelskontroll
(genomsnitt 1/2 länsveterinär-tjänst) ytterligare resurser i form av i
genomsnitt 1/2 livsmedelstekniker-tjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
livsmedelsverket måste lösningen av uppgiften att införa en redlighetskontroll
värd namnet utan att samtidigt minska säkerheten i hygienkontrollen sökas
efter något andra vägar än vad utredningen gjort. En viktig utgångspunkt därvid
är att i största möjliga utsträckning begränsa kostnaderna för tillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
livsmedelsverket bör livsmedelsföretagens möjligheter till egen<br>
kontroll tas i anspråk för att lösa denna uppgift. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
livsmedelsverkets roll i livsmedelskontrollen framhålls re<br>
dan i utredningsdirektiven att verket i framtiden skall ha det övergripande<br>
ansvaret för kontrollen, vilket innebär att verkets policyskapande och<br>
normgivande verksamhet skall fortsätta. Utredningen har starkt poäng<br>
terat betydelsen av denna del av verkets verksamhet och förordat att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>oi</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>livsmedelsverket meddelar
föreskrifter som i högre grad än för närvarande Prop. 1988/89:68<br>
skall styra tillsynen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverket
instämmer i dessa överväganden och vill för egen del<br>
understryka vikten av att samarbetet med övriga tillsynsmyndigheter kan<br>
utvecklas ytterligare.- Då därtill kommer---- att livsmedelsver<br>
ket bör ha kvar godkännandeprövningen av livsmedelslokaler talar utom<br>
ordentligt starka skäl för att den förstärkning med livsmedelsteknisk ex<br>
pertis som utredningen förordar hos länsstyrelserna i stället bör ske hos<br>
livsmedelsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Placeringen
vid livsmedelsverket har uppenbara fördelar. En tekniker placerad vid en
länsstyrelse kan av praktiska skäl inte vara specialist på alla de olika frågor
som kan aktualiseras vid de olika typer av livsmedelsanläggningar som finns
inom de län teknikern skall svara för. Om teknikerna i stället placeras vid
livsmedelsverket kan en specialiserad tekniker på ett helt annat sätt få
möjligheter att bygga upp en specialistkompetens som är nödvändig för att kunna
bistå miljö- och hälsoskyddsnämndema i olika frågor. Dessa tekniker kan då
bistå samtliga miljö- och hälsoskyddsnämnder och kontrollen blir enhetlig över
hela landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
livsmedelsverket bedrivs en omfattande laboratorieverksamhet på livsmedelsområdet.
Verket har också sedan flera år skaffat sig gmndliga kunskaper om såväl
kostvanor hos barn och vuxna som kostens rätta sammansättning. Däremot är
verkets möjligheter i dag att följa utvecklingen på livsmedelshanteringens
område — och det gäller både produktion och distribution — mycket begränsade.
Genom att teknikerna placeras vid livsmedelsverket rättas detta till och
verkets möjligheter förbättras att få den kunskapsbas som behövs för att verket
skall kunna utarbeta de föreskrifter och allmänna råd som krävs för den
löpande tillsynen. Därmed ökar också verkets förutsättningar att ge service åt
näringslivet och att ta ansvar för utbildning av personal inom
livsmedelskontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
livsmedelsverkets sammanfattande bedömning kommer således redlighetsfrågorna
framöver att av olika skäl få ökande betydelse för människor och samhälle.
Dessa frågor kommer med hänsyn härtill att i väsentliga avseenden ta i anspråk
livsmedelsverkets resurser på alla områden. Även miljö- och
hälsoskyddsnämndernas medverkan blir omfattande. Delsamma gäller samarbetet
med olika företag och organ inom livsmedelsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1,11
Statens jordbruksnämnd:----------------- Förslaget måste innebära</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
nya resurser måste tillföras inte bara länsstyrelsema utan även miljö-och
hälsoskyddsnämnderna om målsättningen skall kunna uppfyllas. Dessutom måste
inom ett för konsumenterna så centralt område som livsmedelskontrollen och
efterlevnaden göras så likformig som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.13-------------------- Statens
industriverk: Verket vill betona att det från</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>industripolitisk
synpunkt är angeläget att en eventuell decentralisering av<br>
kontrollen (till kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder) inte får<br>
leda till regionala skillnader i kraven på företagen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.14 Statskontoret:
En gmndtanke i den samordnade länsförvaltningen<br>
är att länsstyrelsen skall arbeta på ett annat sätt. Tyngdpunkten skall ligga<br>
vid utvecklingsfrågor. Det är i detta läge olyckligt att tillföra länsstyrelsen<br>
nya uppgifter av kontrollkaraktär såsom kommittén föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
biträder utredningens förslag att bygga kontrollverksam<br>
heten i så hög grad som möjligt på företagens egen kontroll.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>92</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En sådan ordning borde
innebära stora rationaliseringsvinster särskilt Prop. 1988/89:68 som
livsmedelsindustrin har en starkt centraliserad stmktur. Gränsdrag- Bilaga
3 ningen mellan lokalt kommunalt ansvar och centralmyndigheters ansvar är
oklar. Inte heller är behovet av regionall ansvar klarlagt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
finner det angeläget att en studie genomförs inom hela miljövårdsområdet i vid
bemärkelse om hur ansvaret bör fördelas mellan lokal, regional och central
nivå. I det uppdrag som regeringen inom kort väntas ge statskontoret rörande
samordnad länsförvaltning kommer överväganden om ansvarsfördelning i
miljövårdsfrågorna att redovisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
pekar på behovet av en översyn av statens livsmedelsverk. Statskontoret vill
peka på behovet av en anpassning av centralmyndigheternas roll i förhållande
lill ökat kommunalt ansvar och länsstyrelsernas nya roll. Enligt statskontorets
uppfattning kan det vara lämpligare att förslärka centralmyndighetens resurser
än att fördela de begränsade resurserna på länsstyrelserna. En annan sak är
att delar av kontrollmyndigheternas resurser kan spridas geografiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.15
Riksrevisionsverket: Ett problem inom dagens system för livsmedelskontroll är
all ansvarsförhållandena är oklara. Utredningen föreslår en decentralisering
men också ett ökat ansvar för länsstyrelserna och styrande föreskrifter från
livsmedelsverket. RRV befarar att slutresultatet blir att de oklara
ansvarsförhållandena kvarstår. RRV vill dessutom påpeka att styrande
föreskrifter från livsmedelsverket fömtsätter att ett särskilt bemyndigande
skrivs in i livsmedelslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
anser att livsmedelskontrollutredningen inte tillräckligt penetrerat vilka
kontrollbehov som finns inom livsmedelsanläggningar av olika karaktär — något
som enligt verkets mening är oundgängligt för att man skall kunna bilda sig en
uppfattning om vilken kontrollorganisation som kan vara lämplig. RRV menar
dessutom att den analys som finns i betänkandet pekar i en annan riktning än
mot de förslag som slutligen presenteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
RRV:s mening har ingenting framkorrimit som kan föranleda RRV all gå ifrån den
uppfattning om kontrollorganisalionens lämpliga utformning som verket kom fram
till i den tidigare nämnda revisionsrapporten. Enligt denna bör
livsmedelshanteringssystemet betraktas snarast som bestående av två skilda
delsystem med helt olika kontrollbehov. Dels finns ett storskaligt system med
tekniskt avancerad produktion som ofta har hela Sverige som sin marknad, dels
finns ett småskaligt system bestående, av t. ex. storkök, restauranger och
småproducenter med avsättning inom ett mer begränsat geografiskt område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
menar att det storskaliga systemet kräver en mer "flödesorien-terad"
kontroll med beräkning av risker i olika hanteringsled och av tänkbara
konsekvenser för konsumenterna. En sådan kontroll fömtsätter överblick över de
olika hanteringsleden. RRV menar också att det krävs specialistkompetens för
kontrollen av de tekniskt avancerade stora anläggningarna och att en sådan
bäst utvecklas om en och samma tillsynsmyndighet kan skaffa sig erfarenhet
från flera likartade anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
menar att den centrala myndigheten har de största förutsättningar<br>
na att utveckla den erforderliga kompetensen och att skaffa sig den<br>
nödvändiga överblicken för kontroll av det storskaliga livsmedelssystemet.<br>
RRV anser således att ansvaret för de större livsmedelsanläggningarna bör<br>
lyftas från kommunerna och föras till staten genom livsmedelsverket.<br>
RRV anser vidare att godkännandet av de större livsmedelsanläggningar<br>
na bör ligga kvar på livsmedelsverket. Därmed uppnås också den av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>livsmedelskontrollutredningen
eftersträvade samordningen av ansvaret Prop. 1988/89:68<br>
för godkännande och löpande tillsyn.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontrollen
av det småskaliga hanteringssystemet bör ligga kvar på lokal nivå. Närhet till
tillsynsobjekten och god lokalkännedom är viktiga fömtsättningar för alt kunna
genomföra denna kontroll på ett effektivt sätt. RRV menar att denna kontroll
bör vara en i princip helt kommunal angelägenhet där livsmedelsverkets
uppgifter inskränks till att på olika sätt stödja den kommunala verksamheten
ulan styrande föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
menar att man genom en tudelning av tillsynsansvaret enligt ovan tillvaralar de
komparativa fördelar som resp. nivå i kontrollsystemet besitter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
stödjer också, bl. a. mot bakgrund av vad som framkom under verkets revision av
livsmedelskontrollen, utredningens krav på en översyn av livsmedelsverkets
organisation och resurser. RRV:s förslag om att livsmedelsverket skall ha hela
ansvaret för kontrollen av det storskaliga systemet förutsätter troligtvis
ökade resurser. En lösning kan vara att den resursförstärkning vid
länsstyrelserna som utredningen föreslår i stället förs till livsmedelsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.16 Sveriges
lantbruksuniversitet: Beträffande de organisatoriska frå<br>
gorna vill SLU framhålla vikten av att livsmedelsverket ges de resurser<br>
som erfordras för att ha det övergripande ansvaret för livsmedelskontrol<br>
len. Samtidigt finns ett behov av regionalt placerad personal som utred<br>
ningen föreslår. SLU bedömer det som ytterst angeläget att sambandet<br>
mellan de föreslagna regionala teknikerna och livsmedelsverket blir så<br>
nära som möjligt. En nära samverkan skulle enligt SLU möjliggöra dels alt<br>
verkets experter skulle kunna biträda livsmedelsteknikerna i komplicerade<br>
ärenden, dels skulle verket få snabb och direkt information om tillståndet i<br>
landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
organisatorisk möjlighet skulle kunna vara att bygga ut det embryo till
regional organisation som finns vid verket och att placera elva av
livsmedelsverkels anställda livsmedelstekniker vid länsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.17---------------------------------- Skogs-
och jordbrukets forskningsråd: Rådet är tveksamt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
möjligheterna att på regional nivå få den tillgång till expertis och utmstning
som är nödvändig om utredningens målsättning skall kunna realiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.18 Länsstyrelsen
i Stockholms län har inget att erinra i princip mot<br>
utredningens förslag att en decentralisering av livsmedelskontrollen ge<br>
nomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
tillstyrker utredningens förslag att länsstyrelserna ges en<br>
mera aktiv roll inom livsmedelskontrollen liksom att det inrättas en djur-<br>
och livsmedelsfunktion som förstärks med bl. a. livsmedelsteknisk exper<br>
tis. ---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.19 Länsstyrelsen
i Östergötlands län: Riksrevisionsverket anförde i<br>
sin rapport att storskalig livsmedelsproduktion med distributionsområden<br>
ofta långt utanför kommunens gränser snarare borde vara underställd<br>
statlig tillsyn än kommunal sådan och föreslog en uppdelning av kontrol<br>
len på dessa gmnder. Länsstyrelsen anser att utredningen i likhet med<br>
riksrevisionsverket borde ha diskuterat alternativa förslag till kontrollor<br>
ganisation. En förutsättning för att den föreslagna organisationsmodellen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skall
bli effektiv och slagkraftig är att tillräckliga resurser avsätts för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>94</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>verksamheten. Det gäller
inte minst tillgången till specialistkompetens Prop. 1988/89:68 inom såväl
den tekniska som den biologiska sidan av livsmedelsområdet. Bilaga 3 Den
mera aktiva roll, som länsstyrelserna föreslås få, synes väl kunna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gagna en sådan utveckling. Genom
den föreslagna förstärkningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>på
regionplanel med livsmedelsteknisk expertis och inrättandet av en särskild
djur- och livsmedelsfunktion vid varje länsstyrelse med uppgift att bistå
miljö- och hälsoskyddsnämnderna, skapas förutsättningar för en effektiv
kontrollorganisation och likartad kontroll över hela landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvarsfördelningenmellandeolikatillsynsmyndigheternamåste </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>formuleras
klarare. Enligt länsstyrelsens erfarenhet måste också utfärdas centrala
föreskrifter, som i högre grad än nu styr livsmedelskontrollens omfattning och
inriktning om målet, att kontrollen skall vara likartad oavsett geografisk
belägenhet, skall uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.20----------------------------- Länsstyrelsen
i Kalmar län vill framhålla alt utredningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förbisett
en principiellt viktig fråga. Man har således inte mer än ytligt<br>
berört frågan om vilka delar av livsmedelstillsynen som kan anses vara en<br>
kommunal angelägenhet och vilka delar som kan anses vara en statlig<br>
angelägenhet när det gäller tillsynsorganisationens uppbyggnad. Länssty<br>
relsen anser detta vara en brist i utredningen. Enligt länsstyrelsens mening<br>
borde ha övervägts om inte tillsynsorganisationen skall ha en kommunal<br>
förankring när det gäller småskalig livsmedelsindustri och övrig livsme<br>
delshantering, som i huvudsak berör den egna kommunen, medan tillsyns-<br>
organisationen, när del gäller storskalig livsmedelsindustri borde ha en<br>
statlig förankring.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>—.-- De
föreslagna djur- och livsmedelsenhelerna vid länsstyrelserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>med
såväl hygienisk som teknisk sakkunskap bör kunna medföra en vä<br>
sentlig effektivisering av livsmedelskontrollen. Dock krävs att det av ut<br>
redningen skisserade samarbetet mellan stat och kommun konkretiseras<br>
och ges en förfaltningsmässig förankring där ansvarsfördelning m. m. klar<br>
läggs. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
huvudsakliga arbetsuppgiften för länsstyrelsen inom livsmedels<br>
kontrollens område bör omfatta de större livsmedelsindustrierna. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Den
samlade kunskapen om sambanden mellan olika led i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>livsmedelskedjan
bör enligt länsstyrelsens mening bättre än för närvarande tillvaratas i
livsmedelskontrollen. Många exempel på vikten av att detta är väsentligt kan
anföras såsom bekämpningsmedel, tungmetaller, läkemedelsfrågor och
smittskyddsfrågor. Även problemen med nerfall av radioaktiva isotoper är ett
exempel på problem som i väsentlig utsträckning påverkar/tränger in i
livsmedelskedjorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.21--------------------------------------- Länsstyrelsen
i Blekinge län: För all kunna erhålla en livsmedels<br>
kontroll som är konkurrensneulral och lika över hela landet och för att<br>
konsumenten tryggt skall kunna konsumera livsmedel oavsett var de är<br>
tillverkade i landet, är det nödvändigt med föreskrifter som styr livsme<br>
delstillsynen i betydligt högre grad än för närvarande. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
tillstyrker utredningens förslag att länsstyrelserna ges en mera aktiv roll
inom livsmedelskontrollen. Det är då väsentligt alt länsstyrelsernas roll får
en klarare utformning och ges ett bättre formellt underlag • i form av
författningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
tillstyrker all länsstyrelserna förstärks med regionalt placerad
livsmedelsteknisk expertis och att en särskild djur- och livsmedelsfunktion
inrättas vid varje länsstyrelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är värdefullt alt livsmedelsteknikerna placeras regionalt. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- </span><span
style='font-family:Verdana'>--------------------------------------------------- </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
tillstyrker utredningens förslag om samrådsförfarande<br>
mellan myndigheter vid godkännande av lokal, tillsyn och kontrollpro<br>
gram. --- ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Länsstyrelsen
vill understryka betydelsen av att överblicken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>över
hela kedjan bibehålles och att de delar som utbrutits återbördas till
länsstyrelserna, t. ex. zoonosärendena (bl. a. salmonella) och
restsubstans-frågor. Detta för att kunna verka för ett gott konsumentskydd på
livsmedelsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.24 Länsstyrelsen
i Älvsborgs län: Utredningen har konstaterat att<br>
kontrollorganisationen behöver ha tillgång till viss specialkompetens för<br>
att kunna fullgöra sina uppgifter i en aUtmer komplicerad produktionsap<br>
parat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
vill betona att detta gäller den tekniska men även den<br>
biologiskt-hygieniska sidan av livsmedelshanteringen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ vill
länsstyrelsen tillstyrka utredningens förslag angående läns<br>
styrelsens mer aktiva roll inom livsmedelskontrollen, liksom förslaget att<br>
närliggande länsstyrelser förstärks med livsmedelsteknisk expertis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
tillstyrker vidare att en särskild djur- och livsmedelsenhet<br>
inrättas vid varje länsstyrelse. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser dock att det krävs att den av utredningen skisserade samverkan mellan
stat och kommun ges en förfaltningsmässig förankring där ansvarsfördelningen
klart anges för att verksamheten skall bli effektiv och bli likartad över
landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.25 Länsstyrelsen
i Västmanlands län anser att utredningen närmare<br>
borde preciserat ansvarsfördelningen mellan myndigheterna och analyse<br>
rat vilka förändringar i lagstiftningen som är möjliga och lämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Förslaget
alt placera livsmedelstekniker på ett antal länsstyrelser</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>är väl motiverat.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
detta bedömer länsstyrelsen det angeläget att tillsynsmyndigheterna vid behov
har tillgång till specialister för tillsyn av tekniskt komplicerade
anläggningar inom t. ex. bryggeri- och mejerinäringen. Personal med så speciell
kompetens bör vara placerade på livsmedelsverket. Med tanke på den snabba
tekniska utvecklingen och svårigheten att bibehålla kompetens och kunskapsnivå
bör del också vara möjligt att anlita vissa specialister på konsultbasis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen----- föreslår----- att
en särskild djur- och livsme<br>
delsfunktion inrättas vid varje länsstyrelse. Länsstyrelsen tillstyr<br>
ker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.26----------------------------- Länsstyrelsen
i Kopparbergs län en bättre klarhet måste ske</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beträffande
uppgiftsfördelningen mellan kommuner, länsstyrelser och livsmedelsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
delar utredningens uppfattning att tillsynen av livsmedels<br>
hanteringen bör decentraliseras. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
villkor för att den föreslagna organisationen skall ge önskat resuhat är dels
alt miljö- och hälsoskyddsnämnden får behövliga resurser att utföra tillsynen,
dels all länsstyrelsen — som utredningen föreslår — förstärks med en delad
tjänst som livsmedelstekniker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.28
Länsstyrelsen i Norrbottens län delar utredningens uppfattning, att<br>
livsmedelskontrollen bör decentraliseras i största möjliga utsträckning och<br>
att den myndighet som godkänner en anläggning också skall ansvara för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den omedelbara tillsynen.- Länsstyrelsen
gör--- den bedöm- Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ningen
att godkännandet av även större livsmedelsföretag, i enlighet med Bilaga 3<br>
utredningensförslag,kanliggapåmiljö-ochhälsoskyddsnämndema. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser- det vara angeläget med en nära, väl planerad</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och organiserad samverkan
med miljö-och hälsoskyddsnämndema. </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Formerna för samarbete bör
inskrivas i författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-- 7-
länsstyrelsen tillstyrker- att en djur- och livsmedelsenhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:117.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tillskapas.--- Dock
saknas---- tillgång till livsmedelsteknisk ex<br>
pertis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.29
Länsstyrelsernas organisationsnämnd tillstyrker förslaget att länsstyrelserna
skall tilldelas en mer aktiv roll inorri livsmedelskontrollen. Utredningens
förslag ligger enligt LON:s uppfattning väl i linje med de intentioner som
statsmakterna gett uttryck för i andra sammanhang och som syftar till att bl.
a. utveckla samarbetet och samspelet mellan den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>regionala
statliga nivån och den primärkommunala nivån. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:116.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Placeringen
av de föreslagna tjänsterna som livsmedelstekniker på en regional myndighet med
den breda verksamhet som länsstyrelsen har är enligt LON:s mening det
effektivaste sättet för den centrala nivån att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>snabbt
få genomslagskraft i hela landet för sina intentioner. Det är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ett
system som med framgång har tillämpats i andra sammanhang och<br>
innebär även vissa administrativa fördelar jämfört med en central place<br>
ring. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.31 Eslövs
kommun: Utredningens förslag innebär att de oklarheter<br>
som tidigare funnits vad gäller kontrollansvaret i stort har försvunnit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag att länsstyrelsen skall få en aktivare roll inom livsmedelskontrollen
ger en ökad effektivitet och samordning inom livsmedelstillsynen. Miljö- och
hälsoskyddsnämndens i Eslöv samarbete med länsveterinären och
livsmedelsteknikern för de sju sydliga länen har varit mycket positivt. En
utökning av antalet teknikertjänster är därför tillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget måste dock framhållas att länsstyrelsen skall vara ett<br>
stöd för kommunerna och inte en fristående tillsynsmyndighet. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.32 Falu
kommun: Denna organisation med två statliga myndigheter<br>
länsstyrelsen och SLV som skall samverka med kommunen torde inte<br>
befrämja effektiviteten eller kvalitén i livsmedelstillsynen. Den oklara<br>
arbets- och ansvarsfördelningen mellan kommunen, länsstyrelsen och SLV<br>
kommer sannolikt att bestå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljö-
och hälsoskyddsnämnden anser i stället att SLV:s resurser bör öka. De
föreslagna livsmedelsteknikerna bör därför vara anställda av SLV. Regionalt
placerade livsmedelstekniker bör underlätta samarbetet mellan miljö- och
hälsoskyddsnämnderna och SLV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
7.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.33-------------- Grums
kommun: Sammanfattningsvis kan sägas att dagens livsme<br>
delskontroll uppenbarligen inte uppfyller intentionen att livsmedelskon<br>
trollen skall hålla samma nivå oavsett var i landet en vara produceras. 1
■<br>
betänkandet påpekas detta i flera sammanhang. Det nya förslaget för<br>
livsmedelskontroll synes inte utjämna skillnadema utan snarare i vissa<br>
delar förstärka dessa .</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.1.34 Gällivare kommun:
Att lokalgodkännandet och löpande tillsyn samlas i "en hand" är till
det bättre.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>97</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 198S/89. 1 saml Nr 68</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.1.35------------------------------ Gävle
kommun: Livsmedelsverket skall meddela föreskrif- Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ter som i högre grad än
för närvarande styr livsmedelstillsynen . 1 Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>princip
kan dessa tankegångar accepteras under förutsättning att kommunerna ändock
lämnas handlingsfrihet att göra rimliga prioriteringar i förhållande till
andra viktiga arbetsuppgifter inom miljö- och hälsoskyddsnämndens arbetsfält.
Styrningen av tillsynen får heller inte medföra att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kommunerna
tvingas till kostnadskrävande resursförstärkningar utöver de ramar som det
planerade avgiftssystemet ger möjlighet till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- I
stället bör samtliga tekniker placeras på livsmedelsverket med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>specialutbildning
inom något eller några av områdena charkuteri, mejeri, äggprodukter, sylt och
saft, konfekler m. fl. Därigenom skulle kommunerna få tillgång till verklig
sakkunskap och tjänsterna kunna utnyttjas på ett effektivt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår vidare att länsstyrelsen tillsammans med miljö-och
hälsoskyddsnämnderna skall planera inriktning och omfattning av den offentliga
livsmedelskontrollen inom länet och kommunen. Delta förslag avstyrkes. Det är
tillräckligt med den högre grad av styrande funktion som livsmedelsverket
tilldelas i förslaget. Om ytterligare en instans skall påverka kommunernas
verksamhet kommer arbetet att försvåras. En samordning sker redan i dag direkt
mellan kommunerna i den projektinriktade livsmedelskontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljö-
och hälsoskyddsnämnden tilldelas ansvar för såväl godkännande<br>
som tillsyn av allmänna livsmedelsanläggningar och av all livsmedelshan<br>
tering. --- Detta förslag hälsas med tillfredsställelse .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.36-- Katrineholms
kommun: Vi anser att utredningens förslag i stort är<br>
bra. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
vi däremot inte är lika positiva till är att utredningen tydligen vill ge<br>
redlighetskontrollen en högre status än den enligt vår mening lika viktiga<br>
hygienkontrollen.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.37 Luleå
kommun: Det som kan ses som positivt för kommunerna är<br>
förslaget om att livsmedelskontrollen skall decentraliseras till miljö- och<br>
hälsoskyddsnämnderna, vilket i sig bör ligga i tiden med tanke på de<br>
försök som nu förekommer med s. k. frikommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
nämnda skäl anser miljö- och hälsoskyddsnämnden att det kan ifrågasättas om det
är nödvändigt att ge länsstyrelsen en mer aktiv roll i livsmedelstillsynen. Ett
ytterligare skäl till att ifrågasätta detta förslag är att miljö- och
hälsoskyddsinspektörerna i dag i sin utbildning vid universiteten erhåller en
god utbildning i livsmedelshygien, vilket med den föreslagna
vidarelitbildningen bör vara mer än tillräckligt för att miljö- och
hälsoskyddsnämnderna på egen hand skall klara de livsmedelshygieniska
åligganden, som föreskrives i nuvarande lagstiftning. För övrigt kan sägas att
vi inte är mycket betjänta av en livsmedelstekniker som är placerad i
Västerbotten. Av den anledningen bör teknikern få en central placering,
förslagsvis vid livsmedelsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.38---------------- Lunds
kommun vad man saknar i utredningen är en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>analys
av orsakerna till bristerna och konkreta förslag till förändringar<br>
----- . Inom SLV borde--- inrättas en "Kommunbyrå" med prak<br>
tisk kommunal livsmedelstillsynserfarenhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>---- är
utredningens förslag att länsstyrelserna skulle få en mer aktiv</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>roll
i livsmedelstillsynen ägnat att förvåna. Förslaget har ej heller åtföljts<br>
av någon motivation eller förslag till lösning av bl. a. kollisionsrisken med<br>
att samtidigt vara tillsynsmyndighet och överklagningsinstans. Vidare kan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>det inte ha varit obekant
för utredningen att SLV år 1973 placerade fyra Prop. 1988/89:68
livsmedelstekniker regionalt på länsstyrelserna med uppgift att bl. a.
biträ- Bilaga 3 da miljö- och hälsoskyddsnämnderna med råd och anvisningar
och experthjälp i komplicerade kontrollfrågor. Efter ca två år tvingades SLV
konstatera att detta var ett misslyckande och av de fyra livsmedelsteknikema
återstår i dag bara en placerad i Kristianstads län. Av de övriga är två '
placerade centralt på SLV och en har slutat. Motiven till att utredningen —
trots detta — på nytt föreslår länsstyrelseplacerade tekniker redovisas ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.39 Malmö
kommun: I sitt utlåtande framför miljö- och hälsoskydds<br>
nämnden erinringar mot styrande föreskrifter av statens livsmedelsverk<br>
för kommunens tillsynsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
enligt kommunstyrelsens mening bör för kommunal verksamhet av förevarande slag
statliga intentioner taga sig uttryck i rekommendationer och allmänna råd.
Dylik verksamhet som inte bedrives av statliga organ bör således i princip ej
vara underkastade statliga styrande föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de fall verksamheten blir bunden av statliga direktiv bör staten själv taga
hand om denna och då helt svara för finansieringen ay alla kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget,
att inrätta tjänster som livsmedelstekniker, bedömer nämnden som motiverat och
lovvärt men anser inte att tjänstema bör placeras vid länsstyrelserna.
Tjänsterna bör enligt nämndens uppfattning vara underställda statens
livsmedelsverk som sedan här att fördela denna resurs alltefter behov och
kunskapsområde på olika miljö- och hälsoskyddsnämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
förslaget om ett utökat samarbete inom livsmedelskontrol<br>
len mellan länsstyrelsen och miljö- och hälsoskyddsnämnden ställer sig<br>
nämnden tveksam-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser att det omedelbara ansvaret för såväl godkännande som tillsyn av i
princip alla livsmedelsanläggningar och all livsmedelshantering bör läggas på
miljö- och hälsoskyddsnämnden med undantag för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kött-
och exportkontroll. Detta skulle innebära, att den nuvarande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ordningen--- skulle
upphöra, vilket nämnden hälsar med tillfredsstäl<br>
lelse --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.40------------------------ Partille
kommun: Länsstyrelserna bör tilldelas en mer aktiv roll i<br>
tillsynsarbetet anser utredningen </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
detta förslag kan invändningar av principiell art framföras. Försla<br>
get går stick i stäv med strävandena under senare år mot minskad statlig<br>
styrning av den kommunala verksamheten. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
blott principiella utan också rationella skäl kan anföras mot att länsstyrelsen
skall "bistå" kommunen med olika branschgenomgångar och
projektinriktad kontroll. Frivilliga försök i den riktningen har visat att
detta har benägenhet att i betydande grad öka administrationen till förfång för
fältarbetet. Däremot skulle det vara av värde att ha tillgång till livsmedelsteknisk
expertis för biträde och konsultation vid tillsyn av enskilda anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är dock tveksamt om denna expertis bör vara knuten till länsstyrel<br>
sen. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
är som bekant också första besvärsinstans. Om länsstyrelsen tar aktiv del i
tillsynsarbetet uppkommer en jävssituation vid prövning av besvärsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>. 99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.1.41----------------- Skara
kommun: Ansvarsfördelningen är i många fall oklar Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vilket
dels innebär risker för dubbelarbete, dels att vissa företag i praktiken
Bilaga 3 hamnar mittemellan och därigenom saknar tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Utredningens
förslag att ge miljö- och hälsoskyddsnämnderna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>helhetsansvaret
för godkännande av livsmedelslokaler och den löpande<br>
tillsynen kan vara ett steg i rätt riktning. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsema
föreslås få en mer aktiv roll i den offentliga livsmedelstillsynen genom
bildande av särskilda djur- och livsmedelsfunktioner. För att klara
utredningens intentioner krävs dock en tjänst som livsmedelstekniker vid varje
länsstyrelse i varje fall i södra Sveriges jordbruksbygder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag om obligatoriska årliga överläggningar mellan länsstyrelserna och
miljö- och hälsoskyddsnämnderna verkar onödigt byråkratiskt och tungrott. Det
är troligen bättre att föreskriva att varje miljö-och hälsoskyddsnämnd skall
upprätta en verksamhetsplan enligt ett givet mönster som sedan kan användas i
den årliga rapporteringen. Verksamhetsplanen kan sedan revideras vid behov
efter samråd med länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
översyn av livsmedelsverkets organisation och resurser för att öka<br>
möjligheterna att lämna service och ge råd till kommuner och länsstyrelser<br>
kan vara befogad.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.42 Stockholms
kommun: Utredningen föreslår att livsmedelsverket<br>
även i framtiden skall ha det övergripande ansvaret för livsmedelskontrol<br>
len. Verket skall meddela föreskrifter som i högre grad än för närvarande<br>
styr livsmedelstillsynen. Verket skall göra sammanställningar och analyser<br>
av att kontrollen bedrivs efter enhetliga principer och med likartade meto<br>
der i hela landet. Verket skall ha ett fortbildningsansvar gentemot kommu<br>
ner och länsstyrelser. Förvaltningen anser förslaget bra och hälsar med<br>
tillfredsställelse att livsmedelsverket åläggs ett ansvar för fortbildningen av<br>
personal inom livsmedelskontrollen såväl vid länsstyrelser som kommu<br>
ner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvaltningen
anser att förslaget att inrätta ett antal tjänster med livsmedelsteknisk
expertis är bra. Förvaltningen delar dock inte utredningens uppfattning att
dessa tjänster skall placeras på de olika länsstyrelserna. För att dessa
tekniker skall kunna medverka vid tillsynen av olika speciella anläggningar
krävs specialutbildning t. ex. inom mejeri, charkuteri, konserveringsteknik
m.m. Förvaltningen anser därför alt dessa tjänster bör . placeras vid
livsmedelsverket samt att en specialisering av tjänsterna sker så att resp.
miljö- och hälsoskyddsnämnd kan få den hjälp som behövs om problem uppstår inom
olika typer av anläggningar. Livsmedelsteknikerna kommer på detta sätt att
kunna utnyttjas på ett mer effektivt sätt inom sitt kunskapsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att länsstyrelsen skall ansvara för att tillsammans med miljö-och
hälsoskyddsnämnden planera inriktning och omfattning av den offentliga
kontrollen inom länet och kommunen delas ej av förvaltningen. . Förvaltningen
anser att en samordning av livsmedelskontrollen inom vissa områden kan ha
fördelar ur organisatorisk synpunkt. En sådan samordning bör dock ske direkt
mellan kommunerna, något som redan nu delvis görs på några håll i landet.
Länsstyrelsens roll bör, liksom hittills, vara informationsgivare till
kommunerna, men styrelsen bör ej delta i beslut om inriktning och omfattning av
verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att miljö- och hälsoskyddsnämnden får ansvaret<br>
för såväl godkännande som tillsyn av i princip alla livsmedelsanläggningar<br>
och all livsmedelshantering. Detta överensstämmer med vad miljö- och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana;
text-transform:uppercase'>.qq</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hälsoskyddsnämnden anförde
vid sitt sammanträde redan den 26augusti Prop. 1988/89:68 1980.
Förvaltningen ser med tillfredsställelse att livsmedelskontrollutred- Bilaga
3 ningen nu föreslår en sådan lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser att starka skäl finns för att bevara den veterinärmedicinska kompetensen
och därmed sammanhängande kunskaper i livsmedelshygieniska frågor inom
länsstyrelsen samt föreslår att länsveterinären som chef för en föreslagen
särskild djur- och livsmedelsfunktion vid länsstyrelsen svarar för
kontaktverksamheten mellan besiktningsveterinärer och distriktsveterinärer.
Förvaltningen instämmer i utredningens synpunkter. Utöver detta vill förvaltningen
framhålla att i flera av de större kommunerna finns stadsveterinärer anställda
som har en motsvarande kompetens som länsveterinärerna. För dessa kommuner kan
det därför finnas mindre behov av att utnyttja länsveterinären som
livsmedelshygienisk expert.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1.44<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sundsvalls kommun: Vi finner
det positivt att miljö- och hälsoskyddsnämnden får ansvaret för såväl
godkännande som tillsyn av i princip all livsmedelshantering. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>2.1.45<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppsala kommun: Utredningen
föreslår att kommunerna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>får
del totala ansvaret för den allmänna offentliga livsmedelskontrollen inom den
egna kommunen, något som nämnden motser med tillfredsställelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Utredningen
föreslår--- alt ett antal tjänster som livsme<br>
delstekniker inrättas i länen. Nämnden är positiv till inrättandet av dessa<br>
tjänster, men ställer sig tveksam lill tjänsternas placering. Tanken i utred<br>
ningsförslaget är att en livsmedelstekniker i princip skall betjäna två eller<br>
tre län. Livsmedel är ett vittomfattande kunskapsfält och nämnden ställer<br>
sig frågande till om man vid rekryteringen verkligen kan förena detta vida<br>
fält som bl. a. omfattar bagerisidan, grönsaker, mejeri, kött- och charkhan-<br>
tering, slaktleknik, processindustri etc. i en person. Nämnden föreslår i<br>
stället att statens livsmedelsverk tillförs dessa tjänster och att varje tjänst<br>
ges ett klart definierat och avgränsat kunskapsområde. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.47----------------- Örebro
kommun: Utredningens förslag att lägga det totala</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ansvaret för
livsmedelskontrollen på kommunerna är positivt. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsens
aktiva roll med teknisk expertis bör klargöras närmare. För kommunernas del
vore det bra om expertisen på länsstyrelsen fungerade som konsult åt miljö-
och hälsoskyddsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverket
bör i sin verksamhet utöka sitt ansvar för rådgivning, samordning saml
utbildning av personal på alla nivåer i livsmedelstillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.48 Örnsköldsviks
kommun: Miljö- och hälsoskyddskontoret delar ut<br>
redningens uppfattning att i princip alla livsmedelsanläggningar skall god<br>
kännas lokalt liksom att all tillsyn och provtagning skall åligga miljö- och<br>
hälsoskyddsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är positivt att länsvelerinärenheten utökas med livsmedelstekniker,<br>
vilka får ett samordnande ansvar regionalt med nämnderna.. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.49-- Centralorganisationen
SACO/SR: De enskilda kommunerna och<br>
kommunförbundet måste upplysas och övertygas om viklen av att mer<br>
resurser måste ställas till miljö- och hälsoskyddsförvaltningarnas förfogan<br>
de, om den modell för livsmedelstillsyn som föreslås skall kunna genomfö-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'> „.<br>
ras. </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
delar uppfattningen att ett "basansvar" för livsmedelstill-
Bilaga 3 synen ligger på kommunema. En djur- och livsmedelsenhet med teknisk
och hygienisk sakkunskap, som föreslås av utredningen, bör tillskapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fömtsättning för att förbättra och decentralisera livsmedelstillsynen är att
livsmedelsverkets centrala roll som expertorgan stärks och tillförs
erforderliga resurser. Experttjänster inom områdena mejeri, vatten och fisk bör
övervägas. Den föreslagna satsningen på lokala och regionala tjänster får inte
innebära att de centrala resurserna minskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
vill emellertid inte ta ställning till om den förstärkta livsmedelstekniska
expertisen skall tillföras länsstyrelserna eller livsmedelsverket centralt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.50
Glesbygdsdelegationen anser att den principiella inriktningen på<br>
förslagen i betänkandet är riktig. En förbättring av livsmedelskontrollen<br>
behövs och det kan ske genom en decentralisering av kontrollen och en<br>
förstärkning av kommunernas ställning. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.53---------------------- Kooperativa
förbundet: Vi förordar att livsmedels<br>
verkets resurser förstärkes i stället för att, såsom utredningen föreslår,<br>
förse länsstyrelserna med livsmedelsteknisk expertis. Därigenom ges bätt<br>
re fömtsättningar för att den specialisering av kunskaperna, som erfordras<br>
inom flera områden, kan tillgodoses och att förbättrad information och<br>
rådgivning kan lämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljö-
och hälsoskyddsnämndemas kontrolluppgifter bör enligt KF:s uppfattning inriktas
på ökad kontroll av redligheten i livsmedelshanteringen och på uppföljning av
de producerande företagens obligatoriska egentillsyn. Genom en sådan
inriktning och genom utnyttjande av livsmedelsverkets expertis bör miljö- och
hälsoskyddsnämndema kunna tillgodose att både effektivisera hygienkontrollen
och att utöka redlighetskontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
tillstyrker utredningens förslag att det på varje länsstyrelse inrättas en
särskild djur- och livsmedelsfunktion med ett verksamhetsområde som omfattar en
vidare del av hela livsmedelskedjan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.54 Landsorganisationen
i Sverige anser att de tjänster som livsmedels<br>
tekniker som utredningen föreslår inrättade, anställs av livsmedelsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
stöder tanken på en decentralisering av kontrollen till kommunemas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>miljö-
och hälsoskyddsnämnder.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är viktigt att kontrollen blir likvärdig i hela landet. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.55---------------------------- Landstingsförbundet
tillstyrker den allmänna inriktningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
utredningens förslag som innebär en förbättring av livsmedelskontrol<br>
len. Decentraliseringen till primärkommunerna av ett större ansvar för<br>
kontrollen synes väl motiverad, men fömtsätter att miljö- och hälsoskyd<br>
det kan tillföras ökade resurser. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.56 Lantbrukarnas
riksförbund: Det är, enligt LRF:s uppfattning, inte<br>
lätt att utifrån de framlagda förslagen skapa sig en bild av hur livsmedels<br>
kontrollen är tänkt att fungera i praktiken. Vad innebär det för MHN att<br>
arbeta under "ett totalt ansvar", när SLV har det "övergripande
ansvaret"<br>
och ett tredje organ, länsstyrelsen, har ansvaret för "den närmare livsme<br>
delstillsynen inom länet" och därtill skall "tilldelas en mera aktiv
roll"?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
går inte att utläsa om och i så fall på vilket sätt, som utredningens Prop.
1988/89:68 förslag skiljer sig från gällande formella ordning. Ordentliga
definitioner Bilaga 3 av de olika ansvarsbegreppen är det minsta som krävs
om man skall kunna diskutera en fungerande ansvarsfördelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
inom livsmedelsindustrin är sådan att det kan vara moti<br>
verat all engagera fler livsmedelstekniker i livsmedelstillsynen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
den livsmedelstekniska specialkompetensen i stället knyts'till SLV innebär
detta fördelar ur policy-, samordnings- och självständighetssynpunkt. I vissa
fall kan en central tillsyn öka självständigheten för en liten kommun gentemot
ett stort företag. En branschspecialisering blir möjlig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
i betänkandet nämnda fördelarna uppnås ej om livsmedelstekniker<br>
na anställs vid länsstyrelserna. LRF ansluter sig till det förslag som fram<br>
förs i reservationen och i det särskilda yttrandet i frågan. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
möjligheterna att utnyttja företagens egentillsyn tas tillvara kan sannolikt
behovet av teknikertjänster begränsas till ett mindre antal, än som föreslås av
utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
anser att länsstyrelserna bör ha den roll de har i dag avseende<br>
livsmedelskontrollen. Genom ett nära samarbete mellan SLV, länsstyrel<br>
serna och kommunerna kan den projektinriktade kontrollen utvecklas</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'><br>
ytterligare. Länsveterinären bör ansvara för en ökad kontakt och samord<br>
ning mellan olika veterinärkategorier, hälsovårdskonsulenter m.fl. så att<br>
de kunskaper som finns om bättre djurhälsa och livsmedelskvalitet utnytt<br>
jas mer. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.57
Miljö- och hälsoskyddstjänstemannaförbundet:---- är det gläd<br>
jande att konstatera att- livsmedelskontrollutredningen-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>föreslår
att miljö- och hälsoskyddsnämnden får ansvaret för såväl godkännande som
tillsyn av i princip alla livsmedelsanläggningar och all livsmedelshantering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
vill dock gå ett steg längre än vad utredningen föreslår och hävdar att
livsmedelskontrollen skulle vinna i effektivitet och ekonomi om den lokala
tillsynen även skulle omfatta tillverkningsdelama i den integrerade
livsmedelsindustrin. Dessa skulle i annat fall få en i princip fördubblad
administration och tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
instämmer i utredningens förslag att livsmedelsverkets organisation och
resurser skall ses över. Enligt förbundets åsikt är det, liksom utredningen
framhåller, mycket viktigt att livsmedelsverkets organisation är inriktad på
att stödja den lokala tillsynsmyndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
nämns i utredningen är miljö- och hälsoskyddsnämnderna i vissa<br>
fall i behov av personal med speciella kunskaper, bl. a. livsmedelsteknisk<br>
expertis. I utredningen föreslås att denna kompetens skall tillföras miljö-<br>
och hälsoskyddsnämnderna genom att samverkande länsstyrelser förstärks<br>
med personal som har denna kompetens. MHTF instämmer dock inte i<br>
denna bedömning. Enligt förbundets åsikt är det ej meningsfullt att på<br>
länsstyrelserna bygga upp en förstärkt tillsynsorganisation, utan det är i<br>
stället viktigare att livsmedelsverket ges dessa resurser för att det odelade<br>
tillsynsansvaret ej skall splittras. MHTF anser att det är fullt tillräckligt<br>
med den resurs i form av länsveterinärer som existerar i dag. Länsstyrel<br>
sernas roll torde ändå kunna göras mera aktiv genom att miljö- och<br>
hälsoskyddsnämnderna, precis som i samband med miljötillsynen, avlas<br>
tar det regionala tillsynsorganet om all tillsyn läggs på det lokala planet.<br>
Länsveterinären skulle då få möjligheter att kunna fungera som regionvis<br>
sammanhållande länk och vara det stöd som förutsätts i utredningen.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana;
text-transform:uppercase'>.qt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.1.61 Svenska
livsmedelsarbetareförbundet: Utvecklingen inom den of- Prop. 1988/89:68<br>
fentliga verksamheten präglas nu av en vilja till ökad decentralisering.
Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
ett område som livsmedelskontrollen är emellertid en sådan prioritering inte
lika välmotiverad. Här får behovet av kompetens i tekniska och vetenskapliga
frågor, enhetliga normer och tillämpningar i hela landet samt kontakt med den
internationella utvecklingen en betydande styrka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
alltför långt driven decentralisering skulle vidare kunna leda till att
utövandet av livsmedelskontrollen varierar kraftigt mellan olika kommuner. Möjligheten
att livsmedelskontrollen kan komma att påverkas av lokala hänsyn utanför dess
syften bör också beaktas. Dessa aspekter har ökad betydelse till följd av
kommunens mera fristående ställning i relation till statliga myndigheter som
markerats kraftigare som en följd av 1975 års RF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammantaget
talar detta för att de centrala statliga organen, i första hand SLV, ges
utökade resurser och vidare ansvar än vad livsmedelskontrollutredningen
föreslår. SLV:s ställning bör stärkas såväl i relation till kommunala organ som
i relation till fristående intressentorienterade organ på central nivå som
fullgör uppgifter inom livsmedelskontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Livs
stödjer tanken på att ett ökat ansvar för kontrollen läggs på kommunernas
miljö- och hälsoskyddsnämnder. Den lokalkännedom som finns i kommunema bör tas
till vara. Att samma myndighet ansvarar både för godkännande av anläggningen
och den löpande tillsynen är riktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
frågetecken måste emellertid sättas beträffande stora anläggningar. Det kan
vara svårt för kommunerna att skaffa sig den kompetens som behövs för att
utföra livsmedelskontrollen i dessa. Speciellt kan detta gälla små kommuner som
får tillsynsansvar för stora och tekniskt komplicerade livsmedelsanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Livsmedelsteknikerna
bör vara anställda av livsmedelsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Placeringen
kan däremot vara regional. Livsmedelstekniker anställda av livsmedelsverket har
större möjligheter att samverka sinsemellan. Utbildnings- och
specialiseringsmöjligheter tillvaratas. Kompetensen kan lättare byggas upp och
kunskaperna förnyas i takt med utvecklingen. Livsmedelsverkets och kommunernas
kontakt förstärks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.62 Sveriges
livsmedelshandlareförbund: Länsstyrelserna föreslås få en<br>
mera aktiv roll i den offentliga livsmedelskontrollen. Bl. a. föreslås, att<br>
vissa länsstyrelser skulle kunna förfoga över en livsmedelstekniker. Vi har<br>
för vår del den uppfattningen, att det är mer effektivt att dels satsa mer på<br>
den direkta kontrollverksamheten som bedrivs i miljö- och hälsovårds<br>
nämnderna och dels på en central myndighet som kan utveckla och förfoga<br>
över mer specialistkompetens (statens livsmedelsverk). Att ytterligare byg<br>
ga ut ett led i kontrollkedjan förefaller oss mest leda till en splittring av<br>
resurser på ett sätt som knappast kan vara optimalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.64
Svenska kommunförbundet: Styrelsen anser att livsmedelsverkets<br>
organisation och resurser bör ses över för att öka möjligheterna för verket<br>
att lämna service och ge råd till miljö- och hälsoskyddsnämnderna. Ett<br>
antal experter centralt placerade vid livsmedelsverket skulle enligt styrel<br>
sens uppfattning vara till större nytta för den offentliga livsmedelskontrol<br>
len än ett begränsat antal tekniker på länsnivå. Detta sagt mot bakgmnd av<br>
den utveckling som skett under senare år inom livsmedelshanteringen och<br>
som innebär att livsmedelsindustrin domineras av relativt få och stora</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>.„.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>anläggningar.
Dessa experters branschkunskaper skulle kunna vara till Prop. 1988/89:68
stöd för miljö- och hälsoskyddsnämnderna. I likhet med vad riksrevi- Bilaga
3 sionsverket framfört i sin rapport om den offentliga livsmedelskontrollen
anser styrelsen att livsmedelsverket bör inta en renodlad serviceroll gentemot
kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
tillstyrker förslaget om att en decentralisering av livsmedelskontrollen
genomförs så att kommunerna får det totala ansvaret för kontrollen inom den
egna kommunen. Ansvaret innefattar även kontrollen av s. k. § 38-anläggningar,
med undantag för kontrollslakterier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
avstyrker utredningens förslag om att länsstyrelsen ges en mera aktiv roll inom
livsmedelskontrollen, som innebär en styrning av miljö-och hälsoskyddsnämndemas
verksamhetsplanering. Samarbetet mellan länsstyrelsen och miljö- och
hälsoskyddsnämnderna bör däremot kunna utvecklas t. ex. kring frågor som rör
sambandet djur — hälsa — livsmedel. Likaså bör samarbetet på regional nivå inom
den projektinriktade livsmedelskontrollen kunna utökas och även innefatta fler
aktiviteter inom redlighetskontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
styrelsens mening finns det inget uttalat behov av att inrätta ett antal tjänster
som livsmedelstekniker i länen. Nuvarande länsveterinärorganisation i
samverkan med miljö- och hälsoskyddsnämnderna och livsmedelsverket utgör i sig
en tillräckligt väl fungerande djur- och livsmedelsfunktion. Ett mer utvecklat
samarbete direkt mellan livsmedelsverket och kommunernas miljön och
hälsoskyddsnämnder ger en enklare och effektivare tillsynsorganisation. Genom
samarbetsavtal mellan två eller flera kommuner finns möjlighet att ytterligare
förbättra livsmedelstillsynen på lokal nivå. Likaså kan de regionala
laboratorieresurserna utnyttjas i större omfattning än hittills inom
livsmedelskontrollen. Det finns även anledning att räkna med ett ökat
engagemang inom kommunförbundets länsavdelningar i frågor som rör
livsmedelshanteringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1.66<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges grossistforbund: Däremot
avstyrker vi utredningens förslag att bygga upp en omfattande organisation på
länsstyrelsema, eftersom vi inte tror att en sådan organisation kan leda lill
en effektivare • livsmedelskontroll. I den mån kommunerna inte är tillräckligt
stora för att ge underlag för den kompetens, som bör finnas på kommunal nivå,
är ett samarbete mellan två näraliggande kommuner ett bättre alternativ. Inte
ens länen torde ge tillräckligt underlag för att det skall vara möjligt att
bygga upp kompetens inom de många olika specialiteter som kan behövas. Den
livsmedelstekniska specialistkompetens som kan behövas bör därför finnas på
livsmedelsverket eller tillföras genom anlitande av konsulter vid behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>2.1.67<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges industriförbund och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1.68<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges livsmedelsindustriförbund:
Den offentliga tillsynen och kontrollen bör vara offensiv och aktiv så att den
blir likformig i hela landet och inte som hittills defensiv och passiv som
följd av att den offentliga verksamheten haft mycket olika omfattning i olika
kommuner. Den skall vara konkurrensneutral.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den offentliga verksamheten (tillsyn och kontroll) måste s. k. småskalig och
storskalig industri behandlas så lika som möjligt och konkurrensneutralt, då
dessa verksamheter konkurrerar med varandra på marknaden även om detta gäller
på begränsade geografiska områden. Det bör i detta sammanhang påpekas, att
oberoende av ambitionen, det kan föreligga svårigheter för t. ex. små företag i
glesbygdsområden att köpa kontroll-tjänster för egenlillsynsverksamheten från
utomstående kontrollaboratori-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>•05</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En effektiv och neutral
tillsyn och kontroll fordrar en organisation som Prop. 1988/89:68<br>
kan samordna hela rikets insatser.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket
har i sin rapport om den offentliga livsmedelskontrollen ifrågasatt, om inte
en centralisering är nödvändig. Livsmedelskontrollutredningen föreslår däremot
en nästan fullständig decentralisering, som enligt vår mening inte alls
uppfyller kravet på konkurrensneutralitet och som inte heller har möjligheter
att tillvarataga konsumenternas intressen i hygieniskt och ekonomiskt
hänseende eller med andra ord vad som avser produktsäkerhet och redlighet. En
tillsyn och kontrollverksamhet i tre nivåer: statens livsmedelsverk,
länsstyrelse och miljö- och hälsoskydds-förvaltning, där SLV och länsstyrelsen
ej har någon direktivrätt eller något chefsskap över miljö- och
hälsoskyddsförvaltningen har inga fömtsättningar att bli konkurrensneulral. En
fungerande organisation måste vara hierarkisk med direktivrätl och chefsskap
nedåt och rapportskyldighet uppåt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
obligatoriska samrådsförfarande, som föreslagits för vissa komplicerade
anläggningar t. ex. mejerier räcker ej, dels finns det även andra komplicerade
industrityper än de som nämnts, dels bör småskalig och storskalig verksamhet i
tillämpliga delar behandlas lika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelstillverkningen
i sig, sammansättning, process och hantering, undergår en snabb utveckling och
det fordras samordning och stor kompetens för att kunna bedöma hur den
offentliga tillsynen och kontrollen skall anpassas till förhållandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ytterligare expertis, som utredningen föreslår skall tilldelas länsstyrelserna,
borde med större fördel och till lägre total kostnad i stället kunna bindas
till SLV. Denna expertis skulle då kunna användas av såväl hälsovårdsförvaltningar
som av länsstyrelser. De olika befattningshavarna kan då utnyttjas i hela
landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.69
Sveriges kommunaltjänstemannaförbund: Utredningen föreslår att<br>
kommunerna får det totala ansvaret för den allmänna offentliga livsme<br>
delskontrollen inom den egna kommunen. Utredningen föreslår vidare att<br>
livsmedelsverkets organisation ses över och att länsstyrelserna får en mer<br>
aktiv roll samt att länsstyrelserna förses med livsmedelsteknisk expertis.<br>
Förbundet ansluter sig helt till utredningens förslag i dessa delar, men<br>
ifrågasätter starkt dels avsteg från principer om det kommunala tillsynsan<br>
svaret vid s. k. integrerade anläggningar, dels knytningen till
"livsmedels<br>
teknisk expertis" med hänsyn till helhetssynen i fråga om bl. a. kostens<br>
betydelse för hälsan.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.71
Länsstyrelsen i Örebro län vill framhäva att den offentliga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kontrollen
speciellt vad gäller vissa större livsmedelsindustrier är eftersatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
att utredningen konstaterar att den kommunala tillsynen inte uppfyller
lagstiftningens krav föreslås att tyngdpunkten i kontrollorganisationens
uppbyggnad i än högre grad än för närvarande skall läggas på kommunal nivå.
Livsmedelskontrollen bör dock decentraliseras. Genom att, som utredningen
föreslår, ge länsstyrelsen en mer aktiv roll inom livsmedelskontrollen bör
kraven på såväl decentralisering som kunskap om lokala förhållanden
tillgodoses. De föreslagna djur- och livsmedelsenheterna (som bör heta
länsveterinära enheten) vid länsstyrelsema med såväl hygienisk som teknisk
sakkunskap medför en väsentlig lyftning av livsmedelskontrollen. Länsstyrelsen
ansluter sig således till utredningens förslag om förstärkta resurser på
länsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
samlade kunskap som i dag finns inom länsstyrelsen mellan olika<br>
led i livsmedelskedjan bör enligt länsstyrelsens mening bättre än i dag<br>
kunna tillvaratas i livsmedelskontrollen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>____ </span><span
style='font-family:Verdana'>_____________________________________________ </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
delar utredningens förslag om inrättande av en särskild Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>djur- och
livsmedelsfunktion vid länsstyrelsen med länsveterinären som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>chef---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.72
Husmodersförbundet Hem och Samhälle anser att kontrollen till största delen bör
skötas lokalt av den lokala miljö- och hälsoskyddsnämnden, som genom sin
lokala förankring ligger närmast konsumenterna. Nämnden har tjänstemän med
gedigna livsmedelskunskaper och god lokalkännedom. Resurser måste dock ges för
att öka miljö- och hälsoskyddsförvaltningarnas möjlighet att gå ut till
konsumentgmpper, föreningar o. d. med olika typer av livsmedelsinformation och
rådgivningsverksamhet. Speciellt sambandet mellan kost och hälsa bör
uppmärksammas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1.78<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statstjänstemannaförbundet:----------- Att
livsmedelstillsynen förstärks med fler livsmedelstekniker är välmotiverat, men
planeringen bör enligt ST: s mening ske vid livsmedelsverket.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1.79<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Alingsås kommun: Utredningen har
inte tillfredsställande klarlagt följderna för kommunerna av det merarbete som
föreslås läggas på miljö-och hälsoskyddsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Länsveterinärerna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lantbruksstyreisén kan nu med
beklagande konstatera alt länsveterinärfrågan ånyo föreslås skjutas på
framtiden denna gång i avvaktan på regeringens förslag om en ny
länsförvaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens livsmedelsverk- [finner
inte] skäl alt tillstyrka någon</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ändring
i den roll som länsveterinärerna har i livsmedelskontrollen. Den frågan bör
övervägas i samband med att ställning fas till frågorna om samordnad
länsförvaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2.16
Sveriges lantbruksuniversitet delar förslaget om att länsveterinären tilldelas
en mer aktiv roll inom den offentliga livsmedelsorganisationen.
Organisationsfrågorna kring detta bör lösas i det aviserade förslaget om ny
länsförvaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2.18------------------------------------ Länsstyrelsen
i Stockholms län finner det angeläget att här</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>framhålla
att länsveterinärens verksamhet liksom hittills skall vara förankrad i
länsstyrelsen och inte i ett jordbmksekonomiskt sektorsorgan av typ
lantbmksnämnd. Huvuduppgifterna skall vara att verka för konsumentskydd på
livsmedelsområdet, hälsoskydd, skydd mot smittsamma sjukdomar, djurskydd etc.
Därför bör de uppgifter, som har inslag av ovan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>angiven
karaktär--- och som i dag handläggs av länsveterinären i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lantbruksnämndens
namn ingå i den fristående djur- och livsmedelsfunktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2.19----- Länsstyrelsen
i Östergötlands län delar utredningens upp<br>
fattning --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Älvsborgs län
tillstyrker utredningens förslag i avvaktan på regeringens förslag om
ny länsförvaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västmanlands
län delar utredningens uppfattning att någon mer genomgripande förändring av
länsveterinärens arbetsuppgifter inte bör göras förrän regeringen lämnat
förslag till ny länsförvaltning.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.2.28----------------------------- Länsstyrelsen
i Norrbottens län anser del vara viktigt, att Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>det regionalt finns ett
samlat ansvar. Den nya länsförvaltning, som prövas Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i
Norrbottens län, innebär bl. a. att fömtvarande lantbmksnämnden numera fullgör
sina uppgifter som enhet i länsstyrelsen. Den veterinära enheten vid
fömtvarande lantbmksnämnden har upphört och ingår nu i en enhet vid
länsstyrelsen med länsveterinären som chef Genom den nya organisationen finns
en samlad kunskap om livsmedelskedjan i länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2.29 Länsstyrelsernas
organisationsnämnd vill understryka angelägen<br>
heten av att länsveterinärens organisatoriska placering omprövas. Den<br>
nuvarande lösningen med en tjänsteman som är chef och arbetsledare för<br>
viss verksamhet på två helt olika regionala myndigheter kan enligt LON:s<br>
bedömning inte vara rationell. LON gör emellertid samma bedömning<br>
som utredningen att denna fråga för närvarande kan anstå för att tas upp i<br>
anslutning till den nära förestående reformeringen av länsförvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2.35
Gävle kommun:-- Länsveterinären föreslås som chef för en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>särskild
djur- och livsmedelsfunklion vid länsstyrelsen. Gentemot detta
organisationsförslag finns ingen erinran. Det bör däremot påpekas att hos en
del kommuner finns stadsveterinärer med motsvarande eller högre kompetens inom
livsmedelshygien varför det hos dessa finns mindre behov att nyttja
länsveterinären som livsmedelshygienisk expert.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2.39
Malmö kommun: Utredningen anser att en skärpt livsmedelskontroll i princip
måste beakta samtliga led i produktionskedjan av livsmedel. Inte minst med
utgångspunkt från de negativa effekter som utvecklingen inom
animalieproduklionen anses ha på såväl djurhälsa som livsme-délskvalitet. Man
har därför från utredningshåll velat poängtera vikten av att
distriktsveterinärer, besiktningsveterinärer och hälsokontrollveterinärer
samverkar med ömsesidig information som ett led för förbättrad livsmedelskvalitet.
Det bör ankomma på länsveterinären att i samråd med berörda veterinärkategorier
utforma lämpliga rutiner för dylik kontaktverksamhet. Utredningens synpunkter
delas av nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Potatiskontroll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3.4
Näringsfrihetsombudsmannen: 1 likhet med utredningen anser NO<br>
all kontrollen av matpotatis bör inordnas i livsmedelsverkets livsmedels<br>
kontroll för att uppnå enhetlighet i kontrollen av olika livsmedel. Utred<br>
ningens förslag om endast en kvalitetsnivå för färdigförpäckad potatis i<br>
stället för flera nivåer är ett steg i rätt riktning. Nivån är dock satt för
högt;<br>
den torde ligga i nivå med nuvarande kvalitetsklass Prima vid den nivå<br>
som denna kvalitetsklass torde ligga på när den når konsumenten. Enligt<br>
NO:s uppfattning bör man ta steget fullt ut och i likhet med vad som är<br>
fallet med flertalet andra livsmedel inskränka den samhälleliga kontrollen<br>
till att tillse att den i livsmedelslagen angivna miniminivån för livsmedels<br>
hygieniska krav blir uppfylld. Såsom utredningen funnit är det nämligen<br>
vanskligt att bestämma kvalitetsnivåer ovanför miniminivån. Detta fram<br>
går tydligt av tabellen på s. 126 i betänkandet. 1 själva verket torde<br>
kvalitetskontroller på högre nivå i praktiken närma sig smakbedömningar.<br>
Sådana blir mestadels av utpräglad subjektiv art. Som en följd därav kan<br>
de skifta från en bedömare till en annan.<br>
Med detta är inte sagt att branschen inte har ett marknadsföringsintresse</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>108</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att bevaka — t. ex. i
konkurrensen med ris — som kanske kan försvara en Prop. 1988/89:68<br>
märkning av potatisen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
främsta skälet till att statsmakterna inte skall ta ansvaret för
SMAK-märkningen i olika kvalitetsklasser är emellertid inte att bedömningarna
är vanskliga, utan alt en sådan märkning försvagar konkurrensen. Märkningen
försvårar priskonkurrens med potatis med fler fel än det förutbestämda antalet
felenheler för viss kvaliletsklass. Detta gäller t. o. m. om denna potatis
skulle smaka bättre än potatis som uppfyller normen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilt
allvarligt från konkurrenssynpunkt är förslaget att all färdigförpäckad
potatis skall uppfylla den föreslagna normen. Därigenom förhindras
priskonkurrens i denna förpackningsform från potatis som har fler felenheler än
den föreslagna normen. Ett stort antal livsmedelsbutiker säljer bl. a. av
utrymmesskäl potatis endast i färdigförpäckad form. Här kommer alltså inte att
förekomma någon priskonkurrens alls från potatis med fler felenheter än vad
normen anger. Den potatis som i dag inte håller den föreslagna nivån och som
säljs i förpackad form kommer att förlora en stor del av sin marknad.
Visserligen kan den säljas i lös vikt, men detta blir mer utrymmeskrävande i
butiken och därmed dyrare. Det troliga är att potatis under den bestämda nivån
felenheter försvinner från konsumentmarknaden. Därmed minskar utbudet av
potatis på denna marknad, vilket i sin tur leder till att priset stiger på den
potatis som klarar de uppställda kraven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har inte presenterat någon statistik över prisutvecklingen på potatis i samband
med SMAK-märkningens genomförande eller därefter. Det finns dock goda skäl att
misstänka att märkningen medfört prisökningar på potatis. Genomförs förbudet
att marknadsföra potatis i färdigförpäckad form med felenheler som överstiger
ett visst antal bör man räkna med en icke obetydlig höjning av priset på
jjotatis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
offentliga kontrollen vid SMAK finansieras med införselavgiftsmedel. Kostnaden
faller därför inte direkt på statsverket. 1 praktiken återfaller dock på grund
av jordbruksprisregleringens konstruktion kostnaden till sist antingen på
livsmedelspriserna eller på statskassan. SMAK-konlrollen medverkar alltså till
att höja inte bara priset på potatis utan även den allmänna prisnivån på
livsmedel. Också om branschen själv genomför kvalitetsmärkning och kontroll kan
självfallet priserna påverkas negativt, men det skulle finnas utrymme för
priskonkurrens med färdigförpäckad, omärkt potatis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig förklaring till livsmedelsprisernas höjd i Sverige är att livsmedelsområdet
är starkt reglerat. Den nu aktuella SMAK- kontrollen synes vara ett exempel på
ett område där fördelarna av en avreglering skulle vara avsevärda, särskilt med
avseende på prisbildningen. Statens befattning med SMAK-märkningen bör därför
upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3.5---------------------------- Statens
pris- och kartellnämnd: Det synes logiskt att JN, som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>är
insatt i och arbetar med frågan pris-kvalitet på jordbmksreglerade produkter,
också blir huvudman för matpotatiskontrollen och inte livsmedelsverket, som
utredningen föreslår. Det bör också ankomma på JN alt föreslå de ändringar som
kan anses erfordras rörande SMAK:s organisation, utformningen av
matpotatiskontrollen etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3.6 Konsumentverket
tillstyrker utredningens förslag om potatiskontrol<br>
len. Del är en fördel att föreskrifter om och kontroll av potatis regleras<br>
inom livsmedelslagstiftningens ram och inordnas i den allmänna offentliga<br>
kontrollen. Konsumentverket anser det positivt med en förenkling av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kvalitetsmärkningssystemet.
Det nuvarande är svårbegripligt och ofta</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>missvisande
då innehållet inte överensstämmer med angiven kvalitetsbe- Prop. 1988/89:68
teckning. Konsumentverket förutsätter att konsumenternas synpunkter Bilaga 3
och intressen beaktas vid fastställandet av den kvalitetsnivå som skall gälla
för färdigförpäckad potatis. Bedömning av potatiskvalitet kräver speciell
kunskap och erfarenhet, varför det är viktigt att SMAK:s kompetens utnyttjas
vid kontrollen. Då kvalitetsmärkningen enbart omfattar förpackad potatis finns
risk för att förslaget kommer att innebära en försämring av kvalitén på potatis
som säljs i lösvikt. Verket föreslår därför att en kvalitetskontroll görs av
lösviktspolatisen om något år för att utröna om det finns behov av en ändring
av bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3.8 Lantbruksstyrelsen:
Kvalitetskontrollen av matpotatis tillkom i bör<br>
jan av 1950-talet och utvidgades under 1970-talet. Orsaken var låg kvalitet<br>
hos matpotatisen. Då tyngdpunkten i det fortsatta kvalitetsarbetet inte<br>
ligger inom lantbruksstyrelsens ansvarsområde, primärproduktionen, till<br>
styrks att styrelsens huvudmannaskap upphör. 1 likhet med utredningen<br>
anser lantbruksstyrelsen att det är svårt att dra en bestämd slutsats om<br>
kvalitetsmärkningen och kvalitetskontrollens värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
styrelsens uppfattning är potatis numera inte en så problemfylld produkt all en
omfattande statlig reglering och kontrollorganisation erfordras. Det bör
ankomma på odling och handel att avgöra ambitionsnivån i såväl märkning som kontroll
liksom att organisera och finansiera kontrollen. Det bör ankomma på
jordbmksnämnden att ansvara för erforderlig insyn i verksamheten i den mån
kontrollen berör jordbruksnämndens verksamhet eller kollektiva medel inom
jordbmksregleringen tillskjuts. Enligt styrelsens uppfattning bör
livsmedelsverkets samt miljö- och hälsoskyddsnämndernas befattning med
kontrollen av matpotatis begränsas till vad som kan motiveras ur
tjänlighetssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3.9 Statens
livsmedelsverk tillstyrker utredningens förslag att verket i<br>
stället för lantbruksstyrelsen skall utfärda bestämmelser om kontroll och<br>
märkning av matpotatis. Bestämmelser om livsmedelsstandard, som med<br>
stöd av livsmedelslagen utfärdas för att tillförsäkra konsumentema livs<br>
medel av god kvalitet, hör till livsmedelsverkets ansvarsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Kvalitetskontrollen
bör--- också omfatta lösviktsförsälj-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ningav
potatis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör ankomma på livsmedelsverket att se över den nuvarande kvali<br>
tetsregleringen - </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- SMAK
bör------ även fortsättningsvis utöva den faktiska</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tillsynen
över att kvalitets- och märkningsbestämmelserna rörande matpotatisen
efterlevs. Den juridiska delen av tillsynen dvs. att med stöd av
livsmedelslagen ingripa när överträdelse misstänks, bör däremot överföras från
lantbruksstyrelsen till miljö- och hälsoskyddsnämnderna i enlighet med
utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3.11
Statens jordbruksnämnd:----------------- Nämnden vill framhålla</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
kvalitetsarbetet för potatis i så stor utsträckning ligger inom jordbmksprisregleringen
att jordbruksnämnden bör vara huvudmyndighet, givetvis i nära samarbete med
livsmedelsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3.16
Sveriges lantbruksuniversitet: Det är viktigt samt rationellt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
även i fortsättningen låta SMAK arbeta som ett självständigt och neutralt organ
för kvalitetsbestämning m. m. då det gäller potatis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
innebär en klar försvagning av kvalitetskontrollen och märk<br>
ningen, i jämförelse med nu gällande bestämmelser. Riskerna att detta</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>110</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>leder
till en allmän kvalitetssänkning av svensk matpotatis är uppenbara. Prop.
1988/89:68 Med stor sannolikhet kommer försäljningen av okontrollerad och
omärkt Bilaga 3 potatis via lösviktsförsäljning att öka på bekostnad av den
kvalitetskon-trollerade och märkta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Det
synes----- enklare och mera rationellt att SMAK får</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>uppdraget
att kontrollera kvalitet och märkning. Insatserna från MHN skulle då kunna
begränsas till att påtala och åtgärda de felaktigheter som SMAK: s kontroll
påvisat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands
län delar uppfattningen att samma regler bör gälla för matpotatiskontroll som
för livsmedel i övrigt och tillstyrker därför att huvudansvaret härför flyttas
över till livsmedelsverket. Som stöd för kontrollen skall SMAK finnas kvar
som anvisningslaboratorium med vissa vidgade praktiska uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar län
tillstyrker att kvalitetsbestämmelser om matpotatis överförs till
livsmedelslagstiflningen och att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ett
särskilt vamkapitel om livsmedelsstandard utarbetas av livsmedelsver<br>
ket. --- Någon ytterligare ändring av matpotatiskonlrollens organisa<br>
tion erfordras enligt länsstyrelsens mening inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3.21 Länsstyrelsen
i Blekinge län tillstyrker utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3.35----------------- Gävle
kommun: Det är mycket tveksamt om en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kontrollmyndighet
skall ägna sig åt den kvalitetskontroll det här är fråga om. Det föreslås
därför att denna även fortsättningsvis i sin helhet ligger kvar hos
SMAK-organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3.36 Katrineholms
kommun: Miljö- och hälsoskyddsbyrån har inget att<br>
invända eller tillägga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>.2.3.38
Lunds kommun: Samtliga 6 punkter tillstyrkes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3.39
Malmö kommun: I enlighet med utredningens förslag att totalan<br>
svaret för i princip all livsmedelstillsyn bör ligga hos miljö- och hälso<br>
skyddsnämndema finner nämnden det naturligt att även potatiskontrollen<br>
med kvalitets-och märkningsbestämmelser överförs hit. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.41<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Skara kommun: Även om den
nuvarande matpotatiskontrollen är bristfällig finns del inget som talar för alt
ett överförande av ansvaret för kontroll av kvalitets- och
märkningsbeslämmelser till miljö- och hälsoskyddsnämnderna skulle innebära
någon förbättring. Det niåste i alla avseenden vara bättre att ge SMAK bättre
resurser och ökade befogenheter och föra över hela ansvaret för
kvalitetsfrågorna på matpotatisområdet till jordbruksnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.42<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Stockholms kommun:
Förvaltningen avvisar förslaget att miljö-och hälsoskyddsnämnden tar över
ansvaret för kontrollen av kvalitetsbestämmelser för matpolatis. Förvaltningen
anser inte att en kontrollmyndighet skall ansvara för kvalitetskontroll utan
detta ansvar bör ligga på producentledet, vilket organisationen SMAK
representerar. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3.44
Sundsvalls kommun: Livsmedelslagstiftningen, och då speciellt<br>
märkningsbestämmelserna, är för närvarande invecklad och svår för både<br>
konsumenter och producenter att förstå. Det är därför välkomnande att<br>
man i utredningen föreslår alt märkningen av potatis skall förändras till att<br>
likna den som gäller andra livsmedel. Kvalitetsmärkning av oförpackad<br>
potatis tas bort och märkningen av förpackad potatis begränsas till att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>111</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>omfatta
endast en miniminivå. Miljö- och hälsoskyddskontoret anser det- Prop.
1988/89:68 ta vara den enda vettiga strategin för en begriplig
livsmedelslagstiftning. Bilaga 3 All övrig kvalitetsmärkning bör överlåtas
till branschen själv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3.45
Uppsala kommun-- anser inte att kontroll av märkning av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>matpotatis
i olika kvalitetsklasser är en uppgift som bör åvila en miljö- och
hälsoskyddsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3.53-------------------------- Kooperativa
förbundet anser att en effektiv potatiskontroll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
märkning är av stor betydelse ur konsumentsynpunkt och att den nuvarande
kontrollen bör förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
är dock tveksamt till om de föreslagna åtgärderna förmår åstadkom<br>
ma den önskade förbättringen. Utredningen föreslår att all färdigförpäc<br>
kad potatis skall uppfylla en viss bestämd kvalitet. Vi instämmer i detta<br>
och anser att kvalitetsmärkningen skall garantera köparen en bra kvalitet<br>
vid köptillfället.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försäljning
av potatis i lös vikt ökar i andel av den totala försäljningen genom
detaljhandeln. Det är därför viktigt att även potatis som försäljes i lös vikt
blir föremål för en effektiv kontroll. Som lägsta gräns för att matpotatis
skall få saluföras gäller att den skall vara tjänlig som livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
anser att det bör ingå i myndigheternas uppgifter att lämna föreskrifter om
denna kvalitetsnivå vilken bör kunna skattas genom ett förenklat förfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att den potatis som säljs i potatisautomat skall jämställas med
färdigförpäckad. KF anser att försäljningsformen inte skiljer sig från annan
lösviktsförsäljning, varför begreppet färdigförpäckad endast skall avse potatis
förpackad i påse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
vill i detta sammanhang notera att branschen inom ramen för SMAK-kontroll skall
kunna marknadsföra potatis i högre kvalitelsklasser och att denna möjlighet bör
övervägas även för potatis i lös vikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
enlighet med särskilt yttrande av Torgny Sjöberg m.fl. beträffande
potatiskontroll anser KF att kraven på kvalitetsdeklaration i princip skall
vara oberoende av försäljningsform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det .gäller färska potatisen tillstyrker KF utredningens förslag om
märkningsskyldighet med datum och odlarens namn och adress och anser att detta
även bör gälla färskpotatis i lös vikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att ansvaret för all kvalitetsmärkning och kontroll överförs till
livsmedelsverket och att miljö- och hälsoskyddsnämndema skall ha ansvaret for
uppföljning och kontroll. SMAK skall som självfinan-. sierat branschorgan slå
under jordbruksnämndens överinseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
delar även i detta fall reservanternas synpunkter att detta kan leda till ökad
byråkrati och försvåra kontrollarbetet. Ansvaret för kvaliteten på alla
jordbruksprodukter bör vara samlat hos jordbmksnämnden. På gmnd av att
matpotatis säljes som en obearbetad råvara är det logiskt att jordbruksnämnden
har huvudmannaskapet för kvalitetsarbetet inom potatisområdet.
Livsmedelsverkets nuvarande roll i kontroll- och kvalitetsarbetet bör inte
förändras men samarbetet bör som reservanterna föreslår utvecklas och
fördjupas mellan jordbmksnämnden och livsmedelsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3.54 Landsorganisationen
i Sverige anser att det behövs ett samhällsstöd<br>
lill kvalitetsarbetet med potatis. Huvudmannaskapet för Svensk Matpota<br>
tiskontroll (SMAK) bör överföras till statens jordbruksnämnd. I jord<br>
bruksprisregleringens konsumenimål sägs att jordbruket skall producera<br>
livsmedel av god kvalitet till rimliga priser. Jordbmksnämnden har därför<br>
medverkat till en kvaliletsprissättning för så gott som samtliga jordbruks<br>
produkter. Kvalitetsbetalningen är för de flesta jordbruksprodukter en</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>112</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>integrerad
del av jordbrukspolitiken. Statens jordbruksnämnd har också Prop.
1988/89:68<br>
fått i uppdrag att ytteriigare förbättra detta instmment.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
pågår för närvarande ett arbete inom statens jordbmksnämnd om kvalitetsarbetet
på matpotatisområdet och LO förordar att resultatet av detta arbete beaktas
innan några andra förändringar genomföres.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3.56
Lantbrukarnas riksförbund anser att ansvaret för att över<br>
vaka och driva kvalitetsfrågorna på matpotatisområdet bör föras över frän<br>
lantbruksstyrelsen till JN — inte till SLV som utredningen föreslår. JN bör<br>
dock samråda med SLV. Ansvaret för samhällets kvalitetsfrämjande verk<br>
samheter avseende alla jordbruksprodukter blir därmed samlat hos JN,<br>
som också föreslås bli tillsynsmyndighet för SMAK.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår alt endast den färdigförpackade matpotatisen inkl.<br>
potatis i s. k. automat, men ej lösviktspotalis, skall omfattas av en obliga<br>
torisk kvalitetsmärkning. Del finns risk att förslaget leder till en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kvalitetssänkning
för konsumenterna. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kraven
på kvalitetsdeklaration bör i princip vara oberoende av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>försäljningsform.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3.60
Svensk matpotatiskontroll:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
utgångspunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- med
hänsyn till att bestämning av kvaliteten hos matpotatis är en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>komplicerad
process, vilken kräver hög och speciell kompetens för att uppriå rättvisande
resultat, finns också framdeles ett stort behov av den verksamhet som SMAK
svarar för. Vid utformningen av detta yttrande har därför SMAK utgått från att
den erfarenhet och kompetens som finns hos SMAK även i fortsättningen kommer
till användning för kontroll av matpotatisens kvalitet liksom för spridandet av
information om matpotatis som livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Myndighetsansvaret</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- SMAK
tillstyrker---- förslaget att livsmedelsverket meddelar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>föreskrifter
om kvalitetskrav och märkning av den matpotatis, som tillhandahålls
konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kvalitetskraven</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår vidare att all färdigförpäckad matpotatis, dvs.<br>
matpolatis, som försäljs i påsar eller i automat, skall uppfylla en viss,<br>
bestämd kvalitet. Endast den färdigförpackade matpotatisen skall kvali<br>
tetsmärkas. -- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SMAK
bedömer det framlagda förslaget så att det, om det genomförs,<br>
kan medföra en genomgående sänkning av matpotatisens kvalitet. Risker<br>
na för att försäljningen av färdigförpäckad matpotatis, dvs. matpotatis<br>
med kvalitetskontroll och märkning, minskar och att lösviktsförsäljningen<br>
ökar bedöms som stora. Hänvisande till att kvalitetskontrollen måste vara<br>
konkurrensneutral, anser därför SMAK att all matpolatis, som försäljs till<br>
konsument, bör omfattas av denna kontroll. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
att införa det nu förordade kontrollsystemet som omfattar all matpotatis som
saluförs till konsument skapas ett gmndskydd. Det finns sedan starka skäl för
att ge den matpotatis, som saluförs färdigförpäckad, egenskaper vilka
garanterar köparen en god kvalitet vid köptillfället. Förslaget om en lägsta
gräns för god kvalitet i enlighet med utredningens förslag accepteras därför av
SMAK. Det är viktigt att dessa krav omfattar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1988/89. I saml Nr 68</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>såväl kokegenskaper som
övriga kvalitetsegenskaper. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SMAK
finner det angeläget att saluförande av matpotatis av särskilt god Bilaga 3<br>
beskaffenhet möjliggörs i enlighet med utredningens förslag. Verksamhe<br>
ten bör, som föreslås, bygga på överenskommelser mellan branschen i sin<br>
helhet eller enskilda företag och SMAK, vilka godkännes av livsmedelsver<br>
ket. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
reglerna om kvaliletsbestämning och märkning utformas bör enligt<br>
utredningen hänsyn tas till att matpotatisen kan försämras från packning<br>
en till köptillfället.-- Det torde---- vara svårt att utforma regler,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vilka
generellt anger hur stora marginaler som bör finnas för att en eventuell
försämring mellan packningsdag och försäljningsdag inte skall leda till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>för låg kvalitet.--- SMAK
anser att det måste åvila i första hand</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förpackarna
att efter bedömning av varje enskilt parti märka och behandla detta på ett
sådant sätt att konsumenten vid köptillfället erhåller uppgiven kvalitet. Här
liksom i fråga om andra livsmedel vilar ett stort ansvar också på
detaljistledet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utvidgad
kontroll</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
SMAK är det viktigt att den s. k. utvidgade kontrollen (U-märkning)<br>
får fortsätta. Denna kontrollform, som omfattar matpotatis som används<br>
inom storhushållen, innebär att hela potatispartier kvalitetsanalyseras. För<br>
närvarande omfattar den utvidgade kontrollen endast ca 20 000 ton av de<br>
ca lOOOOOton, som årligen förbmkas inom storhushållssektorn, varför en<br>
utökning är angelägen.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Egenkontroll</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
nu utnyttjar många förpackare SMAK:s personal för intagskontroll av potatis m.
m. Erhållna analysresultat ligger ofta till gmnd för avräkning samt för
bedömningar gällande kvaliletsklass vid förpackning. Enligt SMAK:s bedömning utgör
intagskontrollen ett viktigt inslag i kvalitetsarbetet på potatisområdet.
Denna i dag väletablerade verksamhet uppfyller vidare enligt SMAK de krav på
företagens egentillsyn som framförs av utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Färskpotatis</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
utredningen funnit bör färskpotatisen undantas från de ovan föror<br>
dade kvalitetsföreskrifterna. Särskilda märkningsregler bör liksom hittills<br>
gälla för färskpotatisen. Det kan enligt SMAK finnas skäl alt se över<br>
nuvarande regler.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tillsyn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att ansvaret för kontrollen av att kvalitets- och märkningsbestämmelserna
följs läggs på kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder. Dessa skulle därvid
utnyttja SMAK som anvisningslaboratorium för provtagning och analyser av
proven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
SMAK finns med detta förslag påtagliga risker för att stora<br>
skillnader i tillsynens omfattning och intensitet kommer att uppstå mellan<br>
olika kommuner. Därmed blir kvalitetskontrollen inte konkurrensneulral,<br>
vilket är av alldeles avgörande betydelse när såsom i fråga om potatis ett<br>
och samma livsmedel tillhandahålls konsumenterna med skilda kvalitets<br>
beteckningar. Med nuvarande ordning för tillsynen sker samtidigt med<br>
SMAK:s kontroll också rådgivning till odlare, förpackare och detaljhand<br>
lare i syfte att förbättra kvaliteten på potatisen. Detta arbete kan knappast<br>
utföras av personal från miljö- och hälsoskyddsnämnderna. Därtill kom<br>
mer att utredningens förslag ökar arbetsbelastningen på redan i dag hårt<br>
ansträngda nämnder. Vad som nu sagts talar för att också fortsättningsvis</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>114</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>låta SMAK handha uppgiften
att utöva den faktiska tillsynen över att Prop. 1988/89:68 kvalitets- och
märkningsbestämmelsema rörande matpotatis efterlevs. Bilaga 3 Den juridiska
delen av. tillsynen, dvs. att med stöd av livsmedelslagen ingripa när överträdelser
har påvisats, bör däremot såsom utredningen förordat flyttas från
lantbruksstyrelsen till miljö- och hälsoskyddsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör enligt SMAK ankomma på livsmedelsverket att meddela närmare föreskrifter
om hur SMAK:s tillsynsverksamhet skall läggas upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansieringen
avSMAKs verksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Om
statsmakterna för kontrollen av matpotatis väljer den utform<br>
ning som förordats i detta yttrande fömtsätter SMAK att kostnadema för<br>
kontrollverksamheten liksom hittills täcks av allmänna medel. För<br>
SMAK:s vidkommande saknar det därvid betydelse om dessa allmänna<br>
medel kommer från de årliga kontrollavgifter som utredningen föreslagit<br>
eller från prisregleringsmedel. Jordbruksnämnden överväger för närvaran<br>
de som ett led i regeringens uppdrag till nämnden att utarbeta förslag till<br>
ökad kvalitetsbetalning inom jordbmksprisregleringen att utnyttja areal<br>
avgifter för att främja kvalitetssträvandena vid odlingen av matpotatis.<br>
Sådana avgifter kan enligt SMAK erbjuda en möjlighet att bekosta kon<br>
trollverksamheten. SMAK vill i detta sammanhang med anknytning till<br>
vad tidigare sagts understryka vikten av att också prisregleringssystemet<br>
används för att stimulera kvalitetsutvecklingen på matpotatisområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att SMAK:s informationsverksamhet skall fortsät<br>
ta och bekostas av allmänna medel. Med hänvisning till att informations<br>
verksamheten är en lika nödvändig som viktig del av SMAK:s verksam<br>
het, tillstyrker SMAK förslaget.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Myndighetsinsyn
i SMAKs verksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
utredningens resonemang framgår inte om utredningen med "till<br>
syn" avser åtgärder som går utöver vad som anges i SMAK:s reglemente.<br>
Något behov av sådana åtgärder har, såvitt SMAK känner till, hittills inte<br>
förelegat. Mot den nu angivna bakgmnden och med hänsyn till utredning<br>
ens förslag om att livsmedelsverket skall ta över lantbmksstyrelsens nuva<br>
rande uppgift i fråga om kvalitetskontrollen av matpotatis kan SMAK inte<br>
finna annat än att livsmedelsverket bör ta över lantbmksstyrelsens roll<br>
enligt reglementet.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3.61
Svenska livsmedelsarbetareförbundet: Huvudmannaskapet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
Svensk Matpotatiskontroll (SMAK) bör överföras till statens jord<br>
bmksnämnd. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3.64
Svenska kommunförbundet: Styrelsen tillstyrker i princip att livs<br>
medelsverket tillåts meddela bestämmelser om kvalitetskrav och märk<br>
ning av matpotatis. Däremot är styrelsen tveksam till förslaget att miljö-<br>
och hälsoskyddsnämnden skall ha ansvaret för kontrollen av att kvalitets-<br>
och märkningsbestämmelserna följs. Denna fråga bör utredas ytterligare.<br>
----- SMAK bör även fortsättningsvis kunna utnyttjas som kontrollor<br>
gan inom företagens egentillsyn. Styrelsen har ingen erinran mot att<br>
SMAK inordnas under jordbmkshämndens tillsyn. Utredningens konse<br>
kvenser för SMAK bör dock studeras närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3.66
Sveriges grossistförbund: 1 fråga om potatiskontrollen delar Gros-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>I,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sislförbundet de
överväganden som experterna Sjöberg, Bramsvik och Prop. 1988/89:68<br>
Nordlund för fram i ett särskilt yttrande.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.71<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Örebro län
tillstyrker att kvalitetsbestämmelser om matpotatis överföres till
livsmedelslagstiftningen och att ett särskilt vamkapitel utarbetas. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.72<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Husmodersförbundet Hem och
Samhälle: Kontrollen av potatis bör även i fortsättningen skötas av SMAK,
eftersom SMAK-kontrollen är ett etablerat kvalitetsbegrepp. Det är önskvärt att
denna kontroll utökas med undersökningar beträffande bekämpningsmedelsrester.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.73<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges potatishandlares
riksförbund tillstyrker förslaget alt livsmedelsverket meddelar föreskrifter
om kvalitetskrav och märkning av matpotatis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SPR
delar kontrollutredningens uppfattning att märkningssystemet förenklas i syfte
att få bättre genomslagskraft hos konsumenterna. SPR föreslår att
kvalitetskriterierna delas i två avdelningar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kvalitetsbetalning till odlare
enligt nuvarande bestämmelser för kvalitetsanalys, men att en smidigare
anpassning-regeländring bör åstadkommas för att en fortlöpande
konsumentanpassning skall uppnås,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>mot marknaden-konsumenten sätts
matpotalisen i två (2) bestämda kvalitetsgrupper samt en övrig. Nomenklatur —
I:A SORTERING, ILA SORTERING samt DISPENS-KLASS.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SPR
instämmer i utredningens förslag att saluförandet av matpotatis av särskilt god
beskaffenhet möjliggörs men bör verksamheten, som föreslås, bygga på
överenskommelser mellan branschorgan och kontrollorganet, vilka godkännes av
livsmedelsverket. Vidare hävdar SPR att en större frihet till egen profilering
inom de två föreslagna kvalitetsgmpperna bör vara möjlig. Potalisföretagen har
under senare år allt hårdare utsatts för konkurrens av andra livsmedel,
exempelvis ris- och pastaprodukter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
stor vikt är att kvalitetskraven slår igenom i odlarledet och att också
prisregleringssyslemet används för alt stimulera kvalitetsutvecklingen på
matpotatisområdet, och därför bör verksamheten bedrivas under överinseende av
en myndighet. Det är därför naturligt att jordbruksnämnden bör vara
tillsynsmyndighet enligt utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SPR
tillstyrker utredningens förslag att särskilda regler skall gälla för
färskpolalisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
utredningens förslag att endast den färdigförpackade matpotatisen skall
kvalitetsmärkas anför SPR betänkligheter med hänsyn till alt kvalitetskontrollen
måste vara konkurrensneutral och därför bör all matpotatis som säljs till
konsument omfattas av kontroll, inkl. lösviktspotalis där minimum grundanalys
bör medfölja fram till sista försäljningsledet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att ansvaret för att kontrollen av kvalitets- och
märkningsbestämmelserna följs läggs på kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder.
SPR avstyrker förslaget då det innebär att kvalitetskontrollens konkurrensneutralitet
försämras. Likaså är arbetsbelastningen redan i dag stor på
hälsoskyddsnämnderna och då nuvarande kontrollorgan besitter nödvändig kunskap
är. det naturligt att låta potatiskontrollen utföras av det befintliga
organet. Den juridiska delen av tillsynen bör däremot överlåtas till berörd
myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar finansieringen av potatiskontrollen bör den enligt SPR:s<br>
mening dels täckas av allmänna medel, dels genom arealavgifler från<br>
nuvarande 0,5 ha ner till 0,25 ha, för att därmed inlemma största möjliga</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>116</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kvantitet potatis i
kontrollsystemet och förslärka konkurrensneutraliteten Prop. 1988/89:68<br>
i odladedet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att potatiskonlrollorganets informationsverksamhet skall fortsätta
att bekostas av allmänna medel. SPR anser att informationsverksamheten delas
upp så att kontrollorganet genom sin "analysbank" delger
potatisbranschen aktuell information i kvalitetsfrågor för riktad
odlarrådgivning, medan all informationsverksamhet till detaljhandel-konsument
bör åläggas Svenska grönsaksfrämjandet, som redan i dag är väl insatt i — och
bearbetar dessa målgmpper. Finansieringen bör ske via jordbruksnämnden av
tillgängliga medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3.74
Kooperativa konsumentgillesförbundet: Bra potatis är i dag svår att få tag i
och vi är tveksamma om utredningens förslag underlättar för konsumenterna att
hitta potatis av god kvalitet. Vi anser, i motsats till utredningen, att all
potatis skall ha en lägsta godtagbar kvalitet oavsett försäljningsform och
dessutom vara märkt. Det är dessutom angeläget att bibehålla märkningen utöver
miniminivån, dvs. prima och extra prima.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3.77
ICA-forbundet: De slutsatser och förslag som utredningen framför</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kan vi---- inte helt fullt
ansluta oss till, utan anser som vår mening att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>det
remissyttrande som SMAK inlämnat som helhet mera ligger i linje med vår
uppfattning. Sammanfattningsvis anser vi följande delar vara av största
betydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Stort behov kommer även
framdeles att finnas för en fristående och neutral kontrollorganisation (SMAK).
Detta gynnar såväl konsumenternas tilltro till livsmedlets kvalitet som
handelns redlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ingen onödig byråkrati bör
tillskapas utan i stället bör 30 års erfarenhet av kontrollarbete och
branschsamarbete inom SMAK:s ram stärkas och utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Klarare regler för kvalitetsbestämningen
av potatis bör utformas, så att konsumenten entydigare och lällillgängligare
kan få underlag för sitt val (både för vinter- och färskpolatis).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande klassen "oklassificerad"- skall upphöra alt gälla, då den
skapar osäkerhet och förvirring på marknaden. En lägsta gräns för kvalitet på
matpotatis måste fastställas mot bakgrund av potatisens </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. lämplighet som människoföda.
Lägsta gränsen får inte bli så låg att </span><span style='font-family:Verdana'>tjänligheten
som livsmedel enbart sätts som gräns med hänsyn lill absolut ./ära för
människans hälsa. Ett r'\m\\gt funktionellt krav bör i stället gälla för denna
gräns, exempelvis kokegenskap, grönfärgning, inslag av mekaniska skador, hur
stor del av potatisen som måste avlägsnas på grund av rötor m.m. före
tillagningen, frihet från dålig smak etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>All potatis måste underkastas
kontroll, och kvalitet specificeras vid försäljning oavsett om det sker i
lösvikt eller förpackat. Skulle enbart strikta regler gälla för förpackad vara,
kommer enligt vår mening den åsyftade kvalitetskontrollen att driva över än mer
till lösviktsförsäljning och gynna oredlighet i handel och mot konsument.
Namnen på de olika kvalitetsnivåerna skall klart indikera kvalitetsnivåns höjd
och inte ge utrymme för missförstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Möjlighet för branschen som
helhet eller enskilda företag att själva ytterligare höja kvalitetskraven måste
ges. Den på detta sätt utlovade högre kvaliteten måste emellertid följa normer
som utarbetats av tillsynsmyndigheten. Både konkurrerande förelag och
konsumenter måste på ett lättförståeligt och lättillgängligt sätt kunna ta del
av denna kvalitetsspecifikation. Offentlig stickprovskontroll måste givetvis
ock-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>j jy</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>så
kunna kontrollera och beivra felaktigheter vad avser dessa högre Prop.
1988/89:68 kvalitetsnivåer, så att inte konsumenten vilseleds och/eller illojal
kon- Bilaga 3 kurrens i branschen gynnas. För att stimulera till förbättrad
internkontroll bör uppenbara överträdelser av gällande bestämmelser leda till
kännbara straff. •</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vi har ingenting att erinra mot
att livsmedelsverket skall meddela föreskrifter om kvalitetskontroll och
märkning av potatis. Däremot kan vi inte på något sätt finna att
kvalitetskontrollens effektivitet, konkurrensneutralitet och uniformitet gynnas
av att de kommunala miljö- och hälsoskyddsnämndema skall ha ansvaret för
kontrollen av att kvalitets- och märkningsbestämmelsema följs. Detta arbete bör
även fortsättningsvis skötas av SMAK efter livsmedelsverkets instmk-tioner. Man
kan t. o. m. gå så långt som att ifrågasätta om SMAK överhuvud behöver en
tillsynsmyndighet. SMAK sköts efter en av staten utfärdad instmktion
(kungörelse), staten utser såväl ordförande som ledamöter, revision sker
årligen osv. Vill man undgå onödig byråkrati, är kanske detta ett steg i rätt
riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Finansieringen av den offentliga
potatiskontrollen bör ske med exempelvis arealavgifter via jordbmksnämnden.
All uppdragsverksamhet för internkontroll i företag e. d. som utförs av SMAK
bör som hittills debiteras på självkostnadsbasis. Inget avgiftssystem som kan
komma i fråga får menligt inverka på strävanden att prioritera högklassig matpotatis
eller mbba konkurrensneutraliteten på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kvalitetsarbetet på
potatisområdet sker gmndläggande i odlingsledet. Utgångsråvaran bestämmer
möjlighetema till framgångsrika kvalitetsinsatser i parti- och detaljhandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den sakkunskap som finns inom statens jordbmksnämnd och de goda erfarenheter av
samarbete med denna, såväl inom SMAK som Sveriges Potatisintressenter, gör att
vi skulle se stora fördelar i att denna myndighet fick en framträdande roll i
ansvaret för odlingsledets kvalitetsstyrning och regelsystem. Skulle
livsmedelsverket bli tillsynsmyndighet, är det angeläget att framhålla värdet
av en arbetsfördelning, så att livsmedelsverket inriktar sig på
konsumentledet, jordbmksnämnden på odlingsledet. Samordningen kan ske genom
styrelserepresentation i SMAK.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 Vi
tror också att alla ändringar i kvalitetsnivåer, kontrollsystem etc.<br>
vinner på att de sker med hjälp av den sakkunskap som byggts upp<br>
inom SMAK och de företag och organisationer som är representerade<br>
däri. Branschöverenskommelser i frågor som ej lämpar sig för lagar och<br>
förordningar, bör stimuleras exempelvis när det gäller köpgarantier,<br>
fördelning av ansvar mellan odling-, parti- och detaljhandel, förva-<br>
ringstemperaturer, krav på förpackningsmaterial etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10
Informationsresurser bör samordnas över hela fältet, exempelvis Sveriges
Potatisintressenter, Grönsaksfrämjandet och SMAK. Det påbörjade samarbetet bör
påskyndas och formaliseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Mejerikontroll m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4.4
Näringsfrihetsombudsmannen finner det svårt att förstå varför det<br>
skall finnas ett organ med myndighetsliknande uppgifter som kontrollerar<br>
att bl. a. smör och ägg har en hög och jämn kvalitet. Smörproduktionen är i<br>
praktiken monopoliserad inom jordbrukets mejeriföreningar. Dessa bör<br>
vara fullt kapabla att på egen hand tillse att smör håller en kvalitet som<br>
passar de svenska konsumentema och duger för export.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>.. „</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>. Kvalitetskontrollen av
smör torde inte medföra några fördelar för kon- Prop. 1988/89:68 sumentema.
Detta framträder särskilt om man betänker att t. ex. marga- Bilaga 3 rin,
som dessa använder i betydligt större mängder än smör, kan säljas utan
motsvarande kvalitetskontroll och ändå hålla en god kvalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
smörproduktionen är monopoliserad kan man inte hoppas på någon förbättrad
priskonkurrens om mnmärkningen på smör tas bort. Som varje reglering drar den
dock kostnader. Detta bör vara tillräckligt för att avskaffa samhällets
befattning med mnmärkningen på smör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
runmärkningen på ägg har NO erfarenheter som visar att den försvagar
konkurrensen. De äggpackerier som har mnmärkesrätt får särskilda
kvalitetsbidrag inom ramen för prisregleringen. Finansieringen sker via
införselavgifter samt produktionsavgifter, som tas ut av äggproducen-ter med
mer än 1 000 värphöns oavsett om de har mnmärkesrätt eller ej. Detta innebär i
praktiken att staten medverkar till att skapa olika konkurrensförutsättningar
för skilda konkurrenter. Detta är i och för sig något som förekommer på flera områden,
men i regel torde det finnas tunga skäl för de olikformiga fömtsättningama. Av
betänkandet framgår, såvitt NO kan finna, inte något vägande skäl för
mnmärkningen av ägg. Troligen känner många konsumenter inte till innebörden av
mnmärkningen. Det torde t. o. m. vara vanligt att man uppfattar "färska
lantägg", dvs. i praktiken icke mnmärkta ägg, såsom bättre än mnmärkta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
praktiken torde runmärkningen på ägg ha spelat ut sin roll. Tanken att Svenska
Ägghandelsförbundet inte skulle klara att på egen hand upprätthålla en
tillfredsställande kvalitetsnivå framstår som verklighetsfrämmande. De
leverantörer som marknadsför icke mnmärkta ägg har regelmässigt en svag
marknadsställning jämfört med marknadsledande Kronägg, som tillhör
jordbrukskooperationen (Svenska Ägghandelsförbundet). Sådana leverantörer måste
i praktiken försöka vara bättre eller billigare än Kronägg för att få sälja
till livsmedelshandeln. Prismässigt kan de ha svårt att konkurrera på gmnd av
att de ej får kvalitetstillägg. 1 fråga om kvaliteten gäller att ingen
livsmedelsbutik skulle ta emot leveranser av ägg från en liten leverantör som
en gång sålt dåliga ägg. Det nu antydda förhållandet torde vara en viktig del
av förklaringen till att begreppet "färska lantägg" har en positiv
klang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
konkurrenssynpunkt är givetvis de nyss påvisade olikformiga konkurrensförutsättningarna
klart negativa främst genom att de försvagar effektiviteten i branschen.
Härtill kommer att kvalitetskontrollen i nuvarande form får bedömas som
obehövlig. Även runmärkningen av ägg är därför enligt NO: s mening en reglering
som bör avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4.5
Statens pris- och kartellnämnd: Utredningen föreslår bl. a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
den del av-offentligkontrollen för mejerivaror m.m., som Svenska
kontrollanstalten för mejeriprodukter och ägg (KMÄ) nu har hand om, skall
överföras till miljö- och hälsoskyddsnämnderna. Enligt SPK:s mening har
utredningen inte kunnat visa att man därigenom erhåller en bättre eller lika
bra kontroll lill lägre samhällsekonomiska kostnader. Snarare torde det finnas
risk för att man på gmnd av bristande resurser hos miljö--och
hälsoskyddsnämnderna får en mindre effektiv kontroll till högre samhällsekonomisk
kostnad. SPK ifrågasätter därför denna organisationsändring i kontrollen av
mejerivaror m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4.9
Statens livsmedelsverk: När det gäller den löpande tillsynen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bör,
som utredningen föreslagit, kungörelsen om viss offentlig livsmedels<br>
kontroll tillämpas även på mejerierna. KMÄ bör enligt livsmedelsverket<br>
även i fortsättningen tas i anspråk för pastöriseringskontroll och vatten<br>
provtagning.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1'"</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.4.11 Statens
jordbruksnämnd: Nämnden kan ej ställa sig bakom Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dessa förslag.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Det
är----- mer förenligt med utredningens målsättning att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utnyttja
KMÄ:s resurser fulh ut. Jordbmksnämnden avvisar för<br>
slaget att överföra den obligatoriska kvalitetskontrollen vid export till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nämnden och vill--- framhålla
att det är angeläget att KMÄ:s och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kontrollrådets verksamhet
i detta avseende ges erforderligt lagstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4.16
Sveriges lantbruksuniversitet: Helt klart är att det behövs</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>specialutbildad
expertis för mejerikontrollen. SLU är tveksamt till om sådan kan uppbådas på
lokal nivå; dvs. på MHN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>2.4.18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län
tillstyrker utredningens förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands
län tillstyrker utredningens förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar län: I
livsmedelslagstiftningen återfinns ett flertal författningar som bl. a.
innehåller föreskrifter om kvalitet, om värmebehandling och om offentlig
kontroll. Särskilda vamkapitel finns för mjölk, för ost, margarinost och
mesvara och för ägg- och mejeriprodukter. I dessa vamkapitel återfinns bl. a.
föreskrivna livsmedelsstandards. Livsmedelsverket har även utfärdat särskild
kungörelse om vitaminisering av skummjölkspulver avsett för export.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
livsmedelslagstiftningens föreskrifter omnämns inte av utredningen. I stället
hävdas att KMÄ:s kvalitetskontroll är en fömtsättning för export av bl. a. ägg-
och mejeriprodukter beroende på att jordbmksnämnden fastställt de
kvalitetskrav som KMÄ föreslagit nämnden (mnmärk-ningsföreskrifterna).
Utredningens uppgifter synes gmndade på att exportörerna anser att exporten
kan komma att försvåras om nuvarande ordning ändras. Länsstyrelsen ifrågasätter
denna exportörernas bedömning. Det är alltid importören och inte exportören som
fastställer vilka krav som skall ställas på produkten. Länsstyrelsen har också
erfarenhet av export av livsmedel (tårtor m.m.) från Frödinge mejeri till
England. I detta fall godtas inte införsel till England baserade på KMÄ:s intyg
beroende på att intyg utfärdade av offentlig livsmedelsmyndighet krävs. För
närvarande utfärdar länsstyrelsen dessa exportintyg. Intygen baseras på egen
inspektionsverksamhet men också på den av KMÄ:s på företagets begäran utförda
internkontrollen. Denna ordning ligger väl i linje med vad som föreslagits
beträffande övrig livsmedelskontroll rörande kontrollprogram, egentillsyn m.
m. KMÄ bör naturligen även fortsättningsvis ansvara för företagens
egentillsyn. Avvikelser från fastställda parametrar skall omgående rapporteras
till ansvarig myndighet. En sådan ordning bör för övrigt gälla egentillsyn inom
övriga livsmedelsbranscher. KMÄ bör som för närvarande vara godkänt som
anvisningslaboratorium av livsmedelsverket och därigenom stå under verkets
tillsyn. Om så krävs kan livsmedelsverket förordna att en anläggning skall stå
under särskild tillsyn (exportkontrollanläggning). En sådan ordning kan enligt
länsstyrelsens mening inte vara försvårande för export och överensstämmer med
vad utredningen i övrigt anfört om exportkontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Runmärkningen
av ägg- och mejeriprodukter, som inte omnämns av<br>
utredningen, äi* enligt länsstyrelsens mening ett bra exempel på kvalitets<br>
krav överförda till för konsumentema lättfattligt symbolspråk. Skäl för att<br>
avskaffa runmärkningen finns inte. Tvärtom bör även andra livsmedels<br>
branscher överväga liknande system som en kvalitetssymbol där måhända</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>12o</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>branschens
egna kvalitelsbeslämmelser ligger på en högre nivå än den av Prop.
1988/89:68<br>
myndigheten fastställda normen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4.21
Länsstyrelsen i Blekinge län tillstyrker utredningens förslag </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4.24 Länsstyrelsen
i Älvsborgs län tillstyrker utredningens förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4.25------------------ Länsstyrelsen
i Västmanlands län tillstyrker utredningens förslag.<br>
---- Länsstyrelsen vill--- betona att varken godkännande av loka<br>
ler eller den fortlöpande tillsynen bör läggas enbart på en lokal miljö- och<br>
hälsoskyddsnämnd. Ett obligatoriskt samrådsförfarande mellan lokala,<br>
regionala och centrala myndigheter bör gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4.29
Länsstyrelsernas organisationsnämnd: Enligt förslaget skall livsmedelsverket
fastställa generella föreskrifter för utformningen av kontrollprogram för
vissa anläggningar. Vid sådant förhållande förefaller det orationellt att —
som utredningen föreslår — miljö- och hälsoskyddsnämnden vid fastställande av
kontrollprogram skall vara skyldig att höra både länets och livsmedelsverkets
expertis. Det får anses helt tillräckligt att samråd sker med länsstyrelsen om
det inte är fråga om ett alldeles speciellt fall. Motsvarande gäller i fråga om
godkännande av lokaler för livsmedelshanteringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>2.4.35<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Gävle kommun:-- Detta är ett
bra förslag </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.36<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Katrineholms kommun: Bra om det
egendomliga provtagningsför-farandel som hittills förekommit försvinner så att
miljö- och hälsoskyddsnämnden får lagligt bemyndigande att ta prover i
mejerierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Positivt
att även godkännandet av mejerier som livsmedelslokal kan utföras av miljö- och
hälsoskyddsnämnden enligt utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.38<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lunds kommun: Beträffande 1 och
2 finns inget att erinra. Eftersom utredningen tidigare föreslagit att all
livsmedelskontroll skall vara likartad oavsett om del gäller inhemska,
importerade eller livsmedel avsedda för export torde endast första alternativet
under punkt 3 kunna komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>2.4.39<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Malmö kommun: Nämnden finner
utredningens förslag </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>logiskt och rationellt.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.41<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Skara kommun: Beträffande
utredningens förslag till mejerikontroll m. m. finns inga erinringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.42<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Stockholms kommun: Förslaget
alt samla ansvaret för såväl godkännande som tillsyn, inbegripet provtagning
och undersökning, av mejerier till miljö- och hälsoskyddsnämnden
överensstämmer helt med vad nämnden tidigare anfört i sitt remissvar på
livsmedelssladgekommitténs förslag år 1970.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>2.4.44 Sundsvalls
kommun: När det gäller mejeriprodukter har miljö- och hälsoskyddsnämnden i
Sundsvall under en längre tid bedrivit en betydligt mer omfattande kontroll och
provtagning än KMÄ på nämndens egen bekostnad. Utredningens förslag skulle
innebära alt nämnden kan ta betalt för den tillsyn som redan förekommer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.4.45 Uppsala kommun:-- Nämnden
stöder utredningsförslaget</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.4.48 Örnsköidsviks
kommun:- det är rimligt att den lokala livs- Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'><span style='font-family:Verdana'>medelsmyndigheten
har en gmndlig kännedom om förhållandena samt Bilaga 3<br>
kvalitén på mejeriprodukterna. Detta torde endast kunna uppnås när allt<br>
tillsyns-och kontrollansvar åläggs miljö-och hälsoskyddsnämnden. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4.52------------------------------------------------- Svenska
kontrollanstalten för mejeriprodukter och ägg: </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnadsmässigl
innebär en decentralisering av provtagningen en fördy<br>
ring av verksamheten.- KMÄ:s kvalitetskontroll av mejeriproduk<br>
ter som underlag för kvalitetsbetalning kommer att fortsätta men blir<br>
dyrare om SLV-provtagningen upphör. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KMÄ:s
verksamhet sker på ett enhetligt, samordnat sätt och ger möjlighet till en
helhetsbild av läget vid landets alla mejerier. Halvårsvisa statistiska
sammanställningar har gjorts sedan starten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör---- omnämnas att 3/4 av landets alla mejerier ligger på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>orter,
där det inte finns anvisningslaboratorium, varför huvudparten av
hälsoskyddsnämnderna måste få analysdata från laboratorium på annan plats.
Provtagningsutrustning måste hämtas och prov avlämnas för vidare transport,
vilket medför ökad arbetsinsats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
direktiv av livsmedelsverket sänder KMÄ nu omgående alla analys<br>
data till berörd hälsoskyddsnämnd. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KMÄ:s
verksamhet kan under rådande förhållanden mer betraktas som en kostnadssänkande
service åt hälsoskyddsnämnderna och ger dem dessutom mer tid att ägna sig åt
inspektion än åt mtinbetonad tidskrävande provtagning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Enligt
utredningens mening har KMÄ de kvalifikationer och det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kunnande
som krävs för att kunna engageras i företagens egentillsyn. Detta kunnande bör
som nu också i fortsättningen tas tillvara även i den offentliga kontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller den obligatoriska exportkontrollen som lill stor del bygger på den
frekventa kvalitetskontrollen som underlag för kvalitetsbetalning har tidigare
utredningar och hörande av olika intressenter i nuläget visat att man önskar ha
kvar exportkontrollen i nuvarande omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.53<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kooperativa förbundet anser att
KMÄ:s nuvarande uppgifter i princip ej bör förändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.54<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen i Sverige:
En översyn av livsmedelsverkets direktiv till KMÄ borgöras. I övrigt anser LO
att KMÄ även i fortsättningen skall ombesörja provtagningen på uppdrag av
livsmedelsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4.56
Lantbrukarnas riksförbund: I till utredningen fogad reservation och särskilt
yttrande har utredningens majoritetsförslag starkt kritiserats. LRF hänvisar
till dessa och understryker de motiv för kritiken som anförts. Förslaget från
utredningens majoritet i fråga om mejerikontrollen kan inte godtas. Det system
som finns i dag överträffar det lagda förslaget ur kompetens- och
frekvenssynpunkt och är betydligt mindre kostsamt för alla parter. Det bör
därför bibehållas med de mindre justeringar som kan påkallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4.61
Svenska livsmedelsarbetareförbundet anser det centralt att bevara och ta
tillvara den kompetens som finns uppbyggd hos KMÄ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
framhåller informationsproblem mellan KMÄ och kom<br>
munerna. En översyn av detta problem samt av SLV:s direktiv till KMÄ</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>,,,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bör därför ske. Provtagning
inom mejeriområdet bör även fortsättningsvis Prop. 1988/89:68 skötas av en
central instans. Kan de problem utredningen påpekar inte Bilaga 3 lösas på
ovan antytt sätt bör i stället ett utökat samhällsansvar för KMÄ:s verksamhet
övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4.64 Svenska
kommunförbundet: Styrelsen delar utredningens uppfatt<br>
ning att miljö- och hälsoskyddsnämnden skall svara för godkännande av<br>
mejerier som livsmedelslokal. Nämnden foreslås även få ansvaret för både<br>
provtagning och inspektion vid mejerier och exporterande fiskkonservfa<br>
briker. Tillsynsansvaret vid mejerier omfattar både den allmänna offentli<br>
ga livsmedelskontrollen och pastöriseringskontrollen. Ett utökat ansvar<br>
inom mejerikontrollen behöver inte medföra några större förändringar i<br>
miljö- och hälsoskyddsnämndens inspektionsverksamhet. Detta är ett till<br>
synsområde, som många kommuner har tidigare erfarenheter av och som<br>
fortfarande ingår i vissa nämnders fortlöpande hygienkontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
har ingen principiell erinran mot förslaget att låta miljö- och
hälsoskyddsnämnden ansvara för både provtagning och inspektion vid
fiskkonservfabriker som är exportanläggningar. Fördelningen av tillsyns- .
ansvaret mellan livsmedelsverket och miljö- och hälsoskyddsnämnden bör dock
klarläggas ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreslagna
ändringar beträffande mejerikontroll tillstyrks, men även här fömtsätter
styrelsen att miljö- och hälsoskyddsnämndens kostnader kan täckas av den årliga
livsmedelskonlrollavgiften. På liknande sätt som gäller för SMAK inom
potatiskontrollen bör även KMÄ kunna utnyttjas i företagens egentillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.65<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges fiskares riksförbund
föreslår — - att nuvarande organisation i fråga om kontrollen av fisk- och
fiskprodukter bibehålles.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.66<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges grossistförbund: Också
vad gäller mejerikontrollen m. m. kan vi ansluta oss till de nämnda experternas
särskilda yttrande. Vi avstyrker således förslaget att den provtagning i
mejerierna som på uppdrag av livsmedelsverket nu ombesörjs av Svenska
kontrollanstalten för mejeriprodukter och ägg (KMÄ) i fortsättningen skall
skötas av miljö- och hälsoskyddsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
obligatoriska exportkontroll av mejeriprodukter, ägg och fiskkonserver som
handhas av KMÄ har stor betydelse i företagens exportansträngningar. Detta har
särskilt påpekats av medlemsföretag inom Grossistförbundet, som arbetar med
export av livsmedel. Grossistförbundel motsätter sig därför bestämt
utredningens förslag på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4.71
Länsstyrelsen i Örebro län:------------ KMÄ bör fortsättnings<br>
vis svara för egenkontrollen medan däremot utfärdande av exportintyg bör<br>
ligga på myndighetsansvar..Denna ordning ligger väl i linje med vad som<br>
föreslagits beträffande övrig livsmedelskontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4.78
Statstjänstemannaförbundet: Utredningen föreslår att den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>provlagning
som på livsmedelsverkets uppdrag nu ombesörjs av kontroll<br>
anstalten för mejeriprodukter och ägg (KMÄ) i fortsättningen skall hand<br>
has av miljö- och hälsoskyddsnämnderna. ST avstyrker förslaget. En de<br>
centralisering av pirovtagningen skulle medföra ökade kostnader. När<br>
KMÄ:s inspektörer besöker landets mejerier, vilket kontinuerligt sker,<br>
samordnas de kontroller som görs åt jordbmksnämnden och livsmedels<br>
verket. Kontrollkostnaden blir därmed låg. Hälsovårdsinspektörernas<br>
provtagning skulle däremot vara ett isolerat — förhållandevis dyrt —<br>
uppdrag. Vid bedömningen av kostnaderna bör även följande omständig-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>,..-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>heter beaktas:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>KMÄ:s
kvalitetskontroll av mejeriprodukter i samband med kvalitets- Prop.
1988/89:68 betalning blir dyrare om provtagningen åt livsmedelsverket upphör</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaea
3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>KMÄ
har möjligheter att styra provtagningen så att serieanalys kan utföras med
lägre kostnader som följd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>den
kontroll av smör och ost som KMÄ nu utför åt livsmedelsverket bygger på samma
prover som uttagits för KMÄ:s landsomfattande kvalitetskontroll av
mejeriprodukteråt jordbruksnämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>den
landsomfattande kontroll av konsumtionsmjölk som KMÄ bedrivit åt
jordbruksnämnden och numera åt livsmedelsverket kräver serieanalys</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KMÄ:s
verksamhet bedrivs enligt ST:s mening planmässigt och ratio<br>
nellt och den ger en helhetsbild av landets samtliga mejerier. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:113.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
det redan anförda kommer att huvudparten av landets mejerier<br>
ligger på orter där anvisningslaboralorium saknas. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:113.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår vidare att det obligatoriska kravet på kvalitetskontroll vid export
av mejeriprodukter, ägg och fiskkonserver skall upphävas, alternativt att det i
fortsättningen skall ankomma på jordbmksnämnden alt svara för
kvalitetsprövningen. ST vill här peka på att frågan tidigare (1981) har prövats
av jordbruksnämnden på regeringens uppdrag. Alla intressenter förordade då
obligatorisk kontroll i den omfattning som nu äger mm. Skäl för annan bedömning
i dag föreligger enligt ST:s mening ej. ST anser vidare att kontrollen bör
ligga kvar hos KMÄ. Ett överförande till jordbruksnämnden skulle ställa krav på
att bygga upp nya resurser där (kompetens, administration) eller med andra ord
leda till ökade kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Köttkontroll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.5.6
Konsumentverket ser positivt på att bestämmelserna om köttkontroll samlas inom
en och samma lagstiftning och ger förutsättningar för en enhetlig kötlkontroll.
Verket delar utredningens uppfattning att ambitionsnivån på kontrollen skall
vara hög oavsett var i landet livsmedlen produceras. Det finns emellertid i dag
ett uttalat önskemål att förkorta avståndet mellan producent och konsument.
Gårdsbutiker där produkter från den egna gården säljs har rönt stor
uppskattning av många konsumenter. Verket anser därför att det finns skäl att
utreda hur bestämmelserna med bibehållen ambitionsnivå kan ge utrymme för
alternativa produktions- och försäljningsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.5.9
Statens livsmedelsverk tillstyrker utredningens förslag att föreskrifter för
kötlkontrollen i fortsättningen skall meddelas med stöd av livsmedelslagen.
Detta innebär att köttbesiktningslagen med följdförfattningar upphävs. Verket
har inget att erinra mot vad utredningen anför beträffande
livsmedelskontrollen vid fjäderfäslakterier och andra slakterier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
7.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.5.15
Riksrevisionsverket delar utredningens uppfattning att det nuvarande systemet
för köttbesiklning med olikartade krav på besiktningens omfattning i olika
geografiska områden kan förefalla otidsenligt. RRV vill samtidigt betona vikten
av att man inte ställer sådana krav att en utveckling, som kan vara önskvärd
från andra utgångspunkter, mot alternativa och ofta mer småskaliga former av
köttproduktion försvåras. RRV instämmer därför i utredningens uppfattning att
kraven bör anpassas till verksamhetens omfattning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.5.16 Sveriges
lantbruksuniversitet instämmer i utredningens förslag</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>124</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.5.18 Länsstyrelsen i Stockholms
län har inget att erinra i princip emot Prop. 1988/89:68<br>
att kontrollen av kött baseras på livsmedelslagen. Länsstyrelsen finner det
Bilaga 3<br>
emellertid förvånande att utredningen — efter att först ha argumenterat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
en samordning mellan den allmänna livsmedelslagstiflningen och
kött-besiklningslagstiflningen — utan kommentarer eller förklaringar föreslår
en lagändring som får det motsatta till följd, nämligen att besiktningsveterinärs
beslut skall överklagas till livsmedelsverket och inte till länsstyrelsen. Om
man eftersträvar likhet mellan livsmedelslag och kötlbesiktnings-beslämmelser
så bör det givetvis gälla även överklagandeproceduren, i synnerhet som det
förhållandel råder redan i dag utan nackdelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
instämmer i utredningens synpunkter på hur kraven bör</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>anpassas till
slakteriernas storlek . Länsstyrelsen menar dock att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>det
bör tydligare framgå av nya köttbesiktningsbestämmelser att framlida<br>
mindre slakterier skall kunna få utvecklas utan hinder av strama konlroll-<br>
slakteriformer enligt dagens modell. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Mot
bakgrunden av att flertalet fjäderfäbesättningar är anslutna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till
ett salmonellakontrollprogram anser utredningen att den nuvarande statliga
kontrollen över fjäderfäslaklen kan övergå till att utföras som offentligt
kontrollerad egentillsyn. Salmonellakontrollen omfattar endast en sjukdomsgrupp
av flera som kan förekomma, bl. a. den mycket utbredda men först på senare tid
uppmärksammade campylobacterinfektionen. Länsstyrelsen anser det därför inte
lämpligt att frångå den statliga fjäder-fäslakterikontrollen förrän
besättningskontrollprogrammen blivit bredare och mera omfattande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5.19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands
län tillstyrker utredningens förslag rörande inordnande av
köttbesiktningslagens bestämmelser i livsmedelslagen, enhetliga regler för all
köttkontroll i landet och alt livsmedelsverket med dess besiklningspersonal
även fortsättningsvis skall ansvara för livsmedelskontrollen vid
boskapsslaklerierna. När del gäller fjäderfäslakterierna anser länsstyrelsen
att även dessa bör stå under livsmedelsverkets direkta kontroll. Inte minst den
senaste tidens uppmärksammade problem med spridning av campylobacterinfektioner
från kycklingar till människor motiverar en skärpning av kontrollen snarare än
en nedmstning. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5.20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar län
tillstyrker att föreskrifterna för köttkontrollen i fortsättningen meddelas
med stöd av livsmedelslagen innebärande att lagen om köttbesiktning upphävs
och att slakteritvång för vissa djurarter i princip kommer att omfatta hela
landet. Viss dispensmöjlighet beträffande kraven på slakteritvång bör finnas om
slakteritvång medför orimligt långa transportavstånd för slaktdjur. Möjligheten
av att tillskapa s. k. gårdsslakterier bör utredas ytterligare. Enligt
länsstyrelsens mening är det exempelvis svårt att frångå krav på
levandedjursbesiktning och sani-letsslaklavdelning. Det bör ankomma på
livsmedelsverket att utforma föreskrifter om köttbesiklning och om
kontrollverksamhet vid såväl kon-Irollslakterier som gårdsslakterier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landels
för närvarande 16 fjäderfaslakterier bör även fortsättningsvis<br>
vara underkastade offentlig statskontroll genom särskilt förordnade veteri<br>
närer som fullgör tillsyn i enlighet med av livsmedelsverket meddelade<br>
föreskrifter.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag om alt besiktningsveterinärorganisationen skall<br>
svara för all livsmedelstillsyn inom slakterier och förädlingsanläggningar i<br>
anslutning till slakterierna tillstyrkes. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.5.21 Länsstyrelsen
i Blekinge län tillstyrker utredningens förslag med</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>undanlag för förslaget att
köttkontrollen vid fjäderfäslaklerierna skall ge-</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nomföras som egentillsyn
hos företagen. </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.5.24 Länsstyrelsen i
Älvsborgs län tillstyrker utredningens förslag dock Prop. 1988/89: 68<br>
med undantag för förslaget att kontrollen vid Qäderfäslakt skall genomfö-
Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ras som egentillsyn hos
slakteriföretaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5.25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västmanlands
län: Enligt länsstyrelsens bedömning bör kontrollen vid fjäderfaslakterier inte
ändras till enbart s. k. egentillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5.26<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kopparbergs län
tillstyrker utredningens förslag att det efter en övergångstid skall gälla
enhetliga regler för all kötlkontroll i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsaknaden
av levande-djurbesikining för del byråbesiktade köttet har medfört att
djurägare försökt smyga in svårt sjuka djur — nödslaktfall som sedan kasserats
som otjänliga till människoföda — via köttbesiktningsbyråerna. Av samma skäl —
avsaknaden av levande-djurbesiktning — kan även grava djurskyddsfall undgå
upptäckt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
tillstyrker också att det införs föreskrifter om skyldighet för djurägare att
lämna sådan uppgifter om djuren som är av betydelse för kötlkontrollen samt att
föreskrifterna straffsanktioneras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
avstyrker utredningens förslag om att köttkontrollen vid fjäderfäslakterierna
genomförs som egentillsyn hos företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.5.28
Länsstyrelsen i Norrbottens län anser, att fjäderfäslakterierna lik<br>
som hittills bör stå under offentlig statskontroll. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Besvär
över besiktningsveterinärs beslut bör liksom nu ske hos länsstyrelsen beroende
på att sådana ärenden ibland kräver snabba beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.5.31
Eslövs kommun: Förslaget att införa enhetliga regler för köttkontroll kommer
att eliminera de problem som i dag förekommer med handel av kött från kommuner
med besiktningstvång och de med slakteritvång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
livsmedelsverkets besiktningspersonal fömtom köttkontrollen sva<br>
rar för hela livsmedelskontrollen inom slakterierna är rimligt sett ur effek<br>
tivitetssynpunkt. Tillsynen över produktionslokalerna bör däremot ligga<br>
på miljö-och hälsoskyddsnämnden. — </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5.35<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Gävle kommun:--- Detta är ett
förslag som hälsas med tillfredsställelse </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5.36<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Katrineholms kommun: Vi har
inget att anföra för de tre första punkterna i utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Katrineholms kommun finns två fjäderfäslakterier som är kontrollslakterier.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden har hittills haft styckningsavdelningarna som
sitt ansvarsområde. Utredningen föreslår nu att slakterierna och därmed
integrerad verksamhet såsom styckning och annan vidareförädling skall undantas
från miljö- och hälsoskyddsnämnderna och överföras till livsmedelsverkets
besiktningspersonal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljö-
och hälsoskyddsbyrån måste kraftigt protestera mot en sådan<br>
utveckling.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.5.38
Lunds kommun: Förslagen under punkterna 1, 2 och 3 tillstyrkes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
under punkt 4 förtjänar däremot en del kritiska kommentarer.<br>
Att undanta slakterierna och därmed integrerade anläggningar (exv. char<br>
kuterifabriker, styckningscentraler etc.) från de lokala miljö- och hälso<br>
skyddsnämndernas tillsyn vore olyckligt. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förslaget under punkt 5
får väl närmast betraktas som ett olycksfall i Prop. 1988/89:68 arbetet.
Det är svårt att hitta någon annan förklaring till förslaget att ställa
Bilaga 3 en utav våra för närvarande mest bekymmersamma livsmedelshanteringar
helt utan traditionell offentlig livsmedelskontroll, nämligen fjäderfähanteringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.5.39
Malmö kommun:-- Förslaget-- — biträdes av nämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.5.42
Stockholms kommun: Förvaltningen ser med tillfredsställelse på<br>
förslaget att köttkontrollen får ett för hela landet enhetligt innehåll för all<br>
kötthantering och köttbesiktning i samband med slakt </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5.44<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sundsvalls kommun:
Livsmedelskontrollutredningen föreslår att det i fortsättningen blir enhetliga
regler för all köttkontroll och alt tillsynen över slakterierna helt och fullt
tillfaller livsmedelsverket. En enhetlig köttkontroll medför bl. a. att
köttbesiktningsbyråerna kommer att försvinna och all köttbesiklning kommer att
ske vid kontrollslakterierna. Miljö- och hälsoskyddskontoret stöder dessa
förslag. Vi motsätter oss däremot att besiklningsveterinärorganisationen skall få
tillsynen över charkuterifabriker som är integrerade med slakterier.------------------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>2.5.45<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppsala kommun: Uppsala är-- en
av landets kommuner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
inte har slakteritvång. Några negativa effekter av detta har inte tormärkts.
Förslaget att all slakt framdeles kommer alt ske på konlrollslak-terier kan
trots goda intentioner få icke önskade bieffekter. Möjligheten att anlita en
köttbesiktningsbyrå har för många mindre slakteriföretag, gårdsslaktare etc.
inneburit en "ventil", en möjlighet att utanför stordriftens ram
trots allt få en besiktning av sitt eller sina djur. Intentionen hos de
trafikanter som utnyttjar en köttbesiktningsbyrå är säkerligen inte att komma
undan med "en mindre ambitiös kontroll". Nämnden menar tvärtom att
man på detta sätt har en viss kontroll över småskaligheten. En ökad
formalisering av slakten som slakteritvånget innebär, kan få till följd all
delar av småskaligheten illegaliseras med en, i klartext, ökad s. k. svart
slakt som följd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.5.49 Centralorganisationen
SACO/SR anser att målsättningen bör vara<br>
alt samma krav ställs på köttkontrollen oavsett djurslag. Därför bör kött<br>
kontrollen vid fjäderfäslaklerierna så långt möjligt efterlikna den vid van<br>
liga kontrollslakterier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreskrifterna
för kötlkontrollen bör i fortsättningen meddelas med<br>
stöd av livsmedelslagen, innebärande att lagen om köttbesiktning upphävs<br>
och att slaklerilvång för vissa djurarter i princip kommer att omfatta hela<br>
landet. Viss dispensmöjlighet beträffande kraven på slakteritvång bör, som<br>
utredningen anför, finnas bl. a. som en motvikt till den storskaliga produk<br>
tionen. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag om att besiktningsveterinärorganisationen skall<br>
svara för all livsmedelstillsyn inom slakterier och förädlingsanläggningar i<br>
anslutning till slakterier tillstyrkes. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.5.50--------------------- Glesbygdsdelegationen:
Det är delegationens uppfattning att de<br>
åtgärder som föreslås beträffande köttbesiktningen riskerar att ge vissa<br>
negativaeffekler i glesbygden. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig del av den offensiva glesbygdspolitik som riksdagen beslutat om är en
ökad lokal vidareförädling av bygdens råvaror. Det är angeläget att vända
koncentrationsprocessen inom bl. a. livsmedelsindustrin. Slakte-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>127</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rierna
utgör ett exempel. Utredningens förslag om slaklerilvång kan med- Prop.
1988/89:68 föra att det blir svårare att behålla småslakterier och givetvis att
etablera Bilaga 3 nya. Visserligen säger utredningen att föreskrifterna för de
minsta slakterierna i viss mån bör anpassas till verksamhetens omfattning i
och med att de livsmedelshygieniska riskerna är begränsade om produktionen är liten
och avsätts på en närmarknad. Men huvudinriktningen tycks ändå vara att skapa
en kontrollapparat som bäst passar stora slakterier, och därmed ytterligare
förstärka en utveckling inom branschen som definitivt inte är önskvärd från
glesbygdssynpunkt och knappast heller från konsumentsynpunkt. Genom förslaget
om generellt slaklerilvång frångår utredningen också sin princip om all
decentralisera livsmedelskontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationen
anser att kommunerna även i fortsättningen kan avgöra om slakteritvång skall
införas. De nya bestämmelserna måste annars utformas så alt det klart framgår
att små slakterier inte motarbetas. Det bör tvärtom ligga i hela samhällets
intresse att stimulera en lokal vidareförädling av kött och andra livsmedel.
Självfallet skall kraven på hög kvalitet gälla även för den småskaliga
livsmedelsförädlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.5.53
Kooperativa förbundet: Den nuvarande köttbesiktningslagen innebär bl. a. att
det finns vissa olikheter i köttkontrollen på olika platser i , landet. Enligt
utredningens förslag skall denna lag ersättas med föreskrifter meddelade inom
ramen för livsmedelslagstiftningen, vilket efter en övergångstid medför
enhetliga regler för all köttkontroll inom landet. KF har inget att erinra mot
detta förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
tillstyrker utredningens förslag att livsmedelsverket skall svara för<br>
all livsmedelstillsyn vid kontrollslakterierna. Enligt utredningen skall<br>
charkfabriker och andra livsmedelsanläggningar som ligger i anslutning till<br>
konlrollslakterier (utredningen benämner dessa "integrerade" vilket
är en<br>
tveksam beteckning) kontrolleras av livsmedelsverket, medan charkfabri<br>
ker och andra livsmedelsanläggningar som inte ligger i anslutning till<br>
kontrollslakteri skall kontrolleras av de lokala miljö- och hälsoskydds<br>
nämnderna. Vi anser att detta förslag strider mot målsättningen om likar<br>
tad och konkurrensneutral kontroll. KF:s uppfattning är att miljö- och<br>
hälsoskyddsnämnderna i princip skall ha ansvaret för all kontroll med<br>
undantag för det fåtal stora och komplicerade anläggningar som livsme<br>
delsverket av detta skäl anser skall kontrolleras av dem. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
tillstyrker utredningens förslag att köttkontrollen vid fjäderfäslakterierna
skall genomföras som en offentligt kontrollerad egentillsyn hos företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.5.56
Lantbrukarnas riksförbund instämmer i utredningens bedömning<br>
att köttbesiktningslagens uppbyggnad inte är förenlig med dagens syn på<br>
livsmedelskontrollen.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- all
slakt, utom husbehovsslakten, bör ske enligt de regler och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förutsättningar
som gäller för kontrollslakt. Därmed kan konsumenterna<br>
garanteras ett kött med hög livsmedelshygienisk status, som kontrollerats<br>
på ett likvärdigt sätt över hela landet. Med det lagda förslaget uppnås även<br>
en bättre konkurrensneutralitet och minskas möjligheterna till oredlighet.<br>
Den strängare kontrollen i form av kontrollslakl, som enligt förslaget nu<br>
skall gälla över hela landet, får inte förses med undantag som äventyrar<br>
konsumenternas förtroende. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
biträder även förslaget att upphäva köttbesiktningslagen och att i<br>
stället införa bestämmelserna i livsmedelslagen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- LRF
tillstyrker förslaget att livsmedelsverket ensamt skall svara</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
all livsmedelslillsyn vid slakterierna och de med dessa integrerade</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>128</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>stycknings- och
köttförädlingsanläggningarna.</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:68</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Likaså
biträdes förslaget att köttkontrollen vid fjäderfäslakteriema ge- Bilaga 3
nomförs som offentligt kontrollerad egentillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.5.64
Svenska kommunförbundet: Utredningens förslag till ändringar om kötlkontrollen,
inkl. upphävande av köttbesiktningslagen och dess tillämpningsföreskrifter,
tillstyrks med vissa förbehåll. De nuvarande kommunala köttbesiktningsbyråerna
måste ges möjligheter att på ett smidigt sätt kunna anpassa sin verksamhet
till de nya krav som kommer att föreskrivas av livsmedelsverket. Styrelsen
fömtsätter att kommunens skyldighet att lämna ersättning när ett slakteri inte
kan användas längre till följd av strängare krav helt bortfaller om lagen om
köttbesiktning upphävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör vidare erinras om att i samband med den kommunala beredskapsplanläggningen
måste hänsyn tas till behovet av lämpliga lokaler för slakt och köttkontroll. 1
detta sammanhang bör även redovisas vad som bör gälla beträffande kontrollen av
kött från vilt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.5.66
Sveriges grossistförbund: Förslagen i fråga om köttkontroll tillstyr<br>
ker vi---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.5.71
Länsstyrelsen 1 Örebro län tillstyrker att föreskrifterna för köttkontrollen i
fortsättningen meddelas med stöd av livsmedelslagen. Detta innebär att
slakteritvång för vissa djurarter i princip omfattar hela landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
ge undantag till s.k. gårdsslakterier från gällande bestämmelser anser inte
länsstyrelsen böra medgivas. Krav på levande-djursbesiktning, sanitetsslakt m.
m. bör vara lika för all slakthantering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar Qäderfäslakteriema bör dessa även fortsättningsvis vara<br>
underkastade offentlig slaktkontroll genom särskilt förordnade veterinä<br>
rer. ---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att.besiktningsveterinärema svarar för all tillsyn inom slakt-och
förädlingsindustri tillstyrkes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Exportkontroll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.6.9
Statens livsmedelsverk:----- Enligt verkets mening finns det ing<br>
en anledning att frångå nuvarande ordning enligt vilken verket svarar för<br>
hela kontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.6.20
Länsstyrelsen i Kalmar län delar utredningens åsikt .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.6.38
Lunds kommun: Hittills har de s. k. exportkontrollerade anläggningarna i viss
mån varit undantagna den kommunala offentliga kontrollen (exv. provtagning).
En bristfällighet som synbarligen rättas till i föreliggande förslag, vilket
är bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.6.56
Lantbrukarnas riksförbund: Vad avser exportkontrollen av kött och köttprodukter
så utgörs de nu exportkontrollerade anläggningama i huvudsak av
kontrollslakterier och med dessa integrerade styckningsanläggningar och
charkuterifabriker. Vid dessa svarar livsmedelsverket för hela kontrollen. Med
hänsyn till detta och de krav som ställs vid export bör livsmedelsverket svara
för godkännande och tillsyn även vid övriga exportkontrollerade anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utredning som jordbruksnämnden gjort visar att det finns ett allmänt<br>
intresse att bibehålla den obligatoriska exportkontrollen under statligt<br>
överinseende i nuvarande omfattning. Exporten skulle avsevärt försvåras</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9
Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 68</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utan denna
kvalitetskontroll. Enligt jordbmksnämndens utredning ansågs Prop.
1988/89:68 KMÄ utföra kontrollen tillfredsställande. Enligt LRF:s mening bör
KMÄ Bilaga 3 även fortsättningsvis svara för den obligatoriska
kvalitetskontrollen vid export av mejeriprodukter, ägg och fiskkonserver under
jordbruksnämndens överinseende;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.6.64
Svenska kommunförbundet tillstyrker utredningens förslag, men vill samtidigt
framhålla följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
exportkontrollanläggningar utövar både livsmedelsverket och miljö-och
hälsoskyddsnämnderna tillsyn. För att undvika eventuella missförstånd bör
verket på lämpligt sätt redovisa ansvarsfördelningen mellan
tillsynsmyndigheterna. Ett sådant klarläggande bör omfatta alla typer av
anläggningar som framställer eller bereder livsmedel för export.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.6.66<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges grossistförbund har
inget att erinra mot förslaget till exportkontroll </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>2.6.67<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges industriförbund och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.6.68<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges livsmedelsindustriförbund:
Det direkta tillsynsansvaret för kötlkontrollen och den särskilda kontroll som
kan krävas vid export av vissa livsmedel — särskilt sådana som är baserade på
költråvaror — bör som utredningen föreslår ligga på livsmedelsverket. SLIM kan
emellertid ej dela utredningens uppfattning att en långtgående decentralisering
bäst skulle tjäna syftet med den övriga kontrollen. För redlighetskontrollen
krävs undantagslöst en ingående produkt- och processkännedom som få miljö- och
hälsoskyddsnämnder har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SLIM
har dock inget att invända mot att den kontroll som av importlandet kan krävas
vid export av vegetabilier av SLV delegeras till lokala miljö-och
hälsoskyddsnämnder och ingår som en del av den normala tillsynen och
kontrollen. Beträffande fiskkonserver anser SLIM att det redan i dag finns en
smidig och fungerande organisation som utan kostnader för samhället ombesörjer
offentlig kontroll samtidigt med exportkontroll. Det finns inget övertygande
argument i utredningen som ger anledning till att någon omorganisation av
exportkontrollen av fiskkonserver bör göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.6.71
Länsstyrelsen i Örebro län ansluter sig här till utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 Importkontroll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.7.4
Näringsfrihetsombudsmannen: Eftersom vår svenska ekonomi är starkt beroende av
utrikeshandeln är det nödvändigt att Sveriges frihan-delsvänliga linje drivs
med kraft och styrka. Del måste därför vara viktigt att visa lyhördhet för
andra länders invändningar rörande handelshindran-de effekter av svenska
kontrollkrav. Alldeles särskilt gäller detta EG, som är vår viktigaste
handelspartner. Därför välkomnar NO utredningens syn att samhällets tillsyn av
livsmedel i princip bör vara densamma oberoende av om livsmedlen är importerade
eller inhemska och oberoende av om de är avsedda för export eller inhemsk konsumtion.
Detta möjliggör konkurrens på lika villkor mellan inhemska och utländska
företag. Genom att även importen på detta sätt underlättas ökar möjligheterna
till en effektivi-tetshöjande och prisnedpressande konkurrens på den svenska
marknaden till nytta för konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att ytterligare underlätta detta anser NO att de svenska normerna<br>
för importerade livsmedel, i likhet med bestämmelserna i kontrollkungö<br>
relsen för export av kött och tillsynen av deras efterlevnad, i så stor</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>130</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utsträckning
som möjligt bör harmonieras med normerna hos våra vikti- Prop. 1988/89:68 gaste
handelspartners, t. ex. EG:s regler på området. Detta är emellertid Bilaga 3
ett arbete som kan kräva mycket lång tid. Väsentligt är därvid att man i
avvaktan på att uppnå harmoniering bör kunna anse exportlandets kontroll i
stor utsträckning tillräcklig. Därmed kan vår kontroll av efterlevnaden
förenklas till att omfatta enbart viss stickprovsgranskning. Samhällets
kostnader för importkontrollen minskar härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.7.6
Konsumentverket:- Det måste innebära stora praktiska svå<br>
righeter att utomlands genomföra kontroll av uppfödningsmetoder, od<br>
lingsförhållanden och av produktionen i övrigt. Från konsumentsynpunkt<br>
är det emellertid angeläget alt importkontrollen av kvalitetskänsliga livs<br>
medel blir frekvent och omfattande, speciellt då det inte av märkningen<br>
framgår att livsmedlet är importerat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.7.9 Statens
livsmedelsverk: Utredningens förslag om samordning av<br>
avgiften för importkontrollen av kött med avgiften för köttbesiktningen<br>
bör enligt livsmedelsverket utredas ytterligare innan ställning tas. Mot<br>
övriga förslag har verket ingen erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.7.10--------------- Fiskeristyrelsen:
När det gäller odlad fisk är handeln över gränser<br>
na relativt stor. Sverige importerar mer odlad fisk än vad som produceras<br>
inom landet. 1 detta sammanhang är det viktigt att den egna produktionen<br>
kan konkurrera med de importerade produkterna på samma villkor. När<br>
Sverige nu överväger att införa förbud för färgtillsatser i fodret och att i<br>
princip förbjuda antibiotika i fodret uppkommer vissa problem för den<br>
svenske producenten. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.7.19------------------------------ Länsstyrelsen
i Östergötlands län: Vid de centrala verkens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bedömning
om ett land kan godkännas för export till Sverige, bör </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
enbart traditionellt livsmedelshygieniska och smittskyddsaspekter beaktas,
utan även en etisk värdering.av uppfödningsmetoder, transportförhållanden,
slaktmetoder, m. m. vägas in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.7.20 Länsstyrelsen
i Kalmar län: I enlighet med vad länsstyrelsen anfört<br>
----- kan det ifrågasättas om importkontrollen är en kommunal angelä<br>
genhet beroende på att införseln i regel berör betydligt större befolknings-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gmpper
än den egna kommunens.--------------------- Länsstyrelsen anser att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>importkontroll
skall ske under statlig myndighetsutövning. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Även
djurhållningsformerna i exportlandet bör bedömas och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>jämföras med svenska
bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.7.21 Länsstyrelsen
i Blekinge län: Med hänsyn till att livsmedelskon<br>
trollen bör vara likartad anser länsstyrelsen, att importkontrollen bör ske<br>
som statlig myndighetsutövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.7.24
Länsstyrelsen i Älvsborgs län: Med hänsyn till att livsme<br>
delskontrollen bör vara likartad anser länsstyrelsen att importkontrollen<br>
bör ske i statlig regi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.7.26
Länsstyrelsen i Kopparbergs län —----- kan inte instämma</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i
utredningens uppfattning att den kontroll vi nu har på importerade livsmedel är
tillräcklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.7.39
Malmö kommun:--- Nämnden finner ingen anledning att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ändra
rådande importkontroll av kött. Däremot ser nämnden det som väsentligt, att
kontrollen av de livsme-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>131</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>del, som blir föremål för
särskild importkontroll, blir mer styrd genom . Prop. 1988/89:68 föreskrifter
av livsmedelsverket, så att kostnaderna för importkontrollen Bilaga 3 inte
blir ett konkurrensmedel på livsmedelskontrollens bekostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag med en fast årlig avgift för grossister med egen import, som faller
utanför den särskilda kontrollen, finner nämnden motiverat. Med intäkterna
från dessa avgifter skulle undersökningar avseende sammansättningen av
importerade livsmedel kunna kontrolleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.7.42
Stockholms kommun: Kommunerna har sedan länge efter anvisning från
livsmedelsverket ansvarat för importkontrollen. Taxan för denna kontroll har
utformats så att full kostnadstäckning erhållits. Förslaget att
livsmedelsverkets taxa för köttbesiktning även skall gälla för importkontrollen
av kött samt att avgiften betalas till staten bör enligt förvaltningens mening
inte genomföras. Förslaget innebär dels ökad byråkrati, dels ökade kostnader,
kostnader som konsumenterna till sist får betala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvaltningen
anser att nuvarande system fungerar mycket tillfredsställande och avstyrker
utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.7.49
Centralorganisationen SACO/SR: Det är angeläget att importerade livsmedel
underkastas lika ingående och omfattande kontroll som den gällande för inhemskt
producerade livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sin underremiss till SACO/SR pekar Sveriges Veterinärförbund på<br>
några exempel som visar att så inte är fallet. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Veterinärförbundet
framför att ett stort behov av likriktning av kontrollen mellan olika importer
torde föreligga samt att redlighetskontrollen av importerade köttvaror bör
förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
anser att importkontroll bör ske under statlig myndighetsut<br>
övning. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.7.53
Kooperativa förbundet har inget att erinra mot utredningens förslag beträffande
föreskrifter från livsmedelsverket och inte heller mot principerna när det
gäller kontrollens finansiering. Vi vill i likhet med utredningen framhålla
betydelsen av att importerade livsmedel underkastas en lika ingående och
omfattande kontroll som den vilken gäller för inhemskt producerade livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.7.56
Lantbrukarnas riksförbund: Importkontrollen av livsmedel måste<br>
----- kompletteras så att den även omfattar produktionssätt och pro<br>
duktionsmetoder i primärproduktionen i länder vi importerar ifrån. Först<br>
när detta sker närmar sig importkontrollen kvalitativt den som gäller för<br>
den svenska köttproduktionen. I dag kontrolleras exporten hårdare och<br>
importen mildare än produktionen för hemmabmk. I de flesta andra<br>
länder råder motsatta förhållandet.<br>
Importkontrollen av mejeriprodukter bör utformas på ett likartat sätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
den offentliga kontrollen av den egna produktionen. — Med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hänsyn
till KMÄ:s specialkompetens bör KMÄ även utöva importkontrollen av
mejeriprodukter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.7.64
Svenska kommunförbundet: Avgiftsfinansieringen för importkontrollen av kött
föreslås samordnas med avgiftssystemet för köttbesiktningen. Importkontroll av
andra livsmedel som fordrar importtillstånd föreslås däremot liksom hittills
finansieras med särskilda avgifter till kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
drygt 30 kommuner finns s. k. införselorter för köttvaror. För importkontrollen
i dessa orter anlitar miljö- och hälsoskyddsnämnden särskilt förordnade
veterinärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundets styrelse anser att nuvarande system för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>impprtkontroll fungerar
väl. Bestämmelser om import-, export- och kött- Prop. 1988/89:68 kontroll
bör på lämpligt sätt sammanställas och ges ut av livsmedelsverket. Bilaga
3 Detta skulle vara av informativt, värde för berörda myndigheter, organisationer,
företag och i viss mån även för allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.7.66
Sveriges grossistförbund: När det gäller importkontrollen (avsnitt 12.7) anser
utredningen det viktigt alt importerade livsmedel underkastas lika ingående och
omfattande kontroll som den, vilken gäller för inhemskt producerade livsmedel.
Grossistförbundet delar denna uppfattning och vill understryka att så är fallet
redan nu, vilket också utredningen har konstaterat. När det gäller t. ex. kött
vill vi påpeka att en fömtsättning för att importen skall komma till stånd är
att den sker från slakterier, som kontrollerats och godkänts av utsända
veterinärer från statens livsmedelsverk. Dessutom kontrolleras köttet vid
införseln till vårt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller finansieringen av importkontrollen vill vi understryka att
avgiftssystemet måste bygga på "självkostnadspris", så att importföretagen
endast betalar de kostnader, som är direkt hänförliga till kontrollverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är svårt att av betänkandet utläsa hur utredningens förslag till avgifter
kommer att verka i praktiken. Det framgår t. ex. inte klart om företag som
importerar livsmedel som kräver särskilt tillstånd och som således skall
erlägga särskilda avgifter till kommunen också skall betala den generella
avgiften för livsmedelskontrollen i allmänhet. Grossistförbundet förutsätter
att så inte är avsikten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rent
principiellt är det enligt Grossistförbundets uppfattning riktigare att la ut
kostnadema för kontrollen av de varupartier som har förorsakat undersökningar i
stället för att ta ut generella avgifter som drabbar alla importörer lika. Ett
sådant system är mera rättvist och premierar dessutom de importörer som lagt
ned större omsorg på kontroll och på val av leverantörer och som kanske haft
högre kostnader för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.7.68
Sveriges livsmedelsindustriförbund: Utredningen har slagit fast att
livsmedelskontrollen i princip bör vara likartad och neutral i förhållande till
livsmedlens ursprung. Vi kräver, att importerade produkter måste omfattas av
samma krav och kontrollinsatser som i Sverige producerade produkter. Del kan
tolkas i betänkandet, som om utredningen ställer lägre krav på importerade
varor än på sådana som tillverkas i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.7.71
Länsstyrelsen i Örebro län vill här ifrågasätta om importkontroll är en
kommunal angelägenhet då införseln i regel berör betydligt större
befolkningsgmpper än den egna kommunens. Del har t. ex. påståtts att
importörer, när man fått ett parti avvisat från en ort, försökt införa samma
parti på annan ort. Olikheterna i nuvarande system, även ur taxesynpunkt, är
inte tillfredsställande och måste därför förändras. Länsstyrelsen anser alt
olika bedömningsnormer och olika taxebestämmelser inte får styra val av
införselort. Därför anser länsstyrelsen all importkontroll skall ske under
statlig myndighetsutövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.8 Kontroll av förpackningar och husgeråd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.8.6
Konsumentverket tillstyrker utredningens förslag beträffande hus<br>
hållsgods, livsmedelsförpackningar och förpackningsmaterial för livsme<br>
del. Livsmedelsverket har i dag tillsynen av utmstning vid yrkesmässig<br>
hantering av livsmedel. Del är därför helt följdriktigt att livsmedelsverkets<br>
ansvar utsträcks till att gälla även utrustning och förpackningar i enskilda</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>133</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hushåll. Enligt'verkets
mening bör utvidgningen av föreskriftema till att Prop. 1988/89:68 fömtom
överlåtelse även gälla import och tillverkning, möjliggöra effekti- Bilaga
3 vare kontroll och vid behov snabbare ingripanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.8.9
Statens livsmedelsverk tillstyrker utredningens förslag </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.8.12---- Kemikalieinspektionen
anser i likhet med utredningen alt livsme<br>
delsverket bör få befogenhet att meddela föreskrifter om hantering eller<br>
import av förpackningsmaterial och förpackningar för livsmedel sami av<br>
hushållsgods. Det är också naturligt att livsmedelsverket ges tillsynsansvar<br>
för tillverkning, import och försäljning av sådant material och sådana<br>
varor. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag innebär bl. a. att utmstning och material som<br>
används vid livsmedelshantering beroende på hanteringsled kommer att<br>
regleras i både livsmedels- och kemikalielagstiftningarna. Detta kan skapa<br>
oklarhet och andra komplikationer. Det bör observeras att kemikalielag<br>
stiftningen i första hand reglerar kemiska produkter. Inspektionen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vill
samtidigt framhålla att det är angeläget' att så långt möjligt hålla samman det
centrala tillsynsansvaret enligt kemikalielagstiftningen och därtill knutna
befogenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.8.13 Statens
industriverk anser det fullt tillräckligt att livsmedelslagstift<br>
ningen tar sikte på att förhindra att olämpliga livsmedelsförpackningar<br>
används. Att som utredningen föreslår även reglera tillverkning och im<br>
port av livsmedelsförpackningar är olämpligt. Det skulle bl. a. innebära en<br>
omotiverad och kostnadshöjande dubbelkontroll — kontroll i både för<br>
packnings- och livsmedelsindustrin. SIND kan inte heller finna att utred<br>
ningen redovisar att behov föreligger av ny reglering vid sidan om den<br>
nuvarande välfungerande frivilliga egentillsynen som sker inom Norm<br>
pack.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.8.16
Sveriges lantbruksuniversitet: Klart är att det för närvarande finns<br>
många luckor i denna kontroll. Utredningen föreslår att statens livsme<br>
delsverk blir tillsy nsmyndighet. SLU anser att detta är värt att pröva .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.8.32
Falu kommun: Utredningen har enbart begränsats till frågan om kontrollen av
förpackningar och husgeråd. Frågan om när främmande ämnen kan tillföras
livsmedel har diskuterats livligt under senare år. Renheten hos kemikalier som
används vid vattenreningen i våra vattenverk, frågan om material i
vattenledningsrör och andra ytor som kommer i kontakt med dricksvatten vid
produktion, förvaring och distribution kan nämnas som exempel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
nuvarande lagstiftning saknas officiellt godkännande av rörledningsmaterial
och offentlig kontroll av rörledningsmaterial för dricksvattendistribution.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
MHN:s mening har utredningen inte tillräckligt belyst frågan om att sätta in
samhällsåtgärder redan hos dem som tillverkar produkter som kommer i kontakt
med livsmedel (exv. rörledningsmaterial) för att därigenom förhindra att
främmande ämnen tillförs vårt viktigaste livsmedel dricksvattnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.8.34
Gällivare kommun: Livsmedelsverket bör helt naturligt vara myndigheten som har
föreskrivnings- och tillsynsansvaret enligt lagstiftningen om kemiska produkter
i anslutning till livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.8.53
Kooperativa förbundet tillstyrker utredningens förslag att livsme<br>
delsverket blir föreskrivande myndighet och tillsynsmyndighet när det</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>134</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gäller förpackningar och
husgeråd. I detta sammanhang vill vi rikta upp- Prop. 1988/89:68
märksamheten på alt möjligheten till ett samarbete med den frivilligt
Bilaga 3 uppbyggda organisationen Normpack bör beaktas när det gäller förpackningar
och förpackningsmaterial och dessutom att kostnaderna för kontrollen.närmare
måste utredas och specificeras innan beslut fattas eftersom inga förslag om
principer för och storlek på avgifterna har presenterats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.8.57 Miljö-
och hälsoskyddstjänstemannaförbundet ifrågasätter även ut<br>
redningens förslag att lösa frågan om kemiska risker i samband med<br>
livsmedelshantering genom att livsmedelsverket blir föreskrivande myn<br>
dighet och tillsynsmyndighet enligt lagstiftningen om kemiska produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
sådant förfaringssätt skapar, enligt förbundets åsikt, endast förvirring och
osäkerhet om det centrala ansvaret för denna lagstiftning splittras upp på
många myndigheter. MHTF förordar att dessa frågor inarbetas i
livsmedelslagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.8.58 Normpack:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Diskussion
om oredlighet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har i utredningen inte framförts något enda exempel på oredlighet<br>
inom förpackningsområdet, vilket skulle motivera en skärpning av regler<br>
na. ---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Diskussion
om ämnen i förpackningsmaterialet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
fastställa en förpacknings sammansättning är en process som växer fram i
samarbete mellan livsmedelstillverkare å ena sidan och förpackningstillverkare
å andra sidan, där ofta även råvamtillverkare av olika slag är involverade som
praktiska rådgivare. Utredningens mening alt myndighetsingripande skall kunna
ske under tillverkningen framstår ur teknisk synpunkt som något
verklighetsfrämmande. Inte heller berörs hur sådant myndighetsingripande skall
kunna ske beträffande importerade förpackningar. Utredningen redovisar
beträffande olämpligt specificerat förpackningsmaterial inte ett enda konkret
fall som skulle motivera ökade insatser från myndigheters sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan få det intrycket att konsumenterna är i stor fara genom brister i
kontrollen av förpackningsmaterial. 1 verkligheten torde det i stället vara så
att förpackningarna är till mycket stor nytta i distributionen för att hålla
livsmedlen friska och ätliga. Det bör också påpekas att livsmedelsverket redan
i dag har befogenheter att inskrida mot förpackningar om man anser alt dessa är
till skada för livsmedlet och konsumenten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Internationell
anpassning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Handeln
med förpackade livsmedel och förpackningsmaterial är i hög grad internationell.
Det innebär att det är många länders lagstiftning som måste beaktas av svenska
tillverkare. Inom bl. a. EG har som ovan nämnts i många år arbete pågått med
frågan om gemensamma regler för godkännande av livsmedelsförpackningar
eftersom olika regler i olika länder kan utgöra handelshinder. Vid en eventuell
ändring i gällande svensk lagstiftning är det viktigt att man uppmärksammar de
internationella förhållandena och beaktar att det ur svensk synpunkt är
viktigt att vi får regler som inte skiljer sig från dem som gäller eller kommer
att gälla internationellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utökad
kontroll och tillsyn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
riktar viss kritik'mot att någon fortlöpande tillsyn av att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>företagen
iakttar den överenskomna normen inte sker inom det frivilliga</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Normpack-regelsystemet.
Ett kontrollsystem är emellertid under uppbygg- Prop. 1988/89:68 nad.
Kontrollen sker genom insamling av certifikat som registreras och Bilaga 3
granskas av sakkunnig personal inom Normpack. Livsmedelsverket kan beredas
insyn i detta register (såsom redan tidigare skett i samband med en kontroll av
föroreningarmed tillsatsmedel i livsmedelsfilm).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
kommer utökade kontrollmöjligheter att föreligga fr. o. m. hösten 1986 genom
att Institutet för förpackning och distribution (Packforsk) införskaffat
erforderliga analysresurser för kontroll av förpackningsmaterial och
migration. De utökade analysresurseraa gör det också möjligt för Normpack att
införa stickprovskontroll av medlemmama på ett sätt som kan ske i samråd med
livsmedelsverket. Generella laboratoriemässiga. kontroller är orealistiskt att
genomföra oavsett om det sker hos myndighet eller i ett fristående organ med
tanke på det stora antalet förpackade livsmedel och förpackningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kostnader</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>All
verksamhet medför kpstnader, så även de åtgärder som föreslagits av
livsmedelskontrollutredningen. Utredningen har emellertid inte närmare beräknat
dessa kostnader på sätt som föreskrives i den s. k. begränsningskungörelsen.
Även om kostnadema tas ut av företagen som avgifter kommer de till slut att
drabba den enskilde konsumenten i form av högre livsmedelspriser. Mot bakgmnd
av att inte något faktiskt behov av utökad kontroll redovisats, kan man
ifrågasätta om en ytterligare höjning av de redan höga matpriserna kan vara
försvarbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
kan konstateras att kontrollen av val av förpackningsmaterial för livsmedel ur
produktsäkerhetssynpunkt utvecklats väl inom ramen för Normpack sedan dess
införande år 1980. Det utbildnings-och kontrollarbete som därmed utförs torde i
hela sin utsträckning knappast kunna övertagas av livsmedelsverket. Vår
uppfattning är därför att Normpäcks arbete och livsmedelsverkets kontroll också
i framtiden måste komplettera varandra. Kontrollen från Normpacks sida byggs
successivt ut genom en rad olika åtgärder och det är naturligt att detta sker i
samråd med livsmedelsverket som också kan beredas insyn i denna kontrollverksamhet
på sätt som redan skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.8.64
Svenska kommunförbundet: Enligt styrelsens uppfattning förefaller förslaget
vara något överambitiöst och delvis onödigt. Som framgår av utredningen finns
det ett fungerande system med en frivillig egentillsyn inom branschen.
Styrelsen avstyrker således förslaget och utgår från att lagstiftningen om
kemiska produkter kan tillämpas även för den kontroll av förpackningar och
husgeråd som anses nödvändig ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.8.66
Sveriges grossistförbund anser i likhet med utredningen att livsme<br>
delsverket (i stället för som nu kemikalieinspektionen) bör få befogenhet<br>
att meddela föreskrifter om hantering eller import av förpackningsmateri<br>
al och förpackningar för livsmedel, livsmedelsförpackningar och hushålls<br>
gods. Livsmedelsverket bör också få tillsynsansvaret för tillverkning, im<br>
port och försäljning av sådant material och sådana varor (avsnitt 12.8). I<br>
detta sammanhang vill vi erinra om den egentillsyn som bedrivs inom<br>
ramen för Normpack och som enligt vår mening väl fyller de krav som bör<br>
ställas på denna kontroll.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>136</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.8.68 Sveriges
livsmedelsindustriförbund: Vad gäller livsmedelsförpack- Prop. 1988/89:68-<br>
ningar och material till sådana vill SLIM instämma i utredningens bedöm- Bilaga
3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ning
att det inte bör vara aktuellt att införa svenska bestämmelser som rnotsvarar
det regelverk, som för närvarande frivilligt tillänipas av livsmedelsföretagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
förhållande i kombination med företagens mlinmässiga inkrävan-de av certifikat
är en form för egentillsyn, vars kontrollprogram efter godkännande av
myndigheten skulle kunna medge att samma mtiner för den offentliga kontrollen
borde kunna tillämpas som vid övrig egentillsyn. Härigenom kan behovet av
föreskrifter från SLV om förpackningar starkt begränsas och den offentliga
kontrollen kan ske genom slickprovsvis inspektion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.8.69 Sveriges
kommunaltjänstemannaförbund: Utredningen har som ett<br>
resultat av kemikalieinspektionens betänkande erhållit tilläggsdirektiv att<br>
utreda frågor som hör samman med kemiska hälsorisker som har samband<br>
med livsmedelshantering. Utredningens arbete i detta avseende synes ha<br>
begränsats till förpackningar och husgeråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad som påpekats i ett särskilt yttrande från Per-Erik Granlund är
de kemiska hälsoriskerna, som är förknippade med hanteringen av livsmedel av
betydligt mer komplex natur än vad utredningen berört. Enligt SKTF:s mening är
det därför angeläget att i den kommande lagstiftningen beakta hela frågan om
kemiska hälsorisker i samband med livsmedelshantering. Dessa bör inte ses
isolerat till förpackningar och hushållsgods. SKTF kan inte heller dela
uppfattningen att frågor om att sätta in samhällsåtgärder mot kemiska risker
vid livsmedelshanteringen löses genom att livsmedelsverket blir
tillsynsmyndighet enligt lagstiftningen om kemiska produkter. Bestämmelser om
sådana risker bör inarbetas i livsmedelslagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.8.72
Husmodersförbundet Hem och Samhälle:. Med hänsyn till förpackningsmaterialens
och förpackningsindustrins utveckling bör övervägas om inte någon form av
godkännande av förpackningsmaterial, som är avsett för livsmedel, skall
införas. Konsumenten är i dag mycket orolig för att främmande ämnen skall
tillföras livsmedlet via olämplig förpackning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.9 Livsmedelskontroll ombord på fartyg och luftfartyg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.9.9
Statens livsmedelsverk: Som utredningen anför har livsmedelskontrollen ombord
på fartyg utretts av fartygsmiljöutredningen. De undantagsmöjligheter från
livsmedelslagen som föreslås för fartyg bör också kunna gälla luftfartyg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.9.18
Länsstyrelsen i Stockholms län: Länsstyrelsen vill föreslå</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
vad gäller godkännande och tillsyn av livsmedelslokaler i fartyg före<br>
skrifter och anvisningar utformas så att länsstyrelsen skall leda verksamhe<br>
ten inom länet och ta de samråd med myndigheter i andra län och länder<br>
som erfordras. Detta synes så mycket mera lämpligt som länsstyrelsen<br>
även har övergripande ansvar för miljöskyddet i den skärgård som farty<br>
gen passerar. Skydd av miljön hör till de skäl som åberopas för att fartygen<br>
skall iaktta försiktighet med livsmedelsråvaror (och deras avfall) från<br>
okontrollerade länder. Även Om länsstyrelsen tilldelas en formellt ledande<br>
roll i livsmedelstillsynen beträffande de fartyg som trafikerar länets ham<br>
nar förutsattes att resp. kommun skall kunna svara för del omedelbara<br>
tillsynsarbetet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>137</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>3 Formerna för livsmedelskontrollen</span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:123.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>.</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>, ,</span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>.</span><span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>3.1
Inspektion, provtagning och undersökning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1.2
Socialstyrelsen: Den projektinriktade livsmedelskontrollen bör i<br>
större omfattning än nu kunna inriktas på kontroll av att bestämmelser<br>
som rör redlighet i livsmedelshanteringen efterlevs. Hitintills har kommu<br>
nernas ekonomiska och personella resurser begränsat sådan verksamhet.<br>
Socialstyrelsen ser här livsmedelsverkets föreslagna roll som styrande och<br>
rådgivande organ som en möjlighet att anpassa denna kontroll efter rådan<br>
de behov. -- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1.9
Statens livsmedelsverk delar utredningens uppfattning att det är viktigt att
livsmedelskontrollen genomförs på ett likartat sätt över hela landet och att
verket skall utarbeta styrande föreskrifter för inspektionsverksamheten. Detta
förutsätter att verket tillförs den specialkompetens som verket tidigare
förordat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1.16
Sveriges lantbruksuniversitet: Enligt nu gällande ordning prövar
livsmedelsverket frågor om godkännande av livsmedelslokaler i vissa större
anläggningar, de s.k. §38-anläggningarna. Utredningen föreslåratt detta läggs
på MHN. Det rör sig många gånger om tekniskt komplicerade anläggningar, där
specialkunskaper krävs. Därför måste MHN i dessa frågor nära samarbeta med
länsveterinärerna och regionala livsmedelsteknikerna, Formerna för detta
samarbete bör utvecklas närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.1.18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län
instämmer i utredningens överväganden och förslag. Länsstyrelsen är dock
tveksam till att anvisningslaboratorierna, såvida de inte tillhör resp.
kommuns miljö- och hälsoskyddsnämnd, regelmässigt skall utföra provtagningar. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.1.19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands
län instämmer i utredningens uttalande att livsmedelskontrollen skall utföras
likartat över hela landet och att livsmedelsverket därför bör utfärda styrande
föreskrifter för tillsynsverksamheten. Likaså bör det kunna innebära fördelar
i effektivitetshänseende om anvisningslaboratorier kan åta sig att även utföra
viss provtagning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.1.20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar län
tillstyrker i huvudsak utredningens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förslag---- .
Bl.a. beroende på att den offentliga tillsynen baseras på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inspektion
och provtagning anser inte länsstyrelsen att viss basprovtagning som föreslås
skall utföras av anvisningslaboratorium på uppdrag av myndigheten.
Laboratorier kan mycket väl ombesörja viss provtagning. Denna bör dock baseras
på företagens egenkontrollprogram och utföras på uppdrag av företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1.21------------------------------------- Länsstyrelsen
i Blekinge län ser positivt på att statens livsmedels<br>
verk får utarbeta styrande föreskrifter för tillsynen </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- länsstyrelsen
ställer sig tveksam till att anvisningslaboratorier</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utför
offentlig provtagning. Däremot bör provtagning baserad på egenkontrollprogram
åt företagen kunna göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1.25
Länsstyrelsen i Västmanlands län: Anvisningarna från livsmedels<br>
verket bör---- vara detaljerade och utförliga. Samarbetsformer med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>anvisningslaboratorier
bör också utvecklas så all provtagning och resultat<br>
analyser kan komma in i rätt sammanhang. Först då kan provtagningar<br>
och uppföljande inspektioner bli meningsfulla.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>13g</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3.1.36 Katrineholms
kommun: Bra om kontroll-och inspektionsverksam- Prop. 1988/89:68<br>
heten blir regelbunden och enhetlig i hela landet genom styrande föreskrif-
Bilaga 3<br>
ler.----- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Positivt
förslag alt även livsmedelsverkets anläggningar skall ingå i den
projektinriktade kontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1.39
Malmö kommun:--- Nämnden bedömer förslaget som bra</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
ställer sig helt bakom förslaget att anvisningslaboratorierna<br>
skall kunna erbjuda kommunerna tjänster som exv. provtagning inom den<br>
offentliga kontrollen.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1.42
Stockholms kommun: Utredningen föreslår att livsmedelsverket<br>
utarbetar styrande föreskrifter för inspektionsverksamheten saml att dessa<br>
bör utformas så att datainsamling från kontrollarbetet underlättas och att<br>
t. ex. branschvisa sammanställningar rörande tillståndet i livsmedelshan<br>
teringen kan göras.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
de erfarenheter förvaltningen har av bl. a. miljödatanämndens och Ii
vsmedelsverkets projekt Ml — 07 anser förvaltningen att det dels är ohanterligt
och tungrott med alltför centralt styrd tillsynsverksamhet, dels att
databearbetning av sådant material ej ger de upplysningar om en verksamhetsgren
som t. ex. en projektinriktad kontroll kan ge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1.47
Örebro kommun: Det är viktigt att poängtera livsmedelsverkets roll som
samordnare av livsmedelskontrollen. Föreskrifter för tillsynen bör utarbetas
från centralt håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1.49
Centralorganisationen SACO/SR: Det är betydelsefullt om länsveterinär och
livsmedelstekniker tillsammans med berörda kommuner planerar och genomför s.
k. projektinriktad kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
kan emellertid ifrågasättas om anvisningslaboratorierna, såvida de<br>
inte tillhör resp. kommuns miljö- och hälsoskyddsnämnd, regelmässigt<br>
skall utföra provtagningar. </span><span style='font-family:Verdana'>--------------- </span><span
style='font-family:Verdana'>,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1.57
Miljö- och hälsoskyddstjänstemannaförbundet: Utredningen före<br>
slår bl.a. att "livsmedelsverket skall utarbeta styrande föreskrifter för<br>
inspektionsverksamheten". Som nämnts tidigare i detta yttrande instäm<br>
mer ej förbundet i dessa tankar. Föreskrifterna bör i första hand, liksom<br>
fallet är med miljöskyddslagstiftningen, vara utformade som allmänna råd<br>
för tillsynen.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1.64
Svenska kommunförbundet: Inspektion, provtagning och undersökning utgör
grunden för miljö- och hälsoskyddsnämndernas livsmedelslillsyn. Styrelsen
anser i likhet med vad som föreslås i utredningen att inspektions- och
undersökningsverksamheten bör genomföras med viss regelbundenhet och på ett
planerat sätt. Detta innebär dock inte att livsmedelskontrollen behöver styras
av föreskrifter från livsmedelsverket. Detta motverkar den flexibilitet som
måste finnas vid utövandet av tillsynen. Man måste i ökad utsträckning ta
hänsyn till de faktiska förhållandena ute i de olika kommunerna, vilket också
framhålles av utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om att livsmedelsverket skall utarbeta styrande föreskrifter för
inspektionsverksamheten avstyrks således. I stället förordar styrelsen att
verket ger ut allmänna råd och liknande information om hur livsmedelskontrollen
lämpligen kan genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
tillstyrker i princip förslaget som innebär att anvisningslabora-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>toriernas
tjänster bör utnyttjas i större omfattning inom den offentliga Prop.
1988/89:68<br>
livsmedelskontrollen, t. ex. för viss provtagning. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1.69
Sveriges kommunaltjänstemannaförbund vill för sin del ansluta sig<br>
till bedömningen av vikten av att livsmedelskontrollen i stort genomförs<br>
på ett likartat sätt över hela landet, främst i fråga om de större produk-<br>
tionsenhetema. Förbundet anser det också lämpligt att verket utarbetar<br>
föreskrifter i form av råd, men att dessa måste vara så utformade att<br>
hänsyn tas till de skilda faktiska förhållanden som råder ute i landet. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1.71
Länsstyrelsen i Örebro län ansluter sig till utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Godkännande av livsmedelslokaler</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.2.9
Statens livsmedelsverk: Livsmedelsanläggningar är till utformning<br>
och funktion av utomordentligt varierad beskaffenhet. Bland de anlägg<br>
ningstyper, för vilka livsmedelsverket svarar för godkännandet av lokaler<br>
na, finfis många anläggningar där granskningen av lokalema kräver sär<br>
skild kompetens med hänsyn till att anläggningama är tekniskt komplice<br>
rade eller att tillverkningen avser speciella livsmedel eller är av mycket<br>
stor omfattning och avser ett flertal produkter i samma anläggning. Det<br>
finns också anläggningstyper för vilka prövningen är av relativt enkel<br>
natur. Med hänsyn till verkets tidigare redovisade ställningstagande att<br>
nya resurskrävande arbetsuppgifter inte lämpligen bör läggas på miljö- och<br>
hälsoskyddsnämnderna bör utredningens förslag att lägga all godkännan<br>
deprövning — med undantag för slakteriema — på nämndema inte ge<br>
nomföras. Argumentet att den myndighet som har hand om den löpande<br>
tillsynen också bör ha ansvaret för godkännandet av lokalen är enligt<br>
livsmedelsverket inte tillräckligt sakligt underbyggt. I stället bör anlägg<br>
ningstyper där prövningen kräver särskild sakkunskap även fortsättnings<br>
vis tillhöra livsmedelsverkets ansvarsområde. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2.18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län
har i princip inget att erinra mot utredningens förslag att tillsynsmyndigheten
också skall svara för godkännandet av lokaler. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2.19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands
län: I likhet med utredningen anser länsstyrelsen att samma myndighet skall
ansvara för såväl godkännande som tillsyn av en livsmedelslokal. Likaså
tillstyrks att livsmedelsverket får meddela styrande föreskrifter om minimikrav
för vissa typer av anläggningar och om samrådsförfarande i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>3.2.20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar län:
Utredningens förslag tillstyrkes</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2.21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Blekinge län:
Utredningens förslag att en och samma myndighet skall ansvara för såväl
godkännande som löpande tillsyn tillstyrkes men under fömtsättning att samrådet
med länsstyrelsen formaliseras vad avser större lokaler. </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2.24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Älvsborgs län
tillstyrker förslaget att samma myndighet ansvarar för såväl godkännande som
tillsyn. ------------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2.25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västmanlands
län tillstyrker att ansvaret för såväl</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>godkännande som tillsyn
läggs på samma myndighet. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>140</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3.2.36 Katrineholms
kommun: Vi har- en positiv syn på dessa Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förslag.---- även om vi
fortsättningsvis vill ha tillsynsansvar för vida- Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>reförädlingsverksamhet
som är integrerad med kontrollslakterier anser vi att livsmedelsverket bör
godkänna hela anläggningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2.39<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Malmö kommun: Förslaget att den
myndighet som har ansvaret för tillsynen också skall besluta om godkännande av
livsmedelslokaler bedömer nämnden som helt följdriktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2.40<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Partille kommun: Kommittén
föreslår att miljö- och hälsoskyddsnämnden skall godkänna alla
livsmedelslokaler utom kontrollslakterier. Kommittén anför endast allmänna
"decentraliseringsskäl" för att övriga stordriflsanläggningar skall
godkännas av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Starka sakskäl talar för att i
princip bibehålla nuvarande ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.2.42
Stockholms kommun: Förvaltningen tillstyrker förslaget att den myndighet som är
ansvarig för den löpande tillsynen även skall besluta om godkännande av
livsmedelslokaler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.2.53 Kooperativa
förbundet: När det gäller godkännande av lokaler och<br>
utrustning anser KF att ansvaret för godkännande av vissa komplicerade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
stora anläggningar i princip bör åfigga livsmedelsverket —. Del</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bör
tillkomma livsmedelsverket att ange vilka anläggningar som avses och<br>
i vilken utsträckning som livsmedelsverket för dessa även skall ha ansvaret<br>
för den löpande tillsynen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.2.54---------------------------- Landsorganisationen
i Sverige: Att en och samma myndig<br>
het' både ansvarar för godkännande av anläggningen och. den löpande<br>
tillsynen finner vi naturligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.2.56
Lantbrukarnas riksförbund: Riksrevisionsverket pekar i sin rapport 1982:22 på
bristerna i tillsynen av stora livsmedelsanläggningar belägna i mindre kommuner
med otillräckliga resurser. I motsats till vad utredningen föreslår, anser LRF
att bristerna avhjälps bäst och på det mest ekonomiska sättet genom att SLV med
sin kompetens svarar för såväl godkännandet av lokaler som utövandet av
tillsynen vid tekniskt komplicerade livsmedelsindustrier i de fall dessa
är.placerade, i mindre kommuner utan tillräckliga tillsynsresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
anser att livsmedelsverket, som tidigare, skall svara för godkännande av
mejerier och tillsynen av dem. Detta kan ge en likformig och kvalificerad
bedömning av godkännandeärenden. Verket bör naturligtvis informera berörd MHN
om ärendet. Förfarandet utestänger inte MHN att i förekommande fall utföra
inspektioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.2.64
Svenska kommunförbundet: Mot bakgmnd av att styrelsen tillstyrker en
decentralisering av livsmedelskontrollen till lokal nivå, tillstyrks även
förslaget att låta miljö- och hälsoskyddsnämnden godkänna alla
livsmedelslokaler inom den egna kommunen. Anläggningar där livsmedelsverket
har ansvaret för den löpande tillsynen, dvs. kontrollslakterier, bör dock
undantas. Föreslagna föreskrifter om obligatoriskt samrådsförfarande i frågor
som rör mer komplicerade anläggningar främjar sannolikt inte samarbelsklimatet
mellan tillsynsmyndigheterna. Förslaget avstyrks och styrelsen förutsätter att
livsmedelsverket och berörda miljö- och hälsoskyddsnämnder i samförstånd kan
komma överens om vilka gmndläggande krav som måste tillgodoses för att en
anläggning skall kunna godkännas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>141</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3.2.66 Sveriges
grossistförbund: Utredningens förslag att kommunernas Prop. 1988/89:68<br>
miljö- och hälsoskyddsnämnder får ansvaret för såväl godkännande som Bilaga 3<br>
tillsyn av alla livsmedelsanläggningar, med undantag för kontrollslakteri<br>
er, kan vi tillstyrka. Vi ser det som en fördel att företagen på delta sätt får<br>
endast en ansvarig myndighet att vända sig till. Livsmedelsverket bör som<br>
utredningen föreslår ha ansvaret för godkännande och tillsyn av kontroll<br>
slakterierna. -- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.2.71
Länsstyrelsen i Örebro län: Förslaget att en och samma myndighet<br>
skall ansvara för både godkännande och löpande tillsyn tillstyrkes — </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.2.78
Statstjänstemannaförbundet: Ansvaret för godkännande av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>de
tekniskt mer komplicerade anläggningarna bör enligt ST:s uppfattning<br>
ligga kvar hos livsmedelsverket. Detta ger en kvalificerad och likformig<br>
bedömning, medan en decentralisering enligt utredningens förslag skulle<br>
skapa samordningsproblem och leda till osäkerhet om ansvarsfördelning<br>
en. ---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Offentligt kontrollerad egentillsyn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.1
Kommerskollegium: —- - Det är-- viktigt att----- det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>system
för obligatorisk egentillsyn som föreslås också innebär ökade möj<br>
ligheter för motsvarande tillsyn av anläggningar i andra länder från vilka<br>
produkter importeras lill Sverige. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.5 Statens
pris- och kartellnämnd instämmer i utredningens ställnings<br>
tagande att livsmedelsföretagens egentillsyn bör tas till vara på ett mera<br>
systematiskt sätt inom ramen för den totala kontrollverksamheten. Där<br>
igenom kan också dubbelarbete undvikas. För närvarande är företagens<br>
egentillsyn frivillig och kostnaderna därför uppskattas enligt utredningen<br>
till 450-500 milj. kr. ådigen. Utredningen föreslår en obligatorisk egen<br>
tillsyn för i princip alla livsmedelsanläggningar inom landet. SPK invän<br>
der emot att utredningen kommer med förslag som kan innebära ökade<br>
kostnader för livsmedelsföretagen utan att utredningen på något sätt försö<br>
ker precisera dessa kostnader. Enligt regeringens direktiv 1984:5 får änd<br>
ringar i regelsystem som kan bidra till att begränsa statsutgifterna "inte
ske<br>
på ett sätt som innebär att kostnader övervältias på företag och
enskilda".<br>
SPK anser därför att frågan om ett obligatorium och kostnaderna härför<br>
bör utredas närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.6 •
Konsumentverket: En obligatorisk egentillsyn inom företagen, såsom<br>
föreslås av utredningen, bör på ett effektivt sätt kunna komplettera sam<br>
hällets kontrollinsatser. En fömtsättning är att egenkontrollen sker enligt<br>
fastställda kontrollprogram och kompletteras med såväl spontana stick<br>
provskontroller som s. k. projektinriktad kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.9
Statens livsmedelsverk: I
likhet med utredningen anser livs<br>
medelsverket att en skyldighet att utöva egenkontroll nu bör införas för i<br>
princip varje anläggning med livsmedelsproduktion. Denna egentillsyn<br>
bör enligt livsmedelsverket utgöra gmnden för den offentliga livsmedels<br>
kontrollen. Egentillsynen bör genomföras enligt ett för varje anläggning<br>
fastställt kontrollprogram som bör avse såväl hygien som redlighet. Egen<br>
tillsynen bör i många fall i resursbesparande syfte kunna sammanfalla med<br>
eller ske i anslutning till företagens produklionskontroll. Resultaten från<br>
egentillsynen bör redovisas till miljö- och hälsoskyddsnämnderna och i<br>
vissa fall också till livsmedelsverket. Nämnderna bör genom stickprov</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>142</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kontrollera egentillsynen.
Med detta system bör nuvarande resurser för Prop. 1988/89:68
hygienkontrollen från nämndens sida till viss del kunna omfördelas till
Bilaga 3 förmån för redlighetskontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.13
Statens industriverk: Utredningen framhåller att det finns</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skäl att utnyttja
egentillsynen på ett mer systematiskt sätt inom den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>offentliga kontrollen.
SIND delar denna uppfattning . Därmed kan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dubbelarbete
undvikas och myndigheternas och företagens samlade resurser utnyttjas
effektivare. Den offentliga kontrollen kan i stor utsträckning begränsas till
stickprov. Utredningen har inte gjort någon bedömning av effekliviseringens
ekonomiska betydelse, exempelvis i form av hur stora samhällsresurser som
frigön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3.15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket delar
livsmedelskontrollutredningens uppfattning att den offentliga kontrollen av
livsmedelsanläggningar som har egenkontroll bör vila på denna. RRV håller för
troligt alt en sådan utveckling, som kräver samordning mellan industri och
tillsynsmyndighet med bl.a. upprättande av kontrollprogram, kommer att. ställa
ökade krav på tillsynsmyndighetens kompetens. RRV har i en nyligen avslutad
revision av tillsynen inom miljöskyddet "Miljöskyddslagens tillämpning -
granskning utifrån regional nivå" (Dnr 1984:933) konstaterat att
framtagandet av kontrollprogram för egenkontrollen är en uppgift som ställer
stora krav på tillsynsmyndigheterna såväl tidsniässigt som kompetensmässigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3.16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges lantbruksuniversitet: I
ett läge där stat och kommun har begränsade resurser borde man övervägt att ge
egentillsynen en ännu starkare ställning än den föreslagna. En starkare
ställning för egentillsynen i förelagen skulle kunna frigöra resurser för en
bättre offentlig kontroll. Sammantaget skulle livsmedelskontrollens möjligheter
att värna om kvalitet och redlighet i livsmedelskedjan förslärkas. En mer
ingående analys av delta hade varit önskvärd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3.19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands
län tillstyrker förslaget om obligatorisk egentillsyn och kontrollprogram för livsmedelsanläggningarna.
----------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>3.3.20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar län:
Utredningens förslag tillstyrkes. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ miljöskyddslagstiftningens
organisatoriska uppbyggnad kan tjä<br>
na som mönster för livsmedelslagstiftningen. Länsstyrelsen delar denna<br>
åsikt.- Starka skäl finns för att livsmedelslagstiftningen och miljö-<br>
skyddslagstiftningen harmoniseras när det gäller tillsynsprganisationens<br>
uppbyggnad.--- 1 motsats till vad utredningen uppger är det länssty<br>
relsens erfarenhet alt många medelstora och t. o. m. stora livsmedelsin<br>
dustrier saknar egna laboratorieresurser för genomförande av de kontroll<br>
program som krävs för verksamheten. Prövning av egenkontrollprogram<br>
bör därför även innefatta en bedömning av de laboratorieresurser som<br>
utnyttjas för programmets genomförande. Analysresultat vare sig de är<br>
utförda inom ramen för egenkontroll eller offentlig kontroll måste ha en<br>
sådan tillförlitlighet, att de inte kan ifrågasättas. Livsmedelsverket bör<br>
medverka vid bedömningen av företagens egna laboratorieresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
har även den erfarenheten att livsmedelsverket bör förslärka sin tillsyn över
offentliga laboratorier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.21----------------- Länsstyrelsen
i Blekinge län: Förslaget om egentillsyn med kon<br>
trollprogram tillstyrkes.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.24
Länsstyrelsen i Älvsborgs län tillstyrker detta </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>143</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.25
Länsstyrelsen i Västmanlands län tillstyrker att föreskrifter om Prop.
1988/89:68 obligatorisk egentillsyn utfärdas för livsmedelsproducerande
anläggningar. Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.36
Katrineholms kommun: Vi är ganska tveksamma till enbart egen<br>
tillsyn i företag-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är dock bra att det föreskrivs och fastställs kontrollprogram och att
egentillsynen föreslås bli offentligt kontrollerad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.39
Malmö kommun:-- Med den erfarenhet förvaltningen har av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sådan
frivillig egenkontroll anses att utredningen övervärderat betydelsen<br>
av sådan kontroll. Utredningens förslag att företag med egenkontroll en<br>
dast skall bli föremål för stickprovsvisa kontroller och granskning av<br>
journaler anser nämnden som otillfredsställande, men ser egenkontrollen<br>
som ett bra komplement till i dag rådande verksamhet inom ramen för den<br>
offentliga livsmedelskontrollen. Ett genomförande av den obliga<br>
toriska egenkontrollen i den skisserade utformningen med kontrollpro<br>
gram bör enligt nämndens uppfattning ej ske utan att systemets för- och<br>
nackdelar närmare penetreras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.42
Stockholms kommun: Beträffande förslaget om obligatorisk egen<br>
tillsyn och kontrollprogram anser förvaltningen detta intressant men<br>
underlaget är alltför ofullständigt för att förvaltningen skall kunna ta<br>
ställning.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.53
Kooperativa förbundet tillstyrker utredningens förslag. Inom de
livsmedelsproducerande företagen finns betydande resurser och kompetens som
aktivt kan tas tillvara som ett led i att åstadkomma en totalt sett mer
effektiv offentlig livsmedelskontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
KF:s mening bör den obligatoriska egentillsynen avse samtliga
livsmedelsproducerande företag och systematisk uppföljning bör kunna utgöra en
viktig del av tillsynsmyndigheternas kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.55--------------------- Landstingsförbundet: Förslaget
att mera aktivt utnyttja</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>egentillsyn
inom produktionsföretagen bör kunna bidra till en .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förbättring
av livsmedelskontrollen och därmed kvaliteten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.56 Lantbrukarnas
riksförbund har en generellt positiv inställning till<br>
förslaget att företagens egentillsyn nu skall utnyttjas som ett led i den<br>
offentliga livsmedelskontrollen. Det skulle kunna medföra ett bättre ut<br>
nyttjande av de totala resurserna. Dubbelarbete och onödiga kostnader<br>
skulle kunna undvikas. Om så skall ske får egentillsynen i företagen inte<br>
byråkratiseras sönder. Det finns stor risk för det, när utredningen föreslår<br>
att MHN för varje anläggning skall "fastställa ett kontrollprogram".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.61
Svenska livsmedelsarbetareförbundet: En ökad betoning av företagens
egenkontroll är ett riktigt vägval. Speciellt vad avser stora och seriösa
företag med god teknik och organiserade mtiner. Då bör det räcka med
anvisningar och stickprov från den allmänna offentliga livsmedelskontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
har utredningen helt förbigått livsmedelsarbetarnas betydelse för en väl fungerande
livsmedelskontroll. Kunniga arbetare med överblick över produktionen och
ordentlig utbildning om livsmedel måste vara en ovärderlig resurs i företagens
egen kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Speciellt
gäller detta när fel uppstår i de stora tekniska systemen för<br>
automatisk kontroll och styrning. Det är därför av avgörande betydelse för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>]44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>egenkontrollen
att de anställda engageras systematiskt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3.3.62 Sveriges
livsmedelshandlareförbund: Vi vill peka på vikten Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
att samhällets kontroller ges en övervakande och övergripande inne- Bilaga 3
börd, i den meningen att företagens egentillsyn måste bilda stommen i
kontrollsystemet. Den alldeles övervägande delen av de företag som ingår i
livsmedelssystemet är mycket seriösa med höga krav på kvalitet och hygien. Ett
förtroendefullt samarbete mellan myndigheter och näringsliv ger säkerligen både
ett bättre resultat och rimliga kostnader för samhällets kontrollinsatser. Ett
exempel på ett sådant väl fungerande egentillsynsys-tem är den etablerade
verksamheten inom Normpack. Det är angeläget att Normpack får fortsätta sin
verksamhet och i nära samarbete med övervakande myndigheter kan vidareutveckla
standards för förpackningar etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.64
Svenska kommunförbundet: Styrelsen anser att samhället bör ta en mera aktiv del
av egentillsynen inom livsmedelskontrollen. Tillsynsmyndigheten bör därför i
största möjliga utsträckning utnyttja de livsmedelsproducerande företagens
egentillsyn av verksamheten. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har möjlighet att
för varje anläggning inom kommunen anpassa livsmedelskontrollen till hur denna
egentillsyn bedrivs. Enligt styrelsens uppfattning bör tillsynsmyndigheterna
medverka till att nuvarande former av egentillsyn utvecklas. Även vid mindre
livsmedelsanläggningar bör denna egentillsyn kunna användas i större
utsträckning, som komplement till den offentliga kontrollen. Livsmedelsverkets
formella möjlighet att med stöd av livsmedelslagen föreskriva obligatorisk
egentillsyn.i vissa fall bör liksom hittills utnyttjas restriktivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
planeringen av nämndens livsmedelskontroll bör, fömtom omfattningen av
provtagning och undersökning, myndigheternas behov av kontrollprogram som
underlag för tillsynsverksamheten diskuteras i samråd med berörda parter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.66 Sveriges
grossistforbund: Enligt vår mening bör den offentliga livs<br>
medelskontrollen bygga på den egentillsyn som finns hos företagen. Myn<br>
digheternas kontroll kan då begränsas till oanmälda inspektioner, analyser<br>
av prover tagna i produktionen, rådgivning m. m. Utredningen har tyvärr<br>
inte analyserat den effektivisering och de besparingar, som kan uppnås om<br>
den offentliga livsmedelskontrollen utnyttjar och bygger på den egentill<br>
syn, som företagen redan har och som givetvis kan byggas ut och förbättras<br>
ytterligare — inte minst hos de mindre företagen. Enligt vår mening kan<br>
ett sådant samarbete ge en effektiv livsmedelskontroll till låg samhällseko<br>
nomisk kostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
resurser som härigenom frigörs kan enligt vår mening användas för att komma åt
avarter och lill särskilda insatser på Områden, där problem uppstår eller
upptäcks. Att den offentliga.kontrollen utnyttjar företagens egentillsyn får
naturligtvis inte innebära att kontrollmyndigheternas möjligheter att ingripa
mot fusk och oredlighet beskärs. Självklart skall kontrollmyndigheterna ha
rätt att genomföra de undersökningar och kontroller, som behövs hos företag
som till äventyrs inte har en tillfredsställande egenkontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>3.3.67<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges industriförbund och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>3.3.68<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
livsmedelsindustriförbund: Utredningens uppfattning är att samhället borde ta
en mera aktiv del av egentillsynen för att tillgodogöra sig den verksamheten
inom den offentliga kontrollen. SLIM stödjer delta uttalande till fullo, vilket
tidigare framgått av inledningen till vårt yttrande. Utredningen föreslår,
"att för i princip varje .anläggning med livsmedelsproduktion föreskrivs
en obligatorisk egentillsyn av verksamheten och att för varje anläggning med
föreskriven egentillsyn fastställs ett</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 68</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kontrollprogram".
SLIM vill understryka, att en sådan kontrollplan är en Prop. 1988/89:68
minimiplan och som ur livsmedelslagstiftningssynpunkt endast omfattar
Bilaga 3 produktsäkerhets- och redlighetskraven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att kunna utnyttja egentillsyn på ett konkurrensneutralt sätt fordras
samordning och kompetens att kunna bedöma och utvärdera vad egentillsynen gör
och kunskap om processen, vad som bör göras ur provtagnings-och analyssynpunkt,
vilken representativitet och reproducerbarhet som enskilda prover har osv. Även
här kommer kravet på kompetens och samordning av den offentliga kontrollens
personal in och behovet av att experthjälp finns, som då enligt vad som
tidigare sagts lämpligen finns tillgänglig på centralt plan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.71
Länsstyrelsen i Örebro län tillstyrker utredningens förslag. Den föreslagna
egentillsynen med rätt utformade kontrollprogram måste innebära att
myndighetens egen inspektionsverksamhet i hög grad kan reduceras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Information och rådgivning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4.9
Statens livsmedelsverk: Utredningens förslag tillstyrks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4.11
Statens jordbruksnämnd: En viktig sektor inom kvalitetsarbetet är saniarbetet
mellan ansvariga myndigheter inom detta område. Detta gäller bl.a.
konsumenternas och näringslivets förtroende för myndigheternas arbete vad avser
utarbetande av regler och föreskrifter, information, upplysning m.m.
Jordbruksnämnden har i detta avseende tillsammans med livsmedelsverket
diskuterat att bilda ett samarbetsorgan mellan myndigheterna för samråd och
samarbete i kvalitetsfrågor. Ett sådant samarbete kan t. ex. ta sikte på
gemensam information om gällande bestämmelser inom berörda vamområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4.19
Länsstyrelsen i Östergötlands län: Utredningens förslag om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>intensifierad
rådgivnings- och upplysningsverksamhet tillstyrks — .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4.21
Länsstyrelsen i Blekinge län: Att ge information och utbildning åt
livsmedelshanterande personal bör ankomma på företaget och bör rymmas inom
ramen för kontrollprogrammet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4.24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Älvsborgs län delar
utredningens uppfattning i dessa frågor </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4.25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västmanlands
län: Enligt länsstyrelsens uppfattning bör större resurser än för närvarande
satsas på information i kost- och näringsfrågor. Särskilt till vissa
nyckelgmpper som skolor och sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4.36
Katrineholmskommunärhelt enig med utredningen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4.39
Malmö kommun: Nämnden tillstyrker dock tveklöst den föreslagna intensifieringen
av tillsynsmyndighetens informations- och rådgivningsverksamhet liksom
förslaget om möjligheter till vidareutbildning för inspektionspersonal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4.49
Centralorganisationen SACO/SR: Miljö- och hälsoskyddsnämn<br>
derna föreslås intensifiera sin informations- och rådgivningsverksamhet<br>
till konsumenter och yrkesverksamma inom branschen. Livsmedelsverket</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bör stödja denna
verksamhet i kommunerna. Detta kan ske genom utbild- Prop. 1988/89:68
ningsverksamhet för inspektörer, framställning av informationsmaterial
Bilaga 3 och annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4.57
Miljö- och hälsoskyddstjänstemannaförbundet: är det nöd<br>
vändigt att livsmedelsverket intensifierar sina insatser inom utbildnings-<br>
och informationsområdet och tar fram det material som är nödvändigt för<br>
att de lokala miljö- och hälsoskyddsnämnderna skall kunna verka i den<br>
angivna riktningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4.64
Svenska kommunförbundet: Styrelsen delar utredningens uppfattning alt en av
huvuduppgiftema i den framtida livsmedelskontrollen bör vara att utbilda och
informera företagare och personal. Enligt vad styrelsen erfarit ingår sådan
informationsverksamhet i de större och medelstora kommunernas planering av
livsmedelskontrollen. 1 de mindre kommunerna varierar givetvis omfattningen av
denna verksamhet, men det finns intresse och vilja att höja ambitionsnivån inom
detta område. Styrelsen tillstyrker förslaget om en intensifiering av
informations- och rådgivningsverksamheten. Kommunförbundet har för närvarande
ett studiematerial om livsmedelshygien för personal som arbetar med livsmedel
under utarbetande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4.69
Sveriges kommunaltjänstemannaförbund: Som tidigare påpekats under avsnittet
allmänna utgångspunkter måste information och rådgivning ges hög prioritet
inom hela livsmedelskontrollens område, med hänsyn till kostvanornas betydelse
för hälsa och välbefinnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.5 Utbildning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.5.7
Universitets- och högskoleämbetet: Vad gäller högskolan bör förutom miljö- och
hälsoskyddslinjen i Umeå också särskilt nämnas att det finns en lokal
livsmedelslinje om 120 poäng i Kalmar. Den har 16 platser och är uppdelad i
grenarna livsmedelskontroll och livsmedelsproduktion. Vidare finns inom
kemistlinjen i Göteborg en livsmedelskemisk gren under 3:e och 4:e året av
utbildningen och också en livsmedelsgren under det sista året på
kemitekniklinjen i Lund. Den livsmedelstekniska forskningen är koncentrerad
till universitetet i Lund och finns även vid Chalmers tekniska högskola och
svenska livsmedelsinstitutet i Göteborg (SIK).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lunds
universitet: Tekniska fakultetens fakultetsnämnd har inga invändningar mot
utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
vill emellertid särskilt understryka vikten av att livsmedelsteknisk kompetens
finns tillgänglig inom länsstyrelserna och vid kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnd.
Nämnden tillstyrker således att miljö- och hälsoskyddsinspektörerna skall ges
möjlighet att komplettera sin utbildning för att få ytterligare kunskaper i
livsmedelsteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
anser fakultetsnämnden att livsmedelsteknik bör införas som en särskild kurs
vid miljö- och hälsoskyddslinjen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Umeå
universitet: Vid bedömningen av utbildningsbehoven måste den<br>
totala tillsynsorganisationens kompetens beaktas. Utredningens förslag<br>
bygger på att viss expertis skall tillföras organisationen utöver den som<br>
redan finns. Livsmedelstekniker skall tillföras ett antal länsstyrelser för att<br>
sedan kunna betjäna kommunerna i deras tillsynsverksamhet. Vad gäller<br>
inspektörer som genomgått miljö- och hälsoskyddslinjen och våra fort- och<br>
vidareutbildningskurser bedömer vi att dessa fått tillräckliga kunskaper<br>
för hanteringstillsyn men att utbildningen för produktionstillsyn, i huvud-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sak detsamma som
livsmedelsteknik, inte. har varit tillräcklig. De föränd- Prop. 1988/89:68
ringar av utbildningen som kan vara erforderiiga bedömer vi också kan Bilaga 3
göras inom utbildningslinjens ram. Linjens mål måste vara att utbilda
inspektörer för det löpande miljö- och hälsoskyddsarbetet i en kommun och för
att i samarbete med expertis lösa mera komplicerade frågor. Med detta som mål
även för livsmedelstillsynen bör en förändring av livsmedelskursens inriktning
mot mera livsmedelsteknik och en kompletterande utökning vara tillräcklig för
alt kommande kunskapsbehov skall kunna tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
de yrkesverksamma inspektörerna har vi vårterminen 1987 inplanerat en fort-
och vidareutbildningskurs, livsmedelsteknik och -kontroll på 10 poäng. Kursen
kommer att planeras i samarbete med livsmedelsverket. Denna kurs bör också
tillgodose de särskilda behov som vissa kommuner har med hänsyn till hög
livsmedelsetablering inom kommunen. För närvarande finns bara medel att
genomföra en kurs för 20 deltagare per läsår. För att klara ett snabbt
föreliggande behov från kommunerna kan det vara motiverat att genomföra ett
flertal kurser under t. ex. en tvåårsperiod, men då måste särskilda medel
tillföras. Under en tvåårsperiod skulle 100-talet inspektörer kunna ges denna
utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av expertkunskaper har påtalats i utredningen. Här torde ett fjärde år, en
påbyggnadslinje till miljö- och hälsoskyddslinjen, vara ett lämpligt
alternativ. Vi planerar för närvarande en påbyggnadslinje på ett år med tre
huvudlinjer — hälsoskydd, miljöteknik och livsmedelsteknik. Med denna påbyggnad
och med utnyttjande av de valmöjligheter som finns på, grundutbildningen skulle
en elev som väljer att inrikta sig mot livsmedelsområdet få en utbildning med
ett inslag av livsmedel på ca 70 — sopoäng. I likhet med för fort- och
vidareutbildningen är det här också en fråga om vilka ekonomiska resurser som
kan erhållas för att planerade utbildningar skall kunna tillskapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av de planer för utbildning som vi ovan har redovisat har vi ett stort
intresse av att lösa de kunskapsbehov som kommer att uppstå om utredningens
förslag förverkligas. För detta krävs dock särskilda ekonomiska resurser och
vi förutsätter att framför allt livsmedelsverket kommer att vara oss
behjälpliga vid planeringen och genomförandel av redovisade planer på
utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.5.9
Statens livsmedelsverk: Utredningens förslag tillstyrks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.5-19
Länsstyrelsen i Östergötlands län----------- tillstyrker försla<br>
get.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.5.21
Länsstyrelsen i Blekinge län anser att förslaget om en särskild kurs i<br>
livsmedelsteknik vid miljö- och hälsoskyddslinjen är värdefullt. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.5.24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Älvsborgs län:
Ökade kunskaper i livsmedelsteknik som utredningen föreslår, finner
länsstyrelsen viktigt för den framtida kontrollverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.5.25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västmanlands
län:----------------- Länsstyrelsen vill </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>varmt
tillstyrka förslaget om en förbättrad grundutbildning och fortbildning i
livsmedelsteknik. Länsstyrelsen anser dessutom att den livsmedelshygieniska
utbildningen bör fördjupas. .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.5.26 Länsstyrelsen
i Kopparbergs län tillstyrker att miljö- och hälso<br>
skyddsinspektörernas utbildning kompletteras med kurs i livsmedelstek<br>
nik och att livsmedelsverket tillsammans med något bildningsförbund</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>148</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>utarbetar
studiematerial för undervisning i studiecirkel för företagare och Prop.
1988/89:68<br>
den personal som hanterar livsmedel.</span></b><b><span style='font-family:
Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.5.34<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Gällivare kommun: Förslaget om
utbildningen av miljö- och hälsoskyddsinspektörerna med bl.a. särskild kurs
vid universitets miljö- och hälsoskyddslinje är viktigt. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.5.35<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Gävle kommun: Med
tillfredsställelse konstateras att livsmedelsverket får ett ansvar för
fortbildning av personal inom livsmedelskontrollen hos såväl kommuner som
länsstyrelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>3.5.36<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Katrineholms kommun tycker att
förslaget är bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.5.38
Lunds kommun: Den föreslagna kompletterande utbildningen och eventuell särskild
kurs bör omfatta hela begreppet livsmedelshygien och inte enbart livsmedelsteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.5.44
Sundsvalls kommun vill därför poängtera vikten av vidareutbild<br>
ning på samtliga nivåer i organisationen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.5.49
Centralorganisationen SACO/SR kan tillstyrka förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.5.56<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas riksförbund
understryker vikten av att utbildningen i kostfrågor vidmakthålls och inte, som
nu är fallet", successivt stryks i läroplanen. Förbundet ansluter sig
härvid till de synpunkter som framförts i reservationen till belänkandet. LRF
vill betona vikten av att kost- och konsumenlkunskaper erbjuds i utbildningssystemet
så att de kommer fler elever till del än för närvarande samt att i övrigt
påbyggnadskurser i kostkunskap med inriktning mot kommersiell hantering i
detaljhandeln och/eller restaurangverksamhet inrättas. 1 stället för att lägga
ner skolor med denna speciella inriktning borde samhället här hjälpa till med
utbildningen för ökade kunskaper vad gäller kost- och konsumtionsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.5.57<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Miljö- och
hälsoskyddstjänstemannaförbundet: Inom den utbildning som finns för miljö- och
hälsoskyddsinspektörer vid Umeå universitet, pågår en utveckling som avser att
ge tillgång till specialinriklad utbildning i livsmedelshygien genom
påbyggnadskurser, såväl korta som långa. Detta skulle ge möjligheter att
anpassa kompetens efter behoven i den enskilda kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sådan ordning med påbyggnadskurser stöds av förbundet. Däremot kan förbundet ej
stödja utredningens förslag att möjligheterna att införa livsmedelsteknik som
ett ämne i utbildningen vid miljö- och hälsoskyddslinjen bör övervägas. Linjen
som sådan avser att ge en myckel bred kunskap till de blivande inspektörerna
inom ett verksamhetsområde som täcker de flesta av dagens samhällsfunktioner.
Att införa livsmedelsteknik som ordinarie kurs medför att omprioriteringar
måste ske som kanske ej är så lämpliga ur dessa aspekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.5.64
Svenska kommunförbundet: Den nuvarande utbildningen av miljö-och
hälsoskyddsinspektörer ger en bra gmnd för den personal som arbetar inom den
offentliga livsmedelskontrollen. Vidareutbildningen i livsmedelsteknik bör
emellertid ägnas ökad uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.5.69
Sveriges kommunaltjänstemannaförbund: 1 enlighet med vad som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>anförts under avsnittet
allmänna utgångspunkter, så pågår för närvarande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en utökning av
fortbildningen vid institutionen för miljö- och hälsoskydd i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Umeå. Del är enligt förbundets
mening angeläget att statsmakterna, som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ett resultat av
utredningens förslag, avsätter resurser för att tillgodose de</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utbildningsbehov som
utredningen påtalat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är också angeläget att inriktningen på sådan fördjupning utgår från Prop.
1988/89:68 den helhetssyn på livsmedelskontrollen, som förbundet påtalat dvs.
konsu- Bilaga 3 menternas hälsa och välbefinnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.6 Rapporteringssystem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6.2
Socialstyrelsen instämmer i de förslag som lämnats rörande informationsutbyte
inom kontrollorganisationen. Dämtöver är det viktigt att samverkan etableras
med hälso- och sjukvården för att bl.a. bevaka utvecklingen av matburna
infektioner och matförgiftningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6.5
Statens pris- och kartellnämnd: Vad gäller rapporteringssystem<br>
inom livsmedelskontrollen tar utredningen endast upp hur livsmedelsver<br>
ket skall kunna få en samlad information om hur den lokala livsmedels<br>
kontrollen bedrivs och vilken inriktning och omfattning den har. Enligt<br>
SPK:s mening kan det mot bakgmnd av de förhållanden som råder inom<br>
livsmedelshanteringen finnas anledning att se över informations- och rap<br>
porteringssystemen i stort inom livsmedelskontrollverksamheten. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6.9
Statens livsmedelsverk delar utredningens uppfattning om behovet<br>
av rapporteringssystem. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6.15----------------------- Riksrevisionsverket
menar — att det är viktigt att det finns</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kommunikation
mellan de olika nivåerna i kontrollsystemet och stödjer därför utredningens
förslag om ett rapporteringssystem. För att ett sådant informationssystem skall
bli effektivt krävs enligt RRV att man tar reda på vilka informationsbehov som
finns på olika nivåer och utformar informationssystemet så att dessa kan
tillgodoses. Erfarenheterna från det tidigare informationssystemet Ml —07 visar
att det är nödvändigt att de som lämnar uppgifter till systemet också får
tillbaka information som de anser sig ha nytta av om systemet skall fungera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
sammanhanget kan påpekas att problemet att bygga upp ett fungerande
informationssystem finns också inom miljöskyddsområdet. Eftersom miljö- och
hälsoskyddsnämnderna kommer att finnas med som uppgiftsläm-nare i båda systemen
kan det finnas anledning att ta till vara erfarenheterna från
miljöskyddsområdet när man utformar ett system för livsmedelskontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6.16 Sveriges
lantbruksuniversitet vill påpeka att man inte heller får<br>
glömma bort rapporteringen från miljö- och hälsoskyddsnämnderna till<br>
länsstyrelsen. Denna är viktig för att den regionala tillsynsmyndigheten<br>
skall få en helhetsbild av livsmedelshanteringen i länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.6.18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län
har inget att erinra mot att ett rapporteringssystem upprättas som ger såväl
länsstyrelserna som livsmedelsverket information om tillståndet i
livsmedelshanteringssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.6.19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands
län: — Ett rapporteringssystem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>enligt
utredningens förslag bör------------- utvecklas. Redovisningarna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bör
lämpligen kanaliseras genom länsstyrelserna och flödet skall gå i båda
riktningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.6.20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar län
delar utredningens åsikt att väl fungerande rapporteringssystem------ måste
utarbetas.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.6.21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Blekinge län
vill framhålla att rapporteringssystemen måste utformas enhetligt och göras så
enkla och korta att de inte</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>150</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>upplevs som självändamål
och inte tar resurser från det egentliga tillsyns- Prop. 1988/89:68<br>
arbetet. Viktigt är att återrapportering sker.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.6.24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Älvsborgs län
tillstyrker en systematiserad rapportering mellan tillsynsmyndigheterna.------------ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.6.25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västmanlands
län: Ett modernt registrerings- och rapporteringssystem bör utformas. —---------------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6.29
Länsstyrelsernas organisationsnämnd:--------- När det gäl<br>
ler rapporteringen av resultatet av den planerade kontrollverksamheten<br>
föreslår utredningen att detta skall ske från nämnderna direkt till verket.<br>
Enligt LON:s uppfattning vore det naturligare om rapporteringen skedde<br>
via eller i samråd med länsstyrelserna.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6.34
Gällivare kommun: Förslaget om avrapportering till livsmedelsver<br>
ket upplevs i viss mån vara en återgång till hälsovårdsstadgans årsrappor<br>
ter, också en tilllagande byråkratisering. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6.36
Katrineholms kommun har inget att invända mot ett rapporterings<br>
system. -- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6.41---------------- Skara
kommun: Att verket ges möjlighet att mer aktivt följa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>miljö-
och hälsoskyddsnämndernas arbete genom bl.a. ett årligt rapporteringssystem är
bra, men det är mycket tveksamt om man genom bindande föreskrifter kan styra
kommunernas verksamhet. Risken för mer byråkrati utan effekt är uppenbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6.42--------------------- Stockholms
kommun: Alt livsmedelsverket skall få del av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>erfarenheter
från nämndens inspektions- och undersökningsverksamhet finner förvaltningen
helt naturligt. Det är dock nödvändigt att denna rapportering utformas så att
nämnderna ej belastas med alltför tung administrativ hantering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6.57
Miljö- och hälsoskyddstjänstemannaförbundet: Kommundata har utarbetat ett
system, MIA, speciellt anpassat för kommunernas miljö- och.
hälsoskyddsförvaltningar. Systemet är avsett att stödja alla funktioner vid
dessa kontor. Detta inbegriper även register för livsmedelstillsynen (provtagning,
inspektioner osv.) med faktureringsmtiner, bevakningar m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att miljö- och hälsoskyddsförvaltningarna ej skall belastas med många olika
ADB-system kommer bl.a. MIA och KRUT att integreras med varandra för att
onödigt dubbelarbete och informationsdubblering skall undvikas. Det är helt
nödvändigt att ett framtida system för livsmedelstillsynen på samma sätt
integreras i kommunernas MIA-system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6.64
Svenska kommunförbundet: Enligt styrelsens mening kan utredningens förslag
till rapporteringssystem för livsmedelsdata ifrågasättas av flera skäl. Det har
visat sig inom flera andra tillsynsområden att myndigheternas krav på att
hantera olika data i centraliserade system hittills inte har gått att uppfylla.
Det finns också risk för att sådana system blir alltför styrande i den lokala
tillsynsverksamheten. Hanteringen av erforderliga data om livsmedelskontroll
mellan berörda myndigheter bör kunna ske i flexiblare former. Styrelsen
avstyrker därför förslaget om rapporteringssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6.71
Länsstyrelsen i Örebro län ansluter sig till utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>4
Finansiering av livsmedelskontrollen</span><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:14.0pt;font-family:
Verdana'>Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:308.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4.1 Kommerskollegium--- vill------ fästa
uppmärksamheten på att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nya
kontrollavgifter som införs inte bör utformas på sådant vis att importen
diskrimineras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2 Socialstyrelsen
tillstyrker utredningens förslag att en fast årlig kon<br>
trollavgift tas ut för att finansiera den föreslagna tillsynsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
föreslagna tillvaratagandet och utvidgningen av livsmedelsnäringens
egenkontroll synes vara ett effektivt nyttjande av redan befintliga resurser.
Tillsynsorganets självklara insyn i kontrollverksamheten möjliggör en fmktbar
samverkan med livsmedelstillverkaren samtidigt som resurser frigörs för
stickprov, särskilda undersökningar och mera omfattande projektinriktad
kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4 Näringsfrihetsombudsmannen:
Utredningens förslag att i större ut<br>
sträckning än för närvarande utnyttja företagens egenkontroll i den offent<br>
liga kontrollen samt att tillvarata befintliga resurser i nuvarande kontroll<br>
organisation bidrar till att förhindra kostnadsökningar och ökad byråkrati.<br>
Utredningen har emellertid ofullständigt belyst vilka kostnadskonsekven<br>
ser dess olika förslag medför totalt sett. Den utökade egenkontrollen och<br>
den höjning av avgiftsnivån som utredningen föreslår innebär dock mot<br>
svarande kostnadsökningar för livsmedelsföretagen, vilka slutligen torde<br>
drabba konsumenterna i form av högre priser på livsmedel. Eftersom<br>
livsmedelspriserna i Sverige redan under en följd av år har stigit mer än<br>
priserna på den totala konsumtionen, anser NO att man gmndligt bör<br>
överväga behovet av ökad samhällelig kontroll i livsmedelshanteringen.<br>
Om man väljer att införa ökade kontroller bör man väga nyttan mot totala<br>
kostnader, både direkta och indirekta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:212.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>/</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.5 Statens
pris- och kartellnämnd: Den totala livsmedelskontrollen, dvs.<br>
företagens egentillsyn och tillsynsmyndigheternas kontroll av livsmedels<br>
hanteringen, bör enligt SPK ske så rationellt som möjligt och till lägsta<br>
möjliga kostnad totalt sett. Utredningen har inte visat vad ett obligatorium<br>
i fråga om egentillsynen kommer att medföra för extra kostnader för<br>
företagen. Utredningen har inte heller belyst kostnadsmässigl vilka inbe<br>
sparingar en bättre samordning av företagens och myndigheternas.livsme<br>
delskontroll kan innebära. Däremot föreslås att en fast årlig kontrollavgift<br>
tas ut av i princip alla företag som sysslar med livsmedelshantering och<br>
likaledes en fast prövningsavgift vid godkännande av livsmedelslokal och<br>
vid fastställande av kontrollprogram. Dessa avgifter bör enligt utredning<br>
en differentieras med hänsyn till företagets karaktär och storlek. Däremot<br>
tas inte hänsyn till företagens kostnader för egentillsyn — varken i det<br>
enskilda fallet eller vid beräkning av det totala avgiftsuttaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
beräkningar som utredningen presenterar avseende avgiftsuttaget för myndigheternas
livsmedelskontroll leder enligt SPK i realiteten till avgiftshöjningar för
företagen. Utgångspunkt för beräkningarna bör vara nuvarande avgiftsuttag, och
inte som utredningen kalkylerar, nuvarande "tak" för avgifterna. 1
stort synes det av utredningen redovisade underlaget i frågan om
livsmedelskontrollens finansiering vara behäftat med sådana brister att det
inte kan ligga till grund för några konkreta förslag om ändringar i nuvarande
finansiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att uppbörden av kontrollavgifterna bör skötas av<br>
kommunerna. SPK vill i detta sammanhang erinra om den revisionsrap<br>
port, "Miljöskyddslagens tillämpning — granskning utifrån regional
nivå",<br>
söm riksrevisionsverket (RRV) avlämnade under våren 1986</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>152</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(dnr
1984:933). Av denna rapport framgår bl.a. all de kommuner som Prop. 1988/89:68
tagit över tillsynsansvaret enligt miljöskyddslagen från länsstyrelserna en-
Bilaga 3 dast tagit ut lillsynsavgifter från företagen i begränsad omfattning.
Detta beror bl.a. på att tjänstemännen vid miljö- och hälsoskyddsnämnderna
ansåg att "tillsynsavgifterna också hade negativa konsekvenser i form av
sämre kontakter med lillsynsobjekten". Stora variationer mellan kommunerna
i bl. a. tillsynen av olika lagar medför att företagen får verka under olika
konkurrensfömtsättningar i skilda delar av landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.6
Konsumentverket: Beträffande finansieringen av kontrollen har konsumentverket
inget att erinra mot utredningens förslag att en fast årlig avgift tas ut av
förelagen. Verket ifrågasätter dock om inte en reducering av avgiften bör
övervägas för företag med väl utbyggd och fungerande egenkontroll. Med tanke
på glesbygdsbutikerna finner konsumentverket del angeläget att det i likhet med
vad som skissats i utredningen blir ett differentieringssystem som undantar de
mindre butikerna från avgiftsskyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.9
Statens livsmedelsverk kan i långa stycken ansluta sig till utredningens tankar
om en årlig avgift för att finansiera kostnaderna för livsmedelskontrollen.
Det innebär som utredningen påpekar ökade möjligheter att styra resurser till
områden med störst kontrollbehov. Bl.a. skulle därigenom resurser för den
eftersatta redlighetskontrollen kunna tas fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverket
tillstyrker förslaget att en prövningsavgift införs i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ärenden
om godkännande av livsmedelslokal. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.13
Statens industriverk: Mot bakgmnd av den osäkerhet som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>råder
om---- rationaliseringseffekter anser industriverket det omöjligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
nu fatta välgmndade beslut om förändrade avgifter. Enligt verkets mening finns
dessutom skäl att avvakta ett mer genomarbetat förslag innan beslut fattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.15
Riksrevisionsverket: Utredningen föreslår att livsmedelskontrollen i dess
helhet skall finansieras genom fasta avgifter som tas ut av kontrollobjekten i
förhållande till antalet anställda resp. den riskgruppsindelning som finns i
kontrollkungörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
menar att det är svårt att bygga upp avgiftssystem för offentlig tillsyn och
kontroll som inte får snedvridande effekter på den egentliga verksamheten och
att del därför är viktigt att försöka förutse vilka effekter en tilltänkt
avgiftsbeläggning kan få.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har inte redovisat någon diskussion av vare sig de praktiska möjligheterna att
till rimliga administrativa kostnader genomföra det föreslagna avgiftssystemet
eller av olika tänkbara styreffekter av avgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
vill här kort peka på några frågetecken kring en finansiering i enlighet med
den föreslagna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Inom
miljöskyddet tillämpas för tillsynen en mycket kritiserad prestationsknuten
avgift, vilken enligt utsago fått negativa effekter på den egentliga
verksamheten. Den avgiftsdiskussion som förts inom miljöskyddsområdet har
visat all fasta avgifter heller inte är okontroversiella. Tillsynsmyndigheten
kan känna sig tvingad att visa att den betalande "får något för pengarna"
vilket kan leda till en feldimensionerad tillsyn som inte tar hänsyn till
verkliga risker och verkligt tillsynsbehov, vilka givetvis kan variera mellan
tillsynsobjekt inom samma kategori.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
redovisar genom exempel från några kommuner att intäkterna från den nuvarande
provtagningen ligger långt under de maximi-</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>153</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nivåer
som finns fastställda i kontrollkungörelsen. Varför är det på Prop.
1988/89:68 delta sätt? Finns någon garanti att kommunernas franitida
livsmedels- Bilaga 3 tillsyn kommer att ligga på en sådan nivå att de
motsvarar intäkterna från den föreslagna avgiften?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna avgiftsnivån skall enligt utredningen leda till intäkter som ligger
under dem som genereras vid maximalt avgiftsuttag enligt kontrollkungörelsen.
Avgifterna enligt kontrollkungörelsen finansierar enbart provtagningen. Då
avsikten med den nu föreslagna avgiften är att den skall finansiera såväl
provtagning som annan livsmedelstillsyn förutsätter förslaget att
provtagningsintensiteten läggs på en avsevärt lägre nivå än den som
rekommenderas i kontrollkungörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna överföringen av medel från kommunerna till staten för att genom
avgiften finansiera även den statliga delen av tillsynen kan visa sig svår all
genomföra. Inom miljöskyddsområdet är det t. ex. så att kommunerna uppbär samma
avgift som länsstyrelserna för sin tillsyn. Avgiften är beräknad för att täcka
även naturvårdsverkets kostnader för tillsyn men kommunerna levererar inte in
denna del till staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgått ovan är särskilda problem förknippade med statligt fastställda
avgifter som skall finansiera kommunalt bedriven verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
menar att man skulle kunna välja en helt annan lösning. Om man genomför den
tudelning av tillsynsansvaret som RRV föreslagit ovan med ett odelat kommunalt
ansvar för tillsynen av det småskaliga hanteringssystemet, så bör det enligt
RRV vara möjligt att även överlåta till kommunerna att självständigt besluta
om hur kontrollen skall finansieras. Detta skulle innebära att det är upp till
varje kommun att avgöra om avgifter skall tas ut och vilken taxa som i så fall
skall gälla, i enlighet med vad som redan sker för t. ex. sophämtning, vatten-
och avloppsservice eller barnomsorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
statligt avgiftssystem bör då täcka endast kostnaderna för den statliga
tillsynen av det storskaliga systemet för livsmedelshanteringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är möjligt att den statliga tillsynens omfattning kan komma att variera t. ex.
mellan olika branscher beroende på branschens karaktär och egenkontrollens
omfattning. Det kan finnas anledning att ta hänsyn till detta när
avgiftssystemet utformas. RRV stödjer därför utredningens förslag att
livsmedelsverket bör ges i uppdrag att ytterligare överväga vilka
beräkningsgrunder som kan vara lämpliga för avgiften. RRV menar att ett uppdrag
till livsmedelsverket bör utvidgas till att avse även en bedömning av
effekterna av olika tänkbara avgiftssystem. Därvid bör hänsyn tas till de
erfarenheter som finns från andra avgiftsbelagda tillsynsområden, t. ex.
miljöskyddsområdet. Man bör också överväga om det finns anledning att
koordinera avgiftssystemen för olika områden så att de blir likartade. RRV, som
redan tidigare har till uppgift alt samråda med olika myndigheter om deras
taxor, t. ex. med naturvårdsverket om eventuella förändringar i avgiften för
miljöskyddstillsynen (regeringsbeslut den 26 juni 1986), är berett att medverka
i en sådan utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.18 Länsstyrelsen
i Stockholms län vill framhålla vikten av att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avgiftema
för kontrollen beräknas på ett sådant sätt att de täcker samtliga kostnader för
denna, även länsstyrelsens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.19 Länsstyrelsen
i Östergötlands län: Förslaget om en årlig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kontrollavgift
kan därför i princip tillstyrkas. Frågan har emellertid inte blivit
tillräckligt genomarbetad av utredningen. Bl.a. finns oklarheter om hur
intäkterna skall fördelas mellan de olika myndigheterna och om kostnaderna för
företagens egenkontroll skall inrymmas i den årliga avgiften.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även frågan om vilket
underlag som skall utgöra grund för avgiftens Prop. 1988/89:68<br>
storlek behöver utredas ytterligare. Ett enkelt sätt kunde vara alt avgiften
. Bilaga 3<br>
bestämdes till en viss andel av företagets omsättning eller förädlingsvärde.<br>
Länsstyrelsen tillstyrker att en fast prövningsavgift tas ut vid godkän<br>
nande av livsmedelslokal och fastställande av kontrollprogram. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar län:
Utredningens förslag beträffande kontrollavgifter och godkännandeavgifter bör------------- vidareutvecklas
av livsmedelsverket. Därvid bör övervägas om avgiften utöver att vara
känslig-hetsrelaterad även kan baseras på livsmedlens förädlingsvärde i stället
för som nu vara relaterad till i företaget sysselsatta personer. Ett skäl till
ett sådant avgiftssystem är att den allt mer automatiserade produktionen
innebär, att producerad mängd varor inte kan relateras till antalet sysselsatta
personer i företagen. Stor hänsyn vid avgifternas fastställande skall tas till
de egenkontrollprogram som företagen uppsätter och genomför efter myndighetens
godkännande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Blekinge län
anser att frågan om hur avgiftssystemet skall utformas bör ytterligare prövas.
Det vore bättre alt använda företagets karaktär och omsättning som bas för
avgiftsuttaget än antalet anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.24 Länsstyrelsen
i Älvsborgs län anser att frågan om hur avgiftssystemet<br>
skall utformas ytterligare bör genomarbetas framför allt beträffande på<br>
vilket underlag avgiften skall beräknas. Det framgår t. ex. inte av förslaget<br>
om företagets kostnader för den provtagning och analys, som sker inom<br>
ramen för kontrollprogram skall räknas in i den årliga avgiften eller ej. En<br>
skisserad överföring av avgiftsmedel mellan kommun och stat är en annan<br>
fråga som särskilt bör utredas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
delar dock utredningens principiella inställning till finansiering av
livsmedelskontrollen med dels en fast årlig kontrollavgift och en fast
prövningsavgifi i samband med godkännandeproceduren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västmanlands
län: Förslaget beträffande avgiftsfinansieringen bör överarbetas och
utvecklas. Man bör därvid särskilt överväga på vilken grund avgiftsuttaget skall
ske. Det är t. ex. tveksamt om enbart antalet anställda i ett företag skall
bestämma avgiftens storlek. Länsstyrelsen anser också att man närmare bör
klarlägga hur en utbyggd egentillsyn skall värderas och kompenseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>4.26<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kopparbergs län
tillstyrker i princip utredningens</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förslag om
avgiftsfinansiering. — Länsstyrelsen ifrågasätter om det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
är lämpligare alt avgiften för de företag som skall stå under livsme<br>
delsverkets tillsyn inbetalas direkt till verket medan övriga avgiftspliktiga<br>
företag betalar till kommunema.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.29
Länsstyrelsernas organisationsnämnd delar utredningens uppfattning att
finansieringen av livsmedelskontrollen skall ske via näringen. Erfarenheterna
hittills från det syslem med avgifter för prövning och tillsyn som tillämpas
inom miljöskyddslagstiftningen är emellertid inte goda. Formerna för hur en
förstärkt livsmedelskontroll skall finansieras bör därför övervägas
ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.32
Falu kommun: En förutsättning för decentralisering är att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>finansieringen av
livsmedelskontrollen fåren snabb lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Majoriteten
av utredningen föreslår att statens livsmedelsverk får bere<br>
da förslaget ytterligare, vilket MHN instämmer i.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>155</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vidare bör en bedömning
göras av vad en samordning mellan den Prop. 1988/89:68 offentliga kontrollen
och företagens egentillsyn innebär organisatoriskt och Bilaga 3 ekonomiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ovannämnda
frågor bör ytterligare utredas för att klarlägga kostnaderna för företagen och
kommunerna innan en decentralisering av tillsynen genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.33 Grums
kommun: Utredningen konstaterar att kunskapen om hur<br>
livsmedelstillsynen fungerar i kommunen är bristfällig. Riksrevisionsver<br>
ket har påpekat allvarliga brister i såväl intensitet som inriktning av<br>
kontrollen. Trots detta föreslås utvidgat ansvarsområde för kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finansieringen
med avgifter har t. ex. vid miljöskyddslagstiftningen inte gett de inkomster
som beräknats. Även om det system med fasta årsavgifter som här presenterats
torde kunna fungera bättre, lär det inte kunna lösa resursbristen, framför allt
inte i landets mindre kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.34 Gällivare
kommun: Argumentet att tillsynen effektiviseras</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>genom
ändrat avgiftsuttag fömtses, också med tanke på kommunekonomin, hålla enbart
under förutsättning att influtna medel specialdeslineras för livsmedelstillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.35 Gävle
kommun: Enligt utredningen undantas när det gäller</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den årliga
kontrollavgiften företag med mindre än sex anställda inom</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>grupp fem---- . Då även
dessa anläggningar många gånger har en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>verksamhet
som kräver omfattande tillsyn och även provtagningar finns<br>
ingen anledning att undanta dem från den årliga kontrollavgiften. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.36<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Katrineholms kommun anser att
en finansiering baserad på fasta kostnader, som är differentierade efter
företagens storlek, är att föredra framfört.ex. tillsynsavgifter. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>4.37<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Luleå kommun:--- Därigenom
kommer det totala avgiftsuttaget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
bli lägre än det uttag som nuvarande kontrollkungörelse ger möjlighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till.----- Det
kan inte vara tillfredsställande att uttag av avgifter sänks</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
samtidigt lägga ett förslag om att en viss del av avgifterna skall användas för
att finansiera de föreslagna förstärkningarna på central som regional nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.38 Lunds
kommun: Vid tillsyn enligt miljöskyddslagen tas avgift</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ut.
Detta system har visat sig fungera mindre bra. Kritik har framförts och
avgiftssystemet är under översyn. Att skapa ett nytt system för avgift för
livsmedelstillsynen är i detta skede olämpligt, varför detsamma avstyrkes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
prövningsavgift vid godkännande av livsmedelslokal tillstyrkes och kan enkelt
administreras exv. genom att beviset om godkännande skickas som postförskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.39 Malmö
kommun: Beträffande.utredningens förslag om finansiering<br>
av livsmedelskontrollen med dels en årlig kontrollavgift, dels en särskild<br>
prövningsavgift vid godkännande av livsmedelslokaler finner nämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>detta
intressant och värt att arbeta vidare på. Nämnden vill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- påpeka
att de föreslagna indelningarna i de olika gmpperna liksom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i
dag är för grova- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
storstäder, där livsmedelsrörelser ofta öppnar och stänger eller byter ägare,
kan problem med den årliga kontrollavgiften lätt uppstå med exv. krav på
återbetalning av avgifter eller viss del därav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
vill också som sin mening anföra att avgiftsbegränsningen i<br>
förslaget beträffande gmpp fem satts vid rörelser med > sex personer</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sysselsatta
bör revideras .</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nämnden vill också
poängtera som sin uppfattning alt avgifterna oav- Prop. 1988/89:68 sett
vilket finansieringssystem man fastnar för obetingat användes till Bilaga 3
finansiering av kommunernas livsmedelskontroll och att provtagning skall ske i
oförminskad omfattning i enlighet med livsmedelslagens intentioner som ett
viktigt komplement lill inspektionsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.40 Partille
kommun: Det är stötande för rättskänslan att någon skall<br>
behöva betala för att bli kontrollerad av en myndighet, särskilt om myn<br>
digheten inte har någon erinran mot verksamheten. Det är å andra sidan<br>
lika stötande att myndigheterna saknar tillgång till verksamma korrek<br>
tionsmedel när brister konstateras. För högfrekventa småförseelser som är<br>
lätt kontrollerbara borde det — efter mönster från irafiklagsliftningen —<br>
finnas ett enkelt system med belalningsförelägganden för att skapa respekt<br>
för regelsystemet.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Utredningen
föreslår en årlig avgift som skall vara differentierad</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>med hänsyn till
förelagets branschtillhörighet och antalet anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
behövs ingen större fantasi för att förutse vilka förvecklingar och dispyter
som kan uppstå när antalet arbetstagare skall räknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare nämnts får kostnaden för provlagning och undersökning av<br>
livsmedel inom vissa gränser uttagas av den, vars verksamhet har kontrol<br>
lerats. Denna rätt bör inte utvidgas utan istället begränsas. Det är inte<br>
tillfredsställande att ålägga någon en kostnad för kontroll utan att denne<br>
kan få ett entydigt besked om produkten motsvarar kraven i gällande<br>
lagstiftning. Bindande bedömningsnormer saknas i stor utsträckning.<br>
Kostnaden bör inte kunna utlagas av företagel, med mindre än att livsme<br>
delsverket har fastställt provtagnings- och analysmetod jämte gränsvär<br>
den. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.41 Skara
kommun: genomförande av utredningens intentioner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kräver
en betydande personalökning i många kommuner. Införande av en årlig avgift för
företagen är ett sätt att finansiera de ökade kostnaderna. Förslaget till
taxekonstruktion kan säkert fungera bra, men i varje fall för Skara kommuns del
kan intäkterna knappast bli tillräckligt stora för att täcka den ökade
administrations- och personalkostnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.42 Stockholms
kommun: Enligt utredningens förslag skall någon</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>årlig
livsmedelskontrollavgifi ej utgå hos företag med färre än sex anställda inom
grupp fem, — huvudsakligen parti- och detaljhandel som ej kan hänföras till
någon annan grupp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvaltningen
motsätter sig en sådan lösning. Kontrollavgiften bör<br>
självklart omfatta samtliga anläggningar där livsmedelshantering sker.<br>
Mindre företag typ butiker, kiosker och lokaler med tillstånd enligt 16 pa<br>
ragraf livsmedelsförordningen har ofta sådan hantering som kräver omfat<br>
tande tillsyn och i vissa fall provtagning. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till de svårigheter som utredningen hänvisat till att i detalj redovisa
hur finansieringsprogrammet skulle utformas, instämmer förvaltningen i
utredningens förslag att livsmedelsverket skall få i uppdrag att närmare
vidareutveckla avgiftsförslaget. Förvaltningen vill därför avvakta detta, innan
förvaltningen lämnar mera detaljerade synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvaltningen
instämmer dock i att föreslagen avgift skall användas för att bekosta
kommunernas kontrollverksamhet men ställer sig tveksam till att en del av den
årliga kontrollavgiften skall användas för alt finansiera även den föreslagna
förstärkningen på central och regional nivå, framför</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>allt med hänsyn lill alt
denna andel ej har angivits. </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>157</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen prövningsavgift
vid godkännande av livsmedelslokal bör Prop. 1988/89:68 även innefatta
avgift för godkännande av s. k. paragraf 16-anläggning, med Bilaga 3 hänsyn
till att arbetsinsatsen härvidlag i många fall motsvarar den vid godkännande av
en livsmedelslokal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.44<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sundsvalls kommun anser att
förslaget bör omarbetas. Den kemiska redlighetskontrollen bör i högre grad
styra kontrollavgifternas storlek. Avgiftens storlek bör dessutom motsvaras av
en prestation av kontrollmyndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>4.45<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>Uppsala kommun---- stöder utredningsförslagets
principiella</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>modell till avgiftssystem
— </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.46 Växjö
kommun: Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Växjö tar i dag<br>
inte ut någon särskild avgift vid godkännande av livsmedelslokal eller vid<br>
genomgång av frågor som berör provtagningen som sådan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Systemet
med prövnings- och kontrollavgifter tillämpas inom miljöskyddslagstiftningen.
Resultatet har varit nedslående ur inkomstsynpunkt. Vidare har en helt onödig
byråkrati skapats som definitivt inte gagnar samarbetet mellan företag och
myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
bedömer att samma effekt skulle drabba livsmedelstillsynen om utredningens
förslag i denna del skulle genomföras. Den fasta årliga kontrollavgiften som
tas ut i princip av alla företag som sysslar med livsmedelshantering bör
konstmeras så att myndighetens kostnader för prövning av livsmedelslokal m.m.
inkluderas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.47<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Örebro kommun: Formerna för
finansieringen av livsmedelskontrollerna bör göras klarare. Fast avgift är att
föredra framför avgift baserad på antalet prov. Företagets storlek beräknad på
omsättning och inte enbart på antalet anställda bör ligga till gmnd för
avgiftens storlek. Avgiftssystemet får inte vara utformat så att det blir en
administrativ belastning för kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder. Det bör
prövas om avgiftssystemet kan utformas så att det stimulerar företag att
begränsa olika typer av tillsatser vid livsmedelsproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.48<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>örnsköldsviks kommun: Miljö-
och hälsoskyddskontoret har studerat utredningens förslag och finner att den
ökade ambitionsnivån som förslaget utmynnar i kräver ökade resurser
tidsmässigt. Det torde vara svårt att klara detta inom ramen för befintlig personal.
Visserligen ger livsmedelskontrollens finansiering en del intäkter men även
utgifter i form av analyskostnader. Till detta kommer enligt utredningens
förslag att en hel del livsmedelsbutiker ej skall bli föremål för avgift även
om livsmedelsprov måste läs där. Troligen blir det knappast något större
överskott på kontrollavgiften att användas till resursförstärkningen. Dessutom
blir det ytterligare avbräck i intäkterna genom att en del av den årliga
avgiften (hur stor framgår inte) skall överföras från kommunen till staten för
att finansiera förstärkningen på central och regional nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Miljö- och
hälsoskyddskontoret finner därför den föreslagna finansi<br>
eringen diskutabel. Någon förbättrad livsmedelskontrollkan inte denna<br>
finansiering garantera. Dessutom blir generella avgifter inte rättvisa: De<br>
som sköter sig bra får samma kostnader som de som sköter sig mindre bra.<br>
Nuvarande system där prov betalas av näringsidkaren till dess godtagbara<br>
prov visar att en förbättring skett är en bättre påtryckningsmetod. Sedan<br>
uppstår den orättvisa där vissa anläggningar får betala andras provtag<br>
ningskostnader. (Exv. ett tunnbrödsbageri där sällan eller aldrig prov<br>
behöver tas beläggs med avgift medan en butik med högst fem anställda</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>,„</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>där
prov är nödvändiga ej faller inom avgiftsramen).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4.49 Centralorganisationen
SACO/SR: Utredningen föreslår ett kompli- Prop. 1988/89:68 cerat avgiftssystem
för företag som hanterar livsmedel. Sambandet mellan Bilaga 3 avgiftens storlek
och kostnaderna för tillsyn och kontroll är så svagt att avgifterna får
karaktären av en skatt som riskerar att slå ojämnt och orättvist mot företagen.
SACO/SR vill ifrågasätta om dessa avgifter är ett lämpligt sätt att finansiera
en verksamhet av ett så betydande allmänintresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
lämpligaste vore därför alt kontrollverksamheten i mycket högre grad
skattefinansieras. I vart fall bör avgiften inte relateras till antalet
sysselsatta personer i företaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.53
Kooperativa förbundet: I utredningen sägs att vissa invändningar kan riktas mot
att bestämma avgiften med ledning av antalet anställda. KF delar denna
uppfattning och ifrågasätter bl.a. att mindre livsmedelsbutiker enligt
förslaget skall undantas i ett avgiftssystem för detaljhandeln och att avgiften
höjs för de företag, som skall medverka i den offentliga kontrollen genom
obligatorisk egentillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
KF:s uppfattning är frågan om finansiering otillräckligt utredd och bör därför
beredas på nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.56 Lantbrukarnas
riksförbund: De tankegångar och räkneexempel som<br>
presenteras i utredningen har ej påverkats av begränsningen i direktiven —<br>
att förslagen ej får föranleda kostnadsökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna avgiftsmodellen skulle komma att medföra stora merkostnader för
flertalet företag. Principiellt anser LRF det vara fel att ersätta den prestationsbaserade
provtagningsavgifien med en fast avgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Företagens
kostnader för kontroll — och kvalitetsfrämjande åtgärder är betydande. Det
visar de knapphändiga uppgifter som utredningen redovisar. Utredningen har
tyvärr ej närmare analyserat de nuvarande kontrollkostnaderna och deras
fördelning mellan samhället och företagen. Ej heller har någon bedömning gjorts
av vad en samordning mellan den offentliga tillsynen och företagens egentillsyn
kan leda lill organisatoriskt och ekonomiskt. Rimligen bör resultatet bli lägre
kostnader för i första hand samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
en sådan bedömning skett är det meningslöst att precisera personalbehov,
organisatoriska förändringar eller ökade avgifter på företagen för
provtagningen. Vi betraktar det som helt orimligt och inkonsekvent att införa
en offentligt kontrollerad egentillsyn i företagen och samtidigt höja
avgifterna på företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inför
den närmare översynen av finansieringen vill LRF bestämt avstyrka de
finansieringsförslag utredningen presenterat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.57 Miljö-
och hälsoskyddstjänstemannaförbundet instämmer i att en<br>
tillförsel av medel till kommunerna måste ske samt all erfarenheterna från<br>
miljöskyddets avgiftssystem tas till vara. Det föreslagna systemet för av<br>
giftsfinansiering kan även accepteras. Däremot förkastar MHTF helt tan<br>
ken på att kommunerna skall överföra delar av avgifterna till staten. Ett<br>
mycket byråkratiskt kontrollsystem skulle förmodligen komma att byggas<br>
upp för att staten skall kunna inkassera en avgift från kommunerna som<br>
skall stå i proportion till den föreslagna förstärkningen. Detta skulle dess<br>
utom i sig öka kostnaderna för tillsynen. Förbundet anser att de ökade<br>
kostnaderna för central och regional kontroll måste finansieras på annat<br>
sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
har även erfarit, att den av utredningen exemplifierade taxan<br>
för livsmedelskontrollen innebär en sänkning av inkomsterna för de kom<br>
muner som nu tar ut maximal avgift enligt dagens möjligheter. Att dessut-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>159</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>om överföra delar av
intäkterna till staten skulle för dessa kommuner Prop. 1988/89:68 innebära
ett kraftigt avbräck och en sänkning av resurserna för livsmedels- Bilaga 3
tillsynen. Ett noggrant studium av taxans utformning krävs varför MHTF
förutsätter att detta sker i samråd med företrädare för de lokala myndigheterna
och deras personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.62
Sveriges livsmedelshandlareförbund: När det gäller finansieringen av
livsmedelskontrollen föreslår utredningen, att man skall införa en årlig fast
kontrollavgift, som beträffande detaljhandeln skulle omfatta butiker med mer än
sex anställda och en åriig avgift på 1000 kr. Vi vänder oss principiellt emot
tanken på ett sådant avgiftssystem. Vi menar att det är viktigt att man har ett
sådant flexibelt avgiftssystem, att företag genom särskilda ansträngningar att
upprätthålla en mycket god standard gör det mindre angeläget för myndigheterna
att regelbundet utföra kontroller. Vi vill härmed återknyta till resonemanget
om egentillsynen. Om en näringsidkare genom enträget arbete visar att han
mycket väl klarar de krav som livsmedelslagstiftningen ställer på honom och
kontrollerande myndigheter också anser detta, bör det ligga i båda parters
intresse att överlåta kontrollen på näringsidkaren. Därigenom kan han eller
hon spara pengar både åt sig själv och åt samhället. Med ett system med fasta avgifter
bortfaller de nu refererade möjligheterna. Kontrollinsatser bör enligt vår
mening i första hand inriktas mot företag som har svårigheter att leva upp till
samhällets krav och det är också de som i första hand bör svara för kontrollens
kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.64.
Svenska kommunförbundet: Samhällets kostnader för offentlig tillsyn bör enligt
styrelsens mening i så hög grad som möjligt täckas genom avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
vill framföra den principiella ståndpunkten att kommunerna i större
utsträckning än hittills själva bör få besluta om hur ett avgiftssystem för
livsmedelskontrollen skall utformas. Samma gäller prövningsavgiften vid
godkännande av livsmedelslokal, under förutsättning att avgiftens storlek kan
anpassas till vad som är skäligt i förhållande till andra liknande avgifter
inom kommunal förvaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.66
Sveriges grossistförbund: Förslaget innebär en mycket kraftig avgiftsbelastning
på företagen. Det totala avgiftsuttaget skulle om förslaget genomförs öka med
inte mindre än 40% (från 25milj.kr./år till 35 milj. kr.). Det saknar i detta
sammanhang betydelse att den nuvarande avgiftskungörelsen i och för sig
formellt skulle medge ett ännu högre avgiftsuttag. Till det nämnda
avgiftsuttaget enligt den .föreslagna taxan kommer dessutom dels avgifter vid
import, som kräver särskilt tillstånd, dels s. k. prövningsavgift vid
godkännande av livsmedelslokal resp. fastställande av kontrollprogram för
egentillsyn. Sammantaget innebär livsmedelskontrollutredningens förslag en
kraftigt ökad kostnadsbelastning för företagen inom Ii vsmedelsbranschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har i detta remissyttrande understmkit att vi ser strävandena att<br>
främja en god livsmedelskvalitet som en gemensam uppgift för samhället<br>
och näringslivet. 1 denna gemensamma strävan har företagen tagit på sig<br>
en omfattande, ingående och kostsam egenkontroll av sin verksamhet.<br>
Detta har företagen självfallet i första hand gjort i sitt eget intresse av alt<br>
endast tillhandahålla fullgoda varor. Egenkontrollen innebär emellertid<br>
också att kommunernas och statens tillsyn och kontroll av livsmedelshan<br>
teringen kan underlättas och förenklas högst avsevärt. Härigenom kan<br>
kostnaderna för samhället, dvs. stat och kommun, för den offentliga livs<br>
medelskontrollen minskas avsevärt.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>160</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>___ </span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Grossistförbundet
avstyrker bestämt att den offentliga livsme- " Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>delskontrollen
finansieras på det sätt, som livsmedelskonlrollutredningen har föreslagit. Vi
anser att denna form av offentlig verksamhet bör finansieras över statens och
kommunernas budgetar. Härigenom kommer livsmedelskontrollen — liksom annan
offentlig verksamhet — alt underkastas den effektivitetsgranskning, som sker i
samband med budgetarbetet i stat och kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skall
finansieringen trots allt ske på annat sätt, måste finansieringen utformas så
att incitament skapas att bedriva verksamheten effektivt och rationellt. Vi
förutsätter också att de som skall betala kostnadema, dvs. näringslivet och
konsumenterna, ges möjlighet att granska och påverka såväl verksamheten som en
eventuell taxa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.68 Sveriges
livsmedelsindustriförbund delar utredningens uppfattning<br>
att den offentliga kontrollen vid anläggningar med egentillsyn och fastställt<br>
kontrollprogram bör kunna begränsas till stickprov och granskning av<br>
företagens dokument. Som en följd härav delar SLIM också den uppfatt<br>
ning som reservanterna Grabö, Stensson och Wiiburg anför, nämligen att<br>
förändring av nuvarande finansieringsform kan ske först efter en bedöm<br>
ning av vad en samordning mellan den offentliga kontrollen och företagens<br>
egentillsyn innebär för samhällets livsmedelstillsyn organisatoriskt och<br>
ekonomiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
beräkning av kontrollavgift skall anläggningarna klassificeras i gmpper. Om en
verksamhet på en plats har olika typer av produktion som därmed skulle kunna
klassificeras i olika gmpper, skall endast en gmpp och då den lägsta (största
kostnaden) användas för hela verksamheten på ifrågavarande plats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Extra
kostnad för kontrollplan för egentillsyn och för små och stora
ritningsgranskningar borde ej uttagas utan inarbetas i en enda avgift. Extra
kostnad för ritningsgranskning och kontrollplansdiskussion motverkar en dialog
mellan företag och myndighet, som skulle vara till stor nytta för myndighetens
arbete, information och kunskapsuppbyggande. Begränsning av dialogen kan verka
negativt på syftet med livsmedelslagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Över
huvud taget bör så långt som möjligt en avgift utgå i stället för en
kostnadsuppdelning på många små avgifter för olika kontroller och tillsynsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.69 Sveriges
kommunaltjänstemannaförbund: Därest samhället</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>uttalar
en målsättning för den offentliga livsmedelskontrollen, är det ange<br>
lägel att den målsättningen också slår igenom i provtagningskungörelsen,<br>
så att kemiska undersökningar och undersökningar av redbarheten är<br>
möjliga att genomföra inom ramen för de i provtagningskungörelsen an<br>
givna kostnadsramarna.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SKTF
anser att de resurser som tillförs samhället ograverat skall tillföras
kommunerna och att den utökning av länsstyrelsemas resurser som utredningen
föreslår bör finansieras över statsbudgeten. SKTF anser inte heller att de
exempel till finansieringssystem som utredningen redovisat kan ligga till grund
för ett nytt avgiftssystem. Detta främst på gmnd av att de kommuner som nu
uppfyller provtagningskungörelsens ambitionsnivå tvingas leverera in del av
dessa medel till statsverket och därmed får minskade resurser i förhållande
till dagsläget. Förslaget tar inte heller hänsyn lill de kostnader som blir
följden av analysresultat som föranleder ny provtagning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 68</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4.71 Länsstyrelsen i
Örebro län ansluter sig till förslaget att den utvidgade Prop. 1988/89:68
kontrollen skall finansieras genom en av livsmedelsverket föranstaltad
Bilaga 3 vidareutveckling av godkännande- och kontrollavgifter. Hänsyn måste då
tagas även till varans förädlingsvärde och inte enbart till i industrin sysselsatta
personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övervägas
bör också att medelst uttagna avgifter fördela en del till regionalt
förfogande. Vidare måste ambitionsnivån avseende företagens egenkontroll
beaktas vid uttagande av avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.77 ICA-forbundet
stöder SSLF i dess remissyttrande, att "kontrollen i<br>
butiksledet i första hand bör omfatta hygienisk standard, kyltemperaturer<br>
och hållbarhetstider. Sammansältningskonlroller bör rimligtvis enklast<br>
och mest effektivt kunna ske i anslutning till produktionen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller finansieringen av livsmedelskontrollen föreslår utredningen, att
man skall införa en årlig fast kontrollavgift, som beträffande detaljhandeln
skulle omfatta butiker med mer än sex anställda och en årlig avgift på 1 000
kr. 1 denna fråga har vi samma uppfattning som SSLF och "vänder oss
principiellt emot tanken på ett sådant avgiftssystem. Vi menar att det är
viktigt att man har ett sådant flexibelt avgiftssystem, att företag genom
särskilda ansträngningar alt upprätthålla en mycket god standard gör det mindre
angeläget för myndigheterna att regelbundet utföra kontroller. Vi vill härmed
återknyta till resonemanget om egentillsynen. Om en näringsidkare genom
enträget arbete visar att han mycket väl klarar de krav som
livsmedelslagstiftningen ställer på honom och kontrollerande myndigheter också
anser detta, bör del ligga i båda parters intresse att överlåta kontrollen på
näringsidkaren. Därigenom kan han eller hon spara pengar både åt sig själv och
åt samhället. Med ett system med fasta avgifter bortfaller de nu refererade
möjligheterna. Kontrollinsatser bör enligt vår mening i första hand inriktas
mot företag som har svårigheter att leva upp till samhällets krav och det är
också de som i första hand bör svara för kontrollens kostnader."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.78 Statstjänstemannaförbundet:
Utredningen föreslår att livsmedelsver<br>
ket åläggs en mängd nya arbetsuppgifter. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ST
vill understryka att en sådan utökning av verksamheten förutsätter
resursförstärkning. Utredningens förslag alt ta ut kontrollavgifter av företagen
och att tillföra livsmedelsverket en del av dessa medel är därför av central
betydelse. Den översyn som utredningen föreslår bör enligt ST:s mening således
leda till att livsmedelsverkets resurser förstärks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>5 Livsmedelslagens sanktionssystem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.9
Statens livsmedelsverk: Det är även verkets uppfattning alt de</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>numera
beslutade bestämmelserna om företagsbot skall kunna utgöra ett verksamt
sanktionsmedel vid allvarliga överträdelser av livsmedelslagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.15
Riksrevisionsverket ifrågasätter om företagsboten kan väsentligt förbättra
lagefterlevnaden inom livsmedelsområdet. RRV föreslår att man studerar
erfarenheterna från miljöskyddsområdet och de förslag om mer automatiskt
verkande ekonomiska sanktioner som där föreslås innan man avfärdar behovet av
förstärkningar av livsmedelslagens sanktionssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.19
Länsstyrelsen i Östergötlands län anser det vara tveksamt om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>de
nya sanktionsmöjligheter, som företagsbot ger, i praktiken kommer att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>162</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>medföra
några utökade möjligheter att utdöma straff----- . — Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
föreslår därför att frågan om.sanktionsmöjligheter prövas Bilaga 3
ytterligare. Bl. a. bör undersökas om inte någon form av straffavgift kunde
utdömas vid överträdelser av livsmedelslagens bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.21
Länsstyrelsen i Blekinge län:- Enligt länsstyrelsens uppfatt<br>
ning saknas fortfarande effektiva sanktionssystem för sådan överträdelse<br>
av livsmedelslagen som inte kan betecknas som grovt åsidosättande. Här<br>
anser länsstyrelsen att en skärpning av sanktionerna bör övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.24
Länsstyrelsen i Älvsborgs län: Införandet av regler för företagsbot</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>borde---- inte vara skäl
för att inte skärpa sanktionsbestämmelsema i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>livsmedelslagen.
En ändring som borde övervägas är slopandet av skade<br>
rekvisitet i fråga om brott mot märkningsbestämmelserna. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>6 Bestrålning av livsmedel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.2
Socialstyrelsen: Behovet av att bestråla livsmedel i vårt land kan
ifrågasättas. Klimat, teknik för förvaring och transport ger oss goda möjligheter
att öka livsmedels hållbarhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestrålningens
möjligheter att bevara ett livsmedel längre än vad som egentligen kan anses
vara naturligt ställer kvalitetsbegreppet på kant. Den tveksamhet och den oro
som finns för bestrålning av livsmedel är tillräckliga skäl till att avvakta
med eventuellt införande av metoden intill dess hälsoeffekterna är betryggande
klarlagda och metoder utarbetats för att kunna påvisa om ett livsmedel blivit
bestrålat eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.6
Konsumentverket: Utredningen anser att det inte finns skäl att ändra nuvarande
lagstiftning enligt vilken livsmedel inte får behandlas med joniserande
strålning utan tillstånd av livsmedelsverket och framhåller som sin åsikt att
det generellt inte finns något behov av livsmedelsbestrålning i Sverige.
Konsumentverket ansluter sig till utredningens uppfattning och ifrågasätter
starkt att strålbehandling av livsmedel införs som en metod för alt förlänga
hållbarheten. Det skulle innebära att hänsyn inte tas lill den hos många
konsumenter uttalade oron för bestrålning av livsmedel. Likaså åsidosätts från
konsumenthåll framförda kvalitetskrav, som sätter "farskhet" som
främsta egenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
vill också fästa uppmärksamheten på de svårigheter som kan uppstå för
konsumenterna att bedöma kvalitén hos ett bestrålat livsmedel. Ett
strålbehandlat livsmedel är ett dött livsmedel i den bemärkelsen att naturliga
processer som mognad och groning avbryts. Därmed sätts också de signaler ur
spel som gör det möjligt att med våra sinnen — lukt, syn och känsel — bedöma
väsentliga kvalitetsegenskaper. Konsumentverket anser således att det finns
skäl att iaktta stor restriktivitet beträffande tillstånd till strålbehandling
och vill som sin ståndpunkt deklarera att det klart skall uttalas att
tillstånd till bestrålning endast kan bli aktuellt beträffande kryddor. Därvid
skall hälsomässiga och ekonomiska fördelar i förhållande till andra metoder
noggrant övervägas!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den mån bestrålning av kryddor tillåts skall av märkningen framgå att så skett.
När bestrålade kryddor ingår som ingrediens i en produkt skall i
innehållsdeklarationen behandlingsmetoden anges i anslutning till "kryddor".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
vill slutligen framhålla vikten av att resurser avsätts<br>
för arbete med att ta fram praktiskt användbara metoder för att kontrolle<br>
ra om ett livsmedel beslrålats.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>163</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>6.9 Statens livsmedelsverk kan----- inte
finna att det föreligger Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'><span style='font-family:Verdana'>något
skäl som från konsumentsynpunkt talar för att metoden borde vara Bilaga 3<br>
tillåten. Ett generellt förbud mot bestrålning av livsmedel bör därför<br>
införas.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.16
Sveriges lantbruksuniversitet delar i allt väsentligt utredningens vär<br>
deringar och lämnar förslagen utan erinran. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.19
Länsstyrelsen i Östergötlands län: Mot bakgmnd av det ringa beho<br>
vet av att bestråla livsmedel i vårt land, tillstyrks att livsmedelsverket<br>
endast i särskilda fall och med stor restriktivitet får lämna tillstånd härtill<br>
och att bestrålade livsmedel skall märkas särskilt. Eftersom bestrålning av<br>
livsmedel förekommer i flera länder varifrån Sverige importerar livsme<br>
del, understryks behovet av att kontrollsystem utvecklas, som förhindrar<br>
att import sker av livsmedel som i Sverige inte får bestrålas. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.21
Länsstyrelsen i Blekinge län finner inga godtagbara skäl framlagda för
bestrålning av livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.32
Falu kommun: Miljö- och hälsoskyddsnämnden uttrycker sin tillfredsställelse
över den ställning utredningen har tagit i frågan om bestrålning av livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.35
Gävle kommun: Bestrålning av livsmedel bör inte komma till an<br>
vändning i vårt land så länge som metoden i ett eller annat avseende<br>
bedömes som tveksam. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.37
Luleå kommun: Kommunstyrelsen beslutar att avstyrka möj<br>
ligheten till dispens för bestrålning av livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.39
Malmö kommun:--- Nämnden ställer sig bakom förslaget, med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
restriktiva tillämpning som utredningen uttalat sig för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.42
Stockholms kommun: Förvaltningen instämmer med utredningens<br>
förslag att livsmedelsverket endast i särskilda fall och med stor restriktion<br>
skall kunna lämna tillstånd till bestrålning av livsmedel. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.46 Växjö
kommun---- anser----- att behov inte 'föreligger av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bestrålning
bl. a. för att det för närvarande saknas kontrollmetoder för att fastställa om
joniserad bestrålning skett eller inte. Förslaget i denna punkt avstyrkes
därför i sin helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.47------- Örebro
kommun: Bestrålning av livsmedel bör ej tillåtas med tanke på<br>
konsumenternas oro och svårigheter att kontrollera om ett livsmedel be<br>
strålats samt att kunskapen om bestrålningens effekter ej är tillräckligt<br>
utredda.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.49
Centralorganisationen SACO/SR:--- En mycket restriktiv håll<br>
ning till att ge tillstånd till bestrålning är på sin plats till dess</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>metoden
ytterligare prövats och utvärderats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.53 Kooperativa
förbundet anser att det icke finnes något behov</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
bestrålade livsmedel i vårt land. KF anser därför att det icke</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>finnes
anledning för livsmedelsverket att lämna tillstånd lill bestrålning av<br>
livsmedel. Skulle ändock sådana tillstånd lämnas skall självklart livsmed<br>
len märkas med uppgift om delta. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.54 Landsorganisationen
i Sverige anser att om metoden är tillåten i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
så finns risken för att importen av bestrålade livsmedel kommer</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
öka.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bestrålning av livsmedel
bör ej vara tillåten i Sverige och livsmedelsver- Prop. 1988/89: 68 ket bör
ges i uppdrag alt följa den internationella utvecklingen på detta Bilaga 3
område för att förhindra import av bestrålade livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.56
Lantbrukarnas riksförbund: I vårt klimat och med väl utvecklade lagrings- och
distributionssystem behövs inte, enligt LRF:s åsikt, en sådan teknik som
bestrålning för att öka färskvarornas hållbarhet. Tvärtom skulle i stället
kvalitetssträvandena kunna komma att motverkas — bl. a. kraven på färskhet. En
lokal produktion skulle då få svårare att hävda sig. Den oro som
behandlingsmetoden väcker bland konsumenterna är ytterligare ett skäl att
motsätta sig bestrålning av livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
tillämpning av utredningens förslag skulle dessutom leda till prak<br>
tiska problem. -- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Enligt
LRF;s mening bör detta ändå rätt begränsade problem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
bakterier i kryddor och kryddväxter kunna lösas på annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
avstyrker utredningens förslag och föreslår att tillstånd ej skall kunna ges
för saluhållande av livsmedel eller ingredienser till dem, som behandlats med
joniserande strålning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.61<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Svenska
livsmedelsarbetareförbundet anser att bestrålning av livsmedel ej bör vara
tillåtet i Sverige. Livsmedelsverket bör ges i uppdrag att följa den
internationella utvecklingen för att förhindra import av bestrålade livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.62<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
livsmedelshandlareförbund: Avslutningsvis vill vi kort kommentera frågan om
bestrålning av livsmedel. Vi tror att det är angeläget att begränsa
användningen av bestrålade livsmedel i Sverige, åtminstone tills vidare och
till dess att allmänheten verkligen klart övertygats om att några risker inte
föreligger. Det är dock rimligt att produkter bör kunna saluhållas om det
entydigt kan bevisas att en sådan behandling är att föredra jämfört med alla
andra tillgängliga metoder. Så är tydligen fallet med vissa kryddor. Här menar
vi också, att undantag bör kunna beviljas men att det under alla omständigheter
är oundgängligen nödvändigt att produkten förses med en tydlig märkning så, att
konsumenterna själva kan ta ställning i urvalsfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.66
Sveriges grossistforbund delar i allt väsentligt utredningens uppfattning på
denna punkt. Det är enligt vår mening riktigt att använda denna
behandlingsmetod när de kriterier som utredningen föreslår är uppfyllda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.69
Sveriges kommunaltjänstemannaförbund delar utredningens uppfattning att
bestrålning av livsmedel endast skall få förekomma när en annan
behandlingsmetod bedöms som sämre ur bl. a. arbetsmiljösynpunkt. Vidare skall
i de få fall bestrålning tillåts, livsmedlet märkas med uppgifter om detta. Med
hänsyn till att det inte går att kontrollera om ett livsmedel bestrålats, är
det angeläget att märkning sker på ett tillfredsställande sätt. Bestrålning
bör, som utredningen föreslagit, tillämpas med stor restriktivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.74
Kooperativa konsumentgillesförbundet: På s. 177 sägs: "Ut<br>
redningen anser att det finns skäl att undvika behandlingsmetoder som<br>
kan innebära risk för att viktiga strävanden att på olika sätt höja våra<br>
livsmedels kvalitet motverkas. Detta gäller bl.a. kraven på färskhet."<br>
Denna uppfattning av utredningen har stöd av en mycket stark konsu<br>
mentopinion i landet, vilket framkom i vår enkät. Vi delar därför uppfatt<br>
ningen att del inte finns något behov av att bestråla livsmedel i vårt land.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>165</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>6.75 Jordens
vänner: Mot bakgmnd av osäkerheten om bl. a.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>— bestrålningens
effekter på matkvalitet, matens näringsvärde samt kon- Bilaga 3<br>
sumenternas säkerhet och svårigheter att kunna bedöma och kontrollera</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sin
mat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>bestrålningens
konsekvenser för de anställda och miljön i de områden där den bedrivs</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>bestrålningens
konsekvenser för kärnkrafts- och vapenindustrin och jordbmket i u-länder samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>kontrollsvårighetemå
och den internationella aspekten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>anser
Jordens Vänner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>att
ingen bestrålning av livsmedel bör tillåtas för närvarande i Sverige samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>att
import till och försäljning i Sverige bör tills vidare vara förbjuden (detta
bör gälla även livsmedel som innehåller råvaror m.m. som bestrålats).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser att livsmedelsverket inte bör ha möjlighet att lämna tillstånd för
bestrålning eller import av bestrålade livsmedel. Frågan är för viktig för att
delegeras till myndighetsnivån där allmänhetens möjligheter till insyn, debatt
och inflytande är begränsade. Ett indragande av livsmedelsverkets möjlighet
att lämna dessa tillstånd skulle dessutom kunna vara viktigt för den
internationella utvecklingen — och därigenom också för svenska konsumenters
möjligheter att undvika bestrålade livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.76 Miljöforbundet:
Utredningen påstår att "man anser att det inte kan<br>
medföra några stora hälsorisker att förtära bestrålade livsmedel". Detta
är<br>
en missuppfattning som bygger på de värderingar av frågan som Interna<br>
tionella Atomenergiorganet sprider. Födoämnen blir inte radioaktiva och<br>
farliga i det avseendet. Däremot kan bestrålning skapa gynnsamma beting<br>
elser för botulinustillväxt. Vidare kan angrepp på matvaror döljas genom<br>
att bakterier avdödas, varvid dock bakterietoxinerna finns kvar. Det sena<br>
re fallet handlar visserligen om missbruk av strålkonservering, men dess<br>
värre har ett flertal sådana fall påträffats; metoden lämpar sig synnerligen<br>
väl till oredligt beteende, bl. a. för att det saknas användbara testmetoder.<br>
Vad gäller mindre hälsorisker har man bevisat 20 — 80% vitaminförluster i<br>
matvaror som såvitt man kan bedöma med sina sinnen förefaller färska.<br>
Dessa och andra slag av näringsförluster kan bli kritiska för befolknings<br>
gmpper, som av olika skäl har en dålig eller ensidig kost. Vidare finns<br>
bevisligen strålskaderisken för anställda i bestrålningsanläggningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Till de kända
hälsoriskerna kommer en rad mer spekulativa. Utredning<br>
en påstår att man inte har kunnat påvisa några ämnen som är specifika för<br>
bestrålade livsmedel. Det är felaktigt. Ämnen som bildas genom inverkan<br>
av joniserande strålning har t. o. m. i litteraturen ett särskilt namn —<br>
"radiolytiska" ämnen. Några av dem har visserligen påträffats även
efter<br>
kokning, men i ojämförligt lägre halter. Utredningen antar att det är på<br>
gmnd av bristen på sådana ämnen som det inte finns någon användbar<br>
metod att avgöra om livsmedel har bestrålats. Det är vilseledande. Orsa<br>
ken är helt enkelt att det först nyligen har påbörjats ett seriöst arbete på
att<br>
utveckla sådana metoder. En av de utvecklingslinjer man följer är just att<br>
analysera de radiolytiska ämnena, problemet är främst att haltema är<br>
mycket låga. En annan utvecklingslinje är att påvisa obalans mellan bakte<br>
riehalter och halten av motsvarande toxin. En färdig praktisk metod kan<br>
inte påräknas på flera år. Många av de radiolytiska ämnena misstänks för<br>
att ge sena skador: cancer, genetiska skador och fosterskador. Högdosprov<br>
på försöksdjur, som är praxis för att testa kemiska tillsatser, har inte<br>
genomförts för de radiolytiska ämnena. Däremot kan man kanske få en</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vink om sambanden genom
att studera husdjur som utfodrats med hån Prop. 1988/89:68 bestrålat foder;
bland dem har man funnit låg tillväxt, skadade foster och Bilaga 3
kromosomskador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har alltså missuppfattat läget på livsmedelsbestrålningens område på nästan
varje punkt. Redan det register över oredlighetsfall som hittills påvisats inom
bestrålningsbranschen, sammantaget med det faktum att det ännu saknas ett
användbart test, kräver ett moratorium till dess kontrollsystem med hjälp av
ett färdigutvecklat test är genomarbetade. Ett tillfälligt förbud motiveras
också av den osäkerhet som kvarstår kring, särskilt, de radiolytiska ämnenas sena
hälsoeffekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöförbundet
anser att motiven utan vidare håller för att helt förbjuda strålbehandling av
födovaror. Metoden skulle nämligen ge ytterst begränsad nytta. Den skulle helt
klart skada kvalitetsarbetet inom livsmedelsbranschen, där färskhet och hygien
annars är nyckelbegrepp. Den skulle göra världen beroende av fortsatt
upparbetning av kärnavfall, en metod som Sverige på goda grunder har beslutat
frångå. Den skulle slutligen göra världen beroende av kärnkraftsdrift även
efter år 2010.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöförbundet
anser att det i dag är angeläget att verka för ett internationellt erkänt
förbud mot strålkonservering. I första hand gäller frågan ett förbud i hela
Västeuropa, där bestrålningsföretagen nu med utgångspunkt från Holland och
Belgien försöker etablera marknaden. Vidare bör Sverige verka för att lAEA
lägger ner sin verksamhet för att befrämja livsmedelsbestrålning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.79
Alingsås kommun: Miljöförbundet föreslår i skrivelse den 11 augusti 1986 ett
moratorium för alla tillstånd att bestråla livsmedel i Sverige eller</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>införa bestrålade
livsmedel eller ingredienser. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
tillstyrker föreslaget moratorium .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:63.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>167</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Sammanfattning
av rapport om märkning av livsmedel</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'>Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 4 </span><span style='font-family:Verdana'>I
livsmedelslagen, livsmedelsförordnmgen och livsmedelsverkets kungörelser finns
bestämmelser om hur färdigförpackade livsmedel ska märkas. På uppdrag av
regeringen utvärderar livsmedelsverket de nuvarande märkningsbestämmelserna och
överväger ändrade bestämmelser i syfte att underlätta för konsumentema att välja
livsmedel. Utgångspunkten för dessa överväganden är i enlighet med direktiven i
uppdraget att konsumentema med hjälp av märkningen lättare ska kunna sätta
samman en från näringssynpunkt lämplig kost och bedöma en vara i förhållande
till bl. a. priset. För flertalet av dessa överväganden ger livsmedelsverket
även förslag till författningsändringar. I uppdraget beaktas även en
reservation till ett betänkande från jordbmksutskottet (1985/86:24) där det
framhålls att man bör undersöka möjligheterna att genom bl.a. märkning
stimulera en mer småskalig produktion samt en bättre miljö för djuren, bättre
kvalitet på produktema och bättre produktinformation för konsumenterna. I
enlighet med uppdraget har samråd skett med berörda myndigheter och
organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Utvärdering
av nuvarande bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
utvärderingen har studerats tidigare genomförda undersökningar om konsumentemas
attityder till, kunskap om och problem med märkning av livsmedel. Vidare
redogörs för gmppvisa diskussioner med företrädare för provköken, ett antal
miljö- och hälsoskyddskontor och tillverkare av köttprodukter samt med en gmpp
av dietister. Utvärderingen bygger även på livsmedelsverkets erfarenheter av
konsumentemas problem med märkningen. Utvärderingen visar bl. a. följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Ingrediensförteckning
och datummärkning är de märkningsuppgifter som flest konsumenter anser vara
viktiga. Näringsvärdesdeklaration och uppgift om förpackaren eller tillverkaren
röner däremot betydligt mindre intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Vissa
vambeteckningar — i första hand icke förbehållna beteckningar — kan vara
vilseledande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Ingrediensförteckningar
är ofta svårförståeliga bl. a. beroende på att för konsumentema svåra ord
används och att ingrediensförteckning ofta kombineras med kvantitetsdeklaration
av vissa råvaror.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Onödigt
många råvaror kvantitetsdeklareras med följd att kvantiteten av den viktigaste
råvaran inte framträder tillräckligt tydligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Konsumentema
förstår inte alltid innebörden av datummärkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Näringsvärdesdeklarationer
är svårförståeliga och viss väsentlig information som t. ex. fetthalten
framträder därför inte tillräckligt tydligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Många
konsumenter anser att märkningen ofta är svåröverskådlig och otydhg (liten
text).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Försök
med förenklad märkning på korv</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
av iakttagelserna i utvärderingen bekräftas även av resultaten från</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>168</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ett
försök med förenklad märkning. I försöket, som livsmedelsverket ge- Prop.
1988/89:68 nomfört i samarbete med Köttinformation, märktes falukorv med en
Bilaga 4 ingrediensförteckning, där ingredienserna angavs i fallande
storleksordning efter vikt utanatt kvantiteterna redovisades. Skilt från
ingrediensförteckningen kvantitetsdeklarerades mängden kött som använts vid
tillverkningen av 100 gram korv. I stället för fullständig
näringsvärdesdeklaration angavs endast fetthalten, uttryckt i viktprocent. I
övrigt var märkningen Utförd på sedvanligt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
en konsumentenkät, som genomfördes under försöket, framgår att ca två
tredjedelar av de tillfrågade föredrog den förenklade märkningen jämfört med
nuvarande märkning. Enkäten visar även att en betydligt större andel av de
tillfrågade kunde utläsa andelen kött och fetthalten om produkten märkts på
det förenklade sättet, jämfört med om den märkts enligt nuvarande bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>överväganden
och förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
utgångspunkt från utvärderingen av de nuvarande märkningsbestämmelserna och
resultaten från försöket med förenklad märkning, överväger livsmedelsverket
följande ändringar i bestämmelsema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1. Livsmedlets
slag (varubeteckning)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
vambeteckningen ska konsumenten få en uppfattning om vilket livsmedel det är
fråga om. Avsikten med förslagen är att vambeteckningen ska vara beskrivande
och rättvisande. Några av förslagen rör vambeteckningar i allmänhet,
vambeteckningar på saft, juice och sylt m. m., vilka tillverkats av flera
växtråvaror samt vambeteckningar på smältost och margarinost.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att bättre informera konsumenten om fetthalten i vissa livsmedel föreslås att
mjölk- och gräddprodukter samt smör, margarin, lättmargarin och liknande
produkter ska märkas med uppgift om fetthalten som en del . av vambeteckningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverket
föreslår även regler för uttryck som syftar på låg fett-eller sockerhalt, t.
ex. "lätt", "mager", och "lättsockrad". Vidare
berörs frågan om symbolmärkningav produkter med förbehållna beteckningar (s.k.
namnskyddade livsmedel).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2. Ingrediensförteckning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
ingrediensförteckningen (innehållsdeklarationen) redovisas ingående ingredienser
i fallande storleksordning efter vikt. Eftersom denna viktiga märkningsuppgift
är svårförståelig för många konsumenter presenteras flera förslag i avsikt att
förbättra förståeligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att informationen om
ingående ingredienser ska framträda tydligt<br>
föreslås att ingrediensförteckningen ska föregås av mbrik som innehåller<br>
ordet "ingredienser". 1 fråga om livsmedelstillsatser — teknologiska
till<br>
satser och berikningsmedel — föreslåsen mer lättförståelig märkning.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>169</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vatten som tillförts
livsmedlet vid tillverkningen behöver för närvaran- Prop. 1988/89:68 de
inte deklareras. 1 de fall den tillsatta mängden vatten överstiger 5 % av
Bilaga 4 livsmedlets vikt föreslås krav på deklaration på rätt plats i den
fallande storleksordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fläsk
har en fetthalt mellan 26 och 80% och är en vanlig råvara i blandade
köttprodukter. Av tradition används ordet "fläsk" även som beteckning
på griskött med en fetthalt av högst 25%. För att förbättra konsumenternas
möjlighet att bedöma sammansättningen av blandade köttprodukter föreslås att
fläsk ska deklareras med orden "fett fläsk".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
många livsmedelsråvaror finns flera mer eller mindre välkända beteckningar. I
avsikt att undvika att onödigt svårförståeliga beteckningar används föreslås en
lista med rekommenderade beteckningar på råvaror.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>i.
Vikt och volym</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
vattenglaserade djupfrysta livsmedel, t. ex. räkor och fisk, föreslås att den
angivna viktuppgiften ska avse livsmedlets vikt utan glasering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
livsmedel, som förpackals i spad, sås eller liknade, ska — fömtom det totala
innehållet — även anges livsmedlets vikt utan spad eller sås, dvs. den invägda
vikten. Livsmedlets vikt kan dock ändras under tillverkningen. För att en
sådan viktuppgift ska vara meningsfull för konsumenten föreslås att den s. k.
avmnna vikten i stället anges, dvs. vikten av livsmedlet utan spad eller sås
vid den tidpunkt då tillverkningen är avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4. Kvantitetsdeklaration</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande bestämmelser krävs kvantitetsdeklaration av ett flertal — såväl
billiga som dyra — råvaror, dvs. mängd råvara som använts vid tillverkningen av
100 gram livsmedel. På gmnd av utrymmesbrist på etikettema kombineras ofta kvantitetsdeklaration
och ingrediensförteckning. Genom att bara kräva kvantitetsdeklaration av den
för livsmedlet viktigaste råvaran kan märkningen bli tydligare och därmed mer
lättförståelig. För leverpastej föreslås att mängden lever deklareras och för
nektar, saft och sylt m.m. mängden råsaft eller växtråvåra. För övriga
livsmedel föreslås att endast fiskvara (fisk, skaldjur och rom m. m.) och kött
kvantitetsdeklareras. Kvantitetsdeklaration föreslås ska anges skild från
ingrediensförteckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5. Datummärkning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
den nuvarande definitionen av bäst före-dag är livsmedlet bäst t.o. m. den
angivna dagen. För att denna definition ska överensstämma med allmänt språkbmk
föreslås att definitionen ändras så att livsmedlet är bäst fram till den
angivna dagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att skapa ett enhetligt system för datummärkning och därigenom<br>
förbättra konsumenternas möjlighet att förstå denna märkningsuppgift<br>
föreslås vidare allmänna råd för märkningens utformning. Exempelvis bör<br>
bäst före-dag anges före annat datum.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>170</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>6. Förpackare/tillverkare</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsikten
med bestämmelserna för hur förpackaren eller tillverkaren av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>livsmedlet
ska anges är bl.a. att konsumentema ska informeras om livsmedlets urspmng.
Märkningen ska även underlätta för konsumenterna att nå den vamansvarige. Det
kan dock konstateras att denna märkningsuppgift inte alltid ger den avsedda
informationen. I avvaktan på en förestående nordisk samordning av
märkningsbestämmelserna föreslås dock ingen ändring av de nuvarande
bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7.
Näringsvärde</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
nuvarande lagstiftning finns regler för den frivilliga näringsvärdesdeklarationen.
Avsikten med dessa bestämmelser är att näringsvärdesdeklaration ska ske på ett
enhetligt sätt. Dessa regler föreslås utvidgas för att även omfatta bl.a.
kostfiber och salt. Vidare föreslås allihänna råd om hur
näringsvärdesdeklarationer ska presenteras i syfte att öka förståeligheten av
denna märkningsuppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fetthaltsdeklaration
är för närvarande obligatorisk för vissa livsmedel. Deklarationen ska uttryckas
i gram per 100 gram och ingår vanligtvis som en del av den frivilliga
näringsvärdesdeklarationen. För mjölk- och gräddprodukter samt visst matfett
föreslås — som nämns under punkt I. — att fetthalten uttryckt i viktprocent ska
anges som en del av vambeteckningen. 1 fråga om blandade köttprodukter och
köttfärs samt ost, margarinost och mesvara föreslås obligatorisk
fetthaltsdeklaration uttryckt i viktprocent. Som en följd härav kan
fetthaltsdeklaration på dessa livsmedel inte ingå som en del av den frivilliga näringsvärdesdeklarationen
utan kan i stället presenteras på en mer framträdande plats. Fetthalten i ost
föreslås inte längre få uttryckas i gram per 100 gram torrsubstans (s. k. -I-
—märkning).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att förenkla informationen om näringsinnehållet i livsmedel prövas i Norsjö
kommun sedan april 1987 ett system med symbolmärkning. Systemet beskrivs i
rapporten men livsmedelsverket avvaktar med ett ställningstagande i frågan
tills erfarenheter från Norsjö föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8.
Övriga överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande krävs inte märkning på färdigförpackningar som väger mindre än 25
gram. Eftersom många förpackningar under 25 gram har tillräckligt stor yta för
att medge märkning föreslås att färdigförpackningar, vars största yta är 10 cm
eller större, ska märkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att informationen på förpackningama ska vara meningsfull är det viktigt att
märkningen är tydlig, t. ex. tillräckligt stor text, tillräcklig kontrast
mellan text och bakgmnd m. m. Livsmedelsverket föreslår inte några ändrade
bestämmelser i fråga om tydlighet men riktar uppmärksamhet på de gällande
allmänna råden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I ett avsnitt berörs
marknadsföring av alternativt producerade livsmedel<br>
samt de inofficiella normer som utarbetats för alternativt odlade vegetabi<br>
lier.-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att förbättra
konsumenternas kunskap om märkningen på livsmedel Prop. 1988/89:68 föreslås
att livsmedelsverket tar inititativ till information om vissa gmnd- Bilaga 4
läggande märkningsregler. Som kanaler för denna information kan prövas radio
och TV, informationsmaterial till vidareinformatörer, företagens
marknadsföringsinsatser och mjölkförpackningarnas baksida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>172</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Sammanställning
av remissyttranden över Märkning av</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'>Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>livsmedel
— rapport från statens livsmedelsverk</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över rapporten avgetts av socialstyrelsen, konsumentverket,
statens jordbmksnämnd, kommerskollegium, statens pris-och kartellnämnd (SPK),
kemikalieinspektionen, riksrevisionsverket (RRV), Sveriges lantbmksuniversitet,
skogs- och jordbmkets forskningsråd, länsstyrelsen i Hallands län. Miljö- och
hälsoskyddsförvaltningama (MHf) i Jönköpings och Göteborgs kommuner.
Centralorganisationen SACO/SR, Dagligvamleverantörers förbund (DLF),
Dietislernas riksförbund, Husmodersförbundel Hem och Samhälle, Ica-förbundet,
Konsument-Forum, Kontrollföreningen för alternativ odling (KRAV), Kooperativa
förbundet, Lantbmkarnas riksförbund (LRF), Miljö- och
hälso-skyddstjänstemannaförbundet. Svenska diabetesförbundet. Svenska kommunförbundet,
Sveriges livsmedelshandlareförbund och Sveriges livsmedelsindustriförbund
(SLIM).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skrivelser
har dessutom inkommit från statens provningsanstalt (SP) och Svenska
bryggareföreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Allmänna synpunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen har vid
genomgång av rapporten mest intresserat sig för möjligheterna att med märkning
av livsmedel kunna underlätta för konsumenterna att välja en från hälsosynpunkt
lämplig kost. Styrelsen finner att detta syfte så långt möjligt är
tillgodosett. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket ställer sig
positivt till flertalet av livsmedelsverkets förslag. De medför att märkningen
förbättras och konsumentens möjligheter att göra välgrundade konsumtionsval
ökar.----------------------------------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens jordbruksnämnd anser
att märkning av livsmedel med olika former av kvaliletsbeteckningar borde ha
analyserats mer ingående. Man har i stort sett inskränkt sig till att behandla
livsmedelsstandarder (s. k. namnskyddade produkter) och alternativt producerade
livsmedel. Det existerar även andra former av kvalitetsmärkningar vilka är
bestämda av myndigheter, organisationer eller företag. Då vissa delar i
förslaget behandlar frivilliga märkningssystem, exempelvis för alternativt
producerade livsmedel, borde utredningen även ha behandlat samhällets roll vid
övriga typer av märkning avseende kvalitet, t. ex. runmärkning av ägg, ost och
smör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens pris- och kartellnämnd
anser liksom SLV att det föreligger en konflikt mellan å ena sidan kravet på en
utförlig deklaration och å andra sidan behovet av att förenkla informationen så
att den når fram till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>konsumenterna.-- Ett sätt
att tekniskt lösa problemet med att lämna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
utförlig information ulan att skymma den väsentliga basinformationen skulle
kunna vara att, på områden där det är särskilt påkallat, införa en särskild
produktkatalog för livsmedel (jfr den s.k. FASS-katalogen för läkemedel).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.6
Kemikalieinspektionen tillstyrker i allt väsentligt livsmedelsverkets</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förslag.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>173</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1.7 Riksrevisionsverket:
Även om det inte uttrycks explicit så torde det Prop. 1988/89:68 bakomliggande
syftet med SLV:s utredning vara att stärka det konsu- Bilaga 5 mentstyrda
"kontrollsystemet". Utan att kunna ta ställning till de enskilda
förslagen anser riksrevisionsverket (RRV) det troligt att dessa sammantaget
bör verka i denna riktning. För att detta skall uppnås krävs givetvis som SLV
föreslår en intensifierad information, men också en löpande uppföljning av
humvida de avsedda resultaten uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- som
gmnd för de enskilda förslagen borde [SLV] ha genomfört en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>grundligare
analys-- där man mer klart preciserat det konsument-<br>
styrda påverkanssystemets syfte och potential.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Det
kan ifrågasättas om verkligen alla de märkningsföreskrifter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
SLV meddelat ligger inom ramen för vad som i 8 kap. 13 § regeringsformen är
ätt betrakta som verkställighetsföreskrifter. Flera av de förslag som
utredningen redovisar är enligt RRV:s mening åligganden som borde regleras
direkt i livsmedelslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
utredningen klargörs inte vilken skillnad som i realiteten uppstår orh<br>
en regel ges i form av en (bindande) föreskrift resp. ett allmänt råd. RRV<br>
anser att det bör klargöras att ett allmänt råd om livsmedelsmärknirig<br>
alltid är frivilligt att följa och att ett ingripande mot en näringsidkare<br>
därför inte skall kunna ske med stöd av livsmedelslagen. Vid vilseledande<br>
marknadsföring och felaktig produktinformation bör dock alltid ett ingri<br>
pande med stöd av marknadsföringslagen kunna ske med stöd av livsme<br>
delslagen. -- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
anser det vara en brist i utredningen att konsekvenser till följd av<br>
förslagen inte redovisats. Det saknas t. ex. redovisning av vilka kostnader<br>
som kan drabba producenterna — och i sista hand sannolikt även konsu<br>
menterna — som följd av de ändrade bestämmelserna.' </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i.8
Sveriges lantbruksuniversitet bedömer att de föreslagna förändringarna är i
stort riktiga då de syftar till att förbättra/förenkla informationen till konsumenten.
Detta bör på sikt komma att leda till bättre förståelse och kunskap rörande
livsmedels kvalité och sammansättning. De föreslagna ändringarna bör även
innebära att livsmedelsindustrin stimuleras till bättre information, vilket är
eftersträvansvärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.9
Skogs-och jordbrukets forskningsråd [framför] att föreliggande översyn<br>
och revidering av nuvarande märkningsbestämmelser uppenbarligen utgör<br>
ett viktigt led i strävan att förbättra matkvaliteten — </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.14
Dagligvaruleverantörers förbund: av vikt att en övergång till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nya
bestämmelser sker under så mjuka former som möjligt. Det för att de ekonomiska
konsekvenserna för företagen i form av makulerat förpackningsmaterial m. m.
minimeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.16
Husmodersförbundet Hem och Samhälle stöder helt och fullt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>de
överväganden och förslag som livsmedelsverket gör om ändrade bestämmelser av
märkningen framdeles så att konsumenterna med hjälp av den skall kunna få en
sådan information att de kan sätta samman en ur näringssynpunkt lämplig kost
och lättare kunna bedöma en vara i förhållande till priset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.18
Konsument-Forum: I stora drag delar vi livsmedelsverkets uppfattning som
framkommer i deras rapport och anser att förslagen till ändringar kommer att
medföra förbättringar för oss konsumenter. Förslagen får därför vårt stöd i
väsentliga delar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- </span><span
style='font-family:Verdana'>--------------------------------------------------- </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop.1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- [i
utredningen hänvisas] till en reservation i betänkandet från Bilaga 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>jordbruksutskottet
rörande "möjligheterna att genom bl.a. märkning stimulera en mer
småskalig produktion samt en bättre miljö för djuren, bättre kvalitet på
produktema och bättre produktinformation till konsumenterna".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vill då här framföra att detta är för oss konsumenter en väsentlig information
som vi i dag saknar. Medvetenheten hos konsumenterna minskar knappast om vi får
mera information och skall vi någonsin kunna öka rrtedvetenhetsgraden och mera
aktivt delta och påverka är det en nödvändighet att få upplysningar om
odlingssätt, produktionsland, hur djuren hållits m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
behandling som livsmedlet utsatts för är också en väsentlig infor<br>
mation, t. ex. om bestrålning skett. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.22 Lantbrukarnas
riksförbund upplever det mycket positivt att revi<br>
sionen kommit till stånd eftersom delar av märkningsbestämmelserna av<br>
många människor upplevs som mer krångliga än ändamålsenliga. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>—
— — Önskemålen om en märkning innehållande en fyllig information av ett
livsmedels beskaffenhet, utformad på ett förståbart sätt låter sig emellertid
inte förenas med kravet på förenkling. Vi tycker dock att SLV vid sin översyn
haft ett riktigt angreppssätt och lyckats prioritera bland märkningskraven till
förmån för sådan information som känns mest angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.23 Miljö-
och hälsoskyddstjänstemannaförbundet ser med stor tillfreds<br>
ställelse på det arbete som livsmedelsverket har lagt ner på att förenkla och<br>
förbättra reglerna för märkning av färdigförpackade livsmedel, vilket<br>
kommer alt gagna konsumenterna. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.25 Svenska
bryggareföreningen: Det förelagda förslaget har sådan om<br>
fattning, att alla emballage måste få förändringar i märkningen och göras<br>
om. För att undvika kassationer måste en skälig övergångstid lämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
övergångstid kortare än två (2) år efter att båda dessa förändringar i
märkningsföreskriftema har beslutats, kommer att resultera i en orimlig mängd
dispensansökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förelagda förslaget innehåller vissa förenklingar. Men det innehåller också en
rad nya detaljregleringar, vilket inte torde öka möjlighetema att förstå vad
märkningen avser. Då dessutom en del av dessa nyheter innebär endast skenbar
information, blir åtgärden ännu mer tvivelaktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.26------------------------- Svenska
diabetesförbundet: stödjer livsmedelsverkets förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
anser det angeläget att de genomförs med nedanstående tillägg:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppgift om tillsatt
socker/sirapsmängd i matbröd bör vara obligatorisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppgift om kostfiberinnehåll i
matbröd bör vara obligatorisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kravet på tydlighet bör
preciseras mera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Infomation om och kontroll av
märkning måste kraftigt förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet:--- [framhåller]
vikten av att livsmedelsverkets tillämpningskungörelser utformas på ett enkelt
och tydligt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
livsmedelshandlareförbund: Vi har funnit det mesta i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rapportens
överväganden och förslag som logiskt och väl genomförbart</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>175</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1.29 Sveriges
livsmedelsindustriförbund: SLV:s rapport med förslag till Prop. 1988/89:68<br>
nya förenklade märkningsbestämmelser har en sådan omfattning att för-
Bilaga 5<br>
packningarna till de flesta livsmedelsproduktema måste göras om. För att<br>
undvika kassationer av både förpackningar och fullgoda livsmedel och<br>
därmed ett nationalekonomiskt slöseri måste en skälig övergångstid läm<br>
nas. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Utvärdering av nuvarande bestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1
Socialstyrelsen: Utvärderingen av nuvarande bestämmelser överensstämmer helt
med socialstyrelsens erfarenheter av kostupplysning. Del gäller t. ex. att
onödigt många råvaror deklareras, med följd att den viktigaste råvaran inte
framträder, samt att viktig information som t. ex. fetthalt inte framträder
tillräckligt tydligt i näringsvärdesdeklarationer m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.7
Riksrevisionsverket: Märkningsbestämmelsema har tillkom<br>
mit för att i första hand underlätta för konsumenterna att välja livsmedel<br>
och inte för att underlätta livsmedelskontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
detta torde det finnas skäl anta att de av SLV utformade märkningsbestämmelsema
till viss del påverkats av livsmedelskontrollens behov. I varje fall torde de
nuvarande märkningsbestämmelserna vara starkt influerade av den professionella
kontrollorganisationens syn på vilken information som är relevant angående
olika livsmedel. Detta har i sin tur resulterat i en för konsumentema alltför
omfattande och svårbegriplig märkning vilket försvagat deras möjligheter att
påverka eller "kontrollera" livsmedelssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
konstaterar att kunskaperna om gällande märkningsbestämmelser, särskilt bland
mindre livsmedelstillverkare, är bristfälliga. En bidragande orsak till detta
torde vara alt bestämmelsema för närvarande finns i livsmedelslagen,
livsmedelsförordningen, SLV:s allmänna livsmedelskungörelse och olika
specialkungörelser som SLV givit ut och att därför hänvisningar mellan dessa
olika författningar måste göras. Detta i kombination med oklarheter i själva
bestämmelserna gör regelsystemet svåröverskådligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Internationell harmonisering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1
Socialstyrelsen: Vad beträffar utrikeshandel och harmonisering med omvärlden,
t. ex. de nordiska länderna och EG, har man i rapporten såvitt socialstyrelsen
kan bedöma tagit rimliga hänsyn utan att behöva åsidosätta de nationella
livsmedels-, konsument- och hälsopolitiska ambitionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3
Statens jordbruksnämnd anser att det är väsentligt att utformningen av
märkningsregler sker på ett sådant sätt att handelsutbytet mellan olika länder
på livsmedelsområdet underlättas. Harmoniseringen med omvärlden bör därför
tillmätas en stor betydelse när slutliga beslut skall fattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
arbete med harmonisering av märkningsbestämmelser inom Nor<br>
den (PNUN) som pågår torde också resultera i ett antal förslag till ändring<br>
ar av märkningsbestämmelser. Jordbruksnämnden anser det viktigt av<br>
kostnads- och informationsskäl att de förändringar som såväl den aktuella<br>
rapporten som PNUN-förslaget leder till synkroniseras i tiden. När aktu<br>
ella förslag föreligger kan det vara av värde att ytterligare gå igenom de</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>176</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>frågor
där del råder delade meningar. Det skulle också ge möjlighet att Prop.
1988/89:68 utföra kompletterande konsumentundersökningar med godtagbar
svars- Bilaga 5 frekvens angående de föreslagna ändringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.7
Riksrevisionsverket konstaterar att det på vissa punkter i utredningen<br>
inte klart framgår vilka bestämmelser som gäller inom den Europeiska<br>
Gemenskapen (EG) och därmed inte heller om förslaget kommer att ge<br>
upphov till handelshinder. Detta gäller bl.a. förslagen under 6.1.2Saft,<br>
juice och sylt m.m., 6.1.5 Uttrycket "lätt" och "mager",
6.2.4 Deklaration<br>
av berikningsmedel, 6.2.5 Beteckningen fläsk och 6.7.1 Näringsvärdesde<br>
klaration --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de fall internationella förhållanden tydligt redovisats konstaterar RRV att
vissa av förslagen innebär att bindande bestämmelser införs i Sverige som inte
finns inom EG, t. ex. förslagen under 6.1.3 Margarinost och smältost,
6.l.4Fetthaltsangivelse, 6.3 Vikt och volym (när det gäller fisk), 6.4.1 Kött
och fiskvara och 6.7.2 Fetthaltsdeklaration. RRV anser att utredningen i
större utsträckning borde anpassat sina förslag till märkningsbestämmelserna
inom EG.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.22
Lantbrukarnas riksförbund: [livsmedelsverket har] haft onö<br>
digt bråttom att lägga fram ett revisionsförslag utan att avvakta resultatet<br>
av de överläggningar som avser att få till stånd en harmonisering av<br>
märkningsbestämmelser inom Norden (PNUN). Särskilt som detta arbete<br>
kommit så långt att ett förslag nu sänts ut på remiss från SLV. Det är<br>
LRF:s bestämda uppfattning att de ändringar som kan bli följden av<br>
SLV:s resp. PNUN:s förslag bör genomföras samtidigt, även om det<br>
innebär en tidsförskjutning på något år. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens provningsanstalt anser
det angeläget att provningsmetoder för avmnnen vikt med internationell
förankring fastställes i Sverige med hänsyn till de harmoniseringssträvanden
som pågår inom EG om accep-tans av provningsresultat länder emellan. E-märkning
kommer härvid att öka i betydelse för svensk industri och handel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Svenska bryggareföreningen:-- strävandena
till en harmonisering inom Norden avseende märkningen kommer också att
förorsaka ändringar i märkningsföreskriftema. Det måste framhållas att en
samordning av dessa förändringar är av yttersta vikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.29
Sveriges livsmedelsindustriförbund: Eftersom livsmedelsindustrin<br>
just i dessa dagar skall yttra sig över ett förslag till harmonisering av<br>
märkningsbestämmelser i Norden, som också kommer att resultera i änd<br>
ringar av våra svenska märkningsregler, är det ytterst angeläget att sam<br>
ordning av dessa förändringar kommer till stånd. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:215.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>4 Överväganden och förslag </span><span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'>4.1 Uppgift om varans slag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.1
Socialstyrelsen tillstyrker helt de förslag om märkning som avser<br>
fetthalt i vissa vanliga produkter där fetthalten har stor betydelse, dvs.<br>
mjölk och mejeriprodukter. Styrelsen tillstyrker också förslagen som rör<br>
beteckningar som "lätt", "mager", "fiberrik" etc.
Dessa bör i hög grad<br>
underlätta valet för konsumenten.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 Riksdagen 1988/89. I saml Nr 68</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4.1.2 Konsumentverket
delar livsmedelsverkets uppfattning att vambe- Prop. 1988/89:68<br>
teckningen är en av de viktigaste märkningsuppgifterna. Som påpekas i
Bilaga 5<br>
rapporten är det vanligt att konsumenter upplever vissa icke förbehållna<br>
livsmedelsbeteckningar som missvisande. Även konsumentverket har den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>erfarenheten. Verket
ställer sig positivt till förslaget om att införa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
ny paragraf som säger att beteckningen skall vara rättvisande. Denna förändring
bör medföra att livsmedelsverket ges möjlighet att ingripa mot * sådana
beteckningar som ofta kritiseras från konsumenthåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
rörande saft, juice och sylt m. m. samt margarinost och smält<br>
ost ---- innebär enligt verkets mening att konsumenten ges en mer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>korrekt
upplysning om vilken typ av livsmedel det är fråga om. Den nuvarande märkningen
medför risk för att konsumenten blir vilseledd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
tydligare fetthaltsdeklaration- på sådana livsmedel som vä<br>
sentligt bidrar till det totala fettintaget är ett viktigt led i samhällets<br>
strävan att minska det totala fettintaget. En sådan märkning kan göra<br>
konsumenten uppmärksam på att det inom produktgmpperna finns pro<br>
dukter med olika fetthalt. Samtidigt blir det betydligt enklare att välja<br>
produkt med önskad fetthalt. För mjölk, grädde m.m. samt smör och<br>
margarin krävs enligt förslaget att fetthalten skall anges som en del av<br>
vambeteckningen. För köttfärs och blandade köttprodukter samt ost m. m.<br>
ställs inte motsvarande krav. En förutsättning är då enligt verkets mening<br>
att fetthaltsuppgiften på dessa senare produkter ges en framträdande plats<br>
på förpackningen. Verket har inget att invända mot att en fullständig<br>
näringsdeklaration får utelämnas på köttfärs och blandade köttprodukter<br>
samt ost m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.3 Statens
jordbruksnämnd: För att underlätta för konsumenten att<br>
hålla reda på vilka livsmedelsbeteckningar som är förbehållna vissa kvali<br>
teter eller liknande s. k. namnskyddade produkter och för att hjälpa konsu<br>
menten att hitta dessa livsmedel borde någon typ av märkning införas som<br>
verkligen underlättar för konsumenten. En tänkbar väg är att låta den<br>
namnskyddade livsmedelsbeteckningen åtföljas av exempelvis ett N, för<br>
beteckningen namnskyddad produkt (jfr R inregistrerat vammärke). Åt<br>
minstone borde det finnas regler för hur en frivillig märkning skall se ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämndens
utredningsuppdrag angående kvalitetsmärkning av ägg och mjölkprodukter kan
också komma att leda till förslag om ändringar av märkningsreglerna för dessa
produkter. Exempelvis finns förslag om att vissa osttyper samt ägg från gårdar
som uppfyller vissa krav på djurhållning m. m. skall få förbehållna
livsmedelsbeteckningar dvs. någon form av namnskydd. Antalet varor som kan bli
föremål för namnskydd bör dock begränsas bl. a. av kostnads- och tillsynsskäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.10 Länsstyrelsen
i Hallands län: Införandet av en ny paragraf, som<br>
utvecklar vad som menas med otvetydig märkning, borde egentligen vara<br>
överflödigt. Nuvarande bestämmelser i 13§ livsmedelslagen torde vara<br>
tillräckliga. Enligt länsstyrelsens mening är det en självklarhet, att uppgift<br>
om livsmedlets slag enligt 13§ 1. livsmedelslagen skall vara rättvisande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningen
för att [uttrycken "lätt" och "mager"] skall kun<br>
na vägleda konsumenten är att denne känner till halten fett resp. socker i<br>
aktuell "normalprodukt". Denna halt torde emellertid variera högst
avse<br>
värt i "normalprodukt" från olika tillverkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.11 Miljö-
och hälsbskyddsförvaltningen i Jönköpings kommun: [Anser i<br>
huvudsak att SLV:s förslag är bra.]</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det framgår av vambeteckningen att produkten tillverkats av flera</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>178</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>växtråvaror
får [enligt SLV:s förslag] den växtråvåra som ger karaktär åt Prop.
1988/89:68<br>
produkten dessutom anges.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nej,
detta är inget som underlättar för konsumenterna att välja rätt livsmedel utan
snarare vilseleds de vid sitt val. I en familj finns det i dag mindre tid för
inköp eftersom det är vanligt att de vuxna förvärvsarbetar utom hemmet. Denna
brist på tid är ett skäl till att informationen på livsmedel — i text eller
bildform — skall vara sådan att den inte kan misstolkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MHf
instämmer i livsmedelsverkets uttalande att endast en symbol [för förbehållna
beteckningar] används och att symbolmärkningen bör vara en frivillig
märkningsuppgift. MHf anser dock att det är av synnerlig vikt för konsumenterna
att en sådan symbol framtages snarast möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.12
Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Göteborgs kommun [anser att den]
nuvarande s.k. 15%-regeln [för saft, juice och sylt m.m., dvs. att namnet på en
växtråvåra får ingå i vambeteckningen om den utgör minst 15 % av totala mängden
växtråvaror,] är klandervärd och ändring till förslaget angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Procenttalet
[för fett i mjölk och mejeriprodukter] som en del av vambeteckningen ger rak
klar upplysning till konsumenten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
[angående uttrycken "lätt", "mager" och
"lättsockrad"] om<br>
jämförelser med motsvarande normalprodukt (§ 10 f) kan starkt ifrågasät<br>
tas. Kravet kan medföra vitt skilda tolkningar. Då ordet lätt eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mager
ofta ingår i vambeteckningen och ger konsumenten viktig information bör
uttrycken vara mera tillförlitliga än vad som blir fallet enligt förslaget.
Förslaget enligt § 10 fbör omarbetas och göras entydigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.16
Husmodersförbundet Hem och Samhälle: stöd åt att det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- införs
en paragraf som utvecklar vad som menas med otvetydig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>märkning
i fråga om livsmedlets slag. Det är otvetydigt en brist att denna föreskrift
saknas i nuvarande lagstiftning. För övrigt bifalles vad som sammanfattas under
denna mbrik och förslag till författningsändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.18
Konsument-Forum föreslår att alla namnskyddade produkter vars. sammansättning
är noga föreskrivna i lag eller annan förordning, kompletteras med symbolen
"*" efter namnet. Analogt med "R" i cirkel för
inregistrerade vammärken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.22
Lantbrukarnas riksförbund: Enligt vår mening blir det svåröverskådligt för
konsumenterna om fetthalten skall anges både i procent och i gram fett per
100gram. Det finns även en viss risk för problem med att få plats med all text
på förpackningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uttrycket
"lätt" kan ge upphov till en del problem, bl.a. genom att denna
märkning relaterar till normal produkt. Vad är "normal" produkt i
detta fall och hur definieras begreppet vid helt nya produkter?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Motiveringen
för den olika märkningen av fett och socker bör anges. Vidare kommer den
föreslagna kopplingen mellan en sänkning av fettlial-ten och motsvarande
sänkning av energiinnehållet att försvåra en utveckling av magrare produkter,
eftersom hänsyn måste tas till ökad proteinhalt vid minskad fetthalt.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Andra regler gäller för
exempelvis lättmjölk än övriga produkter. Är<br>
avsikten att konsumenten ej skall uppleva lättbegreppet likartat oavsett<br>
produkt? Enligt förbundets mening vore det en fördel med en enhetlig linje<br>
för alla lättmejeriprodukter. Vi föreslår att exempelvis fmktyoghurt ingår i<br>
bl. a. gmppen konsumtionsmjölksprodukter med avseende på fetthaltsde<br>
klaration.</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>,-jg</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4.1.25 Svenska
bryggareföreningen finner det anmärkningsvärt, att det Prop. 1988/89:68
föreslås att "Uppgift om varans slag ... skall vara rättvisande". Det
fram- Bilaga 5 går ju redan av nuvarande bestämmelser, eftersom uppgiften
inte får vara missvisande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att "85/15%-regeln" skall utgå välkomnas av bryggeriindustrin.
Regeln har varit svårtillämpad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.27
Svenska kommunförbundet:- många konsumenter känner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
till vilka varor som är namnskyddade och att en livsmedelsstandard är en
garanti för en viss livsmedelskvalitet. För att konsumenten skall kunna skilja
de namnskyddade varorna från övriga varor bör de förra, utöver de obligatoriska
märkningsuppgifterna, märkas med en lätt igenkännbar symbol i avvikande färg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.29
Sveriges livsmedelsindustriförbund anser, att den nya lydelsen [angående saft,
juice, sylt m. m.] är bättre ur konsument- och redlighetssynpunkt och
tillstyrker att den s.k. 15-procentsregeln utgår. Billiga sylter av olika slag
kan vara uppblandade med äpplen som nu måste ändra antingen benämning eller
råvamsammansättning med dyrare produkter för konsumenten. Det är klart
positivt att den karaktärsgivande råvaran får anges med exempelvis beteckningen
Biandsaft, Blandsylt etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Benämningen
"Margarinost" för en ost där fettet helt eller delvis är av
vegetabiliskt urspmng är olycklig. Margarin ingår inte som en ingrediens och
framställningssätten för margarin och margarinost är olika. En ost där
mjölkfett helt eller delvis ersatts med vegetabiliskt fett bör därför benämnas
"Ost med vegetabiliskt fett". Oavsett benämningen anser vi emellertid
att fettsyrasammansättningen i såväl sådan som konventionell ost skall
deklareras på det sätt som nu gäller för grädde och matfett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Smör
och margarin skall ha en minsta fetthalt om 80%, vilket överensstämmer med
bestämmelser och varustandards i andra länder, Codex och EG. Både smör och
margarin är välkända för konsumenten och båda vamslagen deklareras med ingående
fetthalt. Vi anser det onödigt att under dessa förhållanden i vambeteckningen
särskilt införa tillägget "x% fett". Krav på ett sådant tillägg
kommer att utgöra tekniskt handelshinder, samtidigt som det inte tillför
konsumenten mer kunskap än nuvarande märkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SLIM
har inget att erinra mot att symbolmärkning införs som en frivillig<br>
märkningsuppgift för namnskyddade varor till vilka det finns motsvaran<br>
de icke namnskyddade produkter. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Ingrediensförteckning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen: Vad gäller
förslag om ändring av 10 § i SLV FS 1987:2 med föreskrifter om
livsmedelstillsatser ifrågasätter socialstyrelsen att livsmedelstillsatser etc.
skall deklareras med gmppnamn följt av antingen E-nummer eller vedertaget
namn. Med tanke främst på gmppen allergikers problem och att E-numren är
vedertagna och kan förstås oberoende av yilket språk vederbörande talar,
föreslår socialstyrelsen att E-num-merbeleckningen och vedertaget namn görs
obligatoriska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket:- Enligt
verkets mening innebär de aktuella</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förslagen--- att
märkningen förenklas. Konsumentens möjlighet att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tillgodogöra
sig informationen förbättras därmed. Verket ifrågasätter dock värdet av att
ersätta ordet innehållsdeklaration med ingrediens eftersom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>innebörden
av detta senare ord för många konsumenter kan vara oklar för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>180</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
inte säga svårförståelig. Ordets innehåll bör i stället kunna användas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4.2.3 Statens
jordbruksnämnd: Av förslaget till föreskrifterom ingrediens- Prop.
1988/89:68 förteckning framgår inte om man här tänkt sig en noggrann indelning
av Bilaga 5 költråvaror uppdelade på djurslag. Detta är nödvändigt för alt
gmpper av konsumenter, som av etiska och/eller religiösa skäl vill undvika
vissa typer av kött, skall kunna välja det de vill ha.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringen
av reglerna för deklaration av vatten till att gälla tillsatt mängd vatten är
bra. Vidare har därvid krav på likhet med EG beaktats. Nämnden vill dock erinra
om att vissa risker finns med att fastställa en gräns, exempelvis 5 gram per
100gram livsmedel, under vilken man inte behöver deklarera tillsatt vatten. En
sådan gränsdragning kan leda till att företag som i dag inte tillsätter vatten
i tillverkningsprocessen frestas att göra så. Nämnden vill i detta sammanhang
peka på vattnets roll vid kylning av slaktade kycklingar. Genom att kyla i
vatten följer betydande mängder vatten med slaktkroppen och innesluts sedan i
förpackningen. Utveckling av torr kylningsteknik vid fjäderfäslakt kan komma
att påverkas negativt av frigränsen 5 % vatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Benämningen
"med röksmak" är något missvisande och borde vara "med
rökliknande smak". Eftersom rökta produkter normalt har längre
hållbarhetstider kan av den senare lydelsen konsumenten möjligen också något
lättare få klart för sig att hållbarhetstiden inte motsvarar den som gäller för
rökt produkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
stöder ett införande av begreppet "fett fläsk" i samband med
redovisningen av ingredienser. Definitionen av fläsk kan behöva kompletteras.
Vidare borde det som en konsekvens övervägas om fett nötkött s. k. nöt III
skall anges som "Fett nötkött".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.10 Länsstyrelsen
i Hallands län anser inte att konsumenten har lättare<br>
att förstå uttrycket "ingrediensförteckning" än
"innehållsdeklaration".<br>
Länsstyrelsen har ingen invändning mot förslaget att undantaget i allmän<br>
na tillämpningsföreskrifterna för deklaration av tillsatt vatten avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
delar uppfattningen, att de nu använda beteckningama i fråga om många
berikningsmedel är svårförståeliga för konsumenten och anser därför, att den
föreslagna författningsändringen medför en väsentlig förbättring ur
konsumentsynpunkt. Dock bör mineralämne anges med den kemiska föreningens
benämning med hänsyn till olika resorptionsmöjlig-heter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.11 Miljö-
och hälsoskyddsförvaltningen i Jönköpings kommun: Ingre<br>
diensförteckningen skall enbart föregås av mbriken "Ingredienser".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
minimikrav måste vara att det klart framgår av ingrediensförteckningen varför
en tillsats användes dvs. dess funktion. Tillverkaren måste väl ändå veta
vilken funktion aktuell tillsats i livsmedlet har?!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fläsk
med en fetthalt som överstiger 25% skall [enligt SLV:s förslag]<br>
deklareras med orden fett fläsk. Mycket bra. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>[SLV:s
förslag angående] allmänna råd med rekommenderade benäm<br>
ningar på vissa ingredienser är bra utom för beteckningarna under</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>költråvaror.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
bör i möjligaste mån undvika att ha samma ordval i ingrediensförteckningen som
i näringsvärdesförteckningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.12 Miljö-
och hälsoskyddsförvaltningen i Göteborgs kommun: Inne<br>
hållsförteckning, innehåll eller kanske ännu lämpligare bara ordet sam<br>
mansättning bedöms bättre än ingrediensförteckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>181</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen [om
deklaration av vatten] synes onödig men accepteras av Prop. 1988/89:68<br>
de skäl - harmonisering med EG - som anförts.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Benämningen
"fett fläsk" innebär ett bra förtyligande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uttrycken
plasma och grevar är sedan länge så väl etablerade och entydiga att förslaget
får bedömas skapa oklarhet. Rekommenderad benämning blodprotein, fläskprotein
osv. avstyrks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.16------------------------------------- Husmodersforbundet
Hem och Samhälle: utmärkt att för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tydligheten
kräva att innehållsdeklarationen föregås av överskriften Ingredienser samt att
i författningstexten "innehållsdeklaration" ersätts av ingrediensförteckning
för undvikande av nu ofta förekommande förväxling mellan innehållsdeklaration
och näringsvärdesdeklaration.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ De
sista månadernas intensiva debatt omkring tillsättningsme<br>
del, bl.a. i glass, ketchup m.m. visar att tillsatsmedel ständigt måste<br>
kontrolleras. Gmppnamn som anger teknologiska funktioner i tillsatser i<br>
livsmedel är ofta ogenomträngliga för den enskilde att förstå. T. ex. klump<br>
förebyggande medel, smakförstärkare, mogningsmedel m. m. låter enkelt<br>
men kan ge besked om en avancerad kemisk process. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Märkning
av salt och socker önskar vi understryka att det är av stor vikt att det görs tydligt
av medicinska skäl då många genom diet eller andra kostföreskrifter själva
måste kunna avväga om livsmedlet är för dem otjänligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.17 ICA-förbundet:
Mängdangivelser av huvudråvarorna och fettangi-<br>
velsen på separata rader tror vi speciellt bidrar till ökad förståelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser inte att förslaget med beteckningen fett fläsk skall gå igenom. Vi
föredrar beteckningen gris för produkter med en fetthalt av högst 25 %.
Beteckningen fläsk för produkter över 25 % fett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.18------------------- Konsument-Forum: Märkningen
är ju avsedd för dem som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vill
veta mera och kanske också har kunskaper att tillgodogöra sig informa<br>
tionen. Att minska ner informationen stimulerar inte till ökade kunskaper,<br>
endast till att underlätta för den mindre kunnige konsumenten. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.20
Kooperativa förbundet: I allt väsentligt har vi ingen avvikande<br>
uppfattning men vill understryka vikten av att hitta lättfattliga benäm<br>
ningar på gmppnamn för teknologiska tillsatser. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mjölkalbumin
skall enligt förslaget benämnas vassleprotein. En mer lättförståelig benämning
vore "mjölkprotein från vassle". Vi anser att det skulle underlätta
för personer med allergi eller överkänslighetsproblem att undvika produkter med
denna ingrediens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.22
Lantbrukarnas riksförbund har ingenting att invända mot sakinnehållet i
förslaget angående deklaration av vatten. Men den föreslagna lydelsen "Vid
denna deklaration skall hänsyn inte tas till tillsatt vatten som avdunstat
under tillverkningen av livsmedlet" bör, för att öka tydligheten, ändras
till "Tillsatt vatten som avdunstat/bortförts under tillverkningen
behöver inte deklareras". (Som exempel kan nämnas avtappning under
ystning).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vatten
som tillsatts ett koncentrat vid rekonstituering bör ej heller behöva
deklareras enligt vår mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ har
ingenting att erinra mot att sådan råvara till köttpro<br>
dukter som inom branschen normalt benämnes "fett fläsk" också deklare<br>
ras som sådant, men att som en gmnd för detta en korrekt definition av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>begreppen
görs på rätt plats i författningen. </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>182</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.25
Svenska bryggareföreningen: 1 texten sägs, att sockerarter får dekla- Prop.
1988/89:68<br>
reras med endast vedertagen benämning.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
förbehåll anser vi också skall avse de i läskedrycker, fmktdrycker, saft och
nektar ingående vanliga syrorna, eftersom de är råvaror och inte tillsatser
enligt tillsatsdeklarationen i Livsmedelslagens § 1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
gäller oavsett att de i andra sammanhang betraktas som tillsatser samt att de
står upptagna i "Tillsatslistan".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Citronsyra,
äppelsyra och fosforsyra bör få deklareras med dessa vedertagna beteckningar
utan föregående "funktionsbeskrivning". Funktionen är ju uppenbar och
känd av envar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.27
Svenska kommunförbundet: Ur hälsosynpunkt är det angeläget att andelen fett,
socker och salt i kosten minskar. Den föreslagna ändrade fetlhaltsmärkningen av
mjölk, mjölkprodukter och margarinvaror tillstyrks därför. Som jämförelse med
föreslagen fettangivelse verkar uttrycken "lätt", "mager"
och "med låg fetthalt" vara något diffusa. Uttrycken bör, om de skall
användas och ha någon betydelse, definieras bättre. Angivande av salthalt är
frivilligt. Styrelsen anser det lika motiverat att deklarera salthalten i
saltrika livsmedel som att deklarera fetthalten i fettrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Osäkerhet
kan uppkomma hur föreskriften om deklaration av vatten skall ske. Problem
uppstår t. ex. vid deklaration av rekonstituerade varor av typ torrmjölk,
potatisflingor m. m. som används i bl. a. charkuteriindustrin. Styrelsen
föreslår att livsmedelsverket ytterligare utreder frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.29
Sveriges livsmedelsindustriförbund: Hittills gällande regler för deklaration
av vatten bör gälla oförändrade. 5-procentsregeln skapar fler problem än den
löser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gmndat
på Codex regler föreslås att det s.k. funktionsnamnet skall<br>
kunna kompletteras med specifikt namn i stället för med E-nummer.<br>
----- Förslaget kan tillstyrkas.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
dag får vissa ämnen som markeras med A i tillsatslistan deklareras med enbart
vedertagen benämning. Vi anser, att denna möjlighet skall finnas kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Vikt och volym</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.2
Konsumentverket anser det angeläget med en för konsumentema tydlig märkning på
färdigförpackade livsmedel med uppgift om nettovikt eller nettovolym. En sådan
uppgift behövs som underlag vid kontroll av förpackningens vikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller sådana livsmedel som tillförts spad, sås m.m. tillstyrker verket förslaget
att nettoviktsuppgiften skall hänföra sig till saluhållandet, s. k. avrunnen
vikt. Konsumenten får på det sättet en tillförlitligare information. Vidare
tillstyrks förslaget att den angivna vikten för vattenglaserade djupfrysta
livsmedel skall avse livsmedlets vikt utan glasering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
avråder från förslaget att i stället för avmnnen vikt ange stycketal på hel
fisk, hel eller halv fmkt m. m. Detta beroende på att uppgift om avrunnen vikt
bör finnas för att jämförpriset skall kunna beräknas och för att konsumenten
bättre skall kunna bedöma lämplig inköpsmängd till recept och egna
tillagningsvanor. Självfallet är en kompletterande uppgift om stycketal många
gånger av värde och intresse för konsumenten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt verkets mening är
det mycket angeläget att en analysmetod för<br>
bestämning av avmnnen vikt tas fram. Verket avser att i avvaktan på</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>jg3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gemensamma
EG-normer ta fram en föreskrift om avmnnen vikt som skall Prop. 1988/89:68<br>
ingå i statens provningsanstalts kontrollbestämmelser.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.10
Länsstyrelsen i Hallands län: Möjligheterna att ange avmnnen vikt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>(dränerad vikt) enligt
förslaget är enligt länsstyrelsens uppfattning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>begränsade
beträffande vissa produkter som t. ex. konserverade skaldjur (räkor). Till
följd av skillnader i salthalt mellan fast och flytande medium torde det vara
mer rättvisande att ange invägd vikt. I varje fall bör analysmetod fastställas
för bestämning av avmnnen vikt innan den föreslagna författningsändringen
genomföres.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.12
Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Göteborgs kommun: Förvalt<br>
ningen förstår den redovisade bakgmnden om vattenglasering av djupfrys<br>
ta räkor och fiskfiléer men ser glaseringen av kvalitetsskäl så viktig att den<br>
bör väga tyngre än kravet på redlighet. Det kan nämligen befaras att man<br>
helt upphör med glasering om förslaget genomförs. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.16------------------------------------- Husmodersförbundet
Hem och Samhälle: förslaget ger en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ärligare
uppgift om livsmedlet och konsumenten får därmed större möjlighet att jämföra
priset på varan med mängden av det egentliga livsmedlet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.17---------------- ICA-förbundet är
i princip överens med utredningen om att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>märkningen
av vattenglaserade djupfrysta livsmedel skall ange livsmedlets vikt utan
glasering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
enhetlig och bra mätmetod måste dock först skapas innan denna
författningsändring kan träda i kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.20
Kooperativa förbundet: Ur konsumentsynpunkt vore det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mycket
angeläget att det vatten som exempelvis avrinner vid upptining av kyckling och
liknande livsmedel deklareras och att det sätts en gräns för godtagbar lättnad
efter upptining.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.24
Statens provningsanstalt: Vad gäller konserver och djupfrysta varor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tillstyrker
SP förslaget att uppgiven vikt skall avse avmnnen vikt. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SLV
föreslår att i stället för avmnnen vikt får fisk eller fmkt anges i stycketal.
SP tillstyrker inte detta förslag då det för konsumenten kan vara svårt att få
en uppfattning om bl. a. jämförpriser. Både vikt/volym- och antalangivelse är
att föredra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.29
Sveriges livsmedelsindustriförbund: Det förslag som gäller märkning med
avmnnen vikt hade man helst sett begränsat till produkter i s. k.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"flytande
medium" (så som det definieras i det nordiska hamoni-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>seringsförslaget),
medan produkter med sås och gelé, så som är fallet i Danmark, hade undantagits
från kravet på uppgift om avrunnen vikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förslag som fastställer att nettovikten för vattenglaserade djupfrysta
produkter skall avse vikten exkl. glasering kan
tillstyrkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.4 Kvantitetsdeklaration</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.2
Konsumentverket: Förslagen rörande en tydligare kvantitetsdeklara<br>
tion för vissa viktigare råvaror innebär att märkningen förbättras avsevärt.<br>
Under fömtsättning att uppgiften ges en framträdande plats på förpack<br>
ningen ökar konsumentens möjlighet att jämföra olika produkters kvalitet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>184</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
avseende på råvaminnehåll. En sådan jämförelse är i dag ofta mycket Prop.
1988/89:68 svår att göra. Verket har inga invändningar mot förslaget att färre
råvaror Bilaga 5 fortsättningsvis kommer att mängddeklareras. •</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.3 Statens
jordbruksnämnd: För att konsumenten skall vara säker på att<br>
ett salufört livsmedel verkligen är det det uppges vara och är värt sitt pris<br>
måste märkningen i vissa fall tillåtas bli något mer komplicerad än vad<br>
som anges i förslaget. Ett exempel är köttvaror där ett slopande av deklara<br>
tionsplikten om kvantitet av kött, fläsk, organ och köttbiprodukter snarare<br>
skulle öka än minska problemen för konsumenten att välja rätt. Vissa<br>
gmpper vill t. ex. av religiösa skäl veta andelen griskött.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
produkter av detta slag där vissa ingredienser har ett högt kilopris kan det
vara av värde för konsumenten att få en noggrannare beskrivning av kvantiteter
för att konsumenten skall kunna se att han får "valuta för sina
pengar".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.4 Statens
pris- och kartellnämnd [vill] peka på önskvärdheten av att<br>
varorna i större utsträckning jämförs med konkurrerande produkter. Häri<br>
genom skulle det bli lättare för konsumenterna att göra välgmndade val<br>
mellan alternativa produkter. Tekniskt skulle jämförelsen kunna utformas<br>
så att viktigare näringsämnen, tillsatser etc. för den aktuella varan anges vid<br>
sidan av genomsnittsvärdet för t. ex. de fem eller tio mest sålda produkterna<br>
av samma varuslag Ofr märkningen på cigarettpaket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.11 Miljö-
och hälsoskyddsförvaltningen i Jönköpings kommun: Det är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bra
att endast kräva kvantitetsdeklaration av den för livsmedlet viktigaste
råvaran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
borde dock vara en självklar rättighet att också få reda på kvantiteten
morötter i morotsoppa, grönsaker i grönsakssoppa, potatis i potatisgra-täng
etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.12 Miljö-
och hälsoskyddsförvaltningen i Göteborgs kommun: Den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förenklade deklarationen
av kvantitet tillstyrks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.16
Husmodersförbundet Hem och Samhälle: förslaget här ger</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>också
större tydlighet åt livsmedlets innehåll och märkningen enklare och mer
lättförståelig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.18
Konsument-Forum- anser alt man alltid skall sträva efter att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ge
mesta möjliga information i märkningen och inte minsta möjliga. Vi kan bara ana
vad som skulle hända hos våra producenter om man bara behövde uppge
"nötkött, griskött, fläsk" som föreslagits i fallande storleksordning.
Vi tror oss veta alt ingen producent skulle kunna producera en produkt med
annat än 2 gram mer nötkött och 1 gram mer griskött än fläskmängden.
Svårigheten att uppnå bättre kvalitet skulle bli ännu större, då det inte går
att utläsa skillnadema mellan t. ex. nötköttsmängden och grisköttsmängden.
Ingen producent skulle känna sig stimulerad att göra en bättre vara, snarare se
sig förhindrad av konkurrensskäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.25
Svenska bryggareföreningen: Man kan inte värdera en fmktdryck med t.ex. 14%
råsaft som bättre än en med 12% råsaft, särskilt inte om man inte vet något om
de två använda råsafternas inbördes kvaliteter. Det är dessutom omöjligt att i
efterhand analytiskt kontrollera om den angivna råsafthalten är korrekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutresultatet
blir att konsumenten "luras" att köpa en vara med en,<br>
enligt märkningen, "bättre kvalitet" men med en sämre smak. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>185</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4.4.29 Sveriges
livsmedelsindustriförbund tillstyrker, att kvantitetsdekla- Prop.
1988/89:68<br>
ration omfattar kött och fiskvara. ,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kravet
på råsaftdeklaration kan ge sken av att ge konsumenten värdefull information
utan att detta behöver vara fallet. 1 stället bör man lägga ned arbete på att
till konsumenten föra ut budskapet, att det finns skyddade vambeteckningar med
krav på råsaftinnehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>4.5 Datummärkning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.5.1
Socialstyrelsen stöder förslaget till Allmänna råd för datummärkning och
näringsdeklaration. De bör öka fömtsättningen för att märkningen blir korrekt
och entydigt utformad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.5.7
Riksrevisionsverket:- Om förslagen är tänkta att genomföras</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>är det rimligt all försöka
bedöma i vad mån ändringarna innebär extra</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kostnader.--- Den
föreslagna ändringen på definitionen på "bäst-fö-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>re"
kommer, under förutsättning att nuvarande livsmedelshygieniska standarder
bibehålls, för ett stort antal produkter med kort hållbarhet sannolikt att
leda lill en ökad kassation av livsmedel eller ökade kostnader för
distribution.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.5.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Hallands län
noterar med tillfredsställelse, att genom förslaget definitionen på
"bäst-före-dag" kommer att överensstämma med allmänt språkbmk. Mer
rättvisande torde dock det mer neutrala uttrycket "hållbar åtminstone
till" vara, eftersom flertalet livsmedel som regel är "bäst" den
dag de beretts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.5.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Miljö- och
hälsoskyddsförvaltningen i Jönköpings kommun: Bäst-före-dag skall [enligt SLV:s
förslag] innebära att livsmedlet är bäst fram till angivet datum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vinsterna
med den här ändringen blir marginella. Erfarenhetsmässigt blir följden den för
konsumenten att ytterligare en dag tappas vad gäller hållbarheten. För att nå
positiv effekt för konsumenterna måste de mikrobiologiska normerna ses över.
Man måste införa sanktionsmöjligheter vid upprepade analysresultat med
bedömningen "tjänligt med anmärkning".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Märkningens
utformning skall ges såsom föreskrift och ej som allmänna råd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bäst-före-dagens
placering är ointressant. Det viktiga för konsumenten är att placeringen är
konsekvent och alltså lika över hela landet oberoende av var livsmedlet är
tillverkat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Datum
skall alltid anges i samma ordningsföljd oavsett om siffror eller bokstäver
användes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.5.14
Dagligvaruleverantörers förbund delar uppfattningen att den nya<br>
definitionen av bäst före blir mer lättförstådd än den föregående och<br>
tillstyrker samtidigt att allmänna råd utarbetas om datummärkningens<br>
utförande.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.5.16------------------------------------- Husmodersförbundet
Hem och Samhälle: ändringen och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>planerade
åtgärder för allmänna råd är utmärkta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.5.17---------------- ICA-förbundet anser
inte att den förändrade innebörden av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bäst-före
underlättar vare sig handelns eller konsumenternas förståelse för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>186</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bäst-före-definitionen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vi kan konstatera, att myndigheter,
industri och handel har misslyckats Prop. 1988/89:68 med att ge
bäst-före-begreppet den innebörd som var avsedd, nämligen att Bilaga 5
stimulera konsumenterna till en högre grad av egen hållbarhetsbedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det nya förslaget är vi åter tillbaka till en renodlad sista förbmknings-dag, i
praktiken innebärande saluförbud på bäst-före- dagen. Vi riskerar dessutom att
få längre framstämpling av produktema. Detta kan inte vara bra!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
föreslår att, innan en förändring sker, denna fråga på nytt diskuteras mellan
myndigheter, industri och handel, och där man också prövar tanken på att i
stället göra den danska beteckningen "Hållbar minst till" till
enhetlig nordisk beteckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.5.18
Konsument-Forum föreslår att man kompletterar direktiven med ett förbud att
täcka över deklarationema med prislapp. Alltför ofta sitter den röda
extraprislappen just över den information som man helst vill läsa. Vi tror det
är viktigt att ha med detta i föreskrifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.5.23
Miljö- och hälsoskyddstjänstemannaförbundet anser att tillverkaren/förpackaren
skall vara skyldig att uppge när sista rekommenderade förbmkningsdag infaller.
Antingen stämplas detta datum eller så uppges det aktuella antalet dagar efter
"bäst-före-dag". Alla prover avseende hållbarhetstest kan då sättas
på sista rekommenderade förbmkningsdag, vilket är det enda ärliga
tillvägagångssättet gentemot konsuniienten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alternativet
är att SLV föreskriver hur många dagar efter "bäst-före-dag" som
hållbarhetstesten skall utföras. Antalet dagar skall då vara beroende på hur
lång hållbarhetstid livsmedlet uppges ha.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.5.27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet: Vid
datummärkning med två datum anser styrelsen att "bäst-före-dag" skall
anges före eller ovanför annat datum. Vid datumangivelsen bör, för att inga
missförstånd skall uppstå, det vedertagna sättet att ange år, månad och dag
tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>4.5.28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
livsmedelshandlareförbund: Enligt vår uppfattning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ligger
det en inkonsekvens i att fömtskicka att livsmedlet har fullt tillfredsställande
kvalitet efter bäst-före-dag. I texten underförstås att säljaren även efter
bäst-före-dagsförsäljning ansvarar för att varan håller den kvalitet som
köparen tycker sig ha rätt att fordra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
menar---- att den föreslagna texten- borde ändras enligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att få saluhållas i sin förpackning på eller efter angiven bäst-före-dag skall
emellertid livsmedlet fortfarande vara tjänligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya definitionen av bäst före blir mer begriplig än gällande definition men
det blir mer förvirrande med ytterligare en ändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.6 Förpackare/tillverkare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.6.1
Socialstyrelsen: Sverige saknar generella bestämmelser angående<br>
uppgift om produktionsland (urspmngsland). Socialstyrelsen anser denna<br>
uppgift vara värdefull för konsumenterna och anser att utöver importör<br>
skall produktionslandet anges. Enligt socialstyrelsens mening är det viktigt<br>
vid försäljning av exempelvis grönsaker (i detaljledet) att det framgår från<br>
vilket land produktema kommer. Oro för rester av gifter och bekämp<br>
ningsmedel och även ideologiska motiv kan vara skäl till att man avslår<br>
från att köpa från något visst land </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>187</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.6.2
Konsumentverket: Enligt verkets uppfattning är det för konsumen- Prop.
1988/89:68 ten angeläget att en livsmedelsförpackning ger upplysning om
livsmedlets Bilaga 5 kommersiella urspmng. En sådan upplysning kan också
underlätta berörda myndigheters tillsyn. Uppgiften om vem som tillverkat eller
förpackat ett livsmedel är ofta central från konsumentsynpunkt. Konsumentema
har ett berättigat, generellt intresse av att veta varifrån en vara kommer så
att klagomål och önskemål kan framföras inte bara till detaljisten utan också</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>direkt till det ansvariga
bakre ledet. Ofta säljs en produkt under</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:114.0pt'><span style='font-family:Verdana'>olika
varumärken, trots att den kommer från samma tillverkare. Om konsumenten ges
information, inte bara om varans innehåll och beskaffenhet utan också om
tillverkarens indentitet, blir det lättare att genomskåda den s. k.
märkesmystik eller märkesdifferentiering som är rätt utbredd på
livsmedelsområdet och som innebär att en och samma produkt marknadsförs under
olika vammärken för olika säljkanaler. En reell pris- och kvalitetskonkurrens
förutsätter att konsumenten har möjlighet att identifiera produkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.6.4
Statens jordbruksnämnd:---- Enda möjligheten att få en funge<br>
rande snabb kanal för konsumentens reaktioner är att kräva namn och<br>
telefonnummer till förpackaren och tillverkaren. För importerade livsme<br>
del skall motsvarande uppgifter kompletteras med kontaktkanal i Sverige.<br>
Detta är visserligen att kräva mér än Codex märkningsstandard kräver i<br>
dag. Codex grundkrav att importerade livsmedel skall vara märkta med<br>
urspmngsland torde vara ett gmndkrav som landets konsumenter har rätt<br>
att ställa. Urspmngsland bör skrivas med fullständigt namn. Koder eller<br>
kortformer bör inte användas i detta sammanhang. Vad som menas med<br>
ursprungsland måste också definieras. Smärre beredningar eller omför<br>
packningar får inte innebära att en vara kan få ny identitet vad gäller<br>
märkning med ursprungsland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.6.11
Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Jönköpings kommun: Det är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>viktigt
att tillverkarens eller förpackarens namn eller firma och hemort finns angiven
på inhemska produkter. Hemorten skall inte få utelämnas ens om namnet eller
firman är allmänt känd. Det är i det närmaste omöjligt för en konsument att med
dagens bestämmelser få upplysning om var Gomans wienerkorv. Seans falukorv etc.
är tillverkade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt är dagens svenska regler bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Importerade
livsmedel skall anges med urspmngsland oavsett var livsmedlet har förpackats.
Likaså skall importörens namn och hemort/telefon anges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alla
livsmedel som har sitt urspmng i Sverige kan eventuellt förses med någon
blå-gul symbol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.6.15 Svensk
Dietistförening: Ursprungsinformation bör finnas från<br>
samtliga led direkt på förpackningen. Annars skall informationen tillhan<br>
dahållas separat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utländska
importvaror skall märkas med svensk text.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.6.16------------------------------------- Husmodersförbundet
Hem och Samhälle: med de motiv</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som framförs
beträffande förestående nordisk samordning av märkesbestämmelserna håller vi
med om att eventuella förändringar kan skjutas på framtiden och inga förändringar
göres nu; Problemet med uppräknade oklarheter kvarstår dock än en tid.
Eventuellt måste framdeles också en samordning av bestämmelser inom EG
åstadkommas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4.6.18 Konsument-Forum:
Ett krav som vi kommer att driva med ökande</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>188</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skärpa är att ägarförhållandena
på ett bättre sätt deklareras. Detta tas inte Prop. 1988/89:68 upp i
rapporten. Om ett ökande köpande av småskalig produktion skall Bilaga 5
kunna ske och "Hela Sverige skall få Leva" måste
"slutägaren" uppges. Ytterst få konsumenter känner i dag till att OLW
chips ägs av Wasabröd/Svenskt Knäcke AB som i sin tur ägs av Sandoz i Schweiz.
Likaså måste det på Ramlösa-flaskorna stå angivet "Ett Volvoföretag".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Importerad
potatis måste märkas med produktionsland och icke enbart<br>
med förpackarens namn. Potatis märkt med "Förpackare: AB Pettersons<br>
Potatisodlingar" kan inte få någon enstaka konsument att tro att det rör
sig<br>
om t. ex. holländsk potatis. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.6.22 Lantbrukarnas
riksförbund: Beskrivningen av bakgrund och pro<br>
blem med nuvarande märkning anser vi vara felaktig och tendensiös.<br>
Frågan om märkning med tillverkare/förpackare ses enbart som ett rekla<br>
mationsproblem dvs. att konsumenten skall veta vem han eller hon skall<br>
vända sig till vid reklamationer och förfrågningar. Detta synsätt har redan<br>
vid tillkomsten av nuvarande livsmedelslag och vid diskussioner i ärendet<br>
under 1970-och 1980-talen tillbakavisats som förenklat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
bestämmelser som gäller i dag och de som kommer att gälla i<br>
framliden tar och måste ta hänsyn till konsumenternas oavvisliga krav att<br>
få veta vem som verkligen har tillverkat/förpackat ett livsmedel. —</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är LRF:s bestämda uppfattning att man skall skilja på svenska och importerade
produkter i detta sammanhang. De svenska skall därvid märkas med tillverkare
eller förpackare gärna obligatoriskt kompletterat med telefonnummer. För de
importerade produktema bör tillverkare eller förpackare kompletteras med
uppgifter om vamansvarig i Sverige, alternativt också förpackningsdag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Regler
för m.ärkning med urspmngsland bör arbetas in i det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>föreliggande
förslaget till ändring av märkningsbestämmelsema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är viktigt alt urspmngsland definieras så att det utvisar det land där
livsmedlet i sin helhet färdigställts även om förpackning av livsmedlet sker i
Sverige eller i något annat land. Det är emellertid lika viktigt att ordet
"färdigställts" definieras rätt så att inte enklare beredningssteg
som frys-ning eller målning gör en importerad vara svensk. Dessutom måste bestämmas
vilka regler som skall gälla för en produkt som tillverkats i Sverige av
uteslutande importerade råvaror.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.6.23 Miljö-
och hälsoskyddstjänstemannaförbundet: Med hänvisning lill<br>
den pågående debatten om livsmedelskvalité måste det omgående införas<br>
krav på märkning av ursprungsland vid importerade varor. Dessutom<br>
skall importörens namn och hemort/telefon anges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svensktillverkade
varor skall märkas med tillverkningsort vilket gynnar decentralisering av
livsmedelstillverkningen av varor med kort hållbarhet. En enkel färgsymbol kan
utvisa om livsmedlet är importerat eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.6.27
Svenska kommunförbundet: Uppgifter om tillverkare, förpackare<br>
och urspmngsland är viktig produktinformation. Frågan har varit aktuell i<br>
vår, då utländsk potatis förpackats i svenska förpackningar utan att ur<br>
sprungslandet angetts på påsen. Importerade varor bör därför vara märkta<br>
med urspmngsland. Märkningen bör också omfatta klartext om livsmedlet<br>
tillverkats och/eller innehåller ämnen alternativt doser av ämnen som inte<br>
är tillåtna att användas resp. produceras i Sverige. 1 fråga om att ange<br>
tillverkare eller förpackare är livsmedelsverket enligt styrelsens uppfatt<br>
ning väl generös med dispensgivningen från att ange den faktiska tillverka<br>
ren, vilket försvårar tillsynen och undandrar konsumenten viktig produkt-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>189<br>
information.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4.7 Näringsvärde</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.7.1 Socialstyrelsen:
För att symbolmärkningen.skall vara meningsfull är</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>det---- nödvändigt alt
konsumenterna informeras om innebörden av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:113.0pt'><span style='font-family:Verdana'>symbolen.
Det är också nödvändigt att samordna och ta tillvara erfarenheterna från olika
platser. Om inte detta sker är det risk för att en "vildvuxen flora"
av symboler kan försvåra i stället för att hjälpa konsumenten att finna och
välja bra livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.7.2----- Konsumentverket:
Enligt verkets uppfattning kan en symbol inte helt<br>
ersätta de obligatoriska märkningsuppgiftema på ett livsmedel. En symbol<br>
kan dock utgöra ett värdefullt komplement till övrig märkning — ett sätt<br>
att enkelt och snabbi informera konsumenten om vissa viktiga kvalitetsas<br>
pekter. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:113.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns en uppenbar risk för att det efterhand dyker upp en flora av<br>
symboler på marknaden. Samtidigt är det positivt alt olika former av nya<br>
märkningssystem prövas i ett inledningsskede. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.7.3 Statens
jordbruksnämnd: Beträffande hel ost som saluhålles på an<br>
nat sätt än i fardigförpackning borde även rekommenderas att det med den<br>
följer en angivelse med fetthalt i viktprocent. Om detta inte visar sig<br>
möjligt bör dock omvandlingstabell finnas vid ostdiskarna för att under<br>
lätta märkning och information där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:113.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
SLV i andra sammanhang förtjänstfullt påpekar konsumenternas ur
folkhälsosynpunkt för höga intag av fett kunde förväntas att under denna mbrik
skulle funnits fler förslag på produkter som borde fetthaltsmärkas. Exempelvis
kan nämnas färdigförpackade konditorivaror och glassförpackningar vilka
produkter leder till en icke föraktlig konsumtion av fett. Lämpligt är att det
görs en särskild genomgång av livsmedelssortimentet med avseende på
fettinnehåll. Med hänsyn till hur hög den genomsnittliga konsumtionen är av
aktuella livsmedel övervägs.sedan om fler varor bör fetthaltsmärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.7.4---------------------------- Statens
pris- och kartellnämnd: anser att det finns anledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:113.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
överväga om inte livsmedelsmärkningen kan utökas till att också relatera
vissa, näringsämnen till dagsbehov resp. till gränsvärden för högsta
rekommenderade dagskonsumtion. Även i detta fall får hänsyn tas till
kostnaderna för att införa en sådan märkning och till behovet av internationell
harmonisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
ställer sig tveksam till symbolmärkning. Det är visserligen en tilltalande
tanke att med en enkel symbol sammanfatta mer eller mindre komplexa
förhållanden, men risken är stor att konsumenten drar felaktiga eller för långt
gående slutsatser av symbolen. Denna kan lätt komma att uppfattas som en
kvalitetsgaranti med vidare räckvidd än den avsedda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
lar inte ställning till humvida näringsvärdesdeklarationen även i<br>
andra fall bör vara obligatorisk, men vill ändå invända mot de argument<br>
SLV framför för fortsatt frivillig märkning. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
18.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att deklarationema
är svårtolkade bör i sig inte vara avgörande för om<br>
märkningen skall vara frivillig eller inte. Det viktiga är konsumenternas<br>
behov av informationen i fråga. </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4.7.11 Miljö- och
hälsoskyddsförvaltningen i Jönköpings kommun: För att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>underlätta för
konsumenterna borde samtliga uttryck om fiberinnehåll</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>190</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>garantera en och samma
miniminivåhalt av kostfiber och då förslagsvis Prop. 1988/89:68<br>
3,5gram per 1 000kj.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Blandade
köttprodukter och köttfärs samt ost, margarinost och mesvara skall enligt SLV:s
förslag förses med obligatorisk fetthaltsdeklaration uttryckt i viktprocent,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bra.
Det vore lämpligt att föreskriva att fetthalten ges en framträdande plats på
etiketten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
det faktiskt är så att hel ost som inköpes vid manuell ostdisk även saluhålles
för självtag i butikens kylmontrar är det myckel olämpligt från
konsumentsynpunkt att tillåta -I- märkning över huvud taget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MHf
anser att det vore mycket värdefullt att finna en symbol som kan hjälpa
konsumenterna att välja ett ur näringssynpunkt bra livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.7.12------------------------------------------------- Miljö-
och hälsoskyddsförvaltningen i Göteborgs kommun:---------------------------------------------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Symbolmärkning
kan ses som ett önskvärt komplement Förvalt<br>
ningen delar verkets uppfattning att endast en symbol skall användas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
direktiven i regeringens uppdrag skall undersökas möjligheten att genom
märkning stimulera en mer småskalig produktion. För att fetthalt i köttfärs
skall vara tillföriitlig och uppfylla kravet enligt förslaget fömtsät-tes en
väl fungerande egenkontroll med fortlöpande fetthaltsanalys. Sannolikt kan
endast företag med större produktionsvolym bära kostnaden som blir hög i
förhållande till varuvärdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förvaltningens erfarenhet är nuvarande krav på deklaration av fetthalt på 23%
eller däröver tillräcklig och bra. Förslaget bör således av nämnda två skäl utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.7.13---------------------------------------------- Centralorganisationen
SACO/SR (genom Agrlfack): det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>[bör]
klart framgå vilket sockerersättningsmedel som har använts. Del kan anges
direkt efter livsmedelsnamnet, t. ex. choklad sötad med sorbitol, eller endast
choklad med sorbitol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- kcal
inom parentes [bör] anges som energienhet. Detta då många</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>konsumenter
fortfarande föredrar kcal framför kJ. Hel ost som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>saluhålles
på annat sätt än i färdigförpackning bör kunna märkas med fetthalt i
viktprocent i ställetför den föreslagna märkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
sist vore det av värde om vissa mineralämnen såsom natrium och kalium
deklareras på bordsvatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.7.16
Husmodersförbundet Hem och Samhälle bedömer att i stort</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nuvarande
regler kan gälla och utvidgningen att även omfatta kostfiber och salt är bra.
Det är positivt att konstatera förslagen om hur näringsvär-desdeklaralioner
skall presenteras för att öka kunskapen om och förståeligheten av denna
märkningsuppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.7.18
Konsument-Forum vill framföra ett förslag: Näringsexperter kan i dag ange hur
mycket näring vi skall inhämta från fett, protein och kolhydrater. Undersök
möjligheten att komplettera gramangivelsen av dessa beståndsdelar och sätt dem
i relation till det rekommenderade värdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
livsmedel påverkar oss i många fler avseenden än bara närings-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mässigt,
anser vi det viktigt att symbolmärkning skall vara en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kompletterande
märkning som innebär mer än näringsaspekten. Livsme<br>
del berör miljön, etiken, ekonomin (både för landet i stort och för konsu<br>
menterna) samt globala förhållanden. Vi hänvisar till pågående utredning<br>
om "miljömärkning" samt till vårt initiativ till K-märkning av
produkter,<br>
som vi kan köpa med "gott samvete med tanke på hälsa, miljö, etik,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>jj</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ekonomi
och globalt ansvar".</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section447>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section448>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.7.22
Lantbrukarnas riksförbund delar SLV:s skepsis till symbolmärk- , Prop.
1988/89:68<br>
ning. Kravet på förenkling får inte ta sig sådana uttryck att det leder till
Bilaga 5<br>
förvirring och motverkar syftet att öka konsumenternas verkliga kunska<br>
per om livsmedlen. Ett livsmedels kvalitet eller beskaffenhet består av<br>
många delegenskaper som inte låter sig sammanvägas meningsfullt i ut<br>
tryck eller i symbol. Detta gäller även om man skulle lyckas med att göra<br>
en saklig utvärdering och prioritering av flera viktiga beskaffenheter och ge<br>
dem symboler, som skall kunna anbringas på ett livsmedel. Såväl en<br>
"genomsnittssymbol" som en symbol som utmärker endast en beskaffen<br>
het samt fler symboler för olika beskaffenheter kan bara leda till förvirring.<br>
Enligt [förslaget] införes obligatoriskt krav att märka färdigförpackade<br>
blandade köttprodukter med uppgift om fetthalt. Det är en bra åtgärd som<br>
fokuserar det väsentliga i näringsvärdesdeklarationen, men som med stor<br>
sannolikhet leder till att en fullständig näringsvärdedeklaration i betydan<br>
de omfattning kommer alt uteslutas. LRF tror att flertalet kommer att<br>
uppfatta det som en positiv förenkling. Det kan emellertid vara värdefullt<br>
att komplettera denna fetthaltsangivelse med energivärde. märk<br>
ning med energivärde utan krav på fullständig näringsvärdedeklaration<br>
bör därför inte förhindras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.7.25
Svenska bryggareföreningen hemställer att det på produkter av typen frukt- och
läskedrycker må vara tillåtet att använda en begränsad näringsdeklaration
bestående av enbart energivärdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.7.28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges livsmedelshandlareförbund:
Så länge det inte finns någon butiksanpassad enkel metod att bestämma fetthalten
ute i butikema, anser vi inte att det gynnar kvalitén att tvinga butikema till
generell angivning av 23% fetthalt. Enligt vår uppfattning bör därför fetthaltsangivelsen
på köttfärs vara en frivillig uppgift för dem som så önskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.7.29<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sverigeslivsmedelsindustriförbund:--- Förslaget
överensstämmer i stort sett med de av Codex antagna riktlinjerna och med SLIM:s
gällande rekommendationer för frivillig näringsdeklaration.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SLIM
är kritiskt inställd till ett eventuellt införande av en förenklad<br>
symbolmärkning, eftersom en symbol — hjärta, bokstav, färg — inte kan<br>
innehålla och förmedla all den information konsumenten behöver för att<br>
sammanställa en näringsriktig kost. En symbolmärkning kan medföra att<br>
ett enskilt livsmedel blir orättvist utpekat. Vidare blir oförpackade livsme<br>
del utan symbol, som är viktiga ur näringssynpunkt, inte rekommendera<br>
de. Det är kostens totala sammansättning under en längre tidsperiod som<br>
är det viktiga ur näringssynpunkt för konsumenten och inte det enskilda<br>
livsmedlet.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>4.8 Övrigt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.8.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen: Beträffande
märkning på små förpackningar ifrågasätter socialstyrelsen om inte
portionsförpackningar av matfett bör märkas med fetthalt, eventuellt
fettsyreinnehåll. Med tanke på att många människor äter dagens huvudmål i
storhushåll och därvid kan antas inta större delen av sin matfellskonsumtion i
detta sammanhang är problemet enligt socialstyrelsens uppfattning inte negligerbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.8.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket:
Livsmedelsverket har föreslagit att nuvarande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gräns
under vilka färdigförpackningar inte behöver märkas ändras från</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>192</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section449>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section450>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>25gram till lOcm . PNUN
har från sin sida föreslagit att förpackningar Prop. 1988/89:68 vars yta
understiger lOcm skall märkas med uppgift om vam-beteckning. Bilaga 5 namn
och adress på den för livsmedlet ansvarige samt i vissa fall produktionslandet.
Förslaget, som innebär att de svenska bestämmelserna skärps, överensstämmer
till övervägande del med Codex-bestämmelserna. Enligt verkets mening är PNUN-förslaget
att föredra från konsumentsynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
många konsumenters sida finns i dag ett uttalat krav på att livs<br>
medlen skall produceras på ett mer miljövänligt samt på ett etiskt mer<br>
tillfredsställande sätt. Samtidigt efterlyses en mer småskalig och geogra<br>
fiskt närmare produktion.- Enligt verkets bedömning kommer lik<br>
nande, konsumentkrav att växa sig starkare. Det är därför angeläget att det<br>
kommer till stånd en märkning som både stimulerar det önskade produk<br>
tionssättet och gör det möjligt för konsumenten att göra medvetna val i<br>
detta avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
delar livsmedelsverkets uppfattning att det är angeläget att upprätthålla
redligheten i produktionen av och handeln med alternativt producerade
livsmedel. Konsumentverket planerar att under detta budgetår närmare se över
marknadsföringen av dessa produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.8.11 Miljö-och
hälsoskyddsförvaltningen i Jönköpings kommun: Det är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>viktigt
att förbättra tydligheten i märkningen. De allmänna råden borde ges i form av
föreskrifter. Samtliga obligatoriska märkningsuppgifter borde samlas till en
bestämd plats på förpackningen eller etiketten. . Eftersom kunskaperna hos
många tillverkare/förpackare/importörer är otillfredsställande om gällande
märkningsbestämmelser vore det bra om SLV ger exempel på användbara etiketter
inkl. utformningen av text- och bildinnehållet. Likaså är det nödvändigt att vågförsäljama/-tillverkama
erhåller nödvändiga kunskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
får anses vara ett minimikrav att vidareinformatörer erhåller erforderlig
utbildning inom ämnesområdet. Det är helt otillfredsställande att bara dela ut
informationsmaterial. Inom kommunemas miljö- och hälsoskyddsförvaltningar
finns miljö- och hälsoskyddsinspektörer som är väl utbildade inom aktuellt
ämnesområde varför denna yrkesgmpp bör ses och användas som en resurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.8.12 Miljö-
och hälsoskyddsförvaltningen i Göteborgs kommun: Flertalet<br>
konsumenter torde inte fullt ut kunna tillgodogöra sig den information<br>
som märkningen ger. Förvaltningen tillstyrker därför de av livsmedelsver<br>
ket föreslagna insatserna. Information om märkningsreglema bör dock<br>
kompletteras med elementär näringslära så att konsumenten får bättre<br>
motivation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.8.14
Dagligvaruleverantörers förbund: Tyvärr visar det sig att för ett stort antal
produkter kommer det att på en angiven yta om lOcm vara svårt att lättläst och
tydligt ange de föreskrivna uppgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DLF
föreslår att regeln utformas så att en märkning ej behöver ske om förpackningen
understiger lOcm eller väger under 25 gram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.8.16
Husmodersförbundet Hem och Samhälle:-- Beträffande in<br>
formationsmaterial till "vidareinformatörer" är Husmodersförbundet<br>
Hem och Samhälle tacksam att få höra till den gmppen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.8.18
Konsument-Forum: I övervägandena finns många bra förslag, men<br>
det viktigaste saknas: Det räcker inte med mer information, riktad infor<br>
mation, upplysning och reklam. Här krävs ett medagerande från konsu<br>
menterna själva. - </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 68</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section451>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section452>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vårt konkreta förslag är
alltså: Engagera konsumentorganisationema Prop. 1988/89:68<br>
och låt dem få den roll de förtjänar i kampen för en bättre framtid.
Bilaga 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.8.19 Kontrollföreningen
för alternativ odling: KRAV har i dag utarbetat<br>
miniminormer för alternativ odling (inkl. djurhållning) och en fungerande<br>
kontrollverksamhet. Det smidigaste och bästa sättet att förverkliga både<br>
officiella norrrier och en officiell kontroll är att omvandla näringens eget<br>
kontrollorgan KRAV till ett officiellt eller halv-officiellt organ typ SMAK.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Viktigt
är under alla förhållanden att alla eventuella statliga åtgärder på detta
område går hand i hand med näringens egna strävanden inom KRAV. KRAV måste
givetvis deltaga i utformning av normer och kontroll som en fullvärdig part.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.8.20 Kooperativa
förbundet: För att nå ut med information om märk<br>
ningsreglerna anser vi det som mycket värdefullt om informationen först<br>
riktar sig till handeln och framför allt till butikspersonalen så att de är väl<br>
förberedda när informationen till konsumenterna har nått ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.8.22
Lantbrukarnas riksförbund: Det finns inom mejeriindustrin en del</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förpackningar
där det är omöjligt att få med all text I förslaget till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>författningsändring
angiven yta anser förbundet därför för snävt tilltagen. I varje fall bör ges öppet
för avvikelser vid särskilda skäl såsom i ovan nämnda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- LRF
har möjligen invändningar mot att kontrollföreningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KRAV
får alltför stort utrymme. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Det
är LRF:s uppfattning att samhället bör ta ansvar för utform<br>
ningen av normer för alternativt producerade livsmedel och för att kon<br>
trollen skall kunna fungera. Det finns mot det sagda anledning att övervä<br>
ga om inte dessutom bindande riktlinjer för marknadsföringen bör utfär<br>
das.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övervägandet föreslås ett statligt stöd för kontroll av altemativodling-ar. Det
fömtsättes att ett sådant stöd omfattar all kontrollverksamhet således även den
inom Svenska lantmännens riksförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.8.25
Svenska bryggareföreningen: Det kan förtjäna att påpekas att s. k. ACL-flaskor,
returflaskor med inbränd produktdekor, endast lämnar kapsylens yta att märka
på. Denna yta är mindre än 10 cm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av bl. a. Coca-Cola-flaskorna klarar man märkningen ändå, så länge den
inte är mer omfattande än nu. Ökar emellertid omfattningen måste märkningen
ske med mindre bokstäver, vilket riskerar att bli mindre tydligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.8.27
Svenska kommunförbundet: Livsmedelstillsatser anges med bokstaven E och en sifferkombination.
För konsumenterna är det väsentligt att få reda på vad märkningskoden betyder.
Styrelsen anser det vara ett rimligt krav att det för information om
livsmedelstillsatser finns en av livsmedelsverket utarbetad kodnyckel anslagen
i livsmedelslokaler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.8.29
Sveriges livsmedelsindustriförbund: fömtsätter alt de möj<br>
ligheter till undantag för märkning på små förpackningar som ges i 21 §<br>
livsmedelsförordningen tillämpas generöst och helst blir generella i-fråga<br>
om s. k. cateringförpackningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gränsytan
lOcm är alltså för liten och bör ökas. Eventuellt kan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>man
tänka sig all märkningen för förpackade produkter med en största yta<br>
på mindre än exempelvis 25 cm- men större än lOcm kunde utföras på<br>
ytterförpackningen. .</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1"4</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section453>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section454>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av slutrapport (Ds 1988: 63)</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Pp. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Importkontroll av bestrålade livsmedel m. m.</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Mats Hellström, gav den 18 november 1987
en särskild utredare i uppgift att utreda vissa frågor om importkontroll av
bestrålade livsmedel m. m. Som utredare och ordförande utsågs politiskt
sakkunnige Jörgen Bäckström.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
en delrapport från september 1988, redovisar utredningen en del av den kunskap
som i dag finns i frågan. Landets experter i ämnet har fått svara på frågor om
vilka bedömningar som görs om metodens säkerhet, tekniska utveckling,
ekonomiska betydelse och framtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
konstateras här att metoden att bestråla livsmedel för närvarande används i mer
än 30 länder mnt om i världen på drygt 40 olika slag av livsmedel. En allmän
bedömning är att metoden kommer att ha en snabb tillväxt, framför allt om stora
volymprodukter som spannmål och ris börjar bestrålas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller frågan om hälsorisker med att konsumera bestrålade livsmedel, anser
flertalet vetenskapsmän inom området att det inte finns några hälsorisker under
fömtsättning av att bestrålningen görs på ett riktigt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarande
uppfattning gäller för den personal som arbetar i bestrålningsanläggningar,
dvs. det anses inte finnas några hälsorisker under fömtsättning av att de
mycket stränga säkerhetskrav som fordras följs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
vetenskapliga uppfattning delas av FN-organen, världshälsoorganisationen, WHO,
och livsmedels- och jordbmksorganisationen, FAO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
uppfattning delas dock inte av alla forskare inom området. I oberoende
vetenskapliga arbeten, bl.a. från London Food Comission, hävdas att metoden ar,
eller kan misstänkas vara, hälsofarlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Internationella
konsumentorganisationer, t. ex. Bureau Européen des Unions de Consommateurs, Intemational
Organization of Consumers Union och Arbeitsgemeinschaft der Verbraucher,
framhåller att bestrålning av livsmedel inte kan tillåtas förrän det är
vetenskapligt bevisat att metoden inte är hälsofarlig. Någon sådan bevisning
finns för närvarande inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
understryker så gott som samtliga vetenskapsmän att metoden att bestråla
livsmedel har fysikaliska och medicinska nackdelar, även om bestrålningen
utförs på ett helt riktigt sätt. De allvariigaste av dessa nackdelar är:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Normala
markörer för försämrad kvalitet i ett livsmedel - dvs. dålig lukt och smak -
slås ut vid bestrålning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Sjukdomsframkallande
eller toxinbildande bakterier kan finnas kvar även efter bestrålning, t. ex.
det synnerligen farliga botulinet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Bestrålning
har ingen effekt på redan bildade toxiner i ett livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>I
vissa fall kan sekunda livsmedel som i normala fall kasseras, ges en acceptabel
hygienisk nivå med hjälp av bestrålning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Det
finns i dag ingen praktiskt användbar metod för att kunna kontrollera om ett
livsmedel är bestrålat eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Företrädare
för konsumentorganisationer i Sverige, har även de till</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>195</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section455>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section456>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utredningen fått redovisa
sin syn på bestrålade livsmedel. Merparten av Prop. 1988/89:68 dessa, då
bl. a. statens livsmedelsverk och konsumentverket, liksom repre- Bilaga 6
sentanter för handeln, är negativa till metoden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
konsumentsidan framhålls bl. a. att det inte finns något behov av bestrålade
livsmedel i Sverige, att metoden inte innebär några fördelar för konsumenterna,
samt att de nackdelar metoden medför med rätta oroar många konsumenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
bedömning av de nackdelar bestrålning av livsmedel har är att de sammantaget är
så allvarliga att de närmast är att betrakta som en fara ur hälso- och
konsumentsynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
den bakgmnden föreslås i delrapporten att import av bestrålade livsmedel till
Sverige ska förbjudas. Lagtekniskt föreslås det ske genom att 11 § i
livsmedelslagen ändras så att även konsumentintresset kan vara gmnd för
regeringen att förbjuda import av vissa livsmedel vid sidan av hälso- och
näringsskäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att kunna följa upp det föreslagna förbudet, föreslås en ändamålsenlig
kontroll, samt ett förstärkt engagemang i det internationella samarbetet kring
livsmedels- och konsumentfrågor i vid mening, i vilket bestrålning bara ingår
som en del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
slutrapporten analyseras de intressegmpper som framför allt arbetar för och mot
bestrålning av livsmedel, samt deras argument.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
metoden arbetar främst två huvudgmpper:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>— Producentintressen
inom kärnkrafts- och livsmedelsbranschen, samt<br>
internationella atomenergiorganet lAEA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>— Internationella
hälsovårds- och livsmedelsorganisationer typ WHO och<br>
FAO, samt fristående vetenskapsmän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
metoden arbetar främst tre huvudgmpper:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>— Nationer
som är klart mot bestrålning, t.ex. Västtyskland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>— Myndigheter
och internationella konsumentorganisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>— Konsumenter
och nationella organisationer mnt om i världen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
kan vidare nämnas att bestrålning av livsmedel för närvarande är förbjudet i
länder som bl.a. Västtyskland, Storbrittanien, Irland, Luxemburg, Portugal och
Grekland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller de argument för och mot bestrålning som framförs i debatten, kan
enligt utredningens mening följande kommentarer göras:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ekonomi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konventionella
bestrålningsanläggningar har mycket låga driftskostnader, i synnerhet när
strålningskällan är använt kärnbränsle, men även när det ärkobolt-60.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
är investeringskostnaden hög eftersom det här fordras synnerligen stränga
säkerhetskrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestrålningstekniken
ger vidare livsmedel längre hållbarhet, ökad tålighet m. m. och därmed även
minskade kostnader för svinn, kvalitetsförluster, transporter, lagring och
hantering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga är då om konsumenter i ett land typ Sverige behöver och vill ha<br>
livsmedel med längre hållbarhet? En annan fråga är hur den förlängda</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>196</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section457>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section458>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hållbarheten används,
kommer den producenterna eller konsumenterna Prop. 1988/89:68<br>
till del?</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vem
eller vilka får del av de minskade kostnader som uppstår om standard på
hygienkrav, transporter, förvaring m. m. sänks på gmnd av att livsmedel är
bestrålat och därmed tåligare/hållbarare?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hälsorisker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
forskare och vetenskapsmän inom området anser att bestrålning inte medför några
hälsorisker under fömtsättning av att bestrålning utförs på riktigt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framhållits ovan delas dock inte denna uppfattning av alla forskare, samtidigt
som så gott som samtliga inom området är ense om att metoden har en rad
nackdelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga utredningen ställer sig är; vilka garantier har konsumenter för att
bestrålning alltid utförs på rätt sätt?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
nämnts finns ännu inte någon metod för att kunna kontrollera om ett livsmedel
ar bestrålat. Ännu mindre finns någon metod för att kunna kontrollera om
bestrålningen gjorts på ett riktigt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenskt
internationellt deltagande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
utredningen framhålls vikten av att Sverige förstärker sitt engagemang i det
internationella samarbetet i frågan, och aktivt företräder landets intressen
vid internationella konferenser och förhandlingar i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
det arbetet bör bl. a. framhållas behovet av fortsatt forskning, för att ta
ställning till de skilda vetenskapliga åsikter som finns, och för att få fram
en kontrollmetod. 1 väntan på detta bör metoden inte tillåtas, vilket även är
något som alltmer framhålls i den internationella debatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
krävs fortsatt forskning för att bedöma hur allvarliga de nackdelar metoden
har är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
bör framhållas att det enligt en rad sakorgan, bl. a. livsmedelsverket och
konsumentverket, inte finns behov av metoden i ett land typ Sverige, samt att
det inte heller är en metod som ligger i konsumenternas intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
senare argumentet, framhålls mycket målmedvetet av bl.a. Västtyskland, och
avspeglar sig i västtysk lagstiftning på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Behov
av metoden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationer
som WHO och FAO, liksom flertalet vetenskapsmän inom området, framhåller att
bestrålning av livsmedel är en metod som det framför allt finns behov av i
fattiga länder med ett varmt och fuktigt klimat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
menar man att metoden är ett realistiskt och fördelaktigt alternativ till att
bygga upp en väl fungerande kyl-, frys- och distributionskedja i kombination
med stränga livsmedelshygieniska krav och kunskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
utredningens sida har här bara erinrats om de stora skillnader som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>197</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section459>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section460>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>finns
mellan fattiga länder med varmt och fuktigt klimat och länder typ Prop.
1988/89:68<br>
Sverige.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har vidare framhållit att den produkt som oftast ges som exempel på att även
Sverige har behov av bestrålningstekniken — kryddor — kan behandlas med andra
metoder än bestrålning eller den hälsofarliga gas som i dag utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Historiskt
perspektiv</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har något lite sökt sätta in metoden att bestråla livsmedel, inte bara i sitt
tekniska, utan även i sitt historiska sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
den snabba omstmktureringen av samhället efter andra världskriget, var
bestrålning en metod i den allmänna utvecklingen av det moderna
industrisamhället och livsmedelsbranschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
vet vi att det i dag ställs helt andra krav inom livsmedelsområdet, t. ex. på
färskhet, närhet, naturlighet och matkultur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
historiska möjlighet som tidigare funnits att i större skala introducera och
få allmän acceptans på en metod som bestrålning av livsmedel, har troligen
minskat betydligt i länder som t. ex. Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är då också förklaringen till att producentintressen bakom metoden allt mer
inriktar sitt arbete mot fattiga länder som är eller snart kommer till den fas
i utvecklingen dagens rika stater gick igenom för 40 — 50 år sedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutsats</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammantaget
ger utredningens analys av argument för och mot att det inte finns behov av
import av bestrålade livsmedel till Sverige, och att det inte heller är en
metod som ligger i konsumenternas intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tvärtom
anser utredningen det klarlagt att metoden har allvarliga nackdelar, ur såväl hälso-
som konsumentsynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
den bakgmnden, och med hänsyn till att det inte kan sägas finnas något
väsentligt behov av metoden i ett land typ Sverige, anser utredningen
förslaget att förbjuda import av bestrålade livsmedel till Sverige väl
motiverat och i linje med den intemationella utvecklingen inom livsmedels- och
konsumentområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:43.0pt'><span style='font-family:Verdana'>198</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section461>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section462>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Lagrådsremissens
lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs i fråga om livsmedelslagen (1971:511) dels att 3, 11, 24, 26 - 28,
30 och 33 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas två
nya paragrafer, 25 a och 29 a §§, och närmast före 29 a § en ny rubrik av
följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:68 Bilaga 7</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section463>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section464>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=19 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
gäller ej hantering av livsmedel i enskilt hushåll eller i kök i förskola och
fritidshem med högst två avdelningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer får dock föreskriva att lagen helt eller
delvis skall gälla hantering av vatten i enskilt hushåll eller i kök som avses
i första stycket, om vattnet är avsett att drickas eller att användas vid
hantering av livsmedel.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagen
gäller inte hantering av livsmedel i enskilt hushåll eller i kök i förskola och
fritidshem med högst två avdelningar, om inte regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer föreskriver något annat.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section465>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:139.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11 §2</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section466>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om det är påkallat från hälso-eller
näringssynpunkt, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
förbjuda eller föreskriva villkor för hantering eller införsel till riket av
visst slag av livsmedel.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om det behövs från hälso-
eller näringssynpunkt eller annars för att tillgodose konsumentintresset, får
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer förbjuda eller föreskriva
villkor för hantering eller införsel till landet av visst slag av livsmedel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section467>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:138.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>24 </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section468>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Statens livsmedelsverk
utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden av denna lag och /'
anslutning därtill meddelade föreskrifter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
utövar den närmare tillsynen inom länet. Den omedelbara tillsynen inom varje
kommun utövas av miljö- och hälsoskyddsnämnden.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Statens livsmedelsverk
utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden av denna lag och de föreskrifter
som har meddelats med stöd av lagen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
utövar den närmare tillsynen inom länet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden utövar tillsy-neti
inom kommunen om regeringen inte har föreskrivit att tillsynen skall utövas på
något annat sätt.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section469>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section470>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' Senaste Ivdelse
1982:1081. Senaste lydelse 1975:733. 'Senaste lydelse 1983:299.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>199</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section471>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section472>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>25a§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tillsynsmyndigheterna
skall ver-kaför att överträdelser av denna lag beivras.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1988/89:68 Bilaga 7</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section473>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:138.0pt'><span style='font-family:Verdana'>26 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section474>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För tillsyn enligt 24 §
äger tillsynsmyndighet tillträde till område, livsmedelslokal eller annat utrymme
och får där göra undersökning eller taga prov. Tillsynsmyndighet har rätt att
efter anfordran erhålla de upplysningar och handlingar som behövs för
tillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Det åligger
polismyndighet att lämna den handräckning som behövs för utövande av tillsyn
enligt denna lag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Om skyldighet att
ersätta tillsynsmyndighet kostnader för provtagning och undersökning av prov
förordnar regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
tillsyn enligt 24 § har en tillsynsmyndighet rätt att få tillträde till
områden, livsmedelslokaler och andra utrymmen och att där göra undersökningar
och ta prover. En tillsynsmyndighet har rätt att på begäran få de upplysningar
och handlingar som behövs för tillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten
skall på begäran lämna den hjälp som behövs vid tillsynen.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section475>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:140.0pt'><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>27 </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section476>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Tillsynsmyndighet får
taga hand om vara som saluhålles eller uppenbart är avsedd att saluhållas i
strid med 16 -18 §. Tillsynsmyndighet får vidare taga hand om vara som avses
med föreläggande eller förbud enligt 25 §, om föreläggandet eller förbudet ej efterkommes.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
vara tagits om hand enligt första stycket får varans ägare under
tillsynsmyndighetens kontroll göra den duglig till livsmedel eller använda den
för annat ändamål. Eljest skall varan förstöras genom tillsynsmyndighetens
försorg.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tillsynsmyndigheten
får ta hand om en vara som saluhålls eller som uppenbart är avsedd att saluhållas
i strid med 16—18§.f. Tillsynsmyndigheten får vidare ta hand om en vara som
avses med ett föreläggande eller ett förbud enligt 25 §, om föreläggandet
eller förbudet inte följs.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka åtgärder
som skall vidtas med kött som tagits om hand i samband med slakt med stöd av
första stycket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
någon annan vara tagits om hand enligt första stycket får ägaren under
tillsynsmyndighetens kontroll göra varan duglig till livsmedel eller använda
den för annat ändamål. / annat fall skall varan förstö-. ras genom
tillsynsmyndighetens försorg.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section477>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section478>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1975:733.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>200</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section479>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section480>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=210 height=102>
<tr>
<td valign=top align=left height=102 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28 §5 </span><span
style='font-family:Verdana'>Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela föreskrifter om undersökning och annan kontroll som behövs
för att trygga efterlevnaden av denna lag.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur
tillsynen skall bedrivas och om undersökning och annan kontroll som behövs
för att denna lag skall följas.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>För kontrollen av kött
får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter
om köttbesiktning och om uppgiftsskyldighet för den som lämnar djur till
slakt.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1988/89:68 Bilaga 7</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section481>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:137.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgifter
för myndighets verksamhet 29a§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva
om avgifter för en myndighets verksamhet enligt denna lag eller enligt
föreskrifter som meddelas med stöd av lagen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Regeringen får föreskriva att kommun skall ombesörja uppbörden av
avgifter för den statliga tillsy-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>nen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:138.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>30 </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§«</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section482>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
böter eller fängelse i högst ett år dömes den som uppsåtligen eller av oaktsamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bryter mot 6, 8, 14, 16-20 §,
21 § första stycket eller 23 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bryter mot föreskrift som meddelats
med stöd av 9 eller 10 §, 11 § såvitt avser hantering, 12 §, 21 § andra
stycket, 22 § tredje stycket eller 29 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>vid märkning enligt 13 §
eller enligt föreskrift som meddelas med stöd av 13 § lämnar sådana oriktiga
uppgifter, som innebär skada eller annan olägenhet för mottagaren,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>åsidosätter villkor som meddelats med stöd av 6 eller
20 § andra stycket.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
böter eller fängelse i högst ett år döms, om inte gärningen är ringa, den som
med uppsåt eller av oaktsamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>bryter mot 6, 8, 14, 16-20 §#, 21 § första stycket
eller 23 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>bryter mot föreskrift som meddelats med stöd av 9
eller 10 §, 11 § såvitt avser hantering, 12 §, 21 § andra stycket, 22 § tredje
stycket, 28§ andra stycket eller 29 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vid märkning enligt 13 § eller
enligt föreskrift som meddelas med stöd av 13 § lämnar oriktiga uppgifter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>åsidosätter villkor som meddelats
med stöd av 6 eller 20 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
brottet har begåtts med uppsåt och avsett förpliktelse av väsentlig betydelse
från hälso- eller redlig-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section483>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section484>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Senaste
lydelse 1982:1081. ''Senaste lydelse 1975:733.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>201</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section485>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section486>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=169>
<tr>
<td valign=top align=left height=169 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>hetssynpunkt,
döms till fängelse i högst två år.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som med uppsåt eller av oaktsamhet. inte fullgör sina skyldigheter enligt 26
§ första stycket andra punkten, döms till böter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
ansvar enligt första stycket döms inte, om gärningen är belagd med straff i
brottsbalken.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att fullgöra vad som åligger
honom enligt 26 § första stycket andra punkten, dömes till böter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvar
enligt första stycket inträder ej, om ansvar för gårnmgen kan ådömas enligt
brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
ansvar för den som i strid mot föreskrift som meddelats med stöd av 11 § inför
livsmedel till riket och försök därtill finns bestämmelser i lagen (1960:418)
om straff för vamsmuggling.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1988/89:68 Bilaga 7</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section487>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:139.0pt'><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>33
</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section488>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Talan mot beslut enligt
denna lag av miljÖT och hälsoskyddsnämnd föres genom besvär hos länsstyrelsen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beslut av en miljö- och
hälsoskyddsnämnd enligt denna lag eller av en besiktningsveterinär enligt 27§
första stycket eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 11§. 27§
andra stycket eller 28§ andra stycket får överklagas hos länsstyrelsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section489>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Denna
lag träder i kraft, i fråga om 27 § och 28 § andra stycket den 1<br>
juli 1990 då lagen (1959:99) om köttbesiktning m.m. skall upphöra att<br>
gälla, och i övrigt den 1 juli 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, livsmedelsverket får meddela de föreskrifter som kan
behövas övergångsvis i fråga om skyldighet för kommunen att vidta erforderliga
åtgärder för köttbesiklning vid köttbesiktningsbyrå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
53.0pt;margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>Kommunen får meddela de föreskrifter om avgifter
för köttbesiktning vid köttbesiktningsbyrå som kan behövas övergångsvis.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section490>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>' Senaste lydelse
1983:299.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>202</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section491>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section492>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 7<br>
Lag om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>jordbrukets
område</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 7 § lagen (1967:340) om prisreglering på jordbmkets område'
skall ha följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.§2 </span><span style='font-family:Verdana'>Tillverkare
eller, i fall som avses nedan under a), innehavare av slakteri eller köttbesiktningsbyrå
eller, i fall som avses nedan under m), den som inom landet yrkesmässigt
tillverkar bekämpningsmedel m.m. eller till landet inför bekämpningsmedel m. m.
för yrkesmässig återförsäljning eller för egen yrkesmässig användning inom
landet eriägger avgift för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>a) kött
av häst, nötkreatur,</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>a) kött av häst, nötkreatur,<br>
tamsvin, får, höns, kalkon, anka</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>tamsvin, får, höns, kalkon, anka<br>
och tamgås, när köttet blivit god-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>och tamgås, när köttet blivit<br>
känt vid köttbesiktning enligt lagen</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>godkänt vid
köttbesiktning enligt<br>
(1959:99) om köttbesiktning m.m.</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>föreskrifter 'som meddelats med<br>
(slaktdjursavgift),</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>stöd av livsmedelslagen (1971:511)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(slaktdjursavgift),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>mjölk som användes av
mjölkproducent vid tillverkning av smör eller ost för försäljning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>mjölk och grädde som användes i
mejeri för tillverkning av annan vara än grädde, smör eller ost,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ost,
torrmjölk och kondenserad mjölk, som tillverkats i mejeri, margarinost som ej
tillverkats i mejeri,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>d) smör
och smöriiknande vara med minst 70 viktprocent mjölkfett men<br>
utan annat fett, vilka användes för tillverkning av grädde, ersättningsme<br>
del för grädde eller produkt för beredning av grädde eller ersättningsmedel<br>
för grädde, om varan ej skall förbmkas i tillverkarens hushåll,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>e) vete,
korn, havre och råg som användes för tillverkning av mjöl, gryn,<br>
flingor, malt eller liknande produkt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>f) stärkelse
eller stärkelseprodukt som erhålls ur annan vara än potatis,<br>
h) fett, fet olja och fettsyra som erhålls ur fisk eller havsdäggdjur eller ur</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fettråvara,
hänföriig till tulltaxenr 12.01-12.08 och 21.03 tulltaxelagen (1987:1068) (fettvamavgift),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i)
oljekraftfoder som för försäljning tillverkats i samband med att olja utvinnes
ur frön och fmkter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>j)
produkt, härrörande från sojabönor och hänföriig till tulltaxenr 19.01 eller
23.04 tulltaxelagen, .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>k)
produkt, hänföriig till tulltaxenr 21.06 B.2 tulltaxelagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1)
naturliga kalciumfosfater, naturiiga aluminiumkalciumfosfater och fosfatkrita hänföriiga
till tulltaxenr 25.10, salpetersyra hänföriig till tulltaxenr 28.08, fosforpentoxid
och ortofosforsyra hänföriiga till tulltaxenr 28.09, ammoniak hänföriig till tulltaxenr
28.14, kaliumnitrat, kalcium-nitrat och magnesiumnitrat hänföriiga till tulltaxenr
28.34, kalium- och kalciumpolyfosfater (inbegripet meta- och pyrofosfater), kaliumortofosfa-ter
och kalciumhydrogenortofosfat (dikalciumfosfat) hänföriiga till tull-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Lagen omtryckt 1984:199.<br>
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:865.<br>
'Senaste lydelse 1988:633.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>203</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section493>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section494>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
7 taxenr 28.35 samt gödselmedel och andra produkter hänförliga till tulltaxenr
31.01-31.05, tulltaxelagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>m)
ämnen eller beredningar som är avsedda att användas till skydd mot
egendomsskada, sanitär olägenhet eller annan jämförbar olägenhet förorsakad av
växter, djur, bakterier eller vims (bekämpningsmedel),. samt ämnen eller
beredningar som med hänsyn till sina egenskaper och användning står
bekämpningsmedel nära, dock inte vara, avsedd att användas vid beredning av
livsmedel, läkemedel eller annan jämförbar vara, eller färger, femissor, tjäror
och andra varor som huvudsakligen begagnas för ett annat ändamål än som avses i
första meningen, om inte varorna genom en särskild benämning eller på något
annat sätt anges vara avsedda som bekämpningsmedel, och inte heller
träskyddsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:79.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>204</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section495>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section496>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1974:1021) om utbetalning av
pristillägg på kött</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 2 § lagen (1974:1021) om utbetalning av pristillägg på kött
skall ha följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1988/89:68
Bilaga 7</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section497>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section498>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köttbesiktningsbyrå,
offentligt slakthus, kontrollslakteri eller fristående sanitetsslaktavdelning
skall i samband med köttbesiktning som avses i lagen (1959:99) om köttbesiktning
m. m. utbetala pristillägg av medel som statens jordbruksnämnd ställer till
inrättningens förfogande. För pristillägg som utbetalats skall redovisning
avges till jordbruksnämnden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köttbesiktningsbyrå,
slakteri eller fristående sanitetsslaktavdelning skall i samband med köttbesiklning
enligt föreskrifter som meddelats med stöd av livsmedelslagen (1971:511)
betala ut pristillägg av medel som statens jordbruksnämnd ställer till
inrättningens förfogande. För pristillägg som betalats ut skall redovisning
lämnas till jordbruksnämnden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section499>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section500>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft
den Ijuli 1990.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:70.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>205</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section501>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section502>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Proposition.......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll ....................... </span><span style='font-family:
Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Propositionens lagförslag....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 13 december 1988.7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning....................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmän motivering .......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänna utgångspunkter............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelskontrollens
organisation................. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänt.............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:60.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Organisationen av den allmänna
offentliga livsmedelskontrollen </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Köttbesiktningen.................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Köttkontrollen i övrigt........................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kontrollen av vegetabilier....................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Exportkontrollen.................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kontrollen av förpackningar och
husgeråd. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3 Formerna
för livsmedelskontrollen................... </span><span style='font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänt.............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Offentligt kontrollerad egentillsyn
........... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Projektinriktad
livsmedelskontroll............. </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Märkning av livsmedel........................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Information och rådgivning..................... , </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utbildning .......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Rapporteringssystem ........................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vidgad avgiftsfinansiering inom
livsmedelskontrollen </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bestrålning av livsmedel............................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ansvar för brott mot
livsmedelslagen m. m....... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Upprättade lagförslag....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Specialmotivering............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslag till lag om äiidring i
livsmedelslagen (1971:511) </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslag till lag om ändring i
lagen (1967:340) om prisreglering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'><span style='font-family:Verdana'>på
jordbmkets område ............................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3 Förslag
till lag om ändring i lagen (1974:1021) om utbetalning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
pristillägg på kött................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5
Hemställan....................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6
Beslut........................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur lagrådets protokoll den 3 januari 1989 ..... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den I2januari 1989.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Anmälan av lagrådsyttrande ............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslut........................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:40.0pt'><span style='font-family:Verdana'>206</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section503>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section504>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilagor</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:45.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
I Livsmedelskontrollutredningens sammanfattning av be<br>
tänkandet (SOU 1986:25) Kontroll av livsmedel 73</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 2
Livsmedelskontrollutredningens lagförslag.. 77</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 3
Sammanställning av remissyttranden över betänkandet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(SOU
1986:25) Kontroll av livsmedel............ 79</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 4
Sammanfattning av rapport om märkning av livsmedel ..168</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 5 Sammanställning
av remissyttranden över Märkning av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'><span style='font-family:Verdana'>livsmedel
— rapport från statens livsmedelsverk 173</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:45.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
6 Sammanfattning av slutrapport (Ds 1988:63) Importkon<br>
troll av bestrålade livsmedel m.m................. 195</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 7
Lagrådsremissens lagförslag.................... 199</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:83.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988 207</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section505>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section506>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section507>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:104.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
11att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i livsmedelslagen, dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts om livsmedelskontrollens organisation och formerna för livsmedelskontrollen.bifall= utskottet1988/89:JoU14?11att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i livsmedelslagen, dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts om livsmedelskontrollens organisation och formerna för livsmedelskontrollen.?BBordläggning1989-01-31 00:00:00inträffat2INLInlämning1989-01-31 00:00:00inträffat60HÄNHänvisning1989-02-01 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1989-02-15 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avCenterpartiet2014-11-23 19:24:36statustextstatustextÄrendet är avslutatGC03682019-05-28 12:30:44tilldelatTilldelatJordbruksutskottet2014-11-23 19:24:36GC0368prop_198889__68.pdf10640911pdfom livsmedelskontrollhttps://data.riksdagen.se/fil/EE547FAB-8CC1-48FD-A866-55A1DEB3FE65behandlas_i1988/89:JoU14GC01JoU14bet1988/89JoU14LivsmedelskontrollenBetänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1988/89:68<br/>
om livsmedelskontrollGC02Jo20mot1988/89Jo20med anledning av prop. 1988/89:68 om livsmedelskontrollMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1988/89:68<br/>
om livsmedelskontrollGC02Jo21mot1988/89Jo21med anledning av prop. 1988/89:68 om livsmedelskontrollMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1988/89:68<br/>
om livsmedelskontrollGC02Jo22mot1988/89Jo22med anledning av prop. 1988/89:68 om livsmedelskontrollMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1988/89:68<br/>
om livsmedelskontrollGC02Jo23mot1988/89Jo23med anledning av prop. 1988/89:68 om livsmedelskontrollMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1988/89:68<br/>
om livsmedelskontrollGC02Jo24mot1988/89Jo24med anledning av prop. 1988/89:68 om livsmedelskontrollMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1988/89:68<br/>
om livsmedelskontrollGC02Jo25mot1988/89Jo25med anledning av prop. 1988/89:68 om livsmedelskontrollMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1988/89:68<br/>
om livsmedelskontrollGC02Jo26mot1988/89Jo26med anledning av prop. 1988/89:68 om livsmedelskontrollMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1988/89:68<br/>
om livsmedelskontrollGC02Jo27mot1988/89Jo27med anledning av prop. 1988/89:68 om livsmedelskontrollMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1988/89:68<br/>
om livsmedelskontrollGC02Jo28mot1988/89Jo28med anledning av prop. 1988/89:68 om livsmedelskontrollMotionföljdmotionav Bengt Rosén m.fl. (FP)<br/>
med anledning av prop. 1988/89:68<br/>
om livsmedelskontrollGC02Jo22mot1988/89Jo22med anledning av prop. 1988/89:68 om livsmedelskontrollav Bengt Rosén m.fl. (FP)Motionföljdmotionav Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (S)<br/>
med anledning av prop. 1988/89:68<br/>
om livsmedelskontrollGC02Jo28mot1988/89Jo28med anledning av prop. 1988/89:68 om livsmedelskontrollav Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (S)Motionföljdmotionav Inger Schörling m.fl. (MP)<br/>
med anledning av prop. 1988/89:68<br/>
om livsmedelskontrollGC02Jo27mot1988/89Jo27med anledning av prop. 1988/89:68 om livsmedelskontrollav Inger Schörling m.fl. (MP)Motionföljdmotionav Karin Ahrland (FP)<br/>
med anledning av prop. 1988/89:68<br/>
om livsmedelskontrollGC02Jo26mot1988/89Jo26med anledning av prop. 1988/89:68 om livsmedelskontrollav Karin Ahrland (FP)Motionföljdmotionav Karl Erik Olsson m.fl. (C)<br/>
med anledning av prop. 1988/89:68<br/>
om livsmedelskontrollGC02Jo25mot1988/89Jo25med anledning av prop. 1988/89:68 om livsmedelskontrollav Karl Erik Olsson m.fl. (C)Motionföljdmotionav Lars Werner m.fl. (V)<br/>
med anledning av prop. 1988/89:68<br/>
om livsmedelskontrollGC02Jo24mot1988/89Jo24med anledning av prop. 1988/89:68 om livsmedelskontrollav Lars Werner m.fl. (V)Motionföljdmotionav Lennart Brunander och Karin Starrin (C)<br/>
med anledning av prop. 1988/89:68<br/>
om livsmedelskontrollGC02Jo20mot1988/89Jo20med anledning av prop. 1988/89:68 om livsmedelskontrollav Lennart Brunander och Karin Starrin (C)Motionföljdmotionav Nic Grönvall (M)<br/>
med anledning av prop. 1988/89:68<br/>
om livsmedelskontrollGC02Jo23mot1988/89Jo23med anledning av prop. 1988/89:68 om livsmedelskontrollav Nic Grönvall (M)Motionföljdmotionav Sven Eric Lorentzon m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1988/89:68<br/>
om livsmedelskontrollGC02Jo21mot1988/89Jo21med anledning av prop. 1988/89:68 om livsmedelskontrollav Sven Eric Lorentzon m.fl. (M)Motion